Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hällande.

1915-02-23 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1915:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hällande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 febr. 1915 kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan

stämmas hällande.

Närvarande: herrar Eden, Clason, Hellberg, Bellinder, K. J. Ekman, Mannheimer*),

von Geijer, Kjellén, Stadener, von Mentzer, Olof Olsson,

Larsson i Västerås, Beckman*), Ericsson i Vallsta, Hallén*), Hildebrand*),

Kropp*), Magnusson i Kalmar*), Karlsson i Mo och Andersson

i Höckerum.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 67, har herr Bäcklund hemställt, »att riksdagen för

sin del måtte besluta sådan ändring i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att den ordinarie kyrkostämma,

som hålles i december månad, äger rätt att bestämma tiden för

avhållande av kyrkostämmor under nästkommande år.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Det stora intresse, som allt mer synes göra sig gällande bland

folkets stora flertal att komma i åtnjutande av den rätt, som lagligen

är fastslagen angående dess medbestämmande i samhällets angelägenheter,

bör icke tillbakahållas vare sig genom tillämpande av ensidiga

maktsynpunkter eller andra intressen, som böra vara främmande, när

det gäller de samhälleliga spörsmålen. Det synes därför uppenbart,

att en bestämmelse så godtycklig, som den, att kyrkostämmans ordförande

ensam äger rätt att bestämma tiden för kyrkostämmornas hållande,

bör utan olägenhet kunna slopas.

Lagen ger ju visserligen rum för kyrkostämmans ordförande att

tillmötesgå kraven i detta fall, men då det i praktiken visat sig, att sa

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 5 sand. 4 luft. (Nr 4 5.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

icke alltid sker, torde en bestämmelse till rättande av detta missförhållande

vara påkallad. Det är i många fall så, att kyrkostämmorna

hållas på en tid av dagen, då det icke är möjligt för det stora flertalet

av samhällenas röstberättigade innevånare att kunna närvara, även om

stort intresse förefinnes för de frågor, som skola behandlas. Känt är

ju, att mången gång bliva kyrkostämmorna utsatta att hållas ganska

tidigt på vardagseftermiddagar, vilket helt naturligt verkar därhän, att

isynnerhet de, som tillhöra arbetareklassen, av denna anledning bliva

berövade sin rätt att få närvara och deltaga i de beslut som fattas,

såvida icke en del av arbetstiden skall åsidosättas för detta ändamål

med ty åtföljande minskad arbetsförtjänst, vilket för mången kan vara

ganska kännbart. Av det här anförda torde det vara ganska tydligt,,

att i många fall får den medborgerliga rätten att deltaga i de angelägenheter,

som behandlas å kyrkostämmorna, bliva beroende på huruvida

den enskilde kan ha råd att förlora en del av sin arbetsförtjänst

eller icke. Det är ju också allmänt känt, att arbetsgivarna ofta nog

blott ytterst motvilligt vilja tillerkänna arbetarna den ledighet från

arbetet de behöva för att kunna få bevista dessa å vardagar hållna

stämmor.

Då det är å kyrkostämmorna, som en hel del behandlas av de

samhälleliga angelägenheter, som i mycket stor utsträckning beröra de

djupa leden bland befolkningen, så kan det icke vara rättvist att de

skola vara helt beroende utav kyrkostämmoordförandens goda vilja, när

det gäller bestämmandet av tiden för stämmornas hållande.

Det är i stället rättvist, att kyrkostämman själv får beslutanderätten

även i denna sak.»

I syfte att tiden för kyrkostämmas hållande måtte utsättas å för

flertalet röstberättigade lämpliga tider väcktes vid 1912 års riksdag i

andra kammaren två särskilda motioner, vilka av konstitutionsutskottet

i princip tillstyrktes. Till följd av kamrarnas skiljaktiga beslut föranledde

motionerna emellertid ej till någon riksdagens åtgärd. En motion

i samma syfte väcktes även vid 1914 års A-riksdag men kom till följd

av riksdagens upplösning ej under behandling.

På den borgerliga kommunens område däremot infördes genom lag

den 13 juni 1913 i § 17 av kungl. förordningen den 21 mars 1862

om kommunalstyrelse på landet ett stadgande av innehåll, att ordinarie

kommunalstämma i december må kunna beträffande de ordinarie kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 4.

3

munalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem besluta, å

vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes lämpligt,

huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om berörda stadgande i förordningen om kommunalstyrelse på landet,

i huvudsak överensstämmande med vad i Ivungl. Maj:ts proposition nr

185, om vissa ändringar i kommunallagarna, i denna del föreslagits,

yttrade konstitutionsutskottet vid 1913 års riksdag i sitt utlåtande med

anledning av nämnda proposition följande:

»Utskottet finner Ivungl. Maj:ts proposition i denna del synnerligen

välbetänkt. Det bör enligt utskottets mening kunna icke oväsentligt

underlätta de röstberättigades deltagande i stämmorna, om dessa röstberättigade

själva kunna, ifall de så finna lämpligt, vid ett bestämt tillfälle,

den ordinarie decemberstämman, besluta om dagar för följande års

ordinarie stämmor, vare sig eu eller flera; och vare sig dagarna bestämt

fixeras eller endast avgöres, huruvida stämma skall hållas å sön- eller

helgdag.»

Yad konstitutionsutskottet år 1913 sålunda yttrat med avseende å

förhållandena inom landskommun äger givetvis samma giltighet även på

den kyrkliga kommunens område. Ett talrikt deltagande i kyrkostämmorna

utgör otvivelaktigt eu viktig förutsättning för att självstyrelsen

inom den kyrkliga kommunen skall väl fylla sitt ändamål. Också lärer,

sedan kommunalstämma numera erhållit rätt att besluta om tiden för

de ordinarie stämmornas hållande, en enkel konsekvens kräva, att motsvarande

rätt tillerkännes även kyrkostämma.

Visserligen bär mot införandet i kyrkostämmoförordningen av ett

dylikt stadgande den invändningen blivit gjord, att detsamma ej skulle

vara förenligt med gällande föreskrift om kyrkoherdes självskrivenhet

såsom ordförande i kyrkostämma. Det skulle nämligen kunna inträffa,

att kyrkoherden å en för stämma utsatt dag genom ämbetsgöromål bleve

förhindrad att närvara vid stämman. Häremot torde dock med fog kunna

göras gällande, att kyrkoherde utan svårighet lärer kunna ordna sina

ordinarie göromål så, att de ej behöva förehavas å den för stämmorna

på förhand utsatta tiden och att, vad de tillfälliga ämbetsförrättningarna

angår, den möjligheten redan nu förefinnes, att kyrkoherde genom sådana

kan bliva förhindrad att hålla stämman, då nämligen enligt gällande bestämmelser

kyrkostämma skall kungöras i regel fjorton dagar före dess

hållande. De fall, då olägenheter i antytt hänseende kunde vara att

befara, torde med all sannolikhet bliva ganska sällsynta. I förordningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

om kyrkostämma äro dessutom redan anstalter träffade för den händelse

att kyrkoherde skulle bliva förhindrad att själv hålla stämman, i det att

§ 8 i nämnda förordning för dylikt fall föreskriver, att stämman skall

äga rum under ordförandeskap av annan prästman eller, därest ej heller

sådan är att tillgå, av den församlingen må hava därtill utsett.

Utskottet anser sålunda en ändring i kyrkostämmoförordningen i av

motionären avsedd riktning önskvärd och lämplig. Dock finner sig utskottet

icke kunna förorda, att årets sista ordinarie kyrkostämma på sätt

i motionen angivits skulle erhålla rätt att besluta om tid för samtliga

stämmor under följande år. Det torde nämligen icke gärna kunna förutsättas,

att tidpunkten för de extra stämmorna under ett år skulle

kunna på förhand beräknas i slutet av föregående år, och även i

övrigt synes den parallellism, som förefinnes mellan förordningen om

kommunalstyrelse på landet och förordningen om kyrkostämma, böra

föranleda, att den ifrågasatta ändringen i kyrkostämmoförordningen sker

i överensstämmelse med ovan berörda nyss anförda stadgande i § IT

av förordningen om kommunalstyrelse på landet. Utskottet föreslår på

grund härav, att i § 9 kyrkostämmoförordningen införes en bestämmelse

av samma innehåll som andra stycket av § 17 förordningen om

kommunalstyrelse på landet, allenast med den avvikelse, som föranledes

därav, att den tredje ordinarie kyrkostämman ej i likhet med vad som

gäller för kommunalstämma ovillkorligen behöver hållas i december månad,

utan kan äga rum redan dessförinnan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen för sin del måtte besluta följande

»Lag

om ändrad lydelse av § 9 i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd.

Härigenom förordnas, att § 9 i kungl. förordningen den 21 mars

1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd erhåller följande

förändrade lydelse:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 9. § 9.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola Tre ordinarie kyrkostämmor skola

årligen hållas: den första inom maj årligen hållas: den första inom maj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

månads utgång för besluts fattande

om föregående årets räkenskaper

och förvaltning; den andra i oktober

för bestämmande av utgifts- och

inkomststat för kyrka och skola,

för församlingsbibliotek samt för

uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn, enligt

vad i§ 36 sägs; och dentrejde

inom utgången av december för

debiteringslängdens granskning samt

för anställande av val till de under

kyrkostämma hörande befattningar,

vilka vid årets slut bliva lediga,

ävensom för val av revisorer.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller eljest

är redovisningsskyldig till församlingen,

må icke väljas till revisor

av förvaltning, för vilken han har

att redovisa, ej heller deltaga i val

av revisor av sådan förvaltning eller

i beslut i anledning av revisorernas

granskning av sagda förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1915.

(Föreslagen lydelse:)

månads utgång för besluts fattande

om föregående årets räkenskaper

och förvaltning; den andra i oktober

för bestämmande av utgifts- och

inkomststat för kyrka och skola,

för församlingsbibliotek samt för

uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn, enligt

vad i § 36 sägs; och den tredje

inom utgången av december för

debiteringslängdens granskning samt

för anställande av val till de underkyrkostämma

hörande befattningar,

vilka vid årets slut bliva lediga,

ävensom för val av revisorer.

Ben tredje ordinarie kyrkostämman

under året må kunna beträffande de

ordinarie kyrkostämmorna under nästföljande

år eller någon av dem besluta,

ä vilken dag sådan stämma

skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas

till sön- eller helgdag.

Den, vilken såsom — —--

— — — av sagda förvaltning.»

På utskottets vägnar:

HILS EDÉN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Reservationer:

dels av herrar Clason. Bellinder, Kjéllén och von Mentzerj

dels av herr K. J. Ekman, som anfört:

»Enligt min mening kan det ifrågasättas, huruvida utskottet varit

befogat att göra den hemställan, vid vilken utskottet stannat, då motionen

uppenbarligen icke åsyftar rätt för kyrkostämman att besluta vare

sig å vilken dag stämma skall hållas eller huruvida stämma skall utsättas

till sön- eller helgdag, utan till vilken tid på dagen stämman skall

utsättas.

Men även om man vill tolka motionen såsom utskottet gjort, förefinnas

starka skäl mot den ändring i kyrkostämmoförordningen, utskottet

föreslagit. Frågan om tid för kyrkostämmas hållande ligger i ett annat

läge än samma fråga för kommunalstämmas vidkommande, så till vida

som pastor å ämbetets vägnar är sjährskriven ordförande i kyrkostämma

och det således måste anses ännu mera skäligt, än när ordförande är

vald, att vid stämmas utsättande hänsyn tages till möjligheten för honom

att å viss tid hålla stämman. Därvid bör märkas, att hinder mot stämmans

utsättande långt i förväg kan möta icke allenast till följd av de

utav utskottet anmärkta omständigheter, som kunna hindra pastors närvaro

den dag, till vilken stämman blivit utsatt, utan ännu mera och på

ett för ärendenas tillfredsställande handläggning synnerligt ingripande sätt

därigenom, att pastor på grund av hopade tjänstegöromål kan vara urståndsatt

att till den av stämman kanske nära ett år i förväg utsatta

dagen med behörig omsorg verkställa den ofta synnerligen besvärliga

och tidsödande beredning av ärendena, som måste föregå dessas föredragning

och avgörande på stämman.

Jag hemställer alltså,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:25 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hållande. s. 1 i texten