Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, dels ock i ämnet väckta motioner.
1916-06-04 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1916:40, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1916 kl. 8 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt,
dels ock i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Oskar Eklund*,
Lyckholm, Antonsson, Bäckström, frih. Fleming, frih. Palmstierna,
Jesperson*, Sandler, Jeansson i Kalmar, Rune*, Källman, Jonsson i
Hökhullt, Johan Östberg*, Elof Ljunggren, Danström*, Jönsson i Revinge,
von Hofsten och Nilsson i Kristianstad.
* Icke närvarande vid justeringen av betänkandet.
Genom proposition, nr 241, av den 5 maj 1916, vilken hänvisats till
bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att antaga följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1016. 7 sand. 35 Käft. (Nr 40).
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Förslag
till
Förordning
om krigskonjunkturskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade
läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,
i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen
om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas
krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §•
Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd
ökning uti
a) inkomst, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt; samt
b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) hänförlig inkomst, som på grund
av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,
till följd av genom krigsläget ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad omfattning
av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantiéme, lönetillägg,
gratifikation eller under vilken annan form som helst.
Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantiéme.
3 §•
För skattskyldighet förutsättes:
a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;
b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § sägs, överstiger
det belopp, vartill motsvarande inkomst blivit vid taxeringarna till inkomstoch
förmögenhetsskatt någotdera av åren 1913 och 1914 högst beräknad; samt
• Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
3
c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,
bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels
ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), den vid taxeringarna
någotdera av åren 1913 och 1914 uträknade högsta inkomstprocenten.
4 §•
För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje
inkomstkälla för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration
om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. C och D i deklarationsformuläret,
dock att inkomst under Cl beräknas allenast till den
del, som utgör tantiéme.
Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda
litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande
inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda
allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på
grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för
förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.
Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,
ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall
nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den
skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.
Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till
ledning vid beskattningen av krigskonjunkturvinst i form av tantiéme stadgas
i 21 §•
5 §.
Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,
som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt
förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som
uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt
i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,
att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådant
belopp, som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkstfdles
utan hänsyn till sådant avdrag.
Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan
såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i
2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar
för skattskyldighet eljest föreligga.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
6 §•
Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket
sägs, överstiger motsvarande vid taxeringarna någotdera av åren 1913
och 1914 högst beräknade inkomst, kallas i denna förordning matematisk
merinkomst.
Den del därav, som har sin grund i det genom krigstillståndet framkallade
läget benämnes beskattningsbar merinkomst.
7 §•
Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga
inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.
Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma
vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.
8 §•
Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna
Tariff*.
Beskattningsbar
merinkomst.
Kronor.
Procenttal.
Skattebelopp.
Kronor.
Ökning för varje fullt
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
16
80,000
15
12,000
17
160,000
16
25,600
19
240,000
17
40,800
21
320,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 320,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 18 kronor för varje fulla 100 kronor.
9 §.
Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914
skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid be
-
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
räkningen av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade
beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.
10 §.
o
År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och
förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas
makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,
skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda
beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan
makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.
11 §•
Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § sägs,
anses den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i
sin helhet såsom matematisk merinkomst.
12 §.
Krigskonjunkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt
de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.
13 §.
Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han
under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.
14 §.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunk tursk att.
15 §.
Taxering enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera
årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse
tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonjunkturskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens
befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.
Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande
minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter
som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna
eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms
stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.
Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsattes av Konungens
befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade
i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om
tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande
senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.
Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande
om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgiftertill
ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet
härutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens
befallningshavande bestämmas.
Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som
därefter inkallas vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället
för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner
sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.
16 §.
Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna
för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i
21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för
krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet
med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.
I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 §, matematisk mer
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
7
inkomst såväl särskilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp
samt uträknad skatt. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag
angivas därjämte bolagets kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna
såväl det löpande året som åren 1913 och 1914. Härutöver skola i
längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på
taxeringen.
17 §.
Så snart krigskonjunkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,
skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma
upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom
angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigskonjunkturskattenämndens
sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt
vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara
merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska
merinkomsten.
Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt
tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration
uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom uppgiven,
och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad före nämndens
sammanträde.
Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet
eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet framkallade
läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens
sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma
med till nämnden ställda erinringar iämte den utredning i ärendet han
vill åberopa.
18 §.
Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens
befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden
och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,
än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande
jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,
som för taxeringens verkställande må erfordras.
Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller
eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet
framkallade ’ läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke
rum.
19 §.
Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket
han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut
blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han
skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens
vederbörande befallningshavande att, då framställning därom göres, till
Konungens befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända
för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och
krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges
taxering.
20 §.
Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde föres protokoll angående
de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför
nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av
två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må
densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två
av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.
Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten
och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda
kolumner i krigskonjunkturskattelängden.
Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande
och minst två ledamöter.
Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den
eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.
Protokollsföraren hos nämnden åligger att ofördröjligen, efter det
protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering
avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda
eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska
merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens
befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev
översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad
honom rörer.
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
21 §.
1 mom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid
beskattats för tantieme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.
Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och
förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat
formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under
litt. Cl i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med
angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års
taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de
grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.
2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje
hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1,000
kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan
föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna
skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.
3 mom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens
befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela
upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonj unkturskatt, såvitt
honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan
anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans
ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.
4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven
tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga
taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.
Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt
böte den försumlige tjugufem kronor.
Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten
att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till
böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonj unkturskatt, som påförcs
den skattskyldige.
Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och
uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.
Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning
mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,
Bihang till Riksdagens protokoll 1916. 7 sarnl. 35 käft. (Nr 40.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering sägs.
5 mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,
uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i
9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
för motsvarande fall är stadgat.
22 §.
Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering
till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes
försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader
har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens
befallni0ngshavande anvisa erforderliga medel.
A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd
är stadgat.
Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande
landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av
landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad
ledighet från vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta,
avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.
23 §.
Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade
skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings
verkställande.
Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och
magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.
Krigskonjunkturskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna
för året.
24 §.
över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans
ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt
bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständig
-
Bevillningsutekottets betänkande Nr 40.
11
heten, att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,
icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.
Besvären skola, ställda till Kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på
sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,
vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.
Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden
och av taxeringslängderna, såvitt den överklagade taxeringen
angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder
Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar
med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.
Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens
befallningshavande till Kammarrätten förteckning å anförda besvär.
25 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller
bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,
skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt
eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.
26 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,
krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.
Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till
inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.
Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om
överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid
taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har
uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och
har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller blivit
påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes
kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige
till belopp, som genom berörda förfarande undandraga.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,
då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonjunkturskattenämnd
finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnäinnd.
Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,
antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,
men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen
i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt
enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.
27 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,
57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla
jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga
kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll omförmält
mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.
28 §.
Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts
av dess revisionsavdelning, finner att krigskonjunkturskatt till följd av
skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till
lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning
vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt
denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka
icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna
vid deras insändande till kammarrätten.
29 §.
Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje
fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,
som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes
försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,
dock att för Stockholm därmed må anstå till-slutet av februari påföljande år.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
13
Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes
granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret
upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket
och utdelas med allmänna tidningarna.
30 §.
Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna
för det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.
31 §.
Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till
krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts
skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning
i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under
förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter
vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa
och billighet påkallad.
32 §.
Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst, varom
i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger rum,
och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången av det
år, varunder, jämlikt 15 §, krigstillståndet skall anses hava upphört, blivit
undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan vinst ändock
vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder för skattskyldighet.
De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit Svensk författningssamling.
Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt
den 11 juni 1915.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Deklaration om tantiéme för krigsko njunkturskattetaxeringen år 191....
Fullständiga för- och tillnamn: ......................................................................
Titel: .........................................................................................................
Mantalsskrivning sort för innevarande år:.........................................................
Län: ............................................. Stad: .............................. Bote: ......
Socken, köping: ............................... Församling (i stad) ...........................
By, gård, hemman och n:r ............... Kvarter: .......................... n:r .........
med adressnummer:........................
Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögen- hetsskatt under CI i deklarationsformuläret deklarerade inkomst
utgjorde ..........................
och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda in- komstkällorna och beloppet för varje inkomstkälla)......
kronor
öre
...............
......
Summa
I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (speci- ficerade för varje inkomstkälla)...............
*
Summa
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
15
kronor
Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och
Tantiémen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla):
-
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Särskilda upplysningar:
(Här lämnas de övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för
bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigsvinst ingår i
det deklarerade tantiémebeloppet.)
Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter klivit av mig efter
bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:
.......................................... den ........................... 191...
Namn: .....
Titel: .......
Postadress:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
17
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda
statsrådsprotokoll anfört vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t, får utskottet hänvisa till propositionen.
Till utskottet hava jämväl överlämnats nedannämnda tre i anledning
av propositionen väckta motioner.
I motion II: 321, av friherre Palmstierna, har yrkats, ''»att § 2 i Kungl.
Maj:ts proposition, nr 241, måtte ändras på det sätt, att även inkomst av
fast egendom underkastas krigskonjunkturbeskattning, samt att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av den i propositionen föreslagna skatteskalan,
att progressionen fortsättes över nu föreslagna gräns, och hemställes,
att vederbörande utskott måtte framlägga förslag i detta avseende».
I motion II: 322, av herr Wikström, hemställes, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 241 måtte besluta antaga ny
förordning om krigskonjunkturskatt, dock med de ändringar i Kung],
Maj:ts förslag, som innefattades i följande vid motionen fogade
»Förslag
till
Förordning om krigskonjunkturskatt.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
För
merinkomst uppkommen under år 1915, skall på grund av taxering
under år 1916 och följande år, i den mån inkomsten icke blivit genom taxering
år 1915 enligt förordningen om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad,
till staten erläggas krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.
§ 2.
Med merinkomst, som i § 1 sägs, förstås i denna förordning den till inkomst-
och förmögenhetsskatt under år 1916 taxerade inkomst till den del samma
inkomst överstiger det belopp, vartill motsvarande inkomst blivit vid taxeringarna
något av åren 1913 och 1914 högst beräknad.
§ 3.
För skattskyldighet förutsattes:
a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 6,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.)
Motion
II: 331.
Motion
II: 333.
3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
b) att, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets
för året till inkomstskatt taxerade inkomst, den vid taxeringarna någotdera av
åren 1913 och 1914 uträknade högsta inkomstprocenten samt därjämte att vinsten
utgör minst 5 % å bolagets år 1913 bokförda eller därefter kontant inbetalta kapital.
§ 4.
Överstiger bolags vinst 5 men icke 8 procent å kapitalet, beräknat som
i 3 § sägs, skall från aet enligt 6 § beräknade skattebeloppet avdragas:
90 %
när
inkomsten
i
förhållande
till
kapitalet
överstiger 5
men
icke 5 Vi
%
80 »
y
y
y
y
»
>
5 Vi
y
y
5 V2
y
70 »
>
y
y
y
y
>
y
5 V*
y
y
5 8/*
»
60 »
>
y
y
y
y
>
y
5»/i
y
y
6
y
50 »
y
»
y
y
y
y
y
6
y
y
6 V*
»
40 >
2>
y
y
y
y
y
y
6 >/*
y
y
6 V*
y
30 >
y
y
y
y
y
y
y
6 Va
y
y
6 */i
y
20 »
y
y
y
y
y
y
y
6*/*
y
y
7
y
10 »
y
y
y
y
y
y
y
7
y
y
8
y
§ 5.
Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga
inkomstkällor icke uppgår till 800 kronor, äger taxering icke rum.
Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma
vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.
§ 6.
Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna
Beskattningsbar
ni erinkomst
Kronor,
Tariff.
Procenttal.
Skattebelopp
Kronor.
Ökning för varje fullt
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomstbeloppen
Kronor.
800
— 0,5
4
—
—
900
— 0,75
6
75
—
1,000
— 1
10
—
2
1,200
— 1,25
15
—
3
1,400
- 1,6
21
—
5
1,600
— 2
32
—
10
1,800
— 3
54
—
10
2,100
— 4
84
—
7
3,000
— 5
150
—
9
4,000
— 6
240
—
11
5,000
— 7
350
—
13
6,000
— 8
480
—
15
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Ökning för varje fullt
hundratal kronor, som
Beskattningsbar
merinkomst
Procenttal.
Skattebelopp faller mellan de 1 ko1-1
angivna inkomst-
Kronor.
Kronor. beloppen
7,000
9
630
Kronor.
— 12: 25
10,000
—
10
1,000
— 13: 50
14,000
—
11
1,540
— 15: 50
18,000
—
12
2,160
— 16: —
24,000
—
13
3,120
— 18: —
30,000
—
14
4,200
— 18: —
40,000
—
15
6,000
— 20: —
50,000
—
16
8,000
— 19: 50
70,000
—
17
11,900
— 20: —
100,000
—
18
18,000
— 21: —
150,000
—
19
28,500
— 23: —
200,000
—
20
40,000
— 24: 33
260,000
—
21
54,600
— 26: 33
330,000
—
22
70,400
— 24: 77
500,000
—
23
115,000
— 25: —
1,000,000
—
24
240,000
— 27: —
1,500,000
—
25
375,000
—
För varje 100 kronor beräknad inkomst över 1,500,000 erlägges 25 kronor.
§ 7.
För merinkomst, som uppgår till 1,500,000 kronor eller därutöver, utgör
skatten 18 kronor för varje fulla 100 kronor.
§ 8.
Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914 skattskyldig
påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen av
den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade beloppet
blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.
§ 9.
Är fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,
skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas makarnas
sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt, skall
följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda beskattningsbara merinkomst,
men till utgörande fördelas mellan makarna i förhållande till varderas
särskilda beskattningsbara merinkomst.
§ io.
Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit till
inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, anses den under löpande
året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet såsom merinkomst.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
§ 11.
Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där lian under
året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.
§ 12.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunktnrskatt.
§ 13.
Taxeringen enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera årligen
till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse tillkännagivits,
att krigstillståndet skall anses hava upphört.
Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonjunkturskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens
befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter. Konungens
befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande minst hälften
ay antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses
till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i länets
prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller suppleanterna
i stadens prövningsnämnd.
Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och
för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens befallningshavande
och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade i länen före
den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om tid och ställe för nämndens
sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande senast den 15 juli
allmän kungörelse samt underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter
i nämnden.
Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan därom
ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som därefter inkallar
vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället för
ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner sig vid
nämndens sammankomst, skall höta tjugufem kronor.
§ 14.
Genom kungörelse, som bl. a. offentliggöres i ortens tidningar, skall, genom
Konungens befallningshavandes försorg, meddelande lämnas allmänheten.
§ 15.
Skattskyldig som anser sig på grund av i § 4 lämnade föreskrifter eller
av annan anledning hava rätt fordra skattefrihet eller nedsättning i taxerad merinkomst,
äger att härom till Konungens befallningshavande före den 1 sept. insända
anmälan, åtföljd av de intyg eller andra handlingar han till stöd för sitt
yrkande vill åberopa; åliggande det aktiebolag och solidariskt bankbolag som
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
21
önska komma i åtnjutande av avdrag på grund av föreskrifterna i § 4 att
särskilt angiva huruvida aktiekapitalet ökats efter år 1913 och i så fall på
vilket sätt.
De närmare bestämmelserna rörande denna kungörelses innehåll och tiden
och stället för dess offentliggörande, meddelas av Konungen.
§ 16.
Uppbörd av krigskonjunkturskatten verkställes enligt de närmare bestämmelser,
som av Konungen meddelas.
§ 17-
Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna
för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar, till ledning för
krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet med
hänsyn till merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.
I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken formulär
fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans namn, för
åren 1913 och 1914 samt löpande året till inkomst- och förmögenhetsskatt samt
uträknad merinkomst och därå enligt denna förordning uträknad skatt.
För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets
kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som
åren 1913 och 1914. Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden,
som kunna inverka på taxeringen.
§ 18-
Så snart krigskonj unkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,
skall genom Konungens befallningshavandes försorg till envar i densamma upptagen
skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom angår, och skall
därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigskonjunkturskattenämndens
sammanträde.
Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt tillsändas den
skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration uppgivna adress, där ej
annan adress senare blivit av honom uppgiven, och skall sådant brev vara till
posten avlämnat sist en månad före nämndens sammanträde.
§ 19-
Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens befallningshavande
tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden och de
framställningar, som beträffande densamma inkommit från skattskyldiga, än även
de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande jämväl av prövningsnämnden
beslutade ändringar, samt övriga handlingar, som för taxeringens verkställande
må erfordras.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Motion
II: 325.
§ 20.
(Lika med § 19 i Kung! Maj:ts förslag).
§ 21.
(Lika med § 20 i Kungl. Maj:ts förslag).
§ 22—§ 32.
(Lika med § 22—§ 32 i Kungl. Maj:ts förslag).
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk Författningssamling.
Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt den 11
juni 1915.»
I motion II: 325, av herr Runefors, föreslås, att riksdagen måtte
antaga ett förslag till förordning om krigstidsskatt av följande lydelse:
»Förslag till förordning om krigstidsskatt.
1 §•
Under återstående tiden för nuvarande krigstillstånd skall, enligt
bestämmelserna i denna förordning, till staten erläggas en särskild skatt,
avsedd att utgå för den ökade inkomst, någon haft under tiden för krigstillståndet.
Denna skatt benämnes krigstidsskatt, och äger taxering därtill rum
år 1916 och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket genom
nådig kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.
2 §•
För skattskyldighet förutsättes:
a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 10,000 kronor;
b) att däri ingående inkomst överstiger medeltalet av de inkomster,
som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och
1914; samt
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt
bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger
dels 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats,
dels ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), medeltalet
av de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 uträknade inkomstprocenterna.
3 §•
Till grund för taxering till krigstidsskatt lägges det belopp, varmed
i årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ingående inkomst
överstiger medeltalet av de i taxeringarna till sådan skatt åren 1913 och
1914 ingående inkomster.
Detta belopp kallas i denna förordning mer inkomst.
4 §•
Om merinkomsten icke uppgår till 2,000 kronor äger taxering
icke rum.
