Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. ävensom i anledning av nämnda proposition väckta motioner.

1917-05-15 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:53, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. ävensom i anledning av nämnda proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1917 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 §

2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. ävensom

i anledning av nämnda proposition väckta motioner.

Närvarande vid beslut angående propositionen: herrar K. G. Karlsson, Lyckholm,

frih. Fleming, Bäckström*), Östberg*), frili. Palmstierna, Röing*), Jeansson

i Kalmar*), Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren*), Knaust, Rosen*),

Neess, Holmström, von Hofsten, Johansson i Uppmälby, Bergman*),

Jönsson i Boa*) och Uddenberg.

Närvarande vid beslut om herr Lyckholms motion I; 113: herrar K. G. Karlsson,

Nilsson i Bonarp, Lyckholm, K. A. Nilson, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström*),

Jacob Larsson, frih. Palmstierna, Jesperson, Röing*), Jeansson

i Kalmar*), Rune, Knaust, Forssman, Neess, Holmström, Nilsson i

Kristianstad*) och von Hofsten.

*) Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

Genom proposition, nr 96, av den 9 mars 1917, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga här nedan intagna vid propositionen fogade förslag till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§

samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker samt till förordning om ändrad

lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets

fond av rusdrjmksmedel,

dels besluta, att, där restitution av skatt skall äga rum för malt,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 44 häft. (Nr 53—54.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka, restitutionen

må utgå direkt av maltskattemedlen,

dels ock, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag

avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år

1918 föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3^1 mom., 5,

8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§

samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgivna undantag erläggas skatt

med sextionio öre för varje kilogram, dock att för varje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret avverkade etthundratusen kilogrammen

malt utgår med sextiotre öre för kilogram och för de nästa etthundratusen

kilogrammen med sextiosex öre lör kilogram.

3 §■

1. 1 denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en

fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger sex procent;

lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka

och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger

nio och fem tiondels procent;

skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet över

bryggeriets skötsel.

5 §•

Skatt skall erläggas med minst sju kronor i medeltal för varje

helgfritt dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av

tillståndsbevis må äga rum.

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång

restitution av skatt, efter sextio öre för kilogram räknat, åtnjutas för

det under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst

för en tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret avverkade

maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående

skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade medeltal.

2. Jämväl må efter tillverkningsårets utgång restitution av skatt,

efter fyrtiosex öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under samma

år omedelbart till lagrat dricka använda malt.

3. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket,

åtnjutes under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för

den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda

maltdryckens tillverkning, restitution av skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare

avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för bryggeriets

namn må dock användas en av vederbörande överkontrollör godkänd,

såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning därav eller ock bryggeriets

inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller

proppen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall

på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

Yad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om lagrat dricka.

25 §.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden av staten dagarvode,

som av kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arvode ej utgå med

högre belopp än fyra kronor för tillsyn å ett skattepliktigt bryggeri

och med högst en krona femtio öre för varje ytterligare bryggeri,

över vilket han har tillsyn.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1917.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse ay 1 § i förordningen den 18

juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution för

denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri

omedelbart använts för tillverkning av svagdricka och lagrat dricka, till

en särskild fond avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp

av 41,900,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 5

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

torfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

■Till f°nden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av spirituosa
accis.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1917.

Till bevillningsutskottet hava jämväl överlämnats tre i anledningav

nämnda proposition väckta motioner, nämligen 1: 112, av herr Carl

Gustaf Ekman m. fl., och II: 356, av herr Ingvarsson in. fl., samt I: 113

av herr Lyckholm.

I motionerna I: 112 och II: 356, som äro likalydande, har hemställts

))a^^ri^s<^agen måtte besluta att icke bifalla Kungl. Maj:ts proposition

I motionen I: 113 har yrkats,

dels »att riksdagen måtte i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning i syfte att bereda full

ersättning ej mindre åt tillverkare av skattepliktiga maltdrycker på

grund av den. förlust, som för dem uppkommer genom antagande av

Kungl. Maj.ts i propositionen nr 96 framlagda förslag till förordning

angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

än även åt övriga personer, vilkas utkomstmöjligheter genom den före^aSs^ffninSen

inskränkas, samt därefter för riksdagen snarast

möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda»;

dels ock »att riksdagen för sin del ville besluta, att paragraferna

3, 8, 23 och 31 i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade

§ 3.

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer an en och sex

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillning sutskottets betänkande Nr 53.

tiondels viktprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger 6 procent; .....

pils ner dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka

och. som 6j innehåller mer än 3 viktprocent alkohol och är iubryggd

med en stam vört, vilkens extrakthalt icke överstiger 10 procent,

skattefritt bryggeri varje----bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår----30 september.

§ 8-

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång

restitution av skatt efter 60 öre för kilogram räknat åtnjutas för det

under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda malt,

dock icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår till

minst det i femte paragrafen stadgade medeltal.

2. Jämväl må efter varje kvartals utgång restitution av skatt

efter 46 öre för kilogram räknat åtnjutas för det under nästföregående

kvartal omedelbart till pilsnerdricka använda malt.

3. Om maltdryck-----tillämpas vid bryggeriet.

§ 23.

Från skattepliktigt bryggeri må pilsnerdricka, därest det ej av

köpare avhämtas å öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet »pilsnerdricka». Istället för

— — — — — varumärke.

Beträffande buteljer----korken eller proppen.

När kärl, som innehåller pilsnerdricka, är försett med etikett, må

å etiketten inga andra ord förekomma, än dels såsom benämning å

varan ordet »pilsnerdricka» dels bryggeriets namn eller ovan omförmälda

godkända förkortning av detsamma eller bryggeriets varumärke med

tillägg av tillverkningsorten.

På sådana stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning

ifråga om svagdricka; dock att denna vara, om dess beskaffenhet därtill

giver anledning, må å kärl och etiketten benämnas »lagrat svagdricka».

§ 31.

Från skattefritt bryggeri--— — — å korken eller proppen.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, må å

etiketten inga andra ord förekomma än dels såsom benämning å varan

ordet »svagdricka», eller, då varans beskaffenhet därtill ger anledning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 7

orden »lagrat svagdricka» dels bryggeriets namn eller ovan omförmälda

godkända förkortning av detsamma eller bryggeriets varumärke med

tillägg av tillverkningsorten.»

Enligt 2 § i gällande förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skall för malt, som i bryggeri användes vid

tillverkning av maltdryck, i regel erläggas skatt med 23 öre för varje

kilogram, dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade 100,000 kilogrammen malt utgår med 17 öre

för kilogram och för de nästa 100,000 kilogrammen med 20 öre för

kilogram. Ivungl. Maj:ts föreliggande proposition avser en höjning av

nämnda skattesatser till 69, 63 och 66 öre för kilogram. Syftet med

den föreslagna väsentliga höjningen är, på sätt framgår av chefens för

finansdepartementet anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll, i

främsta rummet att tillföra statsverket ökade inkomster. Med utgångspunkt

från antagandet att på grund av skatteförhöjningen förbrukningen

av alkoholstarkare maltdrycker komme att nedgå till hälften och förbrukningen

av »lagrat dricka» mer än fördubblas, har departementschefen

ansett sig kunna beräkna, att vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag maltskatten

komme att giva 3,550,000 kronor mera i inkomst och sålunda

föreslagit, att beräkningen av maltskatten för år 1918 måtte höjas från

det i statsverkspropositionen upptagna beloppet 5,700,000 kronor till

9,250,000 kronor. Såsom motiv för förslaget om höjning av maltskatten

har departementschefen jämväl anfört den förhoppningen, att resultat skulle

vinnas i nykterhetsavseende.

I fråga om det statsfinansiella skälet, vilket uppenbarligen varit

det som föranlett framläggandet av propositionen, får utskottet anföra

följande.

Vid den ovan omförmälda beräkningen av den sannolika maltförbrukningen

under år 1918 synes departementschefen företrädesvis

hava tagit hänsyn till de verkningar, som den föreslagna skatteförhöjningen

kunde antagas medföra. Såsom förhållandena numera utvecklat

sig har det synts utskottet uppenbart, att man därjämte och i främsta

rummet måste söka bilda sig en föreställning om, huruvida och i vilken omfattning''

spannmål kan under åren 1917 och 1918 bliva föremål för mältning.

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen framhållit,

hurusom den kris, som vårt land genomgår, föranlett Kungl. Maj:t

att vidtaga åtgärder, som för att bevara åt befolkningen livsmedel i tillräcklig

omfattning kraftigt ingripit i tillverkningen av alkoholhaltiga

Utskottet.

Proposi
tionen.

Utékotte''.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Hotionerna

1:112 och

II; 366.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

drycker. 1 sådant hänseende har departementschefen erinrat om förordningen

den 7 november 1916 angående förbud mot mältning av

spannmål, däri stadgats, att för mältning av torrmalt spannmål icke må

användas, utau att folkhushållningskommissionen därtill lämnat tillstånd.

Därjämte kan i detta sammanhang omnämnas, att folkhushållningskommissionen

i ett den 15 februari 1917 avgivet underdånigt utlåtande,

i anledning av en framställning av Sveriges svagdricksbryggarförening

om åtgärder till säkerställande av de skattefria bryggeriernas tillverkning,

anfört, att kommissionen, som på senaste tid icke meddelat tillstånd

till mältning, ansåge sådant tillstånd icke för det dåvarande kunna ifrågakomma.

I samma riktning uttalade sig kontrollstyrelsen och socialstyrelsen

i ett i anledning av väckt fråga om tillfälligt rusdrycksförbud

den 16 februari 1917 gemensamt avgivet utlåtande, däri anförts, att då

med hänsyn till under år 1917 inträdda förhållanden importsvårigheterna

ökats och landet syntes bliva hänvisat att nästan uteslutande existera

på de livsmedelstillgångar, som funnes inom detsamma, det vore påkallat

att hädanefter upprätthålla ett ovillkorligt förbud mot mältning. Enligt

vad utskottet inhämtat har folkhushållningskommissionen sedermera icke

meddelat något tillstånd till mältning.

Beträffande utsikterna för nästa år är det givetvis omöjligt att

göra några säkra antaganden. Så mycket torde dock kunna sägas, att

det för närvarande synes övervägande sannolikt, att även under nästa

år våra egna spannmålstillgångar måste användas så gott som uteslutande

till bröd. Mältningen skulle sålunda vara hänvisad till spannmål,

som kan införas från utlandet. Oavsett att ett icke ringa behov av

brödsäd sannolikt kommer att återstå att fylla, sedan de inhemska tillgångarna

tagits i anspråk, har det synts utskottet, att möjligheterna

till import av spannmål under nästkommande år för närvarande te sig

alltför osäkra, för att på dem skulle kunna grundas de antaganden i

fråga om maltavverkning under sistnämnda år, på vilka Kungl. Maj:ts

förslag vilar. Att under sådana omständigheter, då någon väsentlig

inkomstökning icke torde stå att vinna på denna väg, vidtaga de betydande

höjningar av ifrågavarande skattesatser och övriga i samband härmed

stående ändringar i lagstiftningen, som förslaget avser, har utskottet

icke ansett sig kunna förorda, och har utskottet sålunda icke ansett sig

kunna tillstyrka bifall till den förevarande propositionen.

På sätt ovan är meddelat, har i två likalydande motioner, nr 112

i första kammaren och nr 356 i andra kammaren, hemställts om avslag

å Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Till stöd härför hava motionärerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. U

sdkt uppvisa, dels att don föreslagna höjningen icke läte förena sig

med de grundsatser, som fått uttryck i i0i3 års riksdags beslut om

begränsande av statsverkets beroende av frän rusdryckshanteringen

härflytande medel, dels ock att det av departementschefen anförda skälet,

att skattehöjningen skulle befrämja nykterheten, vore föga bärkraftigt.

I >å bevillningsutskottet icke kunnat för sin del godkänna det statsfinansiella

skäl, på vilket den kungl. propositionen i huvudsak stöder sig,

har utskottet icke ansett sig hava anledning att här yttra sig om do

skäl, som i de båda sistnämnda motionerna anförts för avslao-"

1 fråga om herr Lyekholms i motionen nr Ilo i första kammaren

framställda, ovan återgivna förslag har utskottet att anföra följande.

Det i törsta punkten av motionen framställda yrkandet, vilket

avser utredning till beredande av ersättning åt vissa yrkesidkare i den

händelse den föreliggande propositionen bleve bifallen, har givetvis

förfallit, därest riksdagen i enlighet med den hemställan utskottet går

att göra icke bifaller nämnda proposition. 1 andra punkten har motionären

föreslagit vissa ändringar i 3, 8, 23 och 31 §§ i gällande förordning

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker. Ändringarna i

3 § innefatta dels att alkoholhalten angives i viktprocent i stället för

såsom nu är fallet i volymprocent, dels att den av Kungl. Maj:t för

s. k. mellanstarka maltdrycker föreslagna benämningen »lagrat dricka»

ersättes med »pilsnerdricka», dels ock viss ökning av den för sistnämnda

slag av drycker föreslagna högsta tillåtna extrakthalten. Frågan

om ersättandet av volymprocent med alkoholprocent har utskottet

icke ansett sig hava tillräcklig anledning att i nu förevarande sammanhang

upptaga till provning-. Beträffande benämningsfrågan får

bevillningsutskottet erinra, att riksdagen med bifall till utskottets med

memorial nr 32 framlagda förslag till sammanjämkning av kamrarnas

skiljaktiga beslut i fråga om brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande

numera i 3 § av sistnämnda förordning antagit sådan ändring,

varigenom såsom pilsnerdricka betecknas varje maltdryck, som ej är

hänförlig till svagdricka och som ej innehåller mer än 3.6 volymprocent

alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke

överstiger 9.5 procent. Denna bestämmelse är avsedd att träda i kraft den

1 januari 1919 och någon anledning att för tiden dessförinnan ifrågasätta

en liknande ändring föreligger, därest riksdagen bifaller utskottets

hemställan beträffande den förevarande propositionen, uppenbarligen icke.

Aven 23 och 31 §§ hava ändrats genom riksdagens bifall till utskottets

memorial nr 32. De av motionären i sistnämnda bägge paragrafer ifrågaBihang

till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 14 höft. (Nr 53-54.) 2

Motionen

1:113.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

satta ändringar, vilka i vissa avseenden sammanhänga med motionärens

ändringsförslag beträffande 3 §, torde icke påkalla något särskilt utskottets

yttrande. „ .,

Enligt 8 § i gällande maltdryckstillverknmgsforordning ma vid

skattepliktigt bryggeri efter tillverkningsårets utgång restitution av

skatt efter 14 öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under samma

år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst för en tredjedel

av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret avverkade maltmängden

samt icke till högre belopp, än att den återstående skatten

uppgår till minst det i 5 § stadgade medeltal.

I herr Lyckholms förevarande motion föreslås, att bestämmelsen

om visst maximum för restitution av skatt för till svagdricka använt

malt måtte upphävas ävensom att restitution måtte utbetalas efter varje

kvartals utgång. i . . , ,

Omformälda enligt 8 § nu gällande stadgande infördes i maitdryckstillverkningsförordningen

genom en förordning av den 20 augusti 1909.

Med propositionen nr 18 vid 1909 års riksdag hade Kuugl. Maj.t

framlagt, bland annat, förslag om en höjd maltskatt och i samband

därmed förslag om restitution för malt, som vid skattepliktigt brvggeii

omedelbart använts till svagdricka. Enligt det vid nämnda proposition

i utdrag fogade statsrådsprotokollet uttalade föredragande departementschefen

— efter att hava utrett, att endast bryggerier med till vissa

kvantiteter bestämd mindre årlig avverkning borde komma i åtnjutande

av skatterestitution — att även vid dessa bryggerier en begränsning

av restitutionen borde fastställas. Med den uppdelning av bryggerierna i

skattepliktiga och skattefria, som i och för maltdrycksbeskattningen införts,

kunde förutsättas, att, om ej vissa omständigheter verkade förryckande,

bryggeri borde finna för sig förmånligast att mera övervägande

ägna sig åt tillverkning av skattepliktig vara eller helt och

hållet tillverka svagdricka. Under da gällande bestämmelsei inträffade

emellertid allt emellanåt, att bryggeri, som kanske använde 80 procent

och därutöver av under året avverkat malt för tillverkning av svagdricka,

ändock funne det för sig ändamålsenligt att bedriva skattepliktig

tillverkning. Men även om ett övervägande svagdrickstillverkande bryggeri

funne det ekonomiskt fördelaktigt att för möjligheten till tillverkning

och försäljning av cn mindre kvantitet alkoholstarkare diycker

betala skatt jämväl för den större maltmängd, som använts till svagdricksbrygd,

‘borde sådant icke vara normerande för lagstiftningen. I

vilken form skattelindringen för svagdrickstillverkning vid skattepliktigt

bryggeri än anordnades, borde den aldrig sättas så högt, att ett skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 11

pliktigt bryggeri skulle kunna sägas driva övervägande skattefri tillverkning.

Departementschefen föreslog därför att maximum för restitution

av skatt skulle bestämmas till 50 procent av bryggeriets hela

maltavverkning. På förslag av bevillningsutskottet bestämdes emellertid

maximum för restitution av skatt endast till en tredjedel av bryggeriets

hela maltavverkning.

1 anledning av herr Lyckholms motion, i vad den rör ändringar

i 8 §, har bevillningsutskottet efter därom i grundlagsenlig ordninggjord

framställning, mottagit kontrollstyrelsens utlåtande. Däri har styrelsen

anfört bland annat följande:

»Bestämmelsen om visst maximum för restitution av skatt har enligt

kontrollstyrelsens mening huvudsakligen betydelse ur statsfinansiella

synpunkter. Därjämte kan emellertid denna bestämmelse hava en viss

betydelse i konkurrensen mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier,

i det att de konkurrenskraftigare skattepliktiga bryggerierna därigenom

avhållas att utöver en viss gräns tillverka svagdricka. Därest bestämmelsen

om maximum för skatterestitution upphäves, kan det inträffa, att

skattepliktiga bryggerier komma att huvudsakligen tillverka skattefria

drycker.

Med de vid 1916 och 1917 års riksdagar framlagda förslagen

till höjd maltskatt, har åsyftats utom att bereda statsverket ökade inkomster

jämväl att åstadkomma ett överförande av maltdrycksförbrukningen

till alkoholsvagare maltdrycker. Enär det är obestridligt, att

detta syftemål kan avsevärt motverkas genom bestämmelsen i 8 § 1

mom. av maltdryckstillverkningsförordningen om maximum för skatterestitution,

finner sig kontrollstyrelsen böra tillstyrka, att denna bestämmelse,

på sätt i motionen I: 113 föreslagits, upphäves.»

Det torde framgå av vad ovan anförts ur föredragande departementschefens

yttrande, då förslag till ifrågavarande nu gällande bestämmelse

om restitution framlades, att med restitutionens begränsning avsägs

att upprätthålla en bestämd gräns mellan två skilda slag av

bryggerier, nämligen sådana, som övervägande tillverkade skattepliktiga

drycker, och sådana, som uteslutande framställde skattefria drycker.

Det har synts utskottet, att detta syfte icke står väl tillsamman med

den tendens, som numera gör sig gällande på nykterhetslagstiftningens

område. Andamålet med den förordning angående försäljning av rusdrycker,

som denna riksdag antagit, torde i stället bäst tillgodoses, om

bryggerierna i största möjliga utsträckning omlägga sin drift till framställning

av alkoholsvagare maltdrycker. Det synes uppenbart, att den

bestämmelse, varigenom skattorestitutionen för till svagdricka använt malt

UUkoUet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

begränsas till eu tredjedel av den vid bryggeriet avverkade maltmängden,

är ägnad att motverka utvecklingen i nu angivna riktning. Å andra

sidan liava uttalats farhågor för att, om nämnda begränsning borttages,

de skattepliktiga bryggeriernas konkurrenskraft därigenom kunde komma

att ökas till men för de skattefria bryggerierna. Utskottet har emellertid

ansett sig kunna antaga att, i den mån tillverkningen av skattepliktiga

maltdrycker avtager, marknaden för svagdricka kommer att

utvidgas och därigenom avsättning beredas tillverkningen från såväl

skattepliktiga som skattefria bryggerier. Allmänhetens berättigade krav

på att gott svagdricka tillhandahålles i marknaden tillgodoses också

otvivelaktigt bäst, om tillverkningen bedrives icke blott av skattefria

utan även obehindrat av skattepliktiga bryggerier. Åven nykterhetsarbetet

främjas säkerligen därav att kvaliteten på denna vara höjes.

På nu anförda skäl har bevillningsutskottet funnit sig böra, i anslutning

till vad kontrollstyrelsen i frågan anfört, tillstyrka motionärens förslag

till ändrad lydelse'' av § 8 mom. 1 i förordningen angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker.

De av utskottet sålunda förordade ändringarna i gällande villkor

för de skattepliktiga bryggeriernas tillverkning komma givetvis att för

dessa bryggerier ekonomiskt underlätta den omläggning av deras produktion,

som på grund av i andra avseenden ändrad lagstiftning på

ifrågavarande områden kan finnas vara i viss utsträckning påkallad.

Utskottet har icke velat underlåta att framhålla, hurusom det av utskottet

liär förordade förslaget sålunda är ägnat att i sin mån tillmötesgå

de krav på ersättning, som med anledning av nyss antydda lagstiftning

kunna framställas från de skattepliktiga bryggeriernas sida.

Till stöd för sin hemställan att restitution måtte få åtnjutas efter

varje kvartals utgång har motionären åberopat de mindre bryggeriernas

svårigheter att anskaffa nödigt kapital till gäldande av sä stora skattebelopp,

som belöpa på ett helt års avverkning. 1 likhet med kontrollstyrelsen,

som tillstyrkt även detta förslag, har bevillningsutskottet ansett

sig böra förorda detsamma till antagande.

På grund härav torde 8 § 1 mom. böra erhålla den av motionären

föreslagna lydelsen med den ändring av restitutionsbeloppet från 60 öre

till 14 öre för kilogram, som påkallas av att enligt utskottets hemställan

maltskatten komme att utgå med oförändrat belopp. Det av

motionären föreslagna nya andra momentet i paragrafen var betingat

av den av Kungl. Maj:t föreslagna lägre skattesatsen för »lagrat dricka»

och har därför icke intagits i det förslag, som utskottet framlägger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

HeviUn ingm t »kottet g betänkande Nr 53. 18

IYi grund av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

1) att det med Kung-1. Maj:tes förevarande proposition,

nr 96, framlagda förslag till förordning om

ändrad lydelse av vissa paragrafer i gällande förordningom

tillverkning och beskattning av maltdrycker icke

må av riksdagen bifallas;

2) att vad Kungl. Maj.t föreslagit därom, att,

där restitution av skatt skall äga rum för malt, som

omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka,

restitutionen måtte utgå direkt av maltskattemedlen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

3) att motionerna 1: 112 av herr Carl Gustaf

Ekman m. 11. och II: 356 av herr Ingvarson m. 11.

må anses besvarade genom vad utskottet ovan under

punkt 1) hemställt;

4) att motionen 1: 113, av herr Lyckholm, första

punkten, avseende utredning om ersättning åt näringsidkare

m. 11. som genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 96 skulle lida intrång i sin verksamhet,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

5) att riksdagen må, beträffande vad i andra

punkten av motionen 1: 113 hemställts, besluta

dels att motionärens förslag i fråga om ändrad

lydelse av 3, 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti

1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd,

dels ock att 8 § 1 mom. skall erhålla följande

ändrade lydelse:

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje

kvartals utgång restitution av skatt, efter fjorton öre

för kilogram räknat, åtnjutas för det under nästföregående

kvartal omedelbart till svagdricka använda

malt, dock icke till högre belopp än att den återstående

skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade

medeltal.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

I anledning av vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit

i fråga om beräkningen av inkomsten av maltskatten för år 1918

kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 92 maj 1917.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON

Reservation

vid punkt 5):

av herr K. A. Nilson, som anfört:

Vid utskottets behandling av motion 1: 113 av herr Lyckholm

förelåg följande från Sveriges svagdricksbryggaretörening till utskottet

ingivna skrivelse:

Till riksdagens bevillningsutskott.

i motion nr 113 liar herr Lyckholm föreslagit bland annat sådan förändring

i Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 96, att de skattepliktiga bryggerierna linge

åtnjuta restitution av skatt efter 60 öre för kilogram räknat för allt det till svagdricka

använda maltet. Såsom skäl härför anföres, att de nuvarande bestämmelserna,

som principiellt upprätthållas jämväl i den kungl. propositionen, skulle innebära »ett

gynnande av svagdricksbryggerierna på de skattepliktiga bryggeriernas bekostnad».

Gent emot detta påstående anser sig Sveriges svagdricksbryggareförening

nödsakad att inlägga en bestämd gensaga. Påståendet är så mycket orimligare som

det i verkligheten tvärtom förhåller sig så, att de skattefria svagdricksbryggerierna

redan med den gällande lagstiftningen på området äro försatta i en missgynnad

ställning i jämförelse med ölbryggerierna.

Gent emot den av Sveriges svagdricksbryggare vid olika tillfällen hävdade

uppfattningen hava Kungl. Maj:t och riksdagon bestämt, att svagdricka ej får inbryggas

med en stam vört, vilkens extrakthalt överstiger 6 procent. Genom pasteurisering

finns emellertid möjlighet, att gå utöver denna procent utan att därför överskrida

den lagstadgade alkohollialten av 2.2 5 volymprocent. Därest denna högre

extrakthalt vore tillåten, skulle de skattefria bryggerierna hava vunnit betydligt

i konkurrenskraft samtidigt som allmänheten i ännu större utsträckning skulle hava

övergått från konsumtionen av öl till konsumtion av maltstarkt svagdricka.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 55''.

Visserligen gälla samma bestämmelser om (i procent-gränsen i fråga om extrakthalt

för de skattepliktiga bryggeriernas svagdrickstillverkning, men genom tillverkningen

av öl har det för dessa bryggerier blivit möjligt att på denna tillverkning

förskaffa sig en omsättning och en inkomst, som skänka dem så betydande fördelar,

att det givetvis icke ens kan bliva tal om någon jämförelse härutinnan med de

skattefria bryggeriernas. Då härtill kommer, att ölbryggeriernas kundkrets i allmänhet

är att söka bland de mera burgnnrc befolkningslagren och bland dem, som

nästan till varje pris äro angelägna om varan, sä har det utvecklat sig därhän, att

de skattepliktiga bryggerierna i fråga om ölet kunna sätta priser, som med hänsyn

till dryckernas kvalité och tillverkningskostnader äro proportionsvis betydligt högre

än de priser, som äro gällande för de skattefria bryggeriernas produkter.

Också har det visat sig, att ölbryggeriernas tillverkning av vanligt svagdricka

varit relativt obetydlig. Under det att de skattefria under tillverkningsåret

1 oktober 1915—-1 oktober 1916 använde 1,008,021.6 hektoliter vörtmängd förproduktion

av svagdricka, stanna de skattepliktiga för samma tid vid den ringa kvantiteten

av 291,857.2 hektoliter medan för öltillverkningen användes 1,776,155.7 hektoliter.

Härav framgår, att de skattepliktiga bryggeriernas svagdrickstillverkning utgjorde

cirka 28 procent av de skattefrias, samt endast cirka 16 procent av öltillverkningen.

Under innevarande år torde differensen hava betydligt ökats, enär ölproduktionen

i hög grad stegrats, en omständighet, vilken är desto mera anmärkningsvärd,

som bristen på brödsäd och däribland korn i stället borde hava manat till ett

rakt motsatt förfarande.

Sveriges svagdricksbryggareförening har också i upprepade skrivelser såväl

till Kungl. Maj:t som till folkhushållningskommissionen haft anledning att fästa uppmärksamheten

härå, enär samtidigt med denna stora maltavverkning för ölproduktionen

många svagdrick,sbryggerier måst nedläggas i brist på malt och andra av

samma orsak sett sin existens hotad. Först under de allra senaste veckorna ha

svagdricksbryggarne lyckats vinna gehör för sina synpunkter härutinnan, i det att

folkhushållningskommissionen nu ingått med framställning till Kungl. Maj:t om en

begränsning av maltextrakthalten hos ölet till 7 procent. Då emellertid denna

åtgärd i månader uppskjutits ha så stora mängder malt spolierats, att svagdricksbryggerierna

icke trots de medgivanden som gjorts — fått sina existensmöjligheter

tryggade. Till deras disposition står endast cirka 1,500,000 kilogram malt

-f- cirka 2 miljoner i inneliggande lager, under det att ölbryggerierna disponera

cirka 10 miljoner. Sett i belysning av härovan anförda siffror rörande respektive

bryggeriers tillverkningskvantiteter av svagdricka, är det lätt att räkna ut, hurusom

man även under rådande kristid lämnat de skattefria bryggerierna i sticket, under

det att ölbryggerierna — med den begränsning i extrakthalten som äntligen vidtagits

— äro i stånd att i full utsträckning upprätthålla och jämväl utöka sin tillverkning

och att därvid lägga under sig marknaden i den mån som de skattefria

av anförda skäl måste inskränka och i många fall helt nedlägga driften.

Det av herr Lyckholm i motionen använda exemplet rörande fördelningen av

100,000 kg. malt på tillverkningen av öl, pilsnerdricka och svagdricka, skulle möjligen

kunna så uppfattas, som om ölbryggerierna i nykterhetsintresse rent utav hade

lagt an på att uppmuntra svagdrickstillverkningen för att därigenom nedbringa ölkonsumtionen.

De ovan anförda siffrorna säga dock någonting helt annat. Man

torde då hava rättighet att ifrågasätta, huruvida det kan vara förenat med rättvisa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

och billighet att genom ökade förmåner åt de skattepliktiga bryggerierna ytterligare

försvaga existensmöjligheterna för de skattefria, som hittills under bekymmersamma

förhållanden dock sökt upprätthålla och utveckla eu industri, som väl får anses

såsom synnerligen betydelsefull och detta icke minst nu. när dess produkter i stor

utsträckning måste ersätta mjölken.

Sveriges svagdricksbryggareförening ser ingalunda med ovilja, att de nuvarande

ölbryggerierna lägga om sin tillverkning till produktion av svagdricka

snarare skulle vi hälsa detta med tillfredsställelse. Och skulle det förhålla sig så

som herr Lyckholm uppgiver, att den nuvarande skatteplikten för ölbryggerierna, i

vad det gäller tillverkningen av svagdricka, innebär »ett gynnande av svagdricksbryggerierna

på de skattepliktiga bryggeriernas bekostnad», så ligger det ju även i

ölbryggeriernas intresse att helt övergå till det skattefria. Men att borttaga skatteplikten

samtidigt som rättigheten att tillverka öl bibehålies skulle däremot innebära

ett så betänkligt slag för den egentliga svagdricksindustrien, att vi icke gärna kunna

föreställa oss, att riksdagen skall finna detta vara i landets och nykterhetens intresse.

Även under nuvarande förhållanden hava de skattefria bryggerierna att utstå

eu hård konkurrens med de skattepliktiga. Svagdriekat är för ölbryggerierna eu

biprodukt, vars framställning därigenom kräver relativt obetydliga omkostnader och

detta jämväl ifråga om personal och lokaler. Även ifråga om distribueringen reduceras

omkostnaderna i samma mån som ölbryggerierna samtidigt kunna tillhandahålla

konsumenterna såväl öl som svagdricka.

Slutligen bör även den omständigheten tagas i betraktande, att vid ölproduktionen

erhållas s. k. »pålakningsdrickor» såsom överprodukt och att framställandet

av dessa drickor helt naturligt ställer sig synnerligen billigt.

Genom den av riksdagen den 2 maj innevarande år antagna nya försäljningslagen

och de därtill fogade nya bestämmelserna angående tillverkning av maltdrycker

har lagfastats en ny typ av öl, nämligen pilsnerdrickat. vars tillverkning tillkommer

de skattepliktiga bryggerierna. Alkoholhalten i detta öl kommer att innehålla

mellan 2.25 och 3.6 volymprocent alkohol. Genom den särställning i tillverkningsoch

försäljningsavseende, som medgivits pilsnerdrickat, kommer detta att bliva en

allvarlig konkurrent, till de alkoholsvagare drickorna. i samma mån som det starkare

ölet blir mera svårtillgängligt, komma ölförbrukarne att övergå till konsumtion av

pilsnerdricka, som redan med nu gällande lagstiftning visat sig kunna i stor utsträckning

missbrukas. Konsumtionen härav torde därföre efter den nya lagens ikraftträdande

komma att uppvisa en betydande ökning och detta i afl synnerhet, som

vederbörande myndigheter antagligen hädanefter bliva, mera benägna än förut att

lämna rättigheter till utskänkning av dessa drycker, sedan en gräns blivit uppdragen

mellan dem och de starkare ölsorterna. Ä andra sidan torde det komma att visa

sig att ungdomen i inånga fall övergår till konsumtion av pilsnerdricka, som ju

enligt den åskådning, som legat till grund för den nya lagstiftningen, i den allmänna

föreställningen blir betraktat såsom en tämligen oskyldig läske- och måltidsdryck.

Ölbryggerierna komma på sä sätt att få ett starkt grepp om befolkningslager, vilka,

därest den nuvarande alkoholgränsen lämnats orubbad, skulle hava nöjt sig med de

giada och ofarliga drickor, som de skattefria bryggerierna frambringa. För ölbryggerierna

innebär detta, att deras ekonomiska ställning så långt ifrån blir försvagad.

att densamma snarare förstärkes och konsolideras. Men det innebär även.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53. 17

att svagdricksindustrien får allt svårare att bestå i den ojämna konkurrensen. Att

detta kommer att medföra en stor fora jämväl för det allmänna nykterhetstillståndet

ligger i öppen dag.

Alltsedan tillkomsten av 1903 års maltskattelag, varigenom en gräns uppdrogs

mellan skattepliktiga och skattefria maltdrycker, hava de skattefria bryggerierna

inriktat sina ansträngningar på att tillverka en välsmakande, underjäst maltdryck

av samma typ som de lagrade drickorna. I detta hänseende torde de hava

lyckats i sina ansträngningar, enär dessa lagrade, skattefria drycker blivit alltmera

efterfrågade och för många personer visat sig kunna bliva en passande ersättningsdryck

för ölet. Skulle emellertid utöver vad som redan skett och som härovan

påpekats — ölbryggeriernas ställning än ytterligare förstärkas på de skattefria

bryggeriernas bekostnad, frukta vi, att de kostnader, vi nedlagt på att få de lagrade

drickorna till sin nuvarande standard, komma att vara bortkastade och att den spridning,

de nu erhållit, kommer att minskas. Ur nykterhetssynpunkt kan detta icke

gärna anses såsom en önskvärd utveckling, synnerligast som det torde vara ställt

utom allt tvivel, att drycker med en alkoholhalt med ända till 3.6 volymprocent

kumia användas i berusningssyfte.

På nu angivna skäl våga vi ställa en vördsam vädjan till bevillningsutskottet

och riksdagen

ott icke vare sig genom ett bifall till herr Lyckholms motion i vad den

angår restitution av maltskatten för tillverkning av svagdricka eller på annat sätt

några ytterligare åtgärder vidtagas, varigenom de ännu befintliga skattefria svagdricksbryggeriernas

existensmöjligheter äventyras.

För Sveriges svagdricksbryggareförening

Arvid Johansson

Stockholm.

P. J. Kvarnström. O. Bergström. C. A. Johansson.

Västerås. Stockholm. Stockholm.

Stockholm den 15 maj 1917.

På grund av de skäl som däri framföras och särskilt med hänsyn

därtill, att något vägande skäl icke förebragts att genom det i motionen

framställda yrkandet om större rätt till restitution av maltskatt för

skattepliktiga bryggerier undandraga svagdricksbryggerierna, uppgående

till ett antal, av cirka 600 med en arbetarstam av cirka 2,000 personer,

det ekonomiska stöd i konkurrensen med ölbryggerierna som legat i

svagdricksbryggeriernas större frihet från maltskatt, ett stöd som denna

svaga industrigrupp, vilken helt ställt sig i folknäringens och nykterhetens

tjänst, så synnerligt väl vore i behov av — har jag ansett att

utskottet bort föreslå:

att riksdagen må i anledning av vad i andra

punkten av motionen I: }.13 hemställts besluta att 8 §

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 44 höft. (Nr 53—54). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 53.

1 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående

beskattning av maltdrycker skall erhålla följande ändrade

lydelse.

8 §.

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång

restitution av skatt, efter fjorton öre för kilogram räknat, åtnjutas för

det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda

malt, dock högst för en tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret

avverkade maltmängden samt icke till högre belopp än att

den återstående skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade medeltal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:256 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 2 s. 10 i texten