Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård.

1913-05-15 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:140, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

1

Nr 140.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande

av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård.

I en till Riksdagen den 4 april 1913 avlåten, till jordbruksutskottets

förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 242, bar Kung!.

Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att för upprättande

å Ottenbjr kungsladugård med underlydande av ett statsstuteri

för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt i övrigt anordnat

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angiven plan

bevilja ett anslag av 587,700 kronor och därav å extra stat för år 1914

anvisa 388,550 kronor.

Redan under konung Karl X Gustaf anlades vid Ottenby å Ölands

södra udde ett stuteri. Detta synes dock hava haft endast kort varaktighet

och torde hava varit nedlagt år 1682. Under 1700-talet var Ottenby

kungsladugård utarrenderad till olika personer och en av dessa, generallöjtnanten

C. G. Roxendorff, anlade därstädes ett stuteri, på grund varav

Kungl. Maj:t år 1780 beviljade honom trettio års prolongation å arrendet.

Stuteriet nedlades år 1809.

År 1829 beslöto Rikets Ständer att för befordran av de svenska

hästrasernas förbättring överlåta Ottenby kungsgård med tillydande för

att användas till stuteri enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna

lämpligt meddela. Kungl. Maj:t beslöt också, att Ottenby skulle vid

fardagstiden 1830 övertagas av stuteriöverstyrelsen. För att uppgöra

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 79 käft. (Nr 140.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

fullständig plan för stuteriets ordnande tillsattes eu kommitté, vars förslag

i huvudsak gillades av Kungl. Maj:t. Enligt planen skulle stuteriet

inom loppet av 7—8 år bliva fullt uppsatt. Vid den första anskaffningen

skulle man bland inhemska hästar företrädesvis söka erhålla avelsdjur

av »den gamla berömda Ottenby rasen». Hästbesättningen skulle, enligt

nådigt brev den 7 maj 1831, i medeltal utgöras av 4 stambeskällare,

8 lantbeskällare, 60 moderston samt 136 föl och unghästar eller tillhopa

208 hästar. Av dessa voro 30 avsedda att årligen försäljas. Kring

detta antal hölls även stuteriets hästbesättning till omkring år 1870,

och får denna tid betraktas såsom Ottenbystuteriets glansperiod.

Sedan år 1868 en kommitté tillsatts med uppdrag att verkställa

uiredning, dels huruvida stuteriernas ändamål icke kunde vinnas med

ett mindre antal, men till avel uteslutande avsedda djur, dels ock vilka

raser som vid de olika stuterierna borde vidmakthållas och om lämpligaste

sättet att för framtiden avgöra frågor rörande rasförändring,

samt vilka förändringar i avseende på stuteriernas ekonomiska och administrativa

ordnande i övrigt, som kunde vara påkallade av tidsförhållandena

och leda till besparing i kostnaderna, fastställde Kungl. Maj:t

den 1 november 1872 ny plan för anordnande av statens stuterier in. m.

Vid denna tid funnos nämligen statsstuterier, utom vid Ottenby, även

vid Strömsholm och Flyinge. I avseende å Ottenbystuteriet innebar

berörda plan bland annat den förändringen, att stuteriets hästbesättningminskades

därhän, att avkastningen av kungsgården komme att så nära

som möjligt bliva tillräcklig för stuteriets underhåll och förvaltning.

Sålunda beräknades, att stuteriet skulle kunna underhålla 6 stambeskällare,

6 lantbeskällare, 40 moderston, 99 unghästar och föl i åldern

1—4 år samt 30 årsföl. År 1890 inskränktes beskällarnas antal till 10.

Emellertid visade det sig, att stuterierna, på samma gång de befunnos

vara ur stånd att förse hingstdepåerna med erforderligt antal

beskällare av nöjaktig beskaffenhet, för sin skötsel togo i anspråk så

stor del av det till hästavelns förbättrande anvisade årliga statsanslaget,

att endast obetydliga belopp återstodo för hingstdepåernas remontering

genom inköp. Det var därför att befara, att depåernas hingstbesättning

skulle komma att förfalla både till antal och beskaffenhet. Kungl.

Maj:t tillsatte med anledning härav den 13 april 1886 en ny kommitté

med uppdrag att uppgöra förslag till de förändrade anordningar i avseende

å statens stuteriinrättningar, som kunde finnas påkallade för ett

ändamålsenligare användande av de till hästavelns förbättrande anslagna

tillgångarna.

Kommittén, som i princip gillade stuterisystemets bibehållande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

3

var emellertid enig om att mer än ett stuteri icke borde finnas i landet,

och enär Ottenby av skäl, som kommittén ansåg knappast behöva påpekas,

vore vida lämpligare än Flyinge till uppfödning av ädla hästar,

borde stuteriet vid Flyinge under alla förhållanden indragas. Då emellertid

en av huvudorsakerna till det ogynnsamma resultatet av Ottenbystuteriets

drift varit, att detsamma drivits i allt för liten skala, ansåge

kommittén, att, därest icke stuteriet kunde utvidgas till att omfatta 100

moderston och 6 beskällare, stuteriet såsom sådant borde upphöra och

kungsgården utarrenderas samt medlen ställas till stuteriöverstyrelsens

förfogande för hästavelns befrämjande. Kommittén hade emellertid endast

av ekonomiska skäl ifrågasatt stuteriets indragning'' och vore livligt

övertygad om, att det för vår hästavels självständiga utveckling vore

fördelaktigast, om Ottenby stuteri kunde bibehållas, omorganiserat enligt

den av kommittén framlagda planen.

Efter det samtliga för stuteriet avsedda byggnader vid en år 1891

timad eldsvåda nedbrunnit, föreslog stuteriöverstyrelsen påföljande år

stuteriets indragning. Departementschefen anförde, att då en så betydlig

förhöjning av anslaget till hästavelns förbättrande, som den av

stuterikommittén förordade utvidgningen av Ottenbystuteriet skulle medföra,

icke syntes böra ifrågasättas, borde stuteriet indragas och kungsgården

utarrenderas.

I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t 1892 till Riksdagen proposition,

som av Riksdagen bifölls.

Efter föregången arrendeauktion blev däruppå egendomen av domäustyrelsen

utarrenderad på 20 år för ett årligt arrende av 11,060

kronor 61 öre.

Sedan domänstyrelsen nu anmält, att gällande arrendeavtal angående

den av styrelsen för stuteriöverstyrelsens räkning utarrenderade Ottenby

kungsladugård med underlydande fastigheter löper till ända den 14 mars

1914, samt hemställt om föreskrift, huru med egendomens förvaltning

efter nämnda dag skulle förfaras, har stuteriöverstyrelsen den 26 augusti

1911 föreslagit, att ett statsstuteri för halvblodsavel måtte upprättas

därstädes samt, på anmodan av Kungl. Maj:t, den 9 maj 1912 avgivit

utförligt förslag till organisationsplan m. in. för ett dylikt stuteri.

I en till jordbruksdepartementet överlämnad skrift har Ölands södra

mots avdelning av Kalmar läns södra hushållningssällskap genom utsedda.

ombud kraftigt tillstyrkt förslaget om inrättande av ett statsstuteri

vid Ottenby och betonat den stora och välgörande inverkan detta

stuteri kunde förväntas komma att utöva särskilt på Ölands ädla hästavel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

Det av Kung].. Maj:t till Riksdagens prövning nu framlagda förslaget

om upprättande av ett statsstuteri å Ottenby utgår från en hästbesättning

om minst 100 moderston. På av stuteriöverstyrelsen anförda

skäl anser departementschefen, att stuteriet icke bör avses för mindre

antal ston, enär eljest de för en inrättning av detta slag i varje fall

nödvändiga omkostnaderna för tjänstemän m. m. otvivelaktigt komme

att göra aveln för dyr. Avsett är, att egendomen, vilken från och med

arrendetidens utgång den 14 mars 1914 skulle överflyttas till stuteriöverstyrelsens

disposition, skulle för framtiden i sin helhet disponeras

av stuteriet. Stuteriöverstyrelsen har med styrka framhållit, att detta

vore ett oeftergivligt villkor, delvis beroende på de förändrade uppfödningsmetoder

rörande ädla unghästar, speciellt i fråga om utfodringen,

som numera omfattas av sakkunniga på detta område.

Vad driftkostnaderna vid stuteriet beträffar, bestå dessa först och

främst av avlöningar. Enligt stuteriöverstyrelsens förslag skulle tjänstemännen,

bestående av chef, beridare, bokhållare och veterinär, överflyttas

från Strömsholms hingstdepå med oförändrade avlöningar, dock

med det undantag att veterinärens tjänstgöringspenningar föreslagits

skola höjas från 600 till 1,200 kronor. Mot vad styrelsen beträffande

tjänstemännen föreslagit har departementschefen ingen annan erinran att

göra, än att det icke synts honom lämpligt, att chefen, såsom hittills,

tillsättes medelst fullmakt. Befattningen såsom chef för stuteriet vid

(Ottenby bleve nämligen av så egenartad och mångsidigt krävande natur

och stuteriets framgång komme att i så hög grad bliva beroende av

chefens personliga förmåga, att det syntes lämpligast att underlätta ett

möjligen önskvärt ombyte av denne befattningshavare genom att han förordnades

blott på kortare tid, exempelvis tre år. Hans avlöning borde därför

uppföras såsom arvode, vilket dock kunde liksom den nuvarande

avlöningen fördelas i belopp, som motsvara lön och tjänstgöringspenningar.

Därest den nuvarande chefen vid Strömsholm överflyttades

till Ottenby, utövade denna förändring ingen inverkan vad honom beträffar.

Avlöningsstaten för tjänstemännen vid Ottenby skulle således hava

följande utseende.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

5

Lön

Tjänst-

gö-

rings-

pen-

ningar

År-

vode

Sum-

ma

Chef........................

__

_

6,000

6,000

Beridare1)................

1,500

1,200

—

2,700

Bokhållare2) .............

1,500

1,200

-

2,700

Veterinär3) ...............

1,500

1,200

2,700

Summa

—

—

_

14,100

("Av arvodet anses 4,000 kronor motsvara

<! lön och 2,000 kronor tjänstgöringspeni

ningar.

| Efter o år kan lönen höjas med 300 kro(

nor och efter 10 år med ytterligare 300

j kronor.

fl med skyldighet att vid stallskolan undervisa i ridning,

fl » » » jämväl föra jordbruksräkenskaperna.

s) » » » vid stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag samt att

uppehålla djursjukvården vid jordegendomen.

Anm. Samtliga befattningshavare åtnjuta fri bostad samt bränsle.

Departementschefen framhåller emellertid, att, eftersom förflyttningen

av tjänstemän från Strömsholm till Ottenby icke är avsedd att

äga rum förr än med ingången av år 1915, Riksdagens beslut icke nu

behöver inhämtas rörande denna stat eller rörande villkoren för åtnjutande

av avlöningar å densamma, utan torde detta, om förslaget om

statsstuteriets inrättande nu bifalles av Riksdagen, böra ske nästkommande

år. Reglerandet av övriga vid stuteriet erforderliga befattningshavares

antal och avlöningar skulle ankomma på Kung!. Magt ensam. Övriga

driftkostnader vid stuteriet komme att utgöras av kostnader för beklädnad,

bränsle, foder och underhåll.

Beträffande kostnaderna för uppehållande av den ädla hästaveln

över huvud efter inrättandet av ett statsstuteri i Ottenby har stuteriöverstyrelsen

i detta sammanhang beräknat, att, om styrelsen fortfarande

finge disponera de till hästavelns befrämjande för närvarande anvisade

tillgångarna, det skulle bliva möjligt att utan vidare tillskott av statsmedel

upprätthålla såväl stuteriet å Ottenby som hingstdepåerna å Strömsholm

och Flyinge i deras av styrelsen föreslagna begränsade omfattning samt

bestrida övriga från anslaget till hästavelns förbättrande nu utgående

utgifter ända till år 1921, från och med vilket år en ökning av statsanslaget

med 30,000 kronor skulle erfordras. Under de första åren

efter Ottenbystuteriets upprättande och Strömsholmsdepåns starka minskning

beräknas nämligen ett årligen stigande överskott komma att uppstå,

påtagligen beroende på att några dyrbarare hingstinköp då icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

anses nödvändiga, enär den nuvarande stammen av beskällare jämte de

unghingstar, som komme att lämnas från Fly inge efter uppfödningen

av de där inköpta hingstfölen, anses bliva tillräckliga för att tillgodose

den ädla hästavelns behov inom de inskränktare områden, dit den är

ämnad att koncentreras. Från och med år 1920 skulle dessa överskott

småningom konsumeras just till följd av det då ånyo inträdda behovet

av hingstinköp i större omfattning och skulle vid 1924 års utgång vara

nästan fullständigt förbrukade. Till hästavelns fortsatta upprätthållande

i samma omfattning skulle då krävas ökat statsanslag. Stuteriöverstyrelsen

har emellertid anfört, att dylikt ökat anslag torde erfordras redan

1921 samt att detta skulle bero därpå, att det är mycket möjligt, att överskotten

komme att förbrukas tidigare än den av styrelsen uppgjorda

kalkylen angiver.

Av anläggningskostnaderna för stuteriet utgör kostnaden för byggnadsarbeten

största utgiftsposten. Avsett är, att de nuvarande byggnaderna

och även kvarstående lämningar efter de brandskadade husen

skulle i största möjliga utsträckning komma till användning och att

allenast följande nya bostadsbyggnader skulle uppföras, nämligen: för

stuteriets räkning: en för veterinären, en för stoöverskötaren och stoskötaren,

en för fodermarsken och kusken samt fem för 10 stallbetjäntc,

samt för lantegendomens räkning: en för förvaltaren, eu för rättaren

samt en för slöjdaren och smeden.

Byggnadsarbetena och kostnaden för desamma framgå av följande

tabell:

Nybyggnader för stuteriet.

1 bostad för veterinär.................................... kr. 10,500: —

, fstoöverskötare ........................ n AAA

1 )) » , , ... » 9,000: — 1

1 ” J {kusk ..................................... ’ 9’000: -

5 bostäder » stallbetjänte å 6,300: —...... » 31 500:_

kr. 60,000: —

Oförutsedda utgifter, ritningar, tillsyn

m. m. cirka 10 procent...................... » 6,000:— kr. 66,000: —

Transport kr. 66,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

7

Transport kr. 66,000: —

Ombyggnader och reparationer för stuteriet.

Gamla stallarna ............................................ kr. 127,000:_

T. d. tjänstemännens ladugård.................. » 13,200: —

Logbyggnaden................................................ » 11,000: —

Södra och norra flyglarna ........................ » 7,800: —

Äldre byggnaders reparation till bostäder

för sex stallbetjänte och extra personal )> 2,000: —

Oförutsedda utgifter, ritningar, tillsyn

m. in. cirka 12 procent..................... » 19,000: — pr_ j gO 000: —

Nybyggnader för lantbruket.

1 bostad för jordbruksförvaltare

1 ,, » [slöjdare .................

(smed ........................

1 » » rättare .....................

Oförutsedda utgifter, ritningar,

m. m. cirka 10 procent .......

.......... kr.

10,500: —

5)

9,000: —

............ ))

6,000: —

kr.

25,500: —

tillsyn

............ »

2,500: —

kr.

28,000: —

Ombyggnader och reparationer för lantbruket.

Äldre byggnaders reparation till bostäder

för 16 jordbruksarbetare........................ kr. 3,200: — pr

3,200:

Summa kr. 277,200: —

Vidare skulle erfordras 20,000 kronor för anordnande av vattenledning

med vattentorn och motor, 5,000 kronor till anskaffning av nödiga

stallinventarier för stuteriet samt 75,000 kronor såsom rörelsekapital

och för utförande av behövliga grundförbättringar å egendomen ävensom

för anskaffande av kreatur, dragare, redskap och andra inventarier.

Övriga anläggningskostnader hänföra sig till inköp av hästar under

de första åren . av stuteriets tillvaro, innan detsamma kan i huvudsak

remontera sig självt. Kostnaderna härför skulle belöpa si^ till sammanlagt

254,500 kronor.

Inalles skulle sålunda organisationskostnaderna bliva följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

Utskottet.

Byggnadsarbeten .......................................... kr. 277,200: —

Vattenledning ................................................ x> 20,000: —

Inköp av hästar............................................. » 254,500: —

Inventariar till stuteriet.............................. » 5,000: —

» m. m. till lantbruket ............ » 7 5,000: — pr.