Slutar beloppet därav icke å jämna hundratal kronor, avjämnas detsamma
till närmast lägre fulla hundratal kronor.
5 §•
Krigstidsskatt beräknas enligt denna
Tariff.
Taxerad
merinkomst.
Procenttal.
Skattebelopp.
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
2,000
4
80
6
4,000
5
200
8
6,000
6
360
10
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Taxerad
merinkomst.
Procenttal.
Skattebelopp.
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
8,000
7
560
12
10,000
8
800
14
12,000
9
1,080
16
14,000
10
1,400
18
16,000
11
1,760
20
18,000
12
2,160
22
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
16
80,000
15
12,000
17
160,000
16
25,600
19
240,000
17
40,800
21
320,000
18
57,600
23
400,000
19
76,000
24
500,000
20
100,000
26
600,000
21
126,000
28
700,000
22
154,000
30
800,000
23
184,000
32
900,000
24
216,000
34
1,000,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 1,000,000 kronor eller däröver,
utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.
6 §•
Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914
skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen
av merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade beloppet
blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.
7 §•
Är fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och
förmögenhetsskatt, skall till grund för beräkning av inkomst och taxerat
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
25
belopp i varje fall läggas makarnas sammanräknade inkomst och taxerade
belopp. Skola båda makarna erlägga krigstidsskatt, skall följaktligen
skatten beräknas å makarnas sammanlagda merinkomst, men till utgörande
fördelas mellan makarna i förhållande till varderas särskilda merinkomst.
8 §•
Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, anses den under
löpande året till sådan skatt taxerade inkomsten till två tredjedelar av
sitt belopp såsom merinkomst.
9 §•
Krigstidsskatten uppbäres, där ej Konungen för särskild ort annorledes
förordnar, i sammanhang med övriga för året debiterade kronoutskylder.
10 §.
Skattskyldig taxeras till krigstidsskatt å den ort, där han under
året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.
11 §•
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola äga tillämpning även i fråga om krigstidsskatt.
12 §.
Taxering enligt denna förordning verkställes av årets prövningsnämnd.
13 §.
Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till
taxeringarna för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och
de i 17 § omförmälda uppgifter, till ledning för prövningsnämndens arBihang
till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.) 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
bete upprätta en längd över de i länet med hänsyn till merinkomst ifrågakommande
skattskyldiga.
I denna längd, som kallas krigstidsskattelängd och för vilken formulär
fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans namn.
för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren 1913
och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, merinkomst
samt uträknad skatt. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbo!ag
angivas därjämte bolagets kapital- och inkomstprocent enligt taxeringarna
såväl det löpande året som åren 1913 och 1914.
14 §.
Vid prövningsnäinndens sammanträde skola av Konungens befallningshavande
tillhandahållas krigstidsskattelängden ävensom taxeringslängder,
angivande jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, och övriga
handlingar, som för taxeringens verkställande må erfordras.
15 §.
Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket
han skall taxeras till krigstidsskatt, eller har skattskyldig förut blivit
till krigstidsskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han skall det
löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande
befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens befallningshavande
i det län, där taxering skall ske, översända för taxeringen
erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och krigstidsskattelängden
samt'' övriga handlingar angående den skattskyldiges
taxering.
16 §.
Vid prövningsnämnden s sammanträde föres särskilt protokoll angående
taxeringen till krigstidsskatt, börande protokollet justeras inför
nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av
två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må
densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två av
nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.
Nämndens beslut i fråga om den taxerade merinkomsten och uträknad
skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda kolumner i
krigstidsskattelängden.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
27
Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande
och minst två ledamöter.
Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den
eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.
Genom Konungens befallningshavandes försorg skall till envar skattskyldig
översändas underrättelse om taxeringen genom utdrag av längden,
i vad honom angår, försett med besvärshänvisning.
Sådan underrättelse skall i rekommenderat brev med allmänna posten
kostnadsfritt tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade
deklaration uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av
honom uppgiven, och skall brevet vara till posten avlämnat sist fjorton
dagar efter nämndens sammanträde.
17 §.
Skattskyldig eller den som i hans ställe är enligt 9 § förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering uppgiftspliktig
åligger att på anmaning av Konungens befallningshavande och inom i
anmaningen förelagd tid meddela upplysningar till ledning för taxeringen
till krigstidsskatt såvitt honom rörer, envar i övrigt obetaget att meddela
upplysningar som kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och
skall i fråga om sådan anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering stadgas om anmaning,
som utfärdas av kronans ombud hos prövningsnämd, äga motsvarande
tillämpning.
Hörsammas icke anmaning, förloras rätten att överklaga taxeringen,
och vare därjämte den anmanade förfallen till böter, svarande mot eu
tiondedel av den krigstidsskatt, som påföres den skattskyldige. Visas giltig
ursäkt för underlåtenhet härutinnan, äger stadgad påföljd icke rum.
Har någon i meddelad upplysning mot bättre vetande uteslutit
eller till för lågt belopp upptagit inkomst, vare påföljd som i 20 § nyssberörda
förordning sägs.
18 §.
Till ersättande av kostnaderna för det arbete för taxeringen till
krigstidsskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes försorg
utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader har prövningsnämnden
att efter förslag av Konungens befallningshavande anvisa
erforderliga medel.
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares
tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av landskamrerare
för arbete med krigstidsskattetaxeringen beviljad ledighet från
vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta, avföras å anslaget
till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.
t
19 §.
Inom femton dagar efter prövningsnämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigstidsskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade skatten, översändas
till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings verkställande.
Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och
magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.
Krigstidsskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna för året.
20 §..
Om besvär över taxering till krigstid sskatt gäller vad om besväi
över prövningsnämnds beslut eljest är stadgat.
21 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller
bliver någon åsatt för år, då taxering till krigstidsskatt ägt rum, skall
samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigstidsskatt eller verkställas
den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
i förekommande fall foga utdrag av krigstidsskattelängden.
22 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch
förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder, krigstidsskatt
särskilt påföras honom till behörigt belopp.
Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till
inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
29
Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om
överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigstidsskatt
enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
för motsvarande fall stadgas.
o O
23 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 56 §, 59 § 2 mom. samt
60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga om taxering till
krigstidsskatt.
24 §.
Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts
av dess revisionsavdelning, finner att krigstidsskatt till följd av skrivfel,
felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till lägre
belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning vid
här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt denna
förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka icke bilagts
anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna vid
deras insändande till kammarrätten.
25 §.
Sammandrag av krigstidsskattelängderna, angivande för varje fögderi
och stad påförd krigstidsskatt, skall i enlighet med formulär, som fastställes
av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg
upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december, dock att
för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande år.
Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes
granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret
upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket
och utdelas med allmänna tidningarna.
26 §.
Krigstidsskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna för
det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.
30
Bevillningsutskottets betänkande AV 40.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Ö Ö
Genom densamma upphäves förordningen om krigskonj unkturskatt
den 11 juni 1915.»
Rörande motiveringen för de motionsvis framförda förslagen får
utskottet hänvisa till de särskilda motionerna.
n0tl93 Till behandling i sammanhang med ifrågavarande proposition har
utskottet jämväl förehaft en av herr Persson i Norrköping m. fl. före den
ordinarie motionstidens utgång inom andra kammaren väckt och till utskottet
hänvisad motioxi nr 193, däri motionärerna under hänvisning till
motiveringen i annan av dem väckt, till statsutskottet överlämnad motion,
II: 192, om anslag till beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor, hemställt, »att riksdagen behagade besluta, att för täckande
av ett förslagsanslag av 20,000,000 kronor må i staten för år 1917 upptagas
en utvidgad krigskonjunkturvinstbeskattning.»
utskottet. Det spörsmål utskottet i detta ärende haft att först taga i över
Merinkomst.
vägande har gällt valet av grundprincip för ifrågavarande extraordinära
beskattning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag bygger i likhet med
1915 års förordning om krigskonjunkturskatt på krigsvinstbegreppet såsom
objektiv skattegrund. I två av de väckta motionerna, II: 322, av herr
Wikström, och II: 325, av herr Runefors, har däremot skatteplikten knutits
till skattskyldigs merinkomst över huvud taget under krigstiden* Båda
motionärerna hava utöver motiveringen lämnat i detalj utarbetade författningsförslag.
Vid jämförelse dem emellan har utskottet funnit det av
herr Runefors framlagda äga ett visst företräde i formellt avseende, och
har utskottet, före intagandet av sin ståndpunkt i angivna principfråga,
inhämtat kammarrättens yttrande över detta förslag. I sitt till utskottet
avgivna yttrande har kammarrätten, på sätt dess vid detta betänkande
såsom bilaga II fogade yttrande närmare utvisar, ej blott uttalat sig emot
merinkomstbeskattningen i princip, såväl i allmänhet som under nuvarande
exceptionella förhållanden, utan även beträffande vissa delar av författningsförslaget
framställt så pass vägande anmärkningar, att ett antagande
av detta i oförändrad form får anses uteslutet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
31
Med hänsyn såväl till kammarrättens uttalande som därtill, att det
i frågans förevarande läge i varje fall icke varit utskottet möjligt att framlägga
ett i erforderliga delar omarbetat förslag, har utskottet funnit sig
icke kunna förorda någon övergång från krigskonjunkturskatt till merinkomstbeskattning.
I följd härav får utskottet, utan att vid nämnda förhållande
ingå i någon närmare granskning av herr Wikströms förslag, avstyrka
båda de omhandlade motionerna.
I detta sammanhang må för övrigt erinras, hurusom förslag i samma
riktning förelåg redan förra året i en av herr Sjöberg väckt motion, II: 251,
vilken, pa av utskottet anförda huvudsakligen praktiska grunder, blev av
riksdagen avslagen.
Vad härefter angår Kungl. Maj:ts för årets riksdag framlagda för- Tantibme.
slag till förordning om krigskonjunkturskatt, har detta i fråga om skattepliktens
objektiva omfattning bibehållit den för gällande förordning i timnet
grundläggande principen, att endast .''verklig krigsvinst skall vara föremål
för beskattning. Inom ramen för principen hava emellertid upptagits vissa
nya skatteobjekt, som gemensamt kallats tantiéme (2 §). Emot cfenna utvidgning,
som i propositionen på ett övertygande sätt motiverats, har utskottet
icke funnit något att erinra.
I den av friherre Palmstierna väckta motionen har, såvitt nu är i Inkomst av
fråga, föreslagits upptagande bland skatteobjekten jämväl av krmsvinst, Jai egen~
som ingår i inkomst av fast egendom. c ’ om''
Vid bedömandet av denna fråga är det enligt utskottets uppfattning.
icke tillfyllest att stanna vid det i och för sig obestridliga faktum,
att jordbrukarna i stor utsträckning genom export möjligheter” och inom
landet rådande höga pris å jordbruksprodukter förskaffat sig inkomst,
som avsevärt överstigit den normala, eller att ägare av skogsfastigheter
kunnat få väl betalt för sin skog. Man får ej utan vidare från krigsvinstsynpunkt
likställa merinkomst av hithörande källor med de mera påtagliga
och oftast med mindre insats av arbete och kapital vunna konjunkturvinsterna
på det egentliga affärs- och spekulationsområdet. Jordbrukarens
inkomst är enligt sin natur beroende ej blott av kanske under flera år
utan yppat resultat nedlagda kostnader och arbete utan ock av allehanda
oberäkneliga faktorer, som kunna orsaka felslagen skörd, minskad avkastning
. av ladugården och dylikt. Då det är känt, att åren 1912 och
1913 i vissa delar av landet voro för jordbruket dåliga år, vadan de bättre
inkomsterna under följande krigsår väl kunnat behövas till täckande av
bristei från de sämre åren samt till bildande av reserver för kommande
tid, vore det tvivelsutan med framsynt nationalhushållning oförenligt att
Medeltals
beräkning.
32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
genom extra beskattning försvåra jordbrukarnas strävanden i nämnda
syften.
Därest inkomst av fast egendom skulle i 2 § sidoordnas med övriga
där upptagna krigsvinstkällor, torde i varje händelse detta ej kunna ske
undantagslöst. Särskilt i fråga om inkomst av skogsbruk framträder kravet
på skattefrihet eller lindring i skatten för sådant fall, att en person på en
gång säljer skog, som kanske sparats sedan många år. Ju längre tillbaka
i tiden skogens ingångsvärde är att söka, dess mindre blir i regel avdraget
därför och dess större den beskattningsbara inkomsten och merinkomsten.
Att beskatta den sistnäjnda såsom krigskonjunkturvinst skulle icke vara
billigt eller lämpligt. A andra sidan torde tillämpandet av tilläventyrs
medgivna undantag för inkomst av skogsbruk eller del därav stöta på
praktiska hinder, bland annat i svårigheten att, med nuvarande deklarationsformulär,
från inkomst av fast egendom i allmänhet avskilja däri ingående
beskattningsbar inkomst av skogsbruk.
Den grupp av skattskyldiga,» varom här kan bliva fråga, torde för
övrigt, i betraktande redan av förutsättningen för skattskyldighet av 8,000
kronors taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, ej vara av sådan
omfattning, att den statsfinansiella synpunkten bör få verka avgörande.
I sina rapporter till Kungl. Maj:t angående resultatet av 1915 års
taxering till krigskonjunkturskatt hava ej mindre än åtta länsstyrelser
ifrågasatt skatteplikt för krigsvinst av fast egendom. Då Kungl. Maj:t,
som således måste antagas hava haft denna fråga under förnyat övervägande,
ändock icke frångått sin uppfattning från ifjol att icke beskatta
inkomst av fast egendom, torde även däri viss anledning ligga att i detta
avseende följa propositionen. Enligt utskottets mening bör alltså friherre
Palmstiernas ifrågavarande förslag icke vinna avseende.
Beträffande de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i fråga om
de subjektiva förutsättningarna för skattskyldigheten (3 §) synas tillräckligt
starka skäl knappast vara anförda för övergivande av den enligt gällande
förordning tillämpade medeltalsberäkningen vid konstaterandet av merinkomsten.
Det har åberopats, att det skulle innebära en fördel för den
skattskyldige att i stället få göra ifrågakommande jämförelse med den
högre av inkomstsiffrorna enligt 1913 och 1914 års taxeringar i stället
för medeltalet av dem, samt att förändringen skulle förenkla taxeringsarbetet.
Om det förra år obestridligt, kan i det senare avseendet i allt fall
invändas, att den förenklingen, om den nu bleve av nämnvärd betydelse,
synes för dyrt köpt med den säkerligen ej oväsentliga skatteminskning,
som bleve en given följd. Och ser man saken rationellt, måste det obetingat
medgivas, att medeltalsberäkningen har goda skäl för sig, även om
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
33
den i tillämpningen skulle i något enstaka fall vålla viss ojämnhet i beskattningen.
Erinras må för övrigt, att i motsvarande utländska lagstiftning
metoden med medeltalsberäkning i hithörande hänseende flerstädes
vunnit erkännande, exempelvis i våra grannländer Norge och Danmark
samt i Tyskland. Utskottet har alltså ansett sig böra föreslå en återgång
på denna punkt till regeln i 1915 års författning. Härav föranledes
ändring i 3 § ävensom följdenligt i vissa andra paragrafer.
I den ovanberörda motionen av friherre Palmstierna ingår även yrkande
om skärpning av den i propositionen upptagna tariffen för skattens
progression, dock utan att motionären lämnat något förslag därutinnan.
Jämväl de av departementschefen i förevarande ärende tillkallade
sakkunniga hava i motiven till sitt ursprungliga förslag (Bilaga I till propositionen,
sid. 29), i syfte att »göra skatten för statsverket mera givande
och med hänsyn till beskaffenheten av de vinster man här huvuksakligen
vill träffa», uttalat sig för möjligheten att »göra skattesatserna för de högsta
inkomsterna avsevärt starkare än hittills».
Med avseende härå och ehuru Kungl. Maj:t funnit sig böra stanna
vid att tekniskt förbättra tariffen, har utskottet emellertid, från samma
synpunkter som de sakkunniga, ansett goda skäl föreligga för en måttlig
höjning av skattesatserna. Till vinnande av en jämnt avvägd skala och
erhållande av någorlunda avsevärd ökning i skatteutbytet har utskottet
låtit skärpningen börja vid beskattningsbar merinkomst över 40,000 kronor
för att redan vid 150,000 kronors merinkomst nå maximum i propositionens
tariff. Huvudtanken i förslagen om progressionens stegring har givetvis
varit den, att låta progressionen fortsätta även vid belopp över
propositionens gräns vid 320,000 kronor och efter samtidigt stigande
procent. Härutinnan har utskottet ansett en höjning av maximiprocenten
till 25 procent, som skulle uppnås först vid en beskattningsbar merinkomst
av 500,000 kronor, icke vara att betrakta såsom obillig.
De förändringar, Kungl. Maj:ts förslag innehåller utöver de ovan
omnämnda, kunna i stort sett anses avse att på olika sätt främja ett mera
effektivt och rättvist taxe ringsresultat och tarva från utskottets sida ej
något vidare omnämnande eller detaljerat tillstyrkande.
Då det emellertid av erfarenheterna från förra årets taxering till
krigskonjunkturskatt ådagalagts, att författningens tillämpning i vissa avseenden
växlat hos olika skattenäinnder, samt Kung]. Maj:ts förslag icke
torde undanröjt alla möjligheter till missförstånd, har utskottet i detta
sammanhang velat, särskilt i fråga om tolkningen av det i 18 § andra
stycket givna rättesnöret för läggningen av taxeringen, uttala sin uppfattning
om detta stadgandes rätta förstående.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35 Käft. (Nr 40.)
Progression.
Taxering.
5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Den för hela krigskonjunkturbeskattningen grundläggande 1 §
— »vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade
läget» — anger lagstiftarens mening att giva krigsvinstbegreppet en synnerligen
vid utsträckning.
Härav följer givetvis, att tvekan i många fall måste komma att
råda, huruvida viss inkomst skall, helt eller till någon viss del, betraktas
som krigsvinst. I sakens natur ligger ock, att rätta förhållandet i åtskilliga
fall ej låter sig exakt utrönas.
Enligt författningen skola hithörande inkomstkällors utbyten uttagas
ur deklarationerna och jämföras med motsvarande inkomster under
tidigare år, på sätt i 2—5 §§ stadgas. Då ur denna jämförelse skall
framgå storleken av den matematiska merinkomsten, samt författningen
angiver, att vid jämförelsen varje inkomstkälla skall tagas för sig, får utskottet,
på sätt riksdagen gjorde redan i fjol, understryka vikten av, att
denna uppdelning på olika inkomstkällor bliver, så långt ske kan, genomförd
och att där så erfordras — vilket särskilt torde bliva fallet i avseende
å inkomster vilka angivas under litt. C III i deklarationsforinuläret
— kompletterande upplysningar infordras från den skattskyldige
(21 § 3 mom.) eller annorledes.
Den matematiska merinkomsten skall i första hand läggas till grund
för taxeringen. Detta är den tekniska regeln. Såsom garantier mot att
härigenom merinkomster, vilka uppenbarligen icke äro beroende av krigskonjunkturen,
skola falla under skatteplikten, uppställer förordningen dels
rätten förden skattskyldige (17 §, sista stycket) att till skattenämnden ingiva
erinringar och utredning, dels ock den i 18 §, andra stycket, skattenämnden
tillerkända befogenheten att, oberoende av den skattskyldiges
eget åtgörande, bestämma, att viss matematisk merinkomst eller del därav
icke skall behandlas såsom beskattningsbar merinkomst.
Det är av synnerlig vikt, att den skattenämnden tillkommande prövningsrätten
handhaves under noggrannt iakttagande därav, att fastställandet
av beskattningsbar merinkomst till lägre belopp än den matematiska merinkomsten
må ske allenast under den i 18 § angivna förutsättningen:
»om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller eljest är för
nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått på grund ap
omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet framkallade
läget». Om detta icke framgår av handlingarna eller icke är för
nämnden känt, må nämnden ej upptaga den beskattningsbara merinkomsten
lägre än den matematiska, ändock att det måhända icke framgår av handlingar
eller är för nämnden känt, att sagda merinkomst ur positiva grunder
härleder sig från krigstillståndet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
35
Då det är av vikt, att de tveksamma gränsfallen, där nämnden saknar
positiva hållpunkter i vare sig den ena eller andra riktningen, bliva
efter enhetliga grunder behandlade, finner utskottet det angeläget, att
skattenämndernas uppmärksamhet fästes på vad nu anförts rörande innebörden
av omhandlade bestämmelse i 18 §.
Vid behandlingen av detta ärende, särskilt vad angår 2 § i författningen,
har utskottet haft under övervägande möjligheterna för skattepliktens
utsträckande i två olika avseenden, som icke i det föregående berörts.
Enligt allmänna regeln för beskattning av realisationsvinster gäller,
att vinst genom avyttring av lös egendom utan samband med rörelse eller
yrke är beskattningsbar såsom inkomst endast om den varit i säljarens
ägo kortare tid än fem år. Nu är allmänt känt, att utomordentliga
vinster under närvarande krigskonjunktur erhållits genom försäljning av
fartyg eller lotter däri, och komma i sådana fall säljarna att gå fria från
varje skatt, så snart de innehaft sina fartyg i minst fem år. Här kunna
dock, efter utskottets förmenande, uppstå fullt typiska krigsvinster, för
vilka skatteplikt synes befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av
krigsvinstbegreppet i och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa
i beskattningen.
Vidare har utskottet haft sin uppmärksamhet fäst vid ett annat med
krigskonj unkturen sammanhängande förhållande, nämligen att under krigsåren
utlänningar i stor mängd under längre eller kortare vistelse här i
landet gjort affärer med högst betydande vinster. Därest de, såsom väl i
regel är fallet, icke fylla förutsättningarna för subjektiv skattskyldighet
enligt de allmänna skattelagarna, äro de i tillfälle att, utan något bidrag
till det allmänna, åtnjuta det svenska samhällets skydd. I enstaka fall
skulle nog en strängare undersökning från taxeringsmyndigheternas sida
rörande tillvaron av nyssnämnda förutsättningar kunna leda till taxering,
men för att komma till rätta med missförhållandet i stort sett erfordras
uttryckliga lagstiftningsåtgärder, som åtminstone borde gå ut på att göra
sagda personer skattskyldiga till krigskonjunkturskatt.
Då den tid, som stått utskottet till buds efter mottagandet av propositionen,
beklagligtvis varit alltför kort för att utskottet skulle kunnat på ett
tillfredsställande sätt utreda de nu antydda spörsmålen, har utskottet måst
stanna vid att här uttala önskvärdheten av, att berörda frågor bliva genom
Kungl. Maj:ts försorg utredda, samt att de förslag, som av utredningen
kunna betingas, varda framlagda för nästkommande riksdag.
Vad härefter beträffar den av herr Persson i Norrköping m. fl. framförda
motionen, II: 193, har utskottet inhämtat, att några medel för av
-
Realisationsvinst
å fartyg.
Utlän
ningar.
Motion
II: 193.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
sedda ändamålet icke behöva beredas på den i motionen föreslagna vägen.
Då alltså förutsättningen för motionen ej längre är för handen, påkallar
densamma ej särskild åtgärd.
Slutligen må erinras, att utskottet i författningsförslaget vidtagit en
del formella justeringar utan beskaffenhet att behöva särskilt omnämnas.
Med åberopande av vad sålunda här ovan anförts får utskottet
hemställa,
l:o) att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande förslag till förordning om krigskonjunkturskatt
icke kunnat oförändrat bifallas, måtte
antaga samma förslag med de ändringar, utskottets vid
detta betänkande såsom bilaga I fogade författningsförslag
utvisar;
2:o) att de i detta betänkande behandlade motionerna:
a)
II: 193, av herr Persson i Norrköping m. fl.,
b) II: 321, av friherre Palmstierna,
c) II: 322, av herr Wikström, samt
d) II: 325, av herr Runefors,
må anses vara besvarade genom vad utskottet under
l:o) hemställt; samt
3:o) att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,
att vad utskottet här ovan uttalat rörande tilllämpningen
av 18 § andra stycket måtte genom Kungl.
Maj:ts försorg, i den mån och på det sätt som finnes
lämpligt, bringas till vederbörandes kännedom.
Stockholm den 4 juni 1916.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
37
Reservationer:
1) vid 2 och. 4 §§:
av herrar K. G. Karlsson, Oskar Eklund, Bäckström, friherre Palmsiierna,
Sandler, Rune, Källman, Elof Ljunggren, Jönsson i Revinge och
Nilsson i Kristianstad, vilka anfört:
Det råder intet tvivel därom att jordbruksnäringen och skogsbruket
i likhet med andra näringsgrenar erhållit betydligt stegrade inkomster till
följd av den rådande, av kriget framkallade ekonomiska konjunkturen.
Avgivna rapporter särskilt från vissa delar av landet bära därom talande
vittnesbörd. Under dessa omständigheter manar kravet på rättvisa i beskattningen
att de fastighetsinnehavare, vilka till följd av konjunkturen åtnjutit
en behållen vinst, som under andra förhållanden icke skulle hava vunnits,
i likhet med landets övriga näringsidkare bidraga till täckande av de utgifter
staten under denna tid fått vidkännas till skydd för neutraliteten
och upprätthållande av näringsväsendets behöriga gång. Det är också vår
övertygelse, att de lantmän, vilka under kriget vunnit oförutsedda vinster,
medan tusentals medborgare till följd av prisstegringen bringats i nöd,
vilja betyga den solidaritet med landet, som deras bidrag till för alla
gemensamt utgående omkostnader får anses innebära.
Vi hava fördenskull ansett oss böra påyrka de förändringar i 2 och
4 §§ i Kungl. Maj:ts proposition varigenom nu anförda syfte synes bliva
vunnet och sålunda fastighetsinnehavare med en taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt av minst 8,000 kr. åsättas krigskonjunkturbeskattning.
Därmed förhindras också det kringgående av förordningen, som vissa bolag
med egen skog genom hög taxering av råvarans värde visat sig kunna
utföra.
Det hemställes alltså att Riksdagen, med bifall till den av friherre
Palmstierna väckta motionen, måtte besluta,
att 2 och 4 §§ i förslaget till förordning om
krigskonjunkturskatt skola få följande ändrade lydelse:
2 §•
Med vinst som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet
föranledd ökning uti
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
a) inkomst, som avses i 7 § l:o samt 3:o b), c) och
d) förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt; samt
b) sådan — — — — — —---— form
som helst.
Inkomst, varom — —-----tantiéme.
4 §•
För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas
inkomst av varje inkomstkälla för sig och till det belopp,
varmed den vid stadgad deklaration om inkomst och
förmögenhet bör angivas under litt. A, C och D i
deklarationsformuläret, dock att inkomst under € I beräknas
allenast till den del, som utgör tantiéme.
Vid taxeringen — —-----i21§.
2) vid 8 §:
av herrar friherre Beck-Friis, Lyckholm, Antonsson, friherre Fleming,
Jesper son, Jeansson i Kalmar, Jonsson i Hökhult och von Hof sten, vilka
yrkat bifall till förevarande §, sådan densamma avfattats i den ku«gl.
propositionen; samt
3) av herr Rune.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
39
Bilaga I.
Förslag
till
Förordning
om krigskonjunkturskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade
läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,
i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen
om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas
krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §•
Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd
ökning uti
a) inkomst, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt; samt
b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) bänförlig inkomst, som på grund
av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,
till följd av genom krigstillståndet ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
omfattning av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantiéme,
lönetillägg, gratifikation eller under vilken annan form som helst.
Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantieme.
3 §•
För skattskyldighet förutsättes:
a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;
b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra
stycket sägs, överstiger medeltalet av motsvarande inkomster, sådana de
blivit beräknade vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt åren
1913 och 1914; samt
c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,
bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels
5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels
ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), inkomstprocentens
medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar
av procentens storlek.
4 §•
För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje
inkomstkälla för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration
om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. C och D i
deklarationsformuläret, dock att inkomst under C I beräknas allenast till
den del, som utgör tantiéme.
Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda
litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande
inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda
allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på
grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för
förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.
Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,
ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall
nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den
skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
41
Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till
ledning vid taxering av tantiéme stadgas i 21 §.
5 §•
Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,
som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt
förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som
uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt.
i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,
att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådant
belopp, som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkställas
utan hänsyn till sådant avdrag.
Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan
såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i
2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar
för skattskyldighet eljest föreligga.
6 §•
Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket
sägs, överstiger medeltalet av motsvarande, åren 1913 och 1914 taxerade
inkomster, kallas i denna förordning matematisk merinkomst och nämnda
medeltal inkomstens medeltal.
Den del av den matematiska merinkomsten, som har sin grund i det
genom krigstillståndet framkallade läget, benämnes beskattningsbar merinkomst.
7 §■
Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga
inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.
Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma
vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.
8 §.
Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 35 käft. (Nr 40.)
6
42
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Tariff.
Ökning för varje fullt
Beskattningsbar
merinkomst.
Kronor.
Procenttal.
Skattebelopp.
Kronor.
hundratal kronor, som
faller mellan de i kol. 1
angivna inkomst- beloppen.
Kronor.
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
17
60,000
15
9,000
19 .
80,000
16
12,800
21
100,000
17
17,000
20
150,000
18
27,000
22
200,000
19
38,000
24
250,000
20
50,000
26
300,000
21
63,000
28
350,000
22
77,000
30
400,000
23
92,000
32
450,000
24
108,000
34
500,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller därutöver,
utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.
9 §•
Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914
skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen
av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade
beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.
10 §.
År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och
förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas
makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,
skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda
beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan
makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.
11 §•
Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
43
§ andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse
med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har
han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses den
under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet
såsom matematisk merinkomst.
Har inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag endast under ettdera
av åren 1913 och 1914 varit taxerat till inkomstskatt, anses inkomstprocenten
för det året såsom inkomstprocentens medeltal.
12 §.
Krigskonjunkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt
de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.
13 §.
Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han
under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.
14 §.
Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
skola äga tillämpning även i fråga om krigskonjunkturskatt.
15 §.
Taxering enligt denna förordning äger rum år 1916 och sedermera
årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse
tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.
Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonj unkturskattenämnd.
Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens
befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.
Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande
minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter
som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna
eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms
stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.
Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden
och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens
befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade
i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande
senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid
dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.
Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande
om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgifter
till ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet
därutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens
befallningshavande bestämmas.
Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan
därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som
därefter inkallar vederbörande suppleant.
Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället
för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner
sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.
16 §.
Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna
för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i
21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för
krigskonjunkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet
med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.
I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken
formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans
namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren
1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt
för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 § andra
stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst, såväl särskilt för
varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp, samt uträknad skatt. För
inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets
kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som
åren 1913 och 1914 samt inkomstprocentens medeltal. Härutöver skola i
längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på
taxeringen.
17 §.
Så snart krigskonjunkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,
skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma
upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom
angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigs
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
45
konjunkturskattenämndens sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt
vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara
merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska
merinkomsten.
Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt
tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration
uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom
uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad
före nämndens sammanträde.
Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet
eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet
framkallade läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens
sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma
med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning i ärendet han
vill åberopa.
18 §.
Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens
befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskaftelängden
och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,
än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängder, angivande
jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,
som för taxeringens verkställande må erfordras.
Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller
eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått
på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet
framkallade läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke
rum.
19 §.
Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch
förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket
han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut
blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han
skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande
befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens
befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända
för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och
46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges
taxering.
20 §.
Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde föres protokoll angående
de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför
nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av
två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må
densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två
av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.
Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten
och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda
kolumner i krigskonjunkturskattelängden.
Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande
och minst två ledamöter.
Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den
eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordna!.
Protokollsföraren hos nämnden åligger att ofördröjligen, efter det
protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering
avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda
eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska
merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens
befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev
översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad honom
rörer.
21 §.
1 viom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt
för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid
beskattats för tantiéme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.
Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och
förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat
formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under
litt C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med
angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års
taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de
grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.
2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje
hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
47
kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan
föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna
skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.
3 mom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens
befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela
upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonjunkturskatt, såvitt
honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan
anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans
ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.
4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven
tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga
taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.
Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt
böte den försumlige tjugufem kronor.
Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten
att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till
böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonjunkturskatt, som påföres
den skattskyldige.
Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och
uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.
Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning
mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,
vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering sägs.
5 mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,
uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i
9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
för motsvarande fall är stadgat.
22 §.
Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering
till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes
försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader
har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens
befallningshavande anvisa erforderliga medel.
A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd
är stadgat.
Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande
landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning av
landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad
ledighet från vissa tjänstegöromål förordnas att samma göromål förrätta,
avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.
23 §.
Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde
skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,
summerade i avseende å den av nämnden uträknade
skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings
verkställande.
Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och
magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.
Krigskonjunkturskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna
för året.
24 §.
Över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans
ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt
bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständigheten,
att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,
icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.
Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens
befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på
sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,
vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning.
Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden
och av taxeringslängd erna, såvitt den överklagade taxeringen
angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder
Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar
med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.
Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens
befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda besvär.
25 §.
Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens
beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
49
bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,
skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt
eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.
Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till
kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.
26 §.
Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstocb
förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,
krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.
Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till
inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.
Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om
överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid
taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har
uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och
har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller blivit
påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes
kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige
till belopp, som genom berörda förfarande undan dragits.
Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,
då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonjunkturskattenämnd
finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnämnd.
Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,
antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,
men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen
i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.
Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt
enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.
27 §.
Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,
57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 saml. 35 käft. (Nr 40.) 7
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga
kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll
omförmält mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.
28 §.
Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts
av dess revisionsavdelning, finner att krigskonjunkturskatt till följd av
skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till
lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning
vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt
denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka
icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna
vid deras insändande till kammarrätten.
29 §.
Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje
fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,
som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg
upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,
dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande
år.
Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes
granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret
upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket
och utdelas med allmänna tidningarna.
30 §.
Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna
för det år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.
31 §.
Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till
krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts
skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning
i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
51
förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter
vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa
och billighet påkallad.
32 §.
Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst,
varom i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger
rum, och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången
av det år, varunder, jämlikt 15 §, krigstillståndet skall anses hava upphört,
blivit undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan
vinst ändock vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder
för skattskyldighet.
De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt
den 11 juni 1915.
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Deklaration om tantiéme för krigskonjunkturskattetaxeringen år 191
Fullständiga för- och tillnamn:..............
Titel:.................................................
Mantalsskrivningsort för innevarande år:
Län:...............................................
Socken, köping:.................................
By, gård, hemman och n:r..................
Stad:.................................Bote:.......
Församling (i stad)...........................
Kvarter: ...........................n:r.........
med adressnummer:........................
Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt
under CI i deklarationsformuläret deklarerade inkomst
utgjorde ..........................
och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda inkomstkällorna
och beloppet för varje inkomstkälla)......
kronor
öre
Summa
I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (specificerade
för varje inkomstkälla)...............
Summa
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
53
kronor
Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och
år 1913:
Tantiemen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla):
-
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Särskilda upplysningar:
(Här lämnas de Övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för
bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigs vinst ingår i
det deklarerade tantiémebeloppet.)
»
Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter blivit av mig efter
bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:
..........................................den........................... 191...
Namn:.......
Titel: .......
Postadress:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
55
Bilaga II.
Till Riksdagens Bevillningsutskott.
Genom nådig remiss den 26 innevarande maj har Kungl. Maj:t anbefallt
kammarrätten att skyndsammast avgiva och till riksdagens bevillningsutskott
överlämna av utskottet begärt yttrande över ett vid årets riksdag, i motion nr
325 i andra kammaren av herr Runefors, framställt förslag till förordning om
krigstidsskatt.
Enligt motionärens avsikt skulle berörda förslag träda i stället för Kungl.
Maj:ts för riksdagen genom proposition nr 241 framlagda förslag till förordning
om krigskonjunkturskatt, och har utskottet, då motionärens förslag avsåge en
skatt å skattskyldigs merinkomst över huvud taget under krigstiden och således
vore byggt på en helt annan princip än en krigskonjunkturbeskattning, begärt
kungl. kammarrättens yttrande beträffande »ej endast de rent skattetekniska
sidorna av frågan utan även grunderna för skattskyldigheten och särskilt om och
i vad mån vissa inkomstslag borde med hänsyn till billighet och rättvisa undantagas
från skattskyldighet, exempelvis sådan inkomst av fast egendom, som härflyter
av skogsbruk, samt inkomst av aktier i inländska aktiebolag och lotter i
solidariska bankbolag».
Med anledning härav får kungl. kammarrätten anföra följande:
I motiveringen för sitt förslag har motionären bland annat åberopat de med
krigskonjunkturbeskattningens rättvisa tillämpande förenade svårigheterna, och är
kungl. kammarrätten ingalunda blind för att, såsom ock förra årets taxering till
krigskonjunkturskatt praktiskt visat, det i många fall kan vara synnerligen vanskligt
att fastställa gränsen för skatteplikten, med andra ord, att urskilja vad som
är krigsvinst eller icke. Ehuru förslaget, sådant det i motionen finnes framlagt,
innebär en förenkling av taxeringsförfarandet, torde det emellertid ur allmän beskattningssynpunkt
vara ägnat att väcka mycket starka betänkligheter.
Krigskonjunkturskatten är en extra ordinär skatt. Den bärande grunden
för densamma är, att en extraordinär inkomst, som möjligjorts genom de av
kriget skapade konjunkturerna, kan och rättvisligen även bör bära en högre andel
av de av kriget föranledda extraordinära utgifterna än annan mera normal inkomst.
I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed föredragande departementschefen
motiverade det för riksdagen förra året framlagda förslaget till krigskonjunkturskatt,
avböjde han ock i detta sammanhang tanken på en allmän skatteförhöjning.
Han ansåge det oriktigt att låta den särskilda skatt, varom vore fråga, träffa inkomstökning,
som ej stode i något samband med det genom världskriget skapade
läget. I princip stode han på den ståndpunkt, att endast merinkomst, som kan
56
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
tillskrivas krigskonjunkturerna, bör bliva föremål för den extra beskattningen. I
överensstämmelse härmed var ock förslaget så utformat, att å ena sidan endast
vissa av de inkomstgrupper, som finnas angivna i förordningen om inkomst och
förmögenhetsskatt, skulle — under i övrigt angivna förutsättningar — tagas i
beräkning vid bedömandet av om beskattningsbar merinkomst förelåge, men att å
andra sidan samma inkomstgrupper skulle ses fristående för sig, utan egentligt
sammanhang med utfallet av den skattskyldiges verksamhet i övrigt och utan
hänsyn till avkastningen av hans övriga inkomstkällor. Den nya skatten fick i
anledning härav i väsentlig grad karaktär av en objektsbeskattning.
Arets proposition om krigskonjunkturskatt är i allo byggd på samma principer.
De föreslagna ändringarna gå väsentligen ut på att trygga ett mera effektivt
genomförande av beskattningen.
Motionärens förslag till krigstidsskatt åter är, såsom utskottet erinrat, byggt
på väsentligen andra grunder. Det innefattar att — under angivna förutsättningar
— det merbelopp, den skattskyldiges samtliga inkomstkällor tillsammantagna
utvisa, skall underkastas extra beskattning. Förslaget utgör, närmare besett, ej
annat än en påbyggnad på inkomst- och förmögenhetsskatten, en rent personlig
extra inkomstskatt på vad den skattskyldige må hava haft i inkomst mer än i
medeltal under åren 1913 och 1914.
Principiellt sett synes häremot vara att erinra, att någon rationell grund
för en på dylikt sätt anordnad extra beskattning knappast torde kunna uppställas.
Merinkomsten blir i sammanhang med den förutvarande inkomsten beskattad redan
enligt gällande skatteförordning, och till följd av progressionen träffar den ökade
skatten avsevärt hårdare just merinkomsten. Något övertygande skäl för att
denna merinkomst skulle i och för sig vara så mycket bärkraftigare i skattehänseende,
att den utan obillighet kunde utöver den normala beskattningen tåla ett
extra skattetillägg, lärer ej kunna angivas. Motionärens uttalande, att den skattebetalare,
som sett sina inkomster ökade, skulle med mera jämnmod bära en tillläggsskatt
på ökningen än en extra tilläggsskatt skulle mottagas av den skattedragande,
som icke lyckliggjorts med någon inkomstökning, kan icke utan vidare
godtagas såsom allmängiltigt. Det kan möjligen äga sin riktighet för sådant fall,
då vederbörande skattebetalare är i tillfälle att använda inkomstökningen för höjning
av sin personliga levnadsstandard, men icke om han måste räkna på densamma
såsom medel att avveckla ingångna förbindelser, konsolidera sin affär eller
dylikt. I varje händelse bygger det anförda motivet alltför mycket på subjektiva
förhållanden för att kunna stödja den nya skatteprincipen.
Då det gällt att finna en starkare, objektiv grund har också motionären
måst söka denna i det av krigstillståndet framkallade läget. Medan propositionens
utgångspunkt är den mer eller mindre lättvunna vinst vissa personer kunnat
förskaffa sig tack vare nämnda läge, ser motionären frågan därjämte och kanske
mera från deras synpunkt, som den allmänna dyrtiden försatt i ett sämre ekonomiskt
läge. Om en extra beskattning skall utgå, bör man, enligt motionärens
tankegång, icke lägga last på börda, utan inskränka skattskyldigheten till dem,
som överhuvud taget under närvarande kristid fått det ekonomiskt bättre, jämfört
med senast förflutna normala år. Blotta tillvaron av merinkomst under dessa
tider bör predestinera till andel i de extraordinära bördorna. Med denna utgångspunkt
är det blott helt naturligt, att motionären kommit fram till principen att
beskatta all merinkomst utan hänsyn till något förutsatt kausalsammanhang med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40. 57
krigskonjunkturen. Yad kungl. kammarrätten nyss uttalat mot principen om
beskattning av merinkomst i allmänhet synes dock behålla sitt berättigande även
under förevarande exceptionella förhållanden, och även om, i betraktande av dessa,
motionärens idé i förstone kan förefalla tilltalande, visar en undersökning av möjligheterna
för idéns förverkligande, att densamma icke låter sig genomföras ens
tillnärmelsevis i den form och den omfattning motionären tänkt sig.
Tydligen har också bevillningsutskottet funnit, att undantag av skilda slag
måste göras från en eventuell skattskyldighet för merinkomst. Utskottet har sålunda,
såsom ovan antytts, särskilt ifrågasatt undantag beträffande inkomst genom
skogsbruk eller från bolag, som själva äro skattesubjekt, men uppenbarligen förutsatt
även andra. Enligt en i dessa dagar i Danmark antagen lag om extraordinär
inkomstskatt beskattas enligt regeln merinkomst såsom sådan, men har
från skatteplikten undantagits merinkomst, som har sin grund i livränta, gåva,
lotterivinst, upphörande av förpliktelse att lämna undantag, olycksfallsförsäkring
och, under vissa förhållanden, arv, varförutom, efter finansministerns prövning i
varje särskilt fall, ytterligare undantag kunna medgivas. tI Holland är hithörande
extra beskattning lagd så, att varje slags inkomstökning eller vinst presumeras
vara härledd av krigskonjunkturen och såsom sådan beskattningsbar, men är det
lämnat öppet för den skattskyldige att göra motsatsen antaglig, i vilket fall
skatteplikten bortfaller.
En uttömmande undersökning av spörsmålet om erforderliga undantag från
en eventuell krigstidsbeskattning enligt motionen har givetvis icke kunnat av
kungl. kammarrätten verkställas under den korta tid, som stått till buds. Yad
emellertid angår de av utskottet angivna exemplen, synes, i fråga om inkomst av
skogsbruk, åtminstone i vissa fall ett undantagslöst tillämpande av motionärens
regel kunna leda till obilliga konsekvenser. Om t. ex. en person på en gång säljer
en under många år sparad skog och, av eu eller annan orsak, avdrag för minskning
i skogens ingångsvärde icke erhålles vid taxeringen, blir så gott som hela
försäljningssumman taxerad såsom inkomst, och skulle följaktligen i vissa fall,
där den skattskyldiges normala årsinkomst är ringa, härigenom uppstå en mycket
stor merinkomst. Nog vore det oberättigat att lägga extra skatt på hela denna
merinkomst, som blott betyder en omvandling av en sparad kapitaltillgång.
Billigheten skulle jämväl kräva skattefrihet för ersättning i allmänhet för
ackumulerat arbete, vilken händelsevis utfallit under krigstiden, till exempel en
författares, konstnärs eller uppfinnares på en gång uppburna betalning för produkter
av flerårigt arbete, gratifikation för långvarig anställning eller tjänst, engångsarvode
för flerårigt uppdrag, ersättning för överlåtelse av upparbetad affär
eller för nedläggande av viss rörelse o. s. v. Detsamma torde ock gälla om inkomst,
som grundar sig på fleråriga föregående kapitalutlägg, som omsider burit frukt.
