Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av särskilda motioner om ändrad lydelse av § 13 b) i förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 29 mom. 1 b) i förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 24 d) i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd och § 10 b) i förordningen om landsting.

1916-02-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1916:5, Utlåtande, i anledning av särskilda motioner om ändrad lydelse av § 13 b) i förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 29 mom. 1 b) i förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 24 d) i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd och § 10 b) i förordningen om landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1916 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av särskilda motioner

om ändrad lydelse av § 13 b) i förordningen

om kommunalstyrelse på landet, § 29 mom. 1 b) i

förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 24 d) i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd och § 10 b) i förordningen om landsting.

Närvarande: herrar Edén, Clason, Hellberg, K. J. Ekman, von Geijer ,

Olof Olsson, von Bahr, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,

C. Fr. Beckman*, Gullberg*, Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult,

Hildebrand*, Kropp, Karlsson i Mo, Sterne, Magnusson i Kalmar,

Bogren och Gustafsson i Brånsta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I fyra särskilda, inom andra kammaren väckta motioner, nr

138, 139, 140 och 141, har herr E. A. Nilson i Örebro hemställt:

l:o) »att riksdagen för sin del må besluta, att

§ 13 punkten b) i Kungl. Maj:ts nådiga förordning

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

b) den som är i konkurstillstånd;

Hihany till riksdayens protokoll 1916. 5 samt. 5 käft. (Nr

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

2:o) »att riksdagen för sin del måtte besluta,

att § 29 mom. 1 b) i Kung!. Majrts nådiga förordning

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862 må erhålla följande ändrade lydelse:

b) den som är i konkurstillstånd;

3:o) »att riksdagen för sin del måtte besluta,

att § 24 punkt d) i Kung! Maj:ts nådiga förordning

om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd må

erhålla följande ändrade lydelse:

d) den som är i konkurstillstånd;

4:o) »att riksdagen för sin del måtte besluta,

att g 10 punkt b) i Kung! Maj:ts nådiga förordning

om landsting den 21 mars 1862 måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

b) den som är i konkurstillstånd;

Till stöd för sin förstnämnda hemställan har motionären anfört

följande:

»Den, som till borgenärer all sin egendom avträtt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras krav befriad är, är

icke valbar till ordförande eller vice ordförande i kommunalstämma,

ledamot eller suppleant i kommunalnämnd, kommunalfullmäktig,

stadsfullmäktig, landstingsman eller ledamot i kyrkoråd eller skolråd.

Avsikten härmed har uppenbarligen varit, att man velat äga en

viss garanti, att personer, som erhålla sådana förtroendeuppdrag,

skola äga ekonomisk självständighet. Däremot kan det ej gärna

hava varit meningen, att en person, som någon gång i tiden nödgats

avträda all sin egendom till sina borgenärer, av den anledningen

skulle för all framtid vara för omförmälda uppdrag olämplig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Exempel gives då val av personer, som åtnjutit allmän aktning och

förtroende inom ett samhälle och av samhället hedrats med föitroendeuppdrag,

ja, kanske med heder innehaft förtroendeuppdrag

under flere år, upphävts av angivna orsak då besvär över valet

anförts. Ingen hade vid valtillfället en tanke på att personen i

fråga 15 å 20 år tillbaka i tiden avträtt sin egendom till sina

borgenärer, men en beskäftig »valmakare» erinrar sig förhållandet

sedan valet ägt rum. Han anför besvär över valet och valet måste

upphävas, då personen icke vid valtillfället var valbar.

Ur samhällelig synpunkt synes det ej föreligga något behov

att berörda bestämmelser oförändrade kvarstå. Däremot kan anföras

fall, då det varit till olägenhet. Ur medborgerlig synpunkt synas

bestämmelserna vara obilliga och orättvisa.

Återstår då att finna en bestämmelse, som ur samhällelig synpunkt

ger nödig garanti för ekonomisk självständighet utan att ur

medborgerlig synpunkt vara obillig eller orättvis. Det erbjuder helt

naturligt stora svårigheter för en lekman att kunna rätt avväga den.

Valrätten till andra kammaren suspenderas under den tid den eljest

valberättigade befinner sig under konkurs. Utan att vilja göra

gällande att den bestämmelsen bör oförändrad träda i stället för

den nu gällande, är jag likväl, då jag härom nu väcker förslag,

övertygad om, att vederbörande utskott inom denna ram skall kunna

finna en lämplig formulering.

Slutligen vill jag uttala, att det allmänna förtroendet, som ju

är förutsättningen för erhållandet av ett förtroendeuppdrag varom

här är fråga, alltid synes förbli den väsentligaste garantien.»

Motionären har hänvisat till det här ovan anförda såsom motivering

även för motionerna nr 139, 140 och 141.

Sedan gammalt ha konkursgäldenärer ansetts diskvalificerade

för åtskilliga offentliga förtroendeuppdrag. I konkursstadgorna den

26 augusti 1773 och den 28 juni 1798 funnos intagna bestämmelser

av innehåll, att ingen gäldenär, vilken begärt få egendomen avstå

och icke på laga skäl ifrån borgenärernas vidare krav och tilltal

genom laga kraftvunnen dom full befrielse vunnit, skulle själv få

deltaga i eller komma under omröstning vid val, som medborgerligt

förtroende utmärker och publique förrättningar innebär. I 1810 års

riksdagsordning stadgades, att »till riksdagsman må ej i något stånd

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

godkännas en person . . . som, efter ingiven cessionsansökning ock

utfärdad proclama, icke blivit från sina borgenärers krav genom

laga dom befriad». Enligt då gällande konkurslag, 1798 års stadga,

kunde en konkursgäldenär genom dom befrias från borgenärernas

krav, ifall vissa _ oförvållade olyckor föranlett hans obestånd (§ 14

mom. 1). En dylik dom skulle alltså upphäva konkursens diskvalificerande

verkan.

Genom ändringar i konkurslagstiftningen avskaffades nyssnämnda

förmån för konkursgäldenär att kunna genom dom vinna

befrielse från skulder. Därigenom kom riksdagsordningens stadgande

att i viss mån sväva i luften. I anledning av en vid riksdagen

1834—1835 väckt motion, tillstyrkte konstitutionsutskottet eu ändring

i § 18 riksdagsordningen. Utskottet erinrade om, att 1830 års

konkurslag icke kände något fall, då gäldenär kunde genom dom

frikallas från borgenärernas krav, utan fordrade »i 45 §, det gäldenär

skall inför rätten styrka, att han till fullo förnöjt sina borgenärer,

för att vara fri från allt vidare ansvar». Den åberopade paragrafen

i konkurslagen handlade emellertid endast om vårdslös och bedräglig

gäldenär, vilket utskottet synes ha förbisett. Den var nämligen av.

följande lydelse: »Vårdslös eller bedräglig gäldenär njute ej avträdesförmån

för den skada han av olyckor haft, som i 39 § sägs. Sådan

gäldenär må ej heller sedan i allmän tjänst eller förrättning nyttjas,

e^er. ^ * val> som medborgerligt förtroende utmärka, eller

därvid själv komma under omröstning, eller på börsen sig visa.

Styrker vårdslös gäldenär inför rätten, att han sina borgenärer till

fullo förnöjt, vare han ifrån allt vidare ansvar fri: Sker det sedan

han fängelsestraffet undergått, varde han dock i medborgerligt anseende

återställd.» Genom den ändring i riksdagsordningen, som

vid nyssnämnda riksdag antogs vilande och därefter blev lag,

fick § 18 följande lydelse: »Till riksdagsman må ej i något stånd

godkännas en person... som, efter gjord cession och utfärdad

proclama, icke, på sätt lag förmår, visa gitter, att han från sina

borgenärers krav fri är . . .»

Det torde av det sagda framgå, att den formulering, som § 18

i riksdagsordningen sålunda erhöll, blev till sin innebörd strängare,

än vad konkurslagens motsvarande stadgande i och för sig gav anledning

till. Samma formulering har sedan med ringa jämkning

bibehållits och bl. a. upptagits i kommunallagarna 1862, varvid uttrycklig

hänvisning i motiven gjordes till riksdagsordningen. Det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

5

kan anmärkas, att den 1866 antagna riddarhusordningen i § 9 mom. 2

erhållit en mindre sträng avfattning.

Då olika författningar förklara den person obehörig för vissa

medborgerliga förtroendeuppdrag, som »till borgenärer all sin egendom

avträtt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från

deras krav befriad är», så innebär detta tydligen, att den en gång

inträffade konkursen diskvalificerar gäldenären även efter det konkursen

avslutats enligt konkurslagen. Endast för den händelse

konkursen blivit nedlagd på den grund, att överenskommelse träffats

med borgenärerna (§ 94 konkurslagen) eller gäldenären erhållit

ackord eller eljest kan visa sig ej vidare häfta i skuld för någon

i konkursen bevakad och godkänd fordran, är valbarhets villkoret

uppfyllt. Såsom motionären anfört, kan det därför inträffa, att eu

person diskvalificeras för medborgerligt förtroendeuppdrag på grund

av en längesedan avslutad konkurs. Även om gäldenären skulle

ha till fullo förnöjt sina borgenärer eller om fordringarna på grund

av t. ex. preskription eller preklusion skulle ha förlorat sin fulla

giltighet, lärer det i många fall vara omöjligt för gäldenären att

styrka detta. Härtill kommer, att någon myndighet icke finnes,

inför vilken eu person, som önskar erhålla visshet om sin valbarhet,

kan före valet få till stånd en prövning av de bevismedel, han kan

vilja förete till styrkande av sin frihet från borgenärernas krav.

Prövningen måste ske i sammanhang med själva valförrättningen,

en utväg, som är så mycket mindre tillfredsställande, som denna

prövning i många fall kan tänkas bliva omfattande och invecklad.

Redan den omständigheten, att bevisningssvårigheterna gorå

det ifrågavarande valbarhetsvillkoret ännu strängare än det i. sig

själv är, utgör enligt utskottets mening ett skäl för eu lagändring.

Men även frånsett detta, synes det utskottet oriktigt, att en person,

som omfattas av sina valmäns förtroende, skall frånkännas behörighet

till ett medborgerligt uppdrag endast på grund därav, att

han eu gäng befunnit sig i konkurstillstånd. Det förtjänar ock

påpekas, att ämbets- och tjänsteman, vars egendom blivit avträdd

till konkurs, kan, enligt 31 § konkurslagen, återinträda i utövningen

av sin tjänst fyra månader efter inställelsedagen, eller, med samtycke

av vederbörande myndighet, även tidigare.

En lagändring i den av motionären angivna riktning bör alltså

enligt utskottets mening äga rum. Eu sådan bör givetvis utsträckas

även till de särskilda författningarna angående kommunalstyrelse i

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

Stockholm (§ 15) och angående kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd i Stockholm (§ 26). Emellertid lärer motionärens förslag

till formulering av lagtexten icke kunna oförändrat antagas. I

samtliga de kommunala författningar, varom här är fråga, finnes

nämligen också uppställt i ett särskilt moment ett valbarhetsvillkor

av innehåll, att den som ej råder över sig och sitt gods, icke kan

väljas till de olika förtroendeuppdragen. Sistnämnda uttryck omfattar

i själva verket även konkursgäldenärer och syftar därjämte

på personer, som stå under förmynderskap. Ett moment av den

innebörd, motionären föreslår, kan alltså icke upptagas i resp. lagrum

utan jämkning av ordalagen i det nu berörda momentet. Den

närmast till hands liggande lösningen synes vara att upptaga i de

kommunala författningarna de ordalag, som användas i riksdagsordningen,

§ 16. Där stadgas, att valrätt till andra kammaren ej

tillkommer »den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd».

Detta uttryck skulle i kommunalförfattningarna kunna

uppdelas på två moment, varigenom rubbningen i de nuvarande

lagrummens indelning bleve den minsta möjliga.

Då emellertid även denna lösning av frågan möjligen kunde

höra underställas en mera ingående granskning än den, som från

utskottets sida kunnat ägnas densamma, har utskottet funnit sig

böra föreslå, att saken hänskjutes till Kung! Maj:ts omprövning,

helst som därigenom möjlighet skulle beredas till samtidig ändring

av även övriga författningar, vari nu ifrågavarande diskvalifikationsgrund

finnes uttryckt i samma ordalag, såsom riksdagsordningen, § 26;

rättegångsbalken kap. 1 § 2; lag den 18 april 1884 angående tillsyn

å förmyndares förvaltning, § 4; lag om folkskoleväsendet i vissa

städer den 25 juni 1909, § 5. Utskottet känner sig förvissat därom,

att Kungl. Maj:t skall kunna ägna denna fråga en skyndsam behandling,

så att något väsentligare dröjsmål icke behöver föranledas

genom dess hänskjutande till Kungl. Maj.t, utan den eventuellt kan

föreläggas redan nästkommande riksdag.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med anledning av herr E. A.

Nilsons ifrågavarande motioner, måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

efter verkställd utredning låta utarbeta och för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

7

riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i

gällande kommunalförfattningar, att den omständighet,

att en person varit i konkurstillstånd och ej, på

sätt lag förmår, gitter styrka, att han är från borgenärernas

krav befriad, icke må utgöra hinder för

hans väljande till sådana kommunala förtroendeuppdrag,

vilka han enligt nu gällande lag icke är

behörig att mottaga.

Stockholm den 23 februari 1916.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservation

av herr K. J. Ekman emot viss del av utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:50 Skrivelse till Konungen i anledning av särskilda motioner om ändrad lydelse av § 13 b) i förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 29 mom. Ib) i förordninge s. 5 i texten