Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri dels ock en i ämnet väckt motion.

1916-02-29 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:17, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 29 februari 1916 kl. 9 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri dels ock

en i ämnet väckt motion.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Alexanderson, Gezelius,

Rogberg, greve Spens, Dahl, Lars Olsson, von Sydow, Lindley i Stockholm,

Schotte, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Karlsson i

Fjfil, Borg, Holmdahl, Westman och Lindley i Söderhamn.

Genom en den 8 februari 1916 dagtecknad proposition, nr 43,

vilken blivit hänvisad till lagutskottet, bar Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

“Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg

eller andel däri.

Härigenom för ordnas som följer:

1 §‘

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 sand. 12 höft. (Nr 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

män så prövas nödigt, förordna, att under viss tid eller tillsvidare

svenskt fartyg eller andel däri ej må, utan att Konungen förut därtill

givit lov, överlåtas till utlänning, där ej överlåtelsen avser utlänning

tillhörig andel i fartyg.

2 §•

Sluter någon i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats,

avtal om överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri,

vare avtalet ogillt och straffes överlåtaren med böter, högst tjugutusen

kronor, eller fängelse i högst ett år; skolande den egendom, avtalet

gällt, tagas i beslag, om så ske kan, och dömas förbruten samt, om

beslag ej kunnat ske, överlåtaren förpliktas att utgiva ett belopp motsvarande

egendomens värde.

3 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Böter, som enligt 2 § ådömas, så ock vad den brottslige enligt

samma paragraf förbrutit eller förpliktats utgiva tillfälle kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av ådömda böter, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, må Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om

överlåtelse, som i denna lag avses, slutits före lagens ikraftträdande

men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej

någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker

Konungens godkännande samt sökt godkännande varder av Konungen

beviljat. Har sådan föreskrift meddelats och varder på grund av avtal,

som slutits under nyss nämnda tid före lagens ikraftträdande samt ej

av Konungen godkännes, fartyg efter lagens ikraftträdande avlämnat till

utlänning, äge vad i 2 § av denna lag stadgas om annan påföljd än

avtals ogiltighet ävensom bestämmelserna i 3 § av samma lag motsvarande

tillämpning.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 17. 3

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft en i anledning av propositionen av herr JRydén i Malmö väckt

motion, nr 231, däri hemställts,

Datt riksdagen ville antaga följande förslag till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utläuning av svenskt fartyg eller

andel däri, ävensom om bortlämnande för längre tid till utlänning

av svenskt fartyg.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Svenskt fartyg eller andel däri må ej, utan att Konungen förut

därtill givit lov, överlåtas till utlänning, där ej överlåtelsen avser utlänning

tillhörig andel i fartyg.

2 §.

Sluter någon---(lika med Kungl. Maj:t) egendomens värde.

3 §•

Svenskt fartyg må ej utan Konungens medgivande bortlämnas

till tidsbefraktning av utlänning för längre sammanhängande tid än

sex månader. Bryter någon häremot, vare påföljd som i 2 § sägs.

4 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Böter, som enligt 2 och 3 §§ ådömas, så ock vad den brottslige

enligt samma paragraf förbrutit eller förpliktats utgiva, tillfälle kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av ådömda böter, skola de

förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Herr Rydén»

i Malmö

motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

Motionär ens

motivering.

Övergångsbestämmelse.

Har avtal om överlåtelse, som i 1 § avses, slutits före lagens

ikraftträdande, men fartyget eller fartygsandelen ej därförinnan överlämnats

i den nye ägarens besittning, vare avtalet ogillt.

Sker dock överlämnande i strid mot föreskrifterna i detta stadgande,

äge vad i 2 § stadgas om annan påföljd än avtals ogiltighet

ävensom bestämmelserna i 4 § av denna lag motsvarande tillämpning.

Denna lag träder omedelbart i kraft och upphör att gälla den 1

mars 1917.»

