Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution i vissa fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete.

1913-05-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:44, Memorial, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution i vissa fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1913, kl. 12 m.

Memorial, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution

i vissa fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Vennersten, Eklund, Ollas A. Ericsson *), Rökig,

Rune, Christiernson, Larsson i Klagstorp, frih. Palmstierna, frih. Fleming,

Elof Ljunggren*), Danström, Knaust *), Bergman*), Jonsson i Hökhult*) och

Månsson.

*) Ej deltagit i justeringen av memorialet.

I en till bevillningsutskottet inkommen skrift, vilken är såsom

bilaga vidfäst detta memorial, hava aktiebolaget Mårten Pehrsons valsqvarn,

Kristianstad, Trelleborgs Ångqvarns Aktiebolag, Trelleborgs Ångfartygs

Nya Aktiebolag, Blekinge Ångbåtsaktiebolag och Stockholms

Rederiaktiebolag Svea framhållit,” bland annat, hurusom den genom § 13

mom. 3 A) i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor åt

idkare av kvarnrörelse medgivna förmånen av tullrestitution vid utförsel

sjöledes från tullplats av vid kvarnen framställt mjöl av råg eller vete

motverkades av det för restitutionens åtnjutande i mom. 3 A) c) i samma

paragraf stadgade villkoret, att införseln av den omalna och utförseln av

den förmalna spannmålen skulle äga rum vid en och samma tullplats; och

hava sökandena under åberopande härav och vad i övrigt i skrivelsen

anförts hemställt, att bevillningsutskottet ville taga under övervägande,

huruvida icke skäl för en ändring av förberörda paragraf i tulltaxeförordningen

kunde anses föreligga, och, om så befunnes vara förhållandet,

för Riksdagen framlägga förslag i sådant syfte.

Innan utskottet företagit detta ärende till prövning, har utskottet

ansett sig böra i föreskriven ordning från generaltullstyrelsen begära

dels yttrande i anledning av den gjorda framställningen dels förslag i

fråga om den lämpliga avfattningen av ej mindre den av sökandena

åsyftade ändringen i tulltaxeförordningen än även de ändrade eller nya

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 36 käft. (Nr 44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

bestämmelser i övrigt, som kunde finnas påkallade av berörda ändrings

genomförande.

Med överlämnande av inhämtade yttranden från tullkamrarna i

Åbus och Trälleborg samt från tullbevakningsinspektionen i Stockholm

har generaltullstyrelsen nu avgivit utlåtande och förslag i ärendet.

Generaltullstyrelsen erinrar härvid till en början, hurusom bestämmelserna

om tullrestitution vid utförsel av vissa förmalnin^produkter

av spannmål tillkommit på förslag av bevillningsutskottet vid 1888 års

riksdag och varit föranledda av de vid nämnda riksdag beslutade spannmålstullarna.

Dessa bestämmelser hade influtit i § 9 mom. 3 av underrättelserna

till tulltaxan den 18 juni 1888 och hade med vissa ändringar

överförts till § 13 mom. 3 A) i nu gällande förordning med tulltaxa för

inkommande varor den 9 juni 1911.

I den del, nu ifrågavarande framställning avsåge, hade dock,

anför generaltullstyrelsen vidare, föreskrifterna allt ifrån deras tillkomst

bibehållits i huvudsak oförändrade. Sålunda medgåves enligt sistnämnda

förfättningsrum åt idkare av kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

av vid kvarnen framställt mjöl av råg eller vete restitution av den

tull, som av honom blivit erlagd för en motsvarande kvantitet direkte

från utlandet införd omalen spannmål av samma slag, under, bland

andra, följande under c) angivna villkor, vilka, förutom den avvikelse,

som betingats därav att restitutionsrätt för gryn numera bortfallit, ord

för ord överensstämde med motsvarande villkor under § 9 mom. 3 a)

i underrättelserna till 1888 års tulltaxa; nämligen:

»att avsikten att av den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande av restitution redan i sammanhang med spannmålens

angivning till förtullning av vederbörande idkare av kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln av den omalna och utförseln av den förmalna

spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från vilken,

därest den icke är stapelstad, angivningsinlagorna över in- och utförseln

jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den huvudtullkammare,

under vilken tullplatsen lyder».

