Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.
1915-01-26 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1915:1, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 26 januari 1915 kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag
till ändringar i grundlagarna.
Närvarande: herrar Eden, Clason, Hellberg, Bellinder, von Geijer, Kjellén, Stadener,
von Mentzer, Olof Olsson, von Bahr, von Zweigbergk, Larsson i Västerås,
Magnusson i Tumhult, Persson i Malmö, Räf, Waldén, Ericsson i Vallsta,
Hildebrand, Kropp och Jönsson i Slätåker.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen
anmäla de vid 1914 års senare lagtima riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
l:o) angående ändrad lydelse av §§ 18 och 22 regeringsformen:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 18.
l:o) Regeringsrätten tillkommer
det även att, i mål av beskaffenhet
att kunna tillhöra dess slutliga
prövning, upptaga och avgöra alla
Bihang tiU riksdagens protokoll 1915.
§ 18.
l:o) Regeringsrätten tillkommer
det även att, i mål av beskaffenhet
att kunna tillhöra dess slutliga
prövning, upptaga och avgöra alla
5 saml. 1 höft. (Nr 1.) 1
2
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
ansökningar, att Konungen må bryta
dom åter, som vunnit laga kraft,
eller återställa laga tid, som försuten
är. Alla övriga sådana ansökningar
skola av högsta domstolen
avgöras.
§ 22.
l:o) Uti högsta domstolen kunna
ringare mål prövas och avgöras av
fem ledamöter, så ock av fyra, där
alla fyra äro om slutet ense. Över
viktigare saker skola minst sju
döma. Ej må flera än åtta ledamöter
på en gång i prövningen av
något mål deltaga, där ej för vissa
fall annorledes förordnas i den ordning
87 § 1 mom. stadgar.
2:o) I regeringsrätten kunna
mål prövas och avgöras av fem
ledamöter, så ock av fyra, där tre
av dem äro om slutet ense.
(Föreslagen lydelse:)
ansökningar, att Konungen må biyta
dom åter, som vunnit laga kraft,
eller återställa laga tid, som försuten
är. Alla övriga sådana ansökningar
skola av högsta domstolen
avgöras.
2:o) Högsta domstolen äger ock
pröva och avgöra ansökan om tillstånd
av Konungen att fullfölja
talan i mål, som enligt lag icke
utan sådant tillstånd må dragas
under Konungens prövning.
§ 22.
l:o) Uti högsta domstolen kunna
ringare mål prövas och avgöras av
fem ledamöter, så ock av fyra, där
alla fyra äro om slutet ense. Över
viktigare saker skola minst sju
döma. Ej må flera än åtta ledamöter
på en gång i prövningen av
något mål deltaga, där ej för vissa
fall annorledes förordnas i den ordning
87 § 1 mom. stadgar. I
samma ordning bestämmes, huru
många av domstolens ledamöter skola
deltaga i prövning av ansökan, varom
i 18 § 2 mom. förmäles. ''
2:o) I regeringsrätten kunna
mål prövas och avgöras av fem
ledamöter, så ock av fyra, där tre
av dem äro om slutet ense.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlutande nr 7.
Första kammarens protokoll den 4 juli.
Andra kammarens protokoll den 4 juli.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
:{
2:o) angående ändrad lydelse av § 2 4:o och § .9 / (ko tryckfrihetsförordningen
:
Tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4:o. I grand---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll — — — uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner för hären
och flottan samt planer för deras
sammandragning eller samverkan
ävensom sådana kartor, ritningar
och beskrivningar angående rikets
fästningsverk, minförsvar, militära
positioner, kommunikationsleder och
uppfinningar, vilkas offentliggörande
kan medföra våda för rikets säkerhet,
ej må, utan Konungens särskilda
tillstånd, utlämnas, sedan
Konungen i statsrådet fattat beslut,
att dessa handlingar skola hållas
hemliga; dock att härigenom konstitutionsutskottets,
statsutskottets
och statsrevisorernas rätt ej inskränkes.
Den, som i tiyck offentliggör
sådan handling, straffes, där
honom veterligt är, att den bör
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll — — — uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner för krigsmakten,
planer för dess sammandragning
eller verksamhet under krigstid
eller vid krigsfara ävensom sådana
handlingar angående omfattningen,
beskaffenheten och belägenheten av dess
mobilisering sförråd och mobilisering sutrustning
samt sådana kartor, ritningar,
avbildningar och beskrivningar
angående rikets fästningsverk,
örlogs stationer och varv, militära positioner,
minförsvar, annan för krigsbruk
avsedd materiells tekniska byggnad
och beskaffenhet, kommunikations-
och förbindelseleder, experiment
och uppfinningar, vilkas offentliggörande
kan medföra våda för rikets
säkerhet eller uppenbart kan skada
dess försvar, ej må utan Konungens
4
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
hemlig hållas, med fängelse från
och med en månad till och med två
år eller i ringare fall med böter från
och med trettiotre riksdaler sexton
skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar,
och skriften konfiskeras.
(Föreslagen lydelse:)
särskilda tillstånd utlämnas, sedan
Konungen i statsrådet fattat beslut,
att dessa handlingar skola hållas
hemliga; dock att härigenom konstitutionsutskottets,
statsutskottets
och statsrevisorernas rätt ej inskränkes.
Den, som i tryck offentliggör
sådan handling, straffes, där honom
veterlig^ är, att den bör hemlighållas,
efter allmän lag, om gärningen
är i den med straff belagd, men
eljest med fängelse från och med
en månad till och med två år eller
i ringare fall med böter från och
med trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och
skriften konfiskeras.
Att, där underrätt vid handläggning
av mål låtit åhörarna avträda
på den grund att i händelse av rättegångens
offentlighet något kunnat,
uppenbaras, som med hänsyn till
rikets säkerhet bär hållas hemligt för
främmande makt, protokoll över sådan
handläggning samt därvid till
underrätten ingivna handlingar i målet
så ock högre rätts protokoll i samm a
mål och däri efter meddelande av underrättens
utslag inkomna handlingar ej
må, utan särskilt tillstånd av vederbörande
rätt, utlämnas innan målet
blivit skilt från rättens handläggning;
och må, i den mån rätten
finner protokoll eller handling i
målet ej heller efter avslutad handläggning
kunna utlämnas utan våda
för rikets säkerhet och förty däremot
vid handläggningens avslu
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
Att, i vad-----femtio
riksdaler.
Det skall ock----sexton
skillingar.
Att protokoll----sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter, som skattskyldige
till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter,
ej må utlämnas till andra än dem,
som enligt skatteförfattningarna äga
(Föreslagen lydelse:)
tände meddelar förbud, utlämnande
ej utan Konungens särskilda tillstånd
äga rum före femtio år efter del
slutligt beslut i målet, givits. Dock
göres härigenom ej inskränkning i
parts rätt att utbekomma protokoll
och erhålla del av handlingarna i
målet. Över rättens beslut, huruvida
protokoll eller handling må utlämnas,
vare klagan ej tillåten. Utgiver
part eller annan, med vetskap om
att protokoll eller handling enligt vad
nu är sagt bör hemlighållas, utan
Konungens särskilda tillstånd protokollet
eller handlingen i tryck, straffes
efter allmän lag, om gärningen är i
den med straff belagd, men eljest
m,ed fängelse från och med en månad
till och med två år eller i ringare
fall med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och med
trehundratrettiotre riksdaler sexton
skillingar, och skriften konfiskeras.
Att, i vad-----femtio
riksdaler.
Det skall ock — — — sexton
skillingar.
Att protokoll----sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
Att utdrag —--— femtio
riksdaler.
Att uppgifter, som skattskyldiga
till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter,
samt deklarationer, som till ledning
för beräknande av arvsskatt eller skatt
6
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
taga del av samma uppgifter. Den
häremot hinder, så oek den, som i
tryck offentliggör dylik uppgift, vilken
obehörigen utlämnats, böte femtio
riksdaler.
Att för officiell-----tre
hundra
riksdaler.
Att de från--— — femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant — —--huvud
saken.
I övrigt — — — — — stadgat
är.
(Föreslagen lydelse:)
för gåva avgivas till vederbörande,
my ndigheter, ej må utlämnas till andra
än dem, som enligt skatteförfattningarna
äga taga del av samma
uppgifter eller deklarationer. Den
häremot bryter, så ock den, som i
tryck offentliggör dylik uppgift eller
deklaration, vilken obehörigen utlämnats,
böte femtio riksdaler.
Att för officiell — — — trehundra
riksdaler.
Att de från — —---femtio
riksdaler.
Att ansökning —--femtio
riksdaler.
Att sådant — —--huvud
saken.
I övrigt — — — — — stadgat
är.
§
§ 3-
10:o. Allt kungörande---
— — skriften konfiskeras; och
kungörande i tryck, under krigstid
eller vid krigsfara, av sådana
underrättelser om krigsmaktens
ställning eller rörelser eller om
andra åtgärder eller anstalter
för försvaret, vilkas offentliggörande
Konungen i statsrådet förbjudit.
Den häremot bryter, straffes efter
allmän lag, om gärningen är i den
med straff’ belagd, men eljest med
fängelse från och med en månad till
och med två år eller i ringare fäll
med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och
10:o. Allt kungörande —--
— — skriften konfiskeras.
Kungörande i tryck, under krigstid
eller vid krigsfara, av sådana underrättelser
om krigsmaktens styrka,
ställning eller rörelser eller om andra
åtgärder eller anstalter för försvaret,
vilkas offentliggörande Konungen i
statsrådet förbjudit. Den häremot
bryter, straffes efter allmän lag, om
gärningen är i den med straff belagd,
men eljest med fängelse från och
med en månad till och med två år
eller i ringare fall med böter från
och med trettiotre riksdaler sexton
skillingar till och med trehundra
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
7
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
med trehundratrettiotre riksdaler trettiotre riksdaler sexton skildngar,
sexton skillingar, och skriften kon- och skriften konfiskeras,
fiskeras. Utgivande i tryck, i annat fall än
— — — —-------ovan i denna lag sägs, av sådana
avbildningar och beskrivningar av
rikets fästningsverk och övriga fasta
försvarsanstalter, vilkas offentliggörande
kan skada rikets försvar och
om vilka det är utgivaren veterligt,
att de böra hemlighållas. Förbrytelsen
straffes enligt allmän lag, och
skriften konfiskeras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.
Första kammarens protokoll den 12 augusti.
Andra kammarens protokoll den 12 augusti.
3:o) angående ändrad lydelse av §§ 96—102 och 110 regeringsformen,
§ 42, 2 och § 68 riksdagsordningen samt § 4 5:o tryckfrihetsförordningen
:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§
Varje lagtima riksdag skall förordna
en för lagkunskap och utmärkt
redlighet känd man att, såsom
riksdagens ombud, efter den instruktion
riksdagen för honom utfärdat,
hava tillsyn över lagarnas efterlevnad
(Föreslagen lydelse:)
§ 96.
Varje lagtima riksdag skall förordna
två för lagkunskap och utmärkt
redlighet kända män, den ene
såsom justitieombudsman och den
andre såsom militieombudsman, att i
egenskap av riksdagens ombud, efter
8
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
av domare och ämbetsmän samt att
vid vederbörliga domstolar i laga ordning
tilltala dem, som uti sina ämbetens
utövning av väld, mannamån
eller annan orsak någon olaglighet
begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter
behörigen fullgöra. Vare
dock han i all måtto underkastad
samma ansvar och plikt, som allmän
lag och rättegångsordning för aktörer
utstaka.
§ 97.
Denne riksdagens justitieombudsman,
som, så länge han ämbetet innehaver,
skall i alla avseenden anses
lika med Konungens justitiekansler,
väljes på sätt riksdagsordningen stadgar;
och bör därvid jämväl utses en
man av de egenskaper, som hos denna
ämbetsman erfordras, att honom efterträda,
ifall han, innan nästföljande
lagtima riksdag anställt nytt val av
justitieombudsman, skulle med döden
avgå, samt att utöva ämbetet under
den tid justitieombudsmannen kan
vara av svår sjukdom eller annat
laga förfall därifrån hindrad.
(Föreslagen lydelse:)
den instruktion riksdagen för vardera
utfärdat, hava tillsyn över lagars och
författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas
vid krig sdom stolarna samt av
ämbets- och tjänstemän med avlöning
från de till för svarsväsendet anslagna
medel och justitieombudsmannen i vad
de eljest skola vid domstolarna samt
av ämbets- och tjänstemän tillämpas,
ävensom att enligt den fördelning nu
är sagd vid vederbörliga domstolar i
laga ordning tilltala dem, som uti
sina ämbetens utövning av väld,
mannamån eller annan orsak någon
olaglighet begått eller underlåtit att
sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.
Ombudsmännen vare i all måtto
underkastade samma ansvar och plikt,
som allmän lag och rättegångsordning
för aktörer utstaka.
§ 97.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen,
som, så länge de sina
ämbeten innehava, skola i alla avseenden
anses lika med Konungens
justitiekansler, väljas på sätt riksdagsordningen
stadgar; och bör därvid
jämväl för en var av dessa riksdagens
ombudsmän utses en man av
de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, att honom efterträda,
ifall han, innan nästföljande lagtima
riksdag anställt nytt val av ombudsman,
skulle med döden avgå, samt
att utöva ämbetet under den tid,
ombudsmannen kan vara av svår
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
9
(Nuvarande lydelse:)
§ 98.
I händelse justitieombudsmannen,
under det riksdag är församlad, avsäger
sig det erhållna förtroendet eller
med döden avgår, skall riksdagen
i ämbetet genast insätta den man,
som blivit till hans efterträdare utsedd.
Skulle justitieombudsmannens
utsedde efterträdare, under riksdag,
avsäga sig det erhållna förtroendet
eller ijustitieombudsmansämbetet insättas
eller med döden avgå, utväljes,
på ovan stadgade sätt, en annan
behörig man i hans ställe. Inträffar
något av dessa fall emellan riksdagarna,
skall riksdagens rätt härutinnan
genom de av riksdagen valde
fullmäktige i rikbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret utövas.
§ 99.
Justitieombudsmannen må, när
han det nödigt anser, kunna övervara
högsta domstolens, regeringsrättens,
nedre justi tierevisionens,
hovrätternas, kollegiernas eller i dessas
ställe inrättade verks, och alla
lägre domstolars överläggningar och
beslut, dock utan rättighet att sin
mening därvid yttra, samt äga tillgång
till alla domstolars, kollegiers
och ämbetsverks protokoll och handlingar.
Konungens ämbetsmän i allBihang
till riksdagens protokoll 1915.
(Föreslagen lydelse:)
sjukdom eller annat laga förfall därifrån
hindrad.
§ 98.
1 händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen, under det
riksdag är församlad, avsäger sig det
erhållna förtroendet eller med döden
avgår, skall riksdagen i ämbetet genast
insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans
utsedde efterträdare, under
riksdag, avsäga sig det erhållna förtroendet
eller i ombudsmansämbetet
insättas eller med döden avgå, utväljes,
på ovan stadgade sätt, en
annan behörig man i hans ställe.
Inträffar något av dessa fall emellan
riksdagarna, skall riksdagens rätt
härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.
§ 99.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
må, en var när
han för sitt ämbetes utövning det
nödigt anser, kunna övervara högsta
domstolens, regeringsrättens, nedre
justitierevisionens, hovrätternas, kollegiernas
eller i dessas ställe inrättade
verks, och alla lägre domstolars
överläggningar och beslut, dock
utan rättighet att sin mening därvid
yttra, samt äga tillgång till alla
domstolars, kollegiers och ämbets5
samt. 1 höft. (Nr 1.) 2
10
Konstitutionsutskottets memorial 1Sr 1.
(Nuvarande lydelse:)
mänhet vare skyldige att lämna
justitieombudsmannen laglig handräckning,
samt alla fiskaler, att medelst
aktioners utförande honom biträda,
då han det äskar.
§ ioo.
J ustitieombudsmannen åligge, att
till varje lagtima riksdag avlämna
redogörelse för sin förvaltning av det
honom förtrodda ämbete, samt däruti
utreda lagskipningens tillstånd i riket,
anmärka lagarnas och författningarnas
brister och uppgiva förslag
till deras förbättring.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava av
egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista
liv, personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en
eller flere av dess ledamöter funnes
hava vid pröning av besvärsmål låtit
sådant förhållande komma sig till
(Föreslagen lydelse:)
verks protokoll och handlingar. Konungens
ämbetsmän i allmänhet vare
skyldige att lämna justitieombudsmannen
och militieombudsmannen laglig
handräckning, samt alla fiskaler,
att medelst aktioners utförande en
var av dem biträda, då han det äskar.
§ ioo.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen
åligge, att, var för
sig, till vaije lagtima riksdag avlämna
redogörelse för förvaltningen
av de dem förtrodda ämbeten samt
däruti, en var med avseende på det område,
som genom 9 6 § är bestämt för
hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens
tillstånd i riket, anmärka lagarnas
och förfa ttningarnas brister och
uppgiva förslag till deras förbättring.
§ 101.
Skulle den oförmodade händelse
inträffa, att antingen hela Konungens
högsta domstol eller av dess ledamöter
en eller flere funnes hava av
egennytta, vrångvisa eller försumlighet
så orätt dömt, att därigenom
någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande,
mistat eller kunnat mista
liv, personlig frihet, ära och egendom,
eller regeringsrätten eller en
eller flere av dess ledamöter funnes
hava vid prövning av besvärsmål låtit
sådant förhållande komma sig till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
II
(Nuvarande lydelse:)
last, vare justitieombudsmannen pliktig,
ävensom Konungens justitiekansler
berättigad, att vid den rikets
domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa,
samt till ansvar efter rikets lag befordra.
§ 102.
Denna domstol, som riksrätt kallas,
skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets
Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,
presidenterna uti alla rikets
kollegier, vid tilltal emot högsta
domstolen fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är tilltalad,
fyra de äldsta justitieråd, ävensom
i båda fallen, högste befälhavaren
över de i huvudstaden tjänstgörande
trupper, högste närvarande
befälhavaren för den vid huvudstaden
förlagda delen av flottan, tvenne
de äldsta råd i Svea hovrätt och det
äldsta råd i varje av rikets kollegier.
Då antingen justitiekansleren
eller justitieombudsmannen finner
sig befogad att högsta domstolen
eller regeringsrätten samfällt eller
särskilda enderas ledamöter inför
riksrätten tilltala, äske han hos presidenten
i Konungens och rikets Svea
hovrätt, såsom riksrättens ordförande,
laglig kallelse å den eller dem,
som skola tilltalas. Presidenten —
— — — — — i rikets tjänst.
(Föreslagen lydelse:)
last, varejustitieombudsmanneneWer,
om målet från lerig sdomstol kommit
under högsta domstolens prövning,
militieomhudsmannen pliktig, ävensom
Konungens justitiekansler berättigad,
att vid den rikets domstol,
som bär nedanföre bestämmes, den
felaktige under tilltal ställa, samt
till ansvar efter rikets lag befordra.
§ 102-
Denna domstol, som riksrätt kallas,
skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets
Svea hovrätt, vilken däruti före ordet,
presidenterna uti alla rikets
kollegier, vid tilltal emot högsta
domstolen fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är tilltalad,
fyra de äldsta justitieråd,
ävensom, i båda fallen, högste befälhavaren
över de i huvudstaden
tjänstgörande trupper, högste närvarande
befälhavaren för den vid
huvudstaden förlagda delen av flottan,
tvenne de äldsta råd i Svea
hovrätt och det äldsta råd i varje
av rikets kollegier. Då justitiekansler
en, justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
finner sig befogad
att högsta domstolen samfällt
eller särskilda dess ledamöter inför
riksrätten tilltala, eller justitiekansleren
eller justitieombudsmannen att
regeringsrätten samfällt eller särskilda
dess ledamöter under sådant tilltal
ställa, äske han hos presidenten
i Konungens och rikets Svea hov
-
12
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ no.
Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden
i denna egenskap, utan att den
kammare, till vilken lian hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut,
däruti minst fem sjättedelar av de
röstande instämt. Ej heller — —
(Föreslagen lydelse:)
rätt, såsom riksrättens ordförande,
laglig kallelse å den eller dem, som
skola tilltalas. Presidenten — —
— — — — — — i rikets tjänst.
§ no.
Ej må någon riksdagsman under
tilltal ställas eller sin frihet berövas
för sina gärningar eller yttranden
i denna egenskap, utan att den
kammare, till vilken han hörer, sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut,
däruti minst fem sjättedelar av de
röstande instämt. Ej heller —-- —
— — — — — — — beivra låta.
Bliver riksdagsman, medan riksdag
samlad är, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, galle
därom vad angående våld eller
förolämpning emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän
lag stadgat är. Samma lag vare,
om riksdagens fullmäktige, revisorer
eller justitieombudsman, eller sekreterare
eller kanslibetjänte i någon
av riksdagens kamrar eller i något
dess utskott, i eller för utövning av
sådan befattning, våldföres eller förolämpas.
— — — — — — — beivra låta.
Bliver riksdagsman, medan riksdag
samlad är, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller
förolämpning emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän
lag stadgat är. Samma lag vare,
om riksdagens fullmäktige, revisorer
eller justitieombudsman eller militieombudsmcm,
eller sekreterare eller
kanslibetjänte i någon av riksdagens
kamrar eller i något dess utskott,
i eller för utövning av sådan befattning,
våldföres eller förolämpas.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
13
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 42.
2. Utskottet skall ock granska
justitieombud smannens avgivn.aredogörelse,
ävensom hans ämbetsdiarier
och registratur, samt med utlåtande
däröver till riksdagen inkomma.
§ 68.
Till följd av regeringsformens
96 § skall varje lagtima riksdag
förordna en för lagkunskap och utmärkt
redlighet känd man att hava
tillsyn över lagarnas efterlevnad av
domare och ämbetsmän samt att
inför den riksrätt, som i bemälde
grundlags 102 § till dess inrättning
och göromål beskrives, eller vid
andra vederbörliga domstolar, i laga
ordning tilltala dem, som i sina
ämbetens utövning anses av våld,
mannamån eller annan orsak hava
någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina ämbetsplikter behörigen
fullgöra.
Denne riksdagens justitieombudsman,
vilkens rättigheter och
åligganden ytterligare så väl i rege
-
(Föreslagen lydelse:)
§ 42.
2. Utskottet skall ock granska
justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser,
ävensom deras ämbetsdiarier och
registratur, samt med utlåtande
däröver till riksdagen inkomma.
§ 08.
Till följd av regeringsformens
96 § skall värjo lagtima riksdag
förordna två för lagkunskap och utmärkt
redlighet kända män, den ene
såsom justitieombudsman och den
andre såsom militieombudsman, att
i egenskap av riksdagens ombud hava
tillsyn över lagars och författningars
efterlevnad av domare, ämbets- och
tjänstemän samt att inför den riksrätt,
som i bemälde grundlags 102 §
till dess inrättning och göromål beskrives,
eller vid andra vederbörliga
domstolar, i laga ordning tilltala
dem, som i sina ämbetens utövning
anses av väld, mannamån eller annan
orsak hava någon olaglighet begått
eller .underlåtit att sina ämbetsplikter
behörigen fullgöra.
Justitieombudsmannen och militieombudsmannen,
vilkas rättigheter
och åligganden ytterligare så val i
14
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
ringsformen, som genom särskild
instruktion utstakas, väljes av fyratioåtta
för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren inom
sig utser tjugufyra. Dessa valmän,
vilka böra till valförrättningen sammanträda
samma dag, då de blivit
utsedda, och ej må åtskiljas förr än
valet är fulländat, skola först samfällt,
medelst skitna sedlar, var för sig
föreslå den man, som de anse böra
komma under omröstning. Falla
därvid rösterna till mer än hälften
på en man, är han behörigen vald.
Åro åter rösterna så delade mellan
flera, att sådan pluralitet för någon
icke äger rum, anställes ny omröstning
med slutna sedlar till antagande
av den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke
antages, av den, som näst honom
blivit av de flesta kallad o. s. v.
Skulle, sedan alla omröstningarna
sålunda försiggått, likväl ingen hava
erhållit den här föreskrivna pluralitet,
anställes ny omröstning över
alla dem, som vid den första omröstningen
blivit satta ifråga; skolande
den, som erhållit de flesta
rösterna, anses behörigen vald..
''Valmännen böra vid samma tillfälle,
då justitieombudsman utses,
och på enahanda sätt, välja en man
av de egenskaper, som hos .denne
ämbetsman erfordras, för att honom
efterträda, i fall han, innan nästa
lagtima riksdag anställt nytt val av
justitieombudsman, skulle med döden
(Föreslagen lydelse:)
regeringsformen som genom särskild
för en rar av dem utfärdad
instruktion utstakas, väljas var för
sig av fyratioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa
valmän, vilka böra till valförrättningen
sammanträda samma dag, då
de blivit utsedda, och ej må åtskiljas
förr än valen åro fulländade,
skola först samfällt, medelst slutna
sedlar, var för sig föreslå den man,
som de anse böra komma under
omröstning. Falla därvid rösterna
till mer än hälften på en man, är han
behörigen vald. Åro åter rösterna så
delade mellan flera, att sådan pluralitet
för någon icke äger rum, anställes
ny omröstning med slutna
sedlar till antagande av den, som
de flesta rösterna erhållit, eller, om
han icke antages, av den, som näst
honom blivit av de flesta kallad o. s. v.
Skulle, sedan alla omröstningarna
sålunda försiggått, likväl ingen hava
erhållit den här föreskrivna pluralitet,
anställes ny omröstning över
alla dem, som vid den första omröstningen
blivit satta ifråga; skolande
den, som erhållit de flesta
rösterna, anses behörigen vald.
Valmännen böra vid samma tillfälle,
då justitieombudsmannen och
militieombudsmannen utses, och på
enahanda sätt för en var av dessa
riksdagens ombudsmän välja en man
av de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, för att honom
efterträda, ifall han, innan nästa
Konstitutionsutskottets memorial Kr 1.
15
(Nuvarande lydelse:)
avgå, samt att utöva ämbetet under
den tid justitieombudsmannen kan
vara av svår sjukdom eller annat
laga förfall därifrån hindrad.
I händelse justitieombudsmannen
under det riksdag är församlad,
avsäger sig förtroendet, eller med
döden avgår, insätter riksdagen genast
i ämbetet den man, som blivit
till hans efterträdare utsedd. Skulle
justitieombudsmannens utsedde efterträdare,
under riksdag, avsäga sig
det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet
insättas eller
med döden avgå, utväljes på
ovan stadgade sätt en annan behörig
man i hans ställe.
Inträffar något av dessa fall mellan
riksdagarna, skall riksdagens
rätt härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken.
och fullmäktige i riksgäldskontoret
utövas.
(Föreslagen lydelse:)
lagtima riksdag anställt nytt val av
ombudsman, skulle med döden avgå,
samt att utöva ämbetet under den
tid ombudsmannen kan vara av svår
sjukdom eller annat laga förfall
därifrån hindrad.
I händelse justitieombudsmannen
eller militieombudsmannen, under det
riksdag är församlad, avsäger sig
förtroendet, eller med döden avgår,
insätter riksdagen genast i ämbetet
den man, som blivit till efterträdare
utsedd. ■ Skulle ombudsmans utsedde
efterträdare, under riksdag, avsäga
sig det erhållna förtroendet eller i
ombudsmansämbetet insättas eller med
döden avgå, utväljes på ovan stadgade
sätt en annan behörig man i
hans ställe.
Inträffar något av dessa fall mellan
riksdagarna, skall riksdagens
rätt härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret
utövas.
Tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 4. § 4.
5:o. Så snart någon förbrytelse 5:o. Så snart någon förbrytelse
mot denna lag blivit av chefen för mot denna lag blivit av chefen för
justitiedepartementet hos justitie- justitiedepartementet hos justitiekanslern
anmäld, åligge den sist- kauslern anmäld, åligge den sistnämnde,
att ofördröjligen låta för- nämnde, att ofördröjligen låta för
-
16
Konstitutionsutskottets memorial Kr 1.
(Nuvarande lydelse:)
brytelsen, genom tillförordnad aktor,
vid behörig domstol åklaga; och bör
lian dessutom, för egen del, genom
vederbörande ombud, över tryckfrihetens
lagliga bruk tillbörlig uppsikt
hava. Vare likaledes justitieombudsmannen
pliktig, att, i avseende
på förbrytelser emot denna
lag, lämna sin ämbetsåtgärd, enligt
de i instruktionen, rörande hans befattning
med andra mål, föreskrivna
grunder. Enskilt förolämpande äger
målsäganden, att själv eller genom
ombud åtala.
(Föreslagen lydelse:)
brytelsen, genom tillförordnad aktor,
vid behörig domstol åklaga; och bör
han dessutom, för egen del, genom
vederbörande ombud, över tryckfrihetens
lagliga bruk tillbörlig uppsikt
hava. Vare likaledes justitieombudsmannen
och militieombudsmannen
pliktiga, att, i avseende på
förbrytelser emot denna lag, lämna
sin ämbetsåtgärd, enligt de i instruktionerna,
rörande deras befattning
med andra mål, föreskrivna grunder.
Enskilt förolämpande äger målsägaren,
att själv eller genom ombud
åtala.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.
Första kammarens protokoll den 19 augusti.
Andra kammarens protokoll den 19 augusti.
4:o) angående ändrad lydelse av § 20 regeringsformen:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 20.
Uti fredstider skola de mål,
som från krigsdomstolarna dragas
under Konungens prövning, uti
högsta domstolen företagas och avgöras.
Tvenne militärpersoner av
högre grad, dem Konungen härtill
utser och förordnar, böra med domare
§ 20.
De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens
prövning, skola uti högsta domstolen
företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner
av högre grad, dem
Konungen härtill utser och förordnar,
böra med domare jäv och
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
17
(Nuvarande lydelse:)
jäv och ansvar, och utan särskilt
arvode, sådana mål i högsta domstolen
övervara och däröver rösta,
dock må domarenas antal icke överstiga
åtta.
Under krig förhålles härmed efter
krigsartiklar na.
(Föreslagen lydelse:)
ansvar, och utan särskilt arvode,
sådana mål i högsta domstolen övervara
och däröver rösta, dock må
domarenas antal icke överstiga åtta.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.
Första kammarens protokoll den 26 augusti.
Andra kammarens protokoll den 26 augusti.
5:o) angående ändrad lydelse av § 72 regeringsformen:
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 72.
Riksbanken —-----lag.
Fullmäktige — — — skäligt.
Riksbanken allena äger rätt att
utgiva sedlar, som för mynt i riket
må erkännas. Dessa sedlar skola,
vid anfordran, inlösas av banken
med guld efter deras lydelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1915.
§ 72.
Riksbanken-----lag.
Fullmäktige — — — skäligt.
Riksbanken allena äger rätt att
utgiva sedlar, som för mynt i riket
må erkännas. Dessa sedlar skola,
vid anfordran, inlösas av banken
med guld efter deras lydelse; dock
att undantag härifrån, där sådant
med hänsyn till krig, krigsfara eller
svår penningkris prövas oundgängligen
nödigt, må för viss tid medgivas
av Konungen och riksdagen
samfällt eller, om riksdagen ej är
samlad, av Konungen på framställning
av f ullmäktige i riksbanken och
efter samråd jämväl med fullmäktige
i riksgäldskontor et. Dylikt av Ko5
samt. 1 höft. (Nr 1.) 3
18
Konstitutionsutskottets memorial AV 1.
CNuvarande lydelse:) . (Föreslagen lydelse:)
nungen mellan riksdagarna lämnat
medgivande skall, därest detsamma
icke varder av nästföljande riksdag
inom tjugu dagar från riksdagens
början gillat, efter utgången av
nämnda tid upphöra att lända till
efterrättelse.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.
Första kammarens protokoll den 29 augusti.
Andra kammarens protokoll den 29 augusti.
Stockholm den 26 januari 1915.
På konstitutionsutskottets vägnar:
NILS EDEN.
STOCKHOLM, I6AAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1915:24 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 12 i texten
- Rskr. 1915:23 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 6 i texten
- Rskr. 1915:21 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar. s. 1 i texten
- Rskr. 1915:22 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. a1 i texten