Sök i Ratio Lex

Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918.

56 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1917:66, Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

1

Sr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1917 kl. 4.15 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillning

arna för år 1918.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, K. A. Nilson,

Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jacob Larsson, Östberg, frih. Palmstierna,

Jeansson i Kalmar, Rune, Månsson, Jonsson i Hökhult, Knaust,

Neess, Holmström och Lithander.

Sedan Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag

i fråga om beräkning av bevillningarna för år 1918, hava genom olika

propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa

bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen

har numera fattat beslut i anledning av samtliga sist omförmälda propositioner.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 1 juni 1917 dagtecknad

proposition, nr 373, med återkallande av tidigare gjorda förslag i den

mån de strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition

framställda, föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets

inkomster för år 1918 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen

specifikation. Med beaktande jämväl av propositionen nr 373 avgiver

bevillningsutskottet, jämlikt 40 § riksdagsordningen, härmed förslag till

beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1918 vid tillämpning

av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

De särskilda bevillningarna upptagas i den ordning, vari de förekomma

i nämnda specifikation.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 käft. (Nr 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 7 december 1916 med inkomstberäkning för år

1918, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1914 av 43,136,836 kronor och 1915 av

42,282,510 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna

uppgifter för år 1916 uttaxerats med 66,175,229 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1918 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade beloppet av

ifrågavarande skatt hade enligt rikshuvudböckerna utgjort:

år 1911......... kronor 34,201,579: —

» 1912......... » 35,795,907: —

» 1913......... » 40,786,536: —

» 1914......... » 44,222,488: —

» 1915......... » 43,001,670: —

Medeltalet mellan beloppen för 1911 och 1912 utgjorde kronor

34,998,743 och medeltalet mellan beloppen för 1914 och 1915 kronor

43,612,079, utvisande en ökning av kronor 8,613,336 eller i medeltal

per år kronor 2,871,112. Med antagande av en årlig ökning av denna

storlek erhölle man följande värden å den debiterade skatten:

år 1915......... kronor 43,001,670: —

» 1916......... » 45,872,782:-

» 1917......... » 48,743,894: —

» 1918......... » 51,615,006: —

Vid jämförelse av förestående, efter förhållandena under femårsperioden

1911—1915 utförda beräkning med den faktiska taxeringen, i

den mån denna är känd, funne man, att det verkligen taxerade beloppet

för år 1916, vilket, såsom förut omnämnts, uppgår till 66,175,229 kronor,

överstege det beräknade med 20,302,447 kronor eller 44.3 procent.

Skulle taxeringen för åren 1917 och 1918 komma att i samma proportion

överträffa beräkningen, skulle man erhålla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 3

för år 1917......... 1.443 x 48,743,894 = kronor 70,337,439: —

» » 1918......... 1.443 x 51,615,006 = » 74,480,454: —

Med beräknande av avkortningarna till IV2 procent av 70,337,439

eller till 1,055,002 kronor, erkölle man för år 1918 en beräknad behållning

å inkomst- och förmögenhetsskatt, uppgående till 73,425,392 kronor.

Tillförlitligheten av denna beräkning berodde på, i vilken mån det

kunde vara berättigat att för år 1918 räkna med samma faktor, som

uttrycker den för år 1916 konstaterade höjningen i taxeringen. Denna

faktor åter vore tydligen till sin storlek till väsentlig del beroende

på den allmänna prisstegringen eller, med andra ord, minskningen i

penningvärdet. Och då all anledning funnes att antaga, att denna omständighet

skulle ännu kraftigare påverka 1917 års inkomstbelopp, som

komme att ligga till grund för 1918 års taxering, än vad fallet var med

1915 års inkomstbelopp, som legat till grund för 1916 års taxering,

torde därigenom neutraliseras de i motsatt riktning verkande faktorer,

som tilläventyrs må yppa sig. I allt fall ansåge statskontoret, att man

icke gjorde sig skyldig till någon oförsiktighet, om man räknade med

ett nedåt avrundat belopp av 70,000,000 kronor.

Med angivna belopp, 70,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositonen intagna förslag till

riksstat för år 1917.

Till det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har

chefen för finansdepartementet, efter att hava erinrat om nyssnämnda i

statsverk spropositionens förslag till riksstat upptagna belopp, beträffande

denna inkomsttitel yttrat följande.

»Vid den tid, då dessa beräkningar gjordes, voro utsikterna för

en fortsättning under innevarande år av 1916 års lysande konjunkturer

å näringslivets skilda områden ännu icke förmörkade. Med de goda

resultat av 1916 års verksamhet, som redan då kända förhållanden

utvisade och numera offentliggjorda siffror i boksluten från en mångfald

företag ytterligare bekräfta, kunde med skäl beräkningarna i statsverkspropositionen

sägas vara med all försiktighet uppgjorda. Säkerligen

skulle ock verkligheten väsentligt överträffa beräkningarna, om 1917

års vinstsiffror skulle utvisa resultat, jämförliga med 1916 års bokslut.

Ja, kunde man dröja vid allenast första kvartalet av år 1917 och draga

några slutsatser därav för resultatet under hela detta år, skulle man ej

heller hava anledning till oro beträffande det skatteresultat, som ar 1918

vore att vänta beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt krigs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

konjunkturskatten. Nu måste man emellertid räkna med den avmattning

å näringslivets områden, som den minskade exporten och därmed

följande sänkning i företagsamheten medför. Visserligen ligga en del

betydande exportindustrier inne med order för utländsk räkning för

en längre tid framåt, och visserligen är den svenska marknaden ännu

så länge icke så litet köpstark, men icke förty kan den allmänna

depressionen och den hotande svårigheten för erhållande av vissa för

en mångfald industriella företag nödvändiga råvaror komma att väsentligt

omkullkasta de tidigare och ävenledes de med ledning av vinstresultaten

under första kvartalet 1917 gjorda ekonomiska kalkylerna, såvida icke

export- och importsvårigheterna under året genom mellankommande

fredsslut eller på annat sätt undanröjas.

Med hänsyn till de osäkra faktorer, som härvidlag måste tagas i

betraktande, har jag emellertid, om än med tvekan, nu icke ansett mig

höra föreslå någon ändring i beräkningarna rörande avkastningen vare

sig av inkomst- och förmögenhetsskatten eller av krigskonjunkturskatten,

sådan densamma med den vid 1917 års början gällande skatteskala

skulle utgå.»

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade

inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1916 visat sig uppgå till

66,234, <81 kronor 99 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar och

institutioner samt skillnaden mellan vid 1916 års början och slut utestående

skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till

64,670,405 kronor 3 öre.

Med hänsyn till den påtagliga avmattning på olika områden av

näringslivet, som chefen för finansdepartementet i senast återgivna anförande

berört, har även bevillningsutskottet haft under övervägande,

huruvida icke en nedsatt beräkning av inkomst- och förmögenhetsskattens

avkastning borde anses påkallad. I betraktande av att vissa grenar av

näringslivet alltjämt synas arbeta under gynnsamma konjunkturer och

då utskottet saknat hållpunkter för en ny eller jämkad beräkning, har

emellertid utskottet, i likhet med departementschefen, funnit sig kunna

upptaga det i statsverkspropositionen för denna inkomsttitel föreslagna

beloppet.

Utskottet hemställer sålunda,

att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

år 1918 beräknas till.............. kronor 70,000,000: —

Transport kronor 70,000,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 70,000,000: —

2:o.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Genom en den 23 februari 1917 dagtecknad proposition,

nr 130, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till

förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för

år 1918,

dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt

skall användas till täckande av anslag för särskilda åtgärder

för lånt- och sjöförsvarets stärkande,

dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918

efter rubriken för inkomst- och förmögenhetsskatten

upptaga följande rubrik:

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,

bevillning 30,000,000 kronor.

Nämnda av Kungl. Maj:t föreslagna förordning

avser upptagande av en provisorisk tilläggsskatt till inkomst-

och förmögenhetsskatten, med skattesatser så avvägda

att utbytet av tilläggsskatten beräknats för år

1918 till 30,000,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet, i anslutning

till vad departementschefen beträffande inkomstoch

förmögenhetsskatten anfört, ansett sig böra upptaga

den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten

för år 1918 till det belopp, varmed denna skatt

kunde beräknas utgå, då den vanliga inkomst- och

förmögenhetsskatten lämnade den i statsverkspropositionen

angivna avkastningen eller 70,000,000 kronor.

Departementschefen har alltså upptagit extra inkomstoch

förmögenhetsskatten till det i propositionen nr 130

angivna beloppet eller 30,000,000 kronor, med vilket

belopp denna inkomsttitel följaktligen uppförts i den

vid propositionen nr 373 fogade specifikationen.

Transport kronor 70,000,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 70,000,000: —

I enlighet med bevillningsutskottets förslag har

riksdagen sedermera antagit det med propositionen nr

130 framlagda förslaget till förordning om extra inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1918 med vissa förändringar

i skattetarifferna, vilka förändringar i utskottets av

riksdagen godkända betänkande i ämnet beräknats medföra

en inkomstökning av omkring 2,000,000 kronor.

Med hänvisning till vad i sistnämnda betänkande

härom anförts får bevillningsutskottet hemställa,

att bland statsverkets inkomster

för år 1918 må upptagas extra inkomstoch

förmögenhetsskatt med... kronor 32,000,000: —

3:o.

Bevillning av fast egendom samt

av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning —

vilken i riksstaten för år 1917 var upptagen till 1,600,000

kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1916

debiterats med 2,300,546 kronor. Då avkortningarna

icke kunde beräknas högre än till 100,000 kronor, syntes

ifrågavarande titel, även med iakttagande av all önskvärd

försiktighet, kunna i 1918 års riksstat höjas till

2,200,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall även

det å sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget »Bidrag

till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»

borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel

i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 2,200,000

kronor.

Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter

har för år 1916 den debiterade inkomsten av

ifrågavarande skattetitel visat sig uppgå till 2,315,867

kronor 16 öre och, efter avdrag av avkortningar och__

Transport kronor 102,000,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 102,000,000: —

restitutioner samt skillnaden mellan vid 1910 års början

och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten

av skattetiteln belöpt sig till 2,207,033 kronor 9 öre.

Utskottet hemställer,

att bevillningen av fast egendom

samt av inkomst må för år 1918

beräknas till................................. kronor 2,200,000: —

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda

avgifter, som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom

hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång

och kolningsfrihet på allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under

ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats

med:

1913

1914

1915

För rättighet till skogsfång och kolnings-

frihet på allmänningar........................

1,439

1,439

1,439

Av vissa handlande och handelsexpediter

260,780

197,600

140,000

För vissa offentliga föreställningar .........

79,547

77,029

73,892

Summa

341,766

276,068

215,331

Tages hänsyn till avkortningar och balanser, visar

sig den behållna inkomsten hava uppgått

Transport kronor 104,200,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,200,000: —

år 1913 till ........................................ kronor 341,512: —

» 1914 » » 275,963: —

» 1915 » .......................................... » 212,620: —

Såsom synes företer skattetiteln en ej obetydlig

nedgång för de två sista åren och, då denna givetvis

beror på världskrisen, kommer den efter all sannolikhet

att framträda även i slutsiffrorna för år 1916. Men

för år 1918, varom i denna beräkning är fråga, anser

statskontoret, att man bör kunna upptaga titeln med

oförändrat belopp, 250,000 kronor.»

Med detta belopp, 250,000 kronor, har denna

inkomsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,

att ifrågavarande inkomst under år 1916 debiterats

med 216,143 kronor 13 öre och att, efter avdrag

av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan

vid 1916 års början och slut utestående skattebelopp,

den behållna inkomsten av ifrågavarande skattetitel uppgått

till 215,481 kronor 35 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1918 beräknas till......... kronor 250,000: —

5:o.

Debiterade stämpelmedel,

gjorde:

år 1911.....................

1912 .....................

1913 .....................

1914 .....................

1915 .....................

Stämpelmedel.

inberäknat arvsskatt,

ut
-

. kronor 17,763,683

» 17,431,457

» 18,653,021

» 17,070,845

» 16,211,787

eller i medeltal för dessa fem år 17,426,159 kronor.

Transport kronor 104,450,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

I vad mån de nu och under den senaste tiden

rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna

skattetitel, framgår av följande sammanställning av uppgifter

angående influtna stämpelmedel under åren 1913,

1914 och 1915:

Influtna stämpelmedel

1913

1914

1915

1916

Januari—juli............

Augusti—oktober......

November o. december

11,505,057

3,853,096

2,808,506

10,724,621

3,527,688

2,425,183

7,901,501

3,853,884

2,788,331

13,120,706

5,856,933

Summa

18,166,659

16,677,492

14,543,716

18,977,639

Av denna sammanställning framgår, att uppbörden

under de månader, som kriget varat, i procent av uppbörden

under motsvarande tid närmast före kriget utgjort:
augusti—oktober

1914 .............................. 91.55 procent

november—december 1914........................ 86.35 »

januari—juli 1915 ....................................... 73.6 8 »

augusti—oktober 1915 .............................. 100.02 »

november—december 1915........................ 99.28 »

januari—juli 1916 ....................................... 122.3 4 »

augusti—oktober 1916 .............................. 152.01 »

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter

för åren 1912—1915 å beloppet av de stämplar,

som använts till nedannämnda handlingar, har detta

belopp utgjort:

Transport kronor 104,450,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000

1

1912

1913

1914

1915

Handlingar till lagfartsproto- kollet ...........................

3,491,173

3,702,010

4,010,613

2,815,610

Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen

691,754

690,751

622,659

486,841

Handlingar till äktenskaps- förordsprotokoll ............

9,520

9,915

7,360

7,915

Handlingar till bouppteck- ningsprotokoll:

Bouppteckningar............

5,392,652

6,228,107

5,786,280

5,815,810

Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid boupp- teckningens stämpelbe- läggning.....................

681

687

3,829

842

Morgongåvobrev ............

660

6

36

5

Avhandlingar om lösöre- köp ...........................

13,530

14,058

13,850

11,841

Summa

9,599,970

10,645,534

10,444,627

9,138,864

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror

har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda

skrivelse vidare anfört följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades

den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk Författningssamling

nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari

1915. Till dessa skatter äro av de i förestående statistik

upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för bouppteckningar

och testamenten, även de i beloppen för

rubriken »handlingar till lagfartsprotokollet» ingående

stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom, vartill komma vissa nya avgifter

för gåva av lös egendom, rörande vilka någon beräkning

icke för närvarande är möjlig, men vilka icke torde

kunna antagas uppgå till något mera avsevärt belopp.

Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig

år 1914 till ....................................... kronor 6,000,158: —

» 1915 » ...................................... » 5,947,762:—.

Såsom ingående i stämpelavgiften torde därför

böra i riksstaten för år 1918 upptagas »arvsskatt och

Transport kronor 104,450,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

11

Transport kronor 104,450,000:

skatt för gåva» med ett beräknat belopp av 6,000,000

kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913

(Svensk Författningssamling nr 191) har från och med

den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift

vid köp av aktier och banklotter böjts med 50 procent.

Försälj ningsbeloppet för ifrågavarande slag av stämplar

har enligt riksliuvudboken utgjort:

år 1911............................................... kronor 838,598

» 1912.......................................... » 1,518,466

» 1913............................................... » 1,177,093

» 1914................................................ » 590,480

» 1915........................ » 734,52/

Influtna beloppet för under januari—september innevarande

år [1916] försålda överlåtelsestämplar uppgår, enligt

statskontoret tillhandakommen uppgift, till 2,324,434

kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista

kvartalet kommer att hava en häremot proportionell

storlek och således inflyta med 774,811 kronor, skulle

årets inkomst uppgå till 3,099,245 kronor.

De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,

som börjat under år 1913 och fortfarit under 1914 och

1915, under innevarande år efterföljts av en betydligt

ökad livlighet på detta område. Då ingen anledning

finnes att antaga en tillbakagång härutinnan efter kriget,

anser statskontoret, att man för år 1918 bör kunna

beräkna ifrågavarande del av stämpeluppbörden till

3,000,000 kronor.

Efter denna särskilda beräkning angående arvsskatt

och skatt för gåva samt överlåtelsestämplar övergår

statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:

år 1911............................................ kronor

» 1912..........

» 1913...........

» 1914..........

» 1915........................................... »

»

»

»

9,755,800

10,355,778

11,127,086

10,480,207

9,429,527

Transport kronor 104,450,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

Om man beräknade ifrågavarande stämpeluppbörd

för år 1918 till samma belopp som för år 1913 eller

i runt tal.......................................... kronor 11,100,000: —

och härtill lade arvsskatt och

skatt för gåva.........................

....... ))

6,000,000: —

och överlåtelsestämplar..........

....... »

3,000,000: —

skulle man erhålla ................

....... kronor

20,100,000: —.

Såsom förut är nämnt, kan stämpeluppbörden

i dess helhet för innevarande år beräknas till minst

21,786,145 kronor. I detta belopp ingår inbetalningen

för stämpling av aktiebrev och obligationer med icke

mindre än 2,618,192 kronor. Då denna inkomstpost

åren 1913, 1914 och 1915 influtit med endast respektive

451,184, 528,766 och 1,285,067 kronor, måste höjningen

under innevarande år betraktas såsom beroende på den

nu rådande goda penningtillgången och därav föranledd

ökad emissionsverksamhet. Att dessa omständigheter

skola fortfara till år 1918, lärer man näppeligen få göra

sig räkning på. Å andra sidan får man icke glömma,

att det allmänna uppsving, varpå man kan hoppas för

det år, varom nu är fråga, bör utöva en stimulerande

verkan på stämpeluppbörden.))

Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,

föreslagit, att i riksstaten för år 1918 må med 20,500,000

kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad arvsskatt

och skatt för gåva 6,000,000 kronor).

Med angivna belopp har också denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna

förslag till riksstat för år 1918.

Prop. nr 128. Genom proposition nr 128 av den 20 mars 1917

har Kungl. Maj:t sedermera framlagt förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper. Förslaget innebar

en fördubbling av den vid köp och byte av aktier, lotter,

andelsbevis och delaktighetsbevis utgående fondstäm
Transport

kronor 104,450,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 13

Transport kronor 104.450,000: —

peln, och förordningen skalle gälla till dag, som av

Kungl. Maj:t bestämdes, dock icke längre än till den

1 april 1918. Enligt det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet har dåvarande chefen för finansdepartementet

beträffande beräkningen av de inkomster,

en sålunda förhöjd skatt kunde antagas komma att tillföra

statsverket, till en början åberopat vad de i nämnda

proposition omnämnda sakkunniga för utarbetande av

förslag till börslagstiftning m. m. vid avgivande av

förslag i ämnet yttrat. De sakkunniga hade anfört:

»Att ens tillnärmelsevis beräkna, vad skatten skall med

förhöjt belopp kunna giva i inkomst för år 1917, låter sig icke

göra. Och än mindre är detta möjligt för år 1918, då förhållandena

kunna hava blivit sådana, att en återgång till de nuvarande

stämpelsatserna befinnes önskvärd. Då emellertid det

gångna året tillfört fondmarknaden ett väsentligen ökat material

samt då det förhöjda värdet på en betydande del av detta material

rent automatiskt medfört en ökning av den totala stämpelförsäljningssumman,

torde det kunna antagas, att stämpeln under

år 1917 skall väsentligen överstiga det belopp, vartill den beräknats

i staten för samma år, samt att den för år 1918 icke

skall understiga detta belopp.»

Departementschefen yttrade härefter för egen del:

»Såsom de sakkunniga anfört, möter en sådan

beräkning stora svårigheter. Jag erinrar härvid om,

att statskontoret i sin beräkning över statsverkets inkomster

för år 1916 upptagit fondstämpelskatten till en

och en halv miljon kronor, för innevararande år till

samma belopp och för 1918 till tre miljoner. Faktiskt

har för förstnämnda år skatten tillfört statsverket 4,260,820

kronor 70 öre.

I sina beräkningar har statskontoret utgått från

att någon anledning icke funnes att antaga en tillbakagång

efter kriget i den livlighet, som senare tid rått å

fondpappersomsättningens område, varför också med utgångspunkt

från det belopp, skatten lämnat under de

tre första kvartalen av år 1916, beloppet för år 1918

ansetts icke böra sättas lägre än tre miljoner kronor.

Denna siffra, med vilken fondstämpelmedlen ingå i de

Transport kronor 104,450,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

för nämnda år beräknade stämpelmedlen, kommer måhända,

därest statskontorets angivna antagande håller

streck, att visa sig vara alltför försiktigt beräknad. Den

föreslagna höjningen skulle alltså, därest densamma enligt

mitt förslag till en början blott skulle avse de tre första

månaderna av år 1918, kunna antagas under dessa

månader inbringa ytterligare minst en fjärdedel av sistnämnda

belopp, då aktiehandeln härvid lärer vara den

huvudsakligen utslagsgivande. Emellertid torde det vara

säkrast att åtminstone ännu ej fastslå en sålunda beräknad

höjning; jag har därför ej heller ansett mig nu

böra framställa förslag att taga den i betraktande vid

inkomstberäkningen för år 1918.»

Nämnda proposition har numera av riksdagen bifallits.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition

nr 95 A, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdi’ag av protokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

tt vid propositionen fogat förslag till förordning om

vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften.

Nämnda förslag avsåg att genomföra en höjning

av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och obligationsstämpeln

samt att införa såsom nya stämpelskatter en

avgift på vissa kommunala skuldförbindelser och en

avgift på lottsedlar, ävensom att omlägga till räntestämpel

stämpelskatten å bevis om insättning å depositions-

och kapitalräkning samt införa räntestämpel jämväl

å avkastningen av andra på bankräkning insatta

medel.

Vid beräkningen av den inkomstökning, som härav

kunde väntas följa, har departementschefen stött sig på

uträkningar, verkställda inom statistiska centralbyrån i

slutet av år 1915 och avsedda att angiva den ökning

av inkomst, som genom den föreslagna nya stämpelbeskattningen

antagits uppkomma under år 1917. Nämnda_____

Transport kronor 104,450,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000

uträkningar finnas sammanförda i en vid sistnämnda

proposition såsom bilaga fogad promemoria, vilken torde

här böra intagas.

P. M.

angående den merinkomst, som en utvidgning av stämpelskatten kan

beräknas bereda statsverket år 1917.

Lagfartsstämpeln. Enligt de i finansdepartementet utarbetade

uppgifter har beloppet av de stämplar, som använts

till beläggning av nedanstående, till protokollen över lagfartsärenden

hörande handlingar under de fem senaste åren utgjort:

Å r

Stämpel av 60 öre

för 100 kronor

Stämpel avi krona

20 öre för

100 kronor

Summa

Kronor

Köpe-

brev

Bytes-

brev

Gåvo-

brev

Köpe-

brev

Bytes-

brev

1910 ..............

2,664,245

94,767

19,986

742,022

5,088

3,526,108

1911 ...............

2,439,438

82,088

40,272

670,894

3,982

3,236,674

1912 ...............

2,413,672

58,909

23,806

753,817

7,001

3,257,205

1913 ...............

2,543,836

90,339

9,562

883,525

12,857

3,540,119

1914 ...............

2,483,533

106,044

10,600

1,128,852

10,832

3,739,861

Summa

12,544,724

432,147

104,226

4,179,110

39,760

17,299,967

Årligt medeltal

2,508,945

86,429

20,845

835,822

7,952

3,459,993

Med tillämpning av de nu gällande stämpelsatserna synes

lagfartsstämpeln kunna för år 1917 beräknas till samma belopp

som ovanstående medeltal, eller 3,460,000 kronor. Den ifrågasatta

höjningen av satserna med 50 procent skulle alltså bereda

statsverket en merinkomst av 1,730,000 kronor. Den minskning

häri, som medgivandet till förmån för vissa allmännyttiga aktiebolag

samt bibehållandet av den nuvarande stämpeln för en del

smärre köp kan medföra, är ej möjlig att beräkna, men har densamma

i stämpelskattekommitterades den 29 december 1909 avgivna

betänkande anslagits till högst 100,000 kronor. Tages

denna siffra för god, skulle merinkomsten av lagfartsstämpeln

böra för år 1917 upptagas till 1,630,000 kronor.

[Härvid må emellertid erinras om, att skatten å gåva

sedan ingången av år 1915 är underkastad ny lagstiftning, varför

någon ändring i de nu gällande bestämmelserna måhända ej

Transport 104,450,000:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

bör ifrågakomma. I sådant fall bör merinkomsten minskas med

10,000 kronor. Samtidigt har den förut gällande stämpeln av 1

krona 60 öre för 100 kronor av gåva till annan än skyldeman i

rätt nedstigande led nedsatts till 60 öre för 100 kronor. För år

1917 kan denna nedsättning här beräknas minska statsverkets

inkomster med 12,000 kronor.]

Aktiestämpeln. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1915

hava i nybildade aktiebolag och bankbolag tecknats aktiekapital

(grundfonder) till nedanstående belopp:

År 1910...............

........................................ kronor 73,093,665: —

» 1911...............

......................................... » 96,434,500: —

* 1912...............

.................................... » 74,438,532: —

» 1913...............

......................................... » 106,015,570: —

» 1914...............

......................................... » 80,990,390: —

Summa kronor 430,972,657: —

Årligt medeltal » 86,194.531: —

Anförda årsmedeltal synes även kunna antagas såsom uttryck

för emissionernas belopp under år 1917. En höjning av

stämpelsatsen med 5 öre för varje fullt 10-tal kronor skulle

alltså motsvaras av en merinkomst av i runt tal 430,000 kronor.

Obligationsstämpeln. De av statskontoret i underdånigt

utlåtande den 20 april 1914 i fråga om utvidgning av stämpelbeskattningen

meddelade uppgifter om under åren 1910—1913

emitterade stämpelpliktiga obligationer, kompletterade med Svenska

bankföreningens motsvarande uppgifter om svenska obligationslån

under år 1914, ställa sig sålunda:

År 1910..........................

........................... kronor

93,583,380: -

» 1911...........................

............................ »

104,615,000: —

» 1912...........................

............................ »

93,618,000: —

» 1913...........................

............................ »

66,425,500: —

» 1914...........................

.......•.................... »

93,166,000: —

Summa kronor 451,407,880: —.

Årligt medeltal »

90,281,576:

Även här torde

årsmedeltalet kunna få

anses motsvara

förhållandet under år 1917. En stämpelförhöjning av 30 öre för

varje påbörjat 100-tal kronor kan därför beräknas lämna en

merinkomst av 270,000 kronor.

Räntestämpeln. Med stöd av de månatliga uppgifterna om

bankerna hava de av de solidariska bankerna och bankaktiebolagen______

Transport kronor 104,450,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6ti.

Transport kronor 104,450,000: —

gottgjorda räntorna å inlåningsräkningarna för de fem senaste

åren approximativt beräknats utgöra:

År 1910 ......

> 1911 ......

» 1912 .....

» 1913 .......

> 1914 .......

Å andra räkningar än

sparkasserälcning

kronor 44,653,000

» 46,008,000

» 47,169,000

» 54,904,000

» 56,638,000

Summa kronor 249,372,000

Årligt medeltal » 49,874.000

Å sparkassoräkning
10.

136.000

11.124.000

12.420.000

14.068.000

15.809.000

“63,557,000

12.711.000

Den starka räntestegringen under de två senaste åren är

visserligen till en del beroende på de under dessa år gällande

höga räntesatserna. Med hänsyn till att insättarnas tillgodohavanden

befinna sig i ständig tillväxt, torde emellertid ränteinkomsten

under år 1916 icke överskattas, om densamma beräknas

till respektive 55,000,000 och 15,000,000 kronor.

Beträffande andra räkningar än sparkasseräkning skulle,

efter en stämpelsats av 1 procent, anförda ränteinkomst motsvaras

av stämpelmedel till ett belopp av 550,000 kronor. Härifrån

måste emellertid göras ett avdrag av den anledning att

stämpeln skall i regeln utgå endast för fullt 10-tal kronor. Det

belopp, varmed en räntepost överskjuter jämnt 10-tal kronor,

kan i medeltal sättas till 5 kronor, vilket motsvarar en stämpel

av 5 öre. Antalet bankräkningar av här ifrågavarande slag,

vilket vid 1914 års slut uppgick till i runt tal 440,000, kan

anslås till 455,000 vid 1916 års utgång. Med tillägg av de under

året upphörda torde antalet räkningar, som skola gottgöras ränta

för år 1916, kunna uppskattas till 480,000, varav omkring 400,000

depositions- och kapitalräkningar. Då de sistnämnda gottgöra

ränta 2, stundom 4 gånger om året, lärer hela antalet ränteposter

för år 1916 kunna sättas till vid pass 900,000. Från

ovannämnda stämpelbelopp av 550,000 kronor böra således dragas

45,000 kronor, varefter stämpeln å de för år 1916 gottgjorda

räntorna skulle uppgå till 505,000 kronor. Den obetydliga ökning,

som betingas av skatteplikt för räntor mellan 5 och 10

kronor, kan lämnas ur räkningen. Däremot torde den omständigheten,

att räntor å depositions- och kapitalräkningar till allra

största delen uppbäras eller gottskrivas samma år, varunder de

upplupit, motivera en höjning av stämpelbeloppet med 10,000

kronor. För år 1917 synes alltså räntestämpeln å andra bankräkningar

än sparkasseräkning kunna beräknas till 515,000 kronor.

Vad vidare angår bankbolagens sparkasseräkningar, skulle,___ ___

Transport kronor 104,450,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

enligt vad ovan anförts, stämpeln å de under år 1916 gottgjorda

räntorna, efter en skattesats av 1 procent, uppgå till 150,000

kronor. Härifrån skall dock till en början avdragas den beräknade

stämpeln å räntebelopp under 20 kronor. Detta avdrag kan

med ledning av den allmänna sparbanksstatistikens uppgifter anslås

till 20,000 kronor. Vidare skall avdrag ske för räntebelopp,

som överskjuter jämnt 10-tal kronor, vilket avdrag, beräknat

efter samma grunder, som beträffande andra bankräkningar här

ovan omförmälts, torde uppgå till 10,000 kronor. Stämpeln å

bankbolagens sparkasseräkningar kan alltså beräknas under år

1917 bereda statsverket en inkomst av 120,000 kronor. Skulle

åter den skattefria gränsen sättas vid 1,000 kronors kapital,

skulle inkomsten komma att nedgå med 15,000 kronor.

De enskilda sparbankerna och med dem jämförliga penninginrättningarna

hava under de fem senaste åren gottgjort sina

insättare följande räntor:

År 1910........................................................ kronor 34,741,810: —

* • 1911........................................................ » 36,063,007: -

» 1912........................................................ » 37,816,343: —

» 1913....... » 41,051,824: —

* 1914.............................................. » 44,130,013: —

Summa kronor 193,802,997:—.

Årligt medeltal » 38,760,599: —.

Ehuru visserligen här, liksom i fråga om räntemedel i

bankbolagen, de två senaste årens resultat rönt inflytande av de

då gällande högre räntesatserna, torde likväl, med hänsyn till

den sedan en lång följd av år fortgående jämna ökningen i insättamas

tillgodohavande i sparbankerna, de under år 1916 upplupna

räntorna icke böra beräknas lägre än till 45,000,000 kronor,

vilket efter en stämpelsats av 1 procent motsvaras av en stämpelavgift

av 450,000 kronor. Efter avdrag av dels 50,000 kronor

för räntor under 20 kronor, dels ock 25,000 kronor med anledning

av att stämpeln utgår endast för fullt 10-tal kronor, kan

alltså för år 1917 beräknas en stämpel å sparbanksräntor till

belopp av 375,000 kronor. Sättes skattegränsen vid 1,000 kronors

kapital, böra därifrån avgå 45,000 kronor.

De av postsparbanken gottgjorda räntor åt insättare torde

nästan undantagslöst falla under den ifrågasatta räntestämpelgränsen.

Under erinran att ingen hänsyn kunnat här tagas till

räntor å medel innestående hos enskilda bankirer o. d., kan den

nu utförda beräkningen av räntestämpelns avkastning under år

1917 sammanfattas sålunda:

Transport kronor 104.450,000:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

Hos solidariska banker och aktiebanker:

Å annan räkning än sparkasseräkning... kronor 515,000: —

„ Å sparkasseräkning.................................... » 120,000: —

A sparbanksräkning........................................ » 375,000: —

Summa kronor 1 010,000: —

Samtidigt med att räntestämpel å depositions- och kapitalräkning

införes, skulle emellertid den nu utgående stämpeln å

bevis om insättning å dylika räkningar upphöra. Enligt Svenska

bankföreningens styrelses berättelse till 1915 års ordinarie bankmöte

hava insättningarna å depositions- och kapitalräkning hos

bankbolagen uppgått till följande belopp:

Ar 1910.................................................... kronor 287,511,200: —

» 1911................................................... » 280,341,000: —

- 1912.................................................. » 304,972,500: —

» 1913.................................................... » 335,145,700: —

» 1914.................................................... » 305,756,700: —

o Summa kronor 1,513,727,100: —.

Årligt medeltal » 302,745,400: —.

Anslås insättningarna år 1917 till i runt tal 300,000,000

kronor, skulle stämpeln därå, efter 50 öre för 1,000 kronor, utgöra

150,000 kronor. Denna siffra är emellertid så till vida för

hög, att dels i ovanstående uppgifter om insättningarna ingå en

del under vederbörande år gottskrivna räntor dels någon nedsättning

i stämpelbeloppet torde betingas av, att insättning ej

överstigande 100 kronor är stämpelfri. Å andra sidan påkallas

någon höjning i nyssnämnda summa därav, att stämpeln för belopp

mellan 100 och 1,000 kronor utgår med något högre belopp

än 7, per tusen samt i övrigt med 50 öre för varje påbörjat

1,000-tal kronor. I avsaknad av uppgifter om dessa olika faktorers

verkningar torde det anförda beloppet 150,000 kronor

kunna godtagas såsom gällande för år 1917.

Efter avdrag av nyssnämnda summa kan räntestämpeln

beräknas bereda statsverket en merinkomst under år 1917 av

860,000 kronor.

Därest stämpelfriheten för sparkasse- och sparbanksräkningar

utsträcktes intill en behållning av 1,000 kronor, skulle

inkomsten minskas med 60,000 kronor.

Lottsedelstämpeln. För år 1916 har av Kungl. Maj:t beviljats

tillstånd till penninglotteri till belopp av 5,000,000 kronor.

Antages samma lottsedelsumma komma att medgivas även för

år 1917, skulle stämpeln under sistnämnda år uppgå till 500,000

kronor. Lägges härtill stämpeln för varulotterier, som med Kungl.

Transport kronor 104,450,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

Maj:ts tillstånd anordnas, vilken stämpel av stämpelskattekommitterade

beräknats till minst 36,000 kronor, kan lottsedelsstämpeln

år 1917 beräknas inbringa omkring 540,000 kronor.

Sammanfattning. Enligt vad nu anförts kan den ifrågasatta

utvidgningen av stämpelbeskattningen beräknas under år

1917 tillföra statsverket en merinkomst till följande belopp:

Lagfartsstämpeln ............................................ kronor 1,630,000: —

Aktiestämpeln ................................ » 430,000: —

Obligationsstämpeln ........................................ » 270,000: —

Räntestämpeln ................................................ » 860,000: —

Lottsedelsstämpeln ...................... » 540,000: —

Summa kronor 3,730,000: —

Skulle åter behållningar å sparkasse- och sparbanksräkningar

till belopp under 1,000 kronor förbliva fria från räntestämpel,

föranleder detta en inkomstminskning om 60,000 kronor,

i vilket fall således hela merinkomsten stannar vid 3,670,000

kronor.

För egen del har departementschefen ansett inkomstökningen

av den föreslagna nya stämpelbeskattningen

med största sannolikhet kunna beräknas uppgå

till ett belopp, som icke understege 4,500,000 kronor.

Departementschefen har därvid utgått från att avkastningen

av lagfartsstämpeln borde beräknas något högre

än enligt statistiska centralbyråns uträkning. 1909 års

stämpelkommitterade hade föreslagit, att den allmänna

lagfartsstämpeln måtte fastställas till 90 öre för varje

fulla 100 kronor av fastighetens värde. Härjämte hade

kommitterade föreslagit motsvarande höjning av den

stämpel, som utgår då lagfart sökes för aktiebolag som

icke driver bankrörelse, eller från 1 krona 20 öre till

1 krona 80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens

värde. Slutligen hade kommitterade föreslagit

höjning av stämpelavgiften vid lagfart å gåva av fast

egendom, som givits skyldeman i rätt nedstigande led,

till 90 öre för varje fulla 100 kronor av den bortgivna

egendomens värde. Vad beträffar lagfartsstämpelns belopp

hade departementschefen föreslagit att detsamma

måtte beräknas till en krona, resp. två kronor. Därjämte

Transport kronor 104,450,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

hade han ansett, att den här ifrågavarande stämpelförhöjningen

följdriktigt borde likaväl som i fråga om gåva

av fast egendom gälla med avseende å fideikommissbrev

om fäst egendom och testamente om fast egendom, då

dessa handlingar för lagfart företes. Under det att de av

kommitterade föreslagna stämpelförhöjningarna beräknats

medföra en ökad avkastning för staten av 1,630,000

kronor, kunde de av departementschefen föreslagna tilllägg

och förhöjningar anses medföra en ökad avkastning

av lagfartsstämpeln å ett belopp av 2,285,000 kronor.

Riksdagen, som i huvudsak bifallit Kungl. Maj:ts

med sistnämnda proposition, nr 95 A, avgivna förslag,

har emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan

(betänkande nr 58), dels i fråga om lagfartsstämpeln

och räntestämpeln vidtagit vissa ändringar, som leda

till minskning i den eljest påräkneliga inkomstökningen,

dels ock från stämpelplikt fritagit vissa av kommuner

utgivna skuldförbindelser, vilkas stämpelbeskattning beräknats

komma att inbringa 15,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet

har departementschefen ansett, att det

icke nu läte sig göra att angiva det ungefärliga beloppet

av den sålunda uppkommande inkomstminskningen. I

varje fall borde densamma, enligt departementschefens

mening, icke vara av den betydelse, att nedsättningen

behövde beräknas överstiga 200,000 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare genom en den 16 april

1917 avlåten proposition, nr 331, föreslagit vissa

ändringar i gällande stämpelförordning, bland annat

höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg. Enligt

vad chefen för finansdepartementet i sitt anförande till

det vid propositionen 95 A fogade statsrådsprotokollet

yttrade rörande höjande av nu sistnämnda stämpel,

ansåg han icke denna höjning böra föranleda någon

särskild ökning i den inkomstberäkning, för vilken ovan

redogjorts. Propositionen nr 331 har av riksdagen bifallits.

Transport kronor 104,450,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

Ytterligare har Kungl. Maj:t genom proposition, nr

167, av den 27 mars 1917 framlagt förslag till en höjning

av arvsskatten, på grund varav departementschefen

ansett sig kunna beräkna en ökning av arvsskattens i

statsverkspropositionen till 6,000,000 kronor upptagna

belopp med 1,500,000 kronor. Vid fixerandet av detta

belopp har departementschefen i första hand byggt på

en undersökning angående arvsskattens beräknade och

verkliga avkastning under de senaste åren, och har departementschefen

med avseende å utbytet av den förhöjda

arvsskatten anfört följande.

»Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats

giva

för år 1912...........

» » 1913..........

» » 1914...........

» » 1915...........

» » 1916...........

» » 1917...........

kronor 6,000,000

» 6,000,000

» 7,000,000

» 6,000,000

» 6,200,000

» 6,000,000

Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom,

rörande vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,

men vilka icke torde kunna antagas uppgå till

något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla

under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:

år 1912 ..................................................... kronor 5,393,333

» 1913 ..................................................... » 6,228,794

» 1914 ...................................................... » 6,000,158

» 1915 ..................................................... » 5,947,762

Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens

avkastning under tiden från och med år 1912

till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon tendens

till stegring, behöver man icke antaga, att en

sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.

Tvärtom tala åtskilliga skäl för att en ökning av arvsskattens

avkastning kan vara att förvänta såsom i hög

grad sannolik.

Transport kronor 104,450,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

Så torde man med fullt skäl kunna antaga för

visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och

därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra

tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma

att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.

Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna

en höjning av bouppteckningssummorna. De på många

områden gynnsamma konjunkturerna för handel och

industri samt även för jordbruket hava bidragit till skapandet

av nya och ökning av redan belintliga förmögenheter,

och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt vad

erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenhetens fördelning i sådan

riktning, att de större förmögenheterna ökats till antalet

och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna höjningen

av arvsskatten är avsedd att träffa de större

förmögenheterna, synes det naturligt, att den inträdda

förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen

skall leda till en vida större årlig avkastning av arvsskatten

än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna

ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt

angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet som

vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat, tyda

dock på att densamma blir betydande. För min del

har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna

skatteförhöjningen böra kunna tillsammans åstadkomma

en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen

för år 1918 till 6,000,000 kronor beräknade belopp

med åtminstone 25 procent eller sålunda med

minst 1,500,000 kronor.»

Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen

bifallen.

I propositionen nr 373 har Kungl. Maj:t beräknat

stämpelmedlen till 26,300,000 kronor (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 7,500,000 kronor) enligt

följande i statsrådsprotokollet intagna specifikation:

enligt statsverkspropositionen ... kronor 20,500,000: —

Transport kronor 104,450,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 104,450,000: —

(därav beräknad arvsskatt och

skatt för gåva, 6,000,000

kronor),

vartill kommer

1) enligt propositionen nr 95 A

(med iakttagande av den nedsättning

i beräknad avkastning,

som bevillningsutskottets

förslag innebär, eller

200,000 kronor) ................... kronor 4,300,000: —

2) böjd arvsskatt.......................... » 1,500,000:—.

Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har

stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år

1916 utgjort 24,605,707 kronor 79 öre samt under

månaderna januari—april 1917 uppgått till 15,323,916

kronor 46 öre.

Kungl. Maj:t har, på sätt av vad ovan meddelats

framgår, icke heller i propositionen nr 373 räknat med

någon ökning av fondstämpelns avkastning på grund

av den beslutade höjningen av sistnämnda stämpel.

Bevillningsutskottet har för sin del ansett, att sistberörda

höjning, även om den icke kommer att gälla längre

än till den 1 april 1918, bör kunna antagas till fullo uppväga

den minskning, som måste bliva följden av de av

riksdagen gjorda ändringarna i det med propositionen nr

95 A framlagda förslaget. Vid sådant förhållande och då

utskottet funnit de beträffande inkomsterna av stämpeluppbörden

under år 1916 och de första månaderna av

1917 ovan anförda siffrorna giva gott stöd åt de av

Kungl. Maj:t i övrigt gjorda beräkningarna — även om

man icke vågar räkna med ett sådant allmänt uppsving

under år 1918, varom statskontoret enligt det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet uttalat en

förhoppning — har utskottet ansett sig kunna hemställa,

att stämpelmedlen, därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva

7,500,000 kronor, måtte för år 1918

beräknas till .............................. kronor 26,500,000: —

Transport kronor 130,950,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 25

Transport kronor 130,950,000: —

6:o.

Lastpenningarna.

Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits till

000,000 kronor, utgjorde:

4r 1911................................................... kronor 705,975

» 1912................................................... » 751,318

b 1913.................................................. » 815,354

b 1914.................................................. » 761,392

b 1915................................................... » 813,831

De här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas

med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock för år

1915 endast uppgått till 2,207 kronor.

Under hänvisning till att skeppsfarten under de

första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än

understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankomrnit,

har statskontoret upptagit lastpenningarna för

år 1918 till oförändrat belopp 900,000 kronor.

Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått

i föreliggande riksstatsförslag.

Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen

debiterades lastpenningarna för år 1916 med

791,161 kronor 34 öre och utgjorde:

år 1916

år 1917

kronor

kronor

Under januari .......................................

81,344.78

77,622.43

» februari.......................................

66,125.8 4

24,580.92

> mars ..........................................

63,135.40

18,390.93

» april ..........................................

62,516.30

27,681.50 ;

Summa

272,121.8 3

148,275.78

Utskottet.

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna må för år

1918 beräknas till..................... kronor 900,000: —

Transport kronor 131,850,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 käft. (Nr 66.) _ 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 131,850,000: —

r. o.

Krigskonjunkturskatt.

Krigskonjiuikturskatt skall enligt bestämmelserna

i förordningen om krigskonjunkturskatt den 30 juni

1916 på grund av taxering under år 1916 och följande

år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det

av nuvarande krigstillstånd framkallade läget, i den mån

vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen

om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad.

Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten

i sin förutnämnda skrivelse anfört följande:

»I enlighet med bestämmelserna i sistnämnda förordning

har under år 1915 debiterats krigskonjunkturskatt

till belopp av 6,481,321 kronor, varav på restlängd

kommit ungefär 180,000 kronor. Den efter nu gällande

förordning verkställda taxering av krigskonjunkturskatt

för innevarande år [1916] har, vad länen beträffar, avslutats

under förra månaden och enligt uppgifter från

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande givit till resultat

ett sammanlagt skattebelopp av 59,259,708 kronor. För

Stockholms stad avslutas krigskonjunkturskattenämndens

arbeten först senare. Enligt vad statskontoret inhämtat,

lärer man kunna vänta, att taxeringsbeloppet för denna

stad för innevarande år kommer att falla mellan 10 och

15 miljoner kronor. Under antagande av det mindre

av dessa belopp skulle skatten för hela riket för innevarande

år kunna beräknas till 69,259,708 kronor.

Skattebeloppet för år 1918 utgår på grund av

krigsvinster under år 1917 och är således beroende av,

under huru stor del av detta år kriget kan komma att

fortgå. I saknad av varje möjlighet att i detta hänseende

göra någon förutberäkning, har statskontoret

för år 1918 upptagit skatten till ungefär hälften av

ovan för innevarande år beräknade belopp eller i runt

tal 30,000,000 kronor.»

Transport kronor 131,850,000:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 27

Transport kronor 131,850,000: —

Med angivna belopp 30,000,000 kronor har ock

denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion

har riksdagen, med bifall till vad bevillningsutskottet i

sitt betänkande nr 57 hemställt, vidtagit en skärpningav

skattetariffen i gällande förordning om krigskonjunkturskatt,

i det att riksdagen beslutat, att 8 § i nämnda

förordning skall erhålla följande ändrade hädelse:

8 §•

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattnings- bar mer- inkomst

Kronor

Procent-

tal

Skatte-

belopp

Kronor

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i ko!. 1

angivna inkomst- beloppen

Kronor

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

00,000

80,000

15

9,000

19

16

12,800

21

100,000

17

17,000

215

150,000

18.5

27,750

24.5

200,000

20

40,000

27.5

250,000

21-5

53,750

30-5

300,000

23

69,000

335

350,000

24.5

85,750

36.5

400,000

26

104,000

36

500,000

28

140,000

40

600,000

30

180,000

44

700,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor

eller därutöver, utgör skatten 32 kronor för varje lulla

100 kronor.

Transport kronor 131,850,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

Viskottet.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 131,850,000: —

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,

att den debiterade inkomsten av ifrågavarande skatt

för år 1916, inberäknad krigskonjunkturskatt för år

1915, uppgått till 85,796,467 kronor 71 öre, samt att

efter avdrag av avkortningar och restitutioner samt

skillnaden mellan vid 1916 års början och slut utestående

skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten

belöpt sig till 85,869,614 kronor 59 öre.

Med avseende å den beräkneliga vinsten i skatteintäkt

genom tariffens skärpning på ovan angivet sätt har

bevillningsutskottet i nämnda betänkande nr 57 erinrat,

att, såsom Kungl. Maj:t i annat sammanhang (propositionen

nr 130) meddelat, enligt en inom finansdepartementet

verkställd undersökning 1917 års taxering till

krigskonjunkturskatt, med tillämpning av gällande tariff,

synts komma att lämna ett skatteresultat av 140

miljoner kronor, samt att, enligt vad utskottet erfarit,

för 1918 motsvarande belopp approximativt uppskattats

till ungefär en tredjedel av det förra. Med användning

vid årets taxering av den av utskottet ifrågasatta, numera

av riksdagen antagna tariffen skulle, har utskottet

vidare framhållit, enligt vad sakkunnig person beräknat

med ledning av 1916 års skattelängder och under förutsättning

att 1916 års krigskonjunkturvinster efter sin

storlek fördelade sig proportionellt mot 1915 års vinster,

uppkomma en ökning i skatt av nära 15,000,000 kronor.

Då det kunde antagas, att berörda vinsters ökning under

1916 i främsta rummet skulle falla på de mycket

stora beloppen, syntes den beräknade skattesumman med

säkerhet komma att något överskridas, så att totalavkastningen

enligt den skärpta skalan kunde approximativt

uppskattas till 155 å 160 miljoner kronor. Enligt

en under motsvarande förutsättningar gjord kalkyl för

1918 koinme ökningen sistnämnda år att uppgå till åtminstone

5,000,000 kronor. Med beaktande härav har

ock Kungl. Maj:t i propositionen nr 373, under erinran

att krigskonjunkturskatten i statsverkspropositionen be
Transport

kronor 131,850,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 131,850,000: —

räknats för år 1918 lämna en avkastning av 30,000,000

kronor, höjt denna beräkning till 35,000,000 kronor.

Nu torde icke vara osannolikt, att 1917 års krigskonjunkturskatt

även med gällande tariff komme att

stiga avsevärt högre än enligt ovanstående beräkningar.

På initierat håll har densamma sålunda uppskattats till

ej mindre än 200 miljoner kronor. Stannar man emellertid

vid finansdepartementets ovannämnda siffra för

1917, 140,000,000 kronor, och därtill lägger antagen

ökning på grund av den skärpta tariffen, 15,000,000

kronor, erhålles, såsom redan antytts, ett skattebelopp

för 1917 av 155,000,000 kronor. För 1918 skulle man

då kunna räkna med en tredjedel därav eller i runt

tal 52,000,000 kronor.

De siffror med vilka utskottet här ovan rört sig,

äro bruttosiffror i så måtto, att hänsyn icke tagits till

minskning vid bifall till anförda taxeringsbesvär. Med

avseende å 1916 års taxering har utskottet inhämtat,

att på i kammarrätten anförda besvär är beroende ett

sammanlagt skattebelopp av 15,355,798 kronor, vilket

belopp motsvarar i runt tal 20 procent av den debiterade

skatten, 79,282,251 kronor. Om en motsvarande

besvärsprocent antages för 1918 års taxering och besvären

i allo bifolies, finge det ovan angivna beloppet

52,000,000 kronor reduceras till 41,600,000 kronor.

Åven om tydligt är, att minskningen i verkligheten

icke kommer att bliva så stor, inverka likväl här så

många endast ofullständigt kända faktorer, att man

måste räkna med stor försiktighet. Dock anser utskottet

även den av Kungl. Maj:t senast gjorda beräkningen

till 35,000,000 kronor vara onödigt låg. Det lär icke

kunna anses vara att gå för långt, om 1918 års krigskonjunkturskatt

beräknas giva 40,000,000 kronor.

Bevillningsutskottet hemställer fördenskull,

att krigskonjunkturskatt måtte

för år 1918 beräknas till......... kronor 40,000,000: —

Transport kronor 171,850,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 171.850,000:

8:o.

Tonnageavgift.

1 anledning av en inom riksdagen väckt motion

har riksdagen antagit förordning om tonnageavgift.

Med anledning av riksdagens nämnda beslut har

cliefen för finansdepartementet, enligt det vid propositionen

nr 373 fogade statsrådsprotokollet framhållit,

att till statens inkomster numera borde läggas det belopp,

tonnageavgiften kunde väntas inbringa; och har

departementschefen i likhet med vad som framhållits

i den reservation till bevillningsutskottets betänkande

i ämnet (nr 47), vilken av riksdagen bifallits, ansett

denna avgift böra upptagas på inkomstsidan i 1918 års

riksstat, om den också inflyter under år 1917 och avser

att täcka kristidsutgifter under samma år. Jämväl dessa

kristidsutgifter komme nämligen att upptagas i nämnda

riksstat. I propositionen nr 373 har tonnageavgiften

uppförts bland de egentliga statsinkomsterna under

rubriken I. Skatter med titel Tonnageavgift för år 1917,

och beräknats till 5,000,000 kronor.

Bevillningsutskottet får, med instämmande i den

av departementschefen uttalade uppfattningen hemställa,

att bland statsverkets inkomster

för år 1918 måtte upptagas tonnageavgift

med ................................. kronor 5,000,000

9:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1911

» 1912

» 1913

» 1914

» 1915

kronor 59,841,289: —

)> 63,575,495: —

» 68,902^689: —

» 58,217,725: —

» 54,850,960: —^

Transport kronor 176,850,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 0(j.

Transport kronor 176,850,000

1 ovanstående tabell är avdrag gjort, icke blott

för bär ovan upptagna lastpenningar, utan även för

avkortningar och restitutioner.

I riksstaten för år 1917 äro tullmedel upptagna

till ett belopp av 68,750,000 kronor.

En översikt över krigsförhållandenas inverkan på

denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden

under åren 1914, 1915 och 1916.

Uppbörden

Uppbör-

1915 i pro-

den 1916 i

År 1914

År 1915

cent av

År 1916

procentav

uppbörden

uppbör-

1914

den 1914

Under januari .........

5,467,027

4,782,442

87.48

4,536,809

82.9S

» februari.........

5,117,622

4,486,499

87.6 7

4,777,909

93.36

» mars ............

5,919,211

5,007,890

84.60

5,653,836

95.62

» april ............

5,959,304

5,516,552

92.5 7

4,978,212

83.54

» maj ............

6,447,068

5,472,225

84.88

6,223,255

96.53

» juni ............

5,591,168

4,309,138

77.07

5,220,413

93.3 7

» juli...............

5,309,062

4,443,099

83.69

5,595,022

105.39

Säger januari—juli

39,810,462

34,017,845

85.45

36,985,456

92.90

Under augusti.........

2,384,253

4,193,305

175.88

5,749,554

241.15

» september......

3,422,354

4,475,820

130.78

5,729,843

167.4 2

» oktober.........

4,627,145

4,379,878

94.66

4,841,744

104.6 4

» november......

4,851,935

4,402,306

90.73

4,749,306

97.ss

Säger augusti—no-

vember

15,285,687

17,451,309

114.17

21,070,447

137.84

Under december......

4,845,228

4,688,088

96.7 6

Summa

59,941,377)56,157,242

58,055,903

—

Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter

har statskontoret beträffande denna inkomsttitel anfört

följande:

»Beräknar man avkortningar och restitutioner till

ungefär samma belopp som år 1915 eller 1,333,712

kronor, erhåller man för den behållna inkomsten det

runda beloppet 62,000,000 kronor.

Transport kronor 176,850,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 176,850.000:

Härvid är nu att märka, att spannmålstullarna

varit under året suspenderade. Beloppet av dessa tullar

för tiden före den 27 december 1914 och det beräknade

beloppet av den uteblivna tullinkomsten efter sagda tidpunkt

har enligt uppgift från generaltullstyrelsen utgjort

1912 kronor 11,249,000: —

1913 » 12,192,000: —

1 januari—27 december 1914 » 7,724,000: —

27 december 1914—31 december

........................... 1915 » 12,441,000: —

1 januari—30 september 1916 » 7,699,000: —.

För år 1918, om kriget då är slut, lärer man kunna

beräkna en uppbörd av spannmålstullar å 12,200,000

kronor.

Om man för övriga tullinkomster beräknar samma

inkomst som under innevarande år [1916] eller, enligt

vad ovan anförts, 62,000,000 kronor får man för år 1918

ett totalbelopp av 74,200,000 kronor.

Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel en

av dem, på vilka det mellan främmande makter pågående

kriget har en synnerligt kraftig verkan. Vill

man eliminera denna ur sina beräkningar, synes man

på grund av den livaktighet på alla områden, som man

väl får vänta sig efter krigets slut, och under förutsättning

att kriget upphör före ingången av år 1918,

kunna för nämnda år beräkna lika stora tullinkomster,

som om den erfarenhetsmässiga utvecklingen under tiden

närmast före kriget fått ostörd fortgå. Nu har, såsom

statskontoret anförde i sin underdåniga skrivelse

den 12 december 1914 med inkomstberäkning för år

1916, den behållna tullinkomsten under femårsperioden

1909—1913 uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal

om året med en årlig ökning av i medeltal 2,769,067

kronor. Utgår man från nämnda

medelinkomst ................................. kronor 62,061,912: —

och därtill lägger den ökning som ___

Transport kronor 176,850.000

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 176,850,000: —

belöper från mitten av femårsperioden

1909—1913 till år

1918 eller................................ kronor 19,383,469: —

erhåller man.................................. kronor 81,445,381:—.

Vid förestående beräkning äro frånräknade alla

avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för

beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning

för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för

dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts

ett anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det

nyss beräknade beloppet av tullmedel för år 1918 läggas

ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket

i tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man

kommer då till ett belopp av i runt tal 82,000,000 kronor.

Om man av försiktighet icke vill gå så långt, som

i sist anförda beräkning angives, synes man dock med

stöd av densamma kunna avrunda den i det föregående

på grund av innevarande års uppbörd beräknade siffran

till 76,000,000 kronor.»

Statskontoret har i detta sammanhang påpekat,

att penningvärdets nedgång visserligen vore utan inverkan

på de i det föregående beräknade beloppen av

tullinkomster, eftersom dessa utginge i proportion till

vikten av de förtullade varorna, men att just därför

nämnda nedgång i realiteten innebure en sänkning av

tullen i förhållande till de förtullade varornas värde.

Med 76,000,000 kronor hava tullmedlen uppförts

i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag

till riksstat.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition

nr 107 har Kungl. Maj:t sedermera föreslagit

riksdagen att dels besluta, att rubrikerna nr 65, 144,

164, 187, 188, 190, 609, 610, 624, 625, 626, 627, 628

och 629 i gällande tulltaxa skulle erhålla den ändrade

lydelse, vid propositionen fogat förslag utvisade, dels

Transport kronor 176,850,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 176,850,000

ock, med ändring av vad i statsverkspropositionen

föreslagits i fråga om inkomsten av tullmedel, beräkna

desamma till 77,200,000 kronor.

Nämnda proposition avsåg en höjning av tullsatserna

för de under berörda tulltaxerubriker upptagna

varor (ostron, kaviar och saltad fiskrom, gåsleverpastej,

konfityrer, vin, konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar

m. m.) med hänsyn till deras egenskap av lyxvaror.

Enligt beräkningar, intagna i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet, har den merinkomst, statskassan

vid konstant storlek av importen av ifrågavarande

artiklar skulle tillföras genom de föreslagna

höjda tullsatserna, upptagits till 1,705,786 kronor. Försiktigheten

ansågs dock kräva, att man räknade med

en ganska stor nedgång i importen, varför chefen för

finansdepartementet uppskattade meravkastningen till

endast 1,200,000 kronor.

Riksdagen, som numera fattat beslut rörande de

föreslagna tullförhöjningarna, har därvid nedsatt de av

Kungl. Maj:t föreslagna, under rubrikerna 624 och 626

upptagna tullsatserna för oarbetade prydnadsfjädrar

från 30 och 25 kronor till respektive 20 och 15 kronor

för kilogram. På sätt bevillningsutskottet i sitt betänkande

i ämnet (nr 19) framhållit, skulle den av de

ifrågavarande nedsättningarna föranledda minskningen

i tullinkomst utgöra, beräknad efter medeltalet för införseln

under åren 1912—1916, 1,691 kronor 84 öre

och, beräknad efter 1916 års importsiffror, 509 kronor.

Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,

att debiterade tullmedel för tiden januari—april 1917

utgjorde 14,970,420 kronor 94 öre. För samma tid 1916

utgjorde debiterade tullmedel 19,946,766 kronor 31 öre.

Statskontoret har i den ovan återgivna utredning,

som ligger till grund för den i statsverkspropositionen

gjorda beräkningen av tullmedlen, kommit till ett belopp

av 82,000,000 kronor, men ansett försiktigheten

Transport kronor 176,850,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 176,850,000

bjuda att icke upptaga denna inkomsttitel högre än tili

76,000,000 kronor. I förstnämnda belopp ingår uppbörd av

spannmålstullarna med ett av statskontoret till 12,200,000

kronor uppskattat belopp. Utskottet har emellertid ansett,

att, även om fred inträder före 1918 års ingång, föga sannolikhet

finnes för antagandet, att spannmålspriserna på

världsmarknaden komma att berättiga till att sätta ifrågavarande

tullar i kraft, åtminstone under någon större

del av nämnda år. Då utskottet sålunda icke velat

räkna med någon inkomst av spannmålstullarna för år

1918, har utskottet funnit förenämnda belopp, 82,000,000

kronor, böra nedsättas icke, på sätt Kung!. Maj:t föreslagit,

endast med 6,000,000 kronor, utan med ett belopp

som i det närmaste motsvarar den beräknade inkomsten

av spaunmålstullarna eller till 70,000,000 kronor.

Den i samband med propositionen nr 107 om

höjning av lyxtullarna beräknade ökningen i tullinkomsterna

med 1,200,000 kronor har föranlett, att tullmedlen

i propositionen nr 373 upptagits till 77,200,000

kronor. I och för sig giver beräkningen av ifrågavarande

inkomstökning icke anledning till någon erinran

från utskottets sida och den av riksdagen i de av Kungl.

Maj:t föreslagna tullsatserna beslutade jämkningen torde

icke heller påkalla någon ändring. Då utskottet emellertid

ansett, att Kungl. Maj:ts uppskattning av tullmedlen,

även oavsett frågan om spannmålstullarnas

avkastning, kan vara i behov av något ytterligare stöd,

har utskottet icke kunnat ansluta sig till Kungl. Maj:ts

förslag att på de höjda lyxtullarna grunda en beräkning

av tullmedlen till högre belopp.

Slutligen vill utskottet erinra, att riksdagen i anledning

av särskilda motioner och i enlighet med bevillningsutskottets

förslag beslutat upphäva tullen å

bananer ävensom tullen å tidningspapper. Den minskning

i tullinkomster, som härav kan bliva följden, torde

icke vara av den betydelse, att densamma bör inverka

på förevarande beräkning.

Transport kronor 176,850,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 176,850,000

På grund av vad sålunda anförts får utskottet

hemställa,

att tullmedlen må för år 1918

beräknas till ............................ kronor 70,000,000

10:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten, med

erinran att den i budgeten ingår med det debiterade

beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda

skrivelse anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna

beskattning av socker skulle för allt socker, som efter

den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit

infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till

riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen

för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 15 Vä

öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram. Från

denna höjning undantogs dock det socker, som tillverkades

vid de redan anlagda råsockerfabrikerna i

Östergötland och Västergötland samt vid den under

anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket

sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle

utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.

1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna

ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde

skattebeloppet för socker från dessa fabriker för

tiden intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år 1901—1902 råsocker.................................... 106,004 ton

» 1902—1903 » 107,681 »

» 1903—1904 » 110,824 »

Transport kronor 246,850,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. ‘67

Transport kronor 24(5,850,000: —

år 1904—1905

råsocker ........................

........... 108,530

ton

» 1905 — 1906

T) ........................

........... 118,494

»

» 1907

raffinad ........................

........... 117,525

»

» 1908

)> .........................

.......... 116,686

»

» 1909

» .........................

........... 99,726

»

» 1910

» ........................

........... 116,826

»

» 1911

» ........................

.......... 124,592

»

» 1912

» .......................

........... 126,504

»

» 1913

» ........................

........... 130,307

»

» 1914

» .........................

........... 135,984

»

» 1915

» .........................

........... 151,719

»

eller för femårsperioden 1911—1915

i medeltal 133,821

ton med en årlig medelökning av 6,782 ton.

Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd

med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund

av stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs

främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12

september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)

gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års

senare riksdag i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts nådiga

proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat

med ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket

belopp höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor

och i 1917 års riksstat till 24,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till

fritt bruk utlämnats 119,822 ton. Om under innevarande

månad utlämnas lika mycket som under december

månad nästlidet år eller 11,047 ton, skulle sammanlagda

kvantiteten av till fritt bruk under år 1916 utlämnat

socker uppgå till 130,869 ton.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads

slut utgjort 18,632,910 kronor. Förutsatt att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,707,518 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas

till 20,340,428 kronor.

Transport kronor 246,850,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 246,850,000: —

Genom tullverket liar, enligt meddelande från

generaltullstyrelsen, under januari—november månader

innevarande år debiterats sockerskatt med 2,591 kronor.

Om motsvarande uppbörd under innevarande månad blir

lika stor som under december 1915 eller 731 kronor,

kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten

för hela året att uppgå till 3,322 kronor. Lägges detta

belopp till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden

å ifrågavarande skattetitel kan för innevarande

år beräknas till 20,343,750 kronor.»

Från kontrollstyrelsen har statskontoret erhållit följande,

den 6 december 1916 daterade promemoria med

beräkning av sockerskatt för 1917 och 1918:

’Av kampanjen 1916—17, hösten 1916, framgår

hittills, den 1 december 1916, att å en areal av 37,100

hektar skördats 765,239 ton betor.

Då återstående kampanjen i år, på grund av diverse

motigheter i början av kampanjen, torde komma att fortsätta

längre än i fjor, kan mängden avverkade betor

antagas bliva större eller åtminstone 15,000 ton mot

10,321.8 ton under december 1915. Betmängden för

kampanjen 1916—17 kan därför antagas komma att

uppgå till 780,000 ton motsvarande 21 ton per hektar.

Den 1 december 1916 hade sedan kampanjens

början erhållits 110,270 ton råsocker. Beräknas av

samma skäl som ovan — förlängd kampanj — att tillverkningen

under december kommer att uppgå till 7,000

ton råsocker i stället för 4,568 ton under december 1915,

skulle resultatet av kampanjen 1916—17 bliva en råsockermängd

av 117,000 ton motsvarande 15 procent

av betorna.

Under nuvarande kritiska förhållanden, med höga

pris för säd och så länge svårigheterna för jordbrukaren

att erhålla gödningsämnen till rimliga pris fortfara, torde

försiktigheten bj uda, att man för de närmaste kampanj erna

icke beräknar större areal eller större avkastning än i år.

För konsumtion kan man således beräkna 117,000

ton eller, efter avdrag av 10,000 ton för sirapstillverkning,

Transport kronor 246,850,000: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 246,850,000: —

107,000 ton, motsvarande i raffinad 96,300 ton. Skatten

härå uppgår efter 16 öre per kilogram till 15,408,000,

men då omkring Vio utgår med 4 öre lägre skatt, kan

skatten ej beräknas till högre belopp än 15,000,000 kronor

per år för 1917 och 1918.

För 1916 uppgår den debiterade skatten intill V12,

1916 till 18,632,910.48. Då sockerkorten för hushållsförbrukningen

under december berättiga till 2 kilogram mot

1 kilogram i november, bör den debiterade skatten för

december kunna sättas åtminstone lika med den för

november (2,300,000) och kan sockerskatten för 1916 sålunda

beräknas till 21,000,000 kronor.

På grund av upplysningar, som folkhushållningskommissionens

sockerbyrå numera lämnat angående sockerförbrukningen

under november och december 1916,

torde beräkningen av sockerskatten under sistnämnda år

böra nedsättas till 20,000,000 kronor.’

Kontrollstyrelsens beräkning för årl918 synes statskontoret

väl pessimistisk. Under förutsättning att kriget

då är slut, torde väl möjlighet till import förefinnas och

till följd därav det normala konsumtionsbehovet bliva åtminstone

i det närmaste tillgodosett. Utgår man nu från

den i det föregående för femårsperioden 1911—1915

angivna medelkonsumtionen, 133,821 ton, och på grund

av erfarenheten under samma period antager en årlig

konsumtionsökning av i medeltal 6,782 ton, kommer man

fram till en konsumtionssiffira av 167,731 ton under år

1918. Efter 16 öre per kilogram skulle detta motsvara

ett skattebelopp av 26,836,960 kronor. Denna

siffra torde väl böra något sänkas med hänsyn dels

därtill att en del av skatten ännu år 1918 utgår efter

en skala av endast 12 öre per kilogram, dels därtill

att måhända efter krigets slut efterfrågan å utländskt

socker kommer att bliva stor och priset därför högt,

vilket i sin mån lärer inverka hämmande på importen till

Sverige. I allt fäll anser statskontoret, att man dock

bör kunna räkna med ett belopp av 21,000,000 kronor.»

Transport kronor 246,850,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor

Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda

belopp.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt

under år 1916 debiterats med 20,479,041 kronor 36 öre

och influtit med 21,369,689 kronor 58 öre. Sockerskatten

har under januari—april månader 1917 debiterats med

4,280,521 kronor 25 öre och inbetalts med 6,850,155

kronor 89 öre samt för samma tid 1916 debiterats med

7,335,029 kronor 74 öre och inbetalts med 7,922,775

kronor 83 öre.

Bevillningsutskottet har, om än med tvekan, anslutit

sig till Kungl. Maj:ts beräkning under denna inkomsttitel

och hemställer sålunda,

att sockerskatten må för år 1918

beräknas till .............................. kronor

ll:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1917 års riksstat upptagen till

14,000,000 kronor.

För månaderna j anuari—oktober 1916 har nu ifrågavarande

skatt influtit med ett belopp av 12,944,034 kronor.

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för

år 1918 har statskontoret åberopat innehållet i en till

statskontoret från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

överlämnad promemoria, i vilken det heter:

»I en P. M. av 30/u 1915 rörande statens inkomst

av tobaksmonopolet för år 1917 grundades uppskattningarna

på de statistiska uppgifter, som framgingo av

undersökningarna under åren 1909—1912, och kunna

dessa följaktligen icke göra anspråk på någon högre

grad av tillförlitlighet, då förhållandena givetvis sedan

dess avsevärt förändrats. Emellertid uppskattades förbrukningen

under 1917 och de därpå beroende skattebeloppen,

vilka framgå av nedanstående tabell:

Transport kronor

246,850,000: —

21,000,000: —

267,850,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 267,850,000: —

Uppskattad förbrukning under år 1917:

Kvantitet

Priskurantpris

kr.

Skattesats

procent

Skattebelopp

kr.

Cigarrer och

cigarretter ..

cigarr- ... st.

187,500,000

18,750,000

15

2,812,500

Cigarretter ..

700,000,000

19,600,000

30

5,880,000

Röktobak .....

.... kg.

400,000

2,920,000

20

584,000

Tuggtobak ..

300,000

2,400,000

20

480,000

Snus ...........

5,500,000

16,500,000

25

4,125,000

60,170,000

—

13,881,500

För ifrågavarande uppskattning bava vi nu erfarenbeten

från tobaksmonopolets hittills utövade verksamhet

att bygga på, och torde en jämförelsevis god

ledning till bedömandet kunnat erhållas genom att utgå

från den försäljning som faktiskt ägt rum under de 10

första månaderna av detta år. Under förutsättning

att medelförbrukningen för månad under årets 10 första

månader även gäller för de återstående två månaderna,

skulle förbrukningen under 1916 års 12 månader uppgå

i runda tusental till de belopp, som angivas i nedanstående

tabell:

Förbrukningen av tobaksvaror under år 1916.

Inom landet tillverkade

Importerade

kvantitet

priskurantpris

kr.

kvantitet

priskurantpris

kr.

Cigarrer och cigarr- cigarretter ...... st.

123,832,000

12,803,000

22,231,000

4,830,000

Cigarretter...... »

701,540,000

19,690,000

31,742,000

1,708,000

Röktobak ...... kg.

586,000

4,660,000

50,000

1,044,000

Tuggtobak ...... »

385,000

3,054,000

1,000

20,000

Snus ............ »

5,729,000

18,187,000

250

4,000

—

58,394,000

_

7,606,000

Transport kronor 267,850,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 samt. 55 käft. (Nr 66.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 267,850,000: —

Total förbrukning

Cigarrer och cigarrcigarretter 146,063,000 17,633,000

Cigarretter ................................. 733,282,000 21,398,000

Röktobak ................................... 636,000 5,704,000

Tuggtobak ................................ 386,000 3,074,000

Snus ............................................ 5,729,250 18,191,000

66,000,000.

Frånser man från den förbrukningsökning, som

kan anses bero på folkmängden, skulle ifrågavarande

siffror utan vidare kunna läggas till grund för en uppskattad

förbrukning under 1918. Man måste emellertid

taga hänsyn till, att fullt normala förhållanden

knappast ännu torde hava inträtt, ty dels har försäljningen

under år 1916 varit störd av engroshandelns

upphörande och dels torde försäljningen av vissa slag

av tobaksvaror inverkats av det förhållande, att en del

konsumenter försett sig med lager under senare delen

av 1915 och slutligen är en förskjutning att påräkna

från ett tobaksslag till ett annat eller från inhemsk till

utländsk tillverkning eller tvärtom. Tages hänsyn till

dessa förhållanden i den mån det är möjligt, torde förbrukningen

under år 1918 kunna uppskattas i runda tal

till de i nedanstående tabell angivna beloppen.

Uppskattade förbrukningen och därpå beroende

skattebeloppen för år 1918.

j

Antal st.

eller kg.

Priskur ant- prisbelopp

kr.

Skatte-

procent

Skatte-

belopp

kr.

Cigarrer och

retter ........

cigarrcigar-

................1 160,000,000

19,300,000

15

2,895,000

Cigarretter .

................ 750,000,000

21,900,000

30

6,570,000

Röktobak.....

................ 625,000

5,600,000

20

1,120,000

Tuggtobak ..

................. 350,000

2,800,000

20

560,000

Snus...........

................! 5,500,000

17,500,000

25

4,375,000

Summa; —

67,100,000

—

15,520,000

Transport kronor 267,850,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66. 43

Transport kronor 267,850,000: —

Statens inkomst å tobaksskatt skulle således för år

1918 kunna uppskattas i runt tal till kronor 15,500,000.»

Statskontoret hemställde i enlighet härmed, att

tobaksskatten i 1918 års riksstat måtte upptagas till

15,500,000 kronor.

Så har ävenledes skett.

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1916

framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet

utgjort 15,565,594 kronor 98 öre samt att till statskontoret

under år 1916 inbetalts:

för december 1915 ..................... kronor 1,102,407:31

». januari—november 1916 ...... » 14,187,522: 07

Summa kronor 15,289,929: 3 8.

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet har den till staten

månadsvis utgående tobaksskatten för januari—april 1917

uppgått till 5,631,796 kronor 70 öre. För samma tid

år 1916 uppgick tobaksskatten till 4,558,370 kronor

34 öre.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förevarande beräkning, hemställer,

att tobaksskatten måtte för år

1918 beräknas till..................... kronor 15,500,000: —

Utskottet

Transport kronor 283,350,000:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

Beträffande nedan under nr 12:o—16:o upptagna bevillningar

skall utskottet längre fram i detta betänkande göra hemställan i ett

sammanhang.

12:o.

Bränn vinstillverkningsskatt.

Statskontoret kar uppgivit, att brännvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1911

» 1912

» 1913

» 1914

» 1915

liter 36,797,482

» 41,744,395

» 45,244,045

» 38,791,008

» 26,997,834

eller i medeltal för dessa fem år 37,914,953.

Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret

meddelat följande översikt av femårsperioden 1911—

1915:

Influten

skatt

Avkortningar

och

restitutioner

Statsverket

behållet

år 1911.................................

24,410,473

2,554,277

21,856,196

» 1912.................................

24,211,832

1,565,766

22,646,066

> 1913.................................

23,791,111

1,501,654

22,289,457

» 1914.................................

22,203,575

1,468,781

20,734,794

» 1915.................................

23,563,565

1,396,822

22,166,743 .

Statskontoret har, med förmälan att enligt meddelande

från kontrollstyrelsen å denna skattetitel endast

kunde påräknas

för år 1916 .................................... kronor 18,000,000: —

» » 1917 .................................... » 10,000,000: —

» » 1918 .................................. » 17,000,000: —,

hemställt, att brännvinstillverkningsskatten i 1918 års

riksstat måtte upptagas med det av kontrollstyrelsen

angivna belopp, 17,000,000 kronor.

Sistnämnda belopp har ock ingått i Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

Transport kronor 283,350,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350

13:o.

Brännvinsförsäljningsmedel.

Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,

enligt den lydelse 25 § i gällande förordning

angående försäljning av brännvin erhållit genom

nådiga förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling

nr 197), numera tillfalla statsverket, anfört,

att ifrågavarande medel med ett belopp av 15,000,000

kronor upptagits i 1917 års riksstat bland »egentliga

statsinkomster», under avdelningen »tullar och acciser».

Statskontoret anförde vidare i sin förutnämnda

skrivelse angående brännvinsförsäljningsmedlen:

De hava för nedannämnda år uppgått till följande

belopp:

år 1910 ............................................ kronor 16,831,708: —

» 1911 ............................................. » 19,051,380: —

» 1912 ............................................ » 19,426,838: —

» 1913 ............................................. » 19,379,662: —

eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.

År 1915 utgjorde den behållna inkomsten av denna

titel 17,012,176 kronor.

Enligt meddelande från kontrollstyrelsen den 6 i

denna månad, väntas denna titel giva en inkomst av

år 1916 ............................................. kronor 18,200,000: —

» 1917 ............................................. » 16,000,000: —

» 1918 ........................................... » 8,000,000: —.

Den låga siffran för år 1918 torde bero därpå att

den nedsättning i konsumtionen år 1917, som fått sitt

uttryck i den beräknade brännvinstillverkningsskatten

för samma år, först året därpå utövar någon inverkan

på brännvinsförsäljningsmedlen.

45

,000: —

Transport kronor 283,350,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

I enlighet med kontrollstyrelsens beräkning hemställde

statskontoret, att brännvinsförsäljningsmedlen

måtte i riksstaten för år 1918 upptagas till 8,000,000

kronor.

Till sistnämnda belopp hava medlen ock upptagits

i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag

till riksstat.

14:o.

Maltskatten.

Under de sista fem åren har statsverket av denna

skattetitel haft följande behållna inkomst:

år 1911 ............................................. kronor 5,059,422: —

» 1912 ............................................. » 4,913,084: —

» 1913 ............................................. » 5,236,867: —

» 1914 ............................................. » 5,473,469: —

» 1915 ............................................. » 5,469,331:—.

Statskontoret, som approximativt beräknat 1916

års uppbörd till 5,796,816 kronor, har hemställt, att

denna skattetitel måtte i riksstaten för år 1918 upptagas

med 5,700,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har också titeln ifråga

blivit i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna

förslag till riksstat uppförd.

Genom proposition, nr 96, av den 9 mars 1917,

har Kungl. Maj:t föreslagit en höjning av maltskattesatserna

samt att riksdagen måtte, med ändring av vad

i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under år

1918 föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till

9,250,000 kronor. Denna proposition har emellertid av

riksdagen avslagits.

Transport kronor 283,350,000: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

15:o.

Punschskatten.

Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes

i 1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats även

för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till

1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera

varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund

av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret

i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning

för åren respektive 1913, 1914, 1915 och 1916,

att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp, nämligen

för 1913 med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000

kronor, för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och

för 1916 med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av

Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917

var skatten upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat

belopp, men då inkomsten syntes vara i stigande

höjdes beräkningen av riksdagen till 2,300,000

kronor.

Skatten inflöt

/

år 1911 med .................................... kronor 1,743,532: —

» 1912 » » 1,838,119: —

» 1913 » » 1,956,992: —

» 1914 » » 2,239,522: —

» 1915 » » 2,140,299:—.

Statskontoret har i sin ovannämnda skrivelse hemställt,

att denna inkomsttitel skulle i 1918 års riksstat

upptagas med oförändrat belopp 2,300,000 kronor.

Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

Transport kronor 283,350,000: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

16:o.

Spirituosaaccis.

Vid föredragning av statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag gav dåvarande chefen för finansdepartementet

tillkänna, att han hade för avsikt att

föreslå, att spirituosaaccisen måtte få fortfara att utgå

under år 1918, och föreslog han, att spirituosaaccisen

i enlighet med av kontrollstyrelsen gjorda beräkningar

skulle få uppföras i föreliggande riksstatsförslag med

ett belopp av 5,000,000 kronor. Med denna summa

har skatten ock ingått i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till 1918 års riksstat.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom en den 14

april 1917 avlåten proposition, nr 209, framlagt förslag

till förordning om fortsatt tillämpning under år

1Q18 av förordningen om spirituosaaccis.

Denna proposition har numera blivit av riksdagen

antagen.

Beträffande förenämnda under punkterna 12:o—16:o

omnämnda inkomsttitlar, nämligen brännvinstillverinringsskatt,

brännvinsförsälj ning smedel, maltskatt, punschskatt

och spirituosaaccis, har chefen för finansdepartementet

till det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Ifråga om skatter å sprit- och maltdrycker måste

av kända förhållanden en väsentlig reducering av de

ursprungliga beräkningarna äga rum. Statsverkspropositionen

upptager i nedan angiven ordning skatter av

nämnda slag till följande belopp

brännvinstillverkningsskatt................. kronor 17,000,000

brännvinsförsäljningsmedel.................. » 8,000,000

maltskatt................................................. » 5,700,000

punschskatt ............................................ » 2,300,000

spirituosaaccis........................................ » 5,000,000

Transport kronor 283,350,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

Av statsrådsprotokollet över linansärenden för den

23 sistlidna april, vilket protokoll enligt Eders Kungl.

Maj:ts förordnande offentliggjorts, framgår, hurusom

jag då framhållit, att även om svårigheterna vid tillförseln

av livsförnödenheter och andra för folknäringen

erforderliga varor skulle före nästa skördeårs ingång

minskas eller undanröjas, krävde dock nödig försiktighet,

att man med hänsyn till den knapphet i

viirldstillgången av råvaror, som sannolikt komme att

göra sig gällande även efter krigets avslutande, räknade

med ett ekonomiskt läge av beskaffenhet, att Sverige

så gott som uteslutande hänvisades, vad livsförnödenheter

anginge, till sina egna tillgångar. Under sådana

förhållanden vore det nödvändigt förutsätta, att tillverkning

av brännvin under nästa kampanj helt inställdes,

i den mån brännvinet icke vore en biprodukt vid en

eljest nödvändig produktion, såsom jästtillverkning, eller

brännvinstillverkningen icke skulle taga i anspråk vara,

som varken omedelbart eller medelbart kunde komma

folknäringen till godo. Man borde alltså nu i fråga

om konsumtionen och distributionen av brännvin inrätta

sig, som om man till hösten 1918 måste reda sig med

nuvarande lager av brännvin och den tillverkning, som

under nyss angivna förutsättningar skulle kunna ske

intill samma tid. För ett rationellt ordnande av konsumtion

och distribution under nämnda förhållanden

uppstode flera spörsmål. Sålunda borde av sakkunnig

myndighet beräknas ej blott den kvantitet egentligt och

annat brännvin, som för det dåvarande funnes i landet,

utan även den kvantitet, som vid jästtillverkning och

eljest skulle kunna påräknas tillkomma under tiden till

hösten 1918. Vidare måste klargöras, huru stor kvantitet

av brännvin borde reserveras för vetenskapliga och

andra i nådigt brev den 3 november 1916 angivna allmänna

ändamål.

Av dessa och andra skäl behagade Eders Kungl.

Maj:t anbefalla kontrollstyrelsen bland annat dels att

verkställa utredning rörande den nu förefintliga till
Transport

kronor 283,350,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 7 saml. 55 höft. (Nr 66.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

gången inom landet av brännvin av alla slag och den

kvantitet egentligt brännvin, som vid inställande av

brännvinstillverkningen i allmänhet under kampanjen

1917—18 skulle kunna påräknas såsom biprodukt vid

jästtillverkningen eller ock såsom produkt av vara, som

varken omedelbart eller medelbart kunde komma folknäringen

till godo, och vidare inkomma med uppgift

om den kvantitet brännvin, som skulle för allmänna

ändamål böra hållas tillgänglig för tiden till hösten

1918, dels ock att med stöd av nämnda utredningar angiva,

huru stor kvantitet brännvin kunde anses intill

samma tid bliva disponibel för förtäring av allmänheten.

Såsom av statsrådsprotokollet för den 23 april

jämväl framgår, framhöll jag därvid tillika, att ett inställande

av brännvinstillverkningen under kampanjen

1917—1918 givetvis komme att högst väsentligt rubba

vissa i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

gjorda beräkningar rörande statsverkets inkomster

under vissa titlar. Härtill komme, framhöll jag vidare,

att samma förhållande eller knappheten på livsförnödenheter,

som föranlett mina förut gjorda hemställanden,

möjligen också komme att verka till nedsättning i beräkningarna

rörande andra än nu antydda inkomsttitlar.

För vinnande av utredning härutinnan anmodade

jag kontrollstyrelsen att inkomma med förslag till omräkning

av samtliga inkomsttitlar, som berörde skatter

å sprit- och maltdrycker. Kontrollstyrelsens förslag i

detta ämne överlämnades till mig i promemoria den 8

maj 1917, innan ännu kontrollstyrelsen hunnit förskaffa

sig fullt tillförlitliga uppgifter rörande den tillgång på

spritdrycker, som vore att för förtäring påräkna från

innevarande vår till hösten år 1918. Promemorian den

8 maj byggde därjämte på den förutsättningen, att riksdagen

skulle antaga Kungl. Maj.ts i propositionen nr

96 framlagda förslag, innefattande bland annat höjning

av maltskatten.

Sedan kontrollstyrelsen verkställt hela den utred
Transport

kronor 283,350,000: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

ning rörande tillgången å spritdrycker, som anbefallts

styrelsen den 23 sistlidne april, liar styrelsens chef, på

min begäran, verkställt en omräkning av de i promemorian

den 8 maj lämnade siffror, därvid han utgått

från att riksdagen icke skulle komma att bifalla Kungl.

Maj:ts förslag om höjning av maltskatten. Denna omräkning,

som verkställts genom ändringar i ett duplikat

av promemorian den 8 maj, har följande lydelse:

1. Brännvinstillverkningsskatten.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner
år

1913 med........................................................ 22,289,456 kronor

» 1914 » 20,734,793 »

» 1915 » ........................................................ 22,166,743 »

» 1916 » 17,240,373 »

I 1917 års riksstat är skatten beräknad till 14,500,000

kronor och i 1918 års förslag till riksstat till 17,000,000 kronor.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan

tillverkning av brännvin än vid jästfabriker och sulfitspritfabriker

under kampanjen 1917—1918 kommer att inställas, äro de

gjorda beräkningarna icke längre hållbara.

Under år 1917 har intill den 1 innevarande maj influtit

till statsverket, efter avdrag för restitutioner, omkring 3,000,000

kronor.

Enligt inom kontrollstyrelsen verkställda utredningar kan

under tiden intill den 30 september 1918 av det brännvin, som

för närvarande ligger å bränneri- eller allmänna nederlag, samt

av det brännvin, som kan komma att tillvei’kas, för förtäringsändamål

disponeras i runt tal högst 3,325,000 liter egentligt

brännvin av normalstyrka. För andra ändamål än förtäring beräknas

beskattat brännvin komma att användas intill en myckenhet

av omkring 1,400,000 liter av normalstyrka. Den sammanlagda

förbrukningen beskattat brännvin av normalstyrka skulle

alltså intill den 1 oktober 1918 komma att uppgå till 4,725,000

liter. Denna förbrukning, avsedd att täcka 16 månaders behov,

beräknas under innevarande år äga rum med 7/,6 och under år

1918 med 9/ie eller under år 1917 med 2,067,000 liter och under

år 1918 med 2,658,000 liter. Efter en tillverkningsskatt av 65

öre för liter skulle alltså för ovanstående 4,725,000 liter inflyta_

Transport kronor 283,350,000: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

till statsverket år 1917 omkring 1,340,000 kronor och under år

1918 omkring 1,725,000 kronor.

Under sista kvartalet av år 1918 torde böra räknas med

en till ungefär hälften inskränkt tillverkning. För detta kvartal

har kontrollstyrelsen ansett sig böra antaga en tillverkning av

samma omfattning som under sista kvartalet 1915; tillverkningen

under tillverkningsåret 1915—1916 var nämligen inskränkt

till hälften av normal tillverkning. För tillverkningen under

sista kvartalet 1915 inflöt i skatt 6,500,000 kronor och beräknar

kontrollstyrelsen, att jämväl en lika stor skatt skall inflyta

sista kvartalet 1918.

I enlighet med vad ovan anförts har kontrollstyrelsen

förslagsvis nu upptagit brännvinstillverkningsskatten till följande

belopp, nämligen:

för år 1917:

influten skatt y,—........

beräknad skatt 1/5—S1/12....

för år 1918:

beräknad skatt 1/l—s% ....

» > 1/ _31/

* /l0 /12 — 2

............. 3,000,000 kronor

............. 1,340,000 _»__

Summa 4,340,000 kronor;

............ 1,725,000 kronor

............ 6,500,000 »

Summa 8,225,000 kronor.

2. Maltskatten.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner

år 1913 med ........................................................ 5,236,867 kronor

» 1914 » 5,473,469 »

* 1915 » 5,469,347 »

» 1916 » omkring ....................................... 5,849,763 »

I 1917 års riksstat är maltskatten upptagen till 5,400,000

kronor och enligt innevarande års statsverksproposition beräknad

för år 1918 till 5,700,000 kronor.

Intill den 1 maj 1917 har efter avdrag för restitutioner

till statsverket influtit 1,650,000 kronor.

Till skattepliktiga bryggeriers disposition beräknas, enligt

vad kontrollstyrelsen inhämtat, för återstående delen av innevarande

år en maltmängd av 9,000,000 kilogram. Då de skattepliktiga

bryggerierna torde hava intresse av att i utdrygningssyfte

tillverka skattefria drycker men dessa bryggerier icke, på

grund av stadgandet i 8 § 1 mom. maltdryckstillverkningsför
Transport

kronor 283,350,000: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

ordningen, kunna erhålla restitution för mer än */„ av hela den

vid bryggeriet avverkade maltmängden, torde försiktigheten bjuda,

att man räknar med endast 6,000,000 kilogram såsom beskattningsbart

malt. Häremot svarar 1,200,000 kronor i maltskatt.

För år 1918 intill den 1 oktober beräknar kontrollstyrelsen,

att bryggerierna skola erhålla hälften av den normalt förbrukade

maltmängden. Denna normala maltmängd är för helt

år räknat 29,000,000 kilogram för de skattepliktiga bryggerierna.

I enlighet härmed beräknas den använda maltmängden till

10,900,000 kilogram för tiden intill den 1 oktober 1918. Allenast

2/3 av denna maltmängd torde av skäl, som ovan angivits, bliva

beskattningsbar eller 7,300,000 kilogram. Häremot svarar en

maltskatt av ungefär 1,500,000 kronor.

För sista kvartalet 1918 räknas med normal tillverkning

enligt den genom statsverkspropositionen beräknade skatten.

I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen

maltskatten till följande belopp, nämligen:

för år 1917:

influten skatt V,—3% ....................................... 1,650,000 kronor

beräknad skatt 1/s—#1/14 .................................... 1,200,000 »

Summa 2,850,000 kronor;

för år 1918:

beräknad skatt V.—3% ...

» » VlO-31/l2

............. 1,500,000 kronor

............. 1,500,000 >

Summa 3,000,000 kronor.

3. Punschskatten.

Punschskatten inflöt

år 1913 med ...............................................

» 1914 » ..................................................

» 1915 » .................................................

» 1916 » ................................................

1,956,992 kronor

2,239,522 »

2,140,299 »

2,146,389 »

I 1917 års riksstat beräknas punschskatten till 2,300,000

och i 1918 års förslag till riksstat till samma belopp.

Enligt från generalpoststyrelsen lämnad uppgift har under

tiden 1/1—a0/4 1917 försålts punschstämplar till ett belopp av

416,639 kronor.

Vid inventeringen den 26/i 1917 fanns liggande i lager

inom landet 1,350,683 liter punsch. Kontrollstyrelsen räknar

med att intill den 1 oktober 1918 punsch kommer att tillverkas

med ungefär l/6 av normal tillverkning eller till en myckenhet

Transport kronor 283,350,000: —

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000:

av omkring 750,000 liter — det för tillverkningen erforderliga

sockret torde nämligen, såsom redan skett i viss omfattning,

komma att hit importeras. Intill den 1 oktober 1918 skulle

alltså finnas en tillgång på punsch av omkring 2,100,000 liter.

Denna myckenhet antages komma att förbrukas med 4 * * 7/1B under

år 1917 och med 9/i« under år 1918 eller med 918,750 liter

under 1917 och 1,181,250 liter under 1918. Härpå belöpa i skatt

551,000 kronor respektive 708,750 kronor.

Vid dessa beräkningar har kontrollstyrelsen lämnat åsido

stämpeln å arrak och rom, enär den stämpelbelagda försäljningen

av dessa drycker är föga omfattande.

Under sista kvartalet av år 1918 antager kontrollstyrelsen

normal konsumtion av punsch, vid vilket förhållande punschskatten

skulle lämna omkring 500,000 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen

punschskatten till följande belopp, nämligen:

för år 1917:

Vt—3% influtet........ 416,639 kr.

''/ä — S1/i2 beräknat... 551,000 »

Summa 967,639 kr. eller i runt tal 950,000 kr.;

för år 1918:

Vi —3% beräknat . .. 708,750 kr.

Vw—31/i2 * 500,000 >

Summa 1,208,750 kr. eller i runt tal 1,200,000 kr.

4. Spirituosaaccisen.

Spirituosaaccisen upptogs i 1917 års riksstat med 5,000,000

kronor och i 1918 års förslag till riksstat med samma belopp.

Spirituosaaccisen har under tiden lb/u 1916 till och med

31/3 1917 influtit med 1,773,909 kronor. Under april månad 1917

torde accisen ytterligare hava influtit med omkring 300,000 kronor.

Hittills torde alltså accisen i runt tal hava influtit med

2.100.000 kronor. Under tiden intill den 1 oktober 1918 beräknas

en förbrukning av 5,100,000 liter accispliktiga drycker med

60 öres accis och 2,100,000 liter dylika drycker med 30 öres

accis. Sammanlagt skulle accisen för dessa drycker inflyta i runt

tal med 3,700,000 kronor. Detta belopp antages inflyta med 7/i#

under år 1917 och 8/ie under år 1918 eller i runt tal med

1.620.000 kronor under år 1917 och 2,080,000 kronor under år

1918. •

Transport kronor 283,350,000:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

Under sista kvartalet av år 1918 antages normal försäljning

äga rum och spirituosaaccisen inflyta med 1,250,000 kronor

efter en beräknad summa för år med 5,000,000 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts beräknar kontrollstyrelsen

spirituosaaccisen till följande belopp, nämligen:

för år 1917:

15/a 1916—3% 1917 influtit ............................ 2,100,000 kronor

3%—31/12 1917 beräknat ............................... 1,620,000 »

Summa 3,720,000 kronor;

för år 1918:

Vi—3% beräknat ................................................ 2,080,000 kronor

7io—87ia » 1,250,000 >

Summa 3,330,000 kronor.

5. Brännvinsförsäljningsmedlen.

I 1918 års förslag till riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen

beräknade till 8,000,000 kronor. Då ytterligare inskränkningar

i detaljhandeln med brännvin äro att förvänta, torde dessa

medel i 1918 års riksstat icke böra beräknas till mera än 4,000,000

kronor.

Tillverkningsskatt......

Maltskatt ..................

Punschskatt ..............

Spirituosaaccis ..........

Försäljningsmedel......

Omräkning.

Nu beräknade

1917.

...................... 4,340,000

...................... 2,850,000

..................... 950,000

...................... 3,720,000

...................... 14,270,000

Förut beräknade

14,500,000

5.400.000

2.300.000

5,000,000

15,000,000

Summa 26,130,000

42,200,000

1918

Tillverkningsskatt ...

...................... 8,225,000

17,000,000

Maltskatt ..................

..................... 3,000,000

5,700,000

Punschskatt ..............

...................... 1,200,000

2,300,000

Spirituosaaccis ..........

...................... 3,330,000

5,000,000

Försäljningsmedel......

...................... 4,000,000

8,000,000

Summa 19,755,000

38,000,000

Såsom framgår av kontrollstyrelsens promemoria,

beräknar kontrollstyrelsen beträffande brännvinstillverk
-

Transport kronor 283,350,000: —.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 66.

Transport kronor 283,350,000: —

ningsskatten, att under sista kvartalet av år 1918, då

brännvinstillverkningen skulle återupptagas, tillverkningen

skulle inskränkas till ungefär hälften av den

normala. Åven jag anser mig böra räkna med en sådan

inskränkning, bland annat enär de nuvarande och de i

särskild av riksdagen numera antagen förordning angående

försäljning av rusdrycker införda restriktionsbestämmelserna

torde medföra en minskning i konsumtionen

av brännvin, en minskning, som, ehuru sistnämnda

förordning icke träder i kraft förrän den 1

januari 1919, likväl torde giva sig tillkänna vid tillverkningen

av brännvin under tiden närmast före sagda

dag eller hösten 1918. Jag beräknar alltså i likhet

med kontrollstyrelsen, att brännvinstillverkningsskatten

skall år 1918 lämna............................ kronor 8,225,000.

Brännvinsförsäljningsmedlen, som i statsverkspropositionen

beräknats till 8,000,000 kronor, anser jag

mig böra, på sätt kontrollstyrelsen föreslagit, nedsätta

till ............................................................ kronor 4,000,000.

Beträffande maltskatten har Eders Kungl. Maj:ts

förslag till höjning av nämnda skatt icke vunnit riksdagens

bifall. Vid sådant förhållande har jag icke något

att erinra mot kontrollstyrelsens förslag i denna del och

beräknar alltså, att maltskatten kommer att år 1918

lämna en avkastning av....................... kronor 3,000,000.

Beträffande punschskatten, som i statsverkspropositionen

beräknats till 2,300,000 kronor, anser jag

mig i likhet med kontrollstyrelsen böra omräkna den

till ett belopp av................................... kronor 1,200,000.

Likaledes ansluter jag mig beträffande spirituosa
accisen

till kontrollstyrelsens förslag och beräknas densamma

för år 1918 till ..................... kronor 3,330,000.»

Nu ifrågavarande skattetitlar hava i propositionen

nr 373 upptagits i enlighet med vad departementschefen

Transport kronor 283,350,000: —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:355 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning ärna för år 1918. s. 1 i texten