Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å kalciumnitrat

1914-06-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:4, Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å kalciumnitrat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

1

tfr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1914 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

upphävande av tullen å kalciumnitrat (norgesalpeter).

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Eklund,

Lyckholm, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, Röing, Rune,

Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren, Danström,

C. Th. Magnusson, frih. Hermelin, Rundgren och Uddenberg.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 52, har herr Carlson i Herrljunga, med åberopande av en

av honom vid innevarande års första riksdag väckt motion (nr 44), hemställt,

»att riksdagen måtte besluta upphäva tullen å kalciumnitrat (norgesalpeter).

»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

ovannämnda motioner.

Så kallad norgesalpeter framställes genom att utspädd salpetersyra,

vars kväve på elektrisk väg utvunnits ur luften, får inverka på kalksten,

varvid bildas salpetersyrad kalk eller kalciumnitrat, även kallad kalksalpeter.

Efter den sålunda erhållna lösningens indunstning erhålles norgesalpeter

i fast form.

Kalksalpeter kan liksom andra slag av salpeter användas dels i

jordbruket såsom kvävegödselmedel och dels av industrien, t. ex. för

tillverkning av dynamit och röksvagt krut. Norgesalpeter har emellertid,

i likhet med det närbesläktade ämnet chilesalpeter (natriumnitrat), huvudBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 4 Käft. (Nr 4). 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

saklig användning som gödselmedel. På sätt motionären erinrat tullbehandlas

norgesalpeter och chilesalpeter enligt skilda rubriker i tulltaxan.

Norgesalpeter, som, innan nu gällande tulltaxa den 1 december 1911

trädde i kraft, var tullfri, hänföres numera till rubriken nr 1259 »kemiskttekniska

preparat, ej särskilt nämnda», med tull av 15 procent av värdet,

under det att chilesalpeter enligt rubriken nr 1227 åtnjuter tullfrihet. För

att råda bot för det missförhållande, som synts motionären ligga i anmärkta

omständighet, har han nu föreslagit, att tullen å norgesalpeter måtte

upphävas.

Den stora och världsmarknaden fullständigt dominerande artikeln på

detta område är chilesalpeter. Världsförbrukningen därav torde uppgå för

närvarande till över två miljoner ton för år. Då denna artikel med hänsyn

till jordbrukets behov av gödselmedel är tullfri, torde det finnas

föga fog för att ett gödselmedel, som tillverkas i ojämförligt mindre

skala — de nuvarande norska verkens kapacitet lär motsvara en årlig produktion

av omkring 80,000 ton — och därför i konkurrensavseende icke

bör hava på långt när samma betydelse som chilesalpeter, skall draga en

tull av 15 procent av varuvärdet. Det torde vidare kunna förutsättas, att ett

upphävande av tullen skulle vara till gagn för vårt lands jordbruksnäring

särskilt i det avseendet, att tillgång till ytterligare ett gödselmedel, som

i allmänhet visat sig lika förmånligt som chilesalpeter, bör vara värdefull

för jordbruket. Det har därför gällt för utskottet att tillse, huruvida

eljest skäl kunna anses tala för bibehållande av tullen å norgesalpeter.

Ur statsfinansiell synpunkt är denna tull utan betydelse, då dess

tillvaro så gott som utestängt all import. Det har emellertid ifrågasatts,

att tullen skulle kunna äga en viss betydelse såsom skydd för

den kväveindustri, vilken för närvarande håller på att utvecklas i vårt

land. Härom har utskottet inhämtat upplysningar, och enligt vad av

dessa framgått lär icke under förhandenvarande omständigheter något

berättigat krav på sådant skydd kunna uppställas. Det är nämligen

världsmarknadens pris å chilesalpeter, som, alldeles oavsett huruvida tull

å norgesalpeter förefinnes eller icke, reglerar priset jämväl å den inhemska

kväveindustriens produkter.

I betraktande av vad sålunda anförts, har utskottet funnit sig böra

tillstyrka bifall till motionärens förslag; bestämmelse om den sålunda ifrågasatta

tullfriheten för norgesalpeter torde böra inflyta i tulltaxerubriken

nr 1227, där chilesalpeter upptages såsom tullfri; och får utskottet sålunda

hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

3

att riksdagen ville, i anledning av herr Carlsons

i Herrljunga förevarande motion, II: 52, besluta,

att kalciumnitrat (norgesalpeter) skall vara tullfri och

att till följd därav rubriken nr 1227 i gällande tulltaxa

skall erhålla följande ändrade lydelse:

1227. Chilesalpeter (natriumnitrat); norgesal
peter

(kalciumnitrat); stassfurterkalisalter, ej

särskilt nämnda, även raffinerade; samt tomasfosfat

och omalen s. k. tomasslagg — — — —fria.

Stockholm den 16 juni 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:17 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å kalciumnitrat s. 2 i texten