Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss utfästelse till Stockholms stad rörande västra stambanans framdragande över den föreslagna s. k. Hammarbyleden.
1915-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1915:74, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss utfästelse till Stockholms stad rörande västra stambanans framdragande över den föreslagna s. k. Hammarbyleden.
Dokumentets text
22
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
Utskottets
yttrande.
Nr 74.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1915 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss utfästelse till Stockholms stad rörande västra
stambanans framdragande över den föreslagna s. k.
Hammarbyleden. (4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling
överlämnad proposition, nr 109, av den 26 mars 1915, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att staten
må — under förutsättning att Stockholms stad förbinder sig att.
uppfylla de av järnvägsstyrelsen i sådant hänseende föreslagna, i
statsrådsprotokollet omförmälda villkor, med de smärre jämkningar
däri, som Kungl. Maj:t kan finna lämpliga — utfästa sig att till tiden
för den s. k. Hammarbyledens öppnande för allmän trafik, dock tidigast
den 1 januari 1922, hava ombyggt västra stambanans ingångslinje
till Stockholm på sådant sätt, att sjöfarten genom farleden
samt järnvägstrafiken däröver bliva i erforderlig mån oberoende av
varandra, antingen genom att förlägga järnvägen å bro över Årstaviken
med omkring 26 meters fri höjd över medelvattenytan och rörligt
spann eller ock genom att förändra den nuvarande järnvägslinjens korsning
med farleden vid Liljeholmen sålunda, att järnvägen framdrages å
bro med omkring 4,8 meters fri höjd över medelvattenytan och rörligt
spann.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Såsom av propositionen inhämtas hava Stockholms stadsfullmäktige
nästlidet år beslutat, att under förutsättning av erforderligt tillstånd
från det allmännas sida, en farled för fartyg med 5,5 meters djupgående
skall anläggas från Saltsjön vid Danviken genom Hammarbysjön,
Årstaviken och Liljeholmsviken till Mälaren med sluss vid Skans
-
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
23
tull i huvudsaklig överensstämmelse med ett av stadens byggnadskontor
utarbetat förslag av den 5 september 1913. Kostnaden för anläggningen
har enligt detta förslag beräknats till 5,880,000 kronor.
Med anledning av detta beslut hava stadsfullmäktige hos Kungi.
Maj:t bland annat, varom här ej är fråga, hemställt, att staten senast
till ingången av år 1922 måtte hava anordnat ingångslinjen för västra
stambanan söderifrån till Stockholm på sådant sätt, att den blivande
sjöl arten genom Årstaviken samt järnvägstrafiken bliva, såvitt möjligt,
oberoende av varandra.
Innan utfästelse av staten i sådan riktning erhålles, lär, enligt vad
i statsrådsprotokollet upplyses, Stockholms stad icke anse sig kunna
igångsätta arbetena å leden ifråga.
På grund av den stora betydelse för sjöfarten, den ifrågasatta, s. k.
Hammarbyleden måste anses äga, synes det utskottet, att staten bör
i sin mån bidraga till att undanröja de hinder, som stå i vägen för
kanallörslagets genomförande. Ett väsentligt sådant hinder är att finna
i de nuvarande anordningarna för västra stambanans indragande till huvudstaden.
Den nu förefintliga järnvägsbron över Liljeholmsviken har
nämligen en fri höjd över Mälarens medelvattenyta av allenast 1,75
meter. Bron är visserligen försedd med svängbart spann, men den täta
järnvägstrafiken omöjliggör, att bron kan hållas öppen i sådan utsträckning,
att sjöfarten å Hammarbyleden skulle kunna fortgå utan alltför
ofta påkommande avbrott. "
Med hänsyn till Stockholms stads önskemål att till avhjälpande av
den rådande arbetslösheten igångsätta farledsföretaget snarast möjligt,
synes det utskottet vara av vikt att redan nu tillförsäkra staden visshet
därom, att sjöfarten å Hammarbyleden kommer att ställas i erforderlig
mån oberoende aV trafiken å västra stambanan. Härför är det emellertid
icke nödvändigt att nu fatta definitivt beslut om sättet för stambanans
indragande till Stockholm. Något avgörande av denna fråga
behöver ej träffas förrän i samband med regleringen av Stockholms bangårdsfråga
i allmänhet, varom beslut, enligt vad den föreliggande propositionen
ger vid handen, icke lärer erfordras förrän tidigast vid 1917
års riksdag.
Kungi. Maj:ts nu förevarande proposition anvisar tvänne alternativa
utvägar för brofrågans lösning, bland vilka man — år 1917 eller senare
har att välja. Genom att i enlighet med det ena alternativet
förlägga järnvägen å bro över Årstaviken vid Årsta holmar med 26
meters fri höjd över medelvattenytan skulle man då vinna en slutlig
lösning av frågan om västra stambanans ingångslinje, med centralstatio
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
nens ordnande såsom genomgångsstation. Det andra alternativet, som
avser att framdraga järnvägslinjen vid Liljeholmen å bro med 4,8 meters
fri höjd över medelvattenytan, innebär däremot ett provisorium,
varigenom det slutliga avgörandet hålles öppet även för en mera avlägsen
framtid.
