Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

1916-05-12 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1916:34, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1916 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,

Alexanderson, Trana, Söderbergh, Gezelius, Stämer, Knut Larsson, Högberg,

greve Spens, Lindhagen, Schotte, Persson i Norrköping, Gustafsson

i Örebro, Karlsson i Fjöl, Borg och Holmdahl.

Genom en den 7 april 1916 dagtecknad proposition, nr 137, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande här

nedan intagna förslag till

1) lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

eller gruva eller aktier i vissa bolag,

2) lag om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884,

3) lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag,

4) lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§

i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag samt

5) lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni

1911 om ekonomiska föreningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 sand. 26 höft. (Nr 34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

I samband med denna proposition, som hänvisats till lagutskottet,

har utskottet till behandling förehaft följande med anledning därav

väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren

nr 108 av herr Strömberg samt

inom andra kammaren

nr 272 av herr Lindhagen och

nr 273 av herr Lubeck.

Beträffande grunderna för de ifrågavarande lagförslagen får utskottet,

i den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till

den kungl. propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag med bilagor.

I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd för

sina yrkanden anfört tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna, i den

mån desamma icke finnas införda här nedan i samband med behandlingen

av de kungl. förslagen i de delar, ifrågavarande motioner för varje

särskilt fall avse.

Lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller grava

eller aktier i vissa bolag.

I 2 § första stycket göres för vissa svenska rättssubjekt, däri det

utländska inflytandet kan befaras vara eller bliva alltför mäktigt, rätten

att här i riket förvärva fastighet eller gruvegendom eller idka gruvdrift

beroende av koncession, som kan lämnas antingen generellt (s. k. allmänt

tillstånd) eller för varje särskilt fall. Genom möjligheten till allmänt

tillstånd avses att bereda nödig rörelsefrihet åt sådana svenska bolag1

eller föreningar, där med hänsyn till förekommande omständigheter tillräckliga

garantier mot obehörigt utländskt inflytande kunna anses

föreligga.

Vid det kungl. förslagets granskning i lagrådet uttalades mot

bestämmelsen om allmänt tillstånd allvarliga betänkligheter. En dylik

koncession skulle för de bolag, som erhölle sådan, skapa ett privilegium,

som måste kännas tryckande och måhända obilligt av dem, som representerade

konkurrerande bolag, vilka icke lyckats erhålla samma förmån.

I många fall torde eu dylik koncession vara ett oundgängligt villkor

för bolagets verksamhet. De bolag, som erhölle koncession, finge därigenom

en så stark ställning, att konkurrensen för andra bolag bleve

omöjliggjord. Men även det privilegierade bolagets ställning vore osäker;

koncessionen måste på given anledning kunna när som helst återkallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 3

Den otrygghet, som härav måste följa beträffande själva grunden för

det privilegierade bolagets verksamhet, vore påtaglig. Någon kontroll

över det sätt, varpå privilegierade bolag dreve sin verksamhet, vore#

icke ifrågasatt och torde svårligen kunna anordnas.

Kungl. Maj:t ansåg emellertid bestämmelsen om allmänt tillstånd

böra bibehållas; det vore vid införandet av en förbudslagstiftning sådan

som den ifrågavarande, vars verkningar näppeligen kunde på förhand

fullt överskådas, lämpligt att bevara möjlighet till allmän dispens i fall,

där lagen kunde befinnas verka alltför strängt.

De inom lagrådet uttalade betänkligheterna torde emellertid enligt

utskottets mening vara välgrundade. Härtill kommer ytterligare, att

genom möjligheten till allmänt tillstånd ifrågavarande lagstiftnings

effektivitet lätt äventyras. Det finnes intet hinder för utlänning att,

sedan bolag eller förening väl erhållit allmänt tillstånd, förvärva övermakt

inom bolaget eller föreningen. Utskottet anser fördenskull, att

bestämmelsen om allmänt tillstånd bör ur förslaget utgå.

I andra stycket av förevarande paragraf öppnas för svenska aktiebolag,

vars aktier äro ställda till viss man, möjlighet att ställa sig utanför

koncessionssystemet genom intagande i bolagsordningen av förbehåll att

viss del av bolagets aktier icke må genom teckning eller överlåtelse

förvärvas av utlänning eller sådana svenska rättssubjekt, beträffande

vilka kunde anses föreligga fara för ett övervägande utländskt inflytande.

Förbehållet skulle enligt det till lagrådet remitterade förslaget avse

bolagets samtliga aktier. Lagrådet anmärkte häremot, att det syfte,

man genom bestämmelsen om förbehåll velat ernå, eller att genom förbehållet

övervägande utländskt inflytande å bolagets angelägenheter

skulle vara utestängt, syntes kunna med tillräcklig säkerhet nås, om

man uppställde allenast den fordran, att minst en viss kvotdel av

bolagets aktier eller, där enligt bolagsordningen alla aktier icke medförde

lika rösträtt, av samtliga aktiers hela rösttal skulle vara bunden.

Kvotdelens storlek borde bestämmas i lagen och gränsen sättas så lågt,

som med bibehållande av nödig trygghet mot ett övervägande utländskt

inflytande inom bolaget kunde ske. Med anledning härav begränsades

förbehållet så, att detsamma endast behövde gälla viss del, vid varje

tid minst tre fjärdedelar av bolagets aktier eller, om aktier med olika

röstvärde funnes, minst det antal aktier, att röstetalet för dem utgjorde

tre fjärdedelar av röstetalet för bolagets samtliga aktier. Härom anförde

föredragande departementschefen bland annat: »Deri ståndpunkt, det

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ultkottet.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 31

remitterade förslaget intager i berörda hänseende, är obestridligen den

enda, som giver fullständig trygghet; särskilda förhållanden, framför

allt aktiemajoritetens fördelning på flera eller färre händer samt de för

bolaget gällande bestämmelserna om begränsning av rösträtten å bolagsstämma,

kunna nämligen tänkas föranleda kombinationer, enligt vilka

jämväl en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren

ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i bolagets

angelägenheter. Men en praktiskt sett tillfredsställande trygghet synes

dock vinnas även genom ett förbehåll med den nu i förslaget upptagna

begränsningen, och då det givetvis är i hög grad önskvärt att det inhemska

näringslivets frihet icke inskränkes mera än förhållandena med nödvändighet

påkalla, synes en sådan lindring av det remitterade förslagets

bestämmelse vara att förorda.»

I motionen nr 272 har herr Lindhagen yrkat, att den i § 2 ifrågasatta

rätten för utlänning att förvärva vissa aktier i bolag av nu ifrågavarande

slag måtte ur förslaget utgå.

Det synes emellertid utskottet antagligt, att en bestämmelse, som

innehåller, att ett sådant förbehåll, varom här är fråga, måste avse bolagets

samtliga aktier, komme att medföra svårigheter för ett stort antal nu

befintliga svenska bolag, åt vilka utan fara kan medgivas lättnad i koncessionstvånget.

Detta gäller särskilt om, på sätt utskottet föreslår,

möjligheten att erhålla allmänt tillstånd bortfaller. Säkerligen kan i det

stora flertalet bolag en viss aktieminoritet innehavas av utlänningar och

med dem i förevarande hänseende jämställda svenska rättssubjekt utan att

fara för övermäktigt utländskt inflytande föreligger. Men å andra sidan

kan ifrågasättas, huruvida icke den kvotdel av bolagets aktier, som enligt

förslaget skulle kunna med den i 2 § avsedda verkan högst förbehållas

utlänningar och med dem likställda svenska bolag och föreningar, är

för högt tilltagen. Sant är visserligen, att med hänsyn till den i 79 §

av aktiebolagslagen aktiebolag medgivna frihet att i bolagsordningen

intaga bestämmelse om inskränkning i aktieägares rätt att utöva rösträtt

någon kvotdel ej kan angivas, som under alla förhållanden tryggar

mot utländskt inflytandes övervikt. Men så mycket synes dock ifrågavarande

kvotdel höra begränsas, att icke utländskt innehav av den

tillåtna aktieparten kan, med stöd av den i nämnda paragraf angivna legala

begränsningen i rösträtts utövande, under vissa förhållanden bereda

innehavarna bestämmanderätt i bolagets angelägenheter å bolagsstämma.

Ur denna synpunkt anser utskottet, att sådant i bolagsordningen intaget

förbehåll, som skall för bolaget medföra befrielse från koncessionstvånget,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

bör innehålla, att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel

av bolagets aktier, eller, om aktier med olika röstvärde finnas, det antal

aktier, att röstetalet för dem utgör mindre än en femtedel av röstetalet

för bolagets samtliga aktier, må förvärvas av sådana rättssubjekt, varom

här är fråga.