Till stöd för berörda hemställan har motionären anfört:

Den kungl. proposition nr 43, vari föreslås förbud i vissa fall

mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri, innehåller

sorgliga upplysningar angående den förskingring av svenskt

fartygstonnage, som de senaste månaderna ägt rum. Under år 1915

försåldes till utlandet 123 svenska fartyg om tillhopa över 80,000

bruttoton, och för de fyra första veckorna under innevarande år redovisar

finansministern i sitt uttalande till statsrådsprotokollet den 28

januari ytterligare ett 30-tal försålda fartyg om sammanlagt mer än

32,000 bruttoton. Sedan dess har — enligt vad jag inom kommerskollegium

inhämtat — ytterligare ett antal försäljningar anmälts till

fartygsregistret, och chefen för kommerskollegii avdelning för fartygsregistrering

har på min förfrågan meddelat, att ett betydande antal

fartygsförsäljningar till utlandet, om vilka anmälan ännu Icke gjorts,

kommit till avdelningens kännedom.

Lägger man så till dessa till utlandet försålda fartyg det betydande

antal, som gått förlorat på grund av kriget, så är det uppenbart, att

den svenska handelsflottan undergått en reducering, som helt enkelt

måste betecknas som en ren olycka. Om man beräknar det svenska

handelsångfartygstonnaget till i runt tal 1,000,000 bruttoton, så blir det

klart för envar vad det betyder, när handelsflottan i ett slag reduceras

med 10—20 procent. Vårt land, som nu borde sökt utöka sitt tonnage

för att kunna bära de vidgade uppgifterna efter kriget, faller i stället

offer för ögonblickets vinningslystnad och kastar i en hastig vändning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

bort frukterna av årtiondens utveckling. Staten har med rikliga understöd

sökt upparbeta en svensk sjöfart, icke minst för att i någon mån

kunna göra oss mindre beroende av våra mera företagsamma grannfolk

— en del av våra redare svara med att i en kritisk tid sälja bort

tonnaget till konkurrenterna.

Med hänsyn till dessa förhållanden måste man beklaga, att Kungl.

Maj:ts ingripande kommit så sent och därtill givits en så ringa effekt.

Att regeringens ingripande dröjde till den 8 januari 1916 — trots

kommerskollegii hänvändelse redan i augusti 1915 — medförde att förskingringen

fick en vida större omfattning än den erhållit, om åtgärder

vidtagits till och med blott några veckor tidigare. Därest kommerskollegii

råd följts och ett exportförbud utfärdats, hade mycket kunnat

räddas ännu så sent som vid årsskiftet. Och till och med nu skulle

åtskilligt vunnits, om Kungl. Maj:ts proposition byggts på den principen

att försäljningsförbudet omfattat alla de fartyg, som faktiskt till exempel

den 8 januari ej överlämnats i den utländska köparens händer. I stället

har regeringen gått ut ifrån att alla affärer, som avslutats före den 8

januari 1916, skola gå sin gilla gång. I nära nog varje konselj förklarar

Kungl. Maj:t hinder icke möta att fartyg avföras ur fartygsregistret,

och sedan försvinna fartygen ur svensk ägo, så snart nödiga

formaliteter för avförandet äro undanstökade.

Då jag utgår ifrån att det nu måste vara riksdagens plikt att

skyndsamt göra allt för att rädda vad som ännu räddas kan, tillåter

jag mig framställa några förslag i dessa avseenden.

1. Försäljningsförbudet bör omfatta alla fartyg, som ännu icke

faktiskt överlämnats i utländsk ägo.

Som jag förut påpekat, får försäljningsförbudet en mycket större

effekt, därest det icke — såsom Kungl. Maj:t föreslagit — bygges på

principen att alla före den 8 januari 1916 slutna avtal skola anses

okränkbara, utan i stället förbudet får karaktären av exportförbud,

som träffar alla ännu ej avlevererade fartyg. Dr rättssynpunkt kunna

inga mera vägande skäl anföras mot en sådan ordning än mot andra

exportförbud eller exempelvis mot den av Kungl. Maj:t anvisade utvägen.

Kommerskollegium avslutade ock sitt den 20 januari 1916 avgivna utlåtande

med följande uttalande, som jag återgiver, enär det ej finnes i

den kungl. propositionen: »Ehuru det givetvis är i och för sig önskvärt,

att det med ifrågavarande förbudslagstiftning avsedda syfte ernås

i största utsträckning, lärer möjligheten härför förefinnas endast så länge

fartyget ännu icke överlämnats i den nye ägarens besittning. Den

enda möjlighet, som kollegium härvid tänkt sig, skulle bestå i utfärdandet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

i administrativ väg av bestämmelser, varigenom vid kraftigt verkande

äventyr svensk man förby ödes att, ehuru avtal om överlåtelse träffats, fullborda

denna genom fartygets överlämnande i den nye ägarens besittning.1) En

sådan anordning kunde i viss mån likställas med de av krigstillståndet

föranledda olika exportförbud.»

Nu gäller det ju visserligen icke administrativa åtgärder utan

stiftandet av en lag. Men själva principen att tillämpa formen av

överlåtelseförbud är säkerligen både bättre och effektivare än den av

Kungl. Maj:t tillämpade. För att belysa detta påstående behöver jag

blott hänvisa till närslutna bilaga, som utvisar att överlåtelseförbudet

omedelbart skulle åt landet rädda dels fem ångare av över 12,500

bruttoton, om vilka Kungl. Maj:t redan förklarat hinder ej möta för avförandet

ur fartygsregistret, dels ock sju fartyg om nära 11,000 bruttoton,

om vilka Kungi. Maj:ts beslut i samma riktning under den närmaste tiden

kan vara att förvänta. Därtill kommer ytterligare ett betydande antal

värdefulla fartyg, som faktiskt äro försålda men vilkas försäljningar

ännu ej anmälts till fartygsregistret.

Den tidpunkt, från vilken ett sådant förbud borde räknas, synes

skäligen i frågans nuvarande läge kunna bestämmas till dagen för lagens

ikraftträdande. I enlighet med denna uppfattning framställes här nedan

förslag.

2. Lagen bör innefatta förbud mot borthyrande av fartyg till

utlänning på längre tid.

Mot en förbudslagstiftning på ifrågavarande område ha rests en

mängd invändningar, av vilka flera inriktat sig på vanskligheterna att

göra ett sådant förbud effektivt. Man har påpekat, att hinder knappast

kunna resas mot att sälja ett svenskt fartyg till utländsk redare, om

denne för ändamålet bildar ett svenskt aktiebolag. Man har ock antytt

möjligheten för mindre samvetsgranna fartygsägare att de facto försälja

fartygen till utlandet, medan någon svensk bulvan officiellt angives

som ägare. Till en del lägger nog den nu föreslagna lagen stötestenar

i vägen för ett sådant förfarande. Erinras bör också, att fartyget, så

länge det ej avförts ur svenska fartygsregistret, lyder under svensk lag

och i kritiska situationer står till svensk regeringsmakts disposition.

All samvetslöshet kan man för resten aldrig komma åt med lagstiftning.

Man får väl hoppas att flertalet lojalt böjer sig för lagen och meningen

med densamma. Onskligt vore emellertid, om lagutskottet vid ärendets

prövning kunde utfinna några restriktioner i berörda avseende.

J) Kurs. av motionären.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 17. 7

Uppenbarligen synes det emellertid vara en lucka i lagen, att den

alldeles utelämnar spörsmålet om borthyrande för längre tid av fartyg

till utlänningar. Aven efter antagande av en lag som den föreslagna

skulle det anses fullt lojalt att till en utlänning borthyra en svensk

ångare på exempelvis 5—10 år. Avtal skulle därvid t. o. m. kunna

träffas om fartygets övergång i utländsk ägo efter dessa års utgång.

Ett sådant tillvägagångssätt skulle ju i realiteten ej synnerligt skilja

sig från omedelbar försäljning.

I lagen synes därför böra ingå föreskrift om att svenskt fartyg

ej må för längre tid än exempelvis sex månader bortlämnas till utlänning.

Avtal om sådant bortlämnande, som slutits före den dag, då lag i

ärendet trätt i kraft, torde väl däremot få äga bestånd.

I samband med den omformulering av lagen, jag sökt göra i syfte

att tillgodose de häri framställda önskemålen, har jag i efterföljande

förslag utgått ifrån att lagen bör bli omedelbart efter promulgeringen

verkande samt att den erhåller allenast provisorisk giltighet till den 1

mars 1917. Jag tillåter mig i detta sammanhang vördsamt anhålla att

lagutskottet ville vidtaga de ändringar i lagtexten, som må anses erforderliga,

och vill förty ha framställt motion om sådana ändringar i förslaget,

som må anses erforderliga till vinnande av det med motionen

avsedda syftet.»

Av propositionen inhämtas, att kommerskollegium redan i augusti

1915 ansett sig böra under hand fästa statsrådets och chefens för finansdepartementet

uppmärksamhet därpå, att — som följd av det rådande

krigstillståndet och därav föranledd stark efterfrågan å tonnage — den

svenska handelsflottan under då förflutna del av år 1915 genom försäljningar

till utlandet minskats med i allt 40 ång- och ett motorfartyg

om tillhopa cirka 46,000 bruttoton och cirka 32,000 nettoton, motsvarande

ungefär 4.6 procent av hela ångbåtsflottan. Detta vore, framhöll

kollegium, så mycket mera betänkligt, som vår ångbåtsflotta normalt

plägat uppvisa en årlig tillökning av ungefär samma storlek, vadan

det enligt kollega mening vore angeläget att vidtaga åtgärder till förebyggande

av ett fortgående föryttrande av fartyg till utlandet. Framställningen

föranledde dock — på skäl, som i den kungl. propositionen

sid. 8 angivas — för det dåvarande ej annan åtgärd, än att kollegium

anbefalldes att fortfarande med uppmärksamhet följa förhållandena på

fartygsmarknaden.

Sedan kommerskollegium inemot årsskiftet inkommit med anmälan

om en oroväckande stigning i fartygsförsäljningen — rörande vars om
-

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

fattning, så vitt den kunnat fastställas, sifferuppgifter återfinnas i den

kungl. propositionen — beslöt Kungl. Maj:t den 8 januari 1916 anbefalla

kollegium att, då fråga uppkomme om fartygs avförande ur fartygsregistret

på grund av försäljning till utlandet, därom göra anmälan hos

Kungl. Maj:t och avvakta Kungl. Maj:ts beslut, huruvida hinder mötte

mot avförandet.

Det vid Kungl. Maj:ts nu framlagda proposition avgivna lagförslaget

innebär, att Kungl. Magt skulle medgivas rätt att utfärda förbud

mot överlåtelse utan Konungens lov till utlänning av svenskt

fartyg eller andel däri. Lagen skulle därjämte enligt förslaget så tillvida

förlänas retroaktiv verkan, som Kungl. Maj:t jämväl skall äga vid lagens

utfärdande förordna, att avtal om dylik överlåtelse, som träffats före

lagens ikraftträdande men efter nyssnämnda 8 januari 1916, skall upphöra

att gälla, vare sig avtalet gått i fullbordan genom fartygets avlämnande

eller icke.

Utskottet finner det vara i hög grad angeläget att i möjligaste

mån söka förebygga, att den ur flera synpunkter betänkliga minskning

av vår handelsflotta, som, på sätt propositionen utvisar, under senaste

tid ägt rum, komme att ytterligare fortgå. Utskottet vill erinra, att

utomlands, där på många håll liknande faror synts hota det inhemska

fartygsbeståndet, man långt tidigare funnit sig föranlåten att ingripa

däremot med statsåtgärder av skilda slag. I flertalet stater, såväl krigförande

som neutrala, har man dels genom exportförbud å fartyg dels

genom lagstiftning av samma art som den nu hos oss föreslagna sökt

skydda sina handelsflottor mot tonnageförlust genom fartygs överlåtande

i utländsk ägo. Utvägen att utfärda exportförbud å fartyg torde, enligt

utskottets mening, med hänsyn bl. a. till svårigheten att göra ett dylikt

förbud tillräckligt effektivt, icke böra i sakens nuvarande läge för Sveriges

del ifrågakomma. Liknande svårigheter möta visserligen även vid en

lagstiftning sådan som den föreslagna; dock lärer enligt utskottets

mening på denna väg kunna i avsevärd mån förekommas, att tonnage

på förut angivet sätt går förlorat för den svenska handelsflottan.

Herr Rydén har i sin ovan intagna motion sökt att på väsentligen

två vägar stärka effektiviteten av den ifrågasatta lagstiftningen. Dels

har han velat giva densamma giltighet ifråga om alla före lagens ikraftträdande

slutna avtal om överlåtelser av i lagen avsedd art, vilka vid

nämnda tidpunkt ännu ej gått i verkställighet genom det överlåtnas

överlämnande. Dels har han genom ett förbud mot tidsbefraktning

(timecharter) för längre tid än sex månader avsett att förhindra ett

kringgående av lagens syfte.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

Vad det förra av dessa uppslag beträffar, skulle genom dess fullföljande

lagen tydligen få en i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag

såtillvida vidsträcktare retroaktiv verkan, som den komme att bliva

tillämplig jämväl å avtal slutna före den 8 januari 1916. Men å andra

sidan bleve denna retroaktiva verkan i ett annat avseende mera begränsad,

i det att den, även om avtalet slutits efter nyssnämnda dag, endast

inträdde under förutsättning att fartyget icke före lagens ikraftträdande

överlämnats till den utländske förvärvaren, en förutsättning som Ivungl.

Maj:ts förslag, enligt vad ovan erinrats, icke uppställer. Då nu ett

fartygs överlämnande torde kunna äga rum exempelvis genom att befälhavaren

efter telegrafisk order från den hittillsvarande redarens sida

förbundit sig gent emot förvärvaren att hålla denna fartyget tillhanda,

är fara värt, att de av motionären avsedda verkningarna av en lagbestämmelse

av den art, han föreslagit, kunde bliva i största utsträckning

illuderade genom ett överlämnande före lagens ikraftträdande. I detta

sammanhang bör ock erinras, att den förteckning å fartyg, vilkas avförande

ur registret ännu ej skett, som motionären bifogat sin motion,

enligt sakens natur icke kan upplysa, huruvida icke fartygen ifråga

måhända redan till köparne överlämnats och redan av denna grund icke

komme att falla under den av motionären föreslagna bestämmelsen.

Å andra sidan kan man vilja göra gällande, att ifråga om de under

det kungl. förslagets retroaktivbestämmelse inbegripna fartyg, som

redan överlämnats till sin utländske förvärvare, ringa förhoppning vore

för handen, att bestämmelsen kunde bringas till faktisk tillämpning.

Det lärer dock ingalunda vara uteslutet att genom förbudet för deras

avförande ur det svenska fartygsregistret sådana svårigheter för fartygets

begagnande kunna i åtskilliga fall uppstå för nye ägaren, att han finner

med sitt välförstådda intresse förenligt att med tillämpning av lagen

påkalla transaktionens återgång.

Yad åter angår det av motionären framförda förslaget om lagbestämmelsernas

kompletterande med ett förbud mot svenskt fartygs

bortfraktande på viss längre tid till utlänning, varmed lärer böra jämställas

överlåtelse till utlänning av rätt jämlikt dylikt befraktningsavtal,

finner utskottet detsamma av beskaffenhet att böra vinna riksdagens

bifall. Enligt vad utskottet inhämtat, lära förhållandena på fraktmarknaden

för närvarande och under en närmare framtid knappast gestalta

sig så, att något legitimt behov av frihet till dylika befraktningsavtals

ingående förelinnes, i all synnerhet om tidsgränsen för de tillåtna avtalen

sättes så högt som sex månader. I allt fall torde, i den mån

dylikt behov i enstaka fall kan förefinnas, en stadgad di spens möjlighet

Bihang titt riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 12 häft. (Nr 17.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

vara tillfyllest för dess tillgodoseende. Däremot torde stadgandet av

förbud mot ifrågavarande avtal icke böra frånkännas betydelse såsom

ett i vissa fall behövligt och verksamt hinder mot kringgående av den

nya lagstiftningen. Utskottet har funnit förbudet böra i tydlighetens

intresse uttryckligen stadgas att gälla jämväl befraktning på obestämd tid.

I fråga om den nya lagens giltighetstid har herr Rydén i sin

motion hemställt, att densamma, i likhet med vad beträffande ett flertal

andra, av nuvarande utomordentliga förhållanden betingade lagar stadgats,

måtte begränsas till viss tid, och har motionären i sådant hänseende

föreslagit att lagen skall upphöra att gälla med utgången av februari

månad 1917. Utskottet, som funnit sig böra i princip ansluta sig till

den av motionären uttalade mening, har dock ansett lämpligare att

giltighetstiden utsträckes till den 31 mars 1917.

Med tillämpning av ovan anförda synpunkter har utskottet, såsom

av nedanstående hemställan framgår, verkställt omarbetning i vissa avseenden

av det kungl. förslaget. Beträffande vissa detaljfrågor får utskottet

hänvisa till nedanstående uttalanden vid de särskilda bestämmelserna

i förslaget.

1 §•

Herr Rydén har i sin motion hemställt, att förbud mot överlåtelse

av fartyg eller fartygsandel till utlänning måtte omedelbart i lagen

stadgas och icke göras beroende av Kungl. Maj:ts förordnande. Kungl.

Maj:t skulle däremot visserligen, i likhet med vad i propositionen föreslagits,

äga meddela dispens i särskilda fall.

Då utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag böra i denna del oförändrat

bifallas, har denna utskottets ståndpunkt berott av hänsyn till

möjligheten, att förhållanden kunna framdeles inträda, som medföra att

förbudets upprätthållande finnes påkallat i fråga om vissa slag av fartyg,

medan däremot i fråga om andra slag behovet ej längre föreligger.

Sålunda är det möjligt att, efter ett blivande fredsslut, efterfrågan på

vissa slag av smärre fartyg, som för närvarande äro begärliga för krigsändamål,

ej längre förefinnes i en grad som är ägnad ingiva farhågor,

medan det större tonnaget alltjämt måste skyddas. En blott dispensrätt,

som ju avser att möjliggöra undantag i enstaka konkreta fall, synes icke

här göra tillfyllest.

Utskottet har emellertid härvid utgått från den förutsättning såsom

självklar, att Kungl. Maj:t i nuvarande för vårt tonnagebestånd överhuvud

så ödesdigra situation låter sig angeläget vara att i dess fulla

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

utsträckning göra bruk av den makt lagen ställer till dess förfogande.

Då en så betänklig reducering av tonnaget dessvärre redan ägt rum, är

det givetvis dess nödvändigare, att det omsider skeende ingripandet förlänas

all den kraft, som av de allvarliga förhållandena betingas.

Rörande det av utskottet tillfogade andra stycket får utskottet

hänvisa till den allmänna motiveringen. Tilläggas må, att anledningen

till att Konungen enligt utskottets förslag i detta fall bemyndigats

delegera sin dispensrätt å annan myndighet är den, att det synes möjligt

att framdeles jämförelsevis talrika och snabb behandling krävande

dispensansökningar kunna förekomma, och att det möjligen finnes lämpligast

att de handläggas av myndighet, som särskilt betros med uppgifter

i fråga om fraktmarknadens reglerande.

Såsom av propositionen inhämtas hade Kungl. Maj:t ursprungligen

ifrågasatt förbud jämväl mot försäljning till utlänning av aktier i bolag,

som äger fartyg eller andel däri. Vid lagförslagets granskning i lagrådet

uttalades mot dylik utsträckning av förbudet vissa betänkligheter,

som föranledde dess uteslutande ur det slutliga förslaget. Utskottet

finner emellertid frågan om sådant förbud vara värd sorgfälligt beaktande.

Enligt utskottets mening tala vissa skäl med ej ringa styrka

till förmån för överlåtelseförbudets utsträckande åtminstone till aktier i

verkliga rederibolag. Emellertid skulle ett upptagande nu av denna

ingalunda lättlösta fråga säkerligen verka fördröjande å lagförslagets

behandling i övrigt, och har utskottet redan av denna anledning måst

avstå från att söka i detta sammanhang åstadkomma ett fnllständigande

av lagförslaget i antydd riktning. Utskottet vill dock giva uttryck åt

sin förhoppning, att Kungl. Maj:t kommer att oavlåtligt uppmärksamma

hithörande förhållanden och taga det initiativ, vartill omständigheterna

kunna föranleda.

2 §.

I händelse av överträdelse av befraktningsförbud kan tydligen icke

ifrågakomma, att fördenskull beslagtaga eller konfiskera själva fartyget.

Däremot synes det betingade vederlaget för lagstridig bortfraktning eller

för överlåtelse av rätt enligt befraktningsavtal böra anses förbrutet.

Slutbestämmelserna.

I första stycket hava vidtagits de ändringar, som betingas av

utskottets förslag om en begränsad giltighetstid för lagen.

De i andra stycket företagna jämkningarna avse att giva Kungl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

Maj:t tillfälle att jämväl i avseende å befraktningsavtal föreskriva, att

det icke i annat fall än att särskilt tillstånd utverkats skall äga giltighet,

därest det ingåtts efter den 8 januari 1916. Att i fråga om dylika

överlåtelser förfara i överensstämmelse med vad det kungl. förslaget

härutinnan beträffande fartygsöverlåtelser stadgar synes utskottet icke

böra föranleda betänkligheter i det förevarande fallet, vid det förhållande,

att långtidsbefraktning i fullt lojala syften under ifrågavarande tid svårligen

förekommit annat än möjligen i något enstaka fall, där Konungens

tillstånd till avtalets upprätthållande lärer kunna utverkas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att riksdagen, med förklaring att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition nr 43 icke kunnat i

oförändrat skick av riksdagen bifallas, måtte i anledning

av nämnda proposition och den av herr Rydén i

ämnet väckta motionen för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.)

förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse

till utlänning av svenskt fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

Vid krig eller krigsfara, vari

riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden äger Konungen, i den

mån , så prövas nödigt, förordna,

att under viss tid eller tillsvidare

svenskt fartyg eller andel däri ej

må, utan att Konungen förut där
-

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av svenskt fartyg eller andel däri samt

mot tidsbefraktning av fartyg.

Plärigenom förordnas som följer:

1 §’

Vid krig eller krigsfara, vari

riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden äger Konungen, i den

mån så prövas nödigt, förordna, att

under viss tid eller tillsvidare svenskt

fartyg eller andel däri ej må, utan

att Konungen förut därtill givit lov,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag.)

till givit lov, överlåtas till utlänning,

där ej överlåtelsen avser utlänning

tillhörig andel i fartyg.

2 §.

Sluter någon i strid mot förordnande,

som enligt 1 § meddelats,

avtal om överlåtelse till utlänning

av svenskt fartyg eller andel däri,

vare avtalet ogillt och straffes överlåtaren

med böter, högst tjugutusen

överlåtas till utlänning, där ej överlåtelsen

avser utlänning tillhörig

andel i fartyg.

Under förhållanden, som i första

stycket avses, äger ock Konungen, i

den mån så prövas nödigt, för viss

tid eller tillsvidare förordna, att avtal

om svenskt fartygs tidshefraktning

av utlänning ej må, utan att

Konungen eller den Konungen därtill

bemyndigat förut givit lov till

avtalet, slutas på obestämd tid eller

för längre tid än sex månader eller

för tid, som tillsammans med den,

under vilken fartyget efter denna

lags ikraftträdande varit av utlänning

tidsbefr aktat, överstiger sex månader,

samt att, där svenskt fartyg efter

det denna lag trätt i kraft varit på

grund av ett eller flera avtal under

sex månader tidsbefraktat av utlänning,

fartyget ej vidare må genom tidsbef

faktning till utlänning upplåtas utan

förut givet tillstånd av Konungen

eller den Konungen därtill bemyndigat.

Bock må ej sådant förordnande

innefatta förbud mot att utländsk

tidsbefraktare av svenskt fartyg till

annan utlänning överlåter sin rätt

på grund av befraktningsavtalet.

2 §.

Sluter någon i strid mot förordnande,

som enligt 1 § meddelats,

avtal om överlåtelse till utlänning

av svenskt fartyg eller andel däri

eller om fartygs befraktning av utlänning,

vare avtalet ogillt och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kronor, eller fängelse i högst ett år;

skolande den egendom, avtalet gällt,

tagas i beslag, om så ske kan, och

dömas förbruten samt, om beslag

ej kunnat ske, överlåtaren förpliktas

att utgiva ett belopp motsvarande

egendomens värde.

(Utskottets förslag.)

straffes överlåtaren eller den, som

till utlänning upplåtit fartyget, med

böter, högst tjugutusen kronor, eller

fängelse i högst ett år. Har avtalet

gällt överlåtelse av fartyg eller andel

däri, skall den egendom, avtalet

gällt, tagas i beslag, om så ske kan,

och dömas förbruten samt, om beslag

ej kunnat ske, överlåtaren förpliktas

att utgiva ett belopp motsvarande

egendomens värde. Avsåg

avtalet befraktning av fartyg, varde

den, som till utlänning upplåtit fartyget,

dömd att utgiva för upplåtelsen

betingat vederlag.

3 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Böter, som enligt 2 § ådömas, så ock vad den brottslige enligt

samma paragraf förbrutit eller förpliktats utgiva tillfälle kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av ådömda böter, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Denna lag skall träda i kraft

dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, och

gäller till och med den 31 mars 1917.

Av Konungen jämlikt denna lag givet

förordnande må ej äga tillämpning

längre än till och med sistnämnda

dag. I fråga om sådan, under tiden

för lagens giltighet begången förseelse,

som i 2 § sägs, skall vad där

och i 3 § är stadgat fortfarande

gälla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Varder förordnande, varom i

denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, må Konungen

jämväl föreskriva, att där avtal om

överlåtelse, som i denna lag avses,

slutits före lagens ikraftträdande

men efter den 8 januari 1916, avtalet

skall upphöra att gälla, om ej

någondera parten inom trettio dagar,

efter det lagen trätt i kraft, söker

Konungens godkännande samt sökt

godkännande varder av Konungen

beviljat. Har sådan föreskrift meddelats

och varder på grund av avtal,

som slutits under nyss nämnda tid

före lagens ikraftträdande samt ej

av Konungen godkännes, fartyg

efter lagens ikraftträdande avlämnat

till utlänning, äge vad i 2 § av denna

lag stadgas om annan påföljd än

avtals ogiltighet ävensom bestämmelserna

i 3 § av samma lag motsvarande

tillämpning.

(Utskottets förslag.)

Varder förordnande, varom i

denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, må Konungen

jämväl föreskriva, att där avtal,

som i denna lag avses, slutits före

lagens ikraftträdande men efter den

8 januari 1916, avtalet skall upphöra

att gälla, om ej någondera

parten inom trettio dagar, efter det

lagen trätt i kraft, söker Konungens

godkännande samt sökt godkännande

varder av Konungen beviljat.

Har sådan föreskrift meddelats och

varder på grund av avtal, som slutits

under nyss nämnda tid före

lagens ikraftträdande samt ej av

Konungen godkännes, fartyg efter

lagens ikraftträdande avlämnat till

utlänning, äge vad i 2 § av denna

lag stadgas om annan påföljd än

avtals ogiltighet motsvarande tilllämpning,

och skall vad i 3 § av

lagen är stadgat i tillämpliga delar

gälla.

samt

2:o) att herr Rydéns motion, därest den icke

kan anses besvarad genom vad utskottet ovan hemställt,

ej måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 februari 1916.

På lagutskottets vägnar:

NILS ALEXANDERSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:28 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg e s. 3 i texten