Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

1913-04-10 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:50, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

3

Nr 50.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

i vad angår jordbruksärendena.

(l:a Avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I statsverkspropositionen, avdelningen: utgifter för kapitalökning,

punkten 30, har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för inköp

av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1914 anvisa ett

anslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.

Med anledning av väckta motioner beslöt 1911 års Riksdag att

för inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1912

anvisa ett belopp av 500,000 kronor. På framställning av Kungl.

Maj:t beviljade härefter 1912 års Riksdag för år 1913 ett anslag för

samma ändamål av 800,000 kronor.

Då nu ifrågavarande framställning sålunda betecknar ett fortgå
-

Inköp av

skogbärande

eller till

skogsbörd

tjänlig mark.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Kostnader

för bostads■

lägenheter

åt vissa

jägmästare.

Utskottet.

ende på den av Riksdagen beträffande statens skogspolitik redan inslagna

väg samt utskottet icke har något att erinra i avseende å det

för ändamålet ifrågasatta beloppet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1914 anvisa

ett anslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

2:6) I punkt 31 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för anskaffande

av bostäder m. m. åt jägmästarna i Arjeplogs, Stensele, Norra Lycksele,

Södra Lycksele och Kosta revir för år 1914 anvisa ett anslag å 121,300

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav förskottsvis av tillgängliga

medel under innevarande år utanordna högst 50,300 kronor.

I den till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag liggande

framställningen från domänstyrelsen om uppförandet av ifrågavarande

bostäder m. m. har styrelsen beträffande Arjeplogs och Stensele revir

framhållit den stora svårigheten att å dessa platser erhålla hyreslägenheter

för revirförvaltaren samt tillika i fråga om jägmästarna i Norra

och Södra Lycksele revir meddelat, att sedan dessa genom en under år

1911 Lycksele kyrkplats övergången eldsolycka mist sina innehavda förhyrda

bostäder, lämpliga lokaler icke kunnat av dem förhyras. Rörande

jägmästarbostaden i Kosta revir borde densamma enligt styrelsens åsikt

förläggas till Kosta kronopark, som vore den största inom reviret och

i övrigt centralt belägen.

Till samtliga nu ifrågasatta jägmästarbostäder har domänstyrelsen

låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag, varjämte styrelsen, som

ansett synnerligen nödigt, att en effektiv och i detalj gående kontroll

över byggnadsarbetet utövades, varigenom man förvissade sig om att

arbetet bleve utfört med omsorg och noggrannhet och till byggnadernas

långvariga bestånd, föreslagit anställandet av en särskild kontrollant

gemensamt för de jägmästarbostäder, som vore avsedda att uppföras i

Stensele samt Norra och Södra Lycksele revir.

De enligt domänstyrelsens förslag erforderliga anslag till ifrågavarande

jägmästarbostäders anskaffande m. m. utgöra

opaginerad Kontrollera mot PDF

för Arjeplogs

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50. 5

revir 25,000 kronor, varav för år 1913 10,000 kronor,

» Stensele

)) 21,300

»

»

)) »

»

8,000

»

» Norra Lycksele

» 25,000

»

» »

»

12,500

)>

)) Södra j>

’ » 25,000

»

it

)) »

»

12,500

»

» Kosta »

» 22,000

»

))

)) it

»

0,000

»

arvode m. m. åt kontrollant 3,000

»

»

» »

)i

1,300

)>

tillsammans 121,300 kronor, därav för år 1913 50,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet i övrigt tillåter sig utskottet att

hänvisa till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i

ämnet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot anordnandet av

ifrågavarande jägmästarbostäder eller för desammas uppförande beräknade

belopp eller mot framställningen i övrigt, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anskaffande av bostäder

m. m. åt jägmästarna i Arjeplogs, Stensele, Norra

Lycksele, Södra Lycksele och Kosta revir för år 1914

anvisa ett anslag å 121,300 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att härav förskottsvis av tillgängliga

medel under innevarande år utanordna högst 50,300

kronor.

Statens utlåningsfonder.

3:o) I punkt 32 i förenämnda avdelning av statsverkspropositionen OdUngsiånehar

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att under år fonden.

1914 ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras

såsom lån från odlingslånefonden, dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden

för år 1914 anvisa ett anslag av 450,000 kronor att utgå

av lånemedel.

I avseende å utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Det av 1908 års Riksdag för femårsperioden 1909—1913 gjorda utskottet.

medgivande, att utlåningen från odlingslånefonden finge årligen uppgå

till 1,000,000 kronor, anser utskottet böra lämnas jämväl för år 1914.

Vid sådant förhållande och då fonden för tillgodoseendet av en dylik

utlåning torde behöva den av Kungl. Maj:t äskade kapitalökningen, får

utskottet hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Egnahemslåne

fonden.

Utskottet.

Fonden för

fiskerinäringens

befrämgande.

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av

1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från odlingslånefonden; samt

b) till kapitalökning för odlingslånefonden för år

1914 anvisa ett anslag av 450,000 kronor att utgå av

lånemedel.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

4:o) I punkt 33 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att för

år 1914 ett belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt

gällande bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1914 anvisa

ett anslag av 6,800,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagd a statsrådsprotokollet i ämnet.

Under erinran att 1912 års Riksdag medgivit, att för innevarande

år ett belopp av 7,500,000 kronor finge av Kungl. Maj:t enligt gällande

bestämmelser disponeras till egnahemslån, får utskottet, som icke har

något att erinra mot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att för år 1914 ett belopp av

7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt gällande

bestämmelser dispioneras såsom lån från egnahemslånefonden;

samt

b) till kapitalökning för egnahemslånefonden för

år 1914 anvisa ett anslag av 6,800,000 kronor att utgå

av lånemedel.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

5:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 34 av förevarande avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels medgiva,

att under år 1914 ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl. Maj:t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

7

disponeras såsom lån från fonden för iiskerinäringens befrämjande, dels

ock till kapitalökning för samma fond under år 1914 anvisa ett anslag

av 126,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

År 1907 bemyndigade Riksdagen riksgäldskontoret att för vart utskottet.

och ett av åren 1907—1911 på Kungl. Maj:ts rekvisition till ifrågavarande

fond, i mån av behov, överlämna medel till så stort belopp,

som funnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande

annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med

undantag för år 1907 av redan beviljat statsanslag, ej mindre bestrida

viss angiven ränteutgift än även tillgodose ett årligt lånebehov av

750,000 kronor.

Vidare har Riksdagen till kapitalökning för ifrågavarande fond för

vartdera av åren 1912 och 1913 anvisat ett anslag av 116,000 kronor,

för att även under åren 1912 och 1913 750,000 kronor skulle komma

att finnas tillgängliga för utlåning.

Då fiskerinäringen alltjämt torde vara i behov av det stöd, den

äger uti ifrågavarande fond, får utskottet, som icke haft något att

erinra mot förevarande framställning, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av

750,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande; samt

b) till kapitalökning för samma fond under år

1914 anvisa ett anslag av 126,000 kronor att utgå

av lånemedel.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande torde statsutskottet

framdeles avgiva förslag.

Ö O

6:o) 1 punkt 35 av ifrågavarande avdelning av statsverksproposi- Norrländska

tionen har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att "yodtingsunder

år 1914 ett belopp av 300,000 kronor må enligt gällande be- fondenstämmelser

disponeras såsom lån från norrländska nyodlingsfonden, dels

ock till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden för år 1914

anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet i ämnet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottet.

Jordförmedlings

fonden.

Utskottet.

Under erinran att 1912 års Riksdag för möjliggörande även under

innevarande år — i likhet med vad som skett föregående år — av en

utlåning från ifrågavarande fond av 300,000 kronor av lånemedel anvisat

till kapitalökning för fonden ett anslag av 172,000 kronor, får

utskottet, som anser det vara av vikt, att tillräckliga medel finnas

tillgängliga för tillgodoseende av det med förevarande fond avsedda

ändamålet och som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj-.t

till kapitalökning för fonden begärda beloppet, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att under år 1914 ett belopp av

300,000 kronor må enligt gällande bestämmelser disponeras

såsom lån från norrländska nyodlingsfonden; samt

b) till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden

för år 1914 anvisa ett anslag av 100,000

kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

komma att framdeles avgiva yttrande.

7:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 36 av ovannämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att till kapitalökning

för jordförmedlingsfonden för år 1914 anvisa ett anslag av

300,000 kronor att utgå av lånemedel.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet i ämnet.

I ändamål att under innevarande år möjliggöra en utlåning från

jordförmedlingsfonden av 1,000,000 kronor anvisade nästlidna års Riksdag

till kapitalökning för fonden för år 1913 ett anslag av 800,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av Kungl. Maj:t

nu gjorda framställningen, vilken avser att bereda medel för fyllande

av lånebehovet under år 1914, får alltså hemställa,

att Riksdagen må till kapitalökning för jordförmedlingsfonden

för år 1914 anvisa ett anslag av

300,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

9

8:o) Vidare liar Kung!. Maj:t under punkt 37 av ifrågavarande

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels besluta,

att en särskild fond benämnd täckdikningslånefondon skall inrättas för

främjande av täckdikning vid mindre jordbruk, från vilken fond, som

skall förvaltas av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och

intill ett belopp av högst 200,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre

jordbrukare; dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1914 anvisa

ett anslag av 200,000 kronor att utgå av lånemedel; dels ock godkänna

de allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande

av lån ur ifrågavarande fond, vilka föreslagits i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet.

Till öppen avdikning och vattenavledning finnes för närvarande

möjlighet att erhålla statsbidrag eller lån ur särskilda för sådant ändamål

inrättade fonder eller beviljade anslag, nämligen odlingslånefonden, norrländska

nyodlingsfonden, norrländska avdikningsanslaget och allmänna

avdikningsanslaget. Dessa fouder och anslag äro däremot icke avsedda

till understödjande av täckdikning.

Framställning i syfte att genom bildande av en statslånefond främja

täckdikningar och andra den redan odlade jordens förbättring åsyftande

företag framkom redan på åttiotalet, i det att lantbruksakademiens förvaltningskommitté,

efter inhämtande av yttrande av hushållningssällskapens

år 1886 församlade ombud, i utlåtande den 17 september 1886

hemställde, att en fond måtte bildasmed ändamål att bereda jordbrukare

inom hela riket tillfälle att erhålla lån på billiga villkor för underdikning

av jord. Denna framställning föranledde emellertid icke till någon

Kung!. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 november 1908 hava hushållningssällskapens

samma år i Stockholm församlade ombud framhållit, att det

för jordbrukets främjande vore av största vikt, att täckdikning åstadkommes

å all sådan mark, som därav kunde vara i behov, och att för

dylika företag ekonomiskt understöd lämnades åt de jordbrukare, som

icke av egna medel kunde bestrida de därför nödvändiga utgifterna. Då

emellertid inga fonder funnes, från vilka medel för ifrågavarande

ändamål kunde erhållas, hava ombuden hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes

låta utarbeta förslag till reglemente för en täckdikningslånefond, ur

vilken förmånliga lån kunde tillhandahållas jordbruket med särskild hänsyn

till möjligheten även för ägare av mindre jordbruk att kunna

begagna sig av sådana lån, samt därefter till Riksdagen göra framställning

om anvisande av medel till en dylik fond.

Bihang till Riksdagens ■protokoll 1913. 10 sand. 31 käft. (Nr 49—50) 2

Täckdiknings
lånefond.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Enligt vad iantbruksstyrelsen i avgivet utlåtande meddelat, hava

vissa hushållningssällskap anvisat medel för befrämjande av täckdikning

av i enskild ägo varande jord, de flesta genom att anställa och

avlöna särskilt utbildade dikningsförmän, som mot billig dagspenning stå

såväl större som mindre jordbrukare till tjänst med ledning och utförande

av täckdikningsarbeten, särskilt rörläggning, varjämte, såvitt angår

det mindre jordbruket, åtskilliga hushållningssällskap helt eller delvis

bekosta täckdikningsplaners upprättande genom statens lantbruksingenjörer

eller andra sakkunniga förrättningsmän, under vilkas uppsikt och

ledning dikningsförmännen äro ställda. Några hushållningssällskap hava

därjämte avsatt lånefonder, ur vilka lån för täckdikning kunna erhållas

på i allmänhet kort amorteringstid, antingen alldeles räntefritt eller mot

låg (vanligen 3 procent) ränta.

Enligt vad föredragande departementschefen yttrat i sitt anförande

till statsrådsprotokollet vore emellertid det understöd, som i form av lån

kunde för ifrågavarande ändamål påräknas från hushållningssällskapens sida

— enligt vad redogörelser för de senaste åi-en gåve vid handen — skäligen

ringa och måste säkerligen även så framdeles förbliva. Het syntes

därför, om från det allmännas sida understöd borde lämnas till täckdikning

— vilket departementschefen för sin del funne påkallat — icke

finnas annan utväg, än att staten ställde de nödiga medlen till förfogande.

I överensstämmelse med vad av samtliga i ärendet hörda myndigheter

förordats, borde dylika understöd lämnas, icke i form av bidrag

utan återbetalningsskyldighet, utan såsom lån samt begränsas till det

mindre jordbruket; och föresloge departementschefen för sin del en räntefot

av 4 procent samt en maximiareal av 50 hektar. Vidare vore det,

enligt departementschefens åsikt, önskvärt, att en viss absolut begränsning

av lånebeloppet för den enskilde låntagaren fastställdes och att

denna sattes till 2,000 kronor. Lånerörelsen från den för ändamålet

föreslagna fonden borde förmedlas av hushållningssällskapen och fonden

förvaltas av statskontoret. Vad fondens storlek anginge, skulle den,

enligt förslaget, lämpligen kunna, åtminstone tills vidare, begränsas till

att tillgodose ett lånebehov av 200,000 kronor årligen, vilket belopp

borde uppbringas genom upplåning.

I fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur den sålunda

ifrågasatta fonden skulle gälla följande allmänna villkor och bestämmelser

:

l:o) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond

erhålla statslån för att därav utlämna täckdikningslån, må därom före

den 1 januari det år, då statslånet är avsett att erhållas, till lantbruks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

11

styrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande jämväl uppgift å

de företag, för vilka täckdikningslån blivit hos hushållningssällskapet

sökta, samt belopp och lånetid för varje särskilt dylikt lån.

2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda

framställningar bevilja hushållningssällskap statslån från fonden; åliggande

det styrelsen att om beviljade statslån lämna uppgift till statskontoret.

3:o) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat

på annat sätt, än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma,

på yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av

hushållningssällskapet.

4:o) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap

erlägga 4 procent årlig ränta från lyftningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall

vid utgången av vart och ett av de därpå följande sju åren årligen

återbetalas en sjundedel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna

må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under

tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid inbetalt

förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas 6 procent årlig ränta

från förfallodagen, tills inbetalning sker.

5:o) Av den, som av hushållningssällskap erhåller täckdikningslån,

må ej fordras högre ränta än i föregående moment bestämts, och skola

jämväl de där stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å täckdikningslån,

dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd med

fullgörandet av förfallen rånte- eller kapitalinbetalning.

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap icke lämnas till

ägare eller brukare av mer än 50 hektar åkerjord och ej heller till brukare

av mindre areal, därest brukningsdelen tillhör ägare av mer än 50

hektar åkerjord.

7:o) Täckdikningslån må icke beviljas till högre belopp än 2,000

kronor och icke uppgå till mer än 70 procent av den beräknade kostnaden

för täckdikningen. Ej må låntagare på grund av särskilda täckdikningslån

samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 2,000 kronor.

8:o) Vid beräkning av denna kostnad upptages såväl kostnaden

för täckdikningsplanens uppgörande som för själva dikningsarbetet och

anskaffandet av täckdikningsmaterialier (tegelrör, sten, stänger eller annat

material, som prövas lämpligt). För upptagandet av till täckdikningen

hörande öppet avlopp må lån icke beviljas till större belopp, än som

motsvarar 70 procent av sökandens andel i kostnaden för samma avlopp,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Motioner.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

samt icke utgå, försåvitt statsbidrag under form av anslag eller lån förut

utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag för täckdikningen skola vara uppgjorda

av lantbruksingenjör, försåvitt gårdens åkerareal överstiger 25

hektar och täckdikningen är avsedd att verkställas med tegelrör, samt i

annat fall av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent tdler annan person,

som vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent,

och skall denne även avgiva yttrande om den föreslagna täckdikningsmetodens

lämplighet för marken i fråga. Den, som uppgjort planen,

skall övervaka och avsyna arbetets utförande.

10:o) Till biträde vid arbetet skall låntagaren använda en uti

vederbörande hushållningssällskaps tjänst anställd, av lantbruksingenjör

godkänd täckdikningsförman.

ll:o) Hushållningssällskap äger bestämma de närmare villkoren

för åtnjutande av täckdikningslån liksom ock tillse, att det med beviljat

dylikt lån avsedda ändamålet vinnes.

12:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning

därå.

13:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

å statslån icke i rätt tid lullgöres, därom göra anmälan hos

Kung!, Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp

jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

_ Beträffande utredningen i övrigt i ärendet tillåter sig utskottet att

hänvisa till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tre särskilda

i ämnet väckta motioner, nämligen nr 83 i Första kammaren av

herr Ingeström och nr 198 i Andra kammaren av herr von Sneidern,

vilka sammanstämmande hemställt, att Riksdagen vid bifall till Kungl.

Maj:ts proposition om inrättande av en särskild fond för främjande av

täckdikning vid mindre jordbruk måtte besluta, att första stycket av

punkt 4 i av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond skall

erhålla följande lydelse: »A lyftat oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap

erlägga 3 procents årlig ränta, dock så att sällskapet de

två första åren från lyftningsdagen åtnjuter räntefrihet.x», samt nr 56 i

Andra kammaren av herr Ekerot, däri hemställts, att Riksdagen ville

besluta, att i motionen påpekade bestämmelser erhålla följande lydelse:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

13

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap icke lämnas till

ägare eller brukare av mer än 50 hektar åker eller annan odlad jord.

9:o) Plan och kostnadsförslag för täckdikningen skola vara uppgjorda

av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent eller annan person, som

vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent, och

skall denne även avgiva yttrande om den föreslagna täckdikningsmetodens

lämplighet för marken i fråga. Den, som uppgjort planen, skall

övervaka och avsyna arbetets utförande.

I avseende å de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till själva motionerna.

Den stora betydelsen för jordbruket av en väl utförd täckdikning

finner utskottet för sin del ligga i öppen dag. Utskottet inser även

till fullo de svårigheter, som ofta torde möta särskilt för den mindre

jordbrukaren att i saknad av tillräckligt kapital utan hjälp bekosta täckdikning

av sin åkerjord. I betraktande av att staten sedan lång tid

tillbaka vidtagit åtgärder för den öppna avdikningens befrämjande synes

det rättvist och billigt samt även följdriktigt, att jämväl eu så viktig

jordförbättring som täckdikningen av staten främjas och understödjes.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Majrts nu föreliggande

framställning.

Med hänsyn till att täckdikningen för jordbrukaren är ett produktivt

företag synes det utskottet riktigt att, såsom förslaget ock innebär,

det understöd, som av staten beredes täckdikningen, icke utgår såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet utan i form av lån från en för

ändamålet särskilt bildad fond på för låntagaren förmånliga villkor.

Mot den föreslagna storleken av fonden samt mot sättet för medlens

uppbringande och fondens förvaltning har utskottet icke haft något att

erinra. Utskottet finner det jämväl lämpligt, att lånerörelsen bedrives

genom förmedling av hushållningssällskapen, vilka redan omhänderhava

liknande förmedling vid lån från egnahemslånefonden m. fl. dylika

fonder.

De ifrågasatta allmänna villkoren och bestämmelserna för erhållande

och tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond hava emellertid givit

utskottet anledning till erinringar i nedan angivna hänseenden.

Punkt 1.

Tiden, inom vilken hushållningssällskap skall vara skyldigt att till

lantbruksstyrelsen inkomma med framställning om statslån ur täckdik
-

Utskotttt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

ningslånefonden för året, synes icke lämpligen böra sättas så tidigt som

den 1 januari, enär därigenom den enskilde lånesökanden i många fall

skulle nödgas att alltför långt i förväg bestämma sig för täckdikningsföretaget,

något som givetvis kan vara högst olägligt för den mindre

jordbrukaren, vilkens resurser ofta äro beroende av den blivande skörden

under året och andra dylika variabla förhållanden. Hushållningssällskapets

framställning till lantbruksstyrelsen är nämligen enligt förslaget avsedd

att innehålla uppgift å alla de företag, för vilka lån blivit hos hushållningssällskapet

sökta, samt belopp och lånetid för varje särskilt dylikt

lån, vilket förutsätter, att planer och kostnadsförslag till företagen skola

vara ej mindre utarbetade än även av hushållningssällskapet prövade

redan föregående år. Utskottet anser därför, att hushållningssällskap

bör äga att intill den 1 mars varje år till lantbruksstyrelsen inkomma

med framställning om lån ur täckdikningslånefonden för året.

Punkt 4.

Enär det understöd, som genom nu ifrågavarande fond skulle av

staten beredas täckdikningen, icke bör givas karaktären av ren gåva

utan fastmera vara att anse såsom eu uppmuntran och eggelse för jordbrukaren

att förbättra sitt jordbruk, anser utskottet, att räntevillkoren

för täckdikningslånen böra bestämmas så att staten icke gör någon

direkt ränteförlust; och finner utskottet de i sådant avseende föreslagna

bestämmelserna om en räntefot av 4 procent samt två års amorteringsfrihet

väl avvägda. Utskottet kan fördenskull icke biträda herrar Ingeströms

och von Sneiderns förslag om nedsättning av räntan till 3 procent

samt räntefrihet under de två första åren. Emellertid anser utskottet,

att det för hushållningssällskapen bör framstå såsom en plikt att, där

ömmande omständigheter föreligga, bereda låntagaren den ytterligare

räntelindring, som kan anses skälig, och själva bära den sålunda uppkommande

ränteförlusten.

Punkt 6.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att täckdikningslånen

böra utlämnas endast åt mindre jordbrukare, enär dessa i allmänhet

icke torde vara i stånd att utan understöd utföra företag av nu ifrågavarande

slag, under det att de större jordbrukarna i detta hänseende

oftast äga större möjligheter. Utskottet vill visserligen icke bestrida,

att även jordbrukare med större areal kunna finnas, som äro i behov

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

15

av liknande låneunderstöd, men enär ett utsträckande av fonden till att

omfatta jämväl större jordbruk skulle medföra så stora krav på densamma,

att dess storlek svårligen läte sig på sätt nu föreslagits begränsas,

anser utskottet, att de mindre jordbrukarnes klass bör i första hand

tillgodoses och att arealen, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag,

bör begränsas till 50 hektar.

Utskottet anser emellertid, att utlämnandet av ifrågavarande lån bör

inskränkas till sådana jordbrukare, som verkligen äro i behov därav,

så att lånen icke komma att tagas i anspråk av personer i god ekonomisk

ställning allenast på grund av de förmånliga lånevillkoren.

Behovet torde lämpligen böra prövas av hushållningssällskapen i samband

med prövningen av själva låneansökningarna.

Departementschefens förslag att brukare av mindre areal jord

skulle vara uteslutna från erhållande av lån för det fall att ägarens

hela areal överstege den för erhållande av täckdikningslån föreskrivna

maximigränsen finner utskottet icke fullt förenligt med rättvisa och

billighet. I denna del anser sig utskottet i stället böra ansluta sig till

den mening, som av herr Ekerot framförts i hans motion. Huvudsaken

synes nämligen utskottet härvidlag vara, att brukaren verkligen själv

under brukningstiden får njuta frukterna av företaget, och torde detta

syftemål vinnas genom en föreskrift att täckdikningslån får utlämnas

till brukare endast under förutsättning, att han ännu har kvar ett visst

antal år av brukningstiden. I detta hänseende torde lämpligen böra

fastställas en tid av 10 år, det år då lånet utlämnas oräknat.

Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka herr Ekerots förslag att

uttrycket »åker» i 6:te punkten utbytes mot orden »åker eller annan

odlad jord».

Punkt 7.

Beträffande den relativa begränsningen av täckdikningslånen till viss

procent av den beräknade kostnaden för täckdikningen anser utskottet,

att denna procent skäligen bör sättas lägre för det fall att mindre

dyrbar täckdikningsmaterial användes. I sådant avseende vill utskottet,

som icke har något att erinra mot en begränsning av 70 procent då

rör användas, som sin åsikt uttala, att lånet icke bör få uppgå till mer än

50 procent av den beräknade kostnaden för det fall att annat ledningsmaterial

än rör kommer till användande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

Punkt 8.

Enär för täckdikning användas, förutom tegelrör, jämväl andra

slag av rör, såsom exempelvis rör av cement, torde ordet »tegelrör»

böra utbytas mot allenast »rör».

Punkt 9.

Föreskriften om skyldighet för den lånesökande att då gårdens

åkerareal överstiger 25 hektar och täck dikningen är avsedd att verkställas

med tegelrör anlita lantbruksingenjör för uppgörandet av plan

och kostnadsförslag synes utskottet onödigt betungande, i betraktande

jämväl av svårigheten i vissa landsändar att kunna anlita lantbruksingenjör.

För övrigt lärer med föreskriften i många fall icke uppnås

det med densamma åsyftade ändamålet eller att de största och viktigaste

dikningsföretagen under alla förhållanden bliva utförda av fullt kompetenta

personer, enär själva dikningsföretagets storlek och betydenhet

sannolikt icke alltid står i direkt proportion till gårdens storlek. Utskottet,

som jämväl i denna del biträder herr Ekerots motion, anser därför, att

plan och kostnadsförslag för täckdikning må, oavsett arealen och dikningsmaterialens

beskaffenhet, kunna uppgöras antingen av lantbruksingenjör

eller jordbrukskonsulent eller annan person, som vederbörande

hushållningssällskap prövar därtill kompetent.

Sista meningen i nu förevarande punkt torde med hänsyn till

kostnaderna för den däri innehållna bestämmelsens iakttagande böra helt

och hållet utgå.

Punkt 10.

Då det icke skäligen torde kunna fordras, att en i hushållningssällskapets

tjänst anställd täckdikningsförman skall, för att få användas

vid täckdikningsföretag av nu ifrågavarande slag, dessutom visa sig

vara godkänd av lantbruksingenjör, torde förevarande punkt böra omformuleras

i sådan riktning att till biträde vid arbetet må få användas

antingen en i vederbörande hushållningssällskaps tjänst anställd eller

av lantbruksingenjör godkänd täckdikningsförman.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

17

Punkt 11.

I denna punkt bör enligt utskottets mening inflyta föreskrift om

skyldighet för vederbörande hushållningssällskap att pröva, huruvida

lånesökanden är i behov av det utav honom sökta täckdikningslånet.

På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med avslag å herrar Ingeströms

och von Sneiderns motioner, må, i anledning av Kungl.

Maj:ts förevarande proposition och herr Ekerots motion,

a) besluta, att en särskild fond benämnd täckdikningslånefonden

skall inrättas för främjande av täckdikning

vid mindre jordbruk, från vilken fond, som

skall förvaltas av statskontoret, statslån må, i mån

av tillgång och intill ett belopp av högst 200,000

kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre

jordbrukare;

b) såsom kapitalökning till denna fond för år

1914 anvisa ett anslag av 200,000 kronor att utgå

av lånemedel; samt

c) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande av lån

ur ifrågavarande fond:

(Kungl. Maj ds förslag:)

l:o) Hushållningssällskap, som

önskar från ifrågavarande fond erhålla

statslån för att därav utlämna

täckdikningslån, må därom före den

1 januari det år, då statslånet är

avsett att erhållas, till lantbruksstyrelsen

ingiva skriftlig framställning,

innehållande jämväl uppgift å

de företag, för vilka täckdikningslån

blivit hos hushållningssällskapet

sökta, samt belopp och lånetid för

varje särskilt dylikt lån.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

l:o) Hushållningssällskap, som

önskar från ifrågavarande fond erhålla

statslån för att därav utlämna

täckdikningslån, må därom före den

1 mars det år, då statslånet är

avsett att erhållas, till lantbruksstyrelsen

ingiva skriftlig framställning,

innehållande jämväl uppgift å

de företag, för vilka täckdikningslån

blivit hos hushållningssällskapet

sökta, samt belopp och lånetid för

varje särskilt dylikt lån.

10 samt. 31 höft. (Nr 49—50.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap statslån från fonden; åliggande

det styrelsen att om beviljade statslån lämna uppgift till statskontoret,

3:o) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat

på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på

yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

4:o) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap

erlägga 4 procent årlig ränta från lyftningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall

vid utgången av vart och ett av de därpå följande sju åren årligen

återbetalas en sjundedel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna

må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under

tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid

inbetalt förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas 6 procent årlig ränta

från förfallodagen, tills inbetalning sker.

5:o) Av den, som av hushållningssällskap erhåller täckdikningslån,

må ej fordras högre ränta än i föregående moment bestämts, och skola

jämväl de där stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å täckdikningslån,

dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd med

fullgörandet av förfallen rånte- eller kapitalinbetalning.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

6: o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap

icke lämnas till ägare

eller brukare av mer än 50 hektar

åkerjord och ej heller till brukare av

mindre areal, därest brukning sdelen

tillhör ägare av mer än 50 hektar

åkerjord.

7:o) Täckdikningslån må icke

beviljas till högre belopp än 2,000

kronor och icke uppgå till mer än

70 procent av den beräknade kostnaden

för täckdikning en. Ej må låntagare

på grund av särskilda täck
-

(Utskottets förslag:)

6:o) Täckdikningslån må av hushållningssällskap

lämnas till ägare

eller brukare av högst 50 hektar åker

eller annan odlad jord, vilken är i

behov av dylikt lån, till brukare dock

allenast under förutsättning att dennes

återstående brukningstid omfattar minst

10 år det år lånet utlämnas oräknat.

7:o) Täckdikningslån må icke

beviljas till högre belopp än 2,000

kronor och icke uppgå till mer än

70 procent av den beräknade kostnaden

för täckdikningen vid användning

av rör och 50 procent då annat

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

19

(Kungl. Maj ds förslag:)

dikningslån samtidigt häfta i skuld

till högre belopp än 2,000 kronor.

8:o Vid beräkning av denna

kostnad upptages såväl kostnaden

för täckdikningsplanens uppgörande

som för själva dikningsarbetet och

anskaffandet av täckdikningsinaterialier

(tegelrör, sten, stänger eller annat

material, som prövas lämpligt). För

upptagandet av till täckdikningen

hörande öppet avlopp må lån icke

beviljas till större belopp, än som

motsvarar 70 procent av sökandens

andel i kostnaden för samma avlopp,

samt icke utgå, försåvitt statsbidrag

under form av anslag eller lån förut

utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag

för täckdikningen skola vara uppgjorda

av lantbruksingenjör, försåvitt

gårdens åkerareal överstiger 25 hektar

och täckdikningen är avsedd att verkställas

med tegelrör, samt i annat

fall av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent

eller annan person, som vederbörande

hushållningssällskap prövar

vara därtill kompetent, och skall denne

även avgiva yttrande om den föreslagna

täckdikningsmetodens lämplighet

för marken i fråga. Den, som

uppgjort planen, skall övervaka och

avsyna arbetets utförande.

10:o) Till biträde vid arbetet

skall låntagaren använda en uti

vederbörande hushållningssällskaps

tjänst anställd, av lantbruksingenjör

godkänd täckdikningsförman.

(Utskottets förslag:)

material användes. Ej må låntagare

på grund av särskilda täckdikningslån

samtidigt häfta i skuld till högre

belopp än 2,000 kronor.

8:o) Vid beräkning av denna

kostnad upptages såväl kostnaden

för täckdikningsplanens uppgörande

som för själva dikningsarbetet och

anskaffandet av täckdikningsmaterialier

(rör, sten, stänger eller annat

material, som prövas lämpligt). För

upptagandet av till täckdikningen

hörande öppet avlopp må lån icke

beviljas till större belopp, än som

motsvarar 70 procent av sökandens

andel i kostnaden för samma avlopp,

samt icke utgå, försåvitt statsbidragunder

form av anslag eller lån förut

utgått därtill.

9:o) Plan och kostnadsförslag

för täckdikningen skola vara uppgjorda

av lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent

eller annan person,

som vederbörande hushållningssällskap

prövar vara därtill kompetent, och

skall denne även avgiva yttrande

om den föreslagna täckdikningsmetodens

lämplighet för marken

i fråga.

10:o) Till biträde vid arbetet

skall låntagaren använda en uti

vederbörande hushållningssällskaps

tjänst anställd eller av lantbruksingenjör

godkänd täckdikningsförman.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

ll:o) Hushållningssällskap äger ll:o) Hushållningssällskap äger

bestämma de närmare villkoren för bestämma de närmare villkoren för

åtnjutande av täckdikning slån liksom åtnjutande av täckdikning slån, pröva,

ock tillse, att det med beviljat dylikt huruvida lånesökanden är i behov av

lån avsedda ändamålet vinnes. lånet liksom ock tillse, att det med

beviljat dylikt lån avsedda ändamålet

vinnes.

12:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning

därå.

13:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos

Kungl. Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp

jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

Ltöp°av odla 9: o) Slutligen har Kungl. Maj:t under punkt 38 av förevarande

avelsston. avdelning av statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att dels besluta,

att en särskild fond skall inrättas, benämnd lånefonden för inköp av ädla

avelsston, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån

må, i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor

årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till

jordbrukare inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av

dylika avelsston och inom vars område ädel hästavel bedrives samt goda

förutsättningar för densamma finnas, dels såsom kapitalökning för denna

fond för år 1914 anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av andra

statsinkomster än lånemedel; dels ock godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande

av lån ur ifrågavarande fond.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet.

utskottet. Vid behandling av förevarande punkt har utskottet jämväl till

prövning förehaft en av herr Jönsson i Slätåker inom Andra kammaren

väckt, till jordbruksutskottet remitterad motion, nr 148, däri hemställts,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 40,000

kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utdelas såsom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

21

bevaringspremier för ston av ädelt slag. Detta ärende, vilket utskottet

redan i punkt 25 av sitt den 27 nästlidna februari avgivna utlåtande,

nr 1, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, framlagt till Riksdagens

prövning, blev emellertid, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,

av båda kamrarna visat åter till utskottet för ny behandling.

Anledningen härtill torde hava varit önskan att ifrågavarande motion

måtte av utskottet behandlas i samband med Kungl. Maj:ts ovannämnda

proposition angående inrättandet av en lånefond för inköp av ädla

avelsston.

Rörande det i motionen framställda förslaget kommer utskottet att

avgiva särskilt utlåtande.

Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning om bildande av en

lånefond för utlämnande av räntefria lån till inköp av ädla avelsston har

utskottet icke haft något att erinra. Ej heller har utskottet något att

invända mot den föreslagna fondens storlek och förvaltning samt sättet

för medlens anskaffande. I likhet med departementschefen anser utskottet,

att lånen lämpligen böra förmedlas av hushållningssällskapen.

Utskottet, som icke heller har något att erinra mot de föreslagna

allmänna villkoren eller bestämmelserna för erhållande och tillgodonjutande

av lån ur ifrågavarande fond eller mot Kungl. Maj:ts framställning

i övrigt, får alltså hemställa,

att Riksdagen, må

a) besluta, att en särskild fond skall inrättas,

benämnd lånefonden för inköp av ädla avelsston, från

vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån

må, i mån av tillgång och intill ett belopp av

högst 100,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att till jordbrukare

inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp

av dylika avelsston och inom vars område ädel hästavel

bedrives samt goda förutsättningar för densamma finnas;

b) såsom kapitalökning för denna fond för år

1914 anvisa ett anslag av 100,000 kronor att utgå av

andra statsinkomster än lånemedel;

c) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande av lån

ur ifrågavarande fond:

l:o) Hushållningssällskap, som önskar från ifråga
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

varande fond erhålla statslån för att därav utlämna

hästavelslån, må därom inom tid, som Kungl. Maj:t

bestämmer, till stuteriöverstyrelsen ingiva till Kungl.

Maj:t ställd ansökan.

2:6) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap

disponerat på annat sätt, än gällande bestämmelser

tillåta, äger Kungl. Maj:t föreskriva, att detsamma.

skall omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

3:o) Å statslån från ifrågavarande fond erlägges

icke någon ränta.

Sedan statslån innehafts under ett år från lyftningsdagen,

skall vid utgången av vart och ett av de

därpå följande fem åren årligen återbetalas en femtedel

av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade kapitalinbetalningarna

må dock hushållningssällskap åtnjuta

anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda

föreskriven tid inbetalar förfallet kapitalbelopp, skall

därå erläggas 6 procent årlig ränta från förfallodagen,

tills inbetalning sker.

4:o) Den, som av hushållningssällskap erhåller

hästavelslån, skall åtnjuta enahanda räntefrihet, som

nyss nämnts, och skola jämväl de i föregående moment

stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å hästavelslån,

dock att hushållningssällskap icke är förpliktat att

medgiva anstånd med fullgörandet av förfallen kapitalinbetalning.

5:o) Hästavelslån må icke beviljas till högre

belopp för varje sto än 1,200 kronor. Ej må låntagare

på grund av särskilda hästavelslån samtidigt häfta i

skuld till högre belopp än 3,000 kronor.

6:o) Hästavelslån må icke beviljas för inköp av

andra avelsston än sådana, som uppköpts genom remonteringsstyrelsens

försorg.

7:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets

förskrivning därå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

23

8:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapitalinbetalning

å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom

göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,

huruvida oguldet statslånebelopp skall före den fastställda

amorteringstidens slut återbetalas.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Stockholm den 10 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, Paulson, Lindblad (utom vid punkten 9),

Pers, Lundell, Nilsson i Kabbarp (utom vid punkterna 8 och 9), Linders,

Hellström, greve Wachtmeister (utom vid punkterna 8 och 9), Ingeström,

(utom vid punkterna 8 och 9), frih. Gyllenstierna, Ekerot (utom vid punkterna

8 och 9), Bosson och Olausson; ävensom frih. De Geer, Ericsson, Nilsson

i Tånga och Nilsson i Linnés vid punkterna 8 och 9 samt frih. Silfverschiöld

vid punkten 9.

Reservationer:

beträffande punkten 8:o)

av A. T. Odelberg;

samt beträffande punkten 9:o)

av S. Linders, O. Nilsson och C. L. Olausson, vilka ansett, att

utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning;
samt

av A. Pers.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:291 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten