Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vädd motion om skrivelse till Konungen i fråga om utarbetande och framläggande av förslag till bestämmelser rörande utseende av suppleanter för stadsfullmäktige.

1913-02-14 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:4, Utlåtande, i anledning av vädd motion om skrivelse till Konungen i fråga om utarbetande och framläggande av förslag till bestämmelser rörande utseende av suppleanter för stadsfullmäktige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 februari 1913 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av vädd motion

om skrivelse till Konungen i fråga om utarbetande

och framläggande av förslag till bestämmelser rörande

utseende av suppleanter för stadsfullmäktige.

Närvarande: herrar Eden, Brantmg, Trygger, Hellberg, Bellinder, Mannheimer,

Sehlin®, Kjellérr, Wavrinsky, von Mentzer* Beckman, Hallberg*, Larsson

1T„Säby. Nyström, Cederborg, Larsson i Västerås, Karlsson i

hjäl, Jönsson i Slätåker*, Kropp* och Lundström i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering,

I eu inom Första kammaren väckt motion, nr 4, bär herr

Sehlin hemställt »att Riksdagen ville i skrivelse till Kung! Maj:t

anhålla, att Kung]. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana ändrade bestämmelser i förordningen

om kommunalstyrelse i stad, att vid val av stadsfullmäktige måtte

utses suppleanter i samma omfattning och efter samma grunder

som vid val av suppleanter i landsting.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Enligt nu gällande bestämmelser för stadsfullmäktige utses icke

någia suppleanter för de ordinarie ledamöterna. Vid valet upptaga

visserligen listorna namn på personer, som äro avsedda att inträda

som ersättare, men endast i det fall, att stadsfullmäktig avgår före

den bestämda tjänstgöringstidens utgång, företages röstsammanräkning

för utrönande av vem, som skall ersätta den avgångne. Så

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 4 käft. (Nr 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

länge eu stadsfullmäktig kvarstår, linnés alltså icke någon möjlighet

att vid förhinder för honom själv inkalla suppleant.

Detta förhållande synes mig vara en inkonsekvens i jämförelse

med landsting och åtskilliga kommunala organ som t. ex. skolstyielse

i städerna, skolråd, kyrkoråd, kommunalnämnd in. fl. Det verkar

också i vissa fall hämmande och förryckande på stadsfullmäktiges

arbete och uppgift. Behovet av suppleanter är lika stort i stadsfullmäktige

som i de ovannämnda institutionerna.

De stadsfullmäktige, som direkt välja riksdagsmän i Första

kammaren, äro i politiskt avseende och betydelse fullt jämnställda

med landsting, och de sammansättas ju också av representanter för

olika meningsgrupper inom väljarekåren. Det kan då mycket väl

hända, att olika partier äro jämnstarka inom stadsfullmäktige, men

på grund av att någon eller några medlemmar av det ena partiet

på grund av sjukdom eller andra absoluta hinder icke kunnat deltaga

i valet, får detta parti en plats mindre, än det rätteligen skulle

haft. Detta skulle kunna undvikas, om här lika väl som i landsting

möjlighet funnes att inkalla suppleant.

Men även i kommunalpolitiska frågor bilda sig olika meningsgrupper,

som vid valen insätta representanter i stadsfullmäktige till

det antal, som motsvarar deras storlek och styrka. Det måste då

anses önskvärt och rättvist, att de olika partierna beredas möjlighet

att vid varje stadsfullmäktiges sammanträde representeias av sa

många ledamöter, som dem med rätta tillkommer. Särskilt tänker

jag härvid på val av kommunala förtroendemän och behandling av

frågor, som kräva kvalificerad majoritet.

Så som förhållandet nu är, kan emellertid detta icke låta sig

o-öra. Det händer rätt ofta, att stadsfullmäktige genom offentliga

uppdrag, resor, affärsverksamhet och dylikt bliva under fleia manader

förhindrade att deltaga i stadsfullmäktiges sammanträden. Så

t. ex. vill jag erinra om att ett 30-tal av Första kammarens ledamöter

äro stadsfullmäktige, och att de flesta av dessa under hela

riksdagstiden icke hava tillfälle att deltaga i stadsfullmäktiges arbete.

För att sätta någon i sitt ställe hava de icke annan möjlighet än

att avsäga sig uppdraget, men därigenom skulle i många fall stadsfullmäktige

berövas sina bästa krafter ej blott för tillfället utan för

åratal. # «

Införandet av suppleanter i stadsfullmäktige synes mig också

höra kunna verka intresserande och uppfostrande både med avse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 4. 3

ende på de väljande och de valda. Valmännen veta dä, att de

personel, de uppföra som suppleanter, också verkligen komma att

emellanåt inkallas till tjänstgöring, och detta bör mana till att gorå

personvalet även med avseende på dessa med den största omsorg, och

de, som blivit valda och understundom måste deltaga i arbetet, höra

ju känna sig uppfordrade att sätta sig in i kommunala frågor. På

så sätt skulle samhället vid nyval av ordinarie ledamöter i stadsfullmäktige.

hava tillgång till personer, som vunnit någon insikt och

erfarenhet i det kommunala arbetet.

. Man skulle rent av kunna tänka sig, att stadsfullmäktige i

vissa fall kunde tillföras större sakkunskap genom möjlighet att inkalla

suppleant, t. ex. vid behandling av en fråga med" vilken en

suppleant vore mera förtrogen än den ordinarie ledamoten.

jSTu kan man visserligen invända, att magistratens arbete vid

yaLtillfällena ökas, därigenom att den måste företaga röstsammanläkning

även för tillsättande av suppleanter, men denna ökning i

arbetet ersättes till någon del åtminstone genom befrielse från att

utfärda kungörelse om och sedan verkställa ny sammanräkning för

varje gång en stadsfullmäktig avgår före tjänstgöringstidens utgång,

brenom att utse suppleanter på samma gång som ordinarie ledamöter

undgår man också de luckor, som nu med nödvändighet

måste uppstå, innan stadsfullmäktige anmält, att någon fullmäktig

avgått, och magistraten på grund därav utfärdat kungörelse om ny

röstsammanräkning och sedan verkställt denna.

det ^ed ett proportionellt valsätt måste anses rättvist, att

•stadsfullmäktig, som avgår, ersättes med suppleant från samma

menmgsgrupp, böra även suppleanterna i stadsfullmäktige väljas

enligt de grunder och på det sätt, som äro bestämda i fråga om val

av ersättare i landsting.»

Den av .motionären föreslagna reformen innebär en viktig för- Utskottets

ändring 1 själva principen för suppleants inträdande i stället för yttrande,

ordinarie ledamot av stadsfullmäktige.

Såsom motionären framhållit, inträder enligt gällande bestäm- Olika primmelser

suppleant i ordinarie ledamots ställe endast i det fall, ÄÄ,

att denne fråntrader sin befattning före utgången av den tid, för inträdande.

vilken han valts. Samma metod tillämpas sålunda i detta fall som

galler beträffande suppleanter för riksdagsmän. Motionärens förslå^

åter åsyftar, att suppleant jämväl vid tillfälligt förfall för ordinarie

ledamot skall inträda i dennes ställe för den tid förfallet varar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

utan att den ordinarie ledamoten avgår från sin befattning. Denna

princip har kommit till tillämpning i gällande förordning om landsting.

I den händelse landstingsman anmält förfall, inkallas nämligen

en suppleant att tjänstgöra under det möte, för vilket den

ordinarie ledamoten förklarat sig förhindrad, men denne kvarstår

dock såsom landstingsman intill utgången av den tid, för vilken

han valts.

Brister hos Det torde utan tvivel

gällande be- ifrågavarande avseende en

stämmelser. ° ,, , r

munallagarna. Men de av

med gällande bestämmelser

hava funnits skäl, som förklara, att i

enhetlig princip ej genomförts i kommotionären

framhållna olägenheterna

om suppleanter för stadsfullmäktige

synas utskottet ej kunna förnekas. Särskilt har utskottet härvid

fäst sin uppmärksamhet vid, hurusom det av motionären påpekade

förhållandet, att i händelse av förhinder för eu stadsfullmäktig

hans plats måste stå tom, kan leda till ett annat resultat vid val

eller besluts fattande än om den meningsgrupp, den frånvarande

tillhör, varit fulltaligt representerad. Härvid lämnas tydligen ett

spelrum åt slumpen, som kan inverka störande på kontinuiteten

i stadsfullmäktiges arbete. I de fall, då eu stadsfullmäktig t. ex.

till följd av riksdagsarbete eller annat offentligt uppdrag för längre

tid är förhindrad att deltaga i stadsfullmäktiges sammanträden,

framträda bristerna hos det nuvarande systemet med särskild skärpa

och kunna även, såsom motionären framhållit, tvinga en ledamot

att avgå, varigenom stadsfullmäktige kunna förlora en intresserad

och dugande kraft. Då stadsfullmäktige i vissa städer hava att

utse riksdagsmän i Första kammaren, skulle det till och med vara

tänkbart, att berörda missförhållanden kunde komma direkt inverka

på denna kammarens sammansättning.

Fördelar hos Förutom det, att den av motionären föreslagna reformen skulle

förslaget. avhjälpa nämnda brister hos gällande system, synes det utskottet,

att därigenom även i övrigt skulle vinnas beaktansväida fördelar,

såsom också i motionen framhållits. Särskilt vill utskottet påpeka

värdet av, att, i de fall då av eu eller annan anledning stadsfullmäktig

avgår, personer finnas att tillgå, som redan förvärvat erfarenhet

i det kommunala arbetet.

I betraktande av de olägenheter, med vilka nuvarande system

är behäftat, och de fördelar, som skulle vinnas genom den föreslagna

reformen, anser sig utskottet sålunda böra i princip tillstyrka motionärens

förslag.

«

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet kar jämväl tagit i övervägande frågan om den tid, na, för va

för vilken suppleant bör inkallas i ordinarie stadsfullmäktigs ställe ken suPPleocb

bär utskottet stannat vid att tänka sig ett sammanträde såsom kaiL™''

lämplig tidsenhet. Enligt landstingsförordningens bestämmelser inträder

suppleant för ett helt landstingsmöte, men den naturliga enhet,

detta bildar, har beträffande stadsfullmäktige ingen annan motsvarighet

än sammanträdet. Motionären har antytt lämpligheten av, att

suppleant skulle kunna inkallas vid behandling av eu viss fråga,

vari han kunde äga större erfarenhet eller sakkunskap än en ordinarie

ledamot. Oavsett de svårigheter, varmed detta skulle vara

förenat, synes _ det utskottet jämväl innebära en icke tillrådlig avvikelse

från principen om, att förfall för ordinarie ledamot bör vara

grunden för suppleants inträdande i tjänstgöring.

Beträffande själva inkallandet av suppleant, har motionären ej inkallande

ingått på denna fråga, men synes det utskottet, att detta ej bör 9?l0m ?rfh

tillkomma den ledamot, i vilkens ställe suppleanten skulle inträda, 0,ancen''

utan åligga stadsfullmäktiges ordförande, vilket åter nödvändiggör’

att förfallet för honom anmäles.

Vad angår sättet för utseende av suppleanter, synes det Sättet för

utskottet självfallet, att den proportionella valmetoden härvid bör utseende av

bibehållas, helst som det torde vara mest lämpligt att såsomsuppleanternu

utse ordinarie ledamöter och suppleanter genom samma val.

Men att i likhet med motionären söka förebilden i gällande lagstadgande.

om val av suppleanter för laudstingsmän, synes utskottet

mindre välbetänkt. Utskottet erinrar därom, att då 1911 års

riksdag anhöll, att. Kung! Maj:t måtte inkomma med förslag till

avhjälpande av bristerna i nu tillämpade proportionella valmetod,

Riksdagen särskilt framhöll, hurusom bestämmelserna om val av

suppleanter för landstingsmän vore i behov av ändring. Och därjämte

vill utskottet påpeka, hurusom eldigt förordningen om landsting

en suppleant från en viss meningsgrupp kan komma att inträda

i stället för en landstingsman, tillhörig en annan grupp, en princip,

som, tillämpad på stadsfullmäktige, skulle kunna medföra olägenheter

av . samma slag som de, mot vilka den av motionären föreslagna

reformen är riktad. Den redan nu gällande regeln, att efterträdare

efter stadsfullmäktig, som avgått före den för honom bestämda

tjänstgöringstidens slut, skall tillhöra samma meningsgrupp,

som den avgångne, synes utskottet vara ett uttryck för den princip’

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 4 haft. (Nr 4.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Antal suppleanter.

Reformens

utsträckande

till

Stockholm.

som jämväl i ifrågavarande avseende bör följas. Och av motionärens

motivering framgår, att även han delar denna uppfattning.

Vad i övrigt angår sättet för utseende av suppleanter och de

grunder som därvid böra komma till tillämpning, synes det utskottet,

att denna fråga lämpligen bör överlämnas åt Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande slutligen det antal suppleanter, som bör utses, har

utskottet tagit i övervägande lämpligheten av, att för varje meningsgrupp

funnes lika många suppleanter som ordinarie ledamöter, men

finner utskottet, att jämväl denna fråga bör överlämnas åt Kungl.

Maj:t till närmare utredning.

Då vad som ovan anförts gäller lika väl för Stockholm som

för övriga städer, där stadsfullmäktige finnas, synes det utskottet

av behovet påkallat, att den ifrågasatta reformen utsträckes att omfatta

jämväl förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring av gällande bestämmelser i förordningarna

om kommunalstyrelse i stad och om kommunalstyrelse

i Stockholm, att vid val av stadsfullmäktige

må utses suppleanter att inträda såväl vid

ordinarie ledamots avgång som vid inträffande

förfall.

Stockholm den 14 februari 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:24 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om skrivelse till Konungen i fråga om utarbetande och framläggande av förslag till bestämmelser rörande uts s. 2 i texten