Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 30

1913-04-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:30, Bankoutskottets utlåtande Nr 30

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30,

1

Nr 31).

Ankom till Riksdagens kansli den 15 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 6, 7, 8 och

26 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

1 en tin Riksdagen den 21 februari 1913 avlåten, till bankoutskottet

för förberedande behandling remitterad proposition, nr 93

har Kungl. Magt, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att antaga här nedan intagna förslag till lag angående ändrad

lydelse av 6, 7, 8 och 26 §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12

maj 1897.

Vid införande av berörda förslag har ansetts lämpligt att jämsides

upptaga gällande lydelse av ifrågavarande paragrafer.

Förslag till ändrad lydelse av 6, 7, 8 ock 26 §§ i lagen

för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

Nuvarande lydelse:

6 §.

Riksbanken äger rätt att utgiva

sedlar till det belopp, som motsvaras

av följande trass atillgång ar:

a) metallisk kassa, så beräknad,

som i 8 § sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under

transport därifrån varande, mot

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

Kungl. Majds förslag:

6 §.

Riksbanken äger att utgiva

sedlar till det belopp, som motsvaras

av dubbla summan av riksbankens

metalliska kassa, så beräknad,

som i 8 § sägs, samt därutöver till

ett belopp av etthundratjugufem miljoner

lcronor.

8 samt. 25 käft. (Nr 30.)

Kungl. Maj:ts

proposition.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Nuvarande lydelse: Kun yl. Maj:ls förslag,

sjöfara försäkrat guldmynt eller omyntat

guld;

c) hos hank eller bankir på utrikes

ort i löpande räkning innestående

medel, efter avdrag av riksbankens

skuld i dylik räkning.

7 §•

Utöver det enligt 6 § medgivna

belopp är riksbanken berättigad till

en sedelutgivning av ett hundra miljoner

kronor samt, därest den metalliska

kassan överstiger fyratio miljoner

kronor, av ytterligare ett belopp, uppgående

högst till den summa, varmed

den metalliska kassan överstiger fyratio

miljoner kronor.

Riksbankens utelöpande sedlar

skola till den del de överstiga de

i 6 § omnämnda kassatillgångar motsvaras

av följande tillgångar sammanräknade

:

a) lätt säljbara utländska statspapper;
b)

statens, allmänna hypoteksbankens

och andra inhemska obligationer,

som å utländsk börs noteras;
c)

växlar, betalbara inom eller

utom riket.

8 §.

Såsom riksbankens metalliska

kassa skall beräknas allt riksbanken

tillhörigt och inom landet befintligt

7 §•

Riksbankens utelöpande sedlar

skola till den del de överstiga bankens

metalliska kassa motsvaras av

följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;
b)

statens, allmänna hypoteksbankens

och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer. ävensom

andra inhemska obligationer,

som noteras å utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller

under transport därifrån varande,

mot sjöfara försäkrat guldmynt eller

omyntat guld;

d) silvermynt enligt lagen om

rikets mynt;

e) växlar, betalbara inom eller

utom riket;

f) hos bank eller bankir på utrikes

ort i räkning innestående, mom

sex månader till betalning förfallna

medel, efter avdrag av riksbankens

skuld i dylik räkning.

8 §.

Såsom riksbankens metalliska

kassa skall beräknas allt riksbanken

tillhörigt och inom landet befintligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

3

Nuvarande lydelse:

svenskt och utländskt guldmynt

samt omyntat guld. Metalliska kassan

må ej bibehållas vid lägre belopp

än fyratio miljoner kronor.

26 §.

Av riksbankens behållna årliga

vinst skola minst tio procent avsättas

till bankens reservfond. Sedan

reservfonden uppgått till minst

tjugufem procent av bankens grundfond,

må vidare avsättning till reservfonden

kunna upphöra. Nedgår

reservfonden under detta belopp,

skall avsättning till densamma

ånyo vidtaga.

Uti lätt säljbara utländska statspapper

skall riksbanken innehava

minst ett belopp, som motsvarar reservfonden;

åliggande det fullmäktige

att, i händelse dylika statspapper någon

gång, vare sig till förstärkning

av de i 6 § omförmälda kassatillgångar

eller till betäckande av förlust,

som å bankens rörelse uppstått,

behöva avyttras, så att behållningen

nedgår under vad ovan är bestämt,

så fort sig göra låter ånyo uppbringa

denna till ett mot reservfonden svarande

belopp.

