Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

1917-04-16 · 97 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1SLU 1917:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels

ock en i ämnet väckt motion.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Schotte, I. E. G. Svensson, Widell,

Almer, Strid, Jönsson i Slätåker, Bengtsson i Norup, Dahl, Hult, Tisell, Holmdahl

och Lindley i Söderhamn.

8 Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 19 december 1916 dagtecknad proposition, nr 23, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Förslaget

till 1916 års

riksdag.

2 Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut.

I anledning av denna proposition har inom andra kammaren väckts

en motion nr 175, av herr Schotte, om viss ändring i lagförslaget om fastighetsbildning

i stad.

Efter överenskommelse mellan stats- och lagutskotten har berörda

framställning, ävensom den nämnda motionen, hänskjutits till behandling

av sammansatt stats- och lagutskott.

Beträffande de skäl, som åberopats till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hänvisar utskottet till Kungl. Maj:ts proposition nr 23

och det här nedan vidare omförmälda betänkande, som avgivits av 1916

års fastighetsregisterkommission och utdelats till riksdagens ledamöter. För

innehållet i den nyssberörda motionen skall utskottet redogöra här längre fram.

Utskottet erinrar, att frågan om ordnande av fastighetsredovisningen

i stad och stadsliknande samhällen m. m. förekom till behandling vid 1916

års riksdag.

I en till nämnda riksdag avgiven proposition nr 6 föreslog nämligen

Kungl. Maj:t riksdagen att antaga förslag till dels lag innefattande bestämmelser

om skyldighet för städer och vissa andra samhällen att bekosta

fastighetsregisters uppläggande och förande, dels ett flertal i sammanhang

därmed stående lagändringar, dels ock lag med vissa bestämmelser angående

avstyckning och sammanläggning av jordområden i stad, ävensom i sammanhang

därmed vissa ändringar av nu gällande lagbestämmelser i närstående ämnen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta stats- och lagutskottets nr 1 utlutande Nr 1. 3

Sedan förenämnda framställning, jämte i anledning av densamma Riksdagen dr

väckta motioner, hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och lagutskott,

avstyrkte utskottet i avgivet utlåtande på närmare anförda skäl

bifall till det i den kungl. propositionen framlagda lagkomplexet under

hemställan, att riksdagen, med avslag å de i propositionen innehållna

lagförslag, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t, efter ytterligare utredning, snarast möjligt låta utarbeta och för

riksdagen framlägga nytt förslag angående redovisning och registrering av

fastiglieter i städer och stadsliknande samhällen, upptagande jämväl de

huvudgrunder, efter vilka denna redovisning och registrering bör äga rum,

ävensom de andra författningar rörande jord- och tomtväsendet i städer

och stadsliknande samhällen, som Kungl. Maj:t kan finna böra i sammanhang

härmed underställas riksdagen.

Denna hemställan bifölls den 15 mars 1916 av riksdagen, som i skrivelse

den 8 april 1916, nr 67, anmälde sitt beslut till Kungl. Maj:t.

Sedan chefen för justitiedepartementet på grund av bemyndigande 1916 års

den 17 mars 1916 tillkallat sakkunniga att inom departementet biträda

vid ytterligare behandling av frågan om fastighetsregister för städer och kommission.

vissa därmed jämförliga samhällen — 1916 års fastighetsregisterkommission

— hava dessa sakkunniga den 1 november 1916 avgivit betänkande med

förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m. ävensom till andra därmed

sammanhängande författningar, vilket förslag med några jämkningar

upptagits i den förevarande kungl. propositionen.

De av 1916

Här torde till en början böra lämnas en kortfattad erinran om de ^ttdiade9

önskemål beträffande fastighetsredovisningen i städer och stadsliknande sam- önskemålen

hällen m. m., som uttalades av 1916 års riksdag samt i vad mån och på vad ^ktandeif^e
sätt

dessa önskemål blivit tillgodosedda i Kungl. Majt:s nu föreliggande förslag, varande

kungl. proposition.

Riksdagen framhöll olägenheten av den starka söndersplittring, som Många olika

för närvarande råder vidkommande författningsbestämmelser om städers oek ^rfat(^°°“

stadsliknande samhällens jord- och tomtväsen och som skolat ytterligare ökas visningen i

i händelse av bifall till propositionen. Avsevärda fördelar i reda och ord- stad.

ning syntes riksdagen skola uppstå, om allt, som rörde nämnda förhållanden

och ej vore rena tillämplighetsstadganden, kunde sammanföras i en författning,

omfattande lagen om stadsplan och tomtindelning, därmed sammanhängande

viktigare delar av byggnadsstadgan, övriga förslag i ämnet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

som innefattades i berörda proposition, ävensom de huvudgrunder, efter vilka

fastighetsregistreringen borde äga rum. Huruvida härtill ytterligare borde

komma de bestämmelser, som prövades erforderliga för laga skifte av jord

i stad, lämnade riksdagen öppet.

I det nu föreliggande förslaget har i överensstämmelse med vad 1916

års kommission föreslagit i ett lagförslag — förslaget till lag om fastighetsbildning

i stad — sammanförts lagen om stadsplan och tomtindelning,

lagen om vad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöver tomtgräns,

samt vissa bestämmelser om tomtindelning, som nu återfinnas i byggnadsstadgan

för rikets städer, varjämte i samma lagförslag dels upptagits

bestämmelser, motsvarande dem 1914 års kommission framlade i sitt förslag

till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad, vilket förslag i sig innefattade lagen om förändring

av tomts område, dels införts bestämmelser om tomtmätning, om

laga skifte och om huvudgrunderna för fastighetsregistreringen.

Med den nämnda anordningen har således det av riksdagen uttalade

önskemålet, att huvudgrunderna för fastighetsregistreringen måtte upptagas i

allmän lag och ej blott, såsom år 1916 föreslagits, utfärdas av Kungl. Maj:t

i administrativ ordning, vunnit avseende.

Jordredovisningen

av

tomtindelat

område.

Riksdagen uttalade vidare den förmodan, att de nuvarande fastighetsböckerna,

jämte stadskartor och tomtkartor, i många städer vore så förda

och upprättade, att de, vad beträffade städernas tomtindelade område, kunde

utgöra fullt tillförlitligt underlag för uppläggande av nya fastiglietsböcker

och att därför någon förmedling genom ett särskilt fastighetsregister icke

allestädes erfordrades. Yissa städer borde därför kunna befrias från skyldighet

att upprätta tomtbok.

Beträffande detta spörsmål har 1916 års kommission begärt utlåtande

från vederbörande magistrater ävensom från stadsstyrelserna i de städer

under landsrätt, för vilka föres fastiglietsbok såsom för stad med egen jurisdiktion.

Från åtskilliga städer har i anledning av berörda hemställan yttrande

inkommit till kommissionen. För somliga av dessa städer har man

uttalat sig för ett medgivande av den innebörd riksdagen ifrågasatt, för

andra åter har man funnit sig icke böra förorda en sådan anordning, förnämligast

av den anledning, att den ökade kostnad, som bleve en följd av

uppläggande och förande av register jämväl för stads tomtindelade område,

komme att motsvaras av den nytta ett fullständigt register skulle medföra.

Där fastighetsregister för tomterna icke ansetts erforderligt, synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr J. u

man i allmänhet hava utgått från, att fastighetsboken, efter granskning och

komplettering i erforderlig omfattning, skulle träda i tomtbokens ställe.

Efter en utförlig motivering (sid. 230 tf.) har 1910 års kommission

funnit sig icke böra i sitt förslag införa någon bestämmelse om rätt för

stad att befrias från skyldighet att föra tomtbok. I en del städer föres

emellertid, oberoende av fastighetsboken, förteckning över tomter, kallad

tomtbok, tomtförteckning o. d. För de fall, då denna innehåller i huvudsak

de uppgifter, som rörande de särskilda tomterna skola meddelas i tomtbok,

förd enligt kommissionens förslag, har kommissionen föreslagit, att Konungen

skulle äga förklara, att sådan förteckning må ingå i stadens fastighetsregister

och föras som en del av detta, eller medgiva stad anstånd med uppläggande

av tomtbok. Föreskrift härom har upptagits bland slutbestämmelserna

till förslaget till lag om fastighetsbildning i stad.

Yad beträffar stadsägoområdet eller det under stad lydande område, Jordred<mssom

ej ingår i av ålder bestående eller i fastställd och råttsligen genomförd stadsägoom

tomtindelning, framhölls av 1916 års riksdag, att det borde vid den förnyade rådet,

utredning, som riksdagen ansåge nödig, övervägas, huruvida ej jordredovisningen,

i den mån karta ej kunde grundas å sammanställning av befintligt

kartmaterial, kunde åstadkommas på grundval allenast av ägobeskrivningar

och sålunda en dyrbar nymätning tills vidare inbesparas..

Enligt föreskrift i 7 kap. 6 § av det nu föreliggande förslaget till lag

om fastighetsbildning i stad ma område, för vilket karta saknas, utan att

nymätning sker, avfattas å registerkartan, där det kan ske utan fara för

osäkerhet eller oreda. Genom den sålunda meddelade föreskriften torde i

många fall, särskilt där det gäller staden eller kronan tillhöriga på det hela

taget ostyckade större områden, nymätning för registerkartans åstadkommande

ej bliva erforderlig, och registret får i förhållande till sådana områden närmast

karaktären av en ägoförteckning.

Jämväl med avseende å vilken tjänsteman, som borde äga kompetens att upp- tjänsteman

rätta registerkarta m. m. enligt det till 1916 års riksdag framlagda förslaget, regiStret.

förekommo uttalanden av nämnda riksdag. Uppslaget härtill gavs i en nämnda

år inom andra kammaren väckt motion, däri bland annat anfördes: »Enligt förslaget

åligger upprättandet av registerkartan en tjänsteman, registrets uppläggande

och förande en annan. Visserligen förefinnes icke något hinder att förena

båda uppdragen i samma hand, men varje anvisning i sådant syfte saknas. Detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

(J Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

måste betecknas såsom en brist. Ingående kännedom om stadens markförhållanden

i förening med erfarenhet i ägomätning torde vara hart när

oeftergivliga villkor såväl för själva registrets uppläggande och förande som

för arbetet med registerkartan. Båda dessa förutsättningar äro säkerligen i

regeln för handen hos vederbörande stadsingenjörer eller motsvarande tjänstemän.

Säkerhet borde då ock finnas för att dessa tjänstemän bliva förordnade

såväl till registerförare som till förrättningsmän i avseende å registerkartan,

därest vederbörande stad så önskar och de motsvara vissa bestämda kompetensanspråk.

Om stadsingenjörernas självskrivenhet såsom registerförare

och förrättningsmän för registerkartan med nu antydda inskränkningar

fastslås, vinnes ock den fördelen, att blott undantagsvis behov av särskilt

tekniskt biträde åt registerföraren lärer inträda.

Skall åter, såsom förslaget förutsätter, Konungens befallningshavandes

provning av städernas förslag angående befattningshavare vara fullkomligt

obunden av fasta regler och endast ske efter de lämplighetssynpunkter,

som . prövningsmyndigheten själv finner skäligt anlägga, är det fara värt’

att tjänstetillsättningen kan komma att grundas på tillfälligheter eller godtycke

till men för arbetsresultatet och för städerna, vilka i varje fall få

vidkännas utgifterna. Med avseende å förrättningsmännen för registerkartan

är faran härför så mycket större, som ju länsstyrelserna i allmänhet

näppeligen kunna bedöma, huruvida en person besitter den erforderliga

kompetensen, utan torde vara hänvisade att bygga sina omdömen därutinnan

på andras utsagor. I betraktande av lantmäteristyrelsens tilltänkta

uppgift såsom central uppsiktsmyndighet lär det då kunna antagas, att

nämnda styrelses eller dess underlydandes direktiv bliva utslagsgivande för

Konungens befallningshavandes avgörande av tillsättningsfrågorna, helst

som vederbörande förste lantmätare i förhållande till Konungens befallningsliavande

instruktionsmässigt intager ställningen av rådgivare i hithörande

angelägenheter. Att följden härav måste bliva eu viss benägenhet till gynnande

av lantmätarekåren på stadsingenjörernas bekostnad torde icke kunna

förnekas. Ur ekonomisk synpunkt kan detta givetvis medföra olägenheter

föi städerna, da deras egna tjänstemän säkerligen i allmänhet äro i stånd

att utföra arbetet billigare än utifrån tillkallade. Jämväl med hänsyn till

det syfte, man vill nå genom eu ordnad fastighetsregistrering, torde det

få anses oklokt att öppna möjligheter för de med städernas förhållanden

särskilt förtrogna tjänstemännens undanskjutande vid ifrågavarande arbeten.»

Yad sålunda mot förslaget anmärkts fann riksdagen i sin skrivelse

den 8 april 1916 vara värt beaktande. Det monopol, som 1911 års

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 7

kommitté förbehöll lantmilterikåren, vore visserligen modifierat i förslaget

av 1914, men det syntes böra medgivas, att i de städer, där särskild

mätningsman (stadsingenjör) vore anställd, denne betroddes med registerkartans

upprättande, därest vederbörande stad så önskade och han fyllde

vissa bestämda kompetensanspråk. Tilläventyrs torde ett förordnande av

länsstyrelsen böra meddelas, så att det bleve klart, att kompetensen hos

vederbörande stadsingenjör förefunnes. Den ingående kännedom om stadens

markförhållanden, som stadsingenjören linge antagas äga, gåve ökade garantier

för ett tillfredsställande arbete. Städerna hade givetvis också själva ett

mycket starkt intresse av, att allenast kompetenta och dugliga personer betroddes

med de viktiga och för eu lång framtid bestående arbetena med avseende

å fastighetsredovisningen i städerna, vadan de vid anställande av

stadsingenjörer hade ail anledning att söka förvärva verkligt kompetenta personer.

Ett mer eller mindre markerat monopol för lantmäteristaten i nu

förevarande hänseende kunde enligt riksdagens mening ej vara lämpligt.

I fråga om förslaget till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning

och sammanläggning av jordområden i stad har riksdagen

vidare, under hänvisning till sitt nyss återgivna yttrande angående företrädesrätt

för i stads tjänst anställd mätningsman i fråga om åtgärder

för fastighetsregistreringen, förklarat sig anse, att berörda yttrande ägde

tillämpning jämväl på de förrättningar, varom vore fråga i nyssnämnda

lagförslag.

De av riksdagen sålunda framförda önskemålen torde vara beaktade

1 det föreliggande lagförslaget genom föreskrifterna i 1 kap. 6 §, 2 kap.

2 §, 5 kap. 2 §, 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 och 5 §§. Enligt dessa

föreskrifter gäller: Konungens bef%llningshavande förordnar på fram
ställning

av staden förrättningsman för upprättande av registerkarta och

registerförare. Har stad till förrättningsman, som nyss sagts, eller registerförare

föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman, skall denne förordnas.

Tomtmätning och avstyckning skola verkställas av i stads tjänst anställd

mätningsman, där sådan finnes, likaså laga skifte under förutsättning att

alla delägare i den jord, som skall skiftas, föreslagit honom till förrättningsman.

Tomtindelningskarta skall upprättas av förrättningsman för

tomtmätning. Behörighet till befattning såsom mätningsman i stad tillkommer

den, som avlagt lantmäteriexamen, så ock den, som avlagt fullständig

examen från tekniska högskolans fackskola för väg- och vattenbyggnad

eller från motsvarande avdelning vid Chalmers tekniska institut

samt dessutom styrkt sig äga praktisk duglighet i ägomätning. Person,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tillsynen

över fastighetsregistreringen.

8 Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

som ej avlagt examen, som nyss sagts, må av Kungl. Maj:t medgivas behörighet

såsom mätningsman i stad.

Enligt de tidigare förslagen i ämnet skulle tillsynen över fastighetsreg

istrering en i städerna åligga lantmäteristyrelsen. I en vid 1916 års

riksdag väckt motion framställdes vissa erinringar mot lantmäteristyrelsen

såsom tillsynsmyndighet, varjämte den mening uttalades, att det vore

bättre att lägga ledningen av fastighetsregistreringen i städerna i händerna

på en för ändamålet utsedd tillfällig kommission med speciell sakkunskap

i de olika frågor, som här komme i beaktande.

1916 års riksdag ansåg sig icke kunna uttala eu bestämd mening om,

huru den centrala ledningen av fastighetsregisterarbetet lämpligast borde i

detalj ordnas, då detta till god del berodde av de blivande bestämmelserna

om fastighetsredovisningen. Dock kunde riksdagen icke förorda sådana

anordningar, varigenom ett nytt ämbetsverk skapades för nämnda ledning

eller, om denna lades till ett redan bestående verk, att någon fast personal

anställdes för dessa mera tillfälliga göromål. Av nuvarande verk kunde,

förutom lantmäteristyrelsen, tilläventyrs även överintendentsämbetet ifrågakomma,

vilket ämbete hade ledningen av stadsplaneväsendet i städerna.

Att i varje händelse speciell sakkunskap i de olika frågor, som här komme

i beaktande, borde förefinnas hos eller beredas det verk, åt vilket ledningen

anförtroddes, syntes uppenbart. Detta torde exempelvis kunna ske genom

ett tillfälligt anlitande under lämplig form av ett par med städernas jordoch

tomtförhållanden samt kommunalverksamheten överhuvud förtrogna

personer (t. ex. en lagfaren rådhusrättsledamot och en stadsingenjör). Jämväl

den nu berörda frågan syntes därför riksdagen kräva ytterligare övervägande.

I 7 kap. 15 § av förslaget till lag om fastighetsbildning i stad har

1916 års kommission, i överensstämmelse med ovan omförmälda uttalande,

föreslagit, att ledningen av och uppsikten över fastighetsregistrets uppläggande

skulle anförtros åt en tillfällig kommission, bestående av tre av Kungl.

Maj:t utsedda personer. Denna kommission skulle utgöra tillsynsmyndighet,

intill dess arbetet med fastighetsregistreringen i städer och andra samhällen

med fastighetsregister enligt de för stad meddelade föreskrifter blivit

i huvudsak slutfört, varefter tillsynen från kommissionen skulle övertagas

av myndighet, som bestämdes i allmän lag. Kommissionen har varit av

den mening, att för närvarande icke funnes något centralt ämbetsverk,

som vore skickat att utgöra uppsiktsmyndighet och som med hänsyn till

detsamma eljest åvilande göromål kunde antagas disponera för kontrollens

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 9

nöjaktiga utövande erforderliga arbetskrafter. Vilken myndighet, som sedermera

lämpligen borde övertaga tillsynen över fastighetsregistret, läte sig

för närvarande icke avgöra. Kommissionens förslag har upptagits i Kungl.

Maj:ts proposition.

I fråga om kostnaden för den föreslagna tillsynsmyndigheten har 1916

års kommission uttalat den mening, att den ej torde kunna påräknas för

billigare kostnad än 13,000 kronor om året, fördelad på arvode till eu

ordförande 3,000 kronor, arvode till en ledamot 2,000 kronor och arvode

till en ledamot, tillika sekreterare, 8,000 kronor. Då kommissionen antagit,

att den sålunda tillskapade tillsynsmyndigheten skulle erfordras under eu

tid av tre år, skulle till arvoden krävas sammanlagt 39,000 kronor. Härtill

har för resor, renskrivning och expenser, ävensom tillfällig arbetsförstärkning

åt sekreteraren, beräknats ett belopp av 25,000 kronor. Kostnaden

för tillsynsmyndigheten skulle alltså belöpa sig till sammanlagt

64,000 kronor.

f

Beträffande avstyckning inom icke tomtindelat område i stad anförde

1912 års bostadssakkunniga i ett över 1914 års kommissions förslag avgivet

utlåtande bland annat följande:

De sakkunnige ville för sin del på det kraftigaste vitsorda behovet

av, att styckningsförfarandet å icke tomtindelat område i stad underkastades

en närmare reglering. Jordens delning vore i stort sett bestämmande för

det sätt, varpå den komme att för bostadsändamål bebyggas, och det vore

därför av synnerlig vikt, icke blott att delningen skedde i för rättssäkerheten

betryggande former, utan även att den möjliggjorde ett bebyggande

i enlighet med hygienens och trafikens kraf samt skönhetssinnets fordringar.

Vid den jorddelning, som inledde markens exploaterande för bostadsändamål,

borde sålunda så långt möjligt samma synpunkter vinna beaktande,

som skulle vara bestämmande vid stadsplans uppgörande. Detta kunde

emellertid för närvarande ingalunda sägas vara fallet. Den planlöshet, som

på grund av den nästan fullständiga frånvaron av offentlig myndighets

kontroll alltför ofta utmärkt fastighetsbildningen utom stadsplan, hade i

många fall bildat ett nästan oövervinneligt hinder för ifrågavarande områdens

senare reglering genom en lämplig och enhetlig stadsplan. Den fria

uppdelningen hade ofta lett till bildandet av en mängd små och ur byggnadssynpunkt

olämpliga fastigheter, och överhuvud hade härigenom .gynnats

den särskilt ur bostadshygienens synpunkt olämpliga utveckling av byggnadsverksamheten,

varpå exempel funnes i de i många städers utkanter beBihang

till riksdagens protokoll 1017. 6 sand. 2 avd. 1 höft. (Nr 1). 2

Avstyckning

inom icke

tomtindelat

område.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta siats- och lagutskottds nr 1 utlåtande Nr 1.

lugna så kallade kåkstäderna. Men även i de fall, då de oreglerade områdena

bebyggdes med solidare hus, kunde de olägenheter, som den rådande

styckningsfriheten framkallade, bliva ytterst kännbara och medföra

betydande ekonomiska uppoffringar för den stadskommun, inom vars gränser

de äro belägna. Belysande exempel härpå erbjöde de numera med

Stockholm och Göteborg införlivade Brännkyrka och Lundby socknar. Att

fastighetsbiidningen å det icke tomtindelade området lämnats alldelas oreglerad,

vore för övrigt desto oegentligare, som beträffande förändringar av

tomts område ingående bestämmelser vore gällande.

