Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918.
56 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 52 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1917:66, Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
1
Sr 66.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1917 kl. 4.15 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillning
arna för år 1918.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, K. A. Nilson,
Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jacob Larsson, Östberg, frih. Palmstierna,
Jeansson i Kalmar, Rune, Månsson, Jonsson i Hökhult, Knaust,
Neess, Holmström och Lithander.
Sedan Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag
i fråga om beräkning av bevillningarna för år 1918, hava genom olika
propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa
bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen
har numera fattat beslut i anledning av samtliga sist omförmälda propositioner.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 1 juni 1917 dagtecknad
proposition, nr 373, med återkallande av tidigare gjorda förslag i den
mån de strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition
framställda, föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets
inkomster för år 1918 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen
specifikation. Med beaktande jämväl av propositionen nr 373 avgiver
bevillningsutskottet, jämlikt 40 § riksdagsordningen, härmed förslag till
beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1918 vid tillämpning
av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.
De särskilda bevillningarna upptagas i den ordning, vari de förekomma
i nämnda specifikation.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 käft. (Nr 66.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 7 december 1916 med inkomstberäkning för år
1918, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1914 av 43,136,836 kronor och 1915 av
42,282,510 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna
uppgifter för år 1916 uttaxerats med 66,175,229 kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1918 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:
Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade beloppet av
ifrågavarande skatt hade enligt rikshuvudböckerna utgjort:
år 1911......... kronor 34,201,579: —
» 1912......... » 35,795,907: —
» 1913......... » 40,786,536: —
» 1914......... » 44,222,488: —
» 1915......... » 43,001,670: —
Medeltalet mellan beloppen för 1911 och 1912 utgjorde kronor
34,998,743 och medeltalet mellan beloppen för 1914 och 1915 kronor
43,612,079, utvisande en ökning av kronor 8,613,336 eller i medeltal
per år kronor 2,871,112. Med antagande av en årlig ökning av denna
storlek erhölle man följande värden å den debiterade skatten:
år 1915......... kronor 43,001,670: —
» 1916......... » 45,872,782:-
» 1917......... » 48,743,894: —
» 1918......... » 51,615,006: —
Vid jämförelse av förestående, efter förhållandena under femårsperioden
1911—1915 utförda beräkning med den faktiska taxeringen, i
den mån denna är känd, funne man, att det verkligen taxerade beloppet
för år 1916, vilket, såsom förut omnämnts, uppgår till 66,175,229 kronor,
överstege det beräknade med 20,302,447 kronor eller 44.3 procent.
Skulle taxeringen för åren 1917 och 1918 komma att i samma proportion
överträffa beräkningen, skulle man erhålla
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 3
för år 1917......... 1.443 x 48,743,894 = kronor 70,337,439: —
» » 1918......... 1.443 x 51,615,006 = » 74,480,454: —
Med beräknande av avkortningarna till IV2 procent av 70,337,439
eller till 1,055,002 kronor, erkölle man för år 1918 en beräknad behållning
å inkomst- och förmögenhetsskatt, uppgående till 73,425,392 kronor.
Tillförlitligheten av denna beräkning berodde på, i vilken mån det
kunde vara berättigat att för år 1918 räkna med samma faktor, som
uttrycker den för år 1916 konstaterade höjningen i taxeringen. Denna
faktor åter vore tydligen till sin storlek till väsentlig del beroende
på den allmänna prisstegringen eller, med andra ord, minskningen i
penningvärdet. Och då all anledning funnes att antaga, att denna omständighet
skulle ännu kraftigare påverka 1917 års inkomstbelopp, som
komme att ligga till grund för 1918 års taxering, än vad fallet var med
1915 års inkomstbelopp, som legat till grund för 1916 års taxering,
torde därigenom neutraliseras de i motsatt riktning verkande faktorer,
som tilläventyrs må yppa sig. I allt fall ansåge statskontoret, att man
icke gjorde sig skyldig till någon oförsiktighet, om man räknade med
ett nedåt avrundat belopp av 70,000,000 kronor.
Med angivna belopp, 70,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositonen intagna förslag till
riksstat för år 1917.
Till det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har
chefen för finansdepartementet, efter att hava erinrat om nyssnämnda i
statsverk spropositionens förslag till riksstat upptagna belopp, beträffande
denna inkomsttitel yttrat följande.
»Vid den tid, då dessa beräkningar gjordes, voro utsikterna för
en fortsättning under innevarande år av 1916 års lysande konjunkturer
å näringslivets skilda områden ännu icke förmörkade. Med de goda
resultat av 1916 års verksamhet, som redan då kända förhållanden
utvisade och numera offentliggjorda siffror i boksluten från en mångfald
företag ytterligare bekräfta, kunde med skäl beräkningarna i statsverkspropositionen
sägas vara med all försiktighet uppgjorda. Säkerligen
skulle ock verkligheten väsentligt överträffa beräkningarna, om 1917
års vinstsiffror skulle utvisa resultat, jämförliga med 1916 års bokslut.
Ja, kunde man dröja vid allenast första kvartalet av år 1917 och draga
några slutsatser därav för resultatet under hela detta år, skulle man ej
heller hava anledning till oro beträffande det skatteresultat, som ar 1918
vore att vänta beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt krigs
-
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
konjunkturskatten. Nu måste man emellertid räkna med den avmattning
å näringslivets områden, som den minskade exporten och därmed
följande sänkning i företagsamheten medför. Visserligen ligga en del
betydande exportindustrier inne med order för utländsk räkning för
en längre tid framåt, och visserligen är den svenska marknaden ännu
så länge icke så litet köpstark, men icke förty kan den allmänna
depressionen och den hotande svårigheten för erhållande av vissa för
en mångfald industriella företag nödvändiga råvaror komma att väsentligt
omkullkasta de tidigare och ävenledes de med ledning av vinstresultaten
under första kvartalet 1917 gjorda ekonomiska kalkylerna, såvida icke
export- och importsvårigheterna under året genom mellankommande
fredsslut eller på annat sätt undanröjas.
Med hänsyn till de osäkra faktorer, som härvidlag måste tagas i
betraktande, har jag emellertid, om än med tvekan, nu icke ansett mig
höra föreslå någon ändring i beräkningarna rörande avkastningen vare
sig av inkomst- och förmögenhetsskatten eller av krigskonjunkturskatten,
sådan densamma med den vid 1917 års början gällande skatteskala
skulle utgå.»
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade
inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1916 visat sig uppgå till
66,234, <81 kronor 99 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar och
institutioner samt skillnaden mellan vid 1916 års början och slut utestående
skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till
64,670,405 kronor 3 öre.
Med hänsyn till den påtagliga avmattning på olika områden av
näringslivet, som chefen för finansdepartementet i senast återgivna anförande
berört, har även bevillningsutskottet haft under övervägande,
huruvida icke en nedsatt beräkning av inkomst- och förmögenhetsskattens
avkastning borde anses påkallad. I betraktande av att vissa grenar av
näringslivet alltjämt synas arbeta under gynnsamma konjunkturer och
då utskottet saknat hållpunkter för en ny eller jämkad beräkning, har
emellertid utskottet, i likhet med departementschefen, funnit sig kunna
upptaga det i statsverkspropositionen för denna inkomsttitel föreslagna
beloppet.
Utskottet hemställer sålunda,
att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
år 1918 beräknas till.............. kronor 70,000,000: —
Transport kronor 70,000,000: —
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 70,000,000: —
2:o.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genom en den 23 februari 1917 dagtecknad proposition,
nr 130, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till
förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1918,
dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt
skall användas till täckande av anslag för särskilda åtgärder
för lånt- och sjöförsvarets stärkande,
dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918
efter rubriken för inkomst- och förmögenhetsskatten
upptaga följande rubrik:
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,
bevillning 30,000,000 kronor.
Nämnda av Kungl. Maj:t föreslagna förordning
avser upptagande av en provisorisk tilläggsskatt till inkomst-
och förmögenhetsskatten, med skattesatser så avvägda
att utbytet av tilläggsskatten beräknats för år
1918 till 30,000,000 kronor.
Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet, i anslutning
till vad departementschefen beträffande inkomstoch
förmögenhetsskatten anfört, ansett sig böra upptaga
den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten
för år 1918 till det belopp, varmed denna skatt
kunde beräknas utgå, då den vanliga inkomst- och
förmögenhetsskatten lämnade den i statsverkspropositionen
angivna avkastningen eller 70,000,000 kronor.
Departementschefen har alltså upptagit extra inkomstoch
förmögenhetsskatten till det i propositionen nr 130
angivna beloppet eller 30,000,000 kronor, med vilket
belopp denna inkomsttitel följaktligen uppförts i den
vid propositionen nr 373 fogade specifikationen.
Transport kronor 70,000,000: —
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 70,000,000: —
I enlighet med bevillningsutskottets förslag har
riksdagen sedermera antagit det med propositionen nr
130 framlagda förslaget till förordning om extra inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1918 med vissa förändringar
i skattetarifferna, vilka förändringar i utskottets av
riksdagen godkända betänkande i ämnet beräknats medföra
en inkomstökning av omkring 2,000,000 kronor.
Med hänvisning till vad i sistnämnda betänkande
härom anförts får bevillningsutskottet hemställa,
att bland statsverkets inkomster
för år 1918 må upptagas extra inkomstoch
förmögenhetsskatt med... kronor 32,000,000: —
3:o.
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret har anfört, att denna bevillning —
vilken i riksstaten för år 1917 var upptagen till 1,600,000
kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1916
debiterats med 2,300,546 kronor. Då avkortningarna
icke kunde beräknas högre än till 100,000 kronor, syntes
ifrågavarande titel, även med iakttagande av all önskvärd
försiktighet, kunna i 1918 års riksstat höjas till
2,200,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även
det å sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag
till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»
borde upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 2,200,000
kronor.
Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter
har för år 1916 den debiterade inkomsten av
ifrågavarande skattetitel visat sig uppgå till 2,315,867
kronor 16 öre och, efter avdrag av avkortningar och__
Transport kronor 102,000,000: —
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 102,000,000: —
restitutioner samt skillnaden mellan vid 1910 års början
och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten
av skattetiteln belöpt sig till 2,207,033 kronor 9 öre.
Utskottet hemställer,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst må för år 1918
beräknas till................................. kronor 2,200,000: —
4:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda
avgifter, som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång
och kolningsfrihet på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med:
1913
1914
1915
För rättighet till skogsfång och kolnings-
frihet på allmänningar........................
1,439
1,439
1,439
Av vissa handlande och handelsexpediter
260,780
197,600
140,000
För vissa offentliga föreställningar .........
79,547
77,029
73,892
Summa
341,766
276,068
215,331
Tages hänsyn till avkortningar och balanser, visar
sig den behållna inkomsten hava uppgått
Transport kronor 104,200,000: —
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,200,000: —
år 1913 till ........................................ kronor 341,512: —
» 1914 » » 275,963: —
» 1915 » .......................................... » 212,620: —
Såsom synes företer skattetiteln en ej obetydlig
nedgång för de två sista åren och, då denna givetvis
beror på världskrisen, kommer den efter all sannolikhet
att framträda även i slutsiffrorna för år 1916. Men
för år 1918, varom i denna beräkning är fråga, anser
statskontoret, att man bör kunna upptaga titeln med
oförändrat belopp, 250,000 kronor.»
Med detta belopp, 250,000 kronor, har denna
inkomsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,
att ifrågavarande inkomst under år 1916 debiterats
med 216,143 kronor 13 öre och att, efter avdrag
av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan
vid 1916 års början och slut utestående skattebelopp,
den behållna inkomsten av ifrågavarande skattetitel uppgått
till 215,481 kronor 35 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1918 beräknas till......... kronor 250,000: —
5:o.
Debiterade stämpelmedel,
gjorde:
år 1911.....................
1912 .....................
1913 .....................
1914 .....................
1915 .....................
Stämpelmedel.
inberäknat arvsskatt,
ut
-
. kronor 17,763,683
» 17,431,457
» 18,653,021
» 17,070,845
» 16,211,787
eller i medeltal för dessa fem år 17,426,159 kronor.
Transport kronor 104,450,000: —
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
I vad mån de nu och under den senaste tiden
rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna
skattetitel, framgår av följande sammanställning av uppgifter
angående influtna stämpelmedel under åren 1913,
1914 och 1915:
Influtna stämpelmedel
1913
1914
1915
1916
Januari—juli............
Augusti—oktober......
November o. december
11,505,057
3,853,096
2,808,506
10,724,621
3,527,688
2,425,183
7,901,501
3,853,884
2,788,331
13,120,706
5,856,933
Summa
18,166,659
16,677,492
14,543,716
18,977,639
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden
under de månader, som kriget varat, i procent av uppbörden
under motsvarande tid närmast före kriget utgjort:
augusti—oktober
1914 .............................. 91.55 procent
november—december 1914........................ 86.35 »
januari—juli 1915 ....................................... 73.6 8 »
augusti—oktober 1915 .............................. 100.02 »
november—december 1915........................ 99.28 »
januari—juli 1916 ....................................... 122.3 4 »
augusti—oktober 1916 .............................. 152.01 »
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter
för åren 1912—1915 å beloppet av de stämplar,
som använts till nedannämnda handlingar, har detta
belopp utgjort:
Transport kronor 104,450,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000
1
1912
1913
1914
1915
Handlingar till lagfartsproto- kollet ...........................
3,491,173
3,702,010
4,010,613
2,815,610
Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen
691,754
690,751
622,659
486,841
Handlingar till äktenskaps- förordsprotokoll ............
9,520
9,915
7,360
7,915
Handlingar till bouppteck- ningsprotokoll:
Bouppteckningar............
5,392,652
6,228,107
5,786,280
5,815,810
Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid boupp- teckningens stämpelbe- läggning.....................
681
687
3,829
842
Morgongåvobrev ............
660
6
36
5
Avhandlingar om lösöre- köp ...........................
13,530
14,058
13,850
11,841
Summa
9,599,970
10,645,534
10,444,627
9,138,864
Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror
har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda
skrivelse vidare anfört följande:
»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades
den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk Författningssamling
nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari
1915. Till dessa skatter äro av de i förestående statistik
upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar
och testamenten, även de i beloppen för
rubriken »handlingar till lagfartsprotokollet» ingående
stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom, vartill komma vissa nya avgifter
för gåva av lös egendom, rörande vilka någon beräkning
icke för närvarande är möjlig, men vilka icke torde
kunna antagas uppgå till något mera avsevärt belopp.
Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig
år 1914 till ....................................... kronor 6,000,158: —
» 1915 » ...................................... » 5,947,762:—.
Såsom ingående i stämpelavgiften torde därför
böra i riksstaten för år 1918 upptagas »arvsskatt och
Transport kronor 104,450,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
11
Transport kronor 104,450,000:
skatt för gåva» med ett beräknat belopp av 6,000,000
kronor.
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913
(Svensk Författningssamling nr 191) har från och med
den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift
vid köp av aktier och banklotter böjts med 50 procent.
Försälj ningsbeloppet för ifrågavarande slag av stämplar
har enligt riksliuvudboken utgjort:
år 1911............................................... kronor 838,598
» 1912.......................................... » 1,518,466
» 1913............................................... » 1,177,093
» 1914................................................ » 590,480
» 1915........................ » 734,52/
Influtna beloppet för under januari—september innevarande
år [1916] försålda överlåtelsestämplar uppgår, enligt
statskontoret tillhandakommen uppgift, till 2,324,434
kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista
kvartalet kommer att hava en häremot proportionell
storlek och således inflyta med 774,811 kronor, skulle
årets inkomst uppgå till 3,099,245 kronor.
De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,
som börjat under år 1913 och fortfarit under 1914 och
1915, under innevarande år efterföljts av en betydligt
ökad livlighet på detta område. Då ingen anledning
finnes att antaga en tillbakagång härutinnan efter kriget,
anser statskontoret, att man för år 1918 bör kunna
beräkna ifrågavarande del av stämpeluppbörden till
3,000,000 kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående arvsskatt
och skatt för gåva samt överlåtelsestämplar övergår
statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:
år 1911............................................ kronor
» 1912..........
» 1913...........
» 1914..........
» 1915........................................... »
»
»
»
9,755,800
10,355,778
11,127,086
10,480,207
9,429,527
Transport kronor 104,450,000: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
Om man beräknade ifrågavarande stämpeluppbörd
för år 1918 till samma belopp som för år 1913 eller
i runt tal.......................................... kronor 11,100,000: —
och härtill lade arvsskatt och
skatt för gåva.........................
....... ))
6,000,000: —
och överlåtelsestämplar..........
....... »
3,000,000: —
skulle man erhålla ................
....... kronor
20,100,000: —.
Såsom förut är nämnt, kan stämpeluppbörden
i dess helhet för innevarande år beräknas till minst
21,786,145 kronor. I detta belopp ingår inbetalningen
för stämpling av aktiebrev och obligationer med icke
mindre än 2,618,192 kronor. Då denna inkomstpost
åren 1913, 1914 och 1915 influtit med endast respektive
451,184, 528,766 och 1,285,067 kronor, måste höjningen
under innevarande år betraktas såsom beroende på den
nu rådande goda penningtillgången och därav föranledd
ökad emissionsverksamhet. Att dessa omständigheter
skola fortfara till år 1918, lärer man näppeligen få göra
sig räkning på. Å andra sidan får man icke glömma,
att det allmänna uppsving, varpå man kan hoppas för
det år, varom nu är fråga, bör utöva en stimulerande
verkan på stämpeluppbörden.))
Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,
föreslagit, att i riksstaten för år 1918 må med 20,500,000
kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad arvsskatt
och skatt för gåva 6,000,000 kronor).
Med angivna belopp har också denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna
förslag till riksstat för år 1918.
Prop. nr 128. Genom proposition nr 128 av den 20 mars 1917
har Kungl. Maj:t sedermera framlagt förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper. Förslaget innebar
en fördubbling av den vid köp och byte av aktier, lotter,
andelsbevis och delaktighetsbevis utgående fondstäm
Transport
kronor 104,450,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 13
Transport kronor 104.450,000: —
peln, och förordningen skalle gälla till dag, som av
Kungl. Maj:t bestämdes, dock icke längre än till den
1 april 1918. Enligt det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet har dåvarande chefen för finansdepartementet
beträffande beräkningen av de inkomster,
en sålunda förhöjd skatt kunde antagas komma att tillföra
statsverket, till en början åberopat vad de i nämnda
proposition omnämnda sakkunniga för utarbetande av
förslag till börslagstiftning m. m. vid avgivande av
förslag i ämnet yttrat. De sakkunniga hade anfört:
»Att ens tillnärmelsevis beräkna, vad skatten skall med
förhöjt belopp kunna giva i inkomst för år 1917, låter sig icke
göra. Och än mindre är detta möjligt för år 1918, då förhållandena
kunna hava blivit sådana, att en återgång till de nuvarande
stämpelsatserna befinnes önskvärd. Då emellertid det
gångna året tillfört fondmarknaden ett väsentligen ökat material
samt då det förhöjda värdet på en betydande del av detta material
rent automatiskt medfört en ökning av den totala stämpelförsäljningssumman,
torde det kunna antagas, att stämpeln under
år 1917 skall väsentligen överstiga det belopp, vartill den beräknats
i staten för samma år, samt att den för år 1918 icke
skall understiga detta belopp.»
Departementschefen yttrade härefter för egen del:
»Såsom de sakkunniga anfört, möter en sådan
beräkning stora svårigheter. Jag erinrar härvid om,
att statskontoret i sin beräkning över statsverkets inkomster
för år 1916 upptagit fondstämpelskatten till en
och en halv miljon kronor, för innevararande år till
samma belopp och för 1918 till tre miljoner. Faktiskt
har för förstnämnda år skatten tillfört statsverket 4,260,820
kronor 70 öre.
I sina beräkningar har statskontoret utgått från
att någon anledning icke funnes att antaga en tillbakagång
efter kriget i den livlighet, som senare tid rått å
fondpappersomsättningens område, varför också med utgångspunkt
från det belopp, skatten lämnat under de
tre första kvartalen av år 1916, beloppet för år 1918
ansetts icke böra sättas lägre än tre miljoner kronor.
Denna siffra, med vilken fondstämpelmedlen ingå i de
Transport kronor 104,450,000: —
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
för nämnda år beräknade stämpelmedlen, kommer måhända,
därest statskontorets angivna antagande håller
streck, att visa sig vara alltför försiktigt beräknad. Den
föreslagna höjningen skulle alltså, därest densamma enligt
mitt förslag till en början blott skulle avse de tre första
månaderna av år 1918, kunna antagas under dessa
månader inbringa ytterligare minst en fjärdedel av sistnämnda
belopp, då aktiehandeln härvid lärer vara den
huvudsakligen utslagsgivande. Emellertid torde det vara
säkrast att åtminstone ännu ej fastslå en sålunda beräknad
höjning; jag har därför ej heller ansett mig nu
böra framställa förslag att taga den i betraktande vid
inkomstberäkningen för år 1918.»
Nämnda proposition har numera av riksdagen bifallits.
Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition
nr 95 A, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdi’ag av protokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
tt vid propositionen fogat förslag till förordning om
vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften.
Nämnda förslag avsåg att genomföra en höjning
av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln
samt att införa såsom nya stämpelskatter en
avgift på vissa kommunala skuldförbindelser och en
avgift på lottsedlar, ävensom att omlägga till räntestämpel
stämpelskatten å bevis om insättning å depositions-
och kapitalräkning samt införa räntestämpel jämväl
å avkastningen av andra på bankräkning insatta
medel.
Vid beräkningen av den inkomstökning, som härav
kunde väntas följa, har departementschefen stött sig på
uträkningar, verkställda inom statistiska centralbyrån i
slutet av år 1915 och avsedda att angiva den ökning
av inkomst, som genom den föreslagna nya stämpelbeskattningen
antagits uppkomma under år 1917. Nämnda_____
Transport kronor 104,450,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000
uträkningar finnas sammanförda i en vid sistnämnda
proposition såsom bilaga fogad promemoria, vilken torde
här böra intagas.
P. M.
angående den merinkomst, som en utvidgning av stämpelskatten kan
beräknas bereda statsverket år 1917.
Lagfartsstämpeln. Enligt de i finansdepartementet utarbetade
uppgifter har beloppet av de stämplar, som använts
till beläggning av nedanstående, till protokollen över lagfartsärenden
hörande handlingar under de fem senaste åren utgjort:
Å r
Stämpel av 60 öre
för 100 kronor
Stämpel avi krona
20 öre för
100 kronor
Summa
Kronor
Köpe-
brev
Bytes-
brev
Gåvo-
brev
Köpe-
brev
Bytes-
brev
1910 ..............
2,664,245
94,767
19,986
742,022
5,088
3,526,108
1911 ...............
2,439,438
82,088
40,272
670,894
3,982
3,236,674
1912 ...............
2,413,672
58,909
23,806
753,817
7,001
3,257,205
1913 ...............
2,543,836
90,339
9,562
883,525
12,857
3,540,119
1914 ...............
2,483,533
106,044
10,600
1,128,852
10,832
3,739,861
Summa
12,544,724
432,147
104,226
4,179,110
39,760
17,299,967
Årligt medeltal
2,508,945
86,429
20,845
835,822
7,952
3,459,993
Med tillämpning av de nu gällande stämpelsatserna synes
lagfartsstämpeln kunna för år 1917 beräknas till samma belopp
som ovanstående medeltal, eller 3,460,000 kronor. Den ifrågasatta
höjningen av satserna med 50 procent skulle alltså bereda
statsverket en merinkomst av 1,730,000 kronor. Den minskning
häri, som medgivandet till förmån för vissa allmännyttiga aktiebolag
samt bibehållandet av den nuvarande stämpeln för en del
smärre köp kan medföra, är ej möjlig att beräkna, men har densamma
i stämpelskattekommitterades den 29 december 1909 avgivna
betänkande anslagits till högst 100,000 kronor. Tages
denna siffra för god, skulle merinkomsten av lagfartsstämpeln
böra för år 1917 upptagas till 1,630,000 kronor.
[Härvid må emellertid erinras om, att skatten å gåva
sedan ingången av år 1915 är underkastad ny lagstiftning, varför
någon ändring i de nu gällande bestämmelserna måhända ej
Transport 104,450,000:
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
bör ifrågakomma. I sådant fall bör merinkomsten minskas med
10,000 kronor. Samtidigt har den förut gällande stämpeln av 1
krona 60 öre för 100 kronor av gåva till annan än skyldeman i
rätt nedstigande led nedsatts till 60 öre för 100 kronor. För år
1917 kan denna nedsättning här beräknas minska statsverkets
inkomster med 12,000 kronor.]
Aktiestämpeln. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1915
hava i nybildade aktiebolag och bankbolag tecknats aktiekapital
(grundfonder) till nedanstående belopp:
År 1910...............
........................................ kronor 73,093,665: —
» 1911...............
......................................... » 96,434,500: —
* 1912...............
.................................... » 74,438,532: —
» 1913...............
......................................... » 106,015,570: —
» 1914...............
......................................... » 80,990,390: —
Summa kronor 430,972,657: —
Årligt medeltal » 86,194.531: —
Anförda årsmedeltal synes även kunna antagas såsom uttryck
för emissionernas belopp under år 1917. En höjning av
stämpelsatsen med 5 öre för varje fullt 10-tal kronor skulle
alltså motsvaras av en merinkomst av i runt tal 430,000 kronor.
Obligationsstämpeln. De av statskontoret i underdånigt
utlåtande den 20 april 1914 i fråga om utvidgning av stämpelbeskattningen
meddelade uppgifter om under åren 1910—1913
emitterade stämpelpliktiga obligationer, kompletterade med Svenska
bankföreningens motsvarande uppgifter om svenska obligationslån
under år 1914, ställa sig sålunda:
År 1910..........................
........................... kronor
93,583,380: -
» 1911...........................
............................ »
104,615,000: —
» 1912...........................
............................ »
93,618,000: —
» 1913...........................
............................ »
66,425,500: —
» 1914...........................
.......•.................... »
93,166,000: —
Summa kronor 451,407,880: —.
Årligt medeltal »
90,281,576:
Även här torde
årsmedeltalet kunna få
anses motsvara
förhållandet under år 1917. En stämpelförhöjning av 30 öre för
varje påbörjat 100-tal kronor kan därför beräknas lämna en
merinkomst av 270,000 kronor.
Räntestämpeln. Med stöd av de månatliga uppgifterna om
bankerna hava de av de solidariska bankerna och bankaktiebolagen______
Transport kronor 104,450,000: —
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6ti.
Transport kronor 104,450,000: —
gottgjorda räntorna å inlåningsräkningarna för de fem senaste
åren approximativt beräknats utgöra:
År 1910 ......
> 1911 ......
» 1912 .....
» 1913 .......
> 1914 .......
Å andra räkningar än
sparkasserälcning
kronor 44,653,000
» 46,008,000
» 47,169,000
» 54,904,000
» 56,638,000
Summa kronor 249,372,000
Årligt medeltal » 49,874.000
Å sparkassoräkning
10.
136.000
11.124.000
12.420.000
14.068.000
15.809.000
“63,557,000
12.711.000
Den starka räntestegringen under de två senaste åren är
visserligen till en del beroende på de under dessa år gällande
höga räntesatserna. Med hänsyn till att insättarnas tillgodohavanden
befinna sig i ständig tillväxt, torde emellertid ränteinkomsten
under år 1916 icke överskattas, om densamma beräknas
till respektive 55,000,000 och 15,000,000 kronor.
Beträffande andra räkningar än sparkasseräkning skulle,
efter en stämpelsats av 1 procent, anförda ränteinkomst motsvaras
av stämpelmedel till ett belopp av 550,000 kronor. Härifrån
måste emellertid göras ett avdrag av den anledning att
stämpeln skall i regeln utgå endast för fullt 10-tal kronor. Det
belopp, varmed en räntepost överskjuter jämnt 10-tal kronor,
kan i medeltal sättas till 5 kronor, vilket motsvarar en stämpel
av 5 öre. Antalet bankräkningar av här ifrågavarande slag,
vilket vid 1914 års slut uppgick till i runt tal 440,000, kan
anslås till 455,000 vid 1916 års utgång. Med tillägg av de under
året upphörda torde antalet räkningar, som skola gottgöras ränta
för år 1916, kunna uppskattas till 480,000, varav omkring 400,000
depositions- och kapitalräkningar. Då de sistnämnda gottgöra
ränta 2, stundom 4 gånger om året, lärer hela antalet ränteposter
för år 1916 kunna sättas till vid pass 900,000. Från
ovannämnda stämpelbelopp av 550,000 kronor böra således dragas
45,000 kronor, varefter stämpeln å de för år 1916 gottgjorda
räntorna skulle uppgå till 505,000 kronor. Den obetydliga ökning,
som betingas av skatteplikt för räntor mellan 5 och 10
kronor, kan lämnas ur räkningen. Däremot torde den omständigheten,
att räntor å depositions- och kapitalräkningar till allra
största delen uppbäras eller gottskrivas samma år, varunder de
upplupit, motivera en höjning av stämpelbeloppet med 10,000
kronor. För år 1917 synes alltså räntestämpeln å andra bankräkningar
än sparkasseräkning kunna beräknas till 515,000 kronor.
Vad vidare angår bankbolagens sparkasseräkningar, skulle,___ ___
Transport kronor 104,450,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
enligt vad ovan anförts, stämpeln å de under år 1916 gottgjorda
räntorna, efter en skattesats av 1 procent, uppgå till 150,000
kronor. Härifrån skall dock till en början avdragas den beräknade
stämpeln å räntebelopp under 20 kronor. Detta avdrag kan
med ledning av den allmänna sparbanksstatistikens uppgifter anslås
till 20,000 kronor. Vidare skall avdrag ske för räntebelopp,
som överskjuter jämnt 10-tal kronor, vilket avdrag, beräknat
efter samma grunder, som beträffande andra bankräkningar här
ovan omförmälts, torde uppgå till 10,000 kronor. Stämpeln å
bankbolagens sparkasseräkningar kan alltså beräknas under år
1917 bereda statsverket en inkomst av 120,000 kronor. Skulle
åter den skattefria gränsen sättas vid 1,000 kronors kapital,
skulle inkomsten komma att nedgå med 15,000 kronor.
De enskilda sparbankerna och med dem jämförliga penninginrättningarna
hava under de fem senaste åren gottgjort sina
insättare följande räntor:
År 1910........................................................ kronor 34,741,810: —
* • 1911........................................................ » 36,063,007: -
» 1912........................................................ » 37,816,343: —
» 1913....... » 41,051,824: —
* 1914.............................................. » 44,130,013: —
Summa kronor 193,802,997:—.
Årligt medeltal » 38,760,599: —.
Ehuru visserligen här, liksom i fråga om räntemedel i
bankbolagen, de två senaste årens resultat rönt inflytande av de
då gällande högre räntesatserna, torde likväl, med hänsyn till
den sedan en lång följd av år fortgående jämna ökningen i insättamas
tillgodohavande i sparbankerna, de under år 1916 upplupna
räntorna icke böra beräknas lägre än till 45,000,000 kronor,
vilket efter en stämpelsats av 1 procent motsvaras av en stämpelavgift
av 450,000 kronor. Efter avdrag av dels 50,000 kronor
för räntor under 20 kronor, dels ock 25,000 kronor med anledning
av att stämpeln utgår endast för fullt 10-tal kronor, kan
alltså för år 1917 beräknas en stämpel å sparbanksräntor till
belopp av 375,000 kronor. Sättes skattegränsen vid 1,000 kronors
kapital, böra därifrån avgå 45,000 kronor.
De av postsparbanken gottgjorda räntor åt insättare torde
nästan undantagslöst falla under den ifrågasatta räntestämpelgränsen.
Under erinran att ingen hänsyn kunnat här tagas till
räntor å medel innestående hos enskilda bankirer o. d., kan den
nu utförda beräkningen av räntestämpelns avkastning under år
1917 sammanfattas sålunda:
Transport kronor 104.450,000:
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
Hos solidariska banker och aktiebanker:
Å annan räkning än sparkasseräkning... kronor 515,000: —
„ Å sparkasseräkning.................................... » 120,000: —
A sparbanksräkning........................................ » 375,000: —
Summa kronor 1 010,000: —
Samtidigt med att räntestämpel å depositions- och kapitalräkning
införes, skulle emellertid den nu utgående stämpeln å
bevis om insättning å dylika räkningar upphöra. Enligt Svenska
bankföreningens styrelses berättelse till 1915 års ordinarie bankmöte
hava insättningarna å depositions- och kapitalräkning hos
bankbolagen uppgått till följande belopp:
Ar 1910.................................................... kronor 287,511,200: —
» 1911................................................... » 280,341,000: —
- 1912.................................................. » 304,972,500: —
» 1913.................................................... » 335,145,700: —
» 1914.................................................... » 305,756,700: —
o Summa kronor 1,513,727,100: —.
Årligt medeltal » 302,745,400: —.
Anslås insättningarna år 1917 till i runt tal 300,000,000
kronor, skulle stämpeln därå, efter 50 öre för 1,000 kronor, utgöra
150,000 kronor. Denna siffra är emellertid så till vida för
hög, att dels i ovanstående uppgifter om insättningarna ingå en
del under vederbörande år gottskrivna räntor dels någon nedsättning
i stämpelbeloppet torde betingas av, att insättning ej
överstigande 100 kronor är stämpelfri. Å andra sidan påkallas
någon höjning i nyssnämnda summa därav, att stämpeln för belopp
mellan 100 och 1,000 kronor utgår med något högre belopp
än 7, per tusen samt i övrigt med 50 öre för varje påbörjat
1,000-tal kronor. I avsaknad av uppgifter om dessa olika faktorers
verkningar torde det anförda beloppet 150,000 kronor
kunna godtagas såsom gällande för år 1917.
Efter avdrag av nyssnämnda summa kan räntestämpeln
beräknas bereda statsverket en merinkomst under år 1917 av
860,000 kronor.
Därest stämpelfriheten för sparkasse- och sparbanksräkningar
utsträcktes intill en behållning av 1,000 kronor, skulle
inkomsten minskas med 60,000 kronor.
Lottsedelstämpeln. För år 1916 har av Kungl. Maj:t beviljats
tillstånd till penninglotteri till belopp av 5,000,000 kronor.
Antages samma lottsedelsumma komma att medgivas även för
år 1917, skulle stämpeln under sistnämnda år uppgå till 500,000
kronor. Lägges härtill stämpeln för varulotterier, som med Kungl.
Transport kronor 104,450,000: —
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
Maj:ts tillstånd anordnas, vilken stämpel av stämpelskattekommitterade
beräknats till minst 36,000 kronor, kan lottsedelsstämpeln
år 1917 beräknas inbringa omkring 540,000 kronor.
Sammanfattning. Enligt vad nu anförts kan den ifrågasatta
utvidgningen av stämpelbeskattningen beräknas under år
1917 tillföra statsverket en merinkomst till följande belopp:
Lagfartsstämpeln ............................................ kronor 1,630,000: —
Aktiestämpeln ................................ » 430,000: —
Obligationsstämpeln ........................................ » 270,000: —
Räntestämpeln ................................................ » 860,000: —
Lottsedelsstämpeln ...................... » 540,000: —
Summa kronor 3,730,000: —
Skulle åter behållningar å sparkasse- och sparbanksräkningar
till belopp under 1,000 kronor förbliva fria från räntestämpel,
föranleder detta en inkomstminskning om 60,000 kronor,
i vilket fall således hela merinkomsten stannar vid 3,670,000
kronor.
För egen del har departementschefen ansett inkomstökningen
av den föreslagna nya stämpelbeskattningen
med största sannolikhet kunna beräknas uppgå
till ett belopp, som icke understege 4,500,000 kronor.
Departementschefen har därvid utgått från att avkastningen
av lagfartsstämpeln borde beräknas något högre
än enligt statistiska centralbyråns uträkning. 1909 års
stämpelkommitterade hade föreslagit, att den allmänna
lagfartsstämpeln måtte fastställas till 90 öre för varje
fulla 100 kronor av fastighetens värde. Härjämte hade
kommitterade föreslagit motsvarande höjning av den
stämpel, som utgår då lagfart sökes för aktiebolag som
icke driver bankrörelse, eller från 1 krona 20 öre till
1 krona 80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens
värde. Slutligen hade kommitterade föreslagit
höjning av stämpelavgiften vid lagfart å gåva av fast
egendom, som givits skyldeman i rätt nedstigande led,
till 90 öre för varje fulla 100 kronor av den bortgivna
egendomens värde. Vad beträffar lagfartsstämpelns belopp
hade departementschefen föreslagit att detsamma
måtte beräknas till en krona, resp. två kronor. Därjämte
Transport kronor 104,450,000: —
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
hade han ansett, att den här ifrågavarande stämpelförhöjningen
följdriktigt borde likaväl som i fråga om gåva
av fast egendom gälla med avseende å fideikommissbrev
om fäst egendom och testamente om fast egendom, då
dessa handlingar för lagfart företes. Under det att de av
kommitterade föreslagna stämpelförhöjningarna beräknats
medföra en ökad avkastning för staten av 1,630,000
kronor, kunde de av departementschefen föreslagna tilllägg
och förhöjningar anses medföra en ökad avkastning
av lagfartsstämpeln å ett belopp av 2,285,000 kronor.
Riksdagen, som i huvudsak bifallit Kungl. Maj:ts
med sistnämnda proposition, nr 95 A, avgivna förslag,
har emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan
(betänkande nr 58), dels i fråga om lagfartsstämpeln
och räntestämpeln vidtagit vissa ändringar, som leda
till minskning i den eljest påräkneliga inkomstökningen,
dels ock från stämpelplikt fritagit vissa av kommuner
utgivna skuldförbindelser, vilkas stämpelbeskattning beräknats
komma att inbringa 15,000 kronor.
Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet
har departementschefen ansett, att det
icke nu läte sig göra att angiva det ungefärliga beloppet
av den sålunda uppkommande inkomstminskningen. I
varje fall borde densamma, enligt departementschefens
mening, icke vara av den betydelse, att nedsättningen
behövde beräknas överstiga 200,000 kronor.
Kungl. Maj:t har vidare genom en den 16 april
1917 avlåten proposition, nr 331, föreslagit vissa
ändringar i gällande stämpelförordning, bland annat
höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg. Enligt
vad chefen för finansdepartementet i sitt anförande till
det vid propositionen 95 A fogade statsrådsprotokollet
yttrade rörande höjande av nu sistnämnda stämpel,
ansåg han icke denna höjning böra föranleda någon
särskild ökning i den inkomstberäkning, för vilken ovan
redogjorts. Propositionen nr 331 har av riksdagen bifallits.
Transport kronor 104,450,000: —
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
Ytterligare har Kungl. Maj:t genom proposition, nr
167, av den 27 mars 1917 framlagt förslag till en höjning
av arvsskatten, på grund varav departementschefen
ansett sig kunna beräkna en ökning av arvsskattens i
statsverkspropositionen till 6,000,000 kronor upptagna
belopp med 1,500,000 kronor. Vid fixerandet av detta
belopp har departementschefen i första hand byggt på
en undersökning angående arvsskattens beräknade och
verkliga avkastning under de senaste åren, och har departementschefen
med avseende å utbytet av den förhöjda
arvsskatten anfört följande.
»Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats
giva
för år 1912...........
» » 1913..........
» » 1914...........
» » 1915...........
» » 1916...........
» » 1917...........
kronor 6,000,000
» 6,000,000
» 7,000,000
» 6,000,000
» 6,200,000
» 6,000,000
Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom,
rörande vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,
men vilka icke torde kunna antagas uppgå till
något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla
under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:
år 1912 ..................................................... kronor 5,393,333
» 1913 ..................................................... » 6,228,794
» 1914 ...................................................... » 6,000,158
» 1915 ..................................................... » 5,947,762
Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens
avkastning under tiden från och med år 1912
till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon tendens
till stegring, behöver man icke antaga, att en
sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.
Tvärtom tala åtskilliga skäl för att en ökning av arvsskattens
avkastning kan vara att förvänta såsom i hög
grad sannolik.
Transport kronor 104,450,000: —
23
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
Så torde man med fullt skäl kunna antaga för
visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och
därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra
tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma
att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.
Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna
en höjning av bouppteckningssummorna. De på många
områden gynnsamma konjunkturerna för handel och
industri samt även för jordbruket hava bidragit till skapandet
av nya och ökning av redan belintliga förmögenheter,
och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt vad
erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenhetens fördelning i sådan
riktning, att de större förmögenheterna ökats till antalet
och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna höjningen
av arvsskatten är avsedd att träffa de större
förmögenheterna, synes det naturligt, att den inträdda
förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen
skall leda till en vida större årlig avkastning av arvsskatten
än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna
ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt
angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet som
vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat, tyda
dock på att densamma blir betydande. För min del
har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna
skatteförhöjningen böra kunna tillsammans åstadkomma
en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen
för år 1918 till 6,000,000 kronor beräknade belopp
med åtminstone 25 procent eller sålunda med
minst 1,500,000 kronor.»
Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen
bifallen.
I propositionen nr 373 har Kungl. Maj:t beräknat
stämpelmedlen till 26,300,000 kronor (därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva 7,500,000 kronor) enligt
följande i statsrådsprotokollet intagna specifikation:
enligt statsverkspropositionen ... kronor 20,500,000: —
Transport kronor 104,450,000: —
Utskottet.
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 104,450,000: —
(därav beräknad arvsskatt och
skatt för gåva, 6,000,000
kronor),
vartill kommer
1) enligt propositionen nr 95 A
(med iakttagande av den nedsättning
i beräknad avkastning,
som bevillningsutskottets
förslag innebär, eller
200,000 kronor) ................... kronor 4,300,000: —
2) böjd arvsskatt.......................... » 1,500,000:—.
Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har
stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år
1916 utgjort 24,605,707 kronor 79 öre samt under
månaderna januari—april 1917 uppgått till 15,323,916
kronor 46 öre.
Kungl. Maj:t har, på sätt av vad ovan meddelats
framgår, icke heller i propositionen nr 373 räknat med
någon ökning av fondstämpelns avkastning på grund
av den beslutade höjningen av sistnämnda stämpel.
Bevillningsutskottet har för sin del ansett, att sistberörda
höjning, även om den icke kommer att gälla längre
än till den 1 april 1918, bör kunna antagas till fullo uppväga
den minskning, som måste bliva följden av de av
riksdagen gjorda ändringarna i det med propositionen nr
95 A framlagda förslaget. Vid sådant förhållande och då
utskottet funnit de beträffande inkomsterna av stämpeluppbörden
under år 1916 och de första månaderna av
1917 ovan anförda siffrorna giva gott stöd åt de av
Kungl. Maj:t i övrigt gjorda beräkningarna — även om
man icke vågar räkna med ett sådant allmänt uppsving
under år 1918, varom statskontoret enligt det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet uttalat en
förhoppning — har utskottet ansett sig kunna hemställa,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva
7,500,000 kronor, måtte för år 1918
beräknas till .............................. kronor 26,500,000: —
Transport kronor 130,950,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 25
Transport kronor 130,950,000: —
6:o.
Lastpenningarna.
Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till
000,000 kronor, utgjorde:
4r 1911................................................... kronor 705,975
» 1912................................................... » 751,318
b 1913.................................................. » 815,354
b 1914.................................................. » 761,392
b 1915................................................... » 813,831
De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas
med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock för år
1915 endast uppgått till 2,207 kronor.
Under hänvisning till att skeppsfarten under de
första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än
understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankomrnit,
har statskontoret upptagit lastpenningarna för
år 1918 till oförändrat belopp 900,000 kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått
i föreliggande riksstatsförslag.
Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen
debiterades lastpenningarna för år 1916 med
791,161 kronor 34 öre och utgjorde:
år 1916
år 1917
kronor
kronor
Under januari .......................................
81,344.78
77,622.43
» februari.......................................
66,125.8 4
24,580.92
> mars ..........................................
63,135.40
18,390.93
» april ..........................................
62,516.30
27,681.50 ;
Summa
272,121.8 3
148,275.78
Utskottet.
Utskottet hemställer,
att lastpenningarna må för år
1918 beräknas till..................... kronor 900,000: —
Transport kronor 131,850,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 käft. (Nr 66.) _ 4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 131,850,000: —
r. o.
Krigskonjunkturskatt.
Krigskonjiuikturskatt skall enligt bestämmelserna
i förordningen om krigskonjunkturskatt den 30 juni
1916 på grund av taxering under år 1916 och följande
år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det
av nuvarande krigstillstånd framkallade läget, i den mån
vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen
om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad.
Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten
i sin förutnämnda skrivelse anfört följande:
»I enlighet med bestämmelserna i sistnämnda förordning
har under år 1915 debiterats krigskonjunkturskatt
till belopp av 6,481,321 kronor, varav på restlängd
kommit ungefär 180,000 kronor. Den efter nu gällande
förordning verkställda taxering av krigskonjunkturskatt
för innevarande år [1916] har, vad länen beträffar, avslutats
under förra månaden och enligt uppgifter från
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande givit till resultat
ett sammanlagt skattebelopp av 59,259,708 kronor. För
Stockholms stad avslutas krigskonjunkturskattenämndens
arbeten först senare. Enligt vad statskontoret inhämtat,
lärer man kunna vänta, att taxeringsbeloppet för denna
stad för innevarande år kommer att falla mellan 10 och
15 miljoner kronor. Under antagande av det mindre
av dessa belopp skulle skatten för hela riket för innevarande
år kunna beräknas till 69,259,708 kronor.
Skattebeloppet för år 1918 utgår på grund av
krigsvinster under år 1917 och är således beroende av,
under huru stor del av detta år kriget kan komma att
fortgå. I saknad av varje möjlighet att i detta hänseende
göra någon förutberäkning, har statskontoret
för år 1918 upptagit skatten till ungefär hälften av
ovan för innevarande år beräknade belopp eller i runt
tal 30,000,000 kronor.»
Transport kronor 131,850,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 27
Transport kronor 131,850,000: —
Med angivna belopp 30,000,000 kronor har ock
denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion
har riksdagen, med bifall till vad bevillningsutskottet i
sitt betänkande nr 57 hemställt, vidtagit en skärpningav
skattetariffen i gällande förordning om krigskonjunkturskatt,
i det att riksdagen beslutat, att 8 § i nämnda
förordning skall erhålla följande ändrade hädelse:
8 §•
Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna
Tariff.
Beskattnings- bar mer- inkomst
Kronor
Procent-
tal
Skatte-
belopp
Kronor
Ökning för varje
fullt hundratal
kronor, som faller
mellan de i ko!. 1
angivna inkomst- beloppen
Kronor
2,000
12
240
13
20,000
13
2,600
15
40,000
14
5,600
17
00,000
80,000
15
9,000
19
16
12,800
21
100,000
17
17,000
215
150,000
18.5
27,750
24.5
200,000
20
40,000
27.5
250,000
21-5
53,750
30-5
300,000
23
69,000
335
350,000
24.5
85,750
36.5
400,000
26
104,000
36
500,000
28
140,000
40
600,000
30
180,000
44
700,000
—
—
—
För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor
eller därutöver, utgör skatten 32 kronor för varje lulla
100 kronor.
Transport kronor 131,850,000
Viskottet.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 131,850,000: —
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,
att den debiterade inkomsten av ifrågavarande skatt
för år 1916, inberäknad krigskonjunkturskatt för år
1915, uppgått till 85,796,467 kronor 71 öre, samt att
efter avdrag av avkortningar och restitutioner samt
skillnaden mellan vid 1916 års början och slut utestående
skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten
belöpt sig till 85,869,614 kronor 59 öre.
Med avseende å den beräkneliga vinsten i skatteintäkt
genom tariffens skärpning på ovan angivet sätt har
bevillningsutskottet i nämnda betänkande nr 57 erinrat,
att, såsom Kungl. Maj:t i annat sammanhang (propositionen
nr 130) meddelat, enligt en inom finansdepartementet
verkställd undersökning 1917 års taxering till
krigskonjunkturskatt, med tillämpning av gällande tariff,
synts komma att lämna ett skatteresultat av 140
miljoner kronor, samt att, enligt vad utskottet erfarit,
för 1918 motsvarande belopp approximativt uppskattats
till ungefär en tredjedel av det förra. Med användning
vid årets taxering av den av utskottet ifrågasatta, numera
av riksdagen antagna tariffen skulle, har utskottet
vidare framhållit, enligt vad sakkunnig person beräknat
med ledning av 1916 års skattelängder och under förutsättning
att 1916 års krigskonjunkturvinster efter sin
storlek fördelade sig proportionellt mot 1915 års vinster,
uppkomma en ökning i skatt av nära 15,000,000 kronor.
Då det kunde antagas, att berörda vinsters ökning under
1916 i främsta rummet skulle falla på de mycket
stora beloppen, syntes den beräknade skattesumman med
säkerhet komma att något överskridas, så att totalavkastningen
enligt den skärpta skalan kunde approximativt
uppskattas till 155 å 160 miljoner kronor. Enligt
en under motsvarande förutsättningar gjord kalkyl för
1918 koinme ökningen sistnämnda år att uppgå till åtminstone
5,000,000 kronor. Med beaktande härav har
ock Kungl. Maj:t i propositionen nr 373, under erinran
att krigskonjunkturskatten i statsverkspropositionen be
Transport
kronor 131,850,000: —
29
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 131,850,000: —
räknats för år 1918 lämna en avkastning av 30,000,000
kronor, höjt denna beräkning till 35,000,000 kronor.
Nu torde icke vara osannolikt, att 1917 års krigskonjunkturskatt
även med gällande tariff komme att
stiga avsevärt högre än enligt ovanstående beräkningar.
På initierat håll har densamma sålunda uppskattats till
ej mindre än 200 miljoner kronor. Stannar man emellertid
vid finansdepartementets ovannämnda siffra för
1917, 140,000,000 kronor, och därtill lägger antagen
ökning på grund av den skärpta tariffen, 15,000,000
kronor, erhålles, såsom redan antytts, ett skattebelopp
för 1917 av 155,000,000 kronor. För 1918 skulle man
då kunna räkna med en tredjedel därav eller i runt
tal 52,000,000 kronor.
De siffror med vilka utskottet här ovan rört sig,
äro bruttosiffror i så måtto, att hänsyn icke tagits till
minskning vid bifall till anförda taxeringsbesvär. Med
avseende å 1916 års taxering har utskottet inhämtat,
att på i kammarrätten anförda besvär är beroende ett
sammanlagt skattebelopp av 15,355,798 kronor, vilket
belopp motsvarar i runt tal 20 procent av den debiterade
skatten, 79,282,251 kronor. Om en motsvarande
besvärsprocent antages för 1918 års taxering och besvären
i allo bifolies, finge det ovan angivna beloppet
52,000,000 kronor reduceras till 41,600,000 kronor.
Åven om tydligt är, att minskningen i verkligheten
icke kommer att bliva så stor, inverka likväl här så
många endast ofullständigt kända faktorer, att man
måste räkna med stor försiktighet. Dock anser utskottet
även den av Kungl. Maj:t senast gjorda beräkningen
till 35,000,000 kronor vara onödigt låg. Det lär icke
kunna anses vara att gå för långt, om 1918 års krigskonjunkturskatt
beräknas giva 40,000,000 kronor.
Bevillningsutskottet hemställer fördenskull,
att krigskonjunkturskatt måtte
för år 1918 beräknas till......... kronor 40,000,000: —
Transport kronor 171,850,000: —
30
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 171.850,000:
8:o.
Tonnageavgift.
1 anledning av en inom riksdagen väckt motion
har riksdagen antagit förordning om tonnageavgift.
Med anledning av riksdagens nämnda beslut har
cliefen för finansdepartementet, enligt det vid propositionen
nr 373 fogade statsrådsprotokollet framhållit,
att till statens inkomster numera borde läggas det belopp,
tonnageavgiften kunde väntas inbringa; och har
departementschefen i likhet med vad som framhållits
i den reservation till bevillningsutskottets betänkande
i ämnet (nr 47), vilken av riksdagen bifallits, ansett
denna avgift böra upptagas på inkomstsidan i 1918 års
riksstat, om den också inflyter under år 1917 och avser
att täcka kristidsutgifter under samma år. Jämväl dessa
kristidsutgifter komme nämligen att upptagas i nämnda
riksstat. I propositionen nr 373 har tonnageavgiften
uppförts bland de egentliga statsinkomsterna under
rubriken I. Skatter med titel Tonnageavgift för år 1917,
och beräknats till 5,000,000 kronor.
Bevillningsutskottet får, med instämmande i den
av departementschefen uttalade uppfattningen hemställa,
att bland statsverkets inkomster
för år 1918 måtte upptagas tonnageavgift
med ................................. kronor 5,000,000
9:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava influtit med:
år 1911
» 1912
» 1913
» 1914
» 1915
kronor 59,841,289: —
)> 63,575,495: —
» 68,902^689: —
» 58,217,725: —
» 54,850,960: —^
Transport kronor 176,850,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 0(j.
Transport kronor 176,850,000
1 ovanstående tabell är avdrag gjort, icke blott
för bär ovan upptagna lastpenningar, utan även för
avkortningar och restitutioner.
I riksstaten för år 1917 äro tullmedel upptagna
till ett belopp av 68,750,000 kronor.
En översikt över krigsförhållandenas inverkan på
denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden
under åren 1914, 1915 och 1916.
Uppbörden
Uppbör-
1915 i pro-
den 1916 i
År 1914
År 1915
cent av
År 1916
procentav
uppbörden
uppbör-
1914
den 1914
Under januari .........
5,467,027
4,782,442
87.48
4,536,809
82.9S
» februari.........
5,117,622
4,486,499
87.6 7
4,777,909
93.36
» mars ............
5,919,211
5,007,890
84.60
5,653,836
95.62
» april ............
5,959,304
5,516,552
92.5 7
4,978,212
83.54
» maj ............
6,447,068
5,472,225
84.88
6,223,255
96.53
» juni ............
5,591,168
4,309,138
77.07
5,220,413
93.3 7
» juli...............
5,309,062
4,443,099
83.69
5,595,022
105.39
Säger januari—juli
39,810,462
34,017,845
85.45
36,985,456
92.90
Under augusti.........
2,384,253
4,193,305
175.88
5,749,554
241.15
» september......
3,422,354
4,475,820
130.78
5,729,843
167.4 2
» oktober.........
4,627,145
4,379,878
94.66
4,841,744
104.6 4
» november......
4,851,935
4,402,306
90.73
4,749,306
97.ss
Säger augusti—no-
vember
15,285,687
17,451,309
114.17
21,070,447
137.84
Under december......
4,845,228
4,688,088
96.7 6
Summa
59,941,377)56,157,242
58,055,903
—
Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter
har statskontoret beträffande denna inkomsttitel anfört
följande:
»Beräknar man avkortningar och restitutioner till
ungefär samma belopp som år 1915 eller 1,333,712
kronor, erhåller man för den behållna inkomsten det
runda beloppet 62,000,000 kronor.
Transport kronor 176,850,000
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 176,850.000:
Härvid är nu att märka, att spannmålstullarna
varit under året suspenderade. Beloppet av dessa tullar
för tiden före den 27 december 1914 och det beräknade
beloppet av den uteblivna tullinkomsten efter sagda tidpunkt
har enligt uppgift från generaltullstyrelsen utgjort
1912 kronor 11,249,000: —
1913 » 12,192,000: —
1 januari—27 december 1914 » 7,724,000: —
27 december 1914—31 december
........................... 1915 » 12,441,000: —
1 januari—30 september 1916 » 7,699,000: —.
För år 1918, om kriget då är slut, lärer man kunna
beräkna en uppbörd av spannmålstullar å 12,200,000
kronor.
Om man för övriga tullinkomster beräknar samma
inkomst som under innevarande år [1916] eller, enligt
vad ovan anförts, 62,000,000 kronor får man för år 1918
ett totalbelopp av 74,200,000 kronor.
Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel en
av dem, på vilka det mellan främmande makter pågående
kriget har en synnerligt kraftig verkan. Vill
man eliminera denna ur sina beräkningar, synes man
på grund av den livaktighet på alla områden, som man
väl får vänta sig efter krigets slut, och under förutsättning
att kriget upphör före ingången av år 1918,
kunna för nämnda år beräkna lika stora tullinkomster,
som om den erfarenhetsmässiga utvecklingen under tiden
närmast före kriget fått ostörd fortgå. Nu har, såsom
statskontoret anförde i sin underdåniga skrivelse
den 12 december 1914 med inkomstberäkning för år
1916, den behållna tullinkomsten under femårsperioden
1909—1913 uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal
om året med en årlig ökning av i medeltal 2,769,067
kronor. Utgår man från nämnda
medelinkomst ................................. kronor 62,061,912: —
och därtill lägger den ökning som ___
Transport kronor 176,850.000
33
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 176,850,000: —
belöper från mitten av femårsperioden
1909—1913 till år
1918 eller................................ kronor 19,383,469: —
erhåller man.................................. kronor 81,445,381:—.
Vid förestående beräkning äro frånräknade alla
avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för
beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för
dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts
ett anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det
nyss beräknade beloppet av tullmedel för år 1918 läggas
ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket
i tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man
kommer då till ett belopp av i runt tal 82,000,000 kronor.
Om man av försiktighet icke vill gå så långt, som
i sist anförda beräkning angives, synes man dock med
stöd av densamma kunna avrunda den i det föregående
på grund av innevarande års uppbörd beräknade siffran
till 76,000,000 kronor.»
Statskontoret har i detta sammanhang påpekat,
att penningvärdets nedgång visserligen vore utan inverkan
på de i det föregående beräknade beloppen av
tullinkomster, eftersom dessa utginge i proportion till
vikten av de förtullade varorna, men att just därför
nämnda nedgång i realiteten innebure en sänkning av
tullen i förhållande till de förtullade varornas värde.
Med 76,000,000 kronor hava tullmedlen uppförts
i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag
till riksstat.
Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition
nr 107 har Kungl. Maj:t sedermera föreslagit
riksdagen att dels besluta, att rubrikerna nr 65, 144,
164, 187, 188, 190, 609, 610, 624, 625, 626, 627, 628
och 629 i gällande tulltaxa skulle erhålla den ändrade
lydelse, vid propositionen fogat förslag utvisade, dels
Transport kronor 176,850,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 5
Utskottet.
34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 176,850,000
ock, med ändring av vad i statsverkspropositionen
föreslagits i fråga om inkomsten av tullmedel, beräkna
desamma till 77,200,000 kronor.
Nämnda proposition avsåg en höjning av tullsatserna
för de under berörda tulltaxerubriker upptagna
varor (ostron, kaviar och saltad fiskrom, gåsleverpastej,
konfityrer, vin, konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar
m. m.) med hänsyn till deras egenskap av lyxvaror.
Enligt beräkningar, intagna i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet, har den merinkomst, statskassan
vid konstant storlek av importen av ifrågavarande
artiklar skulle tillföras genom de föreslagna
höjda tullsatserna, upptagits till 1,705,786 kronor. Försiktigheten
ansågs dock kräva, att man räknade med
en ganska stor nedgång i importen, varför chefen för
finansdepartementet uppskattade meravkastningen till
endast 1,200,000 kronor.
Riksdagen, som numera fattat beslut rörande de
föreslagna tullförhöjningarna, har därvid nedsatt de av
Kungl. Maj:t föreslagna, under rubrikerna 624 och 626
upptagna tullsatserna för oarbetade prydnadsfjädrar
från 30 och 25 kronor till respektive 20 och 15 kronor
för kilogram. På sätt bevillningsutskottet i sitt betänkande
i ämnet (nr 19) framhållit, skulle den av de
ifrågavarande nedsättningarna föranledda minskningen
i tullinkomst utgöra, beräknad efter medeltalet för införseln
under åren 1912—1916, 1,691 kronor 84 öre
och, beräknad efter 1916 års importsiffror, 509 kronor.
Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,
att debiterade tullmedel för tiden januari—april 1917
utgjorde 14,970,420 kronor 94 öre. För samma tid 1916
utgjorde debiterade tullmedel 19,946,766 kronor 31 öre.
Statskontoret har i den ovan återgivna utredning,
som ligger till grund för den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen av tullmedlen, kommit till ett belopp
av 82,000,000 kronor, men ansett försiktigheten
Transport kronor 176,850,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 176,850,000
bjuda att icke upptaga denna inkomsttitel högre än tili
76,000,000 kronor. I förstnämnda belopp ingår uppbörd av
spannmålstullarna med ett av statskontoret till 12,200,000
kronor uppskattat belopp. Utskottet har emellertid ansett,
att, även om fred inträder före 1918 års ingång, föga sannolikhet
finnes för antagandet, att spannmålspriserna på
världsmarknaden komma att berättiga till att sätta ifrågavarande
tullar i kraft, åtminstone under någon större
del av nämnda år. Då utskottet sålunda icke velat
räkna med någon inkomst av spannmålstullarna för år
1918, har utskottet funnit förenämnda belopp, 82,000,000
kronor, böra nedsättas icke, på sätt Kung!. Maj:t föreslagit,
endast med 6,000,000 kronor, utan med ett belopp
som i det närmaste motsvarar den beräknade inkomsten
av spaunmålstullarna eller till 70,000,000 kronor.
Den i samband med propositionen nr 107 om
höjning av lyxtullarna beräknade ökningen i tullinkomsterna
med 1,200,000 kronor har föranlett, att tullmedlen
i propositionen nr 373 upptagits till 77,200,000
kronor. I och för sig giver beräkningen av ifrågavarande
inkomstökning icke anledning till någon erinran
från utskottets sida och den av riksdagen i de av Kungl.
Maj:t föreslagna tullsatserna beslutade jämkningen torde
icke heller påkalla någon ändring. Då utskottet emellertid
ansett, att Kungl. Maj:ts uppskattning av tullmedlen,
även oavsett frågan om spannmålstullarnas
avkastning, kan vara i behov av något ytterligare stöd,
har utskottet icke kunnat ansluta sig till Kungl. Maj:ts
förslag att på de höjda lyxtullarna grunda en beräkning
av tullmedlen till högre belopp.
Slutligen vill utskottet erinra, att riksdagen i anledning
av särskilda motioner och i enlighet med bevillningsutskottets
förslag beslutat upphäva tullen å
bananer ävensom tullen å tidningspapper. Den minskning
i tullinkomster, som härav kan bliva följden, torde
icke vara av den betydelse, att densamma bör inverka
på förevarande beräkning.
Transport kronor 176,850,000
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 176,850,000
På grund av vad sålunda anförts får utskottet
hemställa,
att tullmedlen må för år 1918
beräknas till ............................ kronor 70,000,000
10:o.
Sockerskatten.
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran att den i budgeten ingår med det debiterade
beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda
skrivelse anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattning av socker skulle för allt socker, som efter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till
riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.
1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen
för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 15 Vä
öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram. Från
denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades
vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i
Östergötland och Västergötland samt vid den under
anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket
sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle
utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.
1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna
ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde
skattebeloppet för socker från dessa fabriker för
tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år 1901—1902 råsocker.................................... 106,004 ton
» 1902—1903 » 107,681 »
» 1903—1904 » 110,824 »
Transport kronor 246,850,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. ‘67
Transport kronor 24(5,850,000: —
år 1904—1905
råsocker ........................
........... 108,530
ton
» 1905 — 1906
T) ........................
........... 118,494
»
» 1907
raffinad ........................
........... 117,525
»
» 1908
)> .........................
.......... 116,686
»
» 1909
» .........................
........... 99,726
»
» 1910
» ........................
........... 116,826
»
» 1911
» ........................
.......... 124,592
»
» 1912
» .......................
........... 126,504
»
» 1913
» ........................
........... 130,307
»
» 1914
» .........................
........... 135,984
»
» 1915
» .........................
........... 151,719
»
eller för femårsperioden 1911—1915
i medeltal 133,821
ton med en årlig medelökning av 6,782 ton.
Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd
med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund
av stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs
främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)
gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års
senare riksdag i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts nådiga
proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat
med ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket
belopp höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor
och i 1917 års riksstat till 24,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till
fritt bruk utlämnats 119,822 ton. Om under innevarande
månad utlämnas lika mycket som under december
månad nästlidet år eller 11,047 ton, skulle sammanlagda
kvantiteten av till fritt bruk under år 1916 utlämnat
socker uppgå till 130,869 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads
slut utgjort 18,632,910 kronor. Förutsatt att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,707,518 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas
till 20,340,428 kronor.
Transport kronor 246,850,000: —
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 246,850,000: —
Genom tullverket liar, enligt meddelande från
generaltullstyrelsen, under januari—november månader
innevarande år debiterats sockerskatt med 2,591 kronor.
Om motsvarande uppbörd under innevarande månad blir
lika stor som under december 1915 eller 731 kronor,
kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten
för hela året att uppgå till 3,322 kronor. Lägges detta
belopp till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden
å ifrågavarande skattetitel kan för innevarande
år beräknas till 20,343,750 kronor.»
Från kontrollstyrelsen har statskontoret erhållit följande,
den 6 december 1916 daterade promemoria med
beräkning av sockerskatt för 1917 och 1918:
’Av kampanjen 1916—17, hösten 1916, framgår
hittills, den 1 december 1916, att å en areal av 37,100
hektar skördats 765,239 ton betor.
Då återstående kampanjen i år, på grund av diverse
motigheter i början av kampanjen, torde komma att fortsätta
längre än i fjor, kan mängden avverkade betor
antagas bliva större eller åtminstone 15,000 ton mot
10,321.8 ton under december 1915. Betmängden för
kampanjen 1916—17 kan därför antagas komma att
uppgå till 780,000 ton motsvarande 21 ton per hektar.
Den 1 december 1916 hade sedan kampanjens
början erhållits 110,270 ton råsocker. Beräknas av
samma skäl som ovan — förlängd kampanj — att tillverkningen
under december kommer att uppgå till 7,000
ton råsocker i stället för 4,568 ton under december 1915,
skulle resultatet av kampanjen 1916—17 bliva en råsockermängd
av 117,000 ton motsvarande 15 procent
av betorna.
Under nuvarande kritiska förhållanden, med höga
pris för säd och så länge svårigheterna för jordbrukaren
att erhålla gödningsämnen till rimliga pris fortfara, torde
försiktigheten bj uda, att man för de närmaste kampanj erna
icke beräknar större areal eller större avkastning än i år.
För konsumtion kan man således beräkna 117,000
ton eller, efter avdrag av 10,000 ton för sirapstillverkning,
Transport kronor 246,850,000: —
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 246,850,000: —
107,000 ton, motsvarande i raffinad 96,300 ton. Skatten
härå uppgår efter 16 öre per kilogram till 15,408,000,
men då omkring Vio utgår med 4 öre lägre skatt, kan
skatten ej beräknas till högre belopp än 15,000,000 kronor
per år för 1917 och 1918.
För 1916 uppgår den debiterade skatten intill V12,
1916 till 18,632,910.48. Då sockerkorten för hushållsförbrukningen
under december berättiga till 2 kilogram mot
1 kilogram i november, bör den debiterade skatten för
december kunna sättas åtminstone lika med den för
november (2,300,000) och kan sockerskatten för 1916 sålunda
beräknas till 21,000,000 kronor.
På grund av upplysningar, som folkhushållningskommissionens
sockerbyrå numera lämnat angående sockerförbrukningen
under november och december 1916,
torde beräkningen av sockerskatten under sistnämnda år
böra nedsättas till 20,000,000 kronor.’
Kontrollstyrelsens beräkning för årl918 synes statskontoret
väl pessimistisk. Under förutsättning att kriget
då är slut, torde väl möjlighet till import förefinnas och
till följd därav det normala konsumtionsbehovet bliva åtminstone
i det närmaste tillgodosett. Utgår man nu från
den i det föregående för femårsperioden 1911—1915
angivna medelkonsumtionen, 133,821 ton, och på grund
av erfarenheten under samma period antager en årlig
konsumtionsökning av i medeltal 6,782 ton, kommer man
fram till en konsumtionssiffira av 167,731 ton under år
1918. Efter 16 öre per kilogram skulle detta motsvara
ett skattebelopp av 26,836,960 kronor. Denna
siffra torde väl böra något sänkas med hänsyn dels
därtill att en del av skatten ännu år 1918 utgår efter
en skala av endast 12 öre per kilogram, dels därtill
att måhända efter krigets slut efterfrågan å utländskt
socker kommer att bliva stor och priset därför högt,
vilket i sin mån lärer inverka hämmande på importen till
Sverige. I allt fäll anser statskontoret, att man dock
bör kunna räkna med ett belopp av 21,000,000 kronor.»
Transport kronor 246,850,000: —
Utskottet.
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor
Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda
belopp.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1916 debiterats med 20,479,041 kronor 36 öre
och influtit med 21,369,689 kronor 58 öre. Sockerskatten
har under januari—april månader 1917 debiterats med
4,280,521 kronor 25 öre och inbetalts med 6,850,155
kronor 89 öre samt för samma tid 1916 debiterats med
7,335,029 kronor 74 öre och inbetalts med 7,922,775
kronor 83 öre.
Bevillningsutskottet har, om än med tvekan, anslutit
sig till Kungl. Maj:ts beräkning under denna inkomsttitel
och hemställer sålunda,
att sockerskatten må för år 1918
beräknas till .............................. kronor
ll:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten är i 1917 års riksstat upptagen till
14,000,000 kronor.
För månaderna j anuari—oktober 1916 har nu ifrågavarande
skatt influtit med ett belopp av 12,944,034 kronor.
Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för
år 1918 har statskontoret åberopat innehållet i en till
statskontoret från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
överlämnad promemoria, i vilken det heter:
»I en P. M. av 30/u 1915 rörande statens inkomst
av tobaksmonopolet för år 1917 grundades uppskattningarna
på de statistiska uppgifter, som framgingo av
undersökningarna under åren 1909—1912, och kunna
dessa följaktligen icke göra anspråk på någon högre
grad av tillförlitlighet, då förhållandena givetvis sedan
dess avsevärt förändrats. Emellertid uppskattades förbrukningen
under 1917 och de därpå beroende skattebeloppen,
vilka framgå av nedanstående tabell:
Transport kronor
246,850,000: —
21,000,000: —
267,850,000: —
41
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 267,850,000: —
Uppskattad förbrukning under år 1917:
Kvantitet
Priskurantpris
kr.
Skattesats
procent
Skattebelopp
kr.
Cigarrer och
cigarretter ..
cigarr- ... st.
187,500,000
18,750,000
15
2,812,500
Cigarretter ..
700,000,000
19,600,000
30
5,880,000
Röktobak .....
.... kg.
400,000
2,920,000
20
584,000
Tuggtobak ..
300,000
2,400,000
20
480,000
Snus ...........
5,500,000
16,500,000
25
4,125,000
60,170,000
—
13,881,500
För ifrågavarande uppskattning bava vi nu erfarenbeten
från tobaksmonopolets hittills utövade verksamhet
att bygga på, och torde en jämförelsevis god
ledning till bedömandet kunnat erhållas genom att utgå
från den försäljning som faktiskt ägt rum under de 10
första månaderna av detta år. Under förutsättning
att medelförbrukningen för månad under årets 10 första
månader även gäller för de återstående två månaderna,
skulle förbrukningen under 1916 års 12 månader uppgå
i runda tusental till de belopp, som angivas i nedanstående
tabell:
Förbrukningen av tobaksvaror under år 1916.
Inom landet tillverkade
Importerade
kvantitet
priskurantpris
kr.
kvantitet
priskurantpris
kr.
Cigarrer och cigarr- cigarretter ...... st.
123,832,000
12,803,000
22,231,000
4,830,000
Cigarretter...... »
701,540,000
19,690,000
31,742,000
1,708,000
Röktobak ...... kg.
586,000
4,660,000
50,000
1,044,000
Tuggtobak ...... »
385,000
3,054,000
1,000
20,000
Snus ............ »
5,729,000
18,187,000
250
4,000
—
58,394,000
_
7,606,000
Transport kronor 267,850,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 55 käft. (Nr 66.) 6
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 267,850,000: —
Total förbrukning
Cigarrer och cigarrcigarretter 146,063,000 17,633,000
Cigarretter ................................. 733,282,000 21,398,000
Röktobak ................................... 636,000 5,704,000
Tuggtobak ................................ 386,000 3,074,000
Snus ............................................ 5,729,250 18,191,000
66,000,000.
Frånser man från den förbrukningsökning, som
kan anses bero på folkmängden, skulle ifrågavarande
siffror utan vidare kunna läggas till grund för en uppskattad
förbrukning under 1918. Man måste emellertid
taga hänsyn till, att fullt normala förhållanden
knappast ännu torde hava inträtt, ty dels har försäljningen
under år 1916 varit störd av engroshandelns
upphörande och dels torde försäljningen av vissa slag
av tobaksvaror inverkats av det förhållande, att en del
konsumenter försett sig med lager under senare delen
av 1915 och slutligen är en förskjutning att påräkna
från ett tobaksslag till ett annat eller från inhemsk till
utländsk tillverkning eller tvärtom. Tages hänsyn till
dessa förhållanden i den mån det är möjligt, torde förbrukningen
under år 1918 kunna uppskattas i runda tal
till de i nedanstående tabell angivna beloppen.
Uppskattade förbrukningen och därpå beroende
skattebeloppen för år 1918.
j
Antal st.
eller kg.
Priskur ant- prisbelopp
kr.
Skatte-
procent
Skatte-
belopp
kr.
Cigarrer och
retter ........
cigarrcigar-
................1 160,000,000
19,300,000
15
2,895,000
Cigarretter .
................ 750,000,000
21,900,000
30
6,570,000
Röktobak.....
................ 625,000
5,600,000
20
1,120,000
Tuggtobak ..
................. 350,000
2,800,000
20
560,000
Snus...........
................! 5,500,000
17,500,000
25
4,375,000
Summa; —
67,100,000
—
15,520,000
Transport kronor 267,850,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 43
Transport kronor 267,850,000: —
Statens inkomst å tobaksskatt skulle således för år
1918 kunna uppskattas i runt tal till kronor 15,500,000.»
Statskontoret hemställde i enlighet härmed, att
tobaksskatten i 1918 års riksstat måtte upptagas till
15,500,000 kronor.
Så har ävenledes skett.
Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget
svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1916
framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet
utgjort 15,565,594 kronor 98 öre samt att till statskontoret
under år 1916 inbetalts:
för december 1915 ..................... kronor 1,102,407:31
». januari—november 1916 ...... » 14,187,522: 07
Summa kronor 15,289,929: 3 8.
Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet har den till staten
månadsvis utgående tobaksskatten för januari—april 1917
uppgått till 5,631,796 kronor 70 öre. För samma tid
år 1916 uppgick tobaksskatten till 4,558,370 kronor
34 öre.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förevarande beräkning, hemställer,
att tobaksskatten måtte för år
1918 beräknas till..................... kronor 15,500,000: —
Utskottet
Transport kronor 283,350,000:
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
Beträffande nedan under nr 12:o—16:o upptagna bevillningar
skall utskottet längre fram i detta betänkande göra hemställan i ett
sammanhang.
12:o.
Bränn vinstillverkningsskatt.
Statskontoret kar uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket utgjort:
år 1911
» 1912
» 1913
» 1914
» 1915
liter 36,797,482
» 41,744,395
» 45,244,045
» 38,791,008
» 26,997,834
eller i medeltal för dessa fem år 37,914,953.
Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret
meddelat följande översikt av femårsperioden 1911—
1915:
Influten
skatt
Avkortningar
och
restitutioner
Statsverket
behållet
år 1911.................................
24,410,473
2,554,277
21,856,196
» 1912.................................
24,211,832
1,565,766
22,646,066
> 1913.................................
23,791,111
1,501,654
22,289,457
» 1914.................................
22,203,575
1,468,781
20,734,794
» 1915.................................
23,563,565
1,396,822
22,166,743 .
Statskontoret har, med förmälan att enligt meddelande
från kontrollstyrelsen å denna skattetitel endast
kunde påräknas
för år 1916 .................................... kronor 18,000,000: —
» » 1917 .................................... » 10,000,000: —
» » 1918 .................................. » 17,000,000: —,
hemställt, att brännvinstillverkningsskatten i 1918 års
riksstat måtte upptagas med det av kontrollstyrelsen
angivna belopp, 17,000,000 kronor.
Sistnämnda belopp har ock ingått i Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.
Transport kronor 283,350,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350
13:o.
Brännvinsförsäljningsmedel.
Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,
enligt den lydelse 25 § i gällande förordning
angående försäljning av brännvin erhållit genom
nådiga förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling
nr 197), numera tillfalla statsverket, anfört,
att ifrågavarande medel med ett belopp av 15,000,000
kronor upptagits i 1917 års riksstat bland »egentliga
statsinkomster», under avdelningen »tullar och acciser».
Statskontoret anförde vidare i sin förutnämnda
skrivelse angående brännvinsförsäljningsmedlen:
De hava för nedannämnda år uppgått till följande
belopp:
år 1910 ............................................ kronor 16,831,708: —
» 1911 ............................................. » 19,051,380: —
» 1912 ............................................ » 19,426,838: —
» 1913 ............................................. » 19,379,662: —
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
År 1915 utgjorde den behållna inkomsten av denna
titel 17,012,176 kronor.
Enligt meddelande från kontrollstyrelsen den 6 i
denna månad, väntas denna titel giva en inkomst av
år 1916 ............................................. kronor 18,200,000: —
» 1917 ............................................. » 16,000,000: —
» 1918 ........................................... » 8,000,000: —.
Den låga siffran för år 1918 torde bero därpå att
den nedsättning i konsumtionen år 1917, som fått sitt
uttryck i den beräknade brännvinstillverkningsskatten
för samma år, först året därpå utövar någon inverkan
på brännvinsförsäljningsmedlen.
45
,000: —
Transport kronor 283,350,000: —
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
I enlighet med kontrollstyrelsens beräkning hemställde
statskontoret, att brännvinsförsäljningsmedlen
måtte i riksstaten för år 1918 upptagas till 8,000,000
kronor.
Till sistnämnda belopp hava medlen ock upptagits
i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag
till riksstat.
14:o.
Maltskatten.
Under de sista fem åren har statsverket av denna
skattetitel haft följande behållna inkomst:
år 1911 ............................................. kronor 5,059,422: —
» 1912 ............................................. » 4,913,084: —
» 1913 ............................................. » 5,236,867: —
» 1914 ............................................. » 5,473,469: —
» 1915 ............................................. » 5,469,331:—.
Statskontoret, som approximativt beräknat 1916
års uppbörd till 5,796,816 kronor, har hemställt, att
denna skattetitel måtte i riksstaten för år 1918 upptagas
med 5,700,000 kronor.
Med sistnämnda belopp har också titeln ifråga
blivit i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna
förslag till riksstat uppförd.
Genom proposition, nr 96, av den 9 mars 1917,
har Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av maltskattesatserna
samt att riksdagen måtte, med ändring av vad
i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under år
1918 föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till
9,250,000 kronor. Denna proposition har emellertid av
riksdagen avslagits.
Transport kronor 283,350,000: —
47
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
15:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes
i 1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats även
för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till
1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund
av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning
för åren respektive 1913, 1914, 1915 och 1916,
att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp, nämligen
för 1913 med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000
kronor, för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och
för 1916 med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av
Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917
var skatten upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat
belopp, men då inkomsten syntes vara i stigande
höjdes beräkningen av riksdagen till 2,300,000
kronor.
Skatten inflöt
/
år 1911 med .................................... kronor 1,743,532: —
» 1912 » » 1,838,119: —
» 1913 » » 1,956,992: —
» 1914 » » 2,239,522: —
» 1915 » » 2,140,299:—.
Statskontoret har i sin ovannämnda skrivelse hemställt,
att denna inkomsttitel skulle i 1918 års riksstat
upptagas med oförändrat belopp 2,300,000 kronor.
Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.
Transport kronor 283,350,000: —
48
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
16:o.
Spirituosaaccis.
Vid föredragning av statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag gav dåvarande chefen för finansdepartementet
tillkänna, att han hade för avsikt att
föreslå, att spirituosaaccisen måtte få fortfara att utgå
under år 1918, och föreslog han, att spirituosaaccisen
i enlighet med av kontrollstyrelsen gjorda beräkningar
skulle få uppföras i föreliggande riksstatsförslag med
ett belopp av 5,000,000 kronor. Med denna summa
har skatten ock ingått i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till 1918 års riksstat.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 14
april 1917 avlåten proposition, nr 209, framlagt förslag
till förordning om fortsatt tillämpning under år
1Q18 av förordningen om spirituosaaccis.
Denna proposition har numera blivit av riksdagen
antagen.
Beträffande förenämnda under punkterna 12:o—16:o
omnämnda inkomsttitlar, nämligen brännvinstillverinringsskatt,
brännvinsförsälj ning smedel, maltskatt, punschskatt
och spirituosaaccis, har chefen för finansdepartementet
till det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet
anfört följande.
»Ifråga om skatter å sprit- och maltdrycker måste
av kända förhållanden en väsentlig reducering av de
ursprungliga beräkningarna äga rum. Statsverkspropositionen
upptager i nedan angiven ordning skatter av
nämnda slag till följande belopp
brännvinstillverkningsskatt................. kronor 17,000,000
brännvinsförsäljningsmedel.................. » 8,000,000
maltskatt................................................. » 5,700,000
punschskatt ............................................ » 2,300,000
spirituosaaccis........................................ » 5,000,000
Transport kronor 283,350,000: —
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
Av statsrådsprotokollet över linansärenden för den
23 sistlidna april, vilket protokoll enligt Eders Kungl.
Maj:ts förordnande offentliggjorts, framgår, hurusom
jag då framhållit, att även om svårigheterna vid tillförseln
av livsförnödenheter och andra för folknäringen
erforderliga varor skulle före nästa skördeårs ingång
minskas eller undanröjas, krävde dock nödig försiktighet,
att man med hänsyn till den knapphet i
viirldstillgången av råvaror, som sannolikt komme att
göra sig gällande även efter krigets avslutande, räknade
med ett ekonomiskt läge av beskaffenhet, att Sverige
så gott som uteslutande hänvisades, vad livsförnödenheter
anginge, till sina egna tillgångar. Under sådana
förhållanden vore det nödvändigt förutsätta, att tillverkning
av brännvin under nästa kampanj helt inställdes,
i den mån brännvinet icke vore en biprodukt vid en
eljest nödvändig produktion, såsom jästtillverkning, eller
brännvinstillverkningen icke skulle taga i anspråk vara,
som varken omedelbart eller medelbart kunde komma
folknäringen till godo. Man borde alltså nu i fråga
om konsumtionen och distributionen av brännvin inrätta
sig, som om man till hösten 1918 måste reda sig med
nuvarande lager av brännvin och den tillverkning, som
under nyss angivna förutsättningar skulle kunna ske
intill samma tid. För ett rationellt ordnande av konsumtion
och distribution under nämnda förhållanden
uppstode flera spörsmål. Sålunda borde av sakkunnig
myndighet beräknas ej blott den kvantitet egentligt och
annat brännvin, som för det dåvarande funnes i landet,
utan även den kvantitet, som vid jästtillverkning och
eljest skulle kunna påräknas tillkomma under tiden till
hösten 1918. Vidare måste klargöras, huru stor kvantitet
av brännvin borde reserveras för vetenskapliga och
andra i nådigt brev den 3 november 1916 angivna allmänna
ändamål.
Av dessa och andra skäl behagade Eders Kungl.
Maj:t anbefalla kontrollstyrelsen bland annat dels att
verkställa utredning rörande den nu förefintliga till
Transport
kronor 283,350,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 7
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
gången inom landet av brännvin av alla slag och den
kvantitet egentligt brännvin, som vid inställande av
brännvinstillverkningen i allmänhet under kampanjen
1917—18 skulle kunna påräknas såsom biprodukt vid
jästtillverkningen eller ock såsom produkt av vara, som
varken omedelbart eller medelbart kunde komma folknäringen
till godo, och vidare inkomma med uppgift
om den kvantitet brännvin, som skulle för allmänna
ändamål böra hållas tillgänglig för tiden till hösten
1918, dels ock att med stöd av nämnda utredningar angiva,
huru stor kvantitet brännvin kunde anses intill
samma tid bliva disponibel för förtäring av allmänheten.
Såsom av statsrådsprotokollet för den 23 april
jämväl framgår, framhöll jag därvid tillika, att ett inställande
av brännvinstillverkningen under kampanjen
1917—1918 givetvis komme att högst väsentligt rubba
vissa i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
gjorda beräkningar rörande statsverkets inkomster
under vissa titlar. Härtill komme, framhöll jag vidare,
att samma förhållande eller knappheten på livsförnödenheter,
som föranlett mina förut gjorda hemställanden,
möjligen också komme att verka till nedsättning i beräkningarna
rörande andra än nu antydda inkomsttitlar.
För vinnande av utredning härutinnan anmodade
jag kontrollstyrelsen att inkomma med förslag till omräkning
av samtliga inkomsttitlar, som berörde skatter
å sprit- och maltdrycker. Kontrollstyrelsens förslag i
detta ämne överlämnades till mig i promemoria den 8
maj 1917, innan ännu kontrollstyrelsen hunnit förskaffa
sig fullt tillförlitliga uppgifter rörande den tillgång på
spritdrycker, som vore att för förtäring påräkna från
innevarande vår till hösten år 1918. Promemorian den
8 maj byggde därjämte på den förutsättningen, att riksdagen
skulle antaga Kungl. Maj.ts i propositionen nr
96 framlagda förslag, innefattande bland annat höjning
av maltskatten.
Sedan kontrollstyrelsen verkställt hela den utred
Transport
kronor 283,350,000: —
51
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
ning rörande tillgången å spritdrycker, som anbefallts
styrelsen den 23 sistlidne april, liar styrelsens chef, på
min begäran, verkställt en omräkning av de i promemorian
den 8 maj lämnade siffror, därvid han utgått
från att riksdagen icke skulle komma att bifalla Kungl.
Maj:ts förslag om höjning av maltskatten. Denna omräkning,
som verkställts genom ändringar i ett duplikat
av promemorian den 8 maj, har följande lydelse:
1. Brännvinstillverkningsskatten.
Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner
år
1913 med........................................................ 22,289,456 kronor
» 1914 » 20,734,793 »
» 1915 » ........................................................ 22,166,743 »
» 1916 » 17,240,373 »
I 1917 års riksstat är skatten beräknad till 14,500,000
kronor och i 1918 års förslag till riksstat till 17,000,000 kronor.
Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan
tillverkning av brännvin än vid jästfabriker och sulfitspritfabriker
under kampanjen 1917—1918 kommer att inställas, äro de
gjorda beräkningarna icke längre hållbara.
Under år 1917 har intill den 1 innevarande maj influtit
till statsverket, efter avdrag för restitutioner, omkring 3,000,000
kronor.
Enligt inom kontrollstyrelsen verkställda utredningar kan
under tiden intill den 30 september 1918 av det brännvin, som
för närvarande ligger å bränneri- eller allmänna nederlag, samt
av det brännvin, som kan komma att tillvei’kas, för förtäringsändamål
disponeras i runt tal högst 3,325,000 liter egentligt
brännvin av normalstyrka. För andra ändamål än förtäring beräknas
beskattat brännvin komma att användas intill en myckenhet
av omkring 1,400,000 liter av normalstyrka. Den sammanlagda
förbrukningen beskattat brännvin av normalstyrka skulle
alltså intill den 1 oktober 1918 komma att uppgå till 4,725,000
liter. Denna förbrukning, avsedd att täcka 16 månaders behov,
beräknas under innevarande år äga rum med 7/,6 och under år
1918 med 9/ie eller under år 1917 med 2,067,000 liter och under
år 1918 med 2,658,000 liter. Efter en tillverkningsskatt av 65
öre för liter skulle alltså för ovanstående 4,725,000 liter inflyta_
Transport kronor 283,350,000: —
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
till statsverket år 1917 omkring 1,340,000 kronor och under år
1918 omkring 1,725,000 kronor.
Under sista kvartalet av år 1918 torde böra räknas med
en till ungefär hälften inskränkt tillverkning. För detta kvartal
har kontrollstyrelsen ansett sig böra antaga en tillverkning av
samma omfattning som under sista kvartalet 1915; tillverkningen
under tillverkningsåret 1915—1916 var nämligen inskränkt
till hälften av normal tillverkning. För tillverkningen under
sista kvartalet 1915 inflöt i skatt 6,500,000 kronor och beräknar
kontrollstyrelsen, att jämväl en lika stor skatt skall inflyta
sista kvartalet 1918.
I enlighet med vad ovan anförts har kontrollstyrelsen
förslagsvis nu upptagit brännvinstillverkningsskatten till följande
belopp, nämligen:
för år 1917:
influten skatt y,—........
beräknad skatt 1/5—S1/12....
för år 1918:
beräknad skatt 1/l—s% ....
» > 1/ _31/
* /l0 /12 — 2
............. 3,000,000 kronor
............. 1,340,000 _»__
Summa 4,340,000 kronor;
............ 1,725,000 kronor
............ 6,500,000 »
Summa 8,225,000 kronor.
2. Maltskatten.
Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner
år 1913 med ........................................................ 5,236,867 kronor
» 1914 » 5,473,469 »
* 1915 » 5,469,347 »
» 1916 » omkring ....................................... 5,849,763 »
I 1917 års riksstat är maltskatten upptagen till 5,400,000
kronor och enligt innevarande års statsverksproposition beräknad
för år 1918 till 5,700,000 kronor.
Intill den 1 maj 1917 har efter avdrag för restitutioner
till statsverket influtit 1,650,000 kronor.
Till skattepliktiga bryggeriers disposition beräknas, enligt
vad kontrollstyrelsen inhämtat, för återstående delen av innevarande
år en maltmängd av 9,000,000 kilogram. Då de skattepliktiga
bryggerierna torde hava intresse av att i utdrygningssyfte
tillverka skattefria drycker men dessa bryggerier icke, på
grund av stadgandet i 8 § 1 mom. maltdryckstillverkningsför
Transport
kronor 283,350,000: —
53
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
ordningen, kunna erhålla restitution för mer än */„ av hela den
vid bryggeriet avverkade maltmängden, torde försiktigheten bjuda,
att man räknar med endast 6,000,000 kilogram såsom beskattningsbart
malt. Häremot svarar 1,200,000 kronor i maltskatt.
För år 1918 intill den 1 oktober beräknar kontrollstyrelsen,
att bryggerierna skola erhålla hälften av den normalt förbrukade
maltmängden. Denna normala maltmängd är för helt
år räknat 29,000,000 kilogram för de skattepliktiga bryggerierna.
I enlighet härmed beräknas den använda maltmängden till
10,900,000 kilogram för tiden intill den 1 oktober 1918. Allenast
2/3 av denna maltmängd torde av skäl, som ovan angivits, bliva
beskattningsbar eller 7,300,000 kilogram. Häremot svarar en
maltskatt av ungefär 1,500,000 kronor.
För sista kvartalet 1918 räknas med normal tillverkning
enligt den genom statsverkspropositionen beräknade skatten.
I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen
maltskatten till följande belopp, nämligen:
för år 1917:
influten skatt V,—3% ....................................... 1,650,000 kronor
beräknad skatt 1/s—#1/14 .................................... 1,200,000 »
Summa 2,850,000 kronor;
för år 1918:
beräknad skatt V.—3% ...
» » VlO-31/l2
............. 1,500,000 kronor
............. 1,500,000 >
Summa 3,000,000 kronor.
3. Punschskatten.
Punschskatten inflöt
år 1913 med ...............................................
» 1914 » ..................................................
» 1915 » .................................................
» 1916 » ................................................
1,956,992 kronor
2,239,522 »
2,140,299 »
2,146,389 »
I 1917 års riksstat beräknas punschskatten till 2,300,000
och i 1918 års förslag till riksstat till samma belopp.
Enligt från generalpoststyrelsen lämnad uppgift har under
tiden 1/1—a0/4 1917 försålts punschstämplar till ett belopp av
416,639 kronor.
Vid inventeringen den 26/i 1917 fanns liggande i lager
inom landet 1,350,683 liter punsch. Kontrollstyrelsen räknar
med att intill den 1 oktober 1918 punsch kommer att tillverkas
med ungefär l/6 av normal tillverkning eller till en myckenhet
Transport kronor 283,350,000: —
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000:
av omkring 750,000 liter — det för tillverkningen erforderliga
sockret torde nämligen, såsom redan skett i viss omfattning,
komma att hit importeras. Intill den 1 oktober 1918 skulle
alltså finnas en tillgång på punsch av omkring 2,100,000 liter.
Denna myckenhet antages komma att förbrukas med 4 * * 7/1B under
år 1917 och med 9/i« under år 1918 eller med 918,750 liter
under 1917 och 1,181,250 liter under 1918. Härpå belöpa i skatt
551,000 kronor respektive 708,750 kronor.
Vid dessa beräkningar har kontrollstyrelsen lämnat åsido
stämpeln å arrak och rom, enär den stämpelbelagda försäljningen
av dessa drycker är föga omfattande.
Under sista kvartalet av år 1918 antager kontrollstyrelsen
normal konsumtion av punsch, vid vilket förhållande punschskatten
skulle lämna omkring 500,000 kronor.
I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen
punschskatten till följande belopp, nämligen:
för år 1917:
Vt—3% influtet........ 416,639 kr.
''/ä — S1/i2 beräknat... 551,000 »
Summa 967,639 kr. eller i runt tal 950,000 kr.;
för år 1918:
Vi —3% beräknat . .. 708,750 kr.
Vw—31/i2 * 500,000 >
Summa 1,208,750 kr. eller i runt tal 1,200,000 kr.
4. Spirituosaaccisen.
Spirituosaaccisen upptogs i 1917 års riksstat med 5,000,000
kronor och i 1918 års förslag till riksstat med samma belopp.
Spirituosaaccisen har under tiden lb/u 1916 till och med
31/3 1917 influtit med 1,773,909 kronor. Under april månad 1917
torde accisen ytterligare hava influtit med omkring 300,000 kronor.
Hittills torde alltså accisen i runt tal hava influtit med
2.100.000 kronor. Under tiden intill den 1 oktober 1918 beräknas
en förbrukning av 5,100,000 liter accispliktiga drycker med
60 öres accis och 2,100,000 liter dylika drycker med 30 öres
accis. Sammanlagt skulle accisen för dessa drycker inflyta i runt
tal med 3,700,000 kronor. Detta belopp antages inflyta med 7/i#
under år 1917 och 8/ie under år 1918 eller i runt tal med
1.620.000 kronor under år 1917 och 2,080,000 kronor under år
1918. •
Transport kronor 283,350,000:
55
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
Under sista kvartalet av år 1918 antages normal försäljning
äga rum och spirituosaaccisen inflyta med 1,250,000 kronor
efter en beräknad summa för år med 5,000,000 kronor.
I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen
spirituosaaccisen till följande belopp, nämligen:
för år 1917:
15/a 1916—3% 1917 influtit ............................ 2,100,000 kronor
3%—31/12 1917 beräknat ............................... 1,620,000 »
Summa 3,720,000 kronor;
för år 1918:
Vi—3% beräknat ................................................ 2,080,000 kronor
7io—87ia » 1,250,000 >
Summa 3,330,000 kronor.
5. Brännvinsförsäljningsmedlen.
I 1918 års förslag till riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen
beräknade till 8,000,000 kronor. Då ytterligare inskränkningar
i detaljhandeln med brännvin äro att förvänta, torde dessa
medel i 1918 års riksstat icke böra beräknas till mera än 4,000,000
kronor.
Tillverkningsskatt......
Maltskatt ..................
Punschskatt ..............
Spirituosaaccis ..........
Försäljningsmedel......
Omräkning.
Nu beräknade
1917.
...................... 4,340,000
...................... 2,850,000
..................... 950,000
...................... 3,720,000
...................... 14,270,000
Förut beräknade
14,500,000
5.400.000
2.300.000
5,000,000
15,000,000
Summa 26,130,000
42,200,000
1918
Tillverkningsskatt ...
...................... 8,225,000
17,000,000
Maltskatt ..................
..................... 3,000,000
5,700,000
Punschskatt ..............
...................... 1,200,000
2,300,000
Spirituosaaccis ..........
...................... 3,330,000
5,000,000
Försäljningsmedel......
...................... 4,000,000
8,000,000
Summa 19,755,000
38,000,000
Såsom framgår av kontrollstyrelsens promemoria,
beräknar kontrollstyrelsen beträffande brännvinstillverk
-
Transport kronor 283,350,000: —.
56
Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.
Transport kronor 283,350,000: —
ningsskatten, att under sista kvartalet av år 1918, då
brännvinstillverkningen skulle återupptagas, tillverkningen
skulle inskränkas till ungefär hälften av den
normala. Åven jag anser mig böra räkna med en sådan
inskränkning, bland annat enär de nuvarande och de i
särskild av riksdagen numera antagen förordning angående
försäljning av rusdrycker införda restriktionsbestämmelserna
torde medföra en minskning i konsumtionen
av brännvin, en minskning, som, ehuru sistnämnda
förordning icke träder i kraft förrän den 1
januari 1919, likväl torde giva sig tillkänna vid tillverkningen
av brännvin under tiden närmast före sagda
dag eller hösten 1918. Jag beräknar alltså i likhet
med kontrollstyrelsen, att brännvinstillverkningsskatten
skall år 1918 lämna............................ kronor 8,225,000.
Brännvinsförsäljningsmedlen, som i statsverkspropositionen
beräknats till 8,000,000 kronor, anser jag
mig böra, på sätt kontrollstyrelsen föreslagit, nedsätta
till ............................................................ kronor 4,000,000.
Beträffande maltskatten har Eders Kungl. Maj:ts
förslag till höjning av nämnda skatt icke vunnit riksdagens
bifall. Vid sådant förhållande har jag icke något
att erinra mot kontrollstyrelsens förslag i denna del och
beräknar alltså, att maltskatten kommer att år 1918
lämna en avkastning av....................... kronor 3,000,000.
Beträffande punschskatten, som i statsverkspropositionen
beräknats till 2,300,000 kronor, anser jag
mig i likhet med kontrollstyrelsen böra omräkna den
till ett belopp av................................... kronor 1,200,000.
Likaledes ansluter jag mig beträffande spirituosa
accisen
till kontrollstyrelsens förslag och beräknas densamma
för år 1918 till ..................... kronor 3,330,000.»
Nu ifrågavarande skattetitlar hava i propositionen
nr 373 upptagits i enlighet med vad departementschefen
Transport kronor 283,350,000: —
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:355 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning ärna för år 1918. s. 1 i texten