Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske, dels ock en i ämnet väckt motion.

1913-03-03 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:36, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske, dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 mars 1913 kl. 8 e. in.

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse

av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om

ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni

1896 om rätt till fiske, dels ock en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till Riksdagen den 31 december 1912 avlåten, till jordbruksutskottets

förberedande behandling hänvisad proposition, nr 6, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit Riksdagen antaga nedan intagna förslag till lag om gemensamhetsfiske,

lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och

lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896

om rätt till fiske.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till innehållet i förberörda protokoll.

1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av ifrågavarande proposition inom Andra kammaren av herr

Erlansson väckt motion, nr 210, däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta,

att första punkten i 38 § av den föreslagna lagen om gemensamhetsfiske

skulle erhålla följande lydelse:

Böter som ådömas enligt 37 §, skola tillfalla den eller dem, vilkas

rätt blivit förnärmad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 19 käft. (AV 36.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

.1wdbruksutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottet.

I fråga om de av motionären till stöd för framställningen anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Det förslag till lag om gemensamhetsfiske, som nu förelagts Riksdagen,

är byggt på väsentligen enahanda grunder som det vid 1909 års

riksdag framlagda förslaget i samma ämne. Riksdagen uttalade då i

huvudsak sitt gillande av de principer, som i förslaget kommit till uttryck;

men då inom lagutskottet, som till förberedande behandling förehaft förslaget,

framställts så betydelsefulla anmärkningar såväl mot dess innehåll

i vissa hänseenden som ock mot dess form och uppställning, att utskottet

icke ansett sig kunna förorda dess upphöjande till lag, blev förslaget i

enlighet med utskottets hemställan av båda kamrarna avslaget.

Utskottet har funnit det nu föreliggande förslaget vara av beskaffenhet

att kunna, visserligen med några ändringar, för vilka här nedan skall

redogöras, av utskottet tillstyrkas.

En granskning av förslaget giver enligt utskottets mening vid handen,

att detsamma ur formell synpunkt, även om genom den verkställda omarbetningen

icke alla anledningar till anmärkningar av dylik natur blivit

undanröjda, likväl måste anses vara det tidigare förslaget icke obetydligt

överlägset. Sålunda synes förslaget i dess helhet genom den revision,

detsamma underkastats, hava vunnit i klarhet och överskådlighet, varjämte

en del i det tidigare förslaget upptagna, väl omständliga detaljbestämmelser,

på sätt Riksdagen påyrkat, förkortats och förenklats. Åven i åtskilliga

andra hänseenden, för vilka departementschefen i sitt yttrande till det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet för den 24 maj 1912 närmare

redogjort, hava i enlighet med Riksdagens anvisningar sådana formella

förbättringar vidtagits, att ur dylik synpunkt enligt utskottets mening

hinder för förslagets antagande numera icke torde föreligga.

Beträffande härefter de av Riksdagen mot det äldre förslaget framställda

anmärkningarna av saklig natur må till en början påpekas, hurusom,

på sätt Riksdagen önskat, bestämmelsen om företrädesrätt för delägare,

som ägde tala för mer än hälften av tiskeriområde, att vid fiskets upplåtande

på arrende själva på vissa villkor övertaga detsamma, i det nya

förslaget utgått och ersatts med eu för minoritetens rätt mera tryggande

bestämmelse, att ut arrenderingen av fiske städse, där ej delägarne enhälligt

överenskomma om annat förfaringssätt, skall ske å offentlig auktion.

Jämväl stadgandena om ändring av grunderna för gemensamhetsfiske

och om gemensamhetsfiskes upphörande hava i det nya förslaget, i

anledning av Riksdagens erinran därom att fråga kunde uppkomma om

vattnets användande för annat ändamål än fiske, underkastats nödig

jämkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande. Nr Hd.

3

Vad Riksdagen anfört beträffande önskvärdheten av att i den nya

lagen måtte intagas bestämmelser angående strändernas begagnande, i den mån

sådant kunde erfordras för fiskets bedrivande, samt att särskilda garantier

träffades, för att ett inrättat gemensamhetsfiske, synnerligast om det upplåtits

på arrende, under tiden för sitt bestånd bedreves rationellt, bär

däremot icke i det nva förslaget vunnit beaktande. Ehuru utskottet

delar den av 1909 års Riksdag i förevarande avseende uttalade uppfattningen,

har utskottet dock, med hänsyn till vad av departementschefen

härutinnan anförts och då det torde kunna antagas, att Kungl. Maj:t, därest

olägenheter till följd av bristen på bestämmelser i ovanberörda hänseenden

i en framtid skulle komma att yppa sig, icke skall underlåta att taga under

övervägande, vilka åtgärder härav kunna påkallas, funnit sig icke böra

vidhålla kravet på införandet i nu ifrågasatta lag av bestämmelser av ovan

antydd art.

Icke heller den av 19i>9 års Riksdag framställda anmärkningen i

fråga om de stadgande!! om hörande av statens fiskeritjänstexnan m. m.,

vilka innefattades i 29, 30 och 32 §§ av 1909 års förslag och vilka äga

sin motsvarighet i det nuvarande förslagets 13, 33 och 34 §§. hava vid

uppgörandet av det nya förslaget vunnit avseende. Då det emellertid, på

sätt departementschefen närmare utvecklat, torde kunna anses befogat att,

såsom förslaget innebär, göra skillnad mellan de fall, då förrättning på

stället skall äga rum och då endast vederbörandes yttrande skall inhämtas,

har utskottet icke ansett sig böra framställa någon erinran mot förslaget

i denna del.

Vad slutligen beträffar den av Riksdagen framställda anmärkningen

mot den i det tidigare förslagets 1L § intagna bestämmelsen om rätt för

delägare, som arrenderar gemensamhetsfiske, att vid erläggandet av arrendeavgiften

avdraga vad å honom belöper efter hans delaktighet i fisket, har

berörda anmärkning icke föranlett den ändring i förslaget, som av Riksdagen

åsyftats, i det nämligen i det nya förslagets 19 § återfinnes ett

stadgande av enahanda innebörd som det nyss omförmälda. Såsom av departementschefen

påpekats, saknades varje dylikt stadgande i det av kommitterade

utarbetade förslaget, men infördes i det år 1909 för Riksdagen

framlagda förslaget i samband därmed, att på grund av erinringar inom

högsta domstolen i förslaget upptogs förbud för delägare, som tillika är

arrendator, att deltaga i avgörandet av fråga om gemensamma medels användande

till åtgärder för fiskets främjande eller av annan fråga, vari

han såsom arrendator kunde vänta nytta eller skada av delägarnas beslut.

