Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

1913-05-20 · 167 sidor, varav 160 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 160 av 167 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:25, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25,

1

Nr 25.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 maj 1913 kl. 8 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kunql. Majds

proposition angående ändrad lydelse av §§ 8—11, 14,

16, 17, 21, 27—36, 42, 43, Öl, 64, 74 och 77 i förordningen

om kommunalstyrelse pa landet den 21 mars

1862, av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och av

§§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38-40, 59,

61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars

1862 m. m., jämte åtskilliga inom Riksdagen i ämnet

väckta motioner.

Närvarande: herrar Edén, Hellberg, Clason*), Bellinder, Mannheimer, K. J. Ek
man,

von Gei jer, Wavrinsky, von Mentzer, Gullberg, von Bahr, Ericson i

Vallsta, Magnusson i Tumhult, Larsson i Västerås, Jansson i Bråten, Räf,

Waldén, Bogren, Jönsson i Slätåker*) och Wallin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Anm. I stället för herrar Mannheimer, von Geijer, von Mentzer, Ericsson i Vallsta

och Janson i Bråten hava vid vissa av besluten herrar Skarstedt, greve Hamilton,

Bergqvist, Cederborg och Säfstrand haft plats i utskottet.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvjsat

eu av Kungl. Maj:t till Riksdagen avlåten proposition, nr 185, däri

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 lmft. (Nr 25.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lsg*

Proposi
tionen.

om ändrad lydelse af §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77

i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43,

51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte--1— — över
läggningar

och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar

innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast eu myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de

utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma

för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,

bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,

den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För

bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i

boet ombud utse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

3

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för----rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande —----särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte

styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad

lika röst.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för----dem belöpande rösttal.

Åro, i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller

landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för

varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor. Längden upprättas i —--— hos

kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd — — — — vid kommunalstämman företedda.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest

inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes

gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må kommunalstämma

kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift

eller erläggande av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta

därom.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, såvida

beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,

hinder däremot ej möter, införas i en eller flera tidningar inom orten.

Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkänna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

givandet till de flestas kännedom. Förenar sig minst en tredjedel av de

närvarande om viss tidning, skall tillkännagivandet införas i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes

beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden, vilka

icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omförmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse

nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs ankommer på kommunalstämma,

skall i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, tillhöra fullmäktige

och skall beträffande sådant beslut i tillämpliga delar gälla vad här

ovan för kommunalstämmas beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma, som blivit utsatt

till dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka än kommunens huvudkyrka,

icke blivit berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst eller att kungörelse

ej blivit anslagen eller att tillkännagivande om stämma icke blivit

i tidning införd, må ej utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av

berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för

val av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en

i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat

enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl debiterings

och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande av val

till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga,

ävensom av revisorer. 1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må förstnämnda två kommunalstämmor, därest

skäl därtill föreligger, hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton

dagar efter den eljest för dessa stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december äger att för det nästföljande

året besluta, å vilka dagar ordinarie kommunalstämma skall hållas,

eller, därest vissa dagar icke lämpligen kunna bestämmas, huruvida

ordinarie kommunalstämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av komrmmalfullmäktige och för val

av landstingsmän ävensom om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom----av sagda förvaltning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

o

§ 21.

Mona. 1. Sedan överläggningen förklarats —----som ordfö
randen

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande---upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt---sådant vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktigskap må ej väckas

förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i frågor, som bär ovan sägs,

erfordras, stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut bos Konungens

befallningsbavande ofördröjligen anmälas.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser ........................ 12_20

» » över 2,000 till och med 5,000 invånare utser ...... 21—25

» » » 5,000 » » 10,000 ;» » ...... 26—30

» )•» )) 10,000 invånare » 31_40

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäk-

^§’e ellm’5 om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,

utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de, som skola

i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter

kommunalstämmans förordnande, ske, där sådant i anledning av fattat

beslut om ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att hälften

av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta icke är jämnt, det

antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna utses vartannat år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer

än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet eu kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje;

samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån

utan olägenhet kan ske, lika fördelat pa de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom af kommunalnämnden uppgjort förslag, av

kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,

som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så

många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet

fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund bestämma,

huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets

ett valdistrikt.

Därest det till följd av sam färdsförhållandena eller andra orsaker

finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom valkrets

delas i två eller flera valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunalfullmäktige

berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller

valkretsen i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan

skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.

Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun

eller valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och varde beslutet av Konungens befallningshavande kungjort,

År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör

sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad val
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

7

rätt utöva, allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen., som icke är inom densamma mantalsskriven,

. tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger fast egendom eller är

för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger

han inom flera valdistrikt fast egendom, eller är han inom flera valdistrikt

skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen

av honom själv bestämmas, vilket ibland dessa han för

sin person önskar tillhöra.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av o färgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17

centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken. ?

A valsedel må . före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller, annan .beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra,

och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäktige, valet

avser. Av namnen anses sa många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst

en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts, papper, som på grund av dess färg eller

beskaffenhet i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

o Upptager valsedel namn pa någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt.

Aro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de

sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å

fåne namn. än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som

icke. är. delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera

valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1

november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det

år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän

gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar

före ''klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval

skall tiden för valet noggrann! angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det ar val

skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda valet

ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma

stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av

kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma

är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman, äga

framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över sådan anmärkning.

Om röstberäkning galle vad för kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med

eu utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Å.ro i kommun

flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas eu

stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.«

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för

vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sm valsedel i kuvertet, k ör sadant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

9

nät, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

ar upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för . vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt

iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan

angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer

densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under

Jiela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägga!’ ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet

på den,^ vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutua.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 saml. 23 käft. (Nr 25.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Kung!. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas härefter

i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget

med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med

allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar

förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande, och

läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande

inläggas under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för

vilken valet gäller.

§ so.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda eu grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det

röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som tätt högsta

rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt

röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med

hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 25.

ningen; med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts

i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;

och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det

namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakktages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma forsta namn

och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma

andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn

det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för

varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,

som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vidden

enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;

och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,

ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper

eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

som en halv plats; bär någon erhållit platser från tre grupper, anses varje

sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad

i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande av

den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Honungens befallningshavande

vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,

för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera

grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken plats

först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den

aveånenes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänst
O

o

göringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens Befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,

samt, där så timligen kan ske, införas i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda valsedlar

icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

13

gångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid, för

vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet, må lian däröver lios Konungen

anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom

eu månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom

vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande

avlämnas. Sedan den tid tilländagå^, har Konungens

befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava

inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet

rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och

en vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig afsåga, om han

icke under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

§ 35.

höljande ärenden må — — — — (nuvarande § 33) — — — —

ledamöter i kommunalnämnden.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden

eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest

inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes gudstjänst

inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen

den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde kunna

hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det pålyses;

dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om utgift eller

erläggande av bidrag därtill.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss plats

inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten, skall

ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som

ovan sägs, bör ock genom ordförandens försorg, såvitt möjligt är, senast

fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller ock med posten

till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri

besluta, såvida icke flera än hälften åt dem äro tillstädes. År till följd

af stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig

hindrad — — (nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden

i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kommunalfullmäktige,

att vara tillstädes och i öfver!äggningarna, men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — —

— — kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i

§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i

sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,

deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll

eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen,

emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar,

ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämndens

handlingar och håller över dem register.

De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas

nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman

anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader,

såsom för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även arvode, därest kommunalstämman anser sådant böra

till honom utgå. Vid bedömande av frågan, huruvida och till vilket

belopp arvode skäligen må utgå, bör hänsyn tagas såväl till den ord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

15

föranden på grund av kommunens folkmängd eller utsträckning eller

andra kommunens förhållanden åvilande göromål som till kommunens

ekonomiska ställning.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom
munal

utskylder. Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige

eller landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda

delar, en för varje valdistrikt och skall i sådant fall upprättas sammandrag

över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av —• — — —- restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt

för att giva gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige;
b)

äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning

och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode åt kommunalnämndens ordförande,

som i § 51 omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda —-----fastställelse föra klagan.

O

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar,

äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,

som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadgande^

äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången

av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas

vad i § 28 inom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestämmelser

skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913

meddelats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen

om konmiunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — — — — — —

oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad

att------— -— stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ io.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de utse ett

ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring eller — — ■— — må ej röstas.

§ 11-

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad

lika röst.

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt kungöras

minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen bör

ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

17

flera tidningar, som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra

väljas, som genom spridning inom olika grupper av stadens invånare

bringa kallelsen till de flestas kännedom. 1 december månad avgöres

för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad, där stadsfullmäktige

finnes, av fullmäktige, i vilken eller vilka tidningar sådan kallelse

skall införas. Förenar sig därvid minst en tredjedel av de närvarande

om viss tidning, skall kallelse införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — — — —--sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas

valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra,-och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet

* avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst

en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden

är indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas

en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske

efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del

samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna

inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att

för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är

upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet är

behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att. valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet

sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen syn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

19

liga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda

antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den, vars

rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han

själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro^ tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats

därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets

slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet-----de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit -—- — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.

Om tidning utgives i staden, bör åtta dagar före sammanträdet

eller, där saken ej tål sådant uppskov, minst dagen förut tillkänna
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

givande om sammanträdet, med uppgift å de ärenden, som därvid skola

förekomma, i nämnda tidning införas. Om flera tidningar i staden

utkomma, bör tillkännagivandet införas i den eller dem, där, enligt vad

i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde-----beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där

ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna----rådstugan.

Valen äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella,

om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag och, om tidning utgives i staden,

i densamma eller, om flera tidningar utkomma, i den eller dem,

där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas,

kungöra att längden — — — — — taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kung!.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående!, dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta

femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga tillämpning

å utslag, som före den 1 juli 1913 meddelats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

21

dels till

Lag*

om ändrad lydelse av §§ 6-8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse.

§ 6-

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen —- — — kungörelser vanligen

intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrannt angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§ 7.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — ----oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad

att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 8.

Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes,

utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,

må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller---— — må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad--vittnens underskrift bestyrkt.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet

avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en

linie avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, Rom ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande den val
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

23

krets, för vilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del

samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl val förrättaren som allmänheten är synligt, när en

plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja

utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,att valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet

sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den

sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

. som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,

han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är

på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,

å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla,

som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14-

Mom. 1. Hava vid valet-----— de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit---—--inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,--------avgångne blivit vald.

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å

första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§35.

Val till beredningsutskottet ävensom, därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller

vissa ärenden, val till sådant utskott eller kommitté äro, där två eller

flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i

beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande

stadganden, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1

april 1915.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

25

dels till

Lag*

om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 18, 14, 20, 25—27, 31—83, 38—40, 59,

61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33,

38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka

valkretsar val av landstingsmän och suppleanter skall förrättas samt

huru många landstingsman därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman

utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av namnen

anses så många, från början räknat, som motsvara antalet landstingsmän,

avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast valet av suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje avskilts ett mindre antal namn,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. o samt. 23 höft. (Nr 25.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

från början räknat, anses dock allenast de sålunda avskilda främsta

namnen avse valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken användts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal landstingsmän, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den kommun,

där han är mantalsskriven, envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

2. Val av landstingsmän förrättas kommunvis.

År å landet kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av

kommunalfullmäktige, utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för

landstingsmannaval. Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts,

bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförhållandena

eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett

enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen

boende och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag

om sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om

upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre framställning

till Konungens befallningshavande. Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma

by eller hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt.

I beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas

tiden för beslutets ikraftträdande och varde beslutet av Konungens

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

27

befallningshavande kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i

den ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om

kommun alstyrelse på landet.

3. Valman äger sin rösträtt utöva allenast vid valförrättning inom

det valdistrikt, där lian är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta å annan vid förrättningen valberättigad;

dock må ingen på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer

än en valman.

Fullmakten skall vara så upprättad som i förordningarna om kommunalstyrelse

föreskrives.

4. A landet förrättas landstingsmannaval i kommun, som utgör

ett valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera valdistrikt,

förrättas valet i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma. Höra

delar av samma valdistrikt till olika valkretsar, väljer vardera delen

för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst hålles inom kommunen, och skall

fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två

timmar efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för

landstingsmannaval skall tiden för valet noggrannt angivas.

År o i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma

i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den

ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av

kommunens allmänna röstlängd, som afser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma

är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman,

äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över

sådan anmärkning.

Om röstberäkniug gälle, vare sig valet försiggår å kommunaleller

distriktsstämma, vad för kommunalstämma är stadgat, dock att

begränsning med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom stämmolokalen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med

en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt, för

vilket förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att

valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för

hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken

han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Vålm a-nuen har at.t vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt

iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan

angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer

densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln

under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning'', att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att

i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själ! därtill utser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

29

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet. skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domliavanden omslaget med valkuverten

jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och senast inom fjorton

dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens

befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domhavanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid förrättningen

förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

5. I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga

rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden och skall

fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst tva

timmar efter klockan fem eftermiddagen. 1 kungörelsen skall tiden för

valet noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning,

om röstberäkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning

mot längden gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själfva valet,

skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från

valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen minst

tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valförrättningen

avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 3.

lr Sedan valet av — — — — — landstingsmännen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmannaval et.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, eller där sammanräkningen avser grupp,

vilken allenast fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta

rösttalen, äro valda till suppleanter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 31

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter från den grupp, för vilken han valts,

skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, att den eller de suppleanter,

som . utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning,

intaga plats framför annan suppleant; att suppleanter, som

utsetts genom samma sammanräkning, intaga ordning inbördes efter

sina rösttal, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant, som blivit

tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist

inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss korttid, inom

vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens

befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande från domhavande

eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, infordrar

de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar. Sedan

den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava

inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet

rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som vant i laga ordning vid valförrättningen företedda.

Skiljes den välde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

§ 14-

Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse, som i §13

sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, tillkännagivande

därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke

i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie

landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande

om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya

valet gälle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och

5 här ovan är stadgat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande

och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i samtliga länets kyrkor, i vilka gudstjänst

då hålles, ävensom av Konungens befallningshavande i god tid

avsändas för intagande jämväl minst fjorton dagar före mötet i tidninginom

länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop

av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina

fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet

att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter

godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må

över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt

ruin, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter eu ordförande

och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag

att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande

eller vice ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen eller, där

två eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av

dem, som är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande

blivit vald. Inträffar under mötet samtidigt förfall för både ordförande

och vice ordförande, utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets

ordinarie ledamöter att tjänstgöra såsom ordförande, till dess

förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

tid, då landstinget ej är samlat till inöte, skall ovannämnde äldste

ledamot tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

33

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden

avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.

Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning

upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst

bland tingets ordinarie ledamöter utse två eller flera personer

att jämte ordföranden i tinget utgöra ett förvaltningsutskott, som

skall hava att med förvaltningen av landstingskassan taga den befattning

samt att i övrigt handhava de åligganden, landstinget i särskild

instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott äro, där två

eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.

Utskottet utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer

Konungens befallningshavande samt varje medlem av landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling vid landstingets

lagtima möte, innefatta ett ämne inom landstingets befogenhet,

vara skriftligen uppsatt och senast tjugu dagar före landstingets början

avlämnat till sekreteraren, vilken det åligger ej mindre att över de

avgivna förslagen upprätta en lista än även att låta på landstingskassans

bekostnad trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan minst

åtta dagar före landstingets början till varje medlem av tinget översända

ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting bör nytt förslag, skriftligen uppsatt, minst

en vecka före landstingets början avlämnas till sekreteraren, som har

att därom underrätta ordföranden.

Vad nu, är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör

icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av

ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

''Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Ej må annan ny fråga än den, som blivit på ovan angivet sätt

väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan icke

blivit av Kung!. Maj:t till landstinget hänskjuten eller härleder sig från

och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt förslag.

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola — — (nuvarande § 31) —

— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som — — — (nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra

eu föregående beredning, må de överlämnas till särskilt för sådan beredning

utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där

ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — — — — -— —-------—

— — — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande äro ense, verkställas med slutna

sedlar. Mellan dem, som, erhållit lika rösttal, skilje lotten.

2. 1 fråga om val, som, enligt vad i §§ 31 och 38 stadgas, äro

proportionella, meddelas närmare bestämmelser om valsättet i särskild

stadga.

§ 40.

1. För att såsom----— beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga------§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde eller medgivande, varom i § 32 fjärde stycket sägs;

c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande---upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande ■— — — — — —

landstingets avgörande, nämligen:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

35

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget

eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse

vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets

förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning — -— — — — för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter

underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen

tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till en var

av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må

kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens

i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å

ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande

ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom

beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordningstadgade

grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den

dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Kung!. Maj:t ställda underdåniga besvär.

Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande

ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i tidning inom länet införa

tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än

även underrättelse om den tid, inom vilken de till Kungl. Maj:t ställda

besvären böra till Konungens befallningshavande ingivas ävensom

därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i § 61 sägs, inom

kommunerna anslås.

Vinnes ändring i — — — — — — — —----må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

dels slutligen till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

samt ä allmän rådstuga.

Då inom landsting eller stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga

val äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas, vad här

nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §.

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av

de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro

omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från överstrjkningar. Sedel må ej upptaga flera, men

väl färre namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å

sedeln är tvetydigt, galle den dock för övriga namn.

3 §•

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

av stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen

å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 37

jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn

samt utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

_ 2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan .enligt nyss

angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens

rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i

ordningen. Annan. valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns

namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen

^ uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen

uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje

gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta

rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där

de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som

upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och

så vidare, men eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för

de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,

att gruppens törsta plats tillerkännes den, vars namn är det första i

ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är

berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera

andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som

motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har

samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och. så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

5 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

6 §.

Vid val av suppleanter skall vad bär ovan är i fråga om val av ledamöter

stadgat äga motsvarande tillämpning.

7 §•

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga

suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp

med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars

namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först

tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts förslag,

hänvisar utskottet till det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden den 4 april 1913.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets'' utlåtande Nr 25.

39

1 sammanhang med propositionen har utskottet till behandling förebåd;

jämväl följande med anledning av densamma väckta motioner,

nämligen

dels motionerna inom Första kammaren:

nr 139 av herr Karl Johan Ekman,

nr 143 av herr Bäckström,

nr 156* av herrar Gerhard Magnusson och Jan Erik Berglund,

nr 157 av herr Meurling,

nr 158 av herr von Mentzer in. Ii.,

nr 159 av herr von Mentzer m. fl.,

nr 160 av herr Hult;

dels motionerna inom Andra kammaren:

nr 300 av herr Carlson i Herrljunga,

nr 324 av herr Säfstrand,

nr 335 av herr J. E. Berglund in. fl.

nr 353 av herr Räf,

nr 354* av herr Hage m. fl.

Tillika har utskottet i detta sammanhang till behandling upptagit

motionen nr 33 i Första kammaren av herr Meurling.

Herr Karl Johan Ekman föreslår i sin motion, att Riksdagen —

med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition i förevarande del icke

kunnat av Riksdagen godkännas — ville för sin del antaga de av

motionären i motionen framställda förslag till ändringar i bestämmelserna

rörande den proportionella valmetoden.

Herr Bäckström hemställer, »att Riksdagen måtte för sin del antaga

a) följande förslag till ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862:

»§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och en

vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig avsäga, om han icke

under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

:f;) Då motionerna nr ISO i Första kammaren och nr 354 i Andra kammaren äro likalydande,

kommer i det följande, då sagda motioner avses, hänvisning att ske allenast till den förstberörda, som

därvid benämnes herr Magnussons motion.

Motioner.

I: 139.

I: 143

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Ordföranden och. vice ordföranden i kommunalfullmäktige innehava

samma befattningar hos kommunalstämman.

§ 35.

Följande ärenden må — — — (nuvarande § 33) — — — de i

§§ 14 och 65 omförmälda längder;

e) val till kommunalfullmäktige.

§ 36.

Mom. 1. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 2. » » » » »

Mom. 3. Lika med mom. 4 i Kungl. Maj:ts förslag.

§ 40.

Kommunalstämman — — — elva.

Vid samma tillfälle — — — hälften.

Där kommunalfullmäktige finnas, utses kommunalnämndens ordinarie

ledamöter jämte suppleanter till lika antal av kommunalfullmäktige

enligt proportionell valmetod. Närmare bestämmelser om valsättet

meddelas i särskild stadga.

§ 42.

I avseende på — — — stadgat är.

Beträffande — — — kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år, dock att, där

valet förrättats av kommunalfullmäktige, vad här ovan stadgats beträffande

de ordinarie ledamöterna, även skall gälla suppleanterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,

som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadgande^

äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången

av år 1913, ej heller i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, kommunalnämndsledamot

längre kvarstå. Vid val av kommunalfullmäktige

nämnda år skall tillämpas vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas.

De i § 77 givna bestämmelser skola ej äga tillämpning å utslag, som

före den 1 juli 1913 meddelats.

b) följande förslag till stadga om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige samt å

allmän rådstuga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2S. 41

§ !•

Då inom landsting, eller stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

eller å allmän rådstuga val äro proportionella, skall vid valens förrättande

iakttagas, vad kär nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2-7 §§

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.))

Herrar Gerhard Magnusson och Jan Erik Berglund hemställa, att

Riksdagen matte besluta, att följande §§ i respektive förordningar måtte

erhålla nedanstående lydelse:

»Förordning om kommunalstyrelse på landet.

§ 8. En var myndig välfräjdad svensk undersåte-----

__ erlägga skatt, och icke häfta för oguldna kommunal
utskylder,

vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren,

skall —--— — — överläggningar och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 16. Kungörelse om kommunalstämma utfärdas-----

— ocp aVse nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall i god tid avsända-------hinder

för stämmans hållande.

§ 29. Mom. 1, 2, 3 och 4 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige — — — — ____ _

— — — — — — å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den

1 november till och med den 31 december å dag, som kommunalstämman

i december året näst före det, under vilket valet skall förrättas,

äger att bestämma. Därest viss dag icke lämpligen kan bestämmas,

ager stämman att besluta, huruvida valet skall utsättas till sön- och

helgdag. Vid beslut i denna fråga äge en var röstberättigad en röst.

Där under årets lopp bestämmes, att kotnmunalfullmäktiginstitutionen

skall från och med påföljande år inrättas inom kommun, gälle

för _ bestämmande av valdag, kungörelses utfärdande samt allt, som i

övrigt har samband med valet, i tillämpliga delar, vad ovan stadgas.

Val får ej äga rum å tider — — — — — _ _ _

ning är valförrättningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

1:166.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Underrättelse om valets utgång skall — — — — — — införas

i en eller flere ortstidningar.

De avgivna valsedlarna — — — — — — — — — för vilken

valet gäller.

§ 32. Mom. 1 ock 2 oförändrade.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig — — — — — — — samt

där så lämpligen kan ske införas i en eller flere ortstidningar.

Efter sammanräkningens avslutande — — — — — — — under

försegling.

Mom. 4. Oförändrad.

§ 33. År någon missnöjd -— — — — — — som genom kungörelse,

vilken i en eller flere ortstidningar införes---- — —--

vid valförrättningen företedda.

Vid bestämmande av den eller de tidningar, som böra ifrågakomma

vid kungörelses utfärdande enligt §§ 29, 32, 33 ock 36 böra bestämmelserna

i § 16 i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

§ 34. Kommunalfullmäktige välja — — — — — — — — —

innehaft.

Kommunalfullmäktige utser kommunalnämnd enligt de grunder,

som med avseende på detta val är för kommunalstämma stadgat.

§ 35. Följande ärenden må — — — — —---(nuvarande

§ 33)------

e) Val till ordföranden ock vice ordföranden i kommunalstämman

samt till kommunalfullmäktige.

§ 36. Mom. 1 och 2 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden

ock vice ordföranden i kommunalstämman, samt ordföranden och

vice ordföranden i kommunalnämnden, ändock att de ej äro kommunalfullmäktige,

att vara tillstädes ock i överläggningarna men ej i besluten

deltaga.

Mom. 4. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

§ 40. Kommunalstämman utser — — — — — — är närmast

över hälften.

Proportionellt valsätt användes i det fall, att minst en fjärdedel av

de vid stämman närvarande väljarna sådant begära.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 43. Kyrkoherden eller den — — — — — — deltage i kommunalnämndens

överläggningar.

§ 51. Vid kommunalnämndens sammanträden — — — —--

— — — — — ekonomiska ställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

43

Innehavare av annat kommunalt förtroendeuppdrag må, om kommunalstämman

i varje särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för

med uppdragets fullgörande förenade direkta kostnader och minskad

arbetsförtj änst.

§ 74. Konungens befallningshavandes godkännande — — — —

— — ■— — — åt beslut, vilka

mom. a) och b) lika med Kungl. Maj:ts förslag

mom. c) röra arvode eller ersättning, som i § 51 omförmäles eller

mom. d) lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Beslut — — — — — — föra klagan.

Förordning om kommunalstyrelse i stad.

§ 6. Stadskommunens beslutanderätt — eller stadsfullmäktige utses.

Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige

eller i stad utan stadsfullmäktige, allmän rådstuga sådant i varje

särskilt fall beslutar, tillerkännas ersättning för med uppdragets fullgörande

förenade direkta kostnader och minskad arbetsförtjänst.

§ 9. Envar myndig välfräjdad svensk undersåte — — — — —

oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, är, med den — — — — — —• myndig delägare

finnes.

§ 15. Kallelse till allmän rådstuga skall — — — — — införas i

en eller flera tidningar inom orten, därvid sådana tidningar böra väljas

— — — — — — sådan rådstuga fattas.

§ 35. Kallelse till sammanträde — —----överläggningar

skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller där saken ej tål sådant uppskov,

minst dagen förut, bör tillkännagivande om sammanträdet, med

uppgift om de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller

de ortstidningar, där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga

skall införas.

Magistraten skall — — — — — — underrättas.

§ 36. Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — —---

proportionellt valsätt användas.

Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,

då minst en fjärdedel av de närvarande fullmäktige sådant begära,

vara proportionella.

Närmare bestämmelser — — — — — — särskild stadga.

§ 56. Ledamöterna — — — — — — rådstugan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valen äro —- — — — — — väljande äro ense.

Val till annan kommitté, styrelse eller nämnd må endast i de fall,

då minst en fjärdedel av de vid rådstugan närvarande väljarne sådant

begära, vara proportionella.

Närmare bestämmelser — — — — — — särskild stadga.

§ 66. Sedan debitering av uppbördslängden blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag och genom tillkännagivande i en

eller flera tidningar inom orten, valda i enlighet med vad i § 15 sägs,

kungöra, att längden — — — — — — taga kännedom.

§ 75. Kungl. Maj:ts befallningskavandes------för längre

tid än 5 år;

d) beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 6.

Beslut, som skall — — — — — — föra klagan.

Förordning om kommunalstyrelse i Stockholm.

§ 4. Kommunens beslutanderätt — — — — — — eller kunna

beredas.

Innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag må, om stadsfullmäktige

i varje särskilt fall besluta, tillerkännas ersättning för med uppdragets

fullgörande förenade direkta kostnader och minskad arbetsförtjänst.

Överståthållaren — — — — — — gemensamma angelägenheter.

§ 7. En var myndig välfräjdad svensk undersåte — —---

oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna

kalenderåren, är med den — — — — — — myndig delägare

finnes._

§ 31. Överståthållarämbetets fastställelse erfordras — — — —

fullmäktige nämligen:

a)—h) oförändrade.

i) Beslut om ersättning till kommunala förtroendemän enligt § 4.

§ 35. Val till beredningsutskott — — — — — — äro ense.

Val till annan kommitté eller styrelse eller nämnd må endast i de

fall, där minst en fjärdedel av fullmäktige sådant begära, vara proportionella.

Närmare bestämmelser — —- — — — — stadga.

Förordning om landsting.

§ 5. Mom. 1, 2 och 3 lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 4. Å landet förrättas — —■ ■— — —- — skall'' försändelse

assureras.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25,

45

Domhavanden skall — — — — — — lämpligen kan ske, i en

eller flera ortstidningar, valda i tillämpliga delar och enligt de bestämmelser,

som i § 16 i förordningen om kommunalstyrelse på landet omförmäles,

kungjord förrättning sammanräkna------— valförrätt
ningen

avslutad.

Underrättelse om valets — — — — — — lämpligen kan ske,

införas i den eller de tidningar, vari ovannämnda kungörelse införts.

Mom. 5. I stad förrättas — — — — — — försändelsen assurera

s.

Sammanräkningen —------kungöras i en eller flera

ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.

Valets utgång------lämpligen kan ske, införas i en

eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs.

§ 13. År någon missnöjd — — — — — som genom kungörelse,

vilken i en eller flere ortstidningar, valda på sätt ovan sägs, införas,

utsätter — — — — — ofördröjligen underrättas.

§ 20. Kungörelse — — — — — före mötet i eu eller flera ortstidningar

— — — — — — valda på sätt ovan sägs.

Landstingets ordförande — ------— underrättas.

§ 38. Där ett eller flera ärenden — — — — — proportionellt

valsätt användas.

Val till andra kommittéer, styrelser eller nämnder må endast i de

fall, då minst en fjärdedel av landstingets närvarande ledamöter sådant

begära, vara proportionella.

§ 62. Besvär —------besvär.

Konungens befallningshavande — — — — — — i länskungörelserna

ävensom i en eller flera ortstidningar, valda på sätt ovan sägs,

införa tillkännagivande------må ej klagas.

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige samt å allmän rådstuga och kommunalstämma.

§ 1. Då inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige, å allmän

rådstuga och kommunalstämma val äro proportionella — — — — —

är föreskrivet.»

Herr Meurling hemställer i motionen nr 157, »att Riksdagen ville

avslå Kungl. Maj:ts framställning i vad den avser införandet av det i för
-

1:157.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

1:158.

1:159.

1:160.

11:300.

11:324.

slaget upptagna stycket 2 i § 17 av kungl. förordningen den 21 mars

1862 om kommunalstyrelse på landet.»

Herr von Mentzer in. fl. hemställer i motionen 158, »att Riksdagen

ville — med avslag å Kungl. Maj:ts framställning, i vad den avser den

ändring av § 17 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet,

att det skulle överlämnas åt kommunalstämma att utsätta tiden för de

ordinarie kommunalstämmorna till sön- eller helgdagar — i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter utredning om

möjligheten och lämpligheten av de ordinarie kommunalstämmornas utsättande

å arbetsfria vardagar framlägga det förslag, vartill en dylik utredning

kan giva anledning.))

Herr von Mentzer m. fl. hemställer i motionen nr 159, »att Riksdagen

ville för sin del besluta, att val av landstingsman må, där så

lämpligt finnes, kunna förrättas å annan dag under senare hälften av

mars månad än å den av Kungl. Maj:t föreslagna valdagen Maria

bebådelsedag.))

Herr Hult hemställer, »att § 31 i förslag till lag om ändrad lydelse

av förordningen om landsting den 21 mars 1862 måtte givas den lydelse,

Ro) att till ledamot av landstingets förvaltningsutskott kan väljas

även den, som icke är ledamot av landstinget, samt

2:o) att utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande».

Herr Carlson i Herrljunga hemställer, »att Riksdagen måtte besluta

sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition, nr 185, i vad den avser

förordning om kommunalstyrelse på landet, att bolag må medgivas rösträtt

å kommunalstämma, då kommunens utgifts- och inkomststat bestämmes,

liksom också då, när äskade anslag till olika ändamål skola

beslutas».

Herr Säfstrand hemställer, »att Riksdagen ville besluta, att nedanstående

paragrafer i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21

mars 1862, om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och

om landsting den 21 mars 1862 måtte få följande förändrade lydelse:

1. Kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

§ 56.

Ledamöterna — — — — — — — rådstugan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

47

Valen av ledamöter i drätselkammaren liksom av ledamöter i övriga

av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga tillsatta nämnder och styrelser

ävensom val av revisorer, äro, där två eller flera personer skola utses,

proportionella, om ej samtliga väljande äro ense. Närmare bestämmelser

om valsättet meddelas i särskild stadga.

2. Kunql. förordning en om kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862.

§ 35.

Val till beredningsutskottet liksom till övriga av stadsfullmäktige

utsedda nämnder och styrelser ävensom, därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté samt val av revisorer

äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga

väljande äro ense. Närmare bestämmelse meddelas i särskild stadga.

3. Kungl. förordningen om landsting den 21 mars 1862.

§ 31.

Landsting må — — •— — (Se vidare Kungl. Majrts proposition

nr 185 § 31, första stycket).

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott liksom i övriga

av landstinget utsedda nämnder och styrelser ävensom val av revisorer

äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga

väljande äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.

Utskottet utser inom sig vice ordförande».

Herr J. E. Berglund m. fl. hemställer,

dels »att Riksdagen måtte besluta följande tillägg till § 5, punkt 4,

i Kungl. Maj:ts propositon nr 185, Förslag till lag om ändrad lydelse

av vissa §§ i förordningen om landsting den 21 mars 1862:

I kommun inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands,

Gävleborgs, Stora Kopparbergs och Värmlands län må landstingsmannaval,

därest skäl därtill föreligger och kommunens ordinarie

decemberstämma så beslutar, förrättas högst eu månad efter den eljest

för detta val stadgade tid.»

dels ock »att § 11 mom. 3 i Kungl. Maj:ts proposition nr 185 avgivna

förslag till lag om ändrad lydelse i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 må få följande lydelse:

11:335.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

11:353.

11:354.

1:33.

§ 11-

Mom. 1. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 2. Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16, tredje, fjärde och femte

styckena, samt § 17 i andra stycket avses, ävensom för beslut om framflyttande

av tiden för val av landsting smän, äge en var röstberättigad

lika röst».

Herr Eäf hemställer, »det Kungl Maj:ts förslag om att Maria-Bebådelsedag

slculle bliva valdag för landstingsmannavalens förrättande

icke måtte av Riksdagen bifallas eller, om Riksdagen bifaller samma

förslag, den också må besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t, vari hemställes

om behövliga åtgärder för att Maria-Bebådelsedag måtte avföras

från kyrkans helgdagar till arbetsfri vardag».

Den i herr Hages m. fl. motion gjorda hemställan är lika med den

i herrar G. Magnussons och Jan Erik Berglunds motion förekommande.

Slutligen hemställer herr Meurling i sin motion nr 33 i första

kammaren, »att sista stycket av § Öl i Kungl. förordningen om landsting

den 21 mars 1862 måtte erhålla följande lydelse: Dessa handlingar

böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen tryckas och till

länets kommuner med ett exemplar till var av dem utdelas samt där

hållas för allmänheten tillgängliga å tid och plats, som från predikstolen

kungöras».

Rörande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina förslag

hänvisas till motionerna.

Utskottets yttrande.

För vinnande av klarare översikt över de i propositionen framställda

förslag, har föredragande departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet alltefter innehållet grupperat desamma i ett

flertal underavdelningar. Utskottet har vid sin behandling av propositionen

i allt väsentligt följt den av departementschefen använda indelning

samt därvid företagit de ovannämnda motionerna till hand
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

49

läggning under eller i sammanhang med de avdelningar i propositionen,

dit de i varje fall synts närmast höra.

I enlighet härmed är ock motiveringen till utskottets hemställan

i det följande uppställd.

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga.

Det kommunala skattestrecket.

A. Upphävande av den kommunala rösträtten

för bolag och omyndiga.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 8, 9 och 10.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 9 och 10.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm §§ 7 och 8.

Herr Carlsons i Herrljunga motion.]

Under denna punkt i propositionen föreslår Kungl. Maj:t att kommunal

rösträtt för bolag och omyndiga skall upphävas. I den av herr

Carlson i Herrljunga väckta motionen hemställes om den ändring i

nämnda förslag, att, vad bolag beträffar, rätten att deltaga i kommunala

avgöranden må så till vida bibehållas, att bolag skall äga rösträtt vid

bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat samt vid besluts

fattande om anslag till olika ändamål. Såsom skäl härför anför motionären,

dels att det skulle innebära en orättvisa, att ett bolag, som betalar

skatt till en kommun, ej skulle äga deltaga i beslut, som inverkar

på skattebördans storlek, dels ock, att ett upphävapde av denna bolagens

rätt skulle medföra ödesdigra följder för flera av vårt lands kommuner,

i det att om en kommun i strid med ett till densamma skattskyldigt

bolags önskan beviljar anslag, som medför en förhöjning av

kommunalskatten, nämnda omständighet kan medföra, att bolaget för

att undvika den ökade skattebördan förlägger sin verksamhet till en

annan kommun.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att rösträtten för

bolag bör upphävas. Departementschefen har erinrat, att en dylik reform

förordats redan av 1912 års konstitutionsutskott och reservanter i 1911

års konstitutionsutskott samt i princip godkänts av Andra kammaren 1899,

1911 och 1912, och de skäl, som vid dessa tillfällen anförts och som

nu av departementschefen utvecklas, finner utskottet oemotsägliga.

Våra dagars hastigt stegrade kommunala liv måste byggas på personligheten,

på personligheternas arbete och åskådning av kommunernas

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. o samt. 23 höft. (Nr 25.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

intressen och. behov, och att bibehålla en röstning av opersonliga bolag

är härmed oförenligt. Tillika har departementschefen påvisat, huru rösträtt

för juridiska personer saknas i de flesta europeiska länder—Norge,

Danmark, England, Frankrike, Belgien, Holland och en del tyska stater.

Utskottet vill slutligen påpeka, att så länge bolagens rösträtt bibehålies,

den stadgade begränsningen av antalet röster är illusorisk, i det

att en person kan rösta icke blott med 40 röster för sig själv utan

också med lika många röster för vart och ett av de bolag, vars ombud

han kan bliva, vilket måste anses strida mot andan i den 1909 genomförda

begränsningen.

Herr Carlsons yrkande, att bolagens rösträtt bör bibehållas i kommunernas

ekonomiska frågor, måste utskottet avstyrka. Ett dylikt undantag

från grundsatsen om personligheten såsom grundval för rösträtten

finner utskottet i och för sig icke riktigt; det skulle vidare stöta

på svårigheter att uppdraga en gräns mellan de ärenden, vari bolaget

finge rösta, och de övriga. De av motionären anförda skälen synas

utgå från en missuppfattning av det inflytande, som ett bolag med nu

gällande regler för rösträtten kan såsom sådant utöva på en kommuns

ekonomiska avgöranden, medan motionären likaledes överdriver följderna

av rösträttens upphörande i dylika frågor.

Kungl. Maj:ts förslag om bibehållande av bolags och omyndigas

rösträtt i ärenden, som röra i mantal satt jord, torde däremot med

hänsyn till nämnda ärendens natur vara befogat, och har utskottet ingen

erinran mot detta förslag. Likaledes synas de av Kungl. Maj:t

anförda skäl för bibehållande av rösträtt för oskiftat dödsbo, därest

myndig delägare finnes i boet, väl grundade.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag till ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet

§§ 8, 9 och 10, motsvarande förordning för stad §§ 9 och 10 samt för

Stockholm §§ 7 och 8.

B. Det kommunala skattestrecket.

[Herr Magnussons motion.]

För valrätt till Riksdagens Andra kammare fordras enligt riksdagsordningen

§ 16 bland andra villkor, att utskylder till stat och kommun

erlagts, vilka förfallit till betalning under de tre närmaste kalenderåren

före det år, då val skall äga rum. Kommunalförordningarna åter

uppställa såsom villkor för rösträtts utövning, att vederbörande icke

häftar för oguldna kommunalutskylder överhuvud taget. Den tidsbegränsning,

som stadgas i fråga om politisk rösträtt, finnes alltså ej här,

utan anses den vanliga preskriptionstiden av tio år gälla.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 51

För att vinna enhetlighet i förhållande till den politiska rösträtten

och under erinran, att rörande tiden för obetalda kommunalutskylders

verkan, såsom diskvalifikation för den kommunala rösträtten olika praxis

råder i olika kommuner, samt att även från ordningssynpunkt en reglering

torde, vara önskvärd, har i herr Magnussons motion föreslagits,

att jämväl i fråga om den kommunala rösträtten införes en bestämruelse,

motsvarande anförda bestämmelser i riksdagsordningen.

Vad i motionen sålunda förordats, synes utskottet från praktisk: synpunkt

innebära en given fördel, då därigenom en välbehövlig lättnad

skulle vinnas i fråga om kontrollen över, att den fordrade skattskyldigheten

fullgjorts. För närvarande torde nämligen på många håll,

dar obetalda utskylder kvarstå såsom diskvalificerande för rösträtt ända

till tio åi, mycket stora svårigheter möta vid röstlängdens uppgörande.

Den olika praxis, som kommunerna följa i fråga om »efterskänkande»

av obetalda utskylder — varmed diskvalifikationen upphör — eller »avkortning»

av desamma varigenom de aiföras ur kommunens räkenskaper

men fortfara att diskvalificera för rösträtten — bör också efter

utskottets, mening påkalla en reglering. Utskottet finner ej heller, att

några piincipiella betänkligheter behöva hysas mot införande på det

kommunala området av bestämmelser i berörda ämne, motsvarande de,

som redan gälla beträffande den politiska rösträtten. Som emellertid

den föreliggande frågan är av den betydelse och omfattning, att en

närmare utredning av densamma och av spörsmål, som med den stå i

samband, torde erfordras, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att

lagändringar enligt motionens yrkande nu företagas, utan finner nödvändigt,

att Riksdagen hänskjuter saken till Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottets hemställan i denna punkt går alltså därpå ut, att Riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj.t efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådana förändringar i gällande kommunalförfattningar,

genom vilka den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder medföra

förlust av. kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak samma

gruncler, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten.

II. Begränsning av rätten att deltaga i iamdstingsmamiava! till den

kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.

[Förordningen om landsting § 5 mom. 1.]

Under denna avdelning .föreslår Kungl. Maj:t, att rätten att deltaga

i landstingsmannaval må tillkomma röstberättigad allenast inom den

kommun, där han är mantalsskriven.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Som motivering härför framhåller föredragande departementschefen

den starkt politiska karaktär, som landstingsmannavalen numera ovedersägligen

äga, varjämte departementschefen påvisat, att utövning avrösträtt

inom flera kommuner vid nämnda val kan innebära ett överskridande

av det stadgade röstmaximum av fyrtio röster, något som måste

anses i hög grad strida emot grunderna för den år 1909 genomförda

begränsningen av den kommunala rösträtten.

Utskottet delar uppfattningen om det berättigade i. dessa synpunkter

och får följaktligen tillstyrka, att Riksdagen måtte bifalla Kungl.

Majrts proposition till ny lydelse av lands tingsför ordningen § 5 mom. 1.

III. Åtgärder till underrättande av deltagandet i kommunala avgöranden.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 11, 16, 17 och 35.

Herr Magnussons motion.

Herr Meurlings motion nr 157.

Herr von Mentzers motion nr 158.]

Såsom departementschefen i sitt yttrande framhållit, har beträffande

landskommunerna frågan om underlättandet av deltagandet i kommunala

avgöranden vid flera tillfällen varit föremål för Riksdagens piövning.

I nämnda ämne hava olika förslag framkommit. Sålunda har

ifrågasatts att möjliggöra ett allmännare deltagande i de kommunala

angelägenheternas behandling genom en indelning av de större kommunerna

i distrikt, i samma syfte har föreslagits utsättandet av kommunalstämmorna

till sön- eller helgdagar, och slutligen hava ändringar

i gällande bestämmelser angående sättet för stämmornas kungörande

påyrkats.

Distriktsindelning i kommunerna föreslås i den nu framlagda

kungl. propositionen endast för val av kommunalfullmäktige och landstingsmän.

Utskottet, som delar föredragande departementschefens mening,

att sådan indelning icke för närvarande kan lämpligen anordnas

för andra kommunala ärendens handläggning, skall upptaga nämnda

fråga till behandling i sammanhang med vad propositionen innehåller

angående ordningen vid dessa val.

Hd för kommunalstämmorna.

Utsättandet av dag för stämmornas hållande ankommer enligt gällande

bestämmelser på kommunalstämmans ordförande. Härutinnan har

Kungl. Maj:t i förslaget rörande kommunalförordningen för landet § 17

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

53

vidtagit den ändring, att ordinarie decemberstämman skall äga att

för det nästkommande året utsätta ordinarie stämma till viss bestämd

dag eller ock besluta, huruvida sådan stämma skall utsättas till söneller

helgdag. Tillika har Kungl. Maj:t föreslagit, att vid beslut om

dylika frågor röstning skall ske efter huvudtalet, varom bestämmelse i

förslaget införts i § 11.

Däremot yrkar herr Meurling i sin motion nr 157 i Första kammaren

avslag på Kungl. Maj:ts förslag, i vad det angår decemberstämmans

rätt att besluta om utsättande av följande års stämmor till söneller

helgdag. Herr von Mentzer yrkar likaledes i motionen nr 158

avslag på propositionen, i vad den rörer nämnda fråga, men förordar i

stället införandet av arbetsfria vardagar för de ordinarie stämmornas

hållande och hemställer, att Riksdagen måtte ingå till Kungl. Maj:t med

begäran om utredning och skrivelse i nämnda syfte.

Utskottet finner Kungl. Maj:ts förslag i denna del synnerligen

välbetänkt. Det bör enligt utskottets mening kunna icke oväsentligt

underlätta de röstberättigades deltagande i stämmorna, om dessa

röstberättigade själva kunna, ifall de så finna lämpligt, vid ett bestämt

tillfälle, den ordinarie decemberstämman, besluta om dagar för följande

års ordinarie stämmor, vare sig en eller flera, och vare sig dagarna

bestämt fixeras eller endast avgöres, huruvida stämma skall hållas å söneller

helgdag. De av herrar von Mentzer och Meurling framställda

skäl mot stämmornas utsättande till sön- eller helgdag kan utskottet så

mycket mindre finna bärande som redan nu praxis på många håll går

i riktning mot stämmornas hållande å sådana dagar. Gentemot tanken

på arbetsfria vardagar för stämmorna har departementschefen framhållit

de stora svårigheter, ett försök till sådan anordning måste möta, och

utskottet vill för sin del endast tillägga, att om även arbetsfria • vardagar

för stämmorna skulle kunna införas, ett utnyttjande av dessa

dagar skulle förutsätta, att stämmorna till dagen fixerades för hela

landet, vilket väl knappast lärer vara möjligt.

Kungl. Majrts förslag är så formulerat, att beslut om stämmas utsättande

till sön- eller helgdag fattas, »därest viss dag för stämmans

hållande ej lämpligen kan bestämmas». Då det torde vara decemberstämmans

egen uppfattning om lämpligheten härav, som bör vara det

avgörande, föreslår utskottet en mindre ändring i förslaget i syfte att

tydligare framhålla detta.

Med hänsyn till naturförhållandena inom vissa av de norrländska

länen har Kungl. Maj:t föreslagit, att den tidsram, inom vilken årets

två första ordinarie stämmor enligt förordningen skola hållas, beträf
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Kommunal
stämmas
kungörande.

fande kommuner inom dessa län må kunna utsträckas med visst antal

dagar, därest skäl därtill föreligga. Utskottet finner nämnda förslag

väl grundat och tillstyrker detsamma.

De ändringar utskottet, förutom vad ovan anförts, vidtagit i § 17

av Kungl. Maj:ts förslag, äro uteslutande av redaktionell natur.

Enligt gällande bestämmelser skall kungörelse om kommunalstämma

uppläsas »från predikstolen», varjämte, därest kommunalstämma det

beslutat, kungörelsen skall — där så ske kan — anslås å viss plats

inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar inom orten.

Beträffande kungörandet i kyrka föreslår Kungl. Maj:t den ändring

i § 16, att kungörande skall ske jämväl i annex- och kapellförsamlings

kyrka samt, därest eljest annan kyrka finnes inom kommunen än huvudkyrkan,

i sådan kyrka. Vad beträffar annex- och kapellförsamlings kyrka

har utskottet ej något att erinra häremot. Däremot anser utskottet

en föreskrift om kungörelses uppläsande jämväl i »annan kyrka» ej tillrådlig.

Inom kommuner torde ej sällan finnas gudstjänstlokaler om

vilka det icke är fullt klart, huruvida de skola uppfattas såsom »kyrkor»

eller icke. En föreskrift i angiven riktning kan under sådana förhållanden

föranleda ovisshet vid tillämpningen samt även leda till besvär

över stämmobeslut, därest det från något håll göres gällande, att en

dylik gudstjänstlokal varit en kyrka, medan åter ordföranden varit av

motsatt uppfattning och på den grund ej föranstaltat om kungörelsens

uppläsande därstädes.

Med anledning av att utskottet sålunda funnit bestämmelsen i Kungl.

Maj:ts förslag om kungörelses uppläsande i »annan kyrka» böra utgå,

föreslår utskottet en härav betingad förändring i § 16 sista stycket.

Gällande kommunalförordning för landet stadgar i § 23, att där omförmälda

protokoll skall »nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles,

från predikstolen uppläsas». Om bestämmelse införes i förordningen

om kungörelsers uppläsande jämväl i annex- och kapellförsamlings

kyrka, torde möjligen med nämnda formulering av § 23 kunna uppstå

ovisshet, huruvida uppläsning jämväl av sagda protokoll skall äga rum i

ifrågavarande kyrkor. Utskottet föreslår en mindre ändring i berörda §,

i syfte att förtydliga, att detta ej avses.

Beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifterna om tillkännagivande

i tidning av tid och ställe för stämmas hållande samt i

samband därmed stående frågor, finner utskottet intet skäl till erinran.

I Kungl. Maj:ts förslag har intagits bestämmelse därom, att kommunalstämmans

beslutanderätt rörande anslag av kungörelse å viss plats

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

inom kommunen eller i fråga om den eller de tidningar, i vilka tillkännagivande

skall intagas, överflyttas på kommunalfullmäktige, därest

sadana finnas.

Häremot har i herr Magnussons motion föreslagits, att även i de

kommuner, där kommunalfullmäktige finnas, beslutanderätten i nämnda

frågor bor tillkomma kommunalstämman. Då det torde bäst överensstämma

med sakens natur, att stämman själv avgör dylika densamma

vidkommande angelägenheter och några särskilda skäl ej synas tala för

en kommunalfullmäktiges bestämmanderätt på nämnda område, anser

sig utskottet böra tillstyrka den i herr Magnussons motion föreslao-na

ändringen i Kungl. Maj:ts förslag.

.. Till följd härav föreslår utskottet, dels att § 16 sjunde stycket i

nämnda förslag måtte utgå,, dels ock, att en ändring vidtages i förslagets

§ 35. Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet 8 27

aga kommunalfullmäktige att besluta rörande alla till stämmans handäggmng

hörande frågor, så framt sådana frågor ej äro särskilt förbehållna

åt stämmans avgörande. De ärenden, i fråga om vilka

stämmans beslutanderätt kvarstår, uppräknas i förordningens 8 33 som

ordagrant^ upptagits såsom § 35 i Kungl. Maj:ts förslag. Bland nämnda

ärenden återfinnas . emellertid ej de, som här avses, varför ett tillägg

till nämnda § 35 i förslaget erfordras, för att desamma skola komma

under stämmans kompetens.

Då utskottet anser, att jämväl bestämmande av tid för ordinarie

kommunalstämmas hållande, i de fall då sådant jämlikt § 17 i Kungl

Majrts förslag kan tillkomma kommunalstämman, bör förbehållas densamma,

även om kommunalfullmäktige finnas inom kommunen, föreslår

utskottet ännu ett tillägg till förutnämnda § 35 i sådant syfte.

• se i ^ngli för.slagi att vid avgörande av de frågor, som beröras

1 SS ty och 17, röstning efter huvudtalet bör användas, finner utskottet

— i överensstämmelse med den mening som uttalades av 1912 års

konstitutionsutskott och då vann Andra kammarens anslutning — väl

grundat. I dylika frågor borde det vara obestridligt, att alla kommunens

röstberättigade hava samma intresse och samma rätt att göra sig

gällande. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag till tillägg

!i n k™4 hemställer därjämte, att hänvisning om den i denna 8 för

dylika frågor stadgade särskilda röstgrund även införes i §§ 16 och 17.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl

Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i

händelseÖ av hans förhinder, av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess

kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,

skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende — — — — — — — —

å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omlörmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande

kalenderår. Angående omröstning vid sadana beslut stadgas i §

11, mom. 3.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört^ eller att kungörelse om

stämma, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst hålles i annex-eller kapellförsamlings

kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, ma icke utgöra

hinder för stämmans hällande.

I § 16, första stycket, ha uteslutits orden:

■Heller finnes eljest inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan

Samma uteslutning har gjorts i § 36 i samma förordning.

Vidare bär i § 16 uteslutits följande stycke: y>Beslut

stadgas».

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas----

ävensom av revisorer; dock att i kommun inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län de tva först nämnda stämmorna,

därest skäl därtill föreligger, må kunna hållas högst fjorton dagar före

eller högst fjorton dagar efter den för dessa stämmor ovan stadgade tid.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

57

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de

ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande är eller någon av dem

besluta, å vilken dag sådan stämma skall hällas eller, därest sä ej fnnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag. Angående

omröstning vid sådant beslut stadgas i § 11 mom. 3.

Angående kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige gäller

vad i § 29 sägs. Om kommunalstämma för val av landstingsmän ävensom

om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom — — — — av sagda förvaltning.

§ 35.

Följande ärenden må----(nuvarande § 33) —---

utan skola alltid i kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles,

ä distriktsstämma bandläggas:

a) fråga om — — — — (nuvarande §33) — — — — i kommunalnämnden

;

f) beslut, varom i §§ 16 och 17 sägs.

Härjämte föreslår utskottet följande ändring i gällande förordning.

§ 23.

Ordföranden skall — — — — varit utsedda.

Det justerade protokollet skall nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

hålles, från predikstolen i kyrkan uppläsas. Hör till kommun jämväl

annex- eller kapellförsamling skall uppläsningen ske allenast i kommunens

huvudkyrka.

IV. Proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige.

[Förordningen om kommunal styrelse på landet §§ 21, 27, 28, 34 och 36.

Herr Bäckströms motion.

Herr Magnussons motion.]

Frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige

var redan vid framläggandet av 1907 års rösträttsreform

föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Den ledde ej då till

något positivt förslag bland annat av det skäl, att, såsom dåvarande

departementschefen framhöll, enligt hittills gällande bestämmelser en

fjärdedel av kommunalfullmäktige utgöras av kommunalnämndens valda

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 haft. (Nr 25.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

ledamöter, hvarjemte ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman

äro självskrivna ledamöter av fullmäktige. I skrivelse till

Kungl. Maj:t anhöll emellertid sistlidna års riksdag, att Kung! Maj:t

måtte låta'' verkställa utredning och framlägga förslag rörande ifrågavarande

ämne.

Emot det förslag, som Kungl. Maj:t med anledning av nämnda

riksdagsskrivelse framlagt och som i stort sett ansluter sig till de för

val av stadsfullmäktige gällande regler, finner utskottet i allt väsentligt

intet skäl till anmärkning.

För att syftet med det proportionella valsättets införande på ifrågavarande

område skall helt vinnas, föreslår Kungl. Maj:t i enlighet

med vad Riksdagen i nyssnämnda skrivelse ifrågasatt, att de valda

ledamöternas i kommunalnämnden samt ordförandens och vice ordförandens

i kommunalstämman självskrivna ledamotskap i kommunalfullmäktige

skall upphöra. Härigenom torde de betänkligheter, som av departementschefen

år 1907 anförts mot proportionalitetsprincipens införande

på ifrågavarande område, väsentligen hava upphäfts.

Emot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan framhåller herr Bäckström

i sin motion önskvärdheten därav, att nämnda kommunala förtroendemän

i varje fall skola tillhöra fullmäktige, och föreslår, att den kungliga propositionen

måtte ändras i sådan riktning, att kommunalnämndens ledamöter

skola tillsättas av och inom fullmäktige samt att i motsats till

vad hitintills gällt, fullmäktiges ordförande och vice ordförande, vilka

fullmäktige själva skola äga utse, jämväl skola vara ordförande och vice

ordförande i kommunalstämman. Yrkande, att fullmäktige skola äga

utse kommunalnämnd göres även i herr Magnussons motion. Vad. i

dessa motioner sålunda föreslagits, anser sig utskottet emellertid

ej kunna tillstyrka. Den viktiga befogenheten att utse kommunalnämnden

ävensom stämmans ordförande och vice ordförande torde

kommunalstämmorna åtminstone för närvarande icke vilja avstå. Det

torde kunna befaras, att ett upphävande av nämnda rätt för stämman

skulle kunna motverka kommunalfullmäktigeinstitutionens införande i

kommuner, där detta annars kunde befinnas lämpligt. Vad angår behovet

av att inom fullmäktige hava tillgång till den sakkunskap, som

nämnden representerar, kan, såsom departementschefen framhållit nämnda

behov tillgodoses därigenom, att valmanskåren, vilken är densamma för

val av såväl fullmäktige som kommunalnämnd, insätter samma personer

i båda dessa delegationer. För övrigt vill utskottet påpeka, att Kungl.

Maj:t föreslagit, att ordföranden och vice ordföranden i såväl kommunalstämman

som nämnden äga att deltaga i tullmäktiges överläggningar,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 59

ändock att de icke äro fullmäktige. Utskottet anser, att detta innebär

en ytterligare garanti för, att sambandet mellan fullmäktige å ena sidan

samt kommunalnämnden och stämmans ordförande å den andra ej upphäves.

I fråga om kommunalfullmäktiges antal gäller för närvarande, att

desamma förutom de självskrivna ledamöterna skola bestå av så många

valda ledamöter, att kela antalet fullmäktige blir fyra gånger så stort,

som . de valda medlemmarnas i kommunalnämnden. I den kungl. propositionen

föreslås bestämmelser härutinnan, som i stort sett ansluta

sig till vad som gäller i fråga om stadsfullmäktige eller att antalet skall,

inom vissa gränser, rättas efter kommunens folkmängd. Utskottet ansluter

sig till denna grundsats endast med den förändring, att i intet

fall antalet får understiga 20, medan Kungl. Magt för de minsta kommunerna,

2,000 invånare eller därunder, lämnat åt kommunerna att bestämma

antalet mellan 12 och 20. Utskottet anser nämligen, att en

representation av mindre än 20 medlemmar ur åtskilliga synpunkter

knappast kan anses lämplig, i all synnerhet som kommunalfullmäktige

enligt de nya bestämmelserna skola förnyas med hälften vart annat år

och . det proportionella valsättet, för att komma till sin rätt, kräver

att icke allt för få platser skola besättas vid varje val. I städerna är

också minsta antalet fullmäktige bestämt till 20, även i städer med

endast 2,000 invånare eller därunder.

Beträffande upphävande av fullmäktigeinstitutionen i kommuner,

där sådan införts, har Kungl. Maj:t i förslagets § 27 infört samma bestämmelser,

som återfinnas i gällande förordning § 36 första stycket.

För att i nämnda fråga vinna likformighet mellan kommunal- och stadsfullmäktige

föreslår utskottet en därutav betingad redaktionell ändring1

av § 27. 0

Angående kungörandet av fullmäktiges sammanträden föreslår utskottet,

i likhet med vad förut skett beträffande kommunalstämma, att

bestämmelserna i det kungl. förslaget om kungörelses uppläsande jämväl

i annan kyrka än huvudkyrkan eller annex- och kapellförsamlings kyrka

måtte utgå.

Vidare har utskottet för att ingen tveksamhet därom skall kunna

råda föreslagit ett tillägg till § 36 i Kungl. Maj:ts förslag, däri upptages

ett motsvarande stadgande till det i § 39 i gällande kommunalförordning

för stad förefintliga av innehåll att fullmäktiges sammanträden

i regel skola vara offentliga.

I övrigt har utskottet under denna punkt av Kungl. Maj:ts förslag

endast vidtagit smärre ändringar av redaktionell art.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.

Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 27.

Vill kommunen åt — —- — — •— — — — — — — — sådant

vara tillåtet.

Är sådant beslut fattat, må förslag om dess upphävande icke väckas

förr än fem år därefter.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmäla frågor erfordras,

stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut hos Konungens befallningshavande

ofördröjligen anmälas.

I § 28 har kommunalfullmäktiges antal bestämts till minst 20.

I § 34 har uteslutits följande stycke:

Ej må den valde up-pdraget sig avsäga, om han icke under nästföregående

fyra år detsamma innehaft.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde — — — — — — -— —

sammanträdet. Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles, i dess

kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År-------uppläsas.

För — — — — — därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som

ovan sägs, bör ock, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast

fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller med posten till honom

översändas.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;

dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

— — — stadgat är

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

61

V. ProportronelSt valsätt vid val av utskott och nämnder m. m. inom

landsting och stadsfullmäktige.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 36 och 56.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm §§ 34 och 35.

Förordningen om landsting §§ 31, 33, 38 och 39.

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige.

Herr Magnussons motion.

Herr Hults motion.

Herr Säfstrands motion.]

1911 års riksdag anhöll i skrivelse till Kungl. Maj:t med anledning''

av åtskilliga vid nämnda riksdag väckta motioner, att Kungl. Maj:t

måtte efter verkställd utredning framlägga förslag till införande av

proportionellt valsätt vid val till sådana hos stadsfullmäktige och landsting

förekommande utskott och nämnder, vilkas egentliga uppgift vore

att förbereda de hos nämnda korporationer förekommande ärenden.

I överensstämmelse med Riksdagens sålunda uttalade önskan hava

bestämmelser i detta syfte intagits i Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande

andra städer än Stockholm föreslår Kungl. Maj:t, att den proportionella

valmetoden skall användas vid utseende av de personer, som jämlikt

förordningen om kommunalstyrelse i stad § 36 kunna utses för beredning

av förekommande ärenden, samt vid val av drätselkammare. Vad angår

Stockholm skall enligt propositionen proportionellt valsätt införas vid

val av beredningsutskottet samt övriga utskott och kommittéer, som

hava till uppgift att förbereda ärenden. Däremot anser Kungl. Maj:t

ej påkallat att införa nämnda metod jämväl vid val av drätselnämnd,

enär dess uppgift till övervägande del är verkställande. Vad slutligen

landstingen beträffar, föreslås proportionella val vid utseendet av de

ledamöter, till vilka landstinget enligt § 38 i gällande förordning överlämnar

vissa ärendens beredning, ävensom av landstingets förvaltningsutskott.

Såsom framgår av denna sammanfattning av Kungl. Maj;ts förslag

har det proportionella valsättets tillämpning i överensstämmelse med

Riksdagens därom framställda önskan huvudsakligen begränsats till

sådana utskott och nämnder, som helt eller väsentligen hava en förberedande

uppgift. Landstingens förvaltningsutskott bilda visserligen

i viss mån ett undantag från nämnda regel. Kungl. Maj:t har föreslagit

Proportionera

val

inom landsting

och städsfullmäktige.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

proportionella val till desamma huvudsakligen av det skälet, att nämnda

utskott såsom en ständig delegation av det i regel endast en gång om

året sammanträdande tinget kommer att i viss mån representera detsamma

mellan dess möten.

I herr Säfstrands och herr Magnussons motioner föreslås den proportionella

valmetoden till införande förutom vid val till förberedande

utskott ock nämnder jämväl vid tillsättande av i övrigt förekommande

styrelser och delegationer, varvid enligt herr Magnussons förslag metoden

i sistnämnda fall dock skall användas endast, därest en fjärd edelav de

väljande det äskar. Utskottet finner visserligen, att gränsen mellan

förberedande delegationer och andra understundom kan bliva svår att

uppdraga, och att skäl kunna anföras för en vidsträcktare användningav

den proportionella valmetoden, men har dock, med hänvisning till

Riksdagens ståndpunkt år 1911, stannat vid att tillstyrka den proportionella

metodens införande endast för de av Kungl. Maj:t föreslagna fall.

Proportio- Kungl. Maj;t har föreslagit, att val till drätselkammare skall för
aiimän^-åd-

rä-ttas efter proportionell metod ej blott, då nämnda val förrättas inom

stuga. stadsfullmäktige, utan jämväl i de städer, där stadsfullmäktige ej finnas

och valen följaktligen äga rum å allmän rådstuga. De av Kungl. Maj:t

föreslagna reglerna för val i nu föreliggande fall, till vilka utskottet

senare återkommer, kunna emellertid icke tilllämpas vid val å allmän

rådstuga, enär nämnda regler äro affättade för sådana val, vid vilka varje

väljande äger en röst, medan å allmän rådstuga åter valen ske efter graderad

röstskala. Även i det avseendet torde ifrågavarande regler vara mindre

lämpade för val å allmän rådstuga, att enligt desamma suppleanter skola

tillsättas genom särskilt val, vilket nödvändiggör tvenne valförrättningar

och röstsammanräkningar. Kan detta i fråga om val inom relativt

begränsade valkorporationer såsom stadsfullmäktige och landsting låta

sig göra, torde det däremot beträffande val å allmän rådstuga visa sig

förenat med praktiska svårigheter. Under sådana förhållanden och då

en reform i angiven riktning skulle äga endast ringa praktisk betydelse

— de stadskommuner, i vilka stadsfullmäktigeinstitutionen ej är

införd, äro endast tvenne, Östhammar samt Skanör med Falsterbo, —

tillstyrker utskottet, att bestämmelsen i Kungl. Maj;ts förslag om

proportionell metod vid val av drätselkammare å allmän rådstuga

måtte utgå.

Proportio- I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit herr

''''uommimat Magnuss01is motion, i vad densamma rörer införandet av proportionella

stamma, val till kommunalnämnd. Såsom förut under punkt IV framhållits, har

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

63

utskottet avstyrkt förslag därom, att i de kommuner, där kommunalfullmäktige

finnas, dessa skulle äga att utse kommunalnämnd. Under

sådana förhållanden finner utskottet ej skäl ingå på frågan om tillämpning

av den proportionella valmetoden inom kommunalfullmäktige.

Vad åter angår nämnda metods införande vid val å kommunalstämma,

så torde det möta samma praktiska svårigheter att finna lämpliga regler

för metodens användning här som ovan framhållits beträffande anordnandet

av sådana val å allmän rådstuga. Härjämte kan ifrågasättas lämpligheten

utav att betunga kommunalstämmans ordförande med de ofta tidsödande

och i viss mån invecklade röstsammanräkningar, varmed nämnda

metod är förenad. Slutligen vill utskottet erinra därom, att Riksdagen i

sin förutberörda skrivelse år 1911 ej satt i fråga det proportionella valsättets

införande på nu berörda område. Utskottet finner sig på grund

av vad sålunda anförts ej kunna tillstyrka herr Magnussons motion i

vad den rörer nu föreliggande ämne.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall det proportionella valsättets an- proportionellt

vändning i nu förevarande fall ej göras obligatoriskt, utan föreslår vahm fj

Kungl. Maj:t, att val efter enhällig överenskommelse därom skall kunna oUuJatmislt

ske i annan ordning. Utskottet finner Kungl. Majrts förslag härutinnan

väl grundat så till vida, som en undantagslös användning av proportionella

val i många fall skulle föranleda onödig tidsutdrägt och omgång.

Särskilt gäller detta de fall, då överenskommelse i förväg träffats mellan

olika meningsgrupper. Däremot föreslår utskottet den ändring i Kungl.

Maj:ts förslag, att vals förrättande efter proportionell metod skall äga

rum endast om så stort antal av de väljande det önskar, som motsvarar

det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer, valet avser, ökat med 1. Utskottet anser, att nämnda bestämmelse

bättre än Kungl. Maj:ts förslag ger garanti emot en onödig

användning av metoden.

Beträffande de grunder, efter vilka de proportionella valen i nu stadgan,

föreliggande fall skola anordnas, har Kungl. Maj:t i sitt förslag upptagit

de i stadgan för val till Riksdagens utskott givna bestämmelser,

vilka Kungl. Maj:t föreslagit till införande i eu särskild stadga. På

grund av vad ovan anförts föreslår utskottet sådan förändring i nämnda

stadga, att densamma ej berör val å allmän rådstuga. Dessutom föreslår

utskottet, att bestämmelsen om, att valsedlarna för att bliva gällande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Landstingens

förvaltnings
utskott.

skola vara hoprullade, måtte utgå samt att en mindre redaktionell ändring

måtte vidtagas. I övrigt finner utskottet ingen anledning till anmärkning

mot Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Landstingens förvaltningsutskott hava hittills ej varit omnämnda i

landstingsförordningen, utan äro en institution, som uppstått och utvecklats

vid sidan av lagen. Kungl. Maj:t har emellertid i sitt förslag intagit

bestämmelser, som röra nämnda utskott. Sålunda föreslås, att utskottet

skall bestå av landstingets ordförande såsom självskriven ledamot och

i övrigt väljas bland tingets ledamöter samt att landstingets ordförande

tillika skall vara ordförande i utskottet.

Herr Hult har i sin motion riktat sig mot nämnda bestämmelser.

Emot det föreslagna stadgandet, att utskottet skall utses bland landstingets

ledamöter, framhåller motionären, att inom förvaltningsutskottet

särskild sakkunskap för förvaltningen av landstingens ekonomiska angelägenheter

är av nöden, och att sådan understundom måste sökas utom

landstingsmännes krets. De skäl, motionären sålunda anfört, finner utskottet

väl grundade, och föreslår utskottet med anledning härav en

ändring i propositionen i motionens syfte. Beträffande ordförandens i

tinget självskrivenhet i förvaltningsutskottet finner utskottet vad motionären

häremot anfört förtjäna avseende. Då utskottet anser, att bestämmelsen

om nämnda självskrivenhet utan olägenhet kan upphävas,

i synnerhet som tingets ordförande i de fall, då landstinget så finner

lämpligt, torde komma att inväljas i utskottet, tillstyrker utskottet herr

Hults motion jämväl i denna del.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.

Maj:ts proposition:

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — — beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt på sätt därom är särskilt stadat, därest sadant äskas av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

65

minst sa många väljande, som motsvara det tal, vilket er hålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Inom stadsfullmäktige skall sadant val, där tva eller flera personer

skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant

äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhalles,

om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser,

ökat med 1.

[Motsvarande ändring har vidtagits i § 35 av förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm.]

Förordningen om landsting.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst

utse ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen

av landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava

de åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott ske, där två

eller flera personer skola utses, proportionellt, på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sadant äskas av minst sä mänga väljande, som motsvara

det tal, vilket er hålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra

en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till

särskilt utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt^ på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av

minst sä många väljande, som motsvara det ial, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

§ 39.

För varje fråga — — — — delade, bestämma beslutet.

Val ^ skall, där sä äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan dem,

som erhållit lika röstetal, skilje lotten.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

YL Ändring av den proportionella metoden i fråga om vai av suppleanter

til! landstingsman och efterträdare till stadsfullmäktige m. m.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 32.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 28..

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 14.

Förordningen om landsting §§ 3 och 8.

Herr K. J. Ekmans motion.]

Den av Kungl. Maj:t föreslagna partiella reformen av den proportionella

valmetoden, avseende suppleant- och. ersättare, är, såsom

departementschefen påpekar, närmast föranledd av 1911 års Riksdags

skrivelse, nr 138, däri Riksdagen framhåller, att den nu gällande proportionella

valmetoden i tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga

brister, särskilt i fråga om val av suppleanter till stadsfullmäktige-

och landstingsmän.

Kungl. Majrts förslag innebär, att vid utseendet av ersättare och

suppleanter, rangordningsregeln, med bibehållande av metoden i öfrigt,

skulle komma till tillämpning i stället för reduktionsregeln, vilket i

lagtexten uttryckts sålunda, att valsedels röstvärde skall tillgodoräknas

den av de å sedeln upptagna förut ej valda, vilkens namn står främst

å sedeln.

På denna punkt bär utskottet ock till behandling förehaft herr

K. J. Ekmans motion. Denna inskränker sig ej till att föreslå ändring

i det proportionella valsättet i vad detsamma avser suppleanters

och ersättares utseende, utan går förslaget ut på en fullständig omläggning

av hela den hos oss tillämpade proportionella valmetoden.

Då sistnämnda vittomfattande spörsmål, såsom av departementschefens

yttrande framgår, för närvarande inom justitiedepartementet är föremål

för utredning, har utskottet givetvis ansett sig sakna anledning att nu

till närmare granskning upptaga herr Ekmans förslag.

Det skulle visserligen kunna ifrågasättas, att även den av Kungl.

Maj:t föreslagna reformen borde anstå i avvaktan på den allmänna revisionen

av det proportionella valsättet.

Med hänsyn till den ringa avvikelse från'' gällande bestämmelser,

som den föreslagna förändringen innebär, och i betraktande av önskvärdheten

av att de på denna punkt förefintliga, onekligen svåra bristerna

i valmetoden bliva avhjälpta före tidpunkten för 1914 års landstingsmannaval,

till vilken tid den allmänna revisionen säkerligen ej kan vara

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr So.

67

genomförd, har utskottet emellertid i likhet med departementschefen ej

tvekat att förorda den ifrågavarande partiella reformen. Utskottet har

ansett sig så mycket hellre kunna gorå detta, som sistnämnda reform

i ingen mån lärer vara ägnad att fördröja genomförandet av nyssberörda,

^ allmänna revision av den proportionella metoden.

Avén i ett annat avseende föreslår Kung!. Maj:t förändring i hithörande

stadgänden. Med nuvarande bestämmelser kan det inträffa,

att en landstingsmannasuppleant från en viss meningsgrupp kan komma

att inträda i stället för eu landstingsman, tillhörig en annan grupp.

Givetvis är-, såsom ock innevarande års Riksdag i annat sammanhang

uttalat, en. dylik möjlighet stridande mot det proportionella valsättets

princip.. Kungl. Magt föreslår nu sådana ändringar i 8 § landstingsförordningen,

att en dylik eventualitet ej vidare må kunna inträffa.

Då emellertid härav måste följa att, därest viss grupp tilldelats endast

eu plats, den för gruppen valde landstingsmannen skulle erhålla allenast

eu suppleant, föreslås i den kungl. propositionen, att, där vid suppleantvalet

sammanräkningen avser grupp, vilken fått sig tilldelad blott

en plats, de två, som ernått högsta rösttalen, skola vara suppleanter.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet i princip

intet att erinra. Emellertid torde det med den i övrigt antagna metoden

för sammanräkningen ej låta sig göra, att i det fall, att två suppleanter

skola för en landstingsman utses, låta detta ske genom en gemensam

sammanräkning, utan torde två sammanräkningar bliva nödiga,

därvid den vid första sammanräkningen utsedde suppleantens namn vid

den senare sammanräkningen anses såsom obefintligt. Från denna Utgångspunkt

föreslår utskottet en jämkning i 8 §:ns första moment. Med

anledning härav har ock i andra momentet ändring funnits påkallad.

Utskottet föreslår sålunda under denna avdelning följande ändringar i Kungl.

Maj:ts proposition:

Förordningen om landsting.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsman blivit avslutat, skola suppleanter

utses sålunda, att för landstingsman, vald för grupp, som endast tilldelats

en plats, företagas tvä nya sammanräkningar mom denna grupp, samt att

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valdistrikt.

för varje annan landstingsman företages en ny sammanräkning inom den

grupp, för vilken han blivit vald. Har — — — —.

— — — landstingsmannen blivit valda.

Vid —- — — landstingsmannavalet. Valsedel beräknas äga sitt

ursprungliga röstvärde, och detta skall vid varje ny sammanräkning

tillgodoräknas den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å

sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna från den grupp, för vilken

ban valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande

landsting sman, vald för grupp, som tilldelas endast en landsting smannaplats,

att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit tidigare

vald, samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som utsetts

genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats

framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant,

som blivit tidigare vald.

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige m. m.

Under denna avdelning i propositionen behandlas under särskilda

rubriker ordningen vid landstingsmannaval, vid stadsfullmäktigval och

vid kommunalfullmäktigval.

A. Ordningen vid landstingsmannaval.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 14 och 64.

Förordningen om landsting §§ 4 och 5.

Herr Magnusons motion.

Herr von Mentzers m. fl. motion nr 159.

Herr Berglunds m. fl. motion.

Herr Rafs motion.]

För att underlätta deltagandet i landstingsmannaval föreslås i den

kungl. propositionen, att kommxtn å landet, vilken till följd av samfärdsförhållanden

eller andra orsaker finnes icke lämpligen höra utgöra

ett enda valdistrikt, må kunna delas i två eller flera. År kommun

s. 69 Kontrollera mot PDF

* Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 69

delad i två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, utgör

sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för landstingsmannaval. Förslag

om dylik delning kan väckas av envar i kommunen boende och till

deltagande i landstingsmannaval berättigad person. Beslutanderätten

tillkommer emellertid Konungens befallningshavande.

I kommun, som är sålunda delad i valdistrikt, förrättas landstingsmannavalet

å den för landstingsmannaval i allmänhet stadgade dag å

särskilda i de olika distrikten var för sig hållna distriktsstämmor, och

förrättas valet under ledning av den ordförande, som ordinarie kommunalstämman

i december månad året innan val skall äga rum för

varje valdistrikt bland de inom distriktet röstberättigade därtill utsett.

Den sålunda föreslagna distriktsindelningen medför, att i de kommuner,

där densamma kommer till stånd, röstlängden ävensom debiterings-

och uppbördslängden måste uppläggas i särskilda delar för de

olika valdistrikten. Bestämmelser härom äro införda i § 14 resp. § 64

av kommunalförordningen för landet.

Vad beträffar frågan om distriktsindelning för stad framhåller föredragande

departementschefen, att redan med gällande bestämmelser

särskild röstupptagning för de röstägande inom olika delar av staden

torde kunna anordnas, vadan någon lagändring för distriktsindelnings

möjliggörande ej är erforderlig.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det för åstadkommande

av ett livligt deltagande i landstingsmannaval en torde vara

av synnerligen stor betydelse, att möjlighet skapas för uppdelning av

därför ägnade landskommuner i valdistrikt. Vad den närmare anordningen

av denna distriktsindelning beträffar har utskottet ej heller

någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

De förändringar, som utskottet företagit i §§ 14 och 64 av kommunalförordningen

för landet, äro av uteslutande redaktionell art.

I valkrets på landet skall jämlikt nuvarande § 5 mom. 1 av landstingsförordningen

valet av landstingsmän förrättas vid första ordinarie

kommunalstämman under året, vilken enligt § 17 av förordningen om

kommunalstyrelse på landet skall hållas under senare hälften av mars

månad.

I fjolårets proposition i ämnet föreslogs, att det obligatoriska sambandet

mellan landstingsmannavalet och den ordinarie marsstämman

skulle brytas, samt att valet skulle förläggas till arbetsfri, för hela

landet gemensam valdag, vartill fjärde söndagen i mars eller, om påskdagen

då infölle, annandag påsk var i propositionen föreslagen. Kon
-

Valdag och

valtider.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

stitutionsutskottet, som delade uppfattningen om önskvärdheten av att

valet utsattes till arbetsfri dag, gemensam för hela landsbygden, föreslog

för sin del såsom valdag Marie bebådelsedag.

Med godtagande av denna mening föreslås i årets proposition

Marie bebådelsedag såsom obligatorisk valdag ej blott för landsbygdens

del, utan jämväl för städernas, där valet enligt nu gällande bestämmelser

förrättas i senare hälften av maj månad.

På denna punkt hava emellertid i tre motioner hemställts om större

eller mindre ändringar i propositionen. Iierr von Mentzer m. fl. yrkar

i motionen nr 159 i Första kammaren, att val av landstingsmän må,

där så finnes lämpligt, kunna utsättas att äga rum å annan dag under

senare hälften av mars månad än den av Kungl. Maj:t föreslagna,

medan herr Räf hemställer, att Kungl. Maj:ts förslag om att Marie

bebådelsedag skall bliva valdag för landstingsmannavalens förrättande

icke måtte bifallas, eller att, om Riksdagen bifaller samma förslag, den

också må i skrivelse till Kungl. Maj;t anhålla om behövliga åtgärder

för att Marie bebådelsedag måtte avföras från kyrkans helgdagar till

arbetsfri vardag. Herr J. E. Berglund in. fl. hemställer om sådant tillägg

till bestämmelserna om gemensam valdag, att i kommun inom Norrbottens,

Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Stora

Kopparbergs och Värmlands län landstingsmannava-1 må, därest kommunens

ordinarie decemberstämma så beslutar, förrättas högst en månad

efter den eljest för detta val stadgade tid.

Utskottet delar nästlidet års konsitutionsutskotts och Kungl. Maj:ts

mening derutinnan. att det ur ett flertal synpunkter är högeligen finsk*

värt, att landstingsmannavalen, särskilt vad landsbygden vidkommer,

förrättas på en gemensam arbetsfri dag. Utskottet finner ock lika med

fjolårets konstitutionsutskott den av Kungl. Maj:t i detta avseende nu

föreslagna dagen eller Marie bebådelsedag såväl med hänsyn till tidpunkten

för valets förrättande som ur andra synpunkter väl vald.

Då det vid införande av gemensam valdag givetvis är av vikt, att

densamma ock blir för sådant ändamål obligatorisk, finner utskottet ej

skäl att tillstyrka det motionsvis framförda yrkandet om rätt för kommunalstämma

att besluta avvikelse från den sålunda stadgade regel.

Vad särskilt beträffar det i herr Berglunds m. fl. motion gjorda förslaget,

enligt vilket i stora delar av landet landstingsmannavalet skulle

kunna i kommuner, som sådant besluta, förrättas så sent som en månad

efter den ordinarie valdagen, skulle detsamma lämna eu alltför kort tid

för möjliga besvär över valet och ett av besvären eventuellt föranlett

nytt val. Ett sådant medgivande skulle också äventyra hela det med

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

71

den kungl. propositionen avsedda ändamål, i det att på så sätt valets

enhet i en mängd valkretsar skulle kunna alldeles sönderbrytas genom

att eu eller flere kommuner inom valkretsen komme att välja ända till

en månad senare än de övriga. Detta skulle ur synpunkten av valets

enhet medföra en avgjord försämring även i förhållande till nuvarande

ordning. Utskottet vill icke förneka, att de i motionen anförda förhållanden

i fråga om den del av befolkningen, som lämnar sina hem

för arbeten i skogarna, kunna föranleda vissa olägenheter för dessa

valmän vid deltagande i valet, men sagda olägenheter böra dock icke

avhjälpas på ett sätt, som i så hög grad kan inverka menligt på valen

i deras helhet. Om valdagen blir såsom Kungl. Maj:t föreslår en

gång för alla fastslagen, bör detta för övrigt även för ifrågavarande

valmän underlätta att inrätta sig så, att de antingen själva eller genom

ombud kunna deltaga i valet. Utskottet kan på dessa grunder icke

förorda herr Berglunds motion.

Icke heller kan utskottet fästa avseende vid det av herr Räf framställda

yrkandet.

Vad föredragande departementschefen anfört för förflyttning av

även städernas val till samma tidpunkt som landsbygdens finner utskottet

väl grundat, och mot förläggandet av jämväl dessa val till

Marie bebådelsedag synes intet vara att erinra.

Beträffande valtid föreslår Kungl. Maj:t lika för land och stad, att

valet ej må äga rum under gudstjänsttid, samt att det skall fortgå minst

två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två timmar efter

klockan fem eftermiddagen.

Det har inom utskottet blivit upplyst, att vad landsbygden angår

inom vissa trakter av vårt land högmässogudstjänsten på Marie bebådelsedag

drar ut så långt på förmiddagen, att det skulle möta eu del

svårigheter att förlika förbudet mot valets förrättande å gudstjänsttid

med bestämmelsen om dess hållande under, minst två timmar före

klockan tre eftermiddagen. Vid sådant förhållande har utskottet funnit

sig böra förkorta sagda tidstermin till minst en och en halv timme.

Beträffande röstavlämningen har Kungl. Maj:t i årets proposition

godtagit konstitutionsutskottets förslag från i fjol, enligt vilket valet,

därest kommunalstämma sådant förut beslutat, skall kunna ske efter

upprop. Häremot har utskottet intet att erinra.

För valhemlighetens tryggande föreslås i årets liksom i fjolårets

proposition, att det vid valen till Riksdagens Andra kammare gällande

Röstavläm
ningen.

Valhemlig
hetens
betryggande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Röstsammanräkning

en.

Moment sindelning.

systemet med valskärmar och valkuvert skall komma till användning

jämväl vid landstingsmannaval. Vad valkuverten beträffar har Kung!.

Maj:t upptagit konstitutionsutskottets förslag från fjolåret, att desamma,

för möjliggörande av röstvärdets direkta antecknande på röstsedeln,

skola vara mitt på framsidan försedda med »fönster».

Till ytterligare betryggande av valhemligheten äro i det kungl.

förslaget bestämmelser intagna, vilka föreskriva, att de valsedlar, som

begagnas, skola vara av lika format och utseende. Avsikten härmed är

dock ej, att den minstå avvikelse skulle medföra röstsedelns kassering.

För att än tydligare framhålla detta har utskottet vad papperets beskaffenhet

angår gjort ett förtydligande tillägg till omhandlade bestämmelser

i 4 §.

I övrigt har utskottet i denna del ej haft annan anmärkning mot

det kungl. förslaget än att det ansett en föreskrift behövlig, att jämväl

blanketter till valsedlar skola i vallokalen tillhandahållas valmännen.

Röstsammanräkningen skall enligt Kungl. Maj:ts förslag vad landsbygden

vidkommer fortfarande åligga domhavanden i orten, vilken dock

härvid skall biträdas av två av Konungens befallningshavande därtill

förordnade personer. I stad ombesörjer magistraten rösternas sammanräkning.

Utskottet har på denna punkt ej annan anmärkning, än att den av

domhavanden företagna röstsammanräkningen, på sätt i herr Magnussons

motion yrkas, synes böra kungöras i »en eller flera» ortstidningar.

I propositionen föreslås ock, att underrättelse om valets utgångskall

uppläsas i valkretsens kyrkor samt, där så lämpligen kan ske, införas

i ortstidning.

Då emellertid dagspressen ej lärer underlåta att på textavdelningen

låta utgången av valet komma till allmänhetens kännedom samt i allt

fall ingens rätt kan bliva därpå lidande, om någon gång kungörandet

icke blir så omfattande som Kungl. Maj:t avsett, har utskottet funnit

berörda stadgande saklöst kunna utgå. Utskottet erinrar ock därom,

att enligt § 12 i landstingsförordningen, vilken § kvarstår oförändrad,

underrättelse om samtliga landstingsmannavalens utgång i varje fall

skall intagas i länskungörelserna.

Slutligen har utskottet, i betraktande av den avsevärda omfattning,

som 5 § av landstingsförordningen enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

komma att äga, funnit sig föranlåtet att i överskådlighetens intresse

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25. 73

vidtaga en mer genomförd underindelning av §:n, än Kung], Maj:t föreslagit.

Härvid har utskottet under särskilda med siffror betecknade

moment sammanfört de ensamt för landet liksom ock de ensamt för

stad gällande stadgande^ varefter inom varje dylikt moment en litteraindelning

vidtagits. Delvis på grund av denna förändrade indelning

hava ock vissa redaktionella jämkningar i 5 § föreslagits.

Utskottet föreslår sålunda under denna punkt följande ändringar i Kung!

Maj:ts proposition.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet:

§ 14.

.. Sedan taxeringslängden för —---dem belöpande rösttal.

Ai o 1 kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller

landsting smäll, skall längden uppläggas — — — — — _ företedda.

§ 64-

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom
mun

aiutskylder. Till bestyrkande av — — — restantier och avkortningar.

Aro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller

landsting smän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt,

och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de särskilda

delarnas slutsummor.

Förordningen om landsting.

§ 4.

I femte stycket insattes ordet- »väsentlig»*) så att stycket får följande lydelse
Ogill

är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

1 övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall, finnas i

de enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

•) [Samma ändring liar vidtagits i § 29 av förordningen om kommunalstyrelse på

landet, 1 g 24 av förordningen om kommunalstyrelse i stad, samt i 8 10 av förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm.]

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 5.

berättigad.

2 a) Val av landstingsman förrättas ä landet kommunvis.

Fullmakten skall vara antingen skriven och underskriven av utställaren

samt med dennes sigill försedd, eller och av honom underskriven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

c) Landstingsmannar al Jörr ättas i kommun

fortgå minst en och en halv timme före klockan tre eftermiddagen samt

minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållasv).

e) Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i en eller flera ortstidningar*

**)®) kungjord förrättning sammanräkna de avgivna rösterna.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

3 a) I stad förrättas valet inför-----------------------“ f

Om rösträttens utövning och överlåtande på annan ävensom angående

valets förrättande gäller i tillämpliga delar cad i mom. 2 b), c), och d),

är stadgat.

Sammanräkningen — —---— ~7 ~T

_ ___ _______kungöras i en eller flera ortstidningar

Valets utgång —

— avslutad.

*) [Denna mening har jämväl insatts i § 29 av förordningen om kommunalstyrelse på

landet, i § 24 av förordningen om kommunalstyrelse i stad och i § 10 av förordningen om kom
munalstyrelse

i Stockholm]. . _ ,* ,, „ n„fc,

**) Orden »en eller flera tidningar inom orten» (.»inom lanet») resp. »en eliei flera orts
tidningar»

ha jämväl insatts i §§ 13, 20 och 62 av samma förordning samt i § 33 av förordningen

om kommunalstyrelse på landet, och i § 15 av förordningen om kommunalstyielse i stad.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

75

4. Vid avfattande

fastställes.

B) Orclninc/en vid stadsfullmäktigval.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 24.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 10.]

Beträffande distriktsindelning av stad vid stadsfullmäktigval framhåller

föredragande departementschefen, att särskild röstupptagning redan

med gällande bestämmelser ansetts kunna anordnas, samt att förty några

nya stadganden i detta avseende ej torde erfordras.

För valets anordnande samt valhemlighetens betryggande vid stadsfullmäktigval

föreslår Kungl. Maj:t motsvarande bestämmelser till de,

som skulle komma till användning vid landstingsmannaval, dock att

valet ej skall förrättas å viss gemensam dag, utan att såsom hittills

magistraten skall äga att anordna valet på dag, den lämpligast finner.

Vidkommande tiden på dagen för valets förrättande föreslås den avvikelse

från föreskrifterna härom vid landstingsmannaval, att valet skall försiggå

minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Utskottet har i denna del ej funnit skäl till annan ändring i det

kungl. förslaget än att givetvis de av utskottet vid »landstingsmannavalen»

föreslagna avvikelserna däri även här i tillämpliga stycken vidtagits.

C) Ordningen vid kommunalfullmäktigval.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 29, 30, 31, 32, 33, 35, 65

och 74.

Herr Magnussons motion.]

Kungl. Maj:t föreslår, att, i överensstämmelse med vad i stad

redan gäller vid stadsfullmäktigval, för val av kommunalfullmäktige

kommun med mer än 10,000 invånare skall delas i valkretsar. Kretsindelningen

skall så verkställas, att varje krets kommer att utse minst

sex högst tjugu kommunalfullmäktige efter närmare angiven beräkningsgrund.

Då emellertid vid varje kommunalfullmäktigval endast halva

antalet fullmäktige skall utses, skulle detta innebära, att minimiantalet

på en gång valda fullmäktige skulle bliva så lågt som tre. Som det

emellertid med hänsyn därtill, att den proportionella valmetoden vid

dessa val skall komma till tillämpning, måste vara av vikt, att antalet

Valkrets
indelning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Valdistriktsindelning.

Valen.

76 Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 25.

personer, som skola genom ett val utses, ej sättes lägre än som är

oundgängligen nödvändigt, har utskottet ansett det lämpligt att höja

nyssberörda minimisiffra till tio, varigenom ock likformighet med motsvarande

förhållanden i stad skulle inträda.

I övrigt har utskottet ej funnit anledning till anmärkning mot förevarande

del av det kungl. förslaget.

För att ytterligare underlätta deltagandet i kommunalfullmäktigvalen

föreslår Kungl. Maj:t, att kommun, som ej är delad i valkretsar,

eller där så är fallet, sådan valkrets skall kunna delas i valdistrikt.

Förslag härom må väckas av enskild röstägande, men beslutanderätten

tillkommer Konungens befallningshavande.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall röstberättigad äga att utöva

sin valrätt allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven. För den händelse, att person, som ej är inom kommunen

mantalsskriven, inom olika valdistrikt äger fast egendom eller är

för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd, äro i

den kungl. propositionen särskilda regler givna för avgörande av frågan,

inom vilket distrikt han bör utöva sin rösträtt. Då emellertid de sålunda

givna reglerna synts utskottet dels ofullständiga och dels icke fullt

klart affattade, har utskottet företagit en omredigering av desamma.

Med anledning av denna ändring har utskottet ock föreslagit ett

därav betingat tillägg till 65 § av kommunalförordningen för iandet.

I detta sammanhang må påpekas, att — vid det förhållandet att

en del eljest kommunalstämma tillkommande angelägenheter enligt förslaget

i stället skola å distriktsstämma handläggas — en mindre ändring

i ingressen till 35 § (nuvarande 33 §) av kommunalförordningen för

landet synts påkallad.

Beträffande tidpunkten för kommunalfullmäktigvalen föreslår Kungl.

Maj:t, att desamma skola äga rum under tiden från och med den 1

november till och med den 15 december å dag, som av kommunalstämma,

det år valet skall hållas, bestämmes.

I herr Magnussons motion yrkas, att valet må kunna ske under

tiden från och med den 1 november till och med den 31 december

å dag, som kommunalstämman i december året näst före det, under

vilket valet skall förrättas, äger att bestämma.

Ehuru onekligen vissa skäl tala för möjligheten av valstämmans

hållande så sent som i motionen föreslås, varigenom densamma exempelvis

skulle kunna äga rum under någon av dagarna under julhelgen,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

77

vilket givetvis mången gång skulle underlätta ett livligt deltagande i

valet, har utskottet dock ej ansett sig kunna tillstyrka den ifrågasatta

tidsutsträckningen, därvid för utskottet det skälet varit avgörande, att

kommunalfullmäktiges funktionstid begynner den 1 januari, före vilken

tidpunkt valresultatet givetvis måste vara uträknat. Ej häller i övrigt

har utskottet funnit skäl tillstyrka de i motionen på denna punkt framburna

ändringsförslagen.

Vad angår valtid, ordningen vid valets förrättande samt åtgärder

till valhemlighetens tryggande skola enligt den kungl. propositionen

därom gälla samma bestämmelser som för landstingsmannavalens del äro

föreslagna. Röstsammanräkningen vid kommunalfullmäktigvalen, vilken

förrättas enligt de i §§ 30—32 givna regler, skall enligt Kungl. Maj:ts

förslag uppdragas åt länsstyrelserna, vilket i sin tur medför, att klagan

över valet måste ske direkt hos Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Gentemot vad Kungl. Maj:t i dessa avseenden föreslagit har utskottet

i princip intet att invända. Givetvis böra dock de av utskottet

för landstingsmannavalens del föreslagna detaljändringar i den kungl.

propositionen här i tillämpliga delar vidtagas.

Utskottet föreslår sålunda under denna punkt följande ändringar i Kungl. Maj:ts

proposition.

Förordningen om kommimalstyrelse på landet.

§ 29.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst tio högst tjugu kommunalfullmäktige — — — -— — — — _

Mom. 3. — — — — — — — — — — _ __________ ____ _

Medlem — — — — — — — — — — — ____ _____

Rån ej med tillämpning av vad sålunda är stadgat avgöras, var häri äger

valrätten utöva, ankomma på honom själf att därom bestämma, därest han

anmäler sin önskan senast vid den i § 65 omförmäla justering av röstlängden.

'' Hav ej sådan anmälan skett, uppföres han i röstlängden för

det valdistrikt kommunalnämnden bestämmer.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

I § 29 har följande stycke uteslutits:

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,

samt, där sä lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

[Motsvarande stycke har uteslutits jämväl i § 32 av samma förordning samt i § •>

av förordningen om landsting.]

Beträffande den i § 35 föreslagna ändring se sid. 57.

Dessutom föreslår utskottet följande ändring av § 65 i samma förordning.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden —---funnit fog.

Överföres i röstlängd medlem av kommun på anmälan som i § 2.9

mom. 3 sägs, till annat valdistrikt än det, inom vilket han vid röstlängdens

upprättande förts, skall'' motsvarande ändring ske i debiterings- och uppbördslängden.

Nämnda stämma — — — december månad, sammanträda.

D. Besvär över landstingsmannar al.

[Förordningen om landsting § 13.]

Under denna avdelning av propositionen behandlas ock frågan om

besvär över landstingsmannaval. För närvarande gäller enligt § 13

landstingsförordningen, att djdika besvär skola anföras hos Konungens

befallningshavande senast före klockan 12 å fjortonde dagen efter den,

då valet avslutats. Klagan över Konungens befallningshavandes utslag

må ej äga rum.

Kungl. Maj:t föreslår nu med anledning av nästlidet års Riksdags

skrivelse, nr i 17, att Konungens befallningshavandes befattning med

mål av förevarande slag skall upphöra, samt att desamma i stället skola

direkt upptagas av Kungl. Maj:t i regeringsrätten. I sammanhang

härmed föreslås ock besvärstidens utsträckning till en månad efter den

dag, då valet avslutats.

Utskottet finner de skäl, som departementschefen anfört till stöd

för nyssberörda anordning avgörande. Itndast på eu punkt har utskottet

med anledning av herr Magnussons motion avvikit från Kungl.

Maj:ts förslag, nämligen härutinnan att utskottet ansett, att den kungörelse,

varigenom Konungens befallningshavande utsätter tid för avgivande

av förklaring över besvären, bör kunna komma till införande

ej allenast i en utan, därest så prövas lämpligt, i flera av tidningarna

inom orten.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25

79

VIII. Besvär över Konungens befallningshavamSes utslag i kommunala mål.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 77.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad § 78.]

Med anledning av 1911 års Riksdags skrivelse, nr 29, har Kung!

Maj:t föreslagit den ändring av § 77 av förordningen om kommunalstyrelse

på landet samt § 78 av kommunalförordningen för stad, att

den i dessa §§ stadgade besvärstiden av sextio dagar måtte inskränkas

till allenast trettio dagar, dock att för menighet, som klagar, den sålunda

bestämda tiden skulle utsträckas med femton dagar.

Utskottet har ej funnit något att erinra mot förslaget i denna de!,

och får förty tillstyrka, att Riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj ris förslag

till ändring av förordningen om kommunalstyrelse på landet § 77

och motsvarande förordning för stad § 78.

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommunai
styrelse

på landet.

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar och beslut.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 43.

Herr Magnussons motion.]

Kungl. Majri föreslår, att den rätt, som kyrkoherde enligt § 43 av

förordningen om kommunalstyrelse på landet äger att deltaga i kommunalnämndens

överläggningar och beslut, måtte inskränkas därhän,

att sagda rätt skulle tillkomma kyrkoherde allenast i sådana ärenden,

som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet.

I herr Magnussons motion yrkas, att kyrkoherden i de i propositionen

angivna ärenden visserligen skulle äga deltaga i kommunalnämndens

överläggningar, men icke i dess beslut.

Utskottet anser den av Kungl. Majri föreslagna förändringen väl

motiverad. Under erinran, att beslut av denna innebörd fattades av

Andra kammaren vid 1911 års riksdag, finner utskottet däremot icke

skäl att tillstyrka den ytterligare inskränkning i kyrkoherdens befogenhet,

som i motionen ifrågasattes. Utskottets hemställan går alltså

därpå ut, att Riksdagen oförändrat måtte bifalla Kungl. Majris förslagtill

ändring av förordningen om kommunalstyrelse på landet § 43.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

B. Gottgörelse åt ordförande i kommunalnämnd..

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 51 och § 74 c).

Herr Magnussons motion.]

Enligt § 51 av förordningen om kommunalstyrelse på landet äger

ordföranden i kommunalnämnden ej att uppbära annan ersättning än

den gottgörelse för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

som av kommunalstämman anslås.

Under hänvisning till 1912 års Riksdags skrivelse, nr 141, bar

Kungl. Maj:t föreslagit den ändring av nämnda §, att kommunalstämma

må kunna besluta, att till ordförande skall utgå jämväl arvode.

I herr Magnussons motion yrkas därutöver sådant tillägg till §:n,

att kommunalstämman må kunna genom särskilt beslut för varje fall

tillerkänna innehavare av kommunalt förtroendeuppdrag i allmänhet

ersättning för med uppdragets fullgörande förenade direkta kostnader

och minskad arbetsförtjänst. Tillika hemställes i motionen om ett liknande

tillägg i förordningen om kommunalstyrelse i stad § 6, ävensom

i kommunalförordningen för Stockholm § 4.

Vad först angår Kungl. Maj:ts förslag har utskottet från principiell

synpunkt ingen invändning däremot. Den föreslagna uppdelningen av

ersättningen åt kommunalnämndsordföranden i »gottgörelse» för honom

genom uppdraget åsamkade kostnader och i särskilt »arvode» synes

ock välbetänkt. Vad »gottgörelsen» vidkommer har det dock förefallit

riktigast, att densamma begränsas till att, såsom nu är fallet, omfatta

allenast vissa bestämda slag av utgifter, därvid den i nuvarande 52 §

förefintliga och jämväl i propositionen bibehållna uppräkningen synts

med tillräcklig noggrannhet angiva de utgifter, som kunna komma i

fråga.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det

jämväl vara i sin ordning att till ledning för arvodets avpassande vissa

omständigheter direkt i författningen angivas, till vilka hänsyn bör

tagas. Den ändring, som i utskottets förslag i denna del företagits, är

av uteslutande redaktionell natur.

Utskottet delar föredragande departementschefens mening även härutinnan,

att beslut, som röra beviljande eller förhöjning av gottgörelse

eller arvode åt kommunalnämndens ordförande skola för att erhålla

gällande kraft underställas Konungens befallningshavandes prövning.

För att emellertid tydligt framhålla, att ett dylikt underställande givetvis

ej erfordras i fråga om beslut, som gå ut på ett avslående av gjord

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

81

framställning eller en nedsättning i redan beviljad ersättning, har en

jämkning vidtagits i 74 §:ns stadgande på denna punkt.

Vad därefter vidkommer det i herr Magnussons motion gjorda yrkandet

om en utsträckt befogenhet för de kommunala korporationerna

att medgiva ersättningar åt sina förtroendemän, har utskottet ej kunnat

tillstyrka detsamma, redan av det skäl att åtgärder i den i motionen

föreslagna riktningen i varje fall ej kunna ifrågasättas utan en föregående

omsorgsfull utredning. Angående den i motionen framförda

viktiga principfrågan får utskottet för övrigt tillfälle att uttala sig vid

behandlingen av en tidigare väckt motion, nr 71 i Första kammaren

och nr. 166 i Andra kammaren, vari hemställes om skrivelse till Kungl.

Maj:t i samma syfte som uttryckes i herr Magnussons nu förevarande

motion.

Utskottet föreslår alltså på clenna punkt följande ändringar i Kungl. Maj:ts

proposition.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden — — — — — — — —

register.

De biträden, — — — — — — — — — — — — _ ___

antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman

anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader

för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även, därest kommunalstämman i betraktande av kommunens folkmängd

och utsträckning, göromälens mängd och beskaffenhet samt kommunens

ekonomiska bärkraft anser, att jämväl ersättning för det med uppdraget

förenade besvär må till honom utgå, arvode till belopp, som stämman med

hänsyn till nämnda omständigheter finner skäligt.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt

för att giva gällande kraft åt beslut, vilka ---------

c) röra i § 51 omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt

kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

b) Rätt för kommun att antaga brandordning.

[Förordningen om kommunalstyrelse på landet § 74 a)].

För närvarande torde det vara tvivelaktigt, huruvida landskommun

äger möjlighet att antaga brandordning. Till avhjälpande av

denna brist har Kungl. Maj:t föreslagit ett tillägg till 74 § av kommunalförordningen

för landet, varigenom landskommuns rätt i detta

avseende skulle bliva tydligt uttalad, på samma gång beslut av denna

art underställas Konungens befallningshavandes godkännande.

Det har ifrågasatts, att den av Kungl. Maj:t föreslagna lagändringen

borde anstå, till dess en allmän för landsbygden gällande brandstadga

kommit till stånd. Då emellertid ett bifall till Kungl. Maj:ts

förslag ingalunda lärer kunna verka hindersamt för en snar lösning av

berörda större spörsmål, har utskottet funnit sig böra tillstyrka den

kungl. propositionen om ändring i förordningen om kommunalstyrelse

på landet, § 74 a).

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen

om kommusialstyrelse i stad.

Ändrade bestämmelser angående kungörelseförfarandet i tidning.

[Förordningen om kommunalstyrelse i stad §§ 11, 15, 35 och 66.

Herr Magnussons motion.]

I denna avdelning föreslår Kungl. Maj:t en utsträckt tillämpning

av kungörelseförfarandet i tidning inom stad såväl vad beträffar kungörelse

av allmän rådstugas (§ 15) och stadsfullmäktiges (§ 35) sammanträden

som ock vad angår tillkännagivandet därom, att debiteringsoch

uppbördslängden under viss tid hålles tillgänglig för allmänhetens

granskning (§ 66).

Vad först vidkommer kungörandet av den allmänna rådstugans

sammanträden, så stadgar 15 § i sin nuvarande lydelse, att, därest tidning

utgives i staden, kallelsen till sammanträdet bör där införas. Det

kungl. förslaget går därpå ut, att berörda kallelse, om möjligt minst

åtta dagar före sammanträdet, bör införas i en eller flera tidningar,

som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

sin spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

83

till de flestas kännedom. Frågan om i vilka tidningar kungörandet skall

ske avgöres för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad,

där stadsfullmäktige finnas, av fullmäktige. Enligt det nu föreslagna

stadgandet i § 11 andra momentet skulle vid dylikt beslut å allmän

lådstuga en röst tillkomma envar röstberättigad. Förenar sig minst en

tredjedel av de närvarande om viss tidning, skall kallelsen i denna tidning

införas. &

För närvarande finnes ingen föreskrift därom, att tillkännagivande

om stadsfullmäktigsammanträde skall i tidning intagas. Kung!. Maj:t

föreslår härutinnan ändrade bestämmelser i form av ett tillägg till 35 §,

däri skulle stadgas, att, därest flera tidningar i staden utgivas, tillkännagivandet

om sammanträdet skall införas i den eller de tidningar

där, enligt 15 §, kallelse till allmän rådstuga skall äga rum.

I § 66 slutligen föreslås den ändring, att i stället för det däri nu

förefintliga stadgande om kungörelse i »stadens tidningar» skulle intagas

en bestämmelse motsvarande nyssberörda i § 35 föreslagna.

_ Då det givetvis är av vikt, att underrättelsen om samtliga ovan

angivna förhållanden erhåller den största möjliga spridning, har utskottet

i princip ingen invändning mot Kungl. Maj:ts förslag. För att

emellertid, på sätt. i herr Magnussons motion hémställes, möjliggöra,

att ifrågavarande tillkännagivanden, där så prövas lämpligt, kunna införas

jämväl i å annan ort utkommande tidning, som har stor spridning

inom staden, har utskottet företagit ett par omredigeringar i SS 15, 35

och 66, & ’

varigenom dessa skulle erhålla denna lydelse:

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ 15.

Kallelse -— — — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _

“ : — — — anslag. Kallelsen

bor ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en eller

liera ortstidningar, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen till

de flestas kännedom.— — — — — — — _ _ _ _ _ _ ____

radstuga, *pa sätt i § 11 itiotti. 2 civ stadgat, eller i stad — — tidning.

Kallelsen skall innehålla — — —'' — —___ ____ _

~ ~~ — — — — sådan rådstuga fattas.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — — — — — — — — — —

— •— — — — — — — — — överläggning skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål uppskov, minst

dagen förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med uppgift å de

ärenden som därvid skola förekomma, införas i den eller de tidningar,

där enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag och i den eller de tidningar, där,

enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas, kungöra

att längden — — — — -— — — — — — — — — — — —

taga kännedom.

XI. Förslag til! vissa ändrade bestämmelser i förordningen

om landsting.

A. Kungörelse om urtima landsting.

[Förordningen om landsting § 20.]

I 20 § av landstingsförordningen i dess nuvarande lydelse föreskrives

beträffande kungörelse av urtima landsting allenast, att densamma

senast tre veckor före den för mötet bestämda tid skall uppläsas

i länets kj^rkor.

Kung!. Maj:t föreslår den förändring, att dels den kortaste tid, före

vilken sagda kungörelse skall i kyrka uppläsas, sättes till fjorton dagar,

ock dels föreskrift meddelas därom, att kungörelsen jämväl skall införas

i tidning inom länet. I herr Magnussons motion yrkas, att kungörelsen

må intagas i en eller flera ortstidningar.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i förstnämnda hänseende har utskottet

ingen erinran att göra, dock att, vad §:ns redigering på denna punkt

vidkommer, utskottet ej funnit skäl frångå den nuvarande lydelsen, att

kungörelsen skall uppläsas »i länets kyrkor».

Det synes ock välbetänkt, att bestämmelse meddelas därom, att

kungörelsen skall införas i tidning inom länet. Medtillmötesgående av

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

85

den i lierr Magnussons motion gjorda hemställan föreslår utskottet, att

kungörelsen må kunna av Konungens befallningskavande avsändas till

intagande i »en eller flera» av länets tidningar.

Utskottet föreslår alltså på denna punkt följande ändring i Kungl. Maj:ts proposition:
-

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande

och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i länets kyrkor, ävensom av Konungens

befallningshavande i god tid avsändas för intagande jämväl minst

fjorton dagar före mötet i en eller flera tidningar inom länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

B. Rätt för landstinget att utse ordförande.

[Förordningen om landsting §§ 25—27.]

I § 26 av landstingsförordningen föreslår Kungl. Maj:t bestämmelse

därom, att landstinget skall äga att för tiden intill nästa lagtima sammankomst

bland tingets ordinarie ledamöter utse ordförande och vice

ordförande.

För den händelse, att under tiden mellan landstingets lagtima möten

såväl ordföranden som vice ordföranden skulle avgå eller deras befattningar

eljest upphöra, skall jämlikt 27 § landstingets äldste ledamot

tjänstgöra såsom ordförande.

Mot genomförande av den här föreslagna förändringen, enligt vilken

landstinget i likhet med andra kommunala representationer skulle

få rätt att själv utse sin ordförande, och för vilken Andra kammaren

vid 1912 års Riksdag uttalat sig, torde från principiell synpunkt ingen

invändning kunna göras. De betänkligheter, som tidigare rests häremot,

hava ock förnämligast varit av praktisk art. Det synes utskottet, att

med de i propositionen ifrågasatta anordningar all anledning till betänksamhet

i sistberörda hänseende är undanröjd.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till anmärkning mot

propositionen i denna del, får utskottet tillstyrka, att Riksdagen måtte

bifalla Kungl. Maj:ts proposition till ändrad lydelse av landstingsförordningen

§§ 25—27.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

C. Motionstiden till landstinget.

[Förordningen om landsting §§ 32, 40 b) och 59 a).]

Såsom föredragande departementschefen påpekar, har innevarande

års Riksdag på konstitutionsutskottets hemställan för sin del beslutat

sådan ändrad lydelse av 32 § i landstingsförordningen, att den tid, inom

vilken nytt förslag bör vara till landstinget inlämnat, bestämmes till

20 dagar, dock att landstinget, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

må kunna genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling

av jämväl senare före landstingets början väckt fråga.

Kungl. Maj:t föreslår nu det ytterligare tillägg till 32 §, att det

skall åligga landstingets sekreterare att minst en vecka före tingets

början till en var av dess ledamöter översända ett tryckt exemplar av

de inom stadgad tid inkomna framställningar, ävensom den lista över

sagda framställningar, som sekreteraren skall upprätta. Tillika föreskrives

i det kungl. förslaget, att nytt förslag, som skall å urtima landsting

behandlas, bör skriftligen uppsatt, minst en vecka före tingets

början avlämnas till sekreteraren, som har att därom underrätta ordföranden.

Beträffande bestämmelsen i sistberörda hänseende synes densamma

icke kunna bliva av någon större praktisk betydelse, enär paragrafens

sista stycke medgiver, att liv fråga alltid må kunna komma under

landstingets överläggning, ifall den härleder sig från och står i

samband med ett i laga ordning väckt förslag, medan vid urtima landsting

(enligt § 19) endast kunna förekomma sådana ärenden, för vilkas

handläggning landstinget blivit sammankallat, Då härtill lägges, att,

enligt vad erfarenheten giver vid handen, urtima landsting endast mycket

sällan torde förekomma, vill det förefalla, att ifrågavarande stadgande

utan olägenhet kan undvaras.

Däremot finner utskottet det kunna vara till fördel, att den andra

av Kungl. Maj:t föreslagna tilläggsbestämmelsen kommer till stånd. För

att emellertid ej behöva frångå den av Riksdagen förut beslutade avfattning

av paragrafen har utskottet omredigerat nämnda stadgande till

ett självständigt stycke, vilket fått träda i stället för det nyssberörda

av Kungl. Maj:t föreslagna men av utskottet uteslutna.

Jämväl ifråga om § 40 b) och § 59 a) av landstingsförordningen

har utskottet vidblivit Riksdagens förut beslutade avfattning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

87

Utskottet föreslår alltså, att med bibehållande av den förut detta år beslutade

lydelse av § 32, § 40 b) och 59 a), landstingsförordningen, i § 32 efter första stycket

införes följande stadgande:

Sekreteraren aligger jämväl att låta pä landsting skassans bekostnad

trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst åtta dagar före

landstingets . början till varje medlem av tinget överlämna ett exemplar av

dessa handlingar.

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut

och tiden för besvär mot detsamma.

[Förordningen om landsting §§61 och 62.]

Herr Meurlings motion nr 33.

Under denna avdelning föreslår Kungl. Maj:t till en början, att

den nuvarande föreskriften i 61 § landstingsförordningen, enligt vilken

landstingshandlingarna skola kungöras från predikstolen, skall upphöra

att gälla. I stället skall enligt förslaget ett sammandrag av nämnda

handlingar i varje kommun anslås i sockenstämman eller å ställe, som

eljest^för kommunalstämmans hållande är bestämt.

För närvarande räknas tiden för besvär över landstingets beslut

från dagen för nyssberörda kungörelseförfarande i respektive kommuners

kyrkor. Da enligt förslaget kungörelse ej mer skall äga rum, på sätt

hittills skett, har ny begynnelsetermin för'' besvärstiden måst bestämmas,

och föieslar Kungl. Maj:t i detta avseende, att tiden skall räknas från

dagen för landstingets avslutande. Detta har åter föranlett därtill, att

sagda dag officiellt måste bringas till allmänhetens kännedom. För

sådant ändamål föreslår Kungl. Maj:t, att det skulle åligga Konungens

befallningshavande att ofördröjligen efter tingets avslutande i länskungörelserna

ävensom i tidning inom länet införa tillkännagivande, som

bland annat skall innehålla uppgift på nyssberörda dac.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslår har utskottet ej annan erinran

att gorå än att i överensstämmelse med den mening, varåt utskottet i

andra fall förut givit uttryck, »tidning inom länet» bör utbytas emot

»en eller flera tidningar inom länet».

Då i den tidigare än den kungl. propositionen till utskottet hänvisade

motionen nr 33 i Första kammaren av herr Meurling yrkande

göres, att bestämmelserna om landstingshandlingarnas uppläsande i kyrka

måtte bringas att upphöra samt det nu föreliggande förslaget i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 55.

del just tillgodoser motionärens krav härutinnan, anser utskottet hans

berörda motion härmed besvarad.

Utskottet föreslår alltså, att Kungl. Maj:ts förslag till ändring av

landstingsförordningens §§ 61 och 62 måtte av Riksdagen bifallas, samt

att herr Meurlings motion i Första kammaren nr 33 måtte anses därmed

besvarad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 185 jämte i samband därmed stående

motion måtte för sin del antaga följande

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

89

a) Förslag

till

JCjSLg*

om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51, 64, 65, 74

ocii 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 23, 27 — 36, 42,

43, Öl, 64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommunal styrelse på landet

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

(Kung!. Haj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 8.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — överläggningar

och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar

innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de

utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller----må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma

för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 höft. (Nr 25.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

90

(Kung!. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,

bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,

den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För

bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i

boet ombud utse.

§ o
Mom.

1. Röstvärdet beräknas för.......— rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande-----särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte

styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad

lika röst.

§ 14-

Sedan taxeringslängden för - — — _ ((Jem belöpande rösttal.

Åro i kommun flera valdistrikt förval

av kommunalfullmäktige eller

landsting smannav al, skall längden

uppläggas i särskilda delar, en för

varje valdistrikt, och skall i sådant

fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor.

Längden upprättas i — — — —

hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd----------

vid kommunalstämman företedda.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för —

— .— __ dem belöpande rösttal.

Åro i kommun flera valdistrikt förval

av kommunalfullmäktige eller

land sting smän, skall längden uppläggas

i särskilda delar, en för

varje valdistrikt, och skall i sådant

fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor.

Längden upprättas i — — — —

hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd-----

vid kommunalstämman företedda.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma

utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice

ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och

överläggningsämne för sammanträ
-

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma

utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice

ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och

överläggningsämne för sammanträ
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2~>.

(Kung]. Miij:ts förslag:)

det. Kungörelsen uppläses minst

fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annexeder

kapellförsamling eller finnes

eljest inom kommunen annan kyrka

än huvudkyrkan och hålles därstädes

gudstjänst inom nämnda tid, skall

kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År kommunalstämma utsatt

till dag, då gudstjänst hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kallelse icke

medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet,

må kommunalstämma kunna

hållas efter kortare kallelsetid och

även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma

beslut ej fattas om utgift eller erläggande

av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att

kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen, skall

ordföranden, där så ske kan, föranstalta

därom.

Tillkännagivande om tid ocbställe

för kommunalstämma bör, såvida

beträffande stämma för ärende, som

fordrar skyndsam handläggning,

hinder däremot ej möter, införas i

en eller flera tidningar inom orten.

Kommunalstämma beslutar, i vilken

eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana

tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av

kommunens medlemmar bringa till
-

(Utskottets förslag:)

det. Kungörelsen uppläses minst

fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annexeller

kapellförsamling och hålles i

dess kyrka gudstjänst inom nämnda

tid, skall kungörelsen uppläsas

jämväl därstädes. År kommunalstämma

utsatt till dag, då gudstjänst

hålles, skall kungörelsen den

dagen ånyo uppläsas.

b ör ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kallelse icke

medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet,

må kommunalstämma kunna

hållas efter kortare kallelsetid och

även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma

beslut ej fattas om utgift eller erläggande

av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att

kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen, skall

ordföranden, där så ske kan, föranstalta

därom.

Tillkännagivande om tid ochställe

för kommunalstämma bör, såvida

beträffande stämma för ärende, som

fordrar skyndsam handläggning,

hinder däremot ej möter, införas i

en eller flera tidningar inom orten.

Kommunalstämma beslutar, i vilken

eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana

tidningar böra väljas, som genom

spridning inom dika grupper av

kommunens medlemmar bringa till
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

kännagivandet till de flestas kännedom.

Förenar sig minst en tredjedel

av de närvarande om viss tidning'',

skall tillkännagivandet införas

i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida

ej å kommunalstämma annorledes

beslutits, innehålla underrättelse

allenast om de viktigare ärenden,

vilka icke enligt lag skola å kommunalstämman

förekomma.

På kommunalstämma ankommande

beslut, som här ovan omförmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma

i december och avse

nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs

ankommer på kommunalstämma, skall

i kommun, där kommunalfullmäktige

finnas, tillhöra fullmäktige och skall

beträffande sådant beslut i tilllämpliga

delar gälla vad här ovan för kommunalstämmas

beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända

tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig

tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse

om stämma, som blivit utsatt till

dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka

än kommunens huvudkyrka, icke blivit

berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst

eller att kungörelse ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande om

stämma icke blivit i tidning infört,

må ej utgöra hinder för stämmans

hållande.

(Utskottets förslag:)

kännagivandet till de flestas kännedom.

Förenar sig minst en tredjedel

av de närvarande om viss tidning,

skall tillkännagivandet införas

i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida

ej å kommunalstämma annorledes

beslutits, innehålla underrättelse

allenast om de viktigare ärenden,

vilka icke enligt lag skola å kommunalst

ämman förekom ma.

På kommunalstämma ankommande

beslut, som här ovan omförmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma

i december och avse

nästföljande kalenderår. Angående

omröstning vid sådana beslut stadgas

i § 11 mom. 3.

Ordföranden skall i god tid avsända

tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig

tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse

om stämma ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit i

tidning infört eller att kungörelse om

stämma, som blivit utsatt till dag, dä

gudstjänst hålles i annex- eller kapellförsamlings

kyrka, icke blivit berörda

dag därstädes uppläst, må icke utgöra

hinder för stämmans hällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande JSr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor

skola årligen hållas: en under senare

hälften av mars månad för

besluts fattande i anledning av berättelsen

om föregående årets räkenskaper

.och förvaltning samt för

val av ledamöter i valnämnd, enligt

vad därom är särskilt stadgat; en

i oktober för bestämmande av kommunens

utgifts- och inkomststat

enligt § 63; och en i december

månad för granskning av såväl

debiterings- och uppbördslängden

som röstlängden samt för anställande

av val till de befattningar

inom kommunen, vilka vid årets

slut bliva lediga, ävensom av revisorer.

I kommun inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län må förstnämnda två

kommunalstämmor, därest skäl därtill

föreligger, hållas högst fjorton dagar

före eller högst fjorton dagar

efter den eljest för dessa stämmor

ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i

december äger att för det nästföljande

året besluta, å vilka dagar ordinarie

kommunalstämma skall hållas, eller,

därest vissa dagar icke lämpligen

kunna bestämmas, huruvida ordinarie

kommunalstämma skall utsättas till

sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av

kommunalfullmäktige och för val av

(Utskottets förslag:)

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor

skola årligen hållas: en under senare

hälften av mars månad för

besluts fattande i anledning av

berättelsen om föregående årets

räkenskaper och förvaltning samt

för val av ledamöter i valnämnd,

enligt vad därom är särskilt stadgat;

en i oktober för bestämmande av

kommunens utgifts- och inkomststat

enligt § 63; och en i december

månad för granskning av såväl

debiterings- och uppbördslängden

som röstlängden samt för anställande

av val till de befattningar

inom kommunen, vilka vid årets

slut bliva lediga, ävensom av revisorer;

dock att i kommun inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län de tvä

först nämnda stämmorna, därest skäl

därtill föreligger, må kunna hållas

högst fjorton dagar före eller högst

fjorton dagar efter den för dessa

stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i

december må kunna beträffande de

ordinarie kommunalstämmorna under

nästföljande är eller någon av dem

besluta, ä vilken dag sådan stämma

skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas

till sön- eller helgdag. Angående

omröstning vid sådant beslut stadgas

i § 11 mom. 3.

Angående kommunalstämma för val

av kommunalfullmäktige gäller vad i

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25..

(Kimgl. Maj:ts förslag:)

landstingsmän ävensom om val av

nämndemän är särskildt stadgat.

Den, vilken såsom-----

av sagda förvaltning.

(Utskottets förslag:)

§ 29 sägs. Om kommunalstämma

för val av landsting smän ävensom

om val av nämndemän är särskilt

stadgat.

Den, vilken såsom----

av sagda förvaltning.

§ 21.

Mom 1.. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande —--upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt-------så
dant

vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktig

skap må ej väckas

förr, än fem år efter dess införande

förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till

beslut i frågor, som här ovan sägs,

erfordras, stadgas i § 21 mom. 2;

och skall sådant beslut, hos Konungens

befallningshavande ofördröjligen

anmälas.

§ 23.

Ordföranden skall — —--

varit utsedda.

Det justerade protokollet skall

nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

hålles, från predikstolen i

kyrkan uppläsas. Hör till kommunen

jämväl annex- eller kapellförsamling

skall uppläsning ske allenast

i kommunens huvudkyrka.

§ 27.

Vill kommunen åt — — — sådant

vara tillåtet.

År sådant beslut fattat, må förslag

om dess upphävande icke väckas

förr än fem år därefter.

Om den röstövervikt, vilken till

beslut i omförmälda frågor erfordras,

stadgas i § 21 mom. 2; och skall

sådant beslut hos Konungens befallningshavande

ofördröjligen anmälas.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kling]. laj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges

antal bestämmes i förhållande

till folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invå
nare

eller därunder utser

......................................12—20

kommun med över 2,000

till och med 5,000 invånare

utser .....................21—25

kommun med över 5,000

till och med 10,000 invånare

utser ....................26—30

kommun med över 10,000

invånare utser..................31—-1-0.

Kommunens vid kommunalstämma

röstberätigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning,

det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet

till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13

om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för

fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då

valet skett.

I kommun, där val sker första

gången, skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt,

det antal, som är närmast under

hälften, utses för allenast två år,

och böra dessa fullmäktige och de,

som skola i fj^ra år kvarstå; utses

genom särskilda val.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges

antal bestämmes i förhållande

till folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare

eller därunder utser

..................................... 20

kommun med över 2,000

till och med 5,000 invånare

utser .....................21—25

kommun med över 5,000

till och med 10,000 invånare

utser .....................26—SO

kommun med över 10,000

invånare utser..................31—40.

Kommunens vid kommunalstämma

röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning,

det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet

till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13

om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för

fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då

valet skett.

I kommun, där val sker första

gången, skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt,

det antal, som är närmast under

hälften, utses för allenast två år,

och böra dessa fullmäktige och de,

som skola i fyra år kvarstå, utses

genom särskilda val.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Särskilt val av fullmäktige för

kortare tid än fyra år må ock,

efter kommunalstämmans förordnande.

, ske, där sådant i anledning

av fattat beslut om ökning av

antalet fullmäktige varder nödigt,

på det att hälften av hela antalet

fullmäktige för kommunen eller,

om detta icke är jämnt, det antal,

som är närmast över eller under

hälften, må kunna utses vartannat

år.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige

skall kommun med

mer än 10,000 invånare indelas i

valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages,

att varje krets kommer att

''utse minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige

efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet en

kommunalfullmäktig utses för varje

tal, motsvarande det som erhålles,

då kommunens mantalsskrivna folkmängd

delas med antalet fullmäktige

för hela kommunen; att delar

av samma by eller hemman ej utan

synnerliga skäl förläggas till olika

valkretsar; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet

fullmäktige för hela kommunen

varder, i den mån utan olägenhet

kan ske, lika fördelat på de särskilda

valkretsarna.

(Utskottets förslag:)

Särskilt val av fullmäktige för

kortare tid än fyra år må ock,

efter kommunalstämmans beslut, ske,

där sådant i anledning av beslutad

ökning av antalet fullmäktige varder

nödigt, på det att hälften av

hela antalet fullmäktige för kommunen

eller, om detta icke är jämnt,

det antal, som är närmast över

eller under hälften, må kunna utses

vartannat år.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige

skall kommun med

mer än 10,000 invånare indelas i

valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages,

att varje krets kommer att

utse minst tio, högst tjugu kommunalfullmäktige

efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet eu kommunalfullmäktig

utses för varje tal,

motsvarande det som erhålies, då

kommunens mantalsskrivna folkmängd

delas med antalet fullmäktige

för hela kommunen; att delar

av samma by eller hemman ej utan

synnerliga skäl förläggas till olika

valkretsar; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet

fullmäktige för hela kommunen

varder, i den mån utan olägenhet

kan ske, lika fördelat på de

särskilda valkretsarna.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

97

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Indelningen i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom av kommunalnämnden

uppgjort förslag, av

kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar,

skola av det antal fullmäktige,

som bör för hela kommunen på en

gång och för samma tid väljas, så

många utses i varje valkrets, som,

efter förhållandet mellan hela antalet

fullmäktige för kommunen och hela

antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger kommunalstämman

enligt nu angiven grund

bestämma, huru många fullmäktige

skola i varje valkrets genom ett val

utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom

valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i

valkretsar, bildar varje valkrets ett

valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena

eller andra orsaker

finnes lämpligt, må kommun,

som ej är delad i valkretsar, ävensom

valkrets delas i två eller flera

valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller

beträffande kommun, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och

till deltagande i val av kommunalfullmäktige

berättigad väcka förslag

om delning av kommunen eller valkretsen

i valdistrikt eller om upphävande

av eller ändring i redan

skedd delning, göre framställning

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

Indelningen i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom av kommunalnämnden

uppgjort förslag, av

kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar,

skola av det antal fullmäktige,

som bör för hela kommunen på en

gång och för samma tid väljas, så

många utses i varje valkrets, som,

efter förhållandet mellan hela antalet

fullmäktige för kommunen och hela

antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger kommunalstämman

enligt nu angiven grund

bestämma, huru många fullmäktige

skola i varje valkrets genom ett val

utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom

valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i

valkretsar, bildar varje valkrets ett

valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena

eller andra orsaker

finnes lämpligt, må kommun,

som ej är delad i valkretsar, ävensom

valkrets delas i två eller flera

valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller

beträffande kommun, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och

till deltagande i val av kommunalfullmäktige

berättigad väcka förslag

om delning av kommunen eller valkretsen

i valdistrikt eller om upphävande

av eller ändring i redan

skedd delning, göre framställning

5 samt. 23 höft. (Nr 25 J 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas, med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.

Delar av samma by

eller hemman må ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt.

I beslut om delning av kommun

eller valkrets i valdistrikt skall jämväl

angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och varde beslutet av

Konungens befallningshavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt

för val av landstingsmän,

utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt

för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera

valdistrikt, äger röstberättigad valrätt

utöva allenast vid valförrättning

inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som

icke är inom densamma mantalsskriven,

tillhör det valdistrikt, inom

vilket han äger fast egendom eller

är för inkomst av kapital eller arbete

till allmän bevillning uppförd.

Äger han inom flera valdistrikt fast

egendom, eller är han inom flera valdistrikt

skyldig att erlägga bevillning

för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen

av honom själv bestämmas,

vilket ibland desssa han för sin

person önskar tillhöra.

(Utskottets förslag:)

till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas, med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.

Delar av samma by

eller hemman må ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt.

I beslut om delning av kommun

eller valkrets i valdistrikt skall jämväl

angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och varde beslutet av

Konungens befallninsghavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt

för val av landstingsmän,

utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt

för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera

valdistrikt, äger röstberättigad valrätt

utöva allenast vid valförrättning

inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som

icke är inom densamma mantalsskriven,

tillhör det valdistrikt, inom

vilket lian äger eller brukar fast

egendom eller är för inkomst av

kapital eller arbete till allmän bevillning

uppförd. Kan ej med tillämpning

av vad sålunda är stadgat

avgöras, var han äger valrätten utöva,

ankomme på honom själv att därom

bestämma, därest han anmäler sin

önskan senast vid den i § 65 omförmälda

justering av röstlängden. Har

ej sådan anmälan skett, uppföres

lian i röstlängden för det valdistrikt,

kommunalnämnden bestämmer.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

99

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Mom. 4. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal kommunalfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses

så många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de öriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre

antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda

främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

(Utskottets förslag:)

Mom. 4. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal kommunalfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses

så många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre

antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda

främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas

genom den utskärning, som

skall finnas i de, enligt vad här

nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken npptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas,

anses sådant namn såsom obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera

namn än ovan är medgivet, anses

de sista övertaliga namnen såsom

obefintliga. Valsedel, som lyder

å färre namn än det antal fullmäktige,

valet avser, vare ändock

giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige

förrättas i kommun,

som icke är delad i valdistrikt, å

kommunalstämma. Åro i kommun

flera valdistrikt, förrättas valen i

de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas

under tiden från och med den 1

november till och med den 15

december å dag, som kommunalstämma

det år val skall förrättas

bestämmer. Val får ej äga rum å

tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, samt skall fortgå

minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen.

(Utskottets förslag:)

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas,

anses sådant namn såsom obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera

namn än ovan är medgivet, anses

de sista övertaliga namnen såsom

obefintliga. Valsedel, som lyder

å färre namn än det antal fullmäktige,

valet avser, vare ändock

giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige

förrättas i kommun,

som icke är delad i valdistrikt, å

kommunalstämma. Åro i kommun

flera valdistrikt, förrättas valen i

de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas

under tiden från och med den 1

november till och med den 15

december å dag, som kommunalstämma

det år val skall förrättas

bestämmer. Val får ej äga rum å

tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, samt skall fortgå

minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 35.

101

(Kung!. Maj:ts förslag:)

I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval

skall tiden för

valet noggrann! angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,

skall kommunalstämma det år val

skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigad inom distriktet

utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda

valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman

i den ordning, som för kallelse till

kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger

rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger

valet rum å distriktsstämma, är den

del av kommunens allmänna röstlängd,

som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning

och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å

distriktsstämma, förfaras på sätt

för kommunalstämma är stadgat

och skola de, som må utöva rösträtt

å stämman, äga framställa anmärkning

mot längden ävensom

besluta över sådan anmärkning.

Om röstberäkning galle vad för

kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans

ordförande biträdes av två av

(Utskottets förslag:)

I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval

skall tiden för

valet noggrannt angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,

skall kommunalstämma det år val

skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda

valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman

i den ordning, som för kallelse till

kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger

rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger

valet rum å distriktsstämma, är den

del av kommunens allmänna röstlängd,

som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning

och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å

distriktsstämma, förfaras på sätt

för kommunalstämma är stadgat

och skola de, som må utöva rösträtt

å stämman, äga framställa anmärkning

mot längden ävensom

besluta över sådan anmärkning.

Om röstberäkning gälle vad för

kommunalstämma är stadgat.

b) Ej må vid valet tal hållas

eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans

ordförande biträdes av två av

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung]. Maj:ts förslag:)

densamma utsedda personer, skola

kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt

mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters

storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Åro i kommun

flera valdistrikt, skall, innan valkuvert

utlämnas, därå intryckas en

stämpel, utvisande det valdistrikt,

för vilket förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster

i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut

hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till

valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert

för varje annan röstberättigad, för

vilken han uppgiver sig vilja utöva

rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var

att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar

eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som

allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ord
-

(Utskottets förslag:)

densamma utsedda personer, skola

kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt

mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters

storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Åro i kommun

flera valdistrikt, skall, innan valkuvert

utlämnas, därå intryckas en

stämpel, utvisande det valdistrikt,

för vilket förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl

å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster

i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut

hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till

valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert

för varje annan röstberättigad, för

vilken han uppgiver sig vilja utöva

rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var

att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar

eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som

allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ord
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

103

(Kung]. IS aj ris förslag:)

föranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon

kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages,

att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert

avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att

i de fall, då valmannen uppgiver

sig vilja utöva rösträtt för annan,

han är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat

men eljest på utsidan omärkt,

att valsedeln, såvitt iakttagas kan,

är av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt

täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga

baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela

den sålunda antecknade röstsiffran.

Härefter nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid namnet

på den, vars rösträtt utövats,göres

anteckning, att rösträtten begag
-

(Utskottets förslag:)

föranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon

kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages,

att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert

avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att

i de fall, då valmannen uppgiver

sig vilja utöva rösträtt för annan,

han är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat

men eljest på utsidan omärkt,

att valsedeln, såvitt iakttagas kan,

är av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt

täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga

baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela

den sålunda antecknade röstsiffran.

Härefter nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid namnet

på den, vars rösträtt utövats, göres

anteckning, att rösträtten begag
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

nate. Valman, som på grund av

kroppsligt fel är oförmögen att i

föreskriven ordning avgiva sin röst,

äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däld finnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet,

eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej

mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför

öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen

eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då

hunnit deltaga i valet, äga rätt att

i den ordning de anmäla sig avlämna

sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen avslutad.

(Utskottets förslag:)

nats. Valman, som på grund av

kroppsligt fel är oförmögen att i

föreskriven ordning avgiva sin röst,

äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet,

eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej

mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför

öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen

eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då

hunnit deltaga i valet, äga rätt att

i den ordning de anmäla sig avlämna

sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen avslutad.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

105

(Kung!. Majrts förslag:)

Omedelbar! därefter uttagas valkuverten

ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall

föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande

av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Kungl. Maj :t fastställes.

Valkuverten inläggas härefter

i hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta

sigillen skola jämväl i protokollet

avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen

till Konungens befallningshavande

omslaget med valkuverten jämte

valprotokollet. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Konungens befallningshavande

skall vid offentlig, minst sex dagar

förut i kommunens kyrkor kungjord

förrättning sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och senast inom fjorton

dagar från valets förrättande; och

läte Konungens befallningshavande

vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

Omedelbart därefter uttagas valkuverten

ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall

föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande

av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Valkuverten inläggas härefter

i hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta

sigillen skola jämväl i protokollet

avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen

till Konungens befallningshavande

omslaget med valkuverten jämte

valprotokollet. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

c) Konungens befallningshavande

skall vid offentlig, minst sex

dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning sammanräkna

de avgivna rösterna. Denna förrättning

skall påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och

senast inom fjorton dagar från valets

förrättande; och läte Konungens

befallningshavande vid förrättningen

föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

5 samt. 23 höft. (Nr 25.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Underrättelse om valets utgång

skall uppläsas i kommunens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas

i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola

av Konungens befallningshavande

inläggas under försegling och förvaras

intill utgången av den tid,

för vilken valet gäller.

(Utskottets förslag:)

De avgivna valsedlarna skola av

Konungens befallningshavande inläggas

under försegling och förvaras

intill utgången av den tid,

för vilken valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas sä, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttagas i fråga om den fria gruppen:

Do) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta

rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt

röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med

hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordnino-en;

med en tredjedel av röstvärdet, där tva av dessa namn uppföits

i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;

och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det

namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

Do) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

s. 107 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

107

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma

andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn

det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för

varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,

som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast eu plats;

och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icks fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,

ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper

eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje

sådan plats såsom en trejdedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad

i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, värde den från vidare

jämförelse utesluten.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige

icke blivit till

föreskrivet antal utsedda, anställes

ofördröjligen nytt val för besättande

av den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig

före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges

anmälan, Konungens befallningshavande

vid offentlig, minst

sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny

röstsammanräkning inom den grupp,

för vilken den avgångne blivit vald.

Blev den avgångne vald för flera

grupper, skall sammanräkningen

ske inom den grupp, från vilsen

plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

inträde såsom ledamot i den

avffåne-nes ställe under återstoden

O O

av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd

ledamot före den bestämda tjänst
-

(Utskottets förslag:)

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige

icke blivit till

föreskrivet antal utsedda, anställes

ofördröjligen nytt val för besättande

av den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig

före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges

anmälan, Konungens befallningshavande

vid offentlig, minst

sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny

röstsammanräkning inom den grupp,

för vilken den avgångne blivit vald.

Blev den avgångne vald för flera

grupper, skall sammanräkningen

ske inom den grupp, från vilken

plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

inträde såsom ledamot i den

avgångnes ställe under återstoden

av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd

ledamot före den bestämda tjänst
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

109

(Kimgl. Majrts förslag:)

göringstidens utgång, förfares på

enahanda sätt; och skall vid den

nya röstsammanräkningen såsom

förut hänsyn tagas blott till de

valsedlar, vilka upptaga den först

avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens befallningshavande

läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres

omedelbart genom uppläsning av

nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång

skall uppläsas i kommunens kyrka,

samt, där så lämpligen kan ske, införas

i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i

mom 3 avses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som

kan inträda såsom ledamot i den

avgångnes ställe, skall platsen stå

obesatt intill utgången av den tid,

för vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet,

må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär; och

skall han, vid förlust av talan, sist

inom en månad efter den dag, då

valet avslutats, ingiva sina till

(Utskottets förslag:)

göringstidens utgång, förfares på

enahanda sätt; och skall vid den

nya röstsammanräkningen såsom

förut hänsyn tagas blott till de

valsedlar, vilka upptaga den först

avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens befallningshavande

läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres

omedelbart genom uppläsning av

nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är valförrättningen avslutad.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i

mom. 3 avses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som

kan inträda såsom ledamot i den

avgångnes ställe, skall platsen stå

obesatt intill utgången av den tid,

för vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet,

må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär; och

skall han, vid förlust av talan, sist

inom en månad efter den dag, då

valet avslutats, ingiva sina till

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Konungen ställda besvär till Konungens

befallningshavande, som

genom kungörelse, vilken i tidning

inom orten införes, utsätter viss

kort tid, inom vilken underdånig

förklaring må över besvären till

Konungens befallningshavande avlämnas.

Sedan den tid tilländagått,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ävensom

protokoll över valet, valsedlarna

och övriga valet rörande handlingar

ofördröjligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt

skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning

mot röstlängd andra bevis gälla

än de, som varit i laga ordning

vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen

bland sig en ordförande och

en vice ordförande. Ej må den

valde uppdraget sig avsäga, om han

icke under nästföregående fyra år

detsamma innehaft.

§ 35.

Följande ärenden må —--

(nuvarande § 33) — — — ledamöter

i kommunalnämnden.

(Utskottets förslag:)

Konungen ställda besvär till Konungens

befallningshavande, som

genom kungörelse, vilken i en eller

flera tidningar inom orten införes, utsätter

viss kort tid, inom vilken underdånigförklaring

må över besvären

till Konungens bafallningshavande

avlämnas. Sedan den tid tilländagått,

har Konungens befallningshavande

att besvären jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ävensom

protokoll över valet, valsedlarna

och övriga valet rörande handlingar

ofördröjligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt

skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning

mot röstlängd andra bevis gälla

än de, som varit i laga ordning

vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen

bland sig en ordförande och

en vice ordförande.

§ 35.

Följande ärenden må — — —

(nuvarande § 33)----utan

skola alltid i kommunalstämma eller

i det fall, som i § 29 omförmäles,

å distriktsstämma handläggas:

a) fråga om — — — — (nuvarande

§ 33) — — — i kommunalnämnden

;

f) beslut,, varom i §§ 16 och 17 sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

in

(Kung]. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde

utfärdas av ordföranden

eller, i händelse av hans förhinder,

av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe

och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses

minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller

kapellförsamling eller finnes eljest

inom kommunen annan kyrka än

huvudkyrkan och hålles därstädes

gudstjänst inom nämnda tid, skall

kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År sammanträde utsatt till

dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen

den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så

skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu

är föreskrivet, må sammanträde

kunna hållas efter kortare kallelsetid

och även samma dag, då det

pålyses; dock må vid sålunda utlyst

sammanträde beslut ej fattas om

utgift eller erläggande av bidrag

därtill.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen

jämväl bör anslås å viss

plats inom kommunen eller införas

i en eller flera tidningar i orten,

skall ordföranden, där så ske kan,

föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet,

innehållande sådan uppgift,

som ovan sägs, bör ock genom

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde

utfärdas av ordföranden

eller, i händelse av hans förhinder,

av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe

och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses

minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller

kapellförsamling och hålles i dess

kyrka gudstjänst inom nämnda tid,

skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År sammanträde utsatt

till dag, då gudstjänst hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så

skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu

är föreskrivet, må sammanträde

kunna hållas efter kortare kallelsetid

och även samma dag, då det

pålyses; dock må vid sålunda utlyst

sammanträde beslut ej fattas om

utgift eller erläggande av bidrag

därtill.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen

jämväl bör anslås å viss

plats inom kommunen eller införas

i eu eller flera tidningar i orten,

skall ordföranden, där så ske kan,

föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet,

innehållande sådan uppgift,

som ovan sägs, bör ock, såvitt möj
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

ordförandens försorg, såvitt möjligt

är, senast fyra dagar förut delgivas

en var fullmäktig eller ock med

posten till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige

må ej ärende företaga eller däri

besluta, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. År till följd

av stadgandena i § 17 samt mom.

4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig

hindrad — — (nuvarande

§ 32) — — — inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges

sammanträden äga ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman

samt ordföranden

och vice ordföranden i kommunalnämnden,

ändock att de icke äro

kommunalfullmäktige, att vara tillstädes

och i överläggningarna, men

ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger

— — — (nuvarande § 34) — —

— — kommunalstämma stadgat är.

(Utskottets förslag:)

ligt är, genom ordförandens försorg

senast fyra dagar förut delgivas eu

var fullmäktig eller med posten till

honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige

må ej ärende företaga eller däri

besluta, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. År till följd

av stadgandena i § 17 samt mom.

4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig

hindrad--(nuvarande

§ 32)----inställas eller upp
lösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges

sammanträden äga ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman

samt ordföranden

och vice ordföranden i kommunalnämnden,

ändock att de icke

äro kommunalfullmäktige, att vara

tillstädes och i överläggningarna,

men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges

förhandlingar skola vara offentliga;

dock kunna fullmäktige för någon

särskild fråga besluta, att överläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger — — —

(nuvarande § 34) — — — — —

kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i

§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

113

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i

sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,

deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden

förer ordföranden protokoll

eller är för dess ordentliga

förande ansvarig. Han ombesörjer

skriftväxlingen, emottager alla till

nämnden ställda skrivelser och

framställningar, ansvarar för räkenskapernas

ordentliga förande, vårdar

nämndens handlingar och håller

över dem register.

.De biträden, som vid utförande

av dessa göromål kunna befinnas

nödiga, må ordföranden antaga och

entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta

ej mindre gottgöreise, som av kommunalstämman

anslås, för de honom

genom uppdraget åsamkade kostnader,

såsom för skrivmaterialier,

postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även arvode, därest

kommunalstämman anser sådant böra

till honom utgå. Vid bedömande av

frågan, huruvida och till vilket belopp

arvode skäligen må utgå, bär

hänsyn tagas såväl till de ordföranden

på grund av kommunens folkmängd

eller utsträckning eller andra

kommunens förhållanden åvilande

göromål som till kommunens ekonomiska

ställning.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

§ Öl.

Vid kommunalnämndens sammanträden

förer ordföranden protokoll

eller är för dess ordentliga

förande ansvarig. Han ombesörjer

skriftväxlingen, emottager alla till

nämnden ställda skrivelser och

framställningar, ansvarar för räkenskapernas

ordentliga förande, vårdar

nämndens handlingar och håller

över dem register.

De biträden, som vid utförande

av dessa göromål kunna befinnas

nödiga, må ordföranden antaga och

entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta

ej mindre gottgöreise, som av kommunalstämman

anslås, för de honom

genom uppdraget åsamkade kostnader

för skrivmaterialier, postporto

samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även, därest kommunalstämman

i betraktande av kommunens

folkmängd och utsträckning,

g öromålens mängd, och beskaffenhet

samt kommunens ekonomiska bärkraft

anser, att jämväl ersättning för det

med uppdraget förenade besvär må

till honom utgå, arvode till belopp,

som stämman med hänsyn till

nämnda omständigheter finner skäligt.

5 samt. 23 höft. (Nr 25.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj.ts förslag:)

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden

— — — — grund påförda

kommunalutskylder. Aro i kommun

flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige

eller landstingsmannaval,

skall längden uppläggas i särskilda,

delar, en för varje valdistrikt och

skall i sådant fall upprättas sammandrag

över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av —---

restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningshavandes

godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden,

på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt

för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka

a) röra kommunens indelning i

valkretsar för val av kommunalfullmäktige

;

(Utskottets förslag:)

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden

—■ — — — grund påförda

kommunalutskylder. Till bestyrkande

av ■— — — — restantier och avkortningar.

Aro i kommun flera valdistrikt

för val av kommunalfullmäktige eller

landsting smän, skall längden uppläggas

i särskilda delar, en för varje

valdistrikt, och skall i sådant fall

upprättas sammandrag över de särskilda

delarnas slutsummor.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden

— — — — funnit fog.

Överföres i röstlängd medlem av

kommunen på anmälan, som i § 29

mom. 3 sägs, till annat valdistrikt

än det, inom vilket han vid röstlängdens

upprättande förts, skall motsvarande

ändring ske i debiteringsocli

upphördslängden.

Nämnda stämma skall---

december månad sammanträda.

§ 74.

Konungens befallningshavandes

godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden,

på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt

för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka

a) röra kommunens indelning i

valkretsar för val av kommunalfullmäktige;
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

115

(Kung!. Maj:ts förslag:)

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar

tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård

om brandväsendet samt ordning

och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode

åt kommunalnämndens ordförande,

som i § Öl omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter,

som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda —---------

fastställelse föra klagan.

{Utskottets förslag:)

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar

tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård

om brandväsendet samt ordning och

säkerhet inom kommunen;

c) röra i § 51 omförmält tilldelande

av gottgörelse eller arvode åt

kommunalnämndens ordförande eller

förhöjning därav, eller

d) avse påläggande av avgifter,

som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda---------

fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj.d senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger

tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,

som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadganden,

äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången

av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas

vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas, De i § 77 givna bestämmelser

skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913

meddelats.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

b) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen

om kommunal styrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9— 11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 9-

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — — —

oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad

att — — — — — — stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 10.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de utse ett

ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad

lika röst.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

117

(Kung!. Maj:ts förslag:)

§ 15-

Kallelse till allmän rådstuga skall

av magistraten utfärdas samt kungöras

minst fjorton dagar förut

genom offentligt anslag. Kallelsen

bör ock, om möjligt minst åtta

dagar före sammanträdet, införas

i en eller flera tidningar, som i

staden utkomma, därvid sådana tidningar

böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av

stadens invånare bringa kallelsen

till de flestas kännedom. I december

månad avgöres för nästföljande

kalenderår å allmän rådstuga eller

i stad, där stadsfullmäktige finnes,

av fullmäktige, i vilken eller vilka

tidningar sådan kallelse skall införas.

Förenar sig därvid minst

en tredjedel av de närvarande om

viss tidning, skall kallelse införas

i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — —

- sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss

grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

(Utskottets förslag:)

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall

av magistraten utfärdas samt kungöras

minst fjorton dagar förut

genom offentligt anslag. Kallelsen

bör ock, om möjligt minst åtta

dagar före sammanträdet, införas

i en eller flera ortstidningar, därvid

sådana tidningar böra väljas,

som genom spridning inom olika

grupper av stadens invånare bringa

kallelsen till de flestas kännedom.

I december månad avgöres för nästföljande

kalenderår å allmän rådstuga,

på sätt i § 11 mom. 2 är

stadgat, eller i stad, där stadsfullmäktige

finnas, av fullmäktige, i

vilken eller vilka tidningar sådan

kallelse skall införas. Förenar sig

därvid minst en tredjedel av de närvarande

om viss tidning, skall kallelse

införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — —

— — — — sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss

grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett

mindre antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro

(Utskottets förslag:)

Namnen skola å valsedeln uppföras

i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett

mindre antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro

«* °

s. 119 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

119

(Kung!. Maj:ts förslag:)

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet

avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå

minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall

tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert

av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt

på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadratcentimeters

storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Därest staden

är indelad i valkretsar, skall, innan

valkuvert utlämnas, därå intryckas

eu stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

(Utskottets förslag:)

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet

avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå

minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall

tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert

av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt

på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadratcentimeters

storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Därest staden

är indelad i valkretsar, skall, innan

valkuvert utlämnas, därå intryckas

en stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl

ä vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Valmännen äga avgiva sina

röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän

rådstuga beslutits, att valet skall

ske efter upprop. Till valmannen

utlämnas ett valkuvert för hans

egen del samt ett kuvert för varje

annan röstberättigad, för vilken

han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en valakt

med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med

skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen; och

ålig-arer det valförrättaren att vaka

över att valmans förehavande där

ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid

iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat sig

om, att den, för vilken valkuvert

avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de

(Utskottets förslag:)

Valmännen äga avgiva sina

röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän

rådstuga beslutits, att valet skall

ske efter upprop. Till valmannen

utlämnas ett valkuvert för hans

egen del samt ett kuvert för varje

annan röstberättigad, för vilken

han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var

att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med

skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren

soni allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen; och

ålis:g:er det valförrättaren att vaka

ÖO IT..

över att valmans förehavande där

ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid

iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat sig

om, att den, för vilken valkuvert

avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de

s. 121 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

121

(Kimgl. Maj:ts förslag:)

fall, då valmannen uppgiver sig

vilja utöva rösträtt för annan, lian

är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat

men eljest på utsidan omärkt, att

valsedeln, såvitt iakttagas kan, är

av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt

täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga

baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela den

sålunda antecknade röstsiffran. Härefter

nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att

till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri tinnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet,

eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej

mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvaran
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

fall, då valmannen uppgiver sig

vilja utöva rösträtt för annan, han

är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat

men eljest på utsidan omärkt, att

valsedeln, såvitt iakttagas kan, är

av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt

täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga

baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela den

sålunda antecknade röstsiffran. Härefter

nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att

till biträde vid röstningen anlita

den, lian själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet,

eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, värde ej

mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvaran5

samt. 23 höft. (Nr 25.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag):

des sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; ock bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna

dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i vallokalen eller, om

utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga

i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina

valsedlar. När alla, som vid det

för valets slut fastställda klockslag

äga tillträde till valet, avlämnat

sina valsedlar, förklare ordföranden

röstningen avslutad.

(Utskottets förslag):

des sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna

dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i vallokalen eller, om

utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga

i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina

valsedlar. När alla, som vid det

för valets slut fastställda klockslag

äga tillträde till valet, avlämnat

sina valsedlar, förklare ordföranden

röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet-------de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit---inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,-------avgångne blivit vald.

§ 35. § 35.

Kallelse till sammanträde —■ Kallelse till sammanträde —

— — överläggning skola före- — — överläggning skola förekomma.

komma.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

123

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Om tidning utgives i staden, bör

åtta dagar före sammanträdet eller,

där saken ej tål sådant uppskov,

minst dagen förut tillkännagivande

om sammanträdet, med uppgift å de

ärenden, som därvid skola förekomma,

i nämnda tidning införas.

Om flera tidningar i staden utkomma,

bör tillkännagivandet införas i

den eller dem, där, enligt vad i §

15 sägs, kallelse till allmän rådstuga

skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen

om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde

— — — — beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer

för dylik beredninng utses, skall,

där ej samtliga väljande äro ense,

proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet

meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Valen äro, där två eller flera

personer skola utses, proportionella,

om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet

meddelas i särskild stadga.

(Utskottets förslag:)

o

Åtta dagar före sammanträdet

eller, där saken ej tål sådant uppskov,

minst dagen förut bör tillkännagivande

om sammanträdet, med

uppgift å de ärenden, som därvid

skola förekomma, införas i den eller

de tidningar, där, enligt vad i § 15

sägs, kallelse till allmän rådstuga

skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen

om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde

— — — — beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer

för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av

minst sä många väljande, som motsvara

det tal, vilket er häl les, om,

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1.

§ 56.

Ledamöterna — —--råd
stugan.

Inom stadsfullmäktige skall sådant

val, där två eller flera personer

skola utses, ske proportionellt på

sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väl
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden

blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag

och, om tidning utgives i staden,

i densamma eller, om flera tidningar

utkomma, i den eller dem, där, enligt

vad i § 15 sägs, kallelse till

allmän rådstuga skall införas, kungöra

att längden — — •—--

taga kännedom.

(Utskottets förslag:)

jande, som motsvara det tal, vilket

erliålles, om samtliga väljandes antal

delas med det antal personer valet

avser, ökat med 1.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden

blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag

och i den eller de tidningar,

där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse

till allmän rådstuga skall införas,

kungöra att längden-----

taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta

femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft den

1 juli 1913; men skall ej äga till- 1 juli 1913; men skall ej äga tilllämpning

å utslag, som före den lämpning å utslag, som före samma

1 juli 1913 meddelats. dag meddelats.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

125

c) Förslag

till

Lag

oro ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunal styrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 6-

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser vanligen

intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrant angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§ 7.

Fn var myndig, välfrejdad svensk undersåte — —--oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad

att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 8.

Mom. 1. hör oskiftat dödsbo, ^ däri allenast en myndig delägare

finnes, utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,

ma de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller —----må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad — — — vittnens underskrift

bestyrkt.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen

utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre

antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda

främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iaktagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två

utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången

fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre

antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda

främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

s. 127 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

127

(Kung]. Maj:ts förslag-:)

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför

namnen.

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Åro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige,

valet avser, vare ändock sältig-.

rinnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej

äga rum under tider, då allmän

gudstjänst hålles inom staden, och

skall fortgå minst två timmar före

klockan tre eftermiddagon samt

minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert

av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt

på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadrat
-

(Utskottets förslag:)

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Äro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige,

valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej

äga rum under tider, då allmän

gudstjänst hålles inom staden, och

skall fortgå minst två timmar före

klockan tre eftermiddagen samt

minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert

av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt

på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadrat
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

centimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas

en stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger ruin.

Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina

röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. Till valmannen utlämnas

ett valkuvert för hans egen

del samt ett kuvert för varje annan

röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att

med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med

skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen, och åligger

det valförrättaren att vaka över

att valmans förehavande där ej må

av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid

iakttages, att om han tillika utövar

(Utskottets förslag:)

centimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom

här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas

en stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl

å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina

röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. Till valmannen utlämnas

ett valkuvert för hans egen

del samt ett kuvert för varje annan

röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att

med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med

skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen, och åligger

det valförrättaren att vaka över

att valmans förehavande där ej må

av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på

sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid

iakttages, att om han tillika utövar

s. 129 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utledande Nr 25.

129

(Kungl. Maj:ts förslag:)

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken

valkuvert avlämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad,

och att i de fall, då valmannen

uppgiver sig vilj a utöva rösträtt

för annan, han är därtill behörig,

ävensom tillsett, att kuvertet är

behörigen stämplat men eljest på

utsidan omärkt, att valsedeln, så

vitt iakttagas kan, är av föreskriven

beskaffenhet samt att valsedeln på

ovan angivet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å

den i utskärningen synliga baksidan

av valsedeln tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck

å valsedeln under hela den sålunda

antecknade röstsiffran. Härefter

nedlägger ordföranden kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att

till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

rösträtt för annan, särskild valsedel

och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken

valkuvert avlämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad,

och att i de fall, då valmannen

uppgiver sig vilja utöva rösträtt

för annan, han är därtill behörig,

ävensom tillsett, att kuvertet är

behörigen stämplat men eljest på

utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt

iakttagas kan, är av föreskriven

beskaffenhet samt att valsedeln på

ovan angivet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å

den i utskärningen synliga baksidan

av valsedeln tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck

å valsedeln under hela den sålunda

antecknade röstsiffran. Härefter

nedlägger ordföranden kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i

röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge. att

till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven

beskaffenhet, eller däri valsedel ej

är på ovan angivet sätt inlagd,

varde ej mottaget!

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, valförrättaren

inför öppna dörrar förvissa sig om,

att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i

vallokalen eller, om utrymme där

saknas, å anvisad plats därintill

men ej då hunnit deltaga i valet,

äga rätt att i den ordning de anmäla

sig avlämna sina valsedlar.

När alla, som vid det för valets slut

fastställda klockslag'' äga tillträde

till valet, avlämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen avslutad.

(Utskottets förslag:)

eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd

valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven

beskaffenhet, eller däri valsedel ej

är på ovan angivet sätt inlagd,

värde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, valförrättaren

inför öppna dörrar förvissa sig om,

att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i

vallokalen eller, om utrymme där

saknas, å anvisad plats därintill

men ej då hunnit deltaga i valet,

äga rätt att i den ordning de anmäla

sig avlämna sina valsedlar.

När alla, som vid det för valets slut

fastställda klockslag äga tillträde

till valet, avlämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14.

Mom. 1. Hava vid valet------de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före----först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit —-----— inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall,------avgångne blivit vald.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

131

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å

första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§ 35.

Val till beredningsutskottet ävensom,

därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för

beredning överlämna visst eller

vissa ärenden, val till sådant utskott

eller kommitté äro, där två

eller flera personer skola utses,

proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet

meddelas i särskild stadga.

§ 35.

Val till beredningsutskottet ävensom,

därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för

beredning överlämna visst eller

vissa ärenden, val till sådant utskott

eller kommitté skalig där två

eller flera personer skola utses, ske

proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av minst

så många väljande, som motsvara det

tal, vilket er hålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och. äger ledamot i

beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande

stadgande!), ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1

april 1915.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

d) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 3—5, S, 13, 11-, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,

Öl och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1882.

Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25 27, 31 33,

38_40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka

valkretsar val av landstingsman och suppleanter skall förrättas samt

huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och

suppleanter äro omedelbara och

ske med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

§ 4.

Valen av landstingsmän och

suppleanter äro omedelbara och

ske med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

s. 133 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

133

(Kung!. Maj:ts förslag:)

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra. De må utgöra högst dubbelt

så många som det antal landstingsman,

vilka skola utses för valkretsen;

skall endast en landstingsman

utses för valkretsen, må dock

valsedel innehålla tre namn. Av

namnen anses så många, från början

räknat, som motsvara antalet landstingsman,

avse själva landstingsmannavalet

och de övriga allenast

valet av suppleanter. Har å valsedeln

medelst en linje avskiljts ett

mindre antal namn, från början

räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse

valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

(Utskottets förslag:)

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra. De må utgöra högst dubbelt

så många som det antal landstingsmän,

vilka skola utses för valkretsen;

skall endast eu landstingsman

utses för valkretsen, må dock

valsedel innehålla tre namn. Av

namnen anses så många, från början

räknat, som motsvara antalet landstingsmän,

avse själva landstingsmannavalet

och de övriga allenast

valet av suppleanter. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett

mindre antal namn, från början

räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse

valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall

finnas i de enligt vad här nedan

sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj is förslag:)

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom, obefintligt. Aro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal landstingsman

valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval

tillkommer inom den

kommun, där han är mantalsskriven,

en var i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad.

2. Val av landstingsman förrättas

kommunvis.

År å landet kommun delad i

två eller flera valdistrikt för val

av kommunalfullmäktige, utgör sådant

valdistrikt jämväl valdistrikt

för landstingsmannaval. Kommun,

som icke är delad på sätt ovan

nämnts, bildar ett valdistrikt; dock

att kommun, som till följd af samfärdsförhållandena

eller andra orsaker

finnes icke lämpligen böra

utgöra ett enda valdistrikt, må delas

i två eller flera. Vill någon i kommunen

boende och till deltagande

i landstingsmannaval berättigad

(Utskottets förslag:)

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal landstingsman

valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5-

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval

tillkommer inom den

kommun, där han är mantalsskriven,

en var i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad.

2 a) Val av landstingsmän förrättas

å landet kommunvis.

År kommun delad i två eller

flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådant valdistrikt

jämväl valdistrikt för landstingsmannaval.

Kommun, som icke

är delad på sätt ovan nämnts,

bildar ett valdistrikt; dock att kommun,

som till följd av samfärdsförhållandena

eller andra orsaker

finnes icke lämpligen böra utgöra

ett enda valdistrikt, må delas i två

eller flera. Vill någon i kommunen

boende och till deltagande i

landstingsmannaval berättigad väcka

s. 135 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

135

(Kung!. Maj ds förslag:)

väcka förslg om sådan delning av

kommunen, som här ovan sägs,

eller om upphävande av eller ändring

i redan skedd delning, göre framställning

till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas

med mindre yttrande inhämtats

från kommunalstämma. Delar

av samma by eller hemman må ej

utan synnerliga skäl förläggas till

olika valdistrikt. I beslut rörande

delning i valdistrikt skall jämväl

angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och varde beslutet av

Konungens befallningshavande kungjort.

Över sådant beslut må besvär

anföras i den ordning, som

är bestämd för överklagande av

Konungens befallningshavandes utslag

i mål, vilka bedömas efter förordningen

om kommunalstyrelse

på landet.

3. Valman äger sin rösträtt

utöva allenast vid valförrättning

inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta

å annan vid förrättningen valberättigad;

dock må ingen på grund

av fullmakt utöva rösträtt för mer

än en valman.

kullmakten skall vara sä upprättad

som i förordningarna om kommunalstyrelse

föreskrives.

o

4. A landet förrättas landstingsmannaval

i kommun, som utgör ett

(Utskottets förslag:)

förslag om sådan delning av kommunen,

som här ovan sägs, eller

om upphävande av eller ändring i

redan skedd delning, göre framställning

till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning

bifallas med mindre yttrande inhämtats

från kommunalstämma.

Delar av samma by eller hemman

må ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valdistrikt. 1 beslut rörande

delning i valdistrikt skall

jämväl angivas tiden för beslutets

ikraftträdande och varde beslutet av

Konungens befallningshavande kungjort.

över sådant beslut må besvär

‘anföras i den ordning, som

är bestämd för överklagande av

Konungens befallningshavandes utslag

i mål, vilka bedömas efter förordningen

om kommunalstyrelse

på landet.

b) Valman äger sin rösträtt utöva

allenast vid valförrättning inom

det valdistrikt, där han är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt

överlåta å annan vid förrättningen

valberättigad; dock må ingen på

grund av fullmakt utöva rösträtt

för mer än en valman.

Fullmakten skall vara antingen

skriven och underskriven av utställaren

samt med dennes sigill försedd,

eller ock av honom underskriven och

med tvä vittnens underskrift bestyrkt.

c) Landstingsmannaval förrättas i

kommun, som utgör ett valdistrikt,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Knngl. Maj:ts förslag;)

valdistrikt, å kommunalstämma. Åro

i kommun derå valdistrikt, förrättas

valet i de särskilda valdistrikten å

distriktsstämma. Höra delar av

samma valdistrikt till olika valkretsar,

väljer vardera delen för

sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å

Marie bebådelsedag, får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom kommunen, och skall

fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt minst

två timmar efter klockan tern eftermiddagen.

1 kungörelse om stämma

för landstingsmannaval skall

tiden för valet noggrant angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,

skall ordinarie kommunalstämma i

december månad året innan val

skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda

valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman

i den ordning, som för kallelse till

kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om ‘valet äger

rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet

rum å distriktsstämma, är den

del av kommunens allmänna röstlängd,

som avser valdistriktet, röstlängd.

(Utskottets förslag:)

å kommunalstämma. Åro i kommun

flera valdistrikt, förrättas valet

i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Höra delar av samma

valdistrikt till olika valkretsar,

väljer vardera delen för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å

Marie bebådelsedag, får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom kommunen, och skall

fortgå minst en och en halv timme

före klockan tre eftermiddagen samt

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen. I kungörelse om

stämma för landstingsmannaval

skall tiden för valet noggrant angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt,

skall ordinarie kommunalstämma i

december månad året innan val

skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda

valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman

i den ordning, som för kallelse till

kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum

å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet

rum å distriktsstämma, är den del

av kommunens allmänna röstlängd,

som avser valdistriktet, röstlängd.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

137

(Kung!. Maj:ts förslag:)

I fråga om röstlängdens granskning

och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma,

förfaras på sätt för

kommunalstämma är stadgat och

skola de, som må utöva rösträtt å

stämman, äga framställa anmärkning

mot längden ävensom besluta

över sådan anmärkning.

Om röstberäkning gälle, vare

sig valet försiggår å kommunaleller

distriktsstämma, vad för kommunalstämma

är stadgat, dock att

begränsning med hänsyn till kommunens

hela röstetal ej skall vid

röstberäkningen äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller

tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans

ordförande biträdes av två

av densamma utsedda personer,

skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet

samt mitt på framsidan försedda

med en utskärning av ungefär sex

kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål,

varom här nedan förmäles.

Innan valkuvert utlämnas, skall därå

intryckas en stämpel, utvisande det

valdistrikt, för vilket förrättningen

äger rum. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden

visa de närvarande, att valurnan

är tom.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

I fråga om röstlängdens granskning

och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma,

förfaras på sätt för

kommunalstämma är stadgat och

skola de, som må utöva rösträtt å

stämman, äga framställa anmärkning

mot längden ävensom besluta

över sådan anmärkning:..

Om röstberäkning gälle, vare

sig valet försiggår å kommunaleller

distriktsstämma, vad för kommunalstämma

är stadgat, dock att

begränsning med hänsyn till kommunens

hela rösttal ej skall vid

röstberäkningen äga rum.

d) Ej må vid valet tal hållas

eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans

ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola

kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet

samt mitt på framsidan försedda

med en utskärning av ungefär sex

kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål,

varom här nedan förmäles.

Innan valkuvert utlämnas skall därå

intryckas en stämpel, utvisande det

valdistrikt, för vilket förrättningen

äger rum. Blanketter till valsedlar

skola jämväl ä vallokalen tillhandahållas.

Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de

närvarande, att valurnan är tom.

o samt. 23 käft. (Kr 25.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Valmännen äga avgiva sina röster

i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut

hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop.

Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett

kuvert för varje annan röstberättigad,

för vilken han uppgiver sig

vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för eu var

att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar

eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som

allmänheten är synligt, när eu plats

är upptagen; och åligger det ordföranden

att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon

kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant

sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages,

att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och

valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken

valkuvert avlämnas, är i röstläng
-

(Utskottets förslag:)

Valmännen äga avgiva sina röster

i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut

hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop.

Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett

kuvert för varje annan röstberättigad,

för vilken han uppgiver sig

vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt

antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var

att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet.

För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar

eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som

allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden

att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon

kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon

av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant

sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages,

att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och

valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden.

Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken

valkuvert avlämnas, är i rösti äng
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

139

(Kung’!. Maj:ts förslag:)

den upptagen såsom röstberättigad,

och att i de fall, då valmannen uppgiver

sig vilja utöva rösträtt för

annan, han är därtill behörig, ävensom

tillsett, att kuvertet är behörigen

stämplat, men eljest på utsidan

omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet

samt att valsedeln på

ovan angivet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å

den i utskärningen synliga baksidan

av valsedeln tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma, samt

drager ett lätt synbart streck å valsedeln

under hela den sålunda antecknade

röstsiffran. Härefter nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden

vid namnet på den, vars

rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är

oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själv

därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken eller däri finnes

inlagd valsedel, vilken enligt vad

iakttagas kan icke är av föreskriven

beskaffenhet, eller däri valsedel

ej är på ovan angivet sätt inlagd,

varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

(Utskottets förslag:)

den upptagen såsom röstberättigad,

och att i de fall, då valmannen uppgiver

sig vilja utöva rösträtt för

annan, han är därtill behörig, ävensom

tillsett, att kuvertet är behörigen

stämplat, men eljest på utsidan

omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet

samt att valsedeln på

ovan angivet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å

den i utskärningen synliga baksidan

av valsedeln tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma, samt

drager ett lätt synbart streck å valsedeln

under hela den sålunda antecknade

röstsiffran. Härefter nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden

vid namnet på den, vars

rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är

oförmögen att i föreskriven ordningavgiva

sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själv

därtill utser.

Ej må någon i annan ordning,

än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel

eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken eller däri finnes

inlagd valsedel, vilken enligt vad

iakttagas kan icke är av föreskri
O
ven

beskaffenhet, eller däri valsedel

ej är på ovan angivet sätt inlagd,

varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför

öppna dörrar förvissa sig om,

att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen

eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då

hunnit deltaga i valet, äga rätt att

i den ordning de anmäla sig avlämna

sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten

ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som

skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten

inläggas härefter i hållfast

omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta sigillen

skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av

ordföranden och två av de närvarande,

avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen

till domhavanden omslaget

med valkuverten jämte valproto
-

(Utskottets förslag:)

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför

öppna dörrar förvissa sig om,

att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag,

då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet

skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen

eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då

hunnit deltaga i valet, äga rätt att

i den ordning de anmäla sig avlämna

sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten

ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som

skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten

inläggas härefter i hållfast

omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill.

De sålunda åsätta sigillen skola jämväl

i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av

ordföranden och två av de närvarande,

avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen

till domhavanden omslaget

med valkuverten jämte valproto
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

141

(Kung!. Maj:ts förslag:)

kollet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen

assureras.

Domhavanden skall vid offentlig,

minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och där så lämpligen kan

ske, i ortstidning kungjord förrättning

sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och senast inom

fjorton dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden

av två, av Konungens

befallningshavande därtill förordnade

personer, som, jämte domhavanden,

med sina namnunderskrifter

bekräfta riktigheten av det

vid förrättningen förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång

skall uppläsas i valkretsens kyrkor

samt, där sä lämpligen kan ske, införas

i ortstidning.

5. I stad förrättas valet inför

magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie

bebådelsedag, får ej äga rum under

tider, då allmän gudstänst hålles

inom staden och skall fortgå minst

två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen. I

kungörelsen skall tiden för valet

noggrannt angivas.

(Utskottets förslag:)

kollet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen

assureras.

e) Domhavanden skall vid offentlig,

minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och, där så lämpligen

kan ske, i en eller flera ortstidningar

kungjord förrättning sammanräkna

de avgivna rösterna. Denna förrättning

skall påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och

senast inom fjorton dagar från valens

förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden

av två, av Konungens

befallningshavande därtill förordnade

personer, som, jämte domhavanden,

med sina namnunderskrifter

bekräfta riktigheten av det

vid förrättningen förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför

magistraten.

Valet, som skall förrättas å

Marie bebådelsedag, får ej äga

rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall

fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt minst

två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

I kungörelsen skall tiden

för valet noggrannt angivas.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

Om kallelse till valförrättningen,

om rösträtt och dess utövning, om

röstberäkning samt om röstlängdens

granskning och anmärkning mot

längden gäller vad för allmän rådstuga

är stadgat.

I övrigt skall med avseende ä valets

förrättande i tillämpliga delar gälla

vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

1 stad, som bildar egen valkrets,

skall magistraten sammanräkna rösterna.

Bär sammanräkningen ej

äger rum omedelbart efter själva

valet, skall vid valtillfället tid och

ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvall^ts sammanräknas

rösterna av magistraten i

den folkrikaste staden; och skola

till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade, valkuverten

jämte valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet

med allmänna posten, skall

försändelsen assureras.

Sammanräkningen av rösterna

skall påbörjas inom sju dagar från

valens förrättande; och skall tid och

ställe för sammanräkningen minst

tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets

uppläsning är valförrättningen

avslutad.

Underrättelse om valets utgång

skall uppläsas i valkretsens kyrkor

(Utskottets förslag:)

Om kallelse till valförrättningen,

om röstberäkning samt om

röstlängdens granskning och anmärkning

mot längden gäller vad

för allmän rådstuga är stadgat.

Om rösträttens utövning och överlåtande

på annan ävensom angående

valets förrättande gäller i tillämpliga

delar vad i mom. 2 b), c) och d)

är stadgat.

b) t stad, som bildar egen valkrets,

skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen

ej äger rum omedelbart

efter själva valet skall vid valtillfället

tid och ställe för sammanräkningen

tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas

rösterna av magistraten

i den folkrikaste staden; och skola

till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade valkuverten

jämte valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Sammanräkningen av rösterna

skall påbörjas inom sju dagar från

valens förrättande; och skall tid

och ställe för sammanräkningen

minst tre dagar därförut kungöras

i en eller flera ortstidningar.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med

protokollets uppläsning är valförrättningen

avslutad.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

143

(Kung!. Majrts förslag:)

samt, där sä lämpligen lian ske, införas

i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll

över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av

Kungl. Maj:t fästställes.

§ 8.

1. Sedan valet av-----

landstingsmannen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga landstingsmannens namn

för själva landstingsmannavalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda,

vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, eller

där sammanräkningen avser grupp,

vilken allenast fått sig tilldelad en

plats, de två, som erhållit högsta

rösttalen, äro valda till suppleanter.

2. Vid valtillfället skall, särskilt

för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken

suppleanter från den grupp, för

vilken han valts, skola i hans ställe

(Utskottets förslag:)

4. Vid avfattande av protokoll

över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av

Kungl. Maj:t fästställes.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsmän

blivit avslutat, skola suppleanter

utses sålunda, att för landstingsman,

vald för grupp, som endast

tilldelats en plats, företagas tvä

nya sammanräkningar inom denna

grupp, samt att för varje annan

landstingsman företages en ny sammanräkning

inom den grupp, för vilken

han blivit vald. Har — — —

--— landstingsmännen blivit

valda.

Vid varje ny sammanräkning

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga landstingsmannens

namn för själva landstingsmannavalet.

Valsedel beräknas äga sitt

ursprungliga röstvärde, och detta

skall vid varje ny sammanräkning

tillgodoräknas den av de förut ej

valda, vilkens namn står främst å

sedeln. Den, som erhållit högsta

rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt

för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken

suppleanterna från den grupp, för

vilken han valts, skola i hans ställe

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj sts förslag:)

inkallas. Härvid iakttages, att den

eller de suppleanter, som, utsetts genom

den för landstingsmannen företagna

sammanräkning, intaga plats

framför annan suppleant; att suppleanter,

som utsetts genom samma

sammanräkning, intaga ordning inbördes

efter sina rösttal, och att i

övrigt företräde tillkommer suppleant,

som blivit tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet,

må b an däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär; och skall

han, vid förlust av talan, sist inom

en månad efter den dag, då valet

avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande,

som genom kungörelse,

vilken i tidning inom orten

införes, utsätter viss kort tid, inom

vilken underdånig förklaring över

besvären må avlämnas till Konungens

befallningshavande, varjämte

Konungens befallningshavande från

domhavande eller magistrat, som

verkställt röstsammanräkningen, infordrar

de avgivna valsedlarna samt

övriga valet rörande handlingar.

Sedan den för förklarings avgivande

bestämda tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvären

jämte de förklaringar, som

må hava inkommit, ävensom pro
-

(Utskottets förslag:)

inkallas. Härvid iakttages, beträffande

landstingsman, vald för grupp,

som tilldelats endast en landstingsm

ann aplats, att företräde tillkommer

den av suppleanterna, som blivit tidigare

vald, samt beträffande annan

landstingsman, att suppleant, som

utsetts genom den för landstingsmannen

företagna sammanräkning,

intager plats framför annan suppleant,

och att i övrigt företräde tillkommer

suppleant, som blivit tidigare

vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet,

må han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär; och skall

han, vid förlust av talan, sist inom

en månad efter den dag, då valet

avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande,

som genom kungörelse,

vilken i en eller jlera tidningar

inom orten införes, utsätter viss

kort tid, inom vilken underdånig förklaring

över besvären må avlämnas

till Konungens befallningshavande,

varjämte Konungens befallningshavande

från domhavande eller magistrat,

som verkställt röstsammanräkningen,

infordrar de avgivna

valsedlarna samt övriga valet rörande

handlingar. Sedan den för

förklarings avgivande bestämda tid

tilländagått, har Konungens befallningshavande

att besvären jämte

de förklaringar, som må hava in
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

145

(Kung!. Maj:ts förslag:)

tokoll över valet, valsedlarna och

övriga valet rörande handlingar

ofördröjligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt skyndsamt

föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning

mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid

valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

(Utskottets förslag:)

kommit, ävensom protokoll över

valet, valsedlarna och övriga valet

rörande handlingar ofördröjligen till

Konungen insända för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas

och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning

mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid

valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall Konungens befallningskavande

ofördröjligen underrättas.

§ 14.

Konungens befallningskavande låter sådan underrättelse, som i § 13

sägs, ävensom, därest den välde hos landstinget laga ursäkt visat, till''

kännagivande därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke

i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie

landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande

om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya

valet gäl le, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och

5 här ovan är stadgat.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting

skall utfärdas av Konungens befallningshavande

och böra de ärenden,

som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen

skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i

samtliga länets kyrkor, i villca gudstjänst

dä hålles, ävensom av KoBihang

till Riksdagens protokoll 1913.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting

skall utfärdas av Konungens befallningskavande

och böra de ärenden,

som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen

skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i

länets kyrkor, ävensom av Konungens

befallningshavande i god

5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj sts förslag:)

nungens befallningshavande i god

tid avsändas för intagande jämväl

minst fjorton dagar före mötet i

tidning inom länet.

Landstingets ordförande skall

om mötet särskilt underrättas.

(Utskottets förslag:)

tid avsändas för intagande jämväl

minst fjorton dagar före mötet i

en eller flera tidningar inom länet.

Landstingets ordförande skall

om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop

av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina

fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet

att i landstinget taga inträde, äga de landstingsman, vilkas fullmakter

godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må

över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt

rum, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande

och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag

att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande

eller vice ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen eller, där

två eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av

dem, som är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande

blivit vald. Inträffar under mötet samtidigt förfall för både ordförande

och vice ordförande, utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets

ordinarie ledamöter att tjänstgöra såsom ordförande, till dess

förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnde äldste ledamot

tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden

avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföran
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

147

(Knngl. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

den tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.

Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning

upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte

för tiden intill nästa lagtima sammankomst

bland tingets ordinarie

ledamöter utse tvä eller flera personer

att jämte ordföranden i tinget

utgöra ett förvaltningsutskott, som

skall hava att med förvaltningen

av landstingskassan taga den befattning

samt att i övrigt handhava

de åligganden, landstinget i

särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter

i nämnda utskott äro, där

två eller flera personer skola utses,

proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Ordföranden i tinget för er jämväl

ordet i förvaltningsutskottet. Utskottet

utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget

väcka nya frågor eller förslag tillkommer

Konungens befallningshavande

samt varje medlem av

landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna

komma under behandling vid lande
-

ri 31.

Landstinget må å lagtima möte

för tiden intill nästa lagtima sammankomst

utse ett förvaltningsutskott,

som skall hava att med förvaltningen

av landstingskassan taga

den befattning samt att i övrigt

handhava de åligganden, landstinget

i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter

i nämnda utskott sker, där

två eller flera personer skola utses,

proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av

minst sä många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhälles, om samtliga

väljandes antal delas med det

antal personer, valet avser, ökat med 1.

Utskottet utser inom sig ordförande

och vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget

väcka nya frågor eller förslag tillkommer

Konungens befallningshavande

samt varje medlem av

landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna

komma under behandling, innefatta

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

tingets lagtima möte, innefatta ett

ämne inom landstingets befogenhet,

vara skriftligen uppsatt och senast

tjugu dagar före landstingets början

avlämnat till sekreteraren, vilken

det åligger ej mindre att över

de avgivna förslagen upprätta en lista

än även att låta på landsting skassans

bekostnad trycka nämnda förslag och

och lista samt, såvitt ske kan, minst

åtta dagar före landstingets början

till varje medlem av tinget översända

ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting hör nytt

förslag, skriftligen uppsatt, minst en

vecka före landstingets början avlämnas

till sekreteraren, som har att därom

underrätta ordföranden.

Vad nu är stadgat angående

tiden för förslags avlämnande utgör

icke hinder för landstinget att, då

synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

genom särskilt beslut medgiva

upptagande till behandling av

ny fråga, som blivit väckt senare,

dock före landstingets början.

Ej må annan ny fråga än den,

som blivit på ovan angivet sätt

väckt, kunna komma under landstingets

överläggning, såvida frågan

icke blivit av Kung!. Maj:t till landstinget

hänskjuten eller härleder sig

från och står i sammanhang med

ett förut i behörig ordning väckt

förslag.

(Utskottets förslag:)

ett ämne inom landstingets befogenhet,

vara skriftligen uppsatt och

senast tjugu dagar före landstingets

början avlämnat till sekreteraren,

vilken det åligger, att inom åtta

dagar därefter över de avgivna förslagen

upprätta en lista och den till

ordföranden överlämna.

Sekreteraren åligger jämväl att

låta på landsting skassans bekostnad

trycka nämnda förslag och lista samt,

såvitt ske kan, minst åtta dagar före

landstingets början till varje medlem

av tinget översända ett exemplar av

dessa handlingar.

Vad nu är stadgat angående

tiden för förslags avlämnande utgör

icke hinder för landstinget att, då

synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

genom särskilt beslut medgiva

upptagande till behandling av

ny fråga, som blivit väckt senare,

dock före landstingets början.

Till det landsting, som efter

utfärdandet av denna förordningförst

skall hållas, insändas förslagen

till landstingets ordförande.

Ej må annan ny fråga än den,

som blivit på nu föreskrivet sätt

väckt, kunna komma under landstingets

överläggning, såvida frågan

icke blivit av Kungl. Maj:t till landstinget

hänskjuten eller härleder sig

från och står i sammanhang med

ett förut i behörig ordning väckt

förslag.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

149

(Kung-]. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola —--(nuvarande § 31)

— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som —--(nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller dera ärenden äro

av den beskaffenhet, att de fordra

eu föregående beredning, må de

överlämnas till särskilt för sådan

beredning utsedda personer.

Skola två eller dera personer

för dylik beredning utses, skall, där

ej samtliga väljande äro ense, ''proportionellt

valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — —

—■ — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande

äro ense, verkställas med slutna

sedlar. Mellan dem, som erhållit

lika rösttal, skilje lotten.

2. I fråga om val, som, enligt

vad i §§ 31 och 38 stadgas, äro

proportionella, meddelas närmare

bestämmelser om valsättet i särskild

stadga.

§ 40.

1. För att såsom — — —

— — beslutet sig förenat:

§ 38.

Där ett eller dera ärenden äro

av den beskaffenhet, att de fordra

en föregående beredning, må de för

sådan beredning överlämnas till särskilt

utsedda personer.

Skola två eller dera personer

för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer, valet avser, ökat

med 1.

§ 39.

För varje fråga — — — —

—--delade, bestämma beslutet.

Val skall, där så äskas, förrättas

med slutna sedlar. Mellan dem,

som erhållit lika rösttal, skilje

lotten.

§ 40.

1. För att såsom — — —

— — beslutet sig förenat:

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

a) beslut, att domsaga — —

— — § 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons

behörighet att såsom ledamot i

landstinget taga inträde eller medgivande,

varom i § 32 fjärde stycket

sägs;

c) påläggande av agifter — —

— — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande--

— — upplåning därav ske.

(Utskottets förslag:)

a) beslut, att domsaga — —

--§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons

behörighet att såsom ledamot i

landstinget taga inträde eller medgivande,

varom i § 32 sägs;

c) påläggande av avgifter--

— — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande--—

— — upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande — — — — — —

landstingets avgörande, nämligen:

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget

eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse

vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets

förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning — — — — -— för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter

underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen

tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till en var

av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må

kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens

i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å

ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

151

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut

må icke äga rum, såvida den

klagande ej tilltror sig kunna visa,

att hans enskilda rätt blivit genom

beslutet’kränkt eller att detsamma

strider emot de i denna förordning

stadgade grunder; och må han i ty

fall inom sextio dagar från den

dag, landstinget avslutats, tillKonungens

befallningshavande ingiva sina

till Kungi. Maj:t ställda underdåniga

besvär.

Konungens befallningshavande

skall efter landstingets avslutande

ofördröjligen i länskungörelserna

ävensom i tidning inom länet införa

tillkännagivande ej mindre om dagen

för landstingets avslutande än

även underrättelse om den tid,

inom vilken de till Kungl. Maj:t

ställda besvären böra till Konungens

befallningshavande ingivas

ävensom därom, att landstingets beslut

kommer att, på sätt i § 61

sägs, inom kommunerna anslås.

Vinnes ändring i —----

— — — — — — må ej klagas.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut

må icke äga rum, såvida den

klagande ej tilltror sig kunna visa,

att hans enskilda rätt blivit genom

beslutet kränkt eller att detsamma

strider emot de i denna förordning

stadgade grunder; och må han i ty

fall inom sextio dagar från den

dag, landstinget avslutats, till Konungens

befallningshavande ingiva sina

till Kungl. Maj:t ställda underdåniga

besvär.

Konungens befallningshavande

skall efter landstingets avlutande

ofördröjligen i länskungörelserna

ävensom i en eller flera tidningar

inom länet införa tillkännagivande

ej mindre om dagen för landstingets

avslutande än även underrättelse

om den tid, inom vilken

de till Kung!. Maj:t ställda besvären

böra till Konungens befallningshavande

ingivas ävensom därom,

att landstingets beslut kommer att,

på sätt i § 61 sägs, inom kommunerna

anslås.

Vinnes ändring i---—

— — — — — — må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung]. Majits förslag:)

e) Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting cell stadsfullmäktige

samt å allmän rådstuga.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige

eller å allmän rådstuga

val äro proportionella, skall vid valens

förrättande iakttagas, vad här

nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar,

å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan

beteckning i ord för viss grupp av

de väljande eller för viss meningsriktning),

men vilka i övrigt äro

omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att bliva

gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från överstrykningar.

Sedel må ej upptaga flera,

men väl färre namn än det antal

(Utskottets förslag:)

e) Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting ock stadsfullmäktige.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige

val äro proportionella,

skall vid valens förrättande iakttagas,

vad här nedan i 2—7 §§

är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar,

å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan

beteckning i ord för viss grupp av

de väljande eller för viss meningsriktning),

men vilka i övrigt äro

omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att bliva

gällande vara enkla, slutna, och

fria från överstrykningar. Sedel må

ej upptaga flera, men väl färre

namn än det antal personer, valet

s. 153 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

153

(Kutig!. Maj;ts förslag:)

personer, valet avser. Där något

namn å sedeln är tvetydigt, galle

den dock för övriga namn.

3 §•

De avgivna valsedlarna skola

ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda eu

grupp.

Inom varje grupp skall, till den

utsträckning, som för utseendet av

stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas

ordning mellan namnen å

gruppens valsedlar. Härvid iakttages:
l:o)

Upptaga valsedlar till antal

av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens

rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två

tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, bliver detta

namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hava samma

första och samma andra namn samt

utgöra mer än tre fjärdedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, bliver detta namn det

tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom

gruppen icke kan enligt nyss angivna

grunder bestämmas, skola

särskilda sammanräkningar av namnens

rösttal verkställas. Vid varje

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

(Utskottets förslag:)

avser. Där något namn å sedeln

är tvetydigt, galle den dock för

övriga namn.

3 §.

De avgivna valsedlarna skola

ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en

grupp.

Inom varje grupp skall, till den

utsträckning, som erfordras för utseende

av det antal personer, valet

avser, bestämmas ordning mellan

namnen å gruppens valsedlar. Härvid

iakttages:

Do) Upptaga valsedlar till antal

av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens

rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två

tredjedelar av gruppens rösttal,

jämväl samma andra namn, bliver

detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma

första och samma andra namn samt

utgöra mer än tre fjärdedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, bliver detta namn det

tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

2:o) I den män ordningen inom

gruppen icke kan enligt nyss angivna

grunder bestämmas, skola

särskilda sammanräkningar av namnens

rösttal verkställas. Vid varje

samt. 23 höft. (Nr 25.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

(Kung!. Maj:ts förslag:)

sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något

av sedelns namn erhållit rum i

ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns

namn erhållit rum i ordningen;

såsom tredjedels röst, där två av

namnen uppförts i ordningen; såsom

fjärdedels röst, där tre av

namnen uppförts i ordningen; och

så vidare efter samma grund. För

varje gång kommer det namn närmast

i ordningen, som erhållit högsta

rösttalet.

Till protokollet antecknas för

varje grupp dess rösttal samt, där

de under l:o) angivna grunder tilllämpats,

antalet av de valsedlar,

1 som upptaga samma första namn

eller samma första och andra namn,

och så vidare, men eljest för varje

särskild sammanräkning, röstvärdet

för de olika valsedlarna och det

rösttal, som för varje namn uträknats.

(Utskottets förslag:)

sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något

av sedelns namn erhållit rum i

ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns

namn erhållit rum i ordningen;

såsom tredjedels röst, där två av

namnen uppförts i ordningen; såsom

fjärdedels röst, där tre av

namnen uppförts i ordningen; och

så vidare efter samma grund. För

varje gång kommer det namn närmast

i ordningen, som erhållit högsta

rösttalet.

Till protokollet antecknas för

varje grupp dess rösttal samt, där

de under 1:®) angivna grunder tilllämpats,

antalet av de valsedlar,

som upptaga samma första namn

eller samma första och andra namn,

och så vidare, men eljest, för varje

särskild sammanräkning, röstvärdet

för de olika valsedlarna och det

rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §■

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,

att gruppens första plats tillerkänncs den, vars namn är det första i

ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är

berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera

andra grupper.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

155

(Kung!. Maj:ts förslag;) (Utskottets förslag:)

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som

motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. liar

samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

5 §-

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

6 §•

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av

ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

7 §■

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga

suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp

med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars

namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först

tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

2:6) att Riksdagen, med anledning’ av herr G.

Magnussons m. fl. motion, nr 156, i Första kammaren

samt herr Hages in. fl. motion, nr 354, i Andra kammaren,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana

förändringar i gällande kommunalförfattningar,

genom vilka den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder

medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas

enligt i huvudsak samma grunder, som äro

bestämda i fråga om den politiska rösträtten.

3:o) att a) herr K. J. Ekmans motion, nr 139,

i Första kammaren,

b) herr Bäckströms motion, nr 143, i Första kammaren,

c) herr G. Magnussons och J. E. Berglunds motion,

nr 156, i Första kammaren,

d) herr Meurlings motion, nr 157, i Första kammaren,

e) herr von Mentzers m. fl. motion, nr 158, i

Första kammaren,

f) herr von Mentzers in. fl. motion, nr 159, i

Första kammaren,

g) herr Hults motion, nr 160, i Första kammaren,

h) herr Carlsons i Herr ljunga motion, nr 300, i

Andra kammaren,

i) herr I. Säfstrands motion, nr 324, i Andra

kammaren,

j) herr J. E. Berglunds m. fl. motion, nr 335, i

Andra kammaren,

k) herr Räfs motion, nr 353, i Andra kammaren,

l) herr Hages m. fl. motion, nr 354, i Andra

kammaren,

s. 157 Kontrollera mot PDF

jKonstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

157

m) herr Meurlings motion, nr 33, i Första kammaren
må

i de delar, i vilka de ej genom utskottets ovan

under punkterna l:o) och 2:o) gjorda hemställan kunna

anses besvarade, icke föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservationer:

dels vid punkt l:o) av utskottets hemställan:

A) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

om kommun al styrelse på landet:

Vid §§ 8, 9 och 10 av herrar Clason, Bellinder, IL J. Ekman, von

Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson

i Slätåker, som hemställt,

att Kung!. Maj:ts proposition och de i ämnet

väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §11 av herrar Clason, Bellinder, IL J. Ekman, von Geijer,

von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som hemställt,

att vad med avseende å denna paragraf föreslagits

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid § 16 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer,

Mentzer, J3aAr, Magnusson i Tumhult, i?ä/'' och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess

kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,

skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må kommunalstämma

kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift

eller erläggande av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i

orten, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen

eller i tidning införd, eller att kungörelse om stämma, som blivit utsatt

till dag, då gudstjänst hålles i annex- eller kapellförsamlings kyrka,

icke blivit berörda dag därstädes uppläst, må icke utgöra hinder för

stämmans hållande.

Vid § 17: a) av herrar Bellinder, von Gevjer, von Bahr, Magnusson

i Tumhult och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att den i andra stycket av paragrafen förekommande

punkten: »Vid omröstning----§ 11 mom. 3 sägs»

må ur paragrafen utgå:

b) av herrar Clason, K. J. Ekman, von Mentzer och Räj\ som

yrkat,

att andra stycket av paragrafen, såsom densamma

lyder enligt utskottets förslag, må ur paragrafen utgå;

c) av herr von Mentzer, med instämmande av herrar Clason, K. J.

Ekman och Rcif, vilka föreslagit,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

rörande möjligheten och lämpligheten av de ordinarie

kommunalstämmornas utsättande till arbetsfria vardagar

samt för Riksdagen framlägga det förslag, vartill en

dylik utredning må kunna giva anledning.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

159

Vid § 29 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, vara Geijer,

wn Mentzer, ron Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att mom. 4 och 5 bort hava följande lydelse:

Mom. 4. Valet sker--- — (lika med utskottets förelag) —--

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet.

i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form — — — (lika med utskottets förslag) — — — ändock

giltig.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige — — — — (lika med

utskottets förslag) — —--— är stadgat.

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal

blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Valsedlarna mottagas av ordföranden, vilken därvid biträdes av

två av stämman utsedda personer. Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är torn. Valmännen

äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden, därest

icke å förut hållen kommunalstämma beslutats, att valet skall ske efter

upprop. A varje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln

under hela den sålunda antecknade röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — — (lika med utskottets

förslag) — — — — röstningen avslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållbart omslag, som

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i det över förrättningen förda protokollet

avtryckas.

Vid avfattandet av valprotokollet bör till ledning tjäna formulär,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Orföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget

med valsedlarna jämte valprotokollet. Sker insändandet med

allmänna posten, skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall — — (lika med utskottets

förslag) — — — valet gäller.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Vid § 32 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 43 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,

Vallin och Säfstrand, vilka med anledning av motionerna I: 156 av

herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage in. fl. ansett,

att paragrafen bort hava följande lydelse:

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i

sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,

deltaga i kommunalnämndens överläggningar.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.

Ekman, von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf

och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 8—11.

B) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

om kommunalstyrelse i stad.

Vid §§ ,9 och 10 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von

Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jonsson

i Slätåker, som hemställt,

att Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet

väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §11 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Balir, Magnusson i Tumhult, iiö/'' och Jönsson i Slätåker,

som hemställt,

att vad med avsende å denna paragraf föreslagits

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid § 15 av herrar Clason, Bellinder, ÅT. J. Ekman, uon Geijer,

von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, iiä/‘ och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt

kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen

bör ock, där så ske kan, införas i en eller flera tidningar, som i staden

utkomma.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

161

Kallelsen skall innehålla — — — sådan rådstuga fattas.

Vid § 24 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse; .

Mom. 1. Valet sker — •— (lika med utskottets förslag) — —

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form — — — (lika med utskottets förslag — — ändock

giltig.

Mom. 2. Valet får ej — — — (lika med utskottets förslag)--

inom vallokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal

blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom. Valmännen äga avgiva sina röster i den

tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutats,

att valet skall ske efter upprop. Å varje valsedel antecknar

ordföranden tydligt röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager

ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade

röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — (lika med utskottets förslag

— — röstningen avslutad.

Vid § 28 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 35 av her rar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att paragrafen bort Lava följande lydelse:

Kallelse till sammanträde skall av ordförande skriftligen utfärdas

och senast dagen förut en var fullmäktig delgivas. Kallelsen bör ock,

där så ske kan, införas i en eller flera tidningar, som i staden utkomma.

Kallelsen bör, såvitt möjligt är, upptaga de ärenden, som till överläggning

skola förekomma.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

Vid §36 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,

Vallin och Saf''strand, vilka med anledning av motionerna I : 156 av

herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 23 käft. (Nr 25.) 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

II: 324 av herr Säfstrand ansett, att paragrafen bort hava följande

lydelse:

Vid stadsfullmäktiges sammanträde — — — beredningen utsedde

personer.

Val av dylik beredning ävensom till de styrelser, revisorer och

nämnder, stadsfullmäktige äga utse, skall, där två eller flera personer

skola väljas, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer

valet avser, ökat med 1.

Vid §66 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, ! von Saliv, Magnusson i Tumhult, Saf och Jönsson i Slätåker,

som hemställt om följande lydelse av ifrågavarande paragraf:

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter magistraten

genom offentligt anslag och, där så ske kan, i en eller flera

tidningar, som i staden utkomma, kungöra att längden — — — —

taga kännedom.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.

Ekman, von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf

och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 9—11.

C) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Vid §§ 7 och 8 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer,

von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som hemställt:

att Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet

väckta motionerna i vad de avse dessa paragrafer

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §10 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

vilka föreslagit följande ändrade lydelse av ifrågavarande paragraf:

Mom. 1. Valet sker — — (lika med utskottets förslag) — —

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna;

vilkens form--(lika med utskottets förslag)--ändock giltig.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

163

Mom. 2. Valförrättning får ej — — — (lika med utskottets förslag)

— — — inom vallokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt

antal blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är torn. Valmännen äga avgiva sina röster i den

tur, de anmäla sig hos ordföranden. Å varje valsedel antecknar ordföranden

tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager

ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade

röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — — (lika med utskottets

förslag) — — röstningen avslutad.

Vid § 14 av herrar Clcison och K. J. Ekman.

Vid § 35 av herrar Wavrinskg, Larsson i Västerås, Waldén, Bogren,

Vallin och Safstrand, vilka med anledning av motionerna 1:156 av

herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt

II: 324 av herr Säfstrand ansett, att paragrafen bort hava följande

lydelse:

Val till beredningsutskottet liksom till övriga av stadsfullmäktige

utsedda nämnder och styrelser ävensom, därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté samt val av revisorer

skall, där två eller flera personer skola utses, ske proportionellt på

sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många

väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.

Ekman, von Gei]er, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf

och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 7

och 8.

D) Förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen

om landsting.

Vid §3 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid §4 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Balir, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som hemställt om följande lydelse av ifrågavarande paragraf:

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Valen — — — (lika med utskottets förslag)--— av lands
tingsman.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer väsentlig olikhet med det föreskrivna:

vilkens form---(lika med utskottets förslag)----- än
dock

giltig.

Vid § 4 fjärde stycket av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid § 5 a) av herrar Clason, K. J. Ekman, von Geijer, von Bahr

och Jönsson i Slätåker, som ansett, att ifrågavarande paragraf bort givas

följande lydelse:

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad.

2. a) Val av landstingsman---(lika med utskottets förslag)

— — — om kommunalstyrelse på landet.

b) Valet förrättas i kommun, som utgör ett valdistrikt, å kommunalstämma.

Åro i kommun flera valdistrikt, förrättas valet i de särskilda

valdistrikten å distriktsstämma. Höra delar av samma valdistrikt

till olika valkretsar, väljer vardera delen för sin valkrets.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma

i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma

utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den ordning,

som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängden, dess granskning och anmärkning mot

längden gäller vad för kommunalstämma och för distriktsstämma i

fråga om val av kommunalfullmäktige är stadgat, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

c) Valet skall förrättas å Marie bebådelsedag eller, om ordinarie

kommunalstämma i december månad så beslutar, å annan dag under

senare hälften av mars månad.

Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom

kommunen, och skall fortgå minst en och en halv timme före klockan

tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

I kungörelse om stämma för landstingsmannaval skall tiden

för valet noggrannt angivas,

s. 165 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

165

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen skall genom ordförandens försorg tillräckligt antal

blanketter till valsedlar tillhandahållas valmännen.

Valsedlarna mottagas av ordföranden, vilken därvid biträdes av

två av stämman utsedda personer. Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom. Valmännen

äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest

icke å förut hållen kommunalstämma beslutats, att valet skall ske

efter upprop. A varje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde,

som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck

å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran.

Då uppehåll i valförrättningen — — — (lika med utskottets förslag)

— — — röstningen avslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast omslag, som

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i det över förrättningen förda protokollet

avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insänder därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valsedlarna

jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten,

skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall — — — (lika med utskottets förslag) —

— — valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas i senare hälften av mars månad, får ej

äga rum — — (lika med utskottets förslag) — — noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och

överlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller vad för allmän rådstuga är

stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

b) I stad, som bildar egen valkrets, —---(lika med utskottets

förslag) — — — tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avgivna valsedlarna i hållfast, förseglat omslag jämte valprotokollet

ofördröjligen insändas. Sker insändandet med allmänna posten,

skall försändelsen assureras.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

Sammanräkningen — — (lika med utskottets förslag) — — valförrättningen

avslutad.

4. Vid affattande---— (lika med utskottets förslag) —--

fastställes.

b) av herrar von Mentzer och Räf, som ansett, att i mom. 2 c) första

stycket och i mom. 3 a) andra stycket efter orden »mars månad» bort

tilläggas orden »dock ej å söndag», men som i övrigt instämt uti den

av herrar Clason m. fl. vid denna paragraf avgivna reservationen.

c) av herrar Bellinder och Magnusson i Tumhult, som ansett, att i

inom. 2 e) näst sista stycket: »Vid förrättningen biträdes domhavanden

— — förda protokoll» bort ur paragrafen utgå, men som i övrigt instämt

uti den av herrar Clason m. fl. vid denna paragraf avgivna reservationen.

Vid § 8 av herrar Clason och K. J. Ekman.

Vid §§ 25, 26 och 27 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman,

von Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson

i Slätåker, som hemställt,

att vad med avseende å dessa paragrafer föreslagits

icke må av Riksdagen bifallas.

Vid §31 av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von

Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker,

som ansett, att paragrafen bort hava följande lydelse:

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst

utse två eller flera personer att jämte ordföranden i tinget

utgöra ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen av

landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava de

åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter — — (lika med utskottets förslag) — — ökat

med 1.

Ordföranden i tinget före jämväl ordet i förvaltningsutskottet. Utskottet

utser inom sig vice ordförande.

Vid § 38 av herrar Wavrinsky, Larsson i Västerås, Wäldén, Bogren,

Vallin och Säfstrand, vilka med anledning av motionerna I: 156 av

herrar Magnusson och Berglund resp. II: 354 av herr Hage m. fl. samt

II: 324 av herr Säfstrand ansett,'' att paragrafen bort hava följande

lydelse:

s. 167 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25.

167

Där ett eller flera ärenden — — — (lika med utskottets förslag)

— — — särskilt utsedda personer.

Val av dylik beredning ävensom till de styrelser, revisorer och

nämnder, landstinget äger utse, skall, där två eller flera personer skola

väljas, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant

äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet

avser, ökat med 1.

Vid förslagets rubrik och ingress av herrar Clason, Bellinder, K. J.

Ekman, von . Geijer, von Mentzer, von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf

och Jönsson i Slätåker, som hemställt,

att ur rubrik och ingress måtte uteslutas §§ 25—-27.

dels och vid punkt 2:o) av utskottets hemställan:

av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer,

von Bahr, Magnusson i Tumhult, Räf och Jönsson i Slätåker, som

hemställt,

att vad utskottet i punkt 2:o föreslagit icke må

av Riksdagen bifallas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:244 Riksdagens skrivelse Nr 244 s. 1 i texten