Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, dels ock i ämnet väckta motioner.

1916-06-04 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1916:40, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1916 kl. 8 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Oskar Eklund*,

Lyckholm, Antonsson, Bäckström, frih. Fleming, frih. Palmstierna,

Jesperson*, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune*, Källman, Jonsson i

Hökhullt, Johan Östberg*, Elof Ljunggren, Danström*, Jönsson i Revinge,

von Hofsten och Nilsson i Kristianstad.

* Icke närvarande vid justeringen av betänkandet.

Genom proposition, nr 241, av den 5 maj 1916, vilken hänvisats till

bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1016. 7 sand. 35 Käft. (Nr 40).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Förslag

till

Förordning

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade

läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,

i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen

om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas

krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd

ökning uti

a) inkomst, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt; samt

b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) hänförlig inkomst, som på grund

av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,

till följd av genom krigsläget ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad omfattning

av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantiéme, lönetillägg,

gratifikation eller under vilken annan form som helst.

Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantiéme.

3 §•

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;

b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § sägs, överstiger

det belopp, vartill motsvarande inkomst blivit vid taxeringarna till inkomstoch

förmögenhetsskatt någotdera av åren 1913 och 1914 högst beräknad; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

• Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

3

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,

bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels

ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), den vid taxeringarna

någotdera av åren 1913 och 1914 uträknade högsta inkomstprocenten.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje

inkomstkälla för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration

om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. C och D i deklarationsformuläret,

dock att inkomst under Cl beräknas allenast till den

del, som utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande

inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda

allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på

grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för

förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.

Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,

ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall

nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den

skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.

Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till

ledning vid beskattningen av krigskonjunkturvinst i form av tantiéme stadgas

i 21 §•

5 §.

Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,

som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt

förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som

uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt

i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,

att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådant

belopp, som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkstfdles

utan hänsyn till sådant avdrag.

Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan

såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i

2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar

för skattskyldighet eljest föreligga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

6 §•

Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket

sägs, överstiger motsvarande vid taxeringarna någotdera av åren 1913

och 1914 högst beräknade inkomst, kallas i denna förordning matematisk

merinkomst.

Den del därav, som har sin grund i det genom krigstillståndet framkallade

läget benämnes beskattningsbar merinkomst.

7 §•

Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga

inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.

Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma

vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

8 §•

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Tariff*.

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

16

80,000

15

12,000

17

160,000

16

25,600

19

240,000

17

40,800

21

320,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 320,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 18 kronor för varje fulla 100 kronor.

9 §.

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914

skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

räkningen av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade

beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

10 §.

o

År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och

förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas

makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,

skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda

beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan

makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.

11 §•

Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § sägs,

anses den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i

sin helhet såsom matematisk merinkomst.

12 §.

Krigskonjunkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt

de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.

13 §.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han

under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

14 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunk tursk att.

15 §.

Taxering enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera

årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse

tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonjunkturskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.

Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande

minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter

som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms

stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsattes av Konungens

befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade

i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om

tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande

senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande

om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgiftertill

ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet

härutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens

befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som

därefter inkallas vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället

för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner

sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna

för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i

21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för

krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet

med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken

formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans

namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren

1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt

för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 §, matematisk mer
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

7

inkomst såväl särskilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp

samt uträknad skatt. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag

angivas därjämte bolagets kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna

såväl det löpande året som åren 1913 och 1914. Härutöver skola i

längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på

taxeringen.

17 §.

Så snart krigskonjunkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,

skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma

upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom

angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt

vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara

merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska

merinkomsten.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom uppgiven,

och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad före nämndens

sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet

eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet framkallade

läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma

med till nämnden ställda erinringar iämte den utredning i ärendet han

vill åberopa.

18 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens

befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden

och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,

än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande

jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,

som för taxeringens verkställande må erfordras.

Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller

eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet

framkallade ’ läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke

rum.

19 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket

han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut

blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han

skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens

vederbörande befallningshavande att, då framställning därom göres, till

Konungens befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända

för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och

krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges

taxering.

20 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde föres protokoll angående

de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför

nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av

två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må

densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två

av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.

Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten

och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda

kolumner i krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande

och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den

eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.

Protokollsföraren hos nämnden åligger att ofördröjligen, efter det

protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering

avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda

eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska

merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens

befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev

översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad

honom rörer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid

beskattats för tantieme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat

formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under

litt. Cl i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med

angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års

taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de

grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje

hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1,000

kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan

föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna

skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.

3 mom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens

befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela

upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonj unkturskatt, såvitt

honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan

anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans

ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.

4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven

tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga

taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt

böte den försumlige tjugufem kronor.

Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten

att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till

böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonj unkturskatt, som påförcs

den skattskyldige.

Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och

uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.

Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning

mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,

Bihang till Riksdagens protokoll 1916. 7 sarnl. 35 käft. (Nr 40.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering sägs.

5 mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,

uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i

9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

för motsvarande fall är stadgat.

22 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering

till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes

försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader

har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallni0ngshavande anvisa erforderliga medel.

A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd

är stadgat.

Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av

landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad

ledighet från vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta,

avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

23 §.

Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade

skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings

verkställande.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och

magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna

för året.

24 §.

över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt

bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutekottets betänkande Nr 40.

11

heten, att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,

icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.

Besvären skola, ställda till Kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på

sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden

och av taxeringslängderna, såvitt den överklagade taxeringen

angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder

Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens

befallningshavande till Kammarrätten förteckning å anförda besvär.

25 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,

skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

26 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,

krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.

Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till

inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.

Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om

överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har

uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller blivit

påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes

kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige

till belopp, som genom berörda förfarande undandraga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,

då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonjunkturskattenämnd

finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnäinnd.

Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,

antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,

men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen

i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt

enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

27 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,

57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla

jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga

kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll omförmält

mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.

28 §.

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts

av dess revisionsavdelning, finner att krigskonjunkturskatt till följd av

skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till

lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning

vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt

denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka

icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna

vid deras insändande till kammarrätten.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje

fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,

som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes

försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,

dock att för Stockholm därmed må anstå till-slutet av februari påföljande år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

13

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes

granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

30 §.

Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna

för det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.

31 §.

Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till

krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts

skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning

i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under

förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter

vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa

och billighet påkallad.

32 §.

Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst, varom

i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger rum,

och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången av det

år, varunder, jämlikt 15 §, krigstillståndet skall anses hava upphört, blivit

undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan vinst ändock

vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder för skattskyldighet.

De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit Svensk författningssamling.

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt

den 11 juni 1915.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Deklaration om tantiéme för krigsko njunkturskattetaxeringen år 191....

Fullständiga för- och tillnamn: ......................................................................

Titel: .........................................................................................................

Mantalsskrivning sort för innevarande år:.........................................................

Län: ............................................. Stad: .............................. Bote: ......

Socken, köping: ............................... Församling (i stad) ...........................

By, gård, hemman och n:r ............... Kvarter: .......................... n:r .........

med adressnummer:........................

Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögen- hetsskatt under CI i deklarationsformuläret deklarerade inkomst

utgjorde ..........................

och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda in- komstkällorna och beloppet för varje inkomstkälla)......

kronor

öre

...............

......

Summa

I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (speci- ficerade för varje inkomstkälla)...............

*

Summa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

15

kronor

Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och

Tantiémen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla):
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Särskilda upplysningar:

(Här lämnas de övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för

bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigsvinst ingår i

det deklarerade tantiémebeloppet.)

Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter klivit av mig efter

bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:

.......................................... den ........................... 191...

Namn: .....

Titel: .......

Postadress:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

17

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda tre i anledning

av propositionen väckta motioner.

I motion II: 321, av friherre Palmstierna, har yrkats, ''»att § 2 i Kungl.

Maj:ts proposition, nr 241, måtte ändras på det sätt, att även inkomst av

fast egendom underkastas krigskonjunkturbeskattning, samt att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av den i propositionen föreslagna skatteskalan,

att progressionen fortsättes över nu föreslagna gräns, och hemställes,

att vederbörande utskott måtte framlägga förslag i detta avseende».

I motion II: 322, av herr Wikström, hemställes, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 241 måtte besluta antaga ny

förordning om krigskonjunkturskatt, dock med de ändringar i Kung],

Maj:ts förslag, som innefattades i följande vid motionen fogade

»Förslag

till

Förordning om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
För

merinkomst uppkommen under år 1915, skall på grund av taxering

under år 1916 och följande år, i den mån inkomsten icke blivit genom taxering

år 1915 enligt förordningen om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad,

till staten erläggas krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

§ 2.

Med merinkomst, som i § 1 sägs, förstås i denna förordning den till inkomst-

och förmögenhetsskatt under år 1916 taxerade inkomst till den del samma

inkomst överstiger det belopp, vartill motsvarande inkomst blivit vid taxeringarna

något av åren 1913 och 1914 högst beräknad.

§ 3.

För skattskyldighet förutsattes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 6,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.)

Motion

II: 331.

Motion

II: 333.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

b) att, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets

för året till inkomstskatt taxerade inkomst, den vid taxeringarna någotdera av

åren 1913 och 1914 uträknade högsta inkomstprocenten samt därjämte att vinsten

utgör minst 5 % å bolagets år 1913 bokförda eller därefter kontant inbetalta kapital.

§ 4.

Överstiger bolags vinst 5 men icke 8 procent å kapitalet, beräknat som

i 3 § sägs, skall från aet enligt 6 § beräknade skattebeloppet avdragas:

90 %

när

inkomsten

i

förhållande

till

kapitalet

överstiger 5

men

icke 5 Vi

%

80 »

y

y

y

y

»

>

5 Vi

y

y

5 V2

y

70 »

>

y

y

y

y

>

y

5 V*

y

y

5 8/*

»

60 »

>

y

y

y

y

>

y

5»/i

y

y

6

y

50 »

y

»

y

y

y

y

y

6

y

y

6 V*

»

40 >

2>

y

y

y

y

y

y

6 >/*

y

y

6 V*

y

30 >

y

y

y

y

y

y

y

6 Va

y

y

6 */i

y

20 »

y

y

y

y

y

y

y

6*/*

y

y

7

y

10 »

y

y

y

y

y

y

y

7

y

y

8

y

§ 5.

Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga

inkomstkällor icke uppgår till 800 kronor, äger taxering icke rum.

Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma

vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

§ 6.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Beskattningsbar

ni erinkomst

Kronor,

Tariff.

Procenttal.

Skattebelopp

Kronor.

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomstbeloppen
Kronor.

800

— 0,5

4

—

—

900

— 0,75

6

75

—

1,000

— 1

10

—

2

1,200

— 1,25

15

—

3

1,400

- 1,6

21

—

5

1,600

— 2

32

—

10

1,800

— 3

54

—

10

2,100

— 4

84

—

7

3,000

— 5

150

—

9

4,000

— 6

240

—

11

5,000

— 7

350

—

13

6,000

— 8

480

—

15

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

Beskattningsbar

merinkomst

Procenttal.

Skattebelopp faller mellan de 1 ko1-1

angivna inkomst-

Kronor.

Kronor. beloppen

7,000

9

630

Kronor.

— 12: 25

10,000

—

10

1,000

— 13: 50

14,000

—

11

1,540

— 15: 50

18,000

—

12

2,160

— 16: —

24,000

—

13

3,120

— 18: —

30,000

—

14

4,200

— 18: —

40,000

—

15

6,000

— 20: —

50,000

—

16

8,000

— 19: 50

70,000

—

17

11,900

— 20: —

100,000

—

18

18,000

— 21: —

150,000

—

19

28,500

— 23: —

200,000

—

20

40,000

— 24: 33

260,000

—

21

54,600

— 26: 33

330,000

—

22

70,400

— 24: 77

500,000

—

23

115,000

— 25: —

1,000,000

—

24

240,000

— 27: —

1,500,000

—

25

375,000

—

För varje 100 kronor beräknad inkomst över 1,500,000 erlägges 25 kronor.

§ 7.

För merinkomst, som uppgår till 1,500,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 18 kronor för varje fulla 100 kronor.

§ 8.

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914 skattskyldig

påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen av

den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade beloppet

blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

§ 9.

Är fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas makarnas

sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt, skall

följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda beskattningsbara merinkomst,

men till utgörande fördelas mellan makarna i förhållande till varderas

särskilda beskattningsbara merinkomst.

§ io.

Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit till

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, anses den under löpande

året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet såsom merinkomst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

§ 11.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där lian under

året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

§ 12.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunktnrskatt.

§ 13.

Taxeringen enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera årligen

till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse tillkännagivits,

att krigstillståndet skall anses hava upphört.

Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonjunkturskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter. Konungens

befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande minst hälften

ay antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses

till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i länets

prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller suppleanterna

i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och

för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens befallningshavande

och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade i länen före

den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om tid och ställe för nämndens

sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande senast den 15 juli

allmän kungörelse samt underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter

i nämnden.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan därom

ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som därefter inkallar

vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället för

ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner sig vid

nämndens sammankomst, skall höta tjugufem kronor.

§ 14.

Genom kungörelse, som bl. a. offentliggöres i ortens tidningar, skall, genom

Konungens befallningshavandes försorg, meddelande lämnas allmänheten.

§ 15.

Skattskyldig som anser sig på grund av i § 4 lämnade föreskrifter eller

av annan anledning hava rätt fordra skattefrihet eller nedsättning i taxerad merinkomst,

äger att härom till Konungens befallningshavande före den 1 sept. insända

anmälan, åtföljd av de intyg eller andra handlingar han till stöd för sitt

yrkande vill åberopa; åliggande det aktiebolag och solidariskt bankbolag som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

21

önska komma i åtnjutande av avdrag på grund av föreskrifterna i § 4 att

särskilt angiva huruvida aktiekapitalet ökats efter år 1913 och i så fall på

vilket sätt.

De närmare bestämmelserna rörande denna kungörelses innehåll och tiden

och stället för dess offentliggörande, meddelas av Konungen.

§ 16.

Uppbörd av krigskonjunkturskatten verkställes enligt de närmare bestämmelser,

som av Konungen meddelas.

§ 17-

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna

för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar, till ledning för

krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet med

hänsyn till merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken formulär

fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans namn, för

åren 1913 och 1914 samt löpande året till inkomst- och förmögenhetsskatt samt

uträknad merinkomst och därå enligt denna förordning uträknad skatt.

För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets

kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som

åren 1913 och 1914. Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden,

som kunna inverka på taxeringen.

§ 18-

Så snart krigskonj unkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,

skall genom Konungens befallningshavandes försorg till envar i densamma upptagen

skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom angår, och skall

därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt tillsändas den

skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration uppgivna adress, där ej

annan adress senare blivit av honom uppgiven, och skall sådant brev vara till

posten avlämnat sist en månad före nämndens sammanträde.

§ 19-

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens befallningshavande

tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden och de

framställningar, som beträffande densamma inkommit från skattskyldiga, än även

de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande jämväl av prövningsnämnden

beslutade ändringar, samt övriga handlingar, som för taxeringens verkställande

må erfordras.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Motion

II: 325.

§ 20.

(Lika med § 19 i Kung! Maj:ts förslag).

§ 21.

(Lika med § 20 i Kungl. Maj:ts förslag).

§ 22—§ 32.

(Lika med § 22—§ 32 i Kungl. Maj:ts förslag).

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk Författningssamling.

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt den 11

juni 1915.»

I motion II: 325, av herr Runefors, föreslås, att riksdagen måtte

antaga ett förslag till förordning om krigstidsskatt av följande lydelse:

»Förslag till förordning om krigstidsskatt.

1 §•

Under återstående tiden för nuvarande krigstillstånd skall, enligt

bestämmelserna i denna förordning, till staten erläggas en särskild skatt,

avsedd att utgå för den ökade inkomst, någon haft under tiden för krigstillståndet.

Denna skatt benämnes krigstidsskatt, och äger taxering därtill rum

år 1916 och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket genom

nådig kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.

2 §•

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 10,000 kronor;

b) att däri ingående inkomst överstiger medeltalet av de inkomster,

som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och

1914; samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger

dels 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats,

dels ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), medeltalet

av de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 uträknade inkomstprocenterna.

3 §•

Till grund för taxering till krigstidsskatt lägges det belopp, varmed

i årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ingående inkomst

överstiger medeltalet av de i taxeringarna till sådan skatt åren 1913 och

1914 ingående inkomster.

Detta belopp kallas i denna förordning mer inkomst.

4 §•

Om merinkomsten icke uppgår till 2,000 kronor äger taxering

icke rum.

Slutar beloppet därav icke å jämna hundratal kronor, avjämnas detsamma

till närmast lägre fulla hundratal kronor.