Kungl. Maj ds förslag:

svenskt och utländskt guldmynt

samt omyntat guld. Metalliska

kassan må ej bibehållas vid lägre

belopp än sjuttiofem miljoner kronor.

26 §.

Av riksbankens — — — ■—

— — — — — — ånyo vidtaga.

Riksbanken skall innehava minst

ett belopp, som motsvarar reservfonden,

i följande tillgångar:

a) lätt säljbara utländska statspapper;
b)

växlar betalbara utom riket;

c) hos bank eller bankir på utrikes

ort i räkning innestående, inom

sex månader till betalning förfallna

medel, efter avdrag av riksbankens

skidd i dylik räkning;

åliggande det fullmäktige att, i

händelse dessa tillgångar någon gång

nedgå så att de tillsammans ej motsvara

reservfonden, så fort sig göra

låter ånyo uppbringa dem till ett mot

reservfonden svarande belopp.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

hänvisa till propositionen.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, är den kungl. propositionen

föranledd av eu utav fullmäktige i riksbanken hos Kungl. Maj:t

gjord framställning i ämnet. I berörda framställning hava fullmäktige

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutslcotteis utlåtande Nr 30.

till en början erinrat, hurusom 6—8 §§ i lagen för Sveriges riksbank

till sin nuvarande lydelse fastställts genom lag av den 3 maj 1901,

således vid en tidpunkt, då riksbanken stått i begrepp att ensam övertaga

sedelutgivningen i riket, ävensom att de enskilda bankernas sedelutgivningsrätt

övergått till riksbanken under åren 1901—1903; och hava

fullmäktige tillika vitsordat, att under den tid, som därefter förflutit,

bestämmelserna rörande sedelutgivningsrätten kunde sägas hava, i stort

sett, väl bestått provet. Fullmäktige hade emellertid funnit användningen

av de i 6 § mom. c) omförmnlda behållningarna på löpande räkning i

utlandet såsom sedelunderlag medföra vissa olägenheter, varför fullmäktige

ansett sig böra föreslå, att dessa behållningar undantoges från de tillgångar,

som enligt 6 § berättiga till utgivning av sedlar. För den minskning i sedelutgivningsrätten,

som bleve en följd av ett bifall till berörda förslag,

borde ersättning beredas genom en ändring i bestämmelserna rörande

den metalliska kassans användning såsom sedelunderlag. Oberäknat den

för närvarande i 7 § bestämda fasta sedelkontingenten av 100 miljoner

kronor berättigade den metalliska kassan nu till följande sedelutgivning:

mot de första 40 miljoner i guld samma belopp i sedlar och mot den

övriga guldkassan dubbla beloppet i sedlar. Fullmäktige hava nu föreslagit,

att den ifrågavarande ersättningen beredes genom att riksbanken

berättigas utgiva sedlar till dubbla beloppet av hela guldkassan, således

jämväl den del, som icke överstiger 40 miljoner kronor. De ökade krav

på sedelstocken, som med tiden inträtt och naturligen ytterligare vore

att vänta-, hade emellertid utöver den nämnda ersättningen påkallat jämväl

en höjning av den fasta sedelkontingenten. 1 detta avseende föreslås

en ökning från 100 miljoner till 125 miljoner kronor. En dylik

höjning har även ansetts böra föranleda en höjning av det föreskrivna

minimibeloppet av gnidkassan från 40 miljoner till 75 miljoner kronor.

I sammanhang med förslaget om förändrade bestämmelser rörande

den metalliska kassans användning såsom sedelunderlag hava jämväl

föreslagits ändringar i de i 7 § riksbankslagen upptagna bestämmelserna

rörande de tillgångar, som skola motsvara den metalliskt obetäckta

sedelstocken eller utgöra den s. k. supplementära sedeltäckningen.

I detta avseende märkes först, att behållningarna på löpande räkning

i utlandet ävensom i utlandet nedsatt eller under transport därifrån

varande guld föreslås skola överföras till de tillgångar, som enligt

7 § utgöra supplementär betäckning.

Bland dessa tillgångar hava jämväl föreslagits skola upptagas dels

silvermynt enligt lagen om rikets mynt, dels och saldo av vissa andra

utländska fordringar än fordringar på löpande räkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

Slutligen avser förslaget vissa ändringar i avseende å de tillgångar,

som skola motsvara reservfonden.

Vad först angår förslaget om ändrade bestämmelser rörande den

på guldkassan vilande sedelutgivningen (6 §), anser utskottet detsamma

vara grundat på goda skäl och har därför icke något att erinra mot

bifall till framställningen i denna del.

Vidkommande de föreslagna bestämmelserna rörande den supplementära

sedeltäckningen (7 §), har utskottet icke i allo kunnat ansluta

sig till det framlagda förslaget.

m Bland de tillgångar, som skola utgöra supplementär betäckning,

upptager paragrafen i mom. a) lätt säljbara utländska statspapper samt

i mom. b) statens och vissa andra inhemska obligationer. Utskottet

har ansett sig böra föreslå den förändring i avfattningen av ifrågavarande

moment, att ur det förra ordet »utländska» uteslutes, varigenom

detta moment kommer att omfatta statspapper, såväl inhemska som utländska.

Vid sådant förhållande torde ur nästföljande moment ordet

»statens» kunna utgå såsom obehövligt.

Enligt förslaget skulle vidare silvermynt enligt lagen om rikets

mynt få inräknas i den supplementära sedeltäckningen. I detta avseende

hava fullmäktige anfört, att, då riksbanken enligt § 18 i lagen

om rikets mynt vore berättigad att i den eller de statens kassor, som

Konungen bestämmer, vid anfordran erhålla svenskt skiljemynt utväxlat

mot guldmynt eller riksbankens sedlar, ifrågavarande silvermynt kunde

sägas representera en riksbankens fordran på statsverket.

Före antagandet av 1897 års lag gällde, att såsom metallisk kassa

skulle beräknas icke blott guldmynt och omyntat guld utan ock i Sverige,

Norge och Danmark jämlikt 1873 års myntkonvention präglat silvermynt,

icke överstigande en femtedel av metalliska kassan i dess helhet. Bestämmelsen

om silvermynts inräknande i den metalliska kassan upphävdes

i sammanhang med antagandet av ny lag för Sveriges riksbank,

och anfördes i vederbörande statsrådsprotokoll till stöd härför, att, då

riksbanken vore pliktig att med guld inlösa sina sedlar, det syntes

mindre egentligt att bland den metalliska kassan inräkna silvermynt,

vars metallvärde icke uppginge till hälften av dess prägelvärde. Ur

principiell synpunkt ansågs icke heller silvermyntet väl försvara sin

plats bland de tillgångar, som skulle utgöra den supplementära sedeltäckningen,

och då det syntes departementschefen angeläget, att grunderna

för riksbankens sedelutgivningsrätt fastställdes så, att de icke

lämnade rum för anmärkning, ansåg departementschefen riktigast att

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 8 samt. 25 käft. (Nr 30.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 30.

taga steget fullt ut genom att från de valutor, som finge utgöra underlag

för sedlarna,, alldeles utesluta silvermyntet, helst någon avsevärd

olägenhet för riksbanken icke syntes därigenom uppstå. Bankoutskottet

ansluter sig för sin del helt till den av departementschefen i omförmälda

statsrådsprotokoll -sålunda uttalade uppfattningen och har därför funnit

gig böra föreslå, att den ifrågavarande bestämmelsen utgår ur paragrafen.

Mot propositionen i övriga delar har utskottet icke haft något att

erinra och finner sig fördenskull böra tillstyrka bifall till densamma.

Åberopande vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Kungl. Mapts förevarande proposition må#

vinna Riksdagens bifall, dock att 7 § må erhålla följande

förändrade lydelse:

Riksbankens utelöpande sedlar skola till den del

de överstiga bankens metalliska kassa motsvaras av

följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara statspapper;

b) allmänna hypoteksbankens och konungariket

Sveriges stadshypotekskassas obligationer ävensom andra

inhemska obligationer, som noteras å utländsk börs;

c) på utrikes ort nedsatt eller under transport

därifrån varande, mot sjöfara försäkrat guldmynt eller

omyntat guld;

d) växlar, betalbara inom eller utom riket;

e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning

innestående, inom sex månader till betalning förfallnamedel,

efter avdrag av riksbankens skuld i dylik räkning.

Stockholm den 15 april 1913.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Wallenberg, Ekman,

Carlberg, Holmquist, Hedenstierna och Gustafsson; samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Vahlquist, Söderberg, Olsson i Blädinge,

Kristensson, Leander, Carlson och Jonsson i Hå.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:70 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6, 7, 8 och 26 §§ i lagen för Sveriges riksban s. 1 i texten