— De skäl, som av departementschefen anförts för bibehållandet av förevarande

stadgande, hava emellertid icke varit av beskaffenhet att kunna bi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

bringa utskottet någon annan uppfattning i avseende å bestämmelsens

lämplighet än den vid frågans tidigare behandling av ^Riksdagen redan

uttalade. Att, på sätt Kung!. Maj:ts förslag innebär, ordna förhållandena

så, att en delägare, som tillika är arrendator och alltså oftast torde vara

den, som i främsta rummet kommer att draga nyttan av de till åtgärder

för fiskets främjande anslagna medel, själv i många fall helt befrias från

skyldigheten att bidraga till dylika åtgärder, torde enligt utskottets mening

vara alltför obilligt mot övriga delägare för att verkligen böra ifrågakomma.

Jämväl ur ren fiskevårdssynpunkt lärer en bestämmelse, som

leder till dylika konsekvenser vara mindre lämplig, då det med fog torde

kunna antagas, att delägare i gemensamhetsfiske komma att, åtminstone i

början av arrendeperioderna, bliva mindre benägna att över huvud taget

anslå någon del av de behållna arrendemedlen till åtgärder för fiskets

främjande. Bestämmelsen skulle sålunda på visst sätt vara ägnad att

motverka det ändamål — en rationellare fiskevård — vartill hela den

ifrågavarande lagstiftningen syftar.

Om utskottet sålunda icke kan dela departementschefens uppfattning

om önskvärdheten av bibehållandet av ifrågavarande stadgande, är

utskottet däremot villigt medgiva, att, såsom departementschefen framhållit,

även ett uteslutande av bestämmelsen skulle, åtminstone i ett avseende,

medföra olägenhet, i det nämligen delägare, som arrenderar fisket, skulle

kunna tvingas att bidraga till åtgärder för fiskets främjande utan att dock

äga rätt att deltaga i beslut om användandet av de för dylikt ändamål

anslagna medlen. Utskottet har emellertid trott sig finna en möjlighet

att undgå berörda olägenhet genom att i denna punkt återgå till det ursprungliga,

av kommitterade utarbetade förslaget och sålunda medgiva delägare,

som tillika är arrendator av fisket, rätt att deltaga i avgörandet av

frågor om gemensamma medels användande till fiskets främjande. Även

om det måhända kan anses formellt mindre riktigt att på dylikt sätt

medgiva en person rätt att deltaga i beslut, av vilka han själv omedelbart

kan vänta nytta eller skada, har utskottet icke kunnat finna någon materiell

olägenhet härav i detta fall vara att befara, helst som delägarenarrendatorn

enligt stadgandet i 29 § 1 mom. i varje fall icke äger utöva

rösträtt för mer än en tredjedel av de i omröstningen deltagandes sammanlagda

röstetal och sålunda aldrig lärer kunna tillvälla sig något otillbörligt

stort inflytande på omröstningens resultat. Utskottet, som icke

kunnat finna någon annan tilläventyrs mera tillfredsställande lösning av

ifrågavarande synnerligen svårlösta spörsmål, har sålunda ansett sig höra

föreslå, att andra momentet av 19 § måtte utgå samt tredje momentet

av 29 § underkastas nödig omredigering på sätt ovan antytts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

5

Efter denna redogörelse för det nu föreliggande förslagets stallning

till de av Riksdagen vid frågans tidigare behandling fram stil lida. anmärkningarna,

övergår utskottet, som, utöver vad ovan sagts, endast i några

få punkter funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, till en

redogörelse för berörda erinringar.

§ 3.

Då enligt utskottets mening såsom ett önskemål framstår, att de

inskränkningar i utövningen av fiskerätten, som delägare i gemensamhetsfisken

måste underkasta sig, såvitt möjligt anpassas efter det i varje fall

i dylikt hänseende föreliggande behovet, har utskottet, som ansett fiske

med drag och svirvel i åtskilliga delar av landet saklöst kunna tillåtas för

delägare i gemensamhetsfiske, åtminstone om de enhälligt därom överenskomma,

men funnit tvekan kunna uppstå, huruvida lagstadgandet med den

föreslagna avfattningen medgiver dylik överenskommelse eller är av tvingande

natur, funnit sig böra föreslå intagande i paragrafens första moment av

en uttrycklig bestämmelse därom, att delägare i gemensamhetsfiske, som

disponeras på i paragrafen angivet sätt, efter enhällig överenskommelse, äga,

envar i honom tillkommande vatten, idka fiske med svirvel och drag.

Härigenom undanröjes ock varje tvivel om att övriga i §:ns andra moment

omförmälda fiskesätt, i trots av tilläventyrs mellan delägarna träffade överenskommelser

i motsatt riktning, under alla omständigheter äro uteslutna i

vatten, där gemensamhetsfiske är inrättat.

Den sålunda föreslagna lagändringen förutsätter viss ändring i de i

37 § intagna straffbestämmelser, som nedan skall beröras.

§ 9.

Paragrafen torde böra kompletteras med en bestämmelse av innehåll, att,

i händelse vid uppskattning förrättningsmannen och vardera gode mannen

har sin särskilda mening, förrättningsmannens skall gälla.

§ 37.

Den enligt vad ovan sagts föreslagna ändringen i 3 § torde, såsom

antytts, böra föranleda därtill, att den i denna § stadgade straffpåföljden

utsträckes till att omfatta alla de fall, då någon* som i följd av gemen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

samhetsfiskes inrättande allenast äger rätt till visst eller vissa slag av

fiske i honom tillkommande vatten, likväl där bedriver annat slag av fiske.

§ 41.

Utskottet föreslår i denna § en mindre ändring, som dock är av

rent redaktionell natur.

Vidkommande härefter den av herr Erlansson i anledning av ifrågavarande

lagförslag väckta motionen synes densamma grunda sig å en sammanblandning

av begreppen straff och skadestånd. Den som för överträdande

av den honom tillkommande fiskerätten blivit dömd till böter enligt

den ifrågasatta nya lagen, är naturligen, därest genom förseelsen skada

åsamkas annan, skyldig att, i händelse av yrkande från dennes sida, till

honom utgiva ersättning med belopp, motsvarande värdet av den lidna

skadan. Utskottet har sålunda funnit sig böra avstyrka bifall till motionen.

