Sök i Ratio Lex

Lagutskottets memorial Nr 33

1914-08-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 B:33, Lagutskottets memorial Nr 33

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 29 augusti 1914 kl. 3 e. m.

Memorial i anledning av dels återremiss av vissa delar av utskottets

utlåtande nr 22 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till strafflag för krigsmakten, lag om krigsdomstolar

och rättegången därstädes, lag om införande av den

nya strafflagen för krigsmakten och den nya lagen om krigsdomstolar

och rättegången därstädes samt vad i avseende

därå iakttagas skall, lag om ändrad lydelse av 26 § i

8 kap. strafflagen, lag om ändrad lydelse av 9 och 13 §§

i 10 kap. strafflagen, lag om ändrad lydelse av 4 och

6 §§ i lagen angående villkorlig straffdom den 22 juni ,

1906 samt lag om ändring i lagen angående förordnande

av rättegångsbiträde åt häktad den 14 september

1906 jämte i anledning av berörda proposition väckta

motioner, dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, af Ekenstam, Trana,

Stärner, Gezelius, greve Lagerbjelke, Alexanderson, Johanson i Valared, Hult,

Pettersson i Södertälje, Schotte, Olsson i Broberg, Persson i Norrköping,

Olsson i See och Holmdahl.

I utlåtande nr 22 i anledning av dels Kungl. Majits proposition

med förslag till strafflag för krigsmakten, lag om krigsdomstolar och

rättegången därstädes, lag om införande av den nya strafflagen för

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 33 käft. (Nr 33) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets memorial Nr 33.

krigsmakten och den nya lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes

samt vad i avseende därå iakttagas skall, lag om ändrad lydelse

av 26 § i 8 kap. strafflagen, lag om ändrad lydelse av 9 och 13 §§ i

10 kap. strafflagen, lag om ändrad lydelse av 4 och 6 §§ i lagen angående

villkorlig straffdom den 22 juni 1906 samt lag om ändring i

lagen angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad den 14 september

1906, dels ock i anledning därav väckta motioner, hemställde

lagutskottet A) att riksdagen måtte antaga nämnda lagförslag med den

lydelse, utskottets berörda utlåtande innehåller, samt B) att de i anledning

av förevarande proposition väckta motionerna, därest de icke kunde

anses besvarade genom vad utskottet sålunda hemställt, icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava vid behandling

av detta utlåtande båda kamrarna med nedan angivna undantag

bifallit utskottets hemställan.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling

förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som

alltså föreligger emellan kamrarnas beslut.

Med avseende å 1 § andra stycket och 6 § andra stycket i förslaget

till strafflag för krigsmakten har första kammaren antagit utskottets

förslag, varemot andra kammaren återförvisat dessa lagrum till

utskottet för ny behandling.

Återremissen lärer hava föranletts därav, att utskottets förslag i

dessa delar ansetts icke med tydlighet utmärka, att personer, vilka,

därest av Kungl. Maj:t framställda förslag till upprättande av reservstater

vid armén och marinen vinna bifall, komma att uppföras å reservstat,

äro att likställa med övriga till krigsmaktens reserver hörande

personer.

Då utskottet delar denna uppfattning, har utskottet föreslagit den

avfattning av förevarande bestämmelser, att endast personal med beställning

å aktiv stat skall utan den för krigsmaktens reserver stadgade

inskränkning innefattas under l:o) och 2:o) av 1 § samt 2:o) av 6 §.

Beträffande 22 § i förslaget till strafflag för krigsmakten har andra

kammaren godkänt utskottets förslag, under det att första kammaren

bifallit den av herr Petersson i Lidingö villastad m. fl. avgivna reservationen.

I sammanhang härmed har första kammaren dels beslutit, att

23, 41 och 43 §§ i förslaget till strafflag för krigsmakten skulle utgå

ur lagförslaget dels ock godkänt beträffande sistnämnda lagförslag såväl

41 och 42 §§ av Kungl. Maj:ts förslag i ämnet som ock, i stället för

26 och 27 §§ av utskottets förslag, 25, 26 och 27 §§ av Kungl. Maj:ts

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets memorial Nr 33.

förslag i ämnet, i stället för 42 § i utskottets förslag, 43 § av Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet, i stället för 101 § 1 mom. i utskottets förslag,

102 § 1 mom. av Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, och i stället för 29,

35, 39, 40, 60, 111, 123, 126, 176 och 194 §§ i utskottets förslag,

motsvarande paragrafer av Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, samt, beträffande

förslaget till lag om införande av den nya strafflagen för krigsmakten

och den nya lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes

samt vad i avseende därå iakttagas skall, i stället för 6 och 7 §§ i utskottets

förslag, motsvarande paragrafer av Kungl. Maj:ts förslag i ämnet,

under det att andra kammaren beträffande samtliga ovannämnda paragrafer

godkänt utskottets förslag.

Med avseende å 62 och 80 §§ i förslaget till strafflag för krigsmakten

har andra kammaren antagit utskottets förslag, varemot första

kammaren bifallit av herr Petersson i Lidingö villastad m. fl. avgivna,

vid paragraferna fogade reservationer.

Utskottet har ansett kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

disciplinstraffens anordnande böra på det sätt samman]ämkas, att första

kammaren biträder andra kammarens beslut med avseende å strafformen

skärpt arrest, samt att strafformen sträng arrest bibehålies i enlighet

med första kammarens beslut, dock att sträng arrest må ådömas

endast av krigsdomstol utom i vissa undantagsfall, då det ansetts medföra

svårigheter särskilt för målens snabba avgörande, om sträng

arrest icke finge åläggas av befälhavare. I enlighet härmed föreslår

utskottet, att sträng arrest skall kunna åläggas dels av befälhavare å

fartyg på sjötåg ävensom av befälhavare för mobiliserad avdelning, dels

även i det tall, att målets hänskjutande till krigsdomstol skulle föranleda

uppskov med målets avgörande under mer än fyra dagar efter det befälhavaren

med framhållande av målets brådskande beskaffenhet påkallat

krigsrättens sammanträde, och det för krigslydnadens eller ordningens

upprätthållande finnes vara av särskild vikt, att den felande utan uppskov

bestraffas. Med det av utskottet använda uttryckssättet torde

befälhavare vara berättigad att själv ådöma sträng arrest, såvida krigsrättens

sammanträde icke kunnat utsättas inom fyra dagar, efter det

befälhavaren avlåtit begäran till krigsdomaren om att denne skall utsätta

tid för sammanträdet. I detta sammanhang vill utskottet hava uttalat,

att det i dylika fall uppenbarligen är av största vikt, såväl att befälhavaren

omedelbart och på snabbaste sätt — exempelvis med telegraf

eller telefon — sätter sig i förbindelse med krigsdomaren eller, om han

skulle vara hindrad, den vice krigsdomare, som må vara förordnad att

i sådant fall inträda i krigsdomarens ställe, som även att krigsrätten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets memorial Nr 33.

kallas att sammanträda, så snart detta låter sig göra. För nu ifrågavarande

fall har utskottet jämväl ansett det böra stadgas, att auditör,

om sådan finnes, skall avgiva yttrande före straffets åläggande även då

sådant hörande icke eljest behövt äga rum. Vidare har utskottet ansett

särskild bestämmelse böra införas därom, att disciplinstraff, som ådömes

av krigsrätt, i regel må verkställas genast utan hinder av anförda besvär.

Med hänsyn därtill att krigsrätterna på grund av de av utskottet

nu föreslagna bestämmelserna komma att handlägga disciplinmål i betydligt

större antal fäll än förut beräknats och då det är av särskild

vikt, att avgörandet av dylika mål icke fördröjes på grund av hinder för

den ordinarie krigsdomaren, har utskottet föreslagit, att en vice krigsdomare

skall, där så anses erforderligt, kunna av Kungl. Maj:t förordnas.

Slutligen har utskottet, till undvikande av vissa svårigheter, som kunna

tänkas uppkomma för disciplinens behöriga upprätthållande, om den tilltalade

vid svårare disciplinförseelser lämnas på fri fot under avbidan på

krigsrättens sammanträde, föreslagit ett nytt stadgande, som berättigar

befälhavaren att i sådana fäll förordna, att den tilltalade skall hållas i

förvarsarrest, till dess krigsrätten sammanträder. I sammanhang därmed

har emellertid i 15 § i lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes

förvarsarrest i fråga om tiden för krigsrättens sammanträde likställts

med häktning.

På grund av de nu föreslagna bestämmelserna angående disciplinstraffen

har utskottet jämväl föreslagit härav betingade ändringar i 27,

29, 35, 39, 40, 62, 8Ö, 101, 111, 123, 126, 176, 190 och 194 §§ i utskottets

förslag till strafflag för krigsmakten.

Beträffande 73 och 79 §§ i utskottets förslag till strafflag för krigsmakten

har andra kammaren återförvisat desamma till utskottet, under

det att samma §§ av första kammaren godkänts, därvid första kammaren

emellertid till utskottet återförvisat motiveringen till 73 §.

För det syfte, som med återremissen torde hava avsetts, har utskottet

ansett att till motiveringen till ovannämnda båda §§ böra fogas

följande tillägg

vid 73 §:

»Det bör emellertid framhållas, att, på sätt föredragande departementschefen

vid remissen till lagrådet yttrat, med ordet ''sammankomst’

i förevarande § icke avses eu rådplägning vilken som helst mellan några

personer, tillhörande krigsmakten, utan ett på förhand för visst ändamål

planerat sammanträffande av ett mera avsevärt antal personer.»

samt vid 79 §:

»I sammanhang härmed vill utskottet uttala önskvärdheten av att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets memorial Nr 33.

uppmärksamhet ägnas däråt att i reglementen och andra föreskrifter,

som av Kungl. Maj:t meddelas, den lydnadsplikt, som åligger krigsman,

icke så angives, att den för dem, som hava att ställa sig dessa reglementen

och föreskrifter till efterrättelse, framstår såsom undantagslös.»

Beträffande 210 § i förslaget till strafflag för krigsmakten har

första kammaren antagit utskottets förslag, varemot andra kammaren

godkänt den lydelse av paragrafen, som föreslagits i den av herr

Alexanderson m. fl. avgivna reservationen, dock med den ändring, att

mellan det andra och det tredje stycket i paragrafen inskjutits ett nytt

stycke, så lydande: »Ej må tillrättavisning meddelas någon, med mindre

än att han på tillfrågan förklarat sig icke påkalla bedömande i den

ordning, som för disciplinmål är stadgad.»

Utskottet bär ansett sammanjämkning böra ske på det sätt, att

andra kammaren biträder första kammarens beslut med den ändring att

mom. d) och f) utgå.

I fråga om 25, 26 och 72 §§ i förslaget till lag om krigsdomstolar

och rättegången därstädes har första kammaren antagit utskottets förslag,

varemot andra kammaren bifallit de av herr Alexanderson m. fl. avgivna

reservationerna med avseende å dessa paragrafer.

Beträffande förevarande paragrafer har utskottet ansett sammanjämkning

böra ske på det sätt, att första kammaren biträder andra

kammarens mening med den ändring, att i stället för en av Svea

hovrätts ledamöter skall inträda ett av Konungen utnämnt krigshovrättsråd,

vilken har att ombesörja beredningen och föredragningen av krigsrättsmålen.

Krigshovrätten kommer alltså att bestå av ordföranden å en

av* hovrättens divisioner såsom ordförande, en ledamot i hovrätten samt

krigshovrättsrådet såsom civila ledamöter ävensom två militära ledamöter.

97 och 100 §§ i förslaget till lag om krigsdomstolar och rättegången

därstädes hava av första kammaren antagits i överensstämmelse

med utskottets hemställan, under det att andra kammaren godkänt

paragraferna med den lydelse, som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att andra kammaren i

denna del måtte biträda första kammarens beslut.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarne, andra kammaren med fattande av

beslut i fråga om ovan berörda av kammaren till utskottet

i deras helhet eller i vissa delar återremitterade

paragrafer och båda kamrarne med frånträdande i ovan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets memorial Nr 33.

angivna fall av förut fattade beslut, må antaga dels 23,

24 och 60 §§ i strafflagen för krigsmakten samt 6

§ i lagen om införande av den nya strafflagen för

krigsmakten och den nya lagen om krigsdomstolar och

rättegången därstädes samt vad i avseende därå iakttagas

skall i den lydelse, nämnda paragrafer äga i

Kungl. Maj:ts förslag, dels 25 § i strafflagen för krigsmakten

i den lydelse 26 § av samma lag har i utskottets

förslag, ävensom 41, 42, 43, 73 och 79 §§ i

strafflagen för krigsmakten samt 72 § i lagen om

krigsdomstolar och rättegången därstädes i den lydelse

samma paragrafer äga i utskottets förslag, dels ock

följande lydelse av nedannämnda paragrafer i de föreliggande

lagförslagen:

Strafflag för krigsmakten.

1 § 2 mom.

Under l:o) och 2:o) innefattas icke blott personal med beställning

på aktiv stat vid krigsmakten utan jämväl övertalig personal samt personal,

hörande till krigsmaktens reserver, den sistnämnda dock allenast

under tid, då den fullgör sin tjänstgöringsskyldighet vid krigsmakten.

6 § 2 mom.

