Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i anledning av samma proposition väckta motioner.

1913-05-09 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:32, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i anledning av samma proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Kr 32.

1 •

Nr 32.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m.

♦

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock

i anledning av samma proposition väckta motioner.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Widén, af Ekenstam, Trana*),

greve Lagerbjelke, Olsson i Hov, greve Spens, Malmborg*), Petrén, Eliasson*),

Petersson i Lidingö villastad, Pettersson i Bjfilbo, Jansson i Edsbäcken,

Forsberg*), Rehn, Persson i Norrköping och Borg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 4 april 1913 dagtecknad proposition, nr 177, har

Kring]. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden, föreslagit Riksdagen att antaga

här nedan intagna förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.

. I sammanhang med denna proposition, som blivit till lagutskottet

hänvisad, har utskottet till behandling förehaft följande i anledning av

propositionen väckta motioner, nämligen inom Första kammaren, nr 135

av herr A. Antonsson och nr 140 av herr Johan Östberg samt inom

Andra kammaren, nr 326 av herr Värner Rydén, nr 327 av friherre

Erik Palmstierna, nr 340 av herr Herman Andersson i Grimbo och nr 341

av herrar Cornelius Olsson i Berg, A. Henrikson i Heberg, Carl Lorentzon,

C. Wallentin, O. II. Svensson i Salang, Wilh. Hellberg i Strandbynäs’

Herm. Carlson i Herrljunga, A. Danielsson, K. M. Andersson i Milsmaden,

Oscar Bogren, Anders Olsson i Tyllered, Thure Widlund, J. M. Johansson

i Mellbyn, Carl L. Olausson, j A. Jonsson i Hökhnlt, E. Räf, Erik

Andersson i Hägelåkra, Bernhard Nilsson i Linnås, V. Ekerot, E. Åkerlund,

Karl Kahlström, John Jönsson i Boa, A. V. Isaksson och P. Nilsson

i Bonarp.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 käft. (Nr 32.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Herrar

Antonssons

och Bydéns

motioner.

• 2 Lagutskottets utlåtande Nr 32.

De av herrar Antonsson och Rydén väckta motionerna, vilka äro

till avfattningen överensstämmande, hava följande lydelse:

»I nådig proposition till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.

Med anledning av ordalydelsen hos § 9 i detta lagförslag får jag

härmed väcka motion om tillägg till denna paragraf, och till motivering

för min motion får jag anföra följande:

Slakthuslagen av år 1897 medförde icke vad man med denna

avsett, nämligen ■ byggande av offentliga slakthus.

Städerna ansågo sig nämligen icke kunna anslå de kapital, som

härför erfordrades, utan att samtidigt möjlighet bereddes att genom

avgifter för slakthusens begagnande erhålla skålig ränta å det nedlagda

kapitalet. . . ,

Först sedan lagen år 1899 förändrats i denna riktning började

städer uppföra offentliga slakthus. Dock har slakthusidén, i motsats till

vad förhållandet är i andra länder, i Sverige, icke vunnit den anslutning,

man väntat, i det nämligen till dato endast 5 offentliga slakthus uppförts.

Den viktigaste orsaken härtill är, att man med användande av

måttliga avgifter icke kunnat erhålla skälig ränta å det nedlagda kapitalet.

Enligt de uppgifter, som föreligga från våra offentliga slakthus,

har medelavkastningen under den tid, de varit i verksamhet, varit

3.16 procent ............................................. för Göteborg,

2A« » .............................................. » Malmö och

2 45 » ............................................ )) Eskilstuna

å respektive anläggningskostnader. Orsaken härtill åter är att söka

däri, att nu gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för att

eu stor del av det kött, som förbrukas även inom ett samhälle, vilket

för att erhålla ett tillförlitligt hygieniskt skydd åt sig uppfört ett offentligt

slakthus, införes i stämplat tillstånd — även från privata exportslakterier.

Härigenom bortfalla för ett sadant samhälle de mot denna

införsel Svarande avgifterna, vilket i sin ordning omöjliggör tillförlitlig

kalkylering såväl för anläggningen av det offentliga slakthuset som för

dess fortsatta drift, och dessa svårigheter bliva givetvis mera kännbara

i samma män flera exportslakterier uppstå. De konjunktuiei, som för

närvarande råda beträffande köttexporten, giva även grundad anledningförutsätta,

att antalet privata exportslakterier under den närmaste tiden

kommer att ökas i samma höga grad, som under de senaste åren vant

fallet.

Att ovan berörda vidsträckta rättigheter för dessa, privata exportslakterier

att även inom landet avsätta sin produktion mnebäi en fara

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

för de offentliga slakthusens ekonomi och ett hinder för slakthusidéns

utveckling, synes även i föreliggande lagförslag hava erkänts därigenom,

att med orden »huvudsakligen för utförsel avsedd» en viss begränsning

i denna rätt åsyftats. Denna svävande inskränkning i de privata exportslakteriernas

rätt till avsättning inom landet torde dock för de offentliga

slakthusen vara av ytterst liten om eris någon betydelse. Vad först

ordet »avsedd» beträffar, torde det ligga i sakens natur, att mycket stora

svårigheter uppstå, då det gäller att praktiskt fastslå, huruvida »avsikten»

vid en viss tidpunkt blivit frånträdd. Men även om ordet »avsedd»

voi’e liktydigt med använd, kommer den inskränkning, som åsyftas med

ordet »huvudsakligen», att bliva av illusorisk betydelse för städer med

offentliga slakthus. I föreliggande lagförslag finnes nämligen intet, som

hindrar, att köttbehovet i ett sådant samhälle fylles från ett privat exportslakteri

— eller från flera tillsammans — blott den på utlandet avsattä

köttmängden är minst lika stor. Det torde därför få anses vara endast

en rimlig fordran, att den förlust, som sålunda enligt föreliggande lagförslag

kan åsamkas stad med offentligt slakthus, förekommes därigenom

att i lagen intages en bestämmelse om, att å privat exportslakteri

uppslaktat kött, som är avsett för stad med offentligt slakthus, skall å

sagda stads köttbesiktningsbyrå föreläggas till besiktning j ostämplat tillstånd

och i överensstämmelse med gällande bestämmelser.

I detta yrkande kan å ena sidan icke återfinnas någon som helst

innebörd av underkännande av den å exportsiakteriet tillämpade besiktningen

för kött, avsett för export, och å andra sidan åsamkas exportslakteriet

ingen extra kostnad, alldenstund exportbesiktningsveterinären

i allmänhet uppbär arvode per besiktigad djurkropp.

Den föreslagna liksom den nu gällande lagen innebär ett gynnande

icke så mycket av exporten utan fastmera av den private exportören,

vilket är alldeles obefogat; ett bifall till min motion hindrar icke

de privata exportslakteriernas användande för avsättning inom landet,

utan skulle endast medföra, att exportslakteriernas innehavare bliva

jämnställda med sina konkurrenter på den inhemska marknaden, på

samma gång städernas ekonomiska intressen nöjaktigt tillgodoses.

Hand i hand härmed gå även städernas hygieniska intressen, i

det att det icke torde vara för den invigde obekant, att det kött, som

av exportslakterierna tillföres hemmamarknaden, ofta utgöres av sådant,

som ej kan godkännas för export vare sig på grund av sjukliga förändringar

eller lägre kvalitet.

Genom bifall till min motion kunna de kommunala slakthusen

hava utsikt till uppblomstring, och kan detta få den icke minsta bety
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Hen‘ Östbergs

och friherre

Palmstiernas

motioner.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 32.

delsen för Sverige såsom köttexporterande land, då tillslutningen till

dessa inrättningar för visso inför utlandet giver behörig auktoritet åt

hela landets köttbesiktningsväsende.

Med anledning av vad jag sålunda anfört, får jag föreslå, att till

§ 9 i föreliggande lagförslag göres följande tillägg: ''dock att, där samtidigt

slakthustvång är gällande, besiktning och stämpling skall ske genom

nämnda samhälles försorg enligt där gällande taxa,’.''»

I dessa motioner hava instämt, i Första kammaren herrar Hallberg

och Ekman, Carl Gustaf, samt i Andra kammaren herrar Böing, Tengdahl

och Persson i Malmö.

Herr Ostbergs och friherre Palmstiernas lika lydande motioner

hava var för sig följande lydelse:

»I nådig proposition till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus. Med

anledning av ordalydelsen hos § 6 mom. 3 i detta lagförslag ber jagfå

väcka motion om tillägg till detta moment, och till motivering för

min motion får jag anföra följande:

I § 5 mom. 2 uti lagen angående köttbesiktning och slakthus av

den 22 december 1897 stadgas:

''Vid annan köttbesiktning enligt denna lag skall undersökning av

besiktningsman anställas, när fråga är om häst eller större nötkreatur

än kalv, å minst fjärdedels kropp men eljest å minst halv kropp.’