Beträffande slutligen de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen till lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken samt till lag om

ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till

fiske hava desamma icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med tillkännagivande att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändrat

skick av Riksdagen bifallas, måtte, i anledning av

densamma och med avslag å den av herr Erlansson

väckta motionen, för sin del antaga följande förslag till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36‘.

7

(Kun()l. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslug.)

!) Lag

om gemensamhetsfiske.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

År fiskevatten oskift eller eljest tillhörigt två eller flera, må delägarna

besluta, att fisket i vattnet skall vara gemensamhetsfiske. För beslutets

giltighet erfordras fastställelse av Konungens befallningshavande.

Gemensamhetsfiske skall, efter vad delägarna besluta, inrättas för

visst antal år, minst tio och högst tjugufem.

2 §•

Gemensamhetsfiske skall antingen nyttjas av delägarna i bolag eller

upplåtas på arrende eller ock, om fisket ej är tillgodogjort på något av

nu angivna sätt, brukas av delägarna var för sig enligt fastställd plan.

3 §•

Utan hinder av att gemensamhetsfiske

nyttjas av delägarna i bolag

eller upplåtits på arrende have delägare

rätt att själv och med sitt husfolk

idka mete i honom tillkommande

vatten. Gemensamhetsfiske, som skall

brukas av delägarna var för sig enligt

fastställd plan, må ej, innan plan

blivit fastställd, nyttjas annorledes

än nu är sagt.

3 §•

Utan hinder av att gemensamhetsfiske

nyttjas av delägarna i bolag

eller upplåtits på arrende have delägare

rätt att själv och med sitt

husfolk i honom tillkommande vatten

idka mete ävensom, där delägarna

därom enhälligt överenskomma, fiske

med drag och svirvel. Gemensamhetsfiske,

som skall brukas av delägarna

var för sig enligt fastställd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

Såsom mete är ej att anse fiske plan, må ej, innan plan blivit fastmer!

ståndkrok, långrev, utter, drag ställd, nyttjas annorledes än nu är

eller svirvel, ej heller slantning. sagt.

Såsom mete är ej att anse fiske

med ståndkrok, långrev, utter, drag

eller svirvel, ej heller slantning.

4 §■

Har ej mellan delägarna träffats enhällig överenskommelse om särskild

beräkningsgrund för deras delaktighet i gemensamhetsfisket, njute

en var av dem sådan delaktighet, om vattnet är i sin helhet oskift, efter

sin andel däri och i annat fall efter det jämlikt 9 § bestämda värdet å

hans andel i avkastningen av fisket i vattnet. Vad nu är stadgat skall,

med iakttagande av vad i 29 § sägs, äga motsvarande tillämpning beträffande

delägares rösträtt vid beslut i fråga om gemensamhetsfiskes inrättande

eller annan angelägenhet, som rör sådant fiske.

Om inrättande av gemensamhetsflske.

5 §•

Uppstår fråga om inrättande av gemensamhetsfiske, och enas icke

samtliga delägare såväl härom som angående tiden för gemensamhetsfiskets

bestånd och sättet för dess tillgodogörande samt, därest fisket skall

enligt plan brukas av delägarna var för sig, angående sådan plan ävensom,

då fiskevattnet ej är i sin helhet oskift, om grunden för beräkning

av delaktigheten i gemensamhetsfisket och av delägarnas rösträtt, skall

frågan företagas till prövning vid förrättning på stället.

Till hållande av sådan förrättning förordne Konungens befallningshavande,

efter ansökning av delägare, statens fiskeritjänsteman eller, vid

förfall för honom, annan sakkunnig, som är av lantbruksstyrelsen godkänd.

I ansökningen skola uppgivas fiskevattnets belägenhet och omfattning

ävensom, såvitt ske kan, de fastigheter saken angår samt ägarnas

och innehavarnas namn och hemvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

!<

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

6 §•

Förrättningsmannen skall, efter samråd med sökanden, bestämma tid

och ställe för förrättningen samt härom lämna uppgift till Konungens

befallningshavande, och läte befallningshavanden kungörelse om förrättningen

införas i länskungörelserna samt minst fjorton dagar före förrättningen

ej mindre uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet

är beläget, än även införas i tidning inom orten.

Finnes saken angå fiskevatten, tillhörigt kronan eller allmän inrättning,

och är ej boställshavare eller arrendator jämlikt 31 § 2 mom. första

stycket behörig att för fiskevattnet föra talan, varde ombud till bevakande

av kronans eller inrättningens rätt utsett av Konungens befallningshavande

eller annan myndighet, som sådant må tillkomma; och give Konungens

befallningshavande, då annan myndighet skall utse ombud, denna myndighet

underrättelse om saken så tidigt, att ombudet kan tillstädeskomma vid

förrättningen.

7 §•

Yppas vid förrättning giltig anledning till ovisshet, huruvida fiskevatten

är skiftat eller icke, eller angående rätta sträckningen av ägogräns

i vattnet, och kan ej enighet uppnås, skall föi’rättningen inställas och förrättningsmannen

om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshavande,

som förklarar frågan om gemensamhetsfiskes inrättande förfallen.

8 §■

Finner förrättningsmannen för fiskets ändamålsenliga utövande erforderligt,

att gemensamhetsfisket skall omfatta jämväl vatten, som icke

avses i ansökningen, uppskjute han förrättningen och göre om förhållandet

anmälan hos Konungens befallningshavande med uppgift å detta vattens

belägenhet och omfattning, de ytterligare fastigheter, saken förmenas angå,

samt ägarnas och innehavarnas namn och hemvist, varefter befallningshavanden

föranstaltar om att enligt 6 § den nya tiden för förrättningen

kungöres och allmänt ombud, om sådant erfordras, varder utsett.

9 §• 9 §.