Dessa nu återgivna villkor, fortsätter härefter generaltullstyrelsen,

hade emellertid ursprungligen varken formulerats eller ens till grunderna

bestämts av Riksdagen utan hade av Kungl. Maj:t införts i tulltaxeunderrättelserna

i enlighet med Riksdagens i skrivelse den 8 maj 1888

nr 56 (sidan 14) gjorda anhållan, att — utöver vad Riksdagen i fråga

om restitutionsrätten beslutit — Kungl. Maj:t täcktes utfärda de vidare''

föreskrifter, som i förevarande hänseende kunde finnas erforderliga.

Ovan intagna villkor hade avfattats i enlighet med förslag av kommers
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

kollegium och generaltullstyrelsen i underdånig skrivelse den 2 juni

1888, vilka ämbetsverk emellertid icke för förslaget i denna del anfört

några motiv.

Efter här ovan återgivna redogörelse för tillkomsten av de ifrågavarande

restitutionsbestämmelserna erinrar generaltullstyrelsen om, att

till stöd för nu ifrågavarande framställning åberopats, bland annat, att

de i § 13 mom. 3 B) tulltaxeförordningen förekommande bestämmelserna

rörande tullrestitution vid utförsel av risgryn och rismjöl icke ovillkorligen

stadgade, att återutförseln skulle ske å samma plats, varest införsel

ägt rum. De i sistnämnda författningsrum förekommande bestämmelser,

som motsvarade ovanintagna, beträffande tullrestitution vid

utförsel av mjöl föreskrivna villkor, vore av följande lydelse:

»a) att avsikten att av det förtullade riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang med råvarans angivning till förtullning;
b)

att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen

ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskilt fall annorlunda

medgivit».

Bestämmelserna rörande tullrestitution vid utförsel av risgryn hade,

förmäler generaltullstyrelsen, tillkommit genom kungl. kungörelsen den

10 juni 1903, sedan Riksdagen med viss ändring bifallit en av Kungl.

Maj:t i ämnet väckt proposition, nr 91, varefter restitutionsmedgivandet

genom kungl. kungörelsen den 14 juni 1907 utsträckts att gälla även

rismjöl.

De nyss angivna villkoren för detta medgivande hade av Kungl.

Maj:t i propositionen föreslagits i enlighet med vad kommerskollegium

och generaltullstyrelsen hemställt i gemensamt underdånigt utlåtande

den 28 november 1900, vari ämbetsverken angående frågan i hithörande

delar yttrat följande: »I övrigt torde i och för restitutionens beviljande

i huvudsak samma villkor böra göras, som finnas bestämda i § 9 mom. 3

tulltaxeunderrättelserna angående tullrestitution vid utförsel av spannmål;

dock att några särskilda föreskrifter angående in- och utförsel vid tullplats,

som ej är stapelstad, icke behöva upptagas, enär såväl in- som

utförseln i detta fall bör få ske endast vid stapelstad, men däremot bör

det tillåtas, att utförseln kan i särskilt fall, efter generaltullstyrelsens

medgivande, få äga rum från annan stapelstad än den, där införseln

skedde.»

Generaltullstyrelsen hade, enligt vad styrelsen tillika meddelar,

även begagnat sig av rätten att lämna sådana medgivanden beträffande

produkter av ris.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

Efter framhållande härav anför slutligen generaltullstyrelsen, att,

då styrelsen i likhet med de i ärendet hörda tullkamrarna i Åhus och

Trälleborg icke kunnat finna något skäl, varför icke i fråga om utförsel

av mjöl enahanda tillvägagångssätt skulle kunna medgivas, som gällde

beträffande utförsel av produkter av ris, styrelsen icke funnit anledning

avstyrka den gjorda framställningen.

