Betänkande angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.
1914-09-19 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1914 B:35, Betänkande angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35,
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 19 september 1914 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillning
ärna för år 1915.
Närvarande, herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis. Ollas A. Ericsson, Kobb,
frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, frih. Palmstierna, Röing, Sandler,
Källman, Jonsson i Hökhult, Johan Östberg, Forssman, Berg i Staby och
Hamrin.
Av Kung].. Maj:ts till innevarande riksdag avlåtna proposition angående
statsverkets tillstånd och behov inhämtas, att vid beräkningen
av statsverkets tillgångar för de behov, som vid statsregleringen innevarande
riksdag borde fyllas, uppskattningen av den avkastning, som
statens nuvarande inkomstkällor kunde antagas lämna år 1915, i huvudsak
byggts på den utredning och de beräkningar, som legat till grund
för den vid årets förra riksdag framlagda statsverkspropositionen. I
sådant hänseende har också, på sätt framgår av statsrådsprotokollet
över finansärenden den 14 maj 1914, varav utdrag åtföljt den föreliggande
statsverkspropositionen, chefen för finansdepartementet åberopat
den motivering, som enligt statsrådsprotokoll över finansärenden den
14 januari 1914 lämnats av dåvarande departementschefen.
Statskontoret har ock i underdånig skrivelse den 9 sistlidna april
meddelat, att, sedan förslag till beräkning av statsverkets inkomster för
1915 lämnats i skrivelser den 11 och den 27 december 1913, vilka
funnos bilagda statsverkspropositionen till förra riksdagen, några förhållanden
icke inträffat av beskaffenhet att föranleda statskontoret att
föreslå vidtagande av ändring i de uppgjorda beräkningarna.
Då i det följande statskontoret citeras, avses, där ej annat särskilt
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 29 höft. (Nr 35.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
angives, vad statskontoret i vidkommande hänseende anfört i sina nyssberörda
bägge skrivelser.
Efter dessa erinringar får utskottet övergå till att jämlikt 40 §
riksdagsordningen avgiva förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas
belopp för nästkommande år med tillämpning av gällande
eller vid innevarande riksdag fastställda grunder, och upptagas här
nedan de olika bevillningarna i den ordning, vari de förekomma i föreliggande
statsverksproposition.
Vid denna inkomstberäkning har utskottet övervägt, huruvida icke,
med hänsyn till den i följd av krigsutbrottet i Europa inträdda krisperioden,
åtskilliga inkomsttitlar borde upptagas till lägre belopp än de
av Kungl. Maj:t föreslagna. I sådant fall skulle utskottet givetvis hava
att, jämlikt nämnda 40 § riksdagsordningen, föreslå sättet för bevillningens
motsvarande ökning. Då beträffande flertalet inkomsttitlar något
vägledande material icke står till buds för ens ett approximativt bedömande
av den eventuella inkomstminskniugens belopp, har utskottet
emellertid saknat en viktig förutsättning för uppgörande av förslag till
en sådan ökning och därför ansett sig kunna föreslå nedsättning endast
av den beräknade inkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten, där
föreliggande statistik möjliggjort en approximativ beräkning. Nämnda
nedsättning kommer icke att nödvändiggöra någon ny eller ökad bevillning.
Beträffande övriga inkomsttitlar måste utskottet inskränka
sig till en allmän reservation i avseende å hållbarheten av de på normala
förhållanden byggda beräkningarna. De ändringar, utskottet ifrågasatt
beträffande beräkningen av brännvinstillverkningsskatten och brännvinsförsäljningsmedlen,
sakna samband med nu berörda förhållanden.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Om inkomst- och förmögenhetsskatten har statskontoret anfört, att
denna bevillning, som år 1911 influtit med 32,859,588 kronor och år
1912 med 35,261,170 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter för innevarande år uttaxerats med 40,766,026
kronor 17 öre. Statskontoret har vidare yttrat: »avkortningarna torde,
att döma efter erfarenheten från åren 1911 och 1912, kunna beräknas
uppgå till ungefär 500,000 kronor. Det belopp, som för riksstatsutgifternas
bestridande kan påräknas, uppgår således till omkring
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 3
40,200,000 kronor. Med avseende härå anser statskontoret, att — ehuru
man icke för framtiden torde få alltför mycket räkna med uppåtgående
konjunkturer — man utan åsidosättande av nödig försiktighet kan i
riksstaten för år 1915 upptaga inkomst- och förmögenhetsskatten med
ett. till 42,000,000 kronor förhöjt belopp.»
Till ovannämnda statsrådsprotokoll den 14 januari 1914 har
dåvarande departementschefen, med godkännande av statskontorets förslag,
yttrat, att han icke hade någon anledning föreslå ändring i statskontorets
beräkning, allra helst som man hade stort skäl att hoppas,
att de av sistlidna riksdag fastställda nya formulären för deklarationernas
avgivande, vilka formulär skulle användas från och med innevarande
år, skulle komma att effektivt bidraga därtill, att åtskilliga slag
av inkomst bleve riktigare och fullständigare taxerade än hittills, och
att sålunda ifrågavarande skatt skulle giva en bättre avkastning.
Med angivna belopp, 42,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för
år 1915.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att ifrågavarande
skatt år 1913 debiterats med 40,786,536 kronor 24 öre och,
efter avdrag för avkortningar och restitutioner, beräknats till 39,838,755
kronor 66 öre, sålunda 361,244 kronor 34 öre mindre, än statskontoret
beräknat. Enligt uppgifter från länsstyrelserna har innevarande år
debiterats sådan skatt till belopp av 44,071,568 kronor 12 öre.
Med avseende å förevarande inkomstkälla är med visshet att emotse
en betydande nedgång under år 1915 såsom följd av krigets rubbningar
inom handel och industri. Här torde ock, såsom ovan antytts, en viss
möjlighet finnas för beräkning av minskningen.
Förhållandet är nämligen, att Sveriges industri till vida övervägande
del och dess handel i stor omfattning drivas av aktiebolag;
och beträffande aktiebolagens inkomstbeskattning föreligger statistiskt
material. I sjätte delen av de genom finansdepartementet utgivna finansstatistiska
utredningarna förekomma tabeller, utvisande för år 1912, bland
annat, uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt särskilt för enskilda och
med dem likställda personer och särskilt för inländska aktiebolag och solidariska
bankbolag. Summan av uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt för
nämnda år utgjorde i runt tal 35,717,000 kronor, därav på inländska aktiebolag
och solidariska bankbolag belöpte likaledes i runt tal 10,930,000
kronor eller omkring n/Se- Såsom nyss nämnts har Kungl. Maj:t beräknat
inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för år 1915 till 42 mil
-
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
joner kronor. 11/se härav utgör 12,833,326 kronor. Efter eu jämn fördelning
härav på årets tolv månader skulle på de fem sista komma omkring
5,350,000 kronor. I den del av sistnämnda belopp, som kan anses
inflyta i skatt från bankaktiebolag och solidariska bankbolag, har man
säkerligen icke anledning att beräkna någon väsentlig nedsättning. Detta
förhållande torde berättiga till att nedsättningen av hela ifrågavarande
post å 5,350,000 kronor icke beräknas till så högt belopp som eljest varit
påkallat. Utskottet har tänkt sig en nedsättning med 50 procent och
därmed kommit till siffran 2,675,000 kronor.
Åven skattebidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga
torde med säkerhet kunna väntas utvisa en icke oväsentlig
minskning. Detta gäller såväl inkomst- som förmögenhetsskatten. Beträffande
den senare förtjänar anmärkas, att, särskilt i den mån aktier
ingå i förmögenheter, de senare komma att i nästa års taxering ingå med
sänkta belopp på grund av aktiernas reducerade värden vid innevarande
års slut. Däremot kunna årets aktieutdelninger, vilka i de flesta fall
säkerligen varit både bestämda och utdelade vid krisens början, anses
i stort sett icke röna någon påverkan av de rådande förhållandena och
sålunda icke komma att verka till nedgång i inkomstskattens belopp.
Att åstadkomma en ens tillnärmelsevis riktig uppskattning av den
minskning i bidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga,
som måste förutses, torde icke låta sig göra. Utskottet har därför
stannat vid följande beräkning.
Det belopp av över 44,000,000 kronor, varmed enligt vad ovan
nämnts inkomst- och förmögenhetsskatten debiterats för innevarande
år, skulle, med ett till 1,000,000 kronor beräknat avdrag för avkortningar
och restitutioner, kunnat under normala förhållanden åberopas såsom
stöd för en beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1915
till 43,000,000 kronor. Efter vad nyss anförts, torde den motsedda
reduktionen av aktiebolagens skattebidrag, avrundat uppåt, kunna sättas
till 2,700,000 kronor. Minskningen i övrigt har utskottet ansett kunna
upptagas till 1,800,000 kronor. Utgående från ovannämnda belopp av
43,000,000 kronor har utskottet sålunda ansett förevarande skattetitel
kunna beräknas till 38,500,000 kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
att inkomst- och förmögenhetsskatten
måtte för år 1915 beräknas
till................................................. kronor 38,500,000: —
Transport kronor 38,500,000: —
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 38,500,000: —
2:o.
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret har anfört, att denna bevillning —
vilken i riksstaten för år 1914 är upptagen med
1,450,000 kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna
för år 1913 debiterats med 1,715,463 kronor 17 öre,
av vilket belopp, enligt erfarenheten från föregående år,
omkring 120,000 kronor torde komma att avkortas. Vid
sådant förhållande har statskontoret hemställt, att titeln
i 1915 års riksstat måtte varda upptagen med 1,550,000
kronor, till vilket belopp i sådant fall även det å sjunde
huvudtiteln anvisade extra ordinarie anslaget till »Bidrag
till landsting och städer, som ej deltaga i landsting»,
finge upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
upptagits i förslaget till riksstat.
Enligt utskottet från statskontoret numera meddelad
uppgift har för 1913 det debiterade beloppet
uppgått till 1,717,528 kronor 21 öre och det influtna
beloppet till 1,637,413 kronor 62 öre. Länsstyrelserna
hava uppgivit, att för innevarande år debiterats bevillning
till belopp av 1,799,559 kronor 95 öre, däruti
emellertid bevillningen från Stockholms stad ingår med
det år 1913 debiterade beloppet.
Utskottet hemställer,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst måtte för år 1915
beräknas till............................... kronor 1,550,000: —
Transport kronor 40,050,000: —
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med:
1910
1911
1912
För rättighet till skogsfång och köl-
ningsfrihet på allmänningar.........
1,439
34
1,439
34
2,389
34
Av vissa handlande och handels-
expediter....................................
257,250
—
261,200
—
252,800
—
För vissa offentliga föreställningar...
76,832
03
70,055
90
77,141
15
Summa
335,021
87
332,695
24
332,330
49
Då skattebeloppet för åren 1911 och 1912 visar
någon nedgång, och då dessutom från och med den
1 januari 1914 kommer att träda i kraft en viss ändring
i förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter (Sv. Förf.-saml. 1913 nr 212),
vilken ändring åtminstone i någon mån kan verka
sänkande på denna bevillning, torde försiktigheten kräva,
Transport kronor
40,050,000: —
40,050,000: —
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 40,050,000: —
att inkomsttiteln i 1915 års riksstat icke upptages till
högre belopp än för år 1914 eller 300,000 kronor.»
Med detta belopp har denna inkomsttitel ock ingått
i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet, som från statskontoret inhämtat,
att ifrågavarande inkomst under år 1913 debiterats
med 341,766 kronor 77 öre och efter institutioner
influtit med 341,512 kronor 37 öre, hemställer
ävenledes,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1915 beräknas till......... kronor 300,000: —
4:o.
Stämpelmedel.
Debiterade stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
-
år 1908............................................
» 1909.............................................
» 1910...........................................
» 1911 ..........................................
» 1912............................................
eller i medeltal för dessa fem år
samt år 1913 .................................
kronor 13,569,483: —
» 11,696,288: —
» 15,567,026: —
» 17,763,683: —
» 17,431,457: —
» 15,205,587: —
» 18,656,708: —
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter
för åren 1909—1912 å beloppet av de stämplar, som
använts till nedannämnda handlingar, bar detta belopp
utgjort:
Transport kronor 40,350,000: —
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 40,350,000: —
1909
1910
1911
1912
Handlingar till lagfarts-
protokoll ..................
Handlingar till inteck-
3,414,602
10
3,751,348
-
3,386,545
50
3,491,173
10
ningsprotokoll............
Handlingar till äkten-
644,382
05
750,212
50
652,979
60
691,753
80
skapsförordsprotokoll .
Handlingar till boupp-
7,895
8,415
8,765
9,520
teckningsprotokoll:
Bouppteckningar .......
Testamenten, till vilka
3,253,393
85
4,322,384
80
7,053,943
10
5,392,652
40
hänsyn ej tagits vid bo- uppteckningens stäm- pelbeläggning ............
135
1,197
1,520
80
680
60
Morgongåvobrev............
Avhandlingar om lösöre-
1
50
52
—
47
75
659
75
köp ........................
16,548
60
13,945
20
13,895
50
13,530
60
Summa kronor
7,336,957
60
8,847,554
50
11,117,697
25
9,599,97o|25
Stämpelavgiften för spelkort, som utgör 50 öre
för varje kortlek, har inbragt:
år 1908............................................. kronor 152,063: —
» 1909............................................. » 159,810:50
» 1910................................................ » 169,551: —
» 1911................................................ » 171,102: —
» 1912.............................................. » 172,078: —
samt år 1913 ................................. » 182,876: 5 0
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913
(Sv. Förf.-saml. nr 191) har från och med den 1 september
1913 en ändring i gällande förordning angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp
av aktier och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet
för ifrågavarande slag av stämplar_
Transport kronor 40,350,000: —
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 40,350,000: —
har, på sätt statskontoret uppgivit, enligt rikshuvudboken
utgjort:
år 1909............................................. kronor 418,512: 7 0
» 1910................................................ » 580,840: 85
» 1911................................................ )) 838,597: 5 5
» 1912.............................................. » 1,518,466: 10
samt år 1913 .................................... » 1,181,282: 7 1
Statskontoret, som approximativt beräknat försäljningen
under år 1913 till 1,198,339 kronor 60 öre,
varav 106,000 kronor ansåges motsvara den höjning,
som inträtt efter den 1 september, framhåller, att följaktligen
1,092,339 kronor 60 öre utgjorde det belopp,
som kunde vid en approximativ beräkning antagas angiva
den inkomst å överlåtelsestämplar, som under år
1913 skulle hava kommit statsverket till godo, om ingen
ändring skett i förordningen angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.