Under 2:o) innefattas icke blott civila ämbets- och tjänstemän

med beställning på aktiv stat vid krigsmakten utan jämväl övertalig

personal samt personal, hörande till krigsmaktens reserver, den sistnämnda

dock allenast under tid, då den fullgör sin tjänstgöringsskyldighet vid

krigsmakten.

22 §.

Disciplinstraff är arrest av följande slag:

l:o) arrest utan bevakning;

2:o) vaktarrest;

3:o) skärpt arrest; och

4:o) sträng arrest.

Arrest utan bevakning och vaktarrest må åläggas i minst en dag

och högst femton dagar, skärpt arrest i minst en dag och högst tio

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets memorial Nr 33.

dagar samt sträng arrest i minst en dag och högst sex dagar. Arrestdag

räknas. till tjugufyra timmar. Den tid, arresterad på tåg åtföljer

trupp, till vilken han hör, inräknas ej i strafftiden.

Skärpt arrest eller sträng arrest må ej åläggas i annat fall, än då det

med hänsyn till av den straffskyldige förut undergångna bestraffningar

eller andra särskilda omständigheter finnes icke kunna antagas, att lindrigare

arreststraff skulle a honom utöva tillbörlig verkan; ej heller må

sträng arrest åläggas någon, som ej fyllt aderton år.

26 §.

Sträng arrest verkställes i mörkt enrum. Då straffet pågått i tre

dagar, skall en dags uppehåll göras i bestraffningen. Den dag, då avbrott

sker, hålles den arresterade under bevakning i låst, ljust rum;

och inräknas nämnda dag ej i strafftiden.

Under den tid då den arresterade hålles i mörkt enrum, skall han,

där så ske kan, lämnas tillfälle att vistas i fria luften under en halv

timme varje dag.

Angående straffets verkställighet gäller i övrigt vad i 25 § angående

verkställighet av skärpt arrest är stadgat; dock att straffet ej må

verkställas med hart nattläger i annat fall, än då förordnande därom

meddelas i sammanhang med straffets åläggande.

Verkställighet av sträng arrest må ej ske, förrän vederbörande

läkare efter gjord undersökning förklarat, att''den straffskyldige kan utan

våda för hälsan undergå straffet.

27 §.

År någon ålagd skärpt arrest eller sträng arrest, men finnes han

icke utan våda för hälsan kunna undergå sådant straff, eller saknas å

fartyg lämpligt rum för straffets verkställande, skall straffet förvandlas

till vaktarrest enligt de i 39 § för jämförelse mellan arreststraff av olika

slag stadgade grunder.

29 §, 3 mom.

Har officer, underofficer eller ock krigsman, tillhörande det vid

krigsmakten fast anställda manskap, för brott, som omförmäles såsom

straffbart i denna lag, tre eller flera gånger straffats med böter, vaktarrest

eller svårare straff, samt, därest bestraffningarna utgjort endast

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets memorial Nr 33.

vaktarrest, minst en gång undergått dylikt straff i femton dagar, och

har han inom fem år, efter det han undergått den av dessa bestraffningar,

som sist verkställts, begått nytt brott, som omförmäles såsom

straffbart i denna lag; då må den brottslige, även om något av de fall

icke är för handen, som i föregående båda moment avses, jämte det

straff, vartill han för det nya brottet gjort sig förfallen, tillika, om han

är officer eller underofficer, till avsättning dömas och, om han tillhör

manskapet, av vederbörande befälhavare skiljas från sin anställning vid

krigsmakten, såvida han prövas hava gjort sig ovärdig den aktning

och tillit, som bör tillkomma av honom innehavd befälsställning, eller

krigstuktens upprätthållande eljest det kräver. Härvid må dock ej

tagas hänsyn till bestraffning, som den brottslige undergått,_ där vid

den tid, då brottet, varom fråga är, förövades, tio år förflutit, sedan

bestraffningen blivit till fullo undergången.

35 §.

År någon, som gjort sig skyldig till straffarbete på viss tid eller

fängelse, tillika förfallen till arrest, då skall sistnämnda straff övergå

till fängelse, därvid varje dags arrest utan bevakning anses svara mot

en halv dags fängelse, varje dags vaktarrest mot en dags fängelse,

varje dags skärpt arrest mot två dagars fängelse och varje dags sträng

arrest mot tre dagars fängelse; dock att brutet dagatal anses vara förfallet;

och varde fängelsestraffet jämlikt de i allmän lag givna grunder

med övriga straffet förenat.

39 §.