I överensstämmelse med § 9 i samma lag, som lyder: ''Närmare

föreskrifter om besiktning och stämpling av kött samt om stämplarnes

beskaffenhet meddelas av Kontingent har Kungl. Maj:t den 31 december

1897 utfärdat nådig kungörelse med särskilda föreskrifter om besiktning

och stämpling av kött. 1 denna kungörelse har § 3 följande avfattning:

’När uppslaktat kött företes till undersökning, må icke synbart sjukligt

förändrade delar vara bortskurna eller på annat sätt avlägsnade, ej heller

må bröst- eller bukhinna då vara borttagen från köttet. Å varje fjärdedel

av den slaktade kroppen skall tillhörande ben vara kvarsittande och å

varje sida av kroppens bakdel därjämte tillhörande njure’;

och § 10 i samma kungörelse lyder: ’När i stad, varest köttbesiktningstvång

är gällande, särskilda förhållanden påkalla undantag

från eller tillägg till de i denna kungörelse meddelade föreskrifter, vill

Kungl. Maj: t, på därom av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,

allmänna rådstugan, efter hälsovårdsnämndens hörande, gjord framställning,

taga i övervägande, huruvida sådant undantag eller tillägg må medgivas’.

Med lagens nuvarande ordalydelse åligger det sålunda besiktnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32. 5

mannen att undersöka och giva sitt utlåtande över kött utan att av de

till djurkroppen hörande inre organen hava annat än njurarne tillgängliga.

Vikten av att vissa inre organ medfölja, då köttet förelägges till

besiktning är uppenbar, då sjukdomar hos husdjuren framkalla sjukliga

förändringar huvudsakligen i dessa, samt en besiktningsveterinär endast

då kan säkert bedöma sjukdomens natur och utbredning, när han haft

tillfälle att undersöka jämväl inälvorna. Utan tillgång till dessa inre

organ, lungor, hjärta, lever, juvel- och njurar är det nämligen ur patologiskanatomisk

synpunkt omöjligt att ställa en säker sjukdomsdiagnos och

således även att ur köttbedömningssynpunkt bestämt yttra sig med

hänsyn till köttets hygieniska beskaffenhet, eller huruvida det är tjänligt

till människoföda eller icke.

Till stöd för detta mitt uttalande kan jag åberopa, förutom de

vid den obligatoriska köttbesiktningen i såväl vårt som andra land

verksamma, specialutbildade veterinärerna, lärarekollegium vid veterinärinstitutet

i Stockholm, vilket för kort tid sedan avgav ett sakkunnio-t

utlåtande i hithörande fråga.

Erfarenheten från de i verksamhet varande offentliga köttbesiktningsanstalterna

har givit vid handen, att för konsumtion införts till

städerna kött av djur, som slaktats i döende tillstånd, förorsakat icke

endast av de så vanliga digestions- och förlossningssjukdomarne utan

även av långt allvarsammare åkommor, såsom feberlidande i samband

med blodförgiftnings- och andra dylika sjukdomar, vid vilka djurens

allmänbefinnande är höggradigt stört och eventuellt förtärande av köttet

är för människans hälsa synnerligen skadligt.

Andamålet med den obligatoriska köttbesiktningen, som städer

med stöd av slakthuslagen äga införa, är att kunna tillförsäkra den

konsumerande allmänheten trygghet i hygieniskt hänseende beträffande

köttfödan, och har förvisso denna allmänhet full rätt att fordra dylikt i

ett samhälle med ett ordnat slakthus- och köttbesiktningsväsen.

De djur, som slaktas å offentliga slakthus, underkastas som bekant

besiktning i såväl levande som uppslaktat tillstånd, och företages besiktningen

å den uppslaktade djurkroppen med samtliga tillhörande organ

och övriga delar; besiktningsmannen kan givetvis under dessa omständigheter

_ med största möjliga säkerhet fälla sitt omdöme beträffande

köttets tjänlighet eller otjänlighet till människoföda.

Beträffande åter undersökningen av det till stad i uppslaktat tillstånd

införda köttet kunna väsentliga anmärkningar ur hygienisk synpunkt

framställas, om den anordnas på sätt i början relaterade paragrafer

i slakthuslagen föreskriva. Såsom här ovan utförligt angivits kan näm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

ligen denna undersökning rationellt handhavas och utövas endast under

förutsättning, att besiktningsmannen sättes i tillfälle att undersöka jämväl

till köttet hörande inälvor. De städers myndigheter, vilka i avsikt att

i allo nöjaktigt tillgodose invånarnas hygieniska intressen beaktat de

sakkunnigas råd och anvisningar, hava också hos Kungl. Maj:t gjort

underdåniga framställningar om att bestämmelser måtte utfärdas, som i

nämnda hänseenden voro betryggande. På framställning av Stockholms

stads slakthus- och saluhallsstyrelse ingingo Stockholms stadsfullmäktige

till Kungl. Maj:t med en dylik anhållan, och har Kungl. Maj:t,

i enlighet med § It) av kungl. kungörelsen med särskilda föreskrifter

om besiktning och stämpling av kött enligt lagen angående köttbesiktning

och slakthus den 31 december 1897, föreskrivit, att från den dag

slakt- och köttbesiktningstvång bleve gällande för Stockholms stad, skall

beträffande kött, som därstädes företes till besiktning, gälla, utöver vad

i § 3 i samma kungörelse finnes stadgat, jämväl att köttet skall åtföljas

av tillhörande huvud med tunga, av lungor, hjärta, lever samt beträffande

köttet av kor av juver; att lungor, hjärta och lever skola vara

organiskt förenade med köttet, att nämnda inälvor skola åtföljas av

tillhörande lymfkörtlar, samt att inälvor och lymfkörtlar icke må vara.

sönderskurna.

Liknande föreskrifter har Kungl. Maj:t meddelat beträffande köttbesiktningen

i Hälsingborg, i Göteborg, i Malmö, i Lskilstuna samt i

Falkenberg, varjämte dessa även funnit tillämpning i Kristianstad,

Söderköping, Vimmerby, Västervik och Ängelholm.

Enligt nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är

en stad, som sålunda anordnat sin köttbesiktning fullt rationellt, ingalunda

skyddad mot införsel av kött från samhällen med mindrevärdig

besiktning, enär lagens § 1 genei''ellt säger, att härskt, rått kött icke

får till salu hållas, därest köttet icke är, efter undersökning av besiktningsman,

försett med stämpel av något sådant slag som i § 6 sägs.

Emellertid vore det väl icke annat än en gärd av rättvisa, att det

samhälle, som i avsikt att bereda sina invånare tillgång på eu möjligast

sund köttföda, inför mera effektiva bestämmelser för den obligatoriska

köttbesiktningens utövande än ett annat samhälle, borde tillerkännas

rättighet att icke behöva godkänna andra stämplar än sådana, som härstamma

från samhällen, där enahanda bestämmelser för besiktningen

införts. Då, såsom nu är fallet, även stämplar från med sämre, icke

sakkunnigt ordnat kontrollsystem utrustade städer få godtagas, måste

givetvis ändamålet med den noggrannare kontrollen anses vara förfelat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32. 7

Också hava icke få fall inträffat, då olägenheter av detta system gjort

sig gällande.

I)å nu Kungl. Maj:t framlagt till Riksdagens prövning förslag till

ny slakthuslag, hade det varit att förvänta, att de hygieniskt berättigade

krav i sist anförda hänseende, som städer med rationellt ordnat slakthus-

och köttbesiktningsväsende rättmätigt böra kunna framställa, hade

blivit tillgodosedda.

Så är emellertid icke fallet. Tredje momentet i § 6 har nämligen

följande lydelse:

''Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt denna lag, försett

med stämpel, som ovan sägs, erfordras icke förnyad sådan besiktning

och stämpling för dess saluhållande, utbjudande eller användande för

ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle med köttbesiktningstvång.

’

Kommer ifrågavarande moment med denna lydelse att vinna Riksdagens

godkännande, torde en lycklig utveckling av ett rationellt ordnat

köttbesiktningsväsende i vårt land icke komma till stånd, ett förhållande,

som förvisso icke torde bliva utan menliga följder rörande vårt kötts

anseende på den utländska marknaden.

Med stöd av vad jag sålunda anfört, får jag föreslå, att tredje

momentet i § 6 i föreliggande förslag till lag angående köttbesiktning

och slakthus må erhålla följande ändrade lydelse: ’Har kött blivit efter

besiktning, anställd enligt denna lag, försett med stämpel, som ovan

sägs, erfordras icke förnyad sådan besiktning och stämpling för dess

saluhållande, utbjudande eller användande för ändamål, som i § 2 omförmäles,

inom annat samhälle med köttbesiktningstvång, såvida inom

det samhälle, där köttet besiktigats och stämplats, är o gällande enahanda

bestämmelser för besiktning av kött, som inom det samhälle, där köttet är

avsett att saluhållas, utbjudas eller användas för ändamål, som i § 2 omförmäles.

’'')'')

I den av friherre Palmstierna väckta motionen hava herrar Eöing

och Modig förklarat sig instämma.

Den av herr Andersson i Grimbo. väckta motionen är av följande

lydelse:

»Med anledning av det förslag till lag angående köttbesiktning och

slakthus, som är framlagt i Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

nr 177 av 4 april 1913, anhåller undertecknad få göra följande

erinringar.

Herr Anderssons

i Grimbo

motion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

Ett genomgående drag i detta ändringsförslag är, att man vill i

möjligaste måtto förlägga avgörandet redan från början av frågor rörande

köttbesiktning och slakthus hos Kungl. Maj:t, under det att i nu gällande

lag Konungens befallningshavande i flera fall äger träffa nödiga bestämmelser.

Enligt min uppfattning är det sistnämnda vida att föredraga

framför ändringsförslaget, enär Konungens befallningshavande

måste anses bättre känna till de ortsförhållanden och dylikt, som inverka

på respektive bestämmelser i förevarande avseende. Såsom stadgas i

den nu föreliggande nådiga propositionen, skola flera till och med jämförelsevis

oviktiga avgörande träffas av Konungen, vilket icke kan undgå

att vålla tidsutdrägt och medföra onödigt besvär för allmänheten. 1 de

flesta fall måste det likväl bliva avgörande för frågan, hur Konungens

befallningshavande kommer att yttra sig om densamma, vadan omvägen

till Kungl. Maj:t även av detta skäl är onödig. Jag skulle för min del

således önska, att den kungl. propositionens stadganden i förevarande

avseende sålunda ändrades, att man bibehölle Konungens befallniugshavandes

avgöranderätt överallt, där densamma är fastslagen i nu

gällande förordning.

Enligt § 3 i nu gällande förordning har enskild person, föreningeller

bolag rätt att få under offentlig kontroll ställd vare sig eu huvudsakligen

för utförsel av kött ur riket avsedd slakteriinrättning (exportslakteri)

i stad eller på landet eller annan slakterianstalt, belägen utom

stad. Konungens befallningshavande har därvid att på ansökan pröva,

om anstalten är ändamålsenligt ordnad, samt medgiva och meddela föreskrift:,

att denna skall stå under offentlig kontroll. Denna rättighet är

borttagen i det nya förslaget, som överlämnar åt Konungens avgörande,

huruvida dylik slakteriinrättning må komma till stånd. Allmänhetens

ställning har således försämrats i det nya lagförslaget, och rätten att

anordna exportslakthus är helt och hållet överlämnad åt Konungens avgör

and e. Enligt mitt förmenande är detta oriktigt. Konungens befattning

i fråga om köttexporten bör inskränkas till rätten att stadga öm

nödig kontroll och i övrigt utfärda sådana bestämmelser i fråga om

exporten, som nödvändiggöras av lagar och förordningar i det land, dit

exporten är avsedd att ske. Det är eljes lätt att inse, att allvarsamma

olägenheter kunna tillskyndas köttexporten, ifall slakthustvång införes

på platser, där man nu har fristående och för sitt ändamål i allo lämpade

exportslakterier. Skall även exportslakten verkställas vid slakthuset, är

man beroende av, hur detta förlägges i kommunikativt avseende. Hittills

ha ofta slakthusen förlagts avsides, vilket möjligen låter förena sig med

köttförsäljning på platsen, men som är avgjort Underligt för utskepp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

ningen. Detta intvingande av exportslakten i de offentliga slakthusen

skulle även vålla andra olägenheter, sammanhängande med bestämmelserna

angående slakthusets öppethållande, tjänstemännens befinnande på platsen

vid olika tider o. s. v. I detta fall har man redan haft åtskillig erfarenhet,

som visar riktigheten av de farhågor, som här uttalats. Exporten

bör icke hindras genom dylika anordningar, men då är det också

nödvändigt, att arbetet får fortgå under för just denna rörelse lämpade

lokala och andra förutsättningar. Nu är det visserligen sant, att enligt

§ 9 i det nya förslaget Konungen har rätt att medgiva exportslakteriers

befintlighet även på platser, där slakthustvång är infört. Men detta är

något helt annat än att exportörerna ha sin rätt lagstadgad. Man kan

ju aldrig veta, vilka tendenser efter hand kunna yppa sig att intvinga

även exportslakten i de allmänna slakthusen, och under alla förhållanden

är det säkrast, om lagen redan från början fastslagit exportörernas rätt

att under betryggande kontroll och enligt myndigheternas bestämmelser

i övrigt själva ombesörja exportslakten, såsom hittills varit fallet.

§ 3 mom. 2 i det kungl. förslaget behöver ett tillägg, för att icke

dess bestämmelser skola verka onödigt betungande. Momentet i fråga

medger Konungens befallningshavande att lämna tillstånd åt person,

bosatt inom stad med slaktlmstvång, men utanför det planlagda området,

att för eget bruk själv få slakta honom tillhöriga djur.

Härtill borde fogas det tillägget, att person, boende inom stadsområdet,

men utanför det planlagda området och minst 10 kilometer från

slakthuset, borde vara alldeles fri från slakthustvånget. Detta medför

för honom stora svårigheter och kostnader, i synnerhet i fråga om slakt

och sakföring av smärre djur, då han till exempel ofta behöver hyra

häst och åkdon för slakthusbesöket, Och då dessa personer i alla

händelser äro underkastade besiktningstvång, om köttet skall säljas i

staden, är det ej heller behövligt, att de åläggas slakthustvång.

I § 5 mom. 2 av det nya lagförslaget är införd en ny bestämmelse,

som emellertid ej bör godkännas. Det heter å det anförda stället,

att vid köttbesiktning minst bör företes én halv slaktad kropp. Det

förhåller sig dock i allmänhet så, att lantbrukare, som nödgas slakta

hemma och saluföra köttet i staden, för eget eller grannarnas bruk vilja

behålla de främre fjärdedelarna av det slaktade djuret, som betinga

lägsta priset, och avyttra de bakre, som betalas högst. Skulle det

nämnda stadgandet bliva lag, kunde detta emellertid icke ske, om icke

även det för eget bruk avsedda köttet först forslades till staden bilbesiktning

och därefter återfördes till det måhända avlägset liggande

hemmet. Detta skulle vålla besvär och olägenheter, och det skulle

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 käft. (Nr 32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

naturligtvis icke heller förbättra det kött, som skulle underkastas sådan

behandling. Det har hittills icke vållat några olägenheter att besiktiga

köttet vid företeende blott av en fjärdedel av de slaktade djuren, och

det är därför onödigt att införa ett nytt stadgande, som endast skulle

verka betungande för lantmännen, och allra mest för dem, som bo längst

bort från avsättningsplatsen och således ändock befinna sig i den minst

gynnade ställningen.

Enligt § 7 i det nya förslaget skola klagomål mot eu verkställd

köttbesiktning hädanefter ingivas till medicinalstyrelsen. Förut har Konungens

befallningshavande haft att avgöra dylika klagomål, och därutinnan

bör ingen förändring ske. Ty om länsstyrelsen kan avgöra en sådan sak,

sker det fortare, vilket ofta är av stor vikt för den klagande. Länsstyrelsen

saknar ju icke heller tillgång till sakkunniga, som äro i tillfälle att

avgöra tvisten på ett fullt betryggande sätt. Utom tidsutdräkt skulle

även klagomålens ingivande till medicinalstyrelsen vålla allmänheten

större besvär och kostnader, vilket bör undvikas.

Det nya förslaget saknar en bestämmelse, som på grund av faktiskt

föreliggande förhållanden emellertid icke bör avglömmas. För närvarande

råder som bekant det förhållandet, att kött kan importeras och spridas

över hela riket utan något besiktningstvång alls. Undantag gäller endast

i viss mån för hästkött, under det att all annan köttimport kan ske fullkomligt

obehindrat. Samtidigt härmed underkastas som bekant det inhemska

köttet mycket sträng kontroll, vilket medför en olikhet i ställningen

mellan det importerade och inhemska köttet, som redan är till

olägenhet för de svenska köttproducenterna och som givetvis kan bliva

detta i ännu högre grad. Det kan naturligtvis icke heller vara någon

rätt mening i, att de svenska medborgarna skola vara underkastade

stränga och ofta förlustbringande kontrollbestämmelser, medan utländska

köttproducenter fritt kunna sända på oss varor, som det icke skulle gå

an för eu inhemsk producent att salubjuda. Jag har härmed icke velat

påstå, att kontrollen skall lättas för den inhemska produktionen, utan

min mening är, att de kontrollbestämmelser, som anses nödiga för hälsovården

i riket, skola gälla minst lika strängt för det utländska kött,

som salubjudes här, som för det svenska. Som bekant omfattar köttimporten

en stor mängd salta och rökta köttvaror. Det är visserligen sant,

att någon särskild kontroll icke utövas å saluhållna svenska varor av denna

beskaffenhet i städer, där denna lag tillämpas, men härvid är att iakttaga,

att det svenska köttet dock i allmänhet en gång i färskt tillstånd

varit kontrollerat, vilket naturligtvis ger garanti för, att det icke är hälsovådligt.

Det utländska hit importerade rökta eller salta köttet kan där
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

emot mycket väl redan i färskt tillstånd ha varit hälsovådligt, så att

även detta slag av importerat kött bör underkastas lika noggrann kontroll

som det färska köttet, för vilket ändamål emellertid en mer vidlyftig

kontrollapparat behöver tillgripas. Icke heller härom finnas dock några

bestämmelser i den kung!, propositionen, vilket emellertid synes mig

vara mycket angeläget. Då kontrollen av köttinförseln enligt § 9 är

överlämnad till Konungens avgörande, kan det tyckas, att det redan är

sörjt för den saken på ett nöjaktigt sätt. Med tanke på de olikheter i

kontrollbestämmelser, som nu råda, måste man dock anse, att det är

förmånligast, om lagen innehåller klara och tydliga bestämmelser av

sådant innehåll, att svenska köttproducenter icke kunna försättas i sämre

ställniug i besiktnings- och kontrollavseende än utlänningar, som hit

exportera kött. Vill Konungen därutöver skärpa bestämmelserna för det

införda köttet, så bör sådant kunna ske, men under inga förhållanden

bör rätt inrymmas åt Konungen att lindra införselbestämmelserna i förhållande

till dem, som gälla för den svenska produktionen.

I § 8 i den nådiga propositionen stadgas angående huru skall förfaras

med avgifter, som avkrävas allmänheten för köttbesiktning och vid

användande av slakthusen. Därvidlag har icke gjorts någon skillnad i

bokföringen av de respektive avgifterna, utan sammanföras de till betäckande

av de kostnader, för vilkas gäldande respektive samhällen ha

rätt att ålägga allmänheten avgifter. Emellertid borde enligt mitt förmenande

ett särskiljande i bokföringsavseende av dessa inkomster äga

rum. Såsom bestämmelserna nu äro avfattade, komma köttbesiktningsavgifterna

att användas även till betäckande av kostnaderna för anskaffandet

av slakthuset, dess förvaltning och underhåll. Så borde emellertid

icke vara fallet, ty detta föranleder eu högre taxa för besiktningar, än

som eljes behövde äga rum. Slakthuset har ju sitt ändamål för sig,

och böra naturligtvis kostnaderna för detsamma utgå i den mån allmänheten

använder slakthuset för det med detta egentligen avsedda ändamålet.

Köttbesiktningstaxan kunde då sänkas, vilket skulle vara till

fördel för allmänheten, och vilket för övrigt måste anses vara ur alla

synpunkter det enda riktiga. Det är naturligtvis olämpligt, att allmänheten

underkastas eu extra beskattning i form av besiktnings avgifter,

då man vet, att besiktningen kan verkställas till vida billigare pris.

På grund av vad jag här haft äran anföra, får jag således anhålla,

att utskottet vid avfattandet av sitt utlåtande med anledning av den nämnda

nådiga propositionen behagade göra sådana förändringar i förslaget,

att Konungens befallningshavande behålles vid den rätt att träffa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Herr Olssons

1 Berg m. fl.

motion.

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

avgörande i fråga om köttbesiktning och slakthus, som nu gällande förordning

i ämnet förbehåller åt denna myndighet;

att slakthustvånget ej måtte drabba person boende inom ett stadsområde

men utom det planlagda området och minst 10 kilometer från

slakthuset;

att besiktning kan verkställas å en större djurkropp, om endast

en fjärdedel av densamma företes;

att klagomål mot verkställd besiktning av kött fortfarande må

kunna ingivas till och avgöras av Konungens befallningshavande;

att klara och tydliga bestämmelser inflyta i förslaget i syfte att

de svenska köttproducenterna i avseende å besiktning och kontroll icke

i något fall måtte sättas i sämre ställning än importörer av utländsk

köttvara;

samt att räkenskaperna för köttbesiktningen och för slakthuset

särskiljas, så att köttbesiktningsavgifterna må kunna sättas allenast till

det belopp, som täcker själva omkostnaderna för besiktningen.»

Den av herr Olsson i Berg m. fl. väckta motionen har följande

lydelse:

»I anledning av Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 177 med förslag

till lag angående köttbesiktning och slakthus anse undertecknade

följande framställning vara av nöden.

Man klagar över dyrtider och att priset på livsmedel stigit, särskilt

priset på köttvaror. Lantmännen å sin sida hava ock orsak att

tala om ett fördyrande av produktionskostnaden i flera hänseenden.

Eu av dessa orsaker till produktionens fördyrande är att finna i

slakthusförordningarne, och särskilt det s. k. organtvånget. Man kan

ej tvivla på i huru hög grad detta tvång inverkar menligt på kötttillförseln,

och vilka olägenheter, svårigheter och verkliga förluster det

tillfogar producenterna, då t. ex. i Göteborgs omnejd, där organtvånget

införts, ej mindre än 29 socknar på kommunalstämmor utsago ombud,

vilka fingo i uppdrag att skriva till Konungen med begäran att organtvånget

skulle upphävas i Göteborg. Deras skrivelse till Konungen

bifogas i avskrift.

Långt ifrån att vilja förhindra nödiga hygieniska bestämmelser

anse vi dock av vikt att ej genom onödiga åtgärder fördyra en vara.

Genom den under de senare åren vunna erfarenheten har det visat

sig, att organtvånget är fullkomligt onödigt, och om det än i ett och

annat fall skulle vara till någon lättnad vid besiktningen kan dock ej

häri ligga tillräcklig anledning att försvåra varuutbytet. Som exempel

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32. 13

på att organtvång från vetenskapligt håll ej anses nödvändigt kan nämnas,

att kungl. medicinalstyrelsen 1910 avgav utlåtande i motsatt riktning,

i det att densamma förordade, att fårkött från Island och Finland ej

skulle underkastas detta tvång, av den enkla anledningen blott, att

sådan besiktning i nämnda länder, som hava stor export av fårkött,

skulle ställa sig besvärlig. Från Argentina och Australien har införts

kött, som godtagits för leveranser till armén utan organbesiktning.

Dylika kontrollbestämmelser finnas ej till för utlandets producenter,

endast det egna landets lantmän skola därmed betungas.

Och i huru hög grad betungande det s. k. organtvånget är för

dessa, framgår tydligt av bilagda framställning till Kungl. Maj:t från

de 29 socknarna i nejden av Göteborg. Deras motivering för sin framställning,

som börjar med orden: ’Det enligt tilläggsbestämmelsernas

ordalydelse’--— — och slutar med orden: — — ’av djurkroppen

samt betydligt ökade risker’, göra vi härmed till vår egen och behöva

ej här upprepa utan hänvisa till bilagan.

På grund av vad vi sålunda anfört, få vi föreslå, att Riksdagen

ville med anledning av Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 177 med

förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus för sin del besluta

föreslå sådana bestämmelser i lagen, att ej det så kallade organtvånget

får tillämpas vid köttbesiktning.))

Beträffande den i motionen åberopade, såsom bilaga fogade skrivelsen,

får utskottet hänvisa till motionen.

Herrar Axel Lundblad, John Erlansson, J. G. Svensson i Betingetorp,

K. J. Larsson i Bondarve, Gast. Odqvist, C. Johanson i Gäre,

O. Ålfr. Berg i Staby och P. M. Olsson i Blädinge hava förklarat sig

instämma i sistberörda motions syfte.

Under ärendets behandling har utskottet mottagit skrivelser i

ämnet från Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse, Svenska

veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien och slakthusstyrelsen i

Malmö.

Frågan om s. k. slakt- eller slakthustvång, vilken i åtskilliga

främmande länder sedan lång tid tillbaka varit föremål för lagstiftning,

upptogs i Sverige till legislativ behandling först för ett tjugutal år

sedan. Särskilt det sätt, varpå kötthandeln bedrevs i de större städerna,

vände uppmärksamheten å önskvärdheten av den ur såväl sanitär som

Utskottets

yttrande.

Historik.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

ekonomisk synpunkt viktiga frågans rationella ordnande. Sedan två

särskilda kommittéer verkställt utredning i ämnet, avläto Stockholms

stadsfullmäktige den 8 november 1892 till Kungl. Maj:t en framställning,

däri hemställdes att, under förutsättning av att ett offentligt

slakthus bleve på kommunens bekostnad inrättat, bestämmelser måtte

utfärdas i syfte av ett bättre tillgodoseende av snygghetens, hälsovårdens

och ordningens krav med avseende å köttliandeln, i vilket hänseende

jämväl föreslogs införande av köttbesiktningstvång. Liknande framställningar

gjordes även av stadsfullmäktige i åtskilliga andra städer.

Sedan yttranden i anledning av samtliga dessa framställningar inkommit

från medicinalstyrelsen, överståthållareämbetet, Konungens befallningshavande

i länen, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, utarbetades

inom ecklesiastikdepartementet ett förslag till förordning angående köttbesiktnings-

och slakttvång, över vilket förslag Kungl. Maj:t beslöt inhämta

Riksdagens yttrande. Då frågan första gången förekom vid 1896

års riksdag, blev förslaget av lagutskottet avstyrkt huvudsakligen av

det skäl, att det föreslagna köttbesiktnings- och slakttvånget syntes

kunna medföra vissa olägenheter och ej heller vore av behovet påkallat.

Lagutskottets hemställan godkändes av Andra kammaren, varemot Första

kammaren förklarade sig icke hava något att erinra emot Kungl. Maj:ts

proposition. Frågan hade härigenom för denna riksdag förfallit.

Vid 1897 års riksdag blev emellertid Kungl. Maj:ts förslag ordagrant

upptaget av motionärer i båda kamrarna. Lagutskottet hemställde

även denna gång om avslag å förslaget, men tillstyrkte en

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

erforderliga åtgärder för att, så fort lämpligen ske kunde, slakthus

med där anordnad köttbesiktning måtte anordnas i de städer, där

sådan anordning för befordrande och underlättande av export av kött

ansåges vara av behovet påkallad. Sedan ärendet emellertid blivit till

utskottet återremitterat och förslaget i vissa delar omarbetats, godkändes

detsamma av båda kamrarna, varefter Kungl. Maj:t den 22 december 1897

utfärdade nu gällande lag i ämnet. Lagen har sedermera endast med

avseende å vissa detaljbestämmelser undergått ändring.

Fråga om revision av förevarande lag har, enligt vad av föredragande

departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår,

först upptagits av svenska veterinärläkareföreningen, vilken å sammanträde

den 19 oktober 1903 tillsatte ett arbetsutskott med uppdrag, bland

annat, att utarbeta förslag till de förändringar i nu gällande författningar

angående köttbesiktning och slakthus, som kunde vara av behovet

påkallade. Sedan detta utskott till föreningen avlämnat förslag i ämnet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

och detta blivit av föreningen godkänt, avlät föreningen den 18 oktober

1907 skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om vidtagande av de

sålunda föreslagna förändringarna. 1 skrivelse den 30 januari 1908

har därjämte Konungens befallningshavande i Södermanlands län hos

Kungl. Maj:t framhållit önskvärdheten av lagändring med hänsyn till

sådana. förhållanden, som yppades därigenom att med stad, där köttbesiktnings-

och slakttvång funnes infört, inkorporering ägt rum av

kringliggande landsbygd. Sedermera har medicinalstyrelsen, vars yttrande

infordrats i anledning av berörda framställningar, jämte dylikt yttrande

till Kungl. Maj:t inkommit med ytterligare ändringsförslag i särskilda

hänseenden, däröver till viss del utlåtanden infordrats av överståthållareämbetet

och samtliga Konungens befallningshavande. Förslaget har därefter

inom jordbruksdepartementet undergått överarbetning och jämkning

i vissa hänseenden.

Beträffande de nyheter i förhållande till nu gällande lag, som i

förslaget innefattas, och de skäl, som ligga till grund för ändringsförslagen,

får utskottet hänvisa till föredragande departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet och den sammanställning av nu gällande

och föreslagna bestämmelser, som meddelas i propositionen.

Utskottet har av de skäl, som i propositionen anförts, funnit

behovet av en revision av förevarande lag vara ådagalagt och har jämväl

ansett förslaget med de ändringar och jämkningar, utskottet funnit sig

böra föreslå och om vilka här nedan närmare förmäles, vara av

beskaffenhet att böra av Riksdagen godkännas. Beträffande de i

ämnet väckta motionerna kommer utskottet att avgiva yttrande i sammanhang

med behandlingen av de särskilda delar av förslaget, som motionerna

angå.

Beträffande i allmänhet frågan om de myndigheter, som skola hava

att avgöra_ ärenden rörande köttbesiktning och slakthus, har herr

Andersson i Grimbo i sin motion påyrkat, att Konungens befallningshavande

måtte bibehållas vid den rätt att avgöra dylika frågor, som nu

gällande slakthuslag tillägger denna myndighet. Utskottet har emellertid

i detta avseende icke funnit skäl vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts förslag

i annan mån än att, på sätt här nedan vid § 7 förmäles, Konungens

befallningshavande fortfarande, icke medicinalstyrelsen, skall hava att

pröva anförda besvär över besiktningsmans åtgärder och beslut. Vad

särskilt beträffar Konungens befallningshavandes befogenhet enligt § 3

Granskning

av förslaget.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

i gällande slakthuslag, kommer denna fråga att närmare beröras vid § 9

i sammanhang med frågan om exportslakterier.

§ 3 mom 2.

Den i detta mom. upptagna bestämmelsen avser att förebygga den

olägenhet, som med nu gällande stadgande visat sig kunna uppstå i

sådana fall, där stad, varest slakthnstvång finnes infört, består jämväl av

ett härintill beläget landsbygdsområde. Särskilt vid de under senare tid

ofta förekommande inkorporeringarna med stad av områden utanför stadens

planlagda del har behov framträtt av jämkning av stadgandets nuvarande

avfattning i syfte att åt invånarne på dessa områden bibehålla

rätten att för eget hushåll företaga slakt utan anlitande av stadens slakthus.

På sätt ovan omnämnts, har Konungens befallningshavande i Södermanlands

län påkallat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å den brist, som i

nu berörda hänseende vidlåder den gällande lagstiftningen. Utskottet

har ock i likhet med Kungl. Maj:t ansett lättnad i slakthustvånget böra

beredas för invånare i dylika till stad hörande, men utanför stadsplanen

belägna områden. I motsats till Kungl. Maj:t har emellertid utskottet

funnit denna befrielse böra medgivas utan den omgång, som innefattas

i den uti propositionen upptagna bestämmelsen, att Konungens befallningshavande

skall efter prövning av förefintliga skäl träffa avgörande

för varje särskilt fall, där sådan eftergift i slakthustvånget påkallas.

Utskottet har alltså, i huvudsaklig överensstämmelse med vad herr

Andersson i Grimbo i sin motion föreslagit, ansett det utan fara kunna

stadgas frihet i allmänhet för personer, boende utanför en stads planlagda

område, att för förbrukning i eget hushåll slakta dem tillhöriga

djur av det slag, som här avses. En begränsning av dylik rätt till

personer, boende inom visst avstånd från slakthuset, såsom i nyssnämnda

motion ifrågasättes, har synts utskottet överflödig.

§ 5 mom. 2.

I fråga om detta mom. har herr Andersson i Grimbo föreslagit

den ändringen, att besiktning av större djurkropp skulle kunna verkställas

även om allenast eu fjärdedel av densamma företes för besiktning,

i stället för att, på sätt i propositionen föreslagits, i dylikt fall

minst halv djurkropp skall företes. Då emellertid, såsom i propositionen

framhålles, besiktnings företagande å minst halv kropp synes nödig för

att densamma skall kunna göras med erforderlig effektivitet och bliva

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

ur sanitär synpunkt fullt betryggande, bär utskottet icke ansett sig kunna

förorda motionärens förslag i denna del utan tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag oförändrat.

§ 5 mom. 3.

I den av herr Olsson i Berg med flera väckta motionen har hemställts,

att i lagen måtte upptagas sådana bestämmelser, att det så kallade

organtvånget icke finge tillämpas vid köttbesiktning.

Det s. k. organtvånget, som för närvarande i vårt land enligt

Kungl. Maj:ts förordnande gäller endast för ett fåtal städer, innefattar

skyldighet för försäljare av kött att vid besiktning av djurkropp eller

del därav förete även vissa till kroppen hörande inre organ, såsom

hjärta, lever, lungor o. s. v. Det anses nämligen, att köttets beskaffenhet

i sanitärt avseende i många fall icke kan med säkerhet utrönas utan

undersökning av nämnda organ, såsom varande av särskild betydelse

för konstaterande av sjukliga företeelser hos det slaktade djuret. Organtvång

vid köttbesiktning har också i mer eller mindre fullständig utsträckning

blivit genomfört i en stor del europeiska länder.

Det låter sig visserligen enligt utskottets uppfattning icke förneka,

att ett allmänt införande av organtvång vid köttbesiktning är ägnat

att för köttproducenterna, i synnerhet inom orter på längre avstånd

från samhällen med köttbesiktningstvång, medföra avsevärda olägenheter

genom oförmånlig inverkan på avsättningsförhållandena, ävensom

på möjligheten för dem att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt själva

tillgodogöra sig ifrågavarande delar av djurkroppen. Utskottet har

dock icke ansett lämpligt, att, på sätt de ifrågavarande motionärerna

hemställa, i lagen införa förbud mot stadgande av orgautvång. Det

föreliggande förslaget innefattar i förevarande hänseende icke någon

ändring i nu gällande ordning, enligt vilken det ankommer på Kungl.

Maj:t att meddela närmare föreskrifter om besiktning av kött, varvid

Kungl. Maj:t även kan föreskriva organtvång. Den utredning, som

förebragts, giver icke, enligt utskottets mening, tillfyllestgörande skäl

att härutinnan gå ifrån vad nu gäller. Det har inom utskottet ifrågasatts,

att man borde åtminstone så till vida gå motionärerna till mötes,

att organtvång icke skulle få i något fall tillämpas vid besiktning av

kött av svin och till äventyrs andra smärre djur av i lagen uppräknade

slag. Och utskottet har för sin del funnit mycket starka skäl föreligga

för den uppfattningen, att en allmän tillämpning av organtvång

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 sand. 31 käft. (Nr 32.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

på kött av särskilt förstnämnda slag av djur skulle för lantbefolkningen

medföra avsevärda olägenheter. Men utskottet har dock icke ansett sig

kunna på den nu föreliggande utredningen föreslå införande i lagen av

en bestämmelse om förbud mot stadgande av organtvång för detta fall.

Det lärer emellertid böra förväntas att Kungl. Magt vid utfärdande av

de närmare föreskrifter i förevarande avseende, som det ankommer på

Kungl. Maj:t att meddela, tager denna fråga i noggrant övervägande

och därvid, så långt ske kan, tillmötesgår de av motionärerna uttalade

önskemålen.

§ 6 mom. 3.

Med avseende å detta mom. hava herr Östberg och friherre Palmstierna

i de av dem väckta motionerna föreslagit införande i lagen av.bestämmelse

i syfte att i samhälle med köttbesiktningstvång försäljning icke

skulle få äga rum av kött, som besiktigats inom annat samhälle, med

mindre köttet besiktigats i enlighet med de för det förstnämnda samhället

gällande bestämmelser. Utskottet har emellertid icke ansett sig

kunna förorda en sådan föreskrift, som den i motionerna ifrågasatta, genom

vilken, för såvitt gäller platser med organtvåDg, införseln och försäljningen

av kött från andra platser skulle underkastas mycket stora

svårigheter, ja så gott som omöjliggöras, med mindre även dessa platser

uuderkastades organtvång. Vad i motionerna anföres om de olägenheter,

som skulle vara förbundna med den nu gällande lagstiftningen på

detta område, i vilken i den framlagda propositionen icke föreslås någon

ändring, synes utskottet icke innebära skäl att införa inskränkningar

av i motionen ifrågasatt slag.

§ 7 mom. 1.

Utskottet har i fråga om denna §, på sätt herr Andersson i Grimbo

i den av honom väckta motionen hemställt, föreslagit den ändring i

Kungl. Maj:ts proposition, att i stället för medicinalstyrelsen Konungens

befalluingshavande fortfarande, i likhet med vad för närvarande gäller,

skall utöva den i §:n omförmälda prövning av besvär i frågor angående

köttbesiktning. Utskottet anser nämligen, att de fördelar i avseende å

parternas bekvämlighet och den större bekantskap med lokala förhållanden

samt ett snabbare avgörande, som vinnes genom att till Konungens

befallningshavande förlägga prövningen av besvären, äro av den betydelse,

att denna anordning är att föredraga framför Kungl. Maj:ts förslag

att göra medicinalstyrelsen till den i detta hänseende rövande

myndigheten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

19

§ 8 mom. 1.

Beträffande det^i herr Anderssons i Grimbo motion gjorda yrkandet,

att räkenskaperna för köttbesiktning och för slakthus, där dessa bredvid

varandra anordnats i ett samhälle, måtte särskiljas, anser utskottet,

att de föreskrifter, som i avseende å bestämmandet av avgifterna

meddelas i lagförslaget, utan något vidare tillägg äro tillfyllestgörande

för vinnande av det ändamål, som i motionen avses. Utskottet har

därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

§ 9-

Beträffande herr Anderssons i Grimbo yrkande på bestämmelser,

att svenska köttproducenter i avseende å besiktning och kontroll icke

i något fäll måtte sättas i sämre ställning än importörer av utländsk

köttvara, anser visserligen utskottet i likhet med motionären att jämnställdhet,

i detta avseende bör råda. Men att i förevarande lag, som

behaudlar frågan om anordnande av köttbesiktning och slakthus inom

landet och å vilka villkor detta må ske, införa särskilda bestämmelser

i fråga om villkoren för import till riket av kött från utlandet — rörande

vilka bestämmelsers nödvändighet och närmare beskaffenhet utredning

för övrigt ej föreligger — har utskottet icke funnit lämpligt. På sätt i

propositionen under denna § föreslås, lär det böra ankomma på Kungl.

Maj:t att i detta ämne meddela föreskrifter.

I fråga om slakteriinrättning, som är avsedd huvudsakligen för

utförsel av kött ur riket (exportslakteri), medgives i denna §, att Kommgen

må giva tillstånd att i stad med slakthustvång nedslagning av kreatur

må verkställas även i dylikt slakteri samt att kött av därstädes slaktat

kreatur må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas eller

utbjudas till människoföda jämväl inom samhälle med köttbesiktningstvång.

Detta utgör så till vida en inskränkning av nu gällande lags

bestämmelser i detta ämne, att enligt § 3 i samma lag det dels ankommer

på Konungens befallningshavande att meddela tillstånd till inrättande

under offentlig kontroll av exportslakteri och dels sådant tillstånd

jämväl kan meddelas med avseende å »annan slakterianstalt, belägen

utom stad», om anstalten prövas vara ändamålsenligt anordnad.

Då såväl exportslakterier som andra slakterier av sistberörda

beskaffenhet under senare år tillkommit i rätt avsevärt antal och för

köttproducenter i de orter, där de äro belägna, erhållit en ganska stor

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

ekonomisk betydelse, synes det utskottet vara angeläget, att möjlighet

icke betages för dylika slakterier att fortfarande utöva sin verksamhet

eller att nya få anordnas, där förhållandena göra sådant önskvärt och

lämpligt. Utskottet har dock icke, på sätt herr Andersson i Grimbo

med sin motion synes åsyfta, ansett lämpligt i detta avseende återgå

till bestämmelserna i § 3 uti den nu gällande lagen, enligt vilka inrättande

av sådana slakterier, varom här är fråga, må ankomma på

Konungens befallningshavandes medgivande. Utan såsom i det kungliga

förslaget föreskrivits och utskottet jämväl ansett lämpligt i fråga om

exportslakterier, synes det böra tillkomma Kungl. Maj:t att medgiva

såväl att jämväl annan slakteriinrättning belägen utom stad må ställas

under offentlig kontroll som ock att kött av kreatur, som slaktats å

sådant slakteri, må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas

och utbjudas i likhet med kött från exportslakterier. I enlighet med

vad sålunda anförts har utskottet ansett bestämmelser böra i § 9 införas.

Vad slutligen angår det i herrar Antonssons och Rydéns motioner

föreslagna tillägget till § 9, har utskottet icke funnit skäl att tillstyrka

en sådan bestämmelse, varigenom nödvändiggöres, att kött, som å

exportslakteri eller annat sådant slakteri, varom här ovan talats, redan

undergått besiktning i enlighet med fastställda föreskrifter, skulle, därest

det infördes i samhälle med slakthustvång, ånyo undergå besiktning.

En dylik anordning skulle enligt utskottets mening innebära en alltför

långt gående inskränkning i avseende å handeln med kött och

väsentligen göra de bestämmelser i avseende å exportslakterier och

andra under offentlig kontroll ställda slakterier, som av utskottet här

ovan förordats, verkningslösa.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, med tillkännagivande att

det i förevarande proposition framlagda lagförslaget icke

kunnat av Riksdagen i oförändrat skick godkännas, i

anledning av sagda proposition samt herr Anderssons

i Grimbo motion, men med avslag å herrar Antonssons

och Rydéns, Östbergs och friherre Palmstiernas samt

Olssons i Berg m. flis motioner, för sin del antaga

följande förslag till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32. 21

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående köttbesiktning och slakthus.

§ L

Till kött räknas i denna lag icke allenast kött i vanlig bemärkelse

Titan ock huvud med tunga, lungor, hjärta, lever och njurar samt beträffande

kött av kor även juver.

§ 2.

Mom. 1. Köttbesiktningstvång, innefattande förbud att inom visst

område till salu hålla eller utbjuda till människoföda avsett färskt, rått

kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, eller vid beredning av föda

för utspisning å offentligt spisningsställe eller av vara, avsedd för försäljning

till människoföda, använda sådant kött, därest köttet icke är,

efter undersökning av besiktningsman, försett med stämpel, som omförmäles

i denna lag, må för stad eller annat samhälle, där hälsovårdsstadgans

för riket föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla,

eller visst område av stad eller sådant samhälle på framställning av

stadsfullmäktige eller däremot svarande kommunalmyndighet av Konungens

befallningshavande stadgas, under villkor att genom samhällets

försorg och på dess bekostnad anställes nödigt antal besiktningsmän

och vidtagas de övriga åtgärder, som erfordras för att köttbesiktning

inom ifrågavarande område må kunna utan större vare sig

tidsutdrägt eller annan olägenhet äga rum; börande förslag, innehållande

nödiga bestämmelser i dessa avseenden, vid berörda framställning om

införande av köttbesiktningstvång fogas och av Konungens befallningshavande

i sammanhang med densamma prövas.

Mom. 2. Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring av

sådant stadgande; och må, på framställning av stadsfullmäktige eller

däremot svarande kommunalmyndighet om upphävande av infört köttbesiktningstvång,

föreskrift om tvångets upphörande meddelas av Konungens

befallningshavande, som jämväl äger att, därest i denna lag

för rätt till köttbesiktningstvång bestämda villkor icke behörigen uppfyllas

samt rättelse härutinnan, efter av Konungens befallningshavande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

därom gjord erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen, förklara

förut meddelat stadgande om införande av köttbesiktningstvång icke

vara vidare gällande.

§ 3.

Mom. 1. Slakthustvång, innefattande förbud att slakta djur av de

slag, som äro nämnda i § 2, annorledes än i särskilt för ändamålet

inrättat och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slaktlius, kan

stadgas för stad eller visst område därav. Slakthuset kan vara beläget

inom eller utom den stad eller det område därav, som slakthustvånget

omfattar. Det ankommer på Konungens befallningshavande att i den

ordning och under de villkor, som i § 2 omförmälas, stadga, att slakthustvång

skall vara gällande, sedan offentligt slakthus enligt av medicinalstyrelsen,

efter Konungens befallningshavandes hörande, gillad plan

blivit uppfört och efter av medicinalstyrelsen föranstaltad avsyning

godkänt; börande, därest köttbesiktningstvång för staden eller det område

därav, inom vilket slakthustvång är avsett att införas, icke redan

är gällande, köttbesiktningstvång i sammanhang med slakthustvång

införas. Innefattar beslutet inrättande av slakthus utom stadens område,

varde beslutet i denna del underställt Konungens prövning; och äge

Konungen, vid meddelande av tillstånd till slakthusets förläggande utom

stadens område, där så erfordras, giva särskilda föreskrifter angående

vilka myndigheter skola utöva den befattning i avseende å slakthuset,

varom i denna lag sägs. Förbud, varom ovan förmäles, utgör ej

hinder för att djur av de slag, som här avses, nedslaktas utom det

offentliga slakthuset, om nedslaktandet föranledes av hastigt inträffad

sjukdom eller olyckshändelse; skolande dock i sådant fall köttet, om det

är avsett att användas till människoföda, genast efter djurets nedslagning

ostyckat jämte alla därtill hörande inälvor utom tarmar föras till

det offentliga slakthuset för att där besiktigas.

Mom. 2. Utan hinder av det

i mom. 1 stadgade förbudet må

person, bosatt inom stad med slakthustvång
-

Mom. 2. Utan hinder av det

i mom. 1 stadgade förbudet må

Konungens befallningshavande, då

skal därtill förefinnes, medgiva, att

person, bosatt inom stad med slakthustvång

men utanför dess planlagda

område, må för förbrukning i

eget hushåll slakta honom tillhöriga

men utanför dess planlagda

område, för förbrukning i

eget hushåll slakta honom tillhöriga

djur av de slag, som förut nämnts,

utom det offentliga slakthuset.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

djur av de slag, som förut nämnts,

utom det offentliga slakthuset.

Mom. 3. Beträffande ändring uti eller upphävande av stadgande

om slakthustvång galle i tillämpliga delar vad angående köttbesiktningstvång

är i § 2 bestämt.

§ 4.

Närmare föreskrifter angående besiktningsmans tillsättande och

entledigande meddelas av Konungen.

§ 5.

Mom. 1. Vid slakt av djur utav de slag, som i § 2 nämnda äro,

i offentligt slakthus, varom stadgas i § 3, skall besiktningsman anställa

undersökning före nedslaktningen å djuret med hänsyn till dess

hälsotillstånd samt efteråt å dess kött med avseende å dettas duglighet

till människoföda.

Mom. 2. Vid annan besiktning enligt denna lag av kött i vanlig

bemärkelse skall undersökning av besiktningsman anställas å minst halv

kropp, som dock beträffande häst eller större nötkreatur än kalv kan

vara delad^i fram- och bakdelspart.

Mom. 3. Närmare föreskrifter om besiktning av kött meddelas av

Konungen.

§ 6.

Mom. 1. Kött, som vid besiktning enligt denna lag finnes vara

till människoföda tjänligt, skall genom åsättande av stämpel betecknas

såsom godkänt.

Mom, 2. Anträffas vid besiktning enligt denna lag kött, som först

efter särskild behandling kan godkännas, skall köttet, innan det stämplas,

genom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll undergå

sådan behandling.

Mom. 3. Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt denna

försett med stämpel, som ovan sägs, erfordras icke förnyad sådan

besiktning och stämpling för dess saluhållande, utbjudande eller användande

för ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle

med köttbesiktningstvång.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Ma.j:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Mom. 4. Närmare föreskrifter angående antalet stämplar och deras

utseende samt om stämplingen meddelas av Konungen.

Mom. 5. Finnes vid besiktning enligt denna lag kött vara till

människoföda otjänligt, skall detsamma, utan kostnad för köttets ägare,

o-enom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll användas

till tekniskt bruk eller, där så ej kan ske, på annat sätt oskadliggöras. I

förra fallet är köttets ägare berättigad utfå ersättning, svarande mot

köttets värde vid sådant användande.

§ 7.

§ 7.

Mom. 1. Därest vid besiktning,

anställd enligt denna lag, köttets

ägare icke åtnöjes med besiktningsmans

åtgärd eller beslut, må han

däri söka ändring genom besvär,

vilka böra vid talans förlust till

medicinalstyrelsen ingivas inom tio

dagar efter det klaganden av åtgärden

eller beslutet erhöll del, dagen

då delgivningen skedde likväl oräknad;

börande emellertid, utan hinder

av besvär, det överklagade beslutet

lända till efterrättelse, intill dess

annorlunda kan varda förordna!.

Mom. 1. Därest vid besiktning,

anställd enligt denna lag, köttets

ägare icke åtnöjes med besiktningsmans

åtgärd eller beslut, må han

däri söka ändring genom besvär,

vilka böra vid talans förlust till

Konungens befallning shav ande ingivas

inom tio dagar efter det

klaganden av åtgärden eller beslutet

erhöll del, dagen då delgivningen

skedde likväl oräknad; börande

emellertid, utan hinder'' av besvär,

det överklagade beslutet lända till

efterrättelse, intill dess annorlunda

kan varda förordnat.

Mom. 2. Besiktningsman är skyldig, då framställning därom göres,

till klaganden utan lösen lämna skriftligt meddelande om klandrade åtgärden

eller beslutet och skälen därför; skolande dock, därest klagan

avser beslut enligt § 6 mom. 2 eller 5, sådan framställning göras omedelbart

efter besiktningen, och må sådan behandling av köttet, som i

berörda lagrum sägs, i dylikt fall ej företagas förr än 48 timmar förflutit

efter besiktningen.

§ 8.

Mom. 1. För köttbesiktning, anställd på grund av § 2, för sådan behandling

av kött, som omförmäles i § 6 mom. 2 samt för begagnande av

offentligt slakthus, varom i § 3 sägs, äger samhället uppbära avgifter enligt

taxa, som, sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av hälso
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vårdsnämnd eller den särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning

är ställd, därtill uppgjort förslag, av Konungen fästställes för

minst ett år i sänder. I denna taxa må avgifterna ej sättas högre, än

som kan anses erforderligt till betäckande av samhällets kostnader för

köttets besiktning och stämpling samt ovanberörda behandling och, där

fråga är om begagnande av offentligt slakthus, som nyss är nämnt, till

betäckande jämväl av kostnaden för slakthusets förvaltning och underhåll

jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.

Mom. 2. Där särskild marknadsplats för kreaturshandeln blivit

anordnad i sammanhang med offentligt slakthus, varom i § 3 sägs,

må i enahanda ordning och efter liknande grunder som i fråga om

slakthusets begagnande bestämmas avgifter till staden för nyttjande

av marknadsplatsen och vid densamma uppförda stallar ävensom för

kreaturens utfodring, skötsel och vägning.

§ 9-

Utan hinder av bestämmelserna

i denna lag må Konungen meddela

föreskrifter angående kontroll av

kött, som införes till riket, samt

av kött, avsett för utförsel ur riket.

Ej heller må lagens bestämmelser

utgöra hinder för Konungen att

medgiva ej mindre att i stad med

slakthustvång nedsl aktning av kreatur

må verkställas, förutom i det

offentliga slakthuset, i annan huvudsakligen

för utförsel av kött ur riket

avsedd och under offentlig kontroll

ställd slakteriinrättning (exportslakteri),

än även att kött av kreatur,

slaktat i exportslakteri, må efter

besiktning och stämpling, som av

Konungen föreskrives, till salu

hållas, utbjudas eller användas för

ändamål, som i § 2 omförmäles,

jämväl inom samhälle med köttbesi

ktningstvång.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913,

§ 9.

Utan hinder av bestämmelserna

i denna lag må Konungen meddela

föreskrifter angående kontroll av

kött, som införes till riket, samt av

kött, avsett för utförsel ur riket.

Ej heller må lagens bestämmelser

utgöra hinder för Konungen att

medgiva att i stad med slakthustvång

nedslaktning av kreatur må

verkställas, förutom i det offentliga

slakthuset, i huvudsakligen för utförsel

av kött ur riket avsedd och

på av Konungen fastställda villkor

under offentlig kontroll ställd slakteriinrättning

(exportslakteri).

Jämväl må Konungen utan hinder

av lagens bestämmelser medgiva att

såväl kött av kreatur, slaktat i

exportslakteri vare sig i stad eller

på landet, som ock kött av kreatur,

slaktat i annan, utom stad belägen och

på av Konungen fastställda villkor

9 samt. 31 käft. (Nr 32.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj ds förslag.) CUtskottets förslag.)

under offentlig kontroll ställd slakteriinrättning

må efter besiktning och

stämpling, som av Konungen föreskrives,

till salu hållas, utbjudas

eller användas för ändamål, som i

§ 2 omförmäles, jämväl inom samhälle

med köttbesiktningstvång.

§ io.

Där i följd av slakthustvångs införande byggnad eller annan inrättning

för bedrivande aA^ slakterirörelse, som i stad lovligen idkas och

vars utövande icke medgivits blott tills vidare eller till dess annorlunda

bleve föreskrivet, ej längre kan för därmed avsett ändamål användas,

vare ägaren berättigad att av staden undfå ersättning för den

värdeminskning, hans fastighet och övriga ifrågavarande inrättningar

därigenom undergå.

§ n.

Bryter någon mot förbud, varom i § 2 eller § 3 sägs, böte från

och med två till och med etthundra kronor.

§ 12-

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse

mot denna lag, fortsätter eller förnyar samma förseelse, skall, när han

därtill varder lagligen förvunnen, fällas, för varje gång åtal emot

honom ägt rum och han därav undfått del, till de böter, som för ifrågavarande

förseelse äro bestämda.

§ 13-

Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, där

sådan icke finnes, vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan

över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet

angående besvär i brottmål är stadgat. ,

§ 14-

Emot beslut eller åtgärd, som enligt denna lag eller på grund av

i densamma givna föreskrifter meddelats eller vidtagits av Konungens

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

(Rungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

befallningshavande eller medicinalstyrelsen, äger den, som anser sin

rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt, att anföra besvär hos

Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är stadgad; börande dock, utan hinder

av besvär, beslutet lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan

varda förordnat.

§ 15-

Mom. 1. Böter, som ådömas efter denna lag, tillfalla samhällets

kassa.

Mom. 2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av dessa böter, skola

de förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 16.

Genom denna lag upphäves lagen angående köttbesiktning och

slakthus den 22 december 1897 med däri sedermera gjorda ändringar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1914.

Stockholm den 9 maj 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN W1DÉN.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 32.

Reservationer:

vid § 5 mom. 3 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Norr/,

vilka ansett att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

I den av — — — — — vid köttbesiktning. Det s. k. organtvånget

— — — europeiska länder. Det låter sig visserligen — —

—--— — andra smärre djur av i lagen juppräknat slag. Ut
-

skottet tiar emellertid icke heller i detta avseende funnit tillräckligt lärande

skäl föreligga för fastställande av bestämmelser om förbud mot

stadgande av organtvång.

vid §6 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg,

vilka anfört:

Som i herrar Östbergs och Palmstiernas motioner framhålles ha

vissa städers myndigheter, i överensstämmelse med vad fallet är i flertalet

andra länder såväl som i överensstämmelse med svenska sakkunniges

åsikt, ansett sig böra söka på ett i allo nöjaktigt sätt tillgodose

konsumenternas hygieniska och sanitära intressen genom ett väl ordnat

slakthusväsen. Att dessa offentliga slakthus tillkommit så gott som

uteslutande för att skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande, framgår

bland annat därav, att de blott ha till uppgift att bistå vid nedslaktande

av djuren och utan att bereda sig ekonomisk vinst. Utöver

driftkostnaderna får blott beräknas skälig ränta på anläggningskapitalet,

och slakthusavgifterna bestämmas uti en av Konungen fastställd taxa.

Under sådana förhållanden torde både rättvisa och billighet fordra

att dessa det allmännas åtgärder för beredande av garanterad sund köttföda

för ett samhälles innevånare icke få omintetgöras av den privata

vinningslystnaden. Detta skulle emellertid väsentligen bliva fallet, därest

utskottets förslag, vilket innebär att kött med mindre tryggande besiktning

fritt får införas och försäljas inom samhälle med köttbesiktningstvång,

bleve lag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 32. 29

I anslutning till det nu anförda få vi yrka:

afl Riksdagen må besluta, att tredje momentet i

§ 6 i föreliggande förslag till lag angående köttbesiktning

och slakthus må erhålla följande ändrade

lydelse:

»Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt

denna lag, försett med stämpel, som ovan sägs, erfordras

icke förnyad sådan besiktning och stämpling

för dess saluhållande, utbjudande eller användande för

ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle

med köttbesiktningstvång, såvida inom det samhälle, där

köttet besiktigats och stämplats, äro gällande enahanda

bestämmelser för besiktning av kött, som inom det samhälle,

där köttet är avsett att saluhållas, utbjudas eller

användas för ändamål, som i § 2 omförmäles.»

vid § 7 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg, vilka

ansett, att Kungl. Maj:ts förslag bort oförändrat tillstyrkas;

vid § 9 av herrar Petrén, Persson i Norrköping och Borg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 31 höft. (Nr 32.)

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:137 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i anledning av samma p s. 1 i texten