Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av tullsatserna å papper.

1917-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:24, Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av tullsatserna å papper.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

11

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1917 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om upphävande av tullsatserna å papper.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm.

K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, frih. Palmstiema,

Röing, Källman, Jeansson i Kalmar, Månsson, Jonsson i Hökhult, Danström,

Knaust, Roman, Berg i Staby, Jönsson i Revinge och Johansson

i Uppmälby.

I två till utskottet hänvisade motioner, I: 78 av herr Ström och

II: 220 av herr Widlund m. fl., har yrkats

»att riksdagen måtte besluta att upphäva tullsatserna å papper,

vissa slag, till följd varav rubrikerna 308—313 i tulltaxan skulle erhålla

följande ändrade lydelse:

308 tidningspapper: fritt.

skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt, läsk-, filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskilt nämnda

slag av papper, allt försåvitt det är naturfärgat, vitt eller färgat

i massan: fria.

309 inkommande med kuverter i askar av papp, papper eller trä, även

med inredning för anbringande av olika slag av pappersark,

korrespondentkort eller kuverter (s. k. papeterier): fria.

andra slag, även linjerat:

*310 försett med vattenmärke: fritt.

*311 icke försett med vattenmärke: fritt.

312 färgat annorlunda än i massan, vartill med vit färg bestruket s. k.

kriterat jämväl hänföres, förgyllt, försilvrat eller belagt med annan

metall, fernissat, lackerat, försett med tryckta mönster i en eller

flera färger, stansat (ej i mönster): fria.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

*313 plisserat och pressat, såsom s. k. linneimitation, ej till nästföregående

rnbrik hänförligt; ävensom kartongpapper: fritt.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet

hänvisa till motionerna.

De i motionerna berörda tulltaxerubrikerna hava enligt gällande

tulltaxa följande lydelse:

308.

Papper:

309.

tidningspapper

Anm. Hit bänföres sådant vitt, svagt limmat, oglättat

eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt,

ej överstigande 55 gram per kvm. och en slipmassehalt,

ej understigande 60 procent av det i papperet

ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och

heder av varuägaren avgiven försäkran förklaras vara

avsett till tryckning av tidningar.

skriv-, rit- och tryckpapper, ej särskilt nämnt,

läsk-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat

fint omslagspapper samt andra, ej särskilt

nämnda slag av papper, allt försåvitt

det iiri naturfärgat, vitt eller färgat

i massan:

inkommande

papp, r_ri

redning för anbringande av olika slag

av pappersark, korrespondenskort

eller kuverter (s. k. papeterier).........

* Anm. Brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter

i askar och dylikt av papper, papp eller trä (Papierausstattungen),

dock icke i förening med andra ämnen,

skola förtullas efter en tullsats av 0.3 o kronor för 1

kg. Vid små band av spånadsämnen, alla slag, med

vilka brevpapper, korrespondenskort och brevkuverter

äro ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag,

avsedda för fasthållande av askens lock eller för

askens tillslutande, fästes icke avseende vid tullbehandlingen.

Likaså inverkar icke på tullbehandlingen,

om askar och dylikt äro försedda med inredning för

anbringandet av olika slag eller storlekar av brevpappersark,

korrespondenskort eller brevkuverter, så

som fackinrednir.g, mellanväggar, klotsar och dylikt

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

beräkningen.

Kronor

öre

1 kg.

—

04

med kuverter i askar av

papper eller trä, även med in
-

1 kg.

30

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

13

I ° 310.

° 311.

j ° 312.

| ° 313. j

andra slag, även linjerat:

lorsett med vattenmärke (även torr
stämplat)

..........................................

icke försett med vattenmärke............

färgat annorlunda än i massan, vartill med

vit färg bestruket s. k. kriterat jämväl

hänföres, förgyllt, försilvrat eller belagt

med annan metall, fernissat, lackerat, försett

med tryckta mönster i en eller flera

färger, (ej i mönster)....................................

plisserat och pressat, såsom s. k. linneimitation,

ej till nästföregående rubrik

hänförligt; ävensom kartongpapper.........

Kvantitet

för tull.

beräkningen

Tullsats.

Kronor

öre

1 kg.

18

1 kg.

io!

i

1 kg.

20

1 kg.

18

Vid behandlingen inom utskottet av förevarande motioner har ifrågasatts

att, med bibehållande av de under rubrikerna 309—313 upptagna

tullsatserna, vilka samtliga beröras av traktat med främmande makt,

upphäva tullen å tidningspapper.

Enligt 1906 års tulltaxa hänfördes tidningspapper till rubriken

513, papper, andra slag, linjerat därunder inbegripet, med tull av 10 öre

för kilogram. Frågan om nedsättning av nämnda tullsats var på sin

tid föremål för prövning av 1906 års tulltaxekommitté. Kommittén

avstyrkte emellertid en sådan nedsättning och anförde såsom skäl härför

bland annat, att de undersökningsmetoder, som vid tullbehandlingen skulle

ligga till grund för konstaterandet av den för tidningspapper bestämmande

halten av slipmassa, vore allt för otillförlitliga, varjämte anfördes,

att på grund av konkurrensen mellan de svenska pappersbruken priset på

den svenska varan vore avsevärt billigare än världsmarknadens pris för

samma vara. Då 1910 års riksdag i fråga om tullen på tidningspapper

biföll Kungl. Maj:ts med tulltaxekommitténs förslag överensstämmande

proposition (nr 69), anhöll riksdagen (skrivelse nr 191) tillika, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten

av att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper

särskild lägre tullsats kunde åsättas förstnämnda slag av papper,

samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning

Utskottet.

Historik.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statistik.

Utskottets

yttrande.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

kunde föranleda. Till stöd för nämnda framställning anförde riksdagen,

bland annat, att det icke kunde förnekas, att införandet av en lägre tull å

tidningspapper vore i princip riktigt. Häremot mötte emellertid, såsom av

tulltaxekommittén påvisats, tulltekniska svårigheter. Riksdagen hade dock

icke blivit av den förebragta utredningen övertygad om, att dessa svårigheter

skulle vara oöverstigliga. Riksdagen ansåge därför, att en förnyad

utredning borde verkställas angående möjligheten att tulltekniskt skilja

tidningspapper från annat tryckpapper.

Efter det kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt

verkställt den av riksdagen sålunda begärda utredningen samt avgivit

förslag i ämnet, föreslog Kungl. Maj:t i 1911 års proposition med förslag

till förordning med tulltaxa för inkommande varor (nr 227), i enlighet

med vad ämbetsverken hemställt, att i tulltaxan skulle införas en

ny rubrik för tidningspapper med tull av 4 öre för kilogram, vilket

förslag jämväl av riksdagen biträddes (skrivelse nr 202).

Följande statistiska uppgifter beträffande tillverkning och export

av tidningspapper finnas tillgängliga:

Ar

TiUverkning

Export

kg.

kg-

1912 ................

—

63,071.852

1913 .................

............... 92,783,539

61,649,524

1914 ................

............... 90,695,149

55,212,705

1915 ................

................ 95,607,012

60,741,360

1916 .................

................ —

90,883,725

Under åren 1913—1915 hava sålunda omkring två tredjedelar av

den inhemska tillverkningen av tidningspapper gått till utlandet och för

år 1916 torde man kunna antaga, att exportsiffran kommer att utgöra

inemot tre fjärdedelar av den ännu icke kända siffran för tillverkningen.

Då den svenska tidningspappersindustrin följaktligen har sin största

marknad i utlandet och sålunda där kan med fördel avsätta största

delen av sin produktion, torde man med säkerhet kunna antaga, att

densamma numera, åtminstone under normala förhållanden, icke för

avsättningen på den inhemska marknaden har behov av något tullskydd.

Ett erkännande i viss mån av att så är förhållandet synes

också hava givits från pappersbruksintresserat håll, då i en till utskottet

under detta ärendes behandling inkommen skrift från ett

pappersbruk, vars tillverkning till övervägande del omfattar tidningspapper,

anförts, att ett under normala förhållanden väckt förslag om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24. 15

upphävande av tullen å sistnämnda slag- av papper måhända skulle

kunnat av producenterna i fråga mottagas utan större invändningar.

Det är med hänsyn huvudsakligen till det nuvarande läget med dess

osäkra och oberäkneliga faktorer som nämnda pappersbruk ansett sig

böra framhålla angelägenheten av att de föreliggande motionerna icke

bifallas.

Vid behandlingen av de motioner om upphävande av vissa tullsatser,

vilka väckts vid innevarande riksdag, har även bevillningsutskottet,

på sätt utskottet redan i sitt betänkande nr 21 angivit, utgått

från den uppfattningen, att under nu rådande extraordinära villkor ändringar

i gällande tulltaxa icke böra vidtagas, där icke i undantagsfall

sådana skäl kunna förebringas, som ställa utom allt tvivel, att förändringen

är under alla förhållanden påkallad. Det har sålunda jämväl

beträffande den nu föreliggande frågan gällt att se till, huruvida sådana

skäl kunna anses föreligga.

V ad då först beträffar de för närvarande gällande priserna å

tidningspapper, har bevillningsutskottet genom statens industrikommissions

arbetsutskott erhållit del av en inför sistnämnda utskott den 6

september 1916 ingången överenskommelse mellan svenska tidningsutgivarföreningen

såsom representant för ägarna av ett större antal

svenska tidningar, å ena sidan, och åtskilliga tidningspappersbruk, å

andra sidan. Enligt denna överenskommelse hava tidningspappersbruken

förbundit sig att under åren 1916 och 1917 leverera vissa kvantiteter

tidningspapper till nedsatt pris. Svenska pappersbruksföreningen, som

biträtt överenskommelsen, har åtagit sig att för undvikande av exportförbud

å papper såsom ersättning för de lägre priser å tidningspapper,

till vilka tidningspappersbruken förbundit sig, under år 1917 lämna

tidningspapperstillverkarna en genom sammanskott från samtliga pappoch

pappersbruk åstadkommen kontant ersättning.

Det torde icke vara antagligt, att ett upphävande av tullen å tidningspapper

skulle föranleda någon rubbning i de sålunda för den närmaste

framtiden avtalade priserna på svenskt tidningspapper. Däremot

har utskottet ansett sig böra räkna med den möjligheten, att de svenska

pappersbruken till följd av de alltjämt växande svårigheterna att anskaffa

erforderliga råvaror bliva i större eller mindre utsträckning urståndsätta

att tillgodose den inhemska marknadens krav under en fortsatt världskris.

Under nu antydda förhållanden skulle tullen, utan nytta för den inhemska

produktionen, onödigt fördyra den utländska vara, som möjligen kunde

stå vår tidningspress till buds. Utskottet har även, utgående från den

ovan utvecklade uppfattningen att tidningspappersindustrien under nor
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

mala förhållanden icke längre har behov av något tullskydd, ansett

lämpligt, att den nya prissättning på ifrågavarande artikel, som torde

komma att äga rum i den mån krisens extraordinära förhållanden upphöra

att göra sig gällande, får ske utan inverkan av en tullsats, som

icke längre synes hava något berättigande.

Med stöd av vad sålunda anförts och då tullen torde under den

pågående krisen sakna varje betydelse, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka riksdagen att upphäva tullen å tidningspapper ävensom att hos

Kungl. Maj:t göra framställning, i syfte att upphävandet måtte redan

under innevarande år snarast möjligt träda i kraft.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) i anledning av de föreliggande motionerna,

I: 78 av herr Ström och II: 220 av herr Widlund, i

vad de avse tullen å tidningspapper,

dels besluta, att tidningspapper skall vara tullfritt

samt att rubriken nr 308 i gällande tulltaxa till

följd därav skall erhålla följande ändrade lydelse:

308. tidningspapper............................................... — fritt;

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande

av sitt sålunda fattade beslut, hemställa,

att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande

i kraft snarast möjligt under år 1917; samt

2) besluta, att ovannämnda motioner i övrigt

icke skola föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Lyckholm och friherre Fleming.

STOCKHOLM, ISA AO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:242 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om upphävande av tullsatserna å papper. s. 6 i texten