I sin ovan omförmälda motion har herr Lindhagen vidare hem- 4 §■

ställt om sådan ändring i förslaget, att uti 4 § begreppen »mindre

vattenfall, mindre torvmosse eller dylikt» måtte om möjligt mera konkretiseras

och även möjlighet till enhetlighet i prövning enligt 5 §

vinnas.

Då syftet med den nu föreslagna förbuds- och koncessionslagstift- utskott

ningen icke är att utestänga bolag eller föreningar, däri utlänningar äga

del, från drivande av handel eller industriell verksamhet här i landet,

har man ansett sig böra från förbudet undantaga fastighet av visst slag,

som kan för bolags eller förenings verksamhet vara behövlig. Såsom av

de i 4 § uppräknade exempel framgår, torde härvid hava avsetts icke

sådan fastighet, som utgör det väsentliga underlaget för bolagets eller

föreningens verksamhet såsom exempelvis vattenfall för ett bolag, som härtill

uppgift att alstra och försälja energisk energi, utan allenast sådan fastighet,

som i bolagets hand är att anse som ett hjälpmedel för dess egentliga

verksamhet. Då emellertid det praktiskt taget knappast lärer vara möjligt

att upprätthålla en dylik åtskillnad och det vidare måste anses synnerligen

önskvärt att frågan, huruvida vattenfall eller torvmosse, därom prövning

enligt 4 § påkallas, är av sådan omfattning, att 4 § därå bör äga tillämpning,

varder av de olika Konungens befallningshavande bedömd

efter i möjligaste måtto enhetliga gran der, har utskottet, särskilt med

hänsyn till dylika fastigheters betydelse såsom kraftkällor, ansett lämpligt

att till paragrafen fogas en bestämmelse av innebörd, att såsom

mindre vattenfall icke må i något fall anses vattenfall, varur vid vanligt

lågvatten uppenbarligen kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter,

samt att som mindre torvmosse icke i något fall må anses torvmosse

av större areal än tjugofem hektar. Inom nämnda gränser äger

alltså Konungens befallningshavande att pröva, när ett vattenfall eller

en torvmosse må anses såsom »mindre». Och lärer det vara självfallet

att vid denna prövning hänsyn tages till förhållandena i allmänhet inom

den landsända, där vattenfallet eller torvmossen är belägen. Det hade

visserligen varit önskvärt, att i paragrafen kunnat angivas vissa mått

även för sådana stenbrott samt grus- och lertag, som däri avses, men

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

då detta svårligen låter sig göra och för övrigt ej torde vara av samma

vikt som då frågan gäller vattenfall eller torvmosse, har utskottet i

denna del ansett sig ej böra vidtaga annan ändring än att även ifråga

om grus- eller lertag uttalats, att detsamma, för att 4 § skall därå äga

tillämpning, bör vara »mindre».

Första stycket av 5 § har utskottet ansett lämpligen böra med

viss mindre omredigering överflyttas till 4 §.

I 5 § andra stycket har jämväl vidtagits viss jämkning, föranledd

dels av vad utskottet beträffande föregående paragraf föreslagit, dels

ock därav, att det föreskrivna förfarandet uppenbarligen bör äga tillämpning

jämväl då tillstånd att förvärva fast egendom sökes enligt 1 §.

1 lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärva fast egendom stadgas i 6 § tredje stycket, att

om bolag eller förening köpt fastighet, som i nämnda lag avses, under

förhållanden, som motsvara de i förevarande paragraf angivna, och

sannolika skäl visas för, att fastigheten ej kunnat utan förlust avyttras,

Konungen äger på därom gjord ansökan medgiva anstånd med fastighetens

föryttrande efter ty skäligt prövas. Enligt förevarande paragraf

skulle en vidsträcktare rätt medgivas inropare, som i denna lag avses»

av fastighet eller gruva, så att inroparen i regel kunde påräkna tillstånd

att behålla egendomen. Det skäl, som i motiveringen till den Kungl.

propositionen anförts för nu ifrågavarande avvikelse från 1906 års lag—

hänsynen till utländska kreditgivare — synes utskottet föga bärande,

och håller utskottet före, att inroparens rätt varder vederbörligen tillgodosedd

dels genom den i 1 § Konungen tillerkända allmänna befogenhet

att meddela tillstånd till egendomens besittande dels, där sådant

tillstånd ej finnes kunna medgivas, genom rätt för Konungen att medgiva

anstånd med fastighetens föryttrande utöver den i 7 § stadgade

tid. Utskottet har av sådan anledning ansett, att förevarande paragraf

bör erhålla en lydelse, som även i nu ifrågavarande hänseende överensstämmer

med motsvarande stadgande i 1906 års lag.

Ändringen i 10 § är uteslutande redaktionell.

I 12 § stadgas vissa inskränkningar i rätten att förfoga över aktier

i sådana svenska bolag, vars aktier äro ställda till viss man och som

äga naturtillgångar av mera betydande värde. Aktier i dessa bolag,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 7

som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande ägas eller äro

tecknade av svenska rättssubjekt — således jämväl bolag och föreningar

utan undantag — må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av

utlänningar eller med dem enligt förslaget jämnställda svenska bolag och

föreningar. Motsvarande gäller även beträffande nyemission av aktier.

Utskottet finner det vara synnerligen angeläget, att även sådana här i

riket belägna fastigheter eller gruvor, som redan tillhöra svenska aktiebolag,

skyddas från att genom aktieförvärv komma under utländskt inflytande.

Den gräns för nämnda skydd, som ifråga om fastighets storlek

och vattenfalls hästkraftantal upptagits i Kungl. Maj:ts förslag, är emellertid

enligt utskottets uppfattning alltför hög och synes höra dragas

väsentligt lägre. Utskottet har därför föreslagit gränsen beträffande

fastigheter till 1,000 hektar och beträffande vattenfall till 500 hästkrafter.

— I övrigt hava jämväl i denna paragraf vidtagits vissa redaktionella

jämkningar.

De ändringar, som utskottet föreslagit i 14 §, äro betingade av

vad utskottet under 2 § hemställt.

Den i förevarande paragraf bolag medgivna rätt att, utan hinder därav

att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles,

förvärva fastighet eller gruva eller idka gruvdrift, därest viss del av

bolagets aktier försetts med påskrift, som i paragrafen omförmäles och

anteckning därom gjorts i aktieboken, avser allenast sådana bolag, som

omförmälas i 12 § d. v. s. bolag, som redan vid lagens ikraftträdande

äga mera betydande naturtillgångar och vilkas aktier fördenskull träffas

av den inskränkning i förfoganderätten, som i samma paragraf stadgas.

Andra bolag äro ifråga om rätten till fastighets förvärv och gruvdrift

underkastade de allmänna bestämmelserna om införande av förbehåll i

bolagsordningen eller sökande av Konungens tillstånd.

I fråga om det sätt, varå vid ansökan om lagfart å fastighet, som

förvärvats med stöd av bestämmelserna i 14 §, skall styrkas, att de i

samma paragraf angivna betingelserna förefinnas, är särskilt stadgande

•ej meddelat. I detta hänseende gälla alltså de bevismedel, som domstolen

finner sig kunna godtaga. Intyg av notarius publicus om verkställd

anteckning i aktieboken och av lantmätare angående storleken av

fastighet eller av vattenverksingenjör om antalet hästkrafter i vattenfall

torde bliva de vanligast förekommande bevismedlen.

De ändringar som utskottet föreslagit i denna paragraf äro betingade

av vad utskottet under 2 paragraf hemställt.

« §■

s. 8 Kontrollera mot PDF

IS §.

Herrar Strömbergs

och

Liibecks

motioner.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Med anslutning närmast till det i 18 § gjorda undantag från den

föreslagna lagens tillämplighet hava herrar Strömberg och Lubeck i sina

ovan omförmälda, i denna del likalydande motioner hemställt, »att vad

förslaget innehåller om svenska ekonomiska föreningar uteslutes ur lagen

eller att åtminstone vattenregleringsföreningar undantagas från lagens

ti llämplighetsområde ».

Till stöd härför har anförts:

»Lagförslaget stadgar i § 2 förbud för svenska ekonomiska föreningar

med vissa i § 18 angivna undantag att förvärva fast egendom,

utan att Konungen därtill givit föreningen allmänt tillstånd eller

tillstånd för särskilt fall. Detta förbud skulle komma att drabba bland

annat föreningar för vattenregleringar, vilka icke finnas omnämnda i de

i § 18 angivna undantagen.

Dylika föreningar äro redan bildade och med den utveckling vattenkraftindustrien

tagit samt den växande insikten om betydelsen av sjöregleringar

kan det med säkerhet förutses, att dylika föreningars antal

skall avsevärt ökas. I det föreliggande förslaget till vattenlag förutsättes

ock, att sammanslutningar i dylikt syfte skola komma till stånd. På

grund av de betydande nationalekonomiska fördelar, som dessa sammanslutningars

verksamhet är ägnad att bereda, är det av största vikt, att

deras tillkomst och verksamhet befrämjas och icke genom inskränkande

lagbestämmelser försvåras.

Den ovan åsyftade bestämmelsen i lagförslaget synes emellertid

ägnad att bereda dylika svårigheter, som säkerligen kunna bliva av

ganska allvarsam natur. Såsom justitierådet Sjögren enligt lagrådets

protokoll den 15 december 1915 framhållit, gäller det här införande av

en ny princip, som hittills varit för vårt rättssystem okänd, ett koncessionssystem,

varigenom även svenska föreningars förvärv av fastighet

göres beroende av Konungens tillstånd. Visserligen borde det kunna

förutsättas, att Konungen skall komma att tillämpa lagen så, att Konungen

anser sig skyldig att meddela tillstånd i alla de fall, då det icke finnes

anledning antaga, att utlänningar erhålla majoritet eller eljes något avgörande

inflytande i föreningar med ovan angivet syfte och därigenom

bliva indirekt rådande över svenska fastigheter. Men alltför stor tillit

torde dock icke kunna sättas härtill. Ett varnande exempel har man

härvidlag i den hittills praktiserade tillämpningen av § 8 i kungl. förordningen

om jordägares rätt över vattnet å hans grund, sådant detta

lagrum lyder enligt lagen den 20 oktober 1899. Den där meddelade

bestämmelsen, att i kungsådra icke må byggas utan att Konungen där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtatide Nr 34.

till lämnar tillstånd, har nämligen använts för att vid dylika tillstånd

foga villkor, som redan nu gå längre än de intressen kräva, vilka kungsådran

är avsedd att skydda. Det har ock satts i fråga, att Kungl. Maj:t

skulle i detta avseende gå ännu längre än hittills skett, nämligen genom

införande i administrativ väg av viss koncessionstid och koncessionsavgifter,

vilket uppenbarligen skulle vara stridande mot lagens mening.

Man har till och med sett antydas, att det vore av mindre betydelse,

hurudan avsikten med lagen varit, det vore tillräckligt, att Kungl. Maj:t

ägde makt att vid tillstånd till kungsådras överbyggande fästa snart sagt

vilka villkor som helst.

Vad sålunda förekommit visar möjligheten av, att framdeles försök

komma att göras för att förmå Kungl. Maj:t att utnyttja en lag sådan

som den nu föreslagna i annat syfte än det, som ursprungligen föranlett

förslagets framläggande. Otänkbart är icke heller, att under vissa förhållanden

regeringar kunna giva efter för sådana påtryckningar.

Till förekommande av ett dylikt resultat är en ändring av förslaget

erforderlig. Då ovan uttalade farhågor kunna tänkas gälla även föreningar

av annat slag än regleringsföreningar och då, såsom justitierådet

Sjögren framhållit, det är föga fara för att föreningsformen utnyttjas

för att bereda utlänningar förfoganderätt över svenska fastigheter, synes

den bästa lösningen vara, att förbudet för föreningar att förvärva fastigheter

uteslutes ur lagen. Skulle det mot förmodan visa sig, att föreningsformen

skulle i någon avsevärd utsträckning komma att användas

för ett i strid mot lagens ändamål stående syfte, kan det framdeles tagas

i övervägande, huruvida och i vad mån inskränkningar i föreningars

rätt att förvärva fast egendom böra införas. Vad sålunda sagts angående

föreningars förvärv av fast egendom torde ock i huvudsak gälla

föreningars rätt att inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad

mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Skulle betänkligheter möta mot att lämna föreningar av alla slagfrihet

i nu angivna avseenden torde det icke vara omöjligt att i lagen

införa liknande bestämmelser beträffande ekonomiska föreningar, som i

förslagets § 2 stadgas beträffande aktiebolag. Åven i fråga om ekonomiska

föreningar skall förteckning föras över medlemmarna och kunna

i stadgarna införas bestämmelser, som hindra utlänningar etc. att förvärva

mer än en viss andel eller att erhålla rösträtt för mer än eu viss

mindre del av samtliga röster i föreningen.

Skulle icke heller en dylik ändring tryggt kunna genomföras, bör

dock i allt fall kunna medgivas frihet för regleringsföreningar att förBihang

till riksdagens protokoll 1916. 9 saml. 26 höft. (Nr 34.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

värva fast egendom. De äro nämligen i regel sammanslutningar av

ägare av vattenfall i ett vattendrag. Då våra vattenfall med ett eller

annat enstaka undantag ägas av svenska män och svenska bolag och så

med hjälp av den föreslagna lagen även för framtiden måste förblivar

kan det icke vara mot den föreslagna lagens syftemål stridande, att

sammanslutningar av vattenfallsägare tillåtas förvärva de fastigheter, som

äro erforderliga för vattenregleringar. I allmänhet äro dessa fastigheter

ock av ringa omfattning och värde för andra ändamål än just regleringarna.

Regleringsföreningarna behöva nämligen i regel endast förvärva

de områden, på vilka regleringsdammarna skola anläggas, de

mindre områden, där rensningar och grävningar böra företagas, samt där

kungsådra finnes, fisket på någon sträcka ovan och nedanför dammarna.

I något enstaka fall kan det även bliva fråga om inköp av vattenfall,

vilka i regleringssyfte behöva sänkas eller upprensas.

Ett exempel på regleringsföreningars sammansättning och konstruktion

giver Skattungens regleringsförening u. p. a., i vilken även staten

enligt denna riksdags beslut skall ingå som medlem. Enligt denna förenings

stadgar få endast ägare av vattenfall inom en viss del av Dalälven

bliva medlemmar av föreningen, och den nödvändiga förutsättningen

för föreningens verksamhet och bestånd är, att den kan förvärva

de fastigheter, som erfordras för genomförande av den reglering, för

vilken föreningen bildats.

Det synes sålunda vara tydligt, att regleringsföreningars sammansättning

i allt fall icke behöver befaras bliva av beskaffenhet att desamma

böra förhindras att förvärva fast egendom. Om också utländske män

bliva deltagare i en förening, måste detta förutsätta att de äro ägare

av fastigheter i Sverige. Och om de redan tillåtits att förvärva sådana,

böra de icke betagas rätten att genom vattenregleringar öka värdet av

samma fastigheter, ej heller beredas möjlighet att undandraga sig eventuell

skyldighet ifråga om deltagande i nationalekonomiskt berättigade

vattenregleringar.

Det torde vara så mycket mer anledning att lämna vattenregleringsföreningar

sådan frihet — exempelvis genom ett tillägg till § 18 —•

som den föreslagna lagen icke synes vara avsedd att drabba sammanslutningar

för sjösänkningar för odlingsändamål eller flottningsföreningar,

vilka sammanslutningars art och verksamhet äro liknande regleringsföreningarnas.

— Skulle något tvivel kunna råda därom, att föreningar

eller bolag för sjösänkningar och flottningsföreningar äro undantagna

från den föreslagna lagens tillämplighetsområde, bör densamma givetvis

i denna del förtydligas.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 11

I fråga om motionärernas hemställan, att svenska ekonomiska föreningar

generellt skulle uteslutas från lagförslagets tillämplighetsområde,

får utskottet hänvisa till de skäl mot en sådan uteslutning som finnas

anförda i den kungl. propositionen. Vad åter angår yrkandet, att i

varje fall den föreslagna lagen icke måtte erhålla tillämpning å svenska

föreningar för vattenregleringar, vill utskottet till en början anmärka,

att motionärerna själva hålla före, att dylika föreningars behov av fastighetsförvärv

i regel inskränker sig till områden erforderliga för anläggande

av regleringsdammar, mindre områden, där rensningar och grävningar

behöva företagas, samt någon gång vattenfall. En vattenregleringsförenings

legitima behov av dylika mindre lägenheter torde emellertid

kunna i allmänhet tillgodoses i den ordning, som anvisas i 4 och 5 §§

av förslaget. Att den omständigheten att dylikt förvärv skall underställas

Kungl. Maj:ts befallningshavandes prövning skulle för föreningen

innebära någon oskälig tunga, kan utskottet icke medgiva. Vad åter

angår fastigheter eller vattenfall av större omfattning än i 4 § avses,

torde motionärerna ej hava förebragt tillräckliga skäl för yrkandet att

vattenregleringsföreningarna i avseende på dylika naturtillgångar undantagas

från den föreslagna lagens tillämplighetsområde.

Jämväl denna paragraf har undergått en mindre redaktionell

jämkning.

Med anledning av de till lagförslaget hörande övergångsbestämmelserna

har herr Strömberg i sin motion yrkat, att åt bolag, som enligt

bestämmelserna i förslaget icke äger att utan Konungens tillstånd idka

gruvdrift men som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande

idkar sådan drift, måtte beredas rättighet att fortsätta med denna sin

verksamhet, intill dess frågan om Konungens medgivande till gruvdriftens

bedrivande hunnit avgöras.

Till stöd härför har anförts:

»Det utländska inflytandet å våra gruvfyndigheter förtjänar visserligen

att i fortsättningen kontrolleras och begränsas, men därvid måste

å andra sidan tillses, att redan i gång varande företag icke mer eller

mindre tillfälligt tvingas nedlägga sin drift, något som kan befaras

bliva följden om lagförslaget oförändrat antages. Förslaget saknar

nämligen häremot skyddande övergångsbestämmelser och skulle därför

kunna medföra, att åtskilliga gruvaktiebolag kunde bliva nödgade att

omedelbart vid lagens ikraftträdande upphöra med sin drift utan att

kunna fortsätta därmed, förrän de efter ansökan hos Kungl. Maj:t

erhållit tillstånd till gruvrörelses bedrivande.

Utskottet.

Övergångsbe
stämmelserna
Hem''

Strömbergs

motion

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Lagförslaget förbjuder nämligen svenskt aktiebolag att bedriva

gruvdrift, därest icke antingen Konungen givit bolaget lov till gruvdriften

(§ 2) eller i bolagsordningen intagits sådant förbehåll, som omförmäles

i lagförslagets § 2, eller slutligen vid lagens ikraftträdande

svenska medborgare äga minst tre fjärdedelar av aktierna eller av röstvärdet

för desamma, samt dessutom brev å motsvarande antal aktier

av styrelsen försetts med påskrift enligt § 12 i lagförslaget (se § 14).

Ifråga om de två sistnämnda alternativen förutsättes ytterligare att

aktierna i bolaget äro ställda till viss man. Intagande i bolagsordningen

av sådant förbehåll, som ovan nämnes, skall enligt lagförslaget icke få

registreras under andra villkor, än att samtidigt vederbörande bolags

styrelse avgiver en försäkran, att de aktier, som förbehållet avser, icke

innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva

aktierna.

'' I fråga om de ganska talrika aktiebolag, vilka idka gruvdrift och

där mer än en fjärdedel av bolagets aktier eller deras röstvärde ägas

av utlänningar, följer av ovanstående, att samtliga dessa bolag vid

lagens ikraftträdande omedelbart måste inställa sin rörelse, till dess

Konungens medgivande till idkande av gruvdrift erhållits, ty ett sådant

bolag fyller icke de villkor, som förutsättas för rätten att idka gruvdrift.

Konungens tillstånd torde icke rimligen kunna begäras eller förelierera,

förrän lao-en trätt i kraft. Sådant förbehåll, som ovan avses, kan

icke införas i bolagsordningen för dylikt bolag, enär ju styrelsen icke

samtidigt kan försäkra, att de aktier, som förbehållet avser, icke innehavas

av utlänningar.

Härav synes följa, att alla sådana bolag genast vid lagens ikraftträdande

måste tillsvidare upphöra med sin drift. Ty det bör givetvis

icke ifrågakomma att ett dylikt aktiebolag utan vidare fortsätter med

driften i avvaktan på erhållande av svar å ansökan om Konungens tillstånd

därtill. Lagen i och för sig får givetvis ej inbjuda till överträdelse

och ett bolag, som på sådant sätt satte sig över lagen, skulle

naturligtvis till följd därav bliva vid behandlingen av dess ansökan hos

Konungen bedömt såsom lagbrytare och såsom mindre lämpligt att erhålla

koncession.

Om lagförslaget antages i oförändrad form synes detta således

kunna medföra orimliga och förlustbringande påföljder för ett stort

antal av våra större och mindre gruvaktiebolag i mellersta och norra

Sverige med sammanlagt säkerligen många tusen arbetare, vilka skulle

riskera att bliva utan arbete och inkomster under den tid, som åtginge,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 13

innan Kungl. Maj:ts tillstånd kunde erhållas. Då frågan om koncessioner

till gruvdrifts idkande vore ny och det alltså icke funnes någon praxis

rörande betingelserna för sådana koncessioner, så vore det att antaga,

att ett stort antal myndigheter, såsom bergmästare, Konungens befallningshavande

i olika län, kammarkollegium, kommerskollegium, justitiekanslern

etc. komme att höras, innan koncession enligt den nya lagen

av Kungl. Maj:t beviljades. Det är sålunda sannolikt, att dylika ärendens

avgörande, åtminstone i början, kommer att kräva lång tid, varunder

ifrågavarande bolag skulle vara dömda till overksamhet åtföljd

av svåra rubbningar i fullgörandet av redan avtalade leveranser samt

ekonomisk förlust för bolagen och deras anställda, deras leverantörer

av kraft och andra förnödenheter samt deras avnämare.

Det måste därför anses påkallat, att, därest lagförslaget i övrigt

vinner riksdagens bifall, till detsamma fogas en övergångsbestämmelse,

som medgiver sådant bolag, vilket vid lagens ikraftträdande idkar gruvdrift

och som enligt lagens föreskrift skulle vara hindrat att utan

Konungens tillstånd idka sådan drift, rättighet att fortsätta med sin

rörelse intill dess att Kungl. Maj:ts beslut i anledning av ansökan om

driftens fortsättande kan hinna föreligga.

Ett sådant övergångsstadgande skulle förslagsvis kunna erhålla

ungefär följande lydelse:

’Därest bolag, vilket enligt denna lags bestämmelser icke äger

att utan Konungens tillstånd idka gruvdrift, vid tiden för lagens ikraftträdande

idkar sådan drift, må sådant bolag utan hinder av denna lags

föreskrifter ändock fortsätta med denna sin rörelse intill två månader

efter lagens ikraftträdande, samt, därest bolaget inom nämnda tid hos

Konungen ingivit ansökan om rättighet att idka gruvdrift, ytterligare

intill dess ansökningen i fråga blivit av Konungen prövad.’»

Ehuru lagförslaget vid en sammanställning av särskilda dess bestämmelser

befinnes otvivelaktigt innebära, att stadgandena om förbud

för utlänningar eller med dem jämnställda svenska bolag eller föreningar

att utan Konungens tillstånd bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift icke äga tillämpning ifråga om inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, vilken innehaves eller bearbetas på grund

av rättighet, som förvärvats före lagens ikraftträdande, har utskottet dock,

för undvikande av missförstånd, funnit lämpligt föreslå, att till övergångsbestämmelserna

fogas ett uttryckligt stadgande av nämnda innebörd.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 34-

Utfkottet.

Lag om ändrad lydelse ay 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884.

Lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag.

Lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen

den 12 augusti 1910 om aktiebolag, samt

Lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni 1911

om ekonomiska föreningar.

Vid granskning av nu nämnda lagförslag har utskottet ej funnit

annat att erinra än följande.

I 92 § av förslaget till. lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer

i lagen om aktiebolag stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning

intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, icke avser bolagets samtliga

aktier, och aktieägarne ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet

skall gälla, frågan därom skall avgöras genom lottning, som anställes

å bolagsstämma i sammanhang med beslutet. Då sedermera i 94 § av

samma förslag föreskrives, att vid registrering av beslut om sådan ändring

i bolagsordningen som nyss nämnts skall företes en av styrelsens ledamöter

egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken de

aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan hinder

av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier, lärer härav följa,

att den i 92 § föreskrivna lottning icke alltid kan verkställas mellan

samtliga aktierna i ett bolag utan allenast mellan sådana aktier, som

innehavas av rättssubjekt, vilka icke träffas av bestämmelserna i lagen

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fäst egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Då den under 5:o i 132 § av samma lagförslag vidtagna ändringen

uteslutande torde hava föranletts av tillkomsten av ett nytt moment

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

i 54 §, har utskottet ansett »bestämmelse i 54 §» böra utbytas mot

»bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 inom.».

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

l:o) att riksdagen, med tillkännagivande, att det

i förevarande proposition framlagda förslaget till lag

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag icke

kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte

i anledning av samma proposition för sin del antaga

följande förslag till

Lag

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Med upphävande av kungörelsen den 3 oktober 1829 angående

villkoren, varunder utländska män kunna förvärva och besitta fast

egendom i riket, och med ändring av vad lag eller författning i övrigt

innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas som följer:

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

1 §•

Utländsk medborgare må ej utan Konungens för särskilt fall

givna tillstånd här i riket förvärva fast egendom eller förvärva eller

bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift, ej heller i något

fall härstädes inmuta mineralfyndighet.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tilllämpas

beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter

och stiftelser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

2 §.

Svenskt handelsbolag, vari finnes

utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till

innehavaren, eller svensk ekonomisk

förening må ej här i riket förvärva

fast egendom, inmuta mineralfyndighet,

förvärva eller bearbeta inmutad

mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, utan att Konungen därtill

givit bolaget eller föreningen allmänt

tillstånd eller tillstånd för särskilt fall.

Samma lag vare i fråga om

svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, om

icke i bolagsordningen intagits förbehåll

som nedan sägs. Genom

sådant förbehåll skall, där det ej

innefattar strängare föreskrifter, bestämmas,

att allenast viss del, vid

varje tid högst en fjärdedel, av bolagets

aktier eller, om aktier med

olika röstvärde finnas, allenast så

många aktier, att röstetalet för dem

utgör viss del, högst en fjärdedel,

av röstetalet för bolagets samtliga

aktier, må genom teckning eller

överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse,

av svenskt handelsbolag, vari

finnes utländsk bolagsman, av svensk

ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till

innehavaren, eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej

intagits förbehåll som nu är sagt,

dock att utan hinder av förbehållet

aktier må förvärvas av svenskt bolag

Utskottets förslag.

2 §•

Svenskt handelsbolag, vari finnes

utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till

innehavaren, eller svensk ekonomisk

förening må ej här i riket förvärva

fast egendom, inmuta mineralfyndighet,

förvärva eller bearbeta inmutad

mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, utan att Konungen för

särskilt fall givit bolaget eller föreningen

tillstånd därtill.

Samma lag vare i fråga om

svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, om

icke i bolagsordningen intagits förbehåll

som nedan sägs. Genom

sådant förbehåll skall, där det ej

innefattar strängare föreskrifter, bestämmas,

att allenast viss del, vid

varje tid mindre än eu femtedel, avbolagets

aktier eller, om aktier med

olika röstvärde finnas, allenast så

många aktier, att röstetalet för dem

utgör viss del, vid varje tid mindre

än en femtedel, av röstetalet för

bolagets samtliga aktier, må genom

teckning eller överlåtelse förvärvas

av utländsk medborgare, samfällighet

eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman,

av svensk ekonomisk förening,

av svenskt aktiebolag, vars

aktiebrev må ställas till innehavaren,

eller av annat svenskt aktiebolag,

i vars bolagsordning ej intagits förbehåll

som nu är sagt, dock att

utan hinder av förbehållet aktier

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

eller svensk förening, som erhållit

allmänt tillstånd enligt första stycket

i denna paragraf eller avses i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad

den innefattar förbehåll, varom i

andra stycket är stadgat, må ej vidtagas

utan Konungens medgivande.

17

Utskottets förslag.

må förvärvas av svenskt bolag eller

svensk förening, som avses i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad

den innefattar förbehåll, varom i

andra stycket är stadgat, må ej vidtagas

utan Konungens medgivande.

3 §•

Förvärv av aktie, som skett i strid mot förbehåll som i 2 § andra

stycket sägs, vare ogillt.

Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom

teckning eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, medföre

förbehållet ej inskränkning i rätten till teckning eller erhållande av

det antal nya aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande

aktiekapitalet, ej heller inskränkning i den rätt att teckna eller

erhålla nya aktier, som vid den tid, då han bekom aktien, enligt bolagsordningen

var därmed förenad.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna

i 2 § må svenskt bolag eller svensk

förening förvärva hus, tomt, upplagsplats,

mindre stenbrott, gruseller

lertag, mindre vattenfall,

mindre torvmosse eller dylikt, om

egendomen i den ordning 5 § stadgar

prövas vara behövlig för bolagets

eller föreningens verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1910.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna

i 2 § må svenskt bolag eller svensk

förening förvärva hus, tomt, upplagsplats,

mindre stenbrott, mindre

grus- eller lertag, mindre vattenfall,

mindre torvmosse eller dylikt, om

egendomen i den ordning 5 § stadgar

prövas vara behövlig för bolagets

eller föreningens verksamhet.

Såsom mindre vattenfall må icke

i något fall anses vattenfall, varur

vid vanligt lågvatten uppenbarligen

kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter.

Ej heller må såsom

mindre torvmosse anses torvmosse med

en areal av mer än tjugufem hektar.

Ilen i denna paragraf stadgade

9 samt. 20 höft. (Nr 34.) 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

prövning åligger Konungens befallningshavande

i det län, där den fasta

egendomen är belägen.

5 ■§.

Den i 4 § stadgade prövning

åligger Konungens befallningshavande

i det län, där den fasta egendomen

är belägen.

Åskas sådan prövning, eller vill

någon jämlikt 2 § för särskilt fall

söka Konungens tillstånd att förvärva

fast egendom, skall ansökan

jämte fångeshandlingen ingivas till

Konungens befallningshavande inom

ett år från det fånget skedde. Försittes

den tid, eller prövas fall som

i 4 § avses icke vara för handen

och varder ej heller, om Konungens

tillstånd sökes, sådant beviljat, vare

fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger

Konungens befallningshavande,

såframt ej förvärvet godkännes enligt

4 §, att insända handlingarna

jämte eget utlåtande till Konungen.

Över Konungens befallningshavandes

beslut i ärende, som nu

sagts, må klagan föras i den ordning,

som för ekonomimål i allmänhet

är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den

utredning, som må erfordras för

Konungens befallningshavandes

prövning i sådant ärende, meddelas

av Konungen.

År i enlighet med vad ovan i

denna paragraf sagts frågan om rätt

5 §■

Åskas sådan prövning som i 4

§ sägs, eller vill någon jämlikt 1

eller 2 § för särskilt fall söka

Konungens tillstånd att förvärva

fast egendom, skall ansökan jämte

fångeshandlingen ingivas till Konungens

befallningshavande inom ett

år från det fånget skedde. Försittes

den tid, eller prövas fall som

i 4 § avses icke vara för handen

och varder ej heller, om Konungens

tillstånd sökes, sådant beviljat, vare

fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger

Konungens befallningshavande,

såframt ej förvärvet godkännes enligt

4 §, att insända handlingarna

jämte eget utlåtande till Konimgen.

Över Konungens befallningshavandes

beslut i ärende, som nu

sagts, må klagan föras i den ordning,

som för ekonomimål i allmänhet

är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den

utredning, som må erfordras för

Konungens befallningshavandes

prövning i sådant ärende, meddelas

av Konungen.

År i enlighet med vad ovan i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj ds förslag.

att förvärva egendom ännu ej avgjord,

skall beträffande lagfart anses

möta sådant hinder, som avses i 10

§ av förordningen den 16 juni 1875

om lagfart å fång till fast egendom.

19

Utskottets förslag.

denna paragraf sagts frågan om rätt

att förvärva egendom ännu ej avgjord,

skall beträffande lagfart anses

möta sådant hinder, som avses i 10

§ av förordningen den 16 juni 1875

om lagfart å fång till fast egendom.

6 §•

Vad i 1 och 2 §§ är stadgat utgöre ej hinder för att medelst

inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom eller inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet.

7 §•

Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall åter

avyttras inom sådan tid, att lagfart å fånget kan sökas, förrän tre år

förflutit från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft, därest ej

dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen icke ägt att

utan Konungens tillstånd köpa egendomen annorledes än å exekutiv

auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens tillstånd att behålla

egendomen. Har sagda tid av tre år tilländalupit och visas ej att dessförinnan

nämnda förhållanden upphört eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen, då skall, om ej av lagfartsprotokollet

framgår, att egendomen är avyttrad, Konungens befallningshavande,

med iakttagade av vad i 9 § stadgas, förordna, att egendomen skall

säljas å offentlig auktion efter vad nedan sägs. A sådan auktion må

egendomen ej åter inropas av samma köpare. Om vad sålunda stadgats

skall erinran införas i det köpebrev, som utfärdas i anledning av den

exekutiva auktionen.

Av Konungens befallningshavande meddelat förordnande, som nu

är nämnt, vare gällande, ändå att egendomen linnes hava varit av inroparen

avyttrad eller sedermera avyttras. I övrigt skall så anses samt

med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen

meddelats förordnande om egendomens försäljning till

gäldande av fordran, som däri äger bästa förmånsrätt; och skall försäljning

ske, ändå att innehavaren av den fordran sådant bestrider.

Vad i fråga om fäst egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning

nämnda lag stadgar beträffande gäldenären skall i ärende, som nu

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

sägs, lämpas till egendomens ägare, och skall denne vara pliktig att

betala kostnad, som ej kan i enlighet med 198 § utsökningslagen gäldas

nr den försålda egendomen.

8 §•

Hav sådant inrop av fast egendom,

som enligt 6 § skett, varit erforderligt

för skyddande av någon inroparens

fordran eller rättighet, varför

egendomen häftar på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 §

jordabalken, giver på därom gjord

ansökan Konungen, därest särskilt

hinder ej möter, inroparen tillstånd

att behålla egendomen eller och anstånd,

som må erfordras för att egendomen

skall kunna avyttras utan

förlust.

8 §•

Har inrop av fast egendom, varom

1 6 § sägs, skett för skyddande av

någon inroparens fordran eller rättighet,

varför egendomen häftar på grund

av inteckning eller jämlikt 11 kap.

2 § jordabalken, och visas sannolika

skäl, att egendomen ej kunnat av inroparen

utan förlust avyttras, äge

Konungen på därom gjord ansökan

medgiva anstånd med egendomens avyttrande

efter ty skäligt prövas.

9 §.

Ansökan enligt 7 eller 8 § om tillstånd att behålla inropad fast

egendom eller om anstånd med sådan egendoms avyttrande skall sist

inom tre år från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft ingivas

till Konungens befallningshavande, som med eget utlåtande överlämnar

den till Konungen; och skall med förordnande, som enligt 7 § ankommer

på Konungens befallningshavande, anstå till dess ansökningen av

Konungen prövats.

10 §.

Har någon enligt vad i 6 § sägs

förvärvat inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, skall han avyttra

denna inom ett år, efter det den exekutiva

auktionen vunnit laga kraft,

eller inom den längre tid därefter,

som Konungen för särskilt fall må

10 §.

Har någon enligt vad i 6 § sägs

förvärvat inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, skall han avyttra

denna inom ett år, efter det den exekutiva

auktionen vunnit laga kraft,

eller inom den längre tid därefter,

som Konungen för särskilt fall må

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

efter ansökan bestämma, vid äventyr

att, om ej dessförinnan de förhållanden,

på grund av vilka inroparen

ej ägt att utan Konungens

tillstånd förvärva egendomen annorledes

än å offentlig auktion, upphört

eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen, försöks-

eller gruvarbete, som inroparen

efter nämnda tid företager, skall vara

utan verkan till bevarande av rätt

till fyndigheten eller gru vlägen heten.

Utskottets förslag.

efter ansökan bestämma, vid äventyr

att, om ej dessförinnan de förhållanden,

på grund av vilka inroparen

ej ägt att utan Konungens

tillstånd förvärva egendomen annorledes

än å exekutiv auktion, upphört

eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen, försöks-

eller gruvarbete, som inroparen

efter nämnda tid företager, skall vara

utan verkan till bevarande av rätt

till fyndigheten eller gruvlägenheten.

11 §•

Företager någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,

för vars förvärvande eller bearbetande Konungens tillstånd enligt vad

ovan sägs erfordras, utan sådant tillstånd försöks- eller gruvarbete, vare

arbetet utan verkan till bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten.

12 §.

Ager, då denna lag träder i kraft,

svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, här

i riket fast egendom med eu areal

av mer än tvåtusen hektar, häri icke

inräknad å sådan egendom belöpande

andel i mark, som vid skifte lämnats

odelad eller avsatts för gemensamt

behov, eller ock vattenfall eller del

därav, varur vid vanligt lågvatten

uppenbarligen kunna uttagas mer än

ettusen turbin hästkrafter, eller innehar

sådant aktiebolag på grund av

rättighet, som förvärvats före denna

lags trädande i kraft, inmutad mineralfyndigbet,

stenkolsfyndighet eller

12 §.

Åger, då denna lag träder i kraft,

svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, här

i riket fast egendom med en areal

av mer än ettusen hektar, häri icke

inräknad å sådan egendom belöpande

andel i mark, som vid skifte lämnats

odelad eller avsatts för gemensamt

behov, eller ock vattenfall eller del

därav, varur vid vanligt lågvatten

uppenbarligen kunna uttagas mer än

femhundra turbinhästkrafter, eller

innehar sådant aktiebolag på grund

av rättighet, som förvärvats före

denna lags trädande i kraft, här i riket

inmutad mineralfyndighet, stenkols
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

gruvlägenhet, må aktier i bolaget,

vilka vid lagens ikraftträdande ägas

eller äro tecknade av svenska medborgare,

bolag, föreningar, andra

samfälligheter eller stiftelser, eller

vilka utgivas i anledning av aktiekapitalets

ökning, icke genom teckning

eller överlåtelse förvärvas av

utländsk medborgare, samfällighet

eller stiftelse, ej heller av svenskt

bolag eller svensk förening, som

enligt 2 § allenast med Konungens

för särskilt fall givna tillstånd äger

förvärva fast egendom eller gruva;

dock skall vad sålunda stadgats ej

medföra inskränkning i den aktieägare

tillkommande rätt till teckning

eller erhållande av det antal nya

aktier i bolaget, som svarar mot

hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

eller inskränkning i den

rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid denna lags trädande

i kraft enligt bolagsordningen må

tillkomma aktieägare.

Det åligger styrelsen att förse

brev å sådana aktier, som äro underkastade

nämnda inskränkning, med

påskrift härom och att i aktieboken

anmärka, vilka aktiebrev försetts

med dylik påskrift. För verkställande

av påskriften, såvitt angår

aktiebrev som vid tiden för lagens

ikraftträdande äro utgivna, har styrelsen

att inom en månad efter

sagda tid infordra samtliga dessa

aktiebrev. Innan aktiebrev blivit

av styrelsen försett med påskrift och

anmärkning härom gjorts i aktie
-

Utskottets förslag.

fyndighet eller gruvlägenhet, må

aktier i bolaget, vilka vid. lagens

ikraftträdande ägas eller äro tecknade

av svenska medborgare, bolag,

föreningar, andra samfälligheter eller

stiftelser, eller vilka utgivas i anledning

av aktiekapitalets ökning,

icke genom teckning eller överlåtelse

förvärvas av utländsk medborgare,

samfällighet eller stiftelse,

ej heller av svenskt bolag eller svensk

förening, som enligt 2 § allenast

med Konungens tillstånd äger förvärva

fast egendom eller gruva;

dock skall vad sålunda stadgats ej

medföra inskränkning i den aktieägare

tillkommande rätt till teckning

eller erhållande av det antal nya

aktier i bolaget, som svarar mot

hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

eller inskränkning i den

rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid denna lags trädande

i kraft enligt bolagsordningen må

tillkomma aktieägare.

Det åligger styrelsen att förse

brev å sådana aktier, som äro underkastade

nämnda inskränkning, med

påskrift härom och att i aktieboken

anmärka, vilka aktiebrev försetts

med dylik påskrift. För verkställande

av påskriften, såvitt angår

aktiebrev som vid tiden för lagens

ikraftträdande äro utgivna, har styrelsen

att inom en månad efter

sagda tid infordra samtliga dessa

aktiebrev. Innan aktiebrev blivit

av styrelsen försett med påskrift och

anmärkning härom gjorts i aktie
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

boken, må utdelning å den eller de

aktier, varå brevet lyder, ej äga

rum.

År aktiebolag ej vidare innehavare

av egendom, som i första

stycket sägs, må på ansökning av

bolaget Konungen förordna, att bestämmelserna

i denna § icke skola

äga tillämpning i fråga om bolaget.

I avseende å visst aktiebolag må

Konungen ock i annat fall medgiva

undantag från den i första stycket

stadgade inskränkning i förfoganderätten

över vissa aktier.

Utskottets förslag.

boken, må utdelning å den eller de

aktier, varå brevet lyder, ej äga

rum.

År aktiebolag ej vidare innehavare

av egendom, som i första

stycket sägs, må på ansökning av

bolaget Konungen förordna, att bestämmelserna

i denna § icke skola

äga tillämpning i fråga om bolaget.

I avseende å visst aktiebolag må

Konungen ock i annat fall medgiva

undantag från den i första stycket

stadgade inskränkning i förfoganderätten

över vissa aktier.

13 §.

Har enligt vad i 2 § stadgas förbehåll införts i bolagsordningen

för aktiebolag, som i 12 § avses, må aktie, beträffande vilken förbehållet

ej gäller, förvärvas utan hinder av vad i sistnämnda § är

föreskrivet.

14 §.

Åro, då denna lag träder i kraft,

svenska medborgare ägare antingen

av minst tre fjärdedelar av aktierna

i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,

om i sådant bolag finnas aktier med

olika röstvärde, av minst så många

aktier i bolaget, att röstetalet för

dem utgör tre fjärdedelar av röstetalet

för bolagets samtliga aktier,

då må, sedan brev å nämnda antal

aktier av styrelsen försetts med påskrift

enligt 12 § andra stycket och

anteckning härom gjorts i aktieboken,

bolaget utan hinder därav

att bolagsordningen icke innehåller

14 §.

Åro, då denna lag träder i kraft,

svenska medborgare ägare antingen

av mer än fyra femtedelar av aktierna

i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,

om i sådant bolag finnas aktier med

olika röstvärde, av minst så många

aktier i bolaget, att röstetalet för

dem utgör mer än fyra femtedelar av

röstetalet för bolagets samtliga aktier,

då må, sedan brev å nämnda antal

aktier av styrelsen försetts med påskrift

enligt 12 § andra stycket och

anteckning härom gjorts i aktieboken,

bolaget utan hinder därav

att bolagsordningen icke innehåller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta

den med sådant förbehåll förenade

rätt att förvärva fäst egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift.

Utskottets förslag.

förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta

den med sådant förbehåll förenade

rätt att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift.

15 §.

Styrelseledamot,

med vars begivande utlämnas aktiebrev, som i strid mot föreskriften

i 12 § andra stycket första punkten ej försetts med påskrift

som där sägs,

eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning

i strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,

eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 §

andra stycket andra punkten,

eller som uppsåtligen låter i strid mot bestämmelsen i 12 §

andra stycket tredje pirakten verkställa utdelning till aktieägare,

straffes med böter från och med femtio till och med tvåtusen

kronor eller fängelse.

Underlåter styrelseledamot i annat fall än nyss är sagt att

iakttaga föreskrift, som är meddelad i 12 § andra stycket första

eller andra punkten, straffes med böter från och med fem till och med

femhundra kronor.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

IG §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

17 §•

Utländsk medborgare, som bär i riket förvärvat fast egendom eller

förvärvat eller bearbetar inmutad mineralfyndighet eller idkar gruvdrift,

vare, om han ej är i riket bosatt, pliktig att hava ett i orten bosatt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

ombud, som är svensk medborgare och skall vid de tillfällen, då huvudmannen

icke vistas i riket, äga att i angelägenheter, som röra fastigheten

eller gruvan, å huvudmannens vägnar mottaga stämningar,

kallelser och andra delgivanden samt svara vid domstolar och hos

andra ämbetsmyndigheter. Det åligger ock utländsk medborgare, som

nu är nämnd, att hos Konungens befallningshavande i det län, där den

lästa egendomen eller gruvan är belägen, göra anmälan angående ombudets

namn och vistelseort samt beträffande ombyte av ombud. Iakttages

ej vad sålunda är stadgat, äge Konungens befallningshavande

i förekommande fall att med laga verkan utse ombud å utlänningens

vägnar.

Vad i första stycket stadgas om utländsk medborgare äge motsvarande

tillämpning beträffande utländsk samfällighet eller stiftelse.

18 §.

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna

i rätten att förvärva

fäst egendom eller inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet skola

ej äga tillämpning å förvärv genom

arv, giftorätt eller testamente.

Vad denna lag innehåller om

inskränkning i rätten för bolag eller

förening att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift så ock

att förvärva aktier i vissa bolagskall,

såvitt angår svenskt bolag

eller svensk förening, icke tillämpas

i avseende å bankaktiebolag, solidariskt

bankbolag, järnkontoret, sparbank,

försäkringsbolag, sjukkassa,

understödsförening eller annan försäkringsförening,

aktiebolag eller

förening, som erhållit statslån från

egnahemslånefonden, eller förening

med ändamål att främja medlem
Bihang

till riksdagens protokoll 1916.

18 §.

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna

i rätten att förvärva

fast egendom eller inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet skola

ej äga tillämpning å förvärv genom

giftorätt, arv eller testamente.

Vad denna lag innehåller om

inskränkning i rätten för bolag eller

förening att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift så ock

att förvärva aktier i vissa bolag

skall såvitt angår svenskt bolag

eller svensk förening, icke tillämpas

i avseende å bankaktiebolag, solidariskt

bankbolag, järnkontoret, sparbank,

försäkringsbolag, sjukkassa,

understödsförening eller annan försäkringsförening,

aktiebolag eller

förening, som erhållit statslån från

egnahemslånefonden, eller förening

med ändamål att främja medlem9

sand. 26 käft. (Nr 34.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl, Maj:ts förslag.

marnas ekonomiska intressen genom

att anskaffa livsmedel eller andra

förnödenheter åt medlemmarna, avsätta

alster av medlemmarnas verksamhet,

bereda bostäder åt medlemmarna

eller anskaffa lån åt medlemmarna.

Utskottets förslag.

marnas ekonomiska intressen genom

att anskaffa livsmedel eller andra

förnödenheter åt medlemmarna, avsätta

alster av medlemmarnas verksamhet,

bereda bostäder åt medlemmarna

eller anskaffa lån åt medlemmarna.

19 §.

Vad utöver bestämmelserna i denna lag är stadgat angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom skall

fortfarande gälla.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling.

Vad i 11 § av denna lag stadgas

skall ej äga tillämpning i fråga om

inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,

vilken innehaves eller bearbetas

på grund av rättighet, som

förvärvats, innan denna lag trätt i

kraft.

Från denna lags tillämpning äger

Konungen medgiva sådant undan
-

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas därom,

att inmutad mineralfyndighet ej må

bearbetas eller gruvdrift idkas utan

Konungens tillstånd, så ock att, där

någon å inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, för vars förvärvande

ellerbearbetande Konung ens tillstånd

erfordras, utan sådant tillstånd

företager försöks- eller gruvarbete,

arbetet skall vara utan verkan till

bevarande av rätt till fyndigheten

eller gruvlägenheten, äge ej tillämpning

i fråga om inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, vilken

innehaves eller bearbetas på grund

av rättighet, som förvärvats, innan

denna lag trätt i kraft.

Från denna lags tillämpning äger

Konungen medgiva sådant undan
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

tag, som må föranledas av bestämmelse

i traktat, vilken med främmande

makt slutits före lagens trädande

i kraft.

Utskottets förslag.

tag, som må föranledas av bestäm

melse i traktat, vilken med främmande

makt slutits före lagens trä

dande i kraft.

2:o) att riksdagen måtte godkänna följande genom

ifrågavarande proposition framlagda lagförslag, nämligen
-

Lag

om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1881.

Härigenom förordnas, att 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Om vissa inskränkningar i rätten att inmuta mineralfyndighet eller

förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift är

särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

samt

Lag

innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag.

Såsom tillägg till vad i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag är stadgat om handelsbolag förordnas som följer:

Utlänning må ej, ändå att han erhållit Konungens medgivande

att i riket idka näring, här sluta handelsbolag eller i handelsbolag ingå,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 3i

Kungl. Maj:tS förslag. Utikottets förslag.

utan att lian därtill erhållit Konungens tillstånd. Sökes sådant tillstånd,,

skäll tisan, att angående bolagets slutande eller inträde i bolaget träffats

avtal, som omedelbärt fullbordas genom tillståndets béviljande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Från denna lags tillämpning äger Konungen medgiva sådant

undantag, som må föranledas av bestämmelse i traktat, vilken med

främmande makt slutits före lagens trädande i kraft.

3:o) att riksdagen, med tillkännagivande, att det

i propositionen framlagda förslaget till lag om ändrad

lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i

lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick bifallas, måtte för sin

del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen

den 12 augusti 1910 om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§

i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag skola erhålla följande

ändrade lydelse:

ä3 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets utlåtande AV 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen* vilken eller vilka, var för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom

nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i

9 § sägs, samt övriga i 14 § 2 mom. angivna handlingar, så ock

styrkta avskrifter av samtliga dessa handlingar;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid

förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten styrkta

exemplar av bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blivit tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där

sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava

enligt 30 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket

av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels

ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar

eller annat i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser;

5) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3, 57 eller 63 § sägs, må

vara av Konungen meddelat.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets

nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

som lörefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med vad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet,

eu för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom.

angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet lyder,

ej äga rum.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas vad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan

än här i riket bosatt svensk medborgare, med mindre Konungen för

särskilt fall det medgiver.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som

i 52 § 1 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom

i bolagsordningen intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, gälle vad

i 4 mom. av denna § stadgas.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna

för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma eller

om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden för bolagets

bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,

biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar

av hela aktiekapitalet.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,

biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika före
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

trätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet

av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet må

ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt; dock

erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl minst

tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt vilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgivande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i

förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt

om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets

ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordning intages förbehåll, som i

52 § 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,

beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan

därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang

med beslutet.

94 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall av styrelser! ofördröjligen

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innaji

registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

avskrift av protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

beslut avseende sådan ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll,

som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blivit antecknat å varje

brev å qktie, som detsamma avser, samt, där förbehållet är sådant, som

i 52 § 2 mom. sägs, en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven

försäkran, att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser,

icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva

därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna

försäkran skola vara av vittnen styrkta.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig eller

i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan,

berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för

registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må vara

av Konungen meddelat.

132 §.

Med böter från och med femtio

till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande

i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling, som åbe
-

132 §.

Med böter från och med femtio

till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande

i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling, som åbe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

ropas i listan eller bifogas densamma

eller eljest framlägges å konstituerande

stämman, meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande

utfärdas aktiebrev, vilket

utan Konungens lov är ställt till

innehavaren, eller i vilket aktie angives

lyda å mindre belopp än i

denna lag är medgivet, eller i vilket

mot föreskriften i 26 § 2 mom.

förbehåll, som där sägs, ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande

i skriftlig handling, som framlägges

å bolagsstämma eller annorledes

hålles tillgänglig för aktieägarna,

rörande bolagets angelägenheter

meddelar oriktig uppgift eller mot

bättre vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med

bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja, att förändring

i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad

i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator,

som uppsåtligen i strid med

bestämmelse i 54 § låter verkställa

utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande

av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna

i 56 §;

Bihang till riksdagens protokoll 1916.

Utskottets förslag.

ropas i listan eller bifogas densamma

eller eljest framlägges å konstituerande

stämman, meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande

utfärdas aktiebrev, vilket

utan Konungens lov är ställt till

innehavaren, eller i vilket aktie angives

lyda å mindre belopp än i

denna lag är medgivet, eller i vilket

mot föreskriften i 26 § 2 mom.

förbehåll, som där sägs, ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges

å bolagsstämma eller annorledes

hålles tillgänglig för aktieägarna,

rörande bolagets angelägenheter

meddelar oriktig uppgift eller mot

bättre vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med

bestämmelserna i 28 § 1 och 3 mom.

eller underlåter ombesörja att förändring

i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad

i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator,

som uppsåtligen i strid med

bestämmelse i 54 § 1 mom. första

punkten eller 2 mom. låter verkställa

utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande

av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna

i 56 §;

9 samt. 26 höft. (Nr 34.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag.

7) revisor eller enligt 107 § förordnad

god man, där han i berättelse

eller utlåtande eller annan handling,

som framlägges å stämma eller

annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna,

mot bättre vetande lämnar

oriktig uppgift rörande bolagets

angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot

dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett

eller bort inse, att skada därav

kunnat följa, yppar något av vad

vid granskningen av styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper

kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras

för fullgörande av hans uppdrag;

9) en var, som falskeligen avgiver

sådan försäkran, som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

Utskottets förslag.

7) revisor eller enligt 107 § förordnad

god man, där han i berättelse

eller utlåtande eller annan handling,

som framlägges å stämma eller

annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna,

mot bättre vetande lämnar

oriktig uppgift rörande bolagets

angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot

dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett

eller bort inse, att skada därav

kunnat följa, yppar något av vad

vid granskningen av styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper

kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras

för fullgörande av hans uppdrag;

9) en var, som falskeligen avgiver

sådan försäkran, som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat,

tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt

svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för aktiebolag, i

vilket han icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan,

och sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens

medgivande för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder

dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,

upphöre bemyndigandet att gälla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungi. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

4:o) att riksdagen måtte godkänna här nedan

intagna, genom propositionen framlagda förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni 1911 om

ekonomiska föreningar.

Härigenom förordnas, att 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni

1911 om ekonomiska föreningar skola erhålla följande ändrade lydelse:

6 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utövas allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom

nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) två av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar av föreningens

stadgar ävensom, där ej vad i 65 § 1 mom. är stadgat äger tillämpning,

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

avskrift av protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller

annan handling, varav framgår, att styrelse blivit utsedd.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående av eu

eller flera ledamöter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

Styrelsen äge i enlighet med vad i denna lag är stadgat förvalta

föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan vare sig

inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller av föreningssammanträde gjorts inskränkning i

styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot av densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,

ledamot av den samfallighets eller stiftelses styrelse eller delägare i

samfälligheten vara ledamot av föreningens styrelse.

Ledamot av styrelsen, så ock firmatecknare, som utom styrelsen

utses, skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där ej Konungen

för viss förening medgiver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. ’ Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utövas allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för

sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt

svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för förening, i vilken

han icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan, och

sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens medgivande

för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder

dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,

upphöre bemyndigandet att gälla.

samt 5:o) att de i ärendet väckta motioner, i

den mån de ej kunna anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1916.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Reservation:

av herr Lindhagen, som beträffande 2 § anfört:

»Lagförslaget avser att giva nya uttömmande föreskrifter om utlänningars

fastighetsförvärv och förekomma det kringgåendé av förbudet

mot sådana förvärv, som äger rum genom obehindrad rätt för utlänning

att förvärva aktier i jordägande bolag.

Under det förslaget enligt 1 § förbjuder utländsk undersåte att

utan tillstånd förvärva ens någon bråkdel av fast egendom tillåter det

däremot uti 2 §, att detta dock kan få ske genom förvärv av mindre

än en femtedel av aktiekapitalet.

Det till lagrådet remitterade förslaget innehöll ej något sådant

medgivande. Norrlandskommittén gjorde i sitt förslag ej någon hemställan

i detta avseende. Aktiebolagskommitténs förslag i ämnet kände

på sin tid ej heller till något sådant. Den norska motsvarande lagstiftningen

innehåller ej heller dylikt medgivande.

Tillåtelsen till visst aktieförvärv har tillkommit på hemställan inom

lagrådet. Det enda där anförda skälet var att det undantagslösa förbudet

»synes vara att gå för långt» och att syftet måste vara att utestänga

»övervägande» utländskt inflytande.

I anledning härav yttrade justitieministern (sid. 127 i propositionen),

att den ståndpunkt det till lagrådet remitterade förslaget intog,

»är obestridligen den enda, som giver fullständig trygghet». Särskilda

förhållanden, erinrades vidare, kunna tänkas föranleda kombinationer,

enligt vilken en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren

ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i

bolagets angelägenheter. Men en praktiskt tillfredsställande lindringsyntes

dock enligt justitieministerns mening kunna vinnas genom ett

förbehåll med en viss begränsning och det vore givetvis »i hög grad

önskvärt, att det inhemska näringslivets frihet icke inskränkes mera än

förhållandena med nödvändighet påkalla».

Den erinran inom lagrådet, vartill sålunda tagits hänsyn, är icke

uttryck för någon lagrådets särskilda kompetens att bedöma denna

speciella sak. Snarare torde det vara ett utslag av den tvekan inför

en dylik lagstiftnings »intrång i näringslivet» vartill lagrådets majoritet

i ingressen till sin granskning givit uttryck.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34. 39

Det ifrågasatta partiella tillståndet för utländskt aktieförvärv synes

mig därför böra utgå. Oavsett detta instämmer jag i utskottets hemställan

om borttagandet av den föreslagna Konungens allmänna dispensrätt.

Bolags fastighetsförvärv utöver vad i § 4 medgives äro icke i

regel önskvärda och de skäliga undantag därifrån, som böra medgivas,

kunna därför, såsom i det till lagrådet remitterade förslaget ock föreslogs

lämpligast sökas för varje särskilt fall.

Det hemställes alltså,

att riksdagen måtte besluta, att

dels 2 § må erhålla följande lydelse:

»Svenskt — — — — därtill.

Samma lag vare i fråga om svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev skola vara ställda till -viss man, om icke

i bolagsordningen intagits förbehåll att utan Konungens

för visst fall givna tillstånd bolagets aktier icke må

genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt

handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk

ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll

som nu är sagt, dock att utan hinder av förbehållet

aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förförening,

som avses i 18 §.

Ändring — —--medgivande.

och dels i följd härav 13 och 14 §§ utgå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:156 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gru s. 1 i texten