Vad i 38 § är stadgat skall lända till efterrättelse jämväl om

någon, sedan disciplinstraff blivit honom ålagt, varder övertygad att

förut hava begått annan förseelse, därå disciplinstraff bör följa. Vid

tillämpning av det sålunda bestämda straffet skall avräknas den tid,

varunder den straffskyldige till följd av det tidigare beslutet må hava

undergått straff; och skall därvid en dags arrest utan bevakning anses

svara mot en halv dags vaktarrest, en dags vaktarrest mot en halv

dags skärpt arrest och en dags skärpt arrest mot sträng arrest under

två tredjedels dag. Uppkommer genom avräkningen brutet dagatal,

anses detta vara förfallet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets memorial Nr 33.

40 §.

Har någon, sedan arreststraff blivit honom ålagt, men innan han

det till fullo undergått, ånyo gjort sig skyldig till förseelse, varå sådant

straff bör följa, då skall sistnämnda straff sammanläggas med det förra

straffet eller, om detta var till någon del verkställt, då ny förseelse begicks,

med vad av samma straff då återstod, till ett arreststraff av det

slag, straffen tillhöra eller, om de äro av olika slag, det svåraste något

av dem tillhör; skolande därvid de i 39 § för jämförelse mellan arreststraff

av olika slag stadgade grunder äga tillämpning, med iakttagande

dock, att det sammanlagda straffet ej i något fall må överstiga, om det

är arrest utan bevakning eller vaktarrest, tjugufyra dagar, om det är

skärpt arrest, tolv dagar, och, om det är sträng arrest, åtta dagar; och

varde, vid tillämpning av det sålunda bestämda straffet, avräknad den

tid, varunder den straffskyldige till följd av det tidigare beslutet må

hava undergått straff, efter det förseelse ånyo förövades.

62 §.

Samlar sig krigsfolk tillhopa och lägger det uppsåt å daga att

med förenat våld sätta sig upp emot verkställighet av förmans bud

eller att tvinga förman till någon ämbetsåtgärd eller att för sådan åtgärd

hämnas, men vända de upprorsmän på förmans befallning åter

till lydnad och ordning; då skola anstiftare och anförare dömas till

straffarbete från och med ett till och med tre år och de övriga till

fängelse i högst sex månader. Åro synnerligen mildrande omständigheter

för handen; må deltagare, som hör till manskapet och ej var anstiftare

eller anförare, dömas till sträng arrest i minst tre dagar, skärpt

arrest i minst fem dagar eller vaktarrest i minst tio dagar.

80 § 1 mom.

Gör krigsman våld eller annan misshandel å överordnad krigsman

i ämbets- eller tjänsteärende eller för att honom till någon ämbetseller

tjänsteåtgärd tvinga eller därifrån hindra eller att å honom för

sådan åtgärd hämnas, dömes, om den våldförde är officer eller underofficer,

till straffarbete i högst fyra år och, om han tillhör manskapet,

till straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader; dock

att, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, må dömas, om

den våldförde är officer eller underofficer, till fängelse och, om han tillhör

manskapet, till sträng arrest i minst tre dagar, skärpt arrest i minst

fem dagar eller vaktarrest i minst tio dagar.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 9 sand. 33 höft. (Nr 33.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets memorial Nr 33- 101 § 1 mom.

Den. av manskapet, som olovligen säljer, pantsätter eller annorledes

förskingrar eller uppsåtligen förstör eller skadar åt honom till bruk

lämnade vapen, utrednings- eller beklädnadspersedlar, ammunition, tjänstehäst

eller dess mundering eller foder eller vad annat, som till utrustning

hör, eller av annan krigsman utan behörigt tillstånd köper eller tillbyter

sig eller till försäljning eller såsom pant, gåva eller lån emottager

häst eller annat, som här är sagt, belägges med vaktarrest i minst tio

dagar, skärpt arrest i minst fem dagar eller sträng arrest i minst tre

dagar. Åro omständigheterna synnerligen försvårande, må den brottslige

dömas till fängelse i högst sex månader eller, om brottet förövas

av någon, som förut varit straffad för sådant brott, till fängelse eller

straffarbete i högst två år.

111 § 1 mom.

Har i disciplinmål någon uppsåtligen med straff belagt eller hos

annan, som innehar bestraffningsrätten, till bestraffning angivit den han

visste oskyldig vara, skall den brottslige, om han är officer eller underofficer,

avsättas och förklaras ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

samt dessutom dömas till fängelse i högst sex månader eller böter

högst ett tusen kronor. Hör den brottslige till manskapet, skall han

dömas till fängelse i högst sex månader, sträng arrest i minst tre dagar,

skärpt arrest i minst fem dagar eller vaktarrest i minst tio dagar.

123 § 1 mom.

Lämnar befälhavare för trupp eller å fartyg, under vaktgöring

eller annan likartad tjänstgöring, obehörigen sin post, eller finnes han

under sådan tjänstgöring överlastad av starka drycker, skall han dömas

till fängelse i högst sex månader. Äro omständigheterna synnerligen

försvårande, må tiden för fängelsestraffet höjas till två år eller till avsättning

dömas; äro de synnerligen mildrande, må den brottslige beläggas

med sträng arrest i minst tre dagar, skärpt arrest i minst fem

dagar eller vaktarrest i minst tio dagar.

126 §.

Tager krigsman, innan han fatt avsked från den krigstjänst, vari

han är anställd, ny anställning vid annan trupp för tid, som den förra

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets memorial Nr 33.

anställningen omfattar, skall han beläggas med sträng arrest i minst

tre dagar, skärpt arrest i minst fem dagar eller vaktarrest i minst tio

dagar eller, om brottet förnyas, dömas till fängelse i högst sex månader.

176 §.

Visar skiltvakt, som blivit utställd för att trygga krigsmakten

emot överraskning av fienden eller mot annan krigsfara, grov försummelse

i detta sitt åliggande, eller finnes han under sådan tjänstgöring

överlastad av starka drycker, eller har han, innan avlösning

skett, övergivit sin post eller lämnat den åt annan; dömes så, som i

175 § 1 mom. stadgats; dock må, där synnerligen mildrande omständigheter

förekomma, och brottet ej skett i närheten av fienden, den brottslige

beläggas med sträng arrest i minst tre dagar, skärpt arrest i minst

fem dagar eller vaktarrest i minst tio dagar.

189 §.

Disciplinstraff av sträng arrest må icke åläggas av befälhavare,

där ej här nedan annorlunda är stadgat. Om befälhavares skyldighet

att, då dylikt straff finnes påkallat, överlämna målet till krigsdomstol,

därom stadgas i 18 kap. Angående de övriga fall, i vilka befälhavare

då sådan förseelse förekommer, varom i 185 § förmäles, skall överlämna

målet till krigsdomstol, gäller jämväl vad i nämnda kap. finnes

föreskrivet.

Vid mobiliserad avdelning av krigsmakten ävensom å fartyg på sjötåg

må vederbörande befälhavare beskaffa begångna förseelser med disciplinstraff

av sträng arrest. Kan i annat fall krigsrätt icke sammanträda för

behandling av dit liänskjutet mål inom fyra dagar, efter det befälhavaren

med framhållande av målets brådskande beskaffenhet påkallat krigsrättens

sammanträde, och finnes det på grund av särskilda omständigheter vara

för krigslydnadens upprätthållande av synnerlig vikt, att den felande

utan uppskov varder bestraffad, må disciplinstraff av sträng arrest kunna,

efter det auditör, om sådan finnes, blivit jämlikt 203 § 1 mom. i målet

hörd, åläggas av befälhavaren.

190 §.

Utan hinder av vad här ovan i detta kap. finnes föreskrivet

äger krigsdomstol att efter lag ådöma disciplinstraff av alla slag i mål,

som är under dess handläggning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets memorial Nr 33.

194 §.

Befälhavare av lägre än kaptens men minst underofficers grad,

vilken utövar sådant befäl, som i 191 § 7:o) är sagt, äger, där ej

sådant fall är för handen, som avses i sista momentet av nämnda

paragraf, över honom underlydande bestraffningsrätt med den inskränkning,

att sträng arrest, skärpt arrest eller vaktarrest över tio dagar ej

må av honom åläggas.

204 §.

Finner vederbörande befälhavare, att påföljden i det särskilda

fallet ej bör stanna vid disciplinstraff eller att förseelsen påkallar svårare

disciplinstraff, än han enligt 189 § äger ålägga, eller har erforderlig

utredning om brottets beskaffenhet eller den angivnes straffbarhet ej

kunnat vinnas, då skall målet överlämnas till krigsdomstol; dock att i

sistnämnda fall befälhavaren, där saken prövas vara av synnerligen

ringa vikt och målsägande ej för vinnande av ytterligare utredning påfordrar

dess hänskjutande till krigsdomstol, må låta målet förfalla.

210 §.

För mindre förseelser och fel mot militär tukt och ordning, må,

på sätt och i den ordning av Konungen närmare förordnas, i stället

för disciplinär bestraffning såsom tillrättavisning användas:

a) varning, meddelad enskilt eller i närvaro av några den felaktiges

överordnade eller med honom likställda;

b) vägran, ombord å fartyg, av landpermission för viss bestämd

tid, högst trettio dagar, eller för högst sex landpermissionsdagar;

samt, för manskap dessutom:

c) åläggande för visst antal gånger, högst sex, eller för viss bestämd

tid, högst femton dagar, att utom vanlig ordning förrätta handräckningsarbeten;
d)

förbud att under viss bestämd tid, högst femton dagar, vistas

utom kasernområde, läger eller däremot svarande område eller åt kompani

eller likställt truppförband upplåten del av dylikt område.

Tillrättavisning, varom nu är sagt, må ej användas av mer än

ett slag för samma förseelse eller fel, ej heller tillrättavisning, varom i

c) förmäles, i något fall så användas, att genom överansträngning eller

annan orsak men för den felaktiges hälsa och tjänstbarhet därav kommer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets memorial Nr 33.

Om tillrättavisningar, som få användas för barn, vilka ej fyllt

femton år, därom förordnar Konungen.

Lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

7 § 3 mom.

Konungen må, där så anses erforderligt, förordna vice krigsdomare

att, då krigsdomaren är förhindrad att tjänstgöra, inträda i hans ställe.

Har ej vice krigsdomare förordnats, eller föreligger hinder även för

denne, förordnas annan ställföreträdare av krigshovrätten. Angående

krigsdomarens ställföreträdare skall vad i 1 mom. är stadgat om krigsdomare

äga motsvarande tillämpning.

15 § 1 mom.

Krigsrättens första sammanträde utsättes att äga ruin, så snart

lämpligen ske kan. Då rannsakning med häktad eller i förvarsarrest intagen

person skall förekomma inför krigsrätten, utsättes sammanträdet

att hållas sist inom åtta dagar från den dag, då krigsdomaren erhållit

underrättelse om åtalet.

25 §.

Krigshovrätten är en vid Svea hovrätt bildad särskild avdelning.

Den utgöres av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom ordförande,

en annan ledamot i samma hovrätt, ett krigshovrättsråd och två

militära ledamöter.

Krigshovrättsrådet utnämnes av Konungen.

Till militära ledamöter förordnas av Konungen för tre år i sänder

två regementsofficerare av överstes eller kommendörs grad, tillhörande

en armén och en marinen, samt en officer av generalitetet och en flaggman.

De två sistnämnda skola i rätten tjänstgöra, då mål, däri generalsperson

eller flaggman är tilltalad, där förekommer, och de två

regementsofficerarne vid handläggning av övriga mål och ärenden.

Vidare förordnar Konungen likaledes för tre år i sänder en flaggman

och en kommendör, vilka, då mål om förseelse vid fartygs manövrering

eller navigering förekommer, skola inträda i krigshovrätten, den

förre i stället för officeren av generalitetet och den senare i stället för

den till armén hörande regementsofficeren.

För tid, som ovan är nämnd, förordnar Konungen tillika två

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets memorial Nr 33.

officerare av regementsofficers grad, därav en från marinen, att, vid förfall

för någon av de till ledamöter i krigshovrätten förordnade regementsofficerarne,

i hans ställe inträda i rätten.

26 §.

Vid förfall för ordföranden inträder annan ledamot i Svea hovrätt

såsom ledamot i krigshovrätten. Ordet föres i detta tall av den främste

civila ledamoten.

82 §.

Krigsdomstols utslag, varigenom någon dömts till ansvar, skall

av vederbörande befälhavare befordras till verkställighet. Vad nu är

sagt gälle ock om annan domstols utslag, varigenom någon, som är

anställd vid krigsmakten och lyder under strafflagen för krigsmakten,

ådömts ansvar. Finner befälhavaren på grund av den dömdes vistelseort

eller annat förhållande det lämpligare, att utslag verkställes genom

annan befälhavares försorg, äge han överlämna verkställigheten till

denne. År befälhavaren av särskilt i lag givet stadgande eller eljest

förhindrad att verkställa utslag, varde det överlämnat till Konungens

befallningshavande.

Vad förut i denna paragraf är stadgat är icke tillämpligt, då den

dömde hålles häktad. I sådant fall skall utslag, varom ovan förmäles,

befordras till verkställighet, om den dömde förvaras i militärhäkte, av

den befälhavare, som har uppsikt över häktet, men eljest av Konungens

befallningshavande eller tillsyningsmannen vid häktet.

Med utmätning för böter eller för ådömt skadestånd må befälhavare

ej befatta sig.