År fiskevattnet ej i sin helhet År fiskevattnet ej i sin helhet

oskift, och träffas icke enhällig över- oskift, och träffas icke enhällig över
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 19 käft. (Nr 36.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

enskommelse om granden för beräkning

av delaktigheten i gemensamhetsfisket

och av delägarnas rösträtt,

skall uppskattning verkställas av

värdet å den årliga avkastning, som

fisket i varje särskild del av fiskevattnet,

vari fiskerätt tillkommer en

delägare eller flera delägare samfällt,

kan beräknas lämna vid sådan utövning

av fisket, att fisktillgången

icke förminskas. Om fiskerätt i viss

del av fiskevattnet tillkommer flera

delägare samfällt, skall för en var

av dem uträknas, huru stor del av

det uppskattade värdet å samfällighetens

årliga avkastning belöper å

honom efter hans lott i samfälligheten.

Vid uppskattningen skall förrättningsmannen,

om någon delägare

det påkallar, biträdas av två för sakkunskap

och pålitlighet kända, med

fiskeriförhållandena i orten förtrogna

gode män, vilka utses av delägarna

eller, därest de icke om valet sämjas,

av Konungens befallningshavande

på anmälan av förrättningsmannen.

Uppkomma mellan förrättningsmannen

och gode männen olika meningar,

galle den mening, om vilken

de flesta förena sig.

(Utskottets förslag.)

enskommelse om grunden för beräkning

av delaktigheten i gemensamhetsfisket

och av delägarnas rösträtt,

skall uppskattning verkställas av

värdet å den årliga avkastning, som

fisket i varje särskild del av fiskevattnet,

vari fiskerätt tillkommer eu

delägare eller flera delägare samfällt,

kan beräknas lämna vid sådan utövning

av fisket, att fisktillgången

icke förminskas. Om fiskerätt i viss

del av fiskevattnet tillkommer flera

delägare samfällt, skall för en var

av dem uträknas, huru stor del av

det uppskattade värdet å samfällighetens

årliga avkastning belöper å

honom efter hans lott i samfälligheten.

Vid uppskattningen skall förrättningsmannen,

om någon delägare

det påkallar, biträdas av två för sakkunskap

och pålitlighet kända, med

fiskeriförhållandena i orten förtrogna

gode män, vilka utses av delägarna

eller, därest de icke om valet sämjas,

av Konungens befallningshavande

på anmälan av förrättningsmannen.

Uppkomma mellan förrättningsmannen

och gode männen olika meningar,

galle den mening, om vilken

de flesta förena sig. Har var sin

mening, gälle förrättningsmannens.

10 §.

Förrättningsmannen skall föranstalta om fullständig utredning av

alla på frågan inverkande omständigheter och därefter för delägarna framlägga

utlåtande, med angivande särskilt, huruvida han anser gemensam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

11

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

hetsfiske böra inrättas i fiskevattnet, samt huru fisket enligt hans åsikt

lämpligast skall nyttjas. Anser förrättningsmannen fiskets brukande av

delägarna var för sig enligt fastställd plan kunna ifrågakomma, skall han

uppgöra och i utlåtandet framlägga förslag till plan.

11 §•

Sedan förrättningsmannens utlåtande framlagts, skall inför honom

anställas omröstning angående frågan, huruvida gemensamhetsfiske skall

inrättas, så ock för huru många år sådant fiske skall komma till stånd samt

om fiskets upplåtande på arrende eller antagande av plan för fiskets brukande

av delägarna var för sig; och skall härvid frågan om gemensamhetsfiskes

inrättande företagas till avgörande efter övriga nu nämnda

frågor, om någon delägare det yrkar.

För beslut om gemensamhetsfiskes inrättande erfordras beträffande

fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften och i fråga om

annat fiskevatten minst två tredjedelar av samtliga delägares rösttal.

Delägare, som gjort ansökning om förrättningsmans förordnande,

vare ej därav förhindrad att rösta mot inrättande av gemensamhetsfiske.

12 §•

Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande att, om någon

finner sig befogad till påminnelser i fråga om gemensamhetsfiskets inrättande

eller tillgodogörande eller beträffande uppskattning och uträkning,

varom i 9 § förmäles, sådana påminnelser må ingivas till Konungens befallningshavande

före klockan tolv å trettionde dagen från avslutningen.

Förrättningsmannen åligger att ofördröjligen till Konungens befallningshavande

insända det vid förrättningen förda protokoll jämte övriga

handlingar angående saken.

13 §.

Hava till Konungens befallningshavande inkommit handlingar, utvisande,

att delägarna utan förrättning, varom ovan sägs, träffat överenskommelse

om inrättande av gemensamhetsfiske, och är ej sådant fall för

handen, att enligt 5 § förrättning bort hållas, läte Konungens befallningshavande

genom kungörelse, som skall införas i länskungörelserna och tidning

inom orten samt uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiske
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kun(fl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vattnet är beläget, tillkännagiva, att handlingarna äro tillgängliga hos

befallningshavanden och att påminnelser i ärendet inå till honom ingivas

före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då kungörelsen upplästs

i kyrkan, eller, om den upplästs å olika dagar i särskilda socknars

kyrkor, från den dag, då den sist blivit uppläst. Konungens befallningshavande

höre ock statens hskeritjänsteman.

14 §.

Beslut om inrättande av gemensamhetsfiske varde av Konungens befallningshavande

fastställt, om med hänsyn till fiskevattnets gränser

och omfattning samt förhållandena i övrigt sådant fiske finnes böra inrättas.

15 §.

Hava delägarna ej bestämt viss dag, från vilken beslutet om gemensamhetsfiskes

inrättande skall äga tillämpning, eller infaller av dem utsatt

dag, innan Konungens befallningshavandes beslut om fastställelse vinner

laga kraft, skall befallningshavanden bestämma dagen.

Om gemensamhetsfiskes nyttjande av delägarna i bolag.

16 §.

Gemensamhetsfiske skall nyttjas av delägarna i bolag, om de enhälligt

överenskomma därom.

Nyttjas gemensamhetsfiske på nu angivet sätt, äge denna lag ej

tillämpning beträffande delägarnas inbördes förhållande och ordnandet av

deras gemensamma angelägenheter.

Om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende.

17 §.

För beslut, att gemensamhetsfiske skall upplåtas på arrende, erfordras

samma röstövervikt som för beslut om gemensamhetsfiskes inrättande i

fiskevattnet. Beslut om att dylik upplåtelse skall ske varde underställt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

13

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Konungens befallningshavande, som, därest beslutet finnes i laga ordning

tillkommet, fastställer det till efterrättelse.

18 §.

Utarrenderingen skall ske å offentlig auktion, om ej delägarna enhälligt

överenskomma om annat förfaringssätt; och värde gjorda anbud

prövade av delägarna vid auktionen eller å sammanträde, som vid auktionen

utsättes att hållas sist å tionde dagen därefter.

Menar delägare, att, med avseende å anbudens beskaffenhet eller i

övrigt föreliggande förhållanden, anbud, som godkänts, icke bort antagas,

må han före klockan tolv å tjugonde dagen från anbudets godkännande

klaga hos Konungens befallningshavande; och äge befallningshavanden,

därest det finnes uppenbart, att delägarnas gemensamma bästa icke tillvaratagits,

förordna, att ny auktion skall hållas.

19 §•

Behållen arrendeavgift skall fördelas

efter delaktigheten i gemensamhetsfisket,

om ej delägarna besluta

att använda dylik avgift till

åtgärder för fiskets främjande.

År gemensamhets fiske utarrenderat

till delägare, må han vid erläggande

av arrendeavgiften avdraga

vad av behållningen ä honom belöper

efter hans delaktighet i fisket.

19 §.

Behållen arrendeavgift skall fördelas

efter delaktigheten i gemensamhetsfisket,

om ej delägarna besluta

att använda dylik avgift till

åtgärder för fiskets främjande.

20 §.

Sedan beslut fattats om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende,

vare beslut att, med ändring av vad sålunda bestämts, fisket skall brukas

av delägarna var för sig enligt fastställd plan icke giltigt, därest ej delägare

med mer än hälften av samtliga delägares rösttal förenat sig om

beslutet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om gemensamhetsfiskes nyttjande av delägarna var för sig enligt

fastställd plan.

21 §.

Skall gemensamhetsfiske nyttjas av delägarna var för sig enligt

fastställd plan, varde plan av dem antagen.

Dylik plan skall innehålla föreskrifter om beskaffenheten och antalet

av de fiskredskap, som varje delägare må vid fisket begagna, samt, då

fråga är om oskift fiskevatten, angiva den ordning, i vilken delägarna

må använda de olika fiskeplatserna. I planen må jämväl införas bestämmelser

om viss fredningstid för särskilda fiskslag och om avsättande av

fredningsområden ävensom förbud mot fångande av fisk under viss storlek,

stadganden, som möjliggöra tillsyn därå att delägare icke använder andra

eller flera redskap än honom tillkommer, samt andra bestämmelser, som

kunna tjäna till främjande av fisket eller förekommande av tvist mellan

delägarna.

Ej må någon i plan tilläggas rätt att fiska i annan delägares fiskevatten,

med mindre denne lämnat medgivande därtill.

22 §.

Antagen plan för gemensamhetsfiskes brukande skall underställas

Konungens befallningshavande, som tillser huruvida planen tillkommit i

laga ordning samt överensstämmer med lag och författning, så ock, därest

delägare gjort påminnelse i sådant hänseende, huruvida planen kränker

dennes enskilda rätt eller icke är tjänlig för fiskets främjande.

År ej planen antagen vid förrättning, varom i 5 § förmäles, skall

tillfälle att avgiva påminnelser ofördröjligen beredas delägarna enligt vad

i 13 § sägs.

Planen skall av Konungens befallningshavande antingen oförändrad

fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

23 §.

Har i plan för fiskevatten, som ej är i sin helhet oskift, upptagits

bestämmelse om avsättande av fredningsområde, och lider delägare, inom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

15

{Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vars fiskevatten området skall avsättas, genom sådan åtgärd intrång i sin

fiskerätt, må bestämmelsen ej mot honom tillämpas, med mindre ersättning

för intrånget beredes honom.

Erinran härom skall införas i beslut om fastställelse å plan, som

nyss är sagd.

24 §.

Träffas ej överenskommelse angående ersättning, varom i 23 § förmäles,

skall ersättningen av tre ojäviga skiljemän fastställas till visst belopp

i penningar eller varor att årligen förskottsvis utgå. Bland skiljemännen

skall en utses av den till ersättning berättigade och en av övriga delägare,

varefter de sålunda utsedda tillkalla den tredje, som skall vara skiljemännens

ordförande. Tredskas någondera parten att utse skiljeman, eller

kunna de utsedda ej förena sig om valet av den tredje, äge domaren eller

utmätningsmannen i orten att förordna om valet.

Den, som ej nöjes med de flesta skiljemännens mening eller, om

alla äro av skilda meningar och dessa ej kunna till varandra jämkas, med

vad ordföranden säger, äge att draga tvisten under rättens prövning, så

framt han instämmer sin talan sist å nittionde dagen från det skiljemännens

beslut tillställdes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning

om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande

under rättens prövning. Ställes hos Konungens befallningshavande pant

eller borgen för ersättning, som, utöver vad skiljemännen bestämt, kan

varda fastställd, äge befallningshavanden förordna, att bestämmelsen om

fredningsområde må, ändå att den till ersättning berättigade söker ändring

i skiljemännens beslut, genast tillämpas mot erläggande tillsvidare av ersättning

enligt samma beslut.

25 §.

Fastställd plan skall, om den ej av Konungens befallningshavande

jämlikt 35 § förklaras skola upphöra att gälla, lända till efterrättelse,

intill dess bolag bildats för gemensamhetsfiskets nyttjande, eller ny plan

eller beslut om fiskets upplåtande på arrende efter vunnen fastställelse

trätt i tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

{Kung!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Bestämmelser om syssloman samt vissa bestämmelser om delägarnas

sammanträden och beslut.

26 §.

Delägarna i gemensamhetsfiske skola, om de äro flera än tre eller

eljest någon, vars rätt är därav beroende, det yrkar, utse syssloman att

uppbära och omhänderhava samt, i den mån det skall ske, fördela delägarna

samfällt tillkommande medel ävensom mottaga uppsägning och annat meddelande,

som rör fisket.

Utse ej delägarna syssloman, då sådant skall ske, äge Konungens

befallningshavande att på ansökan av någon, vars rätt är därav beroende,

utse syssloman. Delägare eller den, som enligt 31 § äger föra hans talan,

vare, om han av Konungens befallningshavande utses till syssloman, skyldig

mottaga uppdraget utan rätt till arvode för dess utförande; äge dock att

efter fem år avgå och vare sedermera ej skyldig ånyo mottaga befattningen,

förrän ytterligare fem år förflutit.

Syssloman må genom delägarnas beslut entledigas, dock att av Konungens

befallningshavande utsedd syssloman skall innehava befattningen,

till dess hos befallningshavanden visats, att delägarna utsett annan syssloman

och att denne åtagit sig uppdraget.

27 §.

Huru delägarna skola kallas till sammanträde bestämmes, sedan dem

beretts tillfälle att yttra sig i ämnet, av Konungens befallningshavande,

då beslut om gemensainhetsfiskes inrättande fastställes.

Om tid och ort för sammanträde bestämme delägarna. Syssloman

må ock utlysa sammanträde, som han finner erforderligt. Påfordra delägare

med minst eu tiondel av samtliga delägares rösttal hos syssloman

sammanträde för uppgivet ändamål, skall sammanträde utlysas. Har syssloman

ej senast fjorton dagar efter sådan påfordran utlyst sammanträde

att hållas inom fjorton dagar, åligger det, på anmälan av delägare, domaren

eller utmätningsmannen i orten att ofördröjligen utlysa sammanträde.

Lag samma vare, om syssloman ej finnes och val av syssloman skall ske.

Vid sammanträde föres ordet av den, som de närvarande därtill

utse. Protokoll skall vid sammanträde föras genom ordförandens försorg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

28 §.

Ej må genom beslut av delägarna tillskott i penningar, varor eller

arbete åläggas delägare, som ej biträtt beslutet; ej heller må annorledes än

genom enhällig överenskommelse mer än hälften av influten arrendeavgift

O o

anvisas^ till åtgärder för fiskets främjande.

29 §.

Vid omröstning i andra frågor

än de i 1, 17, 2(3 och 33 §§ omförmälda

må icke för någon delägare

beräknas mer än en tredjedel av de

i omröstningen deltagandes sammanlagda

rösttal.

Då ej annat är för visst fall stadgat,

galle den mening, som erhåller

högsta rösttalet, eller, vid lika rösttal,

den mening, varom de flesta röstande

förenat sig. Aro även efter sådan

beräkning rösterna lika delade, avgöres

val genom lottning, men galle

i annan fråga den mening, som biträdes

av ordföranden vid sammanträdet

eller, därest omröstning sker

under förrättning, varom ovan sägs,

av förrättningsmannen.

Har delägare avgivit anbud vid

auktion enligt 18 §, må han ej deltaga

i prövningen av de gjorda anbuden,

och äge ej heller delägare,

som ensam eller jämte andra arrenderar

gemensamhetsfisket, deltaga i

avgörandet av fråga om gemensamma

medels användande till åtgärder för

fiskets främjande eller av annan

fråga, vari han såsom arrendator

kan vänta nytta eller skada av delägarnas

beslut.

Bihang till Riksdagens protokoll 1

29 §.

Vid omröstning i andra frågor

än de i 1, 17, 20 och 33 §§ omförmälda

må icke för någon delägare

beräknas mer än en tredjedel

av de i omröstningen deltagandes

sammanlagda rösttal.

Då ej annat är för visst fall stadgat,

galle den mening, som erhåller

högsta rösttalet, eller vid lika rösttal,

den mening, varom de flesta

röstande förenat sig. Äro även efter

sådan beräkning rösterna lika delade,

avgöres val genom lottning, men

galle i annan fråga den mening, som

biträdes av ordföranden vid sammanträdet

eller, därest omröstning sker

under förrättning, varom ovan sägs,

av förrättningsmannen.

Har delägare avgivit anbud vid

auktion enligt 18 §, må han ej deltaga

i prövningen av de gjorda anbuden,

och äge ej heller delägare,

som ensam eller jämte andra arrenderar

gemensamhetsfisket, att i annat

fall än i § 19 omförmäles deltaga

i avgörandet av fråga, vari han såsom

arrendator kan vänta nytta eller

skada av delägarnas beslut.

10 samt. 10 käft. (Nr 36.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

30 §.

Delägarna må åt syssloman eller annan av dem utsedd person uppdraga

sin beslutanderätt i fråga, för vars avgörande ej erfordras enhällig

överenskommelse eller viss röstövervikt.

31 §.

1 mom. Innehavare av stadgad åborätt till fastighet, som tillhör

kronan eller allmän inrättning, vare i avseende å tillämpningen av denna

lag att anse såsom ägare av fastigheten.

2 mom. Boställshavare, som själv brukar bostället, och arrendator

av boställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderat, äge föra talan

för fiskevatten, som han i nämnda egenskap äger nyttja. Samma rätt tillkomme

arrendator av annan genom offentlig myndighet utarrenderad fast

egendom.

Är eljest fast egendom utarrenderad, tillkomme, om ej annat förbehåll

skett, den rätt nyss är sagd arrendatorn; dock må ej utan upplåtatarens

samtycke arrendatorn lämna medgivande, som i 21 § tredje stycket

omförmäles, eller deltaga i beslut

i fråga om bestämmande av särskild beräkningsgrund för delaktigheten

i gemensamhetsfiske eller för delägares rösträtt enligt vad i 4 §

sägs eller

i frågor, som omförmälas i 1, 17, 20 och 33 §§.

Såväl ägare som boställshavare och arrendator vare berättigad:

att jämlikt 9 § påkalla biträde av gode män vid förrättnings företagande,

att enligt vad i 11 § sägs yrka, att omröstning rörande vissa frågor

skall äga rum, innan frågan om gemensamhetsfiskes inrättande företages

till avgörande,

att jämlikt 18 § klaga över prövningen av arrendeanbud,

att enligt 24 § klandra skiljemäns beslut,

att ingiva påminnelser i de fall, då sådant enligt denna lag i allmänhet

är tillåtet, samt

att åtala förseelse, varom i 37 § förmärs.

32 §.

Vad delägarna beslutat i fråga, som ankommer på deras avgörande,

galle mot ny delägare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

1!)

(Kanal. May.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om ändring av grunderna för gemensamhetsflske samt om gemensamhets
flskes

uppkörande.

33 §.

Ändring av området för gemensamhetsfiske må ej ske, med mindre

beslut därom biträdes dels av delägare i det ursprungliga området, vilka

äga minst två tredjedelar av delägarnas hela rösttal, dels ock av delägare

i det vatten, om vars tilläggande eller avskiljande fråga år, med det rösttal,

som erfordras för beslut om gemensamhetsfiskes inrättande i samma vatten.

Beslut om sådan ändring skall underställas Konungens befallningshavande,

som, därest ändringen finnes lämpligen böra äga rum, fastställer beslutet

till efterrättelse.

I avseende å ändring, som i första stycket sägs, äge vad i 5—13

§§ är stadgat motsvarande tillämpning. Är fråga om tillökning av gemensamhetsfiskes

område, skall vad i 9 § stadgas om uppskattnings företagande

äga tillämpning jämväl med avseende på det ursprungliga området,

utan hänsyn till om uppskattning beträffande detta område förut skett.

Är däremot fråga allenast om fiskevattens avskiljande, må förnyad uppskattning

ej företagas, med mindre Konungens befallningshavande, sedan

tillfälle beretts delägarna att yttra sig och förrättningsmannen blivit hörd,

finner nödigt att förordna om uppskattnings företagande.

34 §.

Har efter gemensamhetsfiskes inrättande fiskevatten, som ingår däri,

blivit delat, och erfordras för bestämmande av det å varje del belöpande

rösttal sådan uppskattning, som i 9 § omförmäles, äge Konungens befallningshavande,

på ansökan av delägare i fiskevattnet, förordna om förrättning

för sådan uppskattning.

Finnes till följd av fastighets delning erforderligt att vidtaga jämkning

i fastställd plan för gemensamhetsfiskes brukande, förordne därom

Konungens befallningshavande på ansökan av delägare i fastigheten. Innan

ärendet företages till avgörande, skall tillfälle att ingiva påminnelser beredas

delägarna enligt vad i 13 § sägs samt statens fiskeritjänsteman höras

eller ock förrättning på stället företagas, om Konungens befallningshavande

finner sådan erforderlig.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

( Utskottets förslag.)

35 §.

Har under en sammanhängande tid av tre år gemensamhetstiske icke

varit på arrende upplåtet och ej heller överenskommelse om fiskets nyttjande

i bolag eller fastställd plan för fiskets brukande varit gällande, äge

Konungens befallningshavande, på ansökan av delägare, förklara beslutet

om gemensamhetsfiskes inrättande förfallet.

Om genom fiskevattens användande för annat ändamål än fiske eller

i följd av sjösänkning, naturhändelse eller annan omständighet gemensamhetsfiske

undergått väsentlig förändring till beskaffenhet eller gränser, äge

Konungens befallningshavande, efter ansökan av delägare, antingen förklara

beslutet om gemensamhetsfiskes inrättande förfallet eller förordna om förrättning

för uppskattning enligt 9 § eller för uppgörande av förslag till

ny plan för fiskets brukande eller ock, om sådan plan antagits utan förrättning,

bereda delägarna tillfälle att avgiva påminnelser enligt vad i 13 §

sägs; och äge Konungens befallningshavande, även om icke ny plan

antages och av befallningshavanden fastställes, förklara, att förut fastställd

plan skall upphöra att gälla.

Konungens befallningshavande må ej förklara beslut om gemensamhetsfiskes

inrättande förfallet, innan delägarna enligt vad i 13 § sägs erhållit

tillfälle att ingiva påminnelser i ärendet samt statens fiskeritjänsteman

blivit i saken hörd.

36 §.

Med avseende å förrättning, som jämlikt 34 eller 35 § skall företagas,

galle i tillämpliga delar vad i 5, 6 samt 9—12 §§ är stadgat.

Straffbestämmelser.

37 §.

Den, som i följd av gemensamhetsfiskes

inrättande allenast äger

rätt att meta i honom tillkommande

vatten men likväl där idkar annat

slag av fiske, så ock den, som fiskar

i strid mot fastställd plan, dömes,

37 §.

Den, som i följd av gemensamhetsfiskes

inrättande allenast äger

rätt till visst slag av fiske i honom

tillkommande vatten men likväl där

idkar annat slag av fiske, så ock den,

som fiskar i strid mot fastställd plan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr •96‘.

21

(Kungl. Maj:ts förslug.)

om ej gärningen är belagd med

straff i allmänna strafflagen, till böter

från och med fem till och med

etthundra kronor.

Förseelse, varom nu är sagt, må

ej, därest den endast förnärmar enskild

persons rätt, åtalas av annan

än delägare i gemensamhetsfisket

eller arrendator av fisket.

(Utskottets förslug.)

dömes, om ej gärningen är belagd

med straff i allmänna strafflagen, till

böter från och med fem till och med

etthundra kronor.

Förseelse, varom nu är sagt, må

ej, därest den endast förnärmar enskild

persons rätt, åtalas av annan

än delägare i gemensamhetsfisket

eller arrendator av fisket.

38 §.

Böter, som ådöraas enligt 37 §, skola tillfalla kronan. Saknas tillgång

till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

39 §.

För förrättning, varom i 5 och 9 §§ sägs, skall utgå ersättning till

förrättningsmannen och gode män enligt vad särskilt stadgas. Ersättning,

som ej av allmänna medel gäldas, jämte kostnad för kungörelser och annat,

som för förrättningen är av nöden, skall sökanden genast förskjuta. Kommer

gemensamhetsfiske till stånd, gäldas sådan ersättning och kostnad av

delägarna efter vars och ens delaktighet i gemensamhetsfisket; dock vare

boställshavare samt arrendatorer, som i 31 § 2 mom. första stycket avses,

pliktiga gälda vad av ersättningen och kostnaden belöper å fiskevatten,

som av dem innehavas.

Vad i första stycket stadgas äge motsvarande tillämpning i avseende

å förrättning, som jämlikt 33, 34 eller 35 § skall företagas.

40 §.

Beslut, som Konungens befallningshavande jämlikt denna lag meddelar,

skall införas i länskungörelserna och tidning inom orten samt uppläsas

i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet är beläget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Mot Konungens befallningshavandes beslut må talan fullföljas hos

Konungen genom besvär, vilka skola till vederbörande statsdepartement

ingivas före klockan tolv å sextionde dagen från den dag, då beslutet

upplästs i kyrkan, eller, därest beslutet upplästs å olika dagar i särskilda

socknars kyrkor, från den dag, då det sist blivit uppläst.

Beslut, varigenom plan för gemensamhetsfiskes brukande fastställts,

lände till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

o

41 §.

Sträcker sig fiskevatten, om vilket

fråga är, genom två eller flera

län, höre ärendet under Konungens

befallningsbavande i det län, där

största delen av fiskevattnet är belägen;

dock att, sedan befallningshavanden

i visst län meddelat förordnande

för förrättningsman jämlikt

5 § eller, utan att förrättning företagits,

fastställt beslut om gemensamhetsfiskes

inrättande, samme beta

llningshavandc städse skall fortfarande

handlägga ärenden angående

gemensamhetsfisket.

41 §.

Sträcker sig fiskevatten, om vilket

fråga är, genom två eller flera

län, höre ärendet under Konungens

befallningshavande i det län, där

största delen av fiskevattnet är belägen

; dock att, sedan befallninghavanden

i visst län meddelat förordnande

för förrättningsman jämlikt

5 § eller, utan att förrättning företagits,

fastställt beslut om gemensamhetsfiskes

inrättande, samme befallningshavande

fortfarande skall

handlägga ärenden angående gemensamhetsfisket.

42 §.

Den rätt, vilken tillkommer ägare av fiske, varmed äganderätt till

grunden ej är förenad och som avser fångst av allenast visst eller vissa

fiskslag, skall ej beröras av gemensamhetsfiskes inrättande.

Har, innan denna lag trätt i kraft, fiskevatten utarrenderats, antingen

särskilt för sig eller under sådana villkor att avtalet uppenbarligen avser

huvudsakligast fiskerätten, eller har före denna lags trädande i kraft rätt

att fiska i vatten upplåtits annorledes än genom utarrendering av vattnet,

och inrättas gemensamhetsfiske, som omfattar jämväl sådant fiskevatten,

vare godkännande av fiskerättens innehavare erforderligt för giltigheten av

beslut att upplåta gemensamhetsfisket på arrende.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr Hd.

23

(Kunyl. Maj:ts forslat/.)

(Utskottets förslag.)

v) Lag

om ändrad lydelse av II kap. 13 § rättegångsbalken.

Härigenom förordna», att 11 kap. 13 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

I mål angående gruva, som tillhör flera gemensamt, må stämning å

delägarna delgivas gruvföreståndaren; och svare denne delägarna för att

ofördröjligen stämningen föredrages å stämma eller i besannad avskrift

överlämnas till varje delägare.

Skola delägarna i gemensamhetsfiske, för vilket syssloman är utsedd,

stämmas i sak, som rör gemensamhetsfisket, må stämningen delgivas sysslomannen;

och svare denne delägarna för att stämningen ofördröjligen föredrages

å sammanträde med delägarna eller i besannad avskrift överlämnas

till en var av dem.

3) Lag

om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om

rätt till fiske.

Härigenom förordnas, att 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni

1896 om rätt till fiske skola erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

Oskift fiskevatten må alla, som däri äga del, bruka efter ty de

kunna sämjas. Sämjas de ej, lägge rätten dem emellan, huru fisket utan

förfång för någon av dem må nyttjas. Fiskebyggnad have ock en var

lov att uppföra allt efter som han äger del i samfälligheten och lägenhet

därtill finnes. År ej lägenhet för varje delägare att uppföra särskild

fiskebyggnad, bjude den, som vill bygga, de övriga att deltaga; vilja de

ej, och prövar rätten, att byggnaden kan göras utan skada för dem, bestämme

rätten, på vad sätt, villkor och tid byggnaden må uppföras och

nyttjas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(.Knngl. Maj:ts förslag.) {Utskottris förslag.)

I oskift fiskevatten må ej en delägare utan de flesta övrigas samtycke

upplåta fiskerätt åt någon, som ej är delägare.

Vad i denna § är stadgat skall ej äga tillämpning beträffande fiskevatten,

som utgör gemensamhetsfiske eller ingår i sådant fiske.

13 §.

Om gemensamhetsfiske så ock om lapparnas rätt till fiske i vissa

delar av riket galle vad särskilt är stadgat.

14 §.

Fast eller rörlig fiskredskap, som kan hindra fisken att framgå, må

ej utsättas i kungsådra.

I älv, ström, å eller sund, där kungsådra ej finnes, men fisken har

sitt drev, skall en sjättedel av bredden i djupaste vattnet lämnas fri från

redskap, varom nyss är sagt, där ej Konungens befallningshavande efter

rättägandes och sakkunnigs hörande giver lov till redskapens användande.

År i ty fall fråga om fiskebyggnad, som kan förorsaka uppdämning, lände

jämväl till efterrättelse vad därom är särskilt stadgat.

Har vatten, däri fisket är gemensamhetsfiske, gemenskap med annat

vatten endast genom sådant sund, tillflöde eller avlopp, där kungsådra ej

finnes, må Konungens befallningshavande, på ansökan av delägarna i

gemensamhetsfisket, efter rättägandes och sakkunnigs hörande giva delägarna

lov att avstänga samma sund, tillflöde eller avlopp medelst anordning,

som hindrar fisken att framgå, dock att, där fråga är om anordning,

som kan förorsaka uppdämning, vad om fiskebyggnad för ty fall är stadgat

jämväl skall lända till efterrättelse.

Stockholm den 3 mars 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: hrr Persson, frih. De Geer, Fahlén, Lindblad, Pers, Ericsson, Nilsson i Kabbarp,

Kronlund, Ingeström, Barthelson, Berggren (utom vid §§ 1 och 2), Lundström,

Ekerot, Tysk, Olausson och Nilsson i Linnås (utom vid §§ 1 och 2); ävensom

Odelberg och Andersson vid §§ 1 och 2.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO,

25

Reservationer:

av I). Persson i fråga om 11 §;

av N. A. Nilsson, G. A. E. Kronlund, A. L. Lundström, P. Tysk

och C. L. Olausson, vilka ansett, att för beslut om gemensam hetsfiskes

inrättande borde vid rösträttens utövande tillämpas principen om lika

rösträtt för delägarna i fisket: samt

av G. L. De Geer och A. H. Fahlén, som beträffande 19 och 29 §§

ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag

oförändrat.

Bihang till Riksdagens -protokoll 1913. 10 sand. 19 Käft. (Nr 36.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsjiske, lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalk s. 1 i texten