Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1913-03-31 · 88 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 85 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:7, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(3:e Avd.)

A. Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1

under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda dag

i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat

för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 8,160 kronor, därav högst 175

kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning under semester

och varav 195 kronor finge av Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913

förskottsvis av tillgängliga medel såsom tillägg till det i 1913 års riksstat

för samma ändamål anvisade belopp av 7,770 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2—3 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det av departementschefen

i nämnda yttrande åberopade anförande av chefen för justitie
-

Provisorisk

lönereglering

i departementet.

[!•]*)

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

departementet till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet.

utskottets Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

yttrande. angjaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i departementet, av vad

innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i

justitiedepartementet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk

lönereglering för justitiedepartementet angivna

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,

på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av

7,965 kronor, därav högst 175 kronor må användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

Extra före- 2:o) Kungl. Maj:t har i punkt 2 av huvudtiteln föreslagit Riks
finansdeparte-

dagen att för beredande av ersättning åt en extra föredragande i finansmentct.

departementet å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

[2-] Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, må för beredande av ersättning åt en extra

föredragande i finansdepartementet å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

Extra kan- 3;o) Under punkt 3 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

sUffinans.re Riksdagen att till arvode åt en extra kanslisekreterare med tjänstgöringsdepartementet.

skyldighet enligt de av departementschefen angivna grunder å extra stat

[3-] för år 1914 bevilja ett belopp 7,975 kronor med rätt för Kungl. Maj: t

att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 4—8 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har iitskottet till behandling förehaft eu

inom Andra kammaren av friherre E. Palmstierna väckt motion (nr 121),

däri hemställts, att Riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts uti statsverkspropositionen

gjorda hemställan under sjunde huvudtiteln att till arvode

åt en extra kanslisekreterare inom finansdepartementet å extra stat för

år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Då sammanförandet av samtliga ärenden rörande kommunernas

finanser till ett departement givetvis bereder möjlighet till deras behandling

efter mera enhetliga grunder än som hittills under deras uppdelning

på två departement kunnat äga rum, synes det utskottet, att Kungl.

Maj:t haft goda skäl för denna åtgärd. Och har utskottet, i olikhet

med motionären, för sin del icke funnit något att i princip erinra mot

dessa ärendens förläggande för närvarande till finansdepartementet och

nödiga provisoriska åtgärders vidtagande därstädes för ärendenas omsorgsfulla

handläggning. En sådan anordning, som med hänsyn till

mängden av föreliggande ärenden av denna art samt det önskvärda i,

att desamma må erhålla en i möjligaste mån likartad, sakkunnig och

skyndsam behandling, synes vara omedelbart påkallad, behöver, enligt

utskottets förmenande, icke innebära något prejudicerande av vare sig

detta arbetes framtida organisation eller finansdepartementet såsom slutlig

plats för ifrågavarande ärendens framtida behandling. Vid sådant förhållande

och då den av Kungl. Maj:t för ändamålet nu begärda förstärkningen

i departementets arbetskrafter synes vara erforderlig samt vad

motionären i övrigt emot denna anordning anfört icke torde äga tillräckligt

fog för sig, har utskottet ansett sig böra med avstyrkande av

motionärens framställning biträda Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med avslag å friherre Palmstiernas

i ämnet väckta motion, må till arvode åt en extra kanslisekreterare

med tjänstgöringsskyldighet enligt de av

departementschefen angivna grunder å extra stat för

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Anställande

av cn extra

advokatfiskal

hos kammarkollegium.

[4-]

Ordnande av

vissa kammarkollegii

aktuarickontor

tillhörande

handlingar.

[5.]

år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor med rätt

för Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera

2,725 kronor.

B. De centrala ämbetsverken.

4:o) Vidare bär Kungl. Maj:t i punkt 4 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för anställande hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal

på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 6,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—14 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, må för anställande hos kammarkollegium

av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) 1 punkt 5 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
dagen

att för ordnande av vissa till kaminarkollegii aktuariekontor hörande

handlingar på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 15 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts i denna

punkt gjorda framställning, hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii

aktuariekontor hörande handlingar på extra stat för år

1914 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

statskontoret. 6:o) Under punkt 6 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen dels medgiva, ej mindre att i staten för statskontoret må

från och med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

5

missarie och byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för

två tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor,

därav lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg

300 kronor; än även att nämnde tjänstemän må äga rätt, statskommissarien

och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter

5 års tjänstgöring samt en var av nämnde tjänstemän av första

lönegraden till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och

15 års tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av

dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 16—54 i statsrådsprotokollet.

Förslaget innebär uppförande å statskontorets stat av ytterligare

eu statskommissarie och byråchef samt två tjänstemän av första lönegraden,

avsedda, den ena till biträde åt den nye byråchefen och den

andre för inkomst-, fond- och stämpelbyrån; och skulle enligt förslaget

vid bifall därtill det på sjunde huvudtitelns extra stat till förstärkning

av arbetskrafterna inom statskontoret sedan flera år tillbaka uppförda

anslaget å 16,500 kronor, varav 6,000 kronor avsetts för anställande av

en extra byråchef och 250 kronor för avlönande av hans vikarie under

semester, kunna från och med år 1914 nedsättas med det för extra byråchefens

avlönande och semesterledighet nu utgående anslagsbeloppet,

6,250 kronor.

Härjämte skulle å extra stat anvisas 3,000 kronor för en extra

revisorstjänst för riksbokslutsbyråns räkning, varigenom och då för

kostnaderna för stämpelexpeditionen jämväl för år 1914 liksom för åtskilliga

föregående år erfordras 10,250 kronor, för förstärkning av statskontorets

arbetskrafter å extra stat för sistnämnda år skulle behövas 13,250

kronor.

Då av den förebragta utredningen tydligen framgår, att ämbetsverket

är i verkligt behov av den begärda arbetsförstärkningen, vars

erforderlighet vitsordats jämväl av löneregleringskommittén, får utskottet,

som i nästa punkt avgiver förslag om anslagsbehovet å extra stat, tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

av arbetskrafterna

inom statskontoret,

[7-]

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

i

kommers - kollegium,

[8.]

att Riksdagen må

a) medgiva ej mindre att i staten för statskontoret

må från och med år 1914 uppföras avlöning för

ytterligare en statskommissarie och byråchef med

8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor, och ortstillägg 600 kronor,

ävensom för två tjänstemän av första lönegraden, för

vardera med 4,000 kronor, därav lön 2,200 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg

300 kronor,

än även att nämnda tjänstemän må äga rätt,

statskommissarie!! och byråchefen till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring samt en var av

nämnde tjänstemän av första lönegraden till tre ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års

tjänstgöring,

b) förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå

av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg; samt

c) godkänna de av departementschefen för åtnjutande

av dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor

och bestämmelser.

7:o) Kungl. Maj:t har i punkt 7 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna

inom statskontoret anvisa ett belopp av 13,250 kronor. Departementschefens

yttrande återfinnes å sid. 55 i statsrådsprotokollet.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

yttrat i fråga om förevarande anslagsbehov får utskottet hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till

förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret anvisa

ett belopp av 13,250 kronor.

8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i

konnnerskollegium, i enlighet med av departementschefen tillstyrkta

grunder och på av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914

bevilja ett förslagsanslag av 13,085 kronor, därav högst 375 kronor må

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

7

användas till höjning av vikariatsersättning under semester och varav

195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriska

ålderstillägg åt förste vaktmästaren och eu andre vaktmästare.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—58 i statsrådsprotokollet.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i kommerskollegium, av

vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare

i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk löneregleringför

befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet

med av departementschefen tillstyrkta grunder och på

av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914

bevilja ett förslagsanslag av 12,890 kronor, därav högst

375 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

9:o) Kung]. Maj:t har i punkt 9 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1914 till anställande å kommerskollegii

industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder och på de av honom förordade villkor, av en extra

byråchef och en extra sekreterare anvisa ett belopp av 11,113 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 58—63 i statsrådsprotokollet.

I 1912 års statsverksproposition gjordes av Kungl. Maj:t under

punkt 29 av sjunde huvudtiteln enahanda framställning för''år 1913.

Vid behandlingen därav yttrade Riksdagen, att behovet av en extra

föredragande å kommerskollegii industribyrå under de år, som återstode

till dess det pågående utredningsarbetet angående kollegii ombildning

kunde leda till genomförandet av en definitiv omreglering av ämbetsverket,

vore till fullo ådagalagt. Då emellertid med hänsyn till det

åsyftade utredningsarbetet de åtgärder, som då kunde komma i fråga

för beredande av ökade arbetskrafter åt byrån, måste såsom kollegium

självt, anfört bliva av temporär varaktighet och helt provisoriska, syntes

det Riksdagen icke vara lämpligt att tillgodose byråns förenämnda behov

av en extra föredragande genom en så fast anordning som uppförandet

av en extra byråchef. Frågan borde däremot lämpligen kunna ordnas

Utskottets

yttrande.

Anställande

av en extra

byråchef och

en extra sekreterare

å kommerskollegii

industribyrå.

[9-]

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Anställande

av en teknisk

konsulent å

kommers•

kollega

industribyrå.

[10.]

Utskottets

yttrande.

på enahanda sätt som dittills med den skillnad, att Riksdagen anvisade

därför erforderliga medel. Med tillämpning av då gällande beräkningsgrund

skulle sålunda för avlönande av en extra föredragande å byrån

erfordras, för år räknat, ett belopp av 7,250 kronor, varav 2,250 kronor

lämpligen borde anses såsom tjänstgöringspenningar.

På grund härav och då till vikariatsersättning under den extra

föredragandens semester beräknades ett till 282 kronor avrundat belopp,

anvisade Riksdagen å extra stat för år 1913 till förstärkning av arbetskrafterna

å kollegii industribyrå år 1913 i huvudsaklig överensstämmelse

med de av Riksdagen angivna grunder ett belopp av 10,532 kronor.

Med avseende härå och då de skäl till frångående av den utav

Riksdagen sålunda uttalade uppfattningen i fråga om lämpligaste sättet

för tillgodoseende av ämbetsverkets behov av den ifrågavarande arbetsförstärkningen,

vilka nu blivit framlagda, icke synas utskottet avgörande,

har utskottet ansett, att Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning

icke bör i vidare mån bifallas än att till ämbetsverkets förfogande för

tillgodoseende av dess förenämnda behov av arbetsförstärkning under år

1914 ställes enahanda belopp som för år 1913 att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med de av Riksdagen sålunda godkända grunder.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för år

1914* till förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrå i huvudsaklig överensstämmelse

med av utskottet härovan angivna grunder beviljar

ett belopp av 10,532 kronor.

10:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 10 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1914 till avlönande av en teknisk

konsulent å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen angivna grunder och på de

av honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 5,825 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 63—72 i statsrådsprotokollet.

De skål, som blivit anförda såväl av Sveriges hantverksorganisation

och kommerskollegiikommittén som av Kungl. Magt till förmån för

inrättandet av en teknisk konsulentbefattning å kommerskollegii indu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

stribyrå, synas icke kunna frånkännas giltighet. Hantverkets betydelse

för landets näringsliv samt önskvärdheten av vaken anpassning från

hantverkets sida etter våra dagars hastiga utveckling å olika yrkesområden

motivera enligt utskottets uppfattning väl tillkomsten av en rådgivande,

initiativtagande och organiserande funktionär för denna del av

näringslivet i statens industri- och yrkesfrämjande verk. De uppgifter,

som redan ifrån början föreligga, torde också i avseende på tjänstens

karaktär och löneförmåner påkalla den ställning för innehavaren av befattningen

ifråga, som i propositionen blivit föreslagen. I berörda avseenden

finner sig alltså utskottet kunna förorda bifall till Kund. Makts

förslag. J

Häremot synes det utskottet finnas anledning betona, att ett direkt

inordnande av denna befattning under en sekreterare och assistenttjänst

å industribyrån kan medföra den olägenheten, att fullgörandet av

rent expeditionella och tekniska uppdrag å byrån bliva huvudsak och

arbetet för hantverksintressenas främjande bisak. Enligt utskottets åsikt

bör förhållandet vara det motsatta. Vid besättandet av denna tjänst

synes det vara av synnerlig vikt, att därtill förvärvas en med hantverkets

ställning och behov förtrogen och för detta näringsområdes höjande

intresserad person, som sättes i tillfälle att ägna huvudparten av sin

kraft åt denna uppgift; vilket givetvis icke hindrar, att han, i den mån

tid och förhållanden medgiva, i övrigt tages i anspråk för jämväl annat

arbete å industribyrån.

Under detta uttalande, som emellertid icke torde behöva föranleda

särskilda villkor för anslagets beviljande, får alltså utskottet hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 till

avlönande .av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå

anvisa ett belopp av 5,825 kronor.

ll:o) På grund av Kung], Majrts i punkt 11 av huvudtiteln därom Handläggning

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet kommers.

(sid. 73—74) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, *SeTr7-

rande svenska

att Riksdagen må, i likhet med vad för inneva- Itrering m.9L.

rande år ägt rum, till bestridande av kostnader för fil.]

handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande

svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år

1914 anvisa ett belopp av 10,850 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Arvode till

ett sjötekniskt

biträde hos

kommerskollegium.

[12.]

Utgivande av

eu periodisk

publikation,

n kommersiella

meddelanden11.

[13.]

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

12:o) Med anledning'' av Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

(sid. 74—75) får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för vart

och ett av åren 1908—1913 ägt rum, till beredande

av arvode åt ett sjöteknisld biträde hos kommerskollegium

på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 3,000

kronor.

13:o) Uti punkt 13 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för utgivande genom kommerskollegii försorg av en

periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse

med den av departementschefen förordade plan på extra

stat för år 1914 anvisa ett belopp av 12,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 75—80 i

statsrådsprotokollet.

Då behov synes föreligga av en sådan praktisk ekonomisk tidskrift

som den nu ifrågavarande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet

av särskilda medel för dess utgivande. Då emellertid planen för

publikationen ännu icke är slutgiltigt fastställd, i det frågan om åt vilken

myndighet utgivandet av översikt av den ekonomiska situationen till

vägledning för bedömandet av den allmänna ekonomiska konjunkturen

(krisbarometern) bör anförtros, måst hållas öppen i avbidan på Kungl.

Maj:ts slutliga prövning av den genom Riksdagens skrivelse den 25

april 1911 å bane bragta frågan om åvägabringande av dylika översikter,

samt i detta sammanhang icke kunnat träffas något avgörande

om den nedsättning i anslaget till Sveriges allmänna exportförening,

som givetvis måste bliva en följd av kommerskollegii övertagande för

framtiden av utgivandet av konsulernas berättelser och rapporter, har

utskottet icke funnit sig kunna biträda departementschefens mening

därom, att frågan om publikationen nu befinner sig i det läge, att den

bör kunna bliva föremål för ett mera fast och definitivt ordnande för

framtiden. Och har utskottet funnit ett stöd för sin uppfattning härutinnan

i det av kommerskollegiet gjorda uttalande i ämnet, som återfinnes

under punkten 12 av sjunde huvudtiteln i 1912 års statsverksproposition

och vari anföres, att kollegium »vill starkt framhålla angelägenheten av

att vid utgivandet av en publikation med ifrågavarande syfte framgå med

all varsamhet och att låta utvecklingen av programmet för densamma

fortskrida allenast efter hand med vägledning av vunnen erfarenhet».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

11

Vid sådant förhållande och då man ännu icke äger kännedom om, hur

tidskriften kommer ätt fylla sin uppgift, har utskottet ansett sig kunna

allenast på det sätt biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att

utskottet för sin del tillstyrker anvisande av ett belopp av 10,000 kronor

för den ifrågavarande publikationens utgivande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för utgivande genom kommerskollegii

försorg av en periodisk publikation »kommersiella

meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse med den

av departementschefen förordade plan, på extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

14:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 14 av huvudtiteln därom

gjorda framställning och under åberopande av vad i statsrådsprotokollet

(sid. 81) blivit i ärendet anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för åren

1911—1918 ägt rum, till beredande av arvode åt en

vaktmästare hos kommerskollegium på extra stat för år

1914 anvisa ett belopp av 1,175 kronor.

15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 15 av

huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 82) i ämnet innehåller får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1914 för

anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre

extra revisorer och fyra räknebiträden bevilja 15,800

kronor, därav högst 800 kronor må avses till vikariatsersättning

under semester.

16:o) Under punkterna 16 och 17 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen

dels medgiva att i staten för statistiska centralbyrån må från och

med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en förste aktuarie med

4,500 kronor, därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

samt att nämnda förste aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg

å vartdera 500 kronor efter 5 respektive 10 års tjänstgöring;

Arvode till en

vaktmästare i

kommer skolleqium.

[14.]

Anställande

å kammarrättens

revisionsavdelning

av tre

extrarevisorcr

och fyra

räknebiträden.

[15.]

Avlöning smedel

för

statistiska

centralbyrån

ävensom

arvoden åt

tillfälliga biträden

samt

vikariatsersättningar.

[16, 17.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

dels förklara, att berörda åld ers tillägg- skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i

övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande

jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste aktuarie;

dels höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till

20,440 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 83—85 i statsrådsprotokollet,

varjämte torde i fråga om rättsstatikens överflyttande från justitiedepartementet

till statistiska centralbyrån få hänvisas jämväl till vad

chefen för justitiedepartementet därom yttrat å sid. 2—20 i det vid

statsverkspropositionen fogade protokollet över justi tiedepartementsärenden

för den 14 januari 1913.

Utskottet, som på förekommen anledning förvissat sig om, att

frågan om rättsstatistikens överflyttande från justitiedepartementet till

statistiska centralbyrån ännu icke blivit av Kungl. Maj:t avgjord, har

för sin del icke funnit något att erinra mot en dylik anordning, vars

lämplighet torde vara av den därom förebragta utredningen till fullo

ådagalagd. I anledning härav och då den för ändamålet begärda förstärkningen

av centralbyråns personal synes utskottet av behovet påkallad,

har utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, ansett sig böra tillstyrka bifall

till detsamma.

På grund därav och under uttalande av sin tillfredsställelse med

att centralbyråns förnyade begäran om uppförande å centralbyråns stat

av avlöning för en byråchef, avsedd för jordbruks- och fiskeristatistiken,

varom förslag förelagts föregående års Riksdag, men då icke vunnit

Riksdagens bifall, icke föranlett någon åtgärd från Kung]. Maj:ts sida,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) medgiva, att i staten för statistiska centralbyrån

må från och med år 1914 uppföras avlöning

för ytterligare en förste aktuarie med 4,500 kronor,

därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

samt att nämnda förste aktuarie må äga

rätt till två ålderstillägg å vartdera 500 kronor efter 5

respektive 10 års tjänstgöring;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. J3

b) förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av

det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg;

c) besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal

i övrigt gällande villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande jämväl skola äga

tillämpning på nämnda förste aktuarie; samt

d) höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor,

med 190 kronor till 20,440 kronor.

17:o) Kung!. Maj:t har i punkt 18 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1914 anvisa dels till arvode åt en

extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av

5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma

ämbetsverk ett anslag av, för vardera 3,900 kronor eller tillsamman

till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie

aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 86 — 87 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Muj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1914 anvisa

dels till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie

i statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor,

dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i

samma ämbetsverk ett anslag av för vardera 3,900

kronor eller tillsamman till arvoden åt en extra ordinarie

förste aktuarie och lyra extra ordinarie aktuarier

i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

18:o) 1 punkt 19 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till provisorisk lönereglering lör befattningshavare i statistiska

centralbyrån, i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder

och på de av honom förordade villkor, på extra stat för år 1914 bevilja

ett förslagsanslag av 10,470 kronor, därav högst 325 kronor må användas

till höjning av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor

Arvoden åt

en e. o. förste

aktuarie och

fyra e. o.

aktuarier i

statistiska

centralbyrån.

[18-]

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

i statistiska

centralbyrån.

[19-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriskt ålderstillägg

åt förste vaktmästaren i ämbetsverket.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—88 i statsrådsprotokollet.

utskottets Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

yttrande. ansiaget till ålderstillägg åt en vaktmästare i statistiska centralbyrån,

av vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare

i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet

med de av departementschefen tillstyrkta grunder och

på de av honom förordade villkor, på extra stat för

år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 10,370 kronor,

därav högst 325 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

Förstärkning 19:o) Uti punkt 20 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

avoden *åt till- Riksdagen att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden

fäuiga biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättmngar därstädes a

,n. m hos stel- or<Jinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

tisUska central- °

hyran anslagna clV 46^600 KrOnOT.

medel.

Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under Riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

i Överintendentsämbetet.

[21-J

20:o) Vidare har Kungl. Magt i punkt 21 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,

med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet

med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom

i övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag

av 6,940 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning

av vikariatsersättning under semester och varav 195 kronor må disponeras

redan under år 1913 för beredande av provisoriska ålderstillägg

åt förste och andre vaktmästarna hos överintendentsämbetet.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93—94 i statsrådsprotokollet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade utskottets

anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i överintendentsämbetet, vttrandeav

vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare

i justitiedepartementet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag

av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av

departementschefen tillstyrkta grunder och på de av

honom i övrigt förordade villkor, på extra stat för

år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,745 kronor,

därav högst 145 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

21:o) Under punkt 22 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit UpprättRiksdagen

att till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet bland de ordinarie anslagen under sjunde huvudtiteln beräkna registreringlsåsom

reservationsanslag ett belopp av 544,200 kronor. verkets verk
över

denna framställning kommer utskottet att framdeles under r22 l

Riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 23 av Kostnader,

huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad stats- , tarfn~

oj . i ii i / • i ° . i o ii i ö i ledas av bver
radöprotokollet

(sid. 95) i amnet innehåller, far utskottet hemställa, ståthållare!.

betets och läns
T)

*i i o • ti i styrelsernas

att Kiksdagen ma, i likhet med vad för inne- befattning med

varande år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för vissa, sla? av

den överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande ^3 ]

befattning med registreringar och anmälningar till förenings-,

försäkrings- och handelsregistren å extra stat för

år 1914 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom

medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Provisorisk

lönereglering

för bergmästarna.

[24.]

Bergsskolorna

i Filipstad och

Falun.

[25.]

C. Bergsbruket.

23:o) På grund av Ivungl. Maj:ts framställning i punkten 24 av

huvudtiteln och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 96

—97) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande av provisorisk

lönereglering åt bergmästarna i enlighet med av departementschefen

tillstyrkta grunder och på av honom förordade

villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag

av 11,200 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 25 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

dels att å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor, att under

huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd

för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande

av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, dels

ock medgiva, att vad som kan varda besparat å det för beredande av

understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade anslag

må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas i

anspråk.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må

a) å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor,

att under huvudsakligen enahanda villkor, som

hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande

ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,

b) medgiva, att vad som kan varda besparat å

det för beredande av understöd av ifrågavarande slag

å 1913 års riksstat anvisade anslag må i mån av

behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas

i anspråk.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

D. Handel och sjöfart.

25:o) I punkt 26 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen

att? undGr förutsättning* att vGrksamhetGn vid handGlshögskolan

i _ Stockholm fortsattes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom

bidrag till underhållande av samma skola på extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 50,000 kronor att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1913

och återstående hällten under vårterminen år 1914, under villkor att

minst tolv friplatser för studerande vid högskolan under läsåret 1913

—1914 inrättas.

Vidkommande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till sid. 100—104 i st; itsrådsprotokoliet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen, i likhet med vad under föregående

år ägt rum, må, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm, fortsattes

efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag

till underhållande av samma skola på extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att till

handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas

med hälften under höstterminen år 1913 och

återstående hälften under vårterminen år 1914, under

villkor att minst tolv friplatser för studerande vid

högskolan under läsåret 1913—1914 inrättas.

26:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att, med gillande i huvudsak av de utav departementschefen

anförda grunder för handelsnndervisningens ordnande,

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under

rubrik handelsundervisningsanstalter uppföra:

till handelsgymnasier ett förslagsanslag högst 110,000 kronor,

till handelsskolor ett förslagsanslag högst 40,000 kronor,

till handelsaftonskolor ett förslagsanslag högst 50,000 kronor,

samt till handelsundervisningsinspektionen ett förslagsanslag högst

3,000 kronor, tillsammans 203,000 kronor,

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 sand. 7 käft. (Nr 7.)

Bidrag till

underhållande

av handelshögskolan

i

Stockholm.

[26.]

Handelsun
-

anstalter.

[27.]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Understöd

till Göteborgs

handelsinstitut,

grosshandels - societetens i

Stockholm

handelsskola,

Frans Schartaus

praktiska

handelsinstitut

samt

Malmö och

Hälsingborgs

högre handelsinstitut

för höstterminen

1913

ävensom till

Hälsingborgs

handelsinstitut

för

är 1914.

[28.]

dels besluta, att nämnda anslag skola utgå för kalenderår:

till handelsgymnasium med högst 40,000 kronor,

till handelsskola med högst 10,000 kronor,

samt till handelsaftonskola med högst 5,000 kronor,

med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, att själv eller genom enskilda donatorer årligen

lämna ett bidrag, motsvarande minst en fjärdedel av statsunderstödet,

samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;

skolande dock till handelsgymnasium, utöver sagda belopp å 40,000

kronor, kunna utgå ett årligt bidrag av staten å 500 kronor för varje fast

anställd lärare enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Över detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

27:o) Under punkt 28 i huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen.

dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande

grunder under höstterminen 1913, på extra stat lör år 1914 anvisa ett

anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs

högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm,

vidkommande Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige

och, i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs

stadsfullmäktige till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till

minst hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt för

Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;

dels ock på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag å 3,000 kronor

till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet för kommunen

att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna

understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

28:o) Med tillstyrkande av bifall till Knngl. Maj:ts i punkterna 29

och 30 av huvudtiteln gjorda framställningar och under hänvisning till

vad statsrådsprotokollet (171—172) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisa

a) såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000

kronor för att utdelas såsom understöd under benämning

av exportstipendier till personer, som, utan officiell

ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön

eller i länder utom Europa verka för avsättning av

svenska exportartiklar; samt

b) likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp

av 20,000 kronor till liandelsstudiestipendier, att tjäna

såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska

insikter i liandelsyrket.

29:o) Kungl. Maj:t har i punkt 31 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening fortfarande

bedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som hittills samt

att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en av Kungl.

Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under

innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de utav Kungl. Maj:t

ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden för samma

ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare ett belopp av 16,800 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

detsamma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—180 i statsrådsprotokollet.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 13:o) här

ovan beträffande anslaget till »kommersiella meddelanden», får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening fortfarande bedriver sin verksamhet

i huvudsakligen samma form som hittills samt

att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager

en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag

Export- och

handels studiestipendier.

[29, 30.]

Bidrag till

Sveriges allmänna

exportförening.

[31.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning till

sjömanshusen.

[32."]

Arvoden

till tvä

dispaschörsassistenter.

[33.]

Anordnande

av stormvarningar

vid

''rikets kuster.

[34.]

till föreningens verksamhet under innevarande år å extra

stat för år 1914 utöver de utav Kungl. Maj:t ur handelsoch

sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden för

samma ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare ett

belopp av 16,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

redan under innevarande år disponera detsamma.

30:o) Uti punkt 32 har Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att å

extra stat för år 1914 under benämning »ersättning till sjömanshusen»

anvisa ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av

skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning

och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 181—182 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen, x likhet med vad för innevarande

år ägt rum, må å extra stat för år 1914 under benämning

ersättning till sjömanshusen anvisa ett anslag av

40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av skälig

ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges

inskrivning och redovisning samt med utarbetande av

sjöfartsstatistiska uppgifter.

31:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 33 av huvudtiteln

gjorda framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet

(sid. 182) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet

på extra stat för år 1914 anvisa till arvode åt två

dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm

och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var

eller tillhopa 4,000 kronor.

32:o) I punkt 34 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster bland extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av

35,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 21

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

3.3:o) Kungl. Maj:t har i punkt 35 av huvudtiteln föreslagit Riks- Bidrag till

dagen att till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja b''J3''j«ndet av

ett anslag å 725,000 kronor att utgå med 175,000 kronor för vart och “öKSS"

ett av åren 1914, 1915 och 1916 samt med 200,000 kronor för år 1917 [35.]

och att disponeras enligt de av departementschefen angivna grunder och

på de av honom förordade villkor samt att till beredande av sådant

understöd under år 1914 på extra stat för samma år anvisa ett belorm

av 175,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 183 — 194 i

statsrådsprotokollet.

Att den föreslagna flytdockan i Göteborg skulle i och för sig inne- utskottets

bära ett önskvärt tillskott i avseende å dockningsmöjligheterna inom !/ttrandelandet

torde vara uppenbart. Något principiellt skäl emot att staten

träder hjälpande emellan för tillkomsten av en ny större docka på västkusten

torde därför icke föreligga. Men för ett bifall till en framställning

därom torde oundgängligen erfordras dels att mera ingående kännedom

erhålles om, i vilken omfattning numera, efter det en med den här föreslagna,

till storleken likartad docka i Malmö under föregående år kommit

till stånd, behov av ytterligare en sådan förefinnes, dels ock att tillräckliga

garantier erbjudas för företagets utförande och vidmakthållande i fortsättningen

samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende.

Ingendera av dessa förutsättningar synes emellertid i detta fall i

erforderlig mån vara för handen.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget synes även enligt

utskottets förmenande vara till storleken fixerat utan att tillräckligt fasta

hållpunkter för bedömandet av, huru stort bidrag som från statens sida

skäligen bör ifrågakomma, kunnat erhållas.

Det lärer nämligen av den nu föreliggande framställningen, vartill

initiativet utgått från ett enskilt bolag, icke vara möjligt att afgöra, i

vad mån statens mellankomst är för frågans lösning erforderlig. Man

äger sålunda, ehuru fragan om flytdockans anordnande givetvis är

av stort lokalt intresse och det därför kunnat förväntas, att frågan från

början tagits om hand och i den män sig göra låtit framförts av staden

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Göteborg, icke ens säker kännedom om stadens ställning till densamma

och till de villkor, som i statsrådsprotokollet äro uppställda lör understödets

åtnjutande, och således icke heller om den uppoffring för dess lösande, vartill

staden eventuellt är villig. Stadens drätselkammare, och hamnstyrelse

ävensom Göteborgs stadsfullmäktiges arbetsutskott för frihamnsfrågan lära

visserligen, enligt vad av propositionen framgår, hava påvisat önskvärdheten

av den ifrågasatta dockans anläggande och framhållit, att staden

Göteborg för sin del bör kunna ekonomiskt bidraga därtill. Men några

åtgärder från stadens sida hava, såvitt utskottet har sig bekant, icke

för frågans lösning hittills företagits. Först om så sker och staden

antingen själv bygger dockan eller angiver det belopp, varmed staden

kan befinnas villig att lämna bidrag till flytdockans anordnande, synes

man, liksom i fråga om torrdockan i Malmö, kunna erhålla nödig utgångspunkt

för bedömande av, huruvida och i vad man bidrag är jämväl

från statens sida för ändamålet erforderligt. Enligt vad utskottet inhämtat

av handlingarna rörande anvisande av medel från handels- och

sjöfartsfonden till sistnämnda torrdocka, låg nämligen till grund därför

en framställning från stadsfullmäktige i Malmö, däri stadsfullmäktige

hemställt om ett anslag av 1,031,500 kronor för berörda torrdocka, eller

hälften av det belopp, vartill hela anläggningen beräknats; och hade

stadsfullmäktige för erhållande härav å stadens vägnar förklarat sig

villiga att anlägga torrdockan. Kommerskollegium tillstyrkte, under

erinran att själva anläggningskostnaden för torrdockan vore beräknad

till 1,440,000 kronor, jämväl i detta fall ett anslag till hälften av själva

anläggningskostnaden eller 720,000 kronor. Efter särskilda förhandlingar

befanns emellertid, att beloppet kunde nedsättas till 300,000 kronor,

vilket belopp jämväl för ändamålet beviljades. En liknande underhandling

torde kunna föranstaltas även vid prövningen av anslagsbehovet lör den

nu ifrågavarande flytdockan.

Men även de förhållanden, under vilka företaget enligt föreliggande

framställning skulle anordnas, hava givit utskottet anledning till

vissa erinringar. Redan den omständigheten, att dockanläggningen

skulle övertagas av ett enskilt aktiebolag, har sålunda synts utskottet

vara ägnad att väcka betänksamhet, enär staten, sådant ärendet nu föreligger,

icke synes bliva tillförsäkrad nödig garanti för företagets utförande

och användningen av de statsmedel, som därför kunde bliva

beviljade. Därtill kommer, att det aktiebolag, som är avsett att företaga

denna dockanläggning, ännu icke är bildat, vadan fullkomlig ovisshet

sålunda är rådande, om vem eller vilka ansvaret för anläggningens utförande

komme att påvila. Jämväl i denna omständighet torde ett skäl

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

23

till avslag för närvarande kunna anses förefinnas. Slutligen torde kunna

ifrågasättas, huruvida den för dockan beräknade bredden är tillräcklig

för att motsvara sådana krav i detta avseende, som kunna inom en

överskådlig framtid uppstå.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka bifall till vad Kungl. Makt i denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av Riksdagen bifallas.

34:o) I punkt 36 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Beredande

Riksdagen dels att såsom bidrag till Stockholms stad för anskaffande av bidrag till

av en isbrytare utöver vad för sådant syfte må varda beräknat under

femte huvudtiteln bevilja ett anslag å 175,000 kronor, dels ock för ända- anskaffande

målet anvisa å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 ett ‘brytare

belopp av 87,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta [36.]

belopp redan under år 1913.

över denna framställning, angående vilken utskottet avgivit särskilt

utlåtande (nr 19), har Riksdagen redan fattat beslut; vilket utskottet

skolat här

anteckna.

35:o) Kungl. Maj:t har i punkt 37 av huvudtiteln föreslagit Riks- Jsar^''n

dagen att för anordnande av far tygsinspektion bland de extra anslagen ^föVT

under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av 170,000 L ''J

kronor.

Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlutande Nr 7.

Understöd åt

aktiebolaget

Svenska, Amerika-Mexiko

- linjen för

uppehållande

av regelbunden

ångfartygs

förbindelse

mellan Sverige

och Nordamerika.

[38.]

Understöd till

rederiaktiebolaget

Nordstjernan

för

uppehållande

ronder åren

1911—1915

av regelbunden

ångbåtsförbindelse

mellan SveHge

samt La

Plata-länderna

och

Brasilien.

[39.]

Understöd till

aktiebolaget

svenska östasiatiska

kompaniet

för fortsatt

uppehållande

av regelbunden

Ungfar

ty g sförbindelse

mellan

Sverige och

Ostasien.

[40.]

36:o) Med anledning av Kung!. Maj:ts i punkt 38 av huvudtiteln gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 196)

i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på de villkor, Kung], Maj:t,

i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 12 april 1912 angivna

grunder, må finna skäligt föreskriva, av det utav

Riksdagen under dylik förutsättning såsom understöd

till aktiebolaget Svenska Amerika-Mexikolinjen för uppehållande

under tiden från medlet av år 1912 till 1916

års utgång av regelbunden förbindelse med ångfartyg

(motorfartyg) mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta

Stater och Mexiko, ävensom eventuellt Västindien,

beviljade anslag å 600,000 kronor på extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

37:o) I anledning av Kungi. Maj:ts i punkt 39 av huvudtiteln gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

197—198) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må under de villkor, som innefattas

i det mellan Kung!. Maj:t och kronan, å ena sidan,

samt rederiaktiebolaget Nordstjerna^ å andra sidan,

avslutade kontrakt, av det av Riksdagen såsom understöd

till rederiakiiebolaget Nordstjernan för uppehållande

under åren 1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien

beviljade anslag av 500,000 kronor på extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 100,000 kronor.

38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung!. Maj:ts under punkt

40 av huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad

statsrådsprotokollet (sid. 199—206) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) utav det av Riksdagen såsom understöd

åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt

uppehållande under tiden 1 augusti 1912—13

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan

Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å

högst 985,000 kronor att jämte besparingarna å det

av 1907 års Riksdag till bolaget för liknande ändamål

beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,

Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7

april 1911 rörande denna fråga angivna grunder, må

finna skäligt föreskriva, utbetalas till bolaget, å extra

stat för år 1914, för gäldande intill 60 procent av ej

mindre de av bolaget för dess fartyg erlagda avgifter

i Suezkanalen än även följande med passerandet av

kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter,

utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter,

avgifter lör tull- och hamnklarering samt avgifter för

lotsning under natten i Port Saids hamn, anvisa ett

belopp av högst 210,000 kronor; samt

b) medgiva att till beredande av sådant understöd

åt bolaget under år 1914 av ifrågavarande besparing

må användas ett belopp av högst 90,000 kronor.

39m) I anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 41 av huvudtiteln gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

207) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må under de villkor, Kungl. Maj:t,

i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 12 april 1912

angivna grunder, må finna skäligt föreskriva, av det

av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget

Transatlantic för uppehållande under åren 1913, 1914

och 1915 av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan

Sverige och Australien beviljade anslag av 300,000

kronor, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp

av 100,000 kronor.

40:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 5) har friherre

E. Palmstierna m. fl. hemställt, att Riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning anBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4

Understöd till

rederiaktiebolaget

Transatlantic

för

uppehållande

av regelbunden

ångfartygsförbindelse

mellan

Sverige och

Australien.

[41-]

I fråga om

utredning

angående

anskaffande

av en isbrytare

för

Norrlandskusten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

1 fråga om

anslag för

utexperimenterande

av en

uppfinning.

Utskottets

yttrande.

gående lämpligaste sättet att åstadkomma isbrytning utmed Norrlandskusten

i dess hamnar och vid dess kustorter och för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning må föranleda; samt att Riksdagen

måtte för verkställande av nämnda utredning anvisa ett belopp

av 5,000 kronor.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt utskottets förmenande är förevarande angelägenhet i och

för sig av den beskaffenhet, att initiativet därtill bör utgå från därav

berörda kommuner och andra direkt intresserade på sådant sätt, att

därav tydligen framgår, att bakom densamma stå betydande lokala och

om önskvärdheten av förslagets realiserande eniga intressen. Och detta

så mycket hellre som det, enligt vad lotsstyrelsen i ärendet meddelat,

för tillfredsställande av sjöfartens krav vid utsträckning vintertid av

sjöfarten i Norrland erfordras anskaffning dels av nya fyrskepp och dels

av nya ångpannor och kraftigare maskiner till en del av våra fyrskepp

för en kostnad, som torde belöpa sig till sammanlagt minst 906,000

kronor. Vid sådana omständigheter och då det med hänsyn till de norrländska

isförhållandena högeligen torde kunna sättas i fråga, huruvida

genom den föreslagna isbrytningen skulle kunna uppnås det av motionärerna

därmed åsyftade resultatet, anser utskottet tillräckliga skäl icke

föreligga att nu igångsätta den föreslagna utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att friherre Palmstiernas m. fl. förevarande motion

icke må vinna Riksdagens bifall.

41:o) Uti en inom Andra kammaren av herr E. Björnberg väckt

motion (nr 72) har hemställts, att Riksdagen måtte, för tryggande av

säkerheten till sjöss, anslå ett belopp av 10,000 kronor att, på villkor

och sätt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå för utexperimenterande

av mekanikern Oskar Peterzéns uppfinning’ »läcktätaren».

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Då den ifrågavarande uppfinningen ännu befinner sig på ett outvecklat

försöksstadium och det icke synes utskottet för Riksdagen tillrådligt

att bevilja medel till utexperimenterandet av uppfinningar, har

utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka motionen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 27

Utskottet hemställer alltså,

att herr Björnbergs ifrågavarande motion icke

må av Riksdagen bifallas.

E. industri, hantverk och slöjd.

42:o) Uti punkterna 42—43 av huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet

av slöjderna» dels uppföra ett särskilt reservationsanslag å 15,000

kronor, att under de villkor och bestämmelser, som Kungi. Maj:t må

finna gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare och förmän

inom industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige eller

i främmande länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt

yrke, dels ock förklara, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget

till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,

vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter

och konstfärdighet, må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 208—219 i statsrådsprotokollet,

I anledning av förevarande framställning och då i fråga om anslaget

till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

övervägande skäl synas hava anförts för dess uppförande såsom särskilt

anslag liksom för dess bestämmande till det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, får utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra

mot den ifrågavarande framställningen, hemställa,

att Riksdagen må under ordinarie anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet av slöjderna»

a) uppföra ett särskilt reservationsanslag å 15,000

kronor att under de villkor och bestämmelser, som

Kungl. Magt må finna gott föreskriva, användas till

understöd åt verkmästare och förmän inom industrien,

vilka önska att genom resor inom Sverige eller i främmande

länder förvärva ökade erfarenheter och insikter

i sitt yrke; samt

b) förklara, att det under nämnda anslagstitel

Befrämjande

i allmänhet

av slöjderna.

[42, 43.]

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bidrag till

upprätthållande

av

vävskolan i

Borås.

Personlig

löneförbättring

åt föreståndaren

och förste

läraren vid

skolan A.

Krets och

andre läraren

därstädes

S. H, von

Schedvin.

[44, 45.]

Understöd

till Sveriges

hantverksorqanisation.

[46.]

anvisade anslaget till reseunderstöd åt sådana arbetare

i de särskilda näringsyrkena, vilka önska i främmande

länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,

må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, kommer anslaget till befrämjande

i allmänhet av slöjderna att ökas med 15,000 kronor från

106,500 kronor till 121,500 kronor.

43:o) I anledning av Kung!. Maj:ts i punkterna 44 och 45 av

huvudtiteln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid, 219—222) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för åren

1910—1913 ägt rum, på extra stat för år 1914 bevilja

a) såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan

i Borås ett belopp av 3,800 kronor under villkor att

från Ålvsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda

statsanslag,

b) såsom bidrag till avlönande av en andre lärare

vid samma skola ett belopp av 1,000 kronor under

villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet; samt

c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för

föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krets

ett belopp av 500 kronor och såsom bidrag till sådan

löneförbättring för andre läraren därstädes Sven IL. von

Schedvin ett belopp av 250 kronor under villkor att

samma belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet

från om förmälda läns landsting eller eljest tillskjutna.

44:o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att under vissa av kommerskollegium angivna och av departementschefen

tillstyrkta villkor såsom bidrag till kantverksorganisationens

verksamhet å extra stat för år 1914 utöver ett utav Kungl. Maj:t ur

manufakturförlagslånefonden för samma ändamål anvisat belopp anvisa

ytterligare ett belopp av 11,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

därav redan under innevarande år disponera ett belopp av 4,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 29

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 223—229 i statsrådsprotokollet.

I likhet med Kungl. Maj:t finner jämväl utskottet den ifrågavarande

organisationen, . vars verksamhet synes vara ägnad att främja hantverkets

utveckling, vara förtjänt av statsbidrag. Sådant har ju också

sedan flera år tillbaka utgått till organisationen, i det Kungl. Maj:t alltsedan

år 1906 för utgivande av Hantverks- och industritidning eder som

den sedermera benämnts Svensk hantverkstidning tilldelat organisationen

understöd från manufakturförlagslånefonden till belopp, som från och

med år 1909 årligen utgått med 3,000 kronor. Nu har emellertid

ifrågasatts, att organisationen för möjliggörande av ett fullt ändamålsenligt

ordnande av dess arbete skulle komma i åtnjutande av ett till 7,000

kronor förhöjt understöd, vid vilket förhållande och då det icke synts

Kungl. Maj:t höra. för framtiden ifrågakomma att anlita manufakturförlagslånefonden

till förevarande understöd, därest det skulle utgå med

så högt belopp, medel till understödet ansetts böra av Riksdagen äskas.

Kungl. Maj:t har. därför på extra stat för år 1914 såsom bidrag till

hantverksorganisationens verksamhet under nämnda år äskat ett belopp

av kronor ävensom och då enahanda belopp synts böra tillgodo
komma

organisationen jämväl för år 1913, men 3,000 kronor därav ansetts

böra — för att ej mer än nödvändigt belasta 1914 års budget

med anslag, som avse ett föregående års utgifter — i likhet med vad

förut varit förhållandet utgå från manufakturförlagslånefonden, 4,000

kronor att disponeras under år 1913.

Då organisationen genom den begärda understödsförhöjningen,

som närmast avser att bereda organisationen möjlighet att hos sig

anställa en ombudsman och att kostnadsfritt tillhandahålla sina samtliga

medlemmar organisationens tidskrift och årskalender, bliver satt i tillfälle

att på ett, som det vill synas, ändamålsenligt sätt bättre än hittills fullfölja

de betydelsefulla intressen, som äro föremål för dess verksamhet,

liar utskottet, som icke ser någon olägenhet därav, att manufakturförlagslånefonden

därtill anlitas i enahanda utsträckning som hittills, vartill

fonden enligt vad utskottet under hand inhämtat lämnar tillgång, ansett

sig böra, vad angår organisationens understödjande under år 1914, förorda,

att Riksdagen härför beviljar ett anslag å 4,000 kronor.

Då det emellertid icke synes utskottet tillrådligt att för nu ifrågavai

ande ändamål belasta 1914 ars budget med anslag, som avse ett

lösgående års utgifter, har utskottet däremot ansett sig icke kunna

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser anvisande av särskilda

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

medel till organisationens understödjande jämväl under år 1913. Skulle

omständigheterna befinnas det påkalla, torde för övrigt icke möta något

hinder för Kungl. Maj:t att jämväl för sistnämnda år anlita manufakturförlagslånefonden

för åstadkommande av förhöjning i understödet.

På grund härav hemställer utskottet,

att Riksdagen må under vissa av kommerskollegium

angivna och av departementschefen tillstyrkta

villkor såsom bidrag till liantverksorganisationens verksamhet

å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av

4,000 kronor.

Beredande av

understöd åt

yrkesarbetare

för besök vid

Baltiska utställningen

i

Malmö

år 1914.

[47.]

45:o) Kung}. Maj:t har under punkt 47 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök

vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för nämnda år beräkna ett belopp av 90,000

kronor.

Under hänvisning härtill har Kungl. Maj:t sedermera uti eu till

Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (nr 60) under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att, såsom understöd åt arbetare i de särskilda yrkena för

besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914, på extra stat under

sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett belopp av 90,000 kronor,

ätt o-enom de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsätta0

kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna, varför

dess område, för ändamålet anskaffas minst lika stort belopp, som

av statsmedel tillskjutes, och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört

följande:

>M en till Kungl. Maj: t ingiven skrift har styrelsens för Baltiska

utställningen i Malmö år 1914 förvaltningsutskott hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes dels föreslå Riksdagen att såsom understöd åt arbetare i

de särskilda yrkena för besök vid nämnda utställning anvisa ett belopp

av 90,000 kronor, att genom de i de särskilda orterna för utställningens

främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna,

var för dess område, för ändamalet anskaffades minst lina

stort belopp, som av statsmedel tillskjutits, och enligt de närmare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

o 1

Öl

Kungl.

Maj:t kunde finna gott meddela, och

bestämmelser i övrigt,

dels bevilja de arbetare, som kunde varda hugnade med understöd för

besökande av utställningen, fria resor a statens iärnväuar från hemorten

till Malmö och åter.

Till stöd för denna framställning har förvaltningsutskottet anfört

1 huvudsak följande.

1 j \ld 1 Stockholm hållen sammankomst mellan förvaltningsutskottet samt

ombud för de jämlikt Kungl. Maj:ts brev den SO december 1911 tillsatta kommittéerna

1 Stockholm och de särskilda länen för befrämjande av utställningen

ävensom för liknande kommittéer i Göteborg, Malmö och Norrköping hade enhälligt

uttalats, att det utan tvivel skulle vara lämpligt att, i likhet med vad som ägt rum

r j ^ ijrs u^ähning i Stockholm, skickliga och förtjänta arbetare genom understöd

av allmänna medel bereddes möjlighet att besöka utställningen i Malmö. Vid

sammanträdet hade framhållits, att förvaltningsutskottet borde söka utverka, förmom

fria resor, ett anslag av allmänna medel för understödjande av ett lämpligt antal

stipendiater, samt att kommittéerna borde, var inom sin ort, verka för att för ändamålet

1 form av anslag från landsting och kommuner eller bidrag av enskilda, för

saken intresserade personer anskaffades minst lika stort belopp, som kunde av allmanna

medel komma att ställas till varje kommittés förfogande. Beträffande beloppet

™an ansett det för resor till Stockholmsutställningen år 1897 beviljade anslaget,

56,000 kronor, icke vara tillräckligt.

Förvaltningsutskottet, som funnit sig böra biträda ombudens uttalande om

onskväraheten av de ifrågasatta resestipendierna, hade ävenledes funnit ett anslag

av 06,000 kronor för lågt. Vid beräkning av sistberörda anslag hade man utgått

trän att 100 arbetare skulle erhålla stipendier för att besöka utställningen och att

i n i °ntanta beloppet av dessa stipendier lämpligen borde för envar bestämmas till

40 kronor, därav 20 kronor av statsmedel. Antalet arbetare, som med stipendier

b®Sl®kJ®, utställningen, både emellertid uppgått till 5,850. Statsunderstöden hade

vaxlat från 5 kronor till 17 a 20 kronor, varjämte stipendiaterna erhållit minst lika

s^ort belopp från sina respektive lokalkommittéer.

Med hänsyn till att sedan år 1897 ett stort antal nya industrigrenar uppstått,

varigenom arbetarstammen väsentligen ökats samt arbetsskickligheten tilltagit och

därmed _ antalet av dem, som kunde komma ifråga att tillerkännas understöd för

utställningens besökande, vuxit, ansåge förvaltningsutskottet, att antalet stipendiater

mxe kunde sättas lägre än i runt tal 6,000. Beträffande beloppen ansåge utskottet,

att, pa det_ att stipendiaterna skulle hava verklig nytta av understöden, dessa i

genomsnitt icke borde utgå med lägre belopp än 30 kronor till varje stipendiat,

c nnJ 7. n ^atsverket, utom fria resor å statens järnvägar, 15 kronor, eller för

b,000 stipendiater tillhopa 90,000 kronor. Beloppet borde fördelas så, att envar av

de 25 länskommittéerna — därav en inom vartdera av Kalmar läns landstingsområden

— erhölle till sitt förfogande 3,000 kronor eller tillhopa 75,000 kronor, samt

envar av kommittéerna för städerna Stockholm, Göteborg och Norrköping 5 000

kronor eller tillhopa 15,000 kronor.

h ör att stipendiaterna skulle få så stort gagn som möjligt av sina utställnmgsbesök

ville förvaltningsutskottet låta sig angeläget vara att till deras disposi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

tion ställa väl förfarna och sakkunniga personer såsom ledare genom utställningens

olika avdelningar. Därjämte vore utskottet betänkt på att ^bereda stipendiaterna

nedsättning i inträdesavgiften till utställningen samt söka åt dem anskaffa billig

inkvartering och om möjligt även andra lättnader i kostnaderna under uppehället

Beträffande storleken av det understöd, som av utskottet ifrågasatts böra

utgå till varje stipendiat, syntes det, därest fri resa å statens järnvägar beviljades

dem, som hugnats med understöd, som om den skillnad i resekostnader, som eljest

betingades av olika avstånd från utställningsstaden, om ej fullständigt, dock i väsentlig

mån utjämnades.

På grund av nådig remiss har korum er skollegium avgivit utlåtande

i ärendet och därvid anfört följande:

’I likhet med vad kollegium uttalade med avseende på reseunderstöd till 1897

års utställning i Stockholm finner kollegium det utan tvivel ur flera synpunkter

lämpligt, att arbetare genom understöd av statsmedel beredes möjlighet att besöka

den baltiska utställningen i Malmö år 1914.

Insikten angående värdet av kunskaper hos arbetarna rörande allt vad som

sammanhänger med deras yrken har ökats, och erfarenheten har allt mer givit vid

handen, att industriutställningarnas betydelse kanske i främsta rummet är att finna

däri, att de bereda tillfälle till jämförande studium av näringslivets framsteg och

utveckling. För stärkande av arbetarnas intresse för utvecklingen av landets näringsliv,

särskilt dess industri och hantverk — en faktor som icke torde höra underskattas

— synes det kollegium särdeles önskvärt, att landets arbetare i sa stor

utsträckning som möjligt beredas tillfälle att besöka nu ifrågavarande utställning,

som med all sannolikhet kan förväntas bliva ett uttryck för det påtagliga uppsvinget

inom den svenska industrien under de senaste åren. .

Beträffande statsanslagets storlek delar kollegium den uppfattningen att,

därest understöden skola bliva av den med dem avsedda betydelsen, anslaget näppeligen

kan sättas under 90,000 kronor. ^ n ^

Med avseende å understödens fördelning torde, på satt skedde beträffande

reseunderstöd till 1897 års Stockholmsutställning, böra föresklivas.

att statsanslaget skall av kollegium fördelas mellan ovannämnda lokalkommittéer,

med iakttagande att där en lokalkommitté icke inom viss tid, som Kollegium

skulle äga bestämma, insamlat lika stort belopp som det kommittén tilldelade statsanslaget,

så stor del av detta anslag, som motsvarar skillnaden mellan anslaget och

det av lokalkommittén insamlade beloppet, fördelas på de lokalkommitteer, som

inom den bestämda tiden visat sig hava insamlat mer än statsanslaget; _

att lokalkommittéerna skola hava bestyret med understödens fördelning mellan

understödstagarna; . .

att lokalkommittéerna skola var för sig genom annonser i ortens mera

spridda tidningar tillkännagiva viss tid, inom vilken ansökning om understöd skall

vara till kommittén inkommen; _

att understöden böra med hänsyn, så vitt möjligt, till de inom de särskilda

kommittéområdena befintliga industriplatser och industrigrenar fördelas av lokalkommittéerna

på grund av de inkomna ansökningarna och vad eljest om en var

bland de sökande kan av vederbörande kommitté vara känt; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

33

att den hälft av understödet, som skall utgå av medel insamlade genom

lokalkommitténs försorg, skall vid avresan från hemorten tillhandahållas understödstagarna

och statsanslaget till dem utbetalas, sedan vederbörande styrkt sig vara

till reseunderstödets utbekommande berättigad.

Med avseende _ å framställningen om fria resor får kollegium tillstyrka, att

Eders Kungl. Maj:t, i likhet med vad ägde rum beträffande 1897 års utställning,

måtte bevilja fria resor fram och åter för de arbetare, som genom statsunderstöd

sättas i tillfälle att besöka förevarande utställning. Såväl sökanden som kollegium

hava vid beräkningen av det erforderliga anslaget utgått ifrån att fria resor komme

att beviljas.

Därest Kungl. Maj:t skulle anse lämpligt, att, i stället för fria resor, anvisas

ett anslag, varur må utgå ersättning för kostnaderna för själva resan, synes det

kollegium önskvärt, att detta anslag fördelas på de olika kommittéerna med hänsyn

till resp. kommittéområdens läge i förhållande till utställningsorten samt att rätten

att erhålla sadant anslag icke må göras beroende av att visst belopp insamlats av

vederbörande kommitté.’

Med stöd av vad sålunda anförts har kollegium hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte dels vidtaga åtgärd för anvisande till understöd åt arbetare i de särskilda

yrkena för besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 ett belopp av 90,000

kronor att genom de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsatta

kommittéer utdelas, under villkor att genom kommittéerna, var för dess område, för

ändamålet anskaffades minst lika stort belopp, som av statsmedel bleve tillskjutet, och

enligt de närmare bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t kunde finna gott i nåder

meddela, dels ock bevilja de arbetare, som med anledning av det sålunda ifrågasatta

anslaget genom bemedling av ovanberörda kommittéer i länen samt Stockholm,

Göteborg och Norrköping sattes i tillfälle att besöka Baltiska utställningen i Malmö

1914, avgiftsfri resa å statens järnvägar från hemorten till Malmö och åter.

Järnvägsstyrelsen, som jämväl yttrat sig i ärendet, har beträffande

frågan om beviljandet för förevarande ändamål av fria resor å statens

järnvägar förklarat sig ej kunna tillstyrka vidtagande av en dylik åtgärd

utan föreslagit allenast nedsättning av de biljettpriser, som av

arbetare, varom bär är fråga, skulle erläggas för resor till och från

Baltiska utställningen.

För besökande av utställningar såväl inom som utom landet hava

arbetare erhållit understöd av statsmedel vid åtskilliga föregående tillfällen

bland annat för besök vid 1897 års allmänna konst- och industriutställning

i Stockholm. Samma skäl, som legat till grund för dessa

beslut, torde även nu tala för att anslag av statsmedel bör anvisas för

förevarande ändamål. I likhet med kommerskollegium anser jag mig

därför böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte av Riksdagen äska medel

för att bereda tillfälle för väl vitsordade svenska arbetare i de olika

yrkena att kunna besöka ifrågavarande utställning i Malmö, och har jag

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

ej något att erinra emot det belopp av 90,000 kronor, som för ändamålet

ansetts erforderligt. Detta belopp är ock i avbidan pa särskild

proposition i ämnet bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

beräknat i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag. \ ad

angår de villkor, som böra fästas vid understöden, kan jag i sak ansluta

mig till vad kommerskollegium därutinnan föreslagit.

Beträffande frågan om beviljandet av fria resor å statens järnvägar

till och från utställningen för nämnda arbetare torde det ej ankomma

på mig att härom göra någon hemställan, utan lärer framställningen i

denna del framdeles komma att underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning

av chefen för civildepartementet, till vars föredragning densamma

hörer.»

Under åberopande av vad departementschefen sålunda anfört, hemställde

departementschefen om avlåtande av proposition i ämnet till

Riksdagen

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om angelägenheten

av att genom understöd av statsmedel bereda möjlighet för

arbetare i de särskilda yrkena att besöka den ifrågavarande utställningen,

har icke haft något att erinra mot det i sådant avseende

äskade beloppet, vilket synes därför tillräckligt, även om berörda arbetare

icke skulle beredas fria resor å statens järnvägar från hemorten

till Malmö och åter utan, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, allenast

nedsättning av de biljettpriser, som av dem skulle erläggas för dessa

resor. Vid sådant förhållande och då med anordnandet i dylik omfattning

av fria resor å statens järnvägar lär vara förenad betydande svårighet

för järnvägen i redovisningsavseende in. m., finner utskottet sig

böra tillstyrka nu förevarande framställning under förutsättning, att

sådana fria resor icke varda arbetarna beviljade.

Därav följer, att de av kommerskollegium föreslagna grunderna

för fördelningen av understödet mellan de olika lokalkommittéerna, vilka

grunder baserats på fria resor, torde böra så omläggas, att nödig hänsyn

tages till resornas olika längd och till kostnaden tör desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom understöd åt arbetare i

de särskilda yrkena för besök vid Baltiska utställningen

i Malmö år 1914 på extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 anvisa ett belopp av 90,000 kronor,

att genom de i de särskilda orterna för utställningens

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor

att genom kommittéerna, var för dess område, för ändamålet

anskaffas minst lika stort belopp, som av statsmedel

tillskjutes, och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

46:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 48 av huvudtiteln gjorda

framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 231

—232) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för de senaste

åren ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom

bidrag till uppehållande av dess verksamhet under år

1914 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av

15,000 kronor.

F. Skatteomkostnader.

47:o) Kungl. Maj:t har i punkt 49 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att

dels, med godkännande av de utav departementschefen förordade

ändringar i tullverkets stater, för år 1914 bestämma anslaget för tullverket

till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,650,

kronor, att såsom förslagsanslag utgå,

dels medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,

vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen

eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men

vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid

motsvarande befattningar i den nya staten, samt

att, därest innehavare av tjänst, som med år 1914 varder indragen,

måste överföras på indragningsstat, till avlöning åt honom för år 1914

må av de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort

belopp, som motsvarar hans invänta lön enligt 1913 års stat;

dels ock slutligen att antaga det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till ändring i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Beträffande den i ärendet lämnade utredningen tillåter sig utskottet

hänvisa till sid. 233—303 i statsrådsprotokollet.

Understöd åt

föreningen för

svensk hemslöjd.

[48.]

Tullverket.

[49.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom Andra kammaren av herr M. Bengtsson väckt motion

(nr 122), däri hemställts att Riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts framställning

i årets statsverksproposition om inrättande på ordinarie stat av

en ny kontrollör stjänst vid tullkammaren i Göteborg samt att Riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts framställning om uppförande på extra stat

från och med den 1 mars 1913 av sex nya kontrollörstjänster och tio

nya kammarskrivartjänster samt för år 1914 av nämnda tjänster jämte

ytterligare två nya kontrollörstjänster och fyra nya kammarskrivartjänster;
dels

ock eu inom Andra kammaren av herr C. J. Odman in. fl.

väckt motion (nr 176), däri hemställts, att Riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t behagade föranstalta en

undersökning i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen löreslagits,

för erhållande av fullständig utredning angående den inverkan

på den svenska handelsflottans skeppsumgälder, ett eventuellt återinförande

av engelska skeppsmätningssystemet skulle utöva, samt därefter

för Riksdagen framlägga resultatet av denna undersökning; samt

att Riksdagen måtte för bestridande av kostnaderna för en sådan undersökning

anslå ett belopp av 7,000 (sjutusen) kronor.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

torde få hänvisas till motionerna.

»avlöningsstat»

De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i nu gällande ordinarie

för tullverket kunna sammanfattas sålunda:

Den för år 1913 fastställda avlönings staten slutar

å ett belopp av ............................................................. kr. 4,510,450: •

Enligt förslagen skulle emellertid för år 1914 tillkomma

dels avlöningen vid följande tjänster, nämligen:

en sekreteraretjänst ............................... kr.

en kvinnlig skrivbiträdesbefattning

en skeppsmätningsöverkontrollör ..

en skeppsmätningskontrollör ............

en kontrollörstjänst ..........................

en kammarskrivaretjänst...................

en uppsyningsmanstjänst av klass

sex vaktmästaretjänster av klass 1

»

»

»

»

»

5,800

1,200

7,000

5.800

4,200

2.800

2,050

10,500

Transport kr. 39,350

kr. 4.510,450:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37

Transport kr. 39,350: — kr. 4,510,450: —

dels skillnaden mellan generaltulldirektörens

avlöning enligt 1913 års stat,

11,000 kronor, och den föreslagna

avlöningen, 15,000 kronor .............. » 4,000: —

dels och arvode åt tulldirektören i Göteborg

......................................................... » 2,500: —

och arvode åt tulldirektören i Malmö » 2,000: —

eller sammanlagt .................................... kr. 47,850: —

men däremot avgå

dels avlöning vid en uppsjmingsmans
tjänst

av klass 2 ...... kr. 1,900: —

dels ock det i staten upptagna

förslagsanslaget

till arvode åt avdelningsföreståndare

i

Göteborg och Malmö

för förordnande enligt

§ 18 avlöningsregle
mentet

......................... » 2,000: —

eller sammanlagt .................................... kr. 3,900: —

då alltså ökningen skulle uppgå till ............................. kr. 43,950: —

och sålunda den ordinarie avlöningsstaten för år 1914

utgöra ................................................................................. kr. 4,554,400: —

Indragningsstaten, som för år 1913 slutar å 15,860 kronor skulle

enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag upptagas till 14,660 kronor.

I omkostnadsstaten har föreslagits den förändring, att det därå

uppförda förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad med viss förändrad

rubrik måtte uppföras med ett belopp av 12,000 kronor, vadan omkostnadsstatens

slutsumma skulle minskas från 641,690 kronor till 621,690

kronor.

Uti övriga ordinarie utgiftsstater för tullverket har icke ifrågasatts

annan förändring än i fråga om övergångsavlöningsstaten, varav dock

icke föranledes någon ändring i statens slutsumma.

Den extra avlöningsstaten för lokaltullförvaltningen skulle enligt

Kungl. Maj:ts förslag komma att upptaga:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

dels avlöning vid följande tjänster, nämligen:

sexton kontrollörstjänster........................................................

tjugunio kammar skrivar etjänster ..........................................

sju vaktmästaretjänster av klass 1 .......................................

dels ock ortstillägg vid

sju kontrollörstjänster å kr. 290: —..... kr. 2,030: —

tretton kammarskrivaretjänster

k kr. 210:— ..........''................................... » 2,730: —

sju vaktmästaretjänster å kr. 131:— ...... » 917: —

kr. 67,200: —

)) 81,200: —

» 12,250: —

)> 5,677: —

alltså sammanlagt ................................................................... kr. 166,327:

eller i runt tal kronor 166,330.

Då emellertid av de nya tjänster, som av Kungl. Maj:t föreslagits

till uppförande å extra stat för år 1914, sex kontrollörstjänster, tio

kammarskrivaretjänster och sju vaktmästaretjänster, alla i Stockholm,

skulle uppföras jämväl på extra stat för år 1913 från och med den

1 mars skulle vid bifall härtill ytterligare erfordras å extra stat för år

1914 att disponeras redan under år 1913 följande belopp, motsvarande

avlöning under tio månader av år 1913

vid sex kontrollörstjänster..................................................... kr. 21,000: —

vid tio kammarskrivaretjänster............................................. » 23,500: —

vid sju vaktmästaretjänster ....................... » 10,220: —

samt ortstillägg under samma tid

vid sex kontrollörstjänster............................. kr. 1,452: —

vid tio kammarskrivaretjänster..................... » 1,750: —

vid sju vaktmästaretjänster .......................... » 763:— kr. 3,436: —

alltså sammanlagt .................................................................... kr. 58,685: —

Då därjämte enligt vad Kungl. Maj:t jämväl ifrågasatt för de

befattningshavare, som föreslås för skeppsmätningsavdelningens arbete,

bör beräknas å 1914 års riksstat å extra stat, att tagas i anspråk redan

under år 1913, ett belopp av 7,000 kronor, skulle på extra stat för år

1914 för tullverket erfordras 166,330 + 58,685 + 7,000 kronor, eller

tillhopa 232,015 kronor, därav 65,685 kronor skulle disponeras redan

under 1913.

Då Riksdagen så nyligen som år 1910 varit i tillfälle att yttra sig

om generaltulldirektörens avlöningsförmåner och därvid, oaktat Kungl.

Maj:t då föreslagit hans avlöning till 14,000 kronor och fastän det då

gällde nyreglering av ämbetsverket, ansett sig icke kunna medgiva

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

39

avlöningens bestämmande till högre belopp än 11,000 kronor; och då

några alldeles särskilda skäl till frångående av denna Riksdagens uppfattning

icke synas i detta fall föreligga, har utskottet funnit sig icke

kunna tillstyrka bifall till framställningen i denna del.

Med anledning av vad i fråga om behovet av inrättande av eu

ny sekreterarbefattning å generaltullstyrelsens stat blivit anfört, har

utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Vidkommande sedermera frågan om förändrad organisation av

skeppsmätningskontrollen och de av Kungl. Maj:t i samband därmed

framställda förslag, så synes den av Kungl. Maj:t härutinnan föreslagna

förändringen hava ifrågasatts så gott som uteslutande med hänsyn till

tanken på utbytandet av den inom landet nu gällande skeppsmätningsregeln

mot den s. k. engelska skeppsmätningsregeln, vilket av olika

myndigheter i ärendet förordats. Enligt vad utskottet inhämtat, befinner

sig emellertid frågan om ett dylikt utbyte numera i ett annat läge än

då berörda myndigheter däröver avgåvo sina yttranden, och den uppfattningen

synes numera göra sig alltmer gällande, att vissa avsevärda

olägenheter vidlåda den engelska skeppsmätningsregeln. Så har exempelvis

i Tyskland, som för några år sedan antog den engelska skeppsmätningsregeln,

från fackkretsar till och med väckts fråga om och vidtagits

vissa förberedande åtgärder för införande av en annan bättre

avpassad mätningsregel. Vid dylikt förhållande och då man alltså synes

böra ställa sig ganska tveksam i fråga om lämpligheten av att hos

oss införa den engelska skeppsmätningsregeln, har utskottet, som icke

anser den föreslagna skeppsmätningskontrollen vara fördelaktigare än

den nuvarande under nu inom landet rådande regler för skeppsmätningen,

för sin del funnit sig sakna skäl att för närvarande biträda en

organisation, som synes vara i huvudsak avsedd för beredande av väg

för införande av den engelska skeppsmätningsregeln. Såsom en följd

härav har utskottet ansett sig böra under tullverkets omkostnadsstat

till skeppsmätningskostnad upptaga enahanda belopp som för innevarande

år eller 32,000 kronor.

I betraktande av den ställning, utskottet sålunda ansett sig böra

intaga i förhållande till frågan om införandet av den engelska skeppsmätningsregeln,

har utskottet följaktligen funnit sig sakna anledning

att biträda herr Ödmans m. flis förenämnda motion.

Vad sedermera angår avlöningsstaten för lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen, har utskottet, vad först beträffar Kungl. Maj:ts

förslag om inrättande i Malmö och Göteborg av tulldirektörsbefattningar

av samma beskaffenhet som de före år 1911 befintliga, icke av den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

därom förebragta utredningen känt sig övertygat om det verkliga

behovet härav. I likhet med 1910 års Pdksdag finner nämligen jämväl

utskottet det chefskap, varom här är fråga, icke kunna anses såsom i

någon högre grad krävande eller betungande, varför utskottet, i likhet

med nämnda års Riksdag, anser denna fråga kunna fortfarande ordnas

på sätt under de senare åren ägt rum eller sålunda att någon bland

avdelningsföreståndarna i Göteborg och Malmö förordnas att med bibehållande

av egen tjänstebefattning utöva ifrågavarande chefskap i nämnda

städer och andra lokaltullförvaltningar inom respektive städers tullkammardistrikt

mot den särskilda gottgörelse, som härför hittills utgått.

Då det emellertid, med hänsyn till vad i ärendet förekommit synes

kunna vara för allmänheten av vikt, att en dylik föreståndare erhåller

sådan beteckning, att hans berörda chefsfunktioner därav närmare framgå,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att han må benämnas tulldirektör.

De i den nuvarande staten upptagna arvoden till förenämnda avdelningsföreståndare

böra således fortfarande uppföras med enahanda belopp

som hittills, varjämte i 18:de paragrafen av avlöningsreglementet för

tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

torde böra göras det tillägg, att dylik avdelningsföreståndare må

under uppdragets innehavande benämnas tulldirektör.

Beträffande slutligen övriga av Kungl. Maj:t framställda förslag

om inrättande å ordinarie och extra stat av ny personal vid lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen, har utskottet, ehuru

den däri innefattade personalökningen är avsevärd, likväl och då berörda

förslag, som innebär en betydande begränsning av de från de olika

lokaltullförvaltningarna och generaltullstyrelsen härutinnan framställda

fordringar, synes vara avfattat med mycken varsamhet och omfatta allenast

en med hänsyn jämväl till tillkomsten av nya tullokaler och nya

expeditioner oundgängligen nödvändig ökning av personalen, ansett sig

böra, med avstyrkande av herr Bengtssons förenämnda motion, biträda,

vad Kungl. Maj:t föreslagit i dessa delar.

På grund av vad sålunda förekommit får utskottet, som icke funnit

något att erinra mot vad Kungl. Maj: t i övrigt föreslagit hemställa,

att Riksdagen, med avslag å herr Bengtssons samt

herr Ödmans m. fl. förenämnda motioner, den förres i

vad den avser å ordinarie stat uppförda tjänster, må

i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition

a) med godkännande av det vid detta utlåtande

fogade förslag till utgiftsstater för tullverket för år

1914 (bil. A.) bestämma anslaget för tullverket till ett

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

41

mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,150

kronor att såsom förslagsanslag utgå;

b) medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de

tjänsteinnehavare, vilkas innehavande befattningar antingen

bibehållas i den nya organisationen eller därstädes

ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,

men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras

avlöningarna vid motsvarande befattningar i den

nya staten, och

att, därest innehavare av tjänst, som med år

1914 varder indragen, måste överföras på indragningsstat,

till avlöning åt honom för år 1914 må av de å

anslaget till tullverket anvisade medel användas så

stort belopp, som motsvarar hans intjänta lön enligt

1918 års stat; samt

c) antaga härvid fogade förslag till ändring i

gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning-.

(Bil. B.)

48:o) I punkt 50 av huvudtiteln har Kung].. Haj:t föreslagit

Riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning,

i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 närmare

utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 232,015 kronor,

med rätt för Kung!. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera

65,685 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 304.

Under hänvisande till herr M. Bengtssons i nästföregående punkt

omförmälda motion nr 122 och med åberopande av vad utskottet i ärendet

anfört under samma punkt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med avslag å herr M. Bengtssons

motion nr 122 i vad den avser å extra stat föreslagna

tjänster, må, för förstärkning av arbetskrafterna vid

tullverkets lokalförvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari

1913 närmare utvecklat, på extra stat för år 1914

anvisa ett belopp av 225,015 kronor, med rätt för

Kung!. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera

58,685 kronor.

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid

tull/verkets

lokalförvaltning.

[50.]

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

49:o) Uti en inom Andra kammaren av herr A. Mossberg m. fl.

väckt, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad motion

(nr 73) har hemställts, att Riksdagen ville besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en undersökning, huruvida det förefinnes

behov av ett så stort antal tulltjänstemän och betjänte vid gränsen mot

Norge som det nuvarande, och, om så icke är, Kungl. Maj:t då täcktes

vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de onödiga tjänsterna indragna.

Vidare har herr C. Wallentin m. fl. uti en inom Andra kammaren

väckt, likaledes till statsutskottets förberedande behandling överlämnad

motion (nr 175) föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad män den yttre kustbevakningen

skulle kunna betydligt reduceras, samt för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Till stöd för sin motion hava herrar Mossberg in. fl. anfört.

»Då man betraktar statens finanser, så lägger man strax märke

till, att utgifterna ökas år från år, och det hastiga tempo, med vilket

denna ökning fortgår, förorsakar bekymmer bland vårt folk.

Vi se, att riksstaten på 10-årsperioden 1902 och 1912 sprungit

upp från kronor 156,143,000 år 1902 till kronor 257,196,700 år 1912,

således över 100 miljoner eller mera än 10 miljoner per år.

Visserligen utvecklas näringarna och handeln, så att en naturlig

stegring i statens inkomster i någon mån äger rum, men det oaktat

måste ju Riksdagen årligen söka upp nya skatteobjekt för att fylla de

alltjämt växande behoven. Allt nog, med dessa årligen återkommande

stegringar ökas bekymren. Man förstår, att skatterna ökas, men man

förstår ej alltid lika klart motiven därtill.

I många fall ter det sig för den oinvigde, som staten skulle lägga

ut penningar, för vilka den ej har motsvarande nytta. Med tanke därpå

tillåta vi oss fästa Riksdagens uppmärksamhet på ett dylikt förhållande,

vilket få av Riksdagens ledamöter torde känna till, och vilket missförhållande

synbarligen förorsakar staten onödiga utgifter. Vi åsyfta

här det överflöd av tull tjänstemän, vilka äro anställda vid gränsen mot

Norge, och den minimala inkomst, vilken genom de flesta av dessa

tjänstemän tillföres statskassan.

För ett oförvillat öga te sig många av dessa tjänstemannaplaceringar

som mindre välbetänkta, och det är vår samt mångas åsikt, att eu

indragning av åtskilliga av dessa tjänster snarare skulle öka än minska

gränsbevakningens effektivitet. Bevakningsplatserna äro på många ställen

förlagda blott 2, 3 och 4 kilometer från varandra, oaktat gränsen omgives

av ofarbara skogar och berg.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 43

Som ett bevis på hur saken ter sig ur statsekonomisk synpunkt,

vilja vi. endast anföra några uppgifter rörande den del av gränsen,

vilken vi känna något till.

Inom Värmlands och Dals tulldistrikt utgöres gränsbevakningen

enligt kung! tullverkets matrikel av 48 stycken tjänstemän, så kallade

gränsuppsyningsmän och gränsridare, med en medelavlöning å 1,500

kronor per man och år, lågt räknat. Detta gör sålunda en lönestat

på 72,000 kronor. Härtill kommer för många av dessa gränsvakter så

kallade häst-, motorbåt- och båtpenningar å respektive 400, 300 och

200 kronor per år. Inom samma distrikt finnes det dessutom anställda

27 stycken extra ordinarie gränsridare, vars årsavlöning torde kunna

beräknas till omkring 400 å 600 kronor. Vi äga för detta distrikt

alltså en gemensam utgiftsstat på omkring 100,000 kronor.

Inom samma distrikt utgjorde tullinkomsterna under år 1911 enligt

uppgift från Karlstads tullkammare endast 22,027 kronor, vadan en

balans sålunda synes uppstå inom distriktet av omkring 75,000 kronor.

I dessa beräkningar äro ej Höns och Charlottenbergs järnvägsstationer

inbegripna. Vid dessa tvenne järnvägskorsningar ställer sig

nog saken annorlunda.

De senare årens erfarenhet visar, att affärsförbindelserna med

Xorge avtagit i så hög grad, att vederbörande myndigheter funnit sig

föranlåtna att indraga åtskilliga färjställen».

Herrar Wallentin m. fl. hava till stöd för sin framställning anfört:

»Vid de omregleringar av statens verk och inrättningar, som under

de senaste åren genomförts, har tydligen en strävan visat sig att icke

ödsla med arbetskraft, utan att å de håll, där sådant utan men för

arbetets nöjaktiga utförande visat sig möjligt, göra indragningar. Inom

tullverket med dess många avdelningar hava också på samma gång som

man visserligen inrättat nya befattningar indragningar gjorts, där detta

kunnat gå för sig. Dock synes det oss, som om man härvidlag vidkommande

en del av det arbetsområde, som tillhör detta verk, kunnat

gå längre och minskat en enligt vår åsikt väl talrik personal. Vi syfta

i detta fall på den kustbevakning, som verkställdes genom tullverkets

personal. Ehuru vi naturligen allenast med någon större säkerhet och

med anspråk på verklig kännedom om hithörande förhållanden blott

kunna yttra oss om huru det i detta hänseende är ordnat på västkusten

och närmare bestämt i den bohuslänska skärgården, våga vi dock tro,

att vad vi här nedan komma att andraga, till stor del kan gälla hela

vår kustbevakning.

En sådan minskning uti den yttre kustbevakningen, som vi här

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

ämna föreslå, kan ske genom indragning dels av till synes överflödig

personal, dels ock av båtar in. m., som användas för bevakningen. På

den bohuslänska kusten kunna vi nämna tullstationer, såsom Gullholmen,

Käringön m. fl., där överflöd på arbetskrafter tydligen äger

rum. Å var och en av dessa stationer består personalen av 4 å 5

personer. Men detta antal måste man anse vara för stort. Under de

tider, då bevakningspersonalen icke hade sina snabbgående motorfartyg

och båtar att använda, utan var hänvisad till roddbåtar, kunde ju ett

större antal tullbevakningskarlar tyckas vara nödvändiga, men icke så

numera. Lätteligen kan envar inse, huru berättigad en minskning av

personalantalet är, om man tager del av tillgängliga redogörelser för

under senare åren gjorda tullbeslag. I en av herr Thorsson i denna

kammare vid 1909 års riksdag väckt motion i hithörande ämne har

motionären såsom bilaga till sin motion låtit medfölja en dylik redogörelse

— till vilken vi tillåta oss hänvisa — omfattande åren 1889—

1908. Av denna framgår, att värdet av tullbeslagen är högst obetydligt,

så att man kan verkligen fråga sig, om de tullbeslag, som blivit gjorda,

kunna uppväga utgifter även för den nödtorftigaste bevakning. Vidare

synes därutav, att något organisera! smuggleri numera icke bedrives

vid våra kuster; tvärtom hava, enligt vad vi inhämtat, de beslag, som

blivit gjorda under denna tidsperiod, varit stadda i ett så gott som

ständigt avtagande. Under sådana förhållanden synes det ju, att tullbevakningspersonalen

utan någon risk ur säkerhetssynpunkt skulle kunna

minskas i antal. Borttagas kan den ju inte, då den i alla fall motverkar

smugglingsförsök. Kanske det ock på vissa håll skulle vara

till fyllest med blott en extra lantbevakning å sträckor, om vilka man

äger den kännedom, att den inkomst, staten kunde förvänta sig av

införseln därstädes, icke skulle uppväga utgifterna för en ordnad tullbevakning.

Detta sä mycket lättare numera, om man tager hänsyn till

vårt utvecklade telefonväsen, varigenom snabba underrättelser kunde

lämnas till närmaste bevakningsplats. Man skulle ock kunna tänka sig,

att det möjligen skulle uppstå mindre sympatiska känslor hos traktens

befolkning mot denna tullbevakningspersonal, då de se så många personer

avlönade och anställda på en plats, där flera av dem äro överflödiga.

På dessa tullstationer, vi ovan omnämnde, skulle det mycket väl räcka

med två tullbevakningskarlar.

En minskning i arbetspersonalens antal kunde även ske på det

sättet, att den yttre och den inre bevakningen i trakter, där trafiken

icke är av större dimensioner, kunde med en klok arbetsfördelning anförtros

åt samma personer.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 45

Aven dessa båtar, som användas för patrulleringen, torde kunna

minskas till antalet därigenom, att uppsyningsmännen iinge mera snabbgående

och moderna sådana, varigenom de kunde minskas till antalet

och placeras vid mera tätt befolkade trakter. Härigenom skulle ock

den båtlega, som staten numera betalar och som utgår till uppsyningsmännen,

kunna betydligt minskas.

För att nöjaktigt få denna fråga utredd, anse vi det vara fördelaktigast

att överlämna arbetet med en sådan utredning åt opartiska

personer, vilka utan någon förutfattad mening om det berättigade eller

icke uti en indragning av vår kustbevakning gånge till verket. Detta

ämne har visserligen förut varit föremål för en undersökning, som verkställts

från generaltullstyrelsen, men utan att det lett till något enligt

vår mening lyckligt resultat.»

Åberopande vad de sålunda anfört och i förhoppning, att det

måtte leda till att även i detta hänseende större sparsamhet komme

att iakttagas, framlade motionärerna sin förenämnda hemställan.

På de av motionärerna anförda skäl finner jämväl utskottet önskvärt,

att de av motionärerna föreslagna utredningarna komma till stånd,

sa mycket mer som utskottet förutsätter, att de må kunna verkställas

utan nämnvärda kostnader.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen, med anledning av herr Mossbergs

m. fl. ovan omförmälda motion, må besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Magt

täcktes låta verkställa undersökning, huruvida det

förefinnes behov av ett så stort antal tulltjänstemän

och betjänte vid gränsen mot Norge som det nuvarande,

samt att, om så icke är förhållandet, Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de

obehövliga tjänsterna indragna; samt

b) att Riksdagen, med anledning av herr Wallentins

m. fl. förenämnda motion, må i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om

utredning, huruvida och i vad mån den yttre kustbevakningen

skulle kunna reduceras, samt för Riksdagen

framlägga de förslag, vartill denna utredning

kan föranleda.

Utskottets

yttrande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Kontroll ä 50:o) Med anledning'' av Kungl. Maj:ts i punkt 51 av huvud
mllr<]ifter9S''

titeln gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotor51.

] kollet (sid. 304) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter med 200,000

kronor eller till 900,000 kronor.

G. Kronans publika lins.

Anordnande 51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 52 av huvudtiteln föreslagit Riks
av

värme- c]agen att till införande av värmeledning i kammararkivets förvaringskammafarici.

lokal i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i Stockholm å extra stat för

veto lokaler. 1914 anvisa ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1913 disponera beloppet för ifrågavarande ändamål.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—313 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må till införande av värmeledning

i kammararkivets förvaringslokal i huset nr 13 vid Birger

Jarls torg i Stockholm å extra stat lör år 1914 anvisa

ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1918 disponera beloppet för ifrågavarande

ändamål.

Anordnande 52:o) I punkt 53 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
aJedninfi''i

dagen att till införande av centraluppvärmning i Göta hovrätts ämbetsGota

hov- }1US [ Jönköping, i huvudsaklig överensstämmelse med det av departeratts

byggnad. mentscjiefen förordade förslaget, å extra stat för år 1914 anvisa ett be''

J lopp av 6,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet

redan under år 1913.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 314—318 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

47

att Riksdagen må, till införande av centraluppvärmning

i Göta hovrätts ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig

överensstämmelse med det av departementschefen

förordade förslaget, å extra stat för år 1914

ärna sa ett. belopp av 6,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att disponera beloppet redan under år

1913.

53:o) I punkt 54 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks- tw

dagen att för genomförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett

ay överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å lands- L«,f

hövdingeresidenset i Luleå pa extra stat för år 1914 anvisa ett belopp ngeresidenav

12,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande

år disponera beloppet. L04-

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 319—320 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Makts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må för genomförande i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av överintendentsämbetet

tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å landshövdingeresidenset

i Lideå på extra stat för år 1914

anvisa ett. belopp av 12,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

beloppet.

54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 av huvudtiteln föreslagit Riks- Beredande av

dagen att för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt läns- utvid9ade °ch

styrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i samma

lan, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet felsen i

upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra stat för år faTZnZ

1914 anvisa ett anslag av 110,000 kronor, med rätt för Kuno-1 Makt åt lantmäuatt

redan under är 1913 disponera ifrågavarande belopp. '' ''

_ beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 321—325 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ingående, granskat de till ärendet hörande ritningar utskottets

och kostnadsföislag och därvid trott sig finna, att vissa däri upptagna yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

förändringsarbeten skulle kunna ur förslaget utan olägenhet uteslutas

eller åtminstone betydligt förenklas, anser sig kunna av denna anledning

i det äskade anslaget "föreslå en nedsättning med 10,000 kronor till

100,000 kronor. Visserligen förefaller ju även detta belopp utskottet för

ändamålet ganska rundligt, men då utskottet, som icke tilltrott sig att

företaga någon ytterligare jämkning i det begärda beloppet, förutsätter,

att arbetena i fråga, i den mån så kan ske, komma att utföras på entreprenad,

samt att, om någon nedsättning i kostnaderna därigenom kan

åvägabringas, densamma i allt fall kommer statsverket till godo, har

utskottet ansett sig kunna förorda, att för ändamålet anvisas 100,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, för beredande av utvidgade och

förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län

ävensom åt lantmdterikontoret i samma län, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet

upprättat, av departementschefen förordat förslag,

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t att redan

under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Anordnande 55:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 56 och 57 av huvudtiteln före
sZmielnt

slagit Riksdagen att för utförande av elektrisk strömledning från Stockoch

dra- hokus städs elektricitetsverk till vissa statsinstitutioner pa nordv ästra

jrZrstL- Djurgården bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år

institutio- 1914 beräkna ett belopp av 21,000 kronor samt att för anordnande av

nvteu-a DjZ huvuddräneringsledning för samma område bland nämnda anslag för år

1 Sgården. 1914 beräkna ett belopp av 138,000 kronor.

[56, 57.]

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

anmäla.

Ändrings- och 56:o) I punkt 58 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riks
rZZnU-iks-

dagen att för ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d.

gäidskontorets hus å Riddarholmen bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

I- fj;us “ för år 1914 beräkna ett belopp av 57,500 kronor.

hoinZi. Uti en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten, till stats
158.

]

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

49

utskottets förberedande behandling överlämnad proposition nr 84 har

Kungl. Maj:t sedermera under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att för vidtagande av vissa ändrings- och reparationsarbeten i

riksgäldskontorets förra hus å Riddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom överintendentsämbetet upprättat, i berörda

protokoll närmare omförmält förslag, å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av o7,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Till nämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört

följande:

»I en till chefen för civildepartementet den 20 augusti 1912 avlåten

skrivelse gjorde nuvarande chefen för socialstyrelsen Henning Elmquist

framställning därom, att samtliga lokaler i riksgäldskontorets förra hus

å Riddarholmen måtte bliva upplåtna åt socialstyrelsen från och med

år 1913 ävensom att överintendentsämbetet måtte erhålla i uppdrag att

omedelbart utföra de för ändamålet erforderliga reparations- och omändringsarbeten

inom ifrågavarande byggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med de önskemål, som funnes angivna i en skrivelsen närsluten,

av Elmquist upprättad promemoria, uti vilken jämväl lämnats

redogörelse för huru de olika lokalerna lämpligen borde användas.

Sedan föredragande departementschefen därefter redogjort för det

huvudsakliga innehållet i nämnda promemoria samt anhållit, att densamma

såsom bilaga måtte fogas till detta protokoll, anförde departementschefen

vidare:

På grund av nådig remiss avgav överintendentsämbetet den 15

oktober 1912 utlåtande i ärendet och överlämnade därvid, med förmälan,

att hinder icke mötte för socialstyrelsen att med ingången av

år 1913 disponera ifrågavarande byggnad i dess helhet, ett på ämbetets

föranstaltande upprättat förslag till samma byggnads iordningsställande

i allt huvudsakligt — vissa mindre betydande uteslutningar voro av

Elmquist under hand godkända — i enlighet med vad i ovannämnda

promemoria begärts och av ämbetet prövats tillrådligt och lämpligt.

I berörda utlåtande har överintendentsämbetet särskilt framhållit den synnerliga

önskvärdheten av att, på sätt som föreslagits, värmeledning måtte komma att

i byggnaden införas, då denna genom sin form med smala flyglar och en myckenhet

ytterväggar eljest vore särdeles svår att hålla nöjaktigt uppvärmd. Vidare ville

ämbetet fästa uppmärksamheten därpå, att det åldriga huset bleve genom de åtgärder,

ämbetet tillåtit sig föreslå, försatt i ett särdeles gott skick, utan att dess

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

åldriga inredning och beskaffenhet i övrigt bleve med ovarsam hand berörda. Kostnaden

för ifrågavarande arbetens utförande uppginge till det icke obetydliga beloppet

av 59,000 kronor, i vilket en summa av allenast 3,540 kronor inginge för

oförutsedda utgifter, ritningar och tillsyn, något, som emellertid torde få anses tillräckligt

med hänsyn till den noggrannhet, varmed de kända utgifterna vore beräknade.

Omkostnadssumman kunde, med avseende å sin betydenhet, givetvis icke

utgå från de till ämbetets förfogande ställda ordinarie anslagsmedel och näppeligen

ens av ämbetet av under händer varande medel förskotteras. Prövade Kungl. Maj:t

alltså i nåder, att här omhandlade arbeten borde i överensstämmelse med ämbetets

nu framlagda förslag bringas till verkställighet, torde härför få hos Riksdagen på

extra stat äskas anslag å ovan angivna belopp samt statskontoret, därest samma

arbeten borde ju förr dess hellre komma till utförande, erhålla befallning att, mot

framdeles ersättande av anslaget, då detta utfölle, lämna nödigt förskott åt ämbetet,

som torde få mottaga befallning om de medgivna åtgärdernas vidtagande.

Sedermera överlämnade överintendentsämbetet med skrivelse den

12 november 1912 ett efter samråd med socialstyrelsens chef uppgjort

förslag till vidtagande för en kostnad av 1,585 kronor av vissa smärre

reparationsarbeten inom ifrågavarande byggnad, vilka arbeten, som jämväl

vore upptagna i ovan omförmälda, av ämbetet förut avgivna förslag,

vore oundgängligen nödvändiga för att socialstyrelsen skulle kunna med

1913 års ingång inrymmas i byggnaden, och som, om de också omedelbart

verkställdes, icke lade hinder i vägen för övriga, sistberörda förslag

tillhörande arbetens utförande framdeles.

Vid föredragning den 22 november 1912 av överintendentsämbetets

sistnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att riksgäldskontorets förra

hus skulle från och med den 1 januari 1913 i sin helhet tills vidare upplåtas

åt socialstyrelsen, samt bemyndigade tillika överintendentsämbetet

att för en kostnad av 1,585 kronor inom sagda byggnad låta verkställa

de i det av ämbetet senast framlagda förslaget omförmälda arbeten

ävensom att förskjuta härför erforderliga medel.

I riksgäldskontorets förra hus voro, såsom jämväl inhämtas av

ovanberörda promemoria, vid tiden för den av chefen för socialstyrelsen

i omförmälda skrivelse den 20 augusti 1912 gjorda framställningen, inrymda

dels kommerskollegi avdelning för arbetsstatistik, som från och

med år 1913 uppgått i socialstyrelsen, dels ock ecklesiastikdepartementets

statistiska avdelning, varjämte ett par rum disponerades av en extra

vaktmästare i överintendentsämbetet. Sedan åt ecklesiastikdepartementets

statistiska avdelning och nämnda vaktmästare beretts lokaler å annat

håll, har i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts berörda beslut den 22

sistlidna november däri avsedda reparationer genom överintendents
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

51

ämbetets föranstaltande utförts samt socialstyrelsen — i huvudsak nämnda

avdelning av kommerskollegium, utvidgad med en av den nya arbetarskyddslagstiftningen

betingad ny byrå för yrkesfarefrågor — därefter

den 1 innevarande januari tagit samtliga lokaler i riksgäldskontorets

förra hus i anspråk.

Innan jag går att yttra mig om den gjorda framställningen om

vidtagande av de föreslagna reparationerna av ifrågavarande byggnad,

tillåter jag mig erinra därom, att den framtida användningen av nämnda

^ygg''Dad ställts i samband med ordnandet av statens arkivförhållanden

i Stockholm. . Såsom framgår av den redogörelse härför, som jag lämnat

vid föredragning den 14 innevarande januari av frågan om anordnande av

värmeledning i kammararkivets lokaler (sjunde huvudtiteln sid. 305—313),

hade på sin tid förslag framkommit om att uppföra en ny arkivbyggnad

å riksgäldskontorets gamla tomt å Riddarholmen. Därest ett sådant

byggnadsföretag vore att förvänta inom den närmaste tiden, kunde utan

tvivel dragas i betänkande lämpligheten av att nu i nämnda byggnad

vidtaga reparationer av den storlek och kostnad, som ifrågasatts. Av

skål, som jag närmare utvecklat i mitt nyssnämnda anförande, anser

jag, att man i främsta rummet bör söka lösa arkivbyggnadsfrågan

under^ förutsättning av att riksgäldskontorets gamla byggnad bibehålies.

I varje fall ligger nämnda frågas lösning, efter allt att döma, så långt

framåt i tiden, och den är i avseende å sättet för sin lösning så

osäker, att byggnadens vidmakthållande för ett aktuellt ändamål icke

bör förhindras av denna fråga. Det återstår sålunda allenast att pröva,

huruvida det ifrågasatta reparationsarbetet är av behovet påkallat. Vad

i sådant avseende av chefen för socialstyrelsen och överintendentsämbetet

anförts har bibringat mig den övertygelsen, att de föreslagna förbättringarna

äro både ändamålsenliga och nödvändiga för att ifrågavarande

lokaler skola kunna utan olägenhet användas vare sig för sitt nuvarande

eller något annat därmed jämförligt ändamål.

Beträffande kostnaderna för arbetets genomförande har jag ej något

att erinra mot de härutinnan gjorda beräkningarna. Då Kungl. Maj:t

redan för ifrågavarande ändamål anvisat 1,585 kronor, skulle således det

kostnadsbelopp, som därutöver erfordras, belöpa sig till i runt tal 57,500

kronor. Ifrågavarande belopp torde böra äskas av Riksdagen, och är

detsamma i avbidan på särskild proposition i ämnet beräknat i statsverkspropositionen

till innevarande års Riksdag. Då det är behövligt,

att arbetet kommer till utförande snarast möjligt, torde Riksdagens medgivande

att disponera anslaget redan under år 1913 böra utverkas.»

Den i protokollet omförmälda promemorian är av följande lydelse:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

»P. M.

angående erforderliga reparations- och omändringsarbeten etc. uti riksgäldskontorets

f. d. hus å Riddarliolmen i och för socialstyrelsens

inrymmande därstädes.

Större delen av byggnaden är redan disponerad för kommerskollegii

avdelning för arbetsstatistik, vilken från och med år 1913 uppgår

i socialstyrelsen. För fyllande av den nya styrelsens lokalbehov är det

emellertid behövligt, att byggnaden i dess helhet ställes till dess förfogande

och att sålunda de användbara lokaler i byggnaden, vilka för närvarande

äro disponerade för andra ändamål, omedelbart överlåtas till socialstyrelsen.

Av dessa sistnämnda lokaler bliva nämligen samtliga omedelbart

behövliga. Sålunda erfordras våningen 2 trappor upp åt öster (närmast

Riddarholmsbron) — vilken nu innehaves av ecklesiastikdepartementets

statistiska avdelning — för socialstyrelsens lista och 2:dra byråer ävensom

1 rum för styrelsens ledamot för lagärenden. Lokalen (köket) i

bottenvåningen (nr 8 Va) för närvarande upplåten till eu städerska hos

ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning, jämte därintill gränsande

lokaler, bör kunna tillgodose behovet av frukostrum samt kapprum och

toalettrum för socialstyrelsens kvinnliga personal. Rummen nr 5 och

6 i bottenvåningen, vilka nu användas till bostad för ett stadsbud, som

tillika är extra vaktmästare i överintendentsämbetet, äro synnerligen

behövliga för socialstyrelsen, nämligen till bostad åt en av styrelsens

vaktmästare. Den omfattande och besvärliga städningen av ämbetslokalerna

måste nämligen fördelas på styrelsens båda vaktmästare, och

det är därför i hög grad önskligt, att båda beredes bostad i det hus,

där styrelsen har sina ämbetslokaler, när detta nu kan låta sig göra.

Vad slutligen beträffar rummet nr 7 i bottenvåningen, vilket för närvarande

står obegagnat, synes detsamma kunna bliva ett användbart

arbetsrum. Övriga, av socialstyrelsen icke redan disponerade lokaler i

byggnaden torde samtidigt upplåtas till styrelsen för beredande av erforderligt

arkivutrymme etc.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

53

För att socialstyrelsen skall kunna inrymmas i den ifrågavarande

byggnaden och där förbliva under de närmaste åren, bliva en del reparations-

och ändringsarbeten inom byggnaden dels absolut erforderliga,

dels åtminstone i hög grad önskvärda. De sistnämnda avse närmast

en välbehövlig yttre reparation och uppsnyggning av byggnaden. Det

vill nämligen synas lämpligt, att i samband med de reparations- och

ändringsarbeten, som måste vidtagas i byggnadens inre för att göra

den användbar som ämbetslokal för socialstyrelsen — och vilka arbeten

icke heller synas böra inskränkas till det allra oundgängligaste, utan

tillika böra avse att sätta lokalerna i ett skick, värdigt den vackra

gamla byggnaden — även husets yttre finge undergå en grundlig reparation.

Som emellertid denna angelägenhet närmast torde ankomma

på överintendentsämbetet, skall i det följande angivas de reparationsoch

ändringsarbeten i det inre, som äro nödvändiga för att socialstyrelsen

skall kunna dit förläggas.

Till eu början må då framhållas det trängande behovet av att

det blir bättre än hittills varit fallet sörjt för lokalernas omboning och

uppvärmning. För närvarande äro vissa lokaler, på grund av drag och

kyla, omöjliga att använda vintertiden. Enda möjligheten att få dessa

olägenheter avhjälpta torde vara att införa värmeledning i alla förstugor,

trappor, tamburer och arbetslokaler. I hög grad önskvärt vore därför,

att en sådan anläggning omedelbart finge utföras.

En annan olägenhet, vilken nu även synes böra avhjälpas, är den,

som hittills vållats av de i hög grad otillfredsställande toalettanordningarna

(ett par av de nu förefintliga klosetterna hava sommartiden varit

oanvändbara och måst avstängas; lämpliga tvättställ i erforderligt antal

hava icke kunnat anbringas). Önskvärt är därför, att vattenledning införes

i alla våningarna, att i samband därmed på lämpliga ställen anbringas

tvättställ samt, framför allt, att klosettrummen få förses med

vatten Jdosett er.

Förstugor, trappuppgångar och tamburer behöva ombonas på det

omsorgsfullaste, alla entréer (portar) förses med dubbla dörrar och alla

fönster med dubbla fönster. Kommer värmeledning ej till utförande,

måste en större kamin anbringas i nedre förstugan invid huvudtrappan

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

och mindre sådana i tamburerna 1 trappa npp samt i övrigt alla anordningar

vidtagas, för att förstugor och trappor skola kunna hållas

varma året om. Det är nämligen nödvändigt, att trappuppgångar och

förstugor även vintertiden kunna användas som inre förbindelser mellan

lokalerna i de olika våningarna och att tamburdörrarna under arbetstiden

kunna stå öppna, varigenom kommunikationen mellan våningarna i hög

grad underlättas ävensom möjliggöres, att den ene vaktmästaren kan

svara för vakthållningen inom de båda våningarna en trappa upp och

den andre för de båda våningarna två trappor upp. Önskvärt vore

ock, att trappstegen i huvudtrappan kunde förses med fästen och

stänger för trappans mattbeläggning. I övrigt behöver trappuppgången

erhålla en vederbörlig uppsnyggning, de nuvarande dörrvreden

(»kökslåsen») utbytas mot prydligare sådana, utåtgående dörrar

om möjligt utbytas mot inåtgående o. s. v. Särskilt bör tamburdörren

till våningen åt vänster en trappa upp (utanför tamburen nr 24)

ändras, så att entréen här (till sessionsrummet) blir så prydlig som

möjligt.

Lokalerna i lottenvåningen. Omedelbart till höger om entréen från

Arkivgatan (vilken i allmänhet kommer att hållas stängd) torde lämpligt

utrymme finnas för anordnande av en ytterligare toalett (för den manliga

personalen). Synnerligen önskvärt vore ock, som nämnt, att denna

liksom övriga toaletter kunde förses med vattenklosett. Låter det sig

emellertid ej göra att erhålla vattenklosetter, torde alla erforderliga

åtgärder vidtagas, för att denna och övriga toaletter verkligen skola

kunna användas. I nämnda förstuga placeras ock en av de vedlårar,

som flyttas från tamburerna.

»Köket)) (nr 8 V2) bör undergå en grundlig reparation och erhålla

en lämplig inredning för att kunna tjäna som frukostrum för den kvinnliga

personalen, varvid spisen och nu befintliga skåp borttagas och

ersättas av respektive kakelugn (därest ej värmeledning erhålles) samt

hyllor. Vidare anordnas de två skafferirummen till kapprum för socialstyrelsens

samtliga damer. Kloasongväggen mellan de båda skafferirummen

tages för detta ändamål bort, stengolvet i det ena av nämnda rum

ersättes av trägolv, dubbla rader av hyllor (för hattarna) anbringas och

därunder krokar (för kapporna). Vattenledning dragés in för tvättanordning.

— Bum nr 9 anordnas till gemensamt toalettrum för styrelsens

samtliga damer. Därvid bör det förutvarande fönstret (se planritningen),

nu delvis igenmurat och ersatt av ett litet gallerfönster, återupptagas;

vidare bör en dörr upptagas mellan kapprummet (nr 8 V2) och det eventuella

toalettrummet (nr 9), nytt golv inläggas och en kakelugn insättas

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

(i stället lör spisen), därest ej värmeledning blir införd. Vid genomförandet

av denna anordning kunna de två toaletterna i rummen nr 19

och 35 respektive 1 och 2 trappor upp till stor fördel för dessa rum

borttagas (se närmare nedan). — • Arkivrummen (nr 11—12) höra undergå

nödiga reparationer (särskilt böra fönstren omses) och korridoren utanför

uppsnyggas. — Rimmet nr 8 (jämte tillhörande rum) förses med nytt

golv och innanfönster (om sådana ej finnas), så att lokalen kan användas

som arbetslokal även vintertiden. — Rimmet nr 7 sättes i samma stånd

som nr 8, och upptages en dörr mellan båda dessa rum. — Tvättstugan

(rum nr 1) ombonas så långt som kan vara behövligt för att göra det

ovanpå liggande rummet (nr 15) användbart som arbetslokal även vintertiden.

Elektriskt ljus bör införas överallt i bottenvåningen. Slutligen

bör ock påpekas behovet av vattenlednings indragande i köken till vaktmästarbostäderna.

Våningen 1 trappa upp. Tamburen till vänster (nr 24) underkastas

en. grundlig reparation. Vedlåren borttages och en telefonkur

anbringas i hörnet mot rum nr 22. Dörren till rum nr 25 (sessionsrummet)

borttages och ersättes med eu dubbel döbattangdörr. Önskvärt vore

ock, att här kunde anbringas ett »kapprum» (eu avbalkning för ytterkläder).

. Ännu en gång må framhållas önskvärdheten av att entréen

till sessionsrummet blir så prydlig som möjligt. Särskild omsorg bör

ock ägnas åt att sätta sessionsrummet (rum nr 25) i bästa möjliga skick,

vadan även detta rum bör fullständigt repareras (alla väggfasta hyllor

borttagas). Till rum nr 23 insättes en dubbeldörr. — Rum nr 22 avdelas

genom en kloasongvägg (med dörr) till två rum, det första, (från

tamburen räknat) mindre och det innanför liggande större. Därvid bör

dörren till rummet nr 23 flyttas åt vänster (telefonskåpet borttages), så

att besökande få gå från tamburen genom det första mindre rummet

till rum nr 23. Rum nr 19 skulle väsentligt vinna i användbarhet

— som det nu är, är rummet synnerligen mörkt vintertiden — genom

följande anordning. Ett stort glasfönster anbringas, där huvuddörren

mellan rummen nr 19 och nr 17—18 har sin plats. Ännu bättre vore,

om glasfönstret, genom att väggen ovanför nuvarande dörrkarmen tages

upp, förlänges ända upp till taket; samtidigt igenfylles den lilla trappan

i dörröppningen (mellan nr 19 och 17—18), varigenom för övrigt vinnes

okat utrymme och (genom passagens avstängande här) större arbetsro

för den, som är placerad vid första fönstret i rummet nr 17—18.

Förbindelsen mellan rummen nr 19 och 17—18 sker genom den för

närvarande tillslutna tapetdörren. — I nuvarande toalettrummet (nr 20)

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

borttages klosettinrättningen. Detta rum kan sedan användas på flera

sätt (till förvarande av skrivmaterialier, primäruppgifter m. m.; någon

del av rummet kan eventuellt reserveras för vedupplag; tvättanordningar

kunna där anbringas; det kan möjligen användas vid korrekturläsning;

0. g. v.) — Rummet nr 16 är svårt att kalla varmt och torde därför

tillses, om detsamma kan ytterligare ombonas. — I förstugan (mellan

rummen nr 15 och 16) torde en kamin böra placeras (om ej värmeledning

blir införd). Vidare bör här dörren (väggen) till trappan borttagas

och flyttas, så att den kommer omedelbart intill den nedifrån

kommande trappan, och följaktligen den andra trappan (mellan första och

andra våningarna) bliver en inre förbindelseväg — en öppen trappa —

mellan första och andra våningarna. — Rummet nr 15 måste underkastas

en grundlig reparation och ombonas på omsorgsfullaste sätt, så att rummet

blir möjligt att använda som arbetslokal (även vintertiden). -— Tamburen

till häger (nr 26), som huvudsakligen kommer att användas som väntrum,

ombonas och inredes för sådant syfte. Vedlåren borttages och (åtminstone

delvis) klädhängarna. — Ventilationsanordning anbringas i rummet nr

27: i detta rum borttages jämväl det väggfasta skåpet, varjämte rummet

genom ett skrank avdelas i två hälfter, den yttre hälften _ avsedd för den

besökande allmänheten. (Dörren till rummet nr 28 igensättes.) —

Rummen nr 29 och 31 omtapetseras och uppsnyggas.

Våningen 2 trappor upp. Rum nr 37 a, som är avsett huvudsakligen

till väntrum, torde böra undergå en mindre reparation. Alla

klädhängare borttagas, likaså vedlåren och de väggfasta skåpen. I stället

anbringas här dels en telefonbur, dels ett kapprum (en avbalkning för

ytterkläder). Vedlåren placeras på annat håll inom byggnaden. — Rum

nr 37 b (chefens rum) tarvar ny målning och nya tapeter ävensom att

dörrarna, vettande såväl till nr 37 a som nr 37 c, överses, h rån rum nr

37 c upptages eventuellt dörren till rum nr 36. — Rum nr 35. Fönstren

här och uti det invid liggande trapprummet behöva överses. Vidare föreslås,

att detta rum genom eu liknande glasfönsteranordning, som föreslagits

för rummet nr 19, göres tillräckligt ljust och följaktligen mera användbart

som arbetsrum. För detta ändamål skulle en del av väggen (närmast

fönstren i nr 34) slås ut och ett glasfönster anbringas, börjande

där träpanelningen slutar och alltså tapeten tager vid, och slutande

uppemot taket. Vidare bör tapetdörren till nr 34 igenslås, och förbindelsen

mellan nr 35 och nr 34 tagas via nuvarande toalettrummet,

därifrån en dörr redan nu (ehuru ej använd) leder in till nr 34. I nuvarande

toalettrummet tages klosetten bort (ett fönster till upptages möjligen;

rummet användes sedan lämpligen som reservrum för biblioteket).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

57

Rum nr 34 a.. Här borttages eventuellt kloasongväggen, i samband

varmed vissa reparationsarbeten bliva erforderliga. Samma omändringsarbeten

ifrågasättas ock i rum nr 34 b. Med avseende å den här utanför

liggande förstugan hänvisas till vad ovan föreslagits i fråga om motsvarande

förstuga 1 trappa tipp. Dörren (väggen) till trappan skulle

således här tagas bort, enär trappan hädanefter skulle bliva en inre

förbindelseled (varm) mellan de båda våningarna. —- Rum nr 33 har hittills

varit omöjligt att hålla varmt vintertiden; tillses bör därför, vad

ytterligare kan åtgöras för dess omboning. Möjligen bliva de överklagade

olägenheterna här avhjälpta därigenom, att det underliggande

rummet nr 15 blir omsorgsfullt iståndsatt och ombonat.

Våningen 2 trappor upp åt öster synes i sin helhet behöva repareras.

^ Om rummet (tamburen) nr 38 gäller ungefär detsamma som

beträffande övriga motsvarande rum, och framför allt att det göres

användbart som väntrum. I rum nr 39 borttages spisen, och sättes

rummet i ungefär samma stånd som det underliggande rummet nr 27.

I rummet nr 40 (b) borttages kloasongväggen och klosetten samt upptages

eu dörr till tamburen. Väggen till ram nr 40 flyttas eventuellt för

vidgande av ram 40 V2. Eventuellt igensättas dörrarna mellan rummen

39, 40 Va och 40. Rummen nr 41—44 torde huvudsakligen endast

behöva omtapetseras och uppsnyggas. I ram nr 43 borttages kloasongväggen.

Eventuellt torde ock en spiraltrappa böra anordnas till den

underliggande våningen.