Med erinran att sedan år 1909 denna inkomst
således kunde beräknas hava vuxit med 673,826 kronor
90 öre eller i medeltal per år ungefär 168,000 kronor,
har dock statskontoret funnit, att, på grund av den
matta stämning, som för det dåvarande vore rådande
å fondmarknaden, det vore försiktigast att vid framtidsberäkningar
avrunda nyssnämnda sifferbelopp nedåt till
ungefär 150,000 kronor och antaga för år 1915 en
inkomst å överlåtelsestämplar:
enligt äldre bestämmelser ........... kronor 1,400,000: —
enligt 1913 vidtagen ändring i
gällande förordning..................... >> 700,000: —
Summa kronor 2,100,000: —.
Vidare har statskontoret i fråga om förevarande
inkomsttitel uttalat, att den i stämpelmedelsinkomsten
ingående arvsskatten kunde anses i ovanberörda, inom
finansdepartementet upprättade statistik representeras
av de för bouppteckningar och testamenten angivna
belopp eller
Transport kronor 40,350,000: —
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 29 käft. (Nr 35.) 2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 40,350,000: —
för år 1909 ....................................... kronor 3,253,528: —
» » 1910 ...................................... » 4,323,582: —
» » 1911 ....................................... » 7,055,464: —
» » 1912 ....................................... » 5,393,333: —.
»Emellertid äro», säger statskontoret, »icke alla dessa
sifferbelopp med varandra jämförliga. Genom nådiga
förordningen den 23 april 1910 (Sv. Förf.-saml. nr 33),
vilken trätt i kraft den 1 maj samma år, har en höjning
av arvsskatten ägt rum, vilken beräknades medföra en
ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000 kronor
om året. Beräknas med ledning härav de belopp, vartill
arvsskatten skulle hava uppgått, om nämnda höjning
icke ägt rum, finner man
för år 1909 ................................... kronor 3,253,528: —
» » 1910 ................................... » 2,523,582: —
» » 1911 .................................... » 4,355,464: —
» » 1912 .................................... » 2,693,333:—.»
Statskontoret har erinrat, att dessa siffror icke
kunde anses antyda någon stegringstendens, vadan man
för år 1915 borde räkna med deras medeltal, ökat med
förenämnda 2,700,000 kronor, eller i runt tal 6,000,000
kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar
och arvsskatt har statskontoret övergått
till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:
år 1909 ............................................. kronor 8,024,247: —
» 1910............................................. » 10,662,603: —
» 1911............................................. » 9,869,621: —
» 1912............................................. » 10,519,658:—.
För år 1915 anser statskontoret ifrågavarande stämpeluppbörd
kunna beräknas till kronor 10,000,000: —
Transport kronor 40,350,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 40,350,000
Läggas härtill för överlåtelsestämplar.
................................ kronor 2,100,000: —
och för arvsskatt.......................... » 6,000,000: —
erhålles enligt statskontorets beräkning.
........................................ kronor 18,100,000: —
eller i runt tal 18,000,000 kronor.
Statskontoret föreslår således, att i riksstaten för
år 1915 må med 18,000,000 kronor upptagas stämpelmedel
(därav beräknad arvsskatt 6,000,000 kronor).
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14
januari 1914 har dåvarande departementschefen i detta
ämne erinrat, att i 1914 års riksstat stämpelmedlen
hade upptagits till 17,550,000 kronor, varav 7,000,000
kronor beräknats utgöra arvsskatt, och har departementschefen
vidare yttrat:
»Mot de av statskontoret beräknade beloppen för
arvsskatt och ''övriga stämpelmedel’ har jag intet att
anmärka. Däremot finner jag uppskattningen för överlåtelsestämplar
vara väl hög. Utgår man därifrån, att,
på sätt statskontoret beräknat, avkastningen av sistnämnda
stämpelskatt under år 1913 utgjort omkring
1,100,000 kronor, varvid den från och med den 1 september
1913 tillämpade förhöjningen av skattesatsen
med 50 procent lämnats ur räkningen, så torde man,
då det synes vara försiktigast att icke räkna med
någon starkare ökning av utbytet av denna skatt under
de närmaste åren, icke böra uppskatta inkomsten för
år 1915 av stämpelskatten i fråga till högre belopp än
— skatteförhöjningen oräknad — 1,200,000 kronor och
med iakttagande av denna förhöjning 1,800,000 kronor.
Jag anser sålunda, att stämpelmedlen böra för år
1915 beräknas till 17,800,000 kronor, därav arvsskatt
6,000,000 kronor.»
Sistnämnda beräkning har ock följts i den nu
föreslagna riksstaten.
Utöver ovannämnda siffror har utskottet inhämtat,
Transport kronor 40,350,000
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor
att under januari—juli månader innevarande år influtit i
stämpel vid köp och byte av
fondpapper ................................. kronor 449,976: 7 2
stämpelavgift för spelkort............ » 87,711: —
övriga stämpelmedel (inberäknat
arvsskatt) .................................... » 10,186,932: 9 7
eller således tillhopa ..................... » 10,724,620: 6 9
Hade man kunnat räkna med att stämpelmedlen
under var och en av årets återstående månader komme
att inflyta med samma belopp, som i medeltal belöper
på en var av de gångna månaderna, skulle man kunnat
räkna med en årsinkomst för innevarande år av 18,385,000
kronor.
Genom de av innevarande riksdag beslutade nya
grunderna för beskattning av gåva torde någon inkomstökning
vara att påräkna. Ehuru en så oberäknelig
faktor icke synes böra få inverka på beräkningen av
förevarande inkomsttitel, erbjuder den dock i sin mån ett
stöd för den gjorda uppskattningen.
Utskottet hemställer,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt 6,000,000 kronor, måtte
för år 1915 beräknas till......... kronor
5:o.
Lastpenningar.
Lastpenningarna, som för första gången såsom
självständig skattetitel förekomma i 1914 års riksstat,
upptagas där till 700,000 kronor.
Enligt rikshuvudboken utgjorde de
år 1908................................................... kronor 689,739: —
» 1909 ................................................... » 668,977: —
» 1910................................................... » 703,793: —
» 1911.................................................. » 705,975: —
Transport kronor
40,350,000:
17,800,000 —.
58,150,000: —
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 58,150.000: —
år 1912................................................... kronor 751,318: —
eller i medeltal för dessa fem år... » 703,960: —
samt år 1913 ...................................... » 815,353: —
Statskontoret har påpekat den utpräglade stegringstendensen,
som under förstnämnda fem år i medeltal
uppginge till 15,395 kronor om året, men tillika erinrat,
att de årliga inkomstbeloppen finge minskas med beloppet
av restitutioner, som beträffande berörda fem år
ansåges uppgå till högst omkring 3,000 kronor årligen.
För år 1915 anser statskontoret denna skattetitel
kunna i riksstaten upptagas med ett belopp av 775,000
kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också fått
ingå i föreliggande statförslag, och har utskottet, som
jämväl inhämtat, att de under januari—juli månader
innevarande år belöpt sig till 473,390 kronor, intet att
mot förslaget invända, utan hemställer,
att lastpenningarna måtte för
år 1915 beräknas till............... kronor 775,000: —
6:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, för år 1914 beräknade till 63,000,000
kronor, hava enligt räkenskaperna influtit med
år 1908 ............................................ kronor 56,535,182: —
» 1909 ............................................. »
» 1910 ............................................ »
» 1911 ............................................ »
» 1912 ............................................. ))
eller i medeltal för dessa fem år »
samt år 1913.................................... »
Ovanstående belopp motsvara
Avdragna äro ej blott lastpenningarna, utan ock avkortningar
och restitutioner.
57,826,423
60,163,662
59,841,290
63,575,495
59,588,410:
68,902,225:
nettouppbörden.
Transport kronor 58,925,000 —
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 58,925,000: —
Statskontoret har angående tulluppbörden anfört,
bland annat, följande:
»För januari—november innevarande år hava,
enligt meddelanden från generaltullstyrelsen, de debiterade
tullmedlen utgjort 65,389,587 kronor 8 öre och
skulle, därest uppbörden för innevarande månad bleve
lika med den för december månad nästlidet år eller
5,821,993 kronor 35 öre, för år 1913 uppgå till
71,211,580 kronor 43 öre. Det bör erinras, att detta
belopp, för att bliva jämförbart med de här ovan för
föregående år angivna, måste minskas med det belopp,
som kan beräknas för lastpenningar samt för avkortningar
och restitutioner. Efter sådant avdrag torde
tullmedlen, netto, för innevarande år belöpa sig till
ungefär 68,400,000 kronor.
Tulluppbörden
utgjorde
År 1912
År 1913
Minskning
Ökning
Under
januari .........
3,793,246
30
4,975,792
16
1,182,545
86
>
februari .........
4,040,133
62
4,851,313
16
—
—
811,179
54
»
mars ............
4,955,309
58
5,491,605
33
—
—
536,295
75
april ............
5,006,725
18
6,665,336
28
—
—
1,658,611
10
»
maj ...............
5,559,960
32
5,981,375
56
—
—
421,415
24
>
juni...............
4,733,782
52
5,142,646
12
—
—
408,863
60
»
juli ...............
4,852,212
32
5,602,435
68
—
—
750,223
36
augusti .........
5,877,425
53
5,777,685
45
99,740
08
—
—
september ......
6,606,161
54
6,619,743
92
—
—
13,582
38
oktober .........
7,282,419
35
7,409,721
89
—
—
127,302
04
>
november ......
7,440,126
58
6,871,932
03
568,194
55
—
—
december ______
5,821,993
35
—
—
—
—
—
—
Såsom synes, har denna skattetitel sedan år 1911
ökats högst betydligt. Siffrorna för de sista månaderna
i ovanstående tabell giva dock anledning förmoda, att
kulmen redan uppnåtts. Vid sådant förhållande och
Transport kronor 58,925,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor
med hänsyn jämväl till de innevarande år vidtagna
ändringar i tulltaxan, genom vilka tullfrihet för oskalat
ris införts och sirapstullen nedsatts (Sv. Förf.-saml. nr
216), anser sig statskontoret böra hemställa, att tullmedlen
i 1915 års riksstat upptagas till 67,000,000
kronor.»
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1914 yttrade departementschefen beträffande
tullmedlen:
»Statskontoret hemställer, att samma medel i 1915
års riksstat upptagas till 67,000,000 kronor. Härvid
har statskontoret utgått, bland annat, därifrån, att de
debiterade tullmedlen, inklusive lastpenningarna, skulle
för år 1913 uppgå till 71,211,580 kronor 43 öre, vilket
belopp erhållits genom att till den kända uppbörden för
månaderna januari—november lägga en beräknad uppbörd
för december månad. Enligt mig från tullverket
tillhandakommen uppgift utgör det numera för hela år
1913 kända beloppet av debiterade tullmedel jämte
lastpenningar 71,360,855 kronor 62 öre. Det torde i
detta sammanhang böra anmärkas, att i sistnämnda
summa ingår ett belopp av ungefär 1,000,000 kronor,
utgörande statsverkets inkomst under år 1913 av dels den
från och med år 1914 avskaffade tullen å oskalat ris,
dels ock så stor del av tullarna å risgryn och sirap
som den, varmed dessa från och med innevarande års
början nedsatts.
För att erhålla en siffra att lägga till grund för
beräkningen av det belopp, varmed tullmedlen böra i
riksstaten uppföras, har statskontoret vidare minskat
beloppet för den debiterade tulluppbörden med dels däri
ingående lastpenningar, dels ock avkortningar och rest!
tutioner.
Bland avkortningarna ingå, bland annat, tullverkets
utgifter för beslagarandelar, tullstatens enskilda
pensionsinrättnings andelar av böter samt tulltjänstemans
andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar. Då
jag av skäl, som jag kommer att närmare utveckla vid
behandlingen av tullverkets utgiftsstater, anser det vara
Transport kronor
15
58,925,000: —
58,925,000: —
Utskottet.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 58,925,000: —
riktigare, att nyssnämnda utgiftsposter passera riksstaten,
ämnar jag föreslå, att för deras mötande uppföres ett
anslag på tullverkets omkostnadsstat. Utgifterna i fråga
böra alltså enligt min mening icke frånräknas tullmedlen
före deras upptagande som inkomst i rikshuvudboken.
Vid sådant förhållande och då berörda anslag
i anslutning till utgifternas kända medeltal för senaste
år torde böra upptagas med 500,000 kronor, bör i mitt
förslag till beräkning av inkomst av tullmedlen för år
1915 ingå motsvarande belopp.
Enär jag anser den av statskontoret gjorda beräkningen
av tullmedlen för nästkommande år riktig
i enlighet med det av statskontoret använda beräkningssättet,
hemställer jag, att det av statskontoret förordade
beloppet, 67,000,000 kronor, ökat med av mig angivna
500,000 kronor, måtte uppföras i 1915 års riksstat, i vilken
tullmedlen sålunda skulle ingå med 67,500,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp hava tullmedlen också
uppförts i förevarande förslag till riksstat.
Utskottet bar tillika inhämtat, att i tullmedel
under januari—juli månader innevarande år influtit
39,525,737 kronor 49 öre.
Med anledning därav att den i förslaget till riksstat
beräknade inkomsten av statens tobaksmonopol
6,000,000 kronor icke med säkerhet kunde väntas ens
till någon del inflyta under år 1915, har riksdagen numera
beslutat höjningar i tullsatserna å tobak, vilka
höjningar enligt importsiffrorna för åren 1909—1913
skulle bereda en ökad statsinkomst av 6,346,200 kronor.
Då de höjda tobakspriserna kunna tänkas i någon mån
minska konsumtionen, torde beloppet vid inkomstberäkningen
försiktigtvis icke böra sättas högre än till
6,000,000 kronor. Med sistnämnda summa böra således
de av Kungl. Maj:t beräknade tullinkomsterna ökas.
Utskottet hemställer sålunda,
att tullmedlen för år 1915 beräknas
till................................... kronor 73,500,000: —
Transport kronor 132,425,000: —
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 132,425,000: —
7:o.
Sockerskatten.
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran, att den i budgeten ingår med det debiterade
beloppet efter avdrag för avkortningar, anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattning av socker skulle för allt socker, som efter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som
till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen
för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till
15 V, öre, och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år
1901—1902
råsocker ...............
............... 106,004
ton.
»
1902—1903
» ...............
............... 107,681
»
»
1903—1904
» ...............
.............. 110,824
»
1904—1905
))
108,530
))
»
1905—1906
» ..............
.............. 118,494
»
»
1907
raffinad ...............
............... 117,525
»
»
1908
» ..............
............... 116,686
»
»
1909
» ..............
............... 99,726
»
»
1910
» ...............
.............. 116,826
»
»
1911
» ...............
............... 124,592
»
»
1912
» ..............
............... 126,504
»
eller för 6-års-perioden 1907—1912 i medeltal 116,976
ton med en årlig medelökning av 1,795.8 ton.
Skatten, som i 1911 och 1912 års riksstater uppfördes
med ett belopp av 19,000,000 kronor, upptogs,
efter beräkning av samma sockerkonsumtion som under
Transport kronor 132,425,000: —
Bihang till senare riksdagens ''protokoll 1914. 7 sand. 29 käft. (Nr 35.) 3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 132,425,000: —
år 1911, på grund av den höjda skattesatsen i 1913
och 1914 årens riksstater till 20,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till
fritt bruk utlämnats 120,993,984.5 kilogram. Om under
innevarande månad utlämnas lika mycket som under
december månad nästlidet år eller 10,330,901.8 kilogram,
skulle sammanlagda kvantiteten av till fritt bruk under
år 1913 utlämnat socker uppgå till 131,324,886.3
kilogram.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut
utgjort 19,090,704 kronor 80 öre. Förutsatt, att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,582,404 kronor 30 öre, skulle årets uppbörd kunna
beräknas till 20,673,109 kronor 10 öre.
Genom tullverket har enligt meddelande från
generaltullstyrelsen under januari—november månader
innevarande år debiterats sockerskatt med 328,901 kronor
93 öre. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1912 eller
41,588 kronor 37 öre, kommer den genom tullverket
debiterade sockerskatten för hela året att uppgå till
370,490 kronor 30 öre. Lägges detta belopp till det
ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande
skattetitel kan för innevarande år beräknas till
21,043,599 kronor 40 öre.
På grund av den stegring i konsumtionen, som
ännu synes fortgå och i sin mån torde främjas av den
genom nådiga kungörelsen den 12 sistlidne september
(Sv. Förf.-saml. nr 216) gjorda nedsättning i tullen
för socker, torde sockerskatten kunna i 1915 års riksstat
upptagas med ett till 21,500,000 kronor förhöjt
belopp.»
Förslaget till riksstat upptager jämväl det sålunda
förhöjda beloppet.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1913 debiterats med 20,893,901 kronor 90_
Transport kronor 132,425,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 19
Transport kronor 132,425,000: —
öre och influtit med 20,891,057 kronor 59 öre samt
under januari—juli månader innevarande år debiterats
med 11,994,741 kronor. Det kan här förtjäna anmärkas,
att sockerskatten åtminstone åren 1911—1913 influtit
med icke oväsentligt högre belopp under det senare
halvåret än under det förra.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att sockerskatten måtte för år
1915 beräknas till..................... kronor 21,500,000:
8:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket utgjort:
år 1908 ..................................................... liter 40,519,377
» 1909 ......................................................... » 40,355,244
» 1910 ......................................................... » 39,221,751
5) 19H ....................................................... » 36,797,482
» 1912....................................................... » 41,744,395
eller i medeltal för dessa fem år 39,727,650 liter. ^
Medeltalet för femårsperioden 1907 —1911 utgjorde
39,642,011 liter.
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,
har tillverkningen under år 1913 uppgått till 45,244,044
liter och under januari—juli månader innevarande år
till 22,253,616 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelar statskontoret
följande översikt över femårsperioden 1908—
1912: _
Transport kronor 153,925,000: —
TJtskottet.
20 Bevillningsutskottets betänkande. Nr 35.
Transport kronor 153,925,000: —
Restitution för
Influten
Statsverket
skatt
denaturerat
för högt
behållet
brännvin
erlagd skatt
år 1908 ...............
24,458,555
3,078,698
18,242
21,361,615
» 1909 ...............
22,486,704
3,317,840
5,844
19,163,020
» 1910 ...............
24,413,892
2,770,082
11,307
21,632 503
» 1911 ...............
24,410,473
2,548,402
5,875
21,856,196
» 1912 ...............
24,211,832
1,564,208
1,558
22,646,066
Enligt av utskottet inhämtade upplysningar belöpte
sig år 1913 skatten till 23,791,111 kronor och
utgjorde, efter avdrag för restitutioner, det statsverket
behållna beloppet 22,619,357 kronor. Under januari
—-juli månader i år hava influtit 9,832,490 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren
1910—1912 uppgått till 22,044,902 kronor.
Statskontoret, som approximativt beräknat 1913
års inkomst till 24,387,637 kronor 30 öre, har erinrat, att
siffrorna för 1912 och 1913 kunde berättiga till att i
1915 års riksstat höja beräkningen av denna skattetitel
från det för 1913 och 1914 beräknade beloppet 21,300,000
kronor till 22,500,000 kronor, men med hänsyn till de
i rikets större städer pågående åtgärder för reglering
av brännvinsförsälj ningen funne statskontoret icke skäligt
att föreslå någon höjning av det för 1914 beräknade
beloppet 21,300,000 kronor.
Sistnämnda belopp har ock ingått i föreliggande
förslag till riksstat.
Utskottet har ansett hänsynen till den av statskontoret
omförmälda regleringen av brännvinsförsäljningen
böra, icke minst sedan denna reglering vunnit
stöd i vissa på Kungl. Maj:ts förslag av innevarande
riksdag genomförda ändringar i gällande bränn vinsförsäljningsförordning,
föranleda nedsättning av det av
statskontoret och Kungl. Maj:t för förevarande inkomst
Transport
kronor 153,925,000: —
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 153,925,000: —
titel beräknade beloppet, detta alldeles oavsett den inverkan,
som rubbningarna på det ekonomiska området
kunna antagas utöva. Utskottet har i sådant hänseende
ansett en nedsättning med 1,300,000 kronor
vara påkallad och hemställer sålunda,
attbrännvinstillverkningsskatten
måtte för år 1915 beräknas till kronor 20,000,000: —.
9:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes
i 1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats
även för arrak och rom, höjdes beräkningen för år
1907 till 1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln
sedermera varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd.
På grund av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina den 13 december 1911 och den 13
december 1912 avgivna underdåniga utlåtanden angående
inkomstberäkning för åren respektive 1913 och
1914, att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp
respektive 1,700,000 och 1,800,000 kronor, vilka förslag
blevo av Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna.
Skatten inflöt
år 1910 med....................................... kronor 1,693,655: —
» 1911 » ...................................... » 1,743,532: —
» 1912 » ....................................... » 1,838,119: —
samt 1913 med................................. » 1,956,992: —
Statskontoret, som approximativt beräknat sistnämnda
års skatt till 1,901,443 kronor 3 öre, har, i___
Transport kronor 173,925,000: —
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 173,925,000: —
betraktande av skattens stigande tendens, ansett densamma
utan fara kunna i 1915 års riksstat beräknas till
samma belopp som för 1914 eller 1,800,000 kronor.
Denna beräkning har ock följts i förevarande förslag
till riksstat.
Utskottet, som inhämtat, att under januari—-juli
månader innevarande år i punschskatt influtit 1,204,67 7
kronor, hemställer,
att stämpelavgiften för försäljning
av punsch, arrak och rom för
år 1915 måtte beräknas till... kronor 1,800,000: —
10:o.
Maltskatten.
Å denna skattetitel har
avkortats eller
åt statsverket
influtit
restituerats
behållits
kronor
kronor
kronor
år 1910.................
5,369,027
214,899
5,154,128
» 1911..................
5,289,219
229,797
5,059,422
» 1912..................
5,168,853
255,769
4,913,084
» 1913..................
5,510,820
273,953
5,236,866
Statskontoret, som approximativt beräknat 1913
års uppbörd till 5,492,591 kronor 33 öre, har i anslutning
härtill framhållit:
»Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i länen, har emellertid skattebeloppet
för den malt, som under tillverkningsåret 1
oktober 1912—30 september 1913 använts till svag
Transport
kronor 175,725,000: —
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 175,725,000: —
dricka, för vilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom.
i Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker den 7 augusti
1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga förordningen
den 20 augusti 1909, äga att erhålla restitution,
uppgått till sammanlagt 265,638 kronor 9 öre. Om
från ovannämnda 5,492,591 kronor 33 öre dragés restitutionssumman
265,638 kronor 9 öre, uppkommer det
belopp av 5,226,953 kronor 24 öre, vartill maltskatten
kan beräknas uppgå för år 1913.»
Och har statskontoret hemställt, att ifrågavarande
skattetitel må i riksstaten för år 1915 beräknas till
5,000,000 kronor.
Så har ävenledes skett.
Utskottet, som inhämtat, att under januari—juli
innevarande år influtit 3,573,085 kronor, får likaledes
hemställa,
att maltskatten måtte för år
1915 beräknas till..................... kronor 5,000,000: —
ll:o.
Bränn vinsförsäljningsmedel.
Sist bland »tullar och acciser» har statskontoret
uppfört brännvinsförsäljningsmedel, som numera tillfalla
statsverket.
Dessa medel uppgingo till
år 1910 ............................................. kronor 16,831,708: 43
» 1911 ............................................ » 19,051,380: 15
» 1912 ............................................ » 19,426,838: 40,
eller i medeltal för dessa tre år » 18,436,642: 3 3
Statskontoret har föreslagit denna titels upptagande
till 19,000,000 kronor, med vilket belopp den
ock ingått i den föreslagna riksstaten.
Transport kronor 180,725,000: —
Utskottet.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 180,725,000: —
Bevillningsutskottet kar inhämtat, att ifrågavarande
medel under år 1913 belöpt sig till 15,610,112 kronor.
Till detta belopp bör emellertid, för att detsamma
skall bliva fullt jämförbart med angivna beloppen för
1910—1912, läggas i runt tal 3,884,000 kronor, motsvarande
vad bränn vinsförsäljningsbolagen, enligt från
kontrollstyrelsen meddelad upplysning, jämlikt föreskriften
i kungörelsen den 19 december 1913 2 §
reserverat för bestridande av utskylder för tidigare år
än 1914.
Av enahanda skäl, som föranlett utskottet att påyrka
nedsättning av brännvinstillverkningsskattens beräknade
belopp, bar utskottet funnit nedsättning även
bär böra ifrågasättas. Av ifrågavarande bägge nedsättningar
bör givetvis föranledas eu motsvarande minskning
av den i förslaget till riksstat under utgifter för
kapitalökning uppförda avsättningen till statsverkets fond
av rusdrycksmedel.
Utskottet hemställer,
att brännvinsförsäljningsmedlen
måtte för år 1915 beräknas till... kronor 18,300,000: —
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915
äro samtliga nu behandlade bevillningar tillika med
inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under rubriken
A. Egentliga statsinkomster, i. Skatter. Under
förutsättning att riksdagen godkänner bevillningsutskottets
ovan intagna förslag och under förutsättning tilllika
att inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres
med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet,
850,000 kronor, kommer totalsumman under berörda
rubrik skatter i den av riksdagen beslutade riksstaten
att uppgå till 199,875,000 kronor. ,
Transport kronor 199,025,000: —
25
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 199,025,000: —
12:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915
återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets
inkomster under rubriken »B. Inkomster av
statens produktiva fonder, statens affärsverksamhet».
Under nämnda rubrik bar såsom inkomstsiflfra utförts
överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,
och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten
till beräknad weWoinkomst och icke, såsom före
år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
1914 års inkomststat upptog följande siffror:
inkomster, bevillning .......................... 27,308,000 kronor
driftskostnader....................................... 24,308,000 »
överskott................................................... 3,000,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 25 september
1913 rörande beräkning av postverkets inkomster
för år 1915 anfört följande:
»Postverkets inkomster i följd av inrikes rörelsen under
första halvåret 1913 hava utgjort i runt tal 12,505,800 kronor.
Motsvarande inkomster för första halvåret 1912 utgjorde 12,029,300
kronor. Ökningen för första halvåret 1913 är således 476,500
kronor eller 3.9 6 proc.
