Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1913-03-31 · 88 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 85 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1913:7, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 12 m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(3:e Avd.)
A. Departementet.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1
under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda dag
i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna
grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat
för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 8,160 kronor, därav högst 175
kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning under semester
och varav 195 kronor finge av Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913
förskottsvis av tillgängliga medel såsom tillägg till det i 1913 års riksstat
för samma ändamål anvisade belopp av 7,770 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2—3 i statsrådsprotokollet;
och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det av departementschefen
i nämnda yttrande åberopade anförande av chefen för justitie
-
Provisorisk
lönereglering
i departementet.
[!•]*)
*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
departementet till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet.
utskottets Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
yttrande. angjaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i departementet, av vad
innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i
justitiedepartementet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet
med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk
lönereglering för justitiedepartementet angivna
grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,
på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av
7,965 kronor, därav högst 175 kronor må användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.
Extra före- 2:o) Kungl. Maj:t har i punkt 2 av huvudtiteln föreslagit Riks
finansdeparte-
dagen att för beredande av ersättning åt en extra föredragande i finansmentct.
departementet å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
[2-] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
hemställer,
att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, må för beredande av ersättning åt en extra
föredragande i finansdepartementet å extra stat för år
1914 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
Extra kan- 3;o) Under punkt 3 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
sUffinans.re Riksdagen att till arvode åt en extra kanslisekreterare med tjänstgöringsdepartementet.
skyldighet enligt de av departementschefen angivna grunder å extra stat
[3-] för år 1914 bevilja ett belopp 7,975 kronor med rätt för Kungl. Maj: t
att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 4—8 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har iitskottet till behandling förehaft eu
inom Andra kammaren av friherre E. Palmstierna väckt motion (nr 121),
däri hemställts, att Riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts uti statsverkspropositionen
gjorda hemställan under sjunde huvudtiteln att till arvode
åt en extra kanslisekreterare inom finansdepartementet å extra stat för
år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor.
Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Då sammanförandet av samtliga ärenden rörande kommunernas
finanser till ett departement givetvis bereder möjlighet till deras behandling
efter mera enhetliga grunder än som hittills under deras uppdelning
på två departement kunnat äga rum, synes det utskottet, att Kungl.
Maj:t haft goda skäl för denna åtgärd. Och har utskottet, i olikhet
med motionären, för sin del icke funnit något att i princip erinra mot
dessa ärendens förläggande för närvarande till finansdepartementet och
nödiga provisoriska åtgärders vidtagande därstädes för ärendenas omsorgsfulla
handläggning. En sådan anordning, som med hänsyn till
mängden av föreliggande ärenden av denna art samt det önskvärda i,
att desamma må erhålla en i möjligaste mån likartad, sakkunnig och
skyndsam behandling, synes vara omedelbart påkallad, behöver, enligt
utskottets förmenande, icke innebära något prejudicerande av vare sig
detta arbetes framtida organisation eller finansdepartementet såsom slutlig
plats för ifrågavarande ärendens framtida behandling. Vid sådant förhållande
och då den av Kungl. Maj:t för ändamålet nu begärda förstärkningen
i departementets arbetskrafter synes vara erforderlig samt vad
motionären i övrigt emot denna anordning anfört icke torde äga tillräckligt
fog för sig, har utskottet ansett sig böra med avstyrkande av
motionärens framställning biträda Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med avslag å friherre Palmstiernas
i ämnet väckta motion, må till arvode åt en extra kanslisekreterare
med tjänstgöringsskyldighet enligt de av
departementschefen angivna grunder å extra stat för
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Anställande
av cn extra
advokatfiskal
hos kammarkollegium.
[4-]
Ordnande av
vissa kammarkollegii
aktuarickontor
tillhörande
handlingar.
[5.]
år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor med rätt
för Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera
2,725 kronor.
B. De centrala ämbetsverken.
4:o) Vidare bär Kungl. Maj:t i punkt 4 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att för anställande hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal
på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 6,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—14 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, må för anställande hos kammarkollegium
av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1914
bevilja ett anslag av 6,000 kronor.
5:o) 1 punkt 5 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
dagen
att för ordnande av vissa till kaminarkollegii aktuariekontor hörande
handlingar på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 15 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts i denna
punkt gjorda framställning, hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii
aktuariekontor hörande handlingar på extra stat för år
1914 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.
statskontoret. 6:o) Under punkt 6 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen dels medgiva, ej mindre att i staten för statskontoret må
från och med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
5
missarie och byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar
2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för
två tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor,
därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor; än även att nämnde tjänstemän må äga rätt, statskommissarien
och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter
5 års tjänstgöring samt en var av nämnde tjänstemän av första
lönegraden till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och
15 års tjänstgöring;
dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;
dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av
dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 16—54 i statsrådsprotokollet.
Förslaget innebär uppförande å statskontorets stat av ytterligare
eu statskommissarie och byråchef samt två tjänstemän av första lönegraden,
avsedda, den ena till biträde åt den nye byråchefen och den
andre för inkomst-, fond- och stämpelbyrån; och skulle enligt förslaget
vid bifall därtill det på sjunde huvudtitelns extra stat till förstärkning
av arbetskrafterna inom statskontoret sedan flera år tillbaka uppförda
anslaget å 16,500 kronor, varav 6,000 kronor avsetts för anställande av
en extra byråchef och 250 kronor för avlönande av hans vikarie under
semester, kunna från och med år 1914 nedsättas med det för extra byråchefens
avlönande och semesterledighet nu utgående anslagsbeloppet,
6,250 kronor.
Härjämte skulle å extra stat anvisas 3,000 kronor för en extra
revisorstjänst för riksbokslutsbyråns räkning, varigenom och då för
kostnaderna för stämpelexpeditionen jämväl för år 1914 liksom för åtskilliga
föregående år erfordras 10,250 kronor, för förstärkning av statskontorets
arbetskrafter å extra stat för sistnämnda år skulle behövas 13,250
kronor.
Då av den förebragta utredningen tydligen framgår, att ämbetsverket
är i verkligt behov av den begärda arbetsförstärkningen, vars
erforderlighet vitsordats jämväl av löneregleringskommittén, får utskottet,
som i nästa punkt avgiver förslag om anslagsbehovet å extra stat, tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Förstärkning
av arbetskrafterna
inom statskontoret,
[7-]
Provisorisk
lönereglering
för befattningshavare
i
kommers - kollegium,
[8.]
att Riksdagen må
a) medgiva ej mindre att i staten för statskontoret
må från och med år 1914 uppföras avlöning för
ytterligare en statskommissarie och byråchef med
8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar
2,500 kronor, och ortstillägg 600 kronor,
ävensom för två tjänstemän av första lönegraden, för
vardera med 4,000 kronor, därav lön 2,200 kronor,
tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg
300 kronor,
än även att nämnda tjänstemän må äga rätt,
statskommissarie!! och byråchefen till ett ålderstillägg
å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring samt en var av
nämnde tjänstemän av första lönegraden till tre ålderstillägg,
vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års
tjänstgöring,
b) förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå
av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg; samt
c) godkänna de av departementschefen för åtnjutande
av dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor
och bestämmelser.
7:o) Kungl. Maj:t har i punkt 7 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna
inom statskontoret anvisa ett belopp av 13,250 kronor. Departementschefens
yttrande återfinnes å sid. 55 i statsrådsprotokollet.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
yttrat i fråga om förevarande anslagsbehov får utskottet hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till
förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret anvisa
ett belopp av 13,250 kronor.
8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i
konnnerskollegium, i enlighet med av departementschefen tillstyrkta
grunder och på av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914
bevilja ett förslagsanslag av 13,085 kronor, därav högst 375 kronor må
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
7
användas till höjning av vikariatsersättning under semester och varav
195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriska
ålderstillägg åt förste vaktmästaren och eu andre vaktmästare.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—58 i statsrådsprotokollet.
Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i kommerskollegium, av
vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare
i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk löneregleringför
befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet
med av departementschefen tillstyrkta grunder och på
av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914
bevilja ett förslagsanslag av 12,890 kronor, därav högst
375 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
9:o) Kung]. Maj:t har i punkt 9 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1914 till anställande å kommerskollegii
industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna grunder och på de av honom förordade villkor, av en extra
byråchef och en extra sekreterare anvisa ett belopp av 11,113 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 58—63 i statsrådsprotokollet.
I 1912 års statsverksproposition gjordes av Kungl. Maj:t under
punkt 29 av sjunde huvudtiteln enahanda framställning för''år 1913.
Vid behandlingen därav yttrade Riksdagen, att behovet av en extra
föredragande å kommerskollegii industribyrå under de år, som återstode
till dess det pågående utredningsarbetet angående kollegii ombildning
kunde leda till genomförandet av en definitiv omreglering av ämbetsverket,
vore till fullo ådagalagt. Då emellertid med hänsyn till det
åsyftade utredningsarbetet de åtgärder, som då kunde komma i fråga
för beredande av ökade arbetskrafter åt byrån, måste såsom kollegium
självt, anfört bliva av temporär varaktighet och helt provisoriska, syntes
det Riksdagen icke vara lämpligt att tillgodose byråns förenämnda behov
av en extra föredragande genom en så fast anordning som uppförandet
av en extra byråchef. Frågan borde däremot lämpligen kunna ordnas
Utskottets
yttrande.
Anställande
av en extra
byråchef och
en extra sekreterare
å kommerskollegii
industribyrå.
[9-]
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Anställande
av en teknisk
konsulent å
kommers•
kollega
industribyrå.
[10.]
Utskottets
yttrande.
på enahanda sätt som dittills med den skillnad, att Riksdagen anvisade
därför erforderliga medel. Med tillämpning av då gällande beräkningsgrund
skulle sålunda för avlönande av en extra föredragande å byrån
erfordras, för år räknat, ett belopp av 7,250 kronor, varav 2,250 kronor
lämpligen borde anses såsom tjänstgöringspenningar.
På grund härav och då till vikariatsersättning under den extra
föredragandens semester beräknades ett till 282 kronor avrundat belopp,
anvisade Riksdagen å extra stat för år 1913 till förstärkning av arbetskrafterna
å kollegii industribyrå år 1913 i huvudsaklig överensstämmelse
med de av Riksdagen angivna grunder ett belopp av 10,532 kronor.
Med avseende härå och då de skäl till frångående av den utav
Riksdagen sålunda uttalade uppfattningen i fråga om lämpligaste sättet
för tillgodoseende av ämbetsverkets behov av den ifrågavarande arbetsförstärkningen,
vilka nu blivit framlagda, icke synas utskottet avgörande,
har utskottet ansett, att Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning
icke bör i vidare mån bifallas än att till ämbetsverkets förfogande för
tillgodoseende av dess förenämnda behov av arbetsförstärkning under år
1914 ställes enahanda belopp som för år 1913 att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med de av Riksdagen sålunda godkända grunder.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för år
1914* till förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii
industribyrå i huvudsaklig överensstämmelse
med av utskottet härovan angivna grunder beviljar
ett belopp av 10,532 kronor.
10:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 10 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1914 till avlönande av en teknisk
konsulent å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen angivna grunder och på de
av honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 5,825 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 63—72 i statsrådsprotokollet.
De skål, som blivit anförda såväl av Sveriges hantverksorganisation
och kommerskollegiikommittén som av Kungl. Magt till förmån för
inrättandet av en teknisk konsulentbefattning å kommerskollegii indu
-
9
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
stribyrå, synas icke kunna frånkännas giltighet. Hantverkets betydelse
för landets näringsliv samt önskvärdheten av vaken anpassning från
hantverkets sida etter våra dagars hastiga utveckling å olika yrkesområden
motivera enligt utskottets uppfattning väl tillkomsten av en rådgivande,
initiativtagande och organiserande funktionär för denna del av
näringslivet i statens industri- och yrkesfrämjande verk. De uppgifter,
som redan ifrån början föreligga, torde också i avseende på tjänstens
karaktär och löneförmåner påkalla den ställning för innehavaren av befattningen
ifråga, som i propositionen blivit föreslagen. I berörda avseenden
finner sig alltså utskottet kunna förorda bifall till Kund. Makts
förslag. J
Häremot synes det utskottet finnas anledning betona, att ett direkt
inordnande av denna befattning under en sekreterare och assistenttjänst
å industribyrån kan medföra den olägenheten, att fullgörandet av
rent expeditionella och tekniska uppdrag å byrån bliva huvudsak och
arbetet för hantverksintressenas främjande bisak. Enligt utskottets åsikt
bör förhållandet vara det motsatta. Vid besättandet av denna tjänst
synes det vara av synnerlig vikt, att därtill förvärvas en med hantverkets
ställning och behov förtrogen och för detta näringsområdes höjande
intresserad person, som sättes i tillfälle att ägna huvudparten av sin
kraft åt denna uppgift; vilket givetvis icke hindrar, att han, i den mån
tid och förhållanden medgiva, i övrigt tages i anspråk för jämväl annat
arbete å industribyrån.
Under detta uttalande, som emellertid icke torde behöva föranleda
särskilda villkor för anslagets beviljande, får alltså utskottet hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till
avlönande .av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
anvisa ett belopp av 5,825 kronor.
ll:o) På grund av Kung], Majrts i punkt 11 av huvudtiteln därom Handläggning
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet kommers.
(sid. 73—74) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, *SeTr7-
rande svenska
att Riksdagen må, i likhet med vad för inneva- Itrering m.9L.
rande år ägt rum, till bestridande av kostnader för fil.]
handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande
svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år
1914 anvisa ett belopp av 10,850 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2
Arvode till
ett sjötekniskt
biträde hos
kommerskollegium.
[12.]
Utgivande av
eu periodisk
publikation,
n kommersiella
meddelanden11.
[13.]
Utskottets
yttrande.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
12:o) Med anledning'' av Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
(sid. 74—75) får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för vart
och ett av åren 1908—1913 ägt rum, till beredande
av arvode åt ett sjöteknisld biträde hos kommerskollegium
på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 3,000
kronor.
13:o) Uti punkt 13 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för utgivande genom kommerskollegii försorg av en
periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse
med den av departementschefen förordade plan på extra
stat för år 1914 anvisa ett belopp av 12,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 75—80 i
statsrådsprotokollet.
Då behov synes föreligga av en sådan praktisk ekonomisk tidskrift
som den nu ifrågavarande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet
av särskilda medel för dess utgivande. Då emellertid planen för
publikationen ännu icke är slutgiltigt fastställd, i det frågan om åt vilken
myndighet utgivandet av översikt av den ekonomiska situationen till
vägledning för bedömandet av den allmänna ekonomiska konjunkturen
(krisbarometern) bör anförtros, måst hållas öppen i avbidan på Kungl.
Maj:ts slutliga prövning av den genom Riksdagens skrivelse den 25
april 1911 å bane bragta frågan om åvägabringande av dylika översikter,
samt i detta sammanhang icke kunnat träffas något avgörande
om den nedsättning i anslaget till Sveriges allmänna exportförening,
som givetvis måste bliva en följd av kommerskollegii övertagande för
framtiden av utgivandet av konsulernas berättelser och rapporter, har
utskottet icke funnit sig kunna biträda departementschefens mening
därom, att frågan om publikationen nu befinner sig i det läge, att den
bör kunna bliva föremål för ett mera fast och definitivt ordnande för
framtiden. Och har utskottet funnit ett stöd för sin uppfattning härutinnan
i det av kommerskollegiet gjorda uttalande i ämnet, som återfinnes
under punkten 12 av sjunde huvudtiteln i 1912 års statsverksproposition
och vari anföres, att kollegium »vill starkt framhålla angelägenheten av
att vid utgivandet av en publikation med ifrågavarande syfte framgå med
all varsamhet och att låta utvecklingen av programmet för densamma
fortskrida allenast efter hand med vägledning av vunnen erfarenhet».
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
11
Vid sådant förhållande och då man ännu icke äger kännedom om, hur
tidskriften kommer ätt fylla sin uppgift, har utskottet ansett sig kunna
allenast på det sätt biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att
utskottet för sin del tillstyrker anvisande av ett belopp av 10,000 kronor
för den ifrågavarande publikationens utgivande.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för utgivande genom kommerskollegii
försorg av en periodisk publikation »kommersiella
meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse med den
av departementschefen förordade plan, på extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
14:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 14 av huvudtiteln därom
gjorda framställning och under åberopande av vad i statsrådsprotokollet
(sid. 81) blivit i ärendet anfört, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för åren
1911—1918 ägt rum, till beredande av arvode åt en
vaktmästare hos kommerskollegium på extra stat för år
1914 anvisa ett belopp av 1,175 kronor.
15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 15 av
huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 82) i ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1914 för
anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre
extra revisorer och fyra räknebiträden bevilja 15,800
kronor, därav högst 800 kronor må avses till vikariatsersättning
under semester.
16:o) Under punkterna 16 och 17 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen
dels medgiva att i staten för statistiska centralbyrån må från och
med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en förste aktuarie med
4,500 kronor, därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt att nämnda förste aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg
å vartdera 500 kronor efter 5 respektive 10 års tjänstgöring;
Arvode till en
vaktmästare i
kommer skolleqium.
[14.]
Anställande
å kammarrättens
revisionsavdelning
av tre
extrarevisorcr
och fyra
räknebiträden.
[15.]
Avlöning smedel
för
statistiska
centralbyrån
ävensom
arvoden åt
tillfälliga biträden
samt
vikariatsersättningar.
[16, 17.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
dels förklara, att berörda åld ers tillägg- skola utgå av det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;
dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i
övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande
jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste aktuarie;
dels höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden
samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till
20,440 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 83—85 i statsrådsprotokollet,
varjämte torde i fråga om rättsstatikens överflyttande från justitiedepartementet
till statistiska centralbyrån få hänvisas jämväl till vad
chefen för justitiedepartementet därom yttrat å sid. 2—20 i det vid
statsverkspropositionen fogade protokollet över justi tiedepartementsärenden
för den 14 januari 1913.
Utskottet, som på förekommen anledning förvissat sig om, att
frågan om rättsstatistikens överflyttande från justitiedepartementet till
statistiska centralbyrån ännu icke blivit av Kungl. Maj:t avgjord, har
för sin del icke funnit något att erinra mot en dylik anordning, vars
lämplighet torde vara av den därom förebragta utredningen till fullo
ådagalagd. I anledning härav och då den för ändamålet begärda förstärkningen
av centralbyråns personal synes utskottet av behovet påkallad,
har utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, ansett sig böra tillstyrka bifall
till detsamma.
På grund därav och under uttalande av sin tillfredsställelse med
att centralbyråns förnyade begäran om uppförande å centralbyråns stat
av avlöning för en byråchef, avsedd för jordbruks- och fiskeristatistiken,
varom förslag förelagts föregående års Riksdag, men då icke vunnit
Riksdagens bifall, icke föranlett någon åtgärd från Kung]. Maj:ts sida,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) medgiva, att i staten för statistiska centralbyrån
må från och med år 1914 uppföras avlöning
för ytterligare en förste aktuarie med 4,500 kronor,
därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt att nämnda förste aktuarie må äga
rätt till två ålderstillägg å vartdera 500 kronor efter 5
respektive 10 års tjänstgöring;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7. J3
b) förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av
det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg;
c) besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal
i övrigt gällande villkor och bestämmelser
för avlöningsförmånernas åtnjutande jämväl skola äga
tillämpning på nämnda förste aktuarie; samt
d) höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga
biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor,
med 190 kronor till 20,440 kronor.
17:o) Kung!. Maj:t har i punkt 18 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1914 anvisa dels till arvode åt en
extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av
5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma
ämbetsverk ett anslag av, för vardera 3,900 kronor eller tillsamman
till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie
aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 86 — 87 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Muj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må på extra stat för år 1914 anvisa
dels till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie
i statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor,
dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i
samma ämbetsverk ett anslag av för vardera 3,900
kronor eller tillsamman till arvoden åt en extra ordinarie
förste aktuarie och lyra extra ordinarie aktuarier
i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.
18:o) 1 punkt 19 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till provisorisk lönereglering lör befattningshavare i statistiska
centralbyrån, i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder
och på de av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914 bevilja
ett förslagsanslag av 10,470 kronor, därav högst 325 kronor må användas
till höjning av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor
Arvoden åt
en e. o. förste
aktuarie och
fyra e. o.
aktuarier i
statistiska
centralbyrån.
[18-]
Provisorisk
lönereglering
för befattningshavare
i statistiska
centralbyrån.
[19-]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriskt ålderstillägg
åt förste vaktmästaren i ämbetsverket.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—88 i statsrådsprotokollet.
utskottets Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade
yttrande. ansiaget till ålderstillägg åt en vaktmästare i statistiska centralbyrån,
av vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare
i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet
med de av departementschefen tillstyrkta grunder och
på de av honom förordade villkor, på extra stat för
år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 10,370 kronor,
därav högst 325 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
Förstärkning 19:o) Uti punkt 20 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
avoden *åt till- Riksdagen att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden
fäuiga biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättmngar därstädes a
,n. m hos stel- or<Jinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag
tisUska central- °
hyran anslagna clV 46^600 KrOnOT.
medel.
Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.
Provisorisk
lönereglering
för befattningshavare
i Överintendentsämbetet.
[21-J
20:o) Vidare har Kungl. Magt i punkt 21 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,
med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet
med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom
i övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag
av 6,940 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning
av vikariatsersättning under semester och varav 195 kronor må disponeras
redan under år 1913 för beredande av provisoriska ålderstillägg
åt förste och andre vaktmästarna hos överintendentsämbetet.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93—94 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
15
Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade utskottets
anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i överintendentsämbetet, vttrandeav
vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare
i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag
av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av
departementschefen tillstyrkta grunder och på de av
honom i övrigt förordade villkor, på extra stat för
år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,745 kronor,
därav högst 145 kronor må användas till höjning av
vikariatsersättning under semester.
21:o) Under punkt 22 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit UpprättRiksdagen
att till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet bland de ordinarie anslagen under sjunde huvudtiteln beräkna registreringlsåsom
reservationsanslag ett belopp av 544,200 kronor. verkets verk
över
denna framställning kommer utskottet att framdeles under r22 l
Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
anmäla.
22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 23 av Kostnader,
huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad stats- , tarfn~
oj . i ii i / • i ° . i o ii i ö i ledas av bver
radöprotokollet
(sid. 95) i amnet innehåller, far utskottet hemställa, ståthållare!.
betets och läns
T)
*i i o • ti i styrelsernas
att Kiksdagen ma, i likhet med vad för inne- befattning med
varande år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för vissa, sla? av
den överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande ^3 ]
befattning med registreringar och anmälningar till förenings-,
försäkrings- och handelsregistren å extra stat för
år 1914 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom
medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Provisorisk
lönereglering
för bergmästarna.
[24.]
Bergsskolorna
i Filipstad och
Falun.
[25.]
C. Bergsbruket.
23:o) På grund av Ivungl. Maj:ts framställning i punkten 24 av
huvudtiteln och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 96
—97) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för beredande av provisorisk
lönereglering åt bergmästarna i enlighet med av departementschefen
tillstyrkta grunder och på av honom förordade
villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag
av 11,200 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 25 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
dels att å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor, att under
huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd
för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande
av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, dels
ock medgiva, att vad som kan varda besparat å det för beredande av
understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade anslag
må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas i
anspråk.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må
a) å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor,
att under huvudsakligen enahanda villkor, som
hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande
ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen
vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
b) medgiva, att vad som kan varda besparat å
det för beredande av understöd av ifrågavarande slag
å 1913 års riksstat anvisade anslag må i mån av
behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas
i anspråk.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
D. Handel och sjöfart.
25:o) I punkt 26 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen
att? undGr förutsättning* att vGrksamhetGn vid handGlshögskolan
i _ Stockholm fortsattes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom
bidrag till underhållande av samma skola på extra stat för år 1914
anvisa ett anslag av 50,000 kronor att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1913
och återstående hällten under vårterminen år 1914, under villkor att
minst tolv friplatser för studerande vid högskolan under läsåret 1913
—1914 inrättas.
Vidkommande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa
till sid. 100—104 i st; itsrådsprotokoliet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen, i likhet med vad under föregående
år ägt rum, må, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm, fortsattes
efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag
till underhållande av samma skola på extra stat för
år 1914 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att till
handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas
med hälften under höstterminen år 1913 och
återstående hälften under vårterminen år 1914, under
villkor att minst tolv friplatser för studerande vid
högskolan under läsåret 1913—1914 inrättas.
26:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att, med gillande i huvudsak av de utav departementschefen
anförda grunder för handelsnndervisningens ordnande,
dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under
rubrik handelsundervisningsanstalter uppföra:
till handelsgymnasier ett förslagsanslag högst 110,000 kronor,
till handelsskolor ett förslagsanslag högst 40,000 kronor,
till handelsaftonskolor ett förslagsanslag högst 50,000 kronor,
samt till handelsundervisningsinspektionen ett förslagsanslag högst
3,000 kronor, tillsammans 203,000 kronor,
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 sand. 7 käft. (Nr 7.)
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[26.]
Handelsun
-
anstalter.
[27.]
3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Understöd
till Göteborgs
handelsinstitut,
grosshandels - societetens i
Stockholm
handelsskola,
Frans Schartaus
praktiska
handelsinstitut
samt
Malmö och
Hälsingborgs
högre handelsinstitut
för höstterminen
1913
ävensom till
Hälsingborgs
handelsinstitut
för
är 1914.
[28.]
dels besluta, att nämnda anslag skola utgå för kalenderår:
till handelsgymnasium med högst 40,000 kronor,
till handelsskola med högst 10,000 kronor,
samt till handelsaftonskola med högst 5,000 kronor,
med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt
åtnjuter statsunderstöd, att själv eller genom enskilda donatorer årligen
lämna ett bidrag, motsvarande minst en fjärdedel av statsunderstödet,
samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;
skolande dock till handelsgymnasium, utöver sagda belopp å 40,000
kronor, kunna utgå ett årligt bidrag av staten å 500 kronor för varje fast
anställd lärare enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.
Över detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.
27:o) Under punkt 28 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen.
dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande
grunder under höstterminen 1913, på extra stat lör år 1914 anvisa ett
anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,
grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs
högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut
beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm,
vidkommande Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige
och, i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs
stadsfullmäktige till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till
minst hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt för
Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;
dels ock på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag å 3,000 kronor
till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet för kommunen
att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna
understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,
samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
28:o) Med tillstyrkande av bifall till Knngl. Maj:ts i punkterna 29
och 30 av huvudtiteln gjorda framställningar och under hänvisning till
vad statsrådsprotokollet (171—172) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisa
a) såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000
kronor för att utdelas såsom understöd under benämning
av exportstipendier till personer, som, utan officiell
ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön
eller i länder utom Europa verka för avsättning av
svenska exportartiklar; samt
b) likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp
av 20,000 kronor till liandelsstudiestipendier, att tjäna
såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska
insikter i liandelsyrket.
29:o) Kungl. Maj:t har i punkt 31 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening fortfarande
bedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som hittills samt
att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en av Kungl.
Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under
innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de utav Kungl. Maj:t
ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden för samma
ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare ett belopp av 16,800 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
detsamma.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—180 i statsrådsprotokollet.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 13:o) här
ovan beträffande anslaget till »kommersiella meddelanden», får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening fortfarande bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen samma form som hittills samt
att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager
en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag
Export- och
handels studiestipendier.
[29, 30.]
Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.
[31.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning till
sjömanshusen.
[32."]
Arvoden
till tvä
dispaschörsassistenter.
[33.]
Anordnande
av stormvarningar
vid
''rikets kuster.
[34.]
till föreningens verksamhet under innevarande år å extra
stat för år 1914 utöver de utav Kungl. Maj:t ur handelsoch
sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden för
samma ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare ett
belopp av 16,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under innevarande år disponera detsamma.
30:o) Uti punkt 32 har Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att å
extra stat för år 1914 under benämning »ersättning till sjömanshusen»
anvisa ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av
skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning
och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 181—182 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen, x likhet med vad för innevarande
år ägt rum, må å extra stat för år 1914 under benämning
ersättning till sjömanshusen anvisa ett anslag av
40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av skälig
ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrivning och redovisning samt med utarbetande av
sjöfartsstatistiska uppgifter.
31:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 33 av huvudtiteln
gjorda framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet
(sid. 182) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet
på extra stat för år 1914 anvisa till arvode åt två
dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm
och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var
eller tillhopa 4,000 kronor.
32:o) I punkt 34 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster bland extra
anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av
35,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 21
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
anmäla.
3.3:o) Kungl. Maj:t har i punkt 35 av huvudtiteln föreslagit Riks- Bidrag till
dagen att till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja b''J3''j«ndet av
ett anslag å 725,000 kronor att utgå med 175,000 kronor för vart och “öKSS"
ett av åren 1914, 1915 och 1916 samt med 200,000 kronor för år 1917 [35.]
och att disponeras enligt de av departementschefen angivna grunder och
på de av honom förordade villkor samt att till beredande av sådant
understöd under år 1914 på extra stat för samma år anvisa ett belorm
av 175,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 183 — 194 i
statsrådsprotokollet.
Att den föreslagna flytdockan i Göteborg skulle i och för sig inne- utskottets
bära ett önskvärt tillskott i avseende å dockningsmöjligheterna inom !/ttrandelandet
torde vara uppenbart. Något principiellt skäl emot att staten
träder hjälpande emellan för tillkomsten av en ny större docka på västkusten
torde därför icke föreligga. Men för ett bifall till en framställning
därom torde oundgängligen erfordras dels att mera ingående kännedom
erhålles om, i vilken omfattning numera, efter det en med den här föreslagna,
till storleken likartad docka i Malmö under föregående år kommit
till stånd, behov av ytterligare en sådan förefinnes, dels ock att tillräckliga
garantier erbjudas för företagets utförande och vidmakthållande i fortsättningen
samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende.
Ingendera av dessa förutsättningar synes emellertid i detta fall i
erforderlig mån vara för handen.
Det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget synes även enligt
utskottets förmenande vara till storleken fixerat utan att tillräckligt fasta
hållpunkter för bedömandet av, huru stort bidrag som från statens sida
skäligen bör ifrågakomma, kunnat erhållas.
Det lärer nämligen av den nu föreliggande framställningen, vartill
initiativet utgått från ett enskilt bolag, icke vara möjligt att afgöra, i
vad mån statens mellankomst är för frågans lösning erforderlig. Man
äger sålunda, ehuru fragan om flytdockans anordnande givetvis är
av stort lokalt intresse och det därför kunnat förväntas, att frågan från
början tagits om hand och i den män sig göra låtit framförts av staden
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Göteborg, icke ens säker kännedom om stadens ställning till densamma
och till de villkor, som i statsrådsprotokollet äro uppställda lör understödets
åtnjutande, och således icke heller om den uppoffring för dess lösande, vartill
staden eventuellt är villig. Stadens drätselkammare, och hamnstyrelse
ävensom Göteborgs stadsfullmäktiges arbetsutskott för frihamnsfrågan lära
visserligen, enligt vad av propositionen framgår, hava påvisat önskvärdheten
av den ifrågasatta dockans anläggande och framhållit, att staden
Göteborg för sin del bör kunna ekonomiskt bidraga därtill. Men några
åtgärder från stadens sida hava, såvitt utskottet har sig bekant, icke
för frågans lösning hittills företagits. Först om så sker och staden
antingen själv bygger dockan eller angiver det belopp, varmed staden
kan befinnas villig att lämna bidrag till flytdockans anordnande, synes
man, liksom i fråga om torrdockan i Malmö, kunna erhålla nödig utgångspunkt
för bedömande av, huruvida och i vad man bidrag är jämväl
från statens sida för ändamålet erforderligt. Enligt vad utskottet inhämtat
av handlingarna rörande anvisande av medel från handels- och
sjöfartsfonden till sistnämnda torrdocka, låg nämligen till grund därför
en framställning från stadsfullmäktige i Malmö, däri stadsfullmäktige
hemställt om ett anslag av 1,031,500 kronor för berörda torrdocka, eller
hälften av det belopp, vartill hela anläggningen beräknats; och hade
stadsfullmäktige för erhållande härav å stadens vägnar förklarat sig
villiga att anlägga torrdockan. Kommerskollegium tillstyrkte, under
erinran att själva anläggningskostnaden för torrdockan vore beräknad
till 1,440,000 kronor, jämväl i detta fall ett anslag till hälften av själva
anläggningskostnaden eller 720,000 kronor. Efter särskilda förhandlingar
befanns emellertid, att beloppet kunde nedsättas till 300,000 kronor,
vilket belopp jämväl för ändamålet beviljades. En liknande underhandling
torde kunna föranstaltas även vid prövningen av anslagsbehovet lör den
nu ifrågavarande flytdockan.
Men även de förhållanden, under vilka företaget enligt föreliggande
framställning skulle anordnas, hava givit utskottet anledning till
vissa erinringar. Redan den omständigheten, att dockanläggningen
skulle övertagas av ett enskilt aktiebolag, har sålunda synts utskottet
vara ägnad att väcka betänksamhet, enär staten, sådant ärendet nu föreligger,
icke synes bliva tillförsäkrad nödig garanti för företagets utförande
och användningen av de statsmedel, som därför kunde bliva
beviljade. Därtill kommer, att det aktiebolag, som är avsett att företaga
denna dockanläggning, ännu icke är bildat, vadan fullkomlig ovisshet
sålunda är rådande, om vem eller vilka ansvaret för anläggningens utförande
komme att påvila. Jämväl i denna omständighet torde ett skäl
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
23
till avslag för närvarande kunna anses förefinnas. Slutligen torde kunna
ifrågasättas, huruvida den för dockan beräknade bredden är tillräcklig
för att motsvara sådana krav i detta avseende, som kunna inom en
överskådlig framtid uppstå.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, anser sig utskottet
icke kunna tillstyrka bifall till vad Kungl. Makt i denna punkt föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av Riksdagen bifallas.
34:o) I punkt 36 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Beredande
Riksdagen dels att såsom bidrag till Stockholms stad för anskaffande av bidrag till
av en isbrytare utöver vad för sådant syfte må varda beräknat under
femte huvudtiteln bevilja ett anslag å 175,000 kronor, dels ock för ända- anskaffande
målet anvisa å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 ett ‘brytare
belopp av 87,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta [36.]
belopp redan under år 1913.
över denna framställning, angående vilken utskottet avgivit särskilt
utlåtande (nr 19), har Riksdagen redan fattat beslut; vilket utskottet
skolat här
anteckna.
35:o) Kungl. Maj:t har i punkt 37 av huvudtiteln föreslagit Riks- Jsar^''n
dagen att för anordnande av far tygsinspektion bland de extra anslagen ^föVT
under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av 170,000 L ''J
kronor.
Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
anmäla.
24
Statsutskottets utlutande Nr 7.
Understöd åt
aktiebolaget
Svenska, Amerika-Mexiko
- linjen för
uppehållande
av regelbunden
ångfartygs
förbindelse
mellan Sverige
och Nordamerika.
[38.]
Understöd till
rederiaktiebolaget
Nordstjernan
för
uppehållande
ronder åren
1911—1915
av regelbunden
ångbåtsförbindelse
mellan SveHge
samt La
Plata-länderna
och
Brasilien.
[39.]
Understöd till
aktiebolaget
svenska östasiatiska
kompaniet
för fortsatt
uppehållande
av regelbunden
Ungfar
ty g sförbindelse
mellan
Sverige och
Ostasien.
[40.]
36:o) Med anledning av Kung!. Maj:ts i punkt 38 av huvudtiteln gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 196)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på de villkor, Kung], Maj:t,
i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 12 april 1912 angivna
grunder, må finna skäligt föreskriva, av det utav
Riksdagen under dylik förutsättning såsom understöd
till aktiebolaget Svenska Amerika-Mexikolinjen för uppehållande
under tiden från medlet av år 1912 till 1916
års utgång av regelbunden förbindelse med ångfartyg
(motorfartyg) mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta
Stater och Mexiko, ävensom eventuellt Västindien,
beviljade anslag å 600,000 kronor på extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.
37:o) I anledning av Kungi. Maj:ts i punkt 39 av huvudtiteln gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
197—198) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må under de villkor, som innefattas
i det mellan Kung!. Maj:t och kronan, å ena sidan,
samt rederiaktiebolaget Nordstjerna^ å andra sidan,
avslutade kontrakt, av det av Riksdagen såsom understöd
till rederiakiiebolaget Nordstjernan för uppehållande
under åren 1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse
mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien
beviljade anslag av 500,000 kronor på extra stat
för år 1914 anvisa ett belopp av 100,000 kronor.
38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung!. Maj:ts under punkt
40 av huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad
statsrådsprotokollet (sid. 199—206) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må
a) utav det av Riksdagen såsom understöd
åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt
uppehållande under tiden 1 augusti 1912—13
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å
högst 985,000 kronor att jämte besparingarna å det
av 1907 års Riksdag till bolaget för liknande ändamål
beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,
Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de
i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7
april 1911 rörande denna fråga angivna grunder, må
finna skäligt föreskriva, utbetalas till bolaget, å extra
stat för år 1914, för gäldande intill 60 procent av ej
mindre de av bolaget för dess fartyg erlagda avgifter
i Suezkanalen än även följande med passerandet av
kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter,
utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter,
avgifter lör tull- och hamnklarering samt avgifter för
lotsning under natten i Port Saids hamn, anvisa ett
belopp av högst 210,000 kronor; samt
b) medgiva att till beredande av sådant understöd
åt bolaget under år 1914 av ifrågavarande besparing
må användas ett belopp av högst 90,000 kronor.
39m) I anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 41 av huvudtiteln gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
207) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må under de villkor, Kungl. Maj:t,
i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 12 april 1912
angivna grunder, må finna skäligt föreskriva, av det
av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget
Transatlantic för uppehållande under åren 1913, 1914
och 1915 av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan
Sverige och Australien beviljade anslag av 300,000
kronor, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor.
40:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 5) har friherre
E. Palmstierna m. fl. hemställt, att Riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning anBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4
Understöd till
rederiaktiebolaget
Transatlantic
för
uppehållande
av regelbunden
ångfartygsförbindelse
mellan
Sverige och
Australien.
[41-]
I fråga om
utredning
angående
anskaffande
av en isbrytare
för
Norrlandskusten.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
1 fråga om
anslag för
utexperimenterande
av en
uppfinning.
Utskottets
yttrande.
gående lämpligaste sättet att åstadkomma isbrytning utmed Norrlandskusten
i dess hamnar och vid dess kustorter och för Riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning må föranleda; samt att Riksdagen
måtte för verkställande av nämnda utredning anvisa ett belopp
av 5,000 kronor.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt utskottets förmenande är förevarande angelägenhet i och
för sig av den beskaffenhet, att initiativet därtill bör utgå från därav
berörda kommuner och andra direkt intresserade på sådant sätt, att
därav tydligen framgår, att bakom densamma stå betydande lokala och
om önskvärdheten av förslagets realiserande eniga intressen. Och detta
så mycket hellre som det, enligt vad lotsstyrelsen i ärendet meddelat,
för tillfredsställande av sjöfartens krav vid utsträckning vintertid av
sjöfarten i Norrland erfordras anskaffning dels av nya fyrskepp och dels
av nya ångpannor och kraftigare maskiner till en del av våra fyrskepp
för en kostnad, som torde belöpa sig till sammanlagt minst 906,000
kronor. Vid sådana omständigheter och då det med hänsyn till de norrländska
isförhållandena högeligen torde kunna sättas i fråga, huruvida
genom den föreslagna isbrytningen skulle kunna uppnås det av motionärerna
därmed åsyftade resultatet, anser utskottet tillräckliga skäl icke
föreligga att nu igångsätta den föreslagna utredningen.
Utskottet hemställer alltså,
att friherre Palmstiernas m. fl. förevarande motion
icke må vinna Riksdagens bifall.
41:o) Uti en inom Andra kammaren av herr E. Björnberg väckt
motion (nr 72) har hemställts, att Riksdagen måtte, för tryggande av
säkerheten till sjöss, anslå ett belopp av 10,000 kronor att, på villkor
och sätt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå för utexperimenterande
av mekanikern Oskar Peterzéns uppfinning’ »läcktätaren».
Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Då den ifrågavarande uppfinningen ännu befinner sig på ett outvecklat
försöksstadium och det icke synes utskottet för Riksdagen tillrådligt
att bevilja medel till utexperimenterandet av uppfinningar, har
utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 27
Utskottet hemställer alltså,
att herr Björnbergs ifrågavarande motion icke
må av Riksdagen bifallas.
E. industri, hantverk och slöjd.
42:o) Uti punkterna 42—43 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit
Riksdagen att under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
av slöjderna» dels uppföra ett särskilt reservationsanslag å 15,000
kronor, att under de villkor och bestämmelser, som Kungi. Maj:t må
finna gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare och förmän
inom industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige eller
i främmande länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt
yrke, dels ock förklara, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget
till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,
vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter
och konstfärdighet, må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 208—219 i statsrådsprotokollet,
I anledning av förevarande framställning och då i fråga om anslaget
till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien
övervägande skäl synas hava anförts för dess uppförande såsom särskilt
anslag liksom för dess bestämmande till det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, får utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra
mot den ifrågavarande framställningen, hemställa,
att Riksdagen må under ordinarie anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av slöjderna»
a) uppföra ett särskilt reservationsanslag å 15,000
kronor att under de villkor och bestämmelser, som
Kungl. Magt må finna gott föreskriva, användas till
understöd åt verkmästare och förmän inom industrien,
vilka önska att genom resor inom Sverige eller i främmande
länder förvärva ökade erfarenheter och insikter
i sitt yrke; samt
b) förklara, att det under nämnda anslagstitel
Befrämjande
i allmänhet
av slöjderna.
[42, 43.]
Utskottets
yttrande.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bidrag till
upprätthållande
av
vävskolan i
Borås.
Personlig
löneförbättring
åt föreståndaren
och förste
läraren vid
skolan A.
Krets och
andre läraren
därstädes
S. H, von
Schedvin.
[44, 45.]
Understöd
till Sveriges
hantverksorqanisation.
[46.]
anvisade anslaget till reseunderstöd åt sådana arbetare
i de särskilda näringsyrkena, vilka önska i främmande
länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,
må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits, kommer anslaget till befrämjande
i allmänhet av slöjderna att ökas med 15,000 kronor från
106,500 kronor till 121,500 kronor.
43:o) I anledning av Kung!. Maj:ts i punkterna 44 och 45 av
huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid, 219—222) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för åren
1910—1913 ägt rum, på extra stat för år 1914 bevilja
a) såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan
i Borås ett belopp av 3,800 kronor under villkor att
från Ålvsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda
statsanslag,
b) såsom bidrag till avlönande av en andre lärare
vid samma skola ett belopp av 1,000 kronor under
villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från
nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet; samt
c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för
föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krets
ett belopp av 500 kronor och såsom bidrag till sådan
löneförbättring för andre läraren därstädes Sven IL. von
Schedvin ett belopp av 250 kronor under villkor att
samma belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet
från om förmälda läns landsting eller eljest tillskjutna.
44:o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att under vissa av kommerskollegium angivna och av departementschefen
tillstyrkta villkor såsom bidrag till kantverksorganisationens
verksamhet å extra stat för år 1914 utöver ett utav Kungl. Maj:t ur
manufakturförlagslånefonden för samma ändamål anvisat belopp anvisa
ytterligare ett belopp av 11,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
därav redan under innevarande år disponera ett belopp av 4,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 29
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 223—229 i statsrådsprotokollet.
I likhet med Kungl. Maj:t finner jämväl utskottet den ifrågavarande
organisationen, . vars verksamhet synes vara ägnad att främja hantverkets
utveckling, vara förtjänt av statsbidrag. Sådant har ju också
sedan flera år tillbaka utgått till organisationen, i det Kungl. Maj:t alltsedan
år 1906 för utgivande av Hantverks- och industritidning eder som
den sedermera benämnts Svensk hantverkstidning tilldelat organisationen
understöd från manufakturförlagslånefonden till belopp, som från och
med år 1909 årligen utgått med 3,000 kronor. Nu har emellertid
ifrågasatts, att organisationen för möjliggörande av ett fullt ändamålsenligt
ordnande av dess arbete skulle komma i åtnjutande av ett till 7,000
kronor förhöjt understöd, vid vilket förhållande och då det icke synts
Kungl. Maj:t höra. för framtiden ifrågakomma att anlita manufakturförlagslånefonden
till förevarande understöd, därest det skulle utgå med
så högt belopp, medel till understödet ansetts böra av Riksdagen äskas.
Kungl. Maj:t har. därför på extra stat för år 1914 såsom bidrag till
hantverksorganisationens verksamhet under nämnda år äskat ett belopp
av kronor ävensom och då enahanda belopp synts böra tillgodo
komma
organisationen jämväl för år 1913, men 3,000 kronor därav ansetts
böra — för att ej mer än nödvändigt belasta 1914 års budget
med anslag, som avse ett föregående års utgifter — i likhet med vad
förut varit förhållandet utgå från manufakturförlagslånefonden, 4,000
kronor att disponeras under år 1913.
Då organisationen genom den begärda understödsförhöjningen,
som närmast avser att bereda organisationen möjlighet att hos sig
anställa en ombudsman och att kostnadsfritt tillhandahålla sina samtliga
medlemmar organisationens tidskrift och årskalender, bliver satt i tillfälle
att på ett, som det vill synas, ändamålsenligt sätt bättre än hittills fullfölja
de betydelsefulla intressen, som äro föremål för dess verksamhet,
liar utskottet, som icke ser någon olägenhet därav, att manufakturförlagslånefonden
därtill anlitas i enahanda utsträckning som hittills, vartill
fonden enligt vad utskottet under hand inhämtat lämnar tillgång, ansett
sig böra, vad angår organisationens understödjande under år 1914, förorda,
att Riksdagen härför beviljar ett anslag å 4,000 kronor.
Då det emellertid icke synes utskottet tillrådligt att för nu ifrågavai
ande ändamål belasta 1914 ars budget med anslag, som avse ett
lösgående års utgifter, har utskottet däremot ansett sig icke kunna
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser anvisande av särskilda
Utskottets
yttrande.
30 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
medel till organisationens understödjande jämväl under år 1913. Skulle
omständigheterna befinnas det påkalla, torde för övrigt icke möta något
hinder för Kungl. Maj:t att jämväl för sistnämnda år anlita manufakturförlagslånefonden
för åstadkommande av förhöjning i understödet.
På grund härav hemställer utskottet,
att Riksdagen må under vissa av kommerskollegium
angivna och av departementschefen tillstyrkta
villkor såsom bidrag till liantverksorganisationens verksamhet
å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av
4,000 kronor.
Beredande av
understöd åt
yrkesarbetare
för besök vid
Baltiska utställningen
i
Malmö
år 1914.
[47.]
45:o) Kung}. Maj:t har under punkt 47 av huvudtiteln föreslagit
Riksdagen att till beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök
vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 bland de extra anslagen
under sjunde huvudtiteln för nämnda år beräkna ett belopp av 90,000
kronor.
Under hänvisning härtill har Kungl. Maj:t sedermera uti eu till
Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten, till statsutskottet för förberedande
behandling remitterad proposition (nr 60) under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att, såsom understöd åt arbetare i de särskilda yrkena för
besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914, på extra stat under
sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett belopp av 90,000 kronor,
ätt o-enom de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsätta0
kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna, varför
dess område, för ändamålet anskaffas minst lika stort belopp, som
av statsmedel tillskjutes, och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
Till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört
följande:
>M en till Kungl. Maj: t ingiven skrift har styrelsens för Baltiska
utställningen i Malmö år 1914 förvaltningsutskott hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen att såsom understöd åt arbetare i
de särskilda yrkena för besök vid nämnda utställning anvisa ett belopp
av 90,000 kronor, att genom de i de särskilda orterna för utställningens
främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna,
var för dess område, för ändamalet anskaffades minst lina
stort belopp, som av statsmedel tillskjutits, och enligt de närmare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
o 1
Öl
Kungl.
Maj:t kunde finna gott meddela, och
bestämmelser i övrigt,
dels bevilja de arbetare, som kunde varda hugnade med understöd för
besökande av utställningen, fria resor a statens iärnväuar från hemorten
till Malmö och åter.
Till stöd för denna framställning har förvaltningsutskottet anfört
1 huvudsak följande.
1 j \ld 1 Stockholm hållen sammankomst mellan förvaltningsutskottet samt
ombud för de jämlikt Kungl. Maj:ts brev den SO december 1911 tillsatta kommittéerna
1 Stockholm och de särskilda länen för befrämjande av utställningen
ävensom för liknande kommittéer i Göteborg, Malmö och Norrköping hade enhälligt
uttalats, att det utan tvivel skulle vara lämpligt att, i likhet med vad som ägt rum
r j ^ ijrs u^ähning i Stockholm, skickliga och förtjänta arbetare genom understöd
av allmänna medel bereddes möjlighet att besöka utställningen i Malmö. Vid
sammanträdet hade framhållits, att förvaltningsutskottet borde söka utverka, förmom
fria resor, ett anslag av allmänna medel för understödjande av ett lämpligt antal
stipendiater, samt att kommittéerna borde, var inom sin ort, verka för att för ändamålet
1 form av anslag från landsting och kommuner eller bidrag av enskilda, för
saken intresserade personer anskaffades minst lika stort belopp, som kunde av allmanna
medel komma att ställas till varje kommittés förfogande. Beträffande beloppet
™an ansett det för resor till Stockholmsutställningen år 1897 beviljade anslaget,
56,000 kronor, icke vara tillräckligt.
Förvaltningsutskottet, som funnit sig böra biträda ombudens uttalande om
onskväraheten av de ifrågasatta resestipendierna, hade ävenledes funnit ett anslag
av 06,000 kronor för lågt. Vid beräkning av sistberörda anslag hade man utgått
trän att 100 arbetare skulle erhålla stipendier för att besöka utställningen och att
i n i °ntanta beloppet av dessa stipendier lämpligen borde för envar bestämmas till
40 kronor, därav 20 kronor av statsmedel. Antalet arbetare, som med stipendier
b®Sl®kJ®, utställningen, både emellertid uppgått till 5,850. Statsunderstöden hade
vaxlat från 5 kronor till 17 a 20 kronor, varjämte stipendiaterna erhållit minst lika
s^ort belopp från sina respektive lokalkommittéer.
Med hänsyn till att sedan år 1897 ett stort antal nya industrigrenar uppstått,
varigenom arbetarstammen väsentligen ökats samt arbetsskickligheten tilltagit och
därmed _ antalet av dem, som kunde komma ifråga att tillerkännas understöd för
utställningens besökande, vuxit, ansåge förvaltningsutskottet, att antalet stipendiater
mxe kunde sättas lägre än i runt tal 6,000. Beträffande beloppen ansåge utskottet,
att, pa det_ att stipendiaterna skulle hava verklig nytta av understöden, dessa i
genomsnitt icke borde utgå med lägre belopp än 30 kronor till varje stipendiat,
c nnJ 7. n ^atsverket, utom fria resor å statens järnvägar, 15 kronor, eller för
b,000 stipendiater tillhopa 90,000 kronor. Beloppet borde fördelas så, att envar av
de 25 länskommittéerna — därav en inom vartdera av Kalmar läns landstingsområden
— erhölle till sitt förfogande 3,000 kronor eller tillhopa 75,000 kronor, samt
envar av kommittéerna för städerna Stockholm, Göteborg och Norrköping 5 000
kronor eller tillhopa 15,000 kronor.
h ör att stipendiaterna skulle få så stort gagn som möjligt av sina utställnmgsbesök
ville förvaltningsutskottet låta sig angeläget vara att till deras disposi
-
32 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
tion ställa väl förfarna och sakkunniga personer såsom ledare genom utställningens
olika avdelningar. Därjämte vore utskottet betänkt på att ^bereda stipendiaterna
nedsättning i inträdesavgiften till utställningen samt söka åt dem anskaffa billig
inkvartering och om möjligt även andra lättnader i kostnaderna under uppehället
Beträffande storleken av det understöd, som av utskottet ifrågasatts böra
utgå till varje stipendiat, syntes det, därest fri resa å statens järnvägar beviljades
dem, som hugnats med understöd, som om den skillnad i resekostnader, som eljest
betingades av olika avstånd från utställningsstaden, om ej fullständigt, dock i väsentlig
mån utjämnades.
På grund av nådig remiss har korum er skollegium avgivit utlåtande
i ärendet och därvid anfört följande:
’I likhet med vad kollegium uttalade med avseende på reseunderstöd till 1897
års utställning i Stockholm finner kollegium det utan tvivel ur flera synpunkter
lämpligt, att arbetare genom understöd av statsmedel beredes möjlighet att besöka
den baltiska utställningen i Malmö år 1914.
Insikten angående värdet av kunskaper hos arbetarna rörande allt vad som
sammanhänger med deras yrken har ökats, och erfarenheten har allt mer givit vid
handen, att industriutställningarnas betydelse kanske i främsta rummet är att finna
däri, att de bereda tillfälle till jämförande studium av näringslivets framsteg och
utveckling. För stärkande av arbetarnas intresse för utvecklingen av landets näringsliv,
särskilt dess industri och hantverk — en faktor som icke torde höra underskattas
— synes det kollegium särdeles önskvärt, att landets arbetare i sa stor
utsträckning som möjligt beredas tillfälle att besöka nu ifrågavarande utställning,
som med all sannolikhet kan förväntas bliva ett uttryck för det påtagliga uppsvinget
inom den svenska industrien under de senaste åren. .
Beträffande statsanslagets storlek delar kollegium den uppfattningen att,
därest understöden skola bliva av den med dem avsedda betydelsen, anslaget näppeligen
kan sättas under 90,000 kronor. ^ n ^
Med avseende å understödens fördelning torde, på satt skedde beträffande
reseunderstöd till 1897 års Stockholmsutställning, böra föresklivas.
att statsanslaget skall av kollegium fördelas mellan ovannämnda lokalkommittéer,
med iakttagande att där en lokalkommitté icke inom viss tid, som Kollegium
skulle äga bestämma, insamlat lika stort belopp som det kommittén tilldelade statsanslaget,
så stor del av detta anslag, som motsvarar skillnaden mellan anslaget och
det av lokalkommittén insamlade beloppet, fördelas på de lokalkommitteer, som
inom den bestämda tiden visat sig hava insamlat mer än statsanslaget; _
att lokalkommittéerna skola hava bestyret med understödens fördelning mellan
understödstagarna; . .
att lokalkommittéerna skola var för sig genom annonser i ortens mera
spridda tidningar tillkännagiva viss tid, inom vilken ansökning om understöd skall
vara till kommittén inkommen; _
att understöden böra med hänsyn, så vitt möjligt, till de inom de särskilda
kommittéområdena befintliga industriplatser och industrigrenar fördelas av lokalkommittéerna
på grund av de inkomna ansökningarna och vad eljest om en var
bland de sökande kan av vederbörande kommitté vara känt; samt
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
33
att den hälft av understödet, som skall utgå av medel insamlade genom
lokalkommitténs försorg, skall vid avresan från hemorten tillhandahållas understödstagarna
och statsanslaget till dem utbetalas, sedan vederbörande styrkt sig vara
till reseunderstödets utbekommande berättigad.
Med avseende _ å framställningen om fria resor får kollegium tillstyrka, att
Eders Kungl. Maj:t, i likhet med vad ägde rum beträffande 1897 års utställning,
måtte bevilja fria resor fram och åter för de arbetare, som genom statsunderstöd
sättas i tillfälle att besöka förevarande utställning. Såväl sökanden som kollegium
hava vid beräkningen av det erforderliga anslaget utgått ifrån att fria resor komme
att beviljas.
Därest Kungl. Maj:t skulle anse lämpligt, att, i stället för fria resor, anvisas
ett anslag, varur må utgå ersättning för kostnaderna för själva resan, synes det
kollegium önskvärt, att detta anslag fördelas på de olika kommittéerna med hänsyn
till resp. kommittéområdens läge i förhållande till utställningsorten samt att rätten
att erhålla sadant anslag icke må göras beroende av att visst belopp insamlats av
vederbörande kommitté.’
Med stöd av vad sålunda anförts har kollegium hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte dels vidtaga åtgärd för anvisande till understöd åt arbetare i de särskilda
yrkena för besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 ett belopp av 90,000
kronor att genom de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsatta
kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna, var för dess område, för
ändamålet anskaffades minst lika stort belopp, som av statsmedel bleve tillskjutet, och
enligt de närmare bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kunde finna gott i nåder
meddela, dels ock bevilja de arbetare, som med anledning av det sålunda ifrågasatta
anslaget genom bemedling av ovanberörda kommittéer i länen samt Stockholm,
Göteborg och Norrköping sattes i tillfälle att besöka Baltiska utställningen i Malmö
1914, avgiftsfri resa å statens järnvägar från hemorten till Malmö och åter.
Järnvägsstyrelsen, som jämväl yttrat sig i ärendet, har beträffande
frågan om beviljandet för förevarande ändamål av fria resor å statens
järnvägar förklarat sig ej kunna tillstyrka vidtagande av en dylik åtgärd
utan föreslagit allenast nedsättning av de biljettpriser, som av
arbetare, varom bär är fråga, skulle erläggas för resor till och från
Baltiska utställningen.
För besökande av utställningar såväl inom som utom landet hava
arbetare erhållit understöd av statsmedel vid åtskilliga föregående tillfällen
bland annat för besök vid 1897 års allmänna konst- och industriutställning
i Stockholm. Samma skäl, som legat till grund för dessa
beslut, torde även nu tala för att anslag av statsmedel bör anvisas för
förevarande ändamål. I likhet med kommerskollegium anser jag mig
därför böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte av Riksdagen äska medel
för att bereda tillfälle för väl vitsordade svenska arbetare i de olika
yrkena att kunna besöka ifrågavarande utställning i Malmö, och har jag
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 5
Utskottets
yttrande.
34 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
ej något att erinra emot det belopp av 90,000 kronor, som för ändamålet
ansetts erforderligt. Detta belopp är ock i avbidan pa särskild
proposition i ämnet bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
beräknat i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag. \ ad
angår de villkor, som böra fästas vid understöden, kan jag i sak ansluta
mig till vad kommerskollegium därutinnan föreslagit.
Beträffande frågan om beviljandet av fria resor å statens järnvägar
till och från utställningen för nämnda arbetare torde det ej ankomma
på mig att härom göra någon hemställan, utan lärer framställningen i
denna del framdeles komma att underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning
av chefen för civildepartementet, till vars föredragning densamma
hörer.»
Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört, hemställde
departementschefen om avlåtande av proposition i ämnet till
Riksdagen
Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om angelägenheten
av att genom understöd av statsmedel bereda möjlighet för
arbetare i de särskilda yrkena att besöka den ifrågavarande utställningen,
har icke haft något att erinra mot det i sådant avseende
äskade beloppet, vilket synes därför tillräckligt, även om berörda arbetare
icke skulle beredas fria resor å statens järnvägar från hemorten
till Malmö och åter utan, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, allenast
nedsättning av de biljettpriser, som av dem skulle erläggas för dessa
resor. Vid sådant förhållande och då med anordnandet i dylik omfattning
av fria resor å statens järnvägar lär vara förenad betydande svårighet
för järnvägen i redovisningsavseende in. m., finner utskottet sig
böra tillstyrka nu förevarande framställning under förutsättning, att
sådana fria resor icke varda arbetarna beviljade.
Därav följer, att de av kommerskollegium föreslagna grunderna
för fördelningen av understödet mellan de olika lokalkommittéerna, vilka
grunder baserats på fria resor, torde böra så omläggas, att nödig hänsyn
tages till resornas olika längd och till kostnaden tör desamma.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må såsom understöd åt arbetare i
de särskilda yrkena för besök vid Baltiska utställningen
i Malmö år 1914 på extra stat under sjunde huvudtiteln
för år 1914 anvisa ett belopp av 90,000 kronor,
att genom de i de särskilda orterna för utställningens
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor
att genom kommittéerna, var för dess område, för ändamålet
anskaffas minst lika stort belopp, som av statsmedel
tillskjutes, och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
46:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 48 av huvudtiteln gjorda
framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 231
—232) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för de senaste
åren ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom
bidrag till uppehållande av dess verksamhet under år
1914 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av
15,000 kronor.
F. Skatteomkostnader.
47:o) Kungl. Maj:t har i punkt 49 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att
dels, med godkännande av de utav departementschefen förordade
ändringar i tullverkets stater, för år 1914 bestämma anslaget för tullverket
till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,650,
kronor, att såsom förslagsanslag utgå,
dels medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,
vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen
eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men
vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid
motsvarande befattningar i den nya staten, samt
att, därest innehavare av tjänst, som med år 1914 varder indragen,
måste överföras på indragningsstat, till avlöning åt honom för år 1914
må av de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort
belopp, som motsvarar hans invänta lön enligt 1913 års stat;
dels ock slutligen att antaga det vid statsrådsprotokollet fogade
förslag till ändring i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Beträffande den i ärendet lämnade utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till sid. 233—303 i statsrådsprotokollet.
Understöd åt
föreningen för
svensk hemslöjd.
[48.]
Tullverket.
[49.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom Andra kammaren av herr M. Bengtsson väckt motion
(nr 122), däri hemställts att Riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts framställning
i årets statsverksproposition om inrättande på ordinarie stat av
en ny kontrollör stjänst vid tullkammaren i Göteborg samt att Riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts framställning om uppförande på extra stat
från och med den 1 mars 1913 av sex nya kontrollörstjänster och tio
nya kammarskrivartjänster samt för år 1914 av nämnda tjänster jämte
ytterligare två nya kontrollörstjänster och fyra nya kammarskrivartjänster;
dels
ock eu inom Andra kammaren av herr C. J. Odman in. fl.
väckt motion (nr 176), däri hemställts, att Riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t behagade föranstalta en
undersökning i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen löreslagits,
för erhållande av fullständig utredning angående den inverkan
på den svenska handelsflottans skeppsumgälder, ett eventuellt återinförande
av engelska skeppsmätningssystemet skulle utöva, samt därefter
för Riksdagen framlägga resultatet av denna undersökning; samt
att Riksdagen måtte för bestridande av kostnaderna för en sådan undersökning
anslå ett belopp av 7,000 (sjutusen) kronor.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
torde få hänvisas till motionerna.
»avlöningsstat»
De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i nu gällande ordinarie
för tullverket kunna sammanfattas sålunda:
Den för år 1913 fastställda avlönings staten slutar
å ett belopp av ............................................................. kr. 4,510,450: •
Enligt förslagen skulle emellertid för år 1914 tillkomma
dels avlöningen vid följande tjänster, nämligen:
en sekreteraretjänst ............................... kr.
en kvinnlig skrivbiträdesbefattning
en skeppsmätningsöverkontrollör ..
en skeppsmätningskontrollör ............
en kontrollörstjänst ..........................
en kammarskrivaretjänst...................
en uppsyningsmanstjänst av klass
sex vaktmästaretjänster av klass 1
»
»
»
»
»
5,800
1,200
7,000
5.800
4,200
2.800
2,050
10,500
Transport kr. 39,350
kr. 4.510,450:
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37
Transport kr. 39,350: — kr. 4,510,450: —
dels skillnaden mellan generaltulldirektörens
avlöning enligt 1913 års stat,
11,000 kronor, och den föreslagna
avlöningen, 15,000 kronor .............. » 4,000: —
dels och arvode åt tulldirektören i Göteborg
......................................................... » 2,500: —
och arvode åt tulldirektören i Malmö » 2,000: —
eller sammanlagt .................................... kr. 47,850: —
men däremot avgå
dels avlöning vid en uppsjmingsmans
tjänst
av klass 2 ...... kr. 1,900: —
dels ock det i staten upptagna
förslagsanslaget
till arvode åt avdelningsföreståndare
i
Göteborg och Malmö
för förordnande enligt
§ 18 avlöningsregle
mentet
......................... » 2,000: —
eller sammanlagt .................................... kr. 3,900: —
då alltså ökningen skulle uppgå till ............................. kr. 43,950: —
och sålunda den ordinarie avlöningsstaten för år 1914
utgöra ................................................................................. kr. 4,554,400: —
Indragningsstaten, som för år 1913 slutar å 15,860 kronor skulle
enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag upptagas till 14,660 kronor.
I omkostnadsstaten har föreslagits den förändring, att det därå
uppförda förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad med viss förändrad
rubrik måtte uppföras med ett belopp av 12,000 kronor, vadan omkostnadsstatens
slutsumma skulle minskas från 641,690 kronor till 621,690
kronor.
Uti övriga ordinarie utgiftsstater för tullverket har icke ifrågasatts
annan förändring än i fråga om övergångsavlöningsstaten, varav dock
icke föranledes någon ändring i statens slutsumma.
Den extra avlöningsstaten för lokaltullförvaltningen skulle enligt
Kungl. Maj:ts förslag komma att upptaga:
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
dels avlöning vid följande tjänster, nämligen:
sexton kontrollörstjänster........................................................
tjugunio kammar skrivar etjänster ..........................................
sju vaktmästaretjänster av klass 1 .......................................
dels ock ortstillägg vid
sju kontrollörstjänster å kr. 290: —..... kr. 2,030: —
tretton kammarskrivaretjänster
k kr. 210:— ..........''................................... » 2,730: —
sju vaktmästaretjänster å kr. 131:— ...... » 917: —
kr. 67,200: —
)) 81,200: —
» 12,250: —
)> 5,677: —
alltså sammanlagt ................................................................... kr. 166,327:
eller i runt tal kronor 166,330.
Då emellertid av de nya tjänster, som av Kungl. Maj:t föreslagits
till uppförande å extra stat för år 1914, sex kontrollörstjänster, tio
kammarskrivaretjänster och sju vaktmästaretjänster, alla i Stockholm,
skulle uppföras jämväl på extra stat för år 1913 från och med den
1 mars skulle vid bifall härtill ytterligare erfordras å extra stat för år
1914 att disponeras redan under år 1913 följande belopp, motsvarande
avlöning under tio månader av år 1913
vid sex kontrollörstjänster..................................................... kr. 21,000: —
vid tio kammarskrivaretjänster............................................. » 23,500: —
vid sju vaktmästaretjänster ....................... » 10,220: —
samt ortstillägg under samma tid
vid sex kontrollörstjänster............................. kr. 1,452: —
vid tio kammarskrivaretjänster..................... » 1,750: —
vid sju vaktmästaretjänster .......................... » 763:— kr. 3,436: —
alltså sammanlagt .................................................................... kr. 58,685: —
Då därjämte enligt vad Kungl. Maj:t jämväl ifrågasatt för de
befattningshavare, som föreslås för skeppsmätningsavdelningens arbete,
bör beräknas å 1914 års riksstat å extra stat, att tagas i anspråk redan
under år 1913, ett belopp av 7,000 kronor, skulle på extra stat för år
1914 för tullverket erfordras 166,330 + 58,685 + 7,000 kronor, eller
tillhopa 232,015 kronor, därav 65,685 kronor skulle disponeras redan
under 1913.
Då Riksdagen så nyligen som år 1910 varit i tillfälle att yttra sig
om generaltulldirektörens avlöningsförmåner och därvid, oaktat Kungl.
Maj:t då föreslagit hans avlöning till 14,000 kronor och fastän det då
gällde nyreglering av ämbetsverket, ansett sig icke kunna medgiva
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
39
avlöningens bestämmande till högre belopp än 11,000 kronor; och då
några alldeles särskilda skäl till frångående av denna Riksdagens uppfattning
icke synas i detta fall föreligga, har utskottet funnit sig icke
kunna tillstyrka bifall till framställningen i denna del.
Med anledning av vad i fråga om behovet av inrättande av eu
ny sekreterarbefattning å generaltullstyrelsens stat blivit anfört, har
utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Vidkommande sedermera frågan om förändrad organisation av
skeppsmätningskontrollen och de av Kungl. Maj:t i samband därmed
framställda förslag, så synes den av Kungl. Maj:t härutinnan föreslagna
förändringen hava ifrågasatts så gott som uteslutande med hänsyn till
tanken på utbytandet av den inom landet nu gällande skeppsmätningsregeln
mot den s. k. engelska skeppsmätningsregeln, vilket av olika
myndigheter i ärendet förordats. Enligt vad utskottet inhämtat, befinner
sig emellertid frågan om ett dylikt utbyte numera i ett annat läge än
då berörda myndigheter däröver avgåvo sina yttranden, och den uppfattningen
synes numera göra sig alltmer gällande, att vissa avsevärda
olägenheter vidlåda den engelska skeppsmätningsregeln. Så har exempelvis
i Tyskland, som för några år sedan antog den engelska skeppsmätningsregeln,
från fackkretsar till och med väckts fråga om och vidtagits
vissa förberedande åtgärder för införande av en annan bättre
avpassad mätningsregel. Vid dylikt förhållande och då man alltså synes
böra ställa sig ganska tveksam i fråga om lämpligheten av att hos
oss införa den engelska skeppsmätningsregeln, har utskottet, som icke
anser den föreslagna skeppsmätningskontrollen vara fördelaktigare än
den nuvarande under nu inom landet rådande regler för skeppsmätningen,
för sin del funnit sig sakna skäl att för närvarande biträda en
organisation, som synes vara i huvudsak avsedd för beredande av väg
för införande av den engelska skeppsmätningsregeln. Såsom en följd
härav har utskottet ansett sig böra under tullverkets omkostnadsstat
till skeppsmätningskostnad upptaga enahanda belopp som för innevarande
år eller 32,000 kronor.
I betraktande av den ställning, utskottet sålunda ansett sig böra
intaga i förhållande till frågan om införandet av den engelska skeppsmätningsregeln,
har utskottet följaktligen funnit sig sakna anledning
att biträda herr Ödmans m. flis förenämnda motion.
Vad sedermera angår avlöningsstaten för lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen, har utskottet, vad först beträffar Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande i Malmö och Göteborg av tulldirektörsbefattningar
av samma beskaffenhet som de före år 1911 befintliga, icke av den
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
därom förebragta utredningen känt sig övertygat om det verkliga
behovet härav. I likhet med 1910 års Pdksdag finner nämligen jämväl
utskottet det chefskap, varom här är fråga, icke kunna anses såsom i
någon högre grad krävande eller betungande, varför utskottet, i likhet
med nämnda års Riksdag, anser denna fråga kunna fortfarande ordnas
på sätt under de senare åren ägt rum eller sålunda att någon bland
avdelningsföreståndarna i Göteborg och Malmö förordnas att med bibehållande
av egen tjänstebefattning utöva ifrågavarande chefskap i nämnda
städer och andra lokaltullförvaltningar inom respektive städers tullkammardistrikt
mot den särskilda gottgörelse, som härför hittills utgått.
Då det emellertid, med hänsyn till vad i ärendet förekommit synes
kunna vara för allmänheten av vikt, att en dylik föreståndare erhåller
sådan beteckning, att hans berörda chefsfunktioner därav närmare framgå,
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att han må benämnas tulldirektör.
De i den nuvarande staten upptagna arvoden till förenämnda avdelningsföreståndare
böra således fortfarande uppföras med enahanda belopp
som hittills, varjämte i 18:de paragrafen av avlöningsreglementet för
tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
torde böra göras det tillägg, att dylik avdelningsföreståndare må
under uppdragets innehavande benämnas tulldirektör.
Beträffande slutligen övriga av Kungl. Maj:t framställda förslag
om inrättande å ordinarie och extra stat av ny personal vid lokaltullförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen, har utskottet, ehuru
den däri innefattade personalökningen är avsevärd, likväl och då berörda
förslag, som innebär en betydande begränsning av de från de olika
lokaltullförvaltningarna och generaltullstyrelsen härutinnan framställda
fordringar, synes vara avfattat med mycken varsamhet och omfatta allenast
en med hänsyn jämväl till tillkomsten av nya tullokaler och nya
expeditioner oundgängligen nödvändig ökning av personalen, ansett sig
böra, med avstyrkande av herr Bengtssons förenämnda motion, biträda,
vad Kungl. Maj:t föreslagit i dessa delar.
På grund av vad sålunda förekommit får utskottet, som icke funnit
något att erinra mot vad Kungl. Maj: t i övrigt föreslagit hemställa,
att Riksdagen, med avslag å herr Bengtssons samt
herr Ödmans m. fl. förenämnda motioner, den förres i
vad den avser å ordinarie stat uppförda tjänster, må
i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
a) med godkännande av det vid detta utlåtande
fogade förslag till utgiftsstater för tullverket för år
1914 (bil. A.) bestämma anslaget för tullverket till ett
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
41
mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,150
kronor att såsom förslagsanslag utgå;
b) medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de
tjänsteinnehavare, vilkas innehavande befattningar antingen
bibehållas i den nya organisationen eller därstädes
ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,
men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras
avlöningarna vid motsvarande befattningar i den
nya staten, och
att, därest innehavare av tjänst, som med år
1914 varder indragen, måste överföras på indragningsstat,
till avlöning åt honom för år 1914 må av de å
anslaget till tullverket anvisade medel användas så
stort belopp, som motsvarar hans intjänta lön enligt
1918 års stat; samt
c) antaga härvid fogade förslag till ändring i
gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning-.
(Bil. B.)
48:o) I punkt 50 av huvudtiteln har Kung].. Haj:t föreslagit
Riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning,
i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 närmare
utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 232,015 kronor,
med rätt för Kung!. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera
65,685 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 304.
Under hänvisande till herr M. Bengtssons i nästföregående punkt
omförmälda motion nr 122 och med åberopande av vad utskottet i ärendet
anfört under samma punkt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med avslag å herr M. Bengtssons
motion nr 122 i vad den avser å extra stat föreslagna
tjänster, må, för förstärkning av arbetskrafterna vid
tullverkets lokalförvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i sitt yttrande till
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari
1913 närmare utvecklat, på extra stat för år 1914
anvisa ett belopp av 225,015 kronor, med rätt för
Kung!. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera
58,685 kronor.
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
Förstärkning
av arbetskrafterna
vid
tull/verkets
lokalförvaltning.
[50.]
6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
49:o) Uti en inom Andra kammaren av herr A. Mossberg m. fl.
väckt, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad motion
(nr 73) har hemställts, att Riksdagen ville besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om en undersökning, huruvida det förefinnes
behov av ett så stort antal tulltjänstemän och betjänte vid gränsen mot
Norge som det nuvarande, och, om så icke är, Kungl. Maj:t då täcktes
vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de onödiga tjänsterna indragna.
Vidare har herr C. Wallentin m. fl. uti en inom Andra kammaren
väckt, likaledes till statsutskottets förberedande behandling överlämnad
motion (nr 175) föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad män den yttre kustbevakningen
skulle kunna betydligt reduceras, samt för Riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.
Till stöd för sin motion hava herrar Mossberg in. fl. anfört.
»Då man betraktar statens finanser, så lägger man strax märke
till, att utgifterna ökas år från år, och det hastiga tempo, med vilket
denna ökning fortgår, förorsakar bekymmer bland vårt folk.
Vi se, att riksstaten på 10-årsperioden 1902 och 1912 sprungit
upp från kronor 156,143,000 år 1902 till kronor 257,196,700 år 1912,
således över 100 miljoner eller mera än 10 miljoner per år.
Visserligen utvecklas näringarna och handeln, så att en naturlig
stegring i statens inkomster i någon mån äger rum, men det oaktat
måste ju Riksdagen årligen söka upp nya skatteobjekt för att fylla de
alltjämt växande behoven. Allt nog, med dessa årligen återkommande
stegringar ökas bekymren. Man förstår, att skatterna ökas, men man
förstår ej alltid lika klart motiven därtill.
I många fall ter det sig för den oinvigde, som staten skulle lägga
ut penningar, för vilka den ej har motsvarande nytta. Med tanke därpå
tillåta vi oss fästa Riksdagens uppmärksamhet på ett dylikt förhållande,
vilket få av Riksdagens ledamöter torde känna till, och vilket missförhållande
synbarligen förorsakar staten onödiga utgifter. Vi åsyfta
här det överflöd av tull tjänstemän, vilka äro anställda vid gränsen mot
Norge, och den minimala inkomst, vilken genom de flesta av dessa
tjänstemän tillföres statskassan.
För ett oförvillat öga te sig många av dessa tjänstemannaplaceringar
som mindre välbetänkta, och det är vår samt mångas åsikt, att eu
indragning av åtskilliga av dessa tjänster snarare skulle öka än minska
gränsbevakningens effektivitet. Bevakningsplatserna äro på många ställen
förlagda blott 2, 3 och 4 kilometer från varandra, oaktat gränsen omgives
av ofarbara skogar och berg.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 43
Som ett bevis på hur saken ter sig ur statsekonomisk synpunkt,
vilja vi. endast anföra några uppgifter rörande den del av gränsen,
vilken vi känna något till.
Inom Värmlands och Dals tulldistrikt utgöres gränsbevakningen
enligt kung! tullverkets matrikel av 48 stycken tjänstemän, så kallade
gränsuppsyningsmän och gränsridare, med en medelavlöning å 1,500
kronor per man och år, lågt räknat. Detta gör sålunda en lönestat
på 72,000 kronor. Härtill kommer för många av dessa gränsvakter så
kallade häst-, motorbåt- och båtpenningar å respektive 400, 300 och
200 kronor per år. Inom samma distrikt finnes det dessutom anställda
27 stycken extra ordinarie gränsridare, vars årsavlöning torde kunna
beräknas till omkring 400 å 600 kronor. Vi äga för detta distrikt
alltså en gemensam utgiftsstat på omkring 100,000 kronor.
Inom samma distrikt utgjorde tullinkomsterna under år 1911 enligt
uppgift från Karlstads tullkammare endast 22,027 kronor, vadan en
balans sålunda synes uppstå inom distriktet av omkring 75,000 kronor.
I dessa beräkningar äro ej Höns och Charlottenbergs järnvägsstationer
inbegripna. Vid dessa tvenne järnvägskorsningar ställer sig
nog saken annorlunda.
De senare årens erfarenhet visar, att affärsförbindelserna med
Xorge avtagit i så hög grad, att vederbörande myndigheter funnit sig
föranlåtna att indraga åtskilliga färjställen».
Herrar Wallentin m. fl. hava till stöd för sin framställning anfört:
»Vid de omregleringar av statens verk och inrättningar, som under
de senaste åren genomförts, har tydligen en strävan visat sig att icke
ödsla med arbetskraft, utan att å de håll, där sådant utan men för
arbetets nöjaktiga utförande visat sig möjligt, göra indragningar. Inom
tullverket med dess många avdelningar hava också på samma gång som
man visserligen inrättat nya befattningar indragningar gjorts, där detta
kunnat gå för sig. Dock synes det oss, som om man härvidlag vidkommande
en del av det arbetsområde, som tillhör detta verk, kunnat
gå längre och minskat en enligt vår åsikt väl talrik personal. Vi syfta
i detta fall på den kustbevakning, som verkställdes genom tullverkets
personal. Ehuru vi naturligen allenast med någon större säkerhet och
med anspråk på verklig kännedom om hithörande förhållanden blott
kunna yttra oss om huru det i detta hänseende är ordnat på västkusten
och närmare bestämt i den bohuslänska skärgården, våga vi dock tro,
att vad vi här nedan komma att andraga, till stor del kan gälla hela
vår kustbevakning.
En sådan minskning uti den yttre kustbevakningen, som vi här
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
ämna föreslå, kan ske genom indragning dels av till synes överflödig
personal, dels ock av båtar in. m., som användas för bevakningen. På
den bohuslänska kusten kunna vi nämna tullstationer, såsom Gullholmen,
Käringön m. fl., där överflöd på arbetskrafter tydligen äger
rum. Å var och en av dessa stationer består personalen av 4 å 5
personer. Men detta antal måste man anse vara för stort. Under de
tider, då bevakningspersonalen icke hade sina snabbgående motorfartyg
och båtar att använda, utan var hänvisad till roddbåtar, kunde ju ett
större antal tullbevakningskarlar tyckas vara nödvändiga, men icke så
numera. Lätteligen kan envar inse, huru berättigad en minskning av
personalantalet är, om man tager del av tillgängliga redogörelser för
under senare åren gjorda tullbeslag. I en av herr Thorsson i denna
kammare vid 1909 års riksdag väckt motion i hithörande ämne har
motionären såsom bilaga till sin motion låtit medfölja en dylik redogörelse
— till vilken vi tillåta oss hänvisa — omfattande åren 1889—
1908. Av denna framgår, att värdet av tullbeslagen är högst obetydligt,
så att man kan verkligen fråga sig, om de tullbeslag, som blivit gjorda,
kunna uppväga utgifter även för den nödtorftigaste bevakning. Vidare
synes därutav, att något organisera! smuggleri numera icke bedrives
vid våra kuster; tvärtom hava, enligt vad vi inhämtat, de beslag, som
blivit gjorda under denna tidsperiod, varit stadda i ett så gott som
ständigt avtagande. Under sådana förhållanden synes det ju, att tullbevakningspersonalen
utan någon risk ur säkerhetssynpunkt skulle kunna
minskas i antal. Borttagas kan den ju inte, då den i alla fall motverkar
smugglingsförsök. Kanske det ock på vissa håll skulle vara
till fyllest med blott en extra lantbevakning å sträckor, om vilka man
äger den kännedom, att den inkomst, staten kunde förvänta sig av
införseln därstädes, icke skulle uppväga utgifterna för en ordnad tullbevakning.
Detta sä mycket lättare numera, om man tager hänsyn till
vårt utvecklade telefonväsen, varigenom snabba underrättelser kunde
lämnas till närmaste bevakningsplats. Man skulle ock kunna tänka sig,
att det möjligen skulle uppstå mindre sympatiska känslor hos traktens
befolkning mot denna tullbevakningspersonal, då de se så många personer
avlönade och anställda på en plats, där flera av dem äro överflödiga.
På dessa tullstationer, vi ovan omnämnde, skulle det mycket väl räcka
med två tullbevakningskarlar.
En minskning i arbetspersonalens antal kunde även ske på det
sättet, att den yttre och den inre bevakningen i trakter, där trafiken
icke är av större dimensioner, kunde med en klok arbetsfördelning anförtros
åt samma personer.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 45
Aven dessa båtar, som användas för patrulleringen, torde kunna
minskas till antalet därigenom, att uppsyningsmännen iinge mera snabbgående
och moderna sådana, varigenom de kunde minskas till antalet
och placeras vid mera tätt befolkade trakter. Härigenom skulle ock
den båtlega, som staten numera betalar och som utgår till uppsyningsmännen,
kunna betydligt minskas.
För att nöjaktigt få denna fråga utredd, anse vi det vara fördelaktigast
att överlämna arbetet med en sådan utredning åt opartiska
personer, vilka utan någon förutfattad mening om det berättigade eller
icke uti en indragning av vår kustbevakning gånge till verket. Detta
ämne har visserligen förut varit föremål för en undersökning, som verkställts
från generaltullstyrelsen, men utan att det lett till något enligt
vår mening lyckligt resultat.»
Åberopande vad de sålunda anfört och i förhoppning, att det
måtte leda till att även i detta hänseende större sparsamhet komme
att iakttagas, framlade motionärerna sin förenämnda hemställan.
På de av motionärerna anförda skäl finner jämväl utskottet önskvärt,
att de av motionärerna föreslagna utredningarna komma till stånd,
sa mycket mer som utskottet förutsätter, att de må kunna verkställas
utan nämnvärda kostnader.
Utskottet hemställer alltså:
a) att Riksdagen, med anledning av herr Mossbergs
m. fl. ovan omförmälda motion, må besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Magt
täcktes låta verkställa undersökning, huruvida det
förefinnes behov av ett så stort antal tulltjänstemän
och betjänte vid gränsen mot Norge som det nuvarande,
samt att, om så icke är förhållandet, Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de
obehövliga tjänsterna indragna; samt
b) att Riksdagen, med anledning av herr Wallentins
m. fl. förenämnda motion, må i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om
utredning, huruvida och i vad mån den yttre kustbevakningen
skulle kunna reduceras, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, vartill denna utredning
kan föranleda.
Utskottets
yttrande.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Kontroll ä 50:o) Med anledning'' av Kungl. Maj:ts i punkt 51 av huvud
mllr<]ifter9S''
titeln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotor51.
] kollet (sid. 304) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter med 200,000
kronor eller till 900,000 kronor.
G. Kronans publika lins.
Anordnande 51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 52 av huvudtiteln föreslagit Riks
av
värme- c]agen att till införande av värmeledning i kammararkivets förvaringskammafarici.
lokal i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i Stockholm å extra stat för
veto lokaler. 1914 anvisa ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1913 disponera beloppet för ifrågavarande ändamål.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—313 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må till införande av värmeledning
i kammararkivets förvaringslokal i huset nr 13 vid Birger
Jarls torg i Stockholm å extra stat lör år 1914 anvisa
ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1918 disponera beloppet för ifrågavarande
ändamål.
Anordnande 52:o) I punkt 53 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
aJedninfi''i
dagen att till införande av centraluppvärmning i Göta hovrätts ämbetsGota
hov- }1US [ Jönköping, i huvudsaklig överensstämmelse med det av departeratts
byggnad. mentscjiefen förordade förslaget, å extra stat för år 1914 anvisa ett be''
J lopp av 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet
redan under år 1913.
I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 314—318 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
47
att Riksdagen må, till införande av centraluppvärmning
i Göta hovrätts ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig
överensstämmelse med det av departementschefen
förordade förslaget, å extra stat för år 1914
ärna sa ett. belopp av 6,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att disponera beloppet redan under år
1913.
53:o) I punkt 54 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks- tw
dagen att för genomförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett
ay överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å lands- L«,f
hövdingeresidenset i Luleå pa extra stat för år 1914 anvisa ett belopp ngeresidenav
12,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande
år disponera beloppet. L04-
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 319—320 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Makts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må för genomförande i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av överintendentsämbetet
tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å landshövdingeresidenset
i Lideå på extra stat för år 1914
anvisa ett. belopp av 12,500 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera
beloppet.
54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 av huvudtiteln föreslagit Riks- Beredande av
dagen att för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt läns- utvid9ade °ch
styrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i samma
lan, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet felsen i
upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra stat för år faTZnZ
1914 anvisa ett anslag av 110,000 kronor, med rätt för Kuno-1 Makt åt lantmäuatt
redan under är 1913 disponera ifrågavarande belopp. '' ''
_ beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 321—325 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ingående, granskat de till ärendet hörande ritningar utskottets
och kostnadsföislag och därvid trott sig finna, att vissa däri upptagna yttrande.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
förändringsarbeten skulle kunna ur förslaget utan olägenhet uteslutas
eller åtminstone betydligt förenklas, anser sig kunna av denna anledning
i det äskade anslaget "föreslå en nedsättning med 10,000 kronor till
100,000 kronor. Visserligen förefaller ju även detta belopp utskottet för
ändamålet ganska rundligt, men då utskottet, som icke tilltrott sig att
företaga någon ytterligare jämkning i det begärda beloppet, förutsätter,
att arbetena i fråga, i den mån så kan ske, komma att utföras på entreprenad,
samt att, om någon nedsättning i kostnaderna därigenom kan
åvägabringas, densamma i allt fall kommer statsverket till godo, har
utskottet ansett sig kunna förorda, att för ändamålet anvisas 100,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, för beredande av utvidgade och
förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län
ävensom åt lantmdterikontoret i samma län, i huvudsaklig
överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet
upprättat, av departementschefen förordat förslag,
å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av
100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t att redan
under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.
Anordnande 55:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 56 och 57 av huvudtiteln före
sZmielnt
slagit Riksdagen att för utförande av elektrisk strömledning från Stockoch
dra- hokus städs elektricitetsverk till vissa statsinstitutioner pa nordv ästra
jrZrstL- Djurgården bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år
institutio- 1914 beräkna ett belopp av 21,000 kronor samt att för anordnande av
nvteu-a DjZ huvuddräneringsledning för samma område bland nämnda anslag för år
1 Sgården. 1914 beräkna ett belopp av 138,000 kronor.
[56, 57.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
anmäla.
Ändrings- och 56:o) I punkt 58 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
rZZnU-iks-
dagen att för ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d.
gäidskontorets hus å Riddarholmen bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln
I- fj;us “ för år 1914 beräkna ett belopp av 57,500 kronor.
hoinZi. Uti en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten, till stats
158.
]
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
49
utskottets förberedande behandling överlämnad proposition nr 84 har
Kungl. Maj:t sedermera under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
att för vidtagande av vissa ändrings- och reparationsarbeten i
riksgäldskontorets förra hus å Riddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett inom överintendentsämbetet upprättat, i berörda
protokoll närmare omförmält förslag, å extra stat för år 1914 anvisa
ett anslag av o7,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1913 disponera ifrågavarande belopp.
Till nämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört
följande:
»I en till chefen för civildepartementet den 20 augusti 1912 avlåten
skrivelse gjorde nuvarande chefen för socialstyrelsen Henning Elmquist
framställning därom, att samtliga lokaler i riksgäldskontorets förra hus
å Riddarholmen måtte bliva upplåtna åt socialstyrelsen från och med
år 1913 ävensom att överintendentsämbetet måtte erhålla i uppdrag att
omedelbart utföra de för ändamålet erforderliga reparations- och omändringsarbeten
inom ifrågavarande byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med de önskemål, som funnes angivna i en skrivelsen närsluten,
av Elmquist upprättad promemoria, uti vilken jämväl lämnats
redogörelse för huru de olika lokalerna lämpligen borde användas.
Sedan föredragande departementschefen därefter redogjort för det
huvudsakliga innehållet i nämnda promemoria samt anhållit, att densamma
såsom bilaga måtte fogas till detta protokoll, anförde departementschefen
vidare:
På grund av nådig remiss avgav överintendentsämbetet den 15
oktober 1912 utlåtande i ärendet och överlämnade därvid, med förmälan,
att hinder icke mötte för socialstyrelsen att med ingången av
år 1913 disponera ifrågavarande byggnad i dess helhet, ett på ämbetets
föranstaltande upprättat förslag till samma byggnads iordningsställande
i allt huvudsakligt — vissa mindre betydande uteslutningar voro av
Elmquist under hand godkända — i enlighet med vad i ovannämnda
promemoria begärts och av ämbetet prövats tillrådligt och lämpligt.
I berörda utlåtande har överintendentsämbetet särskilt framhållit den synnerliga
önskvärdheten av att, på sätt som föreslagits, värmeledning måtte komma att
i byggnaden införas, då denna genom sin form med smala flyglar och en myckenhet
ytterväggar eljest vore särdeles svår att hålla nöjaktigt uppvärmd. Vidare ville
ämbetet fästa uppmärksamheten därpå, att det åldriga huset bleve genom de åtgärder,
ämbetet tillåtit sig föreslå, försatt i ett särdeles gott skick, utan att dess
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
åldriga inredning och beskaffenhet i övrigt bleve med ovarsam hand berörda. Kostnaden
för ifrågavarande arbetens utförande uppginge till det icke obetydliga beloppet
av 59,000 kronor, i vilket en summa av allenast 3,540 kronor inginge för
oförutsedda utgifter, ritningar och tillsyn, något, som emellertid torde få anses tillräckligt
med hänsyn till den noggrannhet, varmed de kända utgifterna vore beräknade.
Omkostnadssumman kunde, med avseende å sin betydenhet, givetvis icke
utgå från de till ämbetets förfogande ställda ordinarie anslagsmedel och näppeligen
ens av ämbetet av under händer varande medel förskotteras. Prövade Kungl. Maj:t
alltså i nåder, att här omhandlade arbeten borde i överensstämmelse med ämbetets
nu framlagda förslag bringas till verkställighet, torde härför få hos Riksdagen på
extra stat äskas anslag å ovan angivna belopp samt statskontoret, därest samma
arbeten borde ju förr dess hellre komma till utförande, erhålla befallning att, mot
framdeles ersättande av anslaget, då detta utfölle, lämna nödigt förskott åt ämbetet,
som torde få mottaga befallning om de medgivna åtgärdernas vidtagande.
Sedermera överlämnade överintendentsämbetet med skrivelse den
12 november 1912 ett efter samråd med socialstyrelsens chef uppgjort
förslag till vidtagande för en kostnad av 1,585 kronor av vissa smärre
reparationsarbeten inom ifrågavarande byggnad, vilka arbeten, som jämväl
vore upptagna i ovan omförmälda, av ämbetet förut avgivna förslag,
vore oundgängligen nödvändiga för att socialstyrelsen skulle kunna med
1913 års ingång inrymmas i byggnaden, och som, om de också omedelbart
verkställdes, icke lade hinder i vägen för övriga, sistberörda förslag
tillhörande arbetens utförande framdeles.
Vid föredragning den 22 november 1912 av överintendentsämbetets
sistnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att riksgäldskontorets förra
hus skulle från och med den 1 januari 1913 i sin helhet tills vidare upplåtas
åt socialstyrelsen, samt bemyndigade tillika överintendentsämbetet
att för en kostnad av 1,585 kronor inom sagda byggnad låta verkställa
de i det av ämbetet senast framlagda förslaget omförmälda arbeten
ävensom att förskjuta härför erforderliga medel.
I riksgäldskontorets förra hus voro, såsom jämväl inhämtas av
ovanberörda promemoria, vid tiden för den av chefen för socialstyrelsen
i omförmälda skrivelse den 20 augusti 1912 gjorda framställningen, inrymda
dels kommerskollegi avdelning för arbetsstatistik, som från och
med år 1913 uppgått i socialstyrelsen, dels ock ecklesiastikdepartementets
statistiska avdelning, varjämte ett par rum disponerades av en extra
vaktmästare i överintendentsämbetet. Sedan åt ecklesiastikdepartementets
statistiska avdelning och nämnda vaktmästare beretts lokaler å annat
håll, har i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts berörda beslut den 22
sistlidna november däri avsedda reparationer genom överintendents
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
51
ämbetets föranstaltande utförts samt socialstyrelsen — i huvudsak nämnda
avdelning av kommerskollegium, utvidgad med en av den nya arbetarskyddslagstiftningen
betingad ny byrå för yrkesfarefrågor — därefter
den 1 innevarande januari tagit samtliga lokaler i riksgäldskontorets
förra hus i anspråk.
