Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. A.

1917-03-06 · 44 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1917:12, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1917 kl. 9 e. m

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch

indragningsstaterna.

A. Det civila pensionsväsendet.

l:o) Uti den till riksdagen den 13 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t

i första punkten under tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att från

och med 1918 höja det å ordinarie stat under riksstatens tionde huvudtitel

uppförda förslagsanslag till bidrag till sjuksköterskors pensionering,

nu 6,700 kronor, till 15,000 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över civilärenden den 30 december

1916 (10 h. t. sid. 55).

Angående

sjuksköterskors

pensionering.

[i-]

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1918 höja det

å ordinarie stat under riksstatens tionde huvudtitel uppförda

förslagsanslag till bidrag till sjuksköterskors pensionering,

nu 6,700 kronor, till 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 9 höft. (Nr 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

barnmorskornas

pensionsanstalt.

[2.]

Angående

förbättring

av pensioneringen

från

handelsflottans

pensionsanstalt.

[3 o. 4.]

2:o) I punkt 2 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att från och med 1918 minska det å ordinarie stat

under riksstatens tionde huvudtitel uppförda förslagsanslag till gäldande

av kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt, nu

högst 13,000 kronor, till högst 11,000 kronor.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 56).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må från och med år 1918 minska

det å ordinarie stat under riksstatens tionde huvudtitel

uppförda förslagsanslag till gäldande av kostnaden för

förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt, nu

högst 13,000 kronor, till högst 11,000 kronor.

3:o) I punkterna 3 och 4 under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1918 under riksstatens

tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring av pensioneringen från

handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels

ock till förbättring av pensionering inom de tre första klasserna av

handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag å högst 31,000 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över finansärenden den 13

januari 1917 (10 h. t. sid. 3).

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må å extra stat för år 1918 under

riksstatens tionde huvudtitel bevilja dels till förbättring

av pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt

ett förslagsanslag å 31,000 kronor, dels ock till förbättring

av pensioneringen inom de tre första klasserna

av handelsflottans pensionsanstalt ett förslagsanslag,

högst 31,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

3

4:o) 1 punkt 5 under tionde huvudtiteln hur Kungl. Maj: t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition angående förbättrade pensionsförmåner

för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

ändamålet beräkna under riksstatens tionde huvudtitel på extra stat för

år 1918 ett belopp av 40,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

5:o) Uti punkt 6 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till bestridande av de extra pensionsavgifter, vilka

skola utgå på grund av § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning

eller till följd av lärarnas vid kommunala mellanskolor delaktighet

i pensionsinrättningen, bevilja på extra stat för år 1918 under

riksstatens tionde huvudtitel ett förslagsanslag av 114,000 kronor.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 22 december 1916 (10 h. t.

sid. 62).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till bestridande av de extra

pensionsavgifter, vilka skola utgå på grund av § 8 i

reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning eller

till följd av lärarnas vid kommunala mellanskolor delaktighet

i pensionsinrättningen, bevilja på extra stat

för år 1918 under riksstatens tionde huvudtitel ett

förslagsanslag av 114,000 kronor.

6:o) Uti punkt 7 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja det under riksstatens tionde huvudtitel på

ordinarie stat uppförda anslaget till bidrag till folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa från dess nuvarande belopp, 73,725 kronor, med 3,086

kronor eller till 76,811 kronor.

Utskottet, som i fråga om utredningen i ämnet får hänvisa till

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22 december 1916 (10 h.

Angående

pensionsfOrmåner

för

lärarinnor vid

enskilda

läroanstalter.

Angående

extra pensionsavgifter

till folkskollärarnas

pensumsinrältning.

[6.]

Angående

bidrag till

folkskollärarnas

änka- ook

pupillkassa.

[7-1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

understöd åt

behövande folkekoUär

ar änkor.

[8-]

Angående

bidrag till

imätkollärares

m. fl. ålderiomsunderstödsanstall.

[9.]

t. sid. 66), har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må höja det under riksstatens

tionde huvudtitel på ordinarie stat uppförda anslaget

till bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa

från dess nuvarande belopp, 73,725 kronor, med 3,086

kronor eller till 76,811 kronor.

7:o) I punkt 8 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att sådana behövande folkskolläraränkor

med eller utan barn, vilka från folkskollärarnas änke- och pupillkassa

åtnjuta lägre pension än 300 kronor, må tillerkännas understöd till så

stort belopp, att pensionen och understödet tillsammans uppgå till 300

kronor; dels ock för berörda ändamål under riksstatens tionde huvudtitel

på extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 22 december 1916 (10 li. t. sid. 71).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må dels medgiva, att sådana behövande

folkskolläraränkor med eller utan barn, vilka

från folkskollärarnas änke- och pupillkassa åtnjuta

lägre pension än 300 kronor, må tillerkännas understöd

till så stort belopp, att pensionen och understödet tillsammans

uppgå till 300 kronor; dels ock för berörda

ändamål under riksstatens tionde huvudtitel på extra stat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

8:o) I punkt 9 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å riksstatens tionde huvudtitel på ordinarie stat uppföra

ett förslagsanslag å 250,000 kronor under rubriken: bidrag till småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Den i detta ärende förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 22 december 1916 (10 h. t.

sid. 72).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet bär ieke funnit något att erinra mot ifrågavarande förslag

och hemställer förty,

att riksdagen må å riksstatens tionde huvudtitel

på ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 250,000

kronor under rubriken: bidrag till sm åskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt.

9:o) i punkt 10 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition angående småskollärares

m. fl. änke- och pupillpensionering för ändamålet beräkna under riksstatens

tionde huvudtitel på extra stat för år 1918 ett belopp av

5,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

10:o) I punkt 11 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat under tionde huvudtiteln för år 1918

uppföra ett förslagsanslag av 2,000 kronor för utdelande av tillfälliga

understöd åt pensionerade krön ojägare, under villkor att understöd ej må

tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter

och antingen erhållit avsked med pension från allmänna indragnings - staten till belopp understigande 500 kronor eller ock under år 1908

erhållit avsked med avkortad pension från anslaget till pensionering av

civila tjänstinnehavare, samt att i avseende å understödets storlek iakttages,

att detsamma jämte den utgående pensionen icke må tillsammans

överstiga 500 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl hänvisar

utskottet till statsrådsprotokollet över jordbruksärenden den 19

december 1916 (10 h. t. sid. 118).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må å extra stat under tionde huvudtiteln

för år 1918 uppföra ett förslagsanslag av 2,000

kronor för utdelande av tillfälliga understöd åt pen
-

Angående

småskollärares

m. fl. änkeoch

pupillpensionering.

[10.]

Angående

tillfälliga

understöd åt

pensionerade

kronojägare.

[ii.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

anslag till

bestridande

av vissa

statsverket

åliggande

ersättningar

i anledning

av olycksfall

i arbete.

[12.]

sionerade krono] ägare, under villkor att understöd ej

må tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande

omständigheter och antingen erhållit avsked

med pension från allmänna indragningsstaten till belopp

understigande 500 kronor eller ock under år 1908

erhållit avsked med avkortad pension från anslaget

till pensionering av civila tjänstinnehavare, samt att i

avseende å understödets storlek iakttages, att detsamma

jämte den utgående pensionen icke må tillsammans

överstiga 500 kronor.

ll:o) I punkt 12 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att — med uteslutande ur riksstaten av det under tionde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 5,000 kronor till bestridande

av de statsverket på grund av lagen angående ersättning för

skada till följd av olycksfall i arbete den 5 juli 1901 åliggande utgifter

för livräntor m. m., som ej på grund av särskilda bestämmelser annorledes

gäldas — i stället å ordinarie stat från och med år 1918 under

samma huvudtitel uppföra ett förslagsanslag å 15,000 kronor till bestridande

av statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över civilärenden den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 57).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten

av det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget å 5,000 kronor till bestridande av de

statsverket på grund av lagen angående ersättning för

skada till följd av olycksfall i arbete den 5 juli 1901

åliggande utgifter för livräntor m. m., som ej på grund

av särskilda bestämmelser annorledes gäldas — i stället

å ordinarie stat från och med år 1918 under samma

huvudtitel uppföra ett förslagsanslag å 15,000 kronor

till bestridande av statsverket åliggande, av andra

medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall

i arbete.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

7

12:o) I punkt 13 under tionde huvudtiteln bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition om anvisande av medel

för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till löneförbättring för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare å ordinarie

stat under tionde huvudtiteln beräkna ett belopp av 200 kronor.

Angående

löneförbättring

för visna,

vaktmästare

m. fl.

[13.]

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

B. Det militära pensions väsendet.

13:o) 1 punkterna 14 och 15 under tionde huvudtiteln har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde

huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till pensionering

av änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén,

nu 128,348 kronor, med 3,076 kronor till 131,424 kronor, dels ock till

förstärkande av det i 1916 och 1917 års riksstater för samma ändamål

uppförda anslag å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag å 4,254

kronor.

Utredningen i detta ämne återfinnes i statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 30).

Angående

bidrag till

pensionering

av änkor och

barn efter

befäl och

underbefäl

medvederlikar

vid armén.

[14 o. 15.]

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit

hemställer utskottet,

att riksdagen må dels höja det under riksstatens

tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget

för bidrag till pensionering av änkor och barn efter

befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu

128,348 kronor, med 3,076 kronor till 131,424 kronor,

dels ock till förstärkande av det i 1916 och 1917 års

riksstater för samma ändamål uppförda anslag å extra

stat för år 1918 anvisa ett anslag å 4,254 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

extra anslag

till upprätthållande

av

arméns pensionskassas

egen pensionering

m. m.

[16.]

Angående

understöd åt

avskedade

underofficerare

och vederlikar

vid armén.

[17.]

14:o) I punkt 16 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor, att användas

såväl till upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att

avstå de för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket

indragna rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i enlighet

med fastställda grunder för sådana pensioners utgående.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 30 december 1916 (10 h. t.

sid. 32).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel

å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500,000 kronor, att användas såväl till upprätthållande

av arméns pensionskassas egen pensionering

med fastställda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att avstå de för året densamma tillkommande

vederlag för de till statsverket indragna

rusthållsavgifterna, som ock till fyllnadspensioner i

enlighet med fastställda grunder för sådana pensioners

utgående.

15:o) I punkt 17 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för

år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 17,000 kronor för utdelande av

tillfälliga understöd åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén

i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag bestämda

grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 33).

Med tillstyrkande av detta förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må under riksstatens tionde huvudtitel

å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 17,000 kronor för utdelande av tillfälliga understöd

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

9

åt avskedade underofficerare och vederlikar vid armén

i enlighet med de av Kungl. Maj:t med 1907 års riksdag

bestämda grunder.

16:o) I punkt 18 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst 911 kronor, för utdelande av tillfälligt

understöd åt f. d. förråds vaktmästare under villkor: att understöd ej

tilldelas annan än den, som styrker sig vara i behövande omständigheter,

samt att understödet för envar bestämmes till sådant belopp, att det,

jämte honom tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa,

uppgår till 300 kronor.

Beträffande den i ärendet framlagda utredningen får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 30 december

1916 (10 h. t. sid. 34).

Utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

17:o) I punkterna 19 och 20 under tionde huvudtiteln har Kung].

Maj:t föreslagit riksdagen att dels höja det under riksstatens tionde

huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, nu 29,500 kronor med 1,600 kronor till 31,100

kronor, dels ock, till förstärkande av det i 1917 års riksstat för samma

ändamål uppförda anslag, å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag å

1,600 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 15 december 1916 (10 h. t. sid. 42).

Med biträdande av Kungl. Maj:ts föreliggande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må dels höja det under riksstatens

tionde huvudtitel å ordinarie stat uppförda anslaget

för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond nu

29,500 kronor med 1,600 kronor till 31,100 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 9 höft. (Nr 12.) 2

Angående

tillfälligt

underträd åt

f. d. förråd»- vaktmästare.

[18.]

Angående

förhöjning av

anslaget för

bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

[19 o. 20.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 • Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

dels ock, till förstärkande av det i 1917 års riksstat

för samma ändamål uppförda anslag, å extra stat för

år 1918 anvisa ett anslag å 1,600 kronor.

Angående 18:o) I punkt 21 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före
TSET

slagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående förbättring

gemenskap. av pensioner till marinens värvade manskap m. m., Kungl. Maj:t må

[21-] komma att till riksdagen avlåta, å det på ordinarie stat under tionde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap,

nu 251,300 kronor, beräkna en förhöjning av 28,000 kronor och

sålunda beräkna anslaget till 279,300 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Angående 19:o) I punkt 22 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t fore
llrrelåtl-

slagit riksdagen, att förre båtsmannen vid Norrlands 4:e kompani nr 56

mannen j o. Jonas Olof Andersson Stig Wester må tilldelas pension såsom hade han

** [9^e''ter tjänat i tjugu år från tjugu års ålder.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 15 december 1916 (10 h. t. sid. 47).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Norrlands 4:e kompani nr 56 Jonas Olof Andersson

Stig Wester må tilldelas pension såsom hade han tjänat

i tjugu år från tjugu års ålder.

Angående 20:o) 1 punkt 23 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före
%rre°båts-

slagit riksdagen, att förre båtsmannen vid Norrlands 3:e kompani nr 149

mannen Erik Edström Bister må tilldelas pension, såsom hade han tjänat i tjugu

E. Edström „ „ 0 ,

Bister. ar från tjugu ars ålder.

[23. j Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsproto
kollet

över sjöförsvarsärenden den 15 december 1916 (10 h. t. sid. 48).

Med biträdande av detta förslag hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

11

att riksdagen må medgiva, att förre båtsmannen

vid Norrlands 3:o kompani nr 149 Erik Edström Bister

må tilldelas pension, såsom hade han tjänat i tjugu år

från tjugu års ålder.

21:o) I punkt 24 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag av 18,480 kronor för utdelande av tillfälliga

understöd åt f. d. förmän bland daglönare, sjukvaktare och övriga daglönare

vid marinen, vilka pensionerats enligt bestämmelser, äldre än

dem, som meddelats genom kungörelsen den 25 november 1910, under

villkor :

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter; samt

att understödet bestämmes för den, som, utan att erhålla invalidunderhåll,

i pension från flottans pensionskassa uppbär mindre än 200

kronor årligen, till det belopp, som erfordras för att understödet och

pensionen tillsammans skola uppgå till 300 kronor, för den, som i sådan

pension eller i dylik pension jämte invalidunderhåll åtnjuter tillhopa från

och med 200 till och med 307 kronor årligen, till 10Ö kronor, samt för

den, som i sådan pension bekommer 400 kronor eller 500 kronor årligen,

till 50 kronor.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skäl får

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 15

december 1916 (10 h. t. sid. 44).

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts framställning i ämnet må vinna

riksdagens bifall.

22:o) I punkt 25 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln

uppföra ett förslagsanslag å 9,000 kronor för utdelande av tillfälliga

understöd åt sådana f. d. befattningshavare vid lotsverket, som pensionerats

enligt bestämmelser, äldre än dem, som med 1915 års ingång

blivit tillämpliga å personalen vid lotsverket, under villkor:

Angående

tillfälliga

understöd åt

f. d. daglönare

vid marinen.

[24]

Angående

tillfälliga

understad åt

f. d. befattningshavare

vid lotsverket.

[25.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

■pennan åt

förre vaktkonstapel,

:

C. J. Linddal.

att understöd ej tilldelas annan än den, som styrker sig vara i

behövande omständigheter, samt

att understödet bestämmes till 100 kronor, dock att understödet

för den, som i pension jämte pensionsförhöjning uppbär mindre än 250

kronor årligen, skall utgå med det belopp, som erfordras för att understödet

och pensionen jämte pensionsförhöjningen tillsammans skola uppgå

till 350 kronor, samt att understödet tillsammans med pensionen

jämte pensionsförhöjningen icke i något fall må överstiga 550 kronor.

A-„. Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 15 december 1916 (10 h. t. sid. 45).

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts framställning i ämnet må av

riksdagen bifallas.

C. Allmänna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

23:o) I en inom andra kammaren av herrar J. Byström och F. V.

Thorsson väckt motion nr 15 har föreslagits, att riksdagen ville besluta,

att till f. vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen C. J. Linddal

må årligen utgå under hans återstående livstid en pension av 800 kronor.

Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:

»I slutet av år 1915 avgick vaktkonstapeln C. J. Linddal från sin mer än

tjuguåriga tjänst vid centralfängelset å Långholmen utan att dä erhålla pension.

Det synes emellertid, som om han borde beviljas sådan.

Om herr Linddal och hans tjänst meddelas följande i en av herr E. Lönndahl,

E. Fagerstedt och R. Strömberg å Svenska fångvårdsmannaförbundets vägnar avgiven

skrivelse:

''Vaktkonstapeln C. J. Linddal, vilken å centralfängelset å Långholmen sedan

den 18 oktober 1893, första tiden för privat arbetsgivares räkning, tjänstgjort som

tillskärare och arbetsledare för fängelsets skomakeriverkstad och under tiden 1894

—1905, jämte sin egen tjänst som arbetsledare, i sammanlagt 1 år, 4 månader och

27 dagar även tjänstgjort som vikarie för tjänstlediga vaktkonstaplar och sedan den

1 januari 1906 haft förordnande enbart som arbetsledare för de för de olika statsförvaltningarnas

räkning å fängelset utförda skomakeriarbeten, samt att han den 22 de
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr lii.

13

cember 1910 erhållit konstitutorial såsom vaktkonstapel med skyldighet att fortfarande

bestrida befattningen som tillskärare och arbetsledare för skomakeriarbetet.

Att Linddal, som den 9 december 1915 uppnått 67 levnadsår, måste den I

april 1916 från tjänsten avgå.

Att Linddal således i över 22 år, därav halva tiden för statens räkning, skött

sin befattning på ett i allo berömligt och hedrande sätt samt i sitt arbete ådagalagt

en mer än vanlig noggrannhet och yrkesskicklighet, belyses och bestyrkes till fullo

därav, att han under hela denna tid icke fått ett enda ai’bete kasserat. Samt att

Linddal med sitt lugna och urbana sätt varit ett gott föredöme såväl för fångpersonalen,

som för sina kamrater. Ävenså har Linddal, såväl inom som utom

tjänsten, med sin hedrande vandel tillvunnit sig allas aktning och förtroende.

På grund av att Linddal vid uppnådda 65 levnadsår ej innehade 10 år i

statens tjänst, har Kungl. Maj:t, med hänsyn till gällande bestämmelser, ej föreslagit

någon som helst pension, vilket, som en var nog förstår, var en mycket smärtsam

och kännbar missräkning och besvikelse för Linddal, som nu, gammal och oförmögen

att sig själv försörja, är i synnerligen stort behov av understöd, varför vi, Linddals

forna kamrater, härmed framföra vår vördsamma vädjan, att riksdagen måtte ta

hänsyn till vad som ovan anförts och tillerkänna Linddal någon pension till belopp,

som riksdagen kan finna skäligt.

Stockholm den 14 oktober 1916.

A Sveriges Fångvårdsmannaförbunds vägnar:

E. Lönndahl. F. Fagerstedt. R. Strömberg.’

Av den privata arbetsgivare, som i början av denna skrivelse antydes, har

herr Linddal fått de allra bästa vitsord. Han berömmes för sin yrkesskicklighet,

sin undervisningsförmåga och sitt ''alltid här visade jämnmod och sin fasta, göda

och aktningsvärda karaktär’.

Likaledes kan han förete goda vitsord från sina överordnade vid fängelset.

Då herr Linddal slöt sin tjänst vid Långholmen, gjorde han ansökan om

pension. Denna framställning tillstyrktes sålunda av kungl. fångvårdsstyrelsen:

''Till Konungen.

Till Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning får fångvårdsstyrelsen härmed i

underdånighet överlämna en ansökan, vari vaktkonstapeln Carl Johan Linddal anhåller

om pension.

Av ansökningshandlingarna, jämförda med härstädes förvarade anteckningar,

inhämtas, att Linddal är född den 9 december 1848; att han efter vunnen anställning

såsom verkmästare hos läderhandlaren C. Svensson, som vid den tiden sysselsatte

fångar å Långholmen med skomakeriarbete i egenskap av arbetsledare, enligt

direktörsorder den 18 oktober 1893 lämnades tillträde till skomakeriverkstaden och

till i cell med skomakeriarbete för nämnda arbetsgivare sysselsatta fångar med

skyldighet att ställa sig till noggrann efterrättelse de för privata arbetsförmän utfärdade

instruktioner; att han under åren 1894—1905 kortare tider och sammanlagt

1 år 4 månader 27 dagar tjänstgjort såsom vikarie för tjänstlediga vaktkonstaplar

vid fängelset; att han av fångvårdsstyrelsen förordnats att från och med

den 1 januari 1906 vara arbetsledare och tillskärare vid fängelsets skomakeri; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

att hall den 22 december 1910 erhöll konstitutorial såsom vaktkonstapel, ehuru

någon pensionsrätt för Linddal icke därmed ställdes i utsikt.

Då Linddal den 9 december 1913 uppnådde 65 levnadsår, var han enligt

gällande pensionslag skyldig att från tjänsten avgå, men då det befanns att han

allt fort kunde i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, har

styrelsen låtit med avsked för honom tills vidare anstå, dock med skyldighet för

honom att den 1 oktober innevarande år avträda sin innehavande tjänstebostad vid

fängelset.

Såsom av ansökningshandlingarna framgår har Linddal vid uppnåendet av 65

levnadsår icke varit tio år i statens tjänst anställd, ehuru han då i tjugu år inom

fångvården utfört ett arbete, som i det närmaste överensstämde med det, som han

sedermera i egenskap av vaktkonstapel i arbetsledares ställning haft sig anförtrott.

Enligt § 7 i gällande pensionslag torde han således icke vara eller kunna

bliva på grund av nämnda lagbestämmelser berättigad till pension. Vid det förhållande,

att hans ansökan är ställd till Konungen, har styrelsen dock icke kunnat

underlåta att i underdånighet frambära densamma, för den händelse Eders Kungl.

Maj:t skulle pröva skäligt att hos riksdagen göra framställning om någon pension

för Linddal.

I betraktande av Linddals förenämnda arbete till fångvårdens gagn allt sedan

år 1893 synas billighetsskäl tala för dylik nådig åtgärd, därvid styrelsen tillåter

sig ifrågasätta, att avkortad pension finge till honom utgå i anslutning till bestämmelserna

i 1907 års pensionslag.

Å den av 1914 års riksdag antagna lönestat uppbär Linddal, förutom tjänstgöringspenningar,

lön med 800 kronor, varemot han ännu icke kommit i åtnjutande

av ålderstillägg.

Enligt ansökningshandlingarna innehar han icke annan statens tjänst ej heller

uppbär han pension för sådan tjänst, och har han under sin tjänstetid i statens

tjänst icke haft ledighet av beskaffenhet att böra inverka på tjänsteårsberäkningen.

Stockholm den 28 oktober 1915.

Viktor Almquist.

A. Lundqvist. E. Sidenbladh.

Olof Rundberg.’

Denna pensionsansökau överlämnades till statskontoret för dess utlåtande,

som emellertid blev ett avstyrkande. Ansökan blev sedan av Kungl. Maj:t lämnad

utan någon vidare åtgärd. Detta föranleddes naturligen av formella skäl och av

vissa bestämmelser i 1907 års pensionslag.

Billighetsskäl synas dock tala för, att herr Linddal må få någon pension,

liksom andra i likartade fall förut fått sådan.

Att hava haft anställning vid centralfängelset i mer än tjugo år och där tidvis

tjänat i den dubbla egenskapen som både konstapel och undervisare i skomakeriyrket

och ändå vid uppnådd pensionsålder icke komma i åtnjutande av någon pension,

måste kännas både bittert och som en stor besvikelse.

Själv skriver herr Linddal: ''Mitt arbete vid Långholmen har utförts bland

delvis svåra fångar och under delvis svåra förhållanden. Stora värden ha ock varit

mig anförtrodda, och jag har känt stort ansvar därför. När jag jämför detta mitt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande. Nr 12.

15

arbete med den övriga bevakningens och tänker på att jag är den förste och ende,

som på detta sätt fått avgå ur fångvårdens tjänst (nämligen utan pension), kan jag

knappast uttala vad jag känner. Då andra i tjänst varande anse sig nödsakade att

göra framställningar om dyrtidstillägg, måste jag avgå utan vidare utsikt till erhållande

av nödiga existensmedel och för att söka bryta en ny bana.

Sedan 1910, då jag blev ordinarie och tillförordnad överkonstapel, har jag

uppburit överkonstapels lön och inbetalt till pensionskassan stadgade pensionsavgifter.

Dessa hava månatligen avdragits å lönen. Under sådana förhållanden hade jag ju

ökad anledning göra beräkning på pension.

Jag hyser nu det hoppet, att Sveriges riksdag skall både behjärta min sak

och överkomma, de hinder, som gjorde att statskontoret avstyrkte min anhållan

om pension.’

Det pensionsbelopp, som synes oss här böra komma i fråga, är 800 kronor.»

Av utredningen i ärendet framgår, att Linddal under en tid av

mer än 20 år utfört arbete inom fångvården och därvid åtskilliga år

innehaft statstjänst. Det vill under sådana förhållanden synas vara med

billighet överensstämmande, att Linddal, vilken numera uppnått en levnadsålder

av 68 år, under sin återstående livstid beredes något understöd

av statsmedel; och har utskottet ansett detsamma skäligen böra bestämmas

till 400 kronor om året att utgå från och med innevarande års början

å allmänna indragningsstaten.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må medgiva, att förre vaktkonstapeln vid central fängelset

å Långholmen Carl Johan Linddal må från och

med den 1 januari 1917 under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension

av fyra hundra kronor.

II. Ang. utrikesdepartementet.

24:o) I punkt 26 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att den envoyén friherre Charles Emil Ramel

tillkommande pension av 6,000 kronor må uppföras å allmänna indragningsstaten.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skäl får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 8

december 1916 (10 h. t. sid. 24).

Utskotta,

Angående

pention åt

envoyén

friherre

Ch. Ji. Smält.

[26.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

Angående

pension åt

generalkonsuln

A. R. Landström.

[27.]

Angående

pension åt

vicekonsuln U.

T. Ehrenborq.

[28.]

16 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet tiar icke haft något att erinra mot Kung]. Maj:ts förevarande

framställning, och torde pensionen böra från och med den 1

[annan 1917 utgå å allmänna indragningsstaten. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att den envoyén friherre

Charles Emil Ramel tillkommande pension av

6,000 kronor må från och med den 1 januari 1917

uppföras å allmänna indragningsstaten.

25:o) I punkt 27 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att generalkonsuln Anders Rudolf Landström

må från och med månaden näst efter den, under vilken expektansarvode

upphör att till honom utgå, under sin återstående livstid uppbära

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 6,000 kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

den 8 december 1916 (10 h. t. sid. 26).

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att generalkonsuln

Anders Rudolf Landström må från och med månaden

näst efter den, under vilken expektansarvode upphör

att till honom utgå, under sin återstående livstid uppbära

pension från allmänna indragningsstaten till belopp

av sextusen kronor.

26:o) I punkt 28 under tionde huvudtiteln har KuDgl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vicekonsuln Harald Thorgny Ehrenborg

må från och med månaden näst efter den, under vilken expektansarvode

upphör att till honom utgå, under sin återstående livstid uppbära

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 6,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes uti det i nästföregående två punkter

åberopade statsrådsprotokollet (10 h. t. sid. 28).

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

17

att riksdagen må medgiva, att vicekonsuln

Harald Thorgny Ekrenborg må från och med månaden

näst efter den, under vilken expektansarvode upphör

att till honom utgå, under sin återstående livstid uppbära

pension från allmänna indragningsstaten till belopp

av sextusen kronor.

III. Ang. lantförsvarsdepartementet.

27:o) I punkt 29 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre musikfanjunkaren Erik Wilhelm

Löfstedt må från och med 1917 års ingång under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lant,- försvarsärenden den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 35).

Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att förre musikfanjunkaren

Erik Wilhelm Löfstedt må från och med

1917 års ingång under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av

fyra hundra kronor.

28:o) I punkt 30 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att envar av hantverkarna vid Norrlands trängkår Per

Olof Johansson och Gustaf Valdemar Hultman må, sedan det blivit styrkt,

att han ej längre kan på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,000 kronor, att utgå från och med månaden

näst efter erhållet avsked.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 30 december 1916 (10 h. t. sid. 37).

Utskottet får, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majtts förevarande

förslag, hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 saml. 9 höft. (Nr 12.)

Angående

pension åt

förre musikfanjunkaren

E. W. Löfstedt.

[29.]

Angående

pension åt

hantverkarna

vid Norrlands

trängkår

P. O.

Johansson och

O. V. Hultman.

[30.]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

pension

åt förre

fästningsbyggnadsarbetaren

Johan

August Ring.

[31.]

Departements
chefen.

att riksdagen må medgiva, att vardera av hantverkarna

vid Norrlands trängkår Per Olof Johansson

och Gustaf Valdemar Hultman må, sedan det blivit

styrkt, att han ej längre kan på tillfredsställande sätt

fullgöra sina tjänståligganden, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av ettusen kronor, att utgå från och med

månaden näst efter erhållet avsked.

29:o) I punkt 31 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att förre fästningsbyggnadsarbetaren Johan

August Ring må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor, att utgå från och med

år 1917.

Till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 30 december

1916 har departementschefen i ämnet anfört följande:

»I underdånig skrivelse den 25 oktober 1916 har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement anmält, att förre fästningsbyggnadsarbetaren Johan

August Ring från Undenäs församling av Skaraborgs län hos chefen

för fortifikationen gjort framställning om att få komma i åtnjutande

av pension. Av ansökningen vidfogade intyg ävensom av ett från fortifikationsbefälhavaren

å Karlsborg infordrat yttrande framginge, att Ring, som

vore 60 år gammal, i omkring 34 år haft anställning vid Karlsborgs

fästningsbyggnad, samt att han under denna tid väl fullgjort honom

åliggande arbeten och uppfört sig på ett i allo hedrande sätt. Ring,

vilken ägde en stuga med täppa i Svanvik, syntes visserligen ännu vara

tämligen arbetsför och kunde såsom murare och stenhuggare hos enskilda

arbetsgivare hava arbetsförtjänst, 45 öre i timmen under sommaren,

mindre under vintern, men möjligheterna till arbetsförtjänst måste vid

hans ålder snart minskas och därmed svårigheterna för hans existens

ökas. Ring hade hustru men inga barn. Hustrun vore sjuklig och

kunde ej bidraga till inkomsterna. På grund av vad sålunda upplysts

och då Ring innehade den ålder och tjänstetid, som i allmänhet fordrats

av fästnings byggnadsarbetare för utverkande åt dem av pension, hemställde

departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen bevilja

Ring en årlig pension av 300 kronor, att utgå från och med år 1917

å allmänna indragningsstaten.

Statskontoret har tillstyrkt framställningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

19

Enligt vad arméförvaltningons fortifikationsdepartement anfört,

uppfyller Ring i avseende å såväl levnadsår som tjänstår de villkor

(60 levnadsår och 30 tjänstår), som i allmänhet fordras för beredande

av pension åt förutvarande fästningsbyggnadsarbetare.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förebaft eu

inom andra kammaren av herr Berg i Munkfors jämte två andra av

kammarens ledamöter väckt motion nr 67, vari motionärerna anfört

följande:

»Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 1, tionde huvudtiteln, punkt 31, föreslås

en pension åt förre fästningsbyggaren Jolian August Ring av 300 kronor. Som

motiv framhålles att Ring troget tjänat i 34 år. Mot denna Kungl. Maj:ts framställning

ha vi ingenting i princip att invända. Vad däremot beloppet beträffar

anse vi att detta bör höjas. Sedan år 1908 ha arbetare i statens tjänst, järnvägsarbetare,

fortifikationsarbetare m. ff. efter en lång tjänstetid beviljats ett årligt

normalbelopp av 300 kronor som pension eller understöd. Sedan detta belopp genom

praxis fastslogs, ha dock tiderna väsentligt förändrats, i det att penningevärdet

sjunkit så, att vad som på den tiden ansågs som möjligt att livnära sig på är för

närvarande alldeles otillräckligt. Statsmakterna ha ju också beaktat detta, när det

gäller ordinarie befattningshavare, i det att de genom sina löneregleringar även få

sina pensionsförhållanden förbättrade. Dessa extra arbetare i statens tjänst stå

dock, när det gäller pensionsförhållandet, kvar på samma ståndpunkt som 1908.

Deras arbete är dock så samhällsgagnande, att deras ålderdom bör så mycket som

det är möjligt skyddas för nöd och umbäranden.

En höjning av pensionsbeloppen för dessa arbetare är så mycket mer motiverad,

om man jämför dem med de pensionsbelopp, som Kungl. Maj:t föreslår för

personer från andra verksamhetsområden. Som jämförelse erinras om att Kungl.

Maj:t i samma huvudtitel punkt 42 begär en pension åt tvätterskan E. A. Hedin

till ett belopp av 400 kronor.»

På grund härav hemställa motionärerna, att pensionen till Ring

måtte höjas från 300 kronor till 400 kronor.

Med hänsyn till Rings ålder och den långa tid, omkring 34 år,

som han arbetat i statens tjänst, synes utskottet icke något vara att

erinra mot att pensionen bestämmes i enlighet med vad motionärerna

föreslagit eller till 400 kronor om året.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med bifall till den i ämnet

väckta motionen, må medgiva, att förre fästningsbygg
-

Motion 11: G7.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

ett beväring8- mannen O. M.

Karlsson beviljat

understöd,

[32.]

Angående

pension åt länsmannen

L, T.

Lagerstcdt.

[33.]

nadsarbetareu Johan August Ring må under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av fyrahundra kronor, att utgå från och

med år 1917.

IV. Ang. sjöförsvarsdepartementet.

30:o) I punkt 32 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att det av 1912 års riksdag beväringsmannen

Oskar Manfred Karlsson under hans återstående livstid från allmänna

indragningsstaten beviljade understöd av 300 kronor för år må från och

med är 1917 utgå utan hinder därav att Karlsson fortfarande kan komma

att åtnjuta underhåll och vård genom militär myndighets försorg.

Utskottet, som i fråga om den i ärendet framlagda utredningen

tillåter sig hänvisa till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

15 december 1916 (10 h. t. sid. 49), hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må vinna riksdagens bifall.

V. Angående civildepartementet.

31:o) I punkt 33 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att länsmannen i Tryde distrikt av Kristianstads

län Lars Peter Lagerstedt må från och med månaden näst efter

den, varunder han erhållit entledigande från tjänsten, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av

1,200 kronor.

Beträffande den i detta ärende förebragta utredningen får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet över civilärenden den 30 december 1916

(10 h. t. sid. 58).

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att länsmannen i

Tryde distrikt av Kristianstads län Lars Peter Lager
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

21

stedt må från och med månaden näst efter den, varunder

han erhållit entledigande från tjänsten, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension av ettusen tvåhundra kronor.

32:o) I en till riksdagen den 2ö januari 1917 avlåten proposition,

nr 42, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden samma dag föreslagit riksdagen medgiva,

att uppsyningsmaunen vid Lunds hospital och asyl Karl Johan

Teodor Netzlers änka Ida Augusta Netzler, född Lindqvist, må från och

med den 1 november 1916 under sin återstående livstid, så länge hon

förbliver änka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 365 kronor.

Beträffande den till stöd för detta förslag förebragta utredningen

tillåter sig utskottet hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att ifrågavarande proposition må av riksdagen

bifallas.

33:o) I en inom andra kammaren av herrar J. Tf. Erikson i Uppsala

och K. A. Borg väckt motion nr 33 har hemställts, att riksdagen ville

bevilja portvakten Karl Teodor Sundkvists änka, Kristina Sofia Sundkvist,

född Rydin, så länge hon lever ogift, ett årligt understöd av 300 kronor,

att utgå av anslaget till hospitalens underhåll.

Till stöd för motionen har anförts:

ȁr 1915, den 7 januari, avled portvakten vid Uppsala hospital, Karl Teodor

Sundkvist, efter att då ha varit i hospitalets tjänst i över 31 år eller från 21 juli

1883. Han efterlämnade vid sin död änkan Kristina Sofia Sundkvist, född Rydin.

Som hospitalspersonalens anställningsförhållanden hittills icke medgivit, att

änkor efter avliden, vid hospitalen anställd personal kunnat erhålla någon pension,

har vid sådana tillfällen särskild framställning därom måst göras till kungl. medicinalstyrelsen,

som haft att därom bestämma i varje särskilt fall. Så gjordes också av

änkan Sundkvist i april månad 1915 en framställning om ett årligt understöd av

300 kronor, vilken med förord om bifall av direktionen för Uppsala hospital och

asyl överlämnades till kungl. medicinalstyrelsen, som dock avslog denna ansökan

med hänvisning till att sökanden icke är eller varit anställd i hospitalets tjänst.

År 1916 i januari månad gjordes samma framställning i underdånighet till

Konungen. Från Kungl. Maj:t remitterades ärendet till kungl. medicinalstyrelsen för

Angående

pension åt

uppsyningsinannen

K. J.

T. Netzlers

änka Ida

Augusta

Netzler.

Angående

ärligt understöd

åt portvakten

K. T.

Sundkvists

änka.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

utlåtande, vilken i sin tur remitterade det till direktionen för Uppsala hospital och

asyl. Med åberopande av sitt tillstyrkande om bifall av den 28 april 1915, jämte

bifogande av en av överläkaren professor Frey Svenson överlämnad skrivelse, yrkade

direktionen återigen bifall till samma framställning.

I sitt utlåtande häröver av den 27 december 1915 har kungl. medicinalstyrelsen

anfört: ’att de yttre portvakterna vid hospitalen icke äro att betrakta

såsom i egentlig mening befattningshavare vid vederbörande anstalter, utan såsom

självständiga hantverkare eller arbetare, vilka som binäring utöva ett uppdrag i

anstaltens tjänst. Vid sådant förhållande, och då årligt underhåll från hospitalens

stater synes böra allenast med sparsamhet och på grund av särskilda omständigheter

tilldelas personer, vilka icke själva innehaft befattning vid vederbörande anstalt,

anser sig medicinalstyrelsen för sin del icke kunna tillstyrka bifall till Kristina Sofia

Sundkvists förevarande underdåniga ansökan.’

Sedan statskontoret i ärendet hörts och i underdånigt utlåtande av den 2

februari 1916 på grund av kungl. medicinalstyrelsens avstyrkande utlåtande, för egen

del avstyrkt bifall till ilnkan Sundkvists framställning, beslöt Kungl. Maj:t den 18

februari samma år att tilldela henne för en gång etthundrafemtio kronor.

Då jag väsentligen är av annan uppfattning än kungl. medicinalstyrelsen

beträffande arten av hospitalsportvakternas sysselsättning, huruvida de böra betraktas

som statsanställda eller icke och huruvida, som en följd därav, efterlevande

till dem böra beredas understöd av statsmedel, har jag ansett lämpligt för riksdagen

framlägga ärendet.

Vid bedömandet av frågan, huruvida yttre portvakterna vid hospitalen skola

kunna betraktas som anställda i anstalternas tjänst i egentlig mening, eller om

denna syssla skall betraktas som bisyssla och deras hantverk som huvudsyssla, torde

hänsyn böra tagas till vilka av dessa två sysselsättningar, som är mest krävande

beträffande både tjänstgöringstid och krafter.

Vad då först angår tjänstgöringstiden, bör det vara ett känt förhållande, att

den varar hela dygnet om på så sätt, att portvakten får vara beredd, att när som

helst, och huru ofta som helst, öppna porten icke blott för gående, som behöva

komma därigenom, utan också för åkande.

Den aktiva tjänstgöringen är i allmänhet från klockan 6 — 6.30 f. m. till

omkring klockan 11 e. m. Om då portvakterna, som i regel äro hantverkare,

hinna med litet arbete vid sidan av, som jag vill kalla det, sin egentliga sysselsättning,

portvaktssysslan, är det inte beroende av att tiden för dem mellan passningen

av porten medgiver att hinna så synnerligen mycket, utan fast hellre beroende

därpå att de i regel under hela den långa tid, cirka 16 timmar om dagen,

också arbeta på mellanstunderna i det yrke de företräda. Någon hantverksrörelse

i egentlig mening med hjälp av biträden kunna de heller inte bedriva, enär de

oftast som bostad ha endast ett rum och kök och skall då i regel rummet utgöra

både vaktrum, verkstad och sovrum.

Av portvakten kräves, att han noggrant tillser, att ingen obehörig insläppes

eller att någon patient utan vederbörligt tillstånd utsläppes genom porten, samt

att frigående patient, som erhållit tillstånd att vistas utom anstaltsområdet, i behörig

tid vid ingåendet återlämnar sin permissionssedel. Det kräver alltså en rätt

stor vaksamhet i även denna tjänsts utövande, så enkel en portvaktssyssla kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

2 3

synas vara. Han kan icke heller, utan att någon ersätter honom, lämna sin plats,

och den måste ersättas med en för ändamålet fullt pålitlig person.

Att ständigt vara beredd att bli störd såväl dag som natt, utan att ha någon

bestämd vila, får väl anses rätt ansträngande och kanske rent av menligt inverka

på såväl de fysiska som de rent psykiska krafterna.

Jag tvekar alltså inte att av de två sysselsättningar hospitalsportvakterna

ha, betrakta portvaktssysslan som den mest krävande och som egentlig sysselsättning

och deras hantverk som bisyssla. Om denna min mening är riktig, böra hospitalsportvakterna

även betraktas som statsanställda. Under sådant förhållande anser

jag, att efterlevande efter även dessa befattningshavare böra kunna av statsmedel

komma i åtnjutande av något ålderdomsunderstöd.

Vad nu särskilt angår portvaktsänkan Sundkvist, får jag hänvisa till det

utlåtande, som den 28 april 1915 avgivits av direktionen för Uppsala hospital och

asyl, Bil. 1, jämte en av överläkaren vid samma anstalt professor Frey Svenson

avgiven skrivelse, som i avskrift bifogas motionen, Bil. 2, och får jag i övrigt

påpeka att änkan Sundkvist snart ingår i sitt sjuttiotredje år, att hon till sin hälsa

är mycket klen, så att hon icke utan hjälp kan reda sig, samt att hon av de

synnerligen begränsade tillgångar, hon erhöll efter sin avlidne man, icke så länge

kan uppehålla sig.

Vidare ber jag få påpeka, att framställningar om underhåll åt änkor efter

befattningshavare vid hospitalen, hava vid några tillfällen förut varit föremål för

statsmakternas prövning. Så till exempel beviljade 1902 års riksdag i anledning

av kungl. proposition i ämnet ett årligt underhåll av 850 kronor åt uppsyningsmannens

vid Uppsala hospital, Karl Johan Vall, änka Louise Charlotta, född Söderkvist.

Av Kungl. Maj:t beviljades år 1914 den 23 oktober åt avlidne uppsyningsmannens

vid Växjö hospital, Jöns Bengtson Hård, änka Eva ett årligt underhåll

av 300 kronor. Prästbetyg för änkan Sundkvist bifogas.»

Vid motionen äro fogade dels ett av direktionen för Uppsala hospital

och asyl den 28 april 1915 utfärdat intyg, så lydande:

»Direktionen för Uppsala hospital och asyl får härmed med förord till bifall

överlämna till direktionen från avlidne portvakten Karl Teodor Sundkvists änka,

Kristina Sofia Sundkvist, född Rydin, inkommen skriftlig anhållan, att henne måtte

beviljas ett årligt understöd av 300 kronor; och får direktionen därvid särskilt

framhålla, att den av Sundkvist i livstiden innehavda portvaktssysslan ej kunnat

skötas av denne ensam, i följd varav han skulle varit nödsakad att skaffa sig ett

biträde, därest han ej varit gift, att hustrun synnerligen ofta biträtt honom i sysslans

skötande samt att sysslan städse utmärkt väl skötts av makarna Sundkvist»;

dels och en av överläkaren vid samma anstalt professorn Frey Svenson

den 24 september 1915 dagtecknad skrivelse av följande lydelse:

»Sedan Kristina Sofia Sundkvist, född Rydin, änka efter portvakten Karl

Teodor Sundkvist, som från den 21 juli 1883 till sin död den 7 januari 1915 var

anställd vid Uppsala hospital och asyl, gjort framställning om erhållande av ett

årligt understöd på 300 kronor och direktionen hos kungl. medicinalstyrelsen förordat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

denna framställning, har styrelsen i skrivelse den 9 sistlidne juni förklarat sig sakna

befogenhet att till den gjorda framställningen lämna bifall. Härefter har änkan

Sundkvist på ungefärligen samma grunder, som anförts i förra framställningen, hos

Konungen i underdånighet anhållit om det begärda årliga understödet, och har kungl.

medicinalstyrelsen infordrat direktionens yttrande över denna hennes anhållan.

Med anledning härav får jag föreslå, att direktionen måtte under hänvisning

till sitt förut lämnade förord ytterligare betona, att den besvärliga och i all sin

obetydlighet viktiga tjänsten under mera än 31 års tid på ett särdeles tillfredsställande

sätt skötts av portvakten Sundkvist, vilken därvid biträtts av sin hustru,

att tjänsten, som fordrar en även till natten utsträckt verksamhet, omöjligen kunnat

skötas av en person utan biträde — den annonseras också till ansökan för gift

person — samt att det knappast skulle vara överensstämmande med sjukhusets

värdighet, att låta en person, som, även om hon icke formellt varit vid detsamma

anställd, dock fyllt en viss funktion därstädes, för sitt uppehälle bli hänvisad till

från sjukhuset ej utgående understöd.»

utskottet. På grund av vad i motionen anförts anser utskottet, att understöd

bör beredas änkan Sundkvist, och har utskottet icke något att erinra

mot det av motionärerna i sådant avseende föreslagna beloppet 300

kronor. Understödet torde böra utgå från och med innevarande år och

anvisas å allmänna indragningsstaten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må bevilja portvakten Karl Teodor Sundkvists änka,

Kristina Sofia Sundkvist, född Rydin, så länge hon

lever ogift, ett årligt understöd av trehundra kronor,

att utgå från och med år 1917 å allmänna indragningsstaten.

IV. Ang. ecklesiastikdepartementet

Angående 34:o) I punkt 34 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före
tiiiaggspen-

glagit riksdagen medgiva, att före detta förste vaktmästaren i ecklesiastik*

vaktmästaren departementet Frans Ludvig Nittzell må från början av år 1917 under

f. l. Nittzell. ein återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en tilläggs[34.

] pension av 100 kronor.

Beträffande de till stöd för framställningen anförda skälen får ut*

skottet hänvisa till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22

december 1916 (10 h. t. sid. 83).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

25

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att före detta förste

vaktmästaren i ecklesiastikdepartementet Frans Ludvig

Nittzell må från början av år 1917 under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en

tilläggspension av ett hundra kronor.

35:o) I en till riksdagen den 26 januari 1917 avlåten proposition, Angående

nr 50, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av stats- Städerskan

rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riks- Johanna

dagen medgiva, att städerskan hos ecklesiastikdepartementet Johanna

Wilhelmina Widegren, född Edling, må från och med månaden näst född mung.

efter den, under vilken hon entledigas från nämnda anställning under

sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp av 400 kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen får utskottet

hänvisa till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må medgiva, att städerskan hos

ecklesiastikdepartementet Johanna Wilhelmina Widegren,

född Edling, må från och med månaden näst

efter den, under vilken hon entledigas från nämnda

anställning, under sin återstående livstid uppbära å

allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp

av fyrahundra kronor.

36:o) I punkt 35 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t före- Angående

slagit riksdagen medgiva, att räknebiträdet vid meteorologiska central- faimebUrädet

anstalten Theresia Christina Augusta Engström må från och med månaden Theresia Chrinäst

efter den, i vilken hon avgår från sin anställning vid centralanstalten, stl''^n^rg^ta

under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en [35 ]

årlig pension av 400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 9 höft. (Nr 12.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

fyllnadspension

åt

f. d. professorn

K. Wicksell.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 22 december 1916 (10 h. t. sid. 85).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att räknebiträdet vid

meteorologiska centralanstalten Theresia Christina

Augusta Engström må från och med månaden näst

efter den, i vilken hon avgår från sin anställning vid

centralanstalten, under sin återstående livstid uppbära

å allmänna indragningsstaten en årlig pension av fyrahundra

kronor.

37:o) I en inom första kammaren av herrar ilf. Hellberg och O.

Mannheimer väckt motion, nr 35, har hemställts, det riksdagen ville

besluta att åt professorn Knut Wicksell bevilja en fyllnadspension, motsvarande

skillnaden mellan det enligt gällande pensionsbestämmelser för

honom utgående beloppet och den för professorer medgivna fulla pensionen,

räknad för tiden från hans avgång från universitetstjänsten.

Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:
»Före

tillkomsten av 1908 års pensionslag ägde vid universiteten

det förhållande rum, att en ordinarie professor vid sin avgång från

professuren alltid var berättigad till full pension utan annan inskränkning

i avseende på tjänsteår än att tio sådana krävdes för uppnående

av högsta lönegraden, som då var 7,000 kronor, varvid pensionen blev

5,000 kronor.

Sagda år höjdes för samtliga professorer så väl lön som pension;

den sistnämndas maximum blev 5,600 kronor. På samma gång infördes

emellertid den bestämmelsen, att numera 25 tjänsteår erfordrades för

erhållande av full pension; i annat fall avkortas pensionen i proportion

till tjänsteåren. Som dock härvid all anställning i statstjänst, alltså

även tjänstgöring som docent eller t. o. m. som amanuens och dylikt

vid universiteten, får medräknas, kommer denna bestämmelse i de ojämförligt

flesta fall icke att föranleda någon verklig ändring i förut bestående

pensionsförmåner.

I några få undantagsfall blir ändringen däremot så mycket

kännbarare. Om en vetenskapsman först efter fyllda 40 år erhåller

anställning som professor utan att förut ha innehaft statstjänst, så kan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

27

häri vid sin avgång endast uppnå eu mer eller mindre starkt avkortad

pension, under det att en annan med tilläventyrs kortare professorstjänstgöring

erhåller full pension, därest han under tillräckligt många

år varit docent, amanuens o. s. v.

Rättvisan och lämpligheten av en dylik anordning torde kunna

sättas ifråga. För att göra sig skicklig till en professur krävas alltid

åratal av ett ihållande, i regel icke på annat sätt avlönat eller endast

genom stipendier och dylikt möjliggjort vetenskapligt arbete. Från statens

synpunkt synes det då vara tämligen likgiltigt, om denna utbildning i

enstaka fall försiggått utanför universiteten, t. ex. under en flerårig

studievistelse i utlandet — något som i vissa fall, särskilt i fråga om

sociala och ekonomiska vetenskaper, i och för sig torde vara synnerligen

ändamålsenligt — eller på annat sätt. För universiteten själva

och därmed även för staten måste det åter vara av största vikt att vid

ett professorsämbetes besättande bland tillgängliga vetenskapliga krafter

alltid kunna förvärva den mest framstående, något som självfallet blir

svårare, om man tilläventyrs åt just denne endast kan ställa i utsikt

långt svagare pensionsvillkor.

Ett särdeles talande fall av denna art föreligger nu i fråga om

nyss avgångne professorn vid Lunds universitet, juris och filosofie doktorn

Knut Wicksell. Han anställdes som docent vid Uppsala universitet

år 1899 och förordnades i början av följande år att vid Lunds universitet

uppehålla professuren i nationalekonomi och finansrätt, till vars innehavare

han bland fyra sökande (av vilka tre återtogo sina ansökningar)

utnämndes i slutet av därpå följande år. Han har alltså nu vid sin

avgång dels på förordnande, dels som innehavare skött denna professur

i fulla 17 år, men kommer enligt gällande bestämmelser endast i åtnjutande

av c:a två tredjedelar av eljest övlig pension eller omkring

3,800 kronor.

Att Wicksell överhuvud så sent som skedde vann universitetsanställning

berodde för övrigt icke på honom själv. År 1895 begärde

Wicksell hos Kungl. Maj:t rätt att söka anställning som docent i nationalekonomi

vid filosofisk fakultet, men denna begäran, ehuru tillstyrkt av

humanistiska sektionen i Lund, avslogs på det rent formella, för att ej

säga formalistiska skäl, att ämnet fortfarande ansågs böra tillhöra endast

den juridiska fakulteten. En hans följande ansökan om docentur inom

sistnämnda fakultet i Uppsala blev, ehuru liksom den föregående varmt

förordad av professorn i ämnet, likaledes avslagen på grund av sökandens

saknad av juridisk examen, och först sedan även detta hinder undanröjts,

blev han förordnad till docent.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

VUkotM.

Sedan dess ha, som bekant, dessa ståndpunkter helt och hållet

övergivits: vid filosofiska fakulteten i Lund tjänstgör sedan flera år tillbaka

en docent i nationalekonomi, som tillika är examinator i sitt ämne,

och vid rikets juridiska fakulteter finnas numer icke mindre än tre

professorer, som icke äro jurister.

Av de myndigheter som uttalat sig angående Wicksells i slutet av

1915 till Kungl. Maj:t inlämnade ansökan om utverkande av fyllnadspension

ha så väl mindre som större konsistoriet i Uppsala på därvarande

drätselnämnds förslag enhälligt tillstyrkt bifall till denna Wicksells ansökan,

varvid utom vissa billighetsskäl åberopats, att bestämmelserna i

gällande pensionslag, vilken tillkommit utan universitetens hörande, vore

— ur här ovan antydda synpunkter — i det hela mindre väl anpassade

efter universitetens behov, varjämte framhållits, att Wicksell, om han redan

före 1908 uppnått 65 års ålder, skulle ha varit berättigad till en betydligt

högre pension eller 5,000 kronor. I Lund ha visserligen meningarna

varit delade om det lämpliga i att i föreliggande fall göra undantag från

gällande pensionsbestämmelser, men även där ha samtliga de hörda

myndigheterna enhälligt framhållit den stora betydelse som det skulle

ha för universiteten, om nu gällande bestämmelser om tjänstår kunde

för universitetens del upphävas.

På de skäl som anförts av drätselnämnden i Uppsala har jämväl

universitetskansleren tillstyrkt Wicksells ansökan.

Kungl. Maj:t åter har efter statskontorets hörande beslutit icke

göra någon hemställan till riksdagen om beredande av fyllnadspension

åt professor Wicksell.»

Under hänvisning till en vid motionen fogad bilaga, innehållande

två utländska auktoriteters omdömen om Wicksells vetenskapliga författarskap

anföra motionärerna slutligen, att ifrågavarande åtgärd syntes

förestavad av rättvisa och billighet, med hänsyn tagen jämväl till Wicksells

eminenta vetenskapliga förtjänster, vilka även utom vårt lands

gränser vunnit det varmaste erkännande.

Såsom i motionen erinras, anhöll professorn Wicksell i slutet av

år 1915 hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta

proposition om beviljande åt honom av sådan fyllnad i den honom enligt

vederbörande pensionslag tillkommande pension, att denna jämte

fyllnadsbeloppet uppginge till 5,600 kronor.

W icksell var nämligen i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

och beträffande rätten till pension underkastad den civila pensionslagens

bestämmelser och var alltså, då han vid sin avgång från tjänsten efter

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

29

uppnådda 65 levnadsår endast kunde räkna 17 tjänstår, icke berättigad

till större pension än n/s5 av pensionsunderlaget, 5,600 kronor, eller alltså

efter föreskriven avrundning 3,810 kronor.

Over Wicksells ifrågavarande ansökning yttrade sig kanslersämbetet

för rikets universitet efter att hava hört drätselnämnden vid universitetet

i Lund och det större akademiska konsistoriet därstädes, ävensom

drätselnämnden vid universitetet i Uppsala och de båda akademiska

konsistorierna därstädes.

Kanslersämbetet likasom de båda konsistorierna i Uppsala tillstyrkte

på förslag av därvarande drätselnämnd framställningen.

Drätselnämnden erinrade i sitt yttrande om 1902 års riksdags beslut

i avseende å de ordinarie professorernas löneförmåner och rätt till

pension, enligt vilka dessa skulle äga att efter 5 respektive 10 års väl

vitsordad tjänstgöring åtnjuta två ålderstillägg å lönen, vartdera å 500 kronor,

så att denna komme att uppgå till 5,000 kronor, varjämte tjänstgöringspenningarna

skulle utgå med 2,000 kronor. I sammanhang härmed

bestämdes, att tjänsteman, som ingick på dessa nya bestämmelser, skulle,

då han uppnått 65 levnadsår, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten avgå. Sedermera ändrades

förhållandena genom 1907 års pensionslag och 1908 års lönereglering

för professorerna. Deras löner höjdes då till 7,500 kronor med rätt till

ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänst. Vidare bestämdes, att

den civila pensionslagens bestämmelser skulle gälla i fråga om skyldighet

att avgå från tjänst och rätt till pension ävensom att de förutvarande

tjänsteinnehavare, vilka icke före viss angiven tidpunkt anmälde, att de

underkastade sig den nya avlöningsstaten samt de i sammanhang därmed

stadgade villkor och bestämmelser, skulle bibehållas vid förutvarande

löne- och pensionsförmåner. Därest Wicksell icke hade ingått på

den senare lönestaten, skulle han, som utnämnts till ordinarie professor

år 1904 eller således efter tiden för tillämpningen av 1902 års lönereglering,

hava varit berättigad till erhållande av pension efter ett pensionsunderlag

av 5,000 kronor, om han vid avskedstagandet åtnjutit lön

i högsta lönegraden.

Efter det jämväl statskontoret avgivit infordrat underdånigt utlåtande,

fann Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den SO december

1916 Wicksells ovanberörda ansökning icke föranleda någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd.

Samma dag beviljades på därom gjord ansökning Wicksell nådigt

avsked med utgången av år 1916 med rätt för honom att från och med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

personlig pro

fessur för

professorn

N. H. NilssonEhle.

[36.]

den 1 januari 1917 uppbära pension till belopp av 3,810 kronor årligen

att utgå från tionde huvudtitelns förslagsanslag till pensionering av

civila tjänstinnehavare.

Såsom av drätselnämnden vid universitetet i Uppsala framhållits,

gällde vid tiden för Wicksells utnämning till ordinarie professor sådana

bestämmelser, att han efter invänta två ålderstillägg och en uppnådd

levnadsålder av 65 år skulle hava varit berättigad till en pension av 5,000

kronor. Sedermera hava emellertid i avseende härå förändringar vidtagits,

vilka för Wicksell medfört avsevärt ogynnsammare pensionsförhållanden.

Det har då synts utskottet vara billigt, att Wicksell kommer

i åtnjutande av samma pensionsförmåner, som gällde vid tiden för hans

tillträde till ordinarie professorstjänst och med vilka han då haft att

räkna. Wicksell skulle härigenom erhålla en icke obetydlig ökning av

den honom författningsenligt tillkommande pensionen.

Utskottet har alltså icke ansett sig böra i vidare mån biträda motionen

än att Wicksells pension i dess helhet synes böra fastställas till

5,000 kronor om året. Det erforderliga tilläggsbeloppet, 1,190 kronor,

torde böra anvisas å allmänna indragningsstaten.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

må medgiva, att före detta professorn vid universitetet

i Lund Johan Gustaf Knut Wicksell må,

räknat från och med den 1 januari 1917, å allmänna

indragningsstaten åtnjuta sådan fyllnad i den honom

enligt nådigt brev den 30 december 1916 tillerkända

pension, att pensionen jämte fyllnadsbeloppet uppgår

till femtusen kronor.

38:o) I punkt 36 under tionde huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för professorn Nils Herman Nilsson-Ehle må

vid universitetet i Lund med ingången av år 1918 inrättas en personlig

professur i ärftligketslära med de åligganden för Nilsson-Ehle såsom

innehavare av om förmälda professur, som av Kungl. Maj:t efter förslag

av vederbörande bestämmas, samt med skyldighet för Nilsson-Ehle såväl

att i tillämpliga delar vara underkastad de för universitetsprofessorer i

allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade

villkoren och bestämmelserna som ock att vid den ålder, då annan

universitetsprofessor är skyldig att avgå från tjänsten, mot åtnjutande av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets tillåtande Nr 12.

31

pension, beräknad efter samma grunder, som stadgats beträffande övriga

universitetsprofessorer, frånträda sin ifrågavarande professur,

dels för berörda ändamål på allmänna indragningsstaten anvisa ej

mindre till årlig avlöning åt Nilsson-Ehle ett belopp av kronor 7,200,

därav 4,700 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte

ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring, än även till

materiel m. m. för ifrågavarande professur ett årligt belopp å 1,000

kronor,

dels ock medgiva, att Nilsson-Ehle må för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, han före tillträdet av den nu

föreslagna professuren varit innehavare av den utav honom för närvarