Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag för utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1916-05-23 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag för utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

1

Nr 118.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1916 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner

gjorda framställningar om vissa anslag för

utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar

och vattenjallsverk jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(4:e avd.)

Statens järnvägar.

1:°). I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel

»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens

järnvägar föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som

kunde komma att avlåtas angående fortsättande av inlandsbanan norr

om kolgsjön m. m., för år 1917 för ändamålet beräkna ett anslag av

4,000,000 kronor, därav 3,500,000 kronor att utgå av lånemedel, med

rätt för Kungl. Maj: t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 avlåten till

statsutskottet hänvisad proposition, nr 142, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma

dag föreslagit riksdagen

. eJ mindre, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet beträffande

varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse av

mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare

förordna om banornas sträckning, besluta

dels fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön förbi Vilhelmina

kyrkoby, Stensele, Sorsele, Lojtoträsk, Slagnäsforsen, Avaviken, JokkBihang

till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 72 höft. (Nr 118.) 1

Fortsättande

ar

inlandsbanan

norr

om Volgsjön

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

mokk och Porjus fram till Gällivare ävensom anläggande av bispår

från lämplig punkt å bansträckan Volgsjön—Stensele till Malgomajsjön

och anordnande därstädes av en mindre hamnplats, allt för en med

tillämpning av de före kristidens början under år 1914 rådande arbetsoch

materialpriser beräknad kostnad av sammanlagt 31,580,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo (Västerås) å linjen Långsele—Selsjön av

norra stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana

i dess sträckning över Kilsjön anläggningskostnaderna med tillämpning

av nyssberörda arbets- och materialpriser beräknats till 9,100,000 kronor,

dels anläggande av en bibana från Hällnäs station å norra stambanan

till Lycksele för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad

anläggningskostnad av 4,600,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan

till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma

grunder beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,

dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med tilliämpning

av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000

kronor,

än även för år 1917 anvisa följande belopp, nämligen:

dels för påbörjande av arbetena å bansträckan Volgsjön—Stensele

jämte bispåret till Malgomajsjön m. m. 2,500,000 kronor, att utgå av

lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916 låta förskottsvis

utav detta belopp av tillgängliga medel utanordna 1,000,000

kronor,

dels för påbörjande av arbetena å tvärbanan Forsmo (Västerås)—

Hoting 1,000,000 kronor, att utgå likaledes av lånemedel,

dels ock för påbörjande av arbetena å den förut beslutade statsbanan

Sveg—Hede 500,000 kronor, att utgå av skattemedel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft följande

under innevarande riksdag väckta motioner, nämligen inom Första

kammaren, nr 103, av herr G. Magnusson och nr 107 av herr C. I.

Asplund samt inom Andra kammaren, nr 262 av herrar C. J. Öberg och

E. Molin i Dombäcksmark, nr 263 av herr K. Karlsson i Mo, nr 264

av herr J. Olofsson i Digernäs, nr 267 av herr E. A. Nilson i Örebro

och nr 271 av herr F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

3

I sina berörda motioner hava herr Magnusson samt herrar Öberg

och Molin sammanstämmande hemställt, att riksdagen måtte — med avslag

å Kungl. Maj:ts proposition i vad den avser byggande av banorna

Forsmo Hoting, Hällnäs—Lycksele och Umeå—Holmsund — besluta,

dels att bygga en tvärbana Mellansel—Råsele för en beräknad anläggningskostnad

av 8,800,000 kronor, dels ock att för år 1917 anvisa

1,000,000 kronor för påbörjande av arbetena å sagda tvärbana.

Likaledes hava herrar Asplund och Olofsson i Digernäs sammanstämmande

hemställt, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 142, i vad densamma avser anvisande å 1917 års stat av

1,000,000 kronor för påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting, måtte för

påbörjande av arbetena å bansträckan Porjus—Jokkmokk för år 1917

anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Herr Karlsson i Mo har i motionen nr 263 föreslagit, att riksdagen

måtte för närvarande avslå Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition i vad

den avser byggande av en bana Hoting—Forsmo (Västerås), samt hos

Kungl. Maj:t anhålla om ytterligare utredning och förslag angående

byggande av tvärbana Ulriksfors—Helgum (Långsele).

Vidare har herr E. A. Nilson i Örebro i motionen nr 267 föreslagit,

att riksdagen, i den mån Kungl. Maj:ts i proposition nr 142

gjorda framställning anses böra bifallas, måtte besluta, att härav föränledda

kostnader skola, helt eller delvis, bestridas av andra medel än

lånemedel.

Slutligen har herr Thorsson i motionen nr 271 föreslagit, att riksdagen

med avslag å Kungl. Maj:ts framställning om beviljande av

31.580.000 kronor till fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön till

Gellivare ville för bifall till Kungl. Maj:ts hemställan om beviljande av

9.100.000 kronor till anläggande av en tvärbana Forsmo—Hoting,

4.600.000 kronor till anläggande av en tvärbana Hällnäs—Lycksele

och 4,900,000 kronor till anläggande av en tvärbana Jörn—A vaviken, besluta

att utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna villkoren om kostnadsfri

upplåtelse av mark m. m. skola för berörda järnvägars anläggning följande

bestämmelser och villkor iakttagas:

1) att järnvägarna redan från sin planläggning skola inrättas för

elektrisk drift;

2) att till förvärvande av för järnvägsdriften behövlig kraftkälla,

som äges av annan än staten, skall landstinget bidraga med 25 procent

av köpeskillingen;

3) att för ytterligare tillgodoseende av Norrlands trafikbehov skall

av den fastighetsvärdestegring, som uppstår genom järnvägarnes anlägg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11S.

Utskottets

yttrande.

ning, till statsverket inbetalas 15 procent av den värdestegring, som

uppkommer inom 10 kilometer, 10 procent inom området mellan 10 och

20 kilometer och 5 procent inom området mellan 20 och 30 kilometer

från järnvägen; samt

4) att kostnaderna för nu berörda järnvägsbyggnader skola intill

minst 25 procent täckas genom skattemedel.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda

framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Då utskottet till prövning i ett sammanhang upptagit de av utskottet

förut ej behandlade anslagskraven för kapitalökning i fråga om

statens järnvägar och vattenfallsverk, har utskottet sökt att verkställa

en approximativ beräkning över de utgifter för kapitalökning i allmänhet,

som under de närmaste åren kunna vara att förvänta. Utskottet

har emellertid funnit, att så avsevärda svårigheter möta för upprättandet

av en dylik beräkning, att utskottet ansett sig böra uppgiva denna

tanke. Utskottet har likväl vid detta betänkande fogat trenne sammanställningar

över de för år 1917 av riksdagen redan beviljade eller av

Kungl. Maj:t äskade anslagen för utgifter för kapitalökning, varvid utskottet

emellertid beträffande de anslag, varom riksdagen ännu ej fattat

beslut, iakttagit de förändringar, som av utskottet blivit förordade. 1

den första sammanställningen upptagas de anslag, vilka — ehuru med

växlande belopp — pläga återkomma år efter år. Den andra tabellen

avser de ändamål, beträffande vilka anslag för senare år än 1917 ej

beräknats vid det första anslagets äskande. Den tredje sammanställningen

upptager sådana till vissa år begränsade, för år 1917 beviljade

eller begärda, respektive av utskottet förordade anslag, beträffande vilka

fortsättningsanslag äro beräknade, ävensom konsekvensutgifterna, i den

mån det nu varit möjligt att angiva några siffror härför. Huru dessa

senare utgifter fördela sig på olika år, har utskottet väl funnit äga

visst intresse. Då det emellertid ej låtit sig göra att genomföra en

dylik fördelning med några som helst anspråk på tillförlitlighet, har

utskottet i en kolumn sammanfört dessa beräknade följdutgifter. På det

hela taget minskas helt naturligt beloppet av de såsom konsekvens av

1917 års riksstatsanslag följande fortsättningsanslagen år efter år. Men

lika givet är, att nya anslagskrav efterhand komma att gorå sig gällande.

Utskottet vill allenast erinra därom, att inga tvärbanor till inlandsbanan

ingå i sammanställningarna, ävensom att beträffande exempelvis Stockholms

centralstation ej kunnat tagas hänsyn till den inom en ej alltför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 5

långt avlägsen framtid förestående stora omdaningen av Stockholms

bangårdsförhållanden.

Av de upprättade sammanställningarna torde tydligt framgå, att

man för en avsevärd tid framåt måste räkna med högst betydande anslagskrav

för produktiva ändamål. Ty även om vissa av de årligen

återkommande utgifterna för 1917 stiga till osedvanligt höga belopp

och även om vissa ej återkommande utgifter, såsom exempelvis de vilka

avse inlösen av Mora—Vänerns järnväg, inrättandet av lånefonden för

stenleveranser till kommuner m. fl. samt tobaksmonopolets införande,

driva upp siffran för berörda slag av utgifter till en förut ej nådd

höjd, så måste man dock — såsom ovan antytts — utgå från, att

nya betydande anslagskrav, vilka ej låta sig avvisas, snart nog måste

tillkomma.

Vad angår de anslag, som utskottet i förevarande betänkande

upptagit till behandling, har utskottet ej kunnat förorda någon mera

genomgripande inskränkning i Kungl. Maj:ts äskanden. Även om den

nuvarande ekonomiska situationen bjuder till iakttagande av särskild

försiktighet med statens medel, så har dock utskottet vid det förhållandet,

att de framställda anslagskraven synts utskottet vara av den

natur, att annat än ett tillfälligt uppskov med en eller annan utgift

ej torde kunna ifrågakomma och då i allmänhet starka skäl synts tala

föi omedelbart fattande av positivt beslut, ansett sig böra på det

stora hela tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Beträffande vissa frågor

har dock utskottet ansett förnyad prövning från riksdagens sida vara

erforderlig.

Vad nu angår de föreslagna statsbanebyggnaderna i Norrland vill

utskottet till att börja med erinra därom, att innevarande riksdag, med

bifall till Kungl. Maj:ts därom i statsverkspropositionen framställda

förslag, för år 1917 anvisat 500,000 kronor för fullbordande av den

vid 1911 års riksdag beslutade statsbanan mellan Ströms vattudal (Ulriksfors)

och Angermanälven (Volgsjön). Det nu föreliggande förslaget

om inlandsbanans fortsättande norrut från Volgsjön över Porjus till

Gällivare är givetvis att betrakta såsom en konsekvens av det år 1911

fattade beslutet. Inlandsbanans sammanknytande med tvärbanan genom

övre Norrland är ock enligt utskottets uppfattning av den stora betydelse

ur kulturell, nationalekonomisk och militär synpunkt, att beslut

om banbyggnadens utförande nu, då järnvägen söderifrån till Volgsjön

nalkas sin fullbordan, bör av riksdagen fattas. Utskottet har emellertid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

ej funnit det nödvändigt, att innevarande riksdag i ett sammanhangfastslår,

vilka linjesträckningar som böra väljas mellan Volgsjön och

Porjus. Medan beträffande sträckningen mellan Volgsjön och Sorsele

samt mellan Jokkmokk och Gällivare någon anledning till avvikelse

från vad Kungl. Maj:t föreslagit ej lärer föreligga, synes det däremot

mera ovisst, om banan mellan Sorsele och Jokkmokk bör dragas över

Kasker eller över Avaviken. Utskottet får fördenskull tillstyrka, att riksdagen

nu allenast beslutar, att inlandsbanan skall fortsättas från Volgsjön

över Vilhelmina kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk och Porjus

till Gällivare. Vad åter den mellan Sorsele och Jokkmokk liggande

delen angår, torde frågan om valet av linjesträckning böra upptagas

till förnyad prövning vid en kommande riksdag. Några olägenheter

härav lära ej kunna uppstå, då nu ej är fråga om att nu bevilja anslag

å riksstaten för andra bandelar än de närmast norr om Volgsjön och

söder om Porjus liggande.

Vad därefter beträffar de föreslagna tvär- och bibanorna hälben

begränsade tid, som stått utskottet till buds för behandlingen

av nu förevarande och andra till utskottet hänvisade ärenden, icke

medgivit utskottet att så ingående dryfta denna fråga, att utskottet

kunnat tillstyrka riksdagen att nu fatta något positivt beslut i förevarande

avseende. Utskottet har väl erhållit den uppfattningen, att

staten bör anlägga någon eller några tvärbanor till inlandsbanan. Då

utskottet emellertid icke kunnat bilda sig någon bestämd uppfattning,

vare sig om det antal tvärbanor, som bör byggas, eller om lämpligaste

sträckningarna för dessa banor, har utskottet ansett, att tvärbanefrågan

liksom frågan om de nya banor i övrigt, om vilkas beslutande förslag

framlagts i förevarande proposition, bör efter den förnyade omprövning

från Kungl Maj:ts sida, som kan anses erforderlig, ånyo föreläggas

riksdagen.

Då utskottet alltså icke kunnat tillstyrka omedelbart beslut om anläggande

av nya tvär- och bibanor i Norrland, har utskottet ej kunnat

inlåta sig på en prövning av den allmänna plan för bedrivande av de

norrländska statsbanebyggnaderna, vilken framlagts i statsrådsprotokollet.

Vidkommande därefter storleken av de anslag, som för nästkommande

år erfordras för inlandsbanans fortsättande, har utskottet ej

något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 2,500,000

kronor för påbörjande av arbetet å sträckan Volgsjön—Stensele med

bispåret till Malgomajsjön. Då utskottet emellertid anser det angeläget,

att inlandsbanan — ehuruväl utan fördyrande forcering av arbetet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

—— färdigställes snarast möjligt, i den mån den ekonomiska situationen

det medgiver, och då utskottet bland annat på skäl, som anförts i de

av herrar Asplund och Olofsson väckta motionerna, håller före, att banbygget

redan från början, ehuru i jämförelsevis mindre omfattning,

bör bedrivas jämväl norrifrån, har utskottet även velat tillstyrka, att

för komplettering å bandelen Gällivare—Porjus samt påbörjande av arbetena

å bandelen Porjus—Jokkmokk för år 1917 anvisas ett belopp av

1,000,000 kronor.

Den förevarande propositionen avser jämväl uppförande å 1917 års

riksstat av 500,000 kronor för påbörjande av den vid 1912 års riksdag

beslutade statsbanan från Sveg till Hede. I likhet med departement^

chefen finner utskottet sig ej kunna tillstyrka, att igångsättandet av

arbetena å denna bana, vilka redan fått anstå avsevärd tid utöver vad

man förut tänkt sig, skulle ytterligare uppskjutas.

Vad angår den av herr Nilson gjorda framställningen angående

sattet för täckande av de utav ett bifall till den förevarande propositionen

föranledda kostnader, har riksdagen redan år 1912 beslutat, att

banan Sveg—Hede skall byggas för skattemedel, d. v. s. att anslaget

skall utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Kungl. Maj:t har

ock i enlighet härmed avgivit förslag rörande täckande av den ''del av

anslaget för nämnda bana, som äskats å 1917 års stat. Någon plan

för finansieringen av de nya banbyggnader, om vilkas beslutande Kungl.

Maj:t nu framställt förslag, har Kungl. Maj:t icke framlagt, utan allenast

— i anslutning till den praxis, som förut tillämpats — inskränkt sig

till att avgiva förslag angående täckandet av de anslagsbelopp, som

äskats för år 1917. Herr Nilson synes avse, att riksdagen, i likhet

med vad — på grund av enskild motion — år 1912 beslöts beträffande

banan Sveg—Hede, nu principiellt skulle bestämma, i vilken omfattning

lånemedel eller andra statsinkomster skola användas för åstadkommandet

av de nya järnvägar, varom riksdagen nu kan fatta beslut.

. Enligt utskottets uppfattning tala göda skäl för, att jämväl andra

inkomster än lånemedel tagas i anspråk för inlandsbanebygget. Utskottet

vill ^dock framhålla att, ä\en om någon nettoinkomst på järnvägsdriften

å inlandsbanan ej är att förvänta under lång tid framåt

staten inom en snar framtid bör tillföras direkta inkomster tack vare

banan ifråga, nämligen genom ökad avkastning från statens skogar

i Norrland. Och härtill ävensom till den värdestegring, statsskogarna

komma att undergå på grund av inlandsbanans tillkomst, torde man

aven böra taga hänsyn vid bedömandet av frågan om banans statsekonomiska

berättigande och dess finansiering. Utskottet har emeller
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets ■ utlåtande Nr 11S.

tid med det material och den tid, varöver utskottet förfogat, icke kunnat

bilda sig erforderlig översikt över de faktorer, till vilka hänsyn bör

tagas vid upprättandet av en sådan plan, som avsetts i den nu omhandlade

motionen. Det har fördenskull synts utskottet vara mest ändamålsenligt,

att Kungl. Maj:t i samband med förnyad framställning till

riksdagen om fortsättning av de norrländska järnvägsbyggnaderna framlägger

en allmän plan för finansieringen av ifrågavarande företag med

hänsyn jämväl tagen till övriga utgifter för kapitalökning.

Vad vidkommer sättet för täckande av de för nästkommande år

erforderliga anslagen för inlandsbanan, har utskottet funnit sig höra

uppskjuta prövningen av denna fråga till den allmänna behandlingen

av upplåningen för 1917 års riksstatsutgifter.

Med vad utskottet ovan anfört torde de beträffande beviljande av

anslag för utförande av vissa tvärbanor samt fortsatt utredning i tvärbanefrågan

motionsledes gjorda framställningarna få anses besvarade.

Utskottet får sålunda hemställa,

I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition i vad den avser fortsättande av

inlandsbanan, och herrar Asplunds och Olofssons ovanberörda

motioner samt med avslag dels å Kungl. Maj:ts

proposition, i vad den rör byggande av tvärbanor

eller bibanor dels ock å lierr Thorssons motion i vad

den angår fortsättande av inlandsbanan, må

a) under förbehåll av att de i statsrådsprotokollet

för civilärenden den 31 mars 1916 omförmälda villkor

om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. iakttagas,

besluta fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön

förbi Vilhelmina kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk

och Porjus fram till Gällivare ävensom anläggande

av bispår från lämplig punkt å bansträckan

Volgsjön—Stensele till Malgomajsjön och anordnande

därstädes av en mindre hamnplats, med rätt för Kungl.

Maj:t att beträffande bandelarna mellan Volgsjön och

Sorsele samt Jokkmokk och Porjus närmare förordna

om banans sträckning;

b) för påbörjande av arbetena å bansträckan Volgsjön—Stensele

jämte bispåret till Malgomajsjön m. m.

för år 1917 anvisa ett belopp av 2,500,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

9

låta förskottsvis utav detta belopp av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor;

c) för komplettering av bandelen Gällivare—

Porjus samt påbörjande av arbetena å bansträckan

Porjus—Jokkmokk för år 1917 anvisa ett belopp av

1.000. 000 kronor;

d) för påbörjande av arbetena å statsbanan Sveg

—Hede för år 1917 anvisa ett belopp av 500,000 kronor;

II) att de av herrar Magnusson, Öberg och Molin

samt Karlsson väckta motioner ävensom herr Thorssons

motion i vad den avser byggande av tvärbanor

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

III) att riksdagen, i anledning av den av herr

Nilson väckta motionen må i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,

huruvida och i vilken omfattning andra statsinkomster

än lånemedel böra komma till användande

för statsbanebyggnaderna i Norrland, samt i samband

med avgivande av framställning till riksdagen angående

ytterligare anslag för ifrågavarande banbyggnader

framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1917 anvisa

ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 150

uti det vid statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning:

bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för den

14 januari 1916.

Då utskottet funnit det angeläget, att färdigställandet av statsbanan

Sveg—Brunflo ej ytterligare uppskjutes utöver vad redan nödvändiggjorts

på grund av de tidigare skedda minskningarna av de i den ursprungliga

byggnadsplanen för järnvägen beräknade anslagsbeloppen,

får utskottet tillstyrka bifall till det av Kungl. Maj:t nu gjorda anslagsäskandet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—-Brunflo för år 1917 anvisa ett anslag av

3.000. 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 11)16. 6 sand. 72 höft. (Nr 118.)

Fortsättning

av

stntsbanebyggnaden

SvegBrunflo.

Utskottets

yttrande.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlutande Nr 118.

Elektrifiering

av

järnvägslinjen

Kiruna—

Syartun.

Utskottets

yttrande.

3:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas om elektrifiering

av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, för ändamålet för år 1917

beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,500,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1916 av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 31 mars 1916

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 165, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att — förutom beviljande av anslag

för utförande av en andra utbyggnad av kraftstationen vid Porjus,

varom utskottet här nedan avgivit yttrande — för elektrifiering av

statsbanelinjen Kiruna—Svartön bevilja ett anslag av 15,530,000 kronor

samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 3,500,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916 utanordna

1,000,000 kronor

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det

åberopade statsrådsprotokollet.

Ehuruväl utskottet funnit goda skäl vara förebragta för förslaget

om införande av elektrisk drift å järnvägslinjen Kiruna—Svartön, har

utskottet dock ansett, att med beslut om elektrifieringens genomförande

bör för närvarande anstå.

Det företag, varom här är fråga, torde visserligen i och för sig

erbjuda fördelar, vilka under normala förhållanden bort kunna tillerkännas

avgörande betydelse för frågans bedömande. Med hänsyn

till den rådande statsfinansiella situationen samt till de högst betydande

krav på anslag för andra produktiva ändamål — särskilt för statens

järnvägars räkning — vilka nu ställas på statskassan, har utskottet

''dock funnit det nödigt, att det nu förevarande anslagskravet tills vidare

undanskjutes.

Jämväl andra vägande skäl förefinnas enligt utskottets uppfattning

för intagandet av en sådan ståndpunkt. Härvid vill utskottet i första

hand peka på den i fråga om vissa av de för elektrifieringen erforderliga

materialier inträdda prisstegringen, vilken måste föranleda en högst

betydande fördyring av anläggningen. Vidare är att märka, att den

elektriska driften å riksgränsbanan på grund av de genom världskriget

inträdda förhållandena ännu ej blivit prövad i sådan omfattning, att

man på grundval av de hittills vunna erfarenheterna från denna bana,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

11

synes kunna bilda sig ett fullt tillförlitligt omdöme om de fördelar och

olägenheter, som äro förenade med den elektriska driften.

På nu anförda grunder får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

4:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående

påbörjande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Sävsjö och Tranås, för år 1917 för ändamålet beräkna

ett anslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 31 mars 1916

avlåten proposition, nr 162, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tranås och Sävsjö för en beräknad kostnad av sammanlagt

9,051,000 kronor samt för nämnda anläggning och därmed sammanhängande

arbeten för år 1917 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft

tvenne, till utskottet hänvisade motioner, väckta, den ena inom första

kammaren, nr 119, av herr K. J. Ekman m. fl. och den andra inom

andra kammaren, nr 295, av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl.

I förstberörda motion har hemställts, att riksdagen, med anledning

av ifrågavarande proposition, ville i skrivelse till Kungl. Maj.t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke i stället för eller i

samband med det föreslagna dubbelspåret Tranås—Sävsjö må kunna

anläggas en normalspårig järnväg från Mjölby över Hästholmen och

Gränna till Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Arthur Asplund år 1907

upprättat förslag samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

I den av herr Johanson m. fl. väckta motionen har hemställts,

att riksdagen, med anledning av ifrågavarande proposition, ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda,

huruvida icke i stället för eller i samband med det föreslagna

dubbelspåret Tranås—Sävsjö må kunna anläggas en normalspårig järnväg

från Mjölby över Hästholmen och Gränna till Jönköping eller

Anläggning

av dubbelspår

mellan

Aneby och

Sandsjö.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Utskottets

yttrande.

också med utgångspunkt från Sömmen, eventuellt Tranås, till sistnämnda

plats samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan giva anledning.

Beträffande vad som anförts till stöd för dessa framställningar får

utskottet hänvisa till motionerna.

Enahanda skäl, vilka föranledde 1914 års senare riksdag att besluta

utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping

och Mjölby, tala jämväl för anordnande av dubbelspår å nu ifrågavarande

statsbanesträcka. På grund av de under senaste tid gjorda

erfarenheterna om betydelsen av, att särskilt de mest belastade järnvägslinjerna

sättas i sådant skick, att de kunna fylla de krav som

trafiken ställer å desamma, bar utskottet ej kunnat tillstyrka något

uppskov med beslut i den nu föreliggande frågan.

Då emellertid olägenheterna av saknaden av dubbelspår, enligt

vad utskottet inhämtat, ej göra sig gällande i lika hög grad å hela

sträckan Tranås—Sävsjö utan framför allt hänföra sig till bandelarna

närmast norr och söder om Nässjö, har utskottet, med hänsyn tagen

till angelägenheten därav, att man under nuvarande ovissa ekonomiska

situation ej mer än nödigt binder sig för framtida utgifter, ansett sig

böra förorda, att beslut rörande dubbelspårsutbyggnaden nu begränsas

till bansträckan Åneby—Sandsjö. Kostnaden för dubbelspårsanläggningen

å denna handel uppgår — inräknat utgifterna för ombyggnad av Nässjö

personstation och övriga å bandelen befintliga bangårdar — till 4,102,700

kronor. Då det anslag, som av Kungl. Maj:t äskats för år 1917,

avsetts för påbörjande av arbetena å bansträckorna närmast Nässjö,

torde någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag härutinnan ej böra vidtagas.

Vad angår de ovan berörda motionerna, som avse, att frågan om

dubbelspårsanläggningen skulle uppskjutas och ställas i beroende av

de av motionärerna ifrågasatta utredningarna om anläggande av en

statsbana från Mjölby, eventuellt Sömmen eller Tranås, till Jönköping,

bär utskottet, på grund av den av utskottet ovan angivna uppfattningen

om nödvändigheten av omedelbart beslut om dubbelspårsanläggningens

företagande, icke funnit sig böra biträda desamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj ds förevarande

proposition besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Aneby och Sandsjö för en beräknad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

13

kostnad av sammanlagt 4,102,700 kronor samt för

påbörjande av nämnda anläggning för år 1917 anvisa

ett belopp av 500,000 kronor;

b) avslå ovanberörda av herr K. J. Ekman m. fl.

samt herr C. O. Johanson m. fl. väckta motioner.

5:o) I en till riksdagen den 25 april 1916 avlåten, till statsutskottet

remitterad proposition, nr 215, har Kungl. Maj:t under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att

dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder

för förvärvande för svenska statens räkning av Mora—Vänerns

järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelarna Mora—Persberg med bilinjen

Brintbodarne—Malung samt Persberg—Kristinehamn och Malung—

Limedsforsen jämte en bolaget tillhörig byråbyggnad i Kristinehamn,

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter ingången av år 1917

på rekvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande av vad

som kontant skall till bolaget utbetalas, samt fullgöra räntelikvider och

kapitalavbetalningar å de i bandelarna intecknade obligationslån och

lån ur handels- och sjöfartsfonden ävensom till vederbörande utfärda

svenska statens förbindelser och obligationer på sätt och i den omfattning,

ovanberörda grunder för bandelarnas förvärvande angiva,

dels för år 1917 anvisa, att utgå av lånemedel, ej mindre till gäldande

av den del av köpeskillingen, som skall betalas kontant, ett belopp

av 691,500 kronor, än även till kompletteringar å banan och till

förändringsarbeten å dess rullande materiel ett belopp av 630,000 kronor,

dels ock, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att de i 1917 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel

för produktiva ändamål skola höjas med 1,321,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Den till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag hörande huvudbansträckan

utgör — såsom redan en blick på kartan ger vid handen —

jämte bandelarna mellan Mora och Sveg den enda naturliga förbindelseleden

mellan statens järnvägsnät i det inre Norrland samt statsbanelinjerna

i sydvästra Sverige. Såväl på gruud av vad i statsrådsprotokollet

blivit anfört som ock med stöd av de upplysningar utskottet

från järnvägsstyrelsen erhållit, har utskottet därför funnit det vara av

den största betydelse för eu rationell utveckling av statsbanesystemet,

Statsinlösen

av Mora—

Vänerns

järnväg.

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

att ifrågavarande förbindelseled kommer i statens hand. Härigenom

skulle sålunda bland annat vinnas den fördelen, att statens järnvägar

frigöras från ett beroende av de enskilda järnvägarna, som eljest kan

bliva till stor olägenhet för statsbanorna.

På grund av de ekonomiska förhållandena inom Orsa—Härjedalens

järnvägsaktiebolag torde staten, som till detta bolag utlämnat iån

till avsevärda belopp, inom en snar framtid bliva nödsakad att övertaga

sistnämnda bolags järnväg mellan Orsa och Sveg. Järnvägssträckan mellan

Mora och Orsa är jämförelsevis kort, vadan ett förvärv av bandelarna

å denna sträcka ej bör vara förenat med större svårigheter. Under

sådana förhållanden och då de villkor, som uppställts för inlösen av

järnvägen Mora—Vänern, synts utskottet vara antagliga — särskilt vill

utskottet erinra om fördelen därav att endast en mindre del av köpeskillingen

behöver erläggas kontant — har utskottet ansett sig böra

förorda förvärvet av de i den nu förevarande propositionen omhandlade

bandelarna m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder.

I fråga om sättet för likviderandet av köpeskillingen, 11,275,000

kronor, har utskottet ej funnit anledning till erinran annat än i avseende

å formen för avvecklandet av bolagets låneskuld till handelsoch

sjöfartsfonden. Då det ej kan vara lämpligt, att riksgäldskontoret,

på sätt som avsetts, övertager ifrågavarande lån och sålunda tager i

anspråk en ej oväsentlig del av fondens medel, synes saken böra

ordnas så, att bolaget vid årsskiftet inbetalar lånet till fonden och i

stället erhåller motsvarande kontant gottgörelse från staten. Den del

av köpeskillingen, som skall kontant erläggas, komme på grund härav

att ökas från 691,450 kronor 05 öre till 987,068 kronor 88 öre.

Vad angår den budgettekniska behandlingen av transaktionen, har

utskottet ej kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag. Enligt detta skulle

endast för den kontanta delen av köpeskillingen uppföras anslag å riksstaten.

Detta förfaringssätt står emellertid icke i överensstämmelse

med grunderna för den vid 1911 års riksdag genomförda förändringen

av riksstatens uppställning. Enligt denna reform bör riksstaten vara

ett såvitt möjligt fullständigt uttryck för statshushållningen under

budgetåret och fördenskull även uppvisa, vilket statskapital som under

året skall nedläggas i statens produktiva fonder. Med tillämpning av

dessa principer bör hela köpeskillingen ifråga uppföras å riksstaten för

år 1917.

Beträffande den del av köpeskillingen, som skall likvideras genom

kvittning av vad som vid tillträdestiden, den 1 januari 1917, beräknats

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

15

återstå oguldet av det bolaget beviljade statslån, 920,459 kronor 53 öre,

bör för detta belopp å riksstatens inkomstsida ske en motsvarande

höjning av inkomsttiteln för i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna

järnvägslånefonden. Såväl de belopp, tillsammans 5,863,471

kronor 59 öre, utgörande vid 1916 års slut återstående kapitalskuld å

de av bolaget upptagna obligationslån jämte därå vid samma tid upplupen

ej förfallen ränta, som ock de belopp å sammanlagt 3,504,000

kronor, för vilka till bolaget skall överlämnas svenska 5 % statsobligationer,

respektive certifikat å dylika obligationer, öka svenska statens

skuld och böra alltså föranleda motsvarande höjning av inkomsttiteln

lånemedel för produktiva ändamål.

Vidkommande det bemyndigande, som beträffande köpeskillingens

likviderande bör lämnas riksgäldskontor, torde bankoutskottet komma

att avgiva förslag, sedan riksdagen fattat beslut angående sättet för

täckande av den del av köpeskillingen, som skall kontant erläggas.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av anslag för kompletteringar

å banan samt för förändringsarbeten å dess rullande materiel

har utskottet ej haft något att erinra.

1 enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen med godkännande av de i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 25 april

1916 angivna Inivudgrunder för förvärvande för

svenska statens räkning av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag

tillhöriga bandelarna Mora—Persberg med

bilinjen Brintbodarne—Malung samt Persberg—Kristinehamn

och Malung—Limedsforsen jämte en bolaget

tillhörig byråbyggnad i Kristinehamn, dock med iakttagande

av den av utskottet ovan förordade ändringbeträffande

sättet för köpeskillingens likviderande, må

för inköp av nämnda bandelar och byråbyggnad för

år 1917 anvisa ett anslag av 11,275,000 kronor;

b) att riksdagen för kompletteringar å banan och

förändringsarbeten å dess rullande materiel må för år

1917 anvisa ett anslag av 630,000 kronor.

6:o) I en till riksdagen den 31 mars 1916 avlåten, till statsut- Anläggning

skottet hänvisad proposition, nr 161, har Kungl. Maj:t under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för fabrikör

samma dag föreslagit riksdagen . statens

° ° järnvägar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Utskottets

yttrande.

dels att för anläggande för statens järnvägars räkning av en torvpulverfabrik

vid Hästhagens mosse och för omändring av erforderligt

antal lokomotiv för torvpulvereldning för år 1917 anvisa ett anslag av

1,300,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att

låta förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 800,000

kronor,

dels att, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att de i 1917 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel

för produktiva ändamål skola höjas med 1,300,000 kronor,

dels och att bemyndiga järnvägsstyrelsen att vid torvpulverfabrikationens

avslutande försälja till anläggningen hörande mark, byggnader

och inventarier.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

det åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande proposition avser att å bandelen Falköping—Nässjö

anordna försöksdrift i större skala med torvpulvereldning å lokomotiv.

Den ifrågasatta torvpulverfabriken, som skulle anläggas vid Hästhagens

mosse i närheten av Vislanda järnvägsstation, är avsedd att utföras

genom aktiebolaget Torv.

Det begärda anslagsbeloppet fördelar sig på följande poster:

Inköp och planering av mosse ....................................

kronor

165,000: —

Anläggning av torvpulverfäbrik...................................

800,000: -

Patentavgift .....................................................................

Spår från Vislanda till mossen ..................................

Utrustning av 18 lokomotiv med apparater för

»

25,000: —

»

50,000: —

torvpulvereldning........

»

260,000: —

Summa

kronor

1,300,000: —

Då propositionens syfte står i överensstämmelse med den uppfattning

angående utnyttjandet av de inhemska bränsletillgångarna, åt vilken

innevarande riksdag förut givit uttryck, har utskottet, som ej funnit anledning

till anmärkning mot den med aktiebolaget Torv träffade överenskommelsen,

ansett sig höra tillstyrka bifall till framställningen i denna del.

Beträffande förslaget om bemyndigande för järnvägsstyrelsen angående

försäljning av till torvpulverfabriksanläggningen hörande mark

m. m. synes med beslut i denna fråga böra tills vidare anstå.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) för anläggande för statens järnvägars räkningav

en torvpulverfäbrik vid Hästhagens mosse och för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 17

omändring av erforderligt antal lokomotiv för torvpulvereldning

för år 1917 anvisa ett anslag av 1,300,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 800,000

kronor;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande för

järnvägsstyrelsen att vid torvpulverfabrikationens avslutande

försälja till anläggningen hörande mark, byggnader

och inventarier icke må av riksdagen bifallas.

Statens vattenfallsverk.

7:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kung], Maj:t under titel

»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens

vattenfallsverk föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas angående ombyggnad av Södertälje

kanal, för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, för år

1917 av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 14 mars 1916

avlåten, till statsutskottet för förberedande behandling överlämnad proposition,

nr 91, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning avstår all för

kanalombyggnaden erforderlig mark, som den 23 mars 1911 var i

stadens ägo, för ombyggnad av Södertälje kanal jämte upprensning av

farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig överensstämmelse

med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag bevilja ett anslag av

6,785,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Då vid 1912 års riksdag beslut fattades om statsinköp av Södertälje

kanal, förutsatte såväl vederbörande departementschef som riksdagen,

att en utvidgning av kanalen skulle komma att ske inom eu

snar framtid. Riksdagen uttalade sålunda i den skrivelse, varuti beslutet

om kanalens inköpande anmäldes för Kungl. Maj:t, att det syntes

vara angeläget, att det ifrågasatta inköpet snarast möjligt måtte komma

Bihang till riksdagens protokoll ISIG. ti samt. 72 höft. (Nr 118.) 3

Ombyggnad

av Södertälje

kanal.

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

till stånd, på det att staten i varje fall måtte vara i tillfälle att taga

erforderligt initiativ i den viktiga frågan om kanalens omk^ggnad. Och

då samma riksdag, med ändring av 1910 års riksdags beslut rörande

västra stambanans framdragande över Södertälje enligt den så kallade

Glasbergalinjen, beslöt, att stambanan skulle framdragas över Näset,

uttalade sig riksdagen, i anslutning till vad föredragande departementschefen

förordat, för att vid järnvägsanläggningen erforderliga sidoschakt

måtte uttagas vid södra delen av kanalen, detta i syfte bland

annat att underlätta en framtida ombyggnad av kanalen. 1913 års

riksdag beslöt ock efter av Kungl. Maj:t därom gjord framställning, att

Södertälje kanal å sträckan från Maren till Saltsjön finge för en kostnad

icke överstigande 550,000 kronor utgrävas för 5,5 meter djupgående

fartyg, och har riksdagen 1914 och 1915 på Kungl. Maj:ts

förslag för ändamålet beviljat anslag till nämnda belopp.

Av vad nu anförts torde framgå, att Kungl. Maj:t och riksdagen

gjort sig förtrogna med tanken, att Södertälje kanal bör ombyggas,

ehuruväl någon viss tidpunkt för ombyggnadens utförande ej preciserats.

På grund av den stora betydelse kanalens utbyggande till större dimensioner

skulle medföra för de trakter, som ligga inom kanalens trafikområde,

bör emellertid enligt utskottets uppfattning lösningen av denna

fråga ej längre undanskjutas; och har utskottet i huvudsak funnit sig

böra biträda Kungl. Maj:ts förslag rörande ombyggnadens utförande.

Det föreslagna farledsdjupet, som är beräknat för 5,5 meter djupgående

fartyg, har utskottet sålunda funnit väl avvägt. Däremot har utskottet

varit tveksamt, huruvida slussen vid Södertälje bör givas de i propositionen

föreslagna större dimensionerna. Särskilt bär utskottets tvekan

hänfört sig till det förordade djupet av slussen, vilket beräknats för

6,75 meter djupgående fartyg. I detta avseende förekommer bland

annat, att propositionen icke giver tillräckligt material för bedömandet

av spörsmålet, huruvida ifrågakommande hamnar och farleder i Mälaren

kunna utan alltför stora kostnader uppränsas till ett djup motsvarande

det, vilket avsetts för slussen. Då ett uppskov till nästkommande års

riksdag med avgörandet av frågan om slusstorleken ej lärer behöva

medföra någon rubbning i den uppgjorda arbetsplanen, får utskottet

alltså förorda, att denna fråga nu av riksdagen lämnas öppen.

I likhet med departementschefen synes det ock utskottet, att anslagför

de uppränsningar av vissa farleder i Mälaren, vilka erfordras för

ett fullt utnyttjande av det avsedda djupet för själva kanalen och som

beräknats medföra eu kostnad av sammanlagt 872,000. kronor, ej nu

behöver beviljas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

19

Då kostnaden för den i Kung!. Maj:ts förslag ingående slussen

beräknats till 2,933,000 kronor och då något beslut om slussens utförande,

enligt utskottets uppfattning, för närvarande ej bör fattas, torde

riksdagen nu böra inskränka sig till att besluta verkställande av ombyggnaden

av kanalen jämte upprensning av farlederna i Brandalssund

och Linasund för eu beräknad kostnad — frånsett anläggningskostnaden

för den nya slussen — av 3,852,000 kronor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag torde för år 1917 härav behöva anvisas ett belopp av

400,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, under villkor att Södertälje stad

utan ersättning avstår all för kanalombyggnaden erforderlig

mark, som den 23 mars 1911 var i stadens

ägo, må besluta ombyggnad av Södertälje kanal jämte

uppränsning av farlederna i Brandalsund och Linasund

för en beräknad kostnad — frånsett anläggningskostnaden

för en ny sluss — av 3,852,000 kronor samt

därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000 kronor.

8:o) Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas

om påbörjande av vissa arbeten för en andra utbyggnad av kraftstationen

vid Porjus, för ändamålet år 1917 beräkna ett anslag, att utgå

av lånemedel, av 1,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 500,000

kronor, har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 31 mars 1916 avlåten,

till statsutskottet hänvisad proposition, nr 165, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, förutom anvisande av anslag för elektrifiering av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön, varöver utskottet här ovan under punkt 3 avgivit

yttrande, föreslagit riksdagen att för utförande av en andra utbyggnad

av kraftstationen vid Porjus bevilja ett anslag av 1,700,000 kronor samt

därav för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916 utanordna 500,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid

propositionen nr 165 fogade statsrådsprotokollet.

För genomförande av det ovan omhandlade förslaget om införande

av elektrisk drift å järnvägslinjen Kiruna—Svartön, skulle en ny enfas
-

Utbyggnad

av Porjus

kraftstation.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Kostnader

för Dalälvens

reglering''.

generator behöva anskaffas och inmonteras i den redan förefintliga

kraftstationen vid Porjus. Någon utbyggnad av stationen skulle alltså

ej behöva vidtagas för detta ändamål. Det föreliggande förslaget avser

emellertid även att för tillgodoseende av industriella behov i kraftverket

installera en sjätte maskin, monterad med en trefasgenerator.

Härför skulle en utbyggnad av kraftstationen erfordras.

Då utskottet ej ansett sig för närvarande böra förorda förslaget

om elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön, bär utskottet givetvis

saknat anledning att tillstyrka anslag för insättande av det för järnvägsdriften

avsedda enfasaggregatet.

Vad åter beträffar frågan om installerandet av ett trefasaggregat

för industriell drift har utskottet med stöd av vunna upplysningar

funnit det vara synnerligen önskvärt, att anslag för detta ändamål nu

beviljas, på det att utvidgning av trefasanläggningen må kunna vidtagas

omedelbart, efter det kontrakt om kraftleverans träffats. Maskineriet

för trefasaggregatet torde emellertid ej höra beställas, förrän kraftleveransfrågan

är definitivt avgjord. Anslagets lyftande torde fördenskull

böra göras beroende på särskilt beslut av Kungl. Maj:t.

Det för installerande av trefassaggragatet i den nuvarande kraftverksbyggnaden

erforderliga anslaget har beräknats till 775,000 kronor,

varav 625,000 kronor skulle behöva uppföras å 1917 års stat samt återstoden

erfordras under år 1918. Av anslaget för år 1917 skulle 150,000

kronor behöva utgå under år 1916.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition må för fullbordande av första utbyggnaden

av kraftstationen vid Porjus bevilja ett

anslag av 775,000 kronor samt därav för år 1917

anvisa ett belopp av 625,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1916

utanordna 150,000 kronor.

9:o) I en till riksdagen den 25 april 1916 avlåten, till statsutskottet

för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 223,

har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens

inträde för Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening

u. p. a. för år 1917 bevilja ett anslag å högst 67,000 kronor,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

21

att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i 1917 års riksstat

bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola

höjas med motsvarande belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I ändamål att till fördel för vattenkraftverken vid Dalälvens flodsystem

reglera vattenframrinningen i denna älv jämte dess tillflöden,

har bildats eu ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, benämnd

Dalälvens regleringsförening. Föreningen är efter de olika regleringsföretag,

som den är avsedd att främja, indelad i 8 sektioner, var och

en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande sjöar. Beträffande

tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande är varje sektion

ett företag för sig.

Genom att på sätt Kungl. Maj:t föreslagit vattenfallsstyrelsen för

Älvkarleby vattenfall samt Stall- och Nygårdsforsarna ingår i Dalälvens

regleringsförening, skulle staten endast förbinda sig att deltaga i kostnaderna

för föreningens allmänna förvaltningsutgifter och utgifter för

förberedande åtgärder för befrämjande av regleringsföretagen samt för

erhållande av vederbörligt tillstånd till desamma. Den på staten belöpande

andelen av dessa kostnader har beräknats uppe-å till högst

67,000 kronor.

.Däremot skulle staten genom att ansluta sig till föreningen icke

förbinda sig att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som

av föreningen beslutas. Uppkommande frågor om anvisande av medel

för de delar av kostnaderna för de olika regleringsföretagen, som belöpa

pa statens vattenfallsverk, komma därför att särskilt underställas riksdagens

prövning.

Ett beslut om statens inträde i Dalälvens regleringsförening och

anvisande av det till följd därav erforderliga beloppet medför ingen

ändring i det av riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, nyligen

fattade beslutet att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall

jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens

och Oresjöns reglering för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor.

Det är visserligen avsett att, om Dalälvens regleringsförening definitivt

kommer till stånd — vilket förutsätter, att staten och Stockholms stad

ingå i densamma — Skattungens regleringsförening skall upplösas. Arbetena

för reglering av Skaftungen och Oresjön skola emellertid i stället

omedelbart fullföljas av Ösferdalarnas sektion av Dalälvens regleringsförening,

vilken sektion enligt föreningens stadgar skall övertaga de

''''PP&ift''01’? e°m för närvarande tillkomma Skattungens regleringsförening

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Sättet för

anslagens

täckande.

Då vägande skäl synas utskottet tala för, att staten i sin man bidrager

till°det omhandlade regloringsföretagets förverkligande, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för gäldande av statens kostnader

i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde för

Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening

u. p. a. för år 1917 bevilja ett anslag å högst 67,000

kronor.

10:o) Beträffande sätlet för täckande av de av utskottet ovan under

punkterna 1, 2, 4, 6, 7, 8 och 9 tillstyrkta anslag ävensom av de under

punkt 5 tillstyrkta anslag, i den mån dessa skola kontant utgå, kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 maj 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Sicartz, S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,

H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, G. G. Ekman, J. Nilsson,

O. Bergqvist, A. Pers, K. A. Malmborg och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i fekivaip,

C. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro,

N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, A. Anderson i trästock, G. A. Molin i Södertälje

och J. Olofsson i Digernäs;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 9 och 10 deltagit herr

S. E. J. Liibeck i stället för herr A. Wiklund.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 118.

23

Reser ration er:

vid punkt 1 (angående fortsättande av inlandsbanan norr om Volgsjön

m. in.)

av herr F. V. Thorsson, som beträffande mom. a, b och c under

avdelning 1 yrkat avslag å utskottets hemställan;

av herrar S. H. Kvarnzelius, C. G. Ekman och A. Wiklund, vilka

anfört följande:

»Inom det ofantligt stora område, som ligger mellan inlandsbanan

och norra stambanan, äro, såsom i statsrådsprotokollet anföres, givetvis

tvärbanor och bibanor i de stora floddalarnas riktningar oundgängligen

behövliga, därest någon större utveckling på jordbrukets, trävarurörelsens

och vattenkraftsindustriens område skall vara att förvänta.

Inom Västernorrlands län synes detta behov för närvarande bäst

fyllas genom anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo till Hoting. Det trafikområde, som

denna bana kommer att beröra, är rik på naturtillgångar i fråga om

odlingsjord och vattenkraft och inger därför löften om en snabb näringslivets

utveckling. Därtill kommer att banan ger städerna Härnösand

och Örnsköldsvik ungefär lika möjligheter till förbindelse med handelsområdet

efter inlandsbanan.

\idkommande

hovet av en järnvägsförbindelse från norra stambanan till Lycksele,

som är den största och betydelsefullaste platsen i hela lappmarken och

utgör centrum för ett mycket förgrenat vägnät, vara än mer trängande.

I Ume- och Vindelälvarne ligga ett flertal för utbyggnad lämpliga,

mäktiga vattenfall och för skogarnas, såväl statens som enskildas, rationella

skötsel och det mindervärdiga virkets tillgodogörande liksom

även för jordbrukets utveckling är denna bana en nödvändig förutsättning.

Den befolkning inom lappmarken, vilken skulle draga fördel av

ifrågavarande järnväg, har också alltsedan norra stambanans framdragande

genom länet ansett sig hava grundad anledning hoppas, att

densamma snarast möjligt skolat komma till stånd.

För att don nyssberörda bibanan Hällnäs—Lycksele skall i allo

fylla sitt ändamål erfordras jämväl järnvägsförbindelse med sjöhamn.

törst da skulle den nationalekonomiska nyttan av nyssnämnda bana

kunna fullt framträda, och lärer enligt Kungl. Maj:ts förslag trafiken å

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

denna bana böra förmedlas över hamnplats vid Umeå. Men även för

residensstaden Umeå, vilken är den enda stad vid norrländska kusten

som saknar järnväg till hamn vid havet, samt för de trakter, som hava

sin import och export över denna stad, har behovet av järnväg till fullt

tillfredsställande hamnplats varit synnerligen trängande. Kungl. Maj:t

har också med beaktande härav jämväl framlagt förslag om anläggande

av bibana från Umeå till Holmsund, vid vilken plats Umeå stad åtagit

sig utföra en fullständig hamnanläggning.

På grund av vad sålunda anförts och vad statsrådsprotokollet i

övrigt innehåller hava vi ansett, att Kungl. Maj:ts förslag såvitt angår

anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens dalgångar

från Forsmo till Hotings station å inlandsbanan och bibanan

Hällnäs—Lycksele samt bibanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår

till blivande hamn utanför Holmsund bort af statsutskottet tillstyrkas.

Uå emellertid så icke skett, hava vi härmed velat uttala den förhoppningen

att, med hänsyn till det trängande behovet, förslag om anläggande

av nyssberörda tvärbana och bibanor måtte av Kungl. Maj:t

ånyo framläggas vid nästkommande års riksdag.»

vid punkt 3 (angående elektrifieringen av järnvägslinjen Kiruna

Svartön)

av herr F. V. Thorsson;

vid punkt 8 (angående utbyggnad av Porjus kraftstation)

av herrar F. V. Thorsson och J. Olofsson, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse.

»För genomförande-----kraftstationen erfordras.

Då utskottet----enfasaggregatet.

Vad åter beträffar frågan om installerandet av ett trefasaggregat

för industriell drift, har utskottet, med stöd av vunna upplysningar,

funnit det synnerligen önskvärt, att anslag för detta ändamål nu anvisas,

på det att Kungl. Maj:t må äga medel att, omedelbart efter det

avtal om kraftleverans för industriellt ändamål träffats, förordna om

utvidgning av trefasanläggningen.

Vad beträffar storleken av det anslag, som under sådana förhållanden

behöver anvisas, är det väl, enligt vad utskottet inhämtat, möjligt

att begränsa anslagsbeloppet till 775,000 kronor, därest man nämligen

inskränker sig till att installera ett trefasaggregat å den plats inom

den nuvarande kraftstationen, vilken enligt propositionen avsetts för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

25

enfasaggregatet. Utskottet har likväl ansett sig böra tillstyrka, att ett

något högre belopp nu anvisas, och detta av följande skäl.

Vid Porjus finnes för närvarande en duglig arbetarstam, för närvarande

uppgående till 280 man, vilken emellertid under alla förhållanden

kommer att reduceras instundande sommer. Då det synes utskottet

önskvärt, att denna reduktion i möjligaste mån inskränkes, har utskottet

velat förorda, att anslag nu beviljas jämväl för utförande av

sprängningsarbetena för det sjätte aggregatet.

Den kostnadsökning, som skulle föranledas av den av utskottet

förordade anordningen — utöver förenämnda 775,000 kronor — har

inom vattenfallsstyrelsen beräknats till 250,000 kronor. Av det sammanlagda

anslaget, 1,025,000 kronor, skulle 875,000 kronor behöva anvisas

för år 1917 samt 150,000 kronor för år 1918. Av det belopp, som

skulle uppföras å 1917 års riksstat, torde 300,000 kronor böra ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande redan under år 1916.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition må för fullbordande av första utbyggnaden

av kraftstationen vid Porjus samt påbörjande

av en andra utbyggnad av samma kraftstation

bevilja ett anslag av 1,025,000 kronor samt därav för

år 1917 anvisa ett belopp av 875,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under

år 1916 utanordna 300,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 72 käft. (Nr 118.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

Bilaga I.

Utgifter för kapitalökning

i avseende å statens produktiva fonder för år 1917.

I.

Årli gen återkommande anslag.

A. Statens affärsdrivande verk.

1. Postverket.

Inventarier....

2. Telegrafverket.

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ..........

3. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.

Markförvärv .......................................................................

Bullande materiel...................................................................

Nya inventarier......................................................................

Ökat förlag .......................................................................

4. Statens vattenfallsverk.

Distributionsanläggningar för statens kraftverk..................

B. Statens utlåningsfonder.

Allmänna järnvägslånefonden............................................

Odlingslånefonden...........................................................

Egnahemslånefonden ......................................................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston .............................

Allmänna nyodlingsfonden ....7.........................................

Kronor

Summa

350.000

7.000. 000

5,782,800

500.000

6.740.000

1.500.000

1,500,000

3.000. 000

1,500,000

250,000

5,000,000

50.000

60.000

33,232,800

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

27

Bilaga II.

Utgifter för kapitalökning''

i avseende å statens produktiva fonder för år 1917.

II.

Utgifter, beträffande vilka fortsättniiigsanslag ej äskats

eller kunna beräknas.

Kronor.

A. Statens affärsdrivande verk.

1. Postverket.

Nybyggnad i Kristianstad.....................................................................

163,400

4 ''

2. Statens järnvägar.

Förändringar vid Centralstationen i Stockholm m. m......................

1,409,900

Dubbelspår Göteborg—Alingsås ................................................................

2,900,000

Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö ...................

400,000

Ombyggnad av bangården i Norrköping..............................

150,000

Fullbordande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön........................... ..............

500,000

Riksgränsbanans elektrifiering (brist) .............................................

650,000

Förvärv av Mora—Yänerns järnväg.......................................................

11,275,000

Kompletteringar å Mora—Vänerns järnväg ...................................

630,000

Anläggning av torvpulverfabrik.........................................

1,300,000

3. Statens vattenfallsverk.

Ny farled mellan Vänersborg och Göteborg ................................................

300,000

Uppränsning av Masurforsen......................................................................

600,000

Kostnader för Skattungens och Öresjöns reglering...........................

44,500

Bidrag till Dalälvens regleringsförening.............................................................

67,000

4. Statens domiiner.

Kostnader för anordnande av jägmästarbostäder ..................................................

364,500

Transport

20,754,300

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutslcottets utlåtande Nr 118.

Kronor.

Transport

20,754,300

B. Statens utlåningsfonder.

Fonden för lån åt kommuner m. fl. för inköp av gatsten.......................................

3,500,000

Torvindustrilånefonden .....................,..............................................................

600,000

C. Statens aktier.

Kostnader för införandet "av tobaksmonopolet .....................................................

8,650,000

Summa

33,504,300

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

29

Bilaga III.

Utgifter för kapitalökning

i avseende ä statens produktiva fonder för år 1917.

III.

Utgifter, beträffande vilka fortsättningsanslag å följande års

riksstat^!* äskats eller beräknats.

A. Statens aflarsd rivande verk.

Anslag för 1917.

Kronor.

Fortsättnings-

anslag.

Kronor.

1. Postverket.

Tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm..............................

350,000

300,000

Nybyggnad i Linköping .........................................................

120,000

120,000

» i Göteborg................................................

860,000

2,300,000

2. Telegrafverket.

Inköp och bebyggande av fastigheter ..................................

250,000

332,200

3. Statens järnvägar.

Ombyggnad av Malmö statsbangård......................

Statsbanan Sveg—Brunflo............

1,000,000

3.000. 000

3,500,000

500,000

2.000. 000

2.966.000

3.450.000

28,080,000

2.452.000

2.250.000

Inlandsbanan Volgsjön—Gällivare.........................................

Statsbanan Sveg—Hede...........................

Dubbelspår Norrköping—Mjölby ................................

» Aneby—Sandsjö ....................................................

500,000

3,602,700

4. Statens vattenvallsverk.

Södertälje kanals ombyggnad....................................

400,000

3,700,000

6.385.000

3.620.000

Utbyggnad av Trollhätte kraftstation................

Utbyggnad av Porjus kraftstation.............................................

Västerås ångkraftstation.................... ....................

625,000

1,650,000

150.000

500.000

B. Statens utlån illusion der.

Fonden för bibanor i vissa delar av riket .....

1,000,000

5,000,000

Summa

19,455,000

61,507,900

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 72 käft. (Nr 118.) 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:198 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å statens järnvägar. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1916:199 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifter för kapitalökning i avseende å statens vattenfallsverk. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1916:186 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar s. 4 i texten