Innan jag går att yttra mig om den gjorda framställningen om
vidtagande av de föreslagna reparationerna av ifrågavarande byggnad,
tillåter jag mig erinra därom, att den framtida användningen av nämnda
^ygg''Dad ställts i samband med ordnandet av statens arkivförhållanden
i Stockholm. . Såsom framgår av den redogörelse härför, som jag lämnat
vid föredragning den 14 innevarande januari av frågan om anordnande av
värmeledning i kammararkivets lokaler (sjunde huvudtiteln sid. 305—313),
hade på sin tid förslag framkommit om att uppföra en ny arkivbyggnad
å riksgäldskontorets gamla tomt å Riddarholmen. Därest ett sådant
byggnadsföretag vore att förvänta inom den närmaste tiden, kunde utan
tvivel dragas i betänkande lämpligheten av att nu i nämnda byggnad
vidtaga reparationer av den storlek och kostnad, som ifrågasatts. Av
skål, som jag närmare utvecklat i mitt nyssnämnda anförande, anser
jag, att man i främsta rummet bör söka lösa arkivbyggnadsfrågan
under^ förutsättning av att riksgäldskontorets gamla byggnad bibehålies.
I varje fall ligger nämnda frågas lösning, efter allt att döma, så långt
framåt i tiden, och den är i avseende å sättet för sin lösning så
osäker, att byggnadens vidmakthållande för ett aktuellt ändamål icke
bör förhindras av denna fråga. Det återstår sålunda allenast att pröva,
huruvida det ifrågasatta reparationsarbetet är av behovet påkallat. Vad
i sådant avseende av chefen för socialstyrelsen och överintendentsämbetet
anförts har bibringat mig den övertygelsen, att de föreslagna förbättringarna
äro både ändamålsenliga och nödvändiga för att ifrågavarande
lokaler skola kunna utan olägenhet användas vare sig för sitt nuvarande
eller något annat därmed jämförligt ändamål.
Beträffande kostnaderna för arbetets genomförande har jag ej något
att erinra mot de härutinnan gjorda beräkningarna. Då Kungl. Maj:t
redan för ifrågavarande ändamål anvisat 1,585 kronor, skulle således det
kostnadsbelopp, som därutöver erfordras, belöpa sig till i runt tal 57,500
kronor. Ifrågavarande belopp torde böra äskas av Riksdagen, och är
detsamma i avbidan på särskild proposition i ämnet beräknat i statsverkspropositionen
till innevarande års Riksdag. Då det är behövligt,
att arbetet kommer till utförande snarast möjligt, torde Riksdagens medgivande
att disponera anslaget redan under år 1913 böra utverkas.»
Den i protokollet omförmälda promemorian är av följande lydelse:
52
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
»P. M.
angående erforderliga reparations- och omändringsarbeten etc. uti riksgäldskontorets
f. d. hus å Riddarliolmen i och för socialstyrelsens
inrymmande därstädes.
Större delen av byggnaden är redan disponerad för kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik, vilken från och med år 1913 uppgår
i socialstyrelsen. För fyllande av den nya styrelsens lokalbehov är det
emellertid behövligt, att byggnaden i dess helhet ställes till dess förfogande
och att sålunda de användbara lokaler i byggnaden, vilka för närvarande
äro disponerade för andra ändamål, omedelbart överlåtas till socialstyrelsen.
Av dessa sistnämnda lokaler bliva nämligen samtliga omedelbart
behövliga. Sålunda erfordras våningen 2 trappor upp åt öster (närmast
Riddarholmsbron) — vilken nu innehaves av ecklesiastikdepartementets
statistiska avdelning — för socialstyrelsens lista och 2:dra byråer ävensom
1 rum för styrelsens ledamot för lagärenden. Lokalen (köket) i
bottenvåningen (nr 8 Va) för närvarande upplåten till eu städerska hos
ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning, jämte därintill gränsande
lokaler, bör kunna tillgodose behovet av frukostrum samt kapprum och
toalettrum för socialstyrelsens kvinnliga personal. Rummen nr 5 och
6 i bottenvåningen, vilka nu användas till bostad för ett stadsbud, som
tillika är extra vaktmästare i överintendentsämbetet, äro synnerligen
behövliga för socialstyrelsen, nämligen till bostad åt en av styrelsens
vaktmästare. Den omfattande och besvärliga städningen av ämbetslokalerna
måste nämligen fördelas på styrelsens båda vaktmästare, och
det är därför i hög grad önskligt, att båda beredes bostad i det hus,
där styrelsen har sina ämbetslokaler, när detta nu kan låta sig göra.
Vad slutligen beträffar rummet nr 7 i bottenvåningen, vilket för närvarande
står obegagnat, synes detsamma kunna bliva ett användbart
arbetsrum. Övriga, av socialstyrelsen icke redan disponerade lokaler i
byggnaden torde samtidigt upplåtas till styrelsen för beredande av erforderligt
arkivutrymme etc.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
53
För att socialstyrelsen skall kunna inrymmas i den ifrågavarande
byggnaden och där förbliva under de närmaste åren, bliva en del reparations-
och ändringsarbeten inom byggnaden dels absolut erforderliga,
dels åtminstone i hög grad önskvärda. De sistnämnda avse närmast
en välbehövlig yttre reparation och uppsnyggning av byggnaden. Det
vill nämligen synas lämpligt, att i samband med de reparations- och
ändringsarbeten, som måste vidtagas i byggnadens inre för att göra
den användbar som ämbetslokal för socialstyrelsen — och vilka arbeten
icke heller synas böra inskränkas till det allra oundgängligaste, utan
tillika böra avse att sätta lokalerna i ett skick, värdigt den vackra
gamla byggnaden — även husets yttre finge undergå en grundlig reparation.
Som emellertid denna angelägenhet närmast torde ankomma
på överintendentsämbetet, skall i det följande angivas de reparationsoch
ändringsarbeten i det inre, som äro nödvändiga för att socialstyrelsen
skall kunna dit förläggas.
Till eu början må då framhållas det trängande behovet av att
det blir bättre än hittills varit fallet sörjt för lokalernas omboning och
uppvärmning. För närvarande äro vissa lokaler, på grund av drag och
kyla, omöjliga att använda vintertiden. Enda möjligheten att få dessa
olägenheter avhjälpta torde vara att införa värmeledning i alla förstugor,
trappor, tamburer och arbetslokaler. I hög grad önskvärt vore därför,
att en sådan anläggning omedelbart finge utföras.
En annan olägenhet, vilken nu även synes böra avhjälpas, är den,
som hittills vållats av de i hög grad otillfredsställande toalettanordningarna
(ett par av de nu förefintliga klosetterna hava sommartiden varit
oanvändbara och måst avstängas; lämpliga tvättställ i erforderligt antal
hava icke kunnat anbringas). Önskvärt är därför, att vattenledning införes
i alla våningarna, att i samband därmed på lämpliga ställen anbringas
tvättställ samt, framför allt, att klosettrummen få förses med
vatten Jdosett er.
Förstugor, trappuppgångar och tamburer behöva ombonas på det
omsorgsfullaste, alla entréer (portar) förses med dubbla dörrar och alla
fönster med dubbla fönster. Kommer värmeledning ej till utförande,
måste en större kamin anbringas i nedre förstugan invid huvudtrappan
54
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
och mindre sådana i tamburerna 1 trappa npp samt i övrigt alla anordningar
vidtagas, för att förstugor och trappor skola kunna hållas
varma året om. Det är nämligen nödvändigt, att trappuppgångar och
förstugor även vintertiden kunna användas som inre förbindelser mellan
lokalerna i de olika våningarna och att tamburdörrarna under arbetstiden
kunna stå öppna, varigenom kommunikationen mellan våningarna i hög
grad underlättas ävensom möjliggöres, att den ene vaktmästaren kan
svara för vakthållningen inom de båda våningarna en trappa upp och
den andre för de båda våningarna två trappor upp. Önskvärt vore
ock, att trappstegen i huvudtrappan kunde förses med fästen och
stänger för trappans mattbeläggning. I övrigt behöver trappuppgången
erhålla en vederbörlig uppsnyggning, de nuvarande dörrvreden
(»kökslåsen») utbytas mot prydligare sådana, utåtgående dörrar
om möjligt utbytas mot inåtgående o. s. v. Särskilt bör tamburdörren
till våningen åt vänster en trappa upp (utanför tamburen nr 24)
ändras, så att entréen här (till sessionsrummet) blir så prydlig som
möjligt.
Lokalerna i lottenvåningen. Omedelbart till höger om entréen från
Arkivgatan (vilken i allmänhet kommer att hållas stängd) torde lämpligt
utrymme finnas för anordnande av en ytterligare toalett (för den manliga
personalen). Synnerligen önskvärt vore ock, som nämnt, att denna
liksom övriga toaletter kunde förses med vattenklosett. Låter det sig
emellertid ej göra att erhålla vattenklosetter, torde alla erforderliga
åtgärder vidtagas, för att denna och övriga toaletter verkligen skola
kunna användas. I nämnda förstuga placeras ock en av de vedlårar,
som flyttas från tamburerna.
»Köket)) (nr 8 V2) bör undergå en grundlig reparation och erhålla
en lämplig inredning för att kunna tjäna som frukostrum för den kvinnliga
personalen, varvid spisen och nu befintliga skåp borttagas och
ersättas av respektive kakelugn (därest ej värmeledning erhålles) samt
hyllor. Vidare anordnas de två skafferirummen till kapprum för socialstyrelsens
samtliga damer. Kloasongväggen mellan de båda skafferirummen
tages för detta ändamål bort, stengolvet i det ena av nämnda rum
ersättes av trägolv, dubbla rader av hyllor (för hattarna) anbringas och
därunder krokar (för kapporna). Vattenledning dragés in för tvättanordning.
— Bum nr 9 anordnas till gemensamt toalettrum för styrelsens
samtliga damer. Därvid bör det förutvarande fönstret (se planritningen),
nu delvis igenmurat och ersatt av ett litet gallerfönster, återupptagas;
vidare bör en dörr upptagas mellan kapprummet (nr 8 V2) och det eventuella
toalettrummet (nr 9), nytt golv inläggas och en kakelugn insättas
55
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
(i stället lör spisen), därest ej värmeledning blir införd. Vid genomförandet
av denna anordning kunna de två toaletterna i rummen nr 19
och 35 respektive 1 och 2 trappor upp till stor fördel för dessa rum
borttagas (se närmare nedan). — • Arkivrummen (nr 11—12) höra undergå
nödiga reparationer (särskilt böra fönstren omses) och korridoren utanför
uppsnyggas. — Rimmet nr 8 (jämte tillhörande rum) förses med nytt
golv och innanfönster (om sådana ej finnas), så att lokalen kan användas
som arbetslokal även vintertiden. — Rimmet nr 7 sättes i samma stånd
som nr 8, och upptages en dörr mellan båda dessa rum. — Tvättstugan
(rum nr 1) ombonas så långt som kan vara behövligt för att göra det
ovanpå liggande rummet (nr 15) användbart som arbetslokal även vintertiden.
Elektriskt ljus bör införas överallt i bottenvåningen. Slutligen
bör ock påpekas behovet av vattenlednings indragande i köken till vaktmästarbostäderna.
Våningen 1 trappa upp. Tamburen till vänster (nr 24) underkastas
en. grundlig reparation. Vedlåren borttages och en telefonkur
anbringas i hörnet mot rum nr 22. Dörren till rum nr 25 (sessionsrummet)
borttages och ersättes med eu dubbel döbattangdörr. Önskvärt vore
ock, att här kunde anbringas ett »kapprum» (eu avbalkning för ytterkläder).
. Ännu en gång må framhållas önskvärdheten av att entréen
till sessionsrummet blir så prydlig som möjligt. Särskild omsorg bör
ock ägnas åt att sätta sessionsrummet (rum nr 25) i bästa möjliga skick,
vadan även detta rum bör fullständigt repareras (alla väggfasta hyllor
borttagas). Till rum nr 23 insättes en dubbeldörr. — Rum nr 22 avdelas
genom en kloasongvägg (med dörr) till två rum, det första, (från
tamburen räknat) mindre och det innanför liggande större. Därvid bör
dörren till rummet nr 23 flyttas åt vänster (telefonskåpet borttages), så
att besökande få gå från tamburen genom det första mindre rummet
till rum nr 23. Rum nr 19 skulle väsentligt vinna i användbarhet
— som det nu är, är rummet synnerligen mörkt vintertiden — genom
följande anordning. Ett stort glasfönster anbringas, där huvuddörren
mellan rummen nr 19 och nr 17—18 har sin plats. Ännu bättre vore,
om glasfönstret, genom att väggen ovanför nuvarande dörrkarmen tages
upp, förlänges ända upp till taket; samtidigt igenfylles den lilla trappan
i dörröppningen (mellan nr 19 och 17—18), varigenom för övrigt vinnes
okat utrymme och (genom passagens avstängande här) större arbetsro
för den, som är placerad vid första fönstret i rummet nr 17—18.
Förbindelsen mellan rummen nr 19 och 17—18 sker genom den för
närvarande tillslutna tapetdörren. — I nuvarande toalettrummet (nr 20)
56 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
borttages klosettinrättningen. Detta rum kan sedan användas på flera
sätt (till förvarande av skrivmaterialier, primäruppgifter m. m.; någon
del av rummet kan eventuellt reserveras för vedupplag; tvättanordningar
kunna där anbringas; det kan möjligen användas vid korrekturläsning;
0. g. v.) — Rummet nr 16 är svårt att kalla varmt och torde därför
tillses, om detsamma kan ytterligare ombonas. — I förstugan (mellan
rummen nr 15 och 16) torde en kamin böra placeras (om ej värmeledning
blir införd). Vidare bör här dörren (väggen) till trappan borttagas
och flyttas, så att den kommer omedelbart intill den nedifrån
kommande trappan, och följaktligen den andra trappan (mellan första och
andra våningarna) bliver en inre förbindelseväg — en öppen trappa —
mellan första och andra våningarna. — Rummet nr 15 måste underkastas
en grundlig reparation och ombonas på omsorgsfullaste sätt, så att rummet
blir möjligt att använda som arbetslokal (även vintertiden). -— Tamburen
till häger (nr 26), som huvudsakligen kommer att användas som väntrum,
ombonas och inredes för sådant syfte. Vedlåren borttages och (åtminstone
delvis) klädhängarna. — Ventilationsanordning anbringas i rummet nr
27: i detta rum borttages jämväl det väggfasta skåpet, varjämte rummet
genom ett skrank avdelas i två hälfter, den yttre hälften _ avsedd för den
besökande allmänheten. (Dörren till rummet nr 28 igensättes.) —
Rummen nr 29 och 31 omtapetseras och uppsnyggas.
Våningen 2 trappor upp. Rum nr 37 a, som är avsett huvudsakligen
till väntrum, torde böra undergå en mindre reparation. Alla
klädhängare borttagas, likaså vedlåren och de väggfasta skåpen. I stället
anbringas här dels en telefonbur, dels ett kapprum (en avbalkning för
ytterkläder). Vedlåren placeras på annat håll inom byggnaden. — Rum
nr 37 b (chefens rum) tarvar ny målning och nya tapeter ävensom att
dörrarna, vettande såväl till nr 37 a som nr 37 c, överses, h rån rum nr
37 c upptages eventuellt dörren till rum nr 36. — Rum nr 35. Fönstren
här och uti det invid liggande trapprummet behöva överses. Vidare föreslås,
att detta rum genom eu liknande glasfönsteranordning, som föreslagits
för rummet nr 19, göres tillräckligt ljust och följaktligen mera användbart
som arbetsrum. För detta ändamål skulle en del av väggen (närmast
fönstren i nr 34) slås ut och ett glasfönster anbringas, börjande
där träpanelningen slutar och alltså tapeten tager vid, och slutande
uppemot taket. Vidare bör tapetdörren till nr 34 igenslås, och förbindelsen
mellan nr 35 och nr 34 tagas via nuvarande toalettrummet,
därifrån en dörr redan nu (ehuru ej använd) leder in till nr 34. I nuvarande
toalettrummet tages klosetten bort (ett fönster till upptages möjligen;
rummet användes sedan lämpligen som reservrum för biblioteket).
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
57
Rum nr 34 a.. Här borttages eventuellt kloasongväggen, i samband
varmed vissa reparationsarbeten bliva erforderliga. Samma omändringsarbeten
ifrågasättas ock i rum nr 34 b. Med avseende å den här utanför
liggande förstugan hänvisas till vad ovan föreslagits i fråga om motsvarande
förstuga 1 trappa tipp. Dörren (väggen) till trappan skulle
således här tagas bort, enär trappan hädanefter skulle bliva en inre
förbindelseled (varm) mellan de båda våningarna. —- Rum nr 33 har hittills
varit omöjligt att hålla varmt vintertiden; tillses bör därför, vad
ytterligare kan åtgöras för dess omboning. Möjligen bliva de överklagade
olägenheterna här avhjälpta därigenom, att det underliggande
rummet nr 15 blir omsorgsfullt iståndsatt och ombonat.
Våningen 2 trappor upp åt öster synes i sin helhet behöva repareras.
^ Om rummet (tamburen) nr 38 gäller ungefär detsamma som
beträffande övriga motsvarande rum, och framför allt att det göres
användbart som väntrum. I rum nr 39 borttages spisen, och sättes
rummet i ungefär samma stånd som det underliggande rummet nr 27.
I rummet nr 40 (b) borttages kloasongväggen och klosetten samt upptages
eu dörr till tamburen. Väggen till ram nr 40 flyttas eventuellt för
vidgande av ram 40 V2. Eventuellt igensättas dörrarna mellan rummen
39, 40 Va och 40. Rummen nr 41—44 torde huvudsakligen endast
behöva omtapetseras och uppsnyggas. I ram nr 43 borttages kloasongväggen.
Eventuellt torde ock en spiraltrappa böra anordnas till den
underliggande våningen.
Slutligen må erinras, att i samband med den nu förestående
reparationen alla kakelugnar måste överses och eventuellt felaktiga
sådana omsättas ävensom fönstren i några ram ytterligare ombonas.
De föreslagna reparations- och omändringsarbetena torde få verkställas
i den omfattning och i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som ovan föreslagits, dock med rätt att under arbetets gång efter överenskommelse
vidtaga de smärre jämkningar i och tillägg till den föreslagna
planen, som kunna visa sig lämpliga och erforderliga.
Förslag till disposition av lokalerna i f. d. riksgäldskontorets hus
i och för socialstyrelsen.
Våningen 2 trappor tipp.
Rum 37 a. Kapprum och väntrum (vaktmästare).
» 37 b. Chefens rum.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.)
8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Rum 37 c. Registrator!! (1 amanuens).
y> 36. Skrivbiträden, expedition.
» 35. Bibliotek, amanuens, biträden.
i) 35 Vä. Trapprum, kollationeringsrum.
i> 34 a. 4:de byrån, amanuenser.
)> 34 b. » y> aktuarie.
» 33. » )) l:ste aktuarie.
» 38. Kapprum (och väntrum).
» 39. Ledamoten för lagärenden.
» 40 Vg. Amanuens å lista byrån.
)> 40. Byråchefen å lista byrån.
» 41. Gemensamt kansli för lista och 2:dra byrån (Rådsrum).
» 42. Sekreteraren å lista och 2:dra byrån.
» 43. Byråingenjören å 2:dra byrån.
)> 44. Byråchefen å 2:dra byrån.
Våningen 1 trappa upp.
Rum 15. 4:de byrån, liste aktuarie.
» 16. -» » aktuarie.
» 17 (o. 18). 4:de byrån, amanuenser och biträden.
))
19.
4:de byrån, ))
»
20.
» » arkivrum.
))
21.
» )> kollationeringsrum.
»
22.
» » lista aktuarie.
))
22 Va
» )) amanuens.
»
23.
» » byråchefen.
))
24.
Tambur (vaktmästare).
»
25.
Sessionsrum.
))
26.
Väntrum.
))
27.
3:dje byrån, registrator.
»
28.
» » expedition, biträden.
))
29.
» » byråchefen.
))
30.
» » amaTiuenser.
))
31.
» » sekreteraren.
»
32.
Vaktmästarbostad (tills vidare).
Bottenvåningen.
Rum 7 o. 8. Reservrum (för 4:de byrån).
» 5 o. 6. Vaktmästarbostad.
» 8 Vs. Frukostrum och kapprum för den kvinnliga personalen.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
59
Rum Toalettrum för den kvinnliga personalen.
» 10—12. Arkivrum.
)) 13 o. 14. Vaktmästarbostad.
Henning Elmquist.»
Utskottet liar väl, vid det förhållande att det möjligen framdeles
i enlighet med därom redan väckt förslag skulle befinnas önskvärt att
å den förevarande byggnadens tomt uppföra en ny arkivbyggnad, hyst
vissa betänkligheter beträffande lämpligheten av att för ifrågavarande
ändamål i byggnaden vidtaga så omfattande reparationer som de nu
föreslagna. Men då det torde kunna förväntas, att byggnaden skall
efter sitt iordningställande i huvudsaklig överensstämmelse med förevarande
förslag, som ju i allt väsentligt anpassats efter de önskningar
härutinnan, som av socialstyrelsens chef blivit framställda, för en lång
tid framåt komma att fylla socialstyrelsens lokalbehov, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, för vidtagande av vissa ändrings-
och reparationsarbeten i riksgäldskontorets förra
hus å Biddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett inom överintendentsämbetet upprättat, i förenämnda
statsrådsprotokoll över finansärenden för den
31 januari 1913 närmare omförmält förslag, å extra
stat för år 1914 anvisa ett anslag av 57,500 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1913
disponera ifrågavarande belopp.
57:o) Kungl. Maj:t har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att för utförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan
bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna
ett belopp av 100,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-
Utskottets
yttrande.
Reparation av
Riddarholmskyrkan.
[59.J
anmäla.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Brandförsäkring
av operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns byggnad
ävensom
av staten tillhörig,
i dessa
byggnader
förvarad lösegendom.
[60—62.]
Ersättning
till städerna
för mistad
tolaq.
[63.]
Bidrag till
landsting och
städer, som
icke deltaga i
lan dsting.
[64. j
H. De kung!, teatrarna.
58:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkterna 60—62 av
huvudtiteln gjorda framställning, och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 327—329) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisa
a) till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ett anslag av 40,175 kronor;
b) till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom
ett anslag av 3,668 kronor;
c) till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad
förvarad lösegendom ett anslag av 1,735 kronor.
I. Diverse.
59:o) Kungl. Maj:t har i punkt 63 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen
att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna
för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 329—330 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till städerna för mistad tolag
med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.
60:o) I punkt 64 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,450,000 kronor,
att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning av fast egendom samt av inkomst,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
61
som debiterats på grund av vederbörande prövningsnämnds år 1914
verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller stad,
varom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssumman
för hela riket.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 330 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa
ett belopp av 1,450,000 kronor, att fördelas mellan
landsting och städer, som icke deltaga i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning av fast esrendom
samt av inkomst, som debiterats på grund av
vederbörande prövningsnämnds år 1914 verkställda
eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller
stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade
bevillningssumman för hela riket.
61:o) Kungl. Maj:t har i punkt 65 av huvudtiteln föreslagit Riks- Nv upplaga
dagen att för utgivande å nyo av handboken »Sveriges land och folk» Zverig!»tZ
i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga å extra stat för år 1914 och
bevilja ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan [65.]
under år 1913 av nämnda anslag disponera 10,000 kronor. ''
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 331—332 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts ifrågavarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må för utgivande å nyo av handboken
»Sveriges land och folk» i en svensk, en tysk
och en engelsk upplaga å extra stat för år 1914 bevilja
ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera
10,000 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning 62:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret förskottsvis be
kontoret
*" stritt för de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari
gjorda för- 1913 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj: t i punkt 66 av förevarande
skott. ]ulvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa, i
jämnt krontal, 497,475 kronor.
Under hänvisning till den utredning i detta ämne, som finnes intagen
å sid. 332—335 av nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till täckande av ovan omförmälda,
utav statskontoret anmälda förskott å extra stat
för år 1914 anvisa 497,475 kronor.
63:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 67
denna huvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till beredande, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14
januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för
innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i till
finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å
extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag ett
belopp av 3,500 kronor.
64:o) Kungl. Maj:t har i punkt 68 av huvudtiteln föreslagit Riksför
Sverres dagen att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i
o°fficieiia9dd- den internationella utställningen i San Fransisco år 1915 bland de extra
tagande i en angiagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av
internationell © )
utställning i 350^000 trOIlOr.
San Fransisco
768 1 Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
L J riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.
Övriga 65:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke
ZtdZ* blivit här ovan särskilt omförmälda, har Kungl. Maj:t icke föreslagit
[69.] någon ändring.
Extra lönetillägg
för
vissa tjänstemän
och
betjänte,
[67.]
av
Bestridande
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
63
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjunde
huvudtiteln, i avseende å vilka utskottet icke här ovan
avgivit yttrande, må i riksstaten för år 1914 uppföras
med oförändrade belopp, dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tiyckningskostnader må få göras
den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns
slutsumma kan bliva erforderlig.
Stockholm den 31 mars 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående huvudtitels slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. CV.son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,
O. Jonsson, friherre ./. T. Gripenstedt, A. N. Halm, greve P. 0. L. Kling spor,
friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,
0. M. Strömberg och C. G. Ekman samt
från Andra kammaren: herrar A. Wiklund, H. Andersson, F. W. Thorsson,
C. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström,
G. Odqvist, E. A. Nilsson och A. Tvär sson
med undantag att i behandling av punkterna 47-69 deltagit
i stället för herr H. F. Lamm herr F. Berglund,
» » » » F. W. Thorsson herr A. Andersson i Råstock,
» » » » K. Starbäck herr E. F. Hellberg,
* » » » K- V. Rydén herr C. R. Jansson i Falun.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Reservationer,
Vid punkt 13:o) (angående utgivande av en periodisk publikation
»kommersiella meddelanden»):
av herrar S. II. Kvarnzelius, A. N. Halm, IL F. Lamm, A. G.
Lindblad, F. W. Thorsson, K. Starbäck, K. V. Rydén, N. E. Lindberg.
J. Ström och E. A. Nilson, vilka yrkat, att utskottet måtte föreslå, att
Kungl. Maj:ts förslag måtte bifallas.
Vid punkt 40:o) (angående utredning om anskaffande av en isbrytare
för Norrlandskusten):
av herr N. E. Lindberg, som yrkat bifall till friherre Palmstiernas
m. fl. motion.
Vid punkt 47:o) (angående tullverket):
av herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.
Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve P. O. L. Kling spor, friherre C.
II. Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Strömberg och C. G.
Ekman, vilka yrkat, att general tulldirektörens avlöning skulle i avlöningsstaten
för generaltullstyrelsen uppföras på följande sätt: lön 8,500,
tjänstgöringspenningar 3,500, ortstillägg 1,000, summa 13,000, samt att
följaktligen anslaget till tullverket skulle utföras med 5,978,150 kronor;
av herrar A. G. Lindblad, N. E. Lindberg, J. Ström, A. Anderson
i Råstock och C. R. Jansson, vilka yrkat, att herr M. Bengtssons motion
nr 122 måtte, i vad den avser den ordinarie avlöningsstaten, bifallas på
det sätt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna staten minskas med en
kontrollörstjänst vid tullkammaren i Göteborg, och att sålunda staternas
slutsumma minskas med 4,200 kronor till 5,971,950 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
65
n Yd ?U1n^ 48:°). (anS''ående förstärkning av arbetskrafterna vid
tullverkets lokalförvaltning):
av herrar A. G. Lindblad, N. E. Lindier g, J. Ström, A. Anderson
i trästock och G. B. Jansson, som yrkat, att med anledning av herr M.
Bengtssons motion nr 122 Kung!. Maj:ts framställning om uppförande
n\ tjänstemän å extra stat skulle avslås i vad den avsåg uppförande av
sex nya kontrollörstjänster från och med den 1 mars 1913 och ytterligt6
2 nya sådana tjänster för år 1914 samt att Följaktligen det av
Kung!. Maj:t föreslagna extra anslaget till förstärkning av arbetskrafterna
vid tullverkets lokalförvaltning skulle minskas med 57,790 kronor
till 165,225 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under
1913 disponera 36,23o kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)
9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 7,
Bil. A.
Förslag
till
Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1914.
Kronor. |
A. Ävlöningsstaten.
Lön.
Tjänst-
görings-
penningar.
Orts- :
tillägg.
Summa. |
I. Generaltullstyrelsen.
7,000
3,000
1,000
11,000 :
1
5,000
2,500
600
8,100 i
(Efter 5 år kan lönen höjas!
1 byråchef ........................
—
—
24,300 |
! o byracneiei ....................
|
Kansliet.
1 1 sekt eteiare ........
3,600
1,800
400
O
c
00
tC
[Efter 5 år kan lönen höjas
i med 500 kr. och efter
_
—
—
5,800 I
‘ 500 kr.
! 1 sekreterare .........................
2,200
1,500
300
4,000
Efter 5 år kan lönen höjasj
med 500 kr., efter 10 år
2,200
1.500
300
4,000
med ytterligare 500 kr.
1 notarie .........
_
—
—
12,000
ytterligare 500 kr.
i 3 nu Luvier..........
700
350
150
1,200
| Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 200 kr. och efter
j 1 kvinnligt sKiivDiLraue ...............
i 1 kvinnligt skrivbiträde ....................
—
—
1,200
10 år med ytterligare
] 200 kr.
Kameralbyrån.
3,600
1,800
400
5,800
(Efter 5 år kan lönen höjas|
V med 500 kr. och efter 10
3,600
1,800
400
5,800
j år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
j X iöisie lcvTSOT .........
1 revisor och bokhållare.....................
j 3 revisorer och bokhållare ..................
j 2,200
1,500
300
4,000
12,000
Revisionsbyrån.
3,600
1,800
400
5,800
(Efter 5 år kali lönen höjas
'' med 500 kr. och efter 10
( år med ytterligare 500 kr.
1 Efter 5 år kan lönen höjas
i 2,200
1,500
300
4,000
—
) —
! 4,000
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
1 j och efter 15 år med än
x aKiuxnt ...............
2,200
1,500
300
4,000
| _
—
1
28,000
|J ytterligare 500 kr.
i
Transport —
i —
j
I
| 150,800
i
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
67
K r o
n o r.
Lön.
i Tjänst- görings- j penningar
Orts- 1 tillägg-
I
1
i Summa, j
|
Transporl
—
; —
! 150,800
| Tuilbehandiings- och upplysningsbyrån.
1 byråassistent .................................
1 byråassistent .................................
3,600
_ ''
1,800
400
5,800 ;
5,800 j
1 andre byråassistent .....................
2,200
1,500
300
1
4,000 i
Till vikariatsersättning samt arvoden
och flitpenningar åt extra biträden
ävensom till renskrivningskostnad./öV- slagsanslag...................................
i
60,000 |
därav till gratifikationer åt extra
ordinarie tjänstemän och vakt- mästare hos styrelsen högst
3,000 kr.
1 förste vaktmästare 1 ......................1
900
450
150
o
o
o
1 vaktmästare 1 ...............................
700
350
150
1.200 j
7.200 j
I
1
6 vaktmästare1 ....................
i
j
'' |
1
Transport!
—
— |
1
236,300
år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
. med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
med 100 kr.
| Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr. och efter 10
år med ytterligare 100 kr
Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i
enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid
u verkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap
åtnjuter fn bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom
å lönen avdragas 100 kr. årligen.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
''
K r o r
o r.
1
Efter resp. 3,
6 och 9 års
Pen-
Fast av-
tjänstgöring
kan den fasta
sions-
löning.
avlöningen
höjas, varje
under-
lag.
gång med:
Transport
|
236,300
—
—
II. Lokalförvaltningen samt
I |
i
kust- och gränsbevakningen.
i ! !
1. Tjänstemän av högre grad.
i i
i
a) Med bestämd tjänstgöringsort.
! ! i
; i
j
\ 1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge
5,500
5,500 | |
j
J
i 1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-
4,400
borgs och Bohus län...........................
—
5,500 i
1
1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-
| !
3,600
land och Dalame ..............................
4,800
4,800
1 överinspektör av klass 1 vid packhus-
!
!
inspektionen i Stockholm ..................
7,300
7.300 |
5,000 ;
1 1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-
;
i
borg ............................................
o
©
co
l>
’
| 1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö
6,300
6,300 |
|
! 2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-
! ,
!
4,500
ningsinspektionerna i Stockholm och
1
Göteborg ..........................................
_
12,600 i
400
1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö
5,500
5,500 |
4,400 j
1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren
i Stockholm......................................
6,300
6,300 !
12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-
köping, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg,
Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-
1 .
4,500 j
börds- och nederlagskontoren i Stock-
holm och Göteborg, ävensom vid upp-
börds- samt konfiskations- och kassörs-
kontoret i Malmö .............................
—
75,600
1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma
!
I
ren i Kalmar ...................................
i 5,500
5,500'' i
4,000
| 4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands
!
1
Transporl
— 142,200 | —
236,300
—
—
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
69
1
j
K i o
n o r.
Fast av- löning.
Summa.
Efter res£. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
Transport
_
142,200
_
236,300
krona och Halmstad samt vid konfiska- tions- och kassörskontoren i Stockholm
i och Göteborg .......................
22,000
4,000
! 1 tullförvaltare av klass 3 vid tillika mina-
1 ren i Uppsala..................
19 tullförvaltare av klass 8 vid d:o i Ny-
4,800
4,800
köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,
Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,
Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl- stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,
Härnösand, Luleå och Haparanda.........
91,200
■ 3,600
1 1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder-
1 tälje ..............................
| 20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils-
4,000
4,000
1
tunn, Linköping, Västervik, Ronneby,
Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,
j Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,
Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn- sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,
j Skellefteå och Riksgränsen..................
80,000
400
3.300
| 1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem
3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad-
3,300
3,300
12,700
| stena, Marstrand och Piteå................
1 överkontrollör av klass i vid packhus-
9,900
inspektionen i Stockholm.....................
6,300
6,300 ;
\ 4,500
1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg
j 1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma-
6,300
1
j ren i Stockholm.............................. i
3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i1
5,300 j
5,300
1
i
Malmö och Göteborg samt vid packhus- inspektionen i Malmö ........................
I
15,900 :
391,200 |
,
|
.3,800
Transport!
—
1
391,200
236,300 |
— |
— 1
70
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
■
.
K r o
n o r.
!
Fast av-j
löning. i
Summa.
f
Efter resp. 3, j
6 ock 9 års i -Pen- tjänstgöring ; i
kart den fasta slon‘- i
avlöningen under- liöjas, varje j
gång med: j lag. j
Transport
—
391,200
236,300 i
—
b) Övriga tjänstemän av högre grad.
1 förste kontrollör ..............................
4,800
4,800
1
> 3,600
16 förste kontrollörer ...........................
—
76,800
:
i
1 kontrollör .......................................
4,200
4,200
]
82 kontrollörer (diirav 3 kontrollörer och
I 3,300
uppbördskassörer samt 7 bevaknings-
i
kontrollörer) ....................................
—
344,400
;
1 kammarskrivare .............................
2,800
2,800
400
j- 2,100
! 245 kammarskrivare ..............................
—
686,000
/
[ 1 tullinspektor....................................
2,600
2,600
7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)
_
18,200
2,000
1 tullfiskal..........................................
3,000
3,000
3 tullfiskaler......................................
9,000
1,151,800
2. Tjänstemän av lägre grad.
1 överuppsyningsman av klass 1 .........
2,600
2,600
| 300
1 överuppsyningsman av klass 1 .........
—
2,600
1 överuppsyningsman av klass 2 .........
2,300
2,300
|
3 överuppsyningsman av klass 2 (därav
200
1 befälhavare å kustbevakningsångare)
—
6,900
)
1 gränsöveruppsyningsman ..................
2,600
2,600
300
1 kustöveruppsyningsman.....................
2,100
2,100
j
26 kustöveruppsyningsmän.....................
—
54,600
1 1,300
1 uppsyningsman av klass 1 ...............
2,050
2,050
j 41 uppsyningsman av klass 1 ...............
—
84,050
150
1 uppsyningsman av klass 2 ...............
1,900
1,900
l 1,200
22 uppsyningsman av klass 2 ...............
—
41,800
J
1 uppsyningsman av klass 3 ...............
1,750
1,750
!
1,100
Transport
—
—
1,543,000
236,300
- 1 -
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
71
K r o
n o r.
Fast av- löning.
Summa,
Efter resp. 3,
6 och 9 års
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
liöjas, varje
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
Transport
—
—
1,548,000
236,300
—
_
25 uppsyningsman av klass 3 ...............
—
43,750
i
1,100
1 gränsuppsyningsmnn ........................
2,050
2,050
• 150
l 1,300
6 gränsuppsyningsmän ........................
—
12,300
1
1
1 kustuppsyningsmnn...........................
1,650
1,650
j
65 kust uppsyningsman...........................
107,250
I 1,100
1 vaktmästare av klass 1....................
1,750
1,750
!
4% vaktmästare av klass 1.....................
—
868,000
1 vaktmästare av klass 2.....................
1,500
1,500
1
190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-
1,000
ställda å kustbevakningsångare) .........
—
285,000
1
1 vaktmästare av klass 3.....................
1,200
1,200
100
!■ 900
62 vaktmästare av klass 3....................
—
71,400
''!
1 gränsridare.......................................
1,500
1,500
163 gränsridare....................................
—
244,500
1,000
1 kustvakt..........................................
1,300
1,300
40 kustvakter....................................
—
52,000
''
1 kustroddare ....................................
1,200
1,200
225 kustroddare ..........................
270,000
2,174,600
f 900 i
I Till orlstillägg åt befattningshavare vid
j
lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa-
randa och Riksgränsen, förslagsanslag
—
56,000
Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-
ningsavdelning i Göteborg och Malmö
1
för utövande av i § 18 i avlöningsreg-
i
lementet omförmält uppdrag, förslags•
:
■
anslag högst....................................J
— i
_ I
2,000 j
Transport
I
- 1
3,775,600
236,300
—
—
72
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
K r o
n o r.
Fast av- löning .
Summa.
Efter resjp. 3,
6 och 9 ars
tjänstgöring
kan den fasta
avlöningen
höjas, varje
gång med:
Pen-
sions-
under-
lag.
—
3,775,600
236,300
12,000
—
10,000
—
500,000
4,297,600
—
--
_
4,533,900
—
—
Transport
Till arvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare,
förslagsanslag ...
Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för
tullbehandling av passagerareffekter,
förslagsanslag.................................
Till vikariatsersättning, extra biträden m. in.,
förslagsanslag................................
därav för utbetalande av flyttningshjälp
åt tjänstemän högst 2,000 kronor.
Säger
B. Älderstilläggsstaten.
Förslagsanslag..............................
450,000
Transport |4,983,900
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
73
i
Krono
r.
Belopp, var-
;
För
För
med avlönin
! Lön.
j Tjänst- görings- pennin-
| befatt- | ningen
avsedd
avlöning
i
befattningen
upptagen
avlöning i
gen enligt
1913 års stat
understiger
avlöningen
enligt
Kronor.
1913 åis
! 1904
1910
1904
1910
i stat.
i års
års
års
års
! stat.
stat.
1 stat.
stat.
Transporl
—
1 —
—
—
4,983,900
C. Övergångsavlöningsstaten.
:
!
i
Stockholm.
Generaltullstyrelsen.
Generaltulldirektören S. F. R. P. Ceder-
schiöld 1 .....................
6,200
2,800
9,000
Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens
avgång mot ett generaltulldirektörsämbete
med .........................
—
—
11,000
—
—
—
Tullkammaren.
Andre kontrollören E. G. M. Lind
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
2,500
500
—
3,000
—
—
1
1
avgång mot en kontrollörstjänst med ...
—
4,200
__
—
—
j
Tullbcvakningsinspektionen.
Överinspektören N. G. Nordquist2............
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens!
4,200
800
— ,
—
5,000 1
avgång mot en överinspektorstjänst med!
-
—
6,300
-
_ i
—
Nyköping.
Jaktuppsyningsmannen J. G. Zettergren ...
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
1,100
450 j
—
1,550 ]
_ i
—
avgång mot en kustuppsyningsmanstjänst
med .......................
i
1,650
____
1
- |
- ;
—
Transport
— ;
—
23,150 j
3,000 j
15,550 |
— ! — U
1,983,9001
i ‘^t?-luter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad
brev den 23 februari 182t>.
i i 2 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad
brev den 10 maj 1867.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7
gemensamt tillhörigt hus enligt kung],
gemensamt tillhörigt hus enligt kungi
haft.
(Nr 7.)
10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Kronor
Lön.
Tjänst
görings
pennin
gar.
Transport:
Västervik.
Tullförvaltaren H. V. E. Moberg...............
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens j
avgång mot en tullförvaltaretjänst med ..
Karishamn.
j Överkontrollören G. J. V. Boije av Gennäs
j Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
| avgång mot en kammarskrivaretjänst med
Göteborg.
| Tullfiskalen A. W. Rundberg
3,000
2,700.
Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
avgång mot en tullfiskalstjänst med ......
Packhusinspektionen.
| Överinspektören J. H. Lindquist.
2,000
4,000
| Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens
I avgång mot en överinspektorstjänst med
Säger j
1,000
1,000
700
3,000
3,000
7,300
Belopp, var- med avlönin-
För
befatt-
.bör
befattningen
gen enligt
1913 års stat
ningen
avsedd
avlöning
upptagen
avlöning i
understiger
avlöningen
enligt
1913 års
1904
1910
1904
1910
stat.
års
års
års
års |
stat.
stat.
stat.
stat.
23,150
3,000
15,550
4,000
_
___
_
4,000
—
—
—
—
3,700
_
_
2.800
—
—
—
900
Kronor
4,983,900
2,700
7,000
— 40,250 I 16,700 19,250
— 900
900
Transport'': — j —
■
[4,984,800
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
75
Kronor.
Transport
4,984,800
D. Indragningsstaten,
Visby.
Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................
1,100
Kustroddaren W. A. Engqvist....................................................................................
900
Simrishamn.
Kustroddaren S. E. C. Ekvall...................................................................................
700
Malmö.
Kustvakten till häst J. A. Möller ..............................................................................
400
Landskrona.
Kustroddaren A. P. L. Bahr .....................................................................................
700
1
Hälsingborg.
Roddaren G. Schér...................................................................................................
300
Kustvakten till fot C. J. Persson ............................................................................
360
» > P. Johansson................................................................................
400
Halmstad.
Kustroddaren J. R. Bengtsson....................................................................................
700
]
i
Kustuppsyningsmannen J. Thorbjörnsson.....................................................................
800
Falkenberg.
Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................
800
Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................
1,100
Varberg,
Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson.............................................................
800
Kustroddaren J. A. Berndtsson ...................................................................
700
» J. A. A. Gustafsson..............................................................................
700
» A. Andersson .......................................................................................
700
Transport
11,160(4,984,800
76
Statsutskottets utlåtande Nr. 7.
Kronor.
Transport
11,160
4,984,800
Göteborg.
Kustroddaren E. Svensson ......................................................................................
700
» A. L. Sätherström...................................... ........................................
700
1
,
Lysekil.
Kustroddaren C. W. H. Öfverman............................................................................
700
Härnösand.
Vaktmästaren N. F. Rosenqvist........................................ ........................................
700
Östersund.
Gränsridaren J. P. Bodin.........................................................................................
700
14,660
E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare.
Förslagsanslag .....................................................................................................
—
300,000
F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.
a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag ..............................................................................
25,000
1
b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................
10,000
35,000
G. Omkostnadsstaten.
Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................
7,570
» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................
20,000
i
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag
15,000
Transport
42,570
5,334,460
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
77
Kronor.
Transport
42,570
5,334,460
| Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-
personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ..................................................
30,000
» » expenser, förslagsanslag .......................................................................
125,000
1 » » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................
20,000
! » > läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........
15,000
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................
32,000
» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom
nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningama .................
1,500
: » » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............
175,000
» > utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag .................................................
21,000
» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag
125,000
>'' » hemliga utgifter....................................................................................
9,000
» » diverse utgifter, förslagsanslag ......................
45,620
641,690
Summa kronorj
5,976,150
Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1914.
Kronor.
Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:
1 ordförande ...................................
................ 600: —
2 ledamöter å 375 kronor.......................................................
................ 750: —
1'' notarie.....................................
................ 750: —
2,100
Öviiga i ådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga hreven den 15 februari 1841 och
den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.......................
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län.....
1,900
750
* * » i gränstullrätten inom Norrbottens län .....
» » tolk för finska språket vid » » » *
2,000
300
250
70
100
* * präst i Sandhamn ..............................
» » skollärare i Landsort............................
» » >i Huvudskär...................................................
» » » i Sandhamn..............................
100
Summa kronori
7,570
78
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Bil. B.
Förslag
till
Ändring av § 18 i gällande avlöningsregleinente för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
§ 18-
Föreståndare för tullförvaltningsavdelning i Göteborg eller Malmö,
vilken kan bliva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden,
som beröra flera tullförvaltningsavdelningar i den stad, där han är anställd,
eller andra lokaltullförvaltningar inom samma stads tullkammardistrikt
benämnes under uppdragets innehavande tulldirektör och må för sådant
uppdrag tilldelas särskilt arvode, beräknat efter högst 1,000 kronor
för år.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Tabell över anslagen under riksstatens sjunde
1918 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
17,000
—
—
58,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
...
—
—
—
4,300
—
—
-
79,300
-----
—
-
119,900
—
....
—
157,400
—
—
—
—
—
—-
915,000
—
140,165
—
Departementet.
Departementschefen............................................................................
Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli ....................
Provisorisk lönereglering i departementet, förslagsanslag............
Extra föredragande i departementet................................................
Extra kanslisekreterare i departementet.........................................
Biträde inom departementet vid beredning av ärenden rörande
högst ...............................................................................................
De centrala ämbetsverken.
Kammarkollegium:
Kammarkollegium............................................................................
Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium
Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontor tillhörande
Statskontoret:
Statskontoret. Nuvarande belopp................................................
ökas med........................................................................................
Förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret................
Mynt- och justeringsverket:
Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift
anslag, att av inkomster av myntning och justering direkt
Kommerskollegium:
Kommerskollegium .............................................■_..........................
Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskolleFörstärkning
av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå
Anställande av en teknisk konsulent å kommerskollegii industriHandläggning
hos kommerskollegium av ärenden rörande
Arvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium ....
Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella medArvode
till en vaktmästare hos kommerskollegium ................
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
81
huvudtitel. Finansdepartementet.
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
bankväsendet m. in., förslagsanslag,
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
17.000
58.000
4,300
ö.
Kronor
7,965
7,000
7,975
ö.
Säger för departementet.
—
—
—
~
79.300
—
22,940
—
handlingar ........................................
119,900
-
6,000
1,500
—
119,900
-
7,500
.................................... 157,400: —
.................................... 16,100: —
178,500
13,250
—
173,500
13,250
förenade kostnader, reservations-
utgå..................................................
—
—
—
_
915,000
—
—
—
gium, förslagsanslag........................
byrå..................................................
svenska fartygs registrering m. m.
delanden» ........................................
............................................................
140,165
—
12,890
10,532
5,825
10,850
3,000
10,000
1,175
_
—
140,165
54,272
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 11
82
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1913 års
riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
—
—
258,300
—
34,800
—
20,250
—
2,000
—
57,050
—
—
50,600
--j
—
435,700
-
-
47,000
__
—
—
2,181,115
—
—
—
33,000
—
2,700
—
6,000
8,700
—
—
—
41,700
Kammarrätten:
Kammarrätten ................................................................................
Anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre extra
biträden ........................................................................................
Statistiska centralbyrån:
Avlöningsmedel. Nuvarande belopp...........................................
ökas med........................................................................................
Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar,
varande belopp ............................................................................
ökas med......................................................................................
Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra, extra
Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska
Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. in.
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag............................
Överintendentsämbetet:
Overintendentsämbetet....................................................................
Provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendents
Patent-
och registreringsverket:
Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamoch
varumärkesavgifters samt registreringsavgifters medel
belopp............................................................................................
ökas med...................................................................................
Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och läns
slag
av registrering, förslagsanslag ........................................
Bankinspektionen:
Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reservainspektionen
direkt utgå...........................................................
Bergsbruket.
Bergsstaten .............................................................................
Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag
Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:
Bestämt anslag .....................................................................
Reservationsanslag.................................................................
Bergsskolorna i Filipstad och Falun...................................
P Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
-) Av Kung!. Maj:t föreslagen höjning, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
so
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
revisorer och fyra extra räkne-
Kronor
258,800
Ö.
Kronor
15,800
Ö.
Kronor
258,300
Ö.
Kronor
15,800
Ö.
...................................... 34,800: —
........................................ 4,500: —
reservationsanslag. Nu-
........................................ 20,250: —
........................................ 190: —
ordinarie aktuarier ........................
centralbyrån, förslagsanslag............
anslagna medel................................
39,300
20,440
2,000
21,200
10,370
046,600
—
61,740
78,170
6,745
ämbetet, förslagsanslag....................
50,600
__
6,745
50,600
het, reservationsanslag, att av patent- direkt utgå. Nuvarande
.................................... 435,700: —
....................................-’) 108,500: —
styrelsernas befattning med vissa
544,200
4,000
544,200
4,000
tionsanslag, att av bidrag till bank-
47,000
Säger för de centrala ämbetsverken
—
—
—
2,310,405
179,737
—!
j
33,000
|
2.700
____
!
11,200
“
6,000
—
— :
8,700
__
_
_
—
— !
—
25,400
—
Säger för bergsbruket
—
—
—
—
41.700|
—
36,600
—
84
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1913 års riksstat anslår:
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
—
—
11,500
—
—
—
—
—
—
__
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
11,500
—
106,500
—
—
-
_
_
_
_
-
—
—
—
106,500
—
Handel och sjöfart.
Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart ............................
Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm ........
Handelsundervisningsanstalter, förslagsanslag, högst ....................
Understöd till Göteborgs handelsinstitut, grosshandelssocietetens
Schartaus praktiska handelsinstitut) samt Malmö och Hälsingterminen
1913 ävensom till Hälsingborgs handelsgymnasium
Exportstipendier, reservationsanslag ................................................
Handelsstudiestipendier, reservationsanslag ....................................
Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet under
Ersättning åt sjömanshusen ............................................................
Arvoden till två dispaschörsassistenter............................................
Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster .......................
Fartygsinspektion ................................................................................
Subventioner:
Understöd åt aktiebolaget svenska Amerika-Mexikolinjen för
fartygsförbindelse mellan Sverige och Nordamerika ............
Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för uppehållande
bunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt La PlataUnderstöd
till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet
bunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Ostasien,
Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande
delse mellan Sverige och Australien........................................
Industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag. Nu
ölcas
med ....................................................................................
Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ........................
Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste läraren vid
andre läraren därstädes S. H. von Schedvin ............................
Understöd till Sveriges hantverksorganisation................................
Beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök vid Baltiska
Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd...............................
Säger
) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
85
i Stockholm handelsskola (Fr
borgs högre handelsinstitut för h<
för år 1914 ............................
år 1913
uppehållande av regelbunden ång
-
under aren 1911—1915 av regelländerna
och Brasilien....................
för fortsatt uppehållande av regelförstatsanslag,
högst........................
Säger för handel och sjöfart
varande belopp ....
vävskolan i Borås Ä. Krebs samt
106,500:
15,000:
utställningen i Malmö år 1914 ....
för industri, hantverk och slöjd!
t
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
1 ö.
Kronor
Ö.
Kronor
1
ö.
|
i
11,50C
—
!
J
—
—
—
—
—
30,000
_I
3
J
203,000
| —
—
■
—
-—
1—
—
i-
*) 24,000
• —
—
—
I—
—
—
20,000
—
—
—
—
—
I-
20,000
._1
—
--
—
—
—
16,800
-!
—
—
—
—
--
—
40,000
-
—
—
—
—
—
4,000
— .
—
—
—
—
—
*) 35,000
—
—
*) 170,000
—
—
—
150,000
_j
--
—
100,000
—
—
210,000
—
—
—
—
1
—
100,000
—.
_
—
560,000
—
—
—
—j
214,500
—
919,800
—
_ j
121,500
■—
— i
—
|
—
4,800
--
—
— :
—
750
— |.
— ;
—
—
—
4,000
—
—i
— 1
— j
—
—
90,000:
;
—i
— 1
— 1
—
—
15,000
— |.
—
_i
1
121,500
114,550 -
86
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Skatteomkostnader.
Tullverket, förslag samlag. Nuvarande belopp............................
ökas med..................................................................................;■•••
Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning
Kontrollstyrelsen ....................................................................:.....••••••
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag. Nuvarande be
minskas
med ................................................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..........................................
Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,
Observations- och uppbördsprocenter m. in., förslagsanslag ........
Kronans publika hus.
Lyshållning in. il. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,
Byggnader och reparationer, reservationsanslag ............................
Anordnande av värmeledning i kammararkivets lokaler ............
Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts byggnad ^ ............
Yissa ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå............
Beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen
mäterikontoret i samma län ............................_•...........;.............;•
Anordnande av elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å
Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna å r.ordÄndrings-
och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d. hus
Reparation av Riddarholmskyrkan...................................................
De kung], teatrarna,
Kung!, operan .............................................................;......................
Brandförsäkring'' av operabyggnaden och dramatiska teaterns
Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad
60,000)—i
1913 års
riksstat anslår:
Ordinarie
Ordinarie
anslag
anslag
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
—
—
5,953,900
—
—
—
34,200
—
—
—
1,100,000
—
_
420,000
_1
—
720,000
—
—
10,000
—)
—
—
8,238,100
_
50,000
300,000
_
—
1 —
-
350,000
—-
60,000
*) Av Kungl. Maj-.t föreslaget belopp, varöver u
tskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande,.
Statsutskottets utlåtande AV 7.
87
............................. 5,953,900: —
................................ 22,250: —
lopp ........................ 1,100,000: —
................................ 200,000: —
förslagsanslag....................................
Förslag till blivande riksstat:
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
| Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
-
I ö.
-
Kronor
ö.
! Kronor
5,976,150
34,200
900.000
420.000
720.000
10,000
i
_
Kronor
232,015
—
tf.
Säger för skatteomkostnader
förslagsanslag....................................
.....
i Kopparbergs län ävensom åt lant-
nordvästra Djurgården....................
västra Djurgården............................
å Riddarholmen................................
—
—
—
—
8,060,350
—
232,015
—
_
—
50,000
300,000
8,750
6,000
12.500
100,000
*) 21,000
*) 138,000
57.500
*) 100,000
Säger för kronans publika hus
_____
—1
—
350,000
“1
443,750
—
60,000
byggnad ............................................
- I
—
—
40,175
lösegendom........................................
—
—
—
_
_
3,668
förvarad lösegendom........................
— |
—
—
—
—
—
1,735
Säger för de kung], teatrarna
_______I
—
---
—
60,000
TT
_ _i
45,578
—
88
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1913 års riksstat anslår:
Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................................."V"
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag. JNu
ökas
med ..........................................................-........................
Städers friheter, förslagsanslag:
Direkt anvisning ............................................................................
Friheter ............................................................................................
Restitutioner, förslagsanslag ..................._■......................
Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting
Ny upplaga av handboken »Sveriges land och folk»...................
Ersättning för av statskontoret gjorda förskott............................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............................
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag............
Bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag ....................
Extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän och bet] an te
ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ........................................
Extra utgifter, reservationsanslag ..................... ......................:
Bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i
Francisco år 1915............................................................................
Ordinarie
anslag
Ordinarie
anslag
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
55,000
__
—
—
2,900,000
—
44,670
30
I
44,700
—
—
300,000
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50,000
-
_
—
100,000
—
—
-
133,034
—
—
—
—
—
—
_
32,000
—
—
—
—
3,614,734
—
-
—
14,682,949
—
*) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
89
Förslag till blivande riksstat:
u !-----
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
J Kronor
i Ö*
Kronor
ö.
vararande belopp ... 2,900,000: —
................................... 100.000: —
—
1
—
55,000
~
—
—
44,670
3,000,000
1
30
—
—
44,700
—
—
—
300,000
—
_
_
—
—
—
—
—
1,450,000
—
—
—
—
—
—
70,000
—
—
—
—
-
—
497,475
_
—
—
—
50,000
—
_
__
—
— 1
—
—
100,000
—
__
_ •
i till finansdepartementet hörande
—
133,034
—
—
|
— j
—
—
—
—
3,500
_
en internationell utställning i San
“
~ j
32,000
i
—
-
— .
............................................................1
_ j
—
— ,
—
— 1
—
*) 350,000;
_ ''
Säger för diverse:
— j
— i
—
3,714,734|
2,370,975;
—
Summa
!
— 1
1
1
-1
14,952,489|
-|
4,365,945)
—
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)
12
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:7 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten