Sök i Ratio Lex

Betänkande angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.

1914-09-19 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:35, Betänkande angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35,

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 19 september 1914 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillning

ärna för år 1915.

Närvarande, herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis. Ollas A. Ericsson, Kobb,

frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, frih. Palmstierna, Röing, Sandler,

Källman, Jonsson i Hökhult, Johan Östberg, Forssman, Berg i Staby och

Hamrin.

Av Kung].. Maj:ts till innevarande riksdag avlåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behov inhämtas, att vid beräkningen

av statsverkets tillgångar för de behov, som vid statsregleringen innevarande

riksdag borde fyllas, uppskattningen av den avkastning, som

statens nuvarande inkomstkällor kunde antagas lämna år 1915, i huvudsak

byggts på den utredning och de beräkningar, som legat till grund

för den vid årets förra riksdag framlagda statsverkspropositionen. I

sådant hänseende har också, på sätt framgår av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 14 maj 1914, varav utdrag åtföljt den föreliggande

statsverkspropositionen, chefen för finansdepartementet åberopat

den motivering, som enligt statsrådsprotokoll över finansärenden den

14 januari 1914 lämnats av dåvarande departementschefen.

Statskontoret har ock i underdånig skrivelse den 9 sistlidna april

meddelat, att, sedan förslag till beräkning av statsverkets inkomster för

1915 lämnats i skrivelser den 11 och den 27 december 1913, vilka

funnos bilagda statsverkspropositionen till förra riksdagen, några förhållanden

icke inträffat av beskaffenhet att föranleda statskontoret att

föreslå vidtagande av ändring i de uppgjorda beräkningarna.

Då i det följande statskontoret citeras, avses, där ej annat särskilt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 29 höft. (Nr 35.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

angives, vad statskontoret i vidkommande hänseende anfört i sina nyssberörda

bägge skrivelser.

Efter dessa erinringar får utskottet övergå till att jämlikt 40 §

riksdagsordningen avgiva förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas

belopp för nästkommande år med tillämpning av gällande

eller vid innevarande riksdag fastställda grunder, och upptagas här

nedan de olika bevillningarna i den ordning, vari de förekomma i föreliggande

statsverksproposition.

Vid denna inkomstberäkning har utskottet övervägt, huruvida icke,

med hänsyn till den i följd av krigsutbrottet i Europa inträdda krisperioden,

åtskilliga inkomsttitlar borde upptagas till lägre belopp än de

av Kungl. Maj:t föreslagna. I sådant fall skulle utskottet givetvis hava

att, jämlikt nämnda 40 § riksdagsordningen, föreslå sättet för bevillningens

motsvarande ökning. Då beträffande flertalet inkomsttitlar något

vägledande material icke står till buds för ens ett approximativt bedömande

av den eventuella inkomstminskniugens belopp, har utskottet

emellertid saknat en viktig förutsättning för uppgörande av förslag till

en sådan ökning och därför ansett sig kunna föreslå nedsättning endast

av den beräknade inkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten, där

föreliggande statistik möjliggjort en approximativ beräkning. Nämnda

nedsättning kommer icke att nödvändiggöra någon ny eller ökad bevillning.

Beträffande övriga inkomsttitlar måste utskottet inskränka

sig till en allmän reservation i avseende å hållbarheten av de på normala

förhållanden byggda beräkningarna. De ändringar, utskottet ifrågasatt

beträffande beräkningen av brännvinstillverkningsskatten och brännvinsförsäljningsmedlen,

sakna samband med nu berörda förhållanden.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Om inkomst- och förmögenhetsskatten har statskontoret anfört, att

denna bevillning, som år 1911 influtit med 32,859,588 kronor och år

1912 med 35,261,170 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter för innevarande år uttaxerats med 40,766,026

kronor 17 öre. Statskontoret har vidare yttrat: »avkortningarna torde,

att döma efter erfarenheten från åren 1911 och 1912, kunna beräknas

uppgå till ungefär 500,000 kronor. Det belopp, som för riksstatsutgifternas

bestridande kan påräknas, uppgår således till omkring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 3

40,200,000 kronor. Med avseende härå anser statskontoret, att — ehuru

man icke för framtiden torde få alltför mycket räkna med uppåtgående

konjunkturer — man utan åsidosättande av nödig försiktighet kan i

riksstaten för år 1915 upptaga inkomst- och förmögenhetsskatten med

ett. till 42,000,000 kronor förhöjt belopp.»

Till ovannämnda statsrådsprotokoll den 14 januari 1914 har

dåvarande departementschefen, med godkännande av statskontorets förslag,

yttrat, att han icke hade någon anledning föreslå ändring i statskontorets

beräkning, allra helst som man hade stort skäl att hoppas,

att de av sistlidna riksdag fastställda nya formulären för deklarationernas

avgivande, vilka formulär skulle användas från och med innevarande

år, skulle komma att effektivt bidraga därtill, att åtskilliga slag

av inkomst bleve riktigare och fullständigare taxerade än hittills, och

att sålunda ifrågavarande skatt skulle giva en bättre avkastning.

Med angivna belopp, 42,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för

år 1915.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att ifrågavarande

skatt år 1913 debiterats med 40,786,536 kronor 24 öre och,

efter avdrag för avkortningar och restitutioner, beräknats till 39,838,755

kronor 66 öre, sålunda 361,244 kronor 34 öre mindre, än statskontoret

beräknat. Enligt uppgifter från länsstyrelserna har innevarande år

debiterats sådan skatt till belopp av 44,071,568 kronor 12 öre.

Med avseende å förevarande inkomstkälla är med visshet att emotse

en betydande nedgång under år 1915 såsom följd av krigets rubbningar

inom handel och industri. Här torde ock, såsom ovan antytts, en viss

möjlighet finnas för beräkning av minskningen.

Förhållandet är nämligen, att Sveriges industri till vida övervägande

del och dess handel i stor omfattning drivas av aktiebolag;

och beträffande aktiebolagens inkomstbeskattning föreligger statistiskt

material. I sjätte delen av de genom finansdepartementet utgivna finansstatistiska

utredningarna förekomma tabeller, utvisande för år 1912, bland

annat, uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt särskilt för enskilda och

med dem likställda personer och särskilt för inländska aktiebolag och solidariska

bankbolag. Summan av uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt för

nämnda år utgjorde i runt tal 35,717,000 kronor, därav på inländska aktiebolag

och solidariska bankbolag belöpte likaledes i runt tal 10,930,000

kronor eller omkring n/Se- Såsom nyss nämnts har Kungl. Maj:t beräknat

inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för år 1915 till 42 mil
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

joner kronor. 11/se härav utgör 12,833,326 kronor. Efter eu jämn fördelning

härav på årets tolv månader skulle på de fem sista komma omkring

5,350,000 kronor. I den del av sistnämnda belopp, som kan anses

inflyta i skatt från bankaktiebolag och solidariska bankbolag, har man

säkerligen icke anledning att beräkna någon väsentlig nedsättning. Detta

förhållande torde berättiga till att nedsättningen av hela ifrågavarande

post å 5,350,000 kronor icke beräknas till så högt belopp som eljest varit

påkallat. Utskottet har tänkt sig en nedsättning med 50 procent och

därmed kommit till siffran 2,675,000 kronor.

Åven skattebidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga

torde med säkerhet kunna väntas utvisa en icke oväsentlig

minskning. Detta gäller såväl inkomst- som förmögenhetsskatten. Beträffande

den senare förtjänar anmärkas, att, särskilt i den mån aktier

ingå i förmögenheter, de senare komma att i nästa års taxering ingå med

sänkta belopp på grund av aktiernas reducerade värden vid innevarande

års slut. Däremot kunna årets aktieutdelninger, vilka i de flesta fall

säkerligen varit både bestämda och utdelade vid krisens början, anses

i stort sett icke röna någon påverkan av de rådande förhållandena och

sålunda icke komma att verka till nedgång i inkomstskattens belopp.

Att åstadkomma en ens tillnärmelsevis riktig uppskattning av den

minskning i bidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga,

som måste förutses, torde icke låta sig göra. Utskottet har därför

stannat vid följande beräkning.

Det belopp av över 44,000,000 kronor, varmed enligt vad ovan

nämnts inkomst- och förmögenhetsskatten debiterats för innevarande

år, skulle, med ett till 1,000,000 kronor beräknat avdrag för avkortningar

och restitutioner, kunnat under normala förhållanden åberopas såsom

stöd för en beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1915

till 43,000,000 kronor. Efter vad nyss anförts, torde den motsedda

reduktionen av aktiebolagens skattebidrag, avrundat uppåt, kunna sättas

till 2,700,000 kronor. Minskningen i övrigt har utskottet ansett kunna

upptagas till 1,800,000 kronor. Utgående från ovannämnda belopp av

43,000,000 kronor har utskottet sålunda ansett förevarande skattetitel

kunna beräknas till 38,500,000 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att inkomst- och förmögenhetsskatten

måtte för år 1915 beräknas

till................................................. kronor 38,500,000: —

Transport kronor 38,500,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 38,500,000: —

2:o.

Bevillning av fast egendom samt

av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning —

vilken i riksstaten för år 1914 är upptagen med

1,450,000 kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter i taxeringslängderna

för år 1913 debiterats med 1,715,463 kronor 17 öre,

av vilket belopp, enligt erfarenheten från föregående år,

omkring 120,000 kronor torde komma att avkortas. Vid

sådant förhållande har statskontoret hemställt, att titeln

i 1915 års riksstat måtte varda upptagen med 1,550,000

kronor, till vilket belopp i sådant fall även det å sjunde

huvudtiteln anvisade extra ordinarie anslaget till »Bidrag

till landsting och städer, som ej deltaga i landsting»,

finge upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel

upptagits i förslaget till riksstat.

Enligt utskottet från statskontoret numera meddelad

uppgift har för 1913 det debiterade beloppet

uppgått till 1,717,528 kronor 21 öre och det influtna

beloppet till 1,637,413 kronor 62 öre. Länsstyrelserna

hava uppgivit, att för innevarande år debiterats bevillning

till belopp av 1,799,559 kronor 95 öre, däruti

emellertid bevillningen från Stockholms stad ingår med

det år 1913 debiterade beloppet.

Utskottet hemställer,

att bevillningen av fast egendom

samt av inkomst måtte för år 1915

beräknas till............................... kronor 1,550,000: —

Transport kronor 40,050,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,

som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit

även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under

ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats

med:

1910

1911

1912

För rättighet till skogsfång och köl-

ningsfrihet på allmänningar.........

1,439

34

1,439

34

2,389

34

Av vissa handlande och handels-

expediter....................................

257,250

—

261,200

—

252,800

—

För vissa offentliga föreställningar...

76,832

03

70,055

90

77,141

15

Summa

335,021

87

332,695

24

332,330

49

Då skattebeloppet för åren 1911 och 1912 visar

någon nedgång, och då dessutom från och med den

1 januari 1914 kommer att träda i kraft en viss ändring

i förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter (Sv. Förf.-saml. 1913 nr 212),

vilken ändring åtminstone i någon mån kan verka

sänkande på denna bevillning, torde försiktigheten kräva,

Transport kronor

40,050,000: —

40,050,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 40,050,000: —

att inkomsttiteln i 1915 års riksstat icke upptages till

högre belopp än för år 1914 eller 300,000 kronor.»

Med detta belopp har denna inkomsttitel ock ingått

i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet, som från statskontoret inhämtat,

att ifrågavarande inkomst under år 1913 debiterats

med 341,766 kronor 77 öre och efter institutioner

influtit med 341,512 kronor 37 öre, hemställer

ävenledes,

att bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1915 beräknas till......... kronor 300,000: —

4:o.

Stämpelmedel.

Debiterade stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
-

år 1908............................................

» 1909.............................................

» 1910...........................................

» 1911 ..........................................

» 1912............................................

eller i medeltal för dessa fem år

samt år 1913 .................................

kronor 13,569,483: —

» 11,696,288: —

» 15,567,026: —

» 17,763,683: —

» 17,431,457: —

» 15,205,587: —

» 18,656,708: —

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter

för åren 1909—1912 å beloppet av de stämplar, som

använts till nedannämnda handlingar, bar detta belopp

utgjort:

Transport kronor 40,350,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 40,350,000: —

1909

1910

1911

1912

Handlingar till lagfarts-

protokoll ..................

Handlingar till inteck-

3,414,602

10

3,751,348

-

3,386,545

50

3,491,173

10

ningsprotokoll............

Handlingar till äkten-

644,382

05

750,212

50

652,979

60

691,753

80

skapsförordsprotokoll .

Handlingar till boupp-

7,895

8,415

8,765

9,520

teckningsprotokoll:

Bouppteckningar .......

Testamenten, till vilka

3,253,393

85

4,322,384

80

7,053,943

10

5,392,652

40

hänsyn ej tagits vid bo- uppteckningens stäm- pelbeläggning ............

135

1,197

1,520

80

680

60

Morgongåvobrev............

Avhandlingar om lösöre-

1

50

52

—

47

75

659

75

köp ........................

16,548

60

13,945

20

13,895

50

13,530

60

Summa kronor

7,336,957

60

8,847,554

50

11,117,697

25

9,599,97o|25

Stämpelavgiften för spelkort, som utgör 50 öre

för varje kortlek, har inbragt:

år 1908............................................. kronor 152,063: —

» 1909............................................. » 159,810:50

» 1910................................................ » 169,551: —

» 1911................................................ » 171,102: —

» 1912.............................................. » 172,078: —

samt år 1913 ................................. » 182,876: 5 0

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913

(Sv. Förf.-saml. nr 191) har från och med den 1 september

1913 en ändring i gällande förordning angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp

av aktier och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet

för ifrågavarande slag av stämplar_

Transport kronor 40,350,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 40,350,000: —

har, på sätt statskontoret uppgivit, enligt rikshuvudboken

utgjort:

år 1909............................................. kronor 418,512: 7 0

» 1910................................................ » 580,840: 85

» 1911................................................ )) 838,597: 5 5

» 1912.............................................. » 1,518,466: 10

samt år 1913 .................................... » 1,181,282: 7 1

Statskontoret, som approximativt beräknat försäljningen

under år 1913 till 1,198,339 kronor 60 öre,

varav 106,000 kronor ansåges motsvara den höjning,

som inträtt efter den 1 september, framhåller, att följaktligen

1,092,339 kronor 60 öre utgjorde det belopp,

som kunde vid en approximativ beräkning antagas angiva

den inkomst å överlåtelsestämplar, som under år

1913 skulle hava kommit statsverket till godo, om ingen

ändring skett i förordningen angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

Med erinran att sedan år 1909 denna inkomst

således kunde beräknas hava vuxit med 673,826 kronor

90 öre eller i medeltal per år ungefär 168,000 kronor,

har dock statskontoret funnit, att, på grund av den

matta stämning, som för det dåvarande vore rådande

å fondmarknaden, det vore försiktigast att vid framtidsberäkningar

avrunda nyssnämnda sifferbelopp nedåt till

ungefär 150,000 kronor och antaga för år 1915 en

inkomst å överlåtelsestämplar:

enligt äldre bestämmelser ........... kronor 1,400,000: —

enligt 1913 vidtagen ändring i

gällande förordning..................... >> 700,000: —

Summa kronor 2,100,000: —.

Vidare har statskontoret i fråga om förevarande

inkomsttitel uttalat, att den i stämpelmedelsinkomsten

ingående arvsskatten kunde anses i ovanberörda, inom

finansdepartementet upprättade statistik representeras

av de för bouppteckningar och testamenten angivna

belopp eller

Transport kronor 40,350,000: —

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 29 käft. (Nr 35.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 40,350,000: —

för år 1909 ....................................... kronor 3,253,528: —

» » 1910 ...................................... » 4,323,582: —

» » 1911 ....................................... » 7,055,464: —

» » 1912 ....................................... » 5,393,333: —.

»Emellertid äro», säger statskontoret, »icke alla dessa

sifferbelopp med varandra jämförliga. Genom nådiga

förordningen den 23 april 1910 (Sv. Förf.-saml. nr 33),

vilken trätt i kraft den 1 maj samma år, har en höjning

av arvsskatten ägt rum, vilken beräknades medföra en

ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000 kronor

om året. Beräknas med ledning härav de belopp, vartill

arvsskatten skulle hava uppgått, om nämnda höjning

icke ägt rum, finner man

för år 1909 ................................... kronor 3,253,528: —

» » 1910 ................................... » 2,523,582: —

» » 1911 .................................... » 4,355,464: —

» » 1912 .................................... » 2,693,333:—.»

Statskontoret har erinrat, att dessa siffror icke

kunde anses antyda någon stegringstendens, vadan man

för år 1915 borde räkna med deras medeltal, ökat med

förenämnda 2,700,000 kronor, eller i runt tal 6,000,000

kronor.

Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar

och arvsskatt har statskontoret övergått

till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:

år 1909 ............................................. kronor 8,024,247: —

» 1910............................................. » 10,662,603: —

» 1911............................................. » 9,869,621: —

» 1912............................................. » 10,519,658:—.

För år 1915 anser statskontoret ifrågavarande stämpeluppbörd

kunna beräknas till kronor 10,000,000: —

Transport kronor 40,350,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 40,350,000

Läggas härtill för överlåtelsestämplar.

................................ kronor 2,100,000: —

och för arvsskatt.......................... » 6,000,000: —

erhålles enligt statskontorets beräkning.

........................................ kronor 18,100,000: —

eller i runt tal 18,000,000 kronor.

Statskontoret föreslår således, att i riksstaten för

år 1915 må med 18,000,000 kronor upptagas stämpelmedel

(därav beräknad arvsskatt 6,000,000 kronor).

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14

januari 1914 har dåvarande departementschefen i detta

ämne erinrat, att i 1914 års riksstat stämpelmedlen

hade upptagits till 17,550,000 kronor, varav 7,000,000

kronor beräknats utgöra arvsskatt, och har departementschefen

vidare yttrat:

»Mot de av statskontoret beräknade beloppen för

arvsskatt och ''övriga stämpelmedel’ har jag intet att

anmärka. Däremot finner jag uppskattningen för överlåtelsestämplar

vara väl hög. Utgår man därifrån, att,

på sätt statskontoret beräknat, avkastningen av sistnämnda

stämpelskatt under år 1913 utgjort omkring

1,100,000 kronor, varvid den från och med den 1 september

1913 tillämpade förhöjningen av skattesatsen

med 50 procent lämnats ur räkningen, så torde man,

då det synes vara försiktigast att icke räkna med

någon starkare ökning av utbytet av denna skatt under

de närmaste åren, icke böra uppskatta inkomsten för

år 1915 av stämpelskatten i fråga till högre belopp än

— skatteförhöjningen oräknad — 1,200,000 kronor och

med iakttagande av denna förhöjning 1,800,000 kronor.

Jag anser sålunda, att stämpelmedlen böra för år

1915 beräknas till 17,800,000 kronor, därav arvsskatt

6,000,000 kronor.»

Sistnämnda beräkning har ock följts i den nu

föreslagna riksstaten.

Utöver ovannämnda siffror har utskottet inhämtat,

Transport kronor 40,350,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor

att under januari—juli månader innevarande år influtit i

stämpel vid köp och byte av

fondpapper ................................. kronor 449,976: 7 2

stämpelavgift för spelkort............ » 87,711: —

övriga stämpelmedel (inberäknat

arvsskatt) .................................... » 10,186,932: 9 7

eller således tillhopa ..................... » 10,724,620: 6 9

Hade man kunnat räkna med att stämpelmedlen

under var och en av årets återstående månader komme

att inflyta med samma belopp, som i medeltal belöper

på en var av de gångna månaderna, skulle man kunnat

räkna med en årsinkomst för innevarande år av 18,385,000

kronor.

Genom de av innevarande riksdag beslutade nya

grunderna för beskattning av gåva torde någon inkomstökning

vara att påräkna. Ehuru en så oberäknelig

faktor icke synes böra få inverka på beräkningen av

förevarande inkomsttitel, erbjuder den dock i sin mån ett

stöd för den gjorda uppskattningen.

Utskottet hemställer,

att stämpelmedlen, därav beräknad

arvsskatt 6,000,000 kronor, måtte

för år 1915 beräknas till......... kronor

5:o.

Lastpenningar.

Lastpenningarna, som för första gången såsom

självständig skattetitel förekomma i 1914 års riksstat,

upptagas där till 700,000 kronor.

Enligt rikshuvudboken utgjorde de

år 1908................................................... kronor 689,739: —

» 1909 ................................................... » 668,977: —

» 1910................................................... » 703,793: —

» 1911.................................................. » 705,975: —

Transport kronor

40,350,000:

17,800,000 —.

58,150,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 58,150.000: —

år 1912................................................... kronor 751,318: —

eller i medeltal för dessa fem år... » 703,960: —

samt år 1913 ...................................... » 815,353: —

Statskontoret har påpekat den utpräglade stegringstendensen,

som under förstnämnda fem år i medeltal

uppginge till 15,395 kronor om året, men tillika erinrat,

att de årliga inkomstbeloppen finge minskas med beloppet

av restitutioner, som beträffande berörda fem år

ansåges uppgå till högst omkring 3,000 kronor årligen.

För år 1915 anser statskontoret denna skattetitel

kunna i riksstaten upptagas med ett belopp av 775,000

kronor.

Med detta belopp hava lastpenningarna också fått

ingå i föreliggande statförslag, och har utskottet, som

jämväl inhämtat, att de under januari—juli månader

innevarande år belöpt sig till 473,390 kronor, intet att

mot förslaget invända, utan hemställer,

att lastpenningarna måtte för

år 1915 beräknas till............... kronor 775,000: —

6:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, för år 1914 beräknade till 63,000,000

kronor, hava enligt räkenskaperna influtit med

år 1908 ............................................ kronor 56,535,182: —

» 1909 ............................................. »

» 1910 ............................................ »

» 1911 ............................................ »

» 1912 ............................................. ))

eller i medeltal för dessa fem år »

samt år 1913.................................... »

Ovanstående belopp motsvara

Avdragna äro ej blott lastpenningarna, utan ock avkortningar

och restitutioner.

57,826,423

60,163,662

59,841,290

63,575,495

59,588,410:

68,902,225:

nettouppbörden.

Transport kronor 58,925,000 —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 58,925,000: —

Statskontoret har angående tulluppbörden anfört,

bland annat, följande:

»För januari—november innevarande år hava,

enligt meddelanden från generaltullstyrelsen, de debiterade

tullmedlen utgjort 65,389,587 kronor 8 öre och

skulle, därest uppbörden för innevarande månad bleve

lika med den för december månad nästlidet år eller

5,821,993 kronor 35 öre, för år 1913 uppgå till

71,211,580 kronor 43 öre. Det bör erinras, att detta

belopp, för att bliva jämförbart med de här ovan för

föregående år angivna, måste minskas med det belopp,

som kan beräknas för lastpenningar samt för avkortningar

och restitutioner. Efter sådant avdrag torde

tullmedlen, netto, för innevarande år belöpa sig till

ungefär 68,400,000 kronor.

Tulluppbörden

utgjorde

År 1912

År 1913

Minskning

Ökning

Under

januari .........

3,793,246

30

4,975,792

16

1,182,545

86

>

februari .........

4,040,133

62

4,851,313

16

—

—

811,179

54

»

mars ............

4,955,309

58

5,491,605

33

—

—

536,295

75

april ............

5,006,725

18

6,665,336

28

—

—

1,658,611

10

»

maj ...............

5,559,960

32

5,981,375

56

—

—

421,415

24

>

juni...............

4,733,782

52

5,142,646

12

—

—

408,863

60

»

juli ...............

4,852,212

32

5,602,435

68

—

—

750,223

36

augusti .........

5,877,425

53

5,777,685

45

99,740

08

—

—

september ......

6,606,161

54

6,619,743

92

—

—

13,582

38

oktober .........

7,282,419

35

7,409,721

89

—

—

127,302

04

>

november ......

7,440,126

58

6,871,932

03

568,194

55

—

—

december ______

5,821,993

35

—

—

—

—

—

—

Såsom synes, har denna skattetitel sedan år 1911

ökats högst betydligt. Siffrorna för de sista månaderna

i ovanstående tabell giva dock anledning förmoda, att

kulmen redan uppnåtts. Vid sådant förhållande och

Transport kronor 58,925,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor

med hänsyn jämväl till de innevarande år vidtagna

ändringar i tulltaxan, genom vilka tullfrihet för oskalat

ris införts och sirapstullen nedsatts (Sv. Förf.-saml. nr

216), anser sig statskontoret böra hemställa, att tullmedlen

i 1915 års riksstat upptagas till 67,000,000

kronor.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den

14 januari 1914 yttrade departementschefen beträffande

tullmedlen:

»Statskontoret hemställer, att samma medel i 1915

års riksstat upptagas till 67,000,000 kronor. Härvid

har statskontoret utgått, bland annat, därifrån, att de

debiterade tullmedlen, inklusive lastpenningarna, skulle

för år 1913 uppgå till 71,211,580 kronor 43 öre, vilket

belopp erhållits genom att till den kända uppbörden för

månaderna januari—november lägga en beräknad uppbörd

för december månad. Enligt mig från tullverket

tillhandakommen uppgift utgör det numera för hela år

1913 kända beloppet av debiterade tullmedel jämte

lastpenningar 71,360,855 kronor 62 öre. Det torde i

detta sammanhang böra anmärkas, att i sistnämnda

summa ingår ett belopp av ungefär 1,000,000 kronor,

utgörande statsverkets inkomst under år 1913 av dels den

från och med år 1914 avskaffade tullen å oskalat ris,

dels ock så stor del av tullarna å risgryn och sirap

som den, varmed dessa från och med innevarande års

början nedsatts.

För att erhålla en siffra att lägga till grund för

beräkningen av det belopp, varmed tullmedlen böra i

riksstaten uppföras, har statskontoret vidare minskat

beloppet för den debiterade tulluppbörden med dels däri

ingående lastpenningar, dels ock avkortningar och rest!

tutioner.

Bland avkortningarna ingå, bland annat, tullverkets

utgifter för beslagarandelar, tullstatens enskilda

pensionsinrättnings andelar av böter samt tulltjänstemans

andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar. Då

jag av skäl, som jag kommer att närmare utveckla vid

behandlingen av tullverkets utgiftsstater, anser det vara

Transport kronor

15

58,925,000: —

58,925,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 58,925,000: —

riktigare, att nyssnämnda utgiftsposter passera riksstaten,

ämnar jag föreslå, att för deras mötande uppföres ett

anslag på tullverkets omkostnadsstat. Utgifterna i fråga

böra alltså enligt min mening icke frånräknas tullmedlen

före deras upptagande som inkomst i rikshuvudboken.

Vid sådant förhållande och då berörda anslag

i anslutning till utgifternas kända medeltal för senaste

år torde böra upptagas med 500,000 kronor, bör i mitt

förslag till beräkning av inkomst av tullmedlen för år

1915 ingå motsvarande belopp.

Enär jag anser den av statskontoret gjorda beräkningen

av tullmedlen för nästkommande år riktig

i enlighet med det av statskontoret använda beräkningssättet,

hemställer jag, att det av statskontoret förordade

beloppet, 67,000,000 kronor, ökat med av mig angivna

500,000 kronor, måtte uppföras i 1915 års riksstat, i vilken

tullmedlen sålunda skulle ingå med 67,500,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp hava tullmedlen också

uppförts i förevarande förslag till riksstat.

Utskottet bar tillika inhämtat, att i tullmedel

under januari—juli månader innevarande år influtit

39,525,737 kronor 49 öre.

Med anledning därav att den i förslaget till riksstat

beräknade inkomsten av statens tobaksmonopol

6,000,000 kronor icke med säkerhet kunde väntas ens

till någon del inflyta under år 1915, har riksdagen numera

beslutat höjningar i tullsatserna å tobak, vilka

höjningar enligt importsiffrorna för åren 1909—1913

skulle bereda en ökad statsinkomst av 6,346,200 kronor.

Då de höjda tobakspriserna kunna tänkas i någon mån

minska konsumtionen, torde beloppet vid inkomstberäkningen

försiktigtvis icke böra sättas högre än till

6,000,000 kronor. Med sistnämnda summa böra således

de av Kungl. Maj:t beräknade tullinkomsterna ökas.

Utskottet hemställer sålunda,

att tullmedlen för år 1915 beräknas

till................................... kronor 73,500,000: —

Transport kronor 132,425,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 132,425,000: —

7:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten, med

erinran, att den i budgeten ingår med det debiterade

beloppet efter avdrag för avkortningar, anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna

beskattning av socker skulle för allt socker, som efter

den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit

infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som

till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen

för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till

15 V, öre, och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år

1901—1902

råsocker ...............

............... 106,004

ton.

»

1902—1903

» ...............

............... 107,681

»

»

1903—1904

» ...............

.............. 110,824

»

1904—1905

))

108,530

))

»

1905—1906

» ..............

.............. 118,494

»

»

1907

raffinad ...............

............... 117,525

»

»

1908

» ..............

............... 116,686

»

»

1909

» ..............

............... 99,726

»

»

1910

» ...............

.............. 116,826

»

»

1911

» ...............

............... 124,592

»

»

1912

» ..............

............... 126,504

»

eller för 6-års-perioden 1907—1912 i medeltal 116,976

ton med en årlig medelökning av 1,795.8 ton.

Skatten, som i 1911 och 1912 års riksstater uppfördes

med ett belopp av 19,000,000 kronor, upptogs,

efter beräkning av samma sockerkonsumtion som under

Transport kronor 132,425,000: —

Bihang till senare riksdagens ''protokoll 1914. 7 sand. 29 käft. (Nr 35.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 132,425,000: —

år 1911, på grund av den höjda skattesatsen i 1913

och 1914 årens riksstater till 20,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till

fritt bruk utlämnats 120,993,984.5 kilogram. Om under

innevarande månad utlämnas lika mycket som under

december månad nästlidet år eller 10,330,901.8 kilogram,

skulle sammanlagda kvantiteten av till fritt bruk under

år 1913 utlämnat socker uppgå till 131,324,886.3

kilogram.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut

utgjort 19,090,704 kronor 80 öre. Förutsatt, att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,582,404 kronor 30 öre, skulle årets uppbörd kunna

beräknas till 20,673,109 kronor 10 öre.

Genom tullverket har enligt meddelande från

generaltullstyrelsen under januari—november månader

innevarande år debiterats sockerskatt med 328,901 kronor

93 öre. Om motsvarande uppbörd under innevarande

månad blir lika stor som under december 1912 eller

41,588 kronor 37 öre, kommer den genom tullverket

debiterade sockerskatten för hela året att uppgå till

370,490 kronor 30 öre. Lägges detta belopp till det

ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande

skattetitel kan för innevarande år beräknas till

21,043,599 kronor 40 öre.

På grund av den stegring i konsumtionen, som

ännu synes fortgå och i sin mån torde främjas av den

genom nådiga kungörelsen den 12 sistlidne september

(Sv. Förf.-saml. nr 216) gjorda nedsättning i tullen

för socker, torde sockerskatten kunna i 1915 års riksstat

upptagas med ett till 21,500,000 kronor förhöjt

belopp.»

Förslaget till riksstat upptager jämväl det sålunda

förhöjda beloppet.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt

under år 1913 debiterats med 20,893,901 kronor 90_

Transport kronor 132,425,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 19

Transport kronor 132,425,000: —

öre och influtit med 20,891,057 kronor 59 öre samt

under januari—juli månader innevarande år debiterats

med 11,994,741 kronor. Det kan här förtjäna anmärkas,

att sockerskatten åtminstone åren 1911—1913 influtit

med icke oväsentligt högre belopp under det senare

halvåret än under det förra.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att sockerskatten måtte för år

1915 beräknas till..................... kronor 21,500,000:

8:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1908 ..................................................... liter 40,519,377

» 1909 ......................................................... » 40,355,244

» 1910 ......................................................... » 39,221,751

5) 19H ....................................................... » 36,797,482

» 1912....................................................... » 41,744,395

eller i medeltal för dessa fem år 39,727,650 liter. ^

Medeltalet för femårsperioden 1907 —1911 utgjorde

39,642,011 liter.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,

har tillverkningen under år 1913 uppgått till 45,244,044

liter och under januari—juli månader innevarande år

till 22,253,616 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelar statskontoret

följande översikt över femårsperioden 1908—

1912: _

Transport kronor 153,925,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

20 Bevillningsutskottets betänkande. Nr 35.

Transport kronor 153,925,000: —

Restitution för

Influten

Statsverket

skatt

denaturerat

för högt

behållet

brännvin

erlagd skatt

år 1908 ...............

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

» 1909 ...............

22,486,704

3,317,840

5,844

19,163,020

» 1910 ...............

24,413,892

2,770,082

11,307

21,632 503

» 1911 ...............

24,410,473

2,548,402

5,875

21,856,196

» 1912 ...............

24,211,832

1,564,208

1,558

22,646,066

Enligt av utskottet inhämtade upplysningar belöpte

sig år 1913 skatten till 23,791,111 kronor och

utgjorde, efter avdrag för restitutioner, det statsverket

behållna beloppet 22,619,357 kronor. Under januari

—-juli månader i år hava influtit 9,832,490 kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren

1910—1912 uppgått till 22,044,902 kronor.

Statskontoret, som approximativt beräknat 1913

års inkomst till 24,387,637 kronor 30 öre, har erinrat, att

siffrorna för 1912 och 1913 kunde berättiga till att i

1915 års riksstat höja beräkningen av denna skattetitel

från det för 1913 och 1914 beräknade beloppet 21,300,000

kronor till 22,500,000 kronor, men med hänsyn till de

i rikets större städer pågående åtgärder för reglering

av brännvinsförsälj ningen funne statskontoret icke skäligt

att föreslå någon höjning av det för 1914 beräknade

beloppet 21,300,000 kronor.

Sistnämnda belopp har ock ingått i föreliggande

förslag till riksstat.

Utskottet har ansett hänsynen till den av statskontoret

omförmälda regleringen av brännvinsförsäljningen

böra, icke minst sedan denna reglering vunnit

stöd i vissa på Kungl. Maj:ts förslag av innevarande

riksdag genomförda ändringar i gällande bränn vinsförsäljningsförordning,

föranleda nedsättning av det av

statskontoret och Kungl. Maj:t för förevarande inkomst
Transport

kronor 153,925,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 153,925,000: —

titel beräknade beloppet, detta alldeles oavsett den inverkan,

som rubbningarna på det ekonomiska området

kunna antagas utöva. Utskottet har i sådant hänseende

ansett en nedsättning med 1,300,000 kronor

vara påkallad och hemställer sålunda,

attbrännvinstillverkningsskatten

måtte för år 1915 beräknas till kronor 20,000,000: —.

9:o.

Punschskatten.

Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes

i 1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats

även för arrak och rom, höjdes beräkningen för år

1907 till 1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln

sedermera varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd.

På grund av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret

i sina den 13 december 1911 och den 13

december 1912 avgivna underdåniga utlåtanden angående

inkomstberäkning för åren respektive 1913 och

1914, att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp

respektive 1,700,000 och 1,800,000 kronor, vilka förslag

blevo av Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna.

Skatten inflöt

år 1910 med....................................... kronor 1,693,655: —

» 1911 » ...................................... » 1,743,532: —

» 1912 » ....................................... » 1,838,119: —

samt 1913 med................................. » 1,956,992: —

Statskontoret, som approximativt beräknat sistnämnda

års skatt till 1,901,443 kronor 3 öre, har, i___

Transport kronor 173,925,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 173,925,000: —

betraktande av skattens stigande tendens, ansett densamma

utan fara kunna i 1915 års riksstat beräknas till

samma belopp som för 1914 eller 1,800,000 kronor.

Denna beräkning har ock följts i förevarande förslag

till riksstat.

Utskottet, som inhämtat, att under januari—-juli

månader innevarande år i punschskatt influtit 1,204,67 7

kronor, hemställer,

att stämpelavgiften för försäljning

av punsch, arrak och rom för

år 1915 måtte beräknas till... kronor 1,800,000: —

10:o.

Maltskatten.

Å denna skattetitel har

avkortats eller

åt statsverket

influtit

restituerats

behållits

kronor

kronor

kronor

år 1910.................

5,369,027

214,899

5,154,128

» 1911..................

5,289,219

229,797

5,059,422

» 1912..................

5,168,853

255,769

4,913,084

» 1913..................

5,510,820

273,953

5,236,866

Statskontoret, som approximativt beräknat 1913

års uppbörd till 5,492,591 kronor 33 öre, har i anslutning

härtill framhållit:

»Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länen, har emellertid skattebeloppet

för den malt, som under tillverkningsåret 1

oktober 1912—30 september 1913 använts till svag
Transport

kronor 175,725,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 175,725,000: —

dricka, för vilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom.

i Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker den 7 augusti

1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga förordningen

den 20 augusti 1909, äga att erhålla restitution,

uppgått till sammanlagt 265,638 kronor 9 öre. Om

från ovannämnda 5,492,591 kronor 33 öre dragés restitutionssumman

265,638 kronor 9 öre, uppkommer det

belopp av 5,226,953 kronor 24 öre, vartill maltskatten

kan beräknas uppgå för år 1913.»

Och har statskontoret hemställt, att ifrågavarande

skattetitel må i riksstaten för år 1915 beräknas till

5,000,000 kronor.

Så har ävenledes skett.

Utskottet, som inhämtat, att under januari—juli

innevarande år influtit 3,573,085 kronor, får likaledes

hemställa,

att maltskatten måtte för år

1915 beräknas till..................... kronor 5,000,000: —

ll:o.

Bränn vinsförsäljningsmedel.

Sist bland »tullar och acciser» har statskontoret

uppfört brännvinsförsäljningsmedel, som numera tillfalla

statsverket.

Dessa medel uppgingo till

år 1910 ............................................. kronor 16,831,708: 43

» 1911 ............................................ » 19,051,380: 15

» 1912 ............................................ » 19,426,838: 40,

eller i medeltal för dessa tre år » 18,436,642: 3 3

Statskontoret har föreslagit denna titels upptagande

till 19,000,000 kronor, med vilket belopp den

ock ingått i den föreslagna riksstaten.

Transport kronor 180,725,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 180,725,000: —

Bevillningsutskottet kar inhämtat, att ifrågavarande

medel under år 1913 belöpt sig till 15,610,112 kronor.

Till detta belopp bör emellertid, för att detsamma

skall bliva fullt jämförbart med angivna beloppen för

1910—1912, läggas i runt tal 3,884,000 kronor, motsvarande

vad bränn vinsförsäljningsbolagen, enligt från

kontrollstyrelsen meddelad upplysning, jämlikt föreskriften

i kungörelsen den 19 december 1913 2 §

reserverat för bestridande av utskylder för tidigare år

än 1914.

Av enahanda skäl, som föranlett utskottet att påyrka

nedsättning av brännvinstillverkningsskattens beräknade

belopp, bar utskottet funnit nedsättning även

bär böra ifrågasättas. Av ifrågavarande bägge nedsättningar

bör givetvis föranledas eu motsvarande minskning

av den i förslaget till riksstat under utgifter för

kapitalökning uppförda avsättningen till statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

Utskottet hemställer,

att brännvinsförsäljningsmedlen

måtte för år 1915 beräknas till... kronor 18,300,000: —

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915

äro samtliga nu behandlade bevillningar tillika med

inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under rubriken

A. Egentliga statsinkomster, i. Skatter. Under

förutsättning att riksdagen godkänner bevillningsutskottets

ovan intagna förslag och under förutsättning tilllika

att inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres

med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,

850,000 kronor, kommer totalsumman under berörda

rubrik skatter i den av riksdagen beslutade riksstaten

att uppgå till 199,875,000 kronor. ,

Transport kronor 199,025,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 199,025,000: —

12:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915

återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets

inkomster under rubriken »B. Inkomster av

statens produktiva fonder, statens affärsverksamhet».

Under nämnda rubrik bar såsom inkomstsiflfra utförts

överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,

och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten

till beräknad weWoinkomst och icke, såsom före

år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.

1914 års inkomststat upptog följande siffror:

inkomster, bevillning .......................... 27,308,000 kronor

driftskostnader....................................... 24,308,000 »

överskott................................................... 3,000,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 25 september

1913 rörande beräkning av postverkets inkomster

för år 1915 anfört följande:

»Postverkets inkomster i följd av inrikes rörelsen under

första halvåret 1913 hava utgjort i runt tal 12,505,800 kronor.

Motsvarande inkomster för första halvåret 1912 utgjorde 12,029,300

kronor. Ökningen för första halvåret 1913 är således 476,500

kronor eller 3.9 6 proc.

Postverkets inkomster för år 1912, i riksstaten för samma

år upptagna till 24,000,000 kronor, hade av generalpoststyrelsen

i det den 24 oktober 1912 avgivna förslag till inkomstberäkning

för år 1914 beräknats komma att uppgå till 24,800,000 kronor i

runt tal. Vid avgivandet av berörda förslag var generalpoststyrelsen

på grund av den framflyttning i tiden för dess avgivande,

som jämlikt anmodan från civildepartementet ägde rum, hänvisad

att grunda sina beräkningar på allenast första halvåret i stället

för, såsom förut, de tre första kvartalen, vilket givetvis måste

i viss mån inverka i avseende å beräkningarnas säkerhet. Generalpoststyrelsen,

som vid förslagets avgivande saknade anledning

befara, att icke inkomsterna å inrikes rörelsen för senare halvåret

1912 skulle komma att ökas i samma proportion som under_

Transport kronor 199,025,000: —

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 29 käft. (Nr 35.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 199,025,000: —

första halvåret eller med 6.6 5 proc. å enahanda inkomster för

motsvarande halvår 1911, upptog därför dessa inkomster för

senare halvåret 1912 efter samma ökningsprocent. Nu har det

emellertid visat sig, att inkomsterna å inrikes rörelsen för sistnämnda

tid ökats allenast med 5.34 proc. De uppgingo nämligen

under andra halvåret 1911 till 11,387,100 kronor och

under andra halvåret 1912 till 11,995,100 kronor.

Vid beräkning av ökningsprocenten för senare halvåret

1913, som generalpoststyrelsen har grundad anledning förvänta

komma att avsevärt överstiga motsvarande tal beträffande förra

halvåret, torde emellertid, med hänsyn till vad ovan anförts,

icke enligt generalpoststyrelsens åsikt under några förhållanden

böra nu räknas med högre siffra än 5.34 proc.

Med demna siffra skulle inkomsterna i följd av inrikes

rörelsen, som under förra halvåret 1913 ökades med 3.9 6 proc.,

för hela år 1913 kunna antagas komma att med 4.65 proc.

överstiga samma inkomster för år 1912.

Emellertid lärer man knappast, enligt vad erfarenheten,

på sätt ovan omförmälts, givit vid handen, vid så stora summor,

som det nu rör sig om, kunna beräkna, att allt framgent postverkets

inkomster skola ökas med så hög procent, som då

summorna voro lägre.

Postverkets sammanlagda inkomster under de sistförfluten

5 åren hava uppgått till följande belopp:

år 1908 = 19,877,156; ökningsprocent = 1.15

» 1909 = 19,951,000; » = 5.51

» 1910 = 21,905,318; » = 4.45

» 1911 = 23,260,148. » = 6.18

» 1912 = 24,664,104’. » = 6.04

t

Sammanlagda procenttalen av inkomstökningen för nämnda

5-årsperiod uppgå således till 23.33 proc. eller per år 4.6 7 proc.

Detta visar också en minskning i förhållande till 5-årsperioden

1907—1911, för vilken motsvarande siffror utgjorde 23.8 5 proc.

resp. 4.7 7 proc.

Ett ytterligare skäl att icke nu beräkna alltför stor

procentökning av inkomsterna torde måhända även kunna hämtas

av följande omständighet.

Vid den världspostkongress, som, enligt vad nu är bestämt,

skall sammanträda i Madrid den 10 september 1914,

skola behandlas åtskilliga förslag om ändring av det internationella

brevportot, vilket för närvarande utgör 25 cts för de första 20

grammen och 15 cts för varje följande viktsats av 20 gram

eller del därav. Det längst gående av dessa förslag innebär införande

i den allmänna internationella utväxlingen av det s. k.

Transport kronor 199,025,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 199,025,000: —

penny-portot, d. v. s. ett porto av 10 cts för varje viktsats av

20 gram. För den händelse någon minskning i det internationella

brevportot skulle bliva beslutad, kommer givetvis dylikt

beslut att i någon mån inverka på svenska postverkets inkomster

för år 1915. Emellertid torde kongressens beslut kunna antagas

komma att träda i tillämpning tidigast den 1 oktober 1915.

På grund av den ovan angivna beräknade inkomstsumman

för år 1912 beräknades av generalpoststyrelsen på samma gång

inkomsterna under de närmast följande åren böra ökas med

4.5 proc. och uppgå

för år 1913 till............................................ kronor 25,905,600 och

* * 1914 » ............................................ » 27,071,400

eller i runt tal till 27,100,000 kronor.

Postverkets inkomster hava emellertid i riksstaten för år

1914 upptagits till 208,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen

föreslagits eller till 27,308,000 kronor, utgörande

å de år 1912 beräknade inkomsterna för år 1913, kronor

25,905,600, en ökning av 5.41 procent och å de av generalpoststyrelsen

härefteråt beräknade samma inkomster, kronor

25,774,000, en ökning av 5.9 5 proc.

Då nu emellertid, såsom förut anförts, erfarenheten visat,

att inkomsterna för år 1912 icke uppgått till väntat belopp

och inkomstökningen för första halvåret 1913 allenast belöpt

sig till 3.9 6 proc. samt en nedgång i rörelsen med endast 1 proc.

medför en minskning i årsinkomsten av omkring 250,000 kronor,

vill det synas generalpoststyrelsen — med hänsyn jämväl till

inträffande ekonomiska förhållanden, vilka nu icke kunna förutses,

men som kunna verka till nedgång i postverkets inkomster, —

som om försiktigheten bjöde att icke kalkylera inkomstökningen

för innevarande år samt åren 1914 och 1915 till mera än 4.5

proc. per år.

De verkliga inkomsterna av den inrikes

rörelsen år 1912 utgjorde........................................ kr. 24,024,400

Om detta belopp ökades med 4.5 procent » 1,081,100

skulle inkomsterna av den inrikes rörelsen

år 1913 kunna beräknas komma att utgöra kr. 25,105,500

Postverkets inkomster av den utrikes

rörelsen_ uppgingo år 1912 till ........ kr. 639,700

Å denna inkomst torde även

böra för år 1913 beräknas en ökning

av 4.5 procent................................> 28,800 kr. 668,500.

Postverkets sammanlagda inkomster för

år 1913 skulle då komma att uppgå till............ kr. 25,774,000

Transport kronor 199,025,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 199,025,000: —

Efter enahanda beräkningsgrund skulle inkomsterna

komma att för år 1914 ökas med .... » 1,159,800

och uppgå till............................................................ kr. 26,933,800

samt för år 1915 ökas med ................................ » 1,212,000

och sålunda uppgå till............................................ kr. 28,145,800

eller i runt tal för sistnämnda år till 28,150,000 kronor.

I sistnämnda summa torde ock kunna anses inräknade

de sportelandelar, som för samma år redovisas till postverket.»

Statskontoret har i sin skrivelse den 11 december

1913 i enlighet med inhämtade upplysningar gjort

följande beräkning rörande postverket för år 1915:

inkomster............................................. 28,150,000 kronor

driftkostnader ..........................:........... 24,690,000 »

överskott................................................. 3,460,000 kronor.

Sedermera har i underdånig skrivelse den 1 maj

1914 generalpoststyrelsen på förekommen anledning

meddelat, att, såvitt med ledning av förhållandena

under innevarande år hittills kunde bedömas, överskottet

av postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda

händelser icke inträffade, syntes kunna beräknas till omkring

540,000 kronor mer, än som upptagits i generalpoststyrelsens

förslag till postverkets stat för driftkostnaderna

för samma år, 3,460,000 kronor, eller således

till 4,000,000 kronor.

Sedan statskontoret i yttrande den 11 maj 1914

lämnat generalpoststyrelsens beräkningar utan erinran,

har vid ärendets föredragning i statsrådet den 14 maj

1914 chefen för finansdepartementet, efter samråd med

chefen för civildepartementet, hemställt, att disponibla

medel från postverket för år 1915 måtte få beräknas

till 4,000,000 kronor.

Med detta belopp ingå dessa medel ock i den nu

föreslagna riksstaten.

Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning

utvisar postverkets huvudbok för år 1913:

Transport kronor 199,025,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Transport kronor 199,025,000: —

inkomster.......................................... 25,707,140:9 6 kronor

driftkostnader ................................. 21,474,095: 4 2 »

överskott .......................................... 4,233,045: 54 kronor.

Utskottet hemställer,

att för statsverket disponibelt

överskott från postverket för år 1915

måtte beräknas till .................. kronor 4,000,000: —

Summa kronor 203,025,000: —

Stockholm den 19 september 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Reservation

av friherre Pahnstierna, som anfört:

Sedan 1907 och 1911 års riksdagar genom sina beslut om sättet

för beräkning av den skatt å inkomst, vilken skall ingå uti statsbudgeten,

och avsättandet av de reserverade medlen till statsverkets kassafond

lämnat eu direkt hänvisning till att vid budgetens uppgörande

endast de under året påräkneliga inkomsterna skola tagas i betraktande,

synes det angeläget att i den mån ske kan söka ge budgetens inkomstsida

sådan karaktär, att densamma i det närmaste ger ett troget uttryck

av de verkliga förhållandena under budgetsåret. Denna erinran är så

mycket angelägnare att nu framställa som rådande omständigheter lätt

fresta till att genom ett överskattande av påräkneliga inkomster och ett

uppgörande av en budget, som ter sig vacker på papperet, söka undgå

eljest nödvändiga skatteförhöjningar.

Ett dylikt tillvägagångssätt är icke överensstämmande med en

sund statshushållning och kan medföra statsfinansiella efterräkningar,

vilka måhända framkomma just vid den tid, då de äro svårast att betala.

Det torde sålunda få anses sannolikt, att den nuvarande krisens

verkningar först efter något år bli som mest kännbara för den stora

massan av landets skattedragare. För dessa vore det följaktligen bättre

att omedelbart åtaga sig de ökade bördorna med utsikt att senare kunna

åtnjuta någon lättnad. Därigenom vunnes även den fördelen, att statsförvaltningen

bereddes ökad trygghet under en tid, då oväntade påfrestningar

å statskassan kunna förväntas.

Nu har bevillningsutskottet emellertid icke använt här förordade

tillvägagångssätt, utan strävat efter att för nästkommande år undvika

varje skatteförhöjning och i viss utsträckning med hänsyn härtill fixerat

inkomstbeloppen. Sålunda har utskottet endast i fråga om inkomstoch

förmögenhetsskatten vidtagit någon egentlig reduktion med anledning

avhkrisen, men det torde likväl kunna förutsättas, att en relativt

allmän nedgång av inkomsterna kommer att äga rum såväl under nästa

som följande år. Utan tvivel komma sådana poster som stämpelmedel

å bouppteckningar — på grund av lägre upptaxeringar — och tullmedel

— till följd av minskad handelsomsättning — samt socker- och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 31

brännvinstillverkningsskatt m. fl. att visa nedgång liksom alla inkomster,

vilka härleda sig från den allmänna rörelsen, skola sjunka med dess

minskade intensitet. Den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten

utskottet vidtagit torde också komma att visa sig vara för ringa. Deklarationerna

för inkomst- och förmögenhet åren 1915 och 1916 komma

med all säkerhet att utvisa högst väsentlig nedgång, och detta särskilt

i fråga om bolagen. Försiktigheten;? borde då enligt min uppfattning

ha bjudit, att man närmare än som framgår av bevillningsutskottets

betänkande sökt anpassa sig efter vad nästkommande år med sannolikhet

skall innebära. Härför talar även en annan omständighet, nämligen

att landet förr eller senare måste ersätta de medel, vilka nu utgå för

anordningar till skyddandet av vår neutralitet m. m. Detta kan ej

undgås och det är för den skull betydelsefullt att icke belasta senare

år med vad år 1915 rätteligen bör bestrida.

Beträffande valet av beskattningsform, synes det vara uteslutet att

påyrka ökad indirekt beskattning. Valet står mellan olika slag av

direkta skatter, och första försvarsberedningen har i de! II i sitt betänkande

angivit vissa av dessa, såsom höjning av arvskatten i vad

den rör större arvslotter, ökning av inkomst- och förmögenhetsskatten

med exempelvis 10 procent, vissa höjningar i stämpelbeskattningen utom

å bouppteckningar, samt borttagande av den förut genom 1910 års

inkomstskatteförordning införda bestämmelsen om rätt att vid inkomstens

taxering njuta avdrag för andra utskylder än kronoutskylder.

Vid avgörandet av vilken skatt, som bör tillgripas, torde ej böra

förbises, att den förutvarande bevillningen från början var avsedd att

utgöra den post i inkomstbudgeten, som skulle vara rörlig och användas

för täckandet av mer tillfälliga behov, när det visade sig mindre lämpligt

att pålägga nya permanenta skatter. I våra kommuner fungerar bevillningen

också fortfarande på detta sätt, men vad statsregleringen

angår hade den avsevärd tid innan 1910 års reform betraktats såsom

fixerad med bestämd skattesats. Det synes mig likväl riktigt att låta

inkomst- och förmögenhetsskatten, som i vår budget efterträtt bevillningen

å fast( egendom och inkomst, erhålla den karaktär av regulator

för täckande av budgetens tillfälliga behov, vartill man från början

avsett bevillningen. Fördenskull bär jag också inom bevillningsutskottet

förordat en höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Sedan detta yrkande icke bifallits av utskottet, har jag avstått

ifrån att formulera erforderlig förändring av förordningen och bringa

ärendet till votering i kammaren och detta av det skäl att riksdagen

denna gång såsom för övrigt de flesta gånger då statsregleringen be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

handlas icke är tillräckligt arbetsför. Åven detta år få vi bevittna det

egendomliga förhållandet, att den svenska riksdagen behandlar en av

sina viktigaste uppgifter, reglerandet av statsbudgeten, så fåtaligt samlad

att yrkanden, som medföra votering, äro olämpliga att framställa. Liksom

jag tidigare framhållit — vid remissen av Kungl. Maj:ts proposition

om införande av tobaksmonopol — är det nödvändigt att rättelse härutinnan

sker, men innan dess torde det icke vara gagneligt att åt en

votering, som äger rum under nu anförda förhållanden, överlåta den

viktiga frågan om påläggandet av ökad beskattning å vårt folk;

samt av herrar Bäckström, Sandler och Källman, vilka i huvudsak

stämt med friherre Palmstierna.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:282 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning ärna för år 1915. s. 1 i texten