5 §•

Krigstidsskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Taxerad

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000

4

80

6

4,000

5

200

8

6,000

6

360

10

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Taxerad

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

8,000

7

560

12

10,000

8

800

14

12,000

9

1,080

16

14,000

10

1,400

18

16,000

11

1,760

20

18,000

12

2,160

22

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

16

80,000

15

12,000

17

160,000

16

25,600

19

240,000

17

40,800

21

320,000

18

57,600

23

400,000

19

76,000

24

500,000

20

100,000

26

600,000

21

126,000

28

700,000

22

154,000

30

800,000

23

184,000

32

900,000

24

216,000

34

1,000,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 1,000,000 kronor eller däröver,

utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

6 §•

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914

skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen

av merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade beloppet

blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

7 §•

Är fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och

förmögenhetsskatt, skall till grund för beräkning av inkomst och taxerat

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

25

belopp i varje fall läggas makarnas sammanräknade inkomst och taxerade

belopp. Skola båda makarna erlägga krigstidsskatt, skall följaktligen

skatten beräknas å makarnas sammanlagda merinkomst, men till utgörande

fördelas mellan makarna i förhållande till varderas särskilda merinkomst.

8 §•

Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, anses den under

löpande året till sådan skatt taxerade inkomsten till två tredjedelar av

sitt belopp såsom merinkomst.

9 §•

Krigstidsskatten uppbäres, där ej Konungen för särskild ort annorledes

förordnar, i sammanhang med övriga för året debiterade kronoutskylder.

10 §.

Skattskyldig taxeras till krigstidsskatt å den ort, där han under

året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

11 §•

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigstidsskatt.

12 §.

Taxering enligt denna förordning verkställes av årets prövningsnämnd.

13 §.

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till

taxeringarna för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och

de i 17 § omförmälda uppgifter, till ledning för prövningsnämndens arBihang

till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

bete upprätta en längd över de i länet med hänsyn till merinkomst ifrågakommande

skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigstidsskattelängd och för vilken formulär

fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans namn.

för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren 1913

och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, merinkomst

samt uträknad skatt. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbo!ag

angivas därjämte bolagets kapital- och inkomstprocent enligt taxeringarna

såväl det löpande året som åren 1913 och 1914.

14 §.

Vid prövningsnäinndens sammanträde skola av Konungens befallningshavande

tillhandahållas krigstidsskattelängden ävensom taxeringslängder,

angivande jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, och övriga

handlingar, som för taxeringens verkställande må erfordras.

15 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket

han skall taxeras till krigstidsskatt, eller har skattskyldig förut blivit

till krigstidsskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han skall det

löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande

befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens befallningshavande

i det län, där taxering skall ske, översända för taxeringen

erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och krigstidsskattelängden

samt'' övriga handlingar angående den skattskyldiges

taxering.

16 §.

Vid prövningsnämnden s sammanträde föres särskilt protokoll angående

taxeringen till krigstidsskatt, börande protokollet justeras inför

nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av

två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må

densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två av

nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.

Nämndens beslut i fråga om den taxerade merinkomsten och uträknad

skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda kolumner i

krigstidsskattelängden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

27

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande

och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den

eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.

Genom Konungens befallningshavandes försorg skall till envar skattskyldig

översändas underrättelse om taxeringen genom utdrag av längden,

i vad honom angår, försett med besvärshänvisning.

Sådan underrättelse skall i rekommenderat brev med allmänna posten

kostnadsfritt tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade

deklaration uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av

honom uppgiven, och skall brevet vara till posten avlämnat sist fjorton

dagar efter nämndens sammanträde.

17 §.

Skattskyldig eller den som i hans ställe är enligt 9 § förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering uppgiftspliktig

åligger att på anmaning av Konungens befallningshavande och inom i

anmaningen förelagd tid meddela upplysningar till ledning för taxeringen

till krigstidsskatt såvitt honom rörer, envar i övrigt obetaget att meddela

upplysningar som kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och

skall i fråga om sådan anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering stadgas om anmaning,

som utfärdas av kronans ombud hos prövningsnämd, äga motsvarande

tillämpning.

Hörsammas icke anmaning, förloras rätten att överklaga taxeringen,

och vare därjämte den anmanade förfallen till böter, svarande mot eu

tiondedel av den krigstidsskatt, som påföres den skattskyldige. Visas giltig

ursäkt för underlåtenhet härutinnan, äger stadgad påföljd icke rum.

Har någon i meddelad upplysning mot bättre vetande uteslutit

eller till för lågt belopp upptagit inkomst, vare påföljd som i 20 § nyssberörda

förordning sägs.

18 §.

Till ersättande av kostnaderna för det arbete för taxeringen till

krigstidsskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes försorg

utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader har prövningsnämnden

att efter förslag av Konungens befallningshavande anvisa

erforderliga medel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares

tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av landskamrerare

för arbete med krigstidsskattetaxeringen beviljad ledighet från

vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta, avföras å anslaget

till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

t

19 §.

Inom femton dagar efter prövningsnämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigstidsskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade skatten, översändas

till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings verkställande.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och

magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigstidsskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna för året.

20 §..

Om besvär över taxering till krigstid sskatt gäller vad om besväi

över prövningsnämnds beslut eljest är stadgat.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

bliver någon åsatt för år, då taxering till krigstidsskatt ägt rum, skall

samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigstidsskatt eller verkställas

den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

i förekommande fall foga utdrag av krigstidsskattelängden.

22 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder, krigstidsskatt

särskilt påföras honom till behörigt belopp.

Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till

inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

29

Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om

överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigstidsskatt

enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

för motsvarande fall stadgas.

o O

23 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 56 §, 59 § 2 mom. samt

60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga om taxering till

krigstidsskatt.

24 §.

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts

av dess revisionsavdelning, finner att krigstidsskatt till följd av skrivfel,

felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till lägre

belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes hörande,

vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning vid

här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt denna

förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka icke bilagts

anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna vid

deras insändande till kammarrätten.

25 §.

Sammandrag av krigstidsskattelängderna, angivande för varje fögderi

och stad påförd krigstidsskatt, skall i enlighet med formulär, som fastställes

av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg

upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december, dock att

för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande år.

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes

granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

26 §.

Krigstidsskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna för

det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande AV 40.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Ö Ö

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonj unkturskatt

den 11 juni 1915.»

Rörande motiveringen för de motionsvis framförda förslagen får

utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.

n0tl93 Till behandling i sammanhang med ifrågavarande proposition har

utskottet jämväl förehaft en av herr Persson i Norrköping m. fl. före den

ordinarie motionstidens utgång inom andra kammaren väckt och till utskottet

hänvisad motioxi nr 193, däri motionärerna under hänvisning till

motiveringen i annan av dem väckt, till statsutskottet överlämnad motion,

II: 192, om anslag till beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor, hemställt, »att riksdagen behagade besluta, att för täckande

av ett förslagsanslag av 20,000,000 kronor må i staten för år 1917 upptagas

en utvidgad krigskonjunkturvinstbeskattning.»

utskottet. Det spörsmål utskottet i detta ärende haft att först taga i över
Merinkomst.

vägande har gällt valet av grundprincip för ifrågavarande extraordinära

beskattning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag bygger i likhet med

1915 års förordning om krigskonjunkturskatt på krigsvinstbegreppet såsom

objektiv skattegrund. I två av de väckta motionerna, II: 322, av herr

Wikström, och II: 325, av herr Runefors, har däremot skatteplikten knutits

till skattskyldigs merinkomst över huvud taget under krigstiden* Båda

motionärerna hava utöver motiveringen lämnat i detalj utarbetade författningsförslag.

Vid jämförelse dem emellan har utskottet funnit det av

herr Runefors framlagda äga ett visst företräde i formellt avseende, och

har utskottet, före intagandet av sin ståndpunkt i angivna principfråga,

inhämtat kammarrättens yttrande över detta förslag. I sitt till utskottet

avgivna yttrande har kammarrätten, på sätt dess vid detta betänkande

såsom bilaga II fogade yttrande närmare utvisar, ej blott uttalat sig emot

merinkomstbeskattningen i princip, såväl i allmänhet som under nuvarande

exceptionella förhållanden, utan även beträffande vissa delar av författningsförslaget

framställt så pass vägande anmärkningar, att ett antagande

av detta i oförändrad form får anses uteslutet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

31

Med hänsyn såväl till kammarrättens uttalande som därtill, att det

i frågans förevarande läge i varje fall icke varit utskottet möjligt att framlägga

ett i erforderliga delar omarbetat förslag, har utskottet funnit sig

icke kunna förorda någon övergång från krigskonjunkturskatt till merinkomstbeskattning.

I följd härav får utskottet, utan att vid nämnda förhållande

ingå i någon närmare granskning av herr Wikströms förslag, avstyrka

båda de omhandlade motionerna.

I detta sammanhang må för övrigt erinras, hurusom förslag i samma

riktning förelåg redan förra året i en av herr Sjöberg väckt motion, II: 251,

vilken, pa av utskottet anförda huvudsakligen praktiska grunder, blev av

riksdagen avslagen.

Vad härefter angår Kungl. Maj:ts för årets riksdag framlagda för- Tantibme.

slag till förordning om krigskonjunkturskatt, har detta i fråga om skattepliktens

objektiva omfattning bibehållit den för gällande förordning i timnet

grundläggande principen, att endast .''verklig krigsvinst skall vara föremål

för beskattning. Inom ramen för principen hava emellertid upptagits vissa

nya skatteobjekt, som gemensamt kallats tantiéme (2 §). Emot cfenna utvidgning,

som i propositionen på ett övertygande sätt motiverats, har utskottet

icke funnit något att erinra.

I den av friherre Palmstierna väckta motionen har, såvitt nu är i Inkomst av

fråga, föreslagits upptagande bland skatteobjekten jämväl av krmsvinst, Jai egen~

som ingår i inkomst av fast egendom. c ’ om''

Vid bedömandet av denna fråga är det enligt utskottets uppfattning.

icke tillfyllest att stanna vid det i och för sig obestridliga faktum,

att jordbrukarna i stor utsträckning genom export möjligheter” och inom

landet rådande höga pris å jordbruksprodukter förskaffat sig inkomst,

som avsevärt överstigit den normala, eller att ägare av skogsfastigheter

kunnat få väl betalt för sin skog. Man får ej utan vidare från krigsvinstsynpunkt

likställa merinkomst av hithörande källor med de mera påtagliga

och oftast med mindre insats av arbete och kapital vunna konjunkturvinsterna

på det egentliga affärs- och spekulationsområdet. Jordbrukarens

inkomst är enligt sin natur beroende ej blott av kanske under flera år

utan yppat resultat nedlagda kostnader och arbete utan ock av allehanda

oberäkneliga faktorer, som kunna orsaka felslagen skörd, minskad avkastning

. av ladugården och dylikt. Då det är känt, att åren 1912 och

1913 i vissa delar av landet voro för jordbruket dåliga år, vadan de bättre

inkomsterna under följande krigsår väl kunnat behövas till täckande av

bristei från de sämre åren samt till bildande av reserver för kommande

tid, vore det tvivelsutan med framsynt nationalhushållning oförenligt att

s. 32 Kontrollera mot PDF

Medeltals
beräkning.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

genom extra beskattning försvåra jordbrukarnas strävanden i nämnda

syften.

Därest inkomst av fast egendom skulle i 2 § sidoordnas med övriga

där upptagna krigsvinstkällor, torde i varje händelse detta ej kunna ske

undantagslöst. Särskilt i fråga om inkomst av skogsbruk framträder kravet

på skattefrihet eller lindring i skatten för sådant fall, att en person på en

gång säljer skog, som kanske sparats sedan många år. Ju längre tillbaka

i tiden skogens ingångsvärde är att söka, dess mindre blir i regel avdraget

därför och dess större den beskattningsbara inkomsten och merinkomsten.

Att beskatta den sistnäjnda såsom krigskonjunkturvinst skulle icke vara

billigt eller lämpligt. A andra sidan torde tillämpandet av tilläventyrs

medgivna undantag för inkomst av skogsbruk eller del därav stöta på

praktiska hinder, bland annat i svårigheten att, med nuvarande deklarationsformulär,

från inkomst av fast egendom i allmänhet avskilja däri ingående

beskattningsbar inkomst av skogsbruk.

Den grupp av skattskyldiga,» varom här kan bliva fråga, torde för

övrigt, i betraktande redan av förutsättningen för skattskyldighet av 8,000

kronors taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, ej vara av sådan

omfattning, att den statsfinansiella synpunkten bör få verka avgörande.

I sina rapporter till Kungl. Maj:t angående resultatet av 1915 års

taxering till krigskonjunkturskatt hava ej mindre än åtta länsstyrelser

ifrågasatt skatteplikt för krigsvinst av fast egendom. Då Kungl. Maj:t,

som således måste antagas hava haft denna fråga under förnyat övervägande,

ändock icke frångått sin uppfattning från ifjol att icke beskatta

inkomst av fast egendom, torde även däri viss anledning ligga att i detta

avseende följa propositionen. Enligt utskottets mening bör alltså friherre

Palmstiernas ifrågavarande förslag icke vinna avseende.

Beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i fråga om

de subjektiva förutsättningarna för skattskyldigheten (3 §) synas tillräckligt

starka skäl knappast vara anförda för övergivande av den enligt gällande

förordning tillämpade medeltalsberäkningen vid konstaterandet av merinkomsten.

Det har åberopats, att det skulle innebära en fördel för den

skattskyldige att i stället få göra ifrågakommande jämförelse med den

högre av inkomstsiffrorna enligt 1913 och 1914 års taxeringar i stället

för medeltalet av dem, samt att förändringen skulle förenkla taxeringsarbetet.

Om det förra år obestridligt, kan i det senare avseendet i allt fall

invändas, att den förenklingen, om den nu bleve av nämnvärd betydelse,

synes för dyrt köpt med den säkerligen ej oväsentliga skatteminskning,

som bleve en given följd. Och ser man saken rationellt, måste det obetingat

medgivas, att medeltalsberäkningen har goda skäl för sig, även om

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

33

den i tillämpningen skulle i något enstaka fall vålla viss ojämnhet i beskattningen.

Erinras må för övrigt, att i motsvarande utländska lagstiftning

metoden med medeltalsberäkning i hithörande hänseende flerstädes

vunnit erkännande, exempelvis i våra grannländer Norge och Danmark

samt i Tyskland. Utskottet har alltså ansett sig böra föreslå en återgång

på denna punkt till regeln i 1915 års författning. Härav föranledes

ändring i 3 § ävensom följdenligt i vissa andra paragrafer.

I den ovanberörda motionen av friherre Palmstierna ingår även yrkande

om skärpning av den i propositionen upptagna tariffen för skattens

progression, dock utan att motionären lämnat något förslag därutinnan.

Jämväl de av departementschefen i förevarande ärende tillkallade

sakkunniga hava i motiven till sitt ursprungliga förslag (Bilaga I till propositionen,

sid. 29), i syfte att »göra skatten för statsverket mera givande

och med hänsyn till beskaffenheten av de vinster man här huvuksakligen

vill träffa», uttalat sig för möjligheten att »göra skattesatserna för de högsta

inkomsterna avsevärt starkare än hittills».

Med avseende härå och ehuru Kungl. Maj:t funnit sig böra stanna

vid att tekniskt förbättra tariffen, har utskottet emellertid, från samma

synpunkter som de sakkunniga, ansett goda skäl föreligga för en måttlig

höjning av skattesatserna. Till vinnande av en jämnt avvägd skala och

erhållande av någorlunda avsevärd ökning i skatteutbytet har utskottet

låtit skärpningen börja vid beskattningsbar merinkomst över 40,000 kronor

för att redan vid 150,000 kronors merinkomst nå maximum i propositionens

tariff. Huvudtanken i förslagen om progressionens stegring har givetvis

varit den, att låta progressionen fortsätta även vid belopp över

propositionens gräns vid 320,000 kronor och efter samtidigt stigande

procent. Härutinnan har utskottet ansett en höjning av maximiprocenten

till 25 procent, som skulle uppnås först vid en beskattningsbar merinkomst

av 500,000 kronor, icke vara att betrakta såsom obillig.

De förändringar, Kungl. Maj:ts förslag innehåller utöver de ovan

omnämnda, kunna i stort sett anses avse att på olika sätt främja ett mera

effektivt och rättvist taxe ringsresultat och tarva från utskottets sida ej

något vidare omnämnande eller detaljerat tillstyrkande.

Då det emellertid av erfarenheterna från förra årets taxering till

krigskonjunkturskatt ådagalagts, att författningens tillämpning i vissa avseenden

växlat hos olika skattenäinnder, samt Kung]. Maj:ts förslag icke

torde undanröjt alla möjligheter till missförstånd, har utskottet i detta

sammanhang velat, särskilt i fråga om tolkningen av det i 18 § andra

stycket givna rättesnöret för läggningen av taxeringen, uttala sin uppfattning

om detta stadgandes rätta förstående.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35 Käft. (Nr 40.)

Progression.

Taxering.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Den för hela krigskonjunkturbeskattningen grundläggande 1 §

— »vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade

läget» — anger lagstiftarens mening att giva krigsvinstbegreppet en synnerligen

vid utsträckning.

Härav följer givetvis, att tvekan i många fall måste komma att

råda, huruvida viss inkomst skall, helt eller till någon viss del, betraktas

som krigsvinst. I sakens natur ligger ock, att rätta förhållandet i åtskilliga

fall ej låter sig exakt utrönas.

Enligt författningen skola hithörande inkomstkällors utbyten uttagas

ur deklarationerna och jämföras med motsvarande inkomster under

tidigare år, på sätt i 2—5 §§ stadgas. Då ur denna jämförelse skall

framgå storleken av den matematiska merinkomsten, samt författningen

angiver, att vid jämförelsen varje inkomstkälla skall tagas för sig, får utskottet,

på sätt riksdagen gjorde redan i fjol, understryka vikten av, att

denna uppdelning på olika inkomstkällor bliver, så långt ske kan, genomförd

och att där så erfordras — vilket särskilt torde bliva fallet i avseende

å inkomster vilka angivas under litt. C III i deklarationsforinuläret

— kompletterande upplysningar infordras från den skattskyldige

(21 § 3 mom.) eller annorledes.

Den matematiska merinkomsten skall i första hand läggas till grund

för taxeringen. Detta är den tekniska regeln. Såsom garantier mot att

härigenom merinkomster, vilka uppenbarligen icke äro beroende av krigskonjunkturen,

skola falla under skatteplikten, uppställer förordningen dels

rätten förden skattskyldige (17 §, sista stycket) att till skattenämnden ingiva

erinringar och utredning, dels ock den i 18 §, andra stycket, skattenämnden

tillerkända befogenheten att, oberoende av den skattskyldiges

eget åtgörande, bestämma, att viss matematisk merinkomst eller del därav

icke skall behandlas såsom beskattningsbar merinkomst.

Det är av synnerlig vikt, att den skattenämnden tillkommande prövningsrätten

handhaves under noggrannt iakttagande därav, att fastställandet

av beskattningsbar merinkomst till lägre belopp än den matematiska merinkomsten

må ske allenast under den i 18 § angivna förutsättningen:

»om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller eljest är för

nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått på grund ap

omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet framkallade

läget». Om detta icke framgår av handlingarna eller icke är för

nämnden känt, må nämnden ej upptaga den beskattningsbara merinkomsten

lägre än den matematiska, ändock att det måhända icke framgår av handlingar

eller är för nämnden känt, att sagda merinkomst ur positiva grunder

härleder sig från krigstillståndet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

35

Då det är av vikt, att de tveksamma gränsfallen, där nämnden saknar

positiva hållpunkter i vare sig den ena eller andra riktningen, bliva

efter enhetliga grunder behandlade, finner utskottet det angeläget, att

skattenämndernas uppmärksamhet fästes på vad nu anförts rörande innebörden

av omhandlade bestämmelse i 18 §.

Vid behandlingen av detta ärende, särskilt vad angår 2 § i författningen,

har utskottet haft under övervägande möjligheterna för skattepliktens

utsträckande i två olika avseenden, som icke i det föregående berörts.

Enligt allmänna regeln för beskattning av realisationsvinster gäller,

att vinst genom avyttring av lös egendom utan samband med rörelse eller

yrke är beskattningsbar såsom inkomst endast om den varit i säljarens

ägo kortare tid än fem år. Nu är allmänt känt, att utomordentliga

vinster under närvarande krigskonjunktur erhållits genom försäljning av

fartyg eller lotter däri, och komma i sådana fall säljarna att gå fria från

varje skatt, så snart de innehaft sina fartyg i minst fem år. Här kunna

dock, efter utskottets förmenande, uppstå fullt typiska krigsvinster, för

vilka skatteplikt synes befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av

krigsvinstbegreppet i och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa

i beskattningen.

Vidare har utskottet haft sin uppmärksamhet fäst vid ett annat med

krigskonj unkturen sammanhängande förhållande, nämligen att under krigsåren

utlänningar i stor mängd under längre eller kortare vistelse här i

landet gjort affärer med högst betydande vinster. Därest de, såsom väl i

regel är fallet, icke fylla förutsättningarna för subjektiv skattskyldighet

enligt de allmänna skattelagarna, äro de i tillfälle att, utan något bidrag

till det allmänna, åtnjuta det svenska samhällets skydd. I enstaka fall

skulle nog en strängare undersökning från taxeringsmyndigheternas sida

rörande tillvaron av nyssnämnda förutsättningar kunna leda till taxering,

men för att komma till rätta med missförhållandet i stort sett erfordras

uttryckliga lagstiftningsåtgärder, som åtminstone borde gå ut på att göra

sagda personer skattskyldiga till krigskonjunkturskatt.

Då den tid, som stått utskottet till buds efter mottagandet av propositionen,

beklagligtvis varit alltför kort för att utskottet skulle kunnat på ett

tillfredsställande sätt utreda de nu antydda spörsmålen, har utskottet måst

stanna vid att här uttala önskvärdheten av, att berörda frågor bliva genom

Kungl. Maj:ts försorg utredda, samt att de förslag, som av utredningen

kunna betingas, varda framlagda för nästkommande riksdag.

Vad härefter beträffar den av herr Persson i Norrköping m. fl. framförda

motionen, II: 193, har utskottet inhämtat, att några medel för av
-

Realisationsvinst

å fartyg.

Utlän
ningar.

Motion

II: 193.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

sedda ändamålet icke behöva beredas på den i motionen föreslagna vägen.

Då alltså förutsättningen för motionen ej längre är för handen, påkallar

densamma ej särskild åtgärd.

Slutligen må erinras, att utskottet i författningsförslaget vidtagit en

del formella justeringar utan beskaffenhet att behöva särskilt omnämnas.

Med åberopande av vad sålunda här ovan anförts får utskottet

hemställa,

l:o) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

icke kunnat oförändrat bifallas, måtte

antaga samma förslag med de ändringar, utskottets vid

detta betänkande såsom bilaga I fogade författningsförslag

utvisar;

2:o) att de i detta betänkande behandlade motionerna:
a)

II: 193, av herr Persson i Norrköping m. fl.,

b) II: 321, av friherre Palmstierna,

c) II: 322, av herr Wikström, samt

d) II: 325, av herr Runefors,

må anses vara besvarade genom vad utskottet under

l:o) hemställt; samt

3:o) att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,

att vad utskottet här ovan uttalat rörande tilllämpningen

av 18 § andra stycket måtte genom Kungl.

Maj:ts försorg, i den mån och på det sätt som finnes

lämpligt, bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 4 juni 1916.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

37

Reservationer:

1) vid 2 och. 4 §§:

av herrar K. G. Karlsson, Oskar Eklund, Bäckström, friherre Palmsiierna,

Sandler, Rune, Källman, Elof Ljunggren, Jönsson i Revinge och

Nilsson i Kristianstad, vilka anfört:

Det råder intet tvivel därom att jordbruksnäringen och skogsbruket

i likhet med andra näringsgrenar erhållit betydligt stegrade inkomster till

följd av den rådande, av kriget framkallade ekonomiska konjunkturen.

Avgivna rapporter särskilt från vissa delar av landet bära därom talande

vittnesbörd. Under dessa omständigheter manar kravet på rättvisa i beskattningen

att de fastighetsinnehavare, vilka till följd av konjunkturen åtnjutit

en behållen vinst, som under andra förhållanden icke skulle hava vunnits,

i likhet med landets övriga näringsidkare bidraga till täckande av de utgifter

staten under denna tid fått vidkännas till skydd för neutraliteten

och upprätthållande av näringsväsendets behöriga gång. Det är också vår

övertygelse, att de lantmän, vilka under kriget vunnit oförutsedda vinster,

medan tusentals medborgare till följd av prisstegringen bringats i nöd,

vilja betyga den solidaritet med landet, som deras bidrag till för alla

gemensamt utgående omkostnader får anses innebära.

Vi hava fördenskull ansett oss böra påyrka de förändringar i 2 och

4 §§ i Kungl. Maj:ts proposition varigenom nu anförda syfte synes bliva

vunnet och sålunda fastighetsinnehavare med en taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt av minst 8,000 kr. åsättas krigskonjunkturbeskattning.

Därmed förhindras också det kringgående av förordningen, som vissa bolag

med egen skog genom hög taxering av råvarans värde visat sig kunna

utföra.

Det hemställes alltså att Riksdagen, med bifall till den av friherre

Palmstierna väckta motionen, måtte besluta,

att 2 och 4 §§ i förslaget till förordning om

krigskonjunkturskatt skola få följande ändrade lydelse:

2 §•

Med vinst som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet

föranledd ökning uti

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

a) inkomst, som avses i 7 § l:o samt 3:o b), c) och

d) förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt; samt

b) sådan — — — — — —---— form

som helst.

Inkomst, varom — —-----tantiéme.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas

inkomst av varje inkomstkälla för sig och till det belopp,

varmed den vid stadgad deklaration om inkomst och

förmögenhet bör angivas under litt. A, C och D i

deklarationsformuläret, dock att inkomst under € I beräknas

allenast till den del, som utgör tantiéme.

Vid taxeringen — —-----i21§.

2) vid 8 §:

av herrar friherre Beck-Friis, Lyckholm, Antonsson, friherre Fleming,

Jesper son, Jeansson i Kalmar, Jonsson i Hökhult och von Hof sten, vilka

yrkat bifall till förevarande §, sådan densamma avfattats i den ku«gl.

propositionen; samt

3) av herr Rune.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

39

Bilaga I.

Förslag

till

Förordning

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade

läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,

i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen

om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas

krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd

ökning uti

a) inkomst, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt; samt

b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) bänförlig inkomst, som på grund

av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,

till följd av genom krigstillståndet ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

omfattning av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantiéme,

lönetillägg, gratifikation eller under vilken annan form som helst.

Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantieme.

3 §•

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;

b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra

stycket sägs, överstiger medeltalet av motsvarande inkomster, sådana de

blivit beräknade vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt åren

1913 och 1914; samt

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,

bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels

ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), inkomstprocentens

medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar

av procentens storlek.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje

inkomstkälla för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration

om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. C och D i

deklarationsformuläret, dock att inkomst under C I beräknas allenast till

den del, som utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande

inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda

allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på

grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för

förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.

Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,

ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall

nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den

skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

41

Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till

ledning vid taxering av tantiéme stadgas i 21 §.

5 §•

Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,

som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt

förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som

uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt.

i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,

att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådant

belopp, som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkställas

utan hänsyn till sådant avdrag.

Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan

såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i

2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar

för skattskyldighet eljest föreligga.

6 §•

Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket

sägs, överstiger medeltalet av motsvarande, åren 1913 och 1914 taxerade

inkomster, kallas i denna förordning matematisk merinkomst och nämnda

medeltal inkomstens medeltal.

Den del av den matematiska merinkomsten, som har sin grund i det

genom krigstillståndet framkallade läget, benämnes beskattningsbar merinkomst.

7 §■

Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga

inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.

Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma

vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

8 §.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 35 käft. (Nr 40.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Tariff.

Ökning för varje fullt

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19 .

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

20

150,000

18

27,000

22

200,000

19

38,000

24

250,000

20

50,000

26

300,000

21

63,000

28

350,000

22

77,000

30

400,000

23

92,000

32

450,000

24

108,000

34

500,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

9 §•

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914

skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen

av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade

beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

10 §.

År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och

förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas

makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,

skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda

beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan

makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

43

§ andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse

med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har

han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses den

under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet

såsom matematisk merinkomst.

Har inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag endast under ettdera

av åren 1913 och 1914 varit taxerat till inkomstskatt, anses inkomstprocenten

för det året såsom inkomstprocentens medeltal.

12 §.

Krigskonjunkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt

de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.

13 §.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han

under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

14 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunkturskatt.

15 §.

Taxering enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera

årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse

tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.

Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonj unkturskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.

Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande

minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter

som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms

stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade

i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande

senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande

om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgifter

till ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet

därutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens

befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som

därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället

för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner

sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna

för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i

21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för

krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet

med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken

formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans

namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren

1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt

för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 § andra

stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst, såväl särskilt för

varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp, samt uträknad skatt. För

inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets

kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som

åren 1913 och 1914 samt inkomstprocentens medeltal. Härutöver skola i

längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på

taxeringen.

17 §.

Så snart krigskonjunkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,

skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma

upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom

angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigs
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

45

konjunkturskattenämndens sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt

vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara

merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska

merinkomsten.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom

uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad

före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet

eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet

framkallade läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma

med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning i ärendet han

vill åberopa.

18 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens

befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskaftelängden

och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,

än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande

jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,

som för taxeringens verkställande må erfordras.

Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller

eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått

på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet

framkallade läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke

rum.

19 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket

han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut

blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han

skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande

befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens

befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända

för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges

taxering.

20 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde föres protokoll angående

de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför

nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av

två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må

densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två

av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.

Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten

och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda

kolumner i krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande

och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den

eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordna!.

Protokollsföraren hos nämnden åligger att ofördröjligen, efter det

protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering

avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda

eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska

merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens

befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev

översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad honom

rörer.

21 §.

1 viom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid

beskattats för tantiéme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat

formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under

litt C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med

angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års

taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de

grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje

hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

47

kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan

föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna

skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.

3 mom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens

befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela

upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonjunkturskatt, såvitt

honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan

anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans

ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.

4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven

tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga

taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt

böte den försumlige tjugufem kronor.

Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten

att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till

böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonjunkturskatt, som påföres

den skattskyldige.

Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och

uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.

Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning

mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,

vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering sägs.

5 mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,

uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i

9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

för motsvarande fall är stadgat.

22 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering

till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes

försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader

har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallningshavande anvisa erforderliga medel.

A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd

är stadgat.

Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av

landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad

ledighet från vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta,

avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

23 §.

Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade

skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings

verkställande.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och

magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna

för året.

24 §.

Över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt

bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständigheten,

att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,

icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på

sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden

och av taxeringslängd erna, såvitt den överklagade taxeringen

angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder

Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens

befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda besvär.

25 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

49

bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,

skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

26 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstocb

förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,

krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.

Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till

inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.

Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om

överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har

uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller blivit

påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes

kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige

till belopp, som genom berörda förfarande undan dragits.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,

då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonjunkturskattenämnd

finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnämnd.

Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,

antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,

men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen

i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt

enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

27 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,

57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga

kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll

omförmält mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.

28 §.

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts

av dess revisionsavdelning, finner att krigskonjunkturskatt till följd av

skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till

lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning

vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt

denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka

icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna

vid deras insändande till kammarrätten.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje

fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,

som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg

upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,

dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande

år.

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes

granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

30 §.

Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna

för det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.

31 §.

Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till

krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts

skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning

i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

51

förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter

vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa

och billighet påkallad.

32 §.

Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst,

varom i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger

rum, och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången

av det år, varunder, jämlikt 15 §, krigstillståndet skall anses hava upphört,

blivit undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan

vinst ändock vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder

för skattskyldighet.

De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt

den 11 juni 1915.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Deklaration om tantiéme för krigskonjunkturskattetaxeringen år 191

Fullständiga för- och tillnamn:..............

Titel:.................................................

Mantalsskrivningsort för innevarande år:

Län:...............................................

Socken, köping:.................................

By, gård, hemman och n:r..................

Stad:.................................Bote:.......

Församling (i stad)...........................

Kvarter: ...........................n:r.........

med adressnummer:........................

Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt

under CI i deklarationsformuläret deklarerade inkomst

utgjorde ..........................

och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda inkomstkällorna

och beloppet för varje inkomstkälla)......

kronor

öre

Summa

I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (specificerade

för varje inkomstkälla)...............

Summa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

53

kronor

Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och

år 1913:

Tantiemen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla):
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Särskilda upplysningar:

(Här lämnas de Övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för

bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigs vinst ingår i

det deklarerade tantiémebeloppet.)

»

Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter blivit av mig efter

bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:

..........................................den........................... 191...

Namn:.......

Titel: .......

Postadress:

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

55

Bilaga II.

Till Riksdagens Bevillningsutskott.

Genom nådig remiss den 26 innevarande maj har Kungl. Maj:t anbefallt

kammarrätten att skyndsammast avgiva och till riksdagens bevillningsutskott

överlämna av utskottet begärt yttrande över ett vid årets riksdag, i motion nr

325 i andra kammaren av herr Runefors, framställt förslag till förordning om

krigstidsskatt.

Enligt motionärens avsikt skulle berörda förslag träda i stället för Kungl.

Maj:ts för riksdagen genom proposition nr 241 framlagda förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt, och har utskottet, då motionärens förslag avsåge en

skatt å skattskyldigs merinkomst över huvud taget under krigstiden och således

vore byggt på en helt annan princip än en krigskonjunkturbeskattning, begärt

kungl. kammarrättens yttrande beträffande »ej endast de rent skattetekniska

sidorna av frågan utan även grunderna för skattskyldigheten och särskilt om och

i vad mån vissa inkomstslag borde med hänsyn till billighet och rättvisa undantagas

från skattskyldighet, exempelvis sådan inkomst av fast egendom, som härflyter

av skogsbruk, samt inkomst av aktier i inländska aktiebolag och lotter i

solidariska bankbolag».

Med anledning härav får kungl. kammarrätten anföra följande:

I motiveringen för sitt förslag har motionären bland annat åberopat de med

krigskonjunkturbeskattningens rättvisa tillämpande förenade svårigheterna, och är

kungl. kammarrätten ingalunda blind för att, såsom ock förra årets taxering till

krigskonjunkturskatt praktiskt visat, det i många fall kan vara synnerligen vanskligt

att fastställa gränsen för skatteplikten, med andra ord, att urskilja vad som

är krigsvinst eller icke. Ehuru förslaget, sådant det i motionen finnes framlagt,

innebär en förenkling av taxeringsförfarandet, torde det emellertid ur allmän beskattningssynpunkt

vara ägnat att väcka mycket starka betänkligheter.

Krigskonjunkturskatten är en extra ordinär skatt. Den bärande grunden

för densamma är, att en extraordinär inkomst, som möjligjorts genom de av

kriget skapade konjunkturerna, kan och rättvisligen även bör bära en högre andel

av de av kriget föranledda extraordinära utgifterna än annan mera normal inkomst.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed föredragande departementschefen

motiverade det för riksdagen förra året framlagda förslaget till krigskonjunkturskatt,

avböjde han ock i detta sammanhang tanken på en allmän skatteförhöjning.

Han ansåge det oriktigt att låta den särskilda skatt, varom vore fråga, träffa inkomstökning,

som ej stode i något samband med det genom världskriget skapade

läget. I princip stode han på den ståndpunkt, att endast merinkomst, som kan

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

tillskrivas krigskonjunkturerna, bör bliva föremål för den extra beskattningen. I

överensstämmelse härmed var ock förslaget så utformat, att å ena sidan endast

vissa av de inkomstgrupper, som finnas angivna i förordningen om inkomst och

förmögenhetsskatt, skulle — under i övrigt angivna förutsättningar — tagas i

beräkning vid bedömandet av om beskattningsbar merinkomst förelåge, men att å

andra sidan samma inkomstgrupper skulle ses fristående för sig, utan egentligt

sammanhang med utfallet av den skattskyldiges verksamhet i övrigt och utan

hänsyn till avkastningen av hans övriga inkomstkällor. Den nya skatten fick i

anledning härav i väsentlig grad karaktär av en objektsbeskattning.

Arets proposition om krigskonjunkturskatt är i allo byggd på samma principer.

De föreslagna ändringarna gå väsentligen ut på att trygga ett mera effektivt

genomförande av beskattningen.

Motionärens förslag till krigstidsskatt åter är, såsom utskottet erinrat, byggt

på väsentligen andra grunder. Det innefattar att — under angivna förutsättningar

— det merbelopp, den skattskyldiges samtliga inkomstkällor tillsammantagna

utvisa, skall underkastas extra beskattning. Förslaget utgör, närmare besett, ej

annat än en påbyggnad på inkomst- och förmögenhetsskatten, en rent personlig

extra inkomstskatt på vad den skattskyldige må hava haft i inkomst mer än i

medeltal under åren 1913 och 1914.

Principiellt sett synes häremot vara att erinra, att någon rationell grund

för en på dylikt sätt anordnad extra beskattning knappast torde kunna uppställas.

Merinkomsten blir i sammanhang med den förutvarande inkomsten beskattad redan

enligt gällande skatteförordning, och till följd av progressionen träffar den ökade

skatten avsevärt hårdare just merinkomsten. Något övertygande skäl för att

denna merinkomst skulle i och för sig vara så mycket bärkraftigare i skattehänseende,

att den utan obillighet kunde utöver den normala beskattningen tåla ett

extra skattetillägg, lärer ej kunna angivas. Motionärens uttalande, att den skattebetalare,

som sett sina inkomster ökade, skulle med mera jämnmod bära en tillläggsskatt

på ökningen än en extra tilläggsskatt skulle mottagas av den skattedragande,

som icke lyckliggjorts med någon inkomstökning, kan icke utan vidare

godtagas såsom allmängiltigt. Det kan möjligen äga sin riktighet för sådant fall,

då vederbörande skattebetalare är i tillfälle att använda inkomstökningen för höjning

av sin personliga levnadsstandard, men icke om han måste räkna på densamma

såsom medel att avveckla ingångna förbindelser, konsolidera sin affär eller

dylikt. I varje händelse bygger det anförda motivet alltför mycket på subjektiva

förhållanden för att kunna stödja den nya skatteprincipen.

Då det gällt att finna en starkare, objektiv grund har också motionären

måst söka denna i det av krigstillståndet framkallade läget. Medan propositionens

utgångspunkt är den mer eller mindre lättvunna vinst vissa personer kunnat

förskaffa sig tack vare nämnda läge, ser motionären frågan därjämte och kanske

mera från deras synpunkt, som den allmänna dyrtiden försatt i ett sämre ekonomiskt

läge. Om en extra beskattning skall utgå, bör man, enligt motionärens

tankegång, icke lägga last på börda, utan inskränka skattskyldigheten till dem,

som överhuvud taget under närvarande kristid fått det ekonomiskt bättre, jämfört

med senast förflutna normala år. Blotta tillvaron av merinkomst under dessa

tider bör predestinera till andel i de extraordinära bördorna. Med denna utgångspunkt

är det blott helt naturligt, att motionären kommit fram till principen att

beskatta all merinkomst utan hänsyn till något förutsatt kausalsammanhang med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 57

krigskonjunkturen. Yad kungl. kammarrätten nyss uttalat mot principen om

beskattning av merinkomst i allmänhet synes dock behålla sitt berättigande även

under förevarande exceptionella förhållanden, och även om, i betraktande av dessa,

motionärens idé i förstone kan förefalla tilltalande, visar en undersökning av möjligheterna

för idéns förverkligande, att densamma icke låter sig genomföras ens

tillnärmelsevis i den form och den omfattning motionären tänkt sig.

Tydligen har också bevillningsutskottet funnit, att undantag av skilda slag

måste göras från en eventuell skattskyldighet för merinkomst. Utskottet har sålunda,

såsom ovan antytts, särskilt ifrågasatt undantag beträffande inkomst genom

skogsbruk eller från bolag, som själva äro skattesubjekt, men uppenbarligen förutsatt

även andra. Enligt en i dessa dagar i Danmark antagen lag om extraordinär

inkomstskatt beskattas enligt regeln merinkomst såsom sådan, men har

från skatteplikten undantagits merinkomst, som har sin grund i livränta, gåva,

lotterivinst, upphörande av förpliktelse att lämna undantag, olycksfallsförsäkring

och, under vissa förhållanden, arv, varförutom, efter finansministerns prövning i

varje särskilt fall, ytterligare undantag kunna medgivas. tI Holland är hithörande

extra beskattning lagd så, att varje slags inkomstökning eller vinst presumeras

vara härledd av krigskonjunkturen och såsom sådan beskattningsbar, men är det

lämnat öppet för den skattskyldige att göra motsatsen antaglig, i vilket fall

skatteplikten bortfaller.

En uttömmande undersökning av spörsmålet om erforderliga undantag från

en eventuell krigstidsbeskattning enligt motionen har givetvis icke kunnat av

kungl. kammarrätten verkställas under den korta tid, som stått till buds. Yad

emellertid angår de av utskottet angivna exemplen, synes, i fråga om inkomst av

skogsbruk, åtminstone i vissa fall ett undantagslöst tillämpande av motionärens

regel kunna leda till obilliga konsekvenser. Om t. ex. en person på en gång säljer

en under många år sparad skog och, av eu eller annan orsak, avdrag för minskning

i skogens ingångsvärde icke erhålles vid taxeringen, blir så gott som hela

försäljningssumman taxerad såsom inkomst, och skulle följaktligen i vissa fall,

där den skattskyldiges normala årsinkomst är ringa, härigenom uppstå en mycket

stor merinkomst. Nog vore det oberättigat att lägga extra skatt på hela denna

merinkomst, som blott betyder en omvandling av en sparad kapitaltillgång.

Billigheten skulle jämväl kräva skattefrihet för ersättning i allmänhet för

ackumulerat arbete, vilken händelsevis utfallit under krigstiden, till exempel en

författares, konstnärs eller uppfinnares på en gång uppburna betalning för produkter

av flerårigt arbete, gratifikation för långvarig anställning eller tjänst, engångsarvode

för flerårigt uppdrag, ersättning för överlåtelse av upparbetad affär

eller för nedläggande av viss rörelse o. s. v. Detsamma torde ock gälla om inkomst,

som grundar sig på fleråriga föregående kapitalutlägg, som omsider burit frukt.

Obilligt vore det väl ock att merinkomsttaxera en änka eller son, som övertagit

mannens eller faderns rörelse och förut icke varit självständigt taxerad, med avseende

å hela årsinkomsten såsom merinkomst.

Vill man åter befria i ett fall av sistnämnda art, är steget ej långt till

frågan om nystartade företags skatteplikt, vilken fråga ingalunda löses genom en

mera godtycklig nedsättning, på sätt motionären föreslagit, av skatteplikten med

viss del av inkomsten.

Exemplifieringen av berättigade undantag skulle kunna flerfaldigas. Beskaffenheten

av de ovan från den danska författningen återgivna eller eljest av

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 35 höft. (Nr 40.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

kungl. kammarrätten framhållna synes emellertid redan giva vid handen såsom det

för dem och andra likartade gemensamma, att merinkomsten bottnar i helt andra

omständigheter än krigskonjunkturen. Och helt visst skulle vid den fortsatta undersökningen

ramen för den rationella skatteplikten efter hand sammanträngas, tills

den rätt nära sammanfölle just med gränsen mellan krigsvinst och icke krigsvinst.

Även om, efter en sorgfällig granskning av hithörande material, undantagsbestämmelserna

kunde bliva relativt fullständiga, är dock att märka, hurusom

förhållandet mellan regel och undantag komme att nödvändiggöra en särskild,

med hänsyn till arten av ifrågavarande undantag företagen uppdelning och reduktion

jämväl av respektive 1913 och 1914 års taxerade inkomster. Utan detta skulle

nämligen den beskattningsbara merinkomsten bliva lägre än som vederborde. En

dylik procedur bleve under alla förhållanden synnerligen besvärlig och skulle för

övrigt i vissa fall, på grund av olikheten i uppställning mellan de nuvarande

samt de för år 1913 gällande deklarationsformulären, möta hinder. Liknande

svårigheter skulle jämväl yppas i anordningen av nu gällande formulär t. ex. för

uppdelning av merinkomst av fast egendom i beskattningsbar och icke beskattningsbar

del.

Av berörda och andra skäl skulle man sannolikt till slut nödgas stanna

vid det holländska systemet att lägga bevisskyldigheten för tillvaron av undantag

helt på den skattskyldige, antingen undantagen bleve i detalj uppräknade i författningen

eller sammanfattade under beteckning av något för dem alla gemensamt

moment. Men då detta moment icke gärna kunde bliva något annat än egenskapen

av icke krigsvinst, skulle man så småningom på undantagens väg komma

fram till den princip, vilken man icke velat hava som regel.

Med tämligen stor visshet torde därför kunna antagas, att praktiken komme

att visa, hurusom motionärens förslag, behörigen modifierat, med hänsyn till

resultatet föga skulle avvika från Kungl. Maj:ts, men däremot, efter allt att döma,

visa sig förenat med betydande olägenheter i tillämpningen.

Bland ovan antydda undantag från merinkomstbeskattning har icke berörts

det andra av bevillningsutskottet omnämnda, för aktieutdelning. Enligt kungl.

kammarrättens uppfattning saknas nämligen giltiga skäl för att i detta speciella

fall fritaga aktieägare från den dubbelbeskattning, som eljest äger rum i avseende

på bolags till aktieägare utdelade inkomst. Om all merinkomst, som beror på

ökad utdelning å aktier, skulle undantagas, komme vidare det påräknade totalbeloppet

av beskattningsbar merinkomst att väsentligen nedgå. I varje fall borde

väl åtskillnad göras mellan normala utdelningar och de i många fall exceptionellt

stora dividender, som bero av krigskonjunkturen, t. ex. å rederiaktier.

Efter ovanstående erinringar mot huvudsakligen själva principen i det remitterade

förslaget har kung], kammarrätten att övergå till formerna för principens

genomförande i praktiken, till detaljerna i den föreslagna författningen.

Den i 5 § föreslagna skatteskalan är, vad beträffar belopp från och med

20,000 till och med 320,000 kronor, lika med den i propositionen upptagna. För

belopp under 20,000 kronor ger den ett för den skattskyldige mindre betungande

resultat, för belopp över 320,000 kronor ökar den åter skattesatsen ganska avsevärt.

Att märka är härvid, att Kungl. Maj:ts förslag avser beskattning av

allenast rena krigsvinster, medan motionären under sin tariff för in all merinkomst.

Kungl. kammarrätten är visserligen icke i tillfälle att exakt bedöma

tariffens avvägning, men klart är, att en skala, som skall gälla varje slag av

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

merinkomst, måste vara väsentligt mildare. All merinkomst är ingalunda lika

bärkraftig i beskattningshänseende. En normal merinkomst, beroende på exempelvis

under en följd av år i ett företag nedlagda kapitalutgifter, kan icke anses

lika skattekraftig som en tillfällig konjunkturvinst. Och om man finner betänklighet

icke möta att av den senare utkräva en avsevärd procent i skatt, kan det

knappast vara med nödig omtänksamhet om näringslivet och billighet överensstämmande

att lägga samma börda på den förstnämnda. Det vill alltså synas,

som om skattens utsträckning att träffa all merinkomst, av vad art den vara må,

borde för att ej verka alltför orättvist och betungande, vara förenad med en avsevärd

nedsättning i skattesatserna. I den danska motsvarande skatteskalan har

progressionen anknutits ej blott till merinkomstens tillväxt utan ock till storleken

av den totala taxerade inkomsten, så att samma merinkomst beskattas

strängare i den mån den utgör del av en större totalinkomst. Även denna synpunkt

torde förtjäna beaktande vid en eventuell omarbetning av tariffen.

Emot motionärens tariff kan för övrigt anmärkas, att den gjorts tillämplig

även vid bolagens beskattning. Gällande inkomstskattelagstiftning gör skatteprogressionen

beroende av inkomstens förhållande till bolagets kapital, och det

kan icke anses på något sätt motiverat att vid en beskattning enligt motionärens

förslag frångå denna princip, som för övrigt tillämpats vid den danska merinkomstbeskattningen.

Spörsmålet om taxeringsförfarandet har motionären velat lösa så, att taxeringsbestyret

lagts på Konungens befallningshavande samt vederbörande prövningsnämnder.

Konungens befallningshavande har enligt förslaget att upprätta

en mera schematiskt affattad taxeringslängd, som prövningsnämnden får lägga till

grund för den egentliga taxeringen. Det ligger i sakens natur, att det största

besväret härvid komme att vila på Konungens befallningshavande, medan nämnden,

utom i sådana fall, då den gör ändring i årets taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt, blott skulle få att stadfästa det upprättade förslaget.

Härvid måste emellertid starkt ifrågasättas om, i alla händelser i år,

Konungens befallningshavande skulle medhinna ifrågavarande arbete. I länen

sammanträda prövningsnämnderna i början av augusti, till vilken tid berörda

arbete måste vara avslutat. Ihågkommas får, att antalet eventuellt ifrågakommande

skattskyldiga bleve vida större än vid krigskonjunkturbeskattningen och

att undersökningen av varje särskilt fall bleve besvärligare, i samma mån bestämmelserna

om skattskyldigheten invecklades genom hopandet av undantag från

regeln. Tidsödande bleve särskilt, att samla upp alla erforderliga deklarationer

för 1913 och 1914, vilket med hänsyn till deras förekomst i oavgjorda besvärsmål

samt till föreskrifterna i 21 § värnskatteförordningen eller 28 § i gällande förordning

om krigskonjunkturskatt skulle påkalla vidlyftig skriftväxling. Allt som

allt synes tydligt, att Konungens befallningshavande icke skulle kunna medhinna

det förberedande arbetet. Möjligt, är även, att tiden för prövningsnämndernas

sammanträden finge utsträckas. Åtminstone för Stockholms vidkommande torde

detta bliva av nöden. Men därav följer i sin ordning, att, i varje fall i Stockholm,

uppbörden av krigstidsskatten finge ordnas på särskilt sätt, ävensom att

annan besvärsordning än den eljest för besvär över prövningsnämnds beslut gällande

behövde stadgas.

Nu angivna svårigheter lära icke kunna avhjälpas på annat sätt än genom

anordnande av ett särskilt taxeringsförfarande med särskild krigstidsskattenämnd

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

samt tilläventyrs särskilt uppbörds- och besvärsförfarande. Förslag till bestämmelser

i dessa delar har kung!, kammarrätten vid ärendets brådskande handläggning

naturligen icke varit i tillfälle att uppgöra.

En del smärre anmärkningar, hänförande sig till reglerandet av prövningsnämndens

tilltänkta uppgift, torde, med avseende å det nyss sagda, kunna förbigås.

Ej heller torde behöva beröras de konsekvenser i olika §§, som ett nytt taxeringsförfarande

skulle betinga.

För övrigt må endast påpekas, att i 8 § saknas bestämmelse för det fall,

att den skattskyldige endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit till inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst.

Härutöver må slutligen sättas i fråga, om ej regeln i 32 § i propositionen

i en eller annan form vore på sin plats även i en författning om merinkomst.

Stockholm den 30 maj 1916.

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts vägnar:

ALBERT PETERSSON. /

/ Ivar Bruze.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

162059

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt. s. 1 i texten