Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift dels ock i ämnet väckta motioner. \

1916-06-01 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:35, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift dels ock i ämnet väckta motioner. \

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1916 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om tonnageavgift

dels ock i ämnet väckta motioner.

\

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson*,

Oskar Eklund, Bäckström, K. A. Nilson*, frih. Fleming, frih.

Palmstierna, Jesperson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune, Jonsson

i Hökhult, Danström, C. Th. Magnusson*, von Hofsten, Nilsson i

Kristianstad och Johansson i Uppmälby*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Genom en den 28 april 1916 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 232, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen antaga härvid såsom bilaga fogade förslag

till förordning om tonnageavgift.

Till behandling i sammanhang med nämnda proposition har utskottet

förehaft följande i anledning av propositionen inom riksdagen

väckta, till bevillningsutskottet likaledes hänvisade motioner, nämligen

inom första kammaren: nr 127 av herr Bäckström och nr 128 av herr

K. A. Nilson, samt inom andra kammaren: n:r 327 av herr Sandler,

nr 328 av herr Hellberg i Ljungskile, nr 329 av herr Sommelius och nr

330 av herr Thore.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 höft. (Nr 35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Uti ifrågavarande motioner har hemställts:

i motionen I: 127 av herr Bäckström:

»att riksdagen för sin del ville besluta följande ändringar i den

i propositionen nr 232 framlagda förordningen om tonnageavgift:

2 §•

Tonnageavgift skall, med undantag, som här nedan i denna § sägs,

erläggas för varje fartyg, som

antingen den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller

sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret,

eller ock, ändå att det den 1 januari 1916 icke var svenskt, efter

ingången av år 1915 varit registreringspliktigt och infört i fartygsregistret.

Har antingen inträffat sådan omständighet, på grund varav fartyget

jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av svenska fartyg den

18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1916 vara ur fartygsregistret avfört

av annan anledning än att fartyget efter ingången av år 1915 upphört att

vara svenskt, eller ock---icke erläggas.

Ej heller skall tonnageavgift utgå för:

a) -------------------

b) ---------------------

c) —-----------------;--

d) fartyg, som under år 1915 upphört att vara svenskt till följd av

arv, giftorätt eller testamente.

3 §•

Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den 1

januari 1916 var ägare av fartyget, men, om fartyget under år 1915 upphört

att vara svenskt, den som då var ägare av fartyget.

Tillhörde----fartyget.

4 §•

Tonnageavgiftens storlek är beroende av fartygets bruttodräktighet:

i fråga om fartyg, som under år 1915 upphört att vara svenskt, enligt

då gällande mätningshandling; i fråga om fartyg, som efter 1916 års ingång

införts i fartygsregistret, enligt vid införandet gällande mätnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3

handling; samt i fråga om annat fartyg, enligt den 1 januari 1916 gällande

mätningshandling; dock att, beträffande —--motorfartyg.

5 §•

1 mom. Har i annat fall än som i 2 mom. avses fartyg--testa
rn

entsgi vare.

2 mom. Beträffande fartyg, som under år 1915 upphört att vara

svenskt, skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning under

iakttagande att i stället för förhållandena under år 1915 skall hänsyn tagas

till förhållandena under tiden av ett år närmast före det fartyget upphörde

att vara svenskt.

3 mom. Har — — — uppgått. (= med propositionens 2 mom.)

6 §•

Kommerskollegium åligger---— inkomna mätbrev; dock ätt

längden skall grundas: i fråga om fartyg, som under år 1915 upphört att

vara svenskt, å fartygsregistret sådant det då befanns, samt i fråga om

fartyg, som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt, men först därefter,

ehuru före den 1 juni 1916, blivit i fartygsregistret infört, å förhållandena

vid tiden för införandet.

Denna längd —---före den 1 juni 1916 blivit där infört,

eller som under år 1915 avförts ur fartygsregistret därför att fartyget

upphört att vara svenskt, och för vilket —--tonnageavgiftslängden

för länet.

7 §•

Förmenar avgiftsskyldig — — — — befrielse från sådan avgift

enligt 5 § 1 eller 2 mom., äger han — — — av omständigheterna föranledas.

»

i motionen II: 327 av herr Sandler:

»att riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition

nr 232, att genom ökande av de i § 4 upptagna avgiftsbeloppen eller

genom avgiftsskalans revision och progressionens fortsättande upp genom

högre tonnageklasser tonnageavgiftens sammanlagda belopp kommer att

uppgå till 10 millioner kronor;»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Utskottet.

i motionen I: 128 av herr K. A. Nilson:

»att Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser tonnageavgift för segelfartyg

icke må av riksdagen bifallas»;

i motionen II: 328 av herr Hellberg i Ljungskile:

»att riksdagen ville för sin del besluta att avslå den i Kungl. Maj:ts

proposition nr 232 föreslagna skatten på segelfartyg»;

i motionen II: 329 av herr Sommelius:

»att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning

om tonnageavgift»;

samt i motionen II: 330 av herr Thore:

»att den i Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 232 föreslagna

tonnageavgiften å svenska fartyg icke måtte vinna riksdagens bifall.»

