Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlätna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnväg slånefonder.

1916-03-03 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:24, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlätna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnväg slånefonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1916 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

samt särskilda till riksdagen avlätna propositioner

gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning

å statens järnväg slånefonder.

(4:e avd.)

Allmänna järnYägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlätna propositionen

om statsverkets tillstånd och behov ''har Kungl. Maj:t under titel »utgifter

för kapitalökning, statens utlåningsfonder» beträffande allmänna

järnvägslånefonden föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kan komma att avlåtas angående avsättning till allmänna

järnvägslånefonden för femårsperioden 1917—1921, för ändamålet beräkna

ett anslag för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.

^ Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 januari 1916

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 29, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

sagda dag, föreslagit riksdagen

dels att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa

till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att

utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år

anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

dels föreskriva, att Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag till

understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet

med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; vaBihamg

till riksdagens protokoll 1916. 6 sand. 20 käft. (Nr 24 —26.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

rande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över

ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och

varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av

lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande

härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå,

till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874

angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar

och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande tör allmän

trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas

:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej

sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad tör trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

3

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet

för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje

annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets

järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda

sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess

belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i

bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör

och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i

övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga

och nödiga,

dels ock att för avsättning till allmänna järn vägslånefonden i riksstaten

för år 1917 upptaga ett belopp av 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid

sistberörda proposition fogade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till

Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag, att i enlighet med

av riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järn vägsan
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

läggningar. Senast skedde detta år 1910, då riksdagen till Kungl.

Maj:ts förfogande ställde ett extra anslag för ifrågavarande ändamål av

7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med

1.500.000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras.

I anledning av flera i ämnet väckta motioner anhöll riksdagen i

skrivelse den 26 augusti 1914, att Kungl. Maj:t, efter verkställd granskning

av gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från

allmänna järnvägslånefonden, ville för 1915 års riksdag framlägga förslag

dels rörande erforderlig avsättning till sagda fond för tiden 1917—1921,

dels ock i fråga om de villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån

från fonden, vilka borde antagas i samband med beslut om kapitalökning

å fonden för den ifrågavarande tidrymden.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den av riksdagen begärda utredningen

ej hann avslutas förrän så sent, att avlåtande av proposition

i ämnet måste anstå till 1916 års riksdag.

Vad först angår frågan om behovet av kapitalökning å allmänna

järnvägslånefonden för åren 1917—1921 har utskottet vid det förhållandet,

att för närvarande ansökningar om statslån föreligga till ett sammanlagt

belopp av 16,500,000 kronor utöver å fonden redan tillgängliga

medel, ej ansett sig böra ifrågasätta någon minskning i det av

Kungl. Maj:t äskade anslaget, 7,500,000 kronor.

Vidkommande därefter villkoren för åtnjutande av lån från allmänna

järnvägslånefonden har Kungl. Maj:t föreslagit åtskilliga ändringar

i de förut gällande bestämmelserna. Bland dessa ändringar avse

de viktigaste fastställandet av lånens räntefot och vad därmed äger samband.

Med hänsyn till de rådande förhållandena å lånemarknaden har

Kungl. Magt föreslagit en höjning av räntefoten från 4,5 % till 5 %

ävensom höjning av annuiteten och överräntan från 5 % till 5,4 respektive

5,5 %. Vidare har Kungl. Maj:t ifrågasatt vissa ändringar i de

förut gällande bestämmelserna, i syfte att möjliggöra förenkling av

bokföringen av fonden samt minska antalet förfallotider för ränteinbetalningarna.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit tvenne ändringar av

formell natur. Mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande ändringsförslag har

utskottet ej haft något att erinra utan får alltså tillstyrka desamma.

I det av Kungl. Maj:t i ärendet infordrade utlåtandet från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har styrelsen föreslagit, att bland villkoren för

åtnjutande av lån från ifrågavarande fond skulle upptagas stadgande

att, om så av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåges erforderligt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

5

noggrann, på marken utförd undersökning, eventuellt kontrollundersökning,

skulle verkställas genom denna styrelses försorg på vederbörande

järnvägsaktiebolags bekostnad.

Utskottet, som ansett utförandet av sådan undersökning, som av

väg- och vatten byggnadsstyrelsen åsyftats, vara av stor betydelse, har

dock, i likhet med departementschefen ej funnit det vara nödigt att

intaga bestämmelse i sådant avseende i de av riksdagen beslutade lånevillkoren,

enär genom särskilt kungl. brev meddelats ingående föreskrifter

om sättet för upprättande av arbetsplan rörande järnvägsanläggning,

för vilken statslån sökes, och om företagande av kontrollundersökning

å marken på sökandens bekostnad, när sådant kräves för utrönande

av kostnadsförslags tillförlitlighet.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja

och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag

av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och

med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras;

II) föreskriva, att Kung!. Maj:t må äga att å

detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kung].

Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet

med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas

av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,

vilka järnväg skall beröra; varande det sökande

bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,

extra biträdens användande med mera dylikt,

vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna

erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.

Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som

jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsfri’-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

slag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar

hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till

j ärnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften

av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget

samt lyftas i mån av arbetets fortgång på

sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del

av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar;

skolande härjämte en tiondel av den beviljade

låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av

järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med

§ 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december

1874 angående ordningen för avsyning och besiktning

av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän

trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande

beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp

upplöper under en tid, omfattande högst tre år

från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver

ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad

för trafik, må medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

hela lånekapitalet inbetalts;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

7

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra

till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till

och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning

fastställda, sådan räntas belopp skall

inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande

av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag,

då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke

i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå

gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill

hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets

övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten

lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt

framför varje annan fordran i den järnväg,

för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ovan stadgad

förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut

lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista

tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för

dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild

instruktion försedd ledamot i direktionen för varje

järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda

utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens

kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,

skall vara skyldigt underkasta sig såväl de

bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t

kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t

prövas lämpliga och nödiga;

III) för avsättning till allmänna järn vägslånefonden

i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av

1,500,000 kronor.

Bibanefonden.

2:o) Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen den 14 januari 1916

föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet beräkna

ett belopp för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 januari 1916 till riksdagen

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 30, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden sistberörda dag föreslagit riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga

ett belopp av 1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut

skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år

1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda

villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att

vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

9

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten

först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) . att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att. kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å

nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet

blivit lyftad ; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv

procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

den 21 januari 1916.

I enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914 fattade beslut

skall till nu ifrågavarande fond avsättas ett belopp av 12,000,000 kronor.

Härav har riksdagen redan anvisat 6,000,000 kronor, och skall

enligt beslut av 1915 års riksdag återstående beloppet utgå under åren

1917—1919 med 2,000,000 kronor årligen. Kungl. Maj:t föreslår nu,

att kapitalökningen å fonden för år 1917 begränsas till 1,000,000 kronor

och att återstoden av det belopp, som skolat avsättas för år 1917,

anvisas för år 1920. Med hänsyn därtill att någon utbetalning från

fonden ännu ej ägt rum, har utskottet ej haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts berörda förslag.

Beträffande villkoren för erhållande av lån från fonden har Kungl.

Maj:t föreslagit vissa förändringar i de nu gällande bestämmelserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 20 käft. (Kr 24—26.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Ifrågavarande ändringar, som väsentligen ansluta sig till de av utskottet

ovan under punkt l:o tillstyrkta, av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna

i avseende å villkoren för lån från allmänna järnvägslånefonden,

har utskottet funnit sig böra förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I) besluta att för avsättning till fonden för att

underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar

av riket i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp

av 1,000,000 kronor;

II) besluta att återstoden av det belopp, som enligt

riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till fonden

under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920;

III) medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden

till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen

för avsättning till fonden anvisade medel;

IV) besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag

fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av

lån från berörda fond, att vad under 7:o) av nämnda

villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall

förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas

till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp

upplöper under en tid, omfattande högst fyra

år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig

utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad

för trafik, må medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

hela lånekapitalet inbetalts;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

11

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till

anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och

med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning

fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande

av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag,

då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå

gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall

åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av

fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del

av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det

någon del av statslånet blivit lyftad; skolande, därest

till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder beböringen

inbetalt.»

3:o). Beträffande sättet för täckande av, de utav utskottet ovan

under punkterna 1 och 2 tillstyrkta anslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 3 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, O. Jonsson, II. F. Lamm, II.

H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, A. G. Lindblad, A. Pers, I. E. G. Svensson,

F. Berglund och greve N. F. Posse samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, H. Andersson i Skivarp, G. Persson i

Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, N. A. Nilsson i Kabbarp, J.

Ström, J. Olofsson i Digernäs, C. B. Jansson i Falun, K. O. Strid, S. E. .1. Liibeck och

A. V. Sävström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:39 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angåe s. 1 i texten