631,700: -

Enligt vad stuteriöverstyrelsen meddelat, kan för dessa kostnaders

bestridande disponeras ett belopp av 44,000 kronor, utgörande återstående

brandskadeersättning för byggnader å Ottenby, och erfordras

alltså anslag å 587,700 kronor.

Fördelningen av dessa anslag på de särskilda åren skulle då bliva

följande:

År 1914

Byggnadsarbeten...................

kr.

250,050: —

Vattenledning..........................

))

20,000: —

År 1914

Inköp av hästar......................

»

82,500: —

Inventarier till stuteriet........

5,000: —

» m. in. till lant- bruket ...................................

75,000: -

kr. 432,550: —

Avgår för brandstodsmedel.

» 44,000: —

Återstår

behövligt anslag

kr. 388,550: —

» 1915

Byggnadsarbeten ....................

kr.

27,150: —

Inköp av hästar.......................

. »

82,500: —

» 109,650: —

» 82,500: —

» 1916

» » » ......................

» 1917

» » » .....................

» 7,000: —

Summa

kr. 587,700: —

Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet

få hänvisa till själva propositionen.

För tillgodoseende av arméns behov av remonter är det givetvis

av största vikt, att ädel hästavel inom landet bedrives och vidmakthålles;

och torde staten, som ovedersägligen är den största avnämaren

av ädla unghästar, också hava skyldighet tillse, att denna avel, förutom

att densamma bedrives i tillräcklig omfattning, även ledes i sådan riktning,

att ett i kvalitativt avseende verkligt gott resultat vinnes. För

ernående av detta syftemål tillhandahåller staten också, som bekant, be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

9

skällare av ädelt slag, vilkas remontering sker genom inköp dels från

enskilda uppfödare inom landet, dels och huvudsakligen från utlandet.

Emellertid kan det starkt ifrågasättas, om en dylik remontering

av lantbeskällare eller, med andra ord, om det nuvarande hingstdepåsystemet

över huvud kan anses tillräckligt att på ett tillfredsställande

sätt befordra en verkligt god och för våra förhållanden lämpad hästavel

av ädelt slag. Det har nämligen visat sig, att intresset för avel av

ädla hästar, vilket förr varit tämligen livligt, icke kunnat med nuvarande

statsåtgärder i önskvärd grad bibehållas hos de enskilda hästuppfödarne,

vadan, även om genom Riksdagens bifall innevarande år till

förslaget om bildandet av en lånefond för inköp av ädla avelsston detta

intresse kan förväntas komma att livas, staten i allt fall vid inköp av

sitt hingstmaterial fortfarande såsom hittills huvudsakligen torde hava

att lita till utlandet. Många skäl synas emellertid utskottet tala emot

ett dylikt beroende av utlandet. Bortsett från att förhållanden kunna

uppstå, som göra det vanskligt eller helt och hållet omöjligt att från

utlandet anskaffa hingstar, måste det, nationalekonomiskt sett,

anses synnerligen ofördelaktigt att nödgas anlita utlandet för att fylla

ett kontinuerligt behov av hästmaterial, som skulle kunna tillgodoses

inom landet. Ett skäl av avgörande betydelse härvidlag torde emellertid

även vara angelägenheten av att vinna en ensartad och för svenska

förhållanden fullt lämplig typ. Detta mål kan, enligt utskottets mening,

icke vinnas så länge hingstmaterialet måste hämtas från utlandet, och

över huvud taget torde en konsoliderad inhemsk halvblodstyp icke inom

rimlig tid kunna åstadkommas med mindre än att ett avelscentrum inrättas,

därifrån såväl handjur som hondjur från samma stam kunna

spridas inom landets olika produktionsdistrikt.

De nu anförda skälen synas utskottet kraftigt tala för upprättandet

av ett statsstuteri, där en efter landets klimatiska och övriga förhållanden

lämpad, inhemsk homogen hästtyp av ädelt slag kunde produceras

och varifrån dels statens hingstdepåer kunde remontera, dels

ock lämpliga avelsston kunde tillhandahållas enskilda uppfödare. På detta

sätt skulle så småningom en värdefull och konstant inhemsk avelsstam

av ädelt slag uppstå samt staten bliva tillförsäkrad en kvalitativt god

remontering av sin armé. Och då staten för närvarande har i sin ägo

en plats, nämligen Ottenby å Oland, vilken, enligt enstämmiga auktoritativa

utlåtanden, bättre än någon annan plats inom riket ägnar sig

för en stuterianläggning samt i detta hänseende anses till och med utgöra

en av de bästa i Europa, anser utskottet någon tvekan beträffande

det ifrågasatta stuteriets förläggning icke böra förefinnas. Med hänsyn

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 79 käft. (Nr 140.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

vidare därtill att ifrågavarande egendom genom arrendetidens utgång

den 14 mars 1914 bliver disponibel för kronan, synes denna tidpunkt

ock vara väl vald såsom utgångspunkt för stuteriets anläggande.

Den omständigheten, att å Ottenby tidigare befintligt stuteri måst

nedläggas, anser utskottet icke böra avskräcka från upprättandet av ett

nytt statsstuteri därstädes. Anledningen till det ogynnsamma resultatet

av Ottenby stuteriets drift på åttitalet torde, jämte det allmänna ekonomiska

betryck, varunder lantbruket denna tid arbetade, hava berott dels

på mindre god ledning, dels därpå att stuteriet drivits i allt för liten

skala. Den sistnämnda synpunkten har ock i det nu föreliggande förslaget

beaktats, då Kungl. Maj:t föreslagit, att stuteriet skulle omfatta

minst 100 moderston. I fråga om ledningens besättande är utskottet övertygat

om att Kungl. Maj:t, med hänsyn till att denna befattning bleve

av så mångsidigt krävande natur samt att stuteriets framgång komme

att i så hög grad bliva beroende av chefens personliga förmåga, skall

låta sig angeläget vara att tillse det till chef för stuteriet utväljes en

på området fullt sakkunnig samt i praktiska värv tillika förfaren man,

så att företagets framgång icke än en gång må äventyras. På grund

av vad nu anförts tvekar utskottet för sin del icke att tillstyrka förslaget

om upprättande å Ottenby av ett statsstuteri i den omfattning,

som av Kungl. Maj:t föreslagits.

Vad härefter beträffar den av Kungl. Maj:t föreslagna planen för

stuteriet, har detsamma i huvudsak vunnit utskottets gillande. I fråga

om byggnadskostnaderna, kostnaden för anläggande av vattenledning,

anskaffningskostnaden för inventarier vid stuteriet samt anskaffningskostnaden

för kreatur, inventarier m. m. för lantbruket ävensom rörelsekapital

för detsamma, har utskottet icke haft något att erinra; dock

har utskottet vid granskning av ritningarna till bostadsbyggnader funnit

det mindre lämpligt, att, på sätt föreslagits, uthus sammanbyggas

med själva boningshusen. Icke heller har utskottet funnit anledning

till erinran mot det föreslagna beloppet till inköp av hästar

under de första åren av stuteriets tillvaro eller åren 1914—1917. Emellertid

har utskottet med hänsyn till angelägenheten av att en ensartad

och för svenska förhållanden fullt lämplig hästtyp utbildas ävensom av

nationalekonomiska skäl velat framhålla önskvärdheten av att inköpet

av ston och stoföl i möjlig mån verkställes inom landet, så mycket

hellre som särskilt kollektivutställningarna av inhemska 3-åriga ston

vid de senaste allmänna lantbruksmötena ådagalagt, att ett verkligt gott

stomaterial finnes att tillgå inom landet. Åven håller utskottet före,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

11

att inköpet icke ovillkorligen bör begränsas till att omfatta allenast 3- åriga ston, utan att jämväl äldre och i avel prövade ston må kunna

komma i fråga.

Mot stuteriöverstyrelsens förslag att den nuvarande hingstdepån

vid Strömsholm skulle jämväl efter stuteriets inrättande

bibehållas i viss reducerad omfattning har utskottet icke något att

erinra. Utskottet, som under hand inhämtat, att icke mindre än

14 hingstar från Strömsholmsdepån för närvarande finnas utstationerade

å Öland, anser det emellertid ändamålsenligt och lämpligt, att

det antal hingstar, som framdeles komma att behövas å Öland,

även överföras dit och uppställas å det blivande stuteriet, där erforderlig

tillgång på såväl stallrum som personal torde komma att för

ändamålet förefinnas.

Yäd lantbruket angår, skulle egendomens utarrendering otvivelaktigt

tillföra kronan större inkomster, än som kan förväntas ske vid

lantbrukets förenande med stuteriet. Med hänsyn till att lantbruket

avsetts skola inriktas speciellt på att tillgodose stuteriets behov

samt sålunda i sin mån utgöra en förutsättning för själva avelsarbetet,

anser emellertid utskottet, att lantbruket bör, på sätt förslaget innebär,

i sin helhet läggas till stuteriet; och finner utskottet det härvid välbetänkt,

att, såsom stuteriöverstyrelsen föreslagit, vid lantbruket anställes

en fackutbildad och praktiskt duglig förvaltare.

Ehuru utskottet saknar anledning att ingå på någon närmare

granskning av den utav Kungl. Maj:t uppgjorda avlöningsstaten för

tjänstemän vid det blivande stuteriet, har det likväl icke kunnat undgå

att förefalla utskottet, som om antalet tjänstemän och betjänte vid anstalten

med dess nu föreslagna omfattning vore väl högt tilltaget,

vadan utskottet ansett sig böra framhålla nödvändigheten att vid

stuteriet från början icke anställes större personal än som för ändamålet

oundgängligen behöves.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för upprättande å Ottenby

kungsladugård med underlydande av ett statsstuteri

för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt

i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med

i statsrådsprotokollet angiven plan bevilja ett anslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

av 587,700 kronor och därav å extra stat för år 1914

anvisa 388,550 kronor.

Stockholm den 15 maj 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tamm, frih. De Geer, Paulson, Lindblad, Pers, Ericsson, Lundell,

Kronlund, Linders, Hellström, greve Wachtmeister, frih. Gyllenstierna,

Lundström, Ekerot, Bosson och Tysk.

Reservation:

av A. Pers, G. A. E. Kronlund, S. Linders, A. L. Lundström och

P. Tysk, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Frågan om anläggande av ett statens stuteri är av en mycket

svårbedömd natur, då de omständigheter, som inverka på resultatet av

stuteriets verksamhet äro mångahanda och undandraga sig exakta

beräkningar. De erfarenheter, som föreligga från den tid, då staten

bedrev stuteriverksamhet, äro icke odelat uppmuntrande. Denna erfarenhet

manar snarare till varsamhet vid beträdandet av en väg till hästavelns

förbättrande, som övergavs för 20 år sedan.

De ekonomiska uppoffringar, som krävas för ändamålet, äro högst

betydande. Den summa, som beräknas som anläggningskostnad, stigertill

det betydande beloppet av 631,700 kronor. Driftkostnaden för

stuteriet beräknas stiga successivt och angives för år 1921, då stuteriet

skall vara i full verksamhet, till kronor 108,262.7 8. Anläggningskostnaden

kräves såsom statsanslag på en gång med undantag av 44,000

kronor, som äro disponibla brandstodsmedel. Driftkostnaderna föranleda

enligt de gjorda beräkningarna inga förhöjda utlägg för staten förr än

1921, möjligen något år senare. Det nu utgående reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande, som uppgår till 131,050 kronor, anslagsposten

till prisbelöningar för hästar oräknad, skulle förslå till driftens

uppehållande, om därtill får läggas avkastningen av Strömsholms, Flyinge

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

13

och Ottenby kronoegendomar, vilka beräknats till respektive kronor

65,274.90, 41,763.59 och 11,060.61 eller sammanlagt det först nämnda

anslaget kronor 249,149.10. Härvid göres det förbehållet att, »därest

arrendeinkomsterna från Strömsholm och Flyinge minskas genom försäljning

av egendomar eller annorledes, förutsätter beräkningen att motsvarande

vederlag erbålles».

Som bekant bar emellertid Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att överföra Strömsbolmsegendomarna till statens domäners fond i

sammanhang med ganska stora förändringar i deras disposition, varvid

staten alldeles icke kan beräkna den avkastning av egendomarna, som

med den hittills praktiserade rovdriften kunnat uppbringas. Detta betyaer

alltså att inkomsten från Strömsholm fastslås till ett belopp, som

vid tiden för stuteriets börjande verksamhet komme att i hög grad

reduceras. Detsamma torde kunna sägas rörande Ottenbyegendomen,

vars beräknade jordbruksinkomst ävenledes torde bli mycket problematisk,

då egendomens skötsel givetvis kommer att lida av slitningarna mellan

de rena jordbrukssynpunkterna och de synpunkter, som göras gällande

från stuteriledningens sida.

Det må även erinras om några andra förhållanden, som komma

att föranleda ganska väsentliga statsutgifter, om denna fråga skall

ordnas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Det beter att tjänstemännen

vid Strömsholms stuteri skola förflyttas till Ottenby med samma

lön som de nu åtnjuta. I det hänseendet skulle flyttningen blott förorsaka

en utgift från hästavelsanslaget av 2,000 kronor om året, som

skulle utgå som arvode för bestridande av chefskapet, veterinärvården

och bokföringsgöromålen vid den kvarvarande delen av bingstdepån.

Emellertid måste efter eu sådan skilsmässa en veterinär och en redogörare

anställas vid ridskolan vid Strömsholm, och detta förorsakar väl

staten utgifter, även om anslaget därtill utgår från en annan huvudtitel.

Vid Strömsholm äro 24 stallbetjänter anställda. Till Ottenby

skulle 15 av dessa överflyttas. Av de 24 är ett antal av 7 å 8 över

60 år, flere av dem äro närmare 70 och någon däröver. Till Ottenby

kan det väl ej ifrågasättas att flytta över annat än de yngre männen.

För Strömsholm skxille då komma att återstå så gott som endast *

åldringar, vilka ej kunna antagas äga den vigör, som fordras för att

sköta hingstarna _ vare sig i depån eller ute vid stationerna. Enda

utvägen måste bli att staten pensionerar en hel del av dessa män, som

i regel gått i statens arbete ända från sin tidiga ungdom. Så länge

depån hålles samlad kan en arbetsfördelning äga rum, som gör att

arbetskrafterna utnyttjas bättre.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 79 höft. (Nr 140.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 140.

I det hela torde man kunna säga, att utgiftsberäkningarna äro

sådana, att de icke kunna tänkas bli underskridna men väl att de komma

att överskridas, och företaget har därjämte med sig i släptåg åtskilliga

utgifter, som ej äro vidrörda i förslaget.

Den valuta, som skulle erhållas för dessa betydande utgifter, är

ett antal hingstar, som av stuteriöverstyrelsen upptagas till 12, när

stuteriet nått full utveckling. Statsrådet och chefen lör jordbruksdepartementet

nedsätter antalet till 9 och kominer då till ett genomsnittspris

per hingst av nära 11,000 kronor, som dessa skulle kosta

staten. Härvid är att märka, att ingen ränta på stuteriets betydande

anläggningskostnad upptagits och att det väl är tänkbart att kostnaderna

i allmänhet stiga till högre belopp. Likaså föreligger det givetvis en

betydande risk för att det beräknade antalet fullt avelsdugliga hingstar

ej kan frambringas vid stuteriet. Genomsnittspriset skulle då komma

att stiga högst betydligt.

Under sådana omständigheter må en viss betänksamhet vara försvarlig.

Det är sant, att de nu från utlandet köpta hingstarna äro dyra

och det vore önskvärt, om vi på detta område kunde göra oss oberoende

av utlandet. Det här planlagda försöket att skaffa oss detta oberoende

blir emellertid synnerligen dyrbart. Med den ringa erfarenhet,

som ännu föreligger angående detta slags hingsta vel, är risken att misslyckas

ej utesluten. Vid innevarande riksdag har en lånefond inrättats

till den varmblodiga hästavelns upphjälpande. Med denna och dylika

åtgärder för sporrande av det enskilda initiativet och med stöd av

verksamheten vid statens hingstdepåer torde mycket stå att vinna.

Därest trots detta den ädla hästaveln i vårt land icke skulle

kunna tillgodose det framtida behovet av remonter, så torde den enklaste

vägen vara att något höja priset vid statens remontinköp. En sådan

åtgärd verkar säkerligen lika rationellt och blir framförallt vida billigare

än det kostbara experimentet med ett stort statsstuteri.

Med stöd av vad sålunda anförts anser sig utskottet böra hemställa,

att Riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.))

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:9 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten