Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj ds två särskilda propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1.910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, den ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda förordning fogade formulär, dels ock i ämnet väckta motioner.

1913-05-28 · 72 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:60, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj ds två särskilda propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1.910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, den ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda förordning fogade formulär, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

1

Nr 00.

Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1913 kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj ds två särskilda

propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa

paragrafer i förordningen den 28 oktober 1.910 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, den

ena avseende jämväl ändring av de vid nämnda förordning

fogade formulär, dels ock i ämnet väckta motioner.

(2:a Avd.)

Närvarande vid behandlingen av propositionen nr 232 och motionerna i ämnet:

herrar K. G. Karlsson, frih. Trolle, frih. C. J. Beck-Friis, Trapp, Ollas

A. Ericsson, Bäckström, Jesperson, Eriksson i Grängesberg, Rune, Larsson

i Klagstoip, frih. Palmstierna, Danström, K. A. Nilsson, Knaust, Roman,

Källman, Jönsson i Revinge, Hedström, Jonsson i Hökhult och Söderberg

i Hobborn.

Närvarande vid behandlingen av propositionen nr 275: herrar Vennersten, frih. C. J.

Beck-hriis, Trapp, Eklund, Ollas A. Ericsson, Antonsson, Bäckström,

Rökig, Jesperson, Eriksson i Grängesberg, Byström, Rune, Christiernson,

Larsson i Klagstorp, frih. Palmstierna, Roman och Jonsson i Hökhult.

Genom proposition nr 232 av den 11 april 1913, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Ma.j:t, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollen över finansärenden för den 23 februari 1912

och förstnämnda dag, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen

närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i

Bihang till Riksdagens protokoll 1013. 7 sand. Öl käft. (Nr 60.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering jämte förslag till formulär att fogas vid nämnda förordning,

att gälla från och med år 1914.

Berörda förslag finnas intagna i den vid detta betänkande fogade

bilagan A. %

Vidare har Kung!. Maj:t genom proposition nr 275 av den 18 april

1913, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för

samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga det förslag till förordning om

ändrad lydelse av vissa paragrafer i taxeringsförordningen, som återfinnes i

bilagan B till detta betänkande.

Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda i anledning av

förstnämnda proposition väckta motioner.

I motion II: 364, av herr Carlson i Falun, har hemställts, »att Riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande

för Riksdagen av förslag till skattefria avskrivnings- eller avsättningskvoter

för vanligast förekommande grupper av driftsinventarier och

och byggnader till ledning för deklaration sförfarandet.»

1 motion II: 372, av herr von Sneidern har yrkats »att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition

nr 232 med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter in. in. vidtages, att den

som för ordnad bokföring må äga rätt att vid avgivandet av deklaration

av inkomst av fast egendom följa de grunder, efter vilka räkenskaperna

äro uppställda.»

Angående vad motionärerna anfört till stöd för sina förslag får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet.

Propositionen

nr 232.

De sistförflutna två årens erfarenheter av taxeringsarbetet hava, på

sätt särskilt de av vederbörande tåxeringsnämndsordförande och Konungens

befallningshavande i samtliga län avgivna, av departementschefen åbe

ropade och jämväl för utskottet tillgängliga yttrandena angiva, tydligt

ådagalagt behovet av i vissa avseenden mera effektiva former för de skattskyldiges

deklarationer. Utdrag av länsstyrelsernas yttranden återfinnas i

en till detta betänkande fogad bilaga D.

De av Kungl. Maj:t nu föreslagna nya deklarationsformulären, ynka

utgöra det väsentliga i propositionen, åsyfta att giva den deklarationsskyldige

en fullständigare vägledning och underlätta kontrollen från taxeringsmyndigheternas

sida samt att därigenom åstadkomma ett bättie och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

3

jämnare skatteresultat, än som för närvarande erhålles. Beträffande den

närmare innebörden av de nya formulären ävensom rörande de av Kung].

Maj:t föreslagna ändringarna i taxeringsförordningen, vilka antingen betingas

av de nya formulären eller eljest ansetts tjäna till vinnande av

riktigare taxeringar utan att ingå på skattesystemets konstitutiva principer,

- torde utskottet få hänvisa till propositionen.

Vid granskningen av de föreslagna deklarationsformulären har utskottet

väl bemärkt, att särskilt formuläret I A, som är det primära och

avsett att kunna användas vid alla eventualiteter, genom sin detaljrikedom

möjligen kan te sig i viss mån mindre överskådligt, men i stället'' har den

vunna fullständigheten bidragit till att i de av Kungl. Maj:t åsyftade

hänseendena giva detsamma avsevärda företräden framför det nuvarande.

De erinringar, som kunna göras mot den föreslagna uppställningen av detsamma,

hava i varje fall ej synts utskottet vara av den betydelse, att de

ej komme att uppvägas av de reella fördelar i taxeringsväg, som man avsett

och med visshet torde kunna emotse som resultat av reformen.

Utskottet har därför funnit Kungl. Maj:ts förslag böra, såsom i stort

sett ändamålsenligt, tillstyrkas i huvudsak. Vissa mindre ändringar hava

dock funnits lämpliga. Då utskottet således i det väsentliga anslutit sig

till propositionen, torde utskottets yttrande angående detaljerna i densamma

kunna inskränkas till de punkter, som antingen beröras av de

väckta motionerna i ämnet, eller i vilka utskottet haft en från Kungl.

Maj:ts förslag avvikande åsikt.

Förslaget ti!! förordssmg om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

6 §.

I första stycket av denna § har Kungl. Maj:t föreslagit sådan utsträckning

av skyldigheten att förete räkenskapshandlingar, att en var

deklarant, som nästföregående år varit skyldig föra handelsböcker, skall

hava att vid sin deklaration föga avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Enahanda förslag förelåg i den kungl. propositionen till 1910 års

riksdag, men blev, sedan bevillningsutskottet avstyrkt detsamma, av Riksdagen

avslaget.

Av vad föredragande departementschefen, soin huvudsakligen hänvisat

till de i 1910 års proposition åberopade skälen, nu anfört i ämnet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

bär utskottet icke blivit övertygat om behovet av ifrågavarande anordning,

som däremot helt visst. komme att i många fall vålla deklaranterna

olägenheter. Då därtill kommer, att taxeringsmyndigheternas granskningsarbete

skulle väsentligt ökas utan, såvitt utskottet kan finna, motsvarande

nytta i krontrollavseende, synes tillräcklig anledning ej föreligga för Riksdagen

att nu frånträda sin 1910 intagna ståndpunkt i frågan.

Deklarationsformulären.

Formuläret nr 1 A.

Då ägare av fastighet före avyttring eller användning för eget behov

låtit å egendomen bearbeta produkter eller beståndsdelar från densamma

t. ex. förmalt spannmål, försågat virke eller bränt kalk av kalksten,

höra givetvis dessa produkter upptagas till det högre värde de erhållit genom

bearbetningen. Då detta tilläventyrs lätt nog kan av deklaranten

förbises, har det synts utskottet lämpligt lämna upplysning därom i formuläret.

För sådant ändamål har föreskrift i ämnet av utskottet införts i

punkt 5 av anvisningarna, varjämte hänvisningar härtill gjorts under A I

c) och d) i formuläret.

Beträffande mom. A I d) erinrade kammarrätten, att saluvärdet å produkter,

som använts för »tillverkning av möbler och husgeråd för eget behov»,

i regel vore alltför obetydligt för att behöva i formuläret särskilt upptagas.

Även exemplifieringen »genom nyodling, torrläggning o. d.», vilken

tillkommit, efter det kammarrätten granskat förslaget, torde utan olägenhet

kunna uteslutas. Utskottet har därför funnit stycket böra förenklas i

båda nu angivna avseenden.

Bland under C upptagna avdrag för driftkostnader märkes sådant

för värdeminskning å driftsinventarier. Yrkas sådant avdrag, skola enligt

formuläret uppgivas dels anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga

driftsinventarierna, dels ock driftsinventariernas bokförda värden vid

årets början och slut. Till ytterligare ledning för taxeringsmyndigheterna

synes emellertid erforderlig även uppgift om anskaffningsvärdet å under

året inköpta inventarier, och har utskottet i sådant syfte gjort ett tillägg

i punkt 2.

I motionen II: 3(i4, av herr Carlson i Falun, har väckts förslag angående

bestämmande av fixa avskrivningskvoter bland annat å nyssberörda

inventarier. Till denna fråga återkommer utskottet senare vid yttrande

över motionen i dess helhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60. 5

Under rubriken »Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning»

är såsom villkor för där avsedda avdrag föreskrivet, att nöjaktig utredning

om deras befogenhet lämnas. Vad denna utredning skall innehålla

är ej närmare bestämt, men synas fordringarna därpå ej böra sträcka sig

längre än till vissa faktiska upplysningar, som å ena sidan kunna av den

skattskyldige utan svårighet lämnas och å den andra kunna bilda tillräckligt

underlag för taxeringsmyndighetens bedömande. Då uttrycket »nöjaktig

utredning om» tilläventyrs kunde framkalla missförstånd härutinnan,

torde detsamma böra utbytas mot »nöjaktiga upplysningar till stöd för»,

vilket icke innebär någon ändring i sak, och synes därjämte, vad särskilt

angår värdeminskning å byggnader, lämpligen kunna i anvisningarna

(punkt 25) antydas, vilka slags upplysningar man åsyftat
Beträffande

formulärets yttre anordning har utskottet funnit ingressen

till uppgiften för bevillningstaxeringen böra för överskådlighetens skull

utmärkas med större stil, varjämte av'' praktiska skäl linjeringen under

mom. VI av den särskilda uppgiften beträffande viss jordbruksfastighet

synts böra fortsättas i mån av utrymme.

Formuläret nr 1 B.

Till undvikande av missförstånd torde i rubriken »A. Inkomst av

fast egendom» böra inom parentes tilläggas »icke jordbruksfastighet».

I överensstämmelse med vad för formuläret 1 A förordats bör uttrycket

»nöjaktig utredning om» i den under rubriken »Särskilt yrkande

om avdrag för värdeminskning» meddelade föreskriften ersättas med »nöjaktiga

upplysningar till stöd för», samt i anvisningarna (punkt 13) närmare

antydan givas om arten av de avsedda upplysningarna.

I likhet med vad rörande formuläret 1 A föreslagits bör vidare ingressen

till uppgiften för bevillningstaxeringen tryckas med större stil.

Formuläret nr 2-

Kungl. Maj:ts förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida.

Emot den bevisskyldighet, som i formulären 1 A och 1 B ålagts

deklarant i fråga om avdrag för värdeminskning, har herr Carlson i Falun

i sin motion, II: 364, riktat sig och därvid föreslagit, att i stället borde

Motionen

II: 364.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Motionen

II: 372.

införas fixa avskrivningskvoter för vanligast förekommande grupper av

driftsinventarier och byggnader.

Motionärens hemställan kan omfatta byggnader i allmänhet, som

begagnas vid förvärvande av inkomst, men motiveringen tyder på, att endast

industriens byggnader avsetts. Enligt sakens natur kunde dock samma

förfarande med lika goda skäl tillämpas på andra byggnader t. ex. i jordbrukets

tjänst använda.

En utredning, sådan motionären föreslagit, skulle emellertid, efter

utskottets uppfattning, möta de största svårigheter. För de vitt skilda

slagen av inventarier och byggnader, som här komme i fråga, skulle

krävas en mångfald olika kvottal, och varje särskilt kvottals utfinnande

måste i sin ordning ske under olikartade hänsyn. Därtill kommer, att

värdet av det tilläventyrs vunna resultatet, på grund av de ständigt växlande

förhållandena på särskilt industriens område, alltid bleve mera tillfälligt.

Kvottabellerna behövde med korta mellanrum justeras. Utskottet

har därför ansett motionärens förslag icke böra föranleda någon åtgärd.

På sätt herr von Sneidern i sin motion, II: 372, erinrat, framställde

kammarrätten beträffande inkomstberäkningen för fast egendom den anmärkningen,

att i formuläret hänsyn icke tagits till, huruvida deklaranten

hade ordnad bokföring. Sålunda finge i deklarationen icke såsom inkomst

upptagas naturaförmåner från fastigheten i den mån de utgått såsom avlöning

åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan avlöning ej heller

finge avföras såsom utgift. Aven om bokföringen vid en jämförelse mellan

in- och utgående förråd av osålda produkter visade ett överskott vid årets

slut, syntes detta överskott icke skola räknas såsom inkomst. Det torde

med skäl kunna ifrågasättas, om icke den, som hade ordnade räkenskaper,

borde vid avgivandet av deklaration få i likhet med andra näringsidkare

följa de grunder, efter vilka räkenskaperna vore uppställda. I anslutning

till dessa synpunkter, vilka icke av Kungl. Maj:t följts, har motionären

yrkat, att sådana ändringar i de föreliggande förslagen måtte vidtagas, att

den som hade ordnad bokföring finge deklarera sin inkomst av fast egendom

efter sina räkenskaper.

Utskottet delar motionärens åsikt om det billiga och lämpliga i

detta krav. Emellertid anser utskottet sig böra erinra, att då deklarationsformulärets

föreslagna uppställning i fråga om beräkningen av inkomst av

jordbruk med dess binäringar i vissa avseenden utesluter tillämpningen

av de grunder, som bruka följas vid ordnad bokföring, detta sammanhänger

med skatteförordningens bestämmelser angående bland annat vad

som skall räknas såsom sådan inkomst. Skatteförordningen angiver i stort

sett såsom inkomst av jordbruk dels vad som inflyter genom försäljning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

7

av jordbrukets produkter och övriga s. k. kontanta inkomster, dels vad

den skattskyldige för sin och sin familjs räkning direkt tillgodogör sig i

naturaförmåner av sin egendom och dess avkastning. Avkastningen skall

sålunda vid taxeringen icke räknas såsom inkomst, förr än densamma

avyttrats eller ingått i den skattskyldiges konsumtion, under det att vid

ordnad bokföring avkastningsöverskottet tages i betraktande till sitt uppskattade

värde vid inkomstens beräknande, oavsett om detsamma förvandlats

i penningar eller förbrukats eller vid räkenskapsårets slut linnes kvar

såsom behållning. Eu förändring i den av motionären föreslagna riktningen

torde alltså i första hand kräva, att skatteförordningens bestämmelser

i antydda avseende ändras. Av detta skäl och då frågan även

i övrigt är tämligen outredd, lärer motionens syfte för närvarande bäst

tjänas med en framställning till Kungl. Maj:t om frågans allsidiga utredande,

därvid givetvis motionärens synpunkter komma att vinna behörig

uppmärksamhet.

I propositionen nr 275 har Kungl. Maj:t lämnat förslag till änd- Proposit

ringar i taxeringsförordningens 1 §, 31 § 1 inom., 32 §, 36 § 1 inom.""'' w’ 2

och 39 §, betingade av det bestyr, som enligt det i propositionen nr 126

framlagda förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring komme alt

åligga taxeringsnämnd med frågor, om och till vilka belopp avgiftsplikt

med avseende å de i lagen stadgade pensionsavgifter skulle äga rum.

Sedan berörda lagförslag numera av Riksdagen antagits, med bibehållande

av de bestämmelser om taxeringsnämndernas medverkan, som

föreslagits, får utskottet tillstyrka, att Riksdagen såsom konsekvens därav

jämväl bifaller förevarande proposition, med iakttagande allenast av de

redaktionella ändringar, som betingas därav, att vissa §§ i lagen, till vilka

hänvisas i taxeringsförordningen, erhållit andra nummer.

Emellertid vill utskottet hava erinrat om följande. Enligt 13 §

tredje stycket i pensionsförsäkringslagen skall Konungen äga att för viss

kommun förordna, att den i §:ens första stycke omförmälda avgift skall

uppbäras i samband med kronouppbörden. Enligt 15 § samma lag skall

vidare av vederbörande taxeringsnämnd i taxeringslängden för året angående

varje avgiftspliktig antecknas beloppet av den avgift, som skall av

honom erläggas i sammanhang med kronouppbörden. Denna föreskrift,

som är upprepad i den föreslagna lydelsen av 32 § taxeringsförordningen,

synes dock, enär i längden upptagas blott de till staten skattskyldiga, icke

kunna beträffande övriga avgiftspliktiga genomföras utan ytterligare ändring

av 32 §, därtill något_ förslag nu ej föreligger. Det särskilda utskott,

som behandlat förslaget till lag om pensionsförsäkring, och vars i vissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.

delar avvikande förslag Riksdagen godkänt har jämväl uppmärksammat

nämnda förhållande och uttalat, att, innan eu sådan ändring skett, något förordnande

av Kungl. Maj:t, som nu är i fråga, icke torde kunna meddelas.

Slutligen märkes, att då ovanberörda §§31 och 32 äro föremål för

ändringsförslag i såväl propositionen nr 232 som propositionen nr 275,

utskottet, som i bägge fallen tillstyrkt förslagen, haft. att föreslå ändrade

affattningar av §§:na, utgörande samarbetning av båda förslagen.

Under åberopande av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts förevarande propositioner nr 232 och nr 275

icke kunnat oförändrade bifallas, måtte, med de avvikelser,

som härvid fogade bilaga C utvisar, antaga dels

de ändringar i förordningen den 28 oktober 1910, om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, ävensom

i de vid förordningen fogade formulär, som innefattas

i propositionen nr 232, dels ock de ändringar i

nämnda förordning, som avses i propositionen nr 275;

2) att Riksdagen måtte besluta, att de sålunda

antagna ändringarna skola bliva gällande från och med

år 1914;

3) att motionen II: 364, av herr Carlson i Falun,

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

4) att Riksdagen, i anledning av herr von Sneiderns

förevarande motion, II: 372, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta

om utredning av frågan, huruvida den som har ordnad

bokföring må äga rätt att vid avgivandet av deklaration

för inkomst av fast egendom följa de grunder, efter

vilka räkenskaperna äro uppställda, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, som av utredningen kan föranledas.

Stockholm den 28 maj 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

AXEL VENNERSTEN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6>0.

Reservationer:

1) av herrar Ollas A. Ericsson och Söderberg i Hobborn;

2) av herrar friherre Palmstierna, Roman och Källman, vilka beträffande

G § i taxerings föro rån ingen yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

samt

3) av herrar Eriksson i Grängesberg och friherre Palmstierna, vilka

yrkat, att motionen II: 364, av herr Carlson i Falun, måtte av Riksdagen

bifallas.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. Öl käft. (Nr 60.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.

Bilaga A.

Förslag

till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11 och 12 §§, 13 § 2 mom.,

14 och 18 §§, !8 § 2 mom., 21 §, 23 § I mom., 31 § 1 mom. samt 32 § i

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

3 §•

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet

med härvid fogat formulär (formulär n:r 1 A eller 1 B) dels med avseende

å nästföregående år angiva:

den fasta egendom här i riket, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat,

med upplysning om taxeringsvärdet därå eller, om sådant, värde icke vaiit

egendomen åsatt nästföregående år, dess eljes antagliga värde samma år;

skolande i sistnämnda fall den, som varit ägare till egendomen vid utgången

av nästföregående år och förty i avseende å taxering till förmögenhetsskatt,

haft uppgiftsplikt för densamma uppgiva egendomen med

det värde, vartill den upptagits för förmögenhetsberäkningen,

de särskilda tjänster eller tjänsteuppdrag, som tillfört honom inkomst,

de särskilda slag av rörelse eller yrke, han drivit, samt den eller

de orter, där driften ägt rum, ävensom

den inkomst, han åtnjutit av varje inkomstkälla, i avseende å vilken

skattskyldighet åligger honom,

dels ock i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig lör förmögenhet,

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år därest

förmögenheten uppgått till värde av minst 6,000 kronor.

Deklaration skall särskilt angiva de avdrag från den sammanräknade

inkomsten, som den uppgiftspliktige yrkar att få tillgodonjuta vid

taxeringen; och skall deklarationen i fråga om förlust, för vilken yrkas

avdrag från sammanräknad inkomst, utvisa, å vilken verksamhet förlusten

uppstått och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner,

skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.

n

därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda

kommunerna. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella

församlingar i stad.

För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag uppgives särskilt

bolagets kapital.

Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad angår

försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och premiebelopp för

nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid utbetalade

återförsäkringspremier.

Då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, skall deklarationen

omfatta det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars

det löpande året.

4 §•

För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett

ell er flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats

såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kronor,

äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde

i penningar lämna upplysningar om egendomens areal, avkastning m. m.

enligt anvisningarna i formulär nr 1 A.

o §•

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen

omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Så fort ske kan, bör jämväl för verk eller bolag, som ovan nämnts,

avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen för

samma tid. Enahanda galle beträffande förvaltningsberättelse, som det

åligger aktiebolag att avgiva.

7 §•

Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet vare, oavsett den uppgiftsskyldighet,

som eljes må åligga honom, efter anmaning pliktig att, då

allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt

härvid fogat formulär (formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling, så

framt fastigheten av honom förvärvats genom köp under tiden från och

med det år, då allmän fastighetstaxering senast verkställdes, intill nästlidna års

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

utgång, angående fastighetens enligt tillgängliga handlingar eller annorledes

kända areal i åker, äng, skogs- och betesmark, varje ägoslag för sig, angående

byggnadernas brand försäkringsvärde, så ock angående årliga arrendet

för utarrenderad fastighet och inkomst genom uthyrning.

Likaledes vare ägare eller innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet

efter anmaning skyldig att, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd

köpeskilling, som ovan sagts, markens eller tomtens areal, därå uppförda

byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt årliga hyressumman för

uthyrd egendom jämte hyresvärdet och storleken av outhyrda eller hyresfritt

upplåtna eller av ägaren eller innehavaren själv begagnade lägenheter.

Möter i fall, då uppgift infordrats av ordförande i taxeringsnämnd,

svårighet för avgivande av skriftlig uppgift, vare ägare eller innehavare

av fastighet medgivet att själv eller genom ombud muntligen inför ordföranden

lämna ifrågavarande meddelanden.

11 §•

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) av stadsdomstol och domare på landet:

uppgift å beloppet av den vid senaste försäljning betingade köpeskillingen

för varje fast egendom, varå lagfart på grund av köp beviljats

under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast

ägde rum, intill nästlidna års utgång; och bör i denna uppgift, vilken

skall angiva köpares och säljares namn samt köpeavhandlingens datum,

tillika anmärkas, om köpet avslutats mellan nära anhöriga, om och i så

fall till vilket belopp i köpeskillingen inbegripits gottgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts angående undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) av direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, vartill en var i hypoteksinrättningen till belåning

anmäld fast egendom blivit uppskattad vid värdering, som blivit

för dylikt låns erhållande anställd och godkänd under tiden från och med

det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill slutet av nästlidna

år;

2:o) varje år:

a) av styrelse för inländsk brandförsåkringsanstalt eller av syssloman

för utländsk sådan anstalt: .....

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.

13

uppgift rörande försäkringsvärdet å de till annan fastighet än jordbruksfastighet

hänförliga byggnader, som under nästföregående år blivit

försäkrade emot brandskada eller vilkas försäkring under samma tid till

beloppet förändrats; börande denna uppgift meddelas särskilt för varje

fastighet samt, då uppgift skall avgivas angående viss byggnad, redogörelse

även lämnas för gällande försäkringar å andra på samma fastighet

uppförda byggnader;

b) av styrelse för inländsk livförsäkrings- eller livränteanstalt eller av

syssloman för utländsk sådan anstalt:

uppgift å en var, till vilken under nästföregående år livränta utbetalats,

och å livräntans belopp;

c) av statsdepartement och annan ämbetsmyndighet, vare sig statens,

stads eller menighets, ävensom av styrelse för allmän inrättning

eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan ägt

utbekomma avlöning eller pension:

uppgift angående de av en var under nästföregående år åtnjutna

avlöningsförmåner, av vad slag de vara må, ävensom pension; och bör, dä

med tjänstebefattning följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst

av sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra

obestämda eller extra inkomster, sådant särskilt anmärkas i uppgiften;

d) av förmyndarkammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap;

uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i för
myndarräkning

redovisade inkomst nästföregående år, så vitt detsamma

uppgått till minst 500 kronor, och angående värdet av den omyndiges förmögenhet

vid utgången av samma år, så framt värdet då uppgått till minst

6,000 kronor;

e) av styrelse för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som under

nästföregående år lämnat utdelning till delägarna:

1) i fråga om solidariskt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån

utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning icke får uppbäras

av annan än den, som i behörig ordning styrkt sin äganderätt till aktien:

uppgift å delägare, som uppburit eller ägt uppbära utdelningen,

samt å utdelningens belopp,

2) i fråga om övriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av

aktie är känd för styrelsen;

f) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registreringspliktigt

fartyg:

dels uppgift enligt deklarationsformulär n:r 1 A angående bolagets

eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst

och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet;

dels och, utom i det fall att samtliga delägare skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt där bolagets eller rederiets inkomst skall

bevillningstaxeras, särskild uppgift beträffande samma inkomst, såvitt

bevillningstaxeringen rörer, med upplysning tillika om den andel av inkomsten,

som å varje delägare belöper;

börande vid uppgifterna för den tid, de avse, fogas bestyrkt avskrift

av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning;
g)

av styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts

oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig

kontroll, samt av annat bolag eller rederi, så ock av en var annan

arbetsgivare, som nästföregående år i sin rörelse eller yrke haft

minst fem personer stadigvarande anställda:

enahanda uppgift, varom i c) stadgas, angående lön- och arvodestagares

samt övriga arbetares avlöningsförmåner ävensom angående pensionstagares

förmåner.

Efter anmaning vare ock eu var annan än de här ovan under g)

nämnda pliktig att avlämna uppgift angående lön- och arvodestagares samt

övriga arbetares avlöningsförmåner.

Beträffande pension, livränta eller gratifikation, som ej uppgår till

200 kronor, äger uppgiftsskyldighet icke rum, då för den, som åtnjutit

dylik pension, livränta eller gratifikation, annan inkomst icke tillika skall

uppgivas.

I övrigt må icke vid avgivande av uppgift uteslutas någon avlöningsförmån.

Vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var person,

varom fråga är. Enahanda galle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld

uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där så

kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g) fullständigt

angiva personens namn och hemvist enligt, mantalslängd ävensom, där

bostaden är en annan än hemvistet enligt mantalslängden, bostadsadressen,

samt uppgift enligt e) och g) tillika innehålla upplysning om födelseår

och för den, som ej är svensk undersåte, upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommun-

eller församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes

tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av

uppgifter avser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillning »utskottets betänkande Nr 60.

15

12 §.

Deklarationsblanketter samt blanketter till de uppgifter, som i 7 §

omförmälas, skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i taxeringsnämnd

samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer

hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

13 §.

2 inom. De i 11 § föreskrivna uppgifterna avlämnas antingen

direkt till den taxeringsnämnds ordförande, som i varje särskilt fall

vederbör, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga

orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, där den taxering skall ske, för vilken

uppgiften i fråga är avsedd att tjäna till ledning.

14 §.

Deklaration på grund av 2 § 1 mom. skall vara avlämnad före den

I mars.

Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker

eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,

som ej är aktiebolag, hinder att avlämna deklaration före den 1 mars, och

göres före samma dag skriftlig anmälan därom hos ordföranden i taxeringsnämnden,

må anstånd med deklarationens avgivande åtnjutas, och

skall i sådan händelse deklarationen avlämnas till ordföranden så fort ske

kan och i varje fall före den 15 april.

Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes

vara avlämnad före den 1 mars; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag

och enligt 11 § uppgiftspliktigt rederi under villkor och i den ordning

ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt

II § 2:o) f) skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift eller upplysning, som på grund av

anmaning skall avgivas, avlämnas inom den tid, som i anmaningen förelagges;

dock att den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller

är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej

är aktiebolag, må efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens avlämnande

till den 15 april, därest den i anmaningen förelagda tid för avlämnandet

därförinnan går till ända.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6d.

IG §.

Har uppgiftspliktig nästföregående år själv eller i bolag drivit rörelse

eller yrke, som skall taxeras till bevillning inom annat distrikt än där

han har att avgiva deklaration, åligger honom att å ort, som i varje

fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning för beräkningen av

den därstädes beskattningsbara inkomsten av rörelsen eller yrket, Denna

uppgift skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklaration sformuläret

anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst

av rörelse eller yrke.

I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, förvaltningsberättelse

och revisionsberättelse galle vad i 6 § är stadgat beträffande

deklaration.

Efter anmaning vare ock eu var annan, som idkat rörelse eller

yrke å ort, där han icke är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt,

pliktig att för bevillningstaxeringen avlämna uppgift, som ovan

sägs, för varje dylik ort.

1 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag, som inom två eller flera

kommuner drivit rörelse av nedan angiven beskaffenhet, skall för varje sådan

kommun meddela upplysningar i följande hänseenden. Verk eller bolag,

som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag av de särskilda

kontorens månadsrapporter, upptagande balansen på in- och utlåningsräkningarna

vid varje månads slut. Verk eller bolag, som idkat järnvägsdrift,

skall uppgiva varje stations trafikvärde i överensstämmelse med

vad därom är med avseende å bevillningstaxeringen särskilt stadgat.

Vidare skall verk eller bolag, som drivit företag, vilket avser att med

hjälp av ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, uppgiva den

eller de kommuner, där vatten eller elektrisk energi förbrukats, och bruttoinkomsten

därav inom varje särskild kommun. Enahanda galle vid skattskyldighet

inom flera territoriella församlingar i stad.

Uppgift enligt denna paragraf avlämnas antingen direkt till vederbörande

taxeringsnämnds ordförande eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet

och i övriga orter till Kungl. Majrts befallningshavande i

det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen

i fråga skall ske; skolande vad i 14 och 15 §§ är stadgat om

tid för fullgörande av uppgiftsskyldighet samt om anmaning i tillämpliga

delar gälla även beträffande uppgift eldigt denna paragraf.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

18 §.

2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 2 § 1 mom. a) omförmält

verk eller bolag underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna

räkenskapshandlingar eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse,

så ock där dylikt verk eller bolag, som fått emottaga revisionsberättelse

för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att till ledning

för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av sådan

berättelse.

21 §.

Utan hinder av att uppgift uteblivit och med rätt att pröva, i vad

mån avgiven uppgift är av beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, äge taxerings- och prövningsnämnderna att bestämma och fastställa

taxering.

Vad särskilt angår de skattskyldiges uppskattning av naturaförmåner,

bör denna, där den befinnes avvika från ortens pris, till enlighet

med dessa rättas.

23 §.

1 mom. Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas

endast av följande personer, nämligen vederbörande beskattningsnämnds

ordförande med biträde i varje särskilt fall av den ledamot, beskattningsnämnden

utser, den av Kung!. Maj:ts befallningshavande förordnade

ledamoten i taxeringsnämnd samt kronans ombud hos prövningsnämnd.

För innehållet i deklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas

vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras, och

må deklaration ej heller utan den skattskyldiges skriftligen avgivna samtycke

i beskattningsnämnds protokoll intagas i vidare mån, än som på

grund av föreskriften i 2 mom. påkallas.

Deklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i

och för sin befattning böra erhålla del därav, och skall, där besvär fullföljas,

jämväl biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med

kommun sådant anses icke vara för målets utredning behövligt. Handlingarna

skola vid förekommande delgivningar alltid inneslutas i förseglat

konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet

skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande. I övrigt

må deklaration icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige

skriftligen medgivit deklarationens offentliggörande; dock att deklarationer

må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning ut
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 51 käft. (Nr 60.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

lämnas till den Embetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utförandet

av sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets utgång skola deklarationerna med de undantag,

vartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, dock

med rätt för vederbörande taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan

få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxeringen

har behov. Efter utgången av de fem åren skola deklarationerna

Ö O o

förstöras.

31 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden

och har särskilt följande åligganden:

a) att tillhandahålla blanketter, som i 12 § omförmälas, samt på

begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten

av den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess

fullgörande ävensom att å blankett införa enligt 5, 7 och 8 § muntligen

meddelade upplysningar;

b) att samla, ordna, numrera och granska för taxeringen avlämnade

deklarationer och andra uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för

föreskrivna deklarationers och andra uppgifters införskaffande samt, då så

erfordras, tillse, att genom infordrande av upplysningar ledning vinnes för

taxering av jämväl sådana skattskyldiga, vilka icke äro pliktiga att utan

särskild anmaning avlämna uppgifter, och i övrigt söka inhämta upplysningar

till ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering, ävensom att,

då anledning till tillämpning av 19 § förekommer, därom göra anmälan

hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för den åtgärd, som må på nämnda

myndighet ankomma;

c) att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas

nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å

fastigheter, ävensom, därest skattskyldig gjort sig skyldig till försummelse,

varom i 18 § förmäles, därom göra anteckning; och åligger det därjämte

ordföranden att meddela kronans ombud hos prövningsnämnden särskild

förteckning å sådana försumliga;

d) att om utsatt tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde

ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden, utan

även på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet

underrättelse;

e) att föra ordet vid taxeringsnämndens sammankomster samt därvid

tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

19

hållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar, med den inskränkning,

vartill stadgandena i 23 § föranleda;

/) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, vartill han för en behörig taxering finner sig

äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras; börande

protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet

tecknat intyg av två ledamöter;

h) att då inkommen uppgift om inkomst avser skattskyldig, som ej

skall taxeras inom distriktet, avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds

ordförande, ävensom att då deklaration eller annan uppgift

för skattskyldig, som skall för inkomst taxeras inom distriktet, utvisar,

att skattskyldig drivit rörelse eller yrke utom distriktet, lämna vederbörande

taxeringsnämnds ordförande meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration eller annan till ledning för egen taxering avlämnad

uppgift, som icke blivit följd vid taxeringen, anteckna skälen

därför samt i rekommenderat brev med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända den skattskyldige underrättelse att och i vad mån avikelse skett

samt om skälen därför;

k) att noga tillse, att de skattskyldigas till ledning för egen taxering

avlämnade uppgifter och upplysningar, evad de avse pågående eller

redan verkställd taxering, icke varda för obehöriga tillgängliga, för vilket

ändamål sådana uppgifter och upplysningar, då de icke för taxeringen

erfordras, böra förvaras under säkert lås, ävensom att, då han avgått från

befattningen, till sin efterträdare avlämna samtliga i enlighet med stadgandet

i 23 § 4 mom. hos honom förvarade handlingar;

l) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

mottagande av deklaration, annan uppgift eller upplysning; samt

to) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

taxering.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

•i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels ock, i fråga om inkomst-

och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför nedsättning

äger ruin, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning, skatte
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

procent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt utgår; och

bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet

legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldig»

deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår

av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå i

taxerat belopp.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen medgiva avdrag

på grund av höga levnadskostnader å orten, skall sådant beslut, jämte det

detsamma införes i protokollet, antecknas å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd beslutar lindring eller skattefrihet för skattskyldig,

vilkens skatteförmåga på grund av särskilda förhållanden är

väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas i

inkomstlängdens anteckningskolumn.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning

av brännvin meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin,

för vilket försäljningsavgift skall erläggas, intages i taxeringsnämndens

protokoll.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras

till inkomstbevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna

särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller

inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,

huru stor del av hela fastighetens hela värde belöper å denna del av fastigheten,

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit

från municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

I stad böra taxeringsnämnderna till längdernas upprättande och

kompletterande åtnjuta nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller

annan av magistraten och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd

tjänsteman.

Taxeringslängderna underskrivas av taxeringsnämndens ordförande

och ledamöter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

21

Detta blad arskiljes vid blankettens ifyllande

och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i

riket, samt angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det

räkenskapsår, som tilländagått. närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst

föregående kalenderår eller, i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning verk eller bolag, som är försett med Kung!. Maj:ts oktroj

eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll; ävensom annan skattskyldig, som nästföregående

år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors

inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet

till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet,

som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration

angående denna.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg, skall till ledning vid delägares

taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets och rederiets fasta egendom,

inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och

om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom här omförmäld uppgift skall vara avlämnad före den 1

mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag

eller rederi, som ej är aktiebolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid,

att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken

deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige

påföljd av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller

förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig

icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst

med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt

brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet

och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,

där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.

Verk och bolag samt annan uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall vid deklaration och

uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning för

senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess

fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter,

brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare,

i stället för uppgifterna under A I), å std. 7 lämna upplysningar i de hänseenden, som där angivas.

2. Bostadsförmån för tjänsteinnehavare uppgives under A I a), om den åtnjutes å jordegendom, vilken är honom såsom

boställe eller eljes på lön anslagen, annars under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

3. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.)

4. Använder någon produkter från sitt jordbruk eller skogsbruk eller produkter eller beståndsdelar av sin egendom i

egen förädlingsrörelse, som ej är att hänföra till jordbrukets binäringar, kommer värdet av dessa produkter eller beståndsdelar

i betraktande vid inkomstberäkningen för förädlingsrörelsen och uppgives således icke under A.

5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen avser förädling av annat jordbruks produkter eller annan

egendoms produkter eller beståndsdelar, uppgives under C II.

6. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), hyresvärdet av

egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i egendomen eller rörelsen nedlagt kapital, kapitalavbetalning

av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar,

samt värdeminskning å byggnader eller skog, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt

bestridda underhålls- och andra driftsutgifter. Avdrag för ränta å lånt rörelsekapital, som hänför sig till inkomst

under A, göres under allmänna avdrag. Vid beräkning av inkomst under G få utgifterna för tillökning eller förbättring

av inventarier ej avdragas.

7. Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljes från gården såsom t. ex. stat i naturaprodukter

eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Till arbetspersonal räknas hemmavarande barn

endast i det fall, att barnet särskilt taxeras för avlöning vid gården.

8. För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas upplysning, huru stor del av året barnet kan anses hava

biträtt. Detta avdrag får ej ske, för såvitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit

till sitt värde för varje barn, därom här är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A I). Avdraget får

för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.

9. För inköp av döda inventarier får ej avdragas mera än som återstår vid frånräknande av vad som kan hava influtit

vid försäljning av utrangerade dylika inventarier. Kostnad för nyuppsättning får icke avdragas.

10. Härunder böra uppgivas och i lämplig omfattning specificeras övriga omkostnader för egendomen, för vilka avdrag är

medgivet t. ex. underhåll av andra anläggningar än byggnader samt av inventarier, belysning i driftsbyggnader,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 höft. (År 60.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

utbetalda frakter, skogsaecis in. m. ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning in. m., som

skattskyldig för annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.

11. Grer inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör

kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

12. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

— Eäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan,

vad för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga

och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.

13. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen åliggande

försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.

14. Har någon under året drivit flera affärer, skall han i blanketten utföra inkomstberäkningen för den affär, som kan

anses vara huvudaffär, medan inkomstberäkningen för den eller de övriga affärerna utföres i bilaga till deklarationen.

Överskott å affär, som redovisas i bilaga, utföres därefter å anvisad plats i blanketten, medan underskott i vanlig

ordning utföres med noll (se 11).

15. Hava i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts utskylder, debiterad hyra i eget hus eller annan

räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet såsom för driftkostnad, skall densamma vid inkomstberäkningen

under C II tilläggas bruttoinkomsten.

16. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar med väsentligen olika varaktighet,

redogöres härför å sid 8 eller i särskild bilaga.

17. Till ledning för bevillning staxering en redogöres i deklarationsblanketten allenast för resultatet av sådan affär, som

jämväl skall taxeras till bevillning å ort, där deklarationen skall avgivas, eller i denna jämte andra orter.

Har någon drivit flera sådana affärer, utföres i blanketten inkomstberäkningen för den affär, som är att anse

såsom huvudaffär, varemot beräkningen för den eller de övriga enligt formulärets anvisningar sker i bilaga till

deklarationen.

För affär, som drivits å annan ort, än där deklarationen skall avgivas, lämnas inkomstberäkningen för taxering

till bevillning i särskild uppgift till ort, där affären i fråga är underkastad sådan taxering.

Vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad sker fördelning såsom beträffande kommun är

stadgat (se 13 § bevillningsförordningen.)

18. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än

fem år. Yisar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från

annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

19. För den, som är delägare i flera bolag eller rederier, gäller med avseende å uppgiftsskyldigheten i tillämpliga delar

vad som sägs i 14 och 17 punkterna här ovan angående uppgifter om inkomst av flera affärer. Om redovisning av

underskott: so 11.

20. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken

skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.

21. Utskylder, undantagsförmåner och understöd, som utgått i natura ur egendomens avkastning eller eljes från gården

och vilkas värde således icke inräknats i den inkomst, som redovisats under A I), få ej avdragas.

22. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

23. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av

lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av

givarens familj äger avdrag icke rum.

24. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten

beräknats.

25. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som i såflant fall uppgives.

26. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till skatteförordningen l:o) III.

27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs

och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt

ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner

och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grand av ett förutvarande tjänsteförhållande; rätt

till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet

av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för

närvarande åtnjuter avkastningen.

28. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt eller brukat densamma endast en del av nästföregående

år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit

i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den

uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen

för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med

ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom,

han sålunda innehaft.

29. Om arrenderad jordbruksfastighet är kronoegendom, skall detta förhållande särskilt anmärkas.

SO. I saknad av exakt kännedom om de förhållanden, som skola uppgivas under punkterna I, V och VI, må ungefärlig

uppgift lämnas.

31. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola bägge upptagas till belopp, som angivits

i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas,

efter vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana

meddelas i särskild bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

23

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som Formulär HIT 1 A..

förekomma i detta formulär, hänföra sig till vidfästade

blad, innehållande > Anvisningar för deklarationsblankettens

ifyllande».

Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19....... av:

Fullständiga för- och tillnamn:______________________________________________________________________________._____________________________________

Yrke (eller titel och anställning):_______________________________________________________________________________________________________________

vilken, född år 1........., är för innevarande år mantalsskriven i:

Län:............................................................................. Stad: ______________________________________________________ Bote:

Socken, köping:______________________________________________________________ Församling (i stad):._.........................................

By, gård, hemman och n:r .............................................. Kvarter: ..................................................... n:r

med adressnummer: ._____________________

Uppgifterna avse kalenderåret 19..... (räkenskapsåret från den ...................... 19 ... till den

A. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):

Anser taxeringsnämnden skattskyldigs uppskattning här nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å

plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 2) för mig och min familj (se 3) ......... ram med kök jämte

övriga för mitt bushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar

och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas till personligt bruk)......

c) saluvärdet av sådana egendomens produkter, ävensom i natura åtnjutna arrenden eller an
nan

avgäld, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (t. ex.

spannmål, potatis, rotfrukter, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle

foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.),

vilt och fisk från egendomen o. s. v., av mig uppskattat till...............

d) saluvärdet av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts för nybyggnad,

därunder inbegripen till- och ombyggnad, för tillverkning av möbler eller husgeråd för eget

behov eller för grundförbättring genom nyodling, torrläggning o. d., av mig uppskattat till

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst i naturaförmåner i det fall, att jordbrukare begagnat

sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska

förhållanden rörande egendomen:............................

II. Inkomst i penningar (se 4 och 5):

a) arrenden, hyror....................................

b) inkomst genom försäl jning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter,

produkter av fjäderfä- och biskötsel, alster av hemslöjd, kreatur, vilt och fisk från egendomen

m. in. ävensom genom mejerihantering och annan jordbrukets binäring, som uteslutande

eller huvudsakligen avser förädling av egendomens produkter eller beståndsdelar

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m. . . .

d) inkomst av skogsbruk:

1) köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter (ved, tjära, träkol m. in.)......

2) köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt....................

samt 3) vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å

fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom vinst av yrkesmässig handel med

fastigheter (C II) eller såsom realisationsvinst (C III a): köpeskillingen till så stor del,

som kan anses lava belöpt å själva skogen......................

e) köpeskilling vid försäljning av sten, torv, grus, lera och andra egendomens beståndsdelar även
som

köpeskilling eller avgift för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra

sig eller nyttja fast egendom eller del därav (t. ex. sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt,

fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att

begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.).......................

f) frälseränta och annan avgäld..............................

Summa bruttoinkomst

19......)■

Inkomsten kar

icke överstigit

Kronor.

Öre.

..................

......

—

—

..................

......

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Inkomsten har

icke överstigit

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

Överförd bruttoinkomst

1. Avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts

för egendomens brukande och skötsel (förvaltare, rättare, statfolk, drängar,

skogvaktare, lejt folk, yice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.) (se 7) . . . . kr.

2. För ...... hemmavarande larn över 15 år, som deltagit i arbetet med egen
domens

brukande och skötsel och ej särskilt taxeras för inkomsten härav (se 8) »

3. Utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d., ävensom av

levande och döda inventarier (se 9)...................»

4. Utgifterna för reparation av byggnader.................»

5. Avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och drifts
inventarier,

utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och

kreatursbesättning...........................»

6. Arrenden eller andra i penningar utgående avgälder...........»

7. Övriga omkostnader (se 10)...................................................................

Kronor.

Öre.

»

o

Återstående inkomst (se 11)

III. Inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesise ________________

IT. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................................,

Inkomst under A ________________

B. Inkomst av kapital.

I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat

penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar).................................

II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag .......................

I

III. Utdelning å aktier i utländska bolag..........................................

Summa ...............

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad.................................

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Inkomst under B _______________

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

I. Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska

pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 2 och 12):

i egenskap av..............................................................................................................................

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........•

c) pension, livränta, undantagsförmån..........................

d) periodiskt understöd (se 13)..............................

Inkomst under C I

II. Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).

Undertecknad har inom nedannämnda kommun... drivit:

.......................................i_________________________________kommun____________________________________ län

(rörelsens eller yrkets namn)

.......................................i................................. » .................................... »

.......................................i................................. » .................................... »

Inkomsten av _______________________________________ uppgives sålunda (se 14):

(rörelsens eller yrkets namn)

a) saluvärdet enligt ortens pris av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort

mig i hushållet eller eljes för egen eller min familjs räkning.......................................

b) bruttoinkomst i övrigt (se 15)..............................

Summa bruttoinkomst under C II

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

25

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

Överförd bruttoinkomst under C II

1.

2.

3.

4.

Ränta å lånt rörelsekapital.......................kr.

Värdeminskning å driftsinventarier (se 16)....... »

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna utgjorde

........................kr................

, . ... , „ , . . , (vid årets början—.*.......... »

JJriitsmventanernas boktorda varde utgjorde: j ^ ”

Avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å

andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar än fast egendom och driftsinventarier

(gruva, rätt till stenbrott, ensamrätt t. ex. patent o. d.) (se 16) »

Övriga driftkostnader.........................»

(rörelsens eller yrkets namn)

Inkomst (se 11)

har enligt bilaga n:r.....lämnat inkomst (se 11) till belopp av . . .

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Öre.

Inkomst under C II

Taxeringsvärdet för mig tillhörig, i...............rörelsen (se 17) använd annan

fastighet utgjorde __________________ kr. 5 % härå utgör.............kr................

I nämnda rörelse (se 17) har jag använt produkter och beståndsdelar från

egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde på rot, råämnesvärde) av . . » ...............

Summa kr.

Efter avdrag för detta belopp från här ovan utförd inkomst för ifrågavarande rörelse

kr. --------------- har min bevillningspliktiga inkomst av samma rörelse utgjort . . .

att bevillningstaxeras:

kr.

i denna

kommun........kr.

III. Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 18).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att

förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C la)

eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II), royalty o. d„ lotterivinst

och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . . . .

Inkomst under C III

D. Inkomst, som undertecknad förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, vanligt

handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej ar aktiebolag.

Under året har jag varit delägare för ........................ i....................................................

(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)

..................................... hela inkomst (se 19) utgjorde:

(bolagets eller rederiets namn)

av fast egendom här i riket..........................kr.

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag . . »

i övrigt....................................»

Summa kr.

därav på min andel belöper (se 11)........................

Enligt bilaga n:r ____ beräknad inkomst (se 11) såsom delägare i..........................

(bolagets eller rederiets namn)

Inkomst under D

Till ledning för bevillning staxering av min inkomst från .....................................................

(bolagets eller rederiets namn)

meddelas, att dess hela bevillningspliktiga inkomst inom denna kommun utgjorde ................. kr.

| Härav belöper på min andel (se 19).................................. kr.

Sammanfattning.

Inkomst under A..................................

i?..................................!

c i.................................

c ii................................;

c in.............. ..................

D...................................

Sammanräknad inkomst

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 7 saml. 51 käft. (Nr 60.)

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Överförd sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 20).

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande utgifter och lidna förluster:

1. För utskylder med undantag av kronoutskylder (se 21)..........kr. _______________

2. För ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital

(se 22).............................» ...............

3. För undantag sförmåner (se 21) till......................................................... » ...............

4. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,

pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på

åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

skuld (se 21 och 23), utgivet till .......................................................... » ...............

(mottagarens namn)

5. För förlust, som särskild inkomstkälla, oavsett sådan värdeminskning, som

här nedan sägs, i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapitalförlust

(se 24): förlust å........................................................................ » ...............

6. För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min

hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring

ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.

(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................» ...............

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig utredning om deras befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning:

1. genom slitning av mig tillhöriga ''byggnader med ett sammanlagt

värde (se 25) av............... kr....................med kr................

2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)

(se 26) med..............................» ...............

Inkomsten kar

icke överstigit

Kronor.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

E. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 27) vid årets utgång översteg icke:

a) såsom delägare i de under I) uppgivna bolag (rederi).........kr................

b) i övrigt...............................» ...............

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke » _______________

Summa kr................

och utgör 1 oo härav .....................................

(Ifylles ej i uppgift av bolag eller rederi.)

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Öre.

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg

15 år, utgjorde ------- (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma skatt

skyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för bevillningstaxeringen inom denna

kommun följande inkomst:

1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).............kr. ..................

ränteinkomst (enligt BI)................... » __________________

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III)....... » .................. pr

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B)......kr___________________

ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)............ » __________________ ,,

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) __________________ kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)....................................... »

3. Av rörelse, yrke eller eljes:

a) av kronoarrende inom denna kommun: fastighetens taxeringsvärde _______________kr., 6 % därav................... kr.

b) av fast egendom i utlandet (enligt A IV)........................................... »

c) bevillningspliktig inkomst av rörelse eller yrke inom denna kommun (enligt inramad uppgift

under C II eller bilaga till C II)...................................... »

d) inkomst enligt C III................................. . ......... »

e) andel i bolags eller rederis bevillningspliktiga inkomst (enligt inramad uppgift under D eller

bilaga till D)..................................................... »

Sammanlagd hevillningspliktig inkomst inom denna kommun (1, 2 och 3) __________________ kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

27

Uppgift angående fast egendom.

Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter (se 28):

Namn, nummer, mantal, kvarter och nummer, eller annan beteckning. Socken, stad. Taxeringsvärde.

l:o) jordbruksfastighet (se 29):

ägt, brukat.......................................................................... i ______________________________________________ pr.

ägt, brukat .......................................................................... i _________________________________________________ »

ägt, brukat ..................................-___________________________________ i ________________________________________________________________ „

2:o) annan fastighet:

---------------------------------------------------------------------------------------- i ____________________ ________________________

------------------------------------------------------------------------------------------- i ____________________________________________

lägenheten.............................. ............................................. i

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som bar sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

.......................................................................................... i _____________________________________________

frälseränta av_______________________________________________________________________ i __________________________________

Särskild uppgift

beträffande jordbruksfastighet, för vilken inkomst i naturaförmåner icke

uppgivits under A I bär ovan (se 30.)

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ..............., äng ..............., skogs- och betesmark ................

II. Till min familj hörande personer, som helt eller delvis voro för sin utkomst beroende af egendomens avkastning,

utgjorde, mig inberäknad, _________ personer.

III. Min bostad bestod av ......... rum och kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde __________________ kr.

IY. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ....... hästar (därav _______ unghästar och _______ föl), _______ kor, _______ andra

nötkreatur, --------- får, ......... getter, ......... svin, -------- höns och annat fjäderfä, _________ bisamhällen.

Y. Utsäde och skörd i vikt, hektoliter eller annat mått, som för orten är brukligt:

Vete.........

Råg.........

Korn.........

Havre........

Blandsäd .......

Arter, bönor och vicker

Potatis........

Utsäde.

Skörd.

Sockerbetor .........

Andra rotfrukter.......

Hö.............

Halm............

Andra växtslag:

Skörd.

........................

................ .......

.............. ........

VI. Av gårdens produkter har i det egna hushållet förbrukats:

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital (se 31) eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde

kr., och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ............... procent av kapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Särskilda upplysningar.

(Angående värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde eller för fullständigande i övrigt av

deklarationen.)

Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller taft förmögenhet till högre belopp, än här ovan

uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

...................................... den _______________________________________ 19-........

Namn: ............-..............--------------------------—

Yrke eller titel:______________________________________________

Nationalitet:----------------------------------------------------

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: ........................................------------

Grift kvinna skall dessutom här anteckna:

Mannens namn:..........—....................-.................

» yrke eller titel: .....................................-

» nationalitet:............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift, som till ledning vid delägarnaa taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har ed^rångående av ^e^^ara^onen taxeral c^en skattskyldiges inkomst:

I. Till bevillning för inkomst inom denna kommun:

av kapital...............................

av arbetsanställning, tjänst eller pension................

av rörelse, yrke eller eljes, inberäknat inkomst från bolag eller rederi . .

II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.....................

kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som

förekomma i detta formulär, hänföra sig till de å sid. 4

upptagna > Anvisningar för deklarationsblanlcettens

ifyllande».

Formulär n:r 1 B.

»Mindre formuläret» att användas av sådana

husägare, räntetagare, löntagare och arbetare,

som icke hava att uppgiva inkomst av jordbruksfastighet

här i riket eller av rörelse eller

yrke eller i enkelt bolag, vanligt handelsbolag,

kommanditbolag eller rederi.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19........ av;

Fullständiga för- och tillnamn:....................................................................................................................

Yrke (eller titel ocli anställning):.................................................................................................................

vilken, född år 1........., är för innevarande år mantalsskriven i:

Län: .............................................................................. Stad:..................................................... Rote:

Socken, köping: ................................................................ Församling (i stad):..........................................

By, gård, hemman och n:r ................................................ Kvarter:................................................. n:r

med adressn:r.............................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19......

Å. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris:

Anser taxeringsnämnden skattskyldigs uppskattning här nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å

plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 1) för mig och min familj (se 2) ......... ram med kök jämte

övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod), ävensom

övriga naturaförmåner, vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för min och min familjs

räkning, m. m., av mig uppskattade till.........................

II. Inkomst i penningar:

a) hyror.........................................

b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av trädgårdsproaukter..............

Summa

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 8):

1. Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 4).......kr................

2. Utgifterna för reparation av byggnader................» ,

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Öre.

------------------

—

3. Avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som

jag måst i min egenskap av fastighetsägare vidkännas, samt övriga om- kostnader .............................. » :...............

Återstående inkomst (se 5)

III. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................

Inkomst under A

B. Inkomst av kapital.

1. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i* räntebärande obligationer nedlagda eller hos hank, annat

penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................

II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.......

III. Utdelning å aktier i utländska bolag...........................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad..................

..................

......

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Inkomst under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

I. Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obli- gatoriska pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 6):

i egenskap av .............................................................................................................

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........

c) pension, livränta, undantagsförmån...........................

d) periodiskt understöd (se 7)..............................

Inkomst under C I

-----------------

......

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 Käft. (Nr 60.)

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

in.

(C II här utesluten, enär den, som haft inkomst av rörelse eller yrke, icke får använda detta formulär.)

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 8).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att

förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)

eller yrkesmässig verksamhet (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig

art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . ...................

Inkomst under C III

Sammanfattning.

Inkomst under Å............................

» » B............................

» » Cl...........................

» » C III ..........................

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 9).

1. För utskylder med undantag av kronoutskylder..............kr................

2. För ränta å gäld (se 10)........................» ...............

3. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,

pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på

åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

4.

skuld (se 11), utgivet till ..................................................................... »

(mottagarens namn)

För förlust under A, oafsett sådan värdeminskning, som här nedan sägs,

såvitt förlusten ej är att hänföra till kapitalförlust (se 12)........»

För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min

hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring

ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.

(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................>

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

För att avdraget må medgivas, skall nöjaktig utredning om dess befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett

sammanlagt värde (se 13) av............... kr......... . . ............med kr.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

D. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 14) vid årets utgång översteg icke..........kr...................

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg

icke..................................» ..................

Summa kr...................

och utgör 1/(50 härav.....................................

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Öre.

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg

15 år, utgjorde ....... (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma

skattskyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.) I

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillning staxering en följande inkomst:

1. Av kapital: ränteinkomst (enligt BI).................kr. __________________

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III) . . . . . » .................. .................. ]ir.

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B) ... kr___________________

ränta å gäld (enligt Allmänna afdrag 2)..........» .................. ...... ........ ___ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) .................. kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl).................................... »

3. Av fast egendom i utlandet (enligt A III).........................................»

4. I övrigt (enligt C III).................................................. >

Sammanlagd bevillningspliktig inkomst .................. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

31

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Undertecknad bar under nästföregående år ägt nedannämnda fastigheter (se 15):

Kvarter och nummer eller annan beteckning.

________ i_______

Stad, socken.

Taxeringsvärde.

______ i ... _____ .... _____________________ ______________________

lägenheten..................................................................

Särskilda upplysningar.

(Angående värdeminskning å byggnader eller för fullständigande i övrigt av deklarationen.)

Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan

uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

______________________________________________________ den .................................... 19.........

Namn: ........................................................................ Gift kvinna skall dessutom här anteckna.

Yrke eller titel: .......................................................... Mannens namn:..........................................................

Nationalitet:________________________________________________________________ » yrke eller titel:.............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress:.................................................................. » nationalitet:.................................................

(ifylleB icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har. * cnljghet med deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:

med frångående av jo

I. Till bevillning för inkomst:

av kapital........................................................ hr.

av arbetsanställning, tjänst eller pension......................................... »

av rörelse, yrke eller eljes................................................ »

II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.............................................. »

Skäl för avvikelse från deklarationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i

riket, samt angiva inkomsten nästföregående år, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående år.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som

rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration

angående denna.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för

vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller

förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig

icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst

med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev

med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i

övriga orter till Kungi. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där

den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess

fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

2. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.).

3. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), ränta å eget i

egendomen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad,

om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader, ej heller ur avkastningen eller

eljes från gården direkt bestridda underhållsutgifter.

4. Avlöning i naturaförmåner från fastigheten t. ex. hyresfri bostad för portvakt, trädgårdsmästare eller gårdskarl, får

ej avdragas.

5. öer inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör

kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

6. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

— Käcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad

för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och

således icke blott beraknade, t. ex. enligt resereglemente.

7. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen

åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives

icke.

8. Såsom realisationsvinst uppgives vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fäst eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem

år. Visar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan

inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken

skatt skall bär erläggas, eller till verksamhet, som här utövas.

10. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

11. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av

lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens

familj äger avdrag icke rum.

12. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken fastighet förlusten uppstått och huru förlusten

1) cräknäts

13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna, såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde. Såsom tillgångar skötare upptagas: möbler, husgeråd och andra inre

lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed

jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett

förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för

den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor: rätt

till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

15. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt densamma endast en del av nästföregående år,

och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo.

Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde

samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan

innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, boställshavare),

är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana

meddelas i särskild bilaga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

socken.

stad. Formulär JSf:r 2.

Undertecknad har under nästföregående

egendom, nämligen:

år

ägt

brukat

följande fasta

Jordbruksfastighet

Egendomens

Areal i hektar

(såvitt den kan

uppgivas)

Ärligt arrende eller

hyra för utarrende-

rad egendom.

Köpeskilling vid

senaste förvärv 2

Taxeringsvärde8

Byggnaders

brandförsäkringsvärde

Anteckningar

Namn

Nummer

Mantal eller

annan beteck-

ning

åker

äng

skogs-

och betesmark

Kr.

annan fastighet

Egendomens

Markens areal

Årlig hyra för

uthyrd lägenhet

Hyresvärdet

å egna lägenheter 1

Köpeskilling

vid senaste förvärv 2

Taxeringsvärde 3 * * * *

Byggnaders

brandförsäkrings-

värde

Anteckningar

Beskaffenhet

Kvarter

Nummer

1 inberäknat hyresvärdet å outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter.

2 i anteckningskolumnen angives tiden för förvärvet, varjämte upplysning meddelas,

huruvida egendomen efter förvärvet varit föremål för om- eller nybyggnad eller annan dylik

förändring.

3 om taxeringsvärdet ej kan uppgivas, hör underrättelse därom meddelas i anteck
ningskolumnen.

N. N. den ..................................

N. N.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 saml. Öl käft. (Nr 60.)

7

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Bilaga B.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av I §, 31 § I mom., 32 §, 36 § I mom. och

39 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering.

1 §•

För utgörande — — — — — — — — — — —

— —--2 kap. denna förordning.

Angående skyldighet för taxeringsnämnd och prövningsnämnd att

taga befattning med frågor om avgiftsplikt enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

stadgas i nämnda lag.

31 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden

och har särskilt följande åligganden:

a)--— — eller upplysning;

m) att beträffande en var, som finnes upptagen i den i 15 § i

lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckning, från vederbörande

pensionsnämnd införskaffa upplysningar om de förhållanden, vilka

äro av betydelse för bedömandet av hans avgiftsplikt enligt nämnda

lag; samt

n) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

taxering eller i fråga om avgiftsplikt enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

35

i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels, i fråga om

inkomst- och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför

nedsättning äger rum, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning,

skatteprocent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt

utgår, dels ock för en var jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som enligt 16 § i samma lag skall i

taxeringslängden införas; och bör taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt — — —

— — — — — — — — ordförande och ledamöter.

36 §.

1 mom. Senast fem dagar — —- — — — — — — —

föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande dels till

Kungl. Maj:ts befallningshavande insända de deklarationer samt andra

skriftliga uppgifter och upplysningar, som avlämnats till ledning vid

taxeringen, dels ock till vederbörande kommunala uppbördsmyndighet

överlämna den i 15 § i lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckning, försedd med anteckning för en var däri upptagen person

om taxeringsnämndens beslut i fråga, huruvida avgiftsplikt enligt nämnda

lag för året åligger honom eller icke.

39 §.

Skattskyldig — — — — — — — — — — — —

— — — — besvärsrätt som kommun.

Om rätt till besvär ävensom om ordningen för besvärs anförande

i fråga om taxeringsnämndens beslut enligt 15 och 16 §§ i lagen om allmän

pensionsförsäkring stadgas i nämnda lag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1914.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Bilaga C»

Förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

6 §•

Vid deklaration för verk eller

bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, sä ock för annan

uppgiftsskyldig, som nästföregående

ar enligt lag varit skyldig föra

handelsböcker, skall för tid, som deklarationen

omfattar, fogas bestyrkt

avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträknino-,

där sådan föres.

31 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden

och har särskilt följande åligganden:

Enligt propositionen nr 232:

m) att, då sådant påfordras, avgiva

förklaring över besvär angående

taxering.

Enligt propositionen nr 215:

in) att beträffande en var, som

finnes upptagen i den i 15 § i lagen

om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckning, från vederbörande

pensionsnämnd införskaffa

upplysningar om de förhållanden,

vilka äro av betydelse för bedömandet

av hans avgiftsplikt enligt nämnda

lag; samt

m) att beträffande en var, som

finnes upptagen i den i 14 § i lagen

om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckning, från vederbörande

pensionsnämnd införskaffa

upplysningar om de förhållanden,

vilka äro av betydelse för bedömandet

av hans avgiftsplikt enligt nämnda

lag; samt

Vid deklaration för verk eller

bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, skall för tid, som

deklarationen omfattar, fogas bestyrkt

avskrift av in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlusträkning,

där sådan föres.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

37

Kungl. Maj:ts förslag.

n) att, då sådant påfordras, avgiva

förklaring över besvär angående

taxering eller i fråga om avgiftsplikt

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

32

Det åligger taxeringsnämnden

Utskottets förslag.

n) att, då sådant påfordras, avgiva

förklaring över besvär angående

taxering eller i fråga om avgiftsplikt

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

§•

att införa:

Enligt propositionen nr 232:

i inkomstlängden de skattskyldigas

namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst,

beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara

inkomsten, dels ock, i fråga

om inkomst- och förmögenhetsskatten,

taxerat belopp, antalet barn, därför

nedsättning äger rum, sammanlagda

beloppet av medgiven nedsättning,

skatteprocent i förekommande fall

och det belopp, efter vilket skatt

utgår; och bör taxeringsnämnden

därvid följa den inom samma ort

senast upprättade mantalslängden.

Enligt propositionen nr 275:

i inkomstlängden de skattskyldigas

namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst,

beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara

inkomsten, dels, i fråga

om inkomst- och förmögenhetsskatten,

taxerat belopp, antalet barn, därför

nedsättning äger rum, sammanlagda

beloppet av medgiven nedsättning,

skatteprocent i förekommande fall

i inkomstlängden de skattskyldigas

namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst,

beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara

inkomsten, dels, i fråga

om inkomst- och förmögenhetsskatten,

taxerat belopp, antalet barn,

därför nedsättning äger rum, sammanlagda

beloppet av medgiven nedsättning,

skatteprocent i förekommande

fall och det belopp, efter vilket

skatt utgår, dels ock för en var

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp,

som enligt 15 § i samma

lag skall i taxeringslängden införas;

och bör taxeringsnämnden därvid

följa den inom samma ort senast

upprättade mantalslängden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Kuugl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

och det belopp, efter vilket skatt

utgår, dels ock för en var jämlikt

lagen om allmän pensionsförsäkring

avgiftspliktig det avgiftsbelopp, som

enligt 16 § i samma lag skall i

taxeringslängden införas; och bör

taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade

mantalslängden.

36 §.

1 mom. Senast fem dagar

föregående året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens

ordförande dels till Kungl.

Maj:ts befallningshavande insända de

deklarationer samt andra skriftliga

uppgifter och upplysningar, som avlämnats

till ledning vid taxeringen,

dels ock till vederbörande kommunala

uppbördsmyndighet överlämna

den i 15 § i lagen om allmän pensionsförsäkring

om förmälda förteckning,

försedd med anteckning för

en var däri upptagen person om

taxeringsnämndens beslut i fråga,

huruvida avgiftsplikt enligt nämnda

lag för året åligger honom eller icke. ■

Inom samma tid skall taxeringsnämndens

ordförande dels till Kungl.

Maj:ts befallningshavande insända de

deklarationer samt andra skriftliga

uppgifter och upplysningar, som avlämnats

till ledning vid taxeringen,

dels ock till vederbörande kommunala

uppbördsmyndighet överlämna

den i 14 § i lagen om allmän pensionsförsäkring

omförmälda förteckning,

försedd med anteckning för

en var däri upptagen person om

taxeringsnämndens beslut i fråga,

huruvida avgiftsplikt enligt nämnda

lag; för året åligger honom eller icke

Ö oo

39 §.

Skattskyldig — — — —--—

----besvärsrätt som kommun.

Om rätt till besvär ävensom om

ordningen för besvärs anförande i

fråga om taxeringsnämnds beslut

enligt 15 och 16 §§ i lagen om allmän

pensionsförsäkring stadgas i

nämnda lag.

Om rätt till besvär ävensom om

ordningen för besvärs anförande i

fråga om taxeringsnämnds beslut

enligt 14 och 15 §§ i lagen om allmän

pensionsförsäkring stadgas i

nämnda lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

39

Deklarationsformulären.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Kungl. Maj:ts förslag.

5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen

avser förädling av annat jordbruks produkter

eller annan egendoms produkter eller beståndsdelar,

uppgives under C II.

Utskottets förslag.

5. Därest produkter eller beståndsdelar från egendomen

innan de använts för eget behov eller försålts, varit

föremål för bearbetning genom den skattskyldiges försorg

— såsom förhållandet är med spannmål, som förmalts

till .mjöl eller gryn i kvarn på egendomen, virke,

som försågats till plank eller bräder i såg på egendomen,

kalksten, som beretts till kalk i ugn på egendomen

o. s. v. — skola de upptagas till de ökade värden

de på grund av bearbetningen erhållit.

Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen

avser förädling av annat jordbruks produkter

eller • annan egendoms produkter eller beståndsdelar,

uppgives under C II.

25, I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna

värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som

i sådant fall uppgives.

25. Upplysningarna skola innefatta uppgift om byggnads

användning, byggnadsmaterial och andra omständigheter,

som anses inverka på byggnadens varaktighet,

såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt, läge

o. s. v., ävensom om byggnadens värde, i avseende

varå skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats

efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört

värde eller annat värde, vilket i sådant fall uppgives.

I övrigt hänvisas till stadgandet i punkten l:o) I,

sista stycket, i de till förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt hörande »Särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen», vilket lyder: »Därest byggnader

kunna anses även med noggrant underhåll och aktsam

vård vara underkastade värdeminskning genom

slitning, må för den värdeminskning, som av dylik

anledning ägt rum under näst föregående år, avdrag

äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffenhet

och användning lämpad andel av dess värde.»

A. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):

Formulär n:r 1 A.

Kungl. Maj:ts förslag.

c) saluvärdet av sådana egendomens

produkter, ävensom i natura åtnjutna

arrenden eller annan avgäld,

vilka använts i hushållet

eller eljest för min och min familjs

räkning (t. ex. spannmål,

potatis, rotfrukter, produkter

från trädgård och ladugård,

slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder

till hästar, som uteslutande

eller huvudsakligen använts till

personligt bruk m. m.), vilt och

fisk från egendomen o. s. v., av

mig uppskattat till.....

d) saluvärdet av sådana egendo
mens

produkter eller beståndsdelar,

som använts för nybyggnad,

därunder inbegripen tilloch

ombyggnad, för tillverkning

av möbler eller husgeråd för

eget behov eller för grundförbättring

genom nyodling, torrläggning

o. d., av mig uppskattat

till...........

Utskottets förslag.

c) saluvärdet av sådana egendomens

produkter, ävensom i natura

åtnjutna arrenden eller annan

avgäld, vilka använts i hushållet

eller eljest för min och

min familjs räkning(t.ex. spannmål,

potatis, rotfrukter, produkter

från trädgård och ladugård,

slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder

till hästar, som uteslutande

eller huvudsakligen använts till

personligt bruk m. m.), vilt och

fisk från egendomen o. s. v. (se

5), av mig uppskattat till . .

d) saluvärdet av sådana egendo
mens

produkter eller beståndsdelar,

som använts för nybyggnad,

därunder inbegripen tilioch

ombyggnad, eller för grundförbättring

m. m. (se 5), av mig

uppskattat till........

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

C. Inkomst a V arbete (i penningar och naturaförmåner).

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

Kungl. Maj:ts förslag.

2. Värdeminskning å driftsinventarier

(se 18)..........

Anskaffningsvärdet å de vid årets

början befintliga driftsinventarierna

utgjorde . . .kr..........

Driftsinventariernas bokförda vanvärde

utgjorde:

vid årets början . . . . kr..........

» » slut.....» _________

Utskottets förslag.

2. Värdeminskning å driftsinventarier

(se 18)..........

Anskaffningsvärdet å de vid årets

början befintliga driftsinventarierna

utgjorde . . .kr.....-----

Anskaffningsvärdet å under året

inköpta driftsinventarier utgjorde

.......kr..........

Driftsinventariernas bokförda värde

utgjorde:

vid årets början . . . . kr..........

» » slut.....» .........

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig För att avdragen ma medgivas, skola nöjaktiga

utredning om deras befogenhet lämnas. upplysningar till stöd för deras befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning:

1. genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde

(se 25) av _______________ kr........................ med kr. ---------------

2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)

(se 28) med.............................. * * ...............

E. Förmögenhet.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda I enlighet med ovanstående uppgifter och särskilda

bilagor uppgiver jag för bevillning staxeringen inom denna bilagor uppgiver jag för bevillning staxering en inom

kommun följande inkomst: donna kommun följande inkomst:

Formulär n:r 1 B.

Kungl. Maj:ts förslag.

A. Inkomst av fast egendom.

Utskottets förslag.

A. Inkomst av fast egendom (icke jordbruksfastighet).

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

För att avdraget må medgivas, skatt nöjaktig För att avdraget må medgivas, skola nöjaktiga

utredning om dess befogenhet lämnas. upplysningar till stöd för dess befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt

värde (se 13) av ........-...... kr................t...............me<^ ^r- I

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag

bevillning staxering eu följande inkomst: för bevillningstaxeringen följande inkomst:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

41

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Kungl. Maj-.ts förslag.

13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna

värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som

i sådant fall uppgives.

Utskottets förslag.

13. Upplysningarna skola innefatta uppgift om byggnads

användning, byggnadsmaterial och andra omständigheter,

som anses inverka på byggnadens varaktighet,

såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt, läge

o. s. v., ävensom om byggnadens värde, i avseende vara

skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter

taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde

eller annat värde, vilket i sådant fall uppgives.

I övrigt hänvisas till stadgandet i punkten l:o) I,

sista stycket, i de till förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt hörande »Särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen», vilket lyder: »Därest byggnader

kunna anses även med noggrant underhåll och aktsam

vård vara underkastade värdeminskning genom

slitning, må för den värdeminskning, som av dylik

anledning ägt rum under nästföregående år, avdrag

äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffenhet

och användning lämpad andel av dess värde».

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

43

Bilaga D.

Utdrag m* länsstyrelsernas yttranden till finansdepartementet

angående 1912 års taxering.

“ '' Stockholms

För egen del får länsstyrelsen anföra, att fastighetsavkastningens taxering, lön.

särskilt vad jordbrukslägenh eterna angår, icke synes i det kela kava lämnat något väsentligen

bättre resultat år 1912 än år 1911.

Av taxeringsnämndsordförandena uttalas allmänt, om än i växlande ordalag,

att det i hög grad visar sig omöjligt att ernå en jämlik ock rättvis taxering av jordbruksfastighetsinkomst

och att detta sammanhänger med den påtagliga svårigheten

såväl för den deklarationsskyldige att rätt uppge den inkomst, som författningsenligt

bör beskattas, som ock för taxeringsmyndigheterna att i detta hänseende pröva och

bedöma riktigheten av deklarationerna. Såsom ett oeftergivligt önskemål framhålles

därför, att deklarationsformulären omarbetas och förtydligas, samt att en sådan omredigering

må ske under medverkan av personer med praktisk kännedom om bokföringen

vid jordbruk med binäringar samt vana vid handläggning i första instans av

taxeringsärenden. Bland annat anses en detaljering av deklarationen nödvändig

ifråga om förmögenhetsuppgiften, såsom beträffande jordbruksinventarier och dylikt

samt det av deklaranten beräknade värdet å aktier.

Enligt bilagda sammandrag av taxeringslängderna uppgår den uträknade inkomst-

och förmögenhetsskatten för år 1912 till 630,745 kronor 55 öre. På sätt som

inhämtas av länsstyrelsens underdåniga skrivelse den 14 juli 1911, som här i avskrift

närslutes, uppgick den debiterade direkta statsskatten för år 1910 till 565,308 kronor

2 öre och för år 1911 till 622,092 kronor 32 öre, utvisande således den debiterade

direkta statsskatten inom länet år 1912 en ökning i jämförelse med år 1910 av kronor

65,437: 53 och i jämförelse med år 1911 av kronor 8,653: 33.

Jämväl bevillningstaxeringen har för år 1912 stigit och skulle efter 1 % å

den taxerade inkomsten hava uppgått till kronor 315,682: 50 mot för åren 1910 och

1911 respektive 264,116 kronor 12 öre samt 303,743 kronor 60 öre.

För att erhålla mera tillförlitlig uppfattning om resultatet av fastighetstaxeringen

enligt den nya beskattningslagstiftningen företogs förra året en ingående undersökning

av deklarationsmaterialet för nämnda år. Av denna undersökning syntes

framgå, att fastighetstaxeringen år 1911 lämnat ett för staten förmånligare resultat,

än om taxeringen skett enligt de gamla beskattningsreglerna. Någon sådan undersökning

för innevarande år har det icke varit tillfälle att nu utföra, men det är, som

taxeringsnämndsordförandena å länets landsbygd framhållit, anledning antaga, att

s. 44 Kontrollera mot PDF

Södermanlands

län.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

resultatet av 1912 års fastighetstaxering inom länet i det stora hela överensstämmer

med nämnda taxeringsresultat under år 1911, och detta, ehuru skörden inom länet år

1911 varit något sämre än 1910 års skörd.

Att taxeringsresultatet för år 1912 dock blivit så pass gott, hava taxeringsnämndsordförandena

ansett bero på, dels att jordbrukarna numera synas hava förvärvat

något bättre kännedom om den nya beskattningslagstiftningen samt alltmer

börjat inse nödvändigheten av att föra anteckningar om sina inkomster och utgifter,

och dels att taxeringsnämndsordförandena uppgjort och samtidigt med deklarationsblanketterna

till jordbrukarna utsänt en särskild blankett till ledning vid beräkningav

inkomsten av jordbruksrörelse, av vilken blankett de skattsyldige i stor utsträckning

och med påtaglig beredvillighet använt sig. Ehuru, således resultatet av fastighetstaxeringen

inom länet även i år ansetts hava blivit i det stora hela tillfredsställande,

har dock framhållits, att detta dock icke kan anses vara fullgott, särskilt därför,

att man icke synts kunna ernå en i tillbörlig grad jämlik taxering. Fortfarande

har det nämligen befunnits möta svårigheter att få de skattskyldige att uppgiva och

till skäliga belopp värdera sina naturaförmåner av skilda slag. Rätten till avdragför

reparationer och värdeminskning å byggnader förorsakar taxeringsmyndigheterna

svårigheter och medför ojämnhet i taxeringen; och man synes därför allmänt vara

av den uppfattningen, att särskilt rätten till avdrag för dylik värdeminskning bör

avskaffas eller väsentligt kringskäras.

Av vad sålunda förekommit har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

trott sig finna stöd för riktigheten av sitt uttalande föregående år, särskilt härutinnan,

att ett stort antal små jordbrukare icke fått upp sin inkomst till skattskyldig!

belopp, samt att större gods icke lämna en avkastning motsvarande så hög ränta som

efter sex procent å taxeringsvärdet.

Det lärer icke kunna nekas, att detta för statsverket ogynnsamma resultat delvis

beror på en allmän obenägenhet att till deras fulla värde uppgiva, bostads- och

andra naturaförmåner av olika slag, som ägarna åtnjuta av sina fastigheter. Ofta

nog föras ej heller några anteckningar över inkomster och utgifter eller, över de produkter,

som användas i eget hushåll, vilket allt verkar till lägre uppgifter, än vad

antagligen eljest skulle bliva fallet.

Den taxeringsbara inkomsten av fast egendom minskas också genom avdrag

för värdeminskning å byggnader. Visserligen är som förutsättning för sådant avdrag

stadgat, att byggnaden i fråga skall kunna anses även med noggrant underhåll

och aktsam vård vara underkastad värdeminskning genom slitning, och avdrag medgives

»för den värdeminskning, som av dylik anledning ägt rum under nästföregående

år». Det skulle sålunda för varje sådant avdrag erfordras utredning, att och till

vilket belopp värdeminskning verkligen ägt rum. Så sker dock ej i allmänhet. Möjligen

därför, att avdraget skall motsvara viss andel av byggnadens värde, har det

blivit vanligt, att avdrag för värdeminskning medgives alla fastighetsägare med viss

procent, olika för olika slag av byggnader och även olika inom skilda taxeringsdistrikt.

Då dessa avdrag i allmänhet beräknas efter brandförsäkringsvärdena och

dessa icke sällan föga skilja sig från hela taxeringsvärdet å fastigheten, minskas på

detta sätt den taxeringsbara inkomsten ganska avsevärt. Med hänsyn till svårigheten

att erhålla full tillförlitlighet och rättvisa i dessa avdrag och då fastighetsvär
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

45

det påverkas av så inånga andra omständigheter än byggnadernas beskaffenhet, anser

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, att detta avdrag icke borde i skattelagstiftningen

bibehållas, eller, om det bibehålies, att föreskrifterna därom givas sådan

formulering, att dess medgivande tydligen framstår som undantag och icke som

regel.

Om detta avdrag sålunda borttages, och sedan, som man väl får hoppas, det

allmänna rättsmedvetandet allt mera utvecklas, så att litet var får klart för sig det

föga aktningsvärda uti att söka genom tillämpning av lägsta möjliga beräkningsgrunder

i största möjliga grad reducera värdet av de åtnjutna naturaförmånerna,

skulle helt säkert fastigheterna lämna ett mera tillfredsställande taxeringsresultat

än nu. Härtill kan också antagas medverka en allmännare kunskap om och tillämpning

av ett ordnat räkenskapsväsen för enskilda fastighetsägare.

Med stöd av sin egen kännedom om taxeringen har Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande, som icke är i tillfälle att lämna några jämförelsesiffror, kommit

till den uppfattningen, att ägare av jordbruksfastighet i fråga om skattskyldighet

kommit i en långt gynnsammare ställning efter införandet av de nya skattelagarna,

vilket, om än måhända förutsett och avsett, dock ibland medför egendomliga

verkningar.

Så finner en taxeringsnämndsordförande det vara underligt, att en godsägare,

som äger och brukar en fastighet av 97,000 kronors taxeringsvärde, taxerats

så lågt, att han betalar 1 krona 60 öre i inkomst- och förmögenhetsskatt.

En annan ordförande anför följande: »20 ägare, som själva brukat sina

jordbruksfastigheter, taxerade sammanlagt till kronor 753,400, hava trots inkomst

av skogsbruk och dessutom deklarerad förmögenhet kronor 353,800, uppgivit

så ringa avkastning, att sammanlagda uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten

för dessa 20 ägare av så ansenliga fastigheter och förmögenhetsbelopp

endast skulle uppgå till 127: 60 eller vad en löntagare med 5,800 kronors inkomst

får erlägga.

16 personer, som äga, men ej själva bruka jordbruksfastigheter, till taxeringsbelopp

522,800 kronor, hava deklarerat förmögenhet 306,800 kronor, men så obetydlig

inkomst, att sammanlagda uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten

för dessa 16 endast blivit 83: 60, eller ungefär det skattebelopp, en löntagare med

4,200 kronors inkomst påföres.

4 arrendatorer, som brukat jordbruksfastigheter, taxerade till 230,600 kronor

och uppgivit sin förmögenhet till 47,000 kronor, skulle alla 4 enligt deras

deklarationer tillsammans endast fått en inkomst- och förmögenhetsskatt av kronor

44: —, eller vad en löntagare med 2,800 kronors inkomst påföres.»

En tredje ordförande yttrar: »Med nu gällande bestämmelser i ämnet är

sålunda exempelvis en arbetare med 900 kronors arbetsinkomst underkastad inkomstskatt,

under det att ägaren av en fastighet med taxeringsvärde upp till

10,000 ä 15,000 kronor i regel undgår skattskyldighet.

_Var den större skatteförmågan i det anförda fallet är till finnandes, därom

torde icke kunna råda tvekan, även om egendomen skulle vara mer eller mindre

gäldbunden.»

Bland orsakerna till den understundom ringa inkomsten av jordbruksfastig
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 51 käft. (Nr 60). 8

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

liet torde böra framhållas det medgivna slitningsavdraget å byggnadernas värde.

Detta avdrag beräknas vanligen till 1 å 2 % av byggnadernas brandförsäkringsvärde,

och då detta allt emellanåt uppgår till eller till och med överstiger taxeringsvärdet,

inses lätt, huru stor minskning i jordbrukets avkastning som uppstår

genom denna avdragsrätt.

Förutom den långt utsträckta avdragsrätten finnas andra förhållanden,

som verka i samma riktning med avseende å inkomsten av jordbruket.

Bland dessa vill Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande framhålla, att

värdet av de förmåner av bostad och naturaprodukter, som jordbrukaren åtnjuter

från fastigheten, mången gång, ja kanske i regel sättes allt för lågt, sannolikt

beroende på, att jordbrukaren icke haft för vana att upptaga dem såsom inkomst.

För de jordbrukare, som av en eller annan anledning icke föra räkenskaper,

och de utgöra för närvarande det stora flertalet, torde det knappast vara möjligt

att avgiva författningsenligt beräknad uppgift rörande inkomsten av jordbruksrörelsen.

Såsom ledning för taxeringen kunna på så sätt tillkomna deklarationer

icke skattas synnerligen högt, och man måste räkna med, att förhållandet i stort

sett kommer att bliva enahanda åtskilliga år framåt. På grund härav beror mycket

på taxeringsnämndernas och särskilt på ordförandenas arbete för åstadkommande

av ett rättvist taxeringsresultat, därvid taxeringsnämnderna helt naturligt

ofta måste begagna sig av den utvägen att efter anställda beräkningar och jämförelser

upptaga inkomsten högre, än den skattepliktige uppgivit.

Att redan nu företaga någon förändring i avseende å skattskyldigheten

för fastighetsinkomst torde vara väl tidigt, utan lära de nuvarande bestämmelserna

ännu några år framåt böra prövas. I varje fall synes en ändring böra föregås

av en statistisk utredning rörande verkningarna i förevarande avseende av nu gällande

förordning angående inkomst- och förmögenhetsskatt.

Uti Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1910 års Riksdag rörande

förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering föreslogs, att

skyldigheten att utan anmaning bifoga räkenskapsutdrag skulle utsträckas till

samtlige uppgiftsskyldige, som näst föregående år enligt lag varit pliktige att

föra handelsböcker, ävensom att den som vore delägare i vanligt handelsbolag,

jämväl skulle vid sin deklaration foga enahanda utdrag av bolagets räkenskaper.

Detta förslag blev ej av Riksdagen godkänt, men då nämnda åliggande skulle

utan något synnerligt betungande för de skattskyldiga medföra stor. lättnad ^ i

taxeringsarbetet, hemställer Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet

om införandet i taxeringsförfattningarna av omförmälda bestämmelser.

Jönköpings ‘ '' ''

län. Det möter uppenbarligen stora svårigheter att med varandra jämföra de tre

senaste årens taxeringsresultat, vad angår inkomsten av fast egendom, ty en dylik

jämförelse kan ej ske efter taxeringslängderna utan endast med ledning av deklarationerna,

, och den bliver därför synnerligen tidsödande och besvärlig. Eders Kungl.

Maj :ts befallningshafvande har fördenskull måst inskränka jämförelsen till några

socknar. Av undersökningen har icke framgått, att den innevarande år taxerade

inkomsten av fastighet mera allmänt över- eller understigit den år 1911 taxerade

inkomsten. Eders Kungl. Maj ris befallningshavande har därför ock, med hänsyn

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

47

till vad taxeringsnämndernas ordförande i saken anfört, fått den uppfattningen, att

den år 1912 taxerade inkomsten av fastighet i det stora hela icke väsentligen skiljer

sig från den under nästlidet år taxerade, men att den snarare ökats än minskats.

Jämför man taxeringsresultatet beträffande inkomst av fast egendom för nyssnämnda

båda år med motsvarande taxeringsresultat år 1910, torde det senare -helt

säkert vara för statsverket det fördelaktigaste. Ty den minskning i statsverkets

skatteinkomster, som härovan påvisats för landsbygden efter år 1910, beror ganska

sannolikt på, att särskilt för de mindre och allra största jordbrukslotterna taxerade

inkomsten till inkomst- och förmögenhetsskatt icke motsvarar sex procent av vederbörande

fastighets taxeringsvärde jämte ägarens till inkomstskatt taxerade inkomst

samt att skatteprocenten just för de mindre jordbrukarna i allmänhet varit

lägre efter 1910 än under nämnda år. Att skatteinkomsten icke nedgått mera än som

skett, torde sammanhänga därmed, att efter år 1910 jordbrukarnas inkomst av skogsbruk

och en del andra intäkter av deras fastighet kunnat bliva föremål för beskattning

på helt annat sätt än förut.

I fråga om det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin

skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter och över

huvud taget dessa uppgifters användbarhet för sitt änadmål, hava erfarenheterna

från årets taxeringar varit ungefär desamma som från fjolårets taxeringar. Taxeringsnämndernas

ordförande hava sålunda nästan enhälligt uttalat, att en mycket

stor procent av de mindre jordbrukarnas deklarationer icke kunnat godtagas av

taxeringsnämnderna. De deklarerande hava nämligen, utan att hava fört noggranna

anteckningar om alla olika slag av inkomster och utgifter för fastigheten, använt

sig av deklarationsformuläret IA. och där mer eller mindre på måfå angivit viss

beskattningsbar inkomst. Det har visat sig ej så ovanligt, att den uppgivna inkomsten

framgått efter avdrag för skatter, räntor och undantag, men att det oaktat

särskilt yrkats avdrag för samma utgifter. Det allmännast förekommande felet i

deklarationerna har dock varit en mångenstädes alldeles orimlig undervärdering av

de förmåner från fastigheten, vilka den deklarerande tillgodogjort sig för sitt och

sin familjs uppehälle. Svårigheterna för taxeringsmyndigheterna att komma till

ett något så när rätt taxeringsresultat hava därför även i år varit stora, och i vissa

distrikt hava de till och med visat sig större än förlidet år, detta enär de deklarerande

i år mera allmänt använt formulär I A. än formulär 2, vilket om ock svårare

att bearbeta lämnar ett säkrare resultat. Några ordförande hava visserligen uttalat

såsom sin erfarenhet, att jordbrukarna i år riktigare än förut uppgivit sin inkomst av

fastighet, men allmännast är dock det omdömet, att i synnerhet ägare och brukare av

mindre jordbruksfastighet icke ännu hava vare sig så ordnad bokföring eller sådan

kännedom om taxeringsförfattningarna, att de kunna deklarera enligt det av dem

allmännast använda formuläret nr I A. Detta innebär, vad ock från ett par håll

direkt uttalats, att deklarationerna angiva och taxeringen även avser endast beräknad

inkomst av jordbruksfastighet men icke, såsom i de nya skattelagarna åsyftas,

den verkliga. Misströstan om möjligheten att erhålla uppgifter, som angiva verkliga

inkomsten, har i ett par fall till och med varit så stor, att man ifrågasatt en

återgång till föregående beskattningssystem med taxeringsvärdet såsom normerande

för fastighetsägares skattskyldighet eller ock överlåtande åt taxeringsmyndigheten^

att utan. uppgift om jordbrukares inkomst av jordbruket beräkna densamma.

Den bristande tilltron till det nuvarande beskattningssystemet, i vad det avser inkomst

av jordbruk, har även funnit uttryck i sådana uttalanden, som att den kom
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

rnunala beskattningen i denna del omöjligen skulle kunna omläggas efter samma

system.

Länsstyrelsen anser icke, att man av de hittills förefunna svårigheterna att

erhålla uppgifter om verkliga inkomsten av det mindre jordbruket får sluta till omöjligheten

att få fram sådana uppgifter. Förhållandena voro knappt mindre ogynnsamma

beträffande inkomst av mindre affärsrörelse, då deklarationsskyldigheten infördes.

De i förstone mycket ofta återkommande klagomålen över alldeles otillfredsställande

deklarationer för sådan rörelse hava så småningom, i den mån ordnad

bokföring i rörelsen börjat användas, avtagit. En av ordförandena i årets taxeringsnämnder

har gjort ett direkt uttalande i denna sak och sålunda för sitt, stad

omfattande, distrikt konstaterat, »att rörelseidkare i samhället tyckas börja komma

till insikt om nödvändigheten av att låta sin deklaration framgå, som resulat av

en ordnad bokföring». Länsstyrelsen är därför övertygad, att efter någon tid även

ägare och brukare av mindre jordbruksfastigheter skola övervinna sin obenägenhet

för eller svårigheterna vid förandet av sådana böcker eller anteckningar, som erfordras

för bedömande av den verkliga och beskattningsbara inkomsten av deras jordbruk.

Till åstadkommande och påskyndande av en utveckling i dylik riktning torde vara

lämpligt och nödvändigt, att vissa ändringar vidtagas i jordbrukarnas uppgiftsskyldighet

och deklarationsformuläreU. Det är också i synnerhet härtill taxeringsnämndernas

ordförande hänfört sina önskemål med avseende å ett tillfredsställande taxeringsresultats

befrämjande och taxeringsarbetets underlättande.

Bland de uttalade önskemålen i nämnda hänseenden framträda främst de, som

gälla ändring i deklarationsformuläret nr I A., så vitt det avser inkomst av jordbruk.

Det har sålunda ansetts nödvändigt, att den deklarerande i formuläret eller en särskild

bilaga till deklarationen specificerar inkomster av och utgifter för jordbruket,

så att taxeringsmyndigheterna utan infordrande av särskild uppgift, något som naturligen

mycket ökar deras redan därförutan dryga arbete, kunna i möjligaste man kontrollera,

att den beskattningsbara inkomsten blir taxerad. En sådan ändring har

synts betingad även därav, att formuläret i ett stort antal fall missförståtts på sådant

sätt, att såsom beskattningsbar inkomst i deklarationen upptagits endast värdet av

de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens avkastning jämte värdet av hyresfri

bostad med tillhörande förmåner för den skattskyldige och hans familj.

Det måste naturligen vara av allra största vikt att få utrönt, huru stor den

riktiga beskattningsbara inkomsten av det mindre jordbruket i allmänhet är, ty skulle

det visa sig, att denna stannar vid så låg siffra, som deklarationerna nu angiva, torde

det bliva nödvändigt för åstadkommande av en jämlik beskattning att ändra gällande

grunder för taxeringen. Givetvis måste det innebära en orättvisa och framkalla

misstro till skattelagarna, om —- såsom nu ofta är fallet — ägare av jordbruksfastighet

till värde av 10,000—15,000 kronor med någon intecknad skuld för sig och

hemmavarande arbetsföra familjemedlemmar blir skattefri eller taxeras för inkomst,

icke överstigande den, för vilken en vanlig arbetare med normal arbetsförtjänst i

regel beskattas. För att verkningarna av skattelagarna i detta hänseende må utrönas

och de redan inrotade missbruken vid deklarerande av inkomst av jordbruk undanröjas,

anser länsstyrelsen nödvändigt, att ägare och brukare av jordbruksfastighet,

som för sin deklaration använder formulär T A., förpliktas att specificera inkomster

av och utgifter för jordbruket. Specifikationen synes dock ej höra införas i deklarationen

utan å en till densamma fogad bilaga, för vilken formulär med lämpliga anvisningar

bör upprättas. För jordbrukare, som fört tillräckligt noggranna antecknin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

gar för att kunna deklarera enligt formulär I A. — och andra jordbrukare borde ju

ej få använda detta formulär — torde det bliva vida lättare att ifylla nämnda bilaga,

än det för övriga jordbrukare är att meddela uppgifter å formulär 2.

Under åberopande av vad taxeringsnämndernas ordförande i övrigt uttalat rörande

önskemålen med avseende på taxeringsarbetets underlättande ock främjandet

av ett nöjaktigt taxeringsresultat, får länsstyrelsen framhålla såsom önskvärt,

att deklarationsblanketten nr 2. måtte kompletteras så,. att jordbrukare, som

skall uppgiva inkomst av annan inkomstkälla än jordbruksfastighet eller ock förmögenhet,

icke bliver nödsakad att jämte nämnda blankett använda formulär I A.;

att skattskyldig, som vid beräkning av beskattningsbar inkomst av rörelse

gjort avdrag för avskrivning, bör specificera avdragen och angiva de värden, varå

avskrivning skett;

att skyldigheten att vid deklaration utan särskild anmaning foga styrkt avskrift

av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto utsträckes att

gälla alla näringsidkare, som äro skyldiga att föra handelsböcker.

— — — — — — — — — — — — — — — — — - — — Kronobergs

Uti sitt underdåniga utlåtande den 12 juli 1911 angående samma års taxe- länringsresultat

har Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande redan framhållit, hurusom

länets jordbruksfastigheter i följd av de nya skattelagarnas bestämmelser och därmed

förbundet taxeringsförfarande kommit att i mycket större utsträckning än förut

undgå skattskyldighet till staten, och måste Eder Kungl. Maj:ts befallningshavande,

vad beträffar 1912 års motsvarande taxeringar, icke blott fälla enahanda omdöme

utan därtill även foga uttryck för en till visshet gränsande förmodan, att en ändring

i berörda avseende icke är att utan vidare förvänta.

Såsom den förnämsta och viktigaste orsaken till detta resultat torde vara att

anse en bland länets jordbruksidkande befolkning, ägare såväl som brukare, mycket

gängse obenägenhet att för de jordbrukets produkter och förmåner, som för det egna

hushållet förbrukas eller eljest från fastigheten åtnjutas, erlägga någon som helst

direkt utskyld till staten. Denna obenägenhet skulle möjligen kunna förklaras av

en hos jordbruksidkaren ännu förefintlig föreställning, att den av fastighet utgående

bevillningen, av statens myndigheter efter föregången taxering fortfarande debiterad

och uppburen, avser liksom förut beskattning för statens räkning av berörda produkter

och förmåner. En given följd av antydda obenägenhet synes under alla omständigheter

hava blivit, att jordbrukarna ofta och på i ögonen fallande sätt uti sina avgivna

deklarationer underskattat värdet å de i deras hushåll förbrukade produkterna

av gårdens avkastning, å deras hyresfria bostad samt å husbehovsbränslet och andra

med jordbrukshanteringen förbundna förmåner, varemot värdet å driftkostnaderna

beräknats oskäligt högt. Så länge antydda obenägenhet icke kan mera kraftigt än

hittills vid taxeringen motarbetas, skall det svårligen kunna undgås, att de nya

skattelagarna komma att i strid med deras syfte i stor omfattning för de olika kategorierna

av skatteskyldiga medföra en i hög grad ojämn beskattning, så att jordbruksrörelsens

utövare i många fall obehörigen undgå taxering eller för lågt taxeras

till statsskatt.

Svårigheterna att kunna åstadkomma ett bättre sakernas tillstånd härutinnan

äro självfallet synnerligen stora, särskilt i betraktande av den inom den jordbrukande

befolkningnes bredare lager förefintliga bristen på förståelse för de principer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

varpå den nya lagstiftningen är byggd, ävensom på grund av den omständigheten,

att ordnad bokföring eller ens en enkel uppteckning av utsäde och skörd med mera

ännu icke kommit till avsevärd användning bland länets allmoge. Uppslag och önskemål

till undanrödjande av förefintliga olägenheter på ifrågavarande område finnas

med omväxlande innehåll framförda uti de inkomna vidfogade yttrandena, och

anser sig Eders Kungl. Maj:ts

redogöra för vad som i detta avseende synts förtjäna att företrädesvis uppmärksammas.

I främsta rummet har man funnit, att de gällande deklarationsformulären nr

1 A. och nr 2 icke i tillbörlig grad tillgodose kraven på klarhet och utförlighet och

att för den skull hos allmänheten och i all synnerhet hos småbrukarna alstras en viss

likgiltighet för deras användning, i följd varav dessa formulär även i sin män bidraga

till den ovan åberopade obenägenheten. Särskilt rikta sig de framställda anmärkningarna

mot formuläret nr 2, om vilket med stor enstämmighet framhållits,

att detsamma vore för sitt ändamål mycket litet användbart och därför borde antingen

grundligen omarbetas eller ock ersättas med ett alldeles nytt. Men även beträffande

formulär nr 1 A. ha gjorts ganska sammanstämmande erinringar, vad angår

vissa viktigare delar därav, och förty ifrågasatts en omarbetning. Sålunda har uttalats

önskvärdheten av, att punkten 1. a.) under rubriken »A. Inkomst av fast egendom»,

Unge, i stället för dess nuvarande, för den stora allmänheten mycket invecklade

och svårfattliga innehall, viss annan lydelse, i ungefärlig överensstämmelse med

den uppställning och avfattning, som innefattas i vidlagt yttrande från ordföranden i

Yederslövs och Dänningelanda socknars taxerings distrikt riksdagsmannen J. Engqvist.

Åberopande detta yttrande, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande för

sin del uttala den uppfattningen, att eu formulärändring i sålunda antydd riktning

och med specialisering därvid även av havda driftkostnader säkerligen skulle verka

till betydligt^klarare insikt hos den jordbrukande allmänheten om skattskyldigheten

för de uti ifrågavarande punkt omförmälda produkter och förmåner, på samma gång

kontrollerbara sifferuppgifter såmedelst bleve ställda till taxeringsmyndigheternas

förfogande. Att även såsom följd härav skatteresultatet lomme att för staten ställa

sig avsevärt fördelaktigare, därom hyser Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande

ej ringaste tvivel.

\ ad därefter angar formuläret nr 2, som inom länets olika kommuner användes

mer eller mindre allmänt, synes motviljan för detsamma hos taxeringsnämndernas

ordförande numera blivit sa enig och stark, att Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande

på grund därav och med stöd av egen erfarenhet om detsammas mindre tjänlighet

för sitt ändamål, finner sig äga befogad anledning att i underdånighet hemställa

om detta formulärs ersättande med ett annat, för ändamålet mera lämpligt. I

sådant syfte har framhållits av ett flertal taxeringsnämndsordförancle, att åt det nya

formuläret borde givas en uppställning och avfattning, som i möjligaste mån anslöte

sig till ett redan under innevarande år inom flera taxeringsdistrikt vid taxeringsarbetet

med fördel använt formulär, som upprättats av häradsskrivaren A. Kooth.

Kalmar län.—■ — — —• — -—- — — — -— — — — — — —

Med avseende å sättet, varpå de skattskyldiga fastighetsägarna år 1912

fullgjort sin deklarationsplikt har visserligen en och annan ordförande trott sig

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 60.

51

kunna iakttaga någon förbättring mot år 1911, men i stort sett torde nog vad detta

län vidkommer 1912 års deklarationer från nämnda grupp av skattskyldiga hava

varit likasom år 1911 mindre tillfredsställande så väl till form som innehåll, och

gäller detta omdöme i synnerhet i fråga om de mindre jordbrukarnas deklarationer.

Vare sig deklarationsblanketten nr 1 A eller nr 2 använts hava uppgifterna

i många fall befunnits icke kunna läggas till grund för taxeringen, emedan

den deklarerade nettosumman varit uppenbart för låg eller de lämnade uppgifterna

varit ofullständiga. Kompletterande uppgifter hava därför måst infordras

eller ock taxeringen verkställas på grund av inom nämnden förefintlig kännedom

om förhållandena eller efter jämförelse med annat jordbruk, varom förelegat

mera tillförlitliga upplysningar. Att till följd härav taxeringsarbetet blivit besvärligt

och taxeringsresultatet mindre tillfredsställande är uppenbart; och med

största sannolikhet torde kunna antagas, att jordbrukarna i allmänhet blivit lägre

beskattade än de grupper av. skattskyldiga, vilkas deklarationsuppgifter kunnat

kontrolleras med arbetsgivares löneuppgifter. Likasom år 1911 har blanketten

nr 2 mera sällan använts av de skattskyldiga.

Anledningen till de anmärkta bristerna i deklarationsuppgifterna synes enligt

ordförandenas samstämmiga åsikt i allmänhet vara att söka i det förhållandet, att

de flesta mindre jordbrukare icke föra någon räkenskap. I bästa fall verkställa

de några anteckningar om sina inkomster och utgifter, men till att göra dessa anteckningar

fullständiga och sammanställa dem, så att därav erhålles ett tillförlitligt

och för en riktig deklaration erforderligt material, sakna de ofta förmåga och intresse.

De finna det bekvämare att i stället härför anlita hjälp, och av den större

eller mindre sakkunskap, hjälparen besitter, beror den författade deklarationens

större eller mindre tillförlitlighet. Göres sedermera anmärkning mot deklarationen,

kan i de flesta fall ingen saklig förklaring avgivas, utan den skattskyldige

inskränker sig till att mer eller mindre indignerat framhålla, att han deklarerat

på heder och samvete och att det därför är taxeringsnämndens skyldighet

att tro på sanningsenligheten av hans uppgifter. Då det icke torde låta sig göra

att såsom några ordförande antytt ålägga alla, som idka jordbruksrörelse, att

föra handelsböcker, måste ett annat medel utfinnas, som kan vara ägnat att underlätta

deklarationsplikten. I sådant avseende tillåter sig Kungl. Maj:ts befallningshavande

ifrågasätta, huruvida icke nu gällande stadgande, att skattskyldig,

som näst föregående år brukat jordbruksfastighet med ett sammanlagt taxeringsvärde

ej överstigande 25,000 kronor, äger använda deklarationsformuläret nr 2 i

stället^ för nr 1 A, skulle kunna ändras så, att en jordbrukare av nämnda kategori

får^ skyldighet att deklarera å blanketten nr 2, vilken därjämte borde omarbetas,

så att å blanketten skulle lämnas upplysning icke blott om egendomens

areal och kreatursbesättning utan även om den skattskyldiges inkomster och utgifter,

för vilket, ändamål blanketten borde upptaga specifikation å de huvudsakliga

.grupper av inkomster och utgifter, som förekomma vid ett mindre jordbruk.

En i enlighet härmed avgiven deklaration skulle enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes

uppfattning kunna av taxeringsnämnden lättare kontrolleras än de

enligt nu gällande formulär avgivna deklarationerna; och det torde kunna antagas,

att taxeringsarbetet härigenom skulle underlättas, på samma gång ett

mera tillfredsställande taxeringsresultat skulle vinnas. Utan tvivel skulle därjämte

de mindre jordbrukarna, om ett så beskaffat deklarationstvång ålades dem,

s. 52 Kontrollera mot PDF

Gottlands

län.

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

finna sig manade att föra noggranna anteckningar om sina inkomster ock utgifter,

vilket ock skulle vara till gagn för deras egen ekonomi.

Yid den å landskontoret verkställda granskningen av taxeringshandlingarna

liar iakttagits, att de skattskyldiga fastighetsägarna med få undantag gjort avdrag

för genom slitning uppkommen värdeminskning å deras fastigheter. Den

tillämpade avskrivningsprocenten har vad beträffar jordbruksfastighet växlat

likasom förra året mellan 1 och 2 % av byggnadernas brandförsäkringsvärde och

i allmänhet hava de skattskyldigas ifrågavarande avdrag godkänts. Mera taxeringsnämndsordförande

hava emellertid framhållit svårigheten för taxeringsmyndigheterna

att bedöma, om och i vad mån avskrivning för dylik värdeminskning

vore berättigad, och därjämte har ifrågasatts, huruvida avdraget vore av verkligt

behov påkallat vid inkomst av jordbruksfastighet. Att avdrag för värdeminskning

genom slitning är berättigat, då det gäller inkomst av annat slag än jordbruksrörelse

ävensom inkomst av annan än jordbruksfastighet torde icke kunna

bestridas, men även om frågan ter sig något annorlunda med avseende å inkomst

av jordbruk, torde likväl tillräckliga skäl att i detta fall frångå denna grundsats

icke föreligga. Emellertid synes det som om avdrag icke borde få ifrågakomma,

om under året verkställts underhållsarbeten å fastigheten för mera avsevärda belopp

eller i den omfattning, att fastighetens värde snarare ökats än minskats, och

på det att taxeringsmyndigheterna må bliva i tillfälle bedöma, huruvida dylika

förhållanden föreligga, torde det få anses lämpligt, att deklaranten ålägges att

i det fall, att han verkställt avdrag för värdeminskning från inkomst av fast

egendom upplysa om storleken av det avdrag för underhåll av fastighetens byggnader,

som gjorts från bruttoinkomsten.

Såsom flertalet av taxeringsnämndernas ordförande uppgivit, hava ägare och

brukare av fast egendom i allmänhet fullgjort sin skyldighet att lämna uppgifter för

deras beskattning. Två av ordförandena hava emellertid påvisat det förhållande,

att deras biträde för deklarationernas avfattande under år 1912 i avsevärd mindre

grad än föregående år anlitats. Förklaringen härtill har en av dessa ordförande^ velat

finna däri att ordföranden vid deklarationernas avfattande genom ingående frågor

sökt komma sanningen närmare, varigenom behållningen blivit större, än om andra

personer, vilka utan vidare följt den skattskyldiges uppgifter, biträtt denne med^ deklarationernas

uppsättande. Om än detta antagande icke skulle vara riktigt, så är

det likväl tydligt att möjligheten för en ordförande till kontrollerande av den skattskyldiges

deklaration på sådant sätt blivit avsevärt mindre.

Att jordbrukarnas inkomst är för lågt beskattad i förhållande till andra skattskyldigas,

är en allmän åsikt. Det är icke så sällan man finner, att skatterna för en

jordbrukare i god ekonomisk ställning äro mindre, än för en arbetare eller mindre

löntagare, som ingenting äger utan lever för dagen. Under sådana förhållanden

synes i möjligaste måtto böra tillses, att den beskattningsbara inkomsten för idkarna

av jordbruk icke blir taxerad till lägre belopp, än den verkliga. Den under det föregående

året vunna erfarenheten, att uppgifterna enligt formuläret nr 2 i taxeringsförordningen

äro vid taxering av inkomsten av jordbruksrörelse till ringa eller ingen

nytta, har under det nu gångna året än ytterligare bekräftats. Om alla jordbruksidkare

förde ordentliga räkenskaper över sina inkomster och utgifter, så skulle detta

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

53

naturligtvis vara det bästa, men ett åläggande i sådan syftning lärer icke kunna

ifrågasättas. Möjligen skulle det kunna tänkas, att på samma sätt som det sker med

deklarationerna, staten tillkandahölle de skattskyldiga jordbrukarna enkelt och

praktiskt uppställda blanketter, inrättade så att de vecka efter vecka under året utvisade

inkomsterna och utgifterna. Dessa blanketter borde dock tillställas eller tillhandahållas

de skattskyldige så tidigt, att desamma kunde av dem begagnas under

det påföljande året. Skulle likväl att sådant förfarande anses bliva för omständigt

eller ur andra synpunkter mindre lämpligt, så borde det bliva till avsevärt gagn,

om en uppgift ungefärligen liknande den här bilagda blanketten, vilken av åtskilliga

bland här varande taxeringsnämndsordförande tillhandahållits de skattskyldiga

jordbrukarna, bleve genom statens försorg tryckt, tillhandahållen och till avlämnande

föreskriven. Såsom av blanketten framgår äro utgifts- och inkomstposterna i densamma

så pass specificerade, att en mera effektiv kontroll än hittills av uppgifterna

möjliggöres, vilket även skulle bliva förhållandet med uppgiften å förmögenheten,

som likaledes finnes å blanketten specificerad.

En noggrann specifikation av de avdrag, som yrkas, är av behovet påkallad.

Särskilt är det vid beskattningen av inkomst av jordbruk, av vikt att veta i vad

män utgifterna för arbetskostnader äro att hänföra till jordbrukets drift eller till sådana

förbättringar å egendomen, vilka höja densammas värde. Ett särskiljande av

dessa och andra utgifter, även av icke-jordbrukare, bör genom uppställningen av deklarationsblanketterna

tydligare än som hittills varit fallet angives, i vilket hänseende

Konungens befallningshavande ansluter sig till det yttrande, som av ordföranden

i Yisby stads taxeringsnämnd avgivits.

Det är en nästan allmänt bland taxeringsmyndigheterna vunnen erfarenhet, län.

att inkomsten av jordbruksfastighet ur taxeringssynpunkt är i nedgående.

Att detta måste bero på ofullständighet eller mindre noggrannhet uti de

avlämnade uppgifterna torde vara satt utom allt tvivel. Jordbrukarne, särskilt

ägarne av mindre hemmansdelar, hava ännu icke i allmänhet infört ordnad

bokföring, och att sådan förutan med allenast minnet till hjälp åstadkomma

en riktig deklaration torde vara nästan omöjligt. Resultaten äro också ofta förvånansvärda,

exempelvis när egendomar belägna inom de mera bördiga trakterna

av länet och med taxeringsvärden till flera tiotal tusen kronor uppgivas lämna

obetydlig och till och med ingen beskattningsbar inkomst. Att närmare kontrollera

dessa uppgifter är för taxeringsmyndigheterna icke möjligt med den uppställning,

deklarationsblanketten för närvarande har. Helt visst skulle andra resultat^

uppnås, om jordägaren bleve skyldig att lämna en mera specificerad uppgift

å inkomster och utgifter. Något som i sin mån inverkar på det mindre goda

resultatet av jordbruksskötseln, sådant det framträder i deklarationerna, är att

värdet å i hushållet förbrukade produkter av gårdens avkastning och värdet av

hyresfri bostad i regel upptages märkbart för lågt. Det har ifrågasatts och måhända

icke utan berättigande att en återgång borde göras till tidigare beräkningsgrund

av inkomst av jordbruksfastighet till viss procent av fastighetens taxeringsvärde.

Anmärkningsvärt är, att, där detta tillvägagångssätt av taxeringsnämnd

använts i brist på tillgång till deklaration eller uppgift, vederbörande fastighetsägare

i allmänhet därmed låtit sig nöja.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 51 häftN (Nr 60.)

9

s. 54 Kontrollera mot PDF

Kristianstad

län.

54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Något annorlunda ställer sig taxeringen av inkomst av annan fastighet.

Denna är i regel mera lätt att kontrollera. Dock synes det fördelaktigt, om

jämväl härutinnan mera detaljerade uppgifter lämnades, exempelvis såsom en taxeringsnäinndsordförande

föreslagit:

hyra för lägenheter...............hr..........

hyresvärdet av egen kostnad om ... rum och kök . » .....—

andra inkomster................» ......... kr..........

varifrån afgå:

förvaltningskostnad.........._.....kr. ---------

brandstods-, renhållningsavgift och sotning . . . . » —.....

reparationskostnad...............» —------ kr---------- kr__________

Då fastighetsägare hava rätt till avdrag för underhållskostnader av fastighetens

byggnader torde avdraget för värdeminskning å desamma kunna borttagas,

synnerligast som detsammas berättigande endast med svårighet kan utrönas av

taxeringsmyndigheterna. Mången har också den uppfattningen, att värdeminskningsavdraget

är en obligatorisk rättighet, och det har hänt, att ägare av nyuppförda

byggnader beräknat dylikt avdrag.

I fråga om det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin

skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter, har

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande funnit, att dylika skattskyldige, vilka

ägt ordnad bokföring över sitt jordbruk, hava i stort sett nog också afgivit deklarationer

av lika så tillförlitlig beskaffenhet som andra inkomsttagares. Men det stora

flertalet jordbruksdeklaranter har dock mera sällan någon bokföring. Dessas uppgifter

hava därför lämnat mycket övrigt att önska. I allmänhet har. när deklarationsformuläret

nr 1 A. anlitats, inkomstbeloppet under A. I. a) uppenbarligen varit

för lågt angivet, beroende på för låg värdesättning av från jordbruk och bostad åtnjutna

förmåner.

I detta sammanhang torde böra påvisas, hurusom själva deklarationsformuläret

i nu berörda del trots dess ganska tydligt avfattade lydelse kan missleda till

uppgift om lägre inkomst av fastighet, än den i verkligheten lämnat.

Rätt ofta påträffas nämligen deklarationer vari deklaranterna visserligen angivit

beloppen för värdena »av de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens avkastning»

och »av hyresfri bostad jämte tillhörande förmåner», men uraktlåtit att med

övrig behållen inkomst av jordbruk och dess binäringar sammanslå dessa värdebelopp

och i sifferkolumnen utföra den sålunda erhållna summan.

I stället har allenast nyssberörda behållna inkomst utförts, vilken ofta varit

avsevärt lägre än nämnda värden tillhopa. Med en förändrad uppställning av denna

del av formuläret på sådant sätt, att därmed gåves en tydlig anvisning om berörda

värdens hopsummering med inkomstbehållningen i övrigt, skulle helt visst taxeringsarbetet

i någon mån underlättas.

Vad de särskilda formulärens användning angår hava jordbruksdeklaranterna

i år begagnat sig av formuläret nr 2 i mindre utsträckning än under fjolåret.

Detta förhållande är icke att beklaga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

55

Formuläret lämnar nämligen deklaranten föga trygghet mot en godtycklig

taxering och förorsakar taxeringsordförande och nämnd betydligt ökat arbete med

ytterst ringa resultat. Härom äro taxeringsnämndernas ordförande ganska eniga.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande förmenar också, att taxeringsarbetet

skulle i icke obetydlig mån vinna i lättnad, om formuläret upphörde att gälla.

I stort sett torde emellertid uppgifterna om fastighetsinkomsterna vara något

bättre och tillförlitligare än under förra året, vadan med det nya beskattningssystemets.

fortsatta tillämpning man torde kunna förvänta ett desto bättre taxeringsresultat,

ju mera å ena sidan den jordbrukande allmänheten blir förtrogen med beskattningslagarna

och. deklarationsformulären samt inser nödvändigheten av bokföring

såsom underlag vid uppgifternas avfattande, och å andra sidan taxeringsnämnderna

vinna ökad erfarenhet i taxeringsförfarandet och beskattningslagarnas riktiga tilllämpning.

Till kompletterande afsina i underdånigt yttrande över taxeringsresultatet

förlidet år framställda önskemål med avseende å taxeringsarbetets underlättande och

ett tillfredsställande taxeringsresultats befrämjande får slutligen Eders Kungl. Maj :ts

befallningshavande, förutom vad i sådant avseende här ovan ifrågaställts, i underdånighet

framhålla:

att till ledning för jordbruksdeklarant, som icke har ordnad bokföring, borde

utarbetas och hallas tillgängligt särskilt formulär, avsett för specifikation av inkomster

och utgifter m. m.;

att sådan deklarant, skulle efter anmaning från taxeringsnämndsordförandc

vara skyldig avlämna dylik specifikation för att såsom bilaga vidfogas avgiven

deklaration.

Såsom inledning till och grundval, för vad Eders Kungl. Maj :ts befallningshav.

ande i det .följande har att anföra uti här föreliggande ämne får Eders Kungl.

Maj :ts befallningshavande i underdånighet till alla delar åberopa sitt den 11 juli

1911 avgivna yttrande rörande taxeringsarbetet nästlidet år.

Av de från taxeringsnämndernas ordförande infordrade, här bifogade yttrand.

6n finner man, att det sätt, varpa ägare och. brukare av fast egendom fullgjort sin

skyldighet att lämna för deras egen taxering vägledande uppgifter, på de flesta håll

givit anledning till anmärkningar och bekymmer. Vid sidan av de skeptiska yttranden,

som under nästlidet ar avgavos av det stora flertalet taxeringsnämndsordförande

i fråga om jordbrukarnas deklarationsuppgifter, uttalades dock av många den

förhoppningen, att lantmännen åtminstone från och med början av år 1911 skulle

skaffa sig ordnad bokföring eller åtminstone göra någorlunda ordentliga anteckningar

om sina inkomster av och. utgifter för jordbruket. Efter allt att döma hava dessa

förhoppningar i endast ringa grad bliyit infriade. Missnöjet med jordbrukarnas

satt att lämna uppgifter till ledning vid taxeringen är fortfarande stort och allmänt.

... oalunda ®kriver bland annat en taxeringsnämndsordförande, kronofogde inom

ianet: »Ilen förhoppning, man hade att även mindre jordbrukare, med vetskap om

dem åliggande deklarationsskyldighet, skulle under år 1911 föra sådana räkens?ap“

elier anteckmngar om inkomster och utgifter, att de kunde lämna något så

nar tillförlitliga uppgifter för deras inkomsttaxering, har icke förverkligats.»

Malmöhus

län.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Eu annan ordförande yttrar: »Bokföringen för jordbruket synes icke leda i

taxeringshänseende till något praktiskt reelt resultat.» ,

De flesta av de från taxeringsnämndsordförandena på landet inkomna yttranden

tala ett tydligt språk om den allmänna uppfattningen, att jordbrukarnas deklarationer

oftast äro högst otillfredsställande. _ __ Tr , ,, . , , ? i.

Här kan i denna punkt citeras t. ex. följande, till Eders Kungl. Maj :ts befall*

ningshavande avgivna yttrande. . , ,, ,

»Angående beskattningen av jordbruksnäringen anser jag fortfarande,__ art fägen

lämnar allt för stort spelrum för undandragande från beskattning av såväl inkomster

som värden. Så länge besuttna lantmän, som leva fullt standsmässigt, uppskatta

sina av jordbruket till hushållet tågna produkter till belopp, som knappast

motsvara underhållskostnaden av fattighjon, anser jag mig hava full rätt att fasthålla

mitt i mitt förra utlåtande till Eder fällda yttrande: ’de äro icke mogna

själva uppskatta sina inkomster och värden’. Jag tror, att ett fixerat minimumvärde

för produkter, hämtade från jordbruket till hushållet borde angivas till ledning

för deklaration, räknat efter markegången, och särskilt för man, kvinna och barn,

skulle i betydlig grad kunna avhjälpa berörda missförhållande.

I ett industrisamhälle, där löntagarnas och arbetarnas huvudsakliga förtjänst

åtgår till bestridande av levnadsomkostnader, måste den helt naturligt uppkalla en

storm av ovilja, att den i allmänhet mera välsituerade jordbruksidkande befolkningens

levnadsomkostnader värdesättas till belopp, som knappast kunna anses motsvara

fjärdedelen av vad som åtgått och därigenom inverka på skattebördans orätt
-

visa fördelning.»

Betecknande nog är även ett annat uttalande: »Många vilja helst vara i den

tron, att levnadskostnaderna ej skola tagas i betraktande vid inkomstens beräknande.»

Även av flera andra ordförande har uttalats den uppfattningen, att det är

synnerligen vanligt, att den skattskyldige allt för lågt upptager sin förmån, av

bostad och värdet av i eget hushåll förbrukade produkter av egendomens avkastning.

I denna punkt yttrar en ordförande ungefär följande: »Härvid kan man icke

förbise den starka frestelse till en lågberäkning, som den enskilde skattskyldige inledes

uti genom en så vidsträckt medgiven självbeskattning, som den, vilken i gällande

skatteförordning tillerkännes den enskilde medborgaren, i synnerhet då denna självbeskattning

så föga kan kontrolleras. Man måste ju inom en taxeringsnämnd hava

ganska talande skäl och bevis för att våga sig på att ändra eller tillbakavisa en på

heder och samvete lämnad uppgift. Det är så mycket svårare att härvid bedöma

saken rätt, som inkomsterna av ett jordbruk ju alltid måste tänkas vara underkastade

fluktuationer. Det är också sannolikt, att de flesta, som blivit ombetrodda

med uppdraget att vara ordförande i taxeringsnämnd, hava en beklämmande känsla

av, huru litet de i själva verket förmå uträtta för att få fram, vad som är rätt och

sant i denna sak.»

En ledamot av pröfningsnämnden skriver beträffande sina erfarenheter från

det taxeringsdistrikt, däri han är ordförande: »I mitt taxeringsdistrikt har resultatet

av taxeringen 1912, särskilt beträffande inkomsten av jordbruksfastighet, men

även i någon mån beträffande ''annan fastighet’ — i likhet med vad .fallet

var 1911 — blivit sämre, än då taxeringsvärdet lades till grund för taxeringen.

Ännu sämre skulle resultatet hava blivit, om de uppgifter, som av jordbrukarna lämnats

för deras inkomsttaxering, kunnat följas. Av samtliga sådana inom distriktet

avlämnade uppgifter hava endast några få kunnat helt följas och ytterligare ett

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

litet fåtal kunna lämna någon ledning vid taxeringen, medan alla de övriga varit fullkomligt

oanvändbara. Taxeringsnämnden bar därför i de flesta fall fått verkställa

taxeringen med ledning av egendomens taxeringsvärde, den skattskyldiges skuldsättning,

(där tillförlitliga upplysningar i detta avseende kunnat vinnas), samt genom

beräkning av den skattskyldiges och hans familjs oundgängliga levnadskostnader,

och att det sålunda vunna resultatet — fastän överstigande det deklarerade inkomstbeloppet

— ej av vederbörande befunnits för högt, bevisas därav att endast i

ett enda fall besvär anförts över sådan taxering.»

Ja, detta sistnämnda faktum att, såsom av jämväl ett stort antal andra taxeringsnämndsordförande

blivit framhållet, besvär anföras hos prövningsnämnden allenast

i ett fåtal fall i förhållande till de många avvikelser, som gjorts från deklarationerna

i varje lantkommun, torde väl bevisa, att vederbörande skattskyldige oftast

anse taxeringsnämndens avvikelseåtgärder befogade och rättvisa.

Däremot vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet ifrågasätta,

huruvida det icke skulle kunna bliva till stort gagn, om ett stadgande infördes

av innebörd, att en jordbrukare icke skulle hava rätt att överklaga taxeringsnämndens

beslut angående hans beskattning för inkomst av egen fastighet eller

arrende, därest han icke vid sin deklaration fogat specificerad utredning angående

sina inkomster av och utgifter för det av honom bedrivna jordbruket.

Liksom under nästlidet år framhålla de flesta taxeringsnämndsordförande å

landet, att deklarationsblanketten enligt formulär nr II varit synnerligen olämplig

eller värdelös.

I fråga om deklarationsblanketterna yttrar en ordförande ungefär följande.

Svårigheter vid taxeringsarbetet vållas av den anledning, att många använda felaktig

deklarationsblankett, antagligen till följd därav, att icke någon rubrik förekommer

å blanketten nr I A. till upplysning om, av vilka denna får användas, varemot

å nr I B. finnes rubrik, angivande, för vilka densamma icke får användas.

I sitt gemensamma yttrande framhålla taxeringsnämndsordförandena i Malmö

stad följande beträffande från kontrollsynpunkt önskvärda ändringar i deklarationsformuläret:

»Med avseende därå, att det i många fall inträffat, att anteckning om

avdrag för värdeminskning ej gjorts i deklarationerna, ehuru sådant avdrag i verkligheten

ägt rum, torde formuläret vara lämpligare avfattat i händelse de skattskyldiga

hade att lämna direkt förklaring om, och i sådant fall till vilket belopp, eller

om icke avdrag för värdeminskning skett.

Det har jämväl ofta förekommit, att vid u>pgivaiidet av inkomst av rörelse

skatter ingått i de i omkostnadskontot förda utgifter, varför avdrag gjorts, samt att

denna felaktighet än ytterligare ökats genom ato avdrag för skatter dessutom skett

under de allmänna avdragen. För hindrandet av dylika oriktigheter .synes det lämpligt,

att formuläret ändrades därhän, att inkomst av rörelse först uppgåves med avdrag

för skatter, varefter särskild uppgift lämnades för skatterna och dessa båda

summor sammanlagt utfördes såsom inkomst.

Då enskilda affärsidkare ofta visat sig hysa den uppfattningen, att avdrag

för ränta får ske jämväl för eget, i rörelsen nedlagt kapital borde under rubriken

inkomst av rörelse inflyta en anmärkning rörande otillåtligheten av dylikt avdrag.»

För egen del får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet

instämma uti vad taxeringsnämndsordförandena i Malmö sålunda framhållit.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Hallands

län.

Älfsborgs

län.

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

I sitt den 14 juli 1911 avgivna yttrande över resultatet av samma års taxeringar,

uttalade Konungens befallningshavande såsom sin mening, att den avsevärda

minskning i skatten, som vid jämförelse med år 1910 inträtt, uteslutande berott på

minskad inkomst av fast egendom såväl av »annan fastighet» som i ännu högre grad

av jordbruksfastighet samt att anledningen till denna minskning i väsentlig mån

vore att söka i den omständighet att vederbörande ägare eller innehavare av fastigheter

i sina deklarationer icke upptagit av fastigheten åtnjutna naturaförmåner till

.så högt belopp, som vederbort. Likaledes uttryckte Konungens befallningshavande

i sitt berörda yttrande den förmodan att uppgifterna i deklarationerna beträffande

inkomst av fast egendom skulle för år 1912, sedan deklaranterna förskaffat sig bättre

kännedom om de nya skattelagarna, bliva mera tillförlitliga, men synes beklagligt

nog, denna förmodan hava kommit på skam. Erfarenheterna under detta år hava

nämligen givit vid handen, att de skattdragande ägarna och brukarna av fast egendom

i allt större grad söka i sina deklarationer beräkna sig avdrag av olika slag,

vilkas rättmätighet av taxeringsmyndigheterna icke kan kontrolleras med de oftast

knapphändiga och ofullständigt formulerade uppgifter, som däri förekomma. Teoretiskt

sett äro de nya skattelagarna ägnade att i möjligaste mån åstadkomma en jämlik

och rättvis beskattning, som träffar den skattdragande efter graden av hans

skatteförmåga, men deras tillämpning i praktiken beträffande inkomst av fast egendom

har onekligen slagit mindre väl ut. Detta missförhållande framstår i bjärtaste

dager om man jämför en mindre löntagares t. ex. en banvakts beskattning med en

hemmansägares, då den förre i allmänhet får en skatt, som är flera gånger större än

den sistnämndes, oaktat det står för en var tydligt och klart, att hemmansägarens

skatteförmåga är betydligt större än banvaktens. Även vid tillämpningen av 1907

års skattelagar kunde man påvisa dylika oegentligheter, men dock ej i samma grad

som nu. Inkomsten av fast egendom beräknades i nämnda lagar med viss procent av

fastighetens taxeringsvärde och icke, såsom förhållandet nu i allmänhet är, till det

belopp, vartill den deklarerande kommer, sedan han vid beräkning av inkomsten tillgodofört

sig avdrag, som i beskattningsavseende äro antingen icke tillåtna eller alldeles

för högt tilltagna, under det att han beräknat sin bruttoinkomst av fastigheten

till alldeles för lågt belopp.

Länsstyrelsens år 1911 uttalade åsikter om taxeringsresultatet och den nya

skatteförordningen hava i allt väsentligt bekräftats av 1912 års erfarenhet, och får

Kung! Maj:ts befallningshavande fördenskull hänvisa till nämnda yttrande med

särskilt framhållande av vissa däri gjorda anmärkningar.

Yad angår jordbruksfastigheternas taxering till inkomst och förmögenhetsskatt,

har nämligen lantbrukarnas deklarationer alltjämt visat sig i anmärkningsvärd

grad otillförlitliga och osäkra, beroende dels därpå, att denna kategorpav skattskyldiga

i allmänhet ej hava ordnad bokföring, dels ock av brist på förmåga och

vilja att rimligt värdesätta från fastigheterna härflytande naturaförmåner, Deklarationerna

måste till följd därav frångås, och fastigheternas taxeringsvärden fortfarande

ofta nog läggas till grund för taxeringsmyndigheternas beräkning av jordbrukarnas

inkomster,

Likaledes kvarstår fortfarande missnöjet med deklarationsformuläret nr 2

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

59

för jordbruksrörelse, vadan om inkomst av jordbruk fortfarande skall deklareras,

härför bör uppgöras nytt formulär, som närmare specificerar de olika inkomstkällorna

och avdragen, samt så uppställt, att jämväl uppgift om inkomst av kapital ock om

förmögenhet kan däri upptagas. Ej sällan har det nämligen visat sig, att skattskyldig,

som deklarerat enligt formulär nr 2, därvid ansett sig hava uppfyllt all uppgiftsskyldighet.

Beträffande såväl jordbruks- som annan fastighet medföra de medgivna avdragen

för både reparationskostnader och värdeminskning allt för stora avbränningar

i skatteintäkterna och vidhålles därföre den föregående år uttalade åsikten om

olämpligheten av avdrag för värdeminskning å fastighet. I deklarationsblanketten

torde plats böra beredas för anteckning om beloppet av avdragna reparationskostnader.

Vidkommande sålunda först taxeringsresultatet å landsbygden torde orsaken

till den påvisade minskningen i skatt vara att söka uti taxeringen av inkomst av

jordbruksfastighet. Visserligen har den omständigheten, att övriga skattskyldiga

huvudsakligen utgöras av mindre löntagare och näringsidkare, vilka icke träffas av

inkomstskatteförordningens progressionsbestämmelser, utan tvärtom komma i åtnjutande

av den utsträcktare skattelindring, som samma förordning medgiver, i någon

mån bidragit till denna nedgång, men den kraftigast bidragande orsaken torde, såsom

ovan sagts, ligga i inkomsttaxeringen av jordbruksfastighet.

Att med exakta siffror påvisa detta förhållande, låter av skäl, som redan i

1911 års redogörelse anförts icke göra sig, då så många olika faktorer inverka på det

slutliga skattebeloppet. Men att så i allt fall är förhållandet, framgår enligt Konungens

befallningshavandes mening, såväl av det så gott som enhälliga uttalandet därom

av landsbygdens taxeringsnämndsordförande, som också av den undersökning,

so.m i sådant avseende verkställts å landskontoret. För fem olika huvudsakligen rena

lantbrukssocknar, en inom varje fögderi hava genomgåtts och jämförts deklarationer

och taxeringslängder för ifrågavarande tre år. Av denna undersökning synes framgå,

att, där ej inkomst av fastighet är förenad med annan inkomst, skatt endast i enstaka

fall erlägges av fastighet med värde under en åtta å tiotusen kronor eller av

ett mantalsbelopp av omkring 1/4 mantal. Taxeringsresultatet är därför synnerligen

olika uti olika socknar, beroende på den större eller mindre omfattning, vari jordstyckning

inom en socken försiggått.

Strävandena till upprättande av egna hem och småbruk komma sålunda att

minska statens skatteinkomst av fastighet.

Det kan visserligen invändas att författningens mening är, att även beträffande

ägare eller brukare av jordbruksfastighet genom progression å ena sidan och

skattelindring eller skattefrihet å den andra, så fördela skattebördan, att densamma

skulle bliva rättvist fördelad efter skatteförmågan, men det lider intet tvivel därom,

att resultatet av beskattningen bliver mindre rättvist vid jämförelse med andra grupper

av skattskyldige, och att därvid jordbruksfastigheten, vars innehavare dock

måste giva en i viss mån tryggare ekonomisk ställning och därmed större skattekraft,

i beskattningsavseende kommer lättare ifrån än t. ex. arbetaren eller löntagaren. Orsaken

till denna ojämnhet torde emellertid mindre ligga i författningens bestämmelser

rörande beskattning av jordbruksfastighetsinkomst, än uti sättet för deklarations
-

Göteborgs

och Bohus

län.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

skyldighetens fullgörande och i taxeringsnämndernas sammansättning, där otvivelaktigt

jordbruksintresset bliver det härskande.

I fråga om sättet för deklarationsskyldighetens fullgörande äro flertalet taxeringsnämndsordförande

överens därom, att de inkomna deklarationerna rörande inkomst

av fastighet i allmänhet icke kunna läggas till grund för beskattningen.

I detta avseende framhålles av ett stort antal ordförande såsom en väsentligen

bidragande orsak härtill, att bokföring bland den fastighet ägande eller brukande

befolkningen antingen helt saknas eller att densamma är mycket bristfällig. En annan

härpå inverkande omständighet, som allmänt påpekas, är det låga värdesättandet

av förmånen av fri bostad och de i hushållet använda produkterna från eget jordbruk.

Det är uppenbart, att det ännu icke ingått i den allmänna uppfattningen hos

lantbefolkningen, att dessa förmåner, vilka ju icke utgöra en kontant inkomst, hava

något större värde eller över huvud anses vara en skattepliktig intäkt. En granskning

av ett större antal jordbruksdeklarationer lämnar en ganska tydlig inblick i

detta förhållande, något som uppenbarligen verkar så mycket orättvisare, då man

härmed jämför de direkta utgifter för bostadshyror och levnadskostnader en arbetare

eller löntagare å landet får vidkännas av sina skattepliktiga inkomster.

Beträffande taxeringsnämndernas arbete och deras verksamhet skall Konungens

befallningshavande här nedan närmare uttala sig, men kan dock icke underlåta

att i detta sammanhang påpeka, huru jordbruksintressets övervikt i taxeringsnämnderna

har till följd även en genomgående låg bevillningstaxering av jordbruksfastigheter.

Med de låga taxeringsvärdena följa låga fyrktal och höga kommunalskylder,

vilka fördenskull desto hårdare drabba på öret beskattade daglönare och inkomsttagare

i allmänhet. Samhällen å landsbygden inom länet finnas, där sammanlagda

beloppen av olika skatter uppgå till 18 å 20 procent av inkomsten.

Beträffande de vid deklarerandet av inkomsten av jordbruk använda blanketterna

nr 1 A och nr 2, av vilka huvudsakligen den senare begagnas, äro taxeringsnämndsordförandena

allmänt överens därom, att de äro olämpliga för ett tillfredsställande

fullgörande av uppgiftsplikten och för taxeringsnämndens arbete med desamma.

Å ena sidan framhålla en del ordförande nr 1 A såsom den för ändamålet

lämpligaste, då densamma åtminstone innehåller en sifferuppgift från den skattskyldige

rörande hans inkomst, en uppgift, som naturligen i alla de många fall, där

densamma synes för låg, icke lägges till grund för beskattningen, som sålunda tämligen

godtyckligt fastställes med stöd av den större eller mindre ungefärliga kännedom

taxeringsnämnden kan äga om den skattskyldiges inkomstförhållanden. Elertalet

ordförande synes emellertid föredraga blanketten nr 2, ehuru de allmänt anse

densamma i dess nuvarande form synnerligen olämplig och ofullständig. I detta

avseende framhålles, hurusom uppgifter avseende inkomstberäkning och utgiftsberäkning

upptagas om. varandra, att den icke lämnar plats för utförande av inkomstsoch

utgiftsbelopp, varigenom dess bearbetande vid taxeringssammanträdena är tidsödande,

att i densamma icke finnes rum för uppgifter rörande förmögenhet, skuldräntor

m. m.

Konungens befallningshavande får också såsom sin mening uttala, att denna

blankett är för taxeringsarbetet mindre tjänlig och även ofullständig. Lämpligast

synes vara, om föreskrift meddelades om användande av blanketten nr 1 A jämte

nr 2 i omarbetad form såsom bilaga till densamma. Erån ordföranden i Orusts östra

distrikt föreligger prov på en av honom utarbetad blankett till uppgifter, vilka av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 60. 61

honom utdelats bland de skattskyldiga och enligt hans uppgift med fördel kommit

till användning.

Skaraborgs

Av den lämnade redogörelsen framgår att vad landsbygden beträffar en Om.

minskning uti den direkta skatteintäkten ägt rum, sedan de nya skatteprinciperna

börjat tillämpas, mest under år 1911, men även under år 1912. I avseende å städerna

däremot inträdde visserligen år 1911 en nedgång i inkomstsiffran, jämförd

med år 1910, men under sistlidet år har denna? ånyo ökats, så att resultatet av

1912 års taxering icke oväsentligt överstiger det resultat, som 1910 års taxeringsförrättningar

med då gällande principer lämnade.

Utgår man vid avläsandet av dessa resultat från det faktiska förhållandet,

att jordbruksfastigheterna till den ojämförligt största delen äro belägna å landsbygden,

under det att näringsidkares, löntagares och även kapitalisters klasser

äro förhållandevis starkare representerade i städerna, synes det Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande, som om man utan fara för misstag skulle av de föreliggande

siffrorna kunna draga den slutsatsen, att de nya skattelagarna, huru de i

övrigt må hava verkat, i varje fall medfört en minskning i de av jordbruksfastighet

härflytande skatteinkomsterna, liksom ock antagligt är, att ej heller annan fastighet

ur beskattningssynpunkt lämnat en lika god inkomst åt staten, som då bevillning

och inkomstskatt därför utgjordes med viss procent ä fastighetens taxeringsvärde.

Av taxeringsnämndernas ordförande vitsordas ock tämligen enstämmigt,

att de nya skattelagarna icke varit ägnade att på ett tillfredsställande sätt tillgodose

statens intressen i avseende å fastighetsbeskattningen och därvid särskilt

beträffande taxeringen av jordbruksnäringen, vars avkomst i de flesta fall icke

kan noggrant beräknas och därför ofta till en del undandrager sig beskattning.

Av taxeringsnämndernas ordförande betygas, att allmänheten i stort sett

med beredvillighet avlämnat uppgifter till ledning för sin taxering, men att de

avlämnade deklarationerna ej sällan äro ofullständiga och oriktiga, så att en omarbetning

måst äga rum. Särskilt har den erfarenheten vunnits, att den jordbrukande

befolkningen icke utan svårighet förmått lämna tillförlitliga uppgifter

rörande flen av jordbruket härledande inkomsten. Huvudsakligaste anledningen

härtill är givetvis att söka i den omständigheten, att åtminstone de mindre jordbrukarne.

ännu sakna en något så när ordnad bokföring, vadan alla uppgifter få

grunda sig på mer eller mindre summariska beräkningar. Men därtill kommer,

att deklarationsformulären just i denna del lämna mycket övrigt att önska. Sålunda

har erfarenheten givit vid handen, att deklarationsformuläret nr 2, där

detsamma kommit till användning, icke varit ägnat att på tillfredsställande sätt

lämna nödig vägledning för taxeringens bestämmande. Ej heller anses deklarationsformuläret

nr 1 A, i vad det berör inkomster av fast egendom, så synnerligen

lyckligt uppställt, utan ter sig detsamma i vissa punkter alltför invecklat

för att av den stora allmänheten rätt uppfattas.

Såsom eu given följd av nu nämnda förhållanden måste därför framhållas,

att taxeringen av fastighetsinkomsten och särskilt av inkomsten av jordbruk blivit

i hög grad svävande och lämnat ett synnerligen ojämt resultat. En svårighet

möter alltid i värdesättningen av de i eget hushåll förbrukade produkterna av

Bihang till .Riksdagens protokoll 1.913. 7 sand. 51 käft. (AV 60.) 10

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

gårdens avkastning, liksom ock värdet av hyrestid bostad med tillhörande förmåner

gärna av den skattskyldige underskattas och upptages till alltför låga belopp.

Tager man så vidare i betraktande den vidsträckta avdragsrätt, som i de nya

skattelagarna finnes medgiven jordbrukaren för bland annat hemmavarande barn

över 15 år, vilka biträda i arbetet, blir resultatet ej sällan, att ägare eller innehavare

av rätt avsevärda jordbruksegendomar gå helt och hållet fria från skattskyldighet,

under det att en löntagare med vida anspråkslösare resurser och en säkerligen

i verkligheten mindre årsinkomst icke kali undgå beskattning i enlighet

med den nya inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen.

Otillfredsställande har ock i tillämpningen visat sig vara den åt fastighetsägare

medgivna rätten att utöver avdraget för reparationer och underhållskostnader

tillgodoföra sig nedsättning i taxeringen för värdeminskning å byggnader.

Visserligen ankommer det på taxeringsmyndigheterna att i varje fall bestämma

den procent å byggnadernas värde, som i sådant hänseende skäligen må avräknas,

men då de skattskyldigas uppgifter härutinnan växla högst betydligt, och eu

ingående kännedom om byggnadernas beskaffenhet ej alltid står taxeringsmyndigheten

till buds, blir detta avdrag en ytterligare anledning att rubba den jämlikhet

och rättvisa i beskattningen, som bör utgöra målet för allt taxeringsarbete.

De önskemål med avseende å taxeringsarbete!s underlättande och ett tillfredsställande

taxeringsresultats befrämjande, som enligt Eders Kung!. Maj:ts befallningshavandes

förmenande betingas av de gjorda erfarenheterna, äro genom

vad ovan blivit anfört i viss man redan framburna. Sålunda anser Eders Kung!.

Maj:ts befallningshavande det vara av synnerlig vikt, att nuvarande deklarationsformulären

omarbetas och förenklas, varvid formulär nr 2 såsom i hög grad

olämpligt borde helt och hållet avskaffas. Om därvid fastställdes till användning

endast ett enda formulär, skulle detta säkerligen vara uteslutande till fördel. Till"

varon av flera olika deklarationsformulär kan nämligen lätt leda till underslev

och medför i varje fall ej den trygghet för uppgiftsskyl Vighet ens fullständiga fullgörande,

som man gärna önskar hava. Med avseende å ett eventuellt nytt deklarationsformulär

tillåter sig Eders Kung!. Maj ds befallningshavande särskilt framhålla

önskvärdheten av afl rubriken »Inkomst av fast egendom» undergår en genomgripande

förändring. Helt säkert skulle i denna del bättre kontroll över

uppgifternas tillförlitlighet vinnas, om den skatt skyldige hade sig förelagt att

uppgiva bruttoinkomsten av jordbrukets olika huvudgrenar, och om avdragen för

driftkostnader specificerades i några huvudpunkter, varunder inrymdes åtminstone

de väsentligaste av dessa omkostnader. Eders Kung], Maj:ts befallningshavande

vill gärna föreställa sig, att genom ett sådant tillvägagående ett avsevärt bättre

resultat skulle vinnas med avseende å taxeringen av inkomsten av den fasta egendom,

vilken, sådan den nu framstår, lämnar mycket övrigt att önska.

Av ett flertal taxeringsnämndsordförande framhålles, att det icke sällan

inträffar, att en handelsidkare av bristande kännedom om författningens föreskrifter

eller av förbiseende uppgivit sina inkomster utan att därvid taga i betraktande

levnadskostnader in. in., som ingå i bokslutet, och utgöra föremål för

beskattning. Till förebyggande av de betänkliga misstag, som av sådant förfarande

kunna uppstå, synes det Eders Kung''!. Maj ris befallningshavande angeläget,

att den skyldighet till avlämnande av vissa räkenskapshandlingar, som enligt

§ 6 av taxeringsförordningen åligger verk eller bolag, måtte i tillämpliga delar

utsträckas att omfatta alla dem, som under räkenskapsåret vant skyldiga att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 60.

t!3

fora handelsböeker, varigenom även ur annan synpunkt skulle vinnas eu välbehövlig

kontroll över handlandenas och övriga näringsidkares fullgörande av dem

åliggande deklarationsplikt.

På sätt av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande under nästlid et år anförts,

måste emellertid, oavsett inkomstskattens avkastning, uppmärksamheten alltjämt

riktas på vissa missförhållanden i de nya skattelagarnas tillämpning. Anmärkningarna

härutinnan, som i huvudsak hänförde sig till taxeringen av inkomsten

från jordbruksfastighet och som framstått såsom en följd av de djupt ingripande

förändringarna vid beräknandet av denna inkomst, hava, enligt vad innevarande års

ökade erfarenhet gåve vid handen, icke kunnat avlägsnas, utan kunna anses i väsentlig

grad alltjämt kvarstå. Av de yttranden, som från samtliga taxeringsnämndsordförande

inom länet avgivits, framginge ett nära nog enstämmigt uttalande, hurusom

de första svårigheterna väl minskats och lämnat rum för en klarare uppfattning i

tillämpningen, men att resultatet av jordbrukstaxeringen dock ingalunda kunde anses

utgöra ett tillfredsställande uttryck för den nya lagstiftningens anda och mening

Allmänt har sålunda uttalats, att särskilt den mindre jordbrukaren —• eller

ägaren av fastigheter mellan 6—10,000 kronors taxeringsvärde — i stor utsträckning

gånge fri från eller lindrades i sin skattskyldighet till staten, och den orättvisa,

som härigenom uppstode, i jämförelse med arbetare och mindre löntagare, vilkas inkomster

till det yttersta taxerades, kunde icke längre lämnas obeaktad. De anmärkta

bristerna i jordbruksiukomstens taxering hade ock allmänt givit anledning till särskilt

ingripande från taxeringsnämndens sida, sålunda att deklarationerna måst i stor

utsträckning underkännas och taxeringen verkställas mera summariskt, utan att

dessa åtgärder annat än i sällsynta undantagsfall föranlett klagomål från de skattskyldige.

Vad sålunda från beskattningsnämnderna anmärkts ägde enligt Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavandes förmenande sitt fulla berättigande, och såsom förklaring

till missförhållandena måste nu liksom tillförene i främsta rummet framhållas

allmogens bristande sinne för bokföring, men även den vittgående avdragsrätt, varpå

de nya skatteprinciperna vilade.

I fråga om bokföringen är det visserligen långt ifrån, att något mera ordentligt

antecknande av inkomster och utgifter kunde sägas hava vunnit allmännare utbredning

bland de mindre jordbrukarna. Förnekas kan dock ej, att ett större intresse

härför gjort sig märkbart, och förvisso komme detta att så, småningom tvinga sig

fram i och med livligare insikt om uppgiftspliktens allvarliga innebörd och därmed

förenad risk att få deklarationen underkänd. I denna punkt finner Eders Kungl.

Maj :ts befallnigshavande sig och böra vidhålla sin förut uttalade uppfattning att

någon åtgärd för nya bestämmelsers införande härutinnan icke är av förhållandena

påkallad.

I fråga härefter om avdragsrätten stode taxeringsnämndernas ordförande synnerligen

eniga i den uppfattning, att såväl avdraget för värdeminskning å de i jordbruket

använda byggnader som avdraget för de däri biträdande barnen över 15 år i

praktiken ledde till de obilligaste konsekvenser, då avdragen mycket ofta missbrukades

eller tillämpades i eu grad, som vore mot förordningens anda fullkomligt stridande.

Sålunda hävdades den uppfattning, att, då kostnaden för underhåll av hus

Värmlands

län.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

och byggnader finge avdragas, syntes ett ytterligare avdrag för dessa bus mindre befogat.

Då emellertid denna avdragsrätt utan större svårighet syntes genom ingripande

från taxeringsmyndigheternas sida kunna hållas inom behöriga gränser, finner

Eders Kung!. Majrts befallningshavande icke anledning att för detta avdrag, som i

allt fall vore av mindre betydenhet, redan nu föreslå några ändrade bestämmelser.

Yad anginge det s. k. barnavdraget har av ordförandena vidare meddelats, att avdrag

nästan undantagslöst beräknats efter högst medgivna beloppet, 200 kronor, oavsett

barnets arbete varit stadigvarande eller icke samt oberoende av barnets ålder eller

därav, huruvida det gällt son eller dotter. För egen del kan Eders Knngl. Majrts

befallningshavande icke annat än ansluta sig till den mening, som funne åtgärder

emot anmärkta oegentligheter behövliga. Ytterst sällsynt torde här förekomma, att

barnet självt göres till föremål för beskattning för sitt ifrågavarande arbete, och under

sådant förhållande lärer icke kunna förnekas det orättvisa uti, att inkomsten genom

avdraget lämnas obeskattad. En omarbetning av de bestämmelser, som under

mom. I—II i de särskilda anvisningarna härutinnan angivits, synes därför påkallad

och torde lämpligen böra äga rum genom uteslutande av avdragsrätt för barn, som

icke för sig taxeras till inkomst.

Från nära nog samtliga taxeringsnämnder har emot det s. k. jordbruksformuläret

(nr 2) anmärkts, att däri föreskrivna uppgifter om areal, avkastning; in. m.

ingalunda varit ägnade att motsvara därmed åsyftad lättnad för skattskyldig eller

taxeringsnämnd. Tvärtom hade dessa uppgifter visat sig medföra stora svårigheter

vid ifyllandet, medan taxeringsnämnden haft ringa gagn av uppgifterna vid utrönande

av beskattningsbara inkomster. I stället ha taxeringsnämderna måst själva

uppställa en direkt kalkyl över inkomster å ena sidan och utgifter å den andra, i sammanhang

varmed beräknats förekommande avdrag för barn, värdeminskning m. m.

Vid sådant förhållande har tämligen allmänt framhållits önskvärdheten av formulärets

fullständiga avskaffande eller åtminstone dess omarbetande i sålunda angiven

riktning.

Eders Kung!. Maj :ts befallningshavande, som med hänsyn till dessa erinringar

funnit obestridligt, att förenämnda formulär nr 2 icke uppfyllde därmed avsedda

syftemål, anser sig därför i denna del böra uttala den mening, att formuläret i fråga

bör underkastas sådan omarbetning, att inkomsten av jordbruk uppställdes i den form,

att därvid först beräknades inkomsterna med dess olika slag såsom försålda produkter,

inkomster av körslor, värdet av bostad och de av familjen förbrukade produkter

m. m. samt därefter driftkostnaderna med dess underavdelningar av kontanta löner

till tjänare och dagsverkare, inköpta inventarier och produkter m. in. samt att skillnaden

mellan dessa inkomster och utgifter sedermera utfördes såsom inkomst av

jordbruk. En djdik omformulering kunde lämpligen ske i överensstämmelse med

den uppställning, som återfinnes i Erik von Wolckers och Carl Heymans tryckta

handledning vid uppskattning av fastighetsinkomst.

Örebro lön. — — "— — — '' '' ‘ *

Vad åter inkomsterna från jordbruket angår har någon ökning i allmänhet

icke uppstått. Snarare har den från jordbruket härflytande inkomsten visat tendens

att nedgå.

Denna Eders Kung]. Majrts befallningshavandes uppfattning har till fullo

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

bestyrkts av den granskning av taxeringshandlingarna, som inom landskontoret

verkställts före prövningsnämndens sammanträde.

Såsom orsaker till den låga jordbrukstaxeringen torde kunna angivas svårigheten

för jordbrukarna att till riktiga värden uppskatta de produkter, som erhållas.

Icke minst är detta fallet med de jordbrukets produkter, som åtgå till

hushållet, ävensom värderingen av bostadsförmåner in. m. Vad detta år vidkommer,

torde såsom bidragande orsak få framhållas den under å,r 1911 inom detta

län för jordbruket otjänliga väderleken. Slutligen torde få anses, att förefintk

uppgiftsblanketter icke äro tillfredsställande.

Det sistnämnda har så gott som enhälligt betonats av ordförandena inom

de speciellt jordbruksidkande taxeringsdistrikten.

Särskilt hava anmärkningar riktats mot deklarationsblankett nr 2. I stället

har rätt allmänt förordats tillämpning av blankett 1 A under förutsättning att

till densamma fogas antingen räkenskapsutdrag eller utförlig specifikation å inkomster

och utgifter.

Därest jordbrukare vore lagligen skyldiga föra böcker, vore givetvis räkenskapsutdrag

en god ledning för taxeringsmyndigheterna vid deklarationsgranskningen.

Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande håller emellertid före,

att föreskrift därom, att utförlig specifikation å inkomster och utgifter skall bifogas

deklaration, som bör avgivas enligt blankett I A, skulle vara till avsevärt

gagn för taxeringsarbetet, då härigenom dels de skattskyldige tvingades att noggrannare,

än nu är fallet, söka erinra sig de inkomster och förmåner, de haft,

och dels för taxeringsmyndigheterna gjordes möjligt att kontrollera lämnade uppgifters

riktighet.

Beträffande jordbruksinkomster vill Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande

särskilt fästa uppmärksamheten på vad ordföranden i Glanshammars och

Ringkarleby socknars taxeringsdistrikt framhållit därom att den på vederbörandes

deklarationer taxerade inkomsten av jordbruk är för låg i förhållande till den

verkliga inkomsten. Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande anser detta uttalande

så mycket mera värt beaktande som ifrågavarande ordförande själv är jordbrukare

och icke har någon som helst inkomst av lön. Otvivelaktigt är hans uppfattning

riktig, ty enligt vad av ovan omnämnda granskning inom landskontoret

framgått, förhåller sig i allmänhet så. ''att inkomster av jordbruksfastighet med

taxeringsvärden upp till 8,000 och 10,000 kronor bliva skattefria, därest icke

annan inkomst eller förmögenhet tillkommer, som uppbringar sammanräknade

inkomsten till skatteminimum 800 kronor, och detta även i fall, då skuldränta

icke åligger den skattskyldige. Otvivelaktigt är också att en person, som äger

jordbruksfastighet taxerad till 8,000 kronor och som å inkomsten därav försörjer

sig själv och sin familj, bör hava bättre att komma ut med skatt än en arbetare,

som icke bär större inkomst efter avdrag av utskylder m. m. än 800 kronor.

Ehuru det torde få antagas att med utförligare uppgiftsblanketter för

jordbruksinkomster bättring i taxeringsresultatet skall kunna ernås, kan i allt

fall ifrågasättas, om icke beträffande inkomst av jordbruk deklarations- och skattskyldighet

bör inträda för lägre inkomst än 800 kronor.

I fråga om inkomst av annan faslighet än jordbruksfastighet synes år 1912 i

likhet med vad Eders Kung!. JIaj:ts befallningshavande framhållit beträffande

1911 års taxering, resultatet hava utfallit bättre än i fråga om jordbrukstaxeringen,

ehuru dock något sämre än enligt de gamla skatteförordningarna. -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västmanlands

län.

6(5 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande vill i detta sammanhang i likhet

med några av taxeringsordförandeiia framhålla önskvärdheten av att föreskrift

lämnas därom att deklarationen dels upptager bruttoinkomst av fastighet och dels

angiver de gjorda avdragens beskaffenhet ävensom värderingen av förmåner i

form av bostad ni. ni., på det att rättmätigheten härav ävensom deklarationens

riktighet må kunna kontrolleras.

Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande har av taxeringsnämndsordförandenas

yttranden fått den bestämda uppfattningen att för taxeringsarbetets

behöriga fortgång är nödvändigt att räkenskapsutdrag biläggas deklaration från

skattskyldig, som enligt lag är bokförings sky] dig. Därest icke särskilt vinst- ecb

förlustkonto föres, vilket beträffande ej så få rörelseidkare torde vara fallet, kunna

säkerligen andra räkenskapsutdrag företes. Eders Kung]. Maj:ts befallningshavande

får därför föreslå införande av bestämmelser härom.

Vad beträffar sättet, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin

deklarationsskyldighet, nödgas Konungens befallningshavande uttala den meningen,

att denna skyldighet av en mycket avsevärd del av de skattskyldig^ icke kan anses

fullgjord på nöjaktigt sätt. Ett sådant förhållande hava också de taxeringsnämndsordförande,

som härutinnan yttrat sig, ganska enstämmigt konstaterat. . Enligt Konungens

befallningshavandes förmenande har man ej heller bort göra sig störa förhoppningar

i nu ifrågavarande avseende. Till en början torde det stora flertalet av

lantbrukarna sakna den insikt i skattelagstiftningen, som är nödvändig för ett rätt

fullgörande av deklarationsskyldigheten. Härtill kommer, att lantbrukarna i regel

sakna bokföring eller andra anteckningar, som kunna läggas till grund för deras deklarationer,

vilka förty mestadels byggas på lösa beräkningar. Att ej ringa svårighet

möter för jordbrukarna att rätt värdera de i hushållet använda produkterna av gårdens

avkastning, förmånen av fri bostad samt värdeminskning å byggnader, måste

ock villigt medgivas. Under sådana förhållanden kan ej gärna undvikas, att deklarationerna

bliva synnerligen otillförlitliga samt att den rättvisa och jämnhet vid beskattningen,

som främst av allt bör eftersträvas, på ett betänkligt sätt äventyras.

För taxeringsmyndigheterna, som ju i regel sakna möjlighet att påvisa deklarationernas

felaktighet, där sådan kan misstänkas, måste det vara synnerligen svårt

att ingripa rättande.

Att en sådan saknad av möjlighet till kontroll lämnar fritt rum för avsiktligt

oriktiga deklarationer måste betraktas såsom en synnerligen stor olägenhet; och

en ringaktning för lagen kan härigenom lätt få insteg och vinna utbredning.

Då det enligt Konungens befallningshavandes förmenande finnes en i svenska

allmogens lynne så att säga inrotad obenägenhet och motvilja emot att för utomstående

yppa sina ekonomiska förhållanden, hyser Konungens befallningshavande

ringa förhoppning om att det med de 115m skattelagarna införda deklarationssystemet

i fråga om inkomst av jordbruk någonsin kan bliva populärt.

Vad deklarationsformuläret nr 2, det så kallade jordbruksformuläret, beträffar,

så har redan i Konungens befallningshavandes den 14 juli 1911 avgivna yttrande

angående verkningarna av de nya skattelagarna uttalats den uppfattningen,

att detta i praktiken icke visat sig motsvara sitt ändamål. Den ytterligare erfarenhet,

som sedan dess vunnits, har, såsom taxeringsnämndsordförandenas uttalanden

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr BO. 67

ganska enstämmigt giva vid handen, endast bekräftat riktigheten av detta omdöme.

Bär deklarationsskyldighet för jordbrukare föreligger, tvekar Konungens befa-llningshavande

därför icke att föreslå, att denna skall fullgöras enligt formuläret 1 A och

formuläret nr 2 sålunda borttagas.

Yad angår resultatet av innevarande års taxering till inkomst av fast egendom

vid jämförelse med 1910 års resultat anser sig Konungens befallningshavande

härom icke kunna göra något bestämt uttalande. Då emellertid, enligt vad av flertalet

taxeringsnämndsordförande blivit upplyst, mindre jordbrukare enligt nu gällande

skattelaga,r icke blivit föremål för beskattning, torde stöd förefinnas för det antagandet,

att resultatet av detta års fastighetstaxering understiger det är 1910 av

samma taxering vunna resultat.

I förhållande till nästföregående år torde resultatet av innevarande års fastighetstaxeringar

förete någon om ock ringa ökning.

Det i förhållande till år 1911 något gynnsammare resultat, som genom innevarande

års fastighetstaxering sålunda ernåtts, torde enligt en del taxeringsnämnd sordförandes

uttalanden få tillskrivas de skattskyldiges större insikter i användningen

av till taxeringsuppgifter föreskrivna blanketter. Såsom anledningar till ett

bättre resultat har ock uppgivits, att de av skattskyldige till ledning för taxeringen

avlämnade uppgifter såsom icke tillförlitliga blivit av taxeringsnämnderna frångångna

ävensom förhållanden av mera tillfällig art såsom skogsavverkningar.

Orsaken till det jämförelsevis mindre gynnsamma resultat, som, att döma av

de utav ett flertal taxeringsnämndsordförande gjorda uttalanden, med tillämpning av

de nya skattelagarna vunnits av taxeringen till inkomst av jordbruk torde företrädesvis

vara att söka uti den skattskyldige medgivna rättighet att vid uppskattning

av sin inkomst göra avdrag med 200 kronor för varje hemmavarande, i skattskyldigs

arbete biträdande barn över 15 år.

Såsom Konungens befallningshavande uti sitt den 11 juli 1911 till kung!, finansdepartementet

uti nu föreliggande ämne avgivna yttrande framhållit, saknar taxeringsnämnderna

i regel möjlighet att kontrollera, i vad mån av na ifrågavarande

anledning verkställda avdrag må vara berättigade, och anser Konungens befallningshavande

fortfarande, i överensstämmelse med den av åtskilliga taxeringsnämndsordförande

i närslutna yttranden uttalade mening, att denna avdragsrätt, vilken av de

skattskyldige otvivelaktigt i ej ringa omfattning missbrukas, kunde utan åsidosättande

av billighet och rättvisa, om icke upphöra, dock avsevärt inskränkas.

Ett i bilagda yttranden likaledes uttalat önskemål, är åläggande för de

skattskyldige, som driva jordbruk, att vid deklaration å blanketten nr 1 A, vilken

bland den jordbrukande befolkningen i. detta län vunnit den ojämförligaste största

användningen, å blankettens sista sida i enlighet med formulär, som borde å blanketten

tryckas, lämna en kortfattad redogörelse för inkomster och utgifter vid jordbruket.

En föreskrift i nu angivna sjette skulle enligt Konungens befallningshavandes

uppfattning icke blott väsentligt underlätta det ansvarsfulla och krävande taxeringsarbetet

utan jämväl lända till fördel för de skattskyldige genom att i avsevärd

mån förebygga, att av dem till ledning för taxeringen på heder och samvete lämnade

uppgifter måste av taxeringsnämnden, i saknad av erforderlig kännedom om till

opaginerad Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

grund för uppgifterna liggande förhållanden, lämnas utan avseende. I detta sammanhang

tillåter sig Konungens befallningshavande uttala önskvärdheten av eu föreskrift,

att då avdrag göres för »periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar,

som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse», av den skattskyldige

skall angivas, understödets eller utbetalningens ändamål. Någon möjlighet för taxeringsnämnden

att under dylik upplysning kontrollera befogenheten av under ifrågavarande

rubrik upptagna avdrag torde endast i undantagsfall förefinnas.

Gävleborgs

län.

Taxeringsnämndernas ordförande i Skogs, Söderala, Segerstads, Norrala och

Tröuö, Ovanåker, Idenor. Delsbo, Gnarp och Bergsjö hava meddelat att ett något

gynnsammare resultat vunnits ifråga om taxeringen av inkomst från jordbruksfastighet

än åren 1910 och 1911 men tillika angivit, att den inträdda höjningen i de

flesta fall beror på högre taxering för inkomst av skogsbruk och av förmögenhet.

Taxeringsnämndernas ordförande i Bollnäs, Arbrå och Undersvik hava rapporterar

att resultatet av innevarande års taxering av nu nämnd inkomst varit ungefärligen

lika med resultaten åren 1910 och 1911.

Av samtliga övriga taxeringsnämndsordförandes rapporter synes framgå att

ifråga om jordbruksfastigheter taxeringsresultatet för innevarande år i allmänhet

ter sig mindre gynnsamt för staten än under de två föregående åren. I flere fall har

påvisats, att de mindre jordbrukarna i allmänhet gå fria från skatt till staten enär

deras behållna inkomst enligt deklaration sällan uppgått till 800 kronor. Endast i

ett mindre distrikt Årsunda, bär, enligt taxeringsnämndsordförandens uttalande, man

lyckats någorlunda väl träffa inkomsten av jordbruksfastighet, enär nästan alla

brukare av fast egendom kunnat upptagas till taxering enligt inkomstskatteförord
-

ningen.

Beträffande inkomsten av annan fastighet synas yttrandena från taxeringsnämndsordförandena

i länets städer giva vid handen, att taxeringsresultatet icke blivit

bättre än de två föregående åren.

Anledningarna till att resultatet av taxeringen av inkomsten från fast egendom

icke blivit bättre synes enligt de flesta uttalandena vara att söka dels däri, att

fastighetsägarna är oberättigade till en mängd olikartade avdrag och att de esomoftast

missbruka sin avdragsrätt och möjlighet till kontroll, huruvida berättigade avdrag

gjorts eller icke i de flesta fall är nästan utesluten dels däri, att de uppgifter,

som lämnas, i regel och ofta mycket noggrant utvisa huru störa de kontanta utgifterna

varit under året och även de kontanta penningar, som influtit vid försäljning

av produkter från egendomen, men att däremot värdet av de i hushållet förbrukade

produkterna av gårdens avkastning och värdet av fri bostad och vedbrand och eget

arbete i nästan varje fall beräknats på en ren slump och ofta alls icke upptagits.

Att dessa uppgifter oftast bliva missvisande beror enligt fleres uttalanden, utom på

bristande vilja, huvudsakligen därpå, att innehållet uti punkt Åtal deklarationsformuläret

1 A visat sig vara för de flesta deklaranter obegripligt och då taxeringsnämnderna

dels icke haft tid till en mera ingående undersökning av förhållandena

och dels saknat möjlighet att motbevisa den skattskyldiges påståenden i deklarationen,

bär följden blivit den att jordbrukarna, i synnerhet de mindre, antingen helt och

hållet befriats från taxering eller taxerats till för låga belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

69

En taxeringsnämndsordförande, nämligen i Bollnäs sockel!, bär dessutom såsom

skäl till att jordbrukarna visat sig obenägna för att fullständigt angiva inkomsterna

av jordbruket uppgivit den bos allmogen ganska allmänt rådande missuppfattningen,

att taxeringen av jordbruksinkomsten inverkar på den kommunala beskattningen.

Enligt taxeringsnämndsordförandenas samstämmiga utlåtanden hava jordbrukarnas

deklarationer i regel varit till den grad ofullständiga och oriktiga med avseende

å uppgifterna angående inkomst av fastighet, att de endast sällan kunnat enbart

läggas till grund för taxeringen. Taxeringsnämnderna hava fördenskull måst

efter bästa förmåga uppställa vissa normer för beräknandet av dylik inkomst, därvid

i vissa distrikt tillgått så, att taxeringsnämnden sökt utsortera de uppgifter, som

synts vara något så när tillförlitliga och med ledning av dessa verkställt taxeringen

av inkomsten från andra likartade jordbruk efter viss beräknad procent av fastighetens

taxeringsvärde. Den sålunda beräknade inkomsten av egendomen inklusive bostad,

vedbrand in. in., men oberäknat inkomst av skogsbruk, uppgick i ett distrikt till

11 å 13 procent, i ett annat distrikt till 10 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Såsom ovan angivits hava taxeringsnämndernas ordförande samstämmigt förklarat

att sättet, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort sin skyldighet

att lemna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter ännu lämnar mycket

övrigt att önska och att deklarationerna därför i de flesta fall varit otillförlitliga och

oanvändbara för sitt ändamål och får landshövdingeämbetet till fullo ansluta sig

till ovan framställda förslag till specifikationer såsom bilagor till deklarationen.

För att i någon mån underlätta taxeringsnämndernas arbete, har landskontoret

i år upprättat och låtit trycka en specifikation till ledning för avgivande av

uppgifterna enligt punkt A 1 a i deklarationsformuläret 1 A att vederbörande taxeringsnämndsordförande

tillhandahållas och deklarationsblanketterna bifogas, och överlämnas

härmed ett exemplar av denna blankett.

Därest det synes lämpligt, att sådan specifikation bifogas deklaration, borde

deklarationsblanketterna, som nu bestå av ett helt och ett vidhäftat halvt ark bestå av

två helark. Därigenom vunnes också, utom utrymme för nödiga specifikationer, jämväl

befrielse från olägenheten och faran därav, att det vidhäftade halvarket ständigt

bortfaller.

Oupphörligen har det visat sig, att utskylder och andra personliga och hushållsutgifter

av affärsmän föras bland omkostnaderna för rörelsen och sålunda vid

deklaration avdragas, och erfarenheten har givit vid handen, att i de fall, då anledning

funnits att ingå i närmare granskning av en affärsmans handelsböcker, resultatet

blivit avsevärt olika det deklarerade, och säkerligen finnas fall, där annat resultat

skulle erhållas, därest en granskning av handelsböckema gjordes, men sådan åtgärd

icke vidtages, därför att ingen särskild anledning därtill anses föreligga. Omfattningen

av taxeringsarbetet gör också, att en sådan granskning av räkenskaper,

ofta förenad med stora obehag, ej alltid medhinnes, huru önskvärd den än kan befinnas

vara.

Då de oriktiga resultaten oftast härleda sig av ren okunnighet hos den skattskyldige

själv eller hos de »bokförare», vilka vid deklarationernas uppsättande anlitas.

och någon förbättring på grund av större erfarenhet i fråga om skatteförordningarnas

tillämpning icke torde kunna vinnas, får landshövdingeämbetet i likhet

med uttalandet föregående år hemställa, att föreskrift meddelas därom, att en var,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 saml. 51 höft. (Nr 60.) 11

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, även ålägges att vid sin deklaration

foga avskrift av vinst- och förlustkonto och av in- och utgående balanskonto för det

år, inkomsten avser.

Likaså bör i fråga om inkomst av annan fastighet jämnas specifik uppgift dels

å bruttoinkomsterna, dels å gjorda avdrag, ävensom i fråga om förmögenhet specifik

uppgift med utsättande av beräknade å-pris å värdepapper, varjämte förmögenhet

understigande 6,000 kronor bär uppgivas i de fall, då deklarationsplikt eljest föreligger.

Västernorrlands

län.

De nya skattelagarna torde icke medföra någon svårighet i tillämpningen

utom beträffande taxeringen av inkomst av fast egendom, särskilt jordbruksfastighet.

Ägare eller brukare av jordbruksfastighet underlåta nämligen ofta att deklarera och

av de deklarationer, som avgivas, är en stor procent felaktiga och ofullständiga. Merendels

grunda sig deklarationerna icke på någon bokföring; understundom föreligga

några anteckningar om mjölkförsäljning eller dylikt, understundom saknas alla anteckningar.

För deklarationens avfattande anlitas vidare ofta någon person, som

i orten plägar tillhandagå vid dylika bestyr, men själv saknar er forderlig! underlag

för sina beräkningar. Vid sådant förhållande lämna deklarationer uppgift icke om

den verkliga, utan endast om den beräknade inkomsten. Fn jordbrukare, som saknar

insikt i bokföring samt underlåter göra anteckningar om inkomster och utgifter,

torde även mången gång åsidosätta sin skyldighet att deklarera av anledning att oet

för honom är omöjligt att pa, heder och samvete uppgiva sin verkliga inkomst. Så

upplysa taxeringsnämndens ordförande uti de fyra största taxeringsdistrikten i Medelpad

att i regel minst femtio procent av allmogen underlåta att deklarera och att

av de deklarationer, som avlämnas, en lika stor procent befinnes felaktig och ofullständig.

Kronofogden T. Ödmark, ordförande uti åtskilliga taxeringsnämnder, har uti

sitt yttrande angående jordbrukarnes deklarationer framhållit åtskilliga omständigheter,

som, att döma av andra yttranden, äga motsvarighet inom eu stor del av de

övriga taxeringsdistrikten, av vilken anledning Eder Kung!. Maj:ts befallningshavande,

som delar av honom uttalade åsikter, anser sig böra särskilt åberopa nämnda

yttrande.

Om samtliga deklarationer''efter 1 Ä, som avsett jordbruk, -— på ett eller

annat undantag när — har upplysning erhållits, att de icke grundat sig på bokföring.

Enligt vad jag erfarit, hava deklarationerna antingen helt enkelt tillyxats på en

slump eller ock, vilket varit det vanliga, grundats på någon beräkning, som hopgjorts

utan stöd av bokföring, vanligen av någon, som i orten plägat tillhandagå vid deklarationers

avfattande. I en del fall hava till ledning för beräkningen funnits anteckningar

om mjölkförsäljning och dylikt. Men i de flesta fall hava icke ens nagra

sådana anteckningar förekommit. Man har beräknat inkomsterna, mjölkavkastning,

köttproduktion m. m. Och man har beräknat utgifterna, vilka man dock i regel haft

bättre reda på.

Deklarationerna för inkomst av jordbruk hava således i regel icke angivit

den verkliga inkomsten, utan en beräknad sådan, där den icke slumpvis angivits.

Huru pass tillförlitliga dylika deklarationer vid sådant förhållande i allmänhet varit,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60. 71

är lätt att föreställa sig, helst om hänsyn tillika tages till eu lika naturlig som allmänt

förekommande benägenhet att uppskatta inkomsterna lågt och utgifterna högt.

En naturlig följd av den ringa tilltro, som satts till deklarationer för inkomst

av jordbruk, har varit, att avvikelse från dem varit så gott som regel. Och torde den

omständigheten, att trots dessa avvikelser klagomål över taxeringarna i anmärkningsvärt

ringa grad förekommit få anses vittna om berättigandet av denna ringa

tilltro. (Kronofogden dmark.)

Såsom allmänt omdöme torde kunna sägas, att inkomsten av jordbruksfastighet

blivit lågt taxerad, beroende dels på de skattskyldigas obenägenhet att avlämna

uppgifter och dels på svårigheten att kontrollera uppgifternas riktighet. Av

de yttranden, taxeringsnämndernas ordförande avgivit, framgår, att en stor del ägare

och brukare av fast egendom underlåtit att avgiva deklaration samt att de inkomna

uppgifterna enligt formulär nr 2 i allmänhet varit ofullständiga och föga användbara

för sitt ändamål. Taxeringsnämnderna hava därför sett sig nödsakade att med

avvikelse från lämnade uppgifter taxera inkomst av jordbruksfastighet med ledning

av sin egen kännedom om de skattskyldigas inkomster. Det är emellertid uppenbart,

att taxeringen under sådana förhållanden icke kan bliva så jämn och rättvis som ömkligt

är; och själva taxeringsarbetet blir mycket betungande. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

anser derföre, att uppgiftsblanketten nr 2 borde givas eu mera praktisk

och överskådlig uppställning, som på samma gång vore ägnad att underlätta både

taxeringsarbetet och den skattskyldiges fullgörande av sin uppgiftsskyldighet.

Även under innevarande år hava ordförandena i taxeringsnämnderna klagat

över det ökade arbete, som förorsakats dem på grund av befolkningens okunnighet

såväl om skyldigheten att avgiva deklaration som ock om sättet för deklarationens

avfattande. Detta klagomål gäller i synnerhet fullgörandet av deklarationsskyldigheten

av ägare och brukare av fast egendom. Då de äro förvissade om att den jordbrukande

befolkningen i länet i allmänhet icke skall kunna förmås att föra sådana

räkenskaper att deklarationerna skola kunna grundas därpå, föreslå vissa taxeringsnämndsordförande

att innehavare av jordbruksfastighet alltid skall för deklaration

använda blankett nr 2 med den ändrade uppställning att deklaranten har att besvara

vissa frågor av den omfattning att av svaren framgå ej allenast värdet av hemmanets

beskattningsbara avkastning utan även om och till vilket belopp deklaranten

har annan beskattningsbar inkomst och förmögenhet.

Om blankett nr 1 A. användes för uppgift rörande inkomst av fast egendom,

saknas all möjlighet till kontroll, vilket torde leda till, att deklarationerna bliva

otillförlitliga, samt att rättvisan och jämnheten vid beskattningen på den grund

äventyras.

För att bibringa den jordbrukande allmänheten bättre kunskap i deklarationers

avfattande har även väckts förslag, att formulär med anvisningar till ledning

för beräknandet av inkomst av jordbruksfastighet skulle tillsvidare kostnadsfritt utdelas

till innehavare av mindre jordbruksfastighet vid tillhandahållandet av blankett

till deklaration.

Jämtlands

län.

Västerbottens

län.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande JSr 60.

Norrbottens

län.

Ett missförhållande, som de nya skattelagarna lort med sig och som av Eders

Knngl. Maj:ts befallningshavande berördes redan i föregående års rapport, är att

inkomsten av jordbruksfastighet enligt desamma, åtminstone på det sätt de^ i praktiken

komma till tillämpning, blir lägre beskattad än skäligen bär vara förhållandet.

Eders Knngl. Maj :ts befallningshavande anmärkte redan föregående år, att inom en

del distrikt hemmansägare, även sådana som fått sig påförd förmögenhetsskatt för

till 100 ä 300 kronor uppgående 7oo av förmögenheten, merendels syntes hava undgått

inkomstskatt. Även om detta till en del torde hava berott på ovana vid tillämpningen

av de nya föreskrifterna och taxeringsmyndigheternas underlåtenhet att rätta

uppenbart felaktiga deklarationer, kvarstår dock som ett faktum, att ägare av hemman

om 3, 4 ja ända till 5 och 6 skärtand skatt med taxeringsvärden om 4,000 å.

5,000 kronor och kreatursbesättningar om 5 å 6 kor och häst ä ven inom de för jordbruk

lämpligast belägna kustdistrikten ofta undslippa all skatt till staten för sina fastigheter

— med undantag naturligen för den lilla rest av bevillningen, som ännu kvarstår.

Ketta såvida de ej samtidigt hava någon inkomst av arbete eller avkastningen

av skogen å hemmanet tillfälligtvis uppgått till något avsevärt belopp.

I många fall torde en ägare av jordbruksfastighet av den storlek, som härovan

nämnts, faktiskt hava av sitt jordbruk en sammanräknad årsinkomst av minst

800 kronor, ehuru hans deklaration upptager mindre belopp. Man skulle ju kunna

säga, att clet i dessa fall beror på taxeringsmyndigheterna, om fastighetsägaren kommer

för lindrigt undan. Men till en början kan det icke för en samvetsgrann taxeringsmyndighet

vara tilltalande att med frångående av en på heder och samvete avgiven

deklaration höja det deklarerade inkomstbeloppet. För övrigt äro de uppgifter

deklarationerna innehålla ofta så torftiga, att det möter störa svårigheter att med

ledning därav fastställa, hur stor inkomsten i själva verket varit. Inom en del taxeringsdistrikt

har man visserligen, såsom redan föregående ar framhållits, till förhindrande

av att taxeringen av inkomst av jordbruksfastighet skulle alldeles förfuskas,

för samma taxering använt vissa tabeller över beräknad normal jordbruksdrift.

vid vilka tabellers upprättande alla på förhand beräknelig^ faktorer beaktats,

men dock för enkelhetens skull endast antalet kor och försäljningspriset på mjölk

lagts till grund för tabellernas avläsande och praktiska tillämpande på de särskilda

fallen. Genom detta förfarande har man i en del distrikt nått ett någorlunda nöjaktigt

resultat med avseende på taxeringen av inkomst av jordbruksfastighet, ett resultat

som ej på långt när skulle ha erhållits blott med stöd av de avlämnade deklarationerna.

Men givet är, att med ett sådant förfaringssätt säkerhet ej förefinnes,

att taxeringsmyndigheten i det enskilda fallet träffat den rätta siffran.

Beträffande nu det sätt, varpå ägare och brukare av fast egendom fullgjort

sin skyldighet att lämna för deras egen inkomsttaxering vägledande uppgifter och

överhuvud taget dessa uppgifters användbarhet för sitt ändamål, försummar,_ som redan

förut antytts, ett mycket stort antal av den jordbrukande befolkningen inom länet

denna uppgiftsskyldighet. .De uppgifter, som lämnas, äro dessutom i flertalet

fall av sådan beskaffenhet, att de icke utan vidare borde läggas till grund för taxeringen.

Orsaken härtill torde i många fall vara att söka däri, att vederbörande skattskyldige

icke hava nödig kännedom om skattelagstiftningen och den därpå vilande

deklarationsplikten; understundom torde också förmågan tryta att skaffa sig den

erforderliga insikten häri. Men härtill kommer, att jordbrukarna inom länet nästan

undantagslöst sakna ordnad bokföring och de flesta torde ej hava ens den minsta an
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 60.

73

teckning om resultatet av jordbruksdriften. Tyvärr nödgas man också i icke så få

fall konstatera en tendens att genom oriktiga eller vilseledande uppgifter, undervärdering

av åtnjutna förmåner eller erhållen avkastning eller på annat sätt söka undandraga

sig skattskyldigheten. Emellertid förspörjes från flera håll, att resultatet

i nu angivna hänseende av årets taxering varit något bättre än fjolårets, och måhända

skall det komma att visa sig, att de skattskyldige efter hand sätta sig in i och inrätta

sig efter de nya förhållandena och även få klart för sig nödvändigheten att avgiva

noggranna och tillförlitliga deklarationsuppgifter. Skulle emellertid den fortsatta

tillämpningen av de nya skattelagarna giva en annan erfarenhet, torde vara angeläget

att genom lagstiftning undanröja missförhållandena.

De redan i föregående årets rapport framställda anmärkningar emot de nu

gällande deklarationsblanketterna kvarstå fortfarande, och av flere taxeringsnämndsordförande

framhålles med skärpa, att åtminstone de blanketter, som avse inkomst av

jordbruk, böra, omarbetas. Mot deklarationsblankett nr 1 a anmärkes, att den är synnerligen

olämplig för jordbrukare, som icke föra ordentliga räkenskaper över sina

inkomster och utgifter, enär den skattskyldige genom dess användande undandrager

sig all kontroll över sina uppgifter. Mot blankett nr 2 anmärkes, att de uppgifter

den innehåller visat sig föga vägledande vid bedömandet av taxeringsbeloppet, och

framhålles såsom önskvärt, att den uppställes med kolumner först för olika slags

inkomster med utsatta värden och sedan för olika slags utgifter och avdrag, likaledes

mhd specifika summor. Såsom formulären nu äro uppställda har man inom flera

taxeringsdistrikt sett sig nödsakad att för en snabb och överskådlig beräkning av

jordbruksinkomsten lata trycka tablaer, där man med ledning av uppgifterna i formulär

nr 2 inför de olika inkomst- och utgiftsposterna. I övrigt tillåter sig Eders

Kungl. Maj :ts befallningshavande angående de önskvärda ändringarna uti deklarationsblanketterna

hänvisa till sitt rörande 1911 års taxeringsresultat gjorda uttalande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:251 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts två särskilda propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 s. 1 i texten