Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen den 15 november 1907 om frihamn och förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen den 20 december 1912 om frilager.

1916-05-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:28, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen den 15 november 1907 om frihamn och förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen den 20 december 1912 om frilager.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Beviliningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1916 kl. 4.30 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av §§ 13, 14 och 19 i förordningen den 15 november

1907 om frihamn och förordning om ändrad

lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen den 20

december 1912 om frilager.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Hammarström, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas

A. Ericsson, Oskar Eklund, Antonsson*), Bäckström, frih. Palmstierna,

Köing, Christiernson, Jeansson i Kalmar, Källman, Jonsson i Hökhult,

Knaust, Roman*), Bondeson*), Jönsson i Revinge, von Hofsten, Nilsson

i Kristianstad och Lithander*).

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Genom en den 14 april 1916 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 187, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

a) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen

den 15 november 1907 om frihamn och

b) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen

den 20 december 1912 om frilager.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om

frihamn den 15 november 1907.

Härigenom förordnas som följer:

§ 13.

1. Inom frihamn må byggnad, inagasinsrum eller upplagsplats ej

upplåtas åt annan än den, som är berättigad att här i riket idka handel

Bihang till riksdagens protokoll 7910''. 7 samt. 28 käft. (AV 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

eller annat näringsyrke och blivit av generaltullstyrelsen såsom innehavare

av upplåtelsen i fråga godkänd.

Ansökning om sådant godkännande skall av upplåtaren ingivas till

generaltullstyrelsen och vara åtföljd av:

a) avskrift av den mellan upplåtaren och den föreslagne innehavaren,

under förutsättning att godkännande erhålles, upprättade upplåtelsehandling;
b)

bevis, att den föreslagne innehavaren, efter vad ovan sägs, är

behörig att vinna godkännandet.

Före ärendets avgörande skall generaltullstyrelsen över ansökningen

inhämta yttrande av vederbörande tullmyndighet ävensom av handelskammare

eller, efter omständigheterna, annan sammanslutning av representanter

för handeln eller industrien eller ock av vederbörande kommunala

myndigheter.

Om förnyelse av upplåtelse åt innehavare skall anmälan göras

hos tullförvaltningen, som har att därom till generaltullstyrelsen insända

underrättelse jämte eget yttrande, huruvida något må vara att mot förnyelsen

erinra.

2. Vad i mom. 1 stadgats skall icke utgöra hinder för tillfällig

uppläggning av för lagring inom frihamn icke avsett gods, vilket

inkommer eller utgår med fartyg, som anlöper frihamnen. Närmare bestämmelser

rörande sådan tillfällig uppläggning av gods meddelas av

Konungen i samband med de i § 8 omförmälda bestämmelser om godstrafiken

till eller från frihamnen.

3. Den, åt vilken upplåtes byggnad, magasinsrum eller upplagsplats

inom frihamn, vare skyldig att underkasta sig de närmare bestämmelser,

som må kunna vid upplåtelsen eller sedermera av Konungen meddelas

till förekommande av försäljning, utställande eller utbredande av

varor, som enligt § 14 icke må äga rum inom frihamnen.

4. För rättighet att inom frihamn idka industriell verksamhet fordras

särskilt tillstånd av Konungen; skolande i ansökning om tillstånd till utövande

av sådan verksamhet uppgift lämnas om arten av den verksamhet,

sökanden avser att inom frihamnen idka. Dylikt tillstånd må ej avse

vare sig boktryckerirörelse eller annan verksamhet, som i följd av gynnsammare

produktionsvillkor är ägnad att å den inhemska marknaden avsevärt

skada inom riket annorstädes än i frihamn eller å frilager driven

enahanda verksamhet, ej heller verksamhet av beskaffenhet att kunna medföra

fara eller olägenhet för anstalten eller där intagna varor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

§ 14.

Inom frihamn må ej idkas detalj försälj ning av därstädes befintliga

varor; dock må efter särskilt tillstånd av Konungen försäljning av proviantartiklar

och andra skeppsförnödenheter äga rum under de villkor, som

av Konungen föreskrivas.

Ej heller må inom frihamn varor utställas eller eljest öppet utbredas.

§ 19-

1. Förtullning av gods, som införes från frihamn, skall ske efter

de taxor och författningar, som äro gällande, då införseln äger rum.

2. Varor, beträffande vilka i tulltaxan stadgas, att avdrag i vikten

ej skall göras för askar, fodral, omslag, kartor in. in., må icke från frihamn

uttagas för uppläggning å nederlag, med mindre de äro emballerade

på sådant sätt, som eljest vid införsel av enahanda varor är brukligt. Ej

heller må dylika varor, med mindre emballeringen är på nämnda sätt

verkställd, från frihamn uttagas för att efter förtullning införas i landet,

så framt de icke äro vid förtullning från frihamn underkastade särskild

förhöjd tullavgift.

3. Vara, som upplagts inom frihamn, må icke, med mindre uppläggningen

är tillfällig, som i § 13 mom. 2 sägs, därifrån uttagas för införsel

i landet av annan än sådan näringsidkare, som driver handel med eller

eljest i sin rörelse använder varor av samma eller liknande slag.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen om

frilager den 20 december 1912.

Härigenom förordnas som följer:

§ 13.

1. Inom frilager må byggnad, magasinsrum eller upplagsplats ej

upplåtas åt annan än den, som är berättigad att här i riket idka handel

eller annat näringsyrke och blivit av generaltullstyrelsen godkänd såsom

frilagershavare.

Ansökning om sådant godkännande skall av upplåtaren ingivas till

generaltullstyrelsen och vara åtföljd av:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillning sutskottets betänkande Nr 28.

a) avskrift av den mellan upplåtaren och den föreslagné frilagershavaren,

under förutsättning att godkännande erhålles, upprättade upplåtelsehandling;

och

b) bevis, att den föreslagne frilagershavaren, efter vad ovan sägs,

är behörig att vinna godkännandet.

Före ärendets avgörande skall generaltullstyrelsen över ansökningen

inhämta yttrande av vederbörande tullmyndighet ävensom av handelskammare

eller, efter omständigheterna, annan sammanslutning av representanter

för handeln eller industrien eller ock av vederbörande kommunala

myndigheter.

Om förnyelse av upplåtelse åt frilagershavare skall anmälan göras

hos tullförvaltningen, som har att därom till generaltullstyrelsen insända

underrättelse jämte eget yttrande, huruvida något må vara att mot förnyelsen

erinra.

2. Frilagershavare vare skyldig att underkasta sig de närmare bestämmelser

i fråga om nyttjande av åt honom upplåten byggnad, magasinsrum

eller upplagsplats, som må kunna vid upplåtelsen eller sedermera

av Konungen meddelas till förekommande av försäljning, utställande eller

utbredande av varor, som enligt § 15 icke må äga rum inom frilagret.

§ 15.

Inom frilager må ej idkas detaljförsäljning av därstädes befintliga

varor, och må ej heller varor där utställas eller eljest öppet utbredas.

§ 19-

1. Gods kan från frilager uttagas:

för utförsel till utrikes ort eller sjövägen till svensk frihamn å

annan ort;

för försändning sjövägen eller landvägen till annan stad, där tullkammare

under tullförvaltares överinseende finnes;

för utförsel landvägen till frihamn i samma ort;

för överflyttning till annat frilager eller för uppläggning å nederlag

å samma ort; samt

efter förtullning eller till fri disposition.

2. Förtullning av gods, som uttages från frilager, skall ske efter

de taxor och författningar, som äro gällande, då uttagningen äger rum.

3. Varor, beträffande vilka i tulltaxan stadgas, att avdrag i vikten

ej skall göras för askar, fodral, omslag, kartor in. in., må icke från frilager

uttagas för uppläggning å nederlag, med mindre de äro emballerade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

5

på sådant sätt, som eljest vid införsel av enahanda varor är brukligt.

Ej heller må dylika varor, med mindre emballeringen är på nämnda sätt

verkställd, från frilager uttagas för att efter förtullning införas i landet,

så framt de icke äro vid förtullning från frilager underkastade särskild

förhöjd tullavgift.

4. Från frilager må vara icke uttagas för införsel^ landet av annan

än sådan näringsidkare, som driver handel med eller eljest i sin rörelse

använder varor av samma eller liknande slag.

Beträffande motiveringen för föreliggande förslag får utskottet hänvisa

till ovanberörda, vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokoll.

De genom förevarande proposition framlagda författningsförslagen

avse, på sätt framgår av departementschefens yttrande till nämnda statsrådsprotokoll,

att den hittills svävande frågan om sättet att förebygga uppkomsten

av detaljhandel inom frihamn och frilager må, såväl till gagn för

handelsintresset som för den inhemska produktionens skyddande, bliva- på

ett ändamålsenligt sätt ordnad. Den förebragta utredningen har synts utskottet

giva vid handen, att nämnda skydd icke, såsom tidigare antagits,

lämpligen kan sökas i fastställandet av minimikvantiteter för införsel från

frihamn och frilager. De kontrollbestämmelser, förslagen innehålla, har

utskottet ansett sig kunna i huvudsak förorda. Endast i två punkter har

utskottet ansett desamma böra erhålla en något ändrad lydelse.

I § 14 av förordningen om frihamn och § 15 av förordningen om

frilager enligt deras av Kungl. Maj:t nu föreslagna lydelse hava intagits

bestämmelser därom, att varor icke må inom frihamn eller frilager utställas

eller eljest öppet utbredas. Det har inom utskottet uttalats farhågor

för att med stöd av nämnda bestämmelser lagerinnehavare skulle kunna

förvägras att hålla sådana provkollektioner tillgängliga, som måste anses

erforderliga för engrosförsäljning till detaljhandlare. Då eu dylik tolkning

givetvis icke är avsedd, utan stadgandet torde hava tillkommit för att förhindra,

att varor utställas på sätt som vid detaljhandel är brukligt, har

utskottet i nämnda hänseende ansett ett förtydligande lämpligen böra äga

rum. 1 sådant syfte har utskottet velat föreslå att i stadgandena uttryckligen

angives, att det är det öppna utbredandet inför allmänheten som

förbudet avser.

Den andra anmärkningen gäller den genom de föreslagna ändringarna

i § 13 mom. 3 av förordningen om frihamn och § 13 mom. 2 av förord
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

ningen om frilager Kungl. Maj:t tillerkända befogenheten att meddela

särskilda bestämmelser till förekommande av förseelser mot föreskrifterna

i ovannämnda § 14 respektive § 15. I fråga härom har utskottet velat

anmärka, att nämnda befogenhet bör enligt utskottets mening avse endast

meddelandet av bestämmelser, som röra kontrollen å de i nämnda paragrafer

intagna föreskrifternas efterlevnad. Till förtydligande härav har

utskottet ansett ordet bestämmelser, som möjligen kunde giva anledning

till eu vidsträcktare tolkning än den nu angivna, böra utbytas mot uttrycket

ordnings föreskrifter.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört tår utskottet

hemställa,

. att riksdagen må antaga Kungl. Maj:ts ovan in
förda

förslag till

a) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14

och 19 i förordningen om frihamn den 15 november

1907, dock att § 13 mom. 3 och § 14 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 13.

3. Den, åt vilken upplåtes byggnad, magasinsrum

eller upplagsplats inom frihamn, vare skyldig att underkasta

sig de närmare ordningsföreskrifter, som må kunna

vid upplåtelsen eller sedermera av Konungen meddelas

till förekommande av försäljning, utställande eller utbredande

av varor, som enligt § 14 icke må äga rum

inom frihamnen.

§ 14.

Inom frihamn må ej idkas detalj försälj ning av därstädes

befintliga varor; dock må efter särskilt tillstånd

av Konungen försäljning av proviantartiklar och andra

skeppsförnödenheter äga rum under de villkor, som av

Konungen föreskrivas.

Ej heller må inom frihamn varor utställas eller

eljest öppet inför allmänheten utbredas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottete betänkande Nr 28.

b) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15

och 19 i förordningen om frilager den 20 december

1912, dock att § 13 mom. 2 och § 15 skola erhålla

följande lydelse:

§ 13.

2. Frilagershavare vare skyldig att underkasta sig

de närmare ordningsföreskrifter i fråga om nyttjande av

åt honom upplåten byggnad, magasinsrum eller upplagsplats,

som må kunna vid upplåtelsen eller sedermera av

Konungen meddelas till förekommande av försäljning,

utställande eller utbredande av varor, som enligt § 15

icke må äga rum inom frilagret.

§ 15.

Inom frilager må ej idkas detaljförsäljning av därstädes

befintliga varor, och må ej heller varor där utställas

eller eljest öppet inför allmänheten utbredas.

Stockholm den 16 maj 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om frihamn den s. 1 i texten