Beträffande vad som anförts till stöd för de sålunda i detta ämne

föreliggande förslagen får utskottet hänvisa dels till ovannämnda statsrådsprotokoll

dels till motionerna.

I ett den föreliggande propositionen bifogat utlåtande har kommerskollegium

yttrat sig över ett inom finansdepartementet uppgjort förslag

till förordning om tonnageavgift, i allt väsentligt överensstämmande med

det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget. Kommerskollegium har i

nämnda utlåtande ställt sig bestämt avvisande till genomförandet av en

särbeskattning av sjöfartsnäringen och särskilt avstyrkt en sådan beskattning,

byggd på de grunder, Kungl. Maj:ts förslag innebär. Därvid har

kollegium emellertid uttryckligen betonat, att dess betänkligheter rikta sig

uteslutande dels mot själva principen dels mot sättet för dess genomförande.

Däremot har kollegium icke bestritt rättmätigheten av att sjöfartsnäringen

ålägges att avstå till det allmänna en skälig del av sina stora

tillfälliga vinster.

Vad kommerskollegium till stöd för de sålunda gjorda anmärkningarna

anfört har utskottet visserligen ansett i åtskilliga delar värt beaktande,

men efter ingående behandling av ärendet har utskottet dock

funnit de skäl för en särbeskattning av rederinäringen, som anförts i det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet övertygande och fördenskull

kunnat tillstyrka riksdagen att, med avslag å de av herr Sommelius och

herr Thore i deras ovannämnda motioner gjorda yrkanden, antaga ett

förslag i väsentlig överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t framlagda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

5

Vid intagandet av denna ståndpunkt i frågan har utskottet tagit

hänsyn huvudsakligen till följande synpunkter. Till en början är det ju

obestridligt, att den av kriget föranledda bristen på tonnage för handelssjöfarten

och det samtidigt ökade behovet av tonnage åstadkommit dels en

stegring av fartygsfrakterna vida utöver vad man tidigare kunnat tänka sig

såsom möjligt dels ock en högst betydande höjning av fartygens försäljningsvärde.

Att sjöfartsnäringen under antydda förhållanden utan svårighet bör

kunna bära en pålaga utöver den beskattning, som enligt nu gällande

skatteförfattningar påvilar densamma, har utskottet ansett uppenbart. Denna

sjöfartsnäringens bärkraft har kommerskollegium ju också uttryckligen betonat.

Utskottet har vidare kommit till den uppfattningen, att en sjöfartsnäringen

ålagd bidragsskyldighet efter i huvudsak den princip, som

är grundläggande för Kungl. Maj:ts förslag, kan så anordnas, att den

kommer att i tillämpningen i stort sett anpassa sig efter den ekonomiska

bärkraften. Om sålunda härmed goda skäl äro anförda för en sådan tonnageavgift,

som propositionen avser, skulle dessa dock icke i och för sig

varit för utskottet avgörande. Endast såsom en undantagslagstiftning, betingad

särskilt av statens under den rådande krisen högst väsentligt ökade

behov av inkomster, och endast med hänsyn därtill, att de av beskattningen

inflytande medlen äro avsedda att utjämna dyrtidskostnader, som i

icke ringa mån haft sin grund just i de höga frakterna, har utskottet

kunnat tillstyrka det föreliggande förslaget. En sådan bidragsskyldighet

i anledning av dyrtiden synes med så mycket mera fog kunna åläggas

rederirörelsen, som åtskilliga andra näringar under krisen genom åtgärder

från statens sida underkastats ganska väsentliga inskränkningar i sina förvärvsmöjligheter.

Efter att sålunda hava i korthet angivit de synpunkter, ur vilka

utskottet ansett sig böra i princip bedöma Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,

övergår utskottet härmed till att angiva och motivera de ändringar i

nämnda förslag, utskottet, i anledning av de i ämnet väckta motionerna

eller Eljest, funnit sig böra föreslå.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall tonnageavgift erläggas för varje

fartyg, som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller

sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret. Såsom

motivering till den föreliggande propositionen har departementschefen

åberopat, utom annat, dels de betydligt ökade fartygsfrakterna dels ock

fartygens högst väsentligt stegrade försäljningsvärde. Sistnämnda värde

hava åtskilliga fartygsägare tillgodogjort sig genom att försälja fartyg till

utlandet. Vid den till innevarande riksdag avlåtna propositionen nr 43 med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av

svenskt fartyg finnes fogad en tabell, av vilken framgår, att under år 1915

till utlandet försålts 75 ång- och motorfartyg samt 42 segelfartyg med

sammanlagd bruttodräktighet av omkring resp. 87,200 och 12,400 ton. De

sålunda under år 1915 i ganska stor utsträckning förekomna fartygsförsäljningarna

till utlandet hava föranlett en av de ovan omförmälda motionärerna,

herr Bäckström, att föreslå (motionen I: 127) sådana ändringar

i författningens text, att tonnageavgift skulle utgå även för fartyg, som

under loppet av år 1915 försålts till utlandet. Till stöd härför har sistnämnde

motionär anfört, att det icke syntes förenligt med rättvisa och

billighet, att de svenska fartygsägare, som behållit sina fartyg eller inköpt

sådana från utlandet, sattes i ett sämre läge än de, som begagnat sig av

högkonjunkturen för att genom fartygets försäljning till utlandet på ett

bekvämt sätt skaffa sig en säker realisationsvinst. Även utskottet har

funnit skäligt, att skyldigheten att erlägga tonnageavgift utvidgas i den

riktning, som herr Bäckströms motion avser. Utskottets förslag i denna

del omfattar emellertid två jämkningar i herr Bäckströms förslag. Såvitt

utskottet kunnat inhämta, torde de fartygsförsäljningar till utlandet, som

förekommit under första kvartalet av år 1915, icke hava lämnat väsentligt

större vinst än under normala förhållanden. Man kan också antaga, att

sistnämnda försäljningar övervägande betingats av skäl, som saknat samband

med krigstidens konjunkturer. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå

den 1 april 1915 såsom en lämplig tidsgräns för bestämmande av

avgiftsplikten för till utlandet försålda fartyg. Det har vidare synts

utskottet befogat, att den, som visserligen sålt fartyg till utlandet, men

sedermera inköpt utländskt tonnage eller nybyggt fartyg för egen räkning

inom landet, får räkna sig den på det sålunda förvärvade tonnaget belöpande

avgiften tillgodo vid beräkningen av avgiftsbeloppet för det sålda

fartyget. Bestämmelser av nu angivna innebörd ingå i det författningsförslag,

som utskottet framlägger med detta betänkande.

I de i 4 § intagna tarifferna föreslår utskottet vissa ändidngar beträffande

dels ång- och motorfartyg dels ock segelfartyg. Vidkommande

de förra innebär Kungl. Maj:ts förslag, såvitt utskottet kunnat inhämta

upplysningar i ämnet, en proportionsvis väl hög belastning av fartyg

mellan 500 och 1,000 ton. Ä andra sidan har utskottet, närmast i anledning

av herr Sandlers ovan omnämnda motion, tagit i övervägande,

huruvida icke fartyg med högre tontal skulle kunna skäligen åsättas något

högre avgifter än de som Kungl. Maj:ts förslag innefattar. Utskottet har

härvid kommit till den uppfattningen, att fartyg å 2,000 ton och däröver —

vilka kunna förutsättas vara insatta i vidsträcktare utländsk trafik — och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

7

särskilt sådana fartyg, som kunna beräknas gå i transatlantisk fart, säkerligen

utan svårighet kunna bära avgifter, icke oväsentligt högre än de i

propositionen föreslagna. En ändring av tariffen i nu angivna syfte medför

givetvis någon höjning av avgifterna jämväl för fartyg mellan 1,000

och 2,000 bruttoton. Utskottet har tänkt sig såsom skäligt, att de avgifter,

som framgå av Kungl. Maj:ts förslag till tariff, skulle bibehållas

oförändrade för fartyg med bruttodräktighet till och med 500 ton, därefter

sänkas något för fartyg intill 1,000 tons bruttodräktighet och slutligen

höjas för fartyg med större dräktighet genom progressionens fortsättande.

Enligt den av utskottet föreslagna tariffen för ång- och motorfartyg skulle

avgiften per ton utgöra vid 2,000 ton 8 kronor, vid 3,000 ton 9 kronor

och nå sitt maximum vid 5,000 ton med 10 kronor. I Övriga framgå

tonnageavgifternas belopp vid olika bruttodräktigheter enligt såväl Kungl.

Maj:ts som utskottets förslag av följande inom utskottet uppgjorda

Tabell

över tonnageavgifter vid olika bruttodräktighet.

Tonnage.

Avgift

Kr. pr ton

Avgift enl.

Kr. pr ton

enl. utskottet.

eni. utskottet.

prop.

enl. prop.

= propositionen . . . .

151

155

1*03

155

1*03

500

2,500

5*—

2,500

5 —

600

3,400

5*67

3,600

6*—

minskning.......

700

4,300

6*14

4,900

7*—

800

5,200

6*50

5,600

7*—

900

6,100

6*78

6,300

7*—

= propositionen ....

1,000

7,000

7* —

7,000

7*—

1,500

11,500

7*67

10,500

7*—

2,000

16,0p0

8*—

14,000

7*—

2,500

21,500

8*60

17,500

7*—

3,000

27,000

9*—

21,000

7*—

ökning ........

3,500

32,750

9*36

24,500

7*—

4,000

38,500

9*62

28,000

7*—

4,500

44,250

9*84

31,500

7*—

5,000

50,000

10* —

35,000

7*—

(6,000

60,000

10* —

42,000

7*—

Det framgår av den utredning, för vilken redogörelse lämnas i statsrådsprotokollet

till förevarande proposition, att det varit ifrågasatt att från

tonnageavgift helt fritaga segelfartygen dels med hänsyn till deras i jämförelse

med ång- och motorfartygen låga avkastningsförmåga, dels på grund

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

av segelfartygens obestridliga betydelse för den praktiska sjömansutbildningen.

Yrkande om sådan befrielse för segelfartygen bar framställts i

ovannämnda av herr K. A. Nilson och herr Hellberg i Ljungskile väckta

motioner. Då Ivungl. Maj:t föreslagit, att jämväl segelfartygen skola underkastas

ifrågavarande avgiftsplikt synes detta hava berott mindre på

statsfinansiella skäl, då den reducerade tonnageavgift, som ansetts kunna

uttagas av segelfartygen, icke torde bereda statsverket någon mera avsevärd

inkomst, än på hänsynen till en rättvis fördelning av den ifrågavarande

pålagan. De synpunkter, som sålunda vid propositionens avfattande

i denna del lagts på frågan om segelfartygens bidragsskyldighet, har utskottet

för sin del ansett böra föranleda en höjning av det av Kungl.

Maj:t föreslagna avgiftsfria tonnagemaximum för segelfartygen, 200 bruttoton,

till 400 bruttoton. Härav har i sin ordning föranletts, att propositionens

tariff för segelfartyg blivit i utskottets förslag i någon mån modifierad.

Bland fartyg, för vilka tonnageavgift icke skall utgå, upptagas i

Kungl. Maj:ts förslag sådana, som under år 1915 använts uteslutande för

regelbunden passagerar- och godstrafik i inrikes fart. Det har inom utskottet

upplysts, att åtskilliga fartyg, som driva regelbunden passageraroch

godstrafik på svenska hamnar, därjämte angöra Köpenhamn eller Kristiania,

ävensom att det ej sällan förekommer, att fartyg, vilka driva sådan

trafik, som avses i den ifrågavarande undantagsbestämmelsen, tillfälligtvis

av en eller annan anledning brukas i annan fart. Det har synts

utskottet, att sådana förhållanden som de nu omförmälda icke böra utesluta

ifrågavarande fartyg från att komma i åtnjutande av befrielse från

tonnageavgift. I överensstämmelse med denna uppfattning har utskottet

föreslagit viss ändrad avfattning av bestämmelserna om undantag från

skyldighet att utgöra tonnageavgift.*

Vissa av de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, som utskottet sålunda

föreslår, komma att verka rubbningar i de beräkningar rörande tonnageavgiftens

avkastning, från vilka departementschefen utgått. Den ändrade

tariffen beträffande ång- och motorfartyg kan med tillämpning av

samma grunder, på vilka den i statsrådsprotokollet (sid. 50) upptagna

tablån över tonnageavgiftens beräknade avkastning är byggd, uppskattas

till i avrundat tal 1,030,000 kronor. Den inkomstminskning, som blir en

följd av höjningen av det avgiftsfria maximum för segelfartygen, kan

enligt nyssnämnda tablå upptagas till inemot 40,000 kronor. Beträffande

det tillskott, som tonnageavgiften för försålda fartyg kan lämna, har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

9

utskottet icke haft till sitt förfogande material, på vilket någon mera

tillförlitlig uppskattning kunnat grundas. Den överslagsberäkning, som

kunnat göras, har emellertid givit stöd för antagandet, att den ifrågavarande

utsträckta skyldigheten att utgöra tonnageavgift kommer att medföra

en inkomstökning av mellan 400,000 och 500,000 kronor.

Föredragande departementschefen har beräknat avkastningen av tonnageavgiften

till 5,000,000 kronor. Denna beräkning stöder sig på den

nyss omförmälda tablån (sid. 50), vilken utvisar en slutsiffra av 5,248,156

kronor 36 öre. Med de av utskottet föreslagna ändringarna i författningen

synes avkastningen kunna beräknas approximativt till 6,400,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts med förevarande proposition, nr 232, framlagda

förslag till förordning om tonnageavgift icke kunnat

oförändrat bifallas, måtte antaga samma förslag med de

ändringar och tillägg, utskottets härvid såsom bilaga

fogade författningsförslag utvisar; samt

2) att de i detta betänkande behandlade motionerna

I: 127 av herr Bäckström,

I: 128 av herr K. A. Nilson,

II: 327 av herr Sandler,

II: 328 av herr Hellberg i Ljungskile,

II: 329 av herr Sommelius och

II: 330 av herr Thore

måtte få anses besvarade genom vad utskottet ovan

under 1) hemställt.

Stockholm den 1 juni 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

O O

K. G. KARLSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 käft. (ATr 35.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Bilaga.

Kungl. Maj:ts förslag

till

Förordning om tonnageavgift.

Härigenom förordnas som följer:

Utskottets förslag

till

Förordning om tonnageavgift.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser stegrade

kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter skall under år

1916 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd tonnageavgift,

att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

Tonnageavgift skall, med undantag,

som här nedan i denna § sägs,

erläggas för varje fartyg, som den

1 januari 1916 var registreringspliktigt

och då var eller sedermera före

den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregister
-

2 §■

1 mom. Tonnageavgift skalimed

undantag, som här nedan i denna

paragraf sägs, erläggas för varje fartyg,

som

antingen den 1 januari 1916 var

registreringspliktigt och då var eller

sedermera före den 1 juni 1916 blivit

infört i fartygsregister

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kiingl. Majds förslag.)

Har antingen inträffat sådan omständighet,

på grund varav fartyget

jämlikt § 28 i förordningen angående

registrering av svenska fartyg

den 18 oktober 1901 skolat den 1

januari 1916 vara ur fartygsregistret

avfört, eller ock fartyget före sistnämnda

dag förändrats till pråm, som

icke framdrives medelst därå befintligt

maskineri, skall tonnageavgift

icke erläggas.

Ej heller skall tonnageavgift utgå

för:

a) staten eller kommun tillhörigt

fartyg;

b) ång- eller motorfartyg, vars

bruttodräktighet icke överstiger 150

ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet

icke överstiger 200 ton;

eller

c) fartyg, som under år 1915 använts

antingen uteslutande för regelbunden

passagerar- och godstrafik i

inrikes fart eller huvudsakligen för

annat ändamål än handelssjöfart

eller resandes fortskaffande.

(Utskottets förslag.)

eller ock, ändå att det den 1 januari

1916 icke var svenskt, efter

den 31 mars 1915 vant registreringspliktigt

och infört i fartygsregistret.

2 mom. Har antingen inträffat

sådan omständighet, på grund varav

fartyget jämlikt § 28 i förordningen

angående registrering av svenska fartyg

den 18 oktober 1901 skolat den 1

januari 1916 vara ur fartygsregistret

avfört av annan anledning än att

fartyget efter den 31 mars 1915

upphört att vara svenskt, eller ock

fartyget före sistnämnda dag förändrats

till pråm, som icke framdrives

medelst därå befintligt maskineri,

skall tonnageavgift icke erläggas.

ÖO

3 mom. Ej heller skall tonnageavgift

utgå för:

a) staten eller kommun tillhörigt

fartyg;

b) ång- eller motorfartyg, vars

bruttodräktighet icke överstiger 150

ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet

icke överstiger 400 ton;

c) fartyg, som under år 1915

använts uteslutande för, regelbunden

passagerar- och godstrafik antingen

endast mellan svenska hamnar eller

därjämte på danska hamnar vid Öresund

eller norska hamnar hitom

eller vid Kristianiafjoixlen;

d) fartyg, som under är 1915

huvudsakligen använts för annat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ändamål än handelssjöfart eller resandes

fortskaffande; eller

e) fartyg, som under är 1915

efter den 31 mars upphört att vara

svenskt till följd av arv, giftorätt

eller testamente.

4 mom. Har fartyg, varom i

3 mom. c) sägs, undantagsvis använts

i annan fart än där avses, må,

där synnerliga skäl föreligga, befrielse

från eller nedsättning i tonnageavgiften

åtnjutas.

Skyldig att erlägga tonnageavgift

för fartyg är den, vilken den 1 januari

1916 var ägare av fartyget.

Tillhörde

åliggande

med

till sin lott i fartyget.

3 §•

Skyldig att erlägga tonnageavgift

för fartyg är den, vilken den 1 januari

1916 var ägare av fartyget,

eller, om fartyget på grund av överlåtelse

under är 1915 efter den 31

mars upphört att vara svenskt, den

som vid tiden för överlåtelsen var

ägare av fartyget.

fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock

för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande

4 §•

Tonnageavgiftens storlek är beroende

av fartygets bruttodräktighet

enligt den 1 januari 1916 gällande

mätningshandling eller, i fråga om

fartyg, som efter 1916 års ingång

införts i fartygsregistret, vid införandet

gällande mätningshandling; dock

att, beträffande med skyddsdäck eller

4 §•

Tonnageavgiftens storlek är beroende

av fartygets bruttodräktighet:

i fråga om fartyg, som på grund av

överlåtelse under år 1915 efter den

31 mars upphört att vara svenskt,

enligt vid tiden för överlåtelsen gällande

mätningshandling; i fråga om

fartyg, som efter 1916 års ingång

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

13

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

annat påbyggnadsdäck försett fartyg,

i bruttodräktigheten skall inräknas

rum, som enligt kungörelsen med

provisoriska föreskrifter angående

skeppsmätning i vissa fall den 25

juni 1909 må vara undantaget från

inräkning i bruttodräktigheten.

Tonnageavgiften beräknas i övrigt

enligt följande grunder.

1. För ång- eller motorfartyg

utgår tonnageavgiften med 1 krona

för varje ton av de första 150 och

för varje överskjutande ton enligt

denna

Tariff.

införts i fartygsregistret, enligt vid införandet

gällande mätningshandling;

samt i fråga om annat fartyg, enligt

den 1 januari 1916 gällande mätningshandling;

dock att, beträffande

med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck

försett fartyg, i bruttodräktigheten

skall inräknas rum, som

enligt kungörelsen med provisoriska

föreskrifter angående skeppsmätning

i vissa fall den 25 juni 1909 må

vara undantaget från inräkning i

bruttodräktigheten.

Tonnageavgiften utgår i övrigt

enligt följande grunder.

1. För ång- eller motorfartyg beräknas

tonnageavgiften efter 1 krona

för varje ton av de första 150 och

för varje överskjutande liel ton enligt

denna

Tariff.

Fartygsgrupp,

Ökning för yarje hel

Fartygsgrupp,

brnttoton.

Ökning för yarje he

bruttoton

ton inom gruppen,

kronor

ton inom gruppen,

kronor.

151—200 . .

.....5

151—200 . .

.... 5

201—400 . .

.....6

201—400 . .

.... 6

401—500 . .

.....9

401—2,000 .

.... 9

501—600 . .

.....11

2,001—3,000 .

. ... 11

601—700 . .

.....13

3,001—5,000 .

.... 11,50

För fartyg, vars bruttodräktighet

uppgår till 700 ton eller däröver,

utgör tormageavgiften 7 kronor för

varje ton.

2. För segelfartyg utgår tonnageavgiften

med 30 procent av det belopp,

som enligt nyss angivna grunder

skolat erläggas i tonnageavgift

För fartyg, vars bruttodräktighet

överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften

10 kronor för varje ton.

2. För segelfartyg beräknas tonnageavgiften

efter 50 öre för varje

ton av de första 400 och för varje

överskjutande hel ton enligt denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

för fartyget, om detsamma varit att

hänföra till ång- eller motorfar
tyg
-

Tariff.

Fartygsgrupp,

bruttoton. lon jff0fffPP ''

401—500 .......3

501—600 .......4

601—700 .......5

För fartyg, vars br ut todr artighet

överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften

2 kronor för varje ton.

5 §.

1 mom. Har fartyg på grund

av omständigheter, varöver ägaren

ej kunnat råda, icke nyttjats till

sjöfart under viss del eller olika

delar av år 1915, sammanlagt ej

understigande 180 dagar, må nedsättning

i tonnageavgiften äga rum

med belopp, som i varje särskilt fall

efter därvid förekommande omständigheter

prövas skäligt och rättvist,

dock ej med mera än hälften av

avgiftens belopp.

5 §•

1 mom. Har fartyg, som den 1

januari 1916 var svenskt, på grund

av omständigheter, varöver ägaren

ej kunnat råda, icke nyttjats till

sjöfart under viss del eller olika

delar av år 1915, sammanlagt ej

understigande 180 dagar, må nedsättning

i tonnageavgiften äga rum

med belopp, som i varje särskilt fall

efter därvid förekommande omständigheter

prövas skäligt och rättvist,

dock ej med mera än hälften av av
-

giftens belopp.

Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under

minst 180 dagar av år 1915 eller, där fartyget icke under så lång tid

varit svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo, och

fortfarande förefunnits vid 1916 års ingång, må större nedsättning än nu

är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift kunna

medgivas.

Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock icke

•åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget

under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda icke

nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit svenskt,

under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1915 inträffat

genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom här

är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört vederbörande

arvlåtare, make eller testamentsgivare.

2 mom. Har antingen avgiftsskyldig

såsom ägare till fartyget eller

annan person, från vilken fartyget

övergått till honom genom arv, giftorätt

eller testamente, erlagt frivilligt

bidrag till följd av en under hösten

1915 med representanter för rederinäringen

träffad överenskommelse

om inbetalning från vissa redare av

medel att ställas till förfogande av

statens livsmedelskommission, äger

avgiftsskyldig att i den ordning,

2 mom. Beträffande fartyg, som

under år 1915 efter den 31 mars

upphört att vara svenskt, skall vad

i 1 mom. stadgas äga motsvarande

tillämpning, under iakttagande att i

stället för förhållandena under år

1915 förhållandena under en tid av

ett år närmast före det fartyget upphörde

att vara svenskt skola läggas

till grund för avgörandet.

Har den, som är af giftsskyldig

för fartyg, varom i detta mom. sägs,

efter överlåtelsen därav förvärvat

fartyg, ett eller flera, vare sig genom

nybyggnad för egen räkning i Sverige

eller ock genom fång från utlandet

annorledes än genom arv, giftorätt

eller testamente, äger han vinna befrielse

från eller nedsättning i tonnageavgiften,

i den mån tonnageavgift

utgår för det eller de förvärvade fartygen.

3 mom. Har antingen avgiftsskyldig

såsom ägare till fartyget

eller annan person, från vilken fartyget

övergått till honom genom arv,

giftorätt eller testamente, erlagt frivilligt

bidrag till följd av en under

hösten 1915 med representanter för

rederinäringen träffad överenskommelse

om inbetalning från vissa redare

av medel att ställas till förfogande

av statens livsmedelskommission,

äger avgiftsskyldig att i den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

16 § 1 mom. stadgar, erhålla avkortning

å tonnageavgiften med det belopp,

vartill bidraget uppgått.

ordning, 16 § 1 mom. stadgar, erhålla

avkortning å tonnageavgiften

med det belopp, vartill bidraget

uppgått.

6 §•

1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbets
-

verket, till vilken ärenden om fartygs

att före den 1 juli 1916, särskilt

för varje län, upprätta en längd, benämnd

tonnageavgiftslängd, vilken

skall grunda sig på fartygsregistret,

sådant det befanns den 1 januari

1916, och, i fall av behov, på de

senast före nyssnämnda dag utfärdade,

till kollegium inkomna mätbrev;

dock att i fråga om fartyg,

som den 1 januari 1916 var registreringspliktigt,

men först därefter,

ehuru före den 1 juni 1916 blivit

i fartygsregistret infört, längden skall

grundas å förhållandena vid tiden

för införandet.

Denna längd skall upptaga varje

i länet hemmahörande fartyg, som

den 1 januari 1916 var i fartygsregistret

infört eller som, ehuru

nämnda dag registreringspliktigt,

först därefter, men före den 1 juni

1916 blivit däri infört och för vil
-

registrering höra:

att, särskilt för varje län, upprätta

en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,

vilken skall grunda sig

på fartygsregistret, sådant det befanns

den 1 januari 1916, och, i

fall av behov, på de senast före

nyssnämnda dag utfärdade, till kollegium

inkomna mätbrev; dock att

längden skall grundas: i fråga om

fartyg, som på grund av överlåtelse

under år 1915 efter den 31 mars

upphört att vara svenskt, å fartygsregistret

sådant det vid tiden för

överlåtelsen befanns, samt i fråga om

fartyg, som den 1 januari 1916

var registreringspliktigt, men först

därefter, ehuru före den 1 juni

1916, blivit i fartygsregistret infört,

å förhållandena vid tiden för införandet.

Denna längd skall upptaga varje

i länet hemmahörande fartyg, som

den 1 januari 1916 var i fartygsregistret

infört eller som, ehuru

nämnda dag registreringspliktigt,

först därefter, men före den 1 juni

1916 blivit däri infört, eller som

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

{Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

under år 1915 efter den 31 mars avförts

ur fartygsregistret, därför att fartyget

efter sistnämnda dag upphört att

vara svenskt, och för vilket icke enligt

2 § 3 mom. a) eller b) frihet från avgift

äger rum, samt angiva för fartyget:

dess nummer i registret, namn, art

och hemort samt för segelfartyg tilllika

tacklingsarten; ägaren eller, där

fartyget tillhörde flera, huvudredaren;

ägarens eller huvudredarens

hemvist (för aktiebolag den ort, där

styrelsen har sitt säte, och för handelsbolag

den ort, där det driver sin

rörelse); bruttodräktigheten i registerton

och, i fråga om med skyddsdäck

eller annat påbyggnadsdäck försett

fartyg, sammanlagda rymden i

registerton av rum, som enligt kungörelsen

den 25 juni 1909 må hava

undantag^ från inräkning i bruttodräktigheten;

ävensom det belopp,

vartill den för fartyget utgående

tonnageavgiften enligt 4 § uppgår.

Har för fartyg efter den 1 januari 1916 men före upprättandet av tonnageavgiftslängden

annan person i registret upptagits såsom huvudredare än

den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri antecknad, skall längden

angiva även den i registret sist upptagne huvudredaren och hans hemvist.

2. Kollegium åligger vidare:

att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1916 i rekommenderat

brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden

meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera, i längden

angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande avgiftsplikt;

börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om innehållet i 7

och 16 §§ av denna förordning; samt

att före utgången av juli månad 1916 tillställa Kungl. Maj:ts bcfallningshavande,

en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden

för länet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 sand. 32 höft. (AV 35.)

ket icke enligt 2 § a) eller b) frihet

från avgift äger rum, samt angiva

för fartyget: dess nummer i registret,

namn, art och hemort samt för

segelfartyg tillika tacklingsarten;

ägaren eller, där fartyget tillhörde

flera, huvudredaren; ägarens eller

huvudredarens hemvist (för aktiebolag

den ort, där styrelsen har sitt

säte, och för handelsbolag den ort,

där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten

i registerton och, i fråga

om med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck

försett fartyg, sammanlagda

rymden i registerton av rum,

som enligt kungörelsen den 25 juni

1909 må hava undantagits från inräkning

i bruttodräktigheten; ävensom

det belopp, vartill den för fartyget

utgående tonnageavgiften enligt

4 § uppgår.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

7 §•

Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift

icke enligt bestämmelserna

i 2 och 3 §§ i denna förordning

bort honom påföras eller att

honom påfört belopp icke blivit enligt

4 § rätt beräknat, eller önskar

han nedsättning i eller befrielse från

sådan avgift enligt 5 § 1 mom.,

äger han att söka rättelse genom

framställning hos den i 8 § omnämnda

tonnageavgiftsnämnden.

Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift

icke enligt bestämmelserna

i 2 §, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i

denna förordning bort honom påföras

eller att honom påfört belopp icke

blivit enligt 4 § rått beräknat, eller

önskar han nedsättning i eller befrielse

från sådan avgift enligt 2 § 4

mom. eller 5 § 1 eller 2 mom., äger

han att söka rättelse genom framställning

hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.

Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd att densamma

eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens

eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium

samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på dagen

den 31 augusti 1916.

Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de framställningar

om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder, som

av omständigheterna föranledas.

8 §•

För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § omförmälas,

tillsättes en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.

Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden, i Stockholm

under loppet av oktober månad 1916, och skall densamma hava avslutat

sina arbeten senast den 15 november 1916.

9 §•

Tonnageavgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,

vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj:t. Styrelserna för

Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redarförening skall beredas

tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslag avgivits,

skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de sålunda föreslagna.

Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

10 §.

Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller dess

ordförande överlämna ej mindre de till kommerskollegium inkomna, i 7 §

omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom ämbetsverket

upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran tillhandahålla

tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos kollegium befintliga,

till grund för anteckningarna i registret eller längderna liggande

handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för nämndens arbete

erforderliga.

11 §•

1 mom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning

om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att

annan person är avgiftsskyldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldiglieten

å denne.

över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld

framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning av

påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldighet i fall, där sådan

icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall vederbörande

fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare beredas

tillfälle att yttra sig.

2 mom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar skiljaktiga

meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav

omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening

bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.

Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,

där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.

12 §.

över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av

nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift

eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som

vederbörlig tonnageavgiftslängd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

13 §.

Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna

verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden i

övrigt må hava därtill förordnat.

Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes

genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande och

minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.

Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens

sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden därtill

utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen

bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknat intyg.

14 §.

Det åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort

ske kan och senast inom utgången av november månad 1916:

a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta utdrag

av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens

beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som hos nämnden gjort i 7 §

omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av

nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning av

kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse jämväl

innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända bestyrkt

utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande vilka

nämnden i något avseende beslutat ändring.

15 §.

över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

21

(Kungl. Maj.is förslag.)

(Utskottets förslag.)

16 §.

1 mom. Tonnageavgift inbetalas

senast den 20 december 1916 hos

Kungl. Maj:ts befallningshavande i

det län, där det fartyg, för vilket

16 §.

1 mom. Tonnageavgift inbetalas

senast den 20 december 1916 hos

Kungl. Maj:ts befallningshavande i

det län, där den för fartyget i längden

upptagna hemorten är belägen.

avgiften skall erläggas, enligt lång

den har sin hemort.

Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å

statsverkets giroräkning i riksbanken i den ordning, som för inbetalning

av medel till länsstyrelse är stadgad.

Fråga om avkortning å tonnageavgift

på grund av omständighet,

som i 5 § 3 mom. sägs, prövas, på

framställning utav den avgiftsskyldige,

av den Kungl. Maj:ts befallningshavande,

hos vilken

skall inbetalas.

avgiften

Fråga om avkortning å tonnageavgift

på grund av omständighet,

som i 5 § 2 mom. sägs, prövas, på

framställning utav den avgiftsskyldige,

av den Kungl. Maj:ts befallningshavande,

hos vilken avgiften

skall inbetalas.

2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna

tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är

han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,

räknat från och med den 21 december 1916 till dess betalning sker.

3 mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,

åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att vidtaga åtgärder för

beloppets behöriga indrivning.

Utmätning för indrivni,.^

2 mom. sägs, verkställes i den

kronoutskylder är stadgad.

indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som i

ordning, som om uttagande av oguldna

17 §.

Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant

avseende skola av statskontoret utfärdas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

18 §.

Ordförande och ledamöter i tonnagea vgiftsnämnden åtnjuta ersättning

för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning

enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden

anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,

erforderliga medel.

Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium

uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder m. m.

enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

161997

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:255 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten