Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1916-03-10 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1916:7, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1910 kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1

under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de

i statsrådsprotokollet. över justitiedepartementsärenden ovannämnda daoi

fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på, extra stat

jor år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175

kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 2 i statsrådsprotokollet,

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det av departementschefen

i nämnda yttrande åberopade anförande av chefen för justitiedepartementet

till ovanberörda statsrådsprotokoll över justitiedepartementsärenden.

'' r

Provisorisk

lönereglering

för departementet.

[i-3#)

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

\

s. 2 Kontrollera mot PDF

Extra föredragande

i

finansdepartementet.

[2-3

Särskild föredragande

i

finansdepartementet.

[3.]

2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med de

i statsrådsprotokollet'' över justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1916 i fråga om provisorisk lönereglering

för justitiedepartementet angivna grunder och på de, i

samma protokoll förordade villkor, på extra stat för ar

1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav

högst 175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

2:6} I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller

hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt

eu extra föredragande i finansdepartementet å extra stat

för år 1917 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

3:o) I punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till arvode

åt en särskild föredragande i finansdepartementet samt till ersättning åt

vikarie för honom under semester på extra stat för år 1917 bevilja ett

anslag av 7,315 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 3—12.

På sätt av departementschefen framhållits, beviljade 1913 års riksdag

på framställning av Kungl. Maj:t till arvode åt en extra kanslisekreterare

i finansdepartementet med''tjänstgöringsskyldighet enligt av

departementschefen angivna grunder å extra stat för år 1914 ett belopp

av 7,975 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under år

1913 disponera 2,725 kronor.

Med detta anslag avsågs att bereda medel för anställande från

och med den 1 juli 1913 av bemälde extra tjänsteman med avlöningav

5,050 kronor om året, varjämte till ersättning åt vikarie för honom

under semester beräknades 200 kronor för vartdera av åren 1913

och 1914.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Ifrågavarande tjänsteman skulle kava till åliggande att dels bereda

ock föredraga ärenden angående kommunernas finanskuskållning samt

angående statens byggnader ock förhyrande av lokaler åt ämbetsverk

och kommittéer, dels ock biträda expeditionschefen med beredningen

särskilt av ärenden, som vore avsedda att föreläggas riksdagen.

För enahanda ändamål beviljade riksdagen på extra stat för år

1915 ett anslag av 5,250 kronor.

Då i den till 1915 års riksdag avgivna statsverkspropositionen

medel begärdes till arvode åt en extra kanslisekreterare för år 1916,

meddelade chefen för finansdepartementet, att det visat sig under vissa

förhållanden kunna vara önskvärt, att innehavaren av den extra kanslisekre

ter artjänsten icke utförde just de åligganden, för vilkas förrättande

tjänsten tillkommit, utan att dessa åligganden, vilka i regel

vore mer krävande än det arbete, som vanligen fordrades av en kanslisekreterare,

uppdroges åt någon av departementets ordinarie kanslisekreterare.

Det syntes därför departementschefen vara lämpligast, att

den extra kanslisekreterarbefättningen, som fortfarande vore mer än

väl behövlig till följd av departementets stora arbetsbörda, icke förbundes

med någon bestämd tjänstgöringsskyldighet.

Med förklarande att riksdagen icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts nu omförmälda framställning, beviljade riksdagen för

ifrågavarande ändamål på extra stat jämväl för år 1916 ett anslag av

5,250 kronor.

Enligt vad departementschefen nu meddelat, har sedermera en av

departementets ordinarie kanslisekreterare förordnats att tillsvidare under

år 1916 utföra ovannämnda åligganden. Den sålunda särskilt förordnade

föredragandens avlöning vore den, som tillkomme honom såsom

kanslisekreterare.

Departementschefen har vidare anfört, att den föredragningsskyldighet

beträffande kommunala finansärenden, som utgjorde den väsentligaste

delen av ifrågavarande uppdrag, under den jämförelsevis korta tid, uppdraget

varit meddelat, utvecklat sig till ett väsentligt mera krävande

arbete än man från början torde haft anledning att räkna med, i det

att beredningen av kommunernas ansökningar om tillstånd att upptaga

lån, vilka ärenden utgjorde den vida övervägande delen av de kommunala

finansärendena, blivit i olika riktningar alltmera ingående, samt att

följaktligen den arbetsbörda, som ålåge föredraganden, icke oväsentligt

vuxit, sedan tjänsten tillkom.

På grund härav har för ifrågavarande föredragande föreslagits en

avlöningsförhöjning, som skulle ordnas så, att den extra kanslisekreterar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

tjänsten indroges och ersattes med en särskild föredragandetjänst på

extra stat och avlönad med 7,000 kronor för år eller samma belopp,

som utginge till vissa andra särskilda föredragande i olika departement,

varjämte för vikariatsersättning under semester beräknats ett belopp av

i runt tal 315 kronor.

Utskottet vill erinra därom, att, då år 1913 medel begärdes till

arvode åt ifrågavarande extra kanslisekreterare, departementschefen ansett,

att den föreslagna nya funktionären åtminstone tills vidare icke syntes

böra åtnjuta högre avlöning än kanslisekreterare eller 5,050 kronor om

året. Enligt vad utskottet inhämtat, har antalet kommunala låneärenden,

vilka, såsom departementschefen framhållit, torde utgöra största delen

av de ärenden, som beredas och föredragas av nämnde tjänsteman,

under senare tid nedgått, i det att antalet av till departementet inkomna

sådana ärenden, som år 1913 utgjorde 332, år 1914 minskats till 308

och år 1915 till 240. Härav lärer man kunna draga den slutsatsen, att

jämväl den arbetsbörda, som åligger nämnde föredragande, blivit i ej

obetydlig grad lättad.

Vid sådant förhållande finner utskottet de skäl, som anförts för

den ifrågasatta avlöningsförhöjningen, ej tillräckligt övertygande, och

får utskottet som ett ytterligare skäl mot att nu inrätta en ny särskild

föredragandetjänst erinra därom, att, enligt vad chefen för j ustitiedepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 ställt

i utsikt, förslag till en definitiv reglering av löneförhållandena inom

statsdepartementen beräknas kunna framläggas vid nästkommande års

riksdag.

Utskottet kan således för det närvarande icke tillstyrka den föreslagna

avlöningsförhöjningen, utan får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till arvode åt en extra kanslisekreterare

samt till ersättning åt vikarie för honom

under semester å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag

av 5,250 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

5

I>e centrala ämbetsverken.

4:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 4 gjorda

framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 13

—17) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för anställande hos kammarkollegium

av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1917

bevilja ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 5 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 17—18) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii

andra arkivkontor hörande handlingar på extra

stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

0

6:o) Kungl. Maj:t har i punkt 6 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som kan bliva

förelagd riksdagen, för ytterligare förstärkning av kammarkollegii arbetskrafter

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917

beräkna ett belopp av 69,500 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

Anställande

av en extra

advokatfiskal

hos kammarkollegium.

[4-]

Ordnande av

vissa kammarkollegii

andra

arkivkontor

tillhörande

handlingar.

[5.]

Ytterligare

förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarkollegium.

[6.]

anmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

av arbetskrafterna

ä

statskontorets

riksbokslutsbyrå.

P-]

Provisorisk

lönereglering

för kommerskollegium.

[8.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

å

kommerskollega

industribyrå.

[9-J

7:o) I punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som kan bliva

förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets

riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för

år 1917 beräkna ett belopp av 9,975 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

anmäla.

8:o) Under punkt 8 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i

enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom

förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av

12,345 kroDor, därav högst 375 kronor finge användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23—25 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet med

av departementschefen tillstyrkta grunder och på av

honom förordade villkor, på extra stat för år 1917

bevilja ett förslagsanslag av 12,345 kronor, därav högst

375 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

9:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 9 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 25—28) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1917 till

förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

7

dustribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen angivna grunder och på de av

honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 10,532

kronor.

10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung!. Maj:ts i punkt 10

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet korn
(sid.

28—29) i ämnet innehåller, hemställer utskottet, mersuiugn

k / industriby ra.

att riksdagen må, i likhet med vad för inne- - ‘-1

varande år ägt rum, å extra stat för år 1917 till

avlönande av en teknisk konsulent å kommerskollegii

industribyrå anvisa ett belopp av 5,825 kronor.

ll:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 11 gjorda fram- Handläggning

ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 29—30) ^oiiegi^Z^av

i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, ärenden m
rande

svenska

o . i • i i j j ~ fartygs regist
att

riksdagen ma, i likhet med vad för inne- rering m. m.

varande år ägt rum, till bestridande av kostnader för [11.]

handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande

svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för år

1917 anvisa ett belopp av 10,050 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att till Hörhandsanordnande

av förhandskontroll a lartygs sjövärdighet, i huvudsaklig fartygs sjööverensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder, å extra värdighet.

stat för år 1917 bevilja ett anslag å 166,400 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

30—37 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har sistlidet års riksdag för år 1916

anvisat ett belopp av 163,400 kronor, därav 2,300 kronor avsetts för y ''ran e''

vikariatsersättningar m. m. inom förty gsinspektionen och 12,900 kronor

för ersättning för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att nämnda poster skulle höjas,

den förra med 800 kronor för att möjliggöra viss förut icke beräknad

vikariatsersättning ävensom gottgörelse för vaktmästarbiträde, den senare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Sjötekniskt

biträde hos

kommerskolleqium

m. in.

[13.]

Utskottets

yttrande.

med 2,200 kronor för beredande av 100 kronors ökad ersättning för

skrivmaterialier m. m. åt en var fartygsinspektör.

Beträffande höjningen av posten för vikariatsersättning m. m. inom

fartygsinspektionen från 2,300 kronor till 3,100 kronor har utskottet

icke haft något att erinra.

Vad däremot angår den föreslagna höjningen av posten för ersättning

för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna från 300 kronor

till 400 kronor för en var av dem, har utskottet ansett, att man av

den korta tid av ej mer än ett år, varunder det ifrågavarande kontrollsystemet

tillämpats, ej kunnat vinna tillräcklig erfarenhet för att vara

övertygad om den ifrågasatta höjningens nödvändighet.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till anordnande av förhandskontroll

å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder,

å extra stat för år 1917 bevilja ett anslag å 164,200

kronor.

13:o) I punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels

till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m.

på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,025 kronor, dels ock

till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet likaledes på

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

I fråga om utredningen hänvisas till statsrådsprotokollet sid.

37—43.

Till arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium har

för innevarande år anvisats ett belopp av 3,000 kronor. Enligt det

föreliggande förslaget skulle detta arvode höjas till 3,900 kronor, varjämte

till vikariatsersättning under semester för biträdet skulle anslås ett

belopp av 125 kronor.

Då utskottet anser tillräckliga skäl för den föreslagna höjningen

föreligga, vill utskottet tillstyrka ifrågavarande framställning, därvid

utskottet dock förutsätter, att de villkor och bestämmelser, som för år

1917 bliva gällande för åtnjutande av å ordinarie stat upptagna löneförmåner

jämte provisoriskt avlöningstillägg, i tillämpliga delar förklaras

skola gälla för uppbärande av ifrågavarande arvode.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för år 1917

anvisa:

a) till beredande av arvode åt ett sjötekniskt

biträde hos kommerskollegium ett anslag av 4,025

kronor;

b) till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska

biträdet ett anslag av 1,500 kronor.

14:o) I enlighet, med Kungl. Maj:ts i punkt 14 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 43—44) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare

hos kommerskollegium på extra stat för år 1917

anvisa ett belopp av 3,000 kronor.

Arvode till

särskild sjöåklagare

hos

kommers
-

kollegium.

15:o) I punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för utgivande av

utgivande genom kommerskollegii försorg av en periodisk publikation, ^fj^atfon

»kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse med fast- “kommersiella

ställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 12,000 meddelankronor.

™ ’ *£•-.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44—47 i statsrådsprotokollet.

^

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för utgivande genom kommerskollegii

försorg av en periodisk publikation, »kommersiella

meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse

med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa

ett belopp av 12,000 kronor.

16:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 16 därom gjorda fram- Arvode till en

ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 47) i vaktmäst«r'' »

ämnet innehåller, får utskottet hemställa, °m™iZi°

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2 [16.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarrätten.

[17.]

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

i statistiska

centralbyrån.

. [18-]

att riksdagen må, i likhet med vad för vart

och ett av åren 1911—1916 ägt rum, till beredande

av arvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,175

kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har i punkt 17 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna hos

kammarrätten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år

1917 beräkna ett belopp av 41,400 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

18:o) I punkt 18 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån,

i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de

av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag

av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor finge användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet

med de av departementschefen tillstyrkta grunder och

på de av honom förordade villkor, på extra stat för

år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 10,420 kronor,

därav högst 325 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

11

19:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 19

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 50 och 51) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa

dels till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie i

statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor, dels

till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma

ämbetsverk ett anslag av, för vardera, 3,900 kronor,

eller tillsammans till arvoden åt en extra ordinarie

förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier i

statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har i punkt 20 föreslagit riksdagen att till

förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska

centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat

anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 14,900

kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till sid. 51—55 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är i innevarande års stat upptaget ett

anslag å 9,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av det till

arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån

samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa

ett anslag av 14,900 kronor, därav till extra

kvinnliga biträden 11,900 kronor.

21:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 21 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 56—57) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

Arvoden åt en

e. o. furste

aktuarie och

fyra e. o.

aktuarier

i statistiska

centralbyrån.

[19-1

Förstärkning

av de till

arvoden åt

tillfälliga biträden

m. m.

hos statistiska

centralbyrån

anslagna

medel.

[20.]

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

i överintendentsämbetet.

[21.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos överintendentsämbetet.

[22.]

Kostnader,

som föranledas

av överståthållarämbetetsoch

länsstyrelsernas

befattning

med vissa slag

av registrering.

[23.]

Sankinspek
tionen.

[24.]

befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag

av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av

departementschefen tillstyrkta grunder och på de av

honom förordade villkor, på extra stat för år 1917

bevilja ett förslagsanslag av 6,695 kronor, därav högst

145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 22

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 57—58) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna

hos överintendentsämbetet i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder på

extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 10,000

kronor.

23:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 23

gjorda framställning och med hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 58) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av kostnaderna

för den överståthållareämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattning med registreringar och anmälningar till

förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat

för år 1917 anvisa ett förslagsanslag å 4,000 kronor

ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter

inflytande avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda

uppbördsmedel.

24:o) Kungl. Maj:t har i punkt 24 föreslagit riksdagen att från

och med år 1917 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av bankinspektionens verksamhet med ett belopp av 63,400

kronor, att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till sid. 59—60 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är i innevarande års riksstat uppfört med

ett belopp av 58,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må från och med år 1917 upptaga

det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av bankinspektionens verksamhet med ett

belopp av 63,400 kronor att utgå direkt av bidrag till

bankinspektionen.

Bergsbruket.

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 25 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 61) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för beredande av provisorisk, lönereglering

åt bergmästarna, i enlighet med av departementschefen

tillstyrkta grunder och på av honom förordade

villkor, å extra stat för år 1917 bevilja ett

förslagsanslag av 11,250 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att för år

1917 bestämma det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet

av bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,

som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet

i vad till bergshanteringen hörer, till 3,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till

sid. 62 samt 107—111 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

Provisorisk

lönereglering

för bergmästarna.

[25.]

Befrämjande

i allmänhet av

bergsbruket.

[26.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[27.]

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må för år 1917 bestämma det i

ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av

bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd

åt personer, som önska i främmande länder

förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer, till 3,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i

allmänhet av bergsbruket för år 1917 att utgå med oförändrat belopp

5,700 kronor, varav bestämt anslag 2,700 kronor och reservationsanslag

3,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att å extra

stat för år 1917 anvisa 29,460 kronor att under huvudsakligen enahanda

villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande

ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen vid

bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 62—67 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för undervisningen vid ifrågavarande bergsskolor bestridas

för närvarande dels av statsmedel, dels av järnkontorets medel,

därvid statsbidraget utgår med 23/38 av totalkostnaden. Emellertid hava

brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret framhållit, att denna grund

för bestämmande av statsbidraget understundom visat sig förenad med

flere olägenheter, varvid särskilt påpekats, att oförutsedda förändringar

i skolornas lärarkårer, såvitt desamma gällt lärare, som vore berättigad

åtnjuta ålderstillägg, kunnat föranleda ändring i beloppen av de till

skolorna utgående bidragen.

För att i detta hänseende åstadkomma större stadga har nu föreslagits,

att statsunderstödet, i vad det rörde ålderstilläggen åt lärarne,

borde beräknas efter ett för fem år uträknat medeltal. Tillika har föreslagits

en sådan jämkning av det proportionstal, efter vilket statsunderstödet

beräknas, att statsanslaget komme att utgå med 3A> av totalkostnaden

i stället för 23/38.

Mot sistnämnda förslag, att låta statsbidraget utgå med 8/s av

kostnaderna för skolorna, har utskottet intet att invända. Däremot finner

utskottet den föreslagna anordningen för beräknande av ålderstilläggen

mindre tillfredsställande. De ovan angivna olägenheterna torde också

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

kunna på ett lämpligare sätt undvikas, nämligen därigenom, att den del

av statsanslaget, som beräknas utgöra bidrag till ålderstillägg, beviljas

såsom förslagsanslag. Härvid förutsätter dock utskottet, att de nuvarande

villkoren för åtnjutande av ålderstillägg icke utan Kungl. Maj:ts

och riksdagens samtycke ändras.

Kostnaderna för skolorna hava för år 1917 beräknats till 48,000

kronor, därav 3,000 kronor för ålderstillägg. Med den av utskottet

förordade beräkningsgrunden skulle alltså statsbidraget, som för innevarande

år utgör 28,100 kronor, för år 1917 uppgå till 28,800 kronor,

därav förslagsanslag 1,800 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande

av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och

Falun att utgå under huvudsakligen enahanda villkor,

som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande

ändamål, på extra stat för år 1917 anvisa

28,800 kronor, därav för bidrag med 3/s till ålderstillägg

åt lärare, förslagsanslag, 1,800 kronor.

Mandel och sjöfart.

28:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 28

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 67—70) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad under föregående

år ägt rum, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter

i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till

underhållande av samma skola på extra stat för år

1917 anvisa ett anslag av 30,000 kronor, att till

handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas

med hälften under höstterminen år 1916 och

Statsbidrag

till handelshögskolan

i

Stockholm.

[28.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Understöd till

Hälsingborgs

handelsgymnasium.

[29.]

Export- och

handelsstudiestipendier.

[30, 31.]

återstående hälften under vårterminen år 1917, under

villkor att minst tolv friplatser för studerande vid

högskolan under läsåret 1916—1917 inrättas.

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 29 därom gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 71

—72) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understöd åt Hälsingborgs

handelsgymnasium på extra stat för år 1917 bevilja

ett anslag å 10,000 kronor, med skyldighet för

Hälsingborgs kommun att själv eller genom enskilda

donatorer till läroanstalten lämna understöd till

minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

30:o) Kungl. Maj:t har i punkterna 30 och 31 föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1917 anvisa dels såsom reservationsanslag

ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd

under benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell

ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller i länder utom

Europa, verka för avsättning av svenska exportartiklar, dels ock, likaledes

såsom reservationsanslag, ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,

att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands

av praktiska insikter i handelsyrket.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 73—75 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, får alltså hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1917

anvisa

a) såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000

kronor för att utdelas såsom understöd under benämning

av exportstipendier till personer, som, utan offi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

ciell ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön

eller i länder utom Europa verka för avsättning

av svenska exportartiklar samt

b) likaledes såsom reservationsanslag ett belopp

av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna

såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska

insikter i handelsyrket.

31:o) I punkt 32 har Ivungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kan bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till Sveriges allmänna

■exportförenings verksamhet under innevarande år bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

26,000 kronor.

Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

32:o) Kungl. Maj:t har i punkt 33 föreslagit riksdagen att

såsom understöd till handelskamrarna i riket att fördelas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder på extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag å 60,000 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 77—87 i

statsrådsprotokollet.

Av den i ämnet förebragta utredningen framgår vilken betydelse

för näringslivet, handelskamrarna i riket anses äga. I sådant avseende

har huvudsakligen anförts följande.

Redan genom sin uppgift att tillvarataga och befrämja de enskilda

näringsidkarnas intressen hava handelskamrarna verkat för näringarnas

förkovran och sålunda gjort sig förtjänta om det allmänna. I sin

egenskap av informationsbyrå för handelskammardistriktets näringsliv

med skyldighet att med uppmärksamhet följa de företrädda näringarnas

utveckling inom distriktet, att samla och bearbeta statistiska och andra

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 7 käft. (Nr 7.) 3

Bidrag till

Sveriges

allmänna

exportförening.

[32.]

Statsunderstöd

till auktoriserade

handelskammare

i riket.

[33.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

uppgifter rörande dessa, att tillhandagå näringsidkare med sådana upplysningar

och råd i frågor rörande näringarna ävensom tull- och kommunikationsväsen

m. m., som kammaren kan vara i tillfälle att lämna,

torde en handelskammare kunna uträtta ett nyttigt arbete till näringarnas

stödjande och utveckling. De årsredogörelser över affärsläget, som av

ett flertal handelskammare lämnas i samband med redogörelser för

kammarens verksamhet, hava stor betydelse såväl för de till handel skamrarna

anslutna, som för andra näringsidkare. Den upplysningsverksamhet,

som sålunda utövas av handelskamrarna, har även bedrivits

genom föreläsningar, genom utgivande av föredrag, småskrifter, författningshandböcker

och statistiska berättelser angående handelsomsättning,

varupriser m. m. samt genom personliga meddelanden och har

otvivelaktigt väckt intresse för handelskamrarnas verksamhet, förskaffat

dem större anslutning och därigenom jämväl större betydelse för näringslivet

i allmänhet.

Jämte denna uppgift, att tillvarataga näringsidkarnes gemensamma

intressen, hava handelskamrarna redan från början haft en annan, nämligen

att gentemot vederbörande statsmyndigheter representera distriktets

näringsliv genom tillhandahållande av upplysningar samt avgivande av

yttranden och eventuellt avlåtande av framställningar. Denna handelskamrarnas

statliga verksamhet är av den omfattning, att densamma måste

anses vara deras huvudsakligaste uppgift. De olika ämbetsverk, som hava

att taga befattning med frågor rörande näringslivet, äro i många fall nödsakade

att inhämta upplysningar av särskilda sakkunniga. Genom att anlita

handelskamrarnas sakkunskap i det löpande förvaltningsarbetet torde

ämbetsverken i många fall hava erhållit upplysningar snabbare och billigare

än vad eljest varit möjligt samt besparats nödvändigheten att hålla särskilda

sakkunniga tjänstemän eller tillkalla särskilda experter. Åven i

frågor rörande näringslagstiftningen har handelskamrarnas sakkunskap

i stor omfattning tagits i anspråk. Av särskild betydelse för utredning

och klargörande av näringslivet rörande frågor torde handelskammarmötena

vara; dessa hållas i regel en gång om året och i dem deltaga

ombud från de olika handelskamrarna. Det ämbetsverk, som i största

utsträckning anlitat handelskamrarna, har av naturliga skäl varit kommerskollegium,

men även andra myndigheter hava i stor omfattninginhämtat

upplysningar från kamrarna, såsom patent- och registreringsverket,

järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Åven lokala myndigheter såsom länsstyrelserna, magistraterna, tullkamrarna

o. s. v. stå i förbindelse med handelskamrarna, vilka jämväl i åtskilliga

fall avgivit yttranden angående handelskutym m. in. i vid dom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

stol anhängiga mål. Handelskamrarna liava sålunda framträtt såsom

handelns, industriens och sjöfartens representativa organ.

Vidare har framhållits, att handelskammare understundom meddelat

auktorisation av revisorer.

Slutligen hava, enligt av utskottet inhämtade upplysningar, från

handelskamrarna under nu rådande förhållanden i synnerligen stor utsträckning

infordrats personliga upplysningar från ämbetsverk och de

av staten inrättade kommissionerna, däribland trovärdighetsbevis för

beviljande av licenser. Härförutom hava handelskamrarna anlitats för

avgivande av ursprungsbevis, exempelvis har Stockholms handelskammare

under år 1915 avgivit omkring 8,000 dylika bevis.

Beträffande frågan om statsunderstöd åt handelskamrarna har departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört huvudsakligen

följande.

Det syntes departementschefen, att tiden nu vore inne för staten

att lämna handelskamrarna ett yttre erkännande för deras uppskattade

arbete samt bereda dem det ekonomiska stöd, som särskilt för en del

av dem torde vara av största vikt, för att de skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fullfölja sin verksamhet. Ett stärkande av handelskamrarnas

ställning torde för övrigt i nuvarande stund vara så mycket

angelägnare, som efter återinträdandet av normala utrikespolitiska förhållanden

stora möjligheter säkerligen skulle komma att föreligga för

handelskamrarna att främja de nya och vidsträckta uppgifter, som sannolikt

då väntade handeln, industrien och sjöfarten. Denna omständighet

hade för departementschefen varit avgörande. Med hänsyn till densamma

hade departementschefen ej hyst tvekan att även under nuvarande

statsfinansiella förhållanden tillstyrka anslag för ett helt nytt

ändamål.

Statens erkännande hade föreslagits skola lämnas i form av dels

auktorisering av handelskammarinstitutionen, dels ock statsbidrag till

kamrarnas verksamhet. Härigenom skulle å ena sidan handelskamrarna

tillföras ökad stadga och säkerhet såväl i ekonomiskt avseende som i

hela deras verksamhet samt å andra sidan staten eller det allmänna

vinna en ganska stark garanti för, att det även i framtiden skall finnas

lämpliga lokala organ för tillvaratagande av här berörda näringars intressen

och för biträde åt staten och dess myndigheter vid utredningar

av för samma näringar betydelsefulla ärenden.

Den sålunda föreslagna vägen syntes departementschefen vara

synnerligen lämplig. Emellertid ansåge departementschefen, att åtgärden

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

att bereda statsunderstöd åt handelskamrarna i riket först borde genomföras,

innan formen för auktoriseringen slutligen fastställdes. En given

förutsättning för auktoriseringen vore nämligen, att statsunderstöd kunde

beredas de auktoriserade handelskamrarna. Departementschefen ville

därför återkomma till den närmare prövningen av förslaget om auktorisering,

sedan det visat sig, om förslaget att bereda statsbidrag åt handelskamrarna

vunne riksdagens bifall.

Av vad sålunda i ärendet förekommit, synes utskottet framgå, att

handelskamrarna äga sådan betydelse för näringslivets utveckling och

förkovran, att giltig anledning föreligger till beredande åt dem av

en officiellt erkänd ställning, detta så mycket mer som de ju redan nu

utöva en del statliga funktioner. Detta erkännande bör även enligt utskottets

åsikt lämnas dels genom auktorisering, dels genom beviljande

av statsbidrag för understödjande av deras verksamhet. Emellertid

anser utskottet för sin de], att auktoriseringen bör föregå eller åtminstone

ske samtidigt med beviljande av statsbidrag. Då auktoriseringen

— därest denna, såsom utskottet förutsätter, kommer att äga rum i

huvudsaklig överensstämmelse med de av kommerskollegiikommittén

föreslagna grunder — icke blott innebär ett erkännande av handelskamrarna

utan även medför förpliktelse för dem att efter bästa förmåga

avgiva yttranden eller tillhandahålla upplysningar i sådana näringsfrågor,

som av statsmyndigheterna hänskjutas till dem, torde den garanti,

som auktoriseringen sålunda medför, böra föreligga, innan statsbidrag

beviljas. Det skäl, som anförts för att beviljande av bidrag bör föregå

auktoriseringen, nämligen att någon handelskammare av ekonomiska

skäl icke skulle vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt utöva den

statliga verksamhet, som erfordras, förefaller utskottet icke hållbart vid

det förhållande att, såsom ovan framhållits, statsbidraget kan beviljas

samtidigt som auktoriseringen äger rum. Såsom ett ytterligare skäl

för att tills vidare uppskjuta avgörande av frågan om auktoriseringen

har uttalats, att de skyldigheter, som kunna komma att åläggas handelskamrarna,

icke för det närvarande kunna fullständigt angivas. I

detta hänseende har erinrats, att en de! av de befogenheter, som nu

utövas av handels- och sjöfartsnämnderna, lämpligen borde i sammanhang

med dessa nämnders upphörande överflyttas på handelskamrarna;

med auktoriseringen borde alltså anstå till dess frågan om dessa nämnders

bestånd avgjorts. Utan att vilja uttala sig angående lämpligheten av

handels- och sjöfartsnämndernas avskaffande, vill utskottet emellertid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

21

endast erinra därom, att de ärenden, som ifrågasatts att böra överflyttas

från dessa nämnder till handelskamrarna, icke torde vara av beskaffenhet

att medföra några nämnvärda förändringar i liandelskamrarnas organisation

eller huvudsakliga verksamhet. Genom att vid auktoriseringen

stadga skyldighet för handelskamrarna att handlägga jämväl sådana

ärenden, som kunna komma att på dem överflyttas från ifrågavarande

nämnder, torde de anförda svårigheterna kunna undvikas.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka bidrag till auktoriserade handelskammare.

Beloppet av statsbidraget har föreslagits till 60,000 kronor. Därav

skulle en del, 36,000 kronor, utgå i form av fast understöd å 3,000

kronor till envar av de nuvarande tolv handelskamrarna, under förutsättning

att vederbörande handelskammare visade sig hava erhållit understöd

till minst samma belopp från annat håll. Då en handelskammare

för att rätt kunna fylla sina uppgifter torde nödgas anställa en väl

kvalificerad person såsom sekreterare eller ombudsman, vilken helt ägnar

sitt arbete åt handelskammaren, och det ifrågavarande understödet i

första hand torde avse att utgå såsom bidrag till nämnda persons avlöning,

har utskottet icke haft något att erinra mot ifrågavarande belopp.

Såsom förutsättning för understödets beviljande bör, jämväl enligt

utskottets uppfattning, stadgas, att handelskammaren skall visa sig

disponera inkomster av annat slag till minst samma belopp. Utskottet

vill därjämte i likhet med departementschefen framhålla, att, för

den händelse framdeles i samband med åtgärder för avskaffande av

obligatoriska handels- och sjöfartsnämnder auktoriserade handelskammare

skulle få sig tillagda en del nya uppgifter, detta i och för sig icke bör

få föranleda höjning av de nu förordade statsbidragen till handelskamrarna.

Emellertid torde enligt utskottets mening vissa ytterligare villkor

böra stadgas för erhållande av statsunderstöd.

Handelskamrarna bestå i de flesta fall av fullmäktige, utsedde av

en handelskammarförening eller annan liknande sammanslutning, eller

utgöra en sådan förenings styrelse. En handelskammares sammansättning

är således beroende av sammansättningen av den organisation, som utser

kammarens ledamöter, eller reglerad av de för denna sammanslutning

gällande stadgar. För att handelskammaren skall kunna iakttaga alla

vederbörande näringsidkares intressen, är det emellertid nödvändigt, att

dess underlag består av olika slags näringsidkare från skilda orter inom

kammarens distrikt. Ingen välkänd näringsidkare inom distriktet bör där
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

för kunna utestängas från medlemskap i liandelskammarföreningen eller

motsvarande sammanslutning. För att en bestämmelse i sådan riktning

skall vara fullt effektiv, torde den böra kompletteras med stadganden, som

innebära, att medlemsavgifterna icke få sättas så höga, att tillträdet till

föreningen därigenom försvåras för de mindre näringsidkarna. Den lägsta

medlemsavgiften i föreningen synes därför icke böra överstiga 10 kronor,

vilket givetvis icke utesluter att för medlemmar med större inkomster

bestämmas högre avgifter, exempelvis utgående i proportion till den

bevillningstaxerade inkomsten. Då det emellertid för en del handelskammarföreningar,

inom vilka medlemsavgifterna bestämts på annat

sätt än ovan föreslagits, torde kunna möta svårigheter att redan för

år 1917 tillämpa nu angivna bestämmelse, lärer Kungl. Maj:t böra äga

medgiva, att, där vid 1916 års början hos någon handelskammarförening

utginge högre minimiavgift än 10 kronor, vid denna avgift finge förbliva

under år 1917. Vidare torde det enligt utskottets mening böra

föreskrivas, att vid val av ledamöter i handelskamrarna ledamöterna i

föreningen skola äga lika rösträtt. Då handelskammaren skall utgöra

en allsidig representation, bör antalet ledamöter i kammaren icke få

sättas så lågt, att vissa viktiga näringsgrenar eller mera betydande

orter inom distriktet icke bliva företrädda inom kammaren; antalet

ledamöter bör därför ej understiga 16. Då det alltså torde vara nödvändigt

att icke blott handelskammaren utan även väljareföreningen

blir på lämpligt sätt organiserad, torde böra föreskrivas, att föreningens

stadgar skola fastställas av Kungl. Maj:t. I likhet med vad som gäller

för en del andra institutioner, som åtnjuta statsbidrag, böra handelskamrarna

åläggas att dels till vederbörande statsmyndighet årligen avlämna

berättelse angående sin verksamhet, dels redovisa användningen

av statsunderstödet.

Utskottet har ansett, att anslaget lämpligen borde betecknas såsom

»förslagsanslag, högst».

Återstoden av det äskade anslaget, 24,000 kronor, har föreslagits

skola fördelas mellan de handelskammare, som med hänsyn till sin

ekonomi och på grund av sin allmänna verksamhet vore för fyllande

av sin uppgift förtjänta av större understöd. Av den utredning, som

åberopats till stöd för framställningen i denna del, har utskottet emellertid

icke blivit övertygat om nödvändigheten av ett sådant rörligt anslag.

Utskottet kan alltså icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag rörande ifrågavarande

belopp.

Med anledning av* vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

23

att riksdagen må såsom understöd till auktoriserade

handelskammare i riket på extra stat för år 1917 anvisa

ett förslagsanslag å högst 36,000 kronor, att utgå med

ett belopp av 3,000 kronor till en var handelskammare,

under de villkor Kungl. Maj:t i överensstämmelse med

ovan angivna grunder kan komma att föreskriva.

33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 34

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 88—89) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till täckande av den å Sverige

belöpande delen av kostnaderna för en internationell

byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag

på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 650 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har i punkt 35 föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag

på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till internationella

statistiska institutets permanenta byrå i Haag på extra

stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t bär i punkt 36 föreslagit riksdagen att å extra

stat för år 1917 under benämning »ersättning till sjömanshusen» anvisa

ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av skälig

ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning och

redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 90 — 91 i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av detta ärende har departementschefen, under erinran,

att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915 anhållit, att Kungl. Maj:t

täcktes verkställa utredning rörande sjömanshusen i riket, i syfte att

Bidrag till

en internationell

byrå i

Bryssel för

handelsstatistik.

[34.]

Bidrag till

internationella

statistiska

institutets

permanenta

byrå i

Haag.

[35.]

Ersättning till

sjömanshusen.

[36.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

dessa institutioner på ett ändamålsenligare sätt än hittills måtte komma

att tillvarataga sjöfolkets intressen, meddelat, att, sedan kommerskollegium

anbefallts att avgiva utlåtande över riksdagens berörda framställning,

kollegium i skrivelse den 14 december 1915 avgivit dylikt utlåtande,

samt därvid föreslagit, att åt ämbetsverket måtte uppdragas

att med tillhjälp av sakkunniga verkställa utredning angående sjömanshusen

i riket, i syfte att dessa institutioner på ett bättre sätt än hittills

måtte kunna fylla sitt ändamål, men att detta ärende ännu icke varit

föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1917 under

benämning ersättning till sjömanshusen anvisa ett anslag

av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktiges inskrivning och redovisning samt med

utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.

Arvoden 36:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 37 därom gjorda

dispaschör* frånhällning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91;

assistenter, i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

[37.1

L’ ’ att riksdagen må, i likhet med vad för inne
varande

år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet

å extra stat för år 1917 anvisa till arvode åt två

dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm

och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var

eller tillhopa 4,000 kronor.

Anordnande 37:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 38 därom gjorda fram
aViSt°aT''vid

ställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92—98)

liketTkuster. i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

[38.] ,

att riksdagen ma medgiva, att vad av lösgående

års av riksdagen beviljade anslag till anordnande

av stormvarningar vid rikets kuster vid 1916 års

slut icke blivit taget i anspråk må under år 1917 av

Kungl. Maj:t för ändamålet användas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

38:o) I punkt 39 har Kung!. Maj: t föreslagit riksdagen att av det

utav riksdagen till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg

beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år 1917 anvisa återstoden,

250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—104 i statsrådsprotokollet.

Under erinran om, att de av föregående års riksdag uppställda

villkoren för utbetalande av första hälften av ifrågavarande anslag, enligt

vad av statsrådsprotokollet framgår, numera blivit uppfyllda, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må av det utav riksdagen till

understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg

beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år

1917 anvisa återstoden 250,000 kronor.

39:o) I punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst

i Norra Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag

å högst 14,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—105 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts ifrågavarande

framställning, enligt vilken anslaget för år 1917 kommer att

nedsättas med 760 kronor, hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag från Sverige till

uppehållande av internationell patrulleringstjänst i Norra

Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett

förslagsanslag å högst 14,600 kronor.

40:o) Kungl. Magt har i punkt 41 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den framställning i ämnet, som kan varda till riksdagen avlåten, till

understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt

uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917

beräkna ett belopp av 165,000 kronor.

(iver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

Bidrag till

byggandet av

en flytdocka

i Göteborg.

[39.]

Bidrag till

internationell

jpatrulleringstjänst

i

Norra

Atlanten.

[40.]

Understöd till

aktiebolaget

svenska ostasiatiska

kompaniet

för

fortsatt uppehållande

av

regelbunden

ångfartygsförbindelse

mellan

Sverige och

Ostasien.

[41.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande

i allmänhet av

slöjderna.

[42.]

41:o) I punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i fråga

om särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln

»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,

ej mindre medgiva, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års

riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende

av det med anslaget avsedda ändamålet,

än även för år 1917

dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena samt bestämma detsamma till 15,000 kronor,

dels bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,

till 12,500 kronor,

dels återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare

av hantverk och annan mindre industri samt bestämma detsamma till

9,000 kronor,

dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd

åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämma detsamma

till 7,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 107—111.

I 1915 års riksstat voro under anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet

av slöjderna» å ordinarie stat uppförda, bland andra anslagsbelopp, ett

bestämt anslag å 50,000 kronor för reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena, ett reservationsanslag å 25,000 kronor till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna

sig åt bergshanteringen, ett reservationsanslag å 18,000 kronor för reseunderstöd

åt idkare av hantverk och annan mindre industri samt ett

reservationsauslag å 15,000 kronor för reseunderstöd åt verkmästare och

förmän inom industrien.

Med anledning därav, att det rådande krigstillståndet visat sig göra

det särdeles vanskligt och i många fall omöjligt att företaga studieresor

till flertalet främmande europeiska länder, förordnade Kungl. Maj:t den

17 december 1914, att det tills vidare skulle anstå med åtgärder för utdelning

för år 1915 av, bland annat, ovan uppräknade reseunderstöd eller,

beträffande reseunderstöden för tekniker, av vissa belopp av understöden.

*

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

27

De innehållna beloppen ansågos kunna för sina ändamål disponeras

under år 1916 och på grund härav de nu ifrågavarande anslagen för

samma år minskas med mot besparingarna svarande belopp.

På förslag av Kung]. Magt har därför 1915 års riksdag ej mindre

medgivit, att vad som under år 1915 kunde varda besparat å ordinarie

anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, finge

under år 1916 tagas i anspråk för tillgodoseende av det med anslaget

avsedda ändamålet,

än även för år 1916,

dels indragit sistnämnda ordinarie anslag, stort 50,000 kronor,

dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,

förut 25,000 kronor, med 12,500 kronor till 12,500 kronor,

dels indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt

idkare av hantverk och annan mindre industri, stort 18,000 kronor,

dels ock indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd

åt verkmästare och förmän inom industrien, stort 15,000 kronor.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har nu departementscefen

framhållit, att de före den rådande kristiden sedvanliga beloppen av

ifrågavarande reseunderstöd för år 1917 borde finnas till förfogande

samt att för vinnande av detta resultat erfordrades dels riksdagens medgivande,

att besparingarna från år 1915 å anslaget till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena för år 1917 finge disponeras

för tillgodoseendet av det med anslaget avsedda ändamålet, dels ock att

för år 1917 beviljades sådana belopp, att de tillsammans med besparingarna

uppginge till de nyss anförda summorna för de olika reseunderstöden.

Vid behandlingen av detta ärende inom utskottet har fråga uppstått,

huruvida man icke kunde befara, att den starka efterfrågan på

yrkeskunniga arbetare, som säkerligen kunde förväntas uppkomma i

utlandet efter återinträde av normala förhållanden, skulle bidraga till att

eu del av de personer, som erhölle reseunderstöd, kvarstannade i utlandet.

Med anledning härav har utskottet i vederbörlig ordning anhållit

om uppgifter från kommerskollegium, dels i vilken utsträckning personer,

som från nu ifrågavarande anslag erhållit reseunderstöd, kvarstannat

i utlandet, dels ock, därest detta i någon nämnvärd omfattningägt

rum, vilka åtgärder till förekommande därav, som av kollegium

vidtagits eller ifrågasatts.

Kommerskollegium har den 21 februari 1916 avgivit yttrande

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

i nämnda hänseenden och därvid överlämnat såväl en av kollegii tekniske

konsulent utarbetad promemoria över det sätt, varpå 1910 års

understödstagare fullgjort sina åligganden, som även en av samma tjänsteman

avgiven redogörelse för, dels huru uppsikten över understödstagarnes

sätt att fullgöra sina åligganden vore ordnad, dels vilka

omständigheter förorsakade, att det med reseunderstöden avsedda ändamålet

i vissa fall icke vunnes, dels vilka åtgärder vidtagits eller kunde

tänkas vidtagna för ett undanrödjande av de olägenheter, som vore en

följd av nyss antydda omständigheter, dels ock vilka åtgärder av kollegium

vidtagits för att låta de genom studieresorna vunna resultaten bliva

tillgängliga för studier.

Ifrågavarande promemoria och redogörelse äro bifogade detta utlåtande

såsom bil. I och bil. II.

Orsakerna, varför 1910 års understödstagare valts vid uppgörande

av den nämnda promemorian, vore, enligt vad kommerskollegium meddelat,

dels den, att i anledning av utav Kungl. Maj:t beviljade uppskov

giltighetstiden för de flesta under senare år utdelade reseunderstöd ännu

0 O . ....

icke utgått, dels den, att understödstagare från tidigare år ej vore registrerade

på sådant sätt, att en i förevarande avseende tillförlitlig utredning

skulle kunna åstadkommas.

För egen del har kommerskollegium anfört:

»Av den nämnda promemorian och redogörelsen framgår, att ett

kvarstannande i utlandet i regel ej förekommer annat än i fråga om

sådana understödstagare, som erhållit reseunderstöd från anslaget till

reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena. Möjligheten att

begränsa hithörande antal fall till det minsta möjliga torde ligga i, att

urvalet bland de sökande göres så omsorgsfullt som möjligt vid uppgörandet

av kollegii underdåniga förslag till understödstagare samt i

det av kollegium nu tillämpade kontrollsystemet. De enda åtgärder, som

härutöver synas kunna bidraga till ernåendet av samma syfte, torde

böra gå därpå ut att göra understödstagarnes återvändande till fäderneslandet

så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt, och skulle sålunda bestå

däruti, att en större del av reseunderstödet än vad nu är fallet innehölles

tills understödstagaren fullgjort alla sina skyldigheter. Då emellertid,

såsom framgår av bifogade redogörelse, en dylik åtgärd vore

förenad med vissa olägeuheter och då antalet fall, där understödstagare

kvarstanna i utlandet, är förhållandevis ringa, synes det kollegium, som

om några åtgärder utöver de enligt vad ovan angivits redan igångsatta

1 förevarande hänseende för närvarande icke äro att vidtaga. Verkningarna

av det nyligen införda kontrollsystemet böra i varje fall först avvaktas.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

29

Av den av kommerskollegium nu lämnade utredningen finner utskottet

visserligen, att faran för att en del av stipendiaterna skulle

komma att kvarstanna i utlandet icke kan anses utesluten, men också

att vederbörande myndigheter hava sin uppmärksamhet fästad härå samt

att en del kontrollåtgärder vidtagits och andra ifrågasatts. Vid sådant

förhållande och då utskottet i övrigt icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, i fråga om särskilda anslag

under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna», ej mindre

a) medgiva, att besparingar, uppkomna å det i

1915 års riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, må

under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende av

det med anslaget avsedda ändamålet,

än även för år 1917

b) återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt

arbetare i de särskilda näringsyrkena samt bestämma

detsamma till 15,000 kronor,

c) bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka

icke ägna sig åt bergshanteringen, till 12,500 kronor,

d) återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd

åt idkare av hantverk och annan mindre

industri samt bestämma detsamma till 9,000 kronor,

e) likaledes återupptaga ett reservationsanslag till

reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

samt bestämma detsamma till 7,500 kronor.

Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i

allmänhet av slöjderna, i 1916 års riksstat upptaget med 13,500 kronor

såsom bestämt anslag och 12,500 kronor som reservationsanslag till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig

åt bergshanteringen, eller tillhopa 26,000 kronor, att höjas med 31,500

kronor till 57,500 kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500 kronor

och 29,000 kronor utgörande särskilda reservationsanslag till reseunderstöd

åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av hantverk och annan

mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industrien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vävskolan i

Borås.

[43.]

Understöd

till Sveriges

hantverksorganisation.

[44.]

Understöd åt

föreningen för

svensk hemslöjd.

[45.]

42:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 43

gjorda framställning och under åberopande av vad statsrådsprotokollet

(sid. 111—114) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må på extra stat för år 1917 bevilja

a) såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan

i Borås ett belopp av 5,600 kronor, under villkor att

från Ålvsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,

b) såsom bidrag till avlönande av en andre lärare

vid samma skola ett belopp av 1,500 kronor, under

villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

c) såsom bidrag till personlig löneförbättring för

föreståndaren och förste läraren vid skolan Arthur Krebs

ett belopp av 750 kronor och såsom bidrag till sådan

löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stenivall ett belopp av 300 kronor, under villkor

att dessa löneförbättringar motsvarande belopp varda

för ändamålet från omförmälda läns landsting eller eljest

tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen för Krebs,

därjämte, att hans avlöningsförmåner för år 1917 ej

sättas till lägre belopp än 4,500 kronor.

43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i punkt 44 gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 114—116)

i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, under vissa av departementschefen

tillstyrkta villkor såsom bidrag till Sveriges hantverksorg

anisations verksamhet å extra stat för år 1917 anvisa

ett belopp av 4,000 kronor.

44:o) På grund av Kungl. Maj:ts i punkt 45 därom gjorda framställning

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116—

119) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 31

att riksdagen må, i likhet med vad för de senaste

åren ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom

bidrag till uppehållande av dess verksamhet under år

1917 på extra stat för samma år anvisa ett belopp av

15,000 kronor.

Skatteomkostnader.

45:o) Kungl. Maj:t har i punkt 46 föreslagit riksdagen dels att

för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget för tullverket till ett mot

utgiftsstaternas för tullverket slutsumma svarande belopp av 6,793,050

kronor, att såsom förslagsanslag utgå,

dels ock medgiva, att för år 1917 till avlöning åt de tjänstinnehavare,

vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya

organisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,

men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras erforderliga

belopp av avlöningarna vid motsvarande befattningar i den

nya staten.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

anmäla.

46:o) Uti punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, på extra stat

för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor, med rätt

för Kungl. Makt att redan under år 1916 av anslaget disponera högst

2,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

generaltullstyrelsen.

[46.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

generaltullstyrelsen.

[47.]

anmäla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid

tullverkets

lokalförvaltning.

[48.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kontroll - styrelsen.

[49.]

47:o) Kungl. Maj:t har i punkt 48 föreslagit riksdagen att för

förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning, på extra

stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 205,830 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

48:o) Kungl. Magt har i punkt 49 föreslagit riksdagen att till förstärkning

av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.

Utredning i detta ämne återfinnes å sid. 149—158 av statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat

ett anslag av 19,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1915 därav disponera 6,500 kronor.

Utvidgningen av kontrollstyrelsen skulle alltså för år betinga

en summa av 13,000 kronor, varav beräknats till arvode åt en extra

ledamot 5,600 kronor, till arvode åt en biträdande tjänsteman 3,900

kronor samt till vikariatsersättningar, extra biträden, renskrivning m. m.

och ersättning åt sakkunniga 3,500 kronor.

Den nu föreslagna ökningen av anslaget föranledes i främsta rummet

av behovet av ytterligare eu biträdande tjänsteman inom styrelsen.

Det har härvidlag särskilt framhållits, att den för styrelsens verksamhet

viktiga funktionen att vara inspekterande myndighet för brännvinsförsäljningsbolagen

icke kunde med styrelsens nuvarande personal på ett

tillfredsställande sätt tillgodoses, utan att styrelsens arbetskrafter borde

redan från mitten av innevarande år för ändamålet förstärkas med en

särskild tjänsteman i första lönegraden. Då arvodet för denna alltså

skulle utgå med 3,900 kronor för år, skulle för år 1917 böra anslås ett

belopp av 5,850 kronor.

Tillika har föreslagits att höja posten å 3,500 kronor för vikariatsersättningar

in. m. med 1,500 kronor till 5,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

får alltså hemställa,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

33

att riksdagen må till förstärkning av kontrollstyrelsens

arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder å extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,350 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1916

därav disponera 1,950 kronor.

49:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 50 av huvudtiteln Kontroll å

gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 158) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, [50.]

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter, nu 900,000

kronor med 100,000 kronor till 800,000 kronor.

50:o) I punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja Kostnader för

det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000 kronor till

820,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 159—160 i statsrådsprotokollet.

taxering till

skatt å inkomst

och

förmögenhet.

[51.]

Utskottet, som anser, att skäl för förhöjning av ifrågavarande anslag

med sagda belopp föreligger, hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000

kronor till 820,000 kronor.

51:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Obsewatiomoch

under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 160—161) i ären- uoh uPPb°rdgdet

innehåller, får utskottet hemställa, m. m.

[52.]

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till observations- och uppbördsprocenter m. m.,

nu 10,000 kronor, med 10,000 kronor till 20,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 saml. 7 höft. (Nr 7.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Uppförande

av byggnad

för en statens

provning sanstalt.

[53.]

Inredningtiar

be ten i

gamla kungshus

et 8 källorväriinu.

[54.1

Ändringsurbeten

i lantmätcristyrclsens

lokaler.

Kronans publika bus.

52:o) Kungl. Maj:t har i punkt 53 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som må komma att avlåtas till riksdagen,

för uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt bland

de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett

belopp av 250,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

53:o) I punkt 54 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kan bliva förelagd riksdagen, för inredande av vissa rum i det s. k.

gamla kungshusets källarvåning till ämbetslokaler m. m. bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

15,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att i

avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda förelagd riksdagen,

för ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 30,000

kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

anmäla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

De kung;!, teatrarna.

55:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts uti punkterna Brandförsäk56,

57 och 58 gjorda framställning och under hänvisning till vad stats- ^ggnadenock

rådsprotokollet (sid. 164—165) i ämnet innehåller, får utskottet hem- dramatiska

ställa, tealc:ns

7 nåd m. m.

fr'' w r7

att riksdagen må, i likhet med vad för inne- L° j> i

varande år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisa 0

a) till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad ett

anslag av 40,176 kronor

b) till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom

ett anslag av 3,668 kronor;

c) till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad

lösegendom ett anslag av 1,735 kronor;

med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande

år disponera berörda belopp å tillhopa 45,579 kronor.

Diverse.

56:o) Kungl. Magt har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit riks- Ersättning till

dagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna “tolag.

för mistad tolag, nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000 [59.]

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 166 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till städerna för mistad tolag,

nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bidrag till, 57 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 60

Stader,9som gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

icke deltaga i (sid. 167) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

landsting. '' ''

[60.] att riksdagen må å extra stat för år 1917 anvisa

ett belopp av 1,600,000 kronor, att fördelas mellan

landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

efter förhållandet mellan den bevillning av fast egendom

samt av inkomst, som debiterats på grund av

vederbörande prövningsnämnds år 1917 verkställda

eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller

stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning

debiterade bevillningssumman för hela riket.

Ersättning 58:o) Kungl. Maj:t har i punkt 61 föreslagit riksdagen, att det

stadeToch ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för till

köpingar för statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till

mindragnaet ett belopp av 5,139,684 kronor.

brännyinsför- Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 167 i statsrådsprotokollet.

säljnings- °

medel.

[61.] Utskottet, som icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts före
varande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva att det ordinarie anslaget

till ersättning till vissa städer och köpingar för

till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för

år 1917 upptages till ett belopp av 5,139,684 kronor.

Till täckande

av förskott.

[62.]

59:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret och överintendentsämbetet

förskottsvis bestritt för de i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 14 januari 1916 omförmälda ändamål, har Kungl.

Maj:t i punkt 62 av förevarande huvudtitel föreslagit riksdagen att å

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 674,797 kronor.

Under hänvisning till den utredning i detta ämne, som finnes intagen

å sid. 168—172 av nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, till täckande av ovan omförmälda,

utav statskontoret och överintendentsämbetet, an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37

mälda förskott å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag''

av 674,797 kronor.

60:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 173) i ärendet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved in. in.,

nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till 120,000

kronor.

61:o) Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 65

gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må till beredande i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14

januari 1916 angivna grunder av extra lönetillägg för

innevarande år åt en del tjänstemän och ketjänte i till

finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å

extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp av 500 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

62:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som äro uppförda i riksstaten

för innevarande år, har Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring,

än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma det ordinarie förslagsanslaget

för bestridande av tryckningskostnader må sänkas från

dess nuvarande belopp 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123

kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,

må för år 1917 fastställas till samma belopp som uti

Skrivmaterialier

och

expenser,

ved m. m.

[63.]

Extra lönetillägg

för

vissa tjänstemän

och

betjänte.

[65.]

Övriga ordinarie

anslag.

[64, 66.j

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget

för bestridande av tryckningskostnader må få göras

den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan bliva erforderlig.

Stockholm den 10 mars 1916.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson,

H. F. Lamm, H. H. K. Ericson, G. M. H. Ekelund, C. G. Ekman, J. Nilsson,

O. Bergqvist, A. Pers, greve N. F. Posse och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, K. V. Rydén i Malmö,

C. Persson i Stallerhult, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp,

J. Ström, A. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, G. R. J. Åkerman och K. O. Strid,

med undantag därav, att i behandlingen av

punkterna 1—3 deltagit herr J. L. Widell i st. f. herr J. Nilsson;

punkt 32 „ J. S. Almer „ „ „ „ S. H. Kvarnzelius och

„ A. V. Såvström „ „ „ K. V. Rydén i Malmö;

punkterna 33—62 „ „ J. S. Almer „ „ „ „ S. H. Kvarnzelius,

„ C. G. Österberg „ „ „ „ N. F. Lamm,

„ A. V. Sävström „ „ „ „ K. V. Rydén i Malmö och

„ C. R. Jansson i Falun i st. f. herr A. Andersson i

Råstock.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

39

Reservationer:

vid punkt 3 (angående särskild föredragande i finansdepartementet)

av herrar C. J. G. Sivartz och J. L. Widell, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, till arvode åt en särskild föredragande i finansdepartementet

samt till ersättning åt vikarie för honom

under semester på extra stat för år 1917 bevilja ett

anslag av 7,315 kronor.»

vid punkt 32 (angående statsunderstöd till auktoriserade handelskammare

i riket) av herrar F. W. Thorsson, A. Anderson i Råstock,

K. O. Strid och A. V. Sävström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Bil. /.

P. M.

angående det sätt, varpå 1910 års resestipendiater fullgjort sina skyldigheter.

A. Arbetare i de särskilda näringsyrkena:

1. Utan anmärkning .......................................................................•_........................ 93

2. Lyft förskott; rest och återkommit; återstoden av stipendiet ej utbetald

på grund av för kort resa ................................................................................ 3

3. Lyft förskott; kvar i utlandet (2 med visshet, 5 med stor säkerhet) ........ 7

4. Lyft förskott; ej rest............................................................................................ 10

Summa 115.

B. läkare av hantverk och annan mindre industri:

1. Utan anmärkning ............................................................................................... 29

2. Lyft förskott; ej rest; återbetalningsskyldiga ................................................ 2

Summa 31.

C. Teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som ej ägna sig åt bergshanteringen :

1. Utan anmärkning ........................................ 23

2. Lyft förskott; ej rest; återbetalningsskyldiga ................................................ 2

Summa 25.

D. Personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i

vad till bergshanteringen hörer:

1. Utan anmärkning ........................................................................................ 8

Summa 8.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 7.

41

Bil. II.

Redogörelse

för utnyttjandet av reseunderstöden av anslaget till befrämjande i

allmänhet av slöjderna.

*

De grupper, som från det under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda anslaget

till befrämjande i allmänhet av slöjderna erhålla reseunderstöd, äro:

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen

(»tekniker»);

personer, vilka önska i främmande länder förvärva ökad insikt i vad till

bergshanteringen hörer (»bergstekniker»);

idkare av hantverk och annan mindre industri (»idkare»);

verkmästare och förmän inom industrien (»verkmästare»);

arbetare i de särskilda näringsyrkena (-arbetare»).

Sedan reseunderstödens fördelning blivit i nåder fastställd, tillställes samtliga

utsedda stipendiater meddelande, att de tilldelats reseunderstöd, och samtidigt en promemoria

över de skyldigheter, de hava att fullgöra för att trygga sin rätt till understödet.

I samband härmed tillställas stipendiaterna jämväl formulär till förbindelse

beträffande möjligen ifrågakommande återbetalning av det till */4 av hela reseunderstödet

uppgående förskott, som före resans anträdande kan erhållas. I fråga om

arbetarestipendiaterna finnes emellertid ingen återbetalningsskyldighet föreskriven,

varför de ej heller avfordras någon förbindelse. Beträffande tekniker och bergstekniker

utgöres förbindelsen av proprieborgen av två vederhäftiga personer, men

beträffande idkare och verkmästare är förbindelsen personlig utan borgen.

Utom den här nämnda återbetalningsförbindelsen erfordras för utfående av

förskott jämväl sådan detaljerad resplan, som av kommerskollegium kan godkännas,

utom i fråga om arbetare, enär dessas studier i regel skola bedrivas genom längre

tids anställning å olika verkstäder och möjlighet att angiva, hos vilka firmor anställning

kommer att erhållas, endast undantagsvis förefinnes före resans anträdande.

Av samtliga stipendiater fordras emellertid från och med år 1915 uppgivande av

tid för resans anträdande och utbetalas icke förskott tidigare än högst 8 dagar

före nyssnämnda tidpunkt.

Den tid, inom vilken stipendiaterna skola hava fullgjort sina på reseunderstödet

grundade skyldigheter, utgör, oberäknat det år reseunderstödet tilldelats dem:

för tekniker .........

» bergstekniker.

» idkare .............

.. 3 år

. 3 »

. 1 »

. 1 »

.. 3 »

verkmästare

» arbetare .

Bihang till riksdagens protokoll 1916-

6 samt. 7 höft. (Nr 7.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Jan. Febr. Mars

April | Ma j

Kgl. brev den / 19.

Namn: ......................

Bostad: ...................

Studieland:.................

Studieändamål: ........

Juni

Juli i Aug. I Sept. | Okt.. | No v. | Dec.

VERKMÄSTARE

.. Yrke:

Studietid: .................. veckor.

Belopp kr.

#

Reseberättelse skall inkomma den / 19...

oi

oi

HS

Dag

Lyft

Återburit

Anmält begagnande

d.

/

19..

(D N:r....

Förbindelse inkom

d.

/

19..

(B Nr...

.....;

Resplan inkom

d.

/

/

19..

(B N:r....

.....)

Resan anträdes

d.

/

19..

(B N:r...

.....;

.........

Reseberättelse inkom d.

/

19..

. (B N:r...

.....;

Anordning d.

/ 19..

Ink. år

D Nr

ARBETARE

Fack: ..........

Studieföremål

Studieland:

Författare:...............................

För påseende överlämnad till —

Återförväntas senast den / 19.

Återkommen den / 19...

För publicering överlämnad till.

Återförväntas senast den / 19

Återkommen den / 19...

Publicerad i ............................

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

43

Registreringen av stipendiaterna sker med hjälp av ett kortsystem, i vilket

varje stipendiat har sitt särskilda kort, innehållande uppgift om kungl. brevets

datum, stipendiatens namn, yrke och bostad, studieland, studieändamål, studietid

och understödsbelopp samt plats för antecknande av allt, som förefaller i avseende

å stipendiatens tillgodonjutande av det honom tilldelade reseunderstödet. Genom i

övre kanten anbragta flyttbara kortvisare angives tiden för nästkommande åtgärd.

Korten ordnas i genomgående alfabetisk följd efter stipendiaternas tillnamn, oberoende

av anslag och tidpunkt för reseunderstödets tilldelande. De olika anslagen

åtskiljas genom olika färg å korten. Ett kort av nu nämnt slag är avtryckt å sid. 40.

Sedan samtliga åtgärder, som gälla en viss stipendiat, blivit av kollegium

vidtagna, vare sig dessa åtgärder avslutats med att reseunderstödet efter reseberättelsens

godkännande utanordnats eller med att reseunderstödet såsom förverkat

överförts till besparingarna, överflyttas stipendiatens kort till registret över f. d.

stipendiater, i vilket korten ordnas efter samma grunder som i det förra registret.

De godkända reseberättelserna registreras i ett särskilt kortsystem, vars kort

ordnas årsvis efter diarienummer. Till färgen överensstämma dessa kort allt efter

olika anslag med korten i stipendiatregistret. De innehålla uppgift om det fack,

vartill berättelsen är att hänföra, om studieföremål, studieland och författare samt

plats för anteckningar rörande berättelsens utlämnande för påseende eller publicering.

Ett kort av detta slag visas nederst å sid. 40.

Efter godkännandet utsändas berättelserna till därför lämpliga tidskrifter för

att efter redaktionens beprövande publiceras. Sedan de återkommit till kollegium,

ordnas de efter de å korten i reseberättelseregistret angivna facken för att vara

lätt tillgängliga för studier.

För att i högsta möjliga grad för stipendiaterna underlätta de förberedelser,

som före en studieresas anträdande äro nödvändiga i avseende å resplanen för att

resan skall bliva av det gagn, som därmed avsetts, införas i ett särskilt s. k. finnaregister

alla de uppgifter angående av stipendiater besökta firmor och anläggningar,

som kunna hämtas ur de inkomna reseberättelserna. I samma register införas jämväl

sådana från utställningar och andra källor hämtade upplysningar, som anses

vara av värde för det med registret avsedda ändamålet. Ett kort i detta register,

som ordnas efter fack, visas överst å sid. 42.

* *

*

Genom kortregistret över stipendiaterna, påbörjat år 1913 och sedermera utsträckt

bakåt till att omfatta alla stipendiater från och med 1910 års anslag, har

kollegium numera möjlighet att på ett överskådligt sätt följa de olika stipendiaternas

åtgöranden rörande deras studieresor. Denna möjlighet innebär också en

strängare kontroll i förevarande avseende än som med förut använda registreringssystem

varit möjlig.

Genom kortregistret över reseberättelserna, påbörjat år 1914 och utsträckt

bakåt till att omfatta alla de från och med år 1910 inlämnade reseberättelser, som

av kollegium kunnat återbekommas från de tidskrifter, till vilka de överlämnats

för publicering, och firmaregistret, vars förande påbörjades i juni 1914, har kollegium

möjlighet att i med tiden allt större utsträckning tillhandagå stipendiater, som

så önska, med råd och upplysningar beträffande uppgörandet av plan för tillämnad

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Fack:

Besökt av

stipendiat:

Land: ....................................................................................

D. N:r

År

Ort: ........................................................................................

Firma: ...................................

Adress:....................................................................................

Specialitet: ............................................................................

Sevärda anordningar:............................................................

studieresa. I och med att kollegium fått denna möjlighet, kunna också större krav

ställas såväl på eu väl genomtänkt resplan som på en från yrkessynpunkt värdefull

reseberättelse. För att hos stipendiaterna framkalla känslan av, att reseberättelsernas

avfattande ej får tagas för lättvindigt utan måste baseras på ett samvetsgrant

studiearbete, har den principen börjat tillämpas, att fackmäns yttrande över

berättelsernas innehåll infordras, innan de godkännas. I och med att detta tillvägagångssätt

hinner genomföras och bliva känt bland stipendiaterna, torde reseberättelserna

komma att vinna ej så litet i värde.

Frågan om stipendiaternas kvarstannande i utlandet torde vara aktuell endast

i fråga om arbetarstipendiaterna. Idkarne bedriva i hemlandet egen verksamhet och

verkmästarne hava en relativt fast anställning, som ej för en kortare studieresas

skull behöver släppas; dessa omständigheter bidraga till, att för dessa två grupper

av stipendiater icke någon frestelse torde uppstå att stanna kvar i utlandet. Bergstekniker

och andra tekniker åter frigöra sig visserligen ofta från sina befattningar,

då de för sina studieresor ofta beräkna 1 å 2 år, men den av två hemmavarande

personer tecknade förbindelsen att återbetala det iyftade förskottet, för den händelse

rätten till stipendiet skulle förverkas, torde för dessa stipendiatgrupper vara en

hämsko att räkna med, om frestelsen att i utlandet taga alltför långvarig anställning

skulle bliva för stark. Orsakerna må vara de nämnda eller icke — bland stipendiater

tillhörande tekniker, bergstekniker, idkare och verkmästare synes icke någon

tendens förefinnas att söka utnyttja reseunderstöden såsom emigrationsbidrag. Detta

framgår också av den bifogade promemorian över det sätt, varpå 1910 års resestipendiater

fullgjort sina skyldigheter.

Arbetarestipendiaterna hava att beräkna minst 6 månaders utrikesvistelse och

stanna ofta i utlandet 1 — 3 år, på grund varav de helt frigöra sig från sin anställning

i hemlandet. För dem finnes vidare icke någon återbetalningsskyldighet sti
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottds utlåtande Nr 7.

pulerad. De ekonomiska band, som skulle knyta stipendiaten vid hemlandet, förefinnas

här således icke, och följden härav blir också den, att en och annan stipendiat

finner med sin fördel förenligt att kvarstanna i utlandet utan tanke på, att det

erhållna reseunderstödet givits i syfte att tillförsäkra hemlandet ett tillskott i yrkesskicklighet

och yrkeserfarenhet. Den förutnämnda promemorian visar, att av 1910

års 115 arbetarestipendiater 2 med visshet kvarstannat i utlandet och 5 med stor

säkerhet gjort sammaledes (i det de efter en längre tids vistelse i utlandet ej vidare

kunnat av kollegium anträffas). De till dessa 7 stipendiater utbetalda förskottsbeloppen,

tillhopa 2,475 kronor, utgörande 4.9 5 procent av hela anslaget, hava

tydligen karaktären av understöd för export av yrkeskunnig arbetskraft. Procentsiffran

synes dock vara för liten för att kunna anses vara av någon väsentlig betydelse

för frågan om uppnående i stort sett av det med utdelandet av resestipendier

för arbetare avsedda ändamålet, även om den är tillräckligt stor för att motivera

strävanden till densammas förminskande. I regel torde det vara vid kollegii uppgörande

av förslag till stipendiater, som de största möjligheterna erbjuda sig till

att hålla den nyssnämnda procentsiffran på tillräckligt låg nivå, och det torde

också vara just den omsorg, som kollegium ansett sig böra nedlägga på uppgörandet

av ifrågavarande förslag, som är orsaken till att siffran är av så ringa storlek.

För de flesta av de 7 förutnämnda stipendiaterna torde det också hava varit tillfälliga

omständigheter och icke en vid resans anträdande närd tanke, som förmått

dem att kvarstanna i utlandet.

Att genom åläggande av återbetalningsskyldighet beträffande det lyftade förskottet

söka förmå de arbetarestipendiater att fullgöra sina skyldigheter, som icke

dessförutan skulle fullgöra dem, torde på grund av svårigheten att utkräva beloppen

icke leda till resultat ens med de stipendiater, som lyfta sitt förskott och sedan

underlåta att företaga någon studieresa, och naturligtvis ännu mindre med dem,

som finna det lämpligt att stanna i utlandet. Att avfordra dem borgen för återbetalandet

torde ej heller gagna, enär ett dylikt förfaringssätt säkerligen skulle ha

till följd, att de flesta av stipendiaterna på grund av svårigheten att få vederhäftig

borgen blevo nödsakade att inhibera resan, såvida de icke kunde företaga densamma

utan förskott.

Då det i regel torde vara ekonomiska skäl, som förorsaka stipendiatens kvarstannande

i utlandet, skulle det möjligen vara av viss betydelse, om den efter förskottets

lyftande hos kollegium innehållna återstoden av stipendiet vore tillräckligt

stor, för att utsikten att utfå densamma skulle kunna förmå stipendiaten att fullgöra

sina skyldigheter. Men skulle en större del av stipendiet, än vad för närvarande

är fallet, innehållas, skulle förskottet komma att utgå med mindre belopp, och detta

skulle säkerligen i ej så få fall tvinga stipendiater, som verkligen föresatt sig att i

så hög grad som möjligt utnyttja resan i studiesyfte, att för sitt uppehälles skull

taga anställningar, där de intet hade att lära, varigenom resans syfte skulle förfelas.

Minskningen i förskottsbeloppet kunde emellertid tänkas i viss mån kompenserad

därigenom, att stipendiaten erhölle rätt att genom vederbörande konsulats förmedling

efter styrkande av tillräckligt lång utrikes vistelse utbekomma så stor del av den

innehållna återstoden av stipendiet, som erfordrades för täckande av med hemresan

förenade kostnader.

En annan fråga, som för stipendieanslagens utnyttjande till avsett ändamål

synes vara av minst lika stor betydelse som stipendiaternas eventuella kvarstan
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

nande i utlandet, torde vara den, att inom de flesta stipendiatgrupper fall förekomma,

då stipendiaten, sedan lian lyftat sitt förskott, underlåter att företaga någon studieresa.

Det kan visserligen icke påstås, att förskottet lyftes i avsikt att använda de

då erhållna medlen till annat ändamål än därmed avsetts, men ett av enskilda, ofta

ekonomiska angelägenheter förorsakat uppskjutande av den tillämnade resan får

vanligen till följd, att de erhållna förskottsmedlen förbrukas — stundom kanske för

att rädda stipendiaten ur ett ekonomiskt trångmål — och när sedan omständigheterna

i övrigt medgiva resans företagande, förefinnes icke längre den därför erforderliga

ekonomiska grundvalen, så att hela resan måste inhiberas.

För att minska utsikterna till att mellankommande hinder efter förskottets

utbetalande förorsaka ett uppskjutande av resan med nyss angiven följd, utbetalas

numera icke några förskott tidigare än högst 8 dagar före resans anträdande. Tydligt

är, att man även här i stort sett måste bygga på förtroende till riktigheten av

stipendiatens uppgift om dagen för sin tillämnade avresa, då man icke förr än vid

granskningen av reseberättelsen har möjlighet till kontroll över uppgiften i fråga.

Säkerligen skulle större effektivitet ernås, om endast en mindre del av förskottet

utbetalades i den ordning nu sker, medan återstoden av förskottet samtidigt tillsändes

ett av stipendiaten uppgivet konsulat att av honom där lyftas inom en viss,

kortare tid, men då ett dylikt förfaringssätt skulle vara ganska omständligt och

säkerligen skulle vålla de vid dylika åtgärder ovana understödstagama ganska stora

besvärligheter, torde det endast i nödfall böra tillgripas.

f Sä. Stundom, om ock mycket sällan, torde förekomma, att stipendiater, särskilt

inom arbetaregruppen, och då vanligen skrädderiarbetare, återvända till utlandet,

sedan de efter reseberättelsens godkännande utbekommit den innehållna delen av

stipendiet. I avseende härå torde kollegium knappast kunna åtgöra något för att

tillförsäkra landet den ökning i yrkeskunnighet, som med stipendierna avses. Det

kunde visserligen tänkas, att den innehållna återstoden utbetalades först efter en

viss tids (exempelvis 6 månaders) uppehåll i Sverige och företeende av intyg om

stadigvarande verksamhet. Då emellertid särskilt arbetarestipendiaterna just vid sin

hemkomst, innan de hunnit finna en lämplig, stadigvarande anställning, ofta torde

vara i stort behov av det ekonomiska stöd, som de hava i det återstående stipendiebeloppet,

skulle ett tillvägagångssätt av ovan antytt slag möjligen kunna leda till

att stipendiaterna oftare än nu funne det fördelaktigt att kvarstanna i utlandet vid

den anställning de där erhållit.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

47

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.

Finansdepartementet.

1916 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

:

17.000

58.000

—

4,700

—

79,700

—

128,000

—

169,000

—

915,000

—

144,165

—

Departementet.

Departementschefen ................

Departementets avdelning av K

kansli ...............................

förslagsanslag ..............................

Extra föredragande i departementet......

Extra kanslisekreterare i departementet

förslagsanslag, högst

Förslag till blivande riksstat:

De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ...........................

Extra advokatfiskal hos kammarkollegium

Ordnande av vissa kammarkollegii andra

arkivkontor tillhörande handlingar ......

Ytterligare förstärkning av arbetskrafterna

hos kammarkollegium ..................

Statskontoret:

Statskontoret .................................

Förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets

riksbokslutsbyrå ..................

Mynt- och justerings verket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets

drift förenade kostnader, reservationsanslag,

att av inkomst av myntning

och justering direkt utgå...............

Kommerskollegium:

Kommerskofiegium...........................

Provisorisk lönereglering för kommerskollegium,

förslagsanslag .................

Säger för departementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

17,000

—

58,000

—

7,965

7,000

—

5,250

—

4,700

7Q 700

20,215

128,000

6,000

1,500

—

69,500

—

128,000

77,000

169,000

—

'') 9,975

—

915,000

_

144,165

—

12,345

''

*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1916 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor ö. Kronor ö

76,900

22,790

2,000

258,300

101,690

50,600

540,600

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskol

lega industribyrå .........................

Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå
Handläggning

hos kommerskollegium av

ärenden rörande svenska fartygs registrering

m. m....................................

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet...

Sjötekniskt biträde hos kommerskollegium

in. m.................................................

Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium

....

Utgivande

av »Kommersiella meddelan
-

Förslag till blivande riksstat:

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium

....................................

Kammarrätten:

Kammarrätten.................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

..........................................

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ....................................

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariats
ersättningar,

reservationsanslag .........

Provisorisk lönereglering för statistiska

centralbyrån, förslagsanslag ...............

och fyra extra ordinarie akluarier.

biträden m. m. anslagna medel............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag

............................................

Overintendentsämbetet:

Overintendentsämbetet ...........................

Provisorisk lönereglering för överintendentsämbetet,

förslagsanslag .....................

intendentsämbetet .................

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och

ringsverkets verksamhet, resen

anslag, att av patent- och van

samt registreringsavgifters med

utgå

Kostnader, som föranledas av överståthållar
-

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor |

ö.

10,532

—

5,825

10,050

164,200

5,525

—

3,000

—

12,000

—

1,175

—

144,165

_

224,652

—

258,300

—

U 41,400

76,900

—

22,790

—

10,420

1

21,200

—

14,900

—

2,000

—

101,690

_

46,520

50,600

—

6,695

10,000

—

50,600

_

16,695

—

540,600

*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

49

j 1916 års riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

j Ordinarie

anslag

Extra

anslag

! Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

58,000

—

med vissa slag av registrering, förslags- anslag ...........................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verk- samhet, reservationsanslag, att av bi- drag till bankinspektionen direkt utgå.

Nuvarande belopp ............... 58,000:

ökas med ........................... 5,400:

1

63,400

—

4,000

—

2,365,355

—

Säger för de centrala ämbetsverken

2,370,755

—

420,242

-

Bergsbruket.

2,700

| 3,000

33,000

5,700

Bergsstaten ............................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna,

förslagsanslag .................................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag ................................

Reservationsanslag..............................

2,700

3,000

33,000

5,700

11,250

-

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

Bestämt anslag .................................

Förslagsanslag...................................

27,000

1,800

28,800

38,700

—

Säger för bergsbruket

38,700

—

40,050

—

115,000

1,500

116,500

Handel och sjöfart.

Handelshögskolan i Stockholm ..................

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst

Handelsundervisningsinspektionen, för-

115,000

30,000

-

slagsanslag, högst ...........................

1,500

-

116,500

_

Hälsingborgs handelsgymnasium ...... .......

Exportstipendier, reservationsanslag .........

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings

verksamhet under år 1916 .....................

Understöd till auktoriserade handelskam- mare i riket, förslagsanslag, högst.........

Bidrag till en internationell byrå i Bryssel

för handelsstatistik, förslagsanslag.........

Bidrag till internationella statistiska institu- tets permanenta byrå i Haag ..............

Ersättning till sjömanshusen .....................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ......

10,000

20,000

10,000

*) 26,000

36.000

650

1,000

40.000

4,000

—

'') Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 6 samt. 7 käft. (Nr 7.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1916 års riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie1

anslag

Ordinarie

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Flytdocka i Göteborg ..............................

Internationell pntrulleringstjänst i Norra

Atlanten m. m., förslagsanslag, högst ...

Understöd till aktiebolaget svenska ostasia- tiska kompaniet för fortsatt uppehållande

av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan

Sverige och Ostasien ...........................

250,000

14,600

'') 165,000

—

116,500

Säger för handel och sjöfart

Industri, hantverk och slöjd.

116,500

—

607,250

i 13,500

—

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

Bestämt anslag. Nuvarande be- lopp ................................. 13,500: —

ökas med ........................... 15,000: —

28,500

12,500

26,000

Reservationsanslag:

Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker, vilka icke ägna sig

åt bergshanteringen ......... 12,500: —

Reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre

industri ........................... 9,000: —

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industrien 7,500: —

29,000

57,500

—

Vävskolan i Borås .................................

Sveriges hantverksorganisation .................

Föreningen för svensk hemslöjd ...............

1

|

8,150

4,000

15,000

—

26,000

-

Säger för industri, hantverk och slöjd

57,500

—

27,150

—

6,793,050

Skatteomkostnader.

Tullverket:

Tullverket, förslagsanslag.....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos general- tullstyrelsen, förslagsanslag, högst......

Förstärkning av arbetskrafterna vid tull- verkets lokalförvaltning, förslagsanslag,

högst................................................

1)6,793,050

—

'') 22,000

l) 205,830

i

6,793,050

! 227,830

L) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

51

1916 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag

,i Ordinarie

1 anslag

Krono!

ö

Kronor

l

34,20C

900,000

r

420.000

720.000

1

r

i

|

10,000

8,877,250|—

50,000

370,000

i

i

420,000,

i

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö.

Kontrollstyrelsen:

Kontrollstyrelsen....................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos kon-i

trollstyrelsen ....................................|

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslags-j

anslag. Nuvarande belopp ... 900,000: —

minskas med........................ 100,000:_

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ........]

Kostnader för taxering till skatt å inkomst)

och förmögenhet, förslagsanslag. Nuvarande

belopp ..................... 720,000: —

ökas med.............................. 100,000: — j

Observations- och uppbördsprocenter m. m.j

förslagsanslag. Nuvarande belopp 10,000: —

ökas med.................................10,000: —

Säger för skatteomkostnaderi..

Kronans publika Lus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

pggnader och reparationer, reservationsanslag

...............................................

Uppförande av byggnad för en statens pr

ningsanstalt...............................

60,000

60,000!

Säger för kronans publika In:

De kungl. teatrarna.

Kung], operan..........................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad..................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom ............

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom

Säger för de kung!, teatrarna

Kronor

Kronor ö.

34,200!-

800,000 - 420,000 -

820,000 —;

Kronor

20,350|—

20,000 —

8,887,250 —| 248,180

50,000 —

370,000—1

x) 250,000

*) 15,000

'') 30,000

420,000j — | 295,000) —

60,000

60,000| —

40,176 i

3,668|

1,735;

45,5791

1 Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utskottet framdeles kommer att avgiva särskilt utlåtande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1916 års riksstat anslår:

Förslås till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag

Kronor 5.

44,670

30

Ordinarie

anslag

Kronor ö

55,0001

3,000,000

Ordinarie

anslag

Kronor

Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag.....................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.

Nuvarande belopp 3,000,000: —

ökas med ........................... 500,000:

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning....................

44,700 — Friheter................................

300,000 — Restitutioner, förslagsanslag.....

Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting ................

5,295,432 — j Ersättning till vissa städer och köpingar för

till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Nuvarande belopp............... 5,295,432:

I i minskas med..................... 155,748:

3,100,000

100,000

50,000

100,000

133,137

I Ersättning till landsting och städer, som e,

deltaga i landsting, för till statsverket in

dragna hrännvinsförsäljningsmedel ........

| Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig

heter, förslagsanslag ........

Till täckande av vissa förskott

Rese- och traktamentspenningar, förslags

anslag ................................ ..........•

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Nuvarande belopp 100,000: —

ökas med .......................... ■ 20,000:

Try ckningsk ostnader

Nuvarande beloppminskas

med

förslagsanslag.

................ 133,137:-

................ 14: —

32,000 —

112,210,2691—

I |24,193,774j —

Extra

anslag

Ordinarie \ Extra

anslag ! anslag

Kronor ö.

44,670 —

30

Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag ............1

Kronor ö.

55,000: —

3,500,000 -

44,700!- 300,000 —

Kronor

1,600,000-

5,139,684;

3,100,000

100,000

50,000

120,000

133,123!-

32,000''-

674,797

500

Säger för diverse!-

. 112,574,507 [—12,275,2971 -

Summa .

|24,604,912|—j3,978,963|—|

STOCKHOLM, ISVÄG MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:7 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1916:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 49 under sjunde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående förstärkning a s. 2 i texten