Har någon genom krigsrätts utslag blivit fälld till disciplinstraff,

då må, utan hinder av anförda besvär, straffet genast befordras till verkställighet,

såvida den dömde ej tillika blivit fälld till annat frihetsstraff

eller till böter, och detta straff enligt strafflagen för krigsmakten skall

förenas med disciplinstraffet. Då disciplinstraff, som den dömde undergått,

skall avräknas å annat straff, förfares enligt de i 35 och 39 §§

sistnämnda lag stadgade grunder.

95 §.

Varder någon, som är anställd vid krigsmakten, eller ock värnpliktig

under den tid, han fullgör sin tjänstgöringsskyldighet vid krigs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets memorial Nr 33.

makten, häktad efter förordnande av annan myndighet än hans befälhavare;

göre den myndighet utan dröjsmål anmälan därom hos den

häktades befälhavare.

Där militärhäkte finnes, må häktad person, som är anställd vid

krigsmakten eller som häktats, medan han fullgjorde sin tjänstgöringsskyldighet

såsom värnpliktig, eller i anledning av uteblivande från honom

i sådan egenskap åliggande tjänstgöring, under rannsakning vid domstol

hållas i sådant häkte.

96 §.

Förman är berättigad att, då underlydande under tjänstgöring gör

sig skyldig till fel, varigenom krigslydnaden eller ordningen inom krigsmakten

äventyras, och det för krigstydnadens eller ordningens upprätthållande

finnes nödigt, tillsäga den felande förvarsarrest.

Rätt att tillsäga förvarsarrest, då det för ordningens upprätthållande

finnes nödigt, tillkommer ock förman i avseende å underlydande, som

utom tjänsten stör allmän ordning eller ordningen inom krigsmakten.

Enahanda rätt tillkommer även annan överordnad än förman i avseende å

underordnad, såvida den överordnade är av officers eller underofficers grad.

Tillsägelse av förvarsarrest, varom i denna § förmäles, är allenast

ett förständigande att i arrest avbida, vad den, som över den felaktige

äger bestraffningsrätt i disciplinmål, vill i laga ordning besluta.

97 §.

Befälhavare, vilken på grund av stadgandet i 204 § strafflagen för

krigsmakten hänskjuta åtal mot honom underlydande person till krigsrätts

behandling, må, ändå att skäl till häktning icke förekommer, förordna,

att den tilltalade skall hållas i förvarsarrest, varom i 96 § förmäles,

till dess krigsrätten sammanträder. Sådant förordnande må dock icke

meddelas i annat fall, än då förseelsen är av svårare beskaffenhet och

det för krigslydnadens upprätthållande finnes vara av synnerlig vikt, att

den tilltalade icke lämnas på fri fot.

100 §.

Träffas underordnad, som är av starka drycker överlastad, inom

vederbörande förläggningsort eller å väg, gata eller annat ställe, varom

i 11 kap. 15 § allmänna strafflagen förmäles, då må han, ändå att sådant

fall, som i 96 § avses, ej finnes vara för handen, när hans behöriga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lagutskottets memorial Nr 33.

vårdande icke annorledes låter sig verkställa, på befallning av förman

eller av annan överordnad, viikon är av officers eller underofficers grad,

kunna tagas i förvar och insättas i militärhäkte, till dess han återvunnit

sina sinnens brak.

Lag om införande av den nya strafflagen för krigsmakten och den nya

lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes samt vad

i avseende därå iakttagas skall.

7 §•

Har någon, efter det nya strafflagen för krigsmakten blev gällande,

begått förseelse, som ådrager arreststraff, och har dessförinnan enligt

äldre lag ålagts honom arreststraff, vilket icke till fullo gått i verkställighet,

då skall, med tillämpning av de i 40 § i nya lagen stadgade

grunder, det sist ålagda straffet sammanläggas med det tidigare ålagda

eller dess återstod till ett arreststraff enligt nya lagen.

Förekomma till verkställighet på en gång flera beslut, varigenom

samma person blivit fälld till straff, vilka, efter ty i denna § är sagt,

ei kunna jämte varandra verkställas, göres om förhållandet anmälan hos

krigsöverdomstolen, som förordnar, huru straffen skola sammanläggas.

Stockholm den 28 augusti 1914.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservation

av herrar Lindhagen och Persson i Norrköping, vilka från utskottets

samman]ämkningsförslag varit så till vida skiljaktiga, att de ansett, att

den stränga arresten bort, i enlighet med andra kammarens beslut, he t

utgå ur lagförslaget.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:268 Riksdagens skrivelse Nr 268 s. 1 i texten