Det har synts utskottet, att övertygande skäl anförts för önskvärdheten

av att ifrågavarande paragraf i tulltaxeförordningen ändras i det

av sökandena angivna syftet; och då generaltullstyrelsen, enligt vad dess

ovan berörda yttrande giver vid handen, ej funnit några betänkligheter

möta med avseende å en sådan ändring, har utskottet funnit anledning

att, med begagnande av den utskottet enligt 40 § riksdagsordningen

tillerkända befogenhet, hos Riksdagen göra framställning om förändrad

lydelse av berörda paragraf i nyssberörda syfte.

Utskottet har härvid följt ett av generaltullstyrelsen i dess ovan

åberopade yttrande tillika avgivet förslag till dylik ändring, vilken av

styrelsen ansetts icke påkalla några andra författningsändringar eller

nya bestämmelser i övrigt.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i

gällande tulltaxeförordning, att det med c) betecknade

stycket i § 13 mom. 3 A) erhåller följande förändrade

lydelse:

c) att avsikten---— — anmäles; skolande

införseln av den omalna och utförseln av den förmalna

spannmålen, såvida icke generaltullstyrelsen i särskilt

fall annorlunda medgivit, äga rum vid en och samma

tullplats, från vilken, därest den icke är stapelstad,

angivningsinlagorna över in- och utförseln jämte här

nedan omförmälda intyg skola insändas till den huvudtullkammare,

under vilken tullplatsen lyder.

Stockholm den 6 maj 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

5

Bilaga.

Till Biksdagens bevillningsutskott.

Undertecknade bolag anhålla härmed vördsammast att få bringa

under bevillningsutskottets prövning ett ärende av stor betydelse för

såväl vår mjölexportindustri som den svenska rederirörelsen och vilket

därigenom torde få anses vara av nationellt intresse.

Enligt tulltaxeförordningen till nu gällande tulltaxa — § 13: 3: A —

har medgivits »åt idkare av kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

av vid kvarnen framställt mjöl av råg eller vete restitution av den

tull, som av honom blivit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt

från utlandet införd omalen spannmål av samma slag» under i paragrafen

närmare angivna villkor. I dessa för tullrestitutions åtnjutande uppställda

villkor ingår bl. a. även det — enligt mom. c — att införseln

av den omalna och utförseln av den förmalna spannmålen skall äga rum

vid en och samma tullplats.

Det är å denna senare bestämmelse vi önska få fästa utskottets

uppmärksamhet. Genom densamma omöjliggöres nämligen export av

ifrågavarande slag av mjöl, utom möjligen per järnväg, från ort, som

icke äger någon direkt sjöförbindelse med utlandet, enär omlastning av

det för export avsedda mjölet å annan ort med direkta utrikes sjöfartslägenheter

i kraft av denna bestämmelse av myndigheterna icke medgivits

eller torde kunna medgivas. Att denna bestämmelse verkar hämmande

på såväl den inhemska kvarnrörelsen som rederirörelsen anhålla

vi få närmare belysa. Medundertecknare, Aktiebolaget Mårten Pelirsons

valsqvarn i Kristianstad och Trelleborgs Ångqvarns Aktiebolag i Trelleborg,

hava för avsikt att under innevarande år mot tullrestitution utföra

mjöl till finska hamnar från Ahus och Trelleborg och hava för det ändamålet

trätt i förbindelse med undertecknad Stockholms Rederi aktiebolag

Svea i Stockholm i syfte att med detta bolagSobåtar kunna utföra mjölet

till Finland. Någon direkt förbindelse från Åhus och Trelleborg med

Finland — annat än undantagsvis — gives emellertid icke, och under

sådana förhållanden och därest ej ändring i åberopade bestämmelse kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

komma att vidtagas, återstår för kvarnbolagen endast att först utskeppa

mjölet till Köpenhamn och därifrån sedermera frakta det med danska

båtar till Finland. Men utom den omgång och tidsutdräkt, som genom

ett sådant tillvägagående bleve en följd, skulle därigenom den svenska

rederirörelsen undandragas en befraktning, som den väl får anses närmast

att ombesörja och som, om den kan komma till stånd i den omfattning,

som avses, skalle innebära ökad sysselsättning och ökad inkomst för ett

flertal trader i vårt land. Ån vidare kan mot det stipulerade villkoret

andragas att det träffar ojämnt. Å ort, som äger direkt sjöförbindelse

med avsättningslandet, har kvarnrörelsen ingen olägenhet av detsamma,

men å plats i saknad av sådana förbindelser träffas den hårt därav.

Detta villkor beträffande förenämnda varor — att import och export

skall äga rum vid en och samma tullplats — återfinnes även i

förut gällande tulltaxor och har således icke som en skärpt bestämmelse

influtit i nuvarande tulltaxeförordning. Det, är oss ej bekant, av vilken

orsak stadgandet ifråga tillkommit. Svårligen har det kunnat ske av

något principiellt skäl, som skulle innebära någon inskränkning i rätten

att under vissa villkor utföra exportmjöl, sedan Riksdagen en gång medgivit

sådan utförsel. Sannolikt torde vara, att den avhandlade bestämmelsen

från början förslagsvis uppställts av vederbörande tullmyndighet

av försiktighetsskäl, i tanke att erforderlig kontroll möjligen icke skulle

kunna övas ifråga om genomfraktsgods. I det hänseendet synes dock

den restriktiva bestämmelsen, sådana våra exportförhållanden under

årens lopp hava utvecklat sig, såvitt vi kunna finna, vara utan all betydelse.

I fråga om åtskilliga av utländska materialier inom landet förarbetade

exportvaror äger generaltullstyrelsen medgiva utförsel från tillverkningsorten

över annan tullplats efter å denna senare verkställd omlastning,

och någon olägenhet ur kontroll synpunkt av sådant lämnat

medgivande har veterligen icke försports. Man frågar sig då, huruvida

icke enahanda förmån skulle kunna medgivas även beträffande mjöl,

eller om detta skall anses böra drabbas av en undantagsbestämmelse i

förhållande till vad som exempelvis är medgivet i fråga om utförsel av

risgryn och rismjöl.

Känt är, att gods, avsett för export mot tullrestitution, omgärdas,

då det icke går direkt ur riket, med mycket stränga kontrollåtgärder.

De olika kollina emballeras noga och plomberas; alltifrån inlastningen

å den egentliga export- eller tillverkningsorten under färden till genomfraktsorten

och vid förflyttningen från den båt eller järnvägsvagn, med

vilken de avgått, till den båt, med vilken de skola direkt utföras —- hela tiden äro de underkastade sträng kontroll. Slutligen infordras

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets memorial Nr 44.

även rapport från utloppsstationen, att restitutionsgodset därifrån utgått.

Såvitt en utomstående kan bedöma, synes detta vara en fortlöpande

kedja av verksamma kontrollåtgärder till skydd mot varje tänkbart

underslev. Skulle därutöver någon kontrollåtgärd i fråga om mjöl befinnas

erforderlig — om nämligen utrymme för någon ytterligare sådan

gives — torde åt vederbörande tullmyndigheter kunna lämnas tillfälle

att därom träffa anstalter.

Under åberopande av vad vi sålunda tagit oss friheten anföra våga

vi vördsammast hemställa:

att bevillningsutskottet ville taga under övervägande, huruvida

icke skäl för en ändring av förberörda paragraf av gällande hdltaxeförordning

i ovan angivet syfte må anses föreligga, och, om så befinnes

vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag till ernående av en

sådan.

Stockholm den 22 mars 1913.

Aktiebolaget Mårten Pehrsons Valsqvarn.

C. Nilsson,

Kristianstad.

Trelleborgs Ångqvarns Aktiebolag. Trelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag.

F. Malmros. F. Malmros.

Blekinge Ångbåts Aktiebolag.

O. E:son Lundström.

Stockholms Bederiaktiebolag Svea.

Hjalmar Blomberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:165 Skrivelse till Konungen, angående ändring i bestämmelserna om tullrestitution i vissa fall vid utförsel av mjöl av råg eller vete. s. 3 i texten