Postverkets inkomster för år 1912, i riksstaten för samma
år upptagna till 24,000,000 kronor, hade av generalpoststyrelsen
i det den 24 oktober 1912 avgivna förslag till inkomstberäkning
för år 1914 beräknats komma att uppgå till 24,800,000 kronor i
runt tal. Vid avgivandet av berörda förslag var generalpoststyrelsen
på grund av den framflyttning i tiden för dess avgivande,
som jämlikt anmodan från civildepartementet ägde rum, hänvisad
att grunda sina beräkningar på allenast första halvåret i stället
för, såsom förut, de tre första kvartalen, vilket givetvis måste
i viss mån inverka i avseende å beräkningarnas säkerhet. Generalpoststyrelsen,
som vid förslagets avgivande saknade anledning
befara, att icke inkomsterna å inrikes rörelsen för senare halvåret
1912 skulle komma att ökas i samma proportion som under_
Transport kronor 199,025,000: —
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 29 käft. (Nr 35.) 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 199,025,000: —
första halvåret eller med 6.6 5 proc. å enahanda inkomster för
motsvarande halvår 1911, upptog därför dessa inkomster för
senare halvåret 1912 efter samma ökningsprocent. Nu har det
emellertid visat sig, att inkomsterna å inrikes rörelsen för sistnämnda
tid ökats allenast med 5.34 proc. De uppgingo nämligen
under andra halvåret 1911 till 11,387,100 kronor och
under andra halvåret 1912 till 11,995,100 kronor.
Vid beräkning av ökningsprocenten för senare halvåret
1913, som generalpoststyrelsen har grundad anledning förvänta
komma att avsevärt överstiga motsvarande tal beträffande förra
halvåret, torde emellertid, med hänsyn till vad ovan anförts,
icke enligt generalpoststyrelsens åsikt under några förhållanden
böra nu räknas med högre siffra än 5.34 proc.
Med demna siffra skulle inkomsterna i följd av inrikes
rörelsen, som under förra halvåret 1913 ökades med 3.9 6 proc.,
för hela år 1913 kunna antagas komma att med 4.65 proc.
överstiga samma inkomster för år 1912.
Emellertid lärer man knappast, enligt vad erfarenheten,
på sätt ovan omförmälts, givit vid handen, vid så stora summor,
som det nu rör sig om, kunna beräkna, att allt framgent postverkets
inkomster skola ökas med så hög procent, som då
summorna voro lägre.
Postverkets sammanlagda inkomster under de sistförfluten
5 åren hava uppgått till följande belopp:
år 1908 = 19,877,156; ökningsprocent = 1.15
» 1909 = 19,951,000; » = 5.51
» 1910 = 21,905,318; » = 4.45
» 1911 = 23,260,148. » = 6.18
» 1912 = 24,664,104’. » = 6.04
t
Sammanlagda procenttalen av inkomstökningen för nämnda
5-årsperiod uppgå således till 23.33 proc. eller per år 4.6 7 proc.
Detta visar också en minskning i förhållande till 5-årsperioden
1907—1911, för vilken motsvarande siffror utgjorde 23.8 5 proc.
resp. 4.7 7 proc.
Ett ytterligare skäl att icke nu beräkna alltför stor
procentökning av inkomsterna torde måhända även kunna hämtas
av följande omständighet.
Vid den världspostkongress, som, enligt vad nu är bestämt,
skall sammanträda i Madrid den 10 september 1914,
skola behandlas åtskilliga förslag om ändring av det internationella
brevportot, vilket för närvarande utgör 25 cts för de första 20
grammen och 15 cts för varje följande viktsats av 20 gram
eller del därav. Det längst gående av dessa förslag innebär införande
i den allmänna internationella utväxlingen av det s. k.
Transport kronor 199,025,000: —
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 199,025,000: —
penny-portot, d. v. s. ett porto av 10 cts för varje viktsats av
20 gram. För den händelse någon minskning i det internationella
brevportot skulle bliva beslutad, kommer givetvis dylikt
beslut att i någon mån inverka på svenska postverkets inkomster
för år 1915. Emellertid torde kongressens beslut kunna antagas
komma att träda i tillämpning tidigast den 1 oktober 1915.
På grund av den ovan angivna beräknade inkomstsumman
för år 1912 beräknades av generalpoststyrelsen på samma gång
inkomsterna under de närmast följande åren böra ökas med
4.5 proc. och uppgå
för år 1913 till............................................ kronor 25,905,600 och
* * 1914 » ............................................ » 27,071,400
eller i runt tal till 27,100,000 kronor.
Postverkets inkomster hava emellertid i riksstaten för år
1914 upptagits till 208,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen
föreslagits eller till 27,308,000 kronor, utgörande
å de år 1912 beräknade inkomsterna för år 1913, kronor
25,905,600, en ökning av 5.41 procent och å de av generalpoststyrelsen
härefteråt beräknade samma inkomster, kronor
25,774,000, en ökning av 5.9 5 proc.
Då nu emellertid, såsom förut anförts, erfarenheten visat,
att inkomsterna för år 1912 icke uppgått till väntat belopp
och inkomstökningen för första halvåret 1913 allenast belöpt
sig till 3.9 6 proc. samt en nedgång i rörelsen med endast 1 proc.
medför en minskning i årsinkomsten av omkring 250,000 kronor,
vill det synas generalpoststyrelsen — med hänsyn jämväl till
inträffande ekonomiska förhållanden, vilka nu icke kunna förutses,
men som kunna verka till nedgång i postverkets inkomster, —
som om försiktigheten bjöde att icke kalkylera inkomstökningen
för innevarande år samt åren 1914 och 1915 till mera än 4.5
proc. per år.
De verkliga inkomsterna av den inrikes
rörelsen år 1912 utgjorde........................................ kr. 24,024,400
Om detta belopp ökades med 4.5 procent » 1,081,100
skulle inkomsterna av den inrikes rörelsen
år 1913 kunna beräknas komma att utgöra kr. 25,105,500
Postverkets inkomster av den utrikes
rörelsen_ uppgingo år 1912 till ........ kr. 639,700
Å denna inkomst torde även
böra för år 1913 beräknas en ökning
av 4.5 procent................................> 28,800 kr. 668,500.
Postverkets sammanlagda inkomster för
år 1913 skulle då komma att uppgå till............ kr. 25,774,000
Transport kronor 199,025,000: —
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 199,025,000: —
Efter enahanda beräkningsgrund skulle inkomsterna
komma att för år 1914 ökas med .... » 1,159,800
och uppgå till............................................................ kr. 26,933,800
samt för år 1915 ökas med ................................ » 1,212,000
och sålunda uppgå till............................................ kr. 28,145,800
eller i runt tal för sistnämnda år till 28,150,000 kronor.
I sistnämnda summa torde ock kunna anses inräknade
de sportelandelar, som för samma år redovisas till postverket.»
Statskontoret har i sin skrivelse den 11 december
1913 i enlighet med inhämtade upplysningar gjort
följande beräkning rörande postverket för år 1915:
inkomster............................................. 28,150,000 kronor
driftkostnader ..........................:........... 24,690,000 »
överskott................................................. 3,460,000 kronor.
Sedermera har i underdånig skrivelse den 1 maj
1914 generalpoststyrelsen på förekommen anledning
meddelat, att, såvitt med ledning av förhållandena
under innevarande år hittills kunde bedömas, överskottet
av postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda
händelser icke inträffade, syntes kunna beräknas till omkring
540,000 kronor mer, än som upptagits i generalpoststyrelsens
förslag till postverkets stat för driftkostnaderna
för samma år, 3,460,000 kronor, eller således
till 4,000,000 kronor.
Sedan statskontoret i yttrande den 11 maj 1914
lämnat generalpoststyrelsens beräkningar utan erinran,
har vid ärendets föredragning i statsrådet den 14 maj
1914 chefen för finansdepartementet, efter samråd med
chefen för civildepartementet, hemställt, att disponibla
medel från postverket för år 1915 måtte få beräknas
till 4,000,000 kronor.
Med detta belopp ingå dessa medel ock i den nu
föreslagna riksstaten.
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning
utvisar postverkets huvudbok för år 1913:
Transport kronor 199,025,000: —
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Transport kronor 199,025,000: —
inkomster.......................................... 25,707,140:9 6 kronor
driftkostnader ................................. 21,474,095: 4 2 »
överskott .......................................... 4,233,045: 54 kronor.
Utskottet hemställer,
att för statsverket disponibelt
överskott från postverket för år 1915
måtte beräknas till .................. kronor 4,000,000: —
Summa kronor 203,025,000: —
Stockholm den 19 september 1914.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Reservation
av friherre Pahnstierna, som anfört:
Sedan 1907 och 1911 års riksdagar genom sina beslut om sättet
för beräkning av den skatt å inkomst, vilken skall ingå uti statsbudgeten,
och avsättandet av de reserverade medlen till statsverkets kassafond
lämnat eu direkt hänvisning till att vid budgetens uppgörande
endast de under året påräkneliga inkomsterna skola tagas i betraktande,
synes det angeläget att i den mån ske kan söka ge budgetens inkomstsida
sådan karaktär, att densamma i det närmaste ger ett troget uttryck
av de verkliga förhållandena under budgetsåret. Denna erinran är så
mycket angelägnare att nu framställa som rådande omständigheter lätt
fresta till att genom ett överskattande av påräkneliga inkomster och ett
uppgörande av en budget, som ter sig vacker på papperet, söka undgå
eljest nödvändiga skatteförhöjningar.
Ett dylikt tillvägagångssätt är icke överensstämmande med en
sund statshushållning och kan medföra statsfinansiella efterräkningar,
vilka måhända framkomma just vid den tid, då de äro svårast att betala.
Det torde sålunda få anses sannolikt, att den nuvarande krisens
verkningar först efter något år bli som mest kännbara för den stora
massan av landets skattedragare. För dessa vore det följaktligen bättre
att omedelbart åtaga sig de ökade bördorna med utsikt att senare kunna
åtnjuta någon lättnad. Därigenom vunnes även den fördelen, att statsförvaltningen
bereddes ökad trygghet under en tid, då oväntade påfrestningar
å statskassan kunna förväntas.
Nu har bevillningsutskottet emellertid icke använt här förordade
tillvägagångssätt, utan strävat efter att för nästkommande år undvika
varje skatteförhöjning och i viss utsträckning med hänsyn härtill fixerat
inkomstbeloppen. Sålunda har utskottet endast i fråga om inkomstoch
förmögenhetsskatten vidtagit någon egentlig reduktion med anledning
avhkrisen, men det torde likväl kunna förutsättas, att en relativt
allmän nedgång av inkomsterna kommer att äga rum såväl under nästa
som följande år. Utan tvivel komma sådana poster som stämpelmedel
å bouppteckningar — på grund av lägre upptaxeringar — och tullmedel
— till följd av minskad handelsomsättning — samt socker- och
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 31
brännvinstillverkningsskatt m. fl. att visa nedgång liksom alla inkomster,
vilka härleda sig från den allmänna rörelsen, skola sjunka med dess
minskade intensitet. Den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
utskottet vidtagit torde också komma att visa sig vara för ringa. Deklarationerna
för inkomst- och förmögenhet åren 1915 och 1916 komma
med all säkerhet att utvisa högst väsentlig nedgång, och detta särskilt
i fråga om bolagen. Försiktigheten;? borde då enligt min uppfattning
ha bjudit, att man närmare än som framgår av bevillningsutskottets
betänkande sökt anpassa sig efter vad nästkommande år med sannolikhet
skall innebära. Härför talar även en annan omständighet, nämligen
att landet förr eller senare måste ersätta de medel, vilka nu utgå för
anordningar till skyddandet av vår neutralitet m. m. Detta kan ej
undgås och det är för den skull betydelsefullt att icke belasta senare
år med vad år 1915 rätteligen bör bestrida.
Beträffande valet av beskattningsform, synes det vara uteslutet att
påyrka ökad indirekt beskattning. Valet står mellan olika slag av
direkta skatter, och första försvarsberedningen har i de! II i sitt betänkande
angivit vissa av dessa, såsom höjning av arvskatten i vad
den rör större arvslotter, ökning av inkomst- och förmögenhetsskatten
med exempelvis 10 procent, vissa höjningar i stämpelbeskattningen utom
å bouppteckningar, samt borttagande av den förut genom 1910 års
inkomstskatteförordning införda bestämmelsen om rätt att vid inkomstens
taxering njuta avdrag för andra utskylder än kronoutskylder.
Vid avgörandet av vilken skatt, som bör tillgripas, torde ej böra
förbises, att den förutvarande bevillningen från början var avsedd att
utgöra den post i inkomstbudgeten, som skulle vara rörlig och användas
för täckandet av mer tillfälliga behov, när det visade sig mindre lämpligt
att pålägga nya permanenta skatter. I våra kommuner fungerar bevillningen
också fortfarande på detta sätt, men vad statsregleringen
angår hade den avsevärd tid innan 1910 års reform betraktats såsom
fixerad med bestämd skattesats. Det synes mig likväl riktigt att låta
inkomst- och förmögenhetsskatten, som i vår budget efterträtt bevillningen
å fast( egendom och inkomst, erhålla den karaktär av regulator
för täckande av budgetens tillfälliga behov, vartill man från början
avsett bevillningen. Fördenskull bär jag också inom bevillningsutskottet
förordat en höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten.
Sedan detta yrkande icke bifallits av utskottet, har jag avstått
ifrån att formulera erforderlig förändring av förordningen och bringa
ärendet till votering i kammaren och detta av det skäl att riksdagen
denna gång såsom för övrigt de flesta gånger då statsregleringen be
-
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
handlas icke är tillräckligt arbetsför. Åven detta år få vi bevittna det
egendomliga förhållandet, att den svenska riksdagen behandlar en av
sina viktigaste uppgifter, reglerandet av statsbudgeten, så fåtaligt samlad
att yrkanden, som medföra votering, äro olämpliga att framställa. Liksom
jag tidigare framhållit — vid remissen av Kungl. Maj:ts proposition
om införande av tobaksmonopol — är det nödvändigt att rättelse härutinnan
sker, men innan dess torde det icke vara gagneligt att åt en
votering, som äger rum under nu anförda förhållanden, överlåta den
viktiga frågan om påläggandet av ökad beskattning å vårt folk;
samt av herrar Bäckström, Sandler och Källman, vilka i huvudsak
stämt med friherre Palmstierna.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1914 B:282 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning ärna för år 1915. s. 1 i texten