Slutligen må erinras, att i samband med den nu förestående

reparationen alla kakelugnar måste överses och eventuellt felaktiga

sådana omsättas ävensom fönstren i några ram ytterligare ombonas.

De föreslagna reparations- och omändringsarbetena torde få verkställas

i den omfattning och i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som ovan föreslagits, dock med rätt att under arbetets gång efter överenskommelse

vidtaga de smärre jämkningar i och tillägg till den föreslagna

planen, som kunna visa sig lämpliga och erforderliga.

Förslag till disposition av lokalerna i f. d. riksgäldskontorets hus

i och för socialstyrelsen.

Våningen 2 trappor tipp.

Rum 37 a. Kapprum och väntrum (vaktmästare).

» 37 b. Chefens rum.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Rum 37 c. Registrator!! (1 amanuens).

y> 36. Skrivbiträden, expedition.

» 35. Bibliotek, amanuens, biträden.

i) 35 Vä. Trapprum, kollationeringsrum.

i> 34 a. 4:de byrån, amanuenser.

)> 34 b. » y> aktuarie.

» 33. » )) l:ste aktuarie.

» 38. Kapprum (och väntrum).

» 39. Ledamoten för lagärenden.

» 40 Vg. Amanuens å lista byrån.

)> 40. Byråchefen å lista byrån.

» 41. Gemensamt kansli för lista och 2:dra byrån (Rådsrum).

» 42. Sekreteraren å lista och 2:dra byrån.

» 43. Byråingenjören å 2:dra byrån.

)> 44. Byråchefen å 2:dra byrån.

Våningen 1 trappa upp.

Rum 15. 4:de byrån, liste aktuarie.

» 16. -» » aktuarie.

» 17 (o. 18). 4:de byrån, amanuenser och biträden.

))

19.

4:de byrån, ))

»

20.

» » arkivrum.

))

21.

» )> kollationeringsrum.

»

22.

» » lista aktuarie.

))

22 Va

» )) amanuens.

»

23.

» » byråchefen.

))

24.

Tambur (vaktmästare).

»

25.

Sessionsrum.

))

26.

Väntrum.

))

27.

3:dje byrån, registrator.

»

28.

» » expedition, biträden.

))

29.

» » byråchefen.

))

30.

» » amaTiuenser.

))

31.

» » sekreteraren.

»

32.

Vaktmästarbostad (tills vidare).

Bottenvåningen.

Rum 7 o. 8. Reservrum (för 4:de byrån).

» 5 o. 6. Vaktmästarbostad.

» 8 Vs. Frukostrum och kapprum för den kvinnliga personalen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

59

Rum Toalettrum för den kvinnliga personalen.

» 10—12. Arkivrum.

)) 13 o. 14. Vaktmästarbostad.

Henning Elmquist.»

Utskottet liar väl, vid det förhållande att det möjligen framdeles

i enlighet med därom redan väckt förslag skulle befinnas önskvärt att

å den förevarande byggnadens tomt uppföra en ny arkivbyggnad, hyst

vissa betänkligheter beträffande lämpligheten av att för ifrågavarande

ändamål i byggnaden vidtaga så omfattande reparationer som de nu

föreslagna. Men då det torde kunna förväntas, att byggnaden skall

efter sitt iordningställande i huvudsaklig överensstämmelse med förevarande

förslag, som ju i allt väsentligt anpassats efter de önskningar

härutinnan, som av socialstyrelsens chef blivit framställda, för en lång

tid framåt komma att fylla socialstyrelsens lokalbehov, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, för vidtagande av vissa ändrings-

och reparationsarbeten i riksgäldskontorets förra

hus å Biddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom överintendentsämbetet upprättat, i förenämnda

statsrådsprotokoll över finansärenden för den

31 januari 1913 närmare omförmält förslag, å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 57,500 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1913

disponera ifrågavarande belopp.

57:o) Kungl. Maj:t har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att för utförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna

ett belopp av 100,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
-

Utskottets

yttrande.

Reparation av

Riddarholmskyrkan.

[59.J

anmäla.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Brandförsäkring

av operabyggnaden

och

dramatiska

teaterns byggnad

ävensom

av staten tillhörig,

i dessa

byggnader

förvarad lösegendom.

[60—62.]

Ersättning

till städerna

för mistad

tolaq.

[63.]

Bidrag till

landsting och

städer, som

icke deltaga i

lan dsting.

[64. j

H. De kung!, teatrarna.

58:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkterna 60—62 av

huvudtiteln gjorda framställning, och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 327—329) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisa

a) till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

ett anslag av 40,175 kronor;

b) till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom

ett anslag av 3,668 kronor;

c) till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad

förvarad lösegendom ett anslag av 1,735 kronor.

I. Diverse.

59:o) Kungl. Maj:t har i punkt 63 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna

för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 329—330 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till städerna för mistad tolag

med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.

60:o) I punkt 64 av huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,450,000 kronor,

att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

efter förhållandet mellan den bevillning av fast egendom samt av inkomst,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

61

som debiterats på grund av vederbörande prövningsnämnds år 1914

verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller stad,

varom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssumman

för hela riket.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 330 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må å extra stat för år 1914 anvisa

ett belopp av 1,450,000 kronor, att fördelas mellan

landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

efter förhållandet mellan den bevillning av fast esrendom

samt av inkomst, som debiterats på grund av

vederbörande prövningsnämnds år 1914 verkställda

eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller

stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning debiterade

bevillningssumman för hela riket.

61:o) Kungl. Maj:t har i punkt 65 av huvudtiteln föreslagit Riks- Nv upplaga

dagen att för utgivande å nyo av handboken »Sveriges land och folk» Zverig!»tZ

i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga å extra stat för år 1914 och

bevilja ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan [65.]

under år 1913 av nämnda anslag disponera 10,000 kronor. ''

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 331—332 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må för utgivande å nyo av handboken

»Sveriges land och folk» i en svensk, en tysk

och en engelsk upplaga å extra stat för år 1914 bevilja

ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera

10,000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning 62:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret förskottsvis be
kontoret

*" stritt för de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari

gjorda för- 1913 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj: t i punkt 66 av förevarande

skott. ]ulvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa, i

jämnt krontal, 497,475 kronor.

Under hänvisning till den utredning i detta ämne, som finnes intagen

å sid. 332—335 av nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till täckande av ovan omförmälda,

utav statskontoret anmälda förskott å extra stat

för år 1914 anvisa 497,475 kronor.

63:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 67

denna huvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till beredande, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14

januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för

innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i till

finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å

extra stat för år 1914 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp av 3,500 kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har i punkt 68 av huvudtiteln föreslagit Riksför

Sverres dagen att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i

o°fficieiia9dd- den internationella utställningen i San Fransisco år 1915 bland de extra

tagande i en angiagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av

internationell © )

utställning i 350^000 trOIlOr.

San Fransisco

768 1 Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

L J riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.

Övriga 65:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke

ZtdZ* blivit här ovan särskilt omförmälda, har Kungl. Maj:t icke föreslagit

[69.] någon ändring.

Extra lönetillägg

för

vissa tjänstemän

och

betjänte,

[67.]

av

Bestridande

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

63

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde

huvudtiteln, i avseende å vilka utskottet icke här ovan

avgivit yttrande, må i riksstaten för år 1914 uppföras

med oförändrade belopp, dock att i förslagsanslaget

till bestridande av tiyckningskostnader må få göras

den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns

slutsumma kan bliva erforderlig.

Stockholm den 31 mars 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående huvudtitels slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från Första kammaren: herrar greve F. CV.son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,

O. Jonsson, friherre ./. T. Gripenstedt, A. N. Halm, greve P. 0. L. Kling spor,

friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,

0. M. Strömberg och C. G. Ekman samt

från Andra kammaren: herrar A. Wiklund, H. Andersson, F. W. Thorsson,

C. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström,

G. Odqvist, E. A. Nilsson och A. Tvär sson

med undantag att i behandling av punkterna 47-69 deltagit

i stället för herr H. F. Lamm herr F. Berglund,

» » » » F. W. Thorsson herr A. Andersson i Råstock,

» » » » K. Starbäck herr E. F. Hellberg,

* » » » K- V. Rydén herr C. R. Jansson i Falun.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Reservationer,

Vid punkt 13:o) (angående utgivande av en periodisk publikation

»kommersiella meddelanden»):

av herrar S. II. Kvarnzelius, A. N. Halm, IL F. Lamm, A. G.

Lindblad, F. W. Thorsson, K. Starbäck, K. V. Rydén, N. E. Lindberg.

J. Ström och E. A. Nilson, vilka yrkat, att utskottet måtte föreslå, att

Kungl. Maj:ts förslag måtte bifallas.

Vid punkt 40:o) (angående utredning om anskaffande av en isbrytare

för Norrlandskusten):

av herr N. E. Lindberg, som yrkat bifall till friherre Palmstiernas

m. fl. motion.

Vid punkt 47:o) (angående tullverket):

av herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.

Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve P. O. L. Kling spor, friherre C.

II. Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Strömberg och C. G.

Ekman, vilka yrkat, att general tulldirektörens avlöning skulle i avlöningsstaten

för generaltullstyrelsen uppföras på följande sätt: lön 8,500,

tjänstgöringspenningar 3,500, ortstillägg 1,000, summa 13,000, samt att

följaktligen anslaget till tullverket skulle utföras med 5,978,150 kronor;

av herrar A. G. Lindblad, N. E. Lindberg, J. Ström, A. Anderson

i Råstock och C. R. Jansson, vilka yrkat, att herr M. Bengtssons motion

nr 122 måtte, i vad den avser den ordinarie avlöningsstaten, bifallas på

det sätt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna staten minskas med en

kontrollörstjänst vid tullkammaren i Göteborg, och att sålunda staternas

slutsumma minskas med 4,200 kronor till 5,971,950 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

65

n Yd ?U1n^ 48:°). (anS''ående förstärkning av arbetskrafterna vid

tullverkets lokalförvaltning):

av herrar A. G. Lindblad, N. E. Lindier g, J. Ström, A. Anderson

i trästock och G. B. Jansson, som yrkat, att med anledning av herr M.

Bengtssons motion nr 122 Kung!. Maj:ts framställning om uppförande

n\ tjänstemän å extra stat skulle avslås i vad den avsåg uppförande av

sex nya kontrollörstjänster från och med den 1 mars 1913 och ytterligt6

2 nya sådana tjänster för år 1914 samt att Följaktligen det av

Kung!. Maj:t föreslagna extra anslaget till förstärkning av arbetskrafterna

vid tullverkets lokalförvaltning skulle minskas med 57,790 kronor

till 165,225 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under

1913 disponera 36,23o kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7 höft. (Nr 7.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 7,

Bil. A.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1914.

Kronor. |

A. Ävlöningsstaten.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts- :

tillägg.

Summa. |

I. Generaltullstyrelsen.

7,000

3,000

1,000

11,000 :

1

5,000

2,500

600

8,100 i

(Efter 5 år kan lönen höjas!

1 byråchef ........................

—

—

24,300 |

! o byracneiei ....................

|

Kansliet.

1 1 sekt eteiare ........

3,600

1,800

400

O

c

00

tC

[Efter 5 år kan lönen höjas

i med 500 kr. och efter

_

—

—

5,800 I

‘ 500 kr.

! 1 sekreterare .........................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen höjasj

med 500 kr., efter 10 år

2,200

1.500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

1 notarie .........

_

—

—

12,000

ytterligare 500 kr.

i 3 nu Luvier..........

700

350

150

1,200

| Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 200 kr. och efter

j 1 kvinnligt sKiivDiLraue ...............

i 1 kvinnligt skrivbiträde ....................

—

—

1,200

10 år med ytterligare

] 200 kr.

Kameralbyrån.

3,600

1,800

400

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas|

V med 500 kr. och efter 10

3,600

1,800

400

5,800

j år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

j X iöisie lcvTSOT .........

1 revisor och bokhållare.....................

j 3 revisorer och bokhållare ..................

j 2,200

1,500

300

4,000

12,000

Revisionsbyrån.

3,600

1,800

400

5,800

(Efter 5 år kali lönen höjas

'' med 500 kr. och efter 10

( år med ytterligare 500 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

i 2,200

1,500

300

4,000

—

) —

! 4,000

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

1 j och efter 15 år med än

x aKiuxnt ...............

2,200

1,500

300

4,000

| _

—

1

28,000

|J ytterligare 500 kr.

i

Transport —

i —

j

I

| 150,800

i

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

67

K r o

n o r.

Lön.

i Tjänst- görings- j penningar

Orts- 1 tillägg-

I

1

i Summa, j

|

Transporl

—

; —

! 150,800

| Tuilbehandiings- och upplysningsbyrån.

1 byråassistent .................................

1 byråassistent .................................

3,600

_ ''

1,800

400

5,800 ;

5,800 j

1 andre byråassistent .....................

2,200

1,500

300

1

4,000 i

Till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt extra biträden

ävensom till renskrivningskostnad./öV- slagsanslag...................................

i

60,000 |

därav till gratifikationer åt extra

ordinarie tjänstemän och vakt- mästare hos styrelsen högst

3,000 kr.

1 förste vaktmästare 1 ......................1

900

450

150

o

o

o

1 vaktmästare 1 ...............................

700

350

150

1.200 j

7.200 j

I

1

6 vaktmästare1 ....................

i

j

'' |

1

Transport!

—

— |

1

236,300

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

. med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

med 100 kr.

| Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr. och efter 10

år med ytterligare 100 kr

Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i

enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid

u verkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap

åtnjuter fn bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom

å lönen avdragas 100 kr. årligen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

''

K r o r

o r.

1

Efter resp. 3,

6 och 9 års

Pen-

Fast av-

tjänstgöring

kan den fasta

sions-

löning.

avlöningen

höjas, varje

under-

lag.

gång med:

Transport

|

236,300

—

—

II. Lokalförvaltningen samt

I |

i

kust- och gränsbevakningen.

i ! !

1. Tjänstemän av högre grad.

i i

i

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

! ! i

; i

j

\ 1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

5,500

5,500 | |

j

J

i 1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-

4,400

borgs och Bohus län...........................

—

5,500 i

1

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

| !

3,600

land och Dalame ..............................

4,800

4,800

1 överinspektör av klass 1 vid packhus-

!

!

inspektionen i Stockholm ..................

7,300

7.300 |

5,000 ;

1 1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-

;

i

borg ............................................

o

©

co

l>

’

| 1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö

6,300

6,300 |

|

! 2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-

! ,

!

4,500

ningsinspektionerna i Stockholm och

1

Göteborg ..........................................

_

12,600 i

400

1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö

5,500

5,500 |

4,400 j

1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren

i Stockholm......................................

6,300

6,300 !

12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-

köping, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg,

Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-

1 .

4,500 j

börds- och nederlagskontoren i Stock-

holm och Göteborg, ävensom vid upp-

börds- samt konfiskations- och kassörs-

kontoret i Malmö .............................

—

75,600

1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma

!

I

ren i Kalmar ...................................

i 5,500

5,500'' i

4,000

| 4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands

!

1

Transporl

— 142,200 | —

236,300

—

—

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

69

1

j

K i o

n o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter res£. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

_

142,200

_

236,300

krona och Halmstad samt vid konfiska- tions- och kassörskontoren i Stockholm

i och Göteborg .......................

22,000

4,000

! 1 tullförvaltare av klass 3 vid tillika mina-

1 ren i Uppsala..................

19 tullförvaltare av klass 8 vid d:o i Ny-

4,800

4,800

köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl- stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda.........

91,200

■ 3,600

1 1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder-

1 tälje ..............................

| 20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils-

4,000

4,000

1

tunn, Linköping, Västervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

j Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn- sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,

j Skellefteå och Riksgränsen..................

80,000

400

3.300

| 1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem

3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad-

3,300

3,300

12,700

| stena, Marstrand och Piteå................

1 överkontrollör av klass i vid packhus-

9,900

inspektionen i Stockholm.....................

6,300

6,300 ;

\ 4,500

1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg

j 1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma-

6,300

1

j ren i Stockholm.............................. i

3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i1

5,300 j

5,300

1

i

Malmö och Göteborg samt vid packhus- inspektionen i Malmö ........................

I

15,900 :

391,200 |

,

|

.3,800

Transport!

—

1

391,200

236,300 |

— |

— 1

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

■

.

K r o

n o r.

!

Fast av-j

löning. i

Summa.

f

Efter resp. 3, j

6 ock 9 års i -Pen- tjänstgöring ; i

kart den fasta slon‘- i

avlöningen under- liöjas, varje j

gång med: j lag. j

Transport

—

391,200

236,300 i

—

b) Övriga tjänstemän av högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

1

> 3,600

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

:

i

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

]

82 kontrollörer (diirav 3 kontrollörer och

I 3,300

uppbördskassörer samt 7 bevaknings-

i

kontrollörer) ....................................

—

344,400

;

1 kammarskrivare .............................

2,800

2,800

400

j- 2,100

! 245 kammarskrivare ..............................

—

686,000

/

[ 1 tullinspektor....................................

2,600

2,600

7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)

_

18,200

2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

3 tullfiskaler......................................

9,000

1,151,800

2. Tjänstemän av lägre grad.

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

2,600

2,600

| 300

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

—

2,600

1 överuppsyningsman av klass 2 .........

2,300

2,300

|

3 överuppsyningsman av klass 2 (därav

200

1 befälhavare å kustbevakningsångare)

—

6,900

)

1 gränsöveruppsyningsman ..................

2,600

2,600

300

1 kustöveruppsyningsman.....................

2,100

2,100

j

26 kustöveruppsyningsmän.....................

—

54,600

1 1,300

1 uppsyningsman av klass 1 ...............

2,050

2,050

j 41 uppsyningsman av klass 1 ...............

—

84,050

150

1 uppsyningsman av klass 2 ...............

1,900

1,900

l 1,200

22 uppsyningsman av klass 2 ...............

—

41,800

J

1 uppsyningsman av klass 3 ...............

1,750

1,750

!

1,100

Transport

—

—

1,543,000

236,300

- 1 -

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

71

K r o

n o r.

Fast av- löning.

Summa,

Efter resp. 3,

6 och 9 års

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

liöjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

—

—

1,548,000

236,300

—

_

25 uppsyningsman av klass 3 ...............

—

43,750

i

1,100

1 gränsuppsyningsmnn ........................

2,050

2,050

• 150

l 1,300

6 gränsuppsyningsmän ........................

—

12,300

1

1

1 kustuppsyningsmnn...........................

1,650

1,650

j

65 kust uppsyningsman...........................

107,250

I 1,100

1 vaktmästare av klass 1....................

1,750

1,750

!

4% vaktmästare av klass 1.....................

—

868,000

1 vaktmästare av klass 2.....................

1,500

1,500

1

190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-

1,000

ställda å kustbevakningsångare) .........

—

285,000

1

1 vaktmästare av klass 3.....................

1,200

1,200

100

!■ 900

62 vaktmästare av klass 3....................

—

71,400

''!

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

163 gränsridare....................................

—

244,500

1,000

1 kustvakt..........................................

1,300

1,300

40 kustvakter....................................

—

52,000

''

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

225 kustroddare ..........................

270,000

2,174,600

f 900 i

I Till orlstillägg åt befattningshavare vid

j

lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa-

randa och Riksgränsen, förslagsanslag

—

56,000

Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsavdelning i Göteborg och Malmö

1

för utövande av i § 18 i avlöningsreg-

i

lementet omförmält uppdrag, förslags•

:

■

anslag högst....................................J

— i

_ I

2,000 j

Transport

I

- 1

3,775,600

236,300

—

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

K r o

n o r.

Fast av- löning .

Summa.

Efter resjp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

—

3,775,600

236,300

12,000

—

10,000

—

500,000

4,297,600

—

--

_

4,533,900

—

—

Transport

Till arvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare,

förslagsanslag ...

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för

tullbehandling av passagerareffekter,

förslagsanslag.................................

Till vikariatsersättning, extra biträden m. in.,

förslagsanslag................................

därav för utbetalande av flyttningshjälp

åt tjänstemän högst 2,000 kronor.

Säger

B. Älderstilläggsstaten.

Förslagsanslag..............................

450,000

Transport |4,983,900

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

73

i

Krono

r.

Belopp, var-

;

För

För

med avlönin

! Lön.

j Tjänst- görings- pennin-

| befatt- | ningen

avsedd

avlöning

i

befattningen

upptagen

avlöning i

gen enligt

1913 års stat

understiger

avlöningen

enligt

Kronor.

1913 åis

! 1904

1910

1904

1910

i stat.

i års

års

års

års

! stat.

stat.

1 stat.

stat.

Transporl

—

1 —

—

—

4,983,900

C. Övergångsavlöningsstaten.

:

!

i

Stockholm.

Generaltullstyrelsen.

Generaltulldirektören S. F. R. P. Ceder-

schiöld 1 .....................

6,200

2,800

9,000

Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens

avgång mot ett generaltulldirektörsämbete

med .........................

—

—

11,000

—

—

—

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lind

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

2,500

500

—

3,000

—

—

1

1

avgång mot en kontrollörstjänst med ...

—

4,200

__

—

—

j

Tullbcvakningsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist2............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens!

4,200

800

— ,

—

5,000 1

avgång mot en överinspektorstjänst med!

-

—

6,300

-

_ i

—

Nyköping.

Jaktuppsyningsmannen J. G. Zettergren ...

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

1,100

450 j

—

1,550 ]

_ i

—

avgång mot en kustuppsyningsmanstjänst

med .......................

i

1,650

____

1

- |

- ;

—

Transport

— ;

—

23,150 j

3,000 j

15,550 |

— ! — U

1,983,9001

i ‘^t?-luter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad

brev den 23 februari 182t>.

i i 2 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad

brev den 10 maj 1867.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 7

gemensamt tillhörigt hus enligt kung],

gemensamt tillhörigt hus enligt kungi
haft.

(Nr 7.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Kronor

Lön.

Tjänst
görings
pennin
gar.

Transport:

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg...............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens j

avgång mot en tullförvaltaretjänst med ..

Karishamn.

j Överkontrollören G. J. V. Boije av Gennäs

j Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

| avgång mot en kammarskrivaretjänst med

Göteborg.

| Tullfiskalen A. W. Rundberg

3,000

2,700.

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

avgång mot en tullfiskalstjänst med ......

Packhusinspektionen.

| Överinspektören J. H. Lindquist.

2,000

4,000

| Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

I avgång mot en överinspektorstjänst med

Säger j

1,000

1,000

700

3,000

3,000

7,300

Belopp, var- med avlönin-

För

befatt-

.bör

befattningen

gen enligt

1913 års stat

ningen

avsedd

avlöning

upptagen

avlöning i

understiger

avlöningen

enligt

1913 års

1904

1910

1904

1910

stat.

års

års

års

års |

stat.

stat.

stat.

stat.

23,150

3,000

15,550

4,000

_

___

_

4,000

—

—

—

—

3,700

_

_

2.800

—

—

—

900

Kronor

4,983,900

2,700

7,000

— 40,250 I 16,700 19,250

— 900

900

Transport'': — j —

■

[4,984,800

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

75

Kronor.

Transport

4,984,800

D. Indragningsstaten,

Visby.

Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................

1,100

Kustroddaren W. A. Engqvist....................................................................................

900

Simrishamn.

Kustroddaren S. E. C. Ekvall...................................................................................

700

Malmö.

Kustvakten till häst J. A. Möller ..............................................................................

400

Landskrona.

Kustroddaren A. P. L. Bahr .....................................................................................

700

1

Hälsingborg.

Roddaren G. Schér...................................................................................................

300

Kustvakten till fot C. J. Persson ............................................................................

360

» > P. Johansson................................................................................

400

Halmstad.

Kustroddaren J. R. Bengtsson....................................................................................

700

]

i

Kustuppsyningsmannen J. Thorbjörnsson.....................................................................

800

Falkenberg.

Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................

800

Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................

1,100

Varberg,

Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson.............................................................

800

Kustroddaren J. A. Berndtsson ...................................................................

700

» J. A. A. Gustafsson..............................................................................

700

» A. Andersson .......................................................................................

700

Transport

11,160(4,984,800

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr. 7.

Kronor.

Transport

11,160

4,984,800

Göteborg.

Kustroddaren E. Svensson ......................................................................................

700

» A. L. Sätherström...................................... ........................................

700

1

,

Lysekil.

Kustroddaren C. W. H. Öfverman............................................................................

700

Härnösand.

Vaktmästaren N. F. Rosenqvist........................................ ........................................

700

Östersund.

Gränsridaren J. P. Bodin.........................................................................................

700

14,660

E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare.

Förslagsanslag .....................................................................................................

—

300,000

F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.

a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag ..............................................................................

25,000

1

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................

10,000

35,000

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................

7,570

» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

20,000

i

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag

15,000

Transport

42,570

5,334,460

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

77

Kronor.

Transport

42,570

5,334,460

| Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ..................................................

30,000

» » expenser, förslagsanslag .......................................................................

125,000

1 » » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................

20,000

! » > läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........

15,000

» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................

32,000

» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom

nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningama .................

1,500

: » » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

» > utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag .................................................

21,000

» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag

125,000

>'' » hemliga utgifter....................................................................................

9,000

» » diverse utgifter, förslagsanslag ......................

45,620

641,690

Summa kronorj

5,976,150

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1914.

Kronor.

Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:

1 ordförande ...................................

................ 600: —

2 ledamöter å 375 kronor.......................................................

................ 750: —

1'' notarie.....................................

................ 750: —

2,100

Öviiga i ådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga hreven den 15 februari 1841 och

den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.......................

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län.....

1,900

750

* * » i gränstullrätten inom Norrbottens län .....

» » tolk för finska språket vid » » » *

2,000

300

250

70

100

* * präst i Sandhamn ..............................

» » skollärare i Landsort............................

» » >i Huvudskär...................................................

» » » i Sandhamn..............................

100

Summa kronori

7,570

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bil. B.

Förslag

till

Ändring av § 18 i gällande avlöningsregleinente för tjänstemän vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

§ 18-

Föreståndare för tullförvaltningsavdelning i Göteborg eller Malmö,

vilken kan bliva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden,

som beröra flera tullförvaltningsavdelningar i den stad, där han är anställd,

eller andra lokaltullförvaltningar inom samma stads tullkammardistrikt

benämnes under uppdragets innehavande tulldirektör och må för sådant

uppdrag tilldelas särskilt arvode, beräknat efter högst 1,000 kronor

för år.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde

1918 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

17,000

—

—

58,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

...

—

—

—

4,300

—

—

-

79,300

-----

—

-

119,900

—

....

—

157,400

—

—

—

—

—

—-

915,000

—

140,165

—

Departementet.

Departementschefen............................................................................

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli ....................

Provisorisk lönereglering i departementet, förslagsanslag............

Extra föredragande i departementet................................................

Extra kanslisekreterare i departementet.........................................

Biträde inom departementet vid beredning av ärenden rörande

högst ...............................................................................................

De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium............................................................................

Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontor tillhörande

Statskontoret:

Statskontoret. Nuvarande belopp................................................

ökas med........................................................................................

Förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret................

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift

anslag, att av inkomster av myntning och justering direkt

Kommerskollegium:

Kommerskollegium .............................................■_..........................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskolleFörstärkning

av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå

Anställande av en teknisk konsulent å kommerskollegii industriHandläggning

hos kommerskollegium av ärenden rörande

Arvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium ....

Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella medArvode

till en vaktmästare hos kommerskollegium ................

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

81

huvudtitel. Finansdepartementet.

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

bankväsendet m. in., förslagsanslag,

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

17.000

58.000

4,300

ö.

Kronor

7,965

7,000

7,975

ö.

Säger för departementet.

—

—

—

~

79.300

—

22,940

—

handlingar ........................................

119,900

-

6,000

1,500

—

119,900

-

7,500

.................................... 157,400: —

.................................... 16,100: —

178,500

13,250

—

173,500

13,250

förenade kostnader, reservations-

utgå..................................................

—

—

—

_

915,000

—

—

—

gium, förslagsanslag........................

byrå..................................................

svenska fartygs registrering m. m.

delanden» ........................................

............................................................

140,165

—

12,890

10,532

5,825

10,850

3,000

10,000

1,175

_

—

140,165

54,272

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1913 års

riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

—

—

258,300

—

34,800

—

20,250

—

2,000

—

57,050

—

—

50,600

--j

—

435,700

-

-

47,000

__

—

—

2,181,115

—

—

—

33,000

—

2,700

—

6,000

8,700

—

—

—

41,700

Kammarrätten:

Kammarrätten ................................................................................

Anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre extra

biträden ........................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel. Nuvarande belopp...........................................

ökas med........................................................................................

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar,

varande belopp ............................................................................

ökas med......................................................................................

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra, extra

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska

Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. in.

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag............................

Överintendentsämbetet:

Overintendentsämbetet....................................................................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendents
Patent-

och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamoch

varumärkesavgifters samt registreringsavgifters medel

belopp............................................................................................

ökas med...................................................................................

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och läns
slag

av registrering, förslagsanslag ........................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reservainspektionen

direkt utgå...........................................................

Bergsbruket.

Bergsstaten .............................................................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag .....................................................................

Reservationsanslag.................................................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun...................................

P Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

-) Av Kung!. Maj:t föreslagen höjning, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

so

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

revisorer och fyra extra räkne-

Kronor

258,800

Ö.

Kronor

15,800

Ö.

Kronor

258,300

Ö.

Kronor

15,800

Ö.

...................................... 34,800: —

........................................ 4,500: —

reservationsanslag. Nu-

........................................ 20,250: —

........................................ 190: —

ordinarie aktuarier ........................

centralbyrån, förslagsanslag............

anslagna medel................................

39,300

20,440

2,000

21,200

10,370

046,600

—

61,740

78,170

6,745

ämbetet, förslagsanslag....................

50,600

__

6,745

50,600

het, reservationsanslag, att av patent- direkt utgå. Nuvarande

.................................... 435,700: —

....................................-’) 108,500: —

styrelsernas befattning med vissa

544,200

4,000

544,200

4,000

tionsanslag, att av bidrag till bank-

47,000

Säger för de centrala ämbetsverken

—

—

—

2,310,405

179,737

—!

j

33,000

|

2.700

____

!

11,200

“

6,000

—

— :

8,700

__

_

_

—

— !

—

25,400

—

Säger för bergsbruket

—

—

—

—

41.700|

—

36,600

—

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

—

—

11,500

—

—

—

—

—

—

__

__

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

11,500

—

106,500

—

—

-

_

_

_

_

-

—

—

—

106,500

—

Handel och sjöfart.

Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart ............................

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm ........

Handelsundervisningsanstalter, förslagsanslag, högst ....................

Understöd till Göteborgs handelsinstitut, grosshandelssocietetens

Schartaus praktiska handelsinstitut) samt Malmö och Hälsingterminen

1913 ävensom till Hälsingborgs handelsgymnasium

Exportstipendier, reservationsanslag ................................................

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag ....................................

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet under

Ersättning åt sjömanshusen ............................................................

Arvoden till två dispaschörsassistenter............................................

Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster .......................

Fartygsinspektion ................................................................................

Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget svenska Amerika-Mexikolinjen för

fartygsförbindelse mellan Sverige och Nordamerika ............

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för uppehållande

bunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt La PlataUnderstöd

till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet

bunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Ostasien,

Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande

delse mellan Sverige och Australien........................................

Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag. Nu
ölcas

med ....................................................................................

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ........................

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste läraren vid

andre läraren därstädes S. H. von Schedvin ............................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation................................

Beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök vid Baltiska

Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd...............................

Säger

) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

85

i Stockholm handelsskola (Fr

borgs högre handelsinstitut för h<

för år 1914 ............................

år 1913

uppehållande av regelbunden ång
-

under aren 1911—1915 av regelländerna

och Brasilien....................

för fortsatt uppehållande av regelförstatsanslag,

högst........................

Säger för handel och sjöfart

varande belopp ....

vävskolan i Borås Ä. Krebs samt

106,500:

15,000:

utställningen i Malmö år 1914 ....

för industri, hantverk och slöjd!

t

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

1 ö.

Kronor

Ö.

Kronor

1

ö.

|

i

11,50C

—

!

J

—

—

—

—

—

30,000

_I

3

J

203,000

| —

—

■

—

-—

1—

—

i-

*) 24,000

• —

—

—

I—

—

—

20,000

—

—

—

—

—

I-

20,000

._1

—

--

—

—

—

16,800

-!

—

—

—

—

--

—

40,000

-

—

—

—

—

—

4,000

— .

—

—

—

—

—

*) 35,000

—

—

*) 170,000

—

—

—

150,000

_j

--

—

100,000

—

—

210,000

—

—

—

—

1

—

100,000

—.

_

—

560,000

—

—

—

—j

214,500

—

919,800

—

_ j

121,500

■—

— i

—

|

—

4,800

--

—

— :

—

750

— |.

— ;

—

—

—

4,000

—

—i

— 1

— j

—

—

90,000:

;

—i

— 1

— 1

—

—

15,000

— |.

—

_i

1

121,500

114,550 -

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Skatteomkostnader.

Tullverket, förslag samlag. Nuvarande belopp............................

ökas med..................................................................................;■•••

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning

Kontrollstyrelsen ....................................................................:.....••••••

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag. Nuvarande be
minskas

med ................................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..........................................

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet,

Observations- och uppbördsprocenter m. in., förslagsanslag ........

Kronans publika hus.

Lyshållning in. il. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,

Byggnader och reparationer, reservationsanslag ............................

Anordnande av värmeledning i kammararkivets lokaler ............

Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts byggnad ^ ............

Yissa ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå............

Beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen

mäterikontoret i samma län ............................_•...........;.............;•

Anordnande av elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å

Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna å r.ordÄndrings-

och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d. hus

Reparation av Riddarholmskyrkan...................................................

De kung], teatrarna,

Kung!, operan .............................................................;......................

Brandförsäkring'' av operabyggnaden och dramatiska teaterns

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad

60,000)—i

1913 års

riksstat anslår:

Ordinarie

Ordinarie

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

—

—

5,953,900

—

—

—

34,200

—

—

—

1,100,000

—

_

420,000

_1

—

720,000

—

—

10,000

—)

—

—

8,238,100

_

50,000

300,000

_

—

1 —

-

350,000

—-

60,000

*) Av Kungl. Maj-.t föreslaget belopp, varöver u

tskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande,.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 7.

87

............................. 5,953,900: —

................................ 22,250: —

lopp ........................ 1,100,000: —

................................ 200,000: —

förslagsanslag....................................

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

| Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

-

I ö.

-

Kronor

ö.

! Kronor

5,976,150

34,200

900.000

420.000

720.000

10,000

i

_

Kronor

232,015

—

tf.

Säger för skatteomkostnader

förslagsanslag....................................

.....

i Kopparbergs län ävensom åt lant-

nordvästra Djurgården....................

västra Djurgården............................

å Riddarholmen................................

—

—

—

—

8,060,350

—

232,015

—

_

—

50,000

300,000

8,750

6,000

12.500

100,000

*) 21,000

*) 138,000

57.500

*) 100,000

Säger för kronans publika hus

_____

—1

—

350,000

“1

443,750

—

60,000

byggnad ............................................

- I

—

—

40,175

lösegendom........................................

—

—

—

_

_

3,668

förvarad lösegendom........................

— |

—

—

—

—

—

1,735

Säger för de kung], teatrarna

_______I

—

---

—

60,000

TT

_ _i

45,578

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1913 års riksstat anslår:

Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................................."V"

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag. JNu
ökas

med ..........................................................-........................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning ............................................................................

Friheter ............................................................................................

Restitutioner, förslagsanslag ..................._■......................

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting

Ny upplaga av handboken »Sveriges land och folk»...................

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott............................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag............

Bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag ....................

Extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän och bet] an te

ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ........................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..................... ......................:

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i

Francisco år 1915............................................................................

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

55,000

__

—

—

2,900,000

—

44,670

30

I

44,700

—

—

300,000

—

—

—

—

—

—•

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

-

_

—

100,000

—

—

-

133,034

—

—

—

—

—

—

_

32,000

—

—

—

—

3,614,734

—

-

—

14,682,949

—

*) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

89

Förslag till blivande riksstat:

u !-----

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

J Kronor

i Ö*

Kronor

ö.

vararande belopp ... 2,900,000: —

................................... 100.000: —

—

1

—

55,000

~

—

—

44,670

3,000,000

1

30

—

—

44,700

—

—

—

300,000

—

_

_

—

—

—

—

—

1,450,000

—

—

—

—

—

—

70,000

—

—

—

—

-

—

497,475

_

—

—

—

50,000

—

_

__

—

— 1

—

—

100,000

—

__

_ •

i till finansdepartementet hörande

—

133,034

—

—

|

— j

—

—

—

—

3,500

_

en internationell utställning i San

“

~ j

32,000

i

—

-

— .

............................................................1

_ j

—

— ,

—

— 1

—

*) 350,000;

_ ''

Säger för diverse:

— j

— i

—

3,714,734|

2,370,975;

—

Summa

!

— 1

1

1

-1

14,952,489|

-|

4,365,945)

—

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:7 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten