Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1916-02-05 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:3, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1916 kl. 4.30 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens

tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen Provisorisk

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Magt i punkten 1 utrikes
under

tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk löneregle- departemenring

för befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med de av

chefen för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och på de av honom

förordade villkor, å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av

21,523 kronor, varav högst 543 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört å

sid. 2 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

den 14 januari 1916 får utskottet hemställa,

tet.

(Extra

anslag.)

[1.1^-

att riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med

de enligt statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden

den 14 januari 1916 av chefen för justitiedepartementet

tillstyrkta grunder och på de av honom

förordade villkor, å extra stat för år 1917 bevilja ett

förslagsanslag av 21,523 kronor, varav högst 543 kronor

må användas till höjning av vikariatsersättning under

semester.

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 3 käft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Förstärkning

av

utrikesdepartementets

arbetskrafter

m. m.

(Extra

anslag.)

[2.]

Avlöning åt

kvinnliga

biträden

i utrikesdepartementet.

(Extra

anslag.)

[3.]

2:o) Kungl. Maj:t har i punkt 2 av denna huvudtitel föreslagit riksdagen

att till förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m.,

i enlighet med förslag, som framdeles kommer att underställas riksdagens

prövning, bland de extra anslagen för år 1917 beräkna ett belopp av

38,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

3:o) I punkt 3 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga biträden

i utrikesdepartementet anvisa ett belopp av 14,400 kronor.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 3—4 av

åberopade statsrådsprotokollet.

o

A 1916 års riksstat är för avlöning av kvinnliga biträden i utrikesdepartementet

uppfört ett anslag av 10,400 kronor. Kungl. Maj:t har nu

begärt ökning av detta anslag med 4,000 kronor för beredande av avlöning

efter den högsta (tredje) lönegraden åt ytterligare två kvinnliga biträden,

som under år 1915 blivit anställda med tjänstgöring det ena på rättsavdelningen

och det andra på handelsavdelningen.

Vid prövningen av detta förslag har utskottet utgått från nödvändigheten

av att vid inrättande av nya kvinnliga biträdesbefattningar av tredje

lönegraden framgå med stor försiktighet på grund av de konsekvenser det

skulle kunna medföra, därest icke i de enskilda fallen gränserna för användningen

av ifrågavarande avlöningstyp noga upprätthållas. I avseende

härå vill utskottet erinra om att 1914 års förra riksdag i sitt

principuttalande angående den då till införande föreslagna nya avlöningstypen

(Riksdagens skrivelse nr 6, p. 48) framhållit, att vid bedömandet

av frågan, om en ny biträdesbefattning skall bliva av tredje graden, huvudvikten

bör läggas därpå, huruvida arbetet vid den nya tjänsten är av

väsentligt mera krävande art och förenat med betydligt större ansvar än

vad förhållandet är eller avsetts att vara med biträdesbefattningarna i

andra aflöningsgraden.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet i den nu föreliggande frågan

visserligen kunna tillstyrka 3:e gradens avlöning åt biträdet å rättsavdelningen,

men har icke funnit tillräckliga skäl anförda för att biträdet å

handelsavdelningen skulle erhålla högre avlöning än efter 2:a graden eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 3.

3

1,600 kronor. Då skillnaden mellan en avlöning i 2:a och 3:e graden

utgör 400 kronor, torde anslaget böra bestämmas till 400 kronor lägre än

Kungl. Maj:t föreslagit eller sålunda till 14,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för år 1917 till

avlöning åt kvinnliga biträden i utrikesdepartementet anvisa

ett belopp av 14,000 kronor.

Sveriges representation i utlandet.

4:o) Kungl. Maj:t har i punkt 4 av denna huvudtitel föreslagit riksdagen

att

dels uppföra avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos

Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg;

dels höja generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till

24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 14,400 kronor i ortstillägg;

dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppföra avlöning

för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,

innefattande även kostnaden för kanslilokal;

dels uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa

med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 2,000 kronor i ortstillägg;

dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppföra avlöning

för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,0o0 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;

dels ock uppföra avlöving för en kanslist vid generalkonsulatet i

Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg;

kommande, i händelse av bifall till denna framställning, ordinarie

anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående till 1,042,300 kronor,

att höjas med 39,000 kronor till 1,081,300 kronor.

Beskickningar

och konsulat.

(Ordinarie

anslag.)

[4-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet, s

sid. 4—14.

Innan utskottet närmare ingår på föreliggande förslag beträffande

beskickningar och konsulat, får utskottet erinra om ett jämväl av departementschefen

åberopat uttalande vid 1915 års riksdag vid behandling av

då väckta motioner om åtgärder till hjälp för Sveriges handel, industri

och sjöfart efter världskrigets upphörande.

Riksdagens vederbörande utskott, till vilka dessa motioner hänskjutits,

framhöllo nämligen i sina utlåtanden, bland annat, hurusom en av

statsmakternas viktigaste uppgifter för handelns och exportens främjande

torde vara att tillse, det rikets representation utomlands genom konsuler

eller handelsattachéer motsvarade de olika exportmarknadernas krav, samt

att därvid kunde ifrågasättas, huruvida icke denna representation kunde

vara i behov av förstärkning, eller omflyttningar lämpligen borde göras.

I enlighet med utskottens hemställan och kamrarnas beslut avlät riksdagen

den SO april 1915 skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Med inrättandet av den ifrågasatta kanslistbefattningen vid beskickningen

i Buenos Aires har avsetts att bereda nämnda beskickning det

tillskott i arbetskraft, som ansetts nödvändigt, då numera någon handelsattaché

icke är därstädes anställd. I händelse sådant befinnes lämpligt,

särskilt med avseende å beskickningens skötsel under ministerresidentens

frånvaro, kan, enligt vad departementschefen meddelat, den ifrågavarande

kanslisten tilläggas diplomatisk grad såsom andre legationssekreterare.

Då utskottet funnit en kanslistbefattning vid nämnda beskickning

behövlig och ej haft något att erinra mot den föreslagna avlöningen vid

densamma, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att generalkonsulns i London

avlöning, som år 1906 vid den då företagna omorganisationen av vår diplomatiska

och konsulära representation bestämdes till 21,000 kronor, skulle

höjas med 3,000 kronor till 24,000 kronor eller samma belopp, vartill

avlöningen före nyssnämnda omorganisation var bestämd. Till stöd härför

har framhållits, att även före inträdandet av den genom rådande krigsförhållanden

betingade dyrtid levnadskostnaderna i London voro avsevärt

högre än vid den tid, då den nuvarande lönen fastställdes.

Med hänsyn till nämnda förhållande och övriga på frågan inverkande

omständigheter har utskottet ansett sig icke böra motsätta sig den

sålunda begärda avlöningsförhöjningen.

Vid det ifrågasätta lönade generalkonsulatet i Moskwa hava avlöningsförmånerna

med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Ryssland

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

5

föreslagits till sammanlagt 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000

kronor i tjänstgöringspenningar samt 14,400 kronor i ortstillägg, det sistnämnda

innefattande jämväl ersättning för hållande av kanslilokal. Utskottet,

som funnit det välbetänkt att inrätta ett nytt lönat generalkonsulat

i Ryssland genom förändrande av konsulatet i Moskwa till generalkonsulat,

har icke haft något att erinra mot de föreslagna löneförmånerna.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att kanslilokalen

förlägges till en ur merkantil och annan synpunkt lämplig del av

staden.

Upprättandet i samband med nyssnämnda förändring av en kanslistbefattning

vid det blivande generalkonsulatet i Moskwa har utskottet

funrdt vara av förhållandena påkallat och då de av Kungl. Maj:t angivna

avlöningsförmånerna vid befattningen icke föranlett någon erinran från

utskottets sida, får utskottet tillstyrka, vad Kungl. Maj:t i detta avseende

hemställt.

Vidkommande härefter frågan om upprättandet av ett lönat generalkonsulat

i Montreal har departementschefen framhållit, bland annat, den

stegrade betydelse konsulatet därstädes visat sig äga samt den befogenhet,

som jämlikt § 11 konsulatförordningen tilldelats postens innehavare.i förhållande

till samtliga i Brittiska Nordamerika anställda konsulattjänstemän,

varigenom konsulatets verksamhetsområde faktiskt kommit att omfatta,

förutom Canada, jämväl British Columbia. Vidare har departementschefen

anfört, att den till innehavaren av konsulsposten i Montreal för närvarande

utgående lön, 19,000 kronor förutom tva ålderstillägg, enligt vad

vid flera tillfällen och från skilda håll vitsordats, icke torde motsvara vad

levnadskostnaderna i Canada betinga. För den nye generalkonsuln har

föreslagits en avlöning av 26,000 kronor, därav 6,600 kronor lön, 3,000

kronor tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor ortstillägg. Vidare hai

föreslagits, att kontorskostnadsersättningen, som nu utgör 3,200 kronor,

skulle ökas med 800 kronor till 4,000 kronor samt att en kanslistbefattning

skulle inrättas vid gencralkonsulatet, förenad med en avlöning av

7,500 kronor jämte rätt till samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma

utom Europa anställd kanslist.

Utskottet, som i punkt 7:o) här nedan återkommer till frågan om

kontorskostnadsersättningens höjning, har icke ansett sig böra framställa

någon erinran mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit rörande upprättande

av ett lönat generalkonsulat i Montreal och vad därmed sammanhänger.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

att riksdagen må från och med år 1917

a) uppföra avlöning för en kanslist vid beskickningen

i Buenos Aires med 7,500 kronor, därav 2,400

kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar och

4,500 kronor i ortstillägg;

b) höja generalkonsulns i London avlöning med

3,000 kronor till 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400

kronor i ortstillägg;

c) i stället för den i staten för beskickningar

och konsulat uppförda avlöning, 15,000 kronor, för en

konsul i Moskwa, uppföra avlöning för en generalkonsul

därstädes med. 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön,

3.000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor

i ortstillägg, innefattande även kostnaden för kanslilokal

;

d) uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet

i Moskwa med 5,000 kronor, därav 2,400

kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar och

2.000 kronor i ortstillägg: °

e) i stället för den i staten för beskickningar

och konsulat uppförda avlöning, 19,000 kronor, för en

konsul i Montreal, uppföra avlöning för en generalkonsul

därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400

kronor i ortstillägg;

f) uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet

i Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400

kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar och

4,500 kronor i ortstillägg;

kommande, i händelse av bifall till dessa förslag,

ordinarie anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående

till 1,042,300 kronor, att höjas med 39,000 kronor

till 1,081,300 kronor.

Je^nya i ^:o) Kungl. Maj:t har i punkt 5 av denna huvudtitel föreslagit rikskonsulat

i dagen att å extra stat för år 1917 till upprättande av nya konsulat i

yss and. Ryssland anvisa 45,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att framdeles

(Extra ° J

anslag.)

[5.]

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

7

bestämma de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas, ävensom de

distrikt, som böra tilldelas dem.

Utredningen i ärendet förekommer å sid. 15 av statsrådsprotokollet.

Med hänvisning till det vid 1915 års riksdag gjorda uttalande, som

utskottet i punkt 4:o) här ovan omnämnt, får utskottet tillstyrka förevarande

framställning.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må på extra stat för år 1917 till

upplyftande av nya konsulat i Ryssland anvisa 45,000

kronor med rätt för Ivungl. Maj:t att framdeles bestämma

de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas,

ävensom de distrikt, som böra tilldelas dem.

6:o) I anledning av vad Kungl. Maj:t under punkt 6 av denna hufår

utskottet hemställa,

vudtitel föreslagit

att riksdagen må såsom extra anslag för år 1917

till personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen

i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin bevilja 1,000

kronor.

Personligt

lönetillägg.

(Extra

anslag.)

C6-]

7:o) Under punkt 7 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslå- Kontorskostgit

riksdagen, att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar åt lönade na.ds^rsa^- konsuler, nu uppgående till 35,200 kronor, må från och med år 1917 lönade tonhöjas

med 800 kronor till 36,000 kronor. ordinarie

Departementschefens yttrande beträffande detta anslag förekommer anslag”0

å sid. 16 av statsrådsprotokollet. j-y-j

Den till konsulsposten i Montreal för närvarande anslagna kontorskostnadsersättningen

uppgår till 3,200 kronor. Såsom i punkt 4:o) här ovan

omnämnes, har Kungl. Maj:t föreslagit, att ett lönat generalkonsulat skulle

upprättas därstädes. Utskottet, som tillstyrkt detta förslag, får nu jämväl

förorda den anslagsökning, som erfordras för höjande av nyssberörda

kontorskostnadsersättning med 800 kronor till 4,000 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ersättningar

till olönade

konsuler

och vicekonsuler.

(Ordinarie

anslag.)

[8.]

Personliga

gottgörelser

för mistade

konsulatavgifter.

(Extra

anslag.)

[9.3

Ersättning

för förskott

till inköp

av beskickningshus

i

Paris.

(Extra

anslag.)

[10.]

att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler, nu uppgående till 35,200 kronor,

inå från och med år 1917 höjas med 800 kronor till

36,000 kronor.

8:o) Under punkt 8 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler

och vicekonsuler, nu uppgående till 70,000 kronor, må från och

med år 1917 höjas med 5,250 kronor till 75,250 kronor.

Departementschefens yttrande i ämnet återfinnes å sid. 16—17 av

statsrådsprotokollet.

Emot denna framställning, varmed avses att bringa förevarande förslagsanslags

belopp närmare i överensstämmelse med utgifterna från detsamma

än vad för närvarande är fallet, har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade

konsuler och vicekonsuler, nu uppgående till

70,000 kronor, må från och med år 1917 höjas med

5,250 kronor till 75,250 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom extra anslag för år 1917

till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter

bevilja 8,000 kronor.

10:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

10 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må av det förut beviljade anslaget,

200,000 kronor, till gäldande av det av statskontoret förskjutna

belopp för inköp av beskickning shus i Paris å

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 25,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

9

Internationella byråer m. m.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av Sveriges andel i

kostnaderna under år 1916 för den internationella skiljedomstolens

byrå i Haag å extra stat för år 1917 anvisa

ett belopp av 5,000 kronor.

12:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

12 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag för år 1917 till

den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för

samma år anvisa ett belopp av 750 kronor.

13:o) Med anledning av vad Kungl. Maj:t uti punkt 13 av denna

huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för den interparlamentariska unionens byrå och

generalsekretariat för år 1917 å extra stat för samma

år anvisa ett belopp av 750 kronor.

14:o) I punkt 14 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens av

den interparlamentariska unionen kostnader under år 1917 å extra stat

för samma år anvisa ett belopp av 11,500 kronor.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 19—21 av

åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 156) har herr C. Lindhagen

hemställt, att riksdagen vid beviljandet av det äskade anslaget å

11,500 kronor till bestridande av den svenska interparlamentariska grup
Bihang

till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 3 käft. (Nr 3.) 2

Internationella

skiljedomstolens

byrå i Haag.

(Extra

anslag.)

[11.]

Internationella

fredsbyrån

i Bern.

(Extra

anslag.)

[12.]

Interparlamentariska

unionens

byrå och

generalsekrctariat.

(Extra

anslag.)

[13.]

Svenska

gruppens av

den interparlamentariska

unionen

kostnader.

(Extra

anslag.)

[14.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Svenska

gruppens av

deninterparlamentariska

unionen

deltagande

i unionskonferens

år 1917.

(Extra

anslag.)

[15.]

pens kostnader under år 1917 måtte göra det uttalandet, att riksdagen

dock förväntar, det gruppen och det nordiska interparlamentariska förbundet

i sin verksamhet tillämpar en demokratisk författning och låter olika

meningar komma till tals i de frågor, för vilkas behandling bidrag sålunda

beviljas från det svenska folket.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sitt förslag får utskottet

hänvisa till själva motionen.

Av det extra anslag, som plägat anvisas som bidrag till bestridande

av den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen kostnader,

hava under de senaste åren 5,000 kronor årligen avsetts för förvaltningskostnader.

Aven nu beräknas för detta ändamål enahanda belopp.

I övrigt äro av det ''begärda anslaget 2,000 kronor avsedda att användas

som resebidrag till delegerade vid nordiska interparlamentariska förbundets

möte och ett belopp av 4,500 kronor för redigering och tryckning

av årsbok samt utgivande av en aktsamling rörande tilldragelser under nu

pågående krig av särskilt intresse i folkrättsligt hänseende för Sveriges

ställning som neutral stat.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t sålunda

begärt.

Vidkommande herr Lindhagens ovannämnda motion finner sig utskottet

icke kunna tillstyrka en sådan inblandning från riksdagens sida i

det nordiska interparlamentariska förbundets verksamhetsformer, som ett

bifall till motionen skulle innebära, och får därför avstyrka motionen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å herr Lindhagens motion nr 156

såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens

av den interparlamentariska unionen kostnader under år

1917 å extra stat för samma år anvisa ett belopp av

11,500 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har i punkt 15 av denna huvudtitel föreslagit

riksdagen

dels att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens XX:e

konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, högst, av 15,000

kronor må, därest icke detsamma kommer att tagas i anspråk för täckande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

11

av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens XIX:e

konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan

komma att äga rum år 1917;

dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den

XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, anvisats å extra

stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens deltagande i unionens XX:e konferens samma år, ma, därest det

ovan omförmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk

redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan

komma att äga rum år 1917;

dels ock att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme

att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grupper,

av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av

kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå

bidrag till belopp, som av Kungl. Maj:t må bestämmas.

Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 21 22 av åbe
ropade

statsrådsprotokollet.

Av det vid statsverkspropositionen till 1914 års första riksdag fogade

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 14 januari 1914

framgår, att när ovannämnda förslagsanslag, högst, av 15,000 kronor, som

anvisades på extra stat för år 1915, bestämdes till ett så pass högt belopp,

som det nyss nämnda, anledningen härtill var den, att man väntade, att

konferensen i fråga skulle hållas i Amerika. Utskottet har icke något

att erinra emot att detta anslag, på sätt Kungl. Maj;t begärt, tages i anspråk

under år 1917, men förutsätter att — liksom riksdagen vid anslagets

beviljande uttalat — därest konferensen icke kommer att hållas i Amerika

eller annan utomeuropeisk ort, endast det belopp, 4,500 kronor, som eljest

beräknats för deltagande i dylik konferens, tages i anspråk.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i denna punkt har ej föranlett

någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

a) att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens av den interparlamentariska

unionen deltagande i unionens XX:e konferens

å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag,

högst, av 15,000 kronor må, därest icke detsamma kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ålders
tillägg.

(Ordinarie

anslag.)

[16.]

Trycknings
kostnader.

(Ordinarie

anslag.)

[17.1

mer att tagas i anspråk för täckande av kostnaderna för

den svenska gruppens deltagande i unionens XIX:e konferens

år 1916, få användas såsom bidrag till täckande

av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande

i den unionens konferens, som kan komma att äga rum

år 1917; &

b) att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för

den händelse den XIX:e konferensen skulle hava ägt

rum redan år 1915, anvisats å extra stat för år 1916

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den

svenska gruppens deltagande i unionens XX:e konferens

samma år, må, därest det ovan omförmälda anslaget

å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk redan år 1916,

få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens deltagande i den unionens

konferens, som kan komma att äga rum år 1917; samt

c) att, för den händelse, i stället för konferens,

möte komrne att äga rum mellan delegerade för

endast vissa interparlamentariska grupper, av ovanberörda

anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av

kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i sådant

möte få utgå bidrag till belopp, som av Kungl.

Maj:t må bestämmas.

Diverse.

16:o) Under punkt 16 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit^

riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående

till 12,000 kronor, må från och med år 1917 höjas med 8,000 kronor till

20,000 kronor.

Utskottet hemställer

att ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående

till 12,000 kronor, må från och med år 1917

höjas med 8,000 kronor till 20,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har i punkt 17 av denna huvudtitel föreslagit,

att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, nu

#•

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr $■ 13

uppgående till 5,031 kronor, måtte minskas med 17 kronor till 5,014

kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att ifrågavarande minskning är föreslagen

för utjämning av huvudtitelns slutsumma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för år 1917 uppföra

ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader

med oförändrat belopp, 5,031 kronor,

dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

18:o) Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater har Kungl. Maj:t Sveriges

jämväl för år 1917 äskat ett extra anslag av 4,500 kronor. ^(ExtnT

Under hänvisning till vad i statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) anslag.)

anförts angående detta ärende får utskottet hemställa, [18 ]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till fortsatt utgivande av Sveriges

traktater för år 1917 bevilja ett extra anslag av 4,500

kronor.

19:o) Under punkt 19 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före- Ersättning

slagit riksdagen, att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis be- kontorets

stridda utgifter bevilja ett extra anslag för år 1917 till belopp av 102,163 förskott.

kronor. inslag")

Under hänvisning till vad i statsrådsprotokollet (sid. 24—25) med- j

delas angående ifrågavarande förskott, får utskottet hemställa, U9-!

att riksdagen må, till täckande av vissa av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter bevilja ett extra

anslag för år 1917 till belopp av 102,163 kronor.

20:o) Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan sär- 0vr!(Ja ordiskilt

omförmälda, har Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring. turné ans ag.

Emellertid framgår av statsrådsprotokollet att anslaget till vikariatsersättning,

extra biträden in. in. i utrikesdepartementet, vilket anslags

belopp är beroende av det beslut, som kommer att fattas i anledning av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutakotteta utlåtande Nr 3.

det under punkt 2:o här ovan omförrnälda förslaget angående förstärkning

av departementets arbetskrafter in. in., endast är beräknat såsom oförändrat

ordinarie anslag.

Med anledning härav får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under denna

huvudtitel, i avseende å vilka utskottet icke här ovan

framställt särskilda förslag, må med undantag av anslaget

till vikariatsersättning, extra biträden m." m. i utrikesdepartementet,

i riksstaten för år 1917 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 5 februari 1916.

På statsutskottets vägnar:

o

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, 0. Jonsson,

0. M. Strömberg, H. H. K. Ericson, G. M. H. EkelundL A. C. Lindblad, 0. Bergqvist,

A. Pers, K. A. Malmborg, J. S. Almer och C. G. Österberg samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,

K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i Ställhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro,

A. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund, J. Ström, C. R. Jansson i Falun och A. V.

Såvström, med undantag därav att i behandlingen av punkterna 5—20 deltagit i stället för

herr H. Andersson i Skivarp herr J. Erlansson.

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt Ic Söner.

i sos 24

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

15

Keservationer:

vid punkt 4 (ang. beskickningar och konsulat)

av herrar F. W. Thorsson och A. V. Sävström, vilka ansett att

utskottet bort hemställa,

a) att riksdagen må från och med år 1917 uppföra

— — — — — — — — — ortstillägg;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om höjning av generalkonsulns

i London avlöning till 24,000 kronor icke

må av riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må från och med år 1917 i stället

för den i staten för beskickningar och konsulat

uppförda avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i

Moskwa, uppföra en avlöning för en generalkonsul därstädes

med 21,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön,

3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 11,400 kronor

i ortstillägg, innefattande även kostnaden för kanslilokal;
d)

att riksdagen må från och med år 1917 uppföra

— — — — — — — — — ortstillägg;

e) att Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ett

generalkonsulat i Montreal icke må av riksdagen bifallas

;

f) att riksdagen må från och med år 1917 uppföra

— — — — — — — — — — vid

konsulatet i Montreal — — — — — ortstillägg;

av herrar A. C. Lindblad, K. V. Rydén i Malmö, N. A. Nilsson i

Kabbarp och C. R• Jansson i Falun, vilka ansett att utskottet bort hemställa,

a) att riksdagen må från och med år 1917 upp
—

— — — — — — — ortstillägg;

föra

s. 16 Kontrollera mot PDF

/

16 Statsutskottets utlåtande Nr 3.

b) att Kungl. Maj:ts förslag om höjning av generalkonsulns

i London avlöning till 24,000 kronor icke

må av riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må från och med år 1917 i stället

för — — — — — — — kanslilokal;

d) att riksdagen må från och med år 1917 uppföra

— — — — — — — — ortstillägg;

e) att Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ett

generalkonsulat i Montreal icke må av riksdagen bifallas;

f) att riksdagen må från och med år 1917 uppföra

— — — vid konsulatet i Montreal — —

— — — — — — — — — ortstillägg.

Vid punkt 7 (angående kontorskostnadsersättningar åt lönade

konsuler)

av herrar A. C. Lindblad, F. W. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö

N. A. Nilsson i Kabbarp, C. R. Jansson i Falun och'' A. V. Sävström,

vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utl&tandé^Nv 3.

17

Tabell över anslagen under riksstatens tredje huvudtitel. Utrikesdepartementet.

1916 års riksstat 1

anslår:

—

Förslag till

hivande riksstat:

Ordinarie j

anslag

Ordinarie

anslag

Ordinarie | Extra

anslag j anslag

j Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor :

ö.l

Kronor

ö.

Departementet.

Kronor?

ö. Kronor

ö.i Kronor i

0.

Kronor j

ö.

24,000

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

24,000

1

87.950

—

Departementet................

87,950

Provisorisk lönereglering för departementet, för- slagsanslag................

21,523

Förstärkning av departementets arbetskrafter m. m.

'' 38,000

-1

15,100

j

-1

Vikariatsersättning, extra biträden m. in. i de- partementet................

15,100

—

1

i

127,0501

Avlöning åt kvinnliga biträden i departementet .

14,000

—| 127,050

n

73,523

—

Sveriges representation i utlandet.

!

1,042.300

—

Beskickningar och konsulat.

Nuvarande belopp........ 1,042,300: —

ökas med............ 39,000: —

1,081.300

—I

1

■

Upprättande av nya konsulat i Ryssland ....

45,000

—!

Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskick- ningen i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin .

1,000

H

10,000

Vikariatsersättning vid beskickningar och konsulat

samt lönefyllnad till vissa konsulshefattningar,

förslagsanslag...............

10,000

!

35,200

—

Kontorekostnadsersättningar åt lönade konsuler.

Nuvarande belopp......... 35,200: —

1

1

1

ökas med............. 800: —

36,000

_j

70,000

_

Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsu- ler, förslagsanslag. Nuvarande belopp 70,000: —

ökas med............. 5,250: —

75,250

—

i

1

Personliga gottgörolser för inistade konsulatavgifter

8,000

36,000

—

Diplomat- och konsnlsaspiranter........

36,000

—!

i

28,000

—

Militär- och marinattachéer..........

| 28,001

—!

1 40,000

—

Handelsattacliéer, reservationsanslag......

j 40,001

~

15,000

—

Ekiperingspenningar, förslagsanslag......

15,000

)_,

1

24,200

—

Extra biträden, kanslivaktmästare och andra ut- gifter vid beskickningar och konsulat.....

24,200

)— t

1

1

|

1,300,700

Ersättning för förskott till inköp av beskicknings- hus i Paris.................

1....... _

I : 25,001

Ml,345,750

»i-

-! 79.000

>i-

1 Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 11)1 (i. ti sand. 3 käft. (Nr 3.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1916 års riksstat

anslår:

Ordinarie

anslag

j Ordinarie

anslag

Kronor

Ö

! Kronor

’ ö.

''

12,000

i

68,000

—

: 171,000

—

5,031

—

35,000

—

| 120,000

-i

;

i

411,031

jl,838,781

Förslag till blivande riksstat:

Internationella byråer in. m.

Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 för

Bidrag till interparlamentariska unionens byrå

och generalsekretariat..........

Bidrag till svenska gruppens av interparlamentariska

unionen*kostnader ..........

Diverse.

Alderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande be
IoPP.

.............. 12,000: —

ökas med............. 8,000:_

Bese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga

uppdrag, förslagsanslag.......

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m., förslagsanslag........

Tryckningskostnader, förslagsanslag. Nuvarande

belopp...............5,031: —

minskas med............ 17.

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag.....

Hemliga utgifter...............| 120,000

Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater

Till täckande av vissa förskott.....

4,5001—j

102,163| — j 419.Q14 .

| Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

|ö.

Kronor

ö.

Kronor ö.

Kronor | ö.

5,000

_

!

750

—

750

—

I

11,500

18,000 —

1

20,000

. 1

68,000

-

j

171,000

—

i

i

''

5,014

—

1

j |

35,000

—

106,663j
-

Snmma f...................|..Jl,8#l,814|—| 277,186j—

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

160524

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1916:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. a1 i texten