De krav, som ur bostadsväsendets synpunkt borde uppställas å eu

reglering av styckningsförfarandet å icke tomtindelat område, torde sålunda

vara, att styckningen skedde på sådant sätt, att markens ändamålsenliga

bebyggande underlättades eller i allt fall icke försvårades, samt,

i fråga om stadsplanerat område, att styckningen icke skedde i strid mot

gällande stadsplan. Med avseende å det icke stadsplanerade området syntes

vidare böra tillses, att vid styckningen hänsyn toges till de särskilda byggnadsbestämmelser,

som med stöd av stadsplanelagens 41 § kunde hava utfärdats,

exempelvis rörande byggnadstomts minimistorlek. I allmänhet

borde de fordringar, som med hänsyn till områdets framtida fullständig»

planläggning kunde uppställas i fråga om kvarterens storlek och form samt

trafikledernas bredd och riktning, icke onödigtvis eftersättas.

De sakkunniga kunde för sin del ur här angivna synpunkter icke

finna den föreslagna lagstiftningen i allo tillfredsställande. Kommissionens

förslag syntes i främsta rummet avse att giva det nya delningsinstitutet

nödig stadga ur rättslig synpunkt, medan däremot den kontroll, som påkallades

för att trygga byggnadsverksamhetens rationella utveckling, icke

ägnats någon större uppmärksamhet. Kommissionen hade nöjt sig med att

hänvisa vederbörande stadskommun att genom upprättande av stadsplan

och tomtindelning ingripa reglerande vid planlösa avstyckningar. Denna

utväg torde dock endast i undantagsfall med framgång kunna tillgripas.

Att utsträcka stadsplanen och tomtindelningen till ett måhända avlägset

område allenast för att förhindra eu eller annan olämplig avstyckning vore

uppenbarligen förenat med förhållandevis alltför stor kostnad och tidsutdräkt.

Det kunde icke heller anses önskvärt, att marken stadsplanerades

och tomtindelades, innan någon erfarenhet vunnits om den riktning, i vilken

byggnadsverksamheten utvecklades. Kommissionen syntes ej heller hava

fäst avseende vid de högst betydande lösensplikter, som genom en alltför

omfattande tomtindelning kunde på en gång för stadskommunen uppkomma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Sr 1.

Erinringar av enahanda innehåll hava framkommit i ett av svenska

stadsförbundet avgivet yttrande.

Beträffande detta spörsmål förklarade 1916 års riksdag, att riksdagen,

utan att hava kunnat ingå i eu mer detaljerad granskning av nämnda

yrkanden, funnit synpunkter där framförda, som förtjänade eu mer ingående

granskning än som hittills syntes hava kommit dem till del. fetadsplane-

och byggnads väsendets rationella utveckling i städerna vore eu så

viktig omständighet, att all uppmärksamhet måste ägnas åt, att icke genom

ett planlöst styckningsförfarande denna utveckling försvårades. Jämväl i

nu berörda hänseenden syntes ytterligare utredning således påkallad.

Med gillande av de synpunkter, som kommit till uttryck i nyss omförmälda

två yttranden, har 1916 års kommission i 8 § av kapitlet om

avstyckning i förslaget till lag om fastighetsbildning i stad upptagit en

föreskrift av följande innehåll:

Avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må

ej så verkställas, att stadsplanens genomförande därigenom försvåras. Inom

område, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 47 § andra stycket*'' eller motsvarande

äldre bestämmelse, d. v. s. 41 § andra stycket i stadsplanelagen,

förordnat, att särskilda föreskrifter skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, må avstyckning ej så verkställas, att tillämpningen

av sådan föreskrift motverkas. Ej må i något fall avstyckning så

verkställas att markens ändamålsenliga bebyggande försvåras.

För att giva bestämmelserna nödig effektivitet har kommissionen i 14 §

av samma kapitel infört den föreskrift, att yttrande av byggnadsnämnden

skall inhämtas, innan avstyckningsärende avgöres av den myndighet,

vilken det enligt förslaget tillkommer att för fastställelse pröva avstyckningsförrättning,

varjämte enligt föreskrift i 22 § byggnadsnämnd tillagts klagorätt

i avstyckningsärende. Och då det synts kommissionen angeläget, att

även i sådana samhällen, där den för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas, men för vilka fastighetsregister föres enligt bestämmelserna

för landsbygden, möjlighet beredes att förhindra, att avsöndring

och ägostyckning verkställes så, att genomförande av fastställd

stadsplan försvåras, att tillämpningen av utav Konungen jämlikt 41 §

i stadsplanelagen eller 1 kap. 47 §* av lagen om fastighetsbildning

i stad meddelade föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande motverkas eller att markens ändamålsenliga bebyggande försvåras,

hava bestämmelser i sådant syfte av kommissionen upptagits be
-

* 1 kap. 48 § i utskottets förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

träffande avsöndring i 21 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansldyvning

in. m. och beträffande ägostyckning i ett förslag till lag om tillägg

till nyss nämnda lag.

I anledning av erinringar av lagrådet beträffande de ifrågavarande av

kommissionen föreslagna bestämmelserna, blevo förenämnda 8 och 14 §§

inom justitiedepartementet omarbetade och enligt den avfattning, de i fölid

härav erhållit i det kung!, förslagets 8 §, inskränkta beträffande sitt tilllämplighetsområde.

Yidkommande denna fråga hänvisar utskottet ytterligare

till innehållet i nedan intagna motion vid årets riksdag, nr 175, i andra

kammaren och vad i samma fråga här längre fram anföres.

registreringen 1916 års riksdag ar*förde vidare i anledning av den då framlagda proi

städer nn- positionen: Det syntes riksdagen ej påkallat, att med avseende å fastighetsredoköpingar^ocb

v^sn™8en nag°n skillnad gjordes på, om stad hade egen jurisdiktion eller

municipal- lydde under landsrätt, varjämte riksdagen uttalade den mening, att de besamhällen,

gtämmelser, som närmast skulle avse städerna, syntes böra gälla även köpingar

och municipalsamhällen, dock endast under förutsättning att Kungl.

Maj:t härom meddelat speciellt förordnande. Med avseende å municipalsamhällena

förefölle det riksdagen, som om staten, hur än redovisningen komrae

att ske, i allmänhet skulle nödgas att helt och hållet taga hand om den

första redovisningen av deras områden, då dessa samhällen knappast själva

kunde ordna sin fastighetsredovisning, varken tekniskt eller ekonomiskt.

Den nu föreliggnade propositionen intager följande ställning i förevarande

avseende.

Om man bortser från de i förhållandenas egen natur liggande olikheterna

eller att magistrats och viss tjänstemans i rätten åligganden för

stad, som lyder under landsrätt, tillkomma Konungens befallningshavande

och domhavanden eller häradsrättens ordförande, äro städer med egen jurisdiktion

och städer under landsrätt nu föreslagna att helt likställas i fråga

om fastighetsredovisningen. Vidare skola enligt förslaget de för stad meddelade

registreringsföreskrifter äga motsvarande tillämpning å samhälle å

landet (köping, municipalsamhälle och hel kommun, som ej är köping), där

den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, under förutsättning

att Konungen därom förordnat. För municipalsamhällen och

därmed jämförliga samhällen (köpingar, som ej utgöra egen kommun, och

hela kommuner, som ej utgöra köpingar) och för vilka skola föras fastighetsregister

såsom för stad, förordnar Konungens befallningshavande förrättningsman

för upprättande av registerkarta utan förslagsrätt för samhället

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta stals- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

och bestämmer dennes arvode, och för samhälle ä landet skall förste lantmätaren

utan kostnad för samhället vara registerförare, så framt icke samhället

förklarat sig vilja bekosta registerföringen.

Förslaget innehåller alltså i nu ifrågavarande avseenden föreskrifter, som

i allt väsentligt överensstämma med vad riksdagen förordat. Enda skillnaden

är, att, under det riksdagen uttalat den mening, att kostnaden för förandet

av registret torde böra ankomma på samhällena själva, förslaget i fråga om

1 andssamhällena medgiver registrets förande av förste lantmätaren. Såsom

1916 års kommission erinrar, torde olikheten vara av ytterst ringa ekonomisk

innebörd och av förhållandena påkallad; de ifrågavarande samhällena sakna

ofta inom sig för arbetet kvalificerad arbetskraft, brandfri lokal m. m. Har

staten bekostat registrets uppläggande, är det maktpåliggande, att det ej

utsättes för risk att förstöras och att dess fortsatta förande betryggas. Att

stadga förpliktelse för samhälle att gottgöra statsverket för ett av statens

tjänsteman utfört, jämväl statsändamålet tjänande arbete har kommissionen,

i anslutning till av lagrådet år 1915 uttalad mening, ansett ej böra förordas.

* *

*

Innan utskottet övergår till granskning av de särskilda lagförslagen

och den väckta motionen, vill utskottet omförmäla, att Kungl. Maj:t den

15 december 1916 uppdragit åt eu kommitté att verkställa revision av

gällande bestämmelser angående stadsplan och tomtindelning, vilken kommitté

emellertid ännu icke påbörjat sitt arbete.

Yid nu berörda förhållande har fråga uppstått, huruvida det kunde

vara lämpligt att, såsom fallet skulle bliva med godkännande i huvudsakliga

delar av Kungl. Maj:ts förslag, nu antaga eu lag om fastighetsbildning

i stad, upptagande gällande bestämmelser om stadsplan och tomtindelning.

Med hänsyn emellertid till angelägenheten av att snarast möjligt

vinna bestämmelser om fastighetsregistreringen i stad och stadsliknande samhällen

samt då den anordning, som här föreslagits, att i en lag sammanföra

alla bestämmelser om fastighetsbildningen i stad synes lämplig och

ländande till ökad reda och ordning, har utskottet icke ansett den beslutade

revisionen genom en särskild kommitté av gällande bestämmelser angående

stadsplan och tomtindelning böra utgöra hinder för den kodifiering

av dessa och andra närstående bestämmelser, som nu föreslås med lagen

om fastighetsbildning i stad. Utskottet har därför nu ingått i huvudsaklig

prövning av sistnämnda lagförslag, varvid emellertid granskningen, i vad

den avser bestämmelser angående stadsplan och tomtindelning, allenast

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

1 kaj''.

14 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

varit av formell natur och hänfört sig till frågan, i vad mån dessa bestämmelser

behövde undergå ändring i följd av deras sammanförande med andra

stadganden angående fastighetsbildningen i stad. Detta förfaringssätt och riksdagens

blivande beslut i anledning därav kunna härmed i ingen mån föregripa

den eventuella revisionen av bestämmelserna om stadsplan och tomtindelning.

Utskottet övergår nu till granskning av de särskilda lagförslagen.

Förslaget till lag om fastighetsbildning i stad.

1916 års fastighetsregisterkommission har i sitt betänkande erinrat,

att i propositionen till 1916 års riksdag med förslag till lag om expropriation

m. in. ingick ett förslag, avseende dels upphävande av 21 § i

stadsplanelagen dels ändrad lydelse av 14—18, 22—24, 26 och 32 §§ i

samma lag, ävensom uttalat den förmodan, att de förslag, som innefattades

i berörda proposition, komme att i oförändrat skick föreläggas 1917

års riksdag, varjämte kommissionen framhållit, att därest förslaget till

lag om expropriation jämte nyssnämnda förslag till ändringar i stadsplanelagen

ledde till lagstiftning i ämnet, det torde tillses, att ändringarna i

stadsplanelagen bleve i förevarande kapitel iakttagna. Under hänvisning

till detta yttrande har departementschefen vid förevarande lagförslags behandling

i statsrådet den 19 december 1916 erinrat därom, att Kungl.

Maj :t den 27 oktober 1916 beslutat att till 1917 års riksdag avlåta proposition

med förslag till lag om expropriation m. m., upptagande, om man

bortsåge från vissa tidsbestämmelser, i oförändrad form det till 1916 års

riksdag avlåtna förslaget i ämnet.

I avgivet utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 22, med

förslag till lag om expropriation m. in. har lagutskottet med hänsyn till att propositionen

nr 23 överlämnats till behandling av sammansatta stats- och lagutskottet

icke, i sammanhang med sitt utlåtande över propositionen nr 22 i

övrigt, meddelat huvudsakligt yttrande över det i förstnämnda proposition

jämväl intagna förslaget till lag om ändring i vissa delar av stadsplanelagen.

Däremot har i nämnda utlåtande lagutskottet hemställt, att riksdagen måtte,

med tillkännagivande, att det i propositionen nr 22 framlagda förslag tilllag

om expropriation icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,

för sin del antaga ett av utskottet avgivet förslag till lag om expropriation.

De av lagutskottet vidtagna ändringarna i Kungl. Maj:ts förslag äro icke

av beskaffenhet att föranleda sakliga jämkningar i förslaget till lag om

fastighetsbildning i stad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 15

Vid nu berörda förhållanden har utskottet ansett sig oförhindrat att

i 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad införa de av förslaget till lag

om expropriation, sådant detta förslag av lagutskottet framlagts, påkallade

åndringar. Dessa återfinnas i kapitlets 12, 20—24, 27—29, 31 och 37

§§ av utskottets förslag, varjämte ändringarna medfört jämkning i paragraf

numreringen från och med 27 §. Förslaget till lag om expropriation har

ock föranlett utskottet att i 3 kap. 1 och 4 §§ av förevarande lagförslag

utbyta orden »gällande författning om jords eller lägenhets avstående för

allmänt behov» mot orden »lagen om expropriation».

Lagen om expropriation är avsedd att träda i kraft den 1 januari

1918. De i Kling!. Maj:ts proposion nr 23 framlagda lagarna skulle däremot

träda i kraft den 1 september 1917. Med hänsyn till sambandet mellan

lagförslaget om expropriation och nu ifrågavarande lagstiftningsärende har

det synts utskottet lämpligt, att dagen för ikraftträdandet jämväl vidkommande

de till utskottets behandling hänskjutna lagarna bestämmes till den

1 januari 1918. Någon olägenhet härav är så mycket mindre att befara,

som vissa oundgängliga förberedande åtgärder rörande fastighetsregistreringen

enligt särskilda i övergångsbestämmelser meddelade föreskrifter kunna

vidtagas omedelbart efter författningarnas utfärdande. Utskottet har därför

i samtliga lagförslag, som utskottet nu har att behandla, vidtagit sådan

ändring, att dagen för de särskilda lagarnas ikraftträdande skulle bliva

den 1 januari 1918.

I kapitlets 6 och 40 §§ hava vidtagits mindre formella jämkningar. 6

I sista stycket av 2 § i 2 kap. eller kapitlet om tomtmätning har

utskottet vidtagit en redaktionell jämkning, avseende att tydligare framhäva,

att behörighet såsom mätningsman i stad bör kunna medgivas person,

som ej avlagt examen, varom förmäles i paragrafens andra stycke,

oavsett huruvida han för närvarande innehar sådan befattning eller icke.

1916 års kommissions motiv kunde nämligen föranleda till det antagande,

att den förevarande bestämmelsen endast hade avseende ä personer, som

nu innehade raätningsmannabefattning i stad men ej fyllde lagens korapetensanspråk.

Enligt bestämmelse i 2 kap. 5 § i Kungl. Maj:ts förslag skulle förrättningsman

för tomtmätning, där ägare av tomt eller annan mark, som

beröres av tomtmätning, eller ombud för sådan ägare ej kan träffas med

kallelse till tomtmätningsförrättning, ombesörja kallelses införande i all
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

manna tidningarna samt i tidning inom orten minst fjorton dagar före

förrättningen. Då det vill synas utskottet som om kallelsens införande i

allmänna tidningarna bleve föga ändamålsenligt, har bestämmelsen härom

ansetts kunna uteslutas. Vidkommande kallelsens införande i ortstidning

har föreskriften härom jämkats till överensstämmelse med bestämmelser

av liknande innebörd i vissa på senare tid utfärdade författningar. Det är

ofta angeläget, att en tomtmätning verkställes utan tidsutdräkt. Av sådan

anledning bör kallelsetiden jämväl i fall, varom nu är fråga, ej sättas längre

än som må anses oundgängligen nödigt. Och då en tid av åtta dagar i

sådant hänseende, enligt utskottets mening, må anses tillräcklig, har i enlighet

härmed den ifrågavarande tidsbestämmelsen i paragrafen jämkats.

10 §. Utskottet har nyss framhållit angelägenheten av, att en tomtmätnings
förrättning

slutföres inom kortast möjliga tid. Bestämmelserna i 10 § av

Kung! Maj:ts förslag synas icke ägnade att befordra detta önskemål. Mot

desamma torde jämväl kunna riktas den erinran, att i fall, då byggnadsnämnd

avgör tomtmätningsärende utan att höra parterna, det icke är sörjt

för att dessa erhålla kännedom om byggnadsnämndens beslut eller tiden

därför. Vidare har byggnadsnämnd mångenstädes i landssamhällen sådan

sammansättning, att frågan om en tomtgräns rätta sträckning kan väntas

varda säkrare bedömd av förrättningsmannen än av byggnadsnämnden.

Man synes för övrigt berättigad antaga, att de fall, då byggnadsnämnd

komme att frångå förrättningsmannens utlåtande, ej bleve många. Med

hänsyn till det anförda har utskottet omarbetat bestämmelserna i kapitlets

10 § och givit desamma sådant innehåll, att förrättningsmannens utlåtande

om tomtgräns utan frågans hänskjutande till byggnadsnämnden

länder till efterrättelse, där klander ej instämmes inom viss tid. För

övriga av utskottet i paragrafen föreslagna bestämmelser torde någon redogörelse

ej vara erforderlig. Det har ansetts utan vidare klart, att förrättningsmannen

har att tillse, att konceptkartan förses med bevis, som i

paragrafen omförmäles, efter vidtagna ändringar, där sådana erfordras. För

att utslag i tvist om tomtgräns rätta sträckning varder byggnadsnämnden

kunnigt, lärer, efter vad utskottet inhämtat, bliva sörjt i förordningen

med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad.

12 §. Förevarande kapitel — liksom det följande — är avsett att äga till
lämplighet

jämväl å ofria tomter och eljest å mark, som innehaves under

besittningsrätt, som enligt lagen den 24 maj 1895 är att anse som fast

egendom. Då det synts utskottet lämpligt, att uttrycklig föreskrift härom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 17

meddelas i lagen, har sådan föreskrift införts under ny paragraf, 12 §,

efter 11$ i Kungl. Maj:ts förslag och efterföljande paragrafers nummer

jämkats. I 3 kap. har av enahanda skäl införts en ny 10 §, föranledande

jämväl där viss jämkning i paragrafnumreringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle av den anledning att byggnads- tr> §■

nämnd icke finnes för områden å landet, som avses i 1 kap. 43 och

44 §§*, tomtgräns inom sådant område bestämmas i den ordning, skiftesstadgan

föreskriver för bestämmande av rågång. Genom den ändring,

utskottet vidtagit beträffande proceduren vid tomtmätning, förefinnes

icke berörda hinder mot att göra bestämmelserna om tomtmätning tillämpliga

även i nyss omförmälda fall, något som givetvis i och för sig måste

anses önskvärt. Föreskrifter i nu omnämnda avseende hava därför av utskottet

införts i kapitlets sista paragraf.

För de ändringar och tillägg, som av utskottet vidtagits i fråga om 3 kap.

föreskrifterna i förevarande lags 3 kap., har utskottet i det föregående

angivit motiven.

I första stycket av 1 § i 4 kap. har utskottet företagit en redaktionell

jämkning, avseende att bringa paragrafens första och andra stycken * kap<

mera i överensstämmelse med varandra. Då stadsäga, som utgöres av andel

för viss fastighet i samfälld mark, ej får ingå i sammanläggning enligt

förevarande kapitel, har det funnits nödigt utsäga, att stadsäga, som

ingår i sammanläggning, skall bestå av ett eller flera områden.

Herr Schotte har i sin förberörda motion nr 175 hemställt, att 8 §

5 kap. av det framlagda förslaget till lag om fastighetsbildning i stad måtte 5 kap.

erhålla den lydelse, som av 1916 års fastighetsregisterkommissionen föreslagits. 8 §■

Till stöd härför har anförts:

»Enligt 5 kap. 8 § i förutnämnda lagförslag, sådant det framlades av

1916 års fastighetsregisterkommission, föreslogs, att avstyckning inom om- Motion nr 175.

råde, som ingår i fastställd stadsplan, ej skulle få så verkställas, att stadsplanens

genomförande därigenom försvåras, vidare att avstyckning inom

område, för vilket särskilda föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande jämlikt nuvarande 41 § stadsplanelagen fastställts, ej må

ske på sådant sätt att tillämpningen av dylik föreskrift motverkas, och

slutligen att avstyckning i allmänhet ej bör så verkställas, att markens

ändamålsenliga bebyggande försvåras.

* 1 kap. 42 och 43 §§ i utskottets förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatta stuts■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Dessa stadgande!! hava föranletts av de yttranden över 1914 års kommissions

förslag, som avgivits av bl. a. ’ svenska stadsförbundet och statens

bostadskommission, och till vilka jämväl för motiveringen hänvisas (avtryckta

i 1916 års kommissions betänkande sid. 176—177, 191—193).

Yikten av de invändningar, som stadsförbundet och bostadskommissionen

i detta hänseende framfört, har ock understrukits i riksdagens skrivelse

med anledning av den kungl. propositionen i ärendet år 1916 (betänkandet

sid. 189).

Emot det av 1916 års kommission i tredje stycket föreslagna stadgandet,

att avstyckning ej finge så verkställas, att markens ändamålsenliga

bebyggande försvåras, framställde emellertid lagrådet anmärkning (kungl.

propositionen, sid. 6.9—70). I korthet torde denna anmärkning kunna

sägas innebära, att bedömandet, huruvida en viss avstyckning försvårar

markens ändamålsenliga bebyggande förutsätter en plan, som visar huru

sådant bebyggande bör ske, och att det torde ankomma å byggnadsnämnden

att uppgöra en sådan plan, vilken visserligen icke bleve bindande för de

prövande myndigheterna (magistraten, Konungens befallningshavande, Kungl.

Maj:t) men i allmänhet ändock komme att tjäna till norm för bebyggandet.

Detta förfaringssätt stode enligt lagrådets mening icke väl tillsammans med

lagen angående stadsplan och tomtindelning, som bestämmer, att byggnadsverksamheten

i stad skall regleras genom av Kungl. Maj:t fastställd stadsplan

eller genom särskilda, av Kungl. Maj:t utfärdade byggnadsföreskrifter

(stadsplanelagen 41 §). Att bana väg för ett förfarande, varigenom byggnadsverksamhetens

reglering i städerna i stor omfattning skulle ske efter

planer, som icke blivit av Kungl. Maj:t prövade och fastställda, syntes

icke lagrådet tillrådligt. — Däremot kunde måhända, för att icke ett ändamålsenligt

bebyggande av stadsägoområde, där såväl stadsplan som särskilda

byggnadsföreskrifter saknades, skulle genom avstyckningar försvåras,

meddelas föreskrifter efter mönster av bestämmelserna om nybyggnadsförbud

i stadsplanelagens 5 §.

I enlighet med lagrådets yttrande har i den föreliggande kungl. propositionen

tredje stycket av 8 § 5 kap. av lagen om fastighetsbildning i

stad m. m. fått utgå. I 14 § av samma kapitel hava däremot stadganden

i av lagrådet antydd riktning införts. Är beslut fattat om antagande

av stadsplan för förut ej planlagt område eller om framställning om särskilda

byggnadsföreskrifter för detsamma enligt nuvarande 41 § av stadsplanelagen,

må icke, innan Kungl. Maj:t meddelat sitt beslut häröver, fastställelse

å avstyckning inom området äga rum, där det icke är uppenbart,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets tv 1 utlåtande År 1. 1‘.)

att (lön antagna stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga indelning

i tomter icke genom avstyckningen försvåras eller tillämpningen av

ifrågasatta byggnadsföreskrifter motverkas. Det samma äger motsvarande

tillämpning, därest byggnadsnämnden visar, att flaga \ äckts om sådant utsträckande

av stadsplanen som nyss är sagt eller om meddelande av särskilda

byggnadsföreskrifter för området, intill dess beslut i frågan fattats;

dock må i sådant fäll fastställelse å avstyckningen ej anstå längre tid än

sex månader. Större inskränkningar i användningen av avstyck ningsinstitutet

böra, enligt föredragande departementschefens mening, ej nu. stadgas,

men frågan sammanhänger — fortsätter departementschefen i sitt

anförande — så nära med stadsplaneföreskrifterna, atf den kan förväntas

varda upptagen till prövning av den kommitté, som tillsatts för att revidera

dessa föreskrifter.

Därest man, såsom såväl riksdagen och 1916 års fastighetsregisterkommission

som lagrådet göra, erkänner vikten av att vid avstyekningsförrättningen

vederbörlig uppmärksamhet ägnas åt avstyckningens verkningar

med hänsyn till dess betydelse för ett ändamålsenligt bebyggande

av stadsmarken, kan icke den i kungl. propositionen föreslagna lösningen av

detta spörsmål anses tillfredsställande. Ty de i 14 § angivna, ovan refererade

fall, då en avstyckning skulle kunna prövas ur sy npunkten av markens

ändamålsenliga bebyggande, åro uppenbarligen rena undantag. I det

stora flertalet fall, nämligen avstyckningar inom områden, där stadsplan

varken finnes, är antagen eller ifrågasatts eller särskilda byggnadsföreskrifter

gälla eller ifrågasatts, skulle icke någon sådan prövning kunna ske.

Giltigheten av de skäl, som av lagrådet anförts emot det av fastighetsregisterkommissionen

föreslagna tredje sty7cket av7 8 § om eu allmän

prövning av avstyckningarna med hänsyn till deras betydelse för markens

ändamålsenliga bebyggande, torde a andra sidan kunna ifrågasättas.

I första rummet lärer lagrådets antagande, att en sådan prövning

förutsätter en så att säga icke officiell, av byggnadsnämnden uppgjord plan

för bebyggandet, vara alltför vittgående. I regeln torde detta alls ej

behöva ske. Byggnadsnämnden (eller förrättningsmannen) tolkar säkerligen

oftast föreskriften sålunda, att den tillser, att den nya fastigheten icke är

för liten som byggnadsplats, att — vid flera sammanhängande avstyckningar

— de uppkommande kvarteren äro av lämplig storlek och form,

samt slutligen, därest ett komplex av avstyckningar så föranleder, att trafikleder

undantagas till lämplig riktning och bredd. En sådan prövning förutsätter

ingalunda eu plan av den art lagrådet antager, och enligt dessa föi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

hållandevis enkla grunder kommer säkert i de flesta fall tillämpningen av

det ifrågasatta lagstadgandet att ske.

Men givetvis kan sannolikheten av, att i många fall en bestämd plan

kommer att följas vid prövningen, ej bestridas. Bliva avstyckningar inom

en särskild trakt av stadsägoområdet vanliga, är det ju antagligt, att byggnadsnämndens

mening om huru denna trakt lämpligen bör bebyggas tager

sig uttryck i en mer eller mindre omfattande styckningsplan. Likaså är

det klart, att eu sådan plan kommer att läggas till grund för prövningen

av de sinsemellan sammanhängande avstyckningar, som en jordägare i och

för markens exploaterande och bebyggande kan vilja på en gång företaga.

Att så sker, och att byggnadsnämnden tillerkännes befogenhet att

redan före stadsplans utläggande följa eu viss plan vid reglerandet av

marks upplåtande för byggnadsändamål, är emellertid en ofrånkomlig förutsättning

för att detta reglerande skall äga någon etfektivitet. Detta har

ock redan i administrativ praxis erkänts genom upptagande i flera av de

utfärdade särskilda föreskrifterna jämlikt 41 § stadsplanelagen av bestämmelser,

som giva byggnadsnämnden rätt att pröva uppgjorda planer för

särskilda områdens bebyggande och efter sådana planers beskaffenhet avgöra

frågor om byggnadslov. Exempelvis stadgas i de för del av Brännkyrka

inom Stockholm gällande byggnadsföreskrifterna — utom att tomt

skall äga minst 600 kvadratmeters areal och lämplig utfartsväg — i § 6

följande: »Har för någon del av ifrågavarande område upprättats plan för

däri ingående tomters bebyggande, må byggnadsnämnden, därest denna

plan finnes tillfredsställande, i samband med att erforderliga föreskrifter

av nämnden lämnas beträffande byggnads höjd, kunna medgiva undantag

från bestämmelserna i § 5, i vad dessa avse den del av tomtplats, som

må bebyggas, antalet våningar samt avståndet mellan byggnader inne å

tomt, därest dessa uppföras av sten.» Uppenbarligen måste vid detta stadgandes

tillämpning nämnden själv äga en bestämd föreställning om huru

området enligt dess mening bör planeras, d. v. s. en sådan plan som lagrådet

åsyftar. Och finner nämnden ej den av markägaren uppgjorda planen

tillfredsställande, så medgives icke några särskilda lättnader vid områdets

bebyggande — något som för exploaterande just av sådana områden

är sa kännbart, att det med full säkerhet leder till en revision av planen

enligt byggnadsnämndens önskningar.

Här har man sålunda ett exempel på huru Kungl. Maj:t redan nu

erkänt det befogade i bestämmelser, som göra det möjligt för byggnadsnämnden

att utöva ett indirekt, men icke mindre effektivt tvång på mark
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

ägare att vid bebyggandet och följaktligen också vid markens styckning

följa en viss, av nämnden, men icke av Kungl. Maj:t godkänd plan. Tilllämpligheten

av denna analogi förminskas ej av att den vilar på särskilda,

av Kungl. Maj:t utfärdade byggnadsföreskrifter, medan däremot det av

kommissonen föreslagna stadgandet skulle omedelbart gälla alla stadssamhällena,

oberoende av om sådana föreskrifter funnos eller ej. Ty även

om Kungl. Maj:t prövat dessa föreskrifter, bär icke byggnadsnämndens befogenhet

att pröva, eventuellt själv uppgöra planen, på något sätt materiellt

bundits (undantag allenast föreskriften om 600 kvadratmeters minimiareal

å tomt). Denna plan kommer därför att äga fullständigt samma fria, ickeofticiella

karaktär som den, vilken byggnadsnämnden eventuellt skulle uppgöra

och följa vid tillämpningen av det föreslagna tredje stycket av § 8.

Den invändning lagrådet riktat mot detta stycke borde därför även

drabba det andra stycket av samma paragraf, enligt vilken avstyckning

ej får så verkställas, att den motverkar tillämpningen av särskilda byggnadsföreskrifter

jämlikt 41 § av stadsplanelagen. Lagrådets antagande

(kungl. propositionen sid. 69), att sådana föreskrifter alltid lämna »en fast

norm» för bedömandet av varje särskild avstyckning håller knappast streck,

då för sådan plan, som omnämnes i stockholmsföreskrifternas ovan citerade

§ 6, varken finnes eller kan finnas någon närmare ledning än att nämnden

skall anse den tillfredsställande. Yarder det framlagda förslaget lag,

så kunna fall väl tänkas, då på grund av sådana föreskrifter viss prövning

jämväl ur plansynpunkt av ifrågasatta avstyckningar kommer att äga

rum. Därmed är man ju redan inne på det av lagrådet klandrade förfarandet.»

Med godkännande av de skäl, som finnas anförda i motionen, har utskottet,

utskottet såsom tredje stycke infört den föreskrift, 1916 års kommission

upptagit i sitt förslag, men som i följd av erinringar av lagrådet icke upptogs

i Kungl. Maj:ts proposition. I följd av denna ändring hava uteslutits de

bestämmelser, som finnas upptagna i Kungl. Maj:ts förslag i kapitlets 14

§ tredje och fjärde styckena. 8:de paragrafens första stycke har lämnats

oförändrat. Bestämmelserna i paragrafens första stycke avse alltså

avstyckning inom planlagt, ej tomtindelat område, föreskrifterna i andra

stycket avstyckning inom område, för vilket Kungl. Maj:t jämlikt 1 kap.

46 § andra stycket av den förevarande lagen eller 41 § stadsplanelagen

förordna!, att särskilda föreskrifter skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, och paragrafens tredje stycke avstyckning

inom stads ej tomtindelade område i övrigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

§■ Då fall förekomma, där byggnadsnämndens hörande ej kan anses er
forderligt,

t. ex. då avstyckning avser helt skifte från stadsäga, som består

av flera skiften, eller helt samfällt område eller då avstyckning avser gatumark

i enlighet med fastställd plan, har föreskriften i 14 § synts utskottet

böra så jämkas, att byggnadsnämndens hörande i avstyckningsärende ej

göres ovillkorligt. Prövningen huruvida sådant hörande skall äga rum

har synts kunna överlämnas åt magistraten. Har emellertid under förrättningen

framställts begäran att byggnadsnämnden må varda i ärendet hörd

— i särskilda fall kan sådan begäran antagas varda framställd, om icke

av annan, så av byggnadsnämnden eller representant för denna (jfr föreskriften

i 2 § fjärde stycket) — synes byggnadsnämndens hörande böra

göras obligatoriskt. För sådant fall har magistraten därför synts utskottet

böra vara skyldig höra byggnadsnämnden. I enlighet med det nu anförda

är 5 kap. 14 § i utskottets förslag avfattad.

s och 15 §§. I 5 kap. 3 § har utskottet vidtagit en redaktionell ändring och i

samma kapitels 15 § infört ett förtydligande tillägg. Någon särskild motivering

till dessa förslag torde ej erfordras.

6 kap. Utskottet ansluter sig till den tidigare i ärendet uttalade mening, att

1 §■ lagaskiftesinstitutet icke väl lämpar sig för delning av stadsjord samt att

därför möjligheten till laga skifte av sådan jord bör så långt ske kan begränsas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag är omskifte av stadsjord icke medgivet;

eljest innefattar förslaget icke något generellt hinder för laga skifte.

Erinras må, att tillfälle till omdelning av skiftad jord enligt skiftesstadgan

är beträffande stadsjord betydligt mindre än i fråga om jord å

landet. Utskottet hänvisar i sådant hänseende till bestämmelserna i 3 §

1 mom. och 10 § andra stycket i skiftesstadgan. Praktiskt sett torde omskifte

av teg- eller storskiftad stadsjord icke komma till stånd, så snart

någon delägare motsätter sig skiftet, något som väl oftast är fallet. Genom

formlösa avstyckningar och sammanläggningar hava också de gamla skifteslagens

gränser rubbats eller försvunnit, vilket vållar svårigheter att bestämma

skifteslagets omfång vid omskifte. Framhållas må slutligen i detta

sammanhang, att laga skifte över huvud taget inom städerna under senare

tider förekommit i synnerligen begränsad omfattning (se bilaga C vid 1916

års kommissions betänkande I). En återgång till skiftesstadgans föreskrifter

synes därför icke av behovet påkallad.

Emellertid hava under senare tider med åtskilliga städer införlivats

stora vidder ren landsbygd. Då det kan inträffa att särskilt inom dessa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta stats- och lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 1.

men jämväil eljest, behov yppar sig av omdelning av redan skiftade ägor,

synes möjlighet härför icke helt höra borttagas, baken har synts utskottet

lämpligen kunna ordnas så, att Kungl. Maj:t äger medgiva omdelning av

redan skiftad stadsjord, där särskilda omständigheter därtill föranleda, och

bör det för sådant fall tillkomma Kungl. Maj:t att i sammanhang med

medgivandet bestämma skifteslagets omfång samt meddela övriga med avseende

å skiftet erforderliga föreskrifter.

År i stadstjänst anställd mätningsman lantmätare, bör inom staden

förekommande laga skiftesförrättningar alltid ankomma på denne. Föreskrift

härom har införts i 6 kap. 2 §.

I 13 § av 6 kap. har införts en föreskrift, motsvarande det av utskottet

i 5 kap. 14 § andra stycket gjorda tillägg; de av utskottet i

kapitlets 5 och 14 §§ föreslagna ändringar äro av endast redaktionell

natur.

En av utskottet i 7 kap. 12 § vidtagen ändring motsvarar en av utskottet

föreslagen jämkning i 2 kap 5 §.

Då bestämmelserna i 7 kap. 14 § av Kungl. Maj.ts förslag synts

utskottet lämpligen böra hava sin plats efter 15 och 16 §§ i samma förslag,

har sådan omflyttning ägt rum och paragrafnumren därefter jämkats.

Någon ändring i de nämnda paragrafernas bestämmelser har icke av utskottet

vidtagits.

Att uteslutandet i och för sig av en fastighet ur jordeboken icke bör

medföra rubbning beträffande fastigheten tillkommande rättigheter och förmåner

eller fastigheten åvilande utskylder, besvär och dyl. lärer vara

otvivelaktigt. Då det emellertid torde vara lämpligt, att erinran härom

inflyter bland föreskrifterna i 7 kap. 17 §, har utskottet i samma lagrum

intagit bestämmelse av sådant innehåll.

I 1 § har en ändring av formell art vidtagits.

Enligt första stycket i slutbestämmelserna i Kungl. Maj:ts förslag

skulle ifrågavarande lag träda i kraft den 1 september 1917, dock att

bestämmelserna om medgivande för person, som ej avlagt i 2 kap. 2 §

andra stycket omförmäld examen, att innehafva befattning såsom mätnings
-

2 §.

5, 13 o. 14 §§.

7 kap.

13 §.

14-16 §§.

17 §.

1 §■

Slutbestämmelser

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

51 §.

24 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

man i stad och bestämmelserna om förordnande av förrättningsman för

upprättande av registerkarta skulle träda i kraft omedelbart efter lagens

utfärdande.

I anledning av förslaget till lag om expropriation har emellertid

utskottet, på sätt förut blivit omförmält, sett sig föranlåtet upptaga dagen

för ikraftträdandet till den 1 januari 1918. Då det med hänsyn till nu

nämnda förhållanden funnits påkallat, att möjlighet beredes fastighetsregisterkommissionen

att, så snart omständigheterna det föranleda, träda i

funktion, samt det vidare befunnits lämpligt, att förrättningsmän för

tomtmätning och för avstyckning samt gode män att biträda vid mätningsförrättningar

finnas att tillgå omedelbart efter lagens ikraftträdande, har

utskottet bland slutbestämmelserna jämväl infört föreskrift därom, att stadgandena

om fastighetsregisterkommissionen, om förordnande av förrättningsman

för tomtmätning och för avstyckning samt om val av gode män må

tillämpas redan under år 1917.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o i

lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Uti detta förslag har annan ändring ej vidtagits än i fråga om tiden

för lagens ikraftträdande.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§

i stadgan den 9 november 1866 om skiftesverket i riket.

I 51 § har av utskottet vidtagits en av utskottets förslag i 2 kap.

15 § av lagen om fastighetsbildning i stad betingad ändring; varjämte

ändring skett beträffande tiden för lagens ikraftträdande.

#

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

o

i)

Förslaget till lag med bestämmelse att lagen den 27 juni

1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring

ej skall äga tillämpning i stad och vissa andra samhällen.

Såsom dag för lagens ikraftträdande liar utskottet upptagit den 1

januari 1918.

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28

och 29 §§ i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring.

I de fall, då område, som skall avsöndras — t. ex. där sådant område

utgör ett till ett hemman hyrande, å lantmäterikarta upptaget särskilt

skifte — redan finnes å karta avfattat, är det enligt utskottets mening ej

nödigt, att sådant område i och för avsöndringen ånyo avfattas å karta;

den redan tillgängliga kartan eller utdrag av densamma hör i sådana fall

få läggas till grund för avsöndringen. 21 § i förevarande lagförslag har

emellertid i Kungl. Maj:ts förslag sådan lydelse, att därav kunde hämtas

stöd för den mening, att över område, avsett till avsöndring, ny karta

alltid skulle upprättas. För att giva stadgandet den av utskottet nyss

förordade innebörd, har paragrafen något jämkats.

I paragrafen har vidare skett en jämkning, påkallad av den utav utskottet

vidtagna ändringen i 5 kap. 14 § av lagen om fastighetsbildning i

stad; härjämte har bestämmelsen om tiden för lagens ikraftträdande ändrats.

Förslaget till lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

I detta förslag har av utskottet ej vidtagits andra ändringar än att

dels hänvisningen till 5 kap. 14 § av lagen om fastighetsregister i stad

jämkats till överensstämmelse med detta lagrums lydelse i utskottets förslag,

dels tiden för lagens ikraftträdande satts till den 1 januari 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1). 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25

maj 1905 rörande aygäld från avsöndrad lägenhet.

Utskottet tiar icke funnit anledning till annan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag än att tiden för lagens ikraftträdande jämkats till den 1 januari 1918.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen

den 19 april 1907 angående avlösning av aygäld från avsöndrad

lägenhet;

Förslaget till lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen

den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast

egendom;

Förslaget till lag angående upphävande för visst fall av

bestämmelser i lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt

samt av fång till sådan rätt;

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen

den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom; samt

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den

14 juni 1907 om servitut.

I ett vart av de tre förstnämnda lagförslagen har av utskottet vidtagits

en ändring i förtydligande syfte, varjämte i samtliga nu nämnda

lagförslag dagen för ikraftträdandet ändrats från den 1 september 1917

till den 1 januari 1918.

Under åberopande av vad här ovan blivit anfört, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen, med tillkännagivande, att de i

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 innefattade lagförslag

icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen antagas,

måtte, i anledning av sagda proposition samt, med bifall

till den i ämnet väckta motionen, nr 175, i andra

kammaren av herr Schotte, för sin del antaga följande

förslag till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

27

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

l:o Lag

om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Om stadsplan och tomtindelning.

Om stadsplan.

1 §•

För stads ordnande och bebyggande skall finnas plan, omfattande

såväl byggnadskvarter som ock gator, torg och andra allmänna platser

samt dessas höjdlägen (gatuprofiler).

2 §•

Stadsplan antages av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmän rådstuga men vare ej gällande, innan därom fattat beslut blivit

av Konungen fastställt. Innan stadsplan antages, skall ägare av mark

inom det område, vars planläggning är i fråga, lämnas tillfälle att yttra

sig över uppgjort förslag till plan.

Väckes förslag, att för visst område särskilda bestämmelser skola

meddelas i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande, skall i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatta stats- och lagutskott ds nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

fråga om antagande och fastställande av sådana bestämmelser vad ovan

stadgas äga motsvarande tillämpning.

I fråga om ändring eller utsträckande av stadsplan eller ändring

av särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande

så ock om särskild plan för viss del av stadens område i

övrigt gälle vad ovan är sagt. Dock skall stadsfullmäktiges eller allmän

rådstugas beslut om jämkning av ringa betydenhet i byggnadskvarters

gränser, gatuprofiler eller dylikt, där ej kronans rätt beröres, vara gällande,

om beslutet av Konungens befallningshavande fastställes; och äge Konungens

befallningshavande jämväl fastställa beslut om sådan jämkning av

särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande,

som föranledes därav, att stadsplan jämkas genom beslut, varå

Konungens befallningshavande, enligt vad nu är sagt, meddelar fastställelse.

Stadsplan, som av ålder består eller före den 1 januari 1908 blivit

fastställd, skall fortfarande lända till efterrättelse, till dess ändring däri

göres i den ordning nu är stadgad.

Om tomtindelning.

3 §•

Är stadsplan till större eller mindre del grundad på viss tomtindelning,

som därmed står i omedelbart samband, eller äro särskilda bestämmelser

i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande beroende

av viss tomtindelning, skall den tomtindelning i sammanhang med

stadsplanen eller med de särskilda bestämmelserna underställas Konungens

prövning.

I andra fall tillkommer det stadens byggnadsnämnd att handlägga

frågor om kvarters indelande i byggnadstomter; dock vare nämndens

beslut ej gällande, innan det blivit av Konungens befallningshavande fastställt.

Innan nämnden fattar beslut, skall ägare av mark, som av tomtindelningen

beröres, lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet, och må beslut,

som angår kronan tillhörigt område, ej fastställas, utan att Konungen

därtill givit lov.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ta förslag. Utskottets förslag.

Skall enligt fastställd stadsplan mark läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller har byggnadskvarter utlagts å mark, som förut ej

varit planlagd, skall, så vitt ej tomtindelning fastställts i sammanhang med

stadsplanen, kvarters indelande i tomter äga rum, när ägare av mark

inom kvarteret det begär; dock att ändring av befintlig tomtindelning må

ske endast i den mån sådant finnes för kvarterets ändamålsenliga bebyggande

nödigt.

Är befintlig tomtindelning ej överensstämmande med bestående

äganderättsförhållanden eller har kvarter helt och hållet eller till

större delen avbrunnit, skall fråga om ny tomtindelning företagas, när

ägare av mark inom kvarteret det begär eller byggnadsnämnden så nödigt

finner.

Ej må i andra fall än nu är sagt befintlig tomtindelning ändras, med

mindre ägarna till de tomter, som av ändringen beröras, därom äro ense

och ändringen finnes för ett ändamålsenligt bebyggande lämplig.

5 §•

Kvarters indelning i tomter bör så vitt möjligt ske i ett sammanhang

för hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett

kvarter, skall tillses, att återstående delen av kvarteret kan uppdelas i

lämpliga tomter.

Vid tomtindelning skall tillses, att varje tomt får gräns mot gata,

torg eller för befarande med åkdon avsedd del av annan allmän plats samt

att tomterna erhålla sådan form och storlek och jämväl i övrigt så utläggas,

att de med iakttagande av gällande föreskrifter kunna ändamålsenligt bebyggas.

Tomts gränser skola, där så lämpligen kan ske, göras raka och bilda

räta vinklar emot varandra. Fordrar fastställd stadsplan, höjdförhållandena

eller markens beskaffenhet i övrigt en annan anordning härutinnan,

förfares därefter. I varje fall skall behörig hänsyn tagas till bestående

äganderättsförhållanden samt de av markens ägare framställda önskemål.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

6 §•

Tomlindelning, varå fastställelse

sökes, skall vara inlagd å karta, upprättad

av förrättningsman för tomtmätning

i så stor skala att den tydligt

utvisar varje tomt, som ingår i

den indelning, med dess gränser och

belägenhet i förhållande till de tomter,

gator, torg eller allmänna platser,

vilka gränsa till tomten. Kartan

skall åtföljas av beskrivning, utvisande

för varje tomt dess ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor,

så ock, där tomten skall bildas av

mark, som hör till särskilda fastigheter

eller därav någon del ingår i

gata, torg eller annan allmän plats

eller i vattenområde eller i område,

som vid mätningsförrättning undantagits

för delägares gemensamma behov

eller lämnats oskiftat, huru stor

areal en var av tomtens delar innehåller.

För varje i tomtindelning

ingående fastighet eller annat område

skall, där fastighetsregister är för

staden upplagt, dess beteckning i

fastighetsregistret vara angiven å kartan

eller i beskrivningen.

Utskottets förslag.

6 §•

Tomtindelning, varå fastställelse

sökes, skall vara inlagd å karta,

upprättad av förrättningsman för tomtmätning

i så stor skala att den tydligt

utvisar varje tomt, som ingår i den

indelning, med dess gränser och belägenhet

i förhållande till de tomter,

gator, torg eller allmänna platser,

vilka gränsa till tomten. Kartan

skall åtföljas av beskrivning, utvisande

för varje tomt dess ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor,

så ock, där tomten skall bildas av

mark, som hör till särskilda fastigheter,

eller av tomten någon del

ingår i gata, torg eller annan allmän

plats eller i vattenområde eller i

område, som vid mätningsförrättning

undan tagits för delägares gemensamma

behov eller lämnats oskiftat, huru

stor areal en var av tomtens delar

innehåller. För varje i tomtindelning

ingående fastighet eller annat område

skall, där fastighetsregister är

för staden upplagt, dess beteckning

i fastighetsregistret vara angiven å

kartan eller i beskrivningen.

Om förbud mot mjbyggnad i vissa fall.

7 §•

A mark, som enligt gällande stadsplan ingår i gata, torg eller annan

allmän plats, må ej nybyggnad företagas.

År beslut fattat om antagande av stadsplan för förut ej planlagt

område eller om ändring i gällande stadsplan, må, innan frågan om be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

slutets fastställande blivit prövad, nybyggnad ej företagas inom område,

som beslutet avser; dock äge Konungens befallningshavande i särskilt fall

till sådant byggnadsföretag giva tillstånd.

Har stad eller stadsdel helt och hållet eller till större delen avbrunnit

och väckes fråga om ändring i den för det avbrända området gällande

stadsplan, eller väckes fråga om stadsplans utsträckande över visst

område, må Konungens befallningshavande på framställning av staden

meddela förbud mot nybyggnad inom område, som av frågan beröres,

till dess beslut i frågan blivit fattat, dock i intet fall för längre tid än

sex månader.

8 §.

I fall, som i 4 § första stycket sägs, vare nybyggnad inom kvarteret

ej tillåten, innan tomtindelning blivit fastställd. Ej heller må, där på

grund av 4 § andra och tredje styckena fråga om ny tomtindelning för

större eller mindre område blivit väckt, nybyggnad inom området företagas,

innan frågan slutligen prövats. Konungens befallningshavande äge

dock i särskilt fall giva tillstånd till byggnadsföretag, varom nu är sagt.

9 §•

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. A

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav

särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Där

tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens medgivande

skall sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant

medgivande lämnats.

Om vad i vissa fall hör iakttagas, då byggnad uppförts utöver

tomtgräns.

10 §.

Uppföres inom område, för vilket stadsplan blivit fastställd, byggnad

i läge, som för densamma blivit i vederbörlig ordning bestämt, men visar

sig sedan, att byggnaden skjuter in på grannens tomt, vare, därest byggnadens

nedrivande eller ändring skulle medföra märklig kostnad eller

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

olägenhet för ägaren, denne ej skyldig att avträda den intagna marken,

förrän byggnaden nedrives eller avbrinner. För det intrång, granne lider

av byggnaden, njute denne ersättning, där han icke hellre vill avslå tomtdelen

emot lösen.

Inkräktar sålunda uppförd byggnad å gata, torg eller annan allmän

plats, må byggnaden kvarstå till dess den nedrives eller avbrinner.

Ändring, som, efter ty därom är av Konungen stadgat, är att hänföra

till nybyggnad, må icke vidtagas å byggnaden, där ej ägaren av den intagna

marken det medgiver.

11 §.

Har före den 1 januari 1900 byggnad uppförts inom planlagt område,

så att den skjuter över gränsen till grannes tomt eller gatulinjen,

vare lag som i 10 § sägs, såvida icke visas kan, att inkräktningen tillkommit

med avsikt och, där byggnaden övergått till ny ägare, att denne

vid förvärvandet vetat, att inkräktning skett och varit avsiktlig.

12 §.

Skall enligt domstols beslut eller

parters åsämjande jord lösas eller

ersättning för intrång utgå efter ty i

10 § sägs, gälle därom i tillämpbga

delar vad angående jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov

är stadgat.

13

Vad i 10—12 §§ är stadgat gä

gatulinjen.

12 §.

Skall enligt domstols beslut eller

parters åsämjande jord lösas eller

ersättning för intrång utgå efter tv

i 10 § sägs, gälle därom i tillämpliga

delar vad i lagen om expropriation

är stadgat.

icke om trappa, som skjuter över

Om marks avstående och inlösande.

14 §.

Mark, som erfordras för de i fastställd stadsplan upptagna gator,

torg och andra allmänna platser, skall, evad marken tillhör kronan eller

enskild man, menighet eller inrättning, avstås till staden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Har tomtindelning ägt rum, och finnes, att efter frånskiljande av

gatumark, varom nyss är sagt, ägaren ej har kvar hel byggnadstomt

invid gatumarken, vare staden pliktig lösa gatumarken.

15 §.

Allmän väg, som enligt fastställd stadsplan ingår i gatumark, tillfälle

staden utan ersättning.

16 §.

Varder stadsplan fastställd över trångt eller eljest olämpligt bebyggt

område, äger Konungen förordna, att jämväl mark, som ingår i byggnadskvarter,

skall, där marken tillhör enskild man, menighet eller inrättning,

till staden avstås.

Lag samma vare, där i fastställd stadsplan upptaget tomtområde,

som finnes vara för stadens utveckling oundgängligen erforderligt, icke

annorledes kan på skäliga villkor förvärvas för bebyggande.

17 §.

Vill stad inom den del av dess område, som ej ingår i stadsplan,

för huvudgator, som framdeles kunna bliva erforderliga, förvärva mark,

tillhörig enskild man, menighet eller inrättning, må staden hos Konungen

söka förordnande, att marken skall till staden avstås.

18 §.

Äro, sedan ett år förflutit från det tomtindelning blivit fastställd,

särskilda delar av område, som enligt tomtindelningen utgör en tomt, uti

olika ägares hand, må staden till sig lösa de särskilda tomtdelarna; den

vare ock, då det äskas, därtill pliktig, dock ej i det fall, att tomtdel utgör

mer än halva tomten och återstoden av tomten är obebyggd.

Utan hinder av vad nu är sagt må staden, där på grund av 14 §

andra stycket yrkande väckes om stadens förpliktande att lösa gatumark,

genast lösa tomtdel, som för gatumarkens ägare invid gatumarken kan

återstå.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 häft. (Nr 1.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Vad i denna § är stadgat om stads rätt och plikt att lösa tomtdel

skall gälla jämväl om kronan tillhörigt område.

19 §.

Hava särskilda delar av fastighet kommit i olika ägares hand, efter

det stadsplan blivit fastställd eller av stad antagen, må därav ej föranledas

skyldighet för staden att lösa mark enligt 14 eller 18 §.

Vad nu är sagt skall icke äga tillämpning, där förändringen i äganderätt

skett före den 13 september 1907.

Om ersättning för mark och annat skadestånd så ock om dess bestämmande

och gäldande.

20 §.

Skall enligt detta kapitel mark

till staden avstås eller av staden lösas,

njute den, som av markens avträdande

skada lider, ersättning därför

av staden.

I fall, som nu avses, skola de

i förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov meddelade

föreskrifter äga tillämpning, med

iakttagande av vad nedan i 21—SO

§§ finnes stadgat.

21 §.

Ansökan om tillsättande av

särskild nämnd må, där staden enligt

14 eller 18 § är skyldig lösa

mark, göras såväl av staden som

av markens ägare.

20 §.

Skall enligt detta kapitel mark

till staden avstås eller av staden

lösas, skola i avseende härå stadgandena

i lagen om expropriation

i tillämpliga delar gälla, med iakttagande

av vad nedan i 21—29 §§

är stadgat.

21 §.

Ansökan om stämning må, där

staden enligt 14 eller 18 § är skyldig

lösa mark, göras såväl av staden

som av markens ägare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

22 §.

Skall mark avstås enligt 16

eller 17 §, må stämning ej av rätten

utfärdas, innan staden visat,

att tiden för avträdandet blivit genom

Konungens förordnande eller

''parternas överenskommelse bestämd.

I fall, varom förmäles i 14 och

18 §§, skall, där ej parterna annorlunda

åsämjas, mark avträdas å

den fardag för avträdande av förhyrd

lägenhet, som infaller näst

efter tre månader från det stämning

av rätten utfärdats.

23 §.

Nekar stad att lösa mark, då

ägaren, på grund av vad i detta

kapitel är stadgat, det yrkar, eller

varder stads rätt att lösa mark av

ägaren bestridd, meddele rätten beslut

i frågan, innan nämnd må sättas,

och må klagan över rättens beslut

föras genom besvär.

Har stad sökt anstånd enligt 33

eller 34 § i detta kapitel, varde frågan

om nämnds tillsättande vilande, till

dess sig visat, om anstånd varder

beviljat.

24 §.

Vad i 14 § av förordningen

angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov är stadgat,

skall icke medföra skyldighet

22 §.

År fråga om marks avstående

enligt 17 §, skola stadgandena i

78 och 79 §§ av lagen om expropriation

äga tillämpning.

23 §.

Har stad sökt anstånd enligt 32

eller 33 %, varde frågan om nämnds

tillsättande vilande, till dess sig visat,

om anstånd varder beviljat.

24 §.

Vad i 12 § av lagen om expropriation

är stadgat skall icke äga

tillämpning inom det område, stadsplanen

omfattar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. May.ts förslag. * Utskottets förslag,

att lösa jord eller lägenhet, som ligger

inom det område, stadsplanen omfattar.

25 §.

Finnes å mark, som avses i 14 eller 17 §, byggnad, stängsel, plantering

eller annat, som till marken hör och lösas skall, bör särskilt värde

sättas å själva marken, och skola, där ej all mark, som uppskattas, prövas

hava lika värde, de särskilda värdena utsättas.

26 §.

Har ägare av mark, som avses i 14 eller 17 §, enligt särskilt avtal

upplåtit marken till enskild utfartsväg eller till allmänt begagnande, skall

vid ersättningens bestämmande hänsyn tagas till sådant förhållande.

27 §.

Vid bestämmande av ersättning,

som skall utgå enligt 14 eller

16 §, må hänsyn icke tagas till den

ökning i värde, som allenast i följd

av stadsplanens fastställande eller

genomförande uppstår för den mark,

varom fråga är.

28 §.

Varder ersättningsbelopp, som

stad förpliktats att utgiva, ej erlagt

eller nedsatt inom den i 24 §

av förordningen angående jords eller

lägenhets avstående för allmänt

behov stagdade tid, skall i händelse

någon till ersättning berättigad det

yrkar, frågan om markens avträdande,

så vitt på hans rätt inverkar,

vara förfallen.

£7 §.

Försummas vad i 48 § första

stycket av lagen om expropriation

är stadgat, och har ej den mark,

som skall avstås, enligt medgivande

av dess ägare eller stadgande i

samma lag tagits i besittning av

staden, skall, i händelse någon till

ersättning berättigad det yrkar, frågan

om markens avträdande, så vitt

på hans rätt inverkar, vara förfallen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ls jörslag.

29 §.

All undersöknings- och rättegångskostnad

skall gäldas av staden,

dock att, där på grund av 21 §

ansökan om nämnds tillsättande

gjorts av markens ägare och nämnd

ej varder tillsatt, kostnaden skall

gäldas efter ty i 21 kap. rättegångsbalken

är stadgat.

Utskottets förslag.

28 §.

Vad i 67 § av lagen om expropriation

är stadgat skall icke äga

tillämpning, därest på grund av

21 § i detta kapitel ansökan om

stämning gjorts av markens ägare

och lösen ej kommer till stånd.

30 §.

Vad i 29 § av förordningen

angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov är stadgat

om rätt att återlösa avträdd

jord eller lägenhet skall icke äga

tillämpning i fråga om mark, som

i detta kapitel avses.

29 §.

I fråga om mark, som i detta

kapitel avses, skola stadgandena i

68—70 §§ av lagen om expropriation

icke äga tillämpning.

Varder vid genomförandet av fastställd stadsplan allmän väg, gata,

torg eller annan allmän plats helt eller delvis igenlagd, eller varder gata,

torg eller annan allmän plats till sitt höjdläge ändrad, och uppstår därigenom

skada för ägare av invid liggande mark eller för den, som har

nyttjanderätt till marken eller byggnad därå, eller för innehavare av servitut,

som å marken vilar, den skada vare staden pliktig att ersätta.

32 §.

Tvist, huruvida skadestånd, varom

i 31 § sägs, bör utgå, prövas avrätten.

Är genom laga kraft ägande dom

eller parternas åsämjande avgjort,

att skadestånd skall utgå, och kunna

31 §.

Tvist, huruvida skadestånd, varom

i 30 § sägs, bör utgå, prövas

av rätten.

Är genom laga kraft ägande dom

eller parternas åsämjande avgjort,

att skadestånd skall utgå, och kunna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

parterna ej enas om skadeståndets

belopp, skall frågan härom avgöras

av särskild nämnd, tillsatt i den ordning,

förordningen angående jords

eller lägenhets avstående för allmänt

behov föreskriver. Ansökan om

nämnds tillsättande i sådant fall må

göras såväl av ersättningstaganden

som av staden. Nämnden uppskatta

skadan till högsta skäliga belopp,

dock att beloppet ej må sättas lägre

än staden medgivit eller höjas utöver

vad ersättningstaganden yrkat. Skadestånd

skall utgivas inom tre månader

efter det beloppet blivit bestämt.

Gottgörelse till nämnden och

annan kostnad gäldas av staden, då

skadeståndet varder satt till högre

belopp än staden medgivit, men eljest

av ersättningstaganden.

Utskottets förslag.

parterna ej enas om skadeståndets

belopp, skall frågan härom avgöras

av nämnd, tillsatt i den ordning,

lagen om expropriation föreskriver.

Ansökan om stämning i sådant fall

må göras såväl av ersättningstaganden

som av staden. Skadeståndet

må ej sättas lägre än staden medgivit

eller höjas utöver vad ersättningstaganden

yrkat. Skadestånd

skall utgivas inom tre månader efter

det beloppet blivit bestämt. Gottgörelse

till nämnden och annan kostnad

gäldas av staden, då skadeståndet

varder satt till högre belopp än

staden medgivit, men eljest av ersättningstaganden.

Om anstånd med genomförande av stadsplan och tomtindelning.

33 §. 32 §.

Kan det befaras, att omedelbart genomförande av stadsplan i dess

helhet skulle för stad medföra alltför betungande utgifter, må staden med

avseende å visst område hos Konungen söka anstånd med planens genomförande.

Konungens befallningshavande må, när skäl därtill äro, på framställning

av stad medgiva anstånd med genomförande av tomtindelning inom

visst kvarter eller del därav. Är anstånd med stadsplans eller tomtindelnings

genomförande beviljat, skall stadsplanen eller tomtindelningen, i

fråga om rätt att verkställa nybyggnad samt rätt eller plikt att lösa mark,

vara utan verkan under den tid, för vilken anståndet beviljats; dock att

mark, som enligt stadsplan ingår i gata, torg eller annan allmän plats,

skall, enligt 14 § första stycket, till staden avstås, när staden det begär.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sammansatta stats■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Ma.j:ts förslag.

34 §.

Med avseende å område, för

vilket anstånd, som i 33 § sägs, ej

gäller, äger Konungen, på framställning

av stad, förordna, att med stadens

skyldighet att enligt 14 § lösa

gatumark, som är bebyggd, och enligt

18 § lösa bebyggd tomtdel skall

under viss tid anstå.

Utskottets förslag.

£> Q tf

''JO §.

Med avseende å område, för vilket

anstånd, som i 32 § sägs, ej

gäller, äger Konungen, på framställning

av stad, förordna, att med stadens

skyldighet att enligt 14 § lösa

gatumark, som är bebyggd, och enligt

18 § lösa bebyggd tomtdel skall

under viss tid anstå.

Om gatas upplåtande och underhäll.

35 §. 34 §.

)

Ny gata skall i behörigt skick upplåtas för allmänt begagnande i den

mån bebyggandet kvarter efter kvarter fortskrider från förut upplåten

gata, med iakttagande att varje särskild gatudel skall upplåtas, då tomter

med en sammanlagd längd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de

vid gatudelen befintliga tomtlinjer blivit bebyggda. Konungens befallningshavande

må, när synnerliga skäl därtill äro, på framställning av stad för

viss tid medgiva uppskov med upplåtande av sådan del av gata, därå

byggnad finnes uppförd.

Vad nu är sagt skall med avseende å torg och annan dylik allmän

plats tillämpas så, att marken till en bredd av aderton meter från tomtlinjerna

betraktas såsom gata. Platsen skall i sin helhet upplåtas, då

tomter med en sammanlagd längd utmed densamma av minst två tredjedelar

av de därvid befintliga tomtlinjer blivit bebyggda.

Då redan befintlig gata skall utvidgas, skall ny gatudel upplåtas för

allmänt begagnande i den mån tomt invid den nya gatudelen blivit bebyggd.

36 §. 35 §.

För gatas upplåtande till all- För gatans upplåtande till allmänt

begagnande å tid, som i 35 § mänt begagnande å tid, som i 34 §

sägs, vare staden ansvarig. Genom sägs, vare staden ansvarig. Genom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

detta stadgande göres ej rubbning i

vad för stad må vara gällande i avseende

å tomtägares skyldighet att

bekosta gatas anläggande; och skall,

där på grund av vad nu föreskrivits

stad utfört gatuanläggning, som eljest

ålegat tomtägare att ombesörja,

tomtägare till staden återgälda kostnaden

för anläggningen.

Angående sättet för ordnande

och anläggning av gata ävensom

skyldigheten att ombesörja och bekosta

gatas underhåll gälle vad för

varje stad är föreskrivet. Underhållet

av allmän väg, som ingått i

gatumark, skall i den mån, som för

gatas upplåtande för allmänt begagnande

är stadgat, övertagas av den,

som, enligt vad föreskrivet är, har

att underhålla galan.

Vad nu är sagt skall ock äga

tillämpning beträffande torg eller annan

dylik allmän plats.

Utskottets förslag.

detta stadgande göres ej rubbning i

vad för stad må vara gällande i avseende

å tomtägares skyldighet att

bekosta gatas anläggande; och skall,

där på grund av vad nu föreskrivits

stad utfört gatuanläggning, som eljest

ålegat tomtägare att ombesörja,

tomtägare till staden återgälda kostnaden

för anläggningen.

Angående sättet för ordnande

och anläggning av gata ävensom

skyldigheten att ombesörja och bekosta

gatas underhåll gälle vad för

varje stad är föreskrivet. Underhållet

av allmän väg, som ingått i

gatumark, skall i den mån, som för

gatas upplåtande för allmänt begagnande

är stadgat, övertagas av den,

som, enligt vad föreskrivet är, har

att underhålla gatan.

Vad nu är sagt skall ock äga

tillämpning beträffande torg eller annan

dylik allmän plats.

Om tomtägares skyldighet att ersätta värdet av gatumark.

37 §. 36 §.

Ägare av tomt vid gata, som efter den 1 januari 1908 upplåtes för

allmänt begagnande, vare skyldig ersätta staden värdet av gatumarken

utmed tomten intill gatans mitt, dock ej till större bredd än nio meter.

Har tomtägare utan lösen överlåtit gatumark till staden, vare han från

skyldighet att ersätta den mark fri. Ingår allmän väg i gatumarken, skall

tomtägare utgiva gottgörelse för hälften av den för gatans utläggning därutöver

erforderliga mark till en bredd av högst nio meter.

Är tomt belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldigheten tillika

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj-.ts Jörslag. Utskottets förslag.

den del av galakorset, som inneslutes av den nyss angivna gatumarkens

utdragna gränslinjer.

Vad i denna § är sagt skall med avseende å torg eller annan dylik

allmän plats tillämpas så, att marken till eu bredd av aderton meter från

tomtlinjen betraktas såsom gata.

38 §.

Ersättning, som tomtägare enligt

37 § har att utgiva, skall, där

ej parterna kunna enas om dess belopp,

bestämmas av särskild nämnd,

som på enderas ansökan tillsättes i

den ordning, förordningen angående

jords eller lägenhets avstående för

allmänt behov föreskriver. Nämnden

har att efter de för uppskattning av

gatumark, som till staden avstås,

stadgade grunder uppskatta värdet

av själva marken vid tiden för ersättningens

utgivande utan hänsyn

till kostnad, som staden må hava

vidkänts för markens planerande och

ordnande. Uppstår tvist om vidden

av den gatumark, tomtägaren har att

ersätta, skall särskilt värde sättas å

den mark, tvisten gäller. Gottgörelse

till nämnden och annan kostnad gäldas

utav staden, då ersättningen

varder satt till lägre belopp, än staden

fordrat, men eljest av tomtägaren.

39 §.

o/

Ersättning, som tomtägare enligt

36 § har att utgiva, skall, där ej

parterna kunna enas om dess belopp,

bestämmas av nämnd, som på

enderas ansökan tillsättes i den ordning,

lagen om expropriation föreskriver.

Nämnden har att efter de

för uppskattning av gatumark, som

till staden avstås, stadgade grunder

uppskatta värdet av själva marken

vid tiden för ersättningens utgivande

utan hänsyn till kostnad, som staden

må hava vidkänts för markens

planerande och ordnande. Uppstår

tvist om vidden av den gatumark,

tomtägaren har att ersätta, skall särskilt

värde sättas å den mark, tvisten

gäller. Gottgörelse till nämnden

och annan kostnad gäldas utav staden,

då ersättningen varder satt till

lägre belopp, än staden fordrat, men

eljest av tomtägaren.

38 §.

Ersättning för gatumark skall av tomtägare utgivas, då efter stadsplans

fastställande nybyggnad blivit å tomten uppförd, dock ej innan gatan

upplåtits för allmänt begagnande.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

Har tomt utfartsväg åt en för allmänt begagnande upplåten gata, vare

tomtägaren ej skyldig utgiva ersättning för mark till annan gata, som

utmed tomten upplåtes, förrän nybyggnad å tomten varder verkställd invid

den nya gatan.

Nybyggnad, som i denna § avses, må ej företagas, innan tomtägaren

hos byggnadsnämnden för ersättningens utgivande ställt säkerhet,

som av nämnden godkännes. Från

sagt, vare kronan fri.

40 §.

Skall gata vidgas, och medför

vidgningen, efter ty därom är av

Konungen stadgat, rätt att vid gatan

uppföra högre byggnad än förut tilllåtits,

vare den, som äger tomt vid

någondera sidan av gatan, skyldig

ersätta staden en fjärdedel av värdet

å den mark, som fordras för gatans

vidgning intill aderton meter

framför hans tomt.

I fråga om ersättningsbeloppets

fastställande skola de i 37 och 38 §§

meddelade bestämmelser äga motsvarande

tillämpning. Beloppet skall

utgivas, då, efter det beslut om vidgningen

fastställts, byggnad, som här

är sagd, blivit uppförd, dock ej innan

gatan framför tomten blivit vidgad;

och må sådan byggnad ej uppföras,

innan tomtägaren hos byggnadsnämnden

ställt säkerhet, som

av nämnden godkännes. Kronan vare

från ställande av säkerhet fri.

ställande av säkerhet, varom nu är

Skall gata vidgas, och medför

vidgningen, efter ty därom är av

Konungen stadgat, rätt att vid gatan

uppföra högre byggnad än förut tilllåtits,

vare den, som äger tomt vid

någondera sidan av gatan, skyldig

ersätta staden en fjärdedel av värdet

å den mark, som fordras för gatans

vidgning intill aderton meter framför

hans tomt.

I fråga om ersättningsbeloppets

fastställande skola de i 36 och 37

§§ meddelade bestämmelser äga motsvarande

tillämpning. Beloppet skall

utgivas, då, efter det beslut om vidgningen

fastställts, byggnad, som här

är sagd, blivit uppförd, dock ej innan

gatan framför tomten blivit vidgad;

och må sådan byggnad ej uppföras,

innan tomtägaren hos byggnadsnämnden

ställt säkerhet, som av

nämnden godkännes. Kronan vare

från ställande av säkerhet fri.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlutande Nr 1.

Kung]. Maj:ts förslag. Uskottets förslag.

Om viss besittningsrätt.

41 §.

Vad bär förut är sagt om ägare

av mark eller tomt skall ock gälla

om den, som innehar tomt eller annan

mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra

till fast egendom.

40 §■

Vad i detta kapitel sägs om

ägare av mark eller tomt skall ock

gälla om den, som innehar tomt

eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att

hänföra till fast egendom.

Föreskrifter angående vissa områden å landet.

42 §. 41 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall äga motsvarande tillämpning

för köping så ock för annan ort, för vilken på grund av förordnande,

som meddelats enligt före den 1 januari 1908 gällande föreskrifter,

byggnadsstadgan för rikets städer gäller.

Konungen må ock förordna, att detta kapitel skall äga motsvarande

tillämpning för hamnplats, fiskläge eller annan ort med större sammanträngd

befolkning; och medföre sådant förordnande enahanda verkan, som

enligt före den 1 januari 1908 gällande lag följt utav förordnande om tillämpning

av byggnadsstadgan för rikets städer. Konungens befallningshavande

åligger att, när omständigheterna sådant förordnande påkalla, efter kommunalstämmas

och ortsinvånarnas hörande, med anmälan därom till

Konungen inkomma.

Då förordnande, varom nu är sagt, meddelas för någon ort, äger

Konungen förklara, att med avseende å viss bebyggd del av dess område

skall gälla vad i 2 § sägs angående stadsplan, som av ålder består. Inom

det område i övrigt, för vilket sådant förordnande gäller, må icke, förrän

stadsplan blivit fastställd, nybyggnad äga rum, med mindre Konungens

befallningshavande för särskilt fall därtill giver lov. Är stadsplan icke

fastställd för ort, som i första stycket sägs, vare i fråga om sådant förklarande

och om förbud mot nybyggnad lag samma.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

43 §.

Är större byggnadsverksamhet

att förvänta inom område å landet,

å vilket 42 § icke äger tillämpning,

äger Konungen förordna, att stadsplan

för området skall upprättas; och

må inom område, för vilket sådant

förordnande gäller, nybyggnad icke,

förrän stadsplan blivit fastställd, äga

rum, med mindre Konungens befallningshavande

för särskilt fall därtill

giver lov.

Framställning om förordnande,

som nyss är nämnt, så ock om fastställande

av stadsplan samt, där sådant

för området i dess helhet eller

viss del därav finnes lämpligt, jämväl

av särskilda bestämmelser i avseende

å sättet för byggnadskvarterens

användande må göras av Konungens

befallningshavande eller av områdets

ägare. Ej må sådan fastställelse meddelas

utan att områdets ägare blivit

hörd.

Sedan stadsplan blivit fastställd,

må nybyggnad ej ske å mark, som

enligt planen skall ingå i gata, torg

eller annan allmän plats. Varder

sedermera förordnande, som i 42 §

sägs, för området meddelat, skall

stadsplanen jämväl i övrigt vinna

omedelbar tillämpning inom området.

44 §.

Är stadsplan fastställd för område,

som i 43 § avses, äger Ko
-

42 §.

Är större byggnadsverksamhet att

förvänta inom område å landet, å

vilket 41 § icke äger tillämpning,

äger Konungen förordna, att stadsplan

för området skall upprättas; och

må inom område, för vilket sådant

förordnande gäller, nybyggnad icke,

förrän stadsplan blivit fastställd, äga

rum, med mindre Konungens befallningshavande

för särskilt fall därtill

giver lov.

Framställning om förordnande,

som nyss är nämnt, så ock om fastställande

av stadsplan samt, där sådan

för området i dess helhet eller

viss del därav finnes lämpligt, jämväl

av särskilda bestämmelser i avseende

å sättet för byggnadskvarterens

användande må göras av Konungens

befallningshavande eller av områdets

ägare. Ej må sådan fastställelse meddelas

utan att områdets ägare blivit

hörd.

Sedan stadsplan blivit fastställd,

må nybyggnad ej ske å mark, som

enligt planen skall ingå i gata, torg

eller annan allmän plats. Varder

sedermera förordnande, som i 41 §

sägs, för området meddelat, skall

stadsplanen jämväl i övrigt vinna

omedelbar tillämpning inom området.

43 §.

Är stadsplan fastställd för område,

som i 42 § avses, äger Ko
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:s förslag.

nungens befallningshavande på framställning

av områdets ägare fastställa

tomtindelning för området eller viss

del därav. Tomtindelning, enligt vilken

särskilda delar av tomt skulle

förbliva i olika ägares hand, må ej

fastställas.

Fastställd tomtindelning må ej

ändras i andra fall, än då enligt fastställd

ändring i stadsplanen mark

skall läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller ock ägare

till de tomter, som av ändringen beröras,

därom äro ense. Sedan tomtindelning

blivit fastställd, må ej nybyggnad

ske utöver gällande tomtgräns.

Utskottets förslag.

nungens befallningshavande på framställning

av områdets ägare fastställa

tomtindelning för området eller viss

del därav. Tomtindelning, enligt vilken

särskilda delar av tomt skulle

förbliva i olika ägares hand, må ej

fastställas.

Fastställd tomtindelning må ej

ändras i andra fall, än då enligt

fastställd ändring i stadsplanen mark

skall läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller ock ägare till

de tomter, som av ändringen beröras,

därom äro ense. Sedan tomtindelning

blivit fastställd, må ej nybyggnad

ske utöver gällande tomtgräns.

Allmänna bestämmelser.

45 §.

Företages nybyggnad i strid mot

vad i 7, 8, 9, 42, 43 eller 44 § är

stadgat, äge överexekutor till rättelse

i vad olagligen skett meddela

handräckning; och gälle därom enahanda

bestämmelser, som för det i

191 § utsökningslagen avsedda fall

äro stadgade.

Ansökan om handräckning, varom

nu är sagt, må göras av allmän

åklagare eller byggnadsnämnd, där

sådan finnes. Är ansökan gjord av

allmän åklagare, och äskar utmätningsmannen,

att kostnad för förrättningen

skall förskjutas, må det ske

av allmänna medel.

Företages nybyggnad i strid mot

vad i 7, 8, 9, 41, 42 eller 43 § är

stadgat, äge överexekutor till rättelse

i vad olagligen skett meddela handräckning;

och gälle därom enahanda

bestämmelser, som för det i 191

§ utsökningslagen avsedda fall äro

stadgade.

Ansökan om handräckning, varom

nu är sagt, må göras av allmän

åklagare eller byggnadsnämnd, där

sådan finnes. Är ansökan gjord av

allmän åklagare, och äskar utmätningsmannen,

att kostnad för förrättningen

skall förskjutas, må det

ske av allmänna medel.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

46 §. 45 §.

Vad i detta kapitel är sagt om nybyggnad skall ock gälla om sådan

förändring av befintlig byggnad, vilken, efter ty därom är av Konungen

stadgat, är att till nybyggnad hänföra.

47 §. 46 §.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om stadsplans

och tomtindelnings uppgörande, om byggnadsnämnds sammansättning

och åligganden samt om bebyggande av stad, köping och annat område,

som i detta kapitel avses, meddelar Konungen.

På framställning av stad, köping och annat samhälle, som i detta

kapitel avses, må Konungen förordna, att särskilda föreskrifter skola tilllämpas

med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande inom sådan del

av samhällets område, som ej finnes upptagen i gällande stadsplan.

2 KAP.

Om tomtmätning.

1 §•

Mätning av tomt i stad skall äga rum, då tomtens ägare därom

skriftligen gör ansökning hos byggnadsnämnden eller byggnadsnämnden,

utan att sådan ansökning skett, finner mätningen nödig.

2 §•

Tomtmätning skall verkställas

av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av

till sådan befattning behörig person,

som på förslag av byggnadsnämnden

förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare i sta
-

2 §•

Tomtmätning skall verkställas av

i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av

till sådan befattning behörig person,

som på förslag av byggnadsnämnden

förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare i staden

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

47

den tjänstgöra såsom förrättningsman

för tomtmätning. Finnes uppdraget

icke kunna anförtros föreslagen person,

lörordne Konungens befallningshavande

som skäligt prövas.

Behörighet till befattning såsom

mätningsman i stad tillkommer den,

som avlagt lantmäteriexamen, så ock

den, som avlagt fullständig examen

från tekniska högskolans fackskola

för väg- och vattenbyggnad eller från

motsvarande avdelning vid Chalmers

tekniska institut samt dessutom styrkt

sig äga praktisk duglighet i ägomätning.

Med Konungens medgivande må

person, som ej avlagt examen, som

nyss sagts, innehava befattning såsom

mätningsman i stad.

Utskottets förslag.

tjänstgöra såsom Iorrättningsman för

tomtmätning. Finnes uppdraget icke

kunna anförtros föreslagen person,

förordne Konungens befallningshavande

som skäligt prövas.

Behörighet till befattning såsom

mätningsman i stad tillkommer den,

som avlagt lantmäteriexamen, så ock

den, som avlagt fullständig examen

från tekniska högskolans fackskola

för väg- och vattenbyggnad eller från

motsvarande avdelning vid Chalmers

tekniska institut samt dessutom styrkt

sig äga praktisk duglighet i ägomätning.

Konungen nul på därom gjord

ansökning medgiva person, som ej

avlagt examen, som nyss sagts, behörighet

såsom mätningsman i stad.

3

Sedan förrättningsmannen från byggnadsnämnden erhållit meddelande

att tomt skall mätas, har han att skyndsamt företaga förrättningen och,

så vitt ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

4 §.

För förrättningsman för tomtmätning gälle de jäv, som i fråga om

laga skifte av jord å landet finnas stadgade för lantmätare.

Är förrättningsman av jäv hindrad verkställa tomtmätning, göre ofördröjligen

anmälan därom hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter

ty i 2 § sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

5 §. 5 §.

Förrättningsmannen åligger, att Förrättningsmannen åligger, att

om förrättningen och tiden därför om förrättningen och tiden därför

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

minst åtta dagar förut bevisligen

underrätta ägare av såväl den tomt,

som skall mätas, som angränsande

mark. Kan ägare eller dess ombud

ej med kallelse träffas, har förrättningsmannen

att ombesörja kallelses

införande i allmänna tidningarna

samt i tidning inom orten minst fjorton

dagar före förrättningen. Sedan

förrättningen sålunda blivit kungjord,

må densamma icke uppehållas av

sakägares utevaro.

I kallelse till förrättning, varom

nu är fråga, skall sakägare anmanas

att vid sammanträdet förete sina åtkomsthandlingar

jämte de kartor och

handlingar, som i övrigt må vara

att tillgå och kunna lända till upplysning

i ärendet, ävensom att, där

så erfordras, själv eller genom ombud

på marken utvisa gräns för tomten.

Där fastighetsregister är för staden

upplagt, skall förrättningsmannen

före förrättningens företagande angående

tomten anskaffa utdrag av tomtboken

eller tomtbildningslängden.

Utskottets förslag.

minst åtta dagar förut bevisligen

underrätta ägare av såväl den tomt,

som skall mätas, som angränsande

mark. Kan ägare eller dess ombud

ej med kallelse träffas, har förrättningsmannen

att ombesörja kallelses

införande i den eller de ortstidningar,

vari kommunala meddelanden

för staden intagas, minst

åtta dagar före förrättningen. Sedan

förrättningen sålunda blivit kungjord,

må densamma icke uppehållas

av sakägares utevaro.

I kallelse till förrättning, varom

nu är fråga, skall sakägare anmanas

att vid sammanträdet förete sina åtkomsthandlingar

jämte de kartor och

handlingar, som i övrigt må vara

att tillgå och kunna lända till upplysning

i ärendet, ävensom att, där

så erfordras, själv eller genom ombud

på marken utvisa gräns för tomten.

Där fastighetsregister är för staden

upplagt, skall förrättningsmannen

före förrättningens företagande angående

tomten anskaffa utdrag av tomtboken

eller tomtbildningslängden.

6 §■

Förrättningsmannen äge utan särskilt lov erhålla tillträde till tomter

och byggnader samt övergå ägor i vad det befinnes erforderligt för förrättningen.

Det åligger förrättningsmannen att tillse det skada å egendom

så vitt möjligt undvikes.

Där under förrättningen särskilda signaler eller märken prövas nödiga

för mätning eller gränsbestämning, äge förrättningsmannen anbringa

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kung1 Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

sådana; inhämte dock därtill polismyndighetens tillstånd, så vilt anledning

förekommer att dylika signaler eller märken kunna valla hinder eller

olägenhet för samfärdseln.

7 §•

Förrättningsmannen skall föra protokoll över allt som förekommer

under förrättningen. Protokollet skall innehålla uppgift om tiden, då förrättningen

blivit verkställd, anledningen till densamma, tomtägarens och

övriga°sakägares namn, huru kallelse till förrättningen ägt rum och vilka

av sakägarna tillstädeskommit ävensom om tomtens läge, storlek och beskaffenhet

samt egenskap av fri eller ofri.

Där tomten bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, skall i protokollet antecknas storleken av vart

och ett av de områden, av vilka tomten bildats. I protokollet skola noga

anmärkas alla företedda åtkomsthandlingar jämte de kartor och handlingar,

som i övrigt tjäna till upplysning i ärendet.

I protokollet skall vidare antecknas, huruvida närvarande sakägare

förklara tomtens gränser ostridiga eller, om så ej sker, vilka anmärkningar

framställas mot desamma, så ock huruvida gränserna hävdas i

överensstämmelse med senast upprättade tomtkarta eller, om skiljaktighet

i sådant hänseende föreligger, omfattningen härav.

Utdrag av tomtbok eller tomtbildningslängd, som efter ty i 5 § sägs

anskaffats, skall biläggas protokollet.

8 §•

Vid tomtmätningen skall över tomten upprättas karta i skala ej

understigande 1 : 400. Kartan skall utvisa ej blott själva tomien med

dess gränser, utan ock tomtens läge i förhållande till gata, toig eller

annan allmän plats och angränsande tomter.

Å kartan skall tecknas beskrivning, som i varje fall skall innehålla

uppgift om gränsmärkenas beskaffenhet samt om tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor.

9 §•

Tomtgräns skall på tydligt och varaktigt sätt utmärkas a maiken, dock

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

r,° Sammansatt a stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

att vad nu sagts icke skall äga tillämpning, där gräns är på ett tydligt och

varaktigt sätt utmärkt, såsom genom byggnadslinje, stängsel eller dylikt, ej

heller där tomtgräns är överbyggd eller av annan anledning icke åtkomlig.

10 §.

Sedan förrättning smannen avslutat

förrättningen med tillkännagivande

för sakägarna att den, som

är missnöjd med förrättningen, äger

att inom åtta dagar till byggnadsnämnden

ingiva påminnelser i ärendet,

skall förrättning smannen underställa

ärendet byggnadsnämndens

prövning samt för sådant ändamål

ofördröjligen till nämnden överlämna

den vid förrättningen upprättade

konceptkartan jämte protokollet.

Varda påminnelser ingivna,

eller finner byggnadsnämnden ytterligare

utredning vara för ärendets

avgörande nödig, kalle nämnden, på

sätt i 5 § sägs, vederbörande sakägare

till inställelse inför nämnden.

Anser sig byggnadsnämnden icke

kunna fastställa förrättningen, må

nämnden icke avgöra ärendet, innan,

på sätt nyss är sagt, vederbörande

sakägare lämnats tillfälle att inför

nämnden yttra sig i ärendet.

Mot beslut av nämnden, varigenom

gränser för tomten blivit bestämda,

äger den, som är missnöjd

med beslutet, att vid talans förlust

inom trettio dagar från beslutets

avkunnande instämma klander till

vederbörlig domstol; och åligge det

10 §.

Sedan förrättning smannen avgivit

utlåtande angående tomtgränsernas

rätta sträckning, förklare

för rättning smannen å sammanträde

med sakägarna förrättningen i vad

den avser gränsbestämning avslutad;

meddele ock, att den, som är

missnöjd med utlåtandet, kar att

vid talans förlust inom trettio dagar

därefter instämma klander till

vederbörlig domstol.

Inom fjorton dagar efter förrättningens

avslutande skall protokoll

över densamma jämte karta utlämnas

till sakägare, som därom vid

förrättningen framställt begäran.

Sedan utlåtandet vunnit laga

kraft, eller, där klander blivit instämt,

tvisten blivit slutligen avgjord,

teckne förrättning smannen

På framställning av sakägare bevis

kärom å karta, som till denne

utlämnats; skolande därförinnan,

därest de av förrättning smannen bestämda

gränserna blivit ändrade,

genom dennes försorg kartan bringas

till överensstämmelse med de slutligen

bestämda gränslinjerna.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stals och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 51

Kung!. Maj ds förslag. Utskottets förslag,

byggnadsnämnden att i sammanhang

med beslutets avkunnande härom

■meddela sakägarna underrättelse.

Sedan byggnadsnämndens beslut

vunnit laga kraft, eller, där

klander blivit instämt, tvisten blivit

slutligen avgjord, teckne nämnden

bevis härom ä kartan; skolande

därförinnan, därest de av förrättning

smannen bestämda gränserna

blivit ändrade, genom nämndens försorg

kartan bringas till överensstämmelse

med de slutligen bestämda

gränslinjerna.

11 §.

Kostnad för tomtmätning skall gäldas av tomtägaren.

12 §.

Vad i detta kapitel sägs om

ägare av mark eller tomt skall ock

gälla om den, som innehar tomt

eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att

hänföra till fast egendom.

12 §. 13 §.

Vad detta kapitel innehåller om bestämmande av tomtgräns i sammanhang

med tomtmätning skall även gälla, då fråga om bestämmande av

sådan gräns eljest förekommer.

13 §. 14 §■

Konceptakt rörande ärende, som i detta kapitel avses, skall förvaras

under byggnadsnämndens vård.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj ds förslag.

14 §.

Vad i detta kapitel föreskrives

för stad skall ock gälla för samhälle

å landet, varest finnes tomtindelning

såsom i stad.

Utskottets förslag.

45 §.

Vad i detta kapitel föreskrives

för stad skall ock gälla för samhälle å

landet, varest finnes tomtindelning

såsom i stad.

I fråga om tomtmätning inom

område, som avses i 1 köp. 42

och 43 §§, förordne Konungens

befallning simmande på ansökan av

tomtens ägare förrättning sman, och

skall konceptakten rörande förrättningen

redovisas till lantm äter ikontoret

i länet. Beträffande sådan förrättning

i övrigt skola föreskrifterna

i detta kapitel i tillämpliga delar

gälla.

3 KAP.

Om förändring av tornts område, så ock om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

1 §■

Vill i stad någon till en tomt

sammanlägga flera tomter eller flera

områden, som förut ej ingå i tomtindelning,

eller från tomt avstycka

viss del att med annat område sammanläggas

till en tomt, eller med

tomt sammanlägga område, som förut

ej ingår i tomtindelning, eller tomtdel,

som förvärvats i den ordning

gällande författning om jords eller

lägenhets avstående för allmänt behov

föreskriver, söke rättens medgivande

till den åtgärd.

1 §•

Vill i stad någon till en tomt

sammanlägga flera tomter eller flera

områden, som förut ej ingå i tomtindelning,

eller från tomt avstycka

viss del att med annat område sammanläggas

till en tomt, eller med

tomt sammanlägga område, som förut

ej ingår i tomtindelning, eller tomtdel,

som förvärvats i den ordning

lagen om expropriation föreskriver,

söke rättens medgivande till den åtgärd.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

2 §.

Utskottets förslag.

Visar ej den, som söker medgivande, varom i .1 § sägs, alt genom

laga kraft ägande beslut förordnande meddelats om den tomtbildning,

varom fråga är, varde ansökningen avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet linnes antecknat, att

klander0 blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten

därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut

meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad.

3 §■

Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,

att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där liera av

tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande

jämväl i en var av de andra, dock vare den omständigheten att i en

av tomterna tillika må finnas inteckning med sämre rätt ej hinder mot

sammanläggningen, så framt innehavare av sådan inteckning medgivit

sammanläggningen; skolande vad nu sagts om inteckning tillämpas jämväl

beträffande fordran eller annan rättighet, som avses i 11 kap. 2 §

jordabalken.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende å

sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

4 §. i §•

Medgivande att med tomt sammanlägga

område, som förut ej ingår

i tomtindelning, må ej av rätten

lämnas, utan alt sökanden vunnit

lagfart å såväl tomten som det

område, vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda

område är besvärat av beviljad eller

sökt inteckning eller kan jämlikt 11

kap. 2 § jordabalken i sökandens

Medgivande att med tomt sammanlägga

område, som förut ej ingår

i tomtindelning, må ej av rätten

lämnas, utan att sökanden vunnit

lagfart å såväl tomten som det område,

vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda område

är besvärat av beviljad eller

sökt inteckning eller kan jämlikt 11

kap. 2 § jordabalken i sökandens

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungi. Maj.ts förslag.

hand häfta för fordran eller annan

rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande

tillämpning, där någon vill med

tomt sammanlägga tomtdel, som förvärvats

i den ordning gällande författning

om jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov föreskriver.

Utskottets förslag.

hand häfta för fordran eller annan

rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande

tillämpning, där någon vill med tomt

sammanlägga tomtdel, som förvärvats

i den ordning lagen om expropriation

föreskriver.

5 §•

Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del

att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre

han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall

förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att

med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande

därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt

ägaren av det område, varmed tomtdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart

å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om

lagfart å tomtdelen gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på

styckningsfrågans avgörande.

Är tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad

eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det

förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga är, inteckningshavaren

med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten

samtyckt till avstyckningen; har samtycke givits, skrive rätten bevis därom

å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej rätten medgiver

avstyckningen.

Där sådant fall är för handen, att enligt 11 kap. 2 § jordabalken

tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må

ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom

vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.

6 §•

Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag

ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 3, 4 och 5 §§ avses,

lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes.’

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr /. f>f>

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

7 §•

Bifalles ansökning om sammanläggning av flera fomfer och är i en

eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de

andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.

Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning iir beviljad, annat område,

vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område

sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall

den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den

nya tomten.

Bestämmelserna i första stycket första och andra punkterna skola äga

motsvarande tillämpning, där tomt eller annat område, som ingår i sammanläggning,

varom här är fråga, häftar för tionde, ränta eller annan sådan

avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta.

Vad i denna § är stadgat för det fall, att tomt sammanlägges med

annat område, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som förut

ej ingår i tom findelning, med del av tomt sammanlägges till en tomt, så

ock där särskilda områden, som förut ej ingå i tomtindelning, sammanläggas

till en tomt.

8 §•

Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas och med annat

område sammanlägges till en tomt, skall den inteckning ej vidare häfta

vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då avstyckning

kommer till stånd är beroende på prövning, skall, så vilt den avser det

avstyckade området, anses förfallen. Är fråga om inteckning för fordran,

skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.

9 §■

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i

7 eller 8 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari

den beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sammansatta stats- och lugn (skot tets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Ma):ts förslag. Utskottets förslag.

inteckning anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i

inteckningsprotokollet.

Beslut, varigenom ansökning, som i detta kapitel avses, blivit bifallen,

skall av rätten kungöras byggnadsnämnden ävensom, där fastighetsregister

blivit för staden upplagt, den som för samma register.

10 §.

Vad i detta kapitel sägs om

ägare av mark eller tomt skall ock

gälla om den, som innehar tomt

eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att

hänföra till fast egendom.

10 §. 11 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall även gälla för ort å

landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

4 KAP.

Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.

1 §•

Områden i stad, som ej ingå

i tomtindelning och av vilka vart

och ett i fastighetsregistret upptagits

såsom särskild fastighet, må,

därest de kommit i en ägares hand,

efter ty här nedan sägs sammanläggas

till en fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna

i detta kapitel vare dock

icke tillåten, om fastigheterna icke

1 §•

Stadsägor, vilka var för sig bestå

av ett eller flera områden, må,

där de äro i en ägares hand, efter

ty här nedan sägs sammanläggas

till en fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna

i detta kapitel vare dock

icke tillåten, om fastigheterna icke

innehavas med samma rätt eller om

de höra till skilda församlingar; ej

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 57

Kungl. Maj:ts förslag.

innehavas med samma rätt eller om

de höra till skilda församlingar; ej

heller där till den nybildade fastigheten

skulle höra större antal områden

än som hör till någon av de

fastigheter, om vilkas sammanläggning

är fråga.

Utskottets förslag.

heller där till den nybildade fastigheten

skulle höra större antal områden

än som hör till någon av de

fastigheter, om vilkas sammanläggning

är fråga.

2 §•

Medgivande till sammanläggning, som i 1 § sägs, sökes hos rätten;

och ingive sökanden därvid utdrag av fastighetsregistret, upptagande de

fastigheter, varom fråga är.

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 3 och 6 §§ i fråga

om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 7 § om verkan

av sådan sammanläggning och i 9 § om anteckning i lagfarts- eller

inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda § avses, och om underrättelse

till den, som för fastighetsregistret, skola äga motsvarande tillämpning

beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

3 §•

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld från

till skatte försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma

ränta, lån, förskott eller avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, må sammanläggning

ej äga rum, så framt ej den, som på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i någon av sistnämnda fastigheter

äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

♦

4 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten

vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

Bihang till riksdagens ‘protokoll 1917. 6 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) B

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

5 §■

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall ock gälla för samhälle å

landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

5 KAP.

Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.

1 §•

Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas

till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.

2 §•

Avstyckning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person, som

på förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare förrätta avstyckningar i staden. Finnes uppdraget

ej kunna anförtros föreslagen person, förordne Konungens befallningshavande

som skäligt prövas.

Avstyckning företages efter skriftlig ansökan av fastighetens ägare

hos byggnadsnämnden, som överlämnar densamma till förrättningsmannen.

I fall, då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge

ock han rätt göra framställning, som nu sagts.

Förrättningsmannen har att skyndsamt företaga förrättningen samt,

där så ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

Om tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst åtta

dagar förut underrätta byggnadsnämnden.

Vid förrättningen skola gällande föreskrifter rörande annan lantmäteriförrättning

beträffande jord å landet än laga skifte äga motsvarande

tillämpning, så vitt icke nedan annorlunda stadgas.

Är förrättningsman av jäv hindrad företaga förrättning, anmäle ofördröjligen

förhållandet hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter ty i

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sammansatta stats■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

första stycket sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

3 §•

3 §■

Utan hinder av att kungörande

och kallelse ej verkställts i den i

gällande föreskrifter om laga skifte

av jord ä landet bestämda ordning

må avstyckningsförrättning företagas,

därest ägaren av stamfastigheten och

i fall, då område, som skall avstyckas,

blivit överlåtet till annan,

jämväl denne infinna sig eller av

förrättningsmannen blivit minst åtta

dagar förut bevisligen kallade till förrättningen,

samt fråga ej är om bestämmande

av gräns mot fastighet,

som ej ingår i förrättningen.

Utan hinder av att kungörande

och kallelse ej verkställts i den ordning,

som i 22 och 23 §§ skiftesstadgan

sägs, må avstyckningsförrättning

företagas, därest ägaren av

stamfastigheten och i fall, då område,

som skall avstyckas, blivit överlåtet

till annan, jämväl denne infinna

sig eller av förrättningsmannen

blivit minst åtta dagar förut bevisligen

kallade till förrättningen, samt

fråga ej är om bestämmande av

gräns mot fastighet, som ej ingår i

förrättningen.

4 §.

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, så vitt icke

är fråga " om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

eller ock förrättningsmannen eller sakägare finner

biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

5 §•

Huru gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

skall bestämmas, därom gälle vad föreskrivet är om rågång vid laga skifte

av jord å landet. Sådant bestämmande skall ej äga rum, där det ej påfordras

å någondera sidan eller av förrättningsmannen aktas nödigt.

6 §•

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det

område, som skall avstyckas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen, må

läggas å annan sådan fastighet i den mån sådant är tillåtet vid laga skifte

av jord å landet.

Kan väg för område, som skall avstyckas, ej annorledes lämpligen

beredas, må området, i den mån för nämnda ändamål erfordras, vid avstyckningen

tilläggas rätt till delaktighet i område, som vid mätningsförrättning

avsatts för gemensamt behov.

7 §•

Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta.

8 §•

Avstyckning inom område, för

vilket finnes fastställd stadsplan, må

ej så verkställas, att stadsplanens

genomförande eller kvarterens lämpliga

indelning i tomter därigenom försvåras.

Inom område, för vilket Konungen

jämlikt 1 kap. 47 § andra

stycket eller motsvarande äldre bestämmelse

förordnat, att särskilda

föreskrifter skola tillämpas med avseende

å byggnadsverksamhetens

ordnande, må avstyckning ej så

verkställas, att tillämpningen av sådan

föreskrift motverkas.

8 §•

Avstyckning inom område, för vilket

finnes fastställd stadsplan, må ej

så verkställas, att stadsplanens genom - förande eller kvarterens lämpliga indelning

i tomter därigenom försvåras.

Inom område, för vilket Konungen

jämlikt 1 kap. 46 § andra stycket

eller motsvarande äldre bestämmelse

förordnat, att särskilda föreskrifter

skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, må avstyckning

ej så verkställas, att tilllämpningen

av sådan föreskrift motverkas.

Ej må i något fall avstyckning

så verkställas, att markens ändamålsenliga

bebyggande försvåras.

9 §•

Har överlåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt rum,

bestämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är

föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 61

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Kanna, då fastigheten äges av (lera gemensamt, dessa ej förena sig

om sättet för avstyckningens verkställande, eller finner förrättningsmannen

eller, där han biträdes av gode män, förräflningsmännen vad av fastighetens

ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,

varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.

10 §.

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände

den därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse

i ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån för

en av styckningen berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet

eller med avstyckat område följa rätt till delaktighet i område, som vid

mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas

skriftlig förening, som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode

männen eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrältningsmannen

samt bilägges protokollet.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen

eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att

vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga

kraft ägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes

av gode män, förrätta ingsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara

avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för

avstycknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,

samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen

icke kan äga rum.

11 §.

Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där

ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skall avstyckningskarta

upptaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter

och mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge blir fullt bestämt.

Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning

till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån servi
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj. ts förslag. Utskottets förslag.

tut till förmån för en av avstyckningen berörd fastighet lagts å annan

sådan fastighet eller med avstyckat område följer rätt till delaktighet i

område, som vid mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov. Kan

beskrivningen ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrättningsmannen

att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen blivit verkställd.

12 §.

Förrättningsmannen skall å marken utstaka samt tydligt och varaktigt

utmärka skillnadslinjerna mellan stam fastigheten och det avstyckade

området ävensom upprätta fullständig och noggrann beskrivning över

gränsen och utsatta gränsmärken. Beskrivningen tecknas å kartan eller

införes i särskild handling, allt efter som i varje fall prövas lämpligt.

Har vid förrättningen gräns bestämts på sätt i gällande bestämmelser

om laga skifte av jord å landet sägs, må beskrivningen av sådan gräns

tecknas å kartan, där det finnes lämpligt.

13 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava bestämts,

blivit utstakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande

frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde

med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som utses av sakägarna,

utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar

emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva att förrättningen

är avslutad.

Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, har att inom

tjugu dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller

ock på eget äventyr insända dem dit med posten så tidigt, att de före

sagda tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse

härom av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde,

varvid förrättningen förklaras avslutad.

Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller

icke, att överlämna konceptakten till magistraten.

Vad sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning

gälle ock i fall, då, på sätt i 9 eller 10 § sägs, beslut meddelats att avstyckning

icke kan äga rum; dock att i sådant fall det skall åligga

s. 63 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 63

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

magistraten, där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från

förrättningsmannen.

14 §.

Då tid för klagan över verkställd

avstyckning gått till ända utan

att förrättningen klandrats eller ock

anförda besvär blivit ogillade genom

beslut, som äger laga kraft, har

magistraten att, ifall hinder enligt

detta kapitel ej möter, meddela fastställelse

å avstyckningen ävensom,

såvida framställning därom gjorts,

åsätta det avstyckade området särskilt

namn.

Innan ärendet av magistraten

avgöres, skall inhämtas yttrande från

byggnadsnämnden.

År beslut fattat om antagande

av stadsplan för förut ej planlagt

område eller om framställning hos

Konungen om förordnande jämlikt

1 kap. 47'' § att särskilda föreskrifter

skola tillämpas med avseende å

byggnadsverksamhetens ordnande

inom viss i gällande stadsplan ej

upptagen del av staden, må, innan

Konungen meddelat beslut i ärendet,

fastställelse å avstyckning inom

område eller del av staden, som nu

sagts, ej meddelas, där det icke är

uppenbart att genom avstyckningen

genomförande av den antagna stadsplanen

eller kvarterens lämpliga indelning

i tomter icke försvåras eller

tillämpning av ifrågasatta föreskrifter

icke motverkas.

14 §.

Då tid för klagan över verkställd

avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda

besvär blivit ogillade genom

beslut, som äger laga kraft, har

magistraten att, ifall hinder enligt

detta kapitel ej möter, meddela fastställelse

å avstyckningen ävensom,

såvida framställning därom gjorts,

åsätta det avstyckade området särskilt

namn.

Innan ärendet av magistraten avgöres,

skall, där vid förrättningen

sådant påyrkats eller magistraten

eljest så prövar nödigt, yttrande inhämtas

från byggnadsnämnden.

Genom fastställelse å avstyckningen

tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten

än vad lag och författning eljest

medgiva.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

Visar byggnadsnämnden, att

fråga väckts om stadsplanens utsträckande

över visst område eller

om meddelande för viss del av staden

av sådana särskilda föreskrifter,

som i tredje stycket sägs, skall

vad i sistnämnda stycke föreskrives

äga motsvarande tillämpning, intill

dess beslut i frågan blivit fattat,

dock att i ty fall med fastställelse

å avstyckningen icke må

anstå längre tid än sex månader

från det av styckning shandling ärna

från förrättning smannen inkommit

till magistraten.

Genom fastställelse å avstyckningen

tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten

än vad lag och författning eljest

medgiva.

15 §.

Har avstyckningen vid förrättningens

avslutande blivit av samtliga

sakägare medelst påskrift å protokollet

godkänd, överlämne förrättningsmannen

konceptakten snarast

möjligt till magistraten, som i ty fall

äger att, utan att avvakta besvärstidens

utgång, företaga förrättningen

till fastställelse.

Utskottets förslag.

15 §.

Har avstyckningen vid förrättningens

avslutande blivit av samtliga

sakägare medelst påskrift å protokollet

godkänd, överlämne förrättningsmannen

konceptakten snarast

möjligt till magistraten, som äger att,

utan att avvakta besvärstidens utgång

men med iakttagande av vad

14 § innehåller angående byggnadsnämndens

hörande, företaga förrättningen

till fastställelse.

16 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

tio

Sammansatta stats■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel

lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel

för avlösning av frälseränta, skall i fråga om det avstyckade områdets

ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad

lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Vad ovan sägs beträffande avstyckning från viss fastighet skall i

tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning från mark, som ej ingår i

fastighetsindelning.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning, skall myndighet, som meddelat

beslutet, ofördröjligen därom underrätta den, som för fastighetsregistret,

där sådant finnes för staden upplagt.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning skall förvaras under byggnadsnämndens

vård.

20 §.

Bestämmelserna i detta kapitel skola även gälla för samhälle å landet,

för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

21 §.

Vad enligt detta kapitel ankommer på magistrat skall för Stockholm

fullgöras av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,

ävensom för samhälle på landet, där bestämmelserna i kapitlet äga

tillämpning, av Konungens befallningshavande.

22 §.

Över beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistrat eller

Konungens befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är

bestämd.

Rätt alt överklaga sådant beslut tillkommer ock byggnadsnämnden,

som därav utan dröjsmål skall erhålla del.

6 KAP.

Om laga skifte.

1 §•

I stad må laga skifte äga rum

allenast för utbrytande av kvotdelar

av fastighet eller av område, som

vid mätningsförrättning undantagits

för delägares gemensamma behov

eller lämnats oskiftat, och skola därvid,

där ej annat nedan sägs, gällande

bestämmelser om laga skifte

av jord å landet i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

2 §•

För verkställande av laga skifte

å stadsjord skall i stadens tjänst

anställd mätningsman för ordnas, om

framställning därom finnes i ansök
-

1 §•

I stad må laga skifte äga rum

allenast för utbrytande av kvotdelar

av fastighet eller av område, som

vid mätningsförrättning undantagits

för delägares gemensamma behov

eller lämnats''oskiftat, och skola därvid,

där ej annat nedan sägs, gällande

bestämmelser om laga skifte

av jord å landet i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

Konungen må, där särskilda

omständigheter sådant föranleda,

medgiva omdelning av redan skiftad

stadsjord, och äger Konungen i

sammanhang därmed bestämma skifteslagets

omfång ävensom meddela

de föreskrifter i övrigt beträffande

skiftet, som må finnas erforderliga.

2 §•

Förordnande att verkställa laga

skifte å stadsjord skall meddelas i

stadens tjänst anställd mätningsman,

där denne är lantmätare, så ock,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. May.ts förslag,

ningen om skiftet vara gjord av

samtliga delägare i jorden.

Utskottets förslag.

ändock att lian icke är lantmätare,

där samtliga delägare i jorden i

ansökningen om skiftet föreslagit

honom till förrättning sman.

3 §.

Innan laga skifte å stadsjord företages, skall förrättningsmannen om

tid och ställe för första sammanträdet minst åtta dagar förut underrätta

byggnadsnämnden.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode

män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige eller, där

sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Magistraten eller, i stad där magistrat ej finnes, stadsstyrelsen åligger

att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller god man eljest avgår

eller behov av ökat antal gode män yppar sig, föranstalta om val

ävensom att lämna uppgift å de valda gode männen till vederbörande

lantmätare och mätningsman samt, i fråga om stad, som lyder under

landsrätt, till ägodelningsrättens ordförande.

Utan hinder av att kungörande

och kallelse ej verkställts i den för

laga skifte av jord å landet bestämda

ordning må laga skifte å

stadsjord företagas, där samtliga delägare

infinna sig eller av förrättningsmannen

blivit minst åtta dagar förut

bevisligen kallade till förrättningen

samt fråga ej är om bestämmande

av gräns mot fastighet, som ej ingår

i förrättningen.

5 §•

Utan hinder av att kungörande

och kallelse ej verkställts i den ordning,

som i 22 och 23 §§ skiftesstadgan

sägs, må laga skifte å stadsjord

företagas, där samtliga delägare

infinna sig eller av förrättningsmannen

blivit minst åtta dagar förut

bevisligen kallade till förrättningen

samt fråga ej är om bestämmande

av gräns mot fastighet, som ej ingår

i förrättningen.

6 §.

Laga skifte å stadsjord må verkställas utan biträde av gode män,

så vitt icke är fråga om gränsbestämning, som i 5 § sägs, eller om ägo
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sammansatta stats- och lagutshotlets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utslcottets förslag.

utbyte mellan stadsjord och jord å landet eller ock förrättningsmannen

eller delägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

7 §•

Vid gradering av stadsjord skall hänsyn jämväl tagas till ägas användbarhet

till byggnads-, upplags- eller hamnplats, torvtäkt, sten- eller

mineralbrott, grus- eller lertäkt eller dylikt, som ej står i samband med

ägans tjänlighet för jordbruk.

8 §•

Inom område, för vilket finnes

fastställd stadsplan, må ägolott ej så

utläggas, att stadsplanens genomförande

därigenom försvåras.

Har Konungen jämlikt 1 kap.

47 § andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse förordnat, att särskilda

föreskrifter skola för visst område

tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, må

inom det område ägolott icke så utläggas,

att tillämpningen av sådan

föreskrift motverkas.

8 §•

Inom område, för vilket finnes

fastställd stadsplan, må ägolott ej så

utläggas, att stadsplanens genomförande

därigenom försvåras.

Har Konungen jämlikt 1 kap. 46

§ andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse förordnat, att särskilda

föreskrifter skola för visst område

tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, må

inom det område ägolott icke så utläggas,

att tillämpningen av sådan

föreskrift motverkas.

9 §•

Äro angående delning av stadsjord i donationsbrev eller eljest särskilda

föreskrifter meddelade, lände de till efterrättelse.

10 §.

Stadsjord, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i laga skifte. Ej

heller må i stad sådant skifte äga rum å fastighet eller område av läge

och beskaffenhet att företrädesvis ägna sig till byggnadsplats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 09

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

11 §•

Vad enligt detta kapitel gäller om gränsbestämning och ägoutbyte i sammanhang

med laga skifte gälle ock, då sådan förrättning eljest förekommer.

Besväras fastighet eller område av servitut, bestående av rättighet

till skogsfång och mulbete eller endera av dessa rättigheter, må på yrkande

av fastighetens ägare servitutet utan sammanhang med skifte^ utbrytas,

där det finnes medföra nytta och kunna ske utan någons förfång.

Vad i skiftesstadgan föreskrives om grunden för beräkning av vederlag

för servitut skall ock tillämpas, då utbrytning av servitut sker utan

sammanhang med skifte.

12 §.

Magistrat, där sådan finnes, vare ägodelningsrätt i stad.

13 §.

Innan ägodelningsrätten fastställer

förrättning, som avses i detta

kapitel, skall yttrande i ärendet inhämtas

från byggnadsnämnden.

Ägodelningsrättens beslut må

överklagas av byggnadsnämnden, som

därav utan dröjsmål skall erhålla del.

Innan ägodelningsrätten fastställer

förrättning, som avses i detta

kapitel, skall, där vid förrättningen

sådant påyrkats eller ägodelningsrätten

eller dess ordförande eljest så

prövar nödigt, yttrande i ärendet inhämtas

från byggnadsnämnden.

Ägodelningsrättens beslut må överklagas

av byggnadsnämnden, som

därav utan dröjsmål skall erhålla del.

U §.

14 §.

Ett exemplar av akt rörande

laga skifte eller annan förrättning,

som avses i detta kapitel, skall av

förrättningsmannen kostnadsfritt överlämnas

till byggnadsnämnden att förvaras

under dess vård.

Ett exemplar av akt rörande förrättning,

som avses i detta kapitel,

skall av förrättningsmannen kostnadsfritt

överlämnas till byggnadsnämnden

att förvaras under dess vård.

15 §.

Vad i detta kapitel 1—3, 5—11 samt 13 och 14 §§ stadgats för

stad, skall ock gälla för samhälle å landet, för vilket skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kung!. Majds förslag. Utskottets förslag.

7 KAP.

Om fastighetsregister för stad.

i §• i §.

För varje stad skall finnas ett

fastighetsregister, bestående av tomtbok

för tomterna och stadsägobok

för övriga fastigheter inom staden.

Såsom bihang till fastighetsregistret

skola föras

tomtbildningslängd (bihang A),

upptagande tomter, med vilkas införande

i tomtboken enligt 3 § skall

anstå,

förteckning (bihang B) över områden,

som vid mätningsförrättning

undantagits för delägares gemensamma

behov eller vid dylik förrättning

lämnats oskiftade, så vitt ej sådant

område skiftats mellan delägarna

eller i sin helhet avstyckats,

samt

förteckning (bihang C) över vägar,

gator, torg och andra allmänna

platser ävensom sådana vattenområden,

som ej veterligen höra till

en eller flera fastigheter enskilt.

Tomtboken skall hava sådan

uppställning, att den jämväl innehåller

uppgifter om beslut, innefattande

fastställelse å eller ändring i stadsplan

eller tomtindelning, om byggnadsbestämmelser,

som meddelats av

Konungen i enlighet med 1 kap. 2 §

eller motsvarande äldre bestämmel
-

För varje stad skall finnas ett

fastighetsregister, bestående av tomtbok

för tomterna och stadsägobok

för övriga fastigheter inom staden.

Till fastighetsregistret skola föras

tre bihang, benämnda bihang

A, bihang B och bihang C, nämligen

:

tomtbildningslängd (bihang A),

upptagande tomter, med vilkas införande

i tomtboken enligt 3 § skall anstå,

förteckning (bihang B) över områden,

som vid mätningsförrättning

undantagits för delägares gemensamma

behov eller vid dylik förrättning

lämnats oskiftade, så vitt ej sådant

område skiftats mellan delägarne eller

i sin helhet avstyckats, samt

förteckning (bihang C) över vägar,

gator, torg och andra allmänna platser

ävensom sådana vattenområden,

som ej veterligen höra till en eller

flera fastigheter enskilt.

Tomtboken skall hava sådan uppställning,

att den jämväl innehåller

uppgifter om beslut, innefattande fastställelse

å eller ändring i stadsplan

eller tomtindelning, om byggnadsbestämmelser,

som meddelats av

Konungen i enlighet med 1 kap. 2 §

eller motsvarande äldre bestämmel
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

.Kungl. Maj:ts förslag.

ser, ävensom om andra byggnadsbestämmelser,

så vitt de icke äro föremål

för inteckning efter vad om

servitut är stadgat samt magistraten

meddelat föreskrift om deras anmärkande,

så ock om huruvida område

är att hänföra till gammal eller

ny stadsdel. Har Konungen jämlikt

1 kap. 47 § andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse meddelat

särskilda föreskrifter, skall beslutet

anmärkas i stadsägoboken eller

bihang B vid de fastigheter eller områden

beslutet angår.

Föreskrift, som, efter vad ovan

sägs, meddelas av magistrat, må

lämnas antingen med avseende å visst

slag av beslut eller för särskilt fall.

Utskottets förslag.

ser, ävensom om andra byggnadsbestämmelser,

så vitt de icke äro föremål

för inteckning efter vad om servitut

är sfadgat samt magistraten meddelat

föreskrift om deras anmärkande,

så ock om huruvida område är att

hänföra till gammal eller ny stadsdel.

Har Konungen jämlikt 1 kap.

46 § andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse meddelat särskilda

föreskrifter, skall beslutet anmärkas

i stadsägoboken eller bihang B vid

de fastigheter eller områden beslutet

angår.

Föreskrift, som, efter vad ovan

sägs, meddelas av magistrat, må lämnas

antingen med avseende å visst

slag av beslut eller för särskilt fall.

2 §•

Alla fastigheter och områden, som upptagas i fastighetsregistret, skola

med undantag av sådana icke utbrutna andelar i samfälligheter, som avses

i 3 § sista stycket, jämväl vara avfattade å en till registret hörande

registerkarta.

3 §•

Med tomt förstås i detta kapitel så väl av ålder bestående tomt som

ock tomt, den där ingår i fastställd tomtindelning.

Med införande i tomtboken av nybildad tomt skall anstå

där tomten tillkommit genom åtgärd, vartill enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, till dess sådant medgivande lämnats,

samt i annat fall till dess tomtens ägare gjort framställning om dess

införande i tomtboken.

Annan fastighet i stad kallas i detta kapitel stadsäga.

Andel för viss fastighet i samfälld mark varde, ändå att andelen ej

är utbruten ur samfälligheten, vid registrering behandlad såsom stadsäga,

så framt lagfart beviljats å upplåtelse av andelen eller andelen på grund av

mantalsfördelning eller annan dylik förrättning ansetts såsom särskild fastighet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

4 §.

Konungens befallningshavande förordnar på framställning av staden

registerförare.

Med Konungens medgivande må flera städer förena sig om registerförare.

Där stad till registerförare föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman

eller ledamot av magistraten, varde han därtill förordnad. Har

annan person föreslagits, pröve Konungens befallningshavande, om registerföringen

kan åt honom anförtros.

Föres fastighetsregistret av annan än i ägomätning kunnig person,

vare staden skyldig bereda registerföraren tekniskt biträde vid de göromål,

där sådant erfordras.

5 §•

Till upprättande av registerkarta förordnar Konungens befallningshavande

person, behörig att innehava befattning såsom mätningsman i stad;

skolande därvid vad i 4 § sägs i tillämpliga delar gälla.

Arbetet skall planläggas sålunda, att registerkartan föreligger inom tre

år från det denna lag trätt i kraft.

6 §•

Registerkarta skall så vitt möjligt upprättas med ledning av förut

befintligt kartmaterial.

Där ej staden eller enskild sakägare vill bekosta nymätning, skall för

registerkarta sådan mätning äga rum endast så vitt karta helt och hållet

saknas eller, vad angår område, som är uppdelat i flera tomter eller

andra fastigheter, erforderlig ledning, ändå att karta över området i dess

helhet finnes att tillgå, icke kan med lägre kostnad erhållas beträffande

tomt av tomtindelningshandlingar samt i fråga om annan fastighet av

vederbörande fångeshandlingar. Område, för vilket karta saknas, må dock

utan att nymätning sker avfattas å registerkartan, där det kan ske utan

fara för osäkerhet eller oreda.

Nymätning för upprättande av registerkarta skall ske efter grafisk

metod, där ej staden eller vederbörande sakägare vill bekosta mätning

efter siffermetoden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 o

Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts .förslag. Utskottets förslag.

7 §.

Registerkarta må ej upprättas i mindre skala än att läget av de särskilda

fastigheterna jämte deras beteckning kan därå tydligt utmärkas,

men i övrigt skall i fråga om bestämmandet av skalan avseende företrädesvis

fästas därå, att kostnaden för kartan må kunna nedbringas sä

mycket omständigheterna medgiva; och må registerkarta kunna upprättas

i olika skala för skilda delar av staden, där det prövas lämpligt; dock

att det område, som ingår i tomtindelning, skall i sin helhet avfattas i

samma skala, så vitt ej särskilda omständigheter annat föranleda.

* 8 §.

Förrättning för registerkartas upprättande må ej uppehållas av tvist

om ägande- eller besittningsrätt, utan varde i avbidan på tvistens utgång

vederbörande områden upptagna i enlighet med innehavet vid tiden för

förrättningen, dock att tomt alltid skall å registerkartan upptagas såsom

en enhet ändå att särskilda delar därav äro i olika ägares hand.

9 §•

1 samband med registerkartans upprättande skall förrättningsmannen

uppgöra förslag till stadsägoområdets indelning i särskilda stadsägor, vilket

förslag underslälles magistratens prövning.

Vid fastighetsindelningens bestämmande skall såsom stadsäga anses

område, som vid mätningsförrättning utlagts såsom särskild fastighet eller

som eljest i ägarens hand må anses såsom särskild fastighet, så ock varje

stadsägoområde i övrigt; skolande förty, där område, varom nu är fråga,

tillhör flera, de där var för sig äga viss å marken bestämd ägovidd, eller

där viss ägovidd av dylikt område är särskilt intecknad eller eljest särskilt

häftar för fordran eller annan rättighet, varje sådan del anses såsom en

stadsäga.

Där liera områden enligt handlingarna vid mätningsförrättning höra

till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts tillhopa utgöra en fastighet,

skola dessa områden upptagas såsom en stadsäga, så vitt de äro i

en ägares hand och icke äro särskilt in tecknade eller eljest särskilt häfta

för fordran eller annan rättighet.

Områden hörande till järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. (i samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

beviljats eller som tillhör staten, skola utgöra en stadsäga, även om de

ligga åtskilda å marken.

Områden, som innehavas, det ena med äganderätt och det andra med

ständig besittningsrätt, eller av skilda ägare upplåtits under sådan besittningsrätt,

må icke, även om de ligga intill varandra samt äro i en innehavares

hand, utgöra en stadsäga.

Har kronan, staden, allmän inrättning eller stiftelse, innan fastighetsindelningen

blivit bestämd, gjort framställning att något densamma tillhörigt

område uppdelas i flera stadsägor, må delning ske i enlighet med den

framställning, där ej området upplåtits under ständig besittningsrätt eller

hör till järnväg.

10 §.

I fastighetsregistret upptages såsom en enhet:

1) varje tomt;

2) varje fastighet, som vid den fastighetsindelning, varom förmäles

i 9 §, bestämts skola utgöra särskild stadsäga, härunder inbegripen jämväl

sådan andel för viss fastighet i samfälld mark, som vid registrering

skall behandlas såsom stadsäga;

3) område, som vid fastighetsindelningen sammanförts med annat

område till en stadsäga men sedermera i sin helhet utbrutits eller avstyckats

för att bilda en stadsäga för sig;

4) varje stadsäga, som uppkommer genom sammanläggning av städs

ägoenhet eller del därav med annan stadsägoenhet eller del därav;

5) varje område, som efter fastighetsindelningens bestämmande antingen

till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan kommer att

utgå ur tomtindelning eller i ett sammanhang avstyckats från flera stadsägoenheter,

för vilka det varit samfällt, eller blivit avfört ur bihang C,

såvida ej området skall sammanläggas med förut registrerad enhet eller,

i först nämnda två fall, skall utläggas till gata eller dylikt;

6) varje ej förut såsom enhet registrerat område, det där förvärvats

för järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats eller som tillhör

staten, utan så är att annat till samma järnväg hörande område redan

finnes såsom en enhet upptaget i stadsägoboken;

7) för tomt efter fastighetsregistrets första uppläggande utbruten andel

i samfälld mark.

Där område, som under 5) eller 7) avses, vid tiden för dess infö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 b

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

rande i fastighetsregistret tillhör liera, som var för sig äga viss å marken

bestämd lott, skall dock varje lott anses såsom en enhet, och skall vad

sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där viss ägovidd av område,

som nu sagts, vid tiden för införandet i fastighetsregistret är särskilt

intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran eller annan rättighet.

11 §.

Fastighet skall upptagas i fastighetsregistret under särskild registerbeteckning.

Sådan beteckning åsättes av magistraten.

12 §.

Sedan fastighetsregistret blivit

upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos den i 15 § omförmälda

kommissionen, överintendentsämbetet,

lantmäteristyrelsen, Konungens

befallningshavande och magistraten

därom göra anmälan.

Magistraten kungöre ofördröjligen

anmälan i allmänna tidningarna

samt i tidning inom staden.

12 §.

Sedan fastighetsregistret blivit

upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos den i 14 § omförmälda

kommission, överintendentsämbetet,

lantmäteristyrelsen, Konungens befallningshavande

och magistraten

därom göra anmälan.

Magistraten kungöre ofördröjligen

anmälan i allmänna tidningarna samt

i den eller de ortstidningar, vari

kommunala meddelanden för staden

intagas.

13 §.

Förändringar i fastighetsindelning och registerbeteckningar skola införas

i fastighetsregistret och utmärkas å registerkartan.

14 §. 14 §.

Närmare föreskrifter angående Arbetet med fastighetsregistrets

uppläggandet och förandet av faslig- första uppläggande skall stå under

hetsregistret meddelas av Konungen, överinseende av en kommission, benämnd

fastighetsr egisterkommissio
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

15 §.

Arbetet med fastighetsregistrets

första uppläggande skall stå

under överinseende av en kommission,

benämnd fastighetsregisterkommissionen,

bestående av tre personer,

vilka utses av Konungen.

Kommissionen har särskilt att övervaka,

att ej arbetet med registerkartans

upprättande och registrets

uppläggande fördröjes.

Kommissionen har ock att övervaka

registrets förande intill dess

överinseendet över registret övertages

av annan myndighet.

Sedan arbetet med registrets

Utskottets förslag.

nen, bestående av tre personer, vilka

idses av Konungen. Kommissionen

har särskilt att övervaka, att eg arbetet

med registerkartans upprättande

och registrets uppläggande fördröjes.

Kommissionen har ock att övervaka

registrets förande intill dess

överinseendet över registret övertages

av annan myndighet.

Sedan arbetet med registrets

uppläggande blivit i huvudsak arslutat

för rikets städer ävensom

övriga samhällen, för vilka fastighetsregister

upplägges efter de för

stad meddelade bestämmelser, skall

överinseendet från kommissionen

övertagas av den myndighet, som i

allmän lag bestämmes.

Den närmare tillsynen å arbetet

åligger för varje stad dess magistrat.

15 §.

Vad om magistrat i detta kapitel

sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet

och för stad, som

lyder under landsrätt, för Konungens

befallning skärande, som äger

att erhålla nödigt bistånd av stadsstyr

elsen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sammanfatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag,

uppläggande blivit i huvudsak avslutat

för rikets städer ävensom

övriga samhällen, för vilka fastighetsregistret

upplägges efter de för

stad meddelade bestämmelser, skall

överinseendet från kommissionen

övertagas av den myndighet, som i

allmän lag bestämmes.

Den närmare tillsynen å arbetet

åligger för varje stad dess magistrat.

16 §.

Vad om magistrat i detta kapitel

sägs gälle i Stockholm för

överståthållarämbetet och för stad,

som lyder under landsrätt, för Konungens

befallning skavande, som

äger att erhålla nödigt bistånd av

stadsstyr elsen.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående

stad, som lyder under landsrätt,

skall, där Konungen därom förordnar,

äga motsvarande tillämpning

i avseende å samhälle å landet, där

den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas.

I fråga om samhälle, där kostnaden

för fastighetsregistrets första

uppläggande helt bestrides av statsmedel,

skola beträffande förordnande

av förrättning sman för upprättande

av registerkarta föreskrifterna i 4 §

ej äga tillämpning.

För samhälle å landet vare för
-

Utskottets förslag.

16 .§.

Närmare föreskrifter angående

uppläggandet och förandet av fastig

hetsregistret meddelas av Konungen.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående

stad, som lyder under landsrätt,

skall, där Konungen därom

förordnar, äga motsvarande tillämpning

i avseende å samhälle å landet,

där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall iakttagas.

I fall, då kostnaden för fastighetsregistret

första uppläggande helt

bestrides av statsmedel, äge Konungens

befallning skavande, utan

iakttagande av föreskrifterna i 4 §,

utse förrättning sman för upprättande

av registerkarta.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag.

ste lantmätaren registerförare, så

framt ej samhället förklarat sig vilja

bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle, skall, där så

ej förut skett, fastighet eller område,

som ingår i samhället, uteslutas ur

jordeboken. För åtgärdens vidtagande

har registerföraren att göra anmälan

hos Konungens befallningshavande.

Utskottets förslag.

För samhälle å landet vare för

ste lantmätaren registerförare, så

framt ej samhället förklarat sig vilja

bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle, skall, där så

ej förut skett, fastighet eller område,

som ingår i samhället, uteslutas ur

jordeboken. För åtgärdens vidtagande

har registerföraren att göra

anmälan hos Konungens befallningshavande.

Uteslutande ur jordebo

hen verkar ej rubbning beträffande

fastighet tillkommande rättigheter

och förmåner eller fastighet åvilande

utskylder, besvär och dylikt.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad

genom beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens

befallningshavande eller fastighetsregisterkommissionen, äge däröver anföra

besvär i den ordning, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

Över kommissionens beslut föres klagan hos Konungen.

Finner någon anledning till erinran i fråga om åtgärd av register

föraren, göre anmälan därom hos den myndighet, som har den närmare

tillsynen å registret.

19 §.

1 stad ävensom i köping, som utgör egen kommun och för vilken

fastighetsregister skall föras enligt de för stad meddelade bestämmelser,

skall fastighetsregistret uppläggas och föras på samhällets bekostnad.

Till de med registrets första uppläggande förbundna kostnader må dock

sådant samhälle efter ty särskilt förordnas erhålla bidrag av statsmedel.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Stad, som lyder under landsrätt, ävensom köping, som nyss sagts,

skall ej svara för kostnad för uppgifter, vilka för registret lämnas av den,

som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare eller lands

kontor.

Är förste lantmätaren registerförare för köping, som utgör egen kommun,

skall registerföringen ske på statsverkets bekostnad.

Denna lag träder i kraft den

1 september 1917, dock att bestämmelserna

i 2 kap. 2 sista stycket

och 7 kap. 5 § skola vinna tillämpning

omedelbart efter lagens utfärdande

och föreskrifterna i 4 kap.

först sedan fastighetsregister upplagts

för vederbörande samhälle.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1918, dock att medgivande

enligt 2 kap. 2 § sista stycket må

lämnas samt stadgandena om fas

tighetsregisterkommissionen, om förordnande

av förrättning sman för

registerkartas upprättande, för tomtmätning

och för avstyckning samt

om val av gode män må tillämpas

redan under år 1917. Föreskrifterna

i 4 kap. skola ej vinna tilllämpning

förrän fastighetsregister

upplagts för vederbörande sam

bälte.

Föres i stad särskild bok över tomter, och innehåller densamma i

huvudsak de uppgifter, som skola i tomtboken meddelas rörande de särskilda

tomterna, må Konungen på framställning av staden antingen förklara

att dylik särskild bok skall ingå i och föras såsom del av stadens

fastighetsregister eller ock medgiva staden anstånd under viss tid, ej över

tio år, med uppläggande av tomtbok. I båda fallen meddelar Konungen

de närmare föreskrifter, som av medgivandet må föranledas.

Beträffande samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas, åligger det Konungens befallningshavande

att omedelbart efter denna lags utfärdande infordra yttrande från kommunalnämnden

eller municipalnämnden i samhället i fråga om ordningen

för fastighetsregistreringen samt därefter till Konungen inkomma med förslag

i ämnet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

Har för socken eller annat större område, som lagts till stad, före

överflyttningen upprättats fastighetsregister efter de för landsbygden gällande

föreskrifter, må med Konungens medgivande fastighetsregister för

området i enlighet med samma föreskrifter fortfarande föras av förste

lantmätaren under viss, av Konungen tillika bestämd tid, dock.ej över

tio år från det överflyttningen ägde rum eller, om den skett före denna

lags ikraftträdande, från dagen därför.

Genom denna lag upphävas:

lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning;

lagen den 26 maj 1899 om vad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad

uppförts utöver tomtgräns;

lagen den 26 maj 1899 angående förändring av tomts område;

§ 17 mom. 1 och 2, mom. 3 första och andra punkterna samt mom.

4 ävensom § 18 och § 20 mom. 2 och 3 i byggnadsstadgan för rikets

städer den 8 maj 1874;

10 §, 19 § näst sista och sista punkterna, 70 och 123 §§ i stadgan

den 9 november 1866 angående skiftesverket i riket ävensom

kungl. breven den 6 maj 1830 och den 21 juni 1831 angående laga

skifte å stadsjord;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring i

sålunda upphävda bestämmelser;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts med bestämmelse i denna lag, skall sådan bestämmelse

i stället tillämpas.

Var den 1 januari 1908 fråga om ändring i fastställd stadsplan eller

tomtindelning på prövning beroende, skola föreskrifterna i 1 kap. om

plikt att lösa gatumark eller tomtdel ej vinna tillämpning med avseende

å område, som av ändringen beröres, förrän frågan blivit slutligen prövad.

Beträffande jämkning i lomtindelning, varom hos vederbörande myndighet

ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan denna lag trätt

i kraft, skola bestämmelserna i 3 kap. gälla, såvida lagen den 26 maj

1899 angående förändring av tomts område varit å den jämkning tilllämplig.

Sökes till åtgärd, som i 3 kap. 1 § avses, rättens medgivande

ändå att sådant med hänsyn till äldre lag icke är erforderligt, må medgivande

till åtgärden lämnas, om de i 3 kap. för medgivande till dylik

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. s I

Kungl. Maj:ts Jörslag. Utskottets förslag.

åtgärd stadgade förutsättningar äro för handen; och skola för sådant fall

bestämmelserna i sagda kapitel jämväl i övrigt i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

2:o Lag

om ändrad lydelse av 2 § 7ro) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 mai

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola erhålla följande ändrade lydelse:

7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd;

mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande

och förande;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och

egenskap;

ll:o) mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller

stadgad åborätt;

mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal

eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av

bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende

av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser

;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. ti samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Sammansatta stats- ock lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

mål om naturminnesmärkens fredande;

Denna lag träder i kraft den 7 Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. januari 1.918.

3 ro Lag

om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket.

Härigenom förordnas, att 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 &

Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;

have där vitsord till.

Ej må dock sådant skifte äga rum å jord, som ingår i tomtindelning

å ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

51 §.

Vad nu rörande rågångar i förening

med ägoskiften stadgat är, gälle

även, då fråga därom, utan sammanhang

med skifte, förekommer.

Om bestämmande av gräns för

tomt i samhälle på landet, varest

tomtindelning såsom i stad finnes,

är särskilt stadgat.

Vad nu rörande rågångar i förening

med ägoskiften stadgat är, gälle

även, då fråga därom, utan sammanhang

med skifte, förekommer.

Om bestämmande av gräns för

tomt å ort på landet, varest tomt

indelning såsom i stad finnes, är

särskilt stadgat.

59 §.

Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med

ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med

sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,

eller fråga eljest uppstår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Jord, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning

såsom i stad tinnes, må ej ingå i ägoutbyte.

83 §.

Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,

soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,

som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget

belägna utjordar eller urijällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag

och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter

i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas

å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen

ske kan; och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 13

kap. stadgat finnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under

nyttjanderätt på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;

börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regemenisfullmäktig,

efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.

Ingår jord, som från hemman upplåtits, i tomtindelning å ort på

landet, varest tomtindelning såsom i stad tinnes, må den ej på sätt i

denna § sägs ingå i skifte.

Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft den 1

1 september 1917. januari 1918.

4:o Lag

med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordaysöndring ej skall äga tillämpning

i stad och yissa andra samhällen.

Härigenom förordnas, att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring icke skall äga tillämpning i stad

ej heller i annat samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sammansatta stats och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

Denna lag träder i kraft den 1

september 1917, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats

därförinnan.

Utskottets förslag.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1918, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats

därförinnan.

d:o Lag

angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyyning, ägostyckning

och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för

alltid, skall av lantmätare eller annan

i ägomätning kunnig person avfattas

å karta, upptagande jämte den

avsöndrade jorden sådana fasta punkter

och mätningsuppgifter att områdets

läge varder fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring

för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den

avsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, skall jämte kartan över det

avsöndrade området ingivas till Konungens

befallningshavande, som har

att, därest avhandlingen så väl med

hänsyn till avsöndringens storlek

som ock i övriga avseenden är med

21 §•

Jordområde, som avsöndras för

alltid, skall av lantmätare eller

annan i ägomätning kunnig person

vara avfattat å karta, upptagande

jämte den avsöndrade jorden sådana

fasta punkter och mätningsuppgifter

att områdets läge är fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring

för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den

avsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, skall jämte kartan över det

avsöndrade området ingivas till Konungens

befallningshavande, som har

att, därest avhandlingen så väl med

hänsyn till avsöndringens storlek som

ock i övriga avseenden är med denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kf»

Kungl. Maj ds förslag.

denna lag överensstämmande, meddela

fastställelse å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens

befallningshavande avgöres, må, där

så nödigt finnes, yttrande av lantmätare

inhämtas.

I fråga om avsöndring inom område,

som ej ingår i tomtindelning

i samhälle, där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall

iakttagas, skall vad i 5 kap. 8 §, 14 §

andra, tredje och fjärde styckena och

22 § andra stycket av lagen om fastighetsbildning

i stad finnes föreskrivet

äga motsvarande tillämpning; dock

att vad där stadgas om magistrat

skall gälla om Konungens befallningshavande.

Önskar sökande återfå för fastställelse

av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om

redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall

överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda

kostnad för kopia av kartan.

Utskottets förslag.

lag överensstämmande, meddela fastställelse

å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens be

fallningshavande avgöres, må, där så

nödigt finnes, yttrande av lantmätare

inhämtas.

i fråga om avsöndring inom område,

som ej ingår i tomtindelning

i samhälle, där den för städerna

gällande ordning för bebyggande skall

iakttagas, skall vad i 5 kap. 8 §,

14 § andra stycket och 22 § andra

stycket av lagen om fastighetsbildning

i stad finnes föreskrivet äga

motsvarande tillämpning; dock afl

vad där stadgas om magistrat skall

gälla om Konungens befallningshavande.

Önskar sökande återfå för fastställelse

av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om

redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall

överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda

kostnad för kopia av kartan.

26 §.

Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,

skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.

Med jord eller annan lägenhet, som under äganderätt avsöndras efter

vad ovan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet finnes

föreskrivet.

Med avhandlingar om avsöndring av lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt å

sådana hemman överlåtes.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

27 §.

Avsöndring av område, som ingår i tomtindelning, må ej äga rum

med mindre området sammanfaller med tomt, som enligt den indelning

skall bildas, eller, där i tomt ingå delar av skilda fastigheter, med sådan

tomtdel. För genomförande av tomtindelning må avsöndring på ansökan

av områdets innehavare kunna medgivas utan hinder därav att avhandling

rörande områdets upplåtande icke upprättats eller ingivits; och skall

vad denna lag innehåller om storleken av område, som må avsöndras,

icke äga tillämpning i avseende å område, varom nu är fråga. Ej heller

skall vad denna lag innehåller om förbud i vissa fall mot avsöndring

utgöra hinder för avsöndring av område, varom nu är fråga, utan att

dock innehavare härigenom må tillkomma vidsträcktare rätt att förfoga

över området än vad lag och författning eljest medgiva.

Häftar hemman, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring

ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande avsöndring

gällande bestämmelser, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld,

eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den

avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, eller för lån, som av

allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och utgör den avsöndrade

lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara från hemmanet

avsöndrat mera än en femtedel av hemmanets ägovidd, skall i

fråga om den avsöndrade lägenhetens ansvar för sådant åliggande vad

i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad

gäld äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Tvister rörande avsöndring av lägenhet från de under stadgad åborätt

upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda sätt som

tvister angående dylika avsöndringar från frälse- och skattehemman.

Över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som i 21, 22

eller 27 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

29 §.

1 mom. Vad i denna lag är stadgat om hemman skall med den inskränkning,

som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom

hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga delar

om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej

tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet skall,

i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes förhållande,

efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet

sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller består

dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik

förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot delägares

bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till

förfång.

2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller

om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å för

alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd, ytterligare

avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av ägovidden.

3 mom. Område, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest

tomtindelning såsom i stad finnes, må ej klyvas eller styckas enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1

september 1917; dock att vad i 21

och 26 §§ före den 1 januari 1909

var stadgat om åliggande för Konungens

befallningshavande att i sammanhang

med fastställelse å avsöndring

åsätta lägenheten särskilt namn

och nummer samt om antecknande

i kronans jordebok av avsöndring

skall gälla, där fastställelse å avsöndring

ifrågakommer, innan fastighetsregister

upplagts för den ort, lägen
-

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1918; dock att vad i 21

och 26 §§ före den 1 januari 1909

var stadgat om åliggande för Konungens

befallningshavande att i sammanhang

med fastställelse å avsöndring

åsätta lägenheten särskilt namn

och nummer samt om antecknande

i kronans jordebok av avsöndring

skall gälla, där fastställelse å avsöndring

ifrågakommer, innan fastighetsregister

upplagts för den ort,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag.

heten tillhör. Bestämmelserna i 21 §

fjärde stycket skola ej äga tillämpning

i fråga om avsöndring, som skett

före denna lags ikraftträdande. Vad

i 29 § är föreskrivet angående klyvning

av avsöndrad lägenhet skall,

utan hinder av vad 31 § innehåller

angående äldre lägenheter, jämväl å

dem äga tillämpning.

Utskottets förslag.

lägenheten tillhör. Bestämmelserna

i 21 § Ijärde stycket skola ej äga

tillämpning i fråga om avsöndring,

som skett före denna lags ikraftträdande.

Vad i 29 § är föreskrivet

angående klyvning av avsöndrad

lägenhet skall, utan hinder av vad

31 § innehåller angående äldre lägen

heter, jämväl å dem äga tillämpning.

6:o Lag

om tillägg till lagen den 27 juni 18% om heminansklyvning,

ägostyckning ocli jordaysöndring.

Härigenom förordnas som följer:

1 fråga om ägostyckning inom

samhälle, där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall

iakttagas och för vilket föres fastighetsregister

enligt de för landsbygden

meddelade bestämmelser, skall

vad i 5 kap. 8 §, 14- § andra, tredje

och fjärde styckena och 22 § andra

stycket av lagen om fastighetsbildning

i stad finnes föreskrivet äga motsvarande

tillämpning; dock att vad

där stadgas om magistrat skall gälla

om ägodelningsrätt eller dess ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1

september 1917, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande medde
-

Härigenom förordnas som följer.

I fråga om ägostyckning inom

samhälle, där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall

iakttagas och för vilket föres fastighetsregister

enligt de för landsbygden

meddelade bestämmelser, skall vad

i 5 kap. 8 §, 14 § andra stycket

och 22 § andra stycket av lagen

om fastighetsbildning i stad finnes

föreskrivet äga motsvarande tillämpning;

dock att vad där stadgas om

magistrat skall gälla om ägodelningsrätt

eller dess ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1918, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag.

lats därförinnan, ej heller beträffande

ägostyckning, som avses i 3 g

av lagen den 27 juni 189G om hemmansklyvning,

ägostyckning ochjordavsöndring,

där avtalet om överlåtelsen

skett före denna lags ikraftträdande.

Utskottets förslag.

därförinnan, ej heller beträffande ägostyckning,

som avses i 3 § av lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring,

där avtalet om överlåtelsen

skett före denna lags ikraftträdande.

7:o Lag

om lindrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

aygäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande av''

gäld från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, värde, på sätt

särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt rum, införd

i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i

jordeboken, jämväl i denna.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. Å ort, där fastig- januari 1918. Å ort, där fastighetshetsregister

då ej finnes, äger lagen register då ej finnes, äger lagen dock

dock ej tillämpning, förrän fastighets- ej tillämpning, förrän fastighetsregisregister

för den ort blivit upplagt, ter för den ort blivit upplagt.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

8:o Lag

om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ 1 lagen den 19 april 1907

angående avlösning av aygäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §•

Har i ärende, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att

ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till

denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande att i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i jordeboken,

jämväl i denna skall införas anteckning att avgäldsskyldigheten

upphört.

6 §•

Sedan förordnande givits, som

i 3 § avses, varde på statsverkets

bekostnad meddelande därom genom

tryck kungjort sä som med Konungens

befallningshavandes kungörelser

vanligen förfares.

6 §•

Sedan förordnande givits, som i

3 § avses, varde på statsverkets bekostnad

meddelande därom kungjort

i länskungörelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den l

september 1917. januari 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och Jagutskottets nr 1 utlåtande Nr J.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

9:o Lag

om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 §

av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom

om skyldighet för den, som söker

lagfart å gård eller tomt, att

visa, i vilket kvarter och vid vilka

gator tomten är belägen samt tomtens

ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, och i 1 i § om anmärkande

i lagfartsbevis av tomts läge

och storlek icke skola äga tillämpning,

där uppgift i dessa hänseenden

införts uti den i 18 § nämnda bok

samt, vad angår uppgiften om tomts

ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, denna uppgift grundas å

mätning, som till följd av Konungens

förordnande skall härutinnan äga

vitsord;

dels ock att 6, 9 och 18 §§ i

förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 §

av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom

om skyldighet för den, som

söker lagfart å gård eller tomt, att

visa, i vilket kvarter och vid vilka

gator tomten är belägen samt tomtens

ytinnehåll och längden av dess

särskilda sidor, och i 11 § om anmärkande

i lagfartsbevis av tomts

läge och storlek icke skola äga tilllämpning,

där uppgift i dessa hänseenden

införts uti den i 18 § nämnda

bok samt vad angår uppgiften om

tomts ytinnehåll och längden av dess

särskilda sidor, denna uppgift grundas

å mätning, som till följd av

Konungens för orten eller del därav

meddelade förordnande härutinnan

äger vitsord;

dels ock att 6, 9 och 18 §§ i

förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

6 §•

1 mom. Av lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan

handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blivit ståndande.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande. Nr 1.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

2 mom. Tiar ägare av hemman till annan överlåiit del därav med

viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart

å sådan överlåtelse ej beviljas förr än ägostyckning å hemmanet

blivit fastställd.

Lag samma vare beträffande sådan överlåtelse, som avser ägostyckning

från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

Å överlåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet

avsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen

meddelats.

3 mom. Har ägare av fastighet i stad därav till annan överlåtit

visst till gränserna bestämt område, som ej ingår i tomtindelning, må

lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å avstyckning

av det överlåtna området.

Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla för samhälle å landet, för

vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

9 §•

Den, som söker lagfait å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,

i vilket kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor.

Har ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt

område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området

blivit från tomten avstyckat.

Vad nu är stadgat om stad skall ock gälla om ort å landet, varest

finnes tomtindelning såsom i stad.

18 §.

Vid rätten skall föras bok i överensstämmelse med lagfartsprotokollet,

så inrättad att därav lätteligen kan ses: varje egendom därå lagfart blivit

sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget samt sådant vid fånget

fästat villkor, som i 11 § omförmäles, så ock tiden då lagfart blivit beviljad

eller avslagen.

Då anteckning skett efter 13 och 16 §§ i denna förordning eller

enligt lagen om fastighetsbildning i stad, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''J3

Sammansatta stats■ och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

Kung1. Maj. ts Jörslag.

Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. Bestämmelserna i

6 § 3 mom. skola dock icke tillämpas

beträffande överlåtelse, som ägt rum

före nämnda dag; ej heller skall vad

i 6 § 2 mom. föreskrives om avsöndring

äga tillämpning i fråga om

avsöndring, som skett före den 1

januari 1897.

Utskottets förslag.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1918. Bestämmelserna i (i §

3 mom. skola dock icke tillämpas

beträffande överlåtelse, som ägt rum

före nämnda dag; ej heller skall vad

i 6 § 2 mom. föreskrives om avsöndring

äga tillämpning i fråga om

avsöndring, som skett före den 1

januari 1897.

10:o Lag

angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt

av fång till sådan rätt.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna

i 4 § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt

samt av fång till sådan rätt om

skyldighet för den, som söker inskrivning

av tomträtt, att visa tomtens

läge enligt den för området

upprättade planen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda

sidor och i 12 § om anmärkande

i tomträttsbevis av tomtens

läge och storlek icke skola äga tillämpning,

där uppgift i dessa hänseenden

införts uti den i 16 § nämnda

bok samt, vad angår uppgiften om

tomts ytinnehåll och längden av dess

särskilda sidor, denna uppgift grun
-

Iiärigenom förordnas, att bestämmelserna

i 4 § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt

samt av fång till sådan rätt om skyldighet

för den, som söker inskrivning

av tomträtt, att visa tomtens

läge enligt den för området upprättade

planen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor

och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis

av tomtens läge och storlek

icke skola äga tillämpning, där

uppgift i dessa hänseenden införts

uti den i 16 § nämnda bok samt,

vad angår uppgiften om tomts ytinnehåll

och längden av dess särskilda

sidor, denna uppgift grundas å

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Sammansatta stats- och lagutskottets ur 1 utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

das å mätning, som till följd af mätning, som till följd av Konungens

Konungens förordnande skall här- för orten eller del därav meddeutinnan

äga vitsord. hide förordnande härutinnan äger

vitsord.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. januari 1918.

ll:o Lag

om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 10 juni 1875

angående inteckning i fäst egendom.

e Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område,

som ej ingår i tomtindelning.

Denna lag'' träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. januari 1918.

12:o Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut,

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut

skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande. Nr 1.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

Vad i 1 kap. 3—6 §§ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom är

stadgat i fråga om nyttjanderätt skall beträffande servitut äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas angående verkan av överlåtelse av

fastigheten eller av dess försäljning i den ordning utsökningslagen bestämmer

icke skall äga tillämpning å servitut, som uppkommit vid laga

skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område, som ej ingår i

tomtindelning, ej heller å servitut, som tillkommit före den 1 januari 1876.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

september 1917. januari 1918.

Stockholm den 16 april 1917.

På det sammansatta utskottets vägnar :

AXEL SCHOTTE.

Reservation

av herr Hult, som vidkommande det under 5ro bär ovan upptagna lagförslaget

anfört:

Syftet med de föreslagna ändringarna beträffande avsöndringsförfarandet

på landsbygden har uppgivits vara att bringa mera ordning och reda i

samt bättre än hittills trygga rättssäkerheten på ifrågavarande område.

Medlet för ernående av detta syfte skulle vara att, förutom den noggranna

beskrivning i köpehandlingen i fråga om avsöndrings areal, läge och gränser,

som i gällande 21 § jordavsöndringslagen är föreskriven och som i framlagda

förslaget bibehållits, i viss närmare angiven ordning avfattad karta

över lägenheten skall bifogas ansökan om fastställelse av avsöndring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9G . Sammansatta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1.

I den mån, det angivna syftet enligt min mening främjas genom eu

ändring av lagrummet i fråga, har jag anslutit mig till utskottets förslag,

men att gå längre än som är betingat av eu lämplig och praktisk anordning

för ernående av syftet, har jag ej kunnat vara med om. Sålunda har

jag ansett, att då lagrummet innehåller den bestämmelsen beträffande avsöndringskarta,

att densamma skall upptaga jämte den avsöndrade jorden

sådana fasta punkter och mätningsuppgifter, att områdets läge är fullt bestämt,

föreskriften, att kartan skall avfattas av lantmätare eller annan i

ägomätning kunnig person, är en bestämmelse, som i praktiken kommer att

i eu mängd fall förorsaka parterna avsevärda, fullkomligt onödiga utgifter,

och har jag därför yrkat, att denna bestämmelse måtte utgå. Ingen lärer

väl kunna bestrida, att i många fall avsöndrings belägenhet och form är

sådan, att mätningskunnig persons besök på platsen är fullkomligt överflödigt.

Exempelvis eu avsöndring i ett hörn av ett å fastställd karta över

stamfastigheten angivet ägoskifte med rågrannar på två eller tre sidor.

Om säljare och köpare i köpehandling lämnat beskrivning över eu sådan

lägenhets gränser såväl i fråga om mått som sträckning och angivit gränserna

vara raka, så torde karta med ledning av köpehandlingen och företedd

ägokarta av lantmätaren kunna, såsom hittills i sådana fall plägat

ske, upprättas å ämbetsrummet eller ritas av vilken annan person som

helst, söm besitter den härför erforderliga tekniska färdigheten.

Beträffande 21 § andra stycket har jag hemställt om ändring i syfte,

att särskild karta icke bör fordras för avsöndrings fastställande i de fall,

där sådan icke blivit för ändamålet uppgjord, t. ex. vid avsöndring av

soldattorp eller annan lägenhet, som vid lantmäteriförrättning blivit avsatt

och å karta med tydliga gränslinjer angivits eller vid avsöndring av helt,

å fastställd karta upptaget ägoskifte. Då efter avsöndrings införande i

jordregistret avsöndringsakterna i åtminstone en del län förvaras i lantmäterikontoret,

till vilket det också enligt skiftesstadgekommitténs förslag

är meningen att förlägga hela avsöndringsförfarandet, föreligger väl knappast

något behov av en särskild karta i akten i antydda fall.

Slutligen har jag hemställt, att i tredje stycket samma § måtte göras

den ändring, att däri omförmält yttrande inhämtas av förste lantmätaren.

Åtskilliga skäl kunna anföras för eu sådan anordning. Det viktigaste

torde emellertid vara, att förste lantmätaren är den ende som har tillgång

till alla de kartor och handlingar, som kunna erfordras för granskning av

ärendet. Parternas kartor och handlingar kunna nämligen hava förkommit

eller, såsom icke så sällan förekommer, så skadats, att de icke längre

s. 97 Kontrollera mot PDF

Sammmansatta stats- ock lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 1. 97

lämpligen kunna tjäna sitt ändamål såsom kartmateriel. Dessutom vinnes

fördelen att karta, som avfattas av såsom icke mätningskunnig erkänd

person underkastas sakkunnig granskning och jämförelse med karta över

stamfastigheten. Det torde förefinnas största möjlighet till ernående av

ordning, reda och rättssäkerhet på ifrågavarande område, om det överlåtes

till förste lantmätaren att granska avsöndringshandlingarna.

Det hemställes sålunda,

att riksdagen måtte för sin del antaga under punkt

5 i utskottets utlåtande upptagna 21 § i lag den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring

i följande förändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för alltid, skall vara avfattat å karta,

upptagande jämte den avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätningsuppgifter,

att områdets läge är fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området, där sådan särskild

karta upprättats, ingivas till Konungens befallningshavande, som kar

att, därest avhandlingen så väl med hänsyn till avsöndringens storlek som

ock i övriga avseenden är med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse

å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres, må, där så

nödigt finnes, yttrande av förste lantmätaren i lånet inhämtas.

I fråga om avsöndring inom område, som ej ingår i tomtindelning i

samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall

iakttagas, skall vad i 5 kap. 8 §, 14 § andra stycket och 22 § andra

stycket av lagen om fastighetsbildning i stad finnes föreskrivet äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas om magistrat skall gälla

om Konungens befallningshavande.

Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av kartan.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)

13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:109 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten