Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag för utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.
1916-05-23 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1916:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag för utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
1
Nr 118.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1916 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner
gjorda framställningar om vissa anslag för
utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar
och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.
(4:e avd.)
Statens järnvägar.
1:°). I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel
»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens
järnvägar föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående fortsättande av inlandsbanan norr
om kolgsjön m. m., för år 1917 för ändamålet beräkna ett anslag av
4,000,000 kronor, därav 3,500,000 kronor att utgå av lånemedel, med
rätt för Kungl. Maj: t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 avlåten till
statsutskottet hänvisad proposition, nr 142, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma
dag föreslagit riksdagen
. eJ mindre, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet beträffande
varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse av
mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare
förordna om banornas sträckning, besluta
dels fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön förbi Vilhelmina
kyrkoby, Stensele, Sorsele, Lojtoträsk, Slagnäsforsen, Avaviken, JokkBihang
till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 72 höft. (Nr 118.) 1
Fortsättande
ar
inlandsbanan
norr
om Volgsjön
m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
mokk och Porjus fram till Gällivare ävensom anläggande av bispår
från lämplig punkt å bansträckan Volgsjön—Stensele till Malgomajsjön
och anordnande därstädes av en mindre hamnplats, allt för en med
tillämpning av de före kristidens början under år 1914 rådande arbetsoch
materialpriser beräknad kostnad av sammanlagt 31,580,000 kronor,
dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens
dalgångar från Forsmo (Västerås) å linjen Långsele—Selsjön av
norra stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana
i dess sträckning över Kilsjön anläggningskostnaderna med tillämpning
av nyssberörda arbets- och materialpriser beräknats till 9,100,000 kronor,
dels anläggande av en bibana från Hällnäs station å norra stambanan
till Lycksele för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad
anläggningskostnad av 4,600,000 kronor,
dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan
till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma
grunder beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,
dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte
förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med tilliämpning
av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000
kronor,
än även för år 1917 anvisa följande belopp, nämligen:
dels för påbörjande av arbetena å bansträckan Volgsjön—Stensele
jämte bispåret till Malgomajsjön m. m. 2,500,000 kronor, att utgå av
lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 låta förskottsvis
utav detta belopp av tillgängliga medel utanordna 1,000,000
kronor,
dels för påbörjande av arbetena å tvärbanan Forsmo (Västerås)—
Hoting 1,000,000 kronor, att utgå likaledes av lånemedel,
dels ock för påbörjande av arbetena å den förut beslutade statsbanan
Sveg—Hede 500,000 kronor, att utgå av skattemedel.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande
under innevarande riksdag väckta motioner, nämligen inom Första
kammaren, nr 103, av herr G. Magnusson och nr 107 av herr C. I.
Asplund samt inom Andra kammaren, nr 262 av herrar C. J. Öberg och
E. Molin i Dombäcksmark, nr 263 av herr K. Karlsson i Mo, nr 264
av herr J. Olofsson i Digernäs, nr 267 av herr E. A. Nilson i Örebro
och nr 271 av herr F. V. Thorsson.
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
3
I sina berörda motioner hava herr Magnusson samt herrar Öberg
och Molin sammanstämmande hemställt, att riksdagen måtte — med avslag
å Kungl. Maj:ts proposition i vad den avser byggande av banorna
Forsmo Hoting, Hällnäs—Lycksele och Umeå—Holmsund — besluta,
dels att bygga en tvärbana Mellansel—Råsele för en beräknad anläggningskostnad
av 8,800,000 kronor, dels ock att för år 1917 anvisa
1,000,000 kronor för påbörjande av arbetena å sagda tvärbana.
Likaledes hava herrar Asplund och Olofsson i Digernäs sammanstämmande
hemställt, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 142, i vad densamma avser anvisande å 1917 års stat av
1,000,000 kronor för påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting, måtte för
påbörjande av arbetena å bansträckan Porjus—Jokkmokk för år 1917
anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Herr Karlsson i Mo har i motionen nr 263 föreslagit, att riksdagen
måtte för närvarande avslå Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition i vad
den avser byggande av en bana Hoting—Forsmo (Västerås), samt hos
Kungl. Maj:t anhålla om ytterligare utredning och förslag angående
byggande av tvärbana Ulriksfors—Helgum (Långsele).
Vidare har herr E. A. Nilson i Örebro i motionen nr 267 föreslagit,
att riksdagen, i den mån Kungl. Maj:ts i proposition nr 142
gjorda framställning anses böra bifallas, måtte besluta, att härav föränledda
kostnader skola, helt eller delvis, bestridas av andra medel än
lånemedel.
Slutligen har herr Thorsson i motionen nr 271 föreslagit, att riksdagen
med avslag å Kungl. Maj:ts framställning om beviljande av
31.580.000 kronor till fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön till
Gellivare ville för bifall till Kungl. Maj:ts hemställan om beviljande av
9.100.000 kronor till anläggande av en tvärbana Forsmo—Hoting,
4.600.000 kronor till anläggande av en tvärbana Hällnäs—Lycksele
och 4,900,000 kronor till anläggande av en tvärbana Jörn—A vaviken, besluta
att utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna villkoren om kostnadsfri
upplåtelse av mark m. m. skola för berörda järnvägars anläggning följande
bestämmelser och villkor iakttagas:
1) att järnvägarna redan från sin planläggning skola inrättas för
elektrisk drift;
2) att till förvärvande av för järnvägsdriften behövlig kraftkälla,
som äges av annan än staten, skall landstinget bidraga med 25 procent
av köpeskillingen;
3) att för ytterligare tillgodoseende av Norrlands trafikbehov skall
av den fastighetsvärdestegring, som uppstår genom järnvägarnes anlägg
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11S.
Utskottets
yttrande.
ning, till statsverket inbetalas 15 procent av den värdestegring, som
uppkommer inom 10 kilometer, 10 procent inom området mellan 10 och
20 kilometer och 5 procent inom området mellan 20 och 30 kilometer
från järnvägen; samt
4) att kostnaderna för nu berörda järnvägsbyggnader skola intill
minst 25 procent täckas genom skattemedel.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda
framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Då utskottet till prövning i ett sammanhang upptagit de av utskottet
förut ej behandlade anslagskraven för kapitalökning i fråga om
statens järnvägar och vattenfallsverk, har utskottet sökt att verkställa
en approximativ beräkning över de utgifter för kapitalökning i allmänhet,
som under de närmaste åren kunna vara att förvänta. Utskottet
har emellertid funnit, att så avsevärda svårigheter möta för upprättandet
av en dylik beräkning, att utskottet ansett sig böra uppgiva denna
tanke. Utskottet har likväl vid detta betänkande fogat trenne sammanställningar
över de för år 1917 av riksdagen redan beviljade eller av
Kungl. Maj:t äskade anslagen för utgifter för kapitalökning, varvid utskottet
emellertid beträffande de anslag, varom riksdagen ännu ej fattat
beslut, iakttagit de förändringar, som av utskottet blivit förordade. 1
den första sammanställningen upptagas de anslag, vilka — ehuru med
växlande belopp — pläga återkomma år efter år. Den andra tabellen
avser de ändamål, beträffande vilka anslag för senare år än 1917 ej
beräknats vid det första anslagets äskande. Den tredje sammanställningen
upptager sådana till vissa år begränsade, för år 1917 beviljade
eller begärda, respektive av utskottet förordade anslag, beträffande vilka
fortsättningsanslag äro beräknade, ävensom konsekvensutgifterna, i den
mån det nu varit möjligt att angiva några siffror härför. Huru dessa
senare utgifter fördela sig på olika år, har utskottet väl funnit äga
visst intresse. Då det emellertid ej låtit sig göra att genomföra en
dylik fördelning med några som helst anspråk på tillförlitlighet, har
utskottet i en kolumn sammanfört dessa beräknade följdutgifter. På det
hela taget minskas helt naturligt beloppet av de såsom konsekvens av
1917 års riksstatsanslag följande fortsättningsanslagen år efter år. Men
lika givet är, att nya anslagskrav efterhand komma att gorå sig gällande.
Utskottet vill allenast erinra därom, att inga tvärbanor till inlandsbanan
ingå i sammanställningarna, ävensom att beträffande exempelvis Stockholms
centralstation ej kunnat tagas hänsyn till den inom en ej alltför
Statsutskottets utlåtande Nr 118. 5
långt avlägsen framtid förestående stora omdaningen av Stockholms
bangårdsförhållanden.
Av de upprättade sammanställningarna torde tydligt framgå, att
man för en avsevärd tid framåt måste räkna med högst betydande anslagskrav
för produktiva ändamål. Ty även om vissa av de årligen
återkommande utgifterna för 1917 stiga till osedvanligt höga belopp
och även om vissa ej återkommande utgifter, såsom exempelvis de vilka
avse inlösen av Mora—Vänerns järnväg, inrättandet av lånefonden för
stenleveranser till kommuner m. fl. samt tobaksmonopolets införande,
driva upp siffran för berörda slag av utgifter till en förut ej nådd
höjd, så måste man dock — såsom ovan antytts — utgå från, att
nya betydande anslagskrav, vilka ej låta sig avvisas, snart nog måste
tillkomma.
Vad angår de anslag, som utskottet i förevarande betänkande
upptagit till behandling, har utskottet ej kunnat förorda någon mera
genomgripande inskränkning i Kungl. Maj:ts äskanden. Även om den
nuvarande ekonomiska situationen bjuder till iakttagande av särskild
försiktighet med statens medel, så har dock utskottet vid det förhållandet,
att de framställda anslagskraven synts utskottet vara av den
natur, att annat än ett tillfälligt uppskov med en eller annan utgift
ej torde kunna ifrågakomma och då i allmänhet starka skäl synts tala
föi omedelbart fattande av positivt beslut, ansett sig böra på det
stora hela tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande vissa frågor
har dock utskottet ansett förnyad prövning från riksdagens sida vara
erforderlig.
Vad nu angår de föreslagna statsbanebyggnaderna i Norrland vill
utskottet till att börja med erinra därom, att innevarande riksdag, med
bifall till Kungl. Maj:ts därom i statsverkspropositionen framställda
förslag, för år 1917 anvisat 500,000 kronor för fullbordande av den
vid 1911 års riksdag beslutade statsbanan mellan Ströms vattudal (Ulriksfors)
och Angermanälven (Volgsjön). Det nu föreliggande förslaget
om inlandsbanans fortsättande norrut från Volgsjön över Porjus till
Gällivare är givetvis att betrakta såsom en konsekvens av det år 1911
fattade beslutet. Inlandsbanans sammanknytande med tvärbanan genom
övre Norrland är ock enligt utskottets uppfattning av den stora betydelse
ur kulturell, nationalekonomisk och militär synpunkt, att beslut
om banbyggnadens utförande nu, då järnvägen söderifrån till Volgsjön
nalkas sin fullbordan, bör av riksdagen fattas. Utskottet har emellertid
6
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
ej funnit det nödvändigt, att innevarande riksdag i ett sammanhangfastslår,
vilka linjesträckningar som böra väljas mellan Volgsjön och
Porjus. Medan beträffande sträckningen mellan Volgsjön och Sorsele
samt mellan Jokkmokk och Gällivare någon anledning till avvikelse
från vad Kungl. Maj:t föreslagit ej lärer föreligga, synes det däremot
mera ovisst, om banan mellan Sorsele och Jokkmokk bör dragas över
Kasker eller över Avaviken. Utskottet får fördenskull tillstyrka, att riksdagen
nu allenast beslutar, att inlandsbanan skall fortsättas från Volgsjön
över Vilhelmina kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk och Porjus
till Gällivare. Vad åter den mellan Sorsele och Jokkmokk liggande
delen angår, torde frågan om valet av linjesträckning böra upptagas
till förnyad prövning vid en kommande riksdag. Några olägenheter
härav lära ej kunna uppstå, då nu ej är fråga om att nu bevilja anslag
å riksstaten för andra bandelar än de närmast norr om Volgsjön och
söder om Porjus liggande.
Vad därefter beträffar de föreslagna tvär- och bibanorna hälben
begränsade tid, som stått utskottet till buds för behandlingen
av nu förevarande och andra till utskottet hänvisade ärenden, icke
medgivit utskottet att så ingående dryfta denna fråga, att utskottet
kunnat tillstyrka riksdagen att nu fatta något positivt beslut i förevarande
avseende. Utskottet har väl erhållit den uppfattningen, att
staten bör anlägga någon eller några tvärbanor till inlandsbanan. Då
utskottet emellertid icke kunnat bilda sig någon bestämd uppfattning,
vare sig om det antal tvärbanor, som bör byggas, eller om lämpligaste
sträckningarna för dessa banor, har utskottet ansett, att tvärbanefrågan
liksom frågan om de nya banor i övrigt, om vilkas beslutande förslag
framlagts i förevarande proposition, bör efter den förnyade omprövning
från Kungl Maj:ts sida, som kan anses erforderlig, ånyo föreläggas
riksdagen.
Då utskottet alltså icke kunnat tillstyrka omedelbart beslut om anläggande
av nya tvär- och bibanor i Norrland, har utskottet ej kunnat
inlåta sig på en prövning av den allmänna plan för bedrivande av de
norrländska statsbanebyggnaderna, vilken framlagts i statsrådsprotokollet.
Vidkommande därefter storleken av de anslag, som för nästkommande
år erfordras för inlandsbanans fortsättande, har utskottet ej
något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 2,500,000
kronor för påbörjande av arbetet å sträckan Volgsjön—Stensele med
bispåret till Malgomajsjön. Då utskottet emellertid anser det angeläget,
att inlandsbanan — ehuruväl utan fördyrande forcering av arbetet
7
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
—— färdigställes snarast möjligt, i den mån den ekonomiska situationen
det medgiver, och då utskottet bland annat på skäl, som anförts i de
av herrar Asplund och Olofsson väckta motionerna, håller före, att banbygget
redan från början, ehuru i jämförelsevis mindre omfattning,
bör bedrivas jämväl norrifrån, har utskottet även velat tillstyrka, att
för komplettering å bandelen Gällivare—Porjus samt påbörjande av arbetena
å bandelen Porjus—Jokkmokk för år 1917 anvisas ett belopp av
1,000,000 kronor.
Den förevarande propositionen avser jämväl uppförande å 1917 års
riksstat av 500,000 kronor för påbörjande av den vid 1912 års riksdag
beslutade statsbanan från Sveg till Hede. I likhet med departement^
chefen finner utskottet sig ej kunna tillstyrka, att igångsättandet av
arbetena å denna bana, vilka redan fått anstå avsevärd tid utöver vad
man förut tänkt sig, skulle ytterligare uppskjutas.
Vad angår den av herr Nilson gjorda framställningen angående
sattet för täckande av de utav ett bifall till den förevarande propositionen
föranledda kostnader, har riksdagen redan år 1912 beslutat, att
banan Sveg—Hede skall byggas för skattemedel, d. v. s. att anslaget
skall utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Kungl. Maj:t har
ock i enlighet härmed avgivit förslag rörande täckande av den ''del av
anslaget för nämnda bana, som äskats å 1917 års stat. Någon plan
för finansieringen av de nya banbyggnader, om vilkas beslutande Kungl.
Maj:t nu framställt förslag, har Kungl. Maj:t icke framlagt, utan allenast
— i anslutning till den praxis, som förut tillämpats — inskränkt sig
till att avgiva förslag angående täckandet av de anslagsbelopp, som
äskats för år 1917. Herr Nilson synes avse, att riksdagen, i likhet
med vad — på grund av enskild motion — år 1912 beslöts beträffande
banan Sveg—Hede, nu principiellt skulle bestämma, i vilken omfattning
lånemedel eller andra statsinkomster skola användas för åstadkommandet
av de nya järnvägar, varom riksdagen nu kan fatta beslut.
. Enligt utskottets uppfattning tala göda skäl för, att jämväl andra
inkomster än lånemedel tagas i anspråk för inlandsbanebygget. Utskottet
vill ^dock framhålla att, ä\en om någon nettoinkomst på järnvägsdriften
å inlandsbanan ej är att förvänta under lång tid framåt
staten inom en snar framtid bör tillföras direkta inkomster tack vare
banan ifråga, nämligen genom ökad avkastning från statens skogar
i Norrland. Och härtill ävensom till den värdestegring, statsskogarna
komma att undergå på grund av inlandsbanans tillkomst, torde man
aven böra taga hänsyn vid bedömandet av frågan om banans statsekonomiska
berättigande och dess finansiering. Utskottet har emeller
-
8
Statsutskottets ■ utlåtande Nr 11S.
tid med det material och den tid, varöver utskottet förfogat, icke kunnat
bilda sig erforderlig översikt över de faktorer, till vilka hänsyn bör
tagas vid upprättandet av en sådan plan, som avsetts i den nu omhandlade
motionen. Det har fördenskull synts utskottet vara mest ändamålsenligt,
att Kungl. Maj:t i samband med förnyad framställning till
riksdagen om fortsättning av de norrländska järnvägsbyggnaderna framlägger
en allmän plan för finansieringen av ifrågavarande företag med
hänsyn jämväl tagen till övriga utgifter för kapitalökning.
Vad vidkommer sättet för täckande av de för nästkommande år
erforderliga anslagen för inlandsbanan, har utskottet funnit sig höra
uppskjuta prövningen av denna fråga till den allmänna behandlingen
av upplåningen för 1917 års riksstatsutgifter.
Med vad utskottet ovan anfört torde de beträffande beviljande av
anslag för utförande av vissa tvärbanor samt fortsatt utredning i tvärbanefrågan
motionsledes gjorda framställningarna få anses besvarade.
Utskottet får sålunda hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition i vad den avser fortsättande av
inlandsbanan, och herrar Asplunds och Olofssons ovanberörda
motioner samt med avslag dels å Kungl. Maj:ts
proposition, i vad den rör byggande av tvärbanor
eller bibanor dels ock å lierr Thorssons motion i vad
den angår fortsättande av inlandsbanan, må
a) under förbehåll av att de i statsrådsprotokollet
för civilärenden den 31 mars 1916 omförmälda villkor
om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. iakttagas,
besluta fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön
förbi Vilhelmina kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk
och Porjus fram till Gällivare ävensom anläggande
av bispår från lämplig punkt å bansträckan
Volgsjön—Stensele till Malgomajsjön och anordnande
därstädes av en mindre hamnplats, med rätt för Kungl.
Maj:t att beträffande bandelarna mellan Volgsjön och
Sorsele samt Jokkmokk och Porjus närmare förordna
om banans sträckning;
b) för påbörjande av arbetena å bansträckan Volgsjön—Stensele
jämte bispåret till Malgomajsjön m. m.
för år 1917 anvisa ett belopp av 2,500,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
9
låta förskottsvis utav detta belopp av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor;
c) för komplettering av bandelen Gällivare—
Porjus samt påbörjande av arbetena å bansträckan
Porjus—Jokkmokk för år 1917 anvisa ett belopp av
1.000. 000 kronor;
d) för påbörjande av arbetena å statsbanan Sveg
—Hede för år 1917 anvisa ett belopp av 500,000 kronor;
II) att de av herrar Magnusson, Öberg och Molin
samt Karlsson väckta motioner ävensom herr Thorssons
motion i vad den avser byggande av tvärbanor
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;
III) att riksdagen, i anledning av den av herr
Nilson väckta motionen må i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
huruvida och i vilken omfattning andra statsinkomster
än lånemedel böra komma till användande
för statsbanebyggnaderna i Norrland, samt i samband
med avgivande av framställning till riksdagen angående
ytterligare anslag för ifrågavarande banbyggnader
framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1917 anvisa
ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 150
uti det vid statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning:
bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den
14 januari 1916.
Då utskottet funnit det angeläget, att färdigställandet av statsbanan
Sveg—Brunflo ej ytterligare uppskjutes utöver vad redan nödvändiggjorts
på grund av de tidigare skedda minskningarna av de i den ursprungliga
byggnadsplanen för järnvägen beräknade anslagsbeloppen,
får utskottet tillstyrka bifall till det av Kungl. Maj:t nu gjorda anslagsäskandet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—-Brunflo för år 1917 anvisa ett anslag av
3.000. 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 6 sand. 72 höft. (Nr 118.)
Fortsättning
av
stntsbanebyggnaden
SvegBrunflo.
Utskottets
yttrande.
2
10
Statsutskottets utlutande Nr 118.
Elektrifiering
av
järnvägslinjen
Kiruna—
Syartun.
Utskottets
yttrande.
3:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas om elektrifiering
av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, för ändamålet för år 1917
beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,500,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga
medel utanordna 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 31 mars 1916
avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 165, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att — förutom beviljande av anslag
för utförande av en andra utbyggnad av kraftstationen vid Porjus,
varom utskottet här nedan avgivit yttrande — för elektrifiering av
statsbanelinjen Kiruna—Svartön bevilja ett anslag av 15,530,000 kronor
samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 3,500,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916 utanordna
1,000,000 kronor
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det
åberopade statsrådsprotokollet.
Ehuruväl utskottet funnit goda skäl vara förebragta för förslaget
om införande av elektrisk drift å järnvägslinjen Kiruna—Svartön, har
utskottet dock ansett, att med beslut om elektrifieringens genomförande
bör för närvarande anstå.
Det företag, varom här är fråga, torde visserligen i och för sig
erbjuda fördelar, vilka under normala förhållanden bort kunna tillerkännas
avgörande betydelse för frågans bedömande. Med hänsyn
till den rådande statsfinansiella situationen samt till de högst betydande
krav på anslag för andra produktiva ändamål — särskilt för statens
järnvägars räkning — vilka nu ställas på statskassan, har utskottet
''dock funnit det nödigt, att det nu förevarande anslagskravet tills vidare
undanskjutes.
Jämväl andra vägande skäl förefinnas enligt utskottets uppfattning
för intagandet av en sådan ståndpunkt. Härvid vill utskottet i första
hand peka på den i fråga om vissa av de för elektrifieringen erforderliga
materialier inträdda prisstegringen, vilken måste föranleda en högst
betydande fördyring av anläggningen. Vidare är att märka, att den
elektriska driften å riksgränsbanan på grund av de genom världskriget
inträdda förhållandena ännu ej blivit prövad i sådan omfattning, att
man på grundval av de hittills vunna erfarenheterna från denna bana,
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
11
synes kunna bilda sig ett fullt tillförlitligt omdöme om de fördelar och
olägenheter, som äro förenade med den elektriska driften.
På nu anförda grunder får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.
4:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående
påbörjande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Sävsjö och Tranås, för år 1917 för ändamålet beräkna
ett anslag av 500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 31 mars 1916
avlåten proposition, nr 162, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tranås och Sävsjö för en beräknad kostnad av sammanlagt
9,051,000 kronor samt för nämnda anläggning och därmed sammanhängande
arbeten för år 1917 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
åberopade statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft
tvenne, till utskottet hänvisade motioner, väckta, den ena inom första
kammaren, nr 119, av herr K. J. Ekman m. fl. och den andra inom
andra kammaren, nr 295, av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl.
I förstberörda motion har hemställts, att riksdagen, med anledning
av ifrågavarande proposition, ville i skrivelse till Kungl. Maj.t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke i stället för eller i
samband med det föreslagna dubbelspåret Tranås—Sävsjö må kunna
anläggas en normalspårig järnväg från Mjölby över Hästholmen och
Gränna till Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Arthur Asplund år 1907
upprättat förslag samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning.
I den av herr Johanson m. fl. väckta motionen har hemställts,
att riksdagen, med anledning av ifrågavarande proposition, ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,
huruvida icke i stället för eller i samband med det föreslagna
dubbelspåret Tranås—Sävsjö må kunna anläggas en normalspårig järnväg
från Mjölby över Hästholmen och Gränna till Jönköping eller
Anläggning
av dubbelspår
mellan
Aneby och
Sandsjö.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Utskottets
yttrande.
också med utgångspunkt från Sömmen, eventuellt Tranås, till sistnämnda
plats samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.
Beträffande vad som anförts till stöd för dessa framställningar får
utskottet hänvisa till motionerna.
Enahanda skäl, vilka föranledde 1914 års senare riksdag att besluta
utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping
och Mjölby, tala jämväl för anordnande av dubbelspår å nu ifrågavarande
statsbanesträcka. På grund av de under senaste tid gjorda
erfarenheterna om betydelsen av, att särskilt de mest belastade järnvägslinjerna
sättas i sådant skick, att de kunna fylla de krav som
trafiken ställer å desamma, bar utskottet ej kunnat tillstyrka något
uppskov med beslut i den nu föreliggande frågan.
Då emellertid olägenheterna av saknaden av dubbelspår, enligt
vad utskottet inhämtat, ej göra sig gällande i lika hög grad å hela
sträckan Tranås—Sävsjö utan framför allt hänföra sig till bandelarna
närmast norr och söder om Nässjö, har utskottet, med hänsyn tagen
till angelägenheten därav, att man under nuvarande ovissa ekonomiska
situation ej mer än nödigt binder sig för framtida utgifter, ansett sig
böra förorda, att beslut rörande dubbelspårsutbyggnaden nu begränsas
till bansträckan Åneby—Sandsjö. Kostnaden för dubbelspårsanläggningen
å denna handel uppgår — inräknat utgifterna för ombyggnad av Nässjö
personstation och övriga å bandelen befintliga bangårdar — till 4,102,700
kronor. Då det anslag, som av Kungl. Maj:t äskats för år 1917,
avsetts för påbörjande av arbetena å bansträckorna närmast Nässjö,
torde någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag härutinnan ej böra vidtagas.
Vad angår de ovan berörda motionerna, som avse, att frågan om
dubbelspårsanläggningen skulle uppskjutas och ställas i beroende av
de av motionärerna ifrågasatta utredningarna om anläggande av en
statsbana från Mjölby, eventuellt Sömmen eller Tranås, till Jönköping,
bär utskottet, på grund av den av utskottet ovan angivna uppfattningen
om nödvändigheten av omedelbart beslut om dubbelspårsanläggningens
företagande, icke funnit sig böra biträda desamma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj ds förevarande
proposition besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Aneby och Sandsjö för en beräknad
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
13
kostnad av sammanlagt 4,102,700 kronor samt för
påbörjande av nämnda anläggning för år 1917 anvisa
ett belopp av 500,000 kronor;
b) avslå ovanberörda av herr K. J. Ekman m. fl.
samt herr C. O. Johanson m. fl. väckta motioner.
5:o) I en till riksdagen den 25 april 1916 avlåten, till statsutskottet
remitterad proposition, nr 215, har Kungl. Maj:t under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att
dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder
för förvärvande för svenska statens räkning av Mora—Vänerns
järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelarna Mora—Persberg med bilinjen
Brintbodarne—Malung samt Persberg—Kristinehamn och Malung—
Limedsforsen jämte en bolaget tillhörig byråbyggnad i Kristinehamn,
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter ingången av år 1917
på rekvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande av vad
som kontant skall till bolaget utbetalas, samt fullgöra räntelikvider och
kapitalavbetalningar å de i bandelarna intecknade obligationslån och
lån ur handels- och sjöfartsfonden ävensom till vederbörande utfärda
svenska statens förbindelser och obligationer på sätt och i den omfattning,
ovanberörda grunder för bandelarnas förvärvande angiva,
dels för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, ej mindre till gäldande
av den del av köpeskillingen, som skall betalas kontant, ett belopp
av 691,500 kronor, än även till kompletteringar å banan och till
förändringsarbeten å dess rullande materiel ett belopp av 630,000 kronor,
dels ock, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,
besluta, att de i 1917 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel
för produktiva ändamål skola höjas med 1,321,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Den till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag hörande huvudbansträckan
utgör — såsom redan en blick på kartan ger vid handen —
jämte bandelarna mellan Mora och Sveg den enda naturliga förbindelseleden
mellan statens järnvägsnät i det inre Norrland samt statsbanelinjerna
i sydvästra Sverige. Såväl på gruud av vad i statsrådsprotokollet
blivit anfört som ock med stöd av de upplysningar utskottet
från järnvägsstyrelsen erhållit, har utskottet därför funnit det vara av
den största betydelse för eu rationell utveckling av statsbanesystemet,
Statsinlösen
av Mora—
Vänerns
järnväg.
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
att ifrågavarande förbindelseled kommer i statens hand. Härigenom
skulle sålunda bland annat vinnas den fördelen, att statens järnvägar
frigöras från ett beroende av de enskilda järnvägarna, som eljest kan
bliva till stor olägenhet för statsbanorna.
På grund av de ekonomiska förhållandena inom Orsa—Härjedalens
järnvägsaktiebolag torde staten, som till detta bolag utlämnat iån
till avsevärda belopp, inom en snar framtid bliva nödsakad att övertaga
sistnämnda bolags järnväg mellan Orsa och Sveg. Järnvägssträckan mellan
Mora och Orsa är jämförelsevis kort, vadan ett förvärv av bandelarna
å denna sträcka ej bör vara förenat med större svårigheter. Under
sådana förhållanden och då de villkor, som uppställts för inlösen av
järnvägen Mora—Vänern, synts utskottet vara antagliga — särskilt vill
utskottet erinra om fördelen därav att endast en mindre del av köpeskillingen
behöver erläggas kontant — har utskottet ansett sig böra
förorda förvärvet av de i den nu förevarande propositionen omhandlade
bandelarna m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder.
I fråga om sättet för likviderandet av köpeskillingen, 11,275,000
kronor, har utskottet ej funnit anledning till erinran annat än i avseende
å formen för avvecklandet av bolagets låneskuld till handelsoch
sjöfartsfonden. Då det ej kan vara lämpligt, att riksgäldskontoret,
på sätt som avsetts, övertager ifrågavarande lån och sålunda tager i
anspråk en ej oväsentlig del av fondens medel, synes saken böra
ordnas så, att bolaget vid årsskiftet inbetalar lånet till fonden och i
stället erhåller motsvarande kontant gottgörelse från staten. Den del
av köpeskillingen, som skall kontant erläggas, komme på grund härav
att ökas från 691,450 kronor 05 öre till 987,068 kronor 88 öre.
Vad angår den budgettekniska behandlingen av transaktionen, har
utskottet ej kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag. Enligt detta skulle
endast för den kontanta delen av köpeskillingen uppföras anslag å riksstaten.
Detta förfaringssätt står emellertid icke i överensstämmelse
med grunderna för den vid 1911 års riksdag genomförda förändringen
av riksstatens uppställning. Enligt denna reform bör riksstaten vara
ett såvitt möjligt fullständigt uttryck för statshushållningen under
budgetåret och fördenskull även uppvisa, vilket statskapital som under
året skall nedläggas i statens produktiva fonder. Med tillämpning av
dessa principer bör hela köpeskillingen ifråga uppföras å riksstaten för
år 1917.
Beträffande den del av köpeskillingen, som skall likvideras genom
kvittning av vad som vid tillträdestiden, den 1 januari 1917, beräknats
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
15
återstå oguldet av det bolaget beviljade statslån, 920,459 kronor 53 öre,
bör för detta belopp å riksstatens inkomstsida ske en motsvarande
höjning av inkomsttiteln för i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna
järnvägslånefonden. Såväl de belopp, tillsammans 5,863,471
kronor 59 öre, utgörande vid 1916 års slut återstående kapitalskuld å
de av bolaget upptagna obligationslån jämte därå vid samma tid upplupen
ej förfallen ränta, som ock de belopp å sammanlagt 3,504,000
kronor, för vilka till bolaget skall överlämnas svenska 5 % statsobligationer,
respektive certifikat å dylika obligationer, öka svenska statens
skuld och böra alltså föranleda motsvarande höjning av inkomsttiteln
lånemedel för produktiva ändamål.
Vidkommande det bemyndigande, som beträffande köpeskillingens
likviderande bör lämnas riksgäldskontor, torde bankoutskottet komma
att avgiva förslag, sedan riksdagen fattat beslut angående sättet för
täckande av den del av köpeskillingen, som skall kontant erläggas.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av anslag för kompletteringar
å banan samt för förändringsarbeten å dess rullande materiel
har utskottet ej haft något att erinra.
1 enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen med godkännande av de i statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 25 april
1916 angivna Inivudgrunder för förvärvande för
svenska statens räkning av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag
tillhöriga bandelarna Mora—Persberg med
bilinjen Brintbodarne—Malung samt Persberg—Kristinehamn
och Malung—Limedsforsen jämte en bolaget
tillhörig byråbyggnad i Kristinehamn, dock med iakttagande
av den av utskottet ovan förordade ändringbeträffande
sättet för köpeskillingens likviderande, må
för inköp av nämnda bandelar och byråbyggnad för
år 1917 anvisa ett anslag av 11,275,000 kronor;
b) att riksdagen för kompletteringar å banan och
förändringsarbeten å dess rullande materiel må för år
1917 anvisa ett anslag av 630,000 kronor.
6:o) I en till riksdagen den 31 mars 1916 avlåten, till statsut- Anläggning
skottet hänvisad proposition, nr 161, har Kungl. Maj:t under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för fabrikör
samma dag föreslagit riksdagen . statens
° ° järnvägar.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Utskottets
yttrande.
dels att för anläggande för statens järnvägars räkning av en torvpulverfabrik
vid Hästhagens mosse och för omändring av erforderligt
antal lokomotiv för torvpulvereldning för år 1917 anvisa ett anslag av
1,300,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 800,000
kronor,
dels att, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,
besluta, att de i 1917 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel
för produktiva ändamål skola höjas med 1,300,000 kronor,
dels och att bemyndiga järnvägsstyrelsen att vid torvpulverfabrikationens
avslutande försälja till anläggningen hörande mark, byggnader
och inventarier.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
det åberopade statsrådsprotokollet.
Förevarande proposition avser att å bandelen Falköping—Nässjö
anordna försöksdrift i större skala med torvpulvereldning å lokomotiv.
Den ifrågasatta torvpulverfabriken, som skulle anläggas vid Hästhagens
mosse i närheten av Vislanda järnvägsstation, är avsedd att utföras
genom aktiebolaget Torv.
Det begärda anslagsbeloppet fördelar sig på följande poster:
Inköp och planering av mosse ....................................
kronor
165,000: —
Anläggning av torvpulverfäbrik...................................
800,000: -
Patentavgift .....................................................................
Spår från Vislanda till mossen ..................................
Utrustning av 18 lokomotiv med apparater för
»
25,000: —
»
50,000: —
torvpulvereldning........
»
260,000: —
Summa
kronor
1,300,000: —
Då propositionens syfte står i överensstämmelse med den uppfattning
angående utnyttjandet av de inhemska bränsletillgångarna, åt vilken
innevarande riksdag förut givit uttryck, har utskottet, som ej funnit anledning
till anmärkning mot den med aktiebolaget Torv träffade överenskommelsen,
ansett sig höra tillstyrka bifall till framställningen i denna del.
Beträffande förslaget om bemyndigande för järnvägsstyrelsen angående
försäljning av till torvpulverfabriksanläggningen hörande mark
m. m. synes med beslut i denna fråga böra tills vidare anstå.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) för anläggande för statens järnvägars räkningav
en torvpulverfäbrik vid Hästhagens mosse och för
Statsutskottets utlåtande Nr 118. 17
omändring av erforderligt antal lokomotiv för torvpulvereldning
för år 1917 anvisa ett anslag av 1,300,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 800,000
kronor;
b) att Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande för
järnvägsstyrelsen att vid torvpulverfabrikationens avslutande
försälja till anläggningen hörande mark, byggnader
och inventarier icke må av riksdagen bifallas.
Statens vattenfallsverk.
7:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kung], Maj:t under titel
»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens
vattenfallsverk föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas angående ombyggnad av Södertälje
kanal, för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, för år
1917 av 400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars 1916
avlåten, till statsutskottet för förberedande behandling överlämnad proposition,
nr 91, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning avstår all för
kanalombyggnaden erforderlig mark, som den 23 mars 1911 var i
stadens ägo, för ombyggnad av Södertälje kanal jämte upprensning av
farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig överensstämmelse
med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag bevilja ett anslag av
6,785,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Då vid 1912 års riksdag beslut fattades om statsinköp av Södertälje
kanal, förutsatte såväl vederbörande departementschef som riksdagen,
att en utvidgning av kanalen skulle komma att ske inom eu
snar framtid. Riksdagen uttalade sålunda i den skrivelse, varuti beslutet
om kanalens inköpande anmäldes för Kungl. Maj:t, att det syntes
vara angeläget, att det ifrågasatta inköpet snarast möjligt måtte komma
Bihang till riksdagens protokoll ISIG. ti samt. 72 höft. (Nr 118.) 3
Ombyggnad
av Södertälje
kanal.
Utskottets
yttrande.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
till stånd, på det att staten i varje fall måtte vara i tillfälle att taga
erforderligt initiativ i den viktiga frågan om kanalens omk^ggnad. Och
då samma riksdag, med ändring av 1910 års riksdags beslut rörande
västra stambanans framdragande över Södertälje enligt den så kallade
Glasbergalinjen, beslöt, att stambanan skulle framdragas över Näset,
uttalade sig riksdagen, i anslutning till vad föredragande departementschefen
förordat, för att vid järnvägsanläggningen erforderliga sidoschakt
måtte uttagas vid södra delen av kanalen, detta i syfte bland
annat att underlätta en framtida ombyggnad av kanalen. 1913 års
riksdag beslöt ock efter av Kungl. Maj:t därom gjord framställning, att
Södertälje kanal å sträckan från Maren till Saltsjön finge för en kostnad
icke överstigande 550,000 kronor utgrävas för 5,5 meter djupgående
fartyg, och har riksdagen 1914 och 1915 på Kungl. Maj:ts
förslag för ändamålet beviljat anslag till nämnda belopp.
Av vad nu anförts torde framgå, att Kungl. Maj:t och riksdagen
gjort sig förtrogna med tanken, att Södertälje kanal bör ombyggas,
ehuruväl någon viss tidpunkt för ombyggnadens utförande ej preciserats.
På grund av den stora betydelse kanalens utbyggande till större dimensioner
skulle medföra för de trakter, som ligga inom kanalens trafikområde,
bör emellertid enligt utskottets uppfattning lösningen av denna
fråga ej längre undanskjutas; och har utskottet i huvudsak funnit sig
böra biträda Kungl. Maj:ts förslag rörande ombyggnadens utförande.
Det föreslagna farledsdjupet, som är beräknat för 5,5 meter djupgående
fartyg, har utskottet sålunda funnit väl avvägt. Däremot har utskottet
varit tveksamt, huruvida slussen vid Södertälje bör givas de i propositionen
föreslagna större dimensionerna. Särskilt bär utskottets tvekan
hänfört sig till det förordade djupet av slussen, vilket beräknats för
6,75 meter djupgående fartyg. I detta avseende förekommer bland
annat, att propositionen icke giver tillräckligt material för bedömandet
av spörsmålet, huruvida ifrågakommande hamnar och farleder i Mälaren
kunna utan alltför stora kostnader uppränsas till ett djup motsvarande
det, vilket avsetts för slussen. Då ett uppskov till nästkommande års
riksdag med avgörandet av frågan om slusstorleken ej lärer behöva
medföra någon rubbning i den uppgjorda arbetsplanen, får utskottet
alltså förorda, att denna fråga nu av riksdagen lämnas öppen.
I likhet med departementschefen synes det ock utskottet, att anslagför
de uppränsningar av vissa farleder i Mälaren, vilka erfordras för
ett fullt utnyttjande av det avsedda djupet för själva kanalen och som
beräknats medföra eu kostnad av sammanlagt 872,000. kronor, ej nu
behöver beviljas.
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
19
Då kostnaden för den i Kung!. Maj:ts förslag ingående slussen
beräknats till 2,933,000 kronor och då något beslut om slussens utförande,
enligt utskottets uppfattning, för närvarande ej bör fattas, torde
riksdagen nu böra inskränka sig till att besluta verkställande av ombyggnaden
av kanalen jämte upprensning av farlederna i Brandalssund
och Linasund för eu beräknad kostnad — frånsett anläggningskostnaden
för den nya slussen — av 3,852,000 kronor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag torde för år 1917 härav behöva anvisas ett belopp av
400,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, under villkor att Södertälje stad
utan ersättning avstår all för kanalombyggnaden erforderlig
mark, som den 23 mars 1911 var i stadens
ägo, må besluta ombyggnad av Södertälje kanal jämte
uppränsning av farlederna i Brandalsund och Linasund
för en beräknad kostnad — frånsett anläggningskostnaden
för en ny sluss — av 3,852,000 kronor samt
därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000 kronor.
8:o) Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas
om påbörjande av vissa arbeten för en andra utbyggnad av kraftstationen
vid Porjus, för ändamålet år 1917 beräkna ett anslag, att utgå
av lånemedel, av 1,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis
redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000
kronor, har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 31 mars 1916 avlåten,
till statsutskottet hänvisad proposition, nr 165, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för
samma dag, förutom anvisande av anslag för elektrifiering av statsbanelinjen
Kiruna—Svartön, varöver utskottet här ovan under punkt 3 avgivit
yttrande, föreslagit riksdagen att för utförande av en andra utbyggnad
av kraftstationen vid Porjus bevilja ett anslag av 1,700,000 kronor samt
därav för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916 utanordna 500,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid
propositionen nr 165 fogade statsrådsprotokollet.
För genomförande av det ovan omhandlade förslaget om införande
av elektrisk drift å järnvägslinjen Kiruna—Svartön, skulle en ny enfas
-
Utbyggnad
av Porjus
kraftstation.
Utskottets
yttrande.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Kostnader
för Dalälvens
reglering''.
generator behöva anskaffas och inmonteras i den redan förefintliga
kraftstationen vid Porjus. Någon utbyggnad av stationen skulle alltså
ej behöva vidtagas för detta ändamål. Det föreliggande förslaget avser
emellertid även att för tillgodoseende av industriella behov i kraftverket
installera en sjätte maskin, monterad med en trefasgenerator.
Härför skulle en utbyggnad av kraftstationen erfordras.
Då utskottet ej ansett sig för närvarande böra förorda förslaget
om elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön, bär utskottet givetvis
saknat anledning att tillstyrka anslag för insättande av det för järnvägsdriften
avsedda enfasaggregatet.
Vad åter beträffar frågan om installerandet av ett trefasaggregat
för industriell drift har utskottet med stöd av vunna upplysningar
funnit det vara synnerligen önskvärt, att anslag för detta ändamål nu
beviljas, på det att utvidgning av trefasanläggningen må kunna vidtagas
omedelbart, efter det kontrakt om kraftleverans träffats. Maskineriet
för trefasaggregatet torde emellertid ej höra beställas, förrän kraftleveransfrågan
är definitivt avgjord. Anslagets lyftande torde fördenskull
böra göras beroende på särskilt beslut av Kungl. Maj:t.
Det för installerande av trefassaggragatet i den nuvarande kraftverksbyggnaden
erforderliga anslaget har beräknats till 775,000 kronor,
varav 625,000 kronor skulle behöva uppföras å 1917 års stat samt återstoden
erfordras under år 1918. Av anslaget för år 1917 skulle 150,000
kronor behöva utgå under år 1916.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition må för fullbordande av första utbyggnaden
av kraftstationen vid Porjus bevilja ett
anslag av 775,000 kronor samt därav för år 1917
anvisa ett belopp av 625,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916
utanordna 150,000 kronor.
9:o) I en till riksdagen den 25 april 1916 avlåten, till statsutskottet
för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 223,
har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens
inträde för Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening
u. p. a. för år 1917 bevilja ett anslag å högst 67,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
21
att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i 1917 års riksstat
bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola
höjas med motsvarande belopp.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I ändamål att till fördel för vattenkraftverken vid Dalälvens flodsystem
reglera vattenframrinningen i denna älv jämte dess tillflöden,
har bildats eu ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, benämnd
Dalälvens regleringsförening. Föreningen är efter de olika regleringsföretag,
som den är avsedd att främja, indelad i 8 sektioner, var och
en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande sjöar. Beträffande
tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande är varje sektion
ett företag för sig.
Genom att på sätt Kungl. Maj:t föreslagit vattenfallsstyrelsen för
Älvkarleby vattenfall samt Stall- och Nygårdsforsarna ingår i Dalälvens
regleringsförening, skulle staten endast förbinda sig att deltaga i kostnaderna
för föreningens allmänna förvaltningsutgifter och utgifter för
förberedande åtgärder för befrämjande av regleringsföretagen samt för
erhållande av vederbörligt tillstånd till desamma. Den på staten belöpande
andelen av dessa kostnader har beräknats uppe-å till högst
67,000 kronor.
.Däremot skulle staten genom att ansluta sig till föreningen icke
förbinda sig att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som
av föreningen beslutas. Uppkommande frågor om anvisande av medel
för de delar av kostnaderna för de olika regleringsföretagen, som belöpa
pa statens vattenfallsverk, komma därför att särskilt underställas riksdagens
prövning.
Ett beslut om statens inträde i Dalälvens regleringsförening och
anvisande av det till följd därav erforderliga beloppet medför ingen
ändring i det av riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, nyligen
fattade beslutet att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall
jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens
och Oresjöns reglering för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor.
Det är visserligen avsett att, om Dalälvens regleringsförening definitivt
kommer till stånd — vilket förutsätter, att staten och Stockholms stad
ingå i densamma — Skattungens regleringsförening skall upplösas. Arbetena
för reglering av Skaftungen och Oresjön skola emellertid i stället
omedelbart fullföljas av Ösferdalarnas sektion av Dalälvens regleringsförening,
vilken sektion enligt föreningens stadgar skall övertaga de
''''PP&ift''01’? e°m för närvarande tillkomma Skattungens regleringsförening
22
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Sättet för
anslagens
täckande.
Då vägande skäl synas utskottet tala för, att staten i sin man bidrager
till°det omhandlade regloringsföretagets förverkligande, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för gäldande av statens kostnader
i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för
Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening
u. p. a. för år 1917 bevilja ett anslag å högst 67,000
kronor.
10:o) Beträffande sätlet för täckande av de av utskottet ovan under
punkterna 1, 2, 4, 6, 7, 8 och 9 tillstyrkta anslag ävensom av de under
punkt 5 tillstyrkta anslag, i den mån dessa skola kontant utgå, kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 23 maj 1916.
På statsutskottets vägnar:
CARL SWARTZ.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Sicartz, S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, G. G. Ekman, J. Nilsson,
O. Bergqvist, A. Pers, K. A. Malmborg och G. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i fekivaip,
C. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro,
N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, A. Anderson i trästock, G. A. Molin i Södertälje
och J. Olofsson i Digernäs;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 9 och 10 deltagit herr
S. E. J. Liibeck i stället för herr A. Wiklund.
Statsutskottets utlåtande Kr 118.
23
Reser ration er:
vid punkt 1 (angående fortsättande av inlandsbanan norr om Volgsjön
m. in.)
av herr F. V. Thorsson, som beträffande mom. a, b och c under
avdelning 1 yrkat avslag å utskottets hemställan;
av herrar S. H. Kvarnzelius, C. G. Ekman och A. Wiklund, vilka
anfört följande:
»Inom det ofantligt stora område, som ligger mellan inlandsbanan
och norra stambanan, äro, såsom i statsrådsprotokollet anföres, givetvis
tvärbanor och bibanor i de stora floddalarnas riktningar oundgängligen
behövliga, därest någon större utveckling på jordbrukets, trävarurörelsens
och vattenkraftsindustriens område skall vara att förvänta.
Inom Västernorrlands län synes detta behov för närvarande bäst
fyllas genom anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens
dalgångar från Forsmo till Hoting. Det trafikområde, som
denna bana kommer att beröra, är rik på naturtillgångar i fråga om
odlingsjord och vattenkraft och inger därför löften om en snabb näringslivets
utveckling. Därtill kommer att banan ger städerna Härnösand
och Örnsköldsvik ungefär lika möjligheter till förbindelse med handelsområdet
efter inlandsbanan.
\idkommande
hovet av en järnvägsförbindelse från norra stambanan till Lycksele,
som är den största och betydelsefullaste platsen i hela lappmarken och
utgör centrum för ett mycket förgrenat vägnät, vara än mer trängande.
I Ume- och Vindelälvarne ligga ett flertal för utbyggnad lämpliga,
mäktiga vattenfall och för skogarnas, såväl statens som enskildas, rationella
skötsel och det mindervärdiga virkets tillgodogörande liksom
även för jordbrukets utveckling är denna bana en nödvändig förutsättning.
Den befolkning inom lappmarken, vilken skulle draga fördel av
ifrågavarande järnväg, har också alltsedan norra stambanans framdragande
genom länet ansett sig hava grundad anledning hoppas, att
densamma snarast möjligt skolat komma till stånd.
För att don nyssberörda bibanan Hällnäs—Lycksele skall i allo
fylla sitt ändamål erfordras jämväl järnvägsförbindelse med sjöhamn.
törst da skulle den nationalekonomiska nyttan av nyssnämnda bana
kunna fullt framträda, och lärer enligt Kungl. Maj:ts förslag trafiken å
24
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
denna bana böra förmedlas över hamnplats vid Umeå. Men även för
residensstaden Umeå, vilken är den enda stad vid norrländska kusten
som saknar järnväg till hamn vid havet, samt för de trakter, som hava
sin import och export över denna stad, har behovet av järnväg till fullt
tillfredsställande hamnplats varit synnerligen trängande. Kungl. Maj:t
har också med beaktande härav jämväl framlagt förslag om anläggande
av bibana från Umeå till Holmsund, vid vilken plats Umeå stad åtagit
sig utföra en fullständig hamnanläggning.
På grund av vad sålunda anförts och vad statsrådsprotokollet i
övrigt innehåller hava vi ansett, att Kungl. Maj:ts förslag såvitt angår
anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens dalgångar
från Forsmo till Hotings station å inlandsbanan och bibanan
Hällnäs—Lycksele samt bibanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår
till blivande hamn utanför Holmsund bort af statsutskottet tillstyrkas.
Uå emellertid så icke skett, hava vi härmed velat uttala den förhoppningen
att, med hänsyn till det trängande behovet, förslag om anläggande
av nyssberörda tvärbana och bibanor måtte av Kungl. Maj:t
ånyo framläggas vid nästkommande års riksdag.»
vid punkt 3 (angående elektrifieringen av järnvägslinjen Kiruna
Svartön)
av herr F. V. Thorsson;
vid punkt 8 (angående utbyggnad av Porjus kraftstation)
av herrar F. V. Thorsson och J. Olofsson, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse.
»För genomförande-----kraftstationen erfordras.
Då utskottet----enfasaggregatet.
Vad åter beträffar frågan om installerandet av ett trefasaggregat
för industriell drift, har utskottet, med stöd av vunna upplysningar,
funnit det synnerligen önskvärt, att anslag för detta ändamål nu anvisas,
på det att Kungl. Maj:t må äga medel att, omedelbart efter det
avtal om kraftleverans för industriellt ändamål träffats, förordna om
utvidgning av trefasanläggningen.
Vad beträffar storleken av det anslag, som under sådana förhållanden
behöver anvisas, är det väl, enligt vad utskottet inhämtat, möjligt
att begränsa anslagsbeloppet till 775,000 kronor, därest man nämligen
inskränker sig till att installera ett trefasaggregat å den plats inom
den nuvarande kraftstationen, vilken enligt propositionen avsetts för
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
25
enfasaggregatet. Utskottet har likväl ansett sig böra tillstyrka, att ett
något högre belopp nu anvisas, och detta av följande skäl.
Vid Porjus finnes för närvarande en duglig arbetarstam, för närvarande
uppgående till 280 man, vilken emellertid under alla förhållanden
kommer att reduceras instundande sommer. Då det synes utskottet
önskvärt, att denna reduktion i möjligaste mån inskränkes, har utskottet
velat förorda, att anslag nu beviljas jämväl för utförande av
sprängningsarbetena för det sjätte aggregatet.
Den kostnadsökning, som skulle föranledas av den av utskottet
förordade anordningen — utöver förenämnda 775,000 kronor — har
inom vattenfallsstyrelsen beräknats till 250,000 kronor. Av det sammanlagda
anslaget, 1,025,000 kronor, skulle 875,000 kronor behöva anvisas
för år 1917 samt 150,000 kronor för år 1918. Av det belopp, som
skulle uppföras å 1917 års riksstat, torde 300,000 kronor böra ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande redan under år 1916.
I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition må för fullbordande av första utbyggnaden
av kraftstationen vid Porjus samt påbörjande
av en andra utbyggnad av samma kraftstation
bevilja ett anslag av 1,025,000 kronor samt därav för
år 1917 anvisa ett belopp av 875,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under
år 1916 utanordna 300,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 72 käft. (Nr 118.)
4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
Bilaga I.
Utgifter för kapitalökning
i avseende å statens produktiva fonder för år 1917.
I.
Årli gen återkommande anslag.
A. Statens affärsdrivande verk.
1. Postverket.
Inventarier....
2. Telegrafverket.
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ..........
3. Statens järnvägar.
Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.
Markförvärv .......................................................................
Bullande materiel...................................................................
Nya inventarier......................................................................
Ökat förlag .......................................................................
4. Statens vattenfallsverk.
Distributionsanläggningar för statens kraftverk..................
B. Statens utlåningsfonder.
Allmänna järnvägslånefonden............................................
Odlingslånefonden...........................................................
Egnahemslånefonden ......................................................
Lånefonden för inköp av ädla avelsston .............................
Allmänna nyodlingsfonden ....7.........................................
Kronor
Summa
350.000
7.000. 000
5,782,800
500.000
6.740.000
1.500.000
1,500,000
3.000. 000
1,500,000
250,000
5,000,000
50.000
60.000
33,232,800
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
27
Bilaga II.
Utgifter för kapitalökning''
i avseende å statens produktiva fonder för år 1917.
II.
Utgifter, beträffande vilka fortsättniiigsanslag ej äskats
eller kunna beräknas.
Kronor.
A. Statens affärsdrivande verk.
1. Postverket.
Nybyggnad i Kristianstad.....................................................................
163,400
4 ''
2. Statens järnvägar.
Förändringar vid Centralstationen i Stockholm m. m......................
1,409,900
Dubbelspår Göteborg—Alingsås ................................................................
2,900,000
Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö ...................
400,000
Ombyggnad av bangården i Norrköping..............................
150,000
Fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön........................... ..............
500,000
Riksgränsbanans elektrifiering (brist) .............................................
650,000
Förvärv av Mora—Yänerns järnväg.......................................................
11,275,000
Kompletteringar å Mora—Vänerns järnväg ...................................
630,000
Anläggning av torvpulverfabrik.........................................
1,300,000
3. Statens vattenfallsverk.
Ny farled mellan Vänersborg och Göteborg ................................................
300,000
Uppränsning av Masurforsen......................................................................
600,000
Kostnader för Skattungens och Öresjöns reglering...........................
44,500
Bidrag till Dalälvens regleringsförening.............................................................
67,000
4. Statens domiiner.
Kostnader för anordnande av jägmästarbostäder ..................................................
364,500
Transport
20,754,300
28
Statsutslcottets utlåtande Nr 118.
Kronor.
Transport
20,754,300
B. Statens utlåningsfonder.
Fonden för lån åt kommuner m. fl. för inköp av gatsten.......................................
3,500,000
Torvindustrilånefonden .....................,..............................................................
600,000
C. Statens aktier.
Kostnader för införandet "av tobaksmonopolet .....................................................
8,650,000
Summa
33,504,300
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
29
Bilaga III.
Utgifter för kapitalökning
i avseende ä statens produktiva fonder för år 1917.
III.
Utgifter, beträffande vilka fortsättningsanslag å följande års
riksstat^!* äskats eller beräknats.
A. Statens aflarsd rivande verk.
Anslag för 1917.
Kronor.
Fortsättnings-
anslag.
Kronor.
1. Postverket.
Tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm..............................
350,000
300,000
Nybyggnad i Linköping .........................................................
120,000
120,000
» i Göteborg................................................
860,000
2,300,000
2. Telegrafverket.
Inköp och bebyggande av fastigheter ..................................
250,000
332,200
3. Statens järnvägar.
Ombyggnad av Malmö statsbangård......................
Statsbanan Sveg—Brunflo............
1,000,000
3.000. 000
3,500,000
500,000
2.000. 000
2.966.000
3.450.000
28,080,000
2.452.000
2.250.000
Inlandsbanan Volgsjön—Gällivare.........................................
Statsbanan Sveg—Hede...........................
Dubbelspår Norrköping—Mjölby ................................
» Aneby—Sandsjö ....................................................
500,000
3,602,700
4. Statens vattenvallsverk.
Södertälje kanals ombyggnad....................................
400,000
3,700,000
6.385.000
3.620.000
Utbyggnad av Trollhätte kraftstation................
Utbyggnad av Porjus kraftstation.............................................
Västerås ångkraftstation.................... ....................
625,000
1,650,000
150.000
500.000
B. Statens utlån illusion der.
Fonden för bibanor i vissa delar av riket .....
1,000,000
5,000,000
Summa
19,455,000
61,507,900
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 72 käft. (Nr 118.) 5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1916:198 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar. s. 5 i texten
- Rskr. 1916:199 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å statens vattenfallsverk. s. 1 i texten
- Rskr. 1916:186 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar s. 4 i texten