Obilligt vore det väl ock att merinkomsttaxera en änka eller son, som övertagit
mannens eller faderns rörelse och förut icke varit självständigt taxerad, med avseende
å hela årsinkomsten såsom merinkomst.
Vill man åter befria i ett fall av sistnämnda art, är steget ej långt till
frågan om nystartade företags skatteplikt, vilken fråga ingalunda löses genom en
mera godtycklig nedsättning, på sätt motionären föreslagit, av skatteplikten med
viss del av inkomsten.
Exemplifieringen av berättigade undantag skulle kunna flerfaldigas. Beskaffenheten
av de ovan från den danska författningen återgivna eller eljest av
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 7 samt. 35 höft. (Nr 40.) 8
58
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
kungl. kammarrätten framhållna synes emellertid redan giva vid handen såsom det
för dem och andra likartade gemensamma, att merinkomsten bottnar i helt andra
omständigheter än krigskonjunkturen. Och helt visst skulle vid den fortsatta undersökningen
ramen för den rationella skatteplikten efter hand sammanträngas, tills
den rätt nära sammanfölle just med gränsen mellan krigsvinst och icke krigsvinst.
Även om, efter en sorgfällig granskning av hithörande material, undantagsbestämmelserna
kunde bliva relativt fullständiga, är dock att märka, hurusom
förhållandet mellan regel och undantag komme att nödvändiggöra en särskild,
med hänsyn till arten av ifrågavarande undantag företagen uppdelning och reduktion
jämväl av respektive 1913 och 1914 års taxerade inkomster. Utan detta skulle
nämligen den beskattningsbara merinkomsten bliva lägre än som vederborde. En
dylik procedur bleve under alla förhållanden synnerligen besvärlig och skulle för
övrigt i vissa fall, på grund av olikheten i uppställning mellan de nuvarande
samt de för år 1913 gällande deklarationsformulären, möta hinder. Liknande
svårigheter skulle jämväl yppas i anordningen av nu gällande formulär t. ex. för
uppdelning av merinkomst av fast egendom i beskattningsbar och icke beskattningsbar
del.
Av berörda och andra skäl skulle man sannolikt till slut nödgas stanna
vid det holländska systemet att lägga bevisskyldigheten för tillvaron av undantag
helt på den skattskyldige, antingen undantagen bleve i detalj uppräknade i författningen
eller sammanfattade under beteckning av något för dem alla gemensamt
moment. Men då detta moment icke gärna kunde bliva något annat än egenskapen
av icke krigsvinst, skulle man så småningom på undantagens väg komma
fram till den princip, vilken man icke velat hava som regel.
Med tämligen stor visshet torde därför kunna antagas, att praktiken komme
att visa, hurusom motionärens förslag, behörigen modifierat, med hänsyn till
resultatet föga skulle avvika från Kungl. Maj:ts, men däremot, efter allt att döma,
visa sig förenat med betydande olägenheter i tillämpningen.
Bland ovan antydda undantag från merinkomstbeskattning har icke berörts
det andra av bevillningsutskottet omnämnda, för aktieutdelning. Enligt kungl.
kammarrättens uppfattning saknas nämligen giltiga skäl för att i detta speciella
fall fritaga aktieägare från den dubbelbeskattning, som eljest äger rum i avseende
på bolags till aktieägare utdelade inkomst. Om all merinkomst, som beror på
ökad utdelning å aktier, skulle undantagas, komme vidare det påräknade totalbeloppet
av beskattningsbar merinkomst att väsentligen nedgå. I varje fall borde
väl åtskillnad göras mellan normala utdelningar och de i många fall exceptionellt
stora dividender, som bero av krigskonjunkturen, t. ex. å rederiaktier.
Efter ovanstående erinringar mot huvudsakligen själva principen i det remitterade
förslaget har kung], kammarrätten att övergå till formerna för principens
genomförande i praktiken, till detaljerna i den föreslagna författningen.
Den i 5 § föreslagna skatteskalan är, vad beträffar belopp från och med
20,000 till och med 320,000 kronor, lika med den i propositionen upptagna. För
belopp under 20,000 kronor ger den ett för den skattskyldige mindre betungande
resultat, för belopp över 320,000 kronor ökar den åter skattesatsen ganska avsevärt.
Att märka är härvid, att Kungl. Maj:ts förslag avser beskattning av
allenast rena krigsvinster, medan motionären under sin tariff för in all merinkomst.
Kungl. kammarrätten är visserligen icke i tillfälle att exakt bedöma
tariffens avvägning, men klart är, att en skala, som skall gälla varje slag av
opaginerad Kontrollera mot PDF
59
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
merinkomst, måste vara väsentligt mildare. All merinkomst är ingalunda lika
bärkraftig i beskattningshänseende. En normal merinkomst, beroende på exempelvis
under en följd av år i ett företag nedlagda kapitalutgifter, kan icke anses
lika skattekraftig som en tillfällig konjunkturvinst. Och om man finner betänklighet
icke möta att av den senare utkräva en avsevärd procent i skatt, kan det
knappast vara med nödig omtänksamhet om näringslivet och billighet överensstämmande
att lägga samma börda på den förstnämnda. Det vill alltså synas,
som om skattens utsträckning att träffa all merinkomst, av vad art den vara må,
borde för att ej verka alltför orättvist och betungande, vara förenad med en avsevärd
nedsättning i skattesatserna. I den danska motsvarande skatteskalan har
progressionen anknutits ej blott till merinkomstens tillväxt utan ock till storleken
av den totala taxerade inkomsten, så att samma merinkomst beskattas
strängare i den mån den utgör del av en större totalinkomst. Även denna synpunkt
torde förtjäna beaktande vid en eventuell omarbetning av tariffen.
Emot motionärens tariff kan för övrigt anmärkas, att den gjorts tillämplig
även vid bolagens beskattning. Gällande inkomstskattelagstiftning gör skatteprogressionen
beroende av inkomstens förhållande till bolagets kapital, och det
kan icke anses på något sätt motiverat att vid en beskattning enligt motionärens
förslag frångå denna princip, som för övrigt tillämpats vid den danska merinkomstbeskattningen.
Spörsmålet om taxeringsförfarandet har motionären velat lösa så, att taxeringsbestyret
lagts på Konungens befallningshavande samt vederbörande prövningsnämnder.
Konungens befallningshavande har enligt förslaget att upprätta
en mera schematiskt affattad taxeringslängd, som prövningsnämnden får lägga till
grund för den egentliga taxeringen. Det ligger i sakens natur, att det största
besväret härvid komme att vila på Konungens befallningshavande, medan nämnden,
utom i sådana fall, då den gör ändring i årets taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt, blott skulle få att stadfästa det upprättade förslaget.
Härvid måste emellertid starkt ifrågasättas om, i alla händelser i år,
Konungens befallningshavande skulle medhinna ifrågavarande arbete. I länen
sammanträda prövningsnämnderna i början av augusti, till vilken tid berörda
arbete måste vara avslutat. Ihågkommas får, att antalet eventuellt ifrågakommande
skattskyldiga bleve vida större än vid krigskonjunkturbeskattningen och
att undersökningen av varje särskilt fall bleve besvärligare, i samma mån bestämmelserna
om skattskyldigheten invecklades genom hopandet av undantag från
regeln. Tidsödande bleve särskilt, att samla upp alla erforderliga deklarationer
för 1913 och 1914, vilket med hänsyn till deras förekomst i oavgjorda besvärsmål
samt till föreskrifterna i 21 § värnskatteförordningen eller 28 § i gällande förordning
om krigskonjunkturskatt skulle påkalla vidlyftig skriftväxling. Allt som
allt synes tydligt, att Konungens befallningshavande icke skulle kunna medhinna
det förberedande arbetet. Möjligt, är även, att tiden för prövningsnämndernas
sammanträden finge utsträckas. Åtminstone för Stockholms vidkommande torde
detta bliva av nöden. Men därav följer i sin ordning, att, i varje fall i Stockholm,
uppbörden av krigstidsskatten finge ordnas på särskilt sätt, ävensom att
annan besvärsordning än den eljest för besvär över prövningsnämnds beslut gällande
behövde stadgas.
Nu angivna svårigheter lära icke kunna avhjälpas på annat sätt än genom
anordnande av ett särskilt taxeringsförfarande med särskild krigstidsskattenämnd
60
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
samt tilläventyrs särskilt uppbörds- och besvärsförfarande. Förslag till bestämmelser
i dessa delar har kung!, kammarrätten vid ärendets brådskande handläggning
naturligen icke varit i tillfälle att uppgöra.
En del smärre anmärkningar, hänförande sig till reglerandet av prövningsnämndens
tilltänkta uppgift, torde, med avseende å det nyss sagda, kunna förbigås.
Ej heller torde behöva beröras de konsekvenser i olika §§, som ett nytt taxeringsförfarande
skulle betinga.
För övrigt må endast påpekas, att i 8 § saknas bestämmelse för det fall,
att den skattskyldige endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit till inkomst-
och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst.
Härutöver må slutligen sättas i fråga, om ej regeln i 32 § i propositionen
i en eller annan form vore på sin plats även i en författning om merinkomst.
Stockholm den 30 maj 1916.
På Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts vägnar:
ALBERT PETERSSON. /
/ Ivar Bruze.
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
162059
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1916:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt. s. 1 i texten