Det nu föreliggande förslaget får alltså icke anses utesluta möjligheten
att förlägga korsningen mellan västra stambanan och Hammarbyleden
— därest överhuvudtaget stambanan framdeles kommer att framgå
över denna led — till annat läge än över Arsta holmar och Arstaviken,
liksom förslaget ej heller utesluter möjligheten att ordna censtralstationen
såsom säckstation.
Vad särskilt det senare av de i Kungl. Maj:ts förslag omförmälda
alternativen angår, så skulle visserligen anordningarna för omläggning
och höjning av järnvägslinjen över Liljeholmsviken icke eller åtminstone
endast i ringa mån kunna utnyttjas vid det definitiva ordnandet av
Stockholms bangårdsfråga. Kostnaden för ifrågavarande provisoriska
åtgärd, vilken beräknats till 1,300,000 kronor, är dock icke att betrakta
såsom en ren merutgift. Ty det är att märka, att, därest berörda anordningar
vidtagas, vissa betydande utlägg för ombyggnadsarbetena
kunna uppskjutas till en senare tidpunkt, på grund varav man kan räkna
med en viss räntevinst. Vidare är att beakta, att staten vid bifall till
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag av Stockholms stad tillförsäkras, att
Kungl. Maj:t må bestämma tiderna för öppethållande av såväl järnvägsbron
över Söderström som de ifrågasatta nya broarna över Hammarbyleden
för västra stambanan ävensom en blivande förortsbana. Då den
i statsrådsprotokollet givna formuleringen i fråga om stadens berörda
medgivande torde få tolkas så, att Kungl. Maj:ts nämnda befogenhet
inträder redan vid den tidpunkt, då den ifrågavarande utfästelsen
från statens sida lämnas, inneslutes i stadens medgivande en betydande
fördel för staten, vilken fördel emellertid utskottet förväntar icke kommer
att utnyttjas så, att sjöfarten genom Stockholm lider större intrång
än som för järnvägstrafikens behöriga uppehållande är oundgängligen
nödvändigt.
Då det sålunda icke nu gäller att bestämma, huru överbyggnaden
över Hammarbyleden slutligen skall ordnas, utan fråga endast är att
från statens sida ''lämna utfästelse, att till tiden för Hammarbyledens
färdigställande anordningar för västra stambanans införande till Stockholm
skola utföras på sådant sätt, att därigenom sjöfarten och järnvägstrafiken
bliva i erforderlig mån oberoende av varandra, och då genom ett
dylikt beslut något föregripande av den definitiva regleringen av Stock
-
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
25
holms bangårdsfråga icke äger rum, liar utskottet funnit sig böra i
huvudsak tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.
Utfästelsen från statens sida synes emellertid böra avfattas så, att tydligt
uttryck gives därför, att staten äger ordna brofrågan på annat sätt än
i enlighet med Kungl. Maj:ts alternativa förslag, dock så att därigenom
icke ställas större binder i vägen för sjöfarten än som skulle komma att
ske vid utförande av berörda alternativ.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition må medgiva, att staten må — under
förutsättning att Stockholms stad förbinder sig att
uppfylla i statsrådsprotokollet omförmälda, av järnvägsstyrelsen
i sådant hänseende föreslagna villkor, med de
smärre jämkningar däri, som Kungl. Maj:t kan finna
lämpliga — utfästa sig att till tiden för Hammarbyledens
öppnande för allmän trafik, dock tidigast den 1 januari
1922, hava ombyggt västra stambanans ingångslinje till
Stockholm på sådant sätt, att sjöfarten genom farleden
samt järnvägstrafiken bliva i erforderlig mån oberoende
av varandra, antingen genom att förlägga järnvägen å
bro över Arstaviken med omkring 26 meters fri höjd
över medelvattenytan och rörligt spann eller genom
att förändra den nuvarande järnvägslinjens korsning
med farleden vid Liljeholmen sålunda, att järnvägen
framdrages å bro med omkring 4,8 meters fri höjd
över medelvattenytan och rörligt spann, eller ock genom
stambanans framdragande på annat sätt, som dock icke
får medföra större hinder för sjöfarten än som skulle
bliva fallet vid tillämpning av de tvenne förstnämnda
förfaringssätten.
Stockholm den 3 maj 1915.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Närvarande: se under utlåtandet nr 73.
Bihang till riksdagms protokoll 1915. 6 saml. 46 höft. (Nr 73—74.)
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1915:99 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds ''proposition angående viss utfästelse, till Stockholms stad rörande västra stambanans framdragande över de a1 i texten