Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 12 § l mom. tredje stycket i gällande förordning angående bevillning av fast egendom samt av inkomst

1916-03-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:12, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 12 § l mom. tredje stycket i gällande förordning angående bevillning av fast egendom samt av inkomst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankem till riksdagens kansli den 13 mars 1916 kl. 2,80 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om ändrad lydelse av 12 § l mom. tredje stycket i

gällande förordning angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst,

(2:a avd.)

nr J ®n inlm andra kammaren av herr Olsson i Ramsta väckt motion,

r 17 som överlämnats till bevillningsutskottet, föreslås, »att riksdagen

b''vZ4,“Urd„i^ande ftranälillg “V tre<,je Pimk‘eili 12 gällande

får #£!* bel°iP?; ?r 7^ bevilluing sålunda icke äger rum eller som

t f nidUPPS^tta ''fr0™811 bevillnin8sfl''itt avdragas, skall ökas, där den

trp 86 buvudsakförsdrjer, jämte sig själv, sammanlagt mer än

• P ®oner> eber.a, ort> dar levnadsomkostnaderna äro synnerligen höga i

Jsl_m1(?re se ™ed förhållandet inom riket i allmänhet, ävensom där skatt
•

^dlgs skattefoi''maga eljest på grund av särskilda förhållanden (långvarig

dvrtid^f’ 8tark skuldsättning, olyckshändelse och dylikt eller allmän

dyrtid) är väsentligen nedsatt.

maka?6?*3 ?mUg må icke ,ftr någon skattskyldig eller, i fråga om äkta

makar, för dessa gemensamt överstiga 200 kronor, utan så är att det

örehgger något av de särskilda förhållanden, varom nyss är sagt då ök

ningen må uppgå till högst 400 kronor.» * g’

motioneT^11116 m°tiveringen för detta förslag »r utskottet hänvisa till

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 12 käft. (Nr 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Motionens syfte, att genom lättnad i skattebördan något minska

svårigheterna under nuvarande dyrtid för de därav hårdast tryckta, tinne!

utskottet vara behjärtansvärt. . , , ....

Emellertid kräver den närvarande situationen även den största föisiktighet

i fråga om varje åtgärd, som kan verka till minskad statsinkomst.

Med8 avseende därå och då jämväl vederbörande skattskyldiga torde erhålla

den mest effektiva hjälpen genom lindring i kommunalskatten, synes

det vara ett fullt riktigt grepp av motionären att anknyta den foi ordade

skattelättnaden till bevillningstaxeringen, varav staten ej längre har något

intresse men varpå den kommunala beskattningen är byggd.

Likaså delar utskottet motionärens uppfattning, att dyrtiden är mest

kännbar för de smärre inkomsttagarna, vilka för sitt uppehälle to h nvisade

till sin kontanta lön eller arbetsförtjänst och måste till rådande

hösa pris köpa alla sina livsförnödenheter. ,

Fullt ense med motionären är utskottet också därutinnan att den

skattelindring varom fråga är, icke bör lämnas rent schematiskt åt vissa

lägre taxer ^grupper utan endast efter beskattningsnämndens provning

i det särskilda fallet av alla på behovet inverkande omständigheter

Motionären har format sitt förslag så, att han bland de särskilda

förhållanden, som kunna påkalla höjning av det bevillmngsfria avdraget

(bevillningsförordningen 12 §) velat upptaga även »allmän åjitiå*. Etaemot

får utskottet emellertid erinra, att allmän dyrtid såsom skattehnd

ringsgrund är redan till begreppet något helt annat än de forhålknden

av rent subjektiv art, med vilka den av motionären i författa ngen

sammanställts. Vidare bör ihågkommas, att orsakerna till en allmän

dyrtid till sin natur äro mera tillfälliga och växlande och således

icke att jämföra med exempelvis de mera konstanta förhallanden som

konstituera »dyrort». Det vore därför, enligt utskottets uppfattning,

oegentligt att i en författning med bestående giltighet införa bestämmelser,

motiverade allenast av en så extraordinär konjunktur som den av varld

kriget orsakade onormala prisstegringen å livsmedel. For ovngt ^märkes,

att ehuru motionären i motiveringen för sitt förslag talar om familjeförsörjarna

såsom dem han särskilt hade i åtanke, hans förslag ej a ls

gör någon skillnad mellan dem och andra, som lida av dyrtiden Motionen

fåf därigenom en räckvidd som, avsedd eller ej efter utskottets asikt

går utöver det oundgängligen behövliga. Därtill kommer, att eu meia

omfattande tillämpning av förslaget helt visst skulle 7“ ”“taga> kommuner

medföra alltför stark förskjutning i den kommunala

Om således, av antydda skäl, det av motionären framlagda förslaget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

3

icke kan tillstyrkas, har likväl utskottet, i betraktande av det angelägna

syftet, sökt utfinna någon annan väg. Som det förevarande behovet

härrör av tillfälliga förhållanden, bör också den hjälp som lämnas

bliva tillfällig, vadan lämpligaste formen torde vara en särskild förordning

om en provisorisk skattelindring, som, med hänsyn till behovets aktualitet,

får tillämpning redan vid innevarande års taxering. Det finge sedan bero

på förnyad prövning, om någon motsvarande förmån skulle komma i fråga

ett kommande år.

Då vidare motivet för den ifrågasatta skattelindringen är de fördyrade

levnadskostnaderna, beror givetvis behovet därav i varje särskilt fall på, huru

många som skola leva av den skattskyldiges inkomst. Med avseende därå

har utskottet ansett förmånen av skattelindring böra inskränkas till familjeförsörjare

och bland dem tillkomma blott sådana, som hava ett visst större

mått av försörjningsskyldighet. Då den lagliga försörjningsplikten i sin

strängaste form omfattar, utom hustru, blott minderåriga barn, har utskottet

slutligen låtit antalet sådana i första hand komma i betraktande och därvid

som grundförutsättning uppställt försörj ningsskyldighet omfattande minst

tre barn under femton år.

I likhet med motionären har utskottet hänfört den tilltänkta skattelindringen

till bevillningstaxeringen. En förhöjning av det redan bestående

bevillningsfria avdraget skulle dock, som antytts, medföra rätt oberäkneliga

konsekvenser i avseende å de kommunala skatteförhållandena. I kommuner,

där ett sådant avdrag finge någon mera utsträckt tillämpning, skulle

härav lätteligen åstadkommas en stark minskning i den beskattningsbara

inkom stsum man och därav orsakad högre utdebitering, som alltför tungt

kunde drabba de i skattelättnaden icke delaktiga. I vissa fall skulle på

denna väg fullständig skattefrihet kunna inträda med därav följande betänklig

nedgång i de över huvud taget skattskyldigas antal, vilket skulle

ytterligare öka förskjutningen i skattebördan. Av angivna skäl har utskottet

i stället tänkt sig avdraget som en procentisk nedsättning av

det enligt bevillningsförordningen beskattningsbara inkomstbeloppet, så

ordnad, att densamma inom viss av den taxerade inkomstens storlek beroende

latitud kunde av taxeringsmyndigheten lämpas efter de i varje

fall förekommande omständigheterna. Eu sådan anordning har till följd,

att ingen skattskyldig blir helt fri från skatt, och att även de, som erhålla

nedsättning, få känning av den relativt skärpta uttaxeringen.

I fråga om avdragets maximum på det lägsta inkomststadiet bär

utskottet, för vinnande av effektiv lättnad, ansett sig böra gå ända till

80 procent. Då verkningarna av dyrtiden naturligen äro kännbara även

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

ovanför den gräns av 1,800 kronor, vid vilken de normala bevillningsfria

avdragen upphöra, och rationellt taget kunna sägas hava flyttat denna gräns

ej oväsentligt uppåt, har det synts rättvist, att den förevarande lindringen

bleve tillgänglig även för skattskyldiga med något högre inkomst. Utskottet

har i sådant hänseende ansett en utsträckning intill 2,400 kronor taxerad

inkomst vara befogad. I likhet med de i bevillningsförordningen medgivna

bevillningsfria avdragen avses givetvis även här omhandlade nedsättning

skola tillämpas allenast å den i mantalsskrivningsorten taxerade

inkomsten.

Enligt sakens natur måste hänsyn tagas även till taxeringen för inkomst-

och förmögenhetsskatt såsom mätaren av den skattskyldiges verkliga

skattekraft, och har utskottet ansett såsom allmän förutsättning för

åtnjutande av ifrågavarande förmån böra uppställas, att, om den skattskyldige

taxeras till sådan skatt, det taxerade beloppet ej uppgår till 2,400

kronor. Slutligen har även i hithörande fall iakttagits den i vårt skattesystem

hävdvunna grundsatsen, att äkta makar, som taxeras var för

sig, i fråga om bl. a. rätt till skattelindringar, betraktas som ett skattesubjekt.

Enligt det förslag, som utskottet efter ovan angivna riktlinjer utarbetat

och som här nedan tinnes formulerat, skulle avdraget utgöra för

taxerad inkomst under 1,200 kronor högst 80 procent av beskattningsbara

beloppet, för inkomst, som uppgår till 1,200 kronor, men ej till 1,800

kronor, högst 50 procent och för inkomst, uppgående till sistnämnda belopp,

men ej till 2,400 kronor, högst 30 procent.

För vinnande av någon kännedom om, huru eu så anordnad skattelindring

skulle verka i praktiken, särskilt med hänsyn till oundviklig förskjutning

i den kommunala skattebördan, har utskottet utverkat Kungl.

Maj:ts befallning till statistiska centralbyrån att utföra en undersökning

härutinnan beträffande ett mindre antal kommuner av olika representativ

typ. Av den utredning, som med anledning därav verkställts på grundval

av 1914 års taxering, synes kunna slutas till å ena sidan, att den

lindring i skatt, som kan beräknas följa för hithörande skattskyldiga,

komme att innebära en ej obetydlig förmån, och å andra sidan, att härav

följande relativa ökning i kommunernas uttaxering kan antagas bliva måttlig

nog att icke behöva ingiva några större betänkligheter mot förslaget.

Till åskådliggörande av sistberörda förhållande torde här böra intagas

följande tabellariska översikt rörande eventuell kommunal skatteförskjutning

i de åtta kommuner, som den statistiska utredningen omfattat:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets ketänlcande Nr 12. 5

K o m m u n e r

Minskning av den beskattningsbara

inkomsten inom kommunen

i kronor 1 ! Procent av

inkomsten

Ökad utdebite- ring pr 100 kr.

inkomst,

i procent

Sundbybergs köping .........

105,385

2,7

2,8

Flens socken ..................

41,639

4,0

4,1

Därav municipalsamhället...

30,939

3,6

3,7

Riseberga socken...............

24,175

4,4

4,6

Skabersjö socken ...............

4,524

2,6

2,6

Mollösunds socken ............

16,090

11,9

13,6

Kristinehamns stad ............

136,079

3,2

3,3

Boda socken.....................

4,457

2,5

2,6

(Kopparbergs län.)

Karl Gustavs socken .........

22,659

8,1

8,8

(Norrbottens län.)

Beträffande dessa siffror är emellertid att märka, att de måst byggas

på förutsättningen, att högsta möjliga nedsättning beviljas åt alla, som formellt

kunna komma i fråga. I praktiken skulle det således ställa sig

åtskilligt gynnsammare för kommunerna. Därtill kommer att man, i

enlighet med ett tidigare förslag inom utskottet, räknat med eu maximigräns

invid ett inkomst- och förmögenhetsskattetaxerat belopp av 3,000

kronor i stället för den nu antagna gränsen vid 2,400 kronor. Även

härav betingas någon reduktion av siffrorna.

Såvitt utskottet kan förutse, lärer tillämpningen av den föreslagna

provisoriska skattelindringen ej behöva vålla någon större Ökning i taxeringsmyndigheternas

arbete. Förutsättningen härför är dock, att den

blivande förordningen skyndsammast möjligt utfärdas och träder i kraft,

innan det egentliga taxeringsarbetet hos taxeringsnämnderna tager sin

början. Yad särskilt taxeringslängdernas upprättande beträffar, torde ifrågavarande

avdrag ej påkalla annan åtgärd än en kortfattad uppgift i kolumnen

för taxeringsnämndens anteckningar.

Till den del utskottets förslag går utanför ramen för den föreliggande

motionen, tillåter utskottet sig åberopa den utskottet i § 40 riksdagsordningen

medgivna förslagsrätt.

Få grund av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av herr Olssons

i Kamsta förevarande motion, II: 17, besluta att hos

Kung]. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast

möjligt utfärda följande

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 7 sand. 12 käft. (Nr 12.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningmtskottcii betänkande Nr 12.

Förordning om särskilt avdrag vid 1916 års taxering till

bevillning för inkomst av kapital eller arbete.

Yid 1916 års taxering till bevillning för inkomst

av kapital eller arbete skall följande lända till efterrättelse

:

Om skattskyldig svensk medborgare eller, i fråga

om äkta makar, dessa tillhopa icke för året taxeras

enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 2,400 kronor, och den

skattskyldige har att på grund av försörjningsplikt

underhålla minst tre barn, vilkas ålder vid taxeringsårets

början understiger femton år, må taxeringsmyndighet,

efter prövning av behovet i varje särskilt fall,

medgiva nedsättning av den i den skattskyldiges mantalsskrivningsort

enligt gällande förordning angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst beskattningsbara

inkomsten med följande procent, nämligen,

om den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar,

deras sammanlagda i mantalsskrivningsorten bevillningstaxerade

inkomst uppgår till

belopp understigande 1,200 kr., med högst 80 proc.

1,200 kr. men ej till 1,800 » » » 50 »

1,800 » » » » 2,400 » » » 30 »

Det åligger taxeringsnämnden att i inkomstlängdens

kolumn för anteckningar införa uppgift om beloppet av

det enligt denna förordning medgivna avdraget.

Denna förordning träder i kraft genast efter utfärdandet.

Stockholm den 13 mars 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

stoekholna, O. L. Svanb&cks Boktrycken 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:55 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 12 § 1 mom. tredje stycket i gällande förordning angående bevillning av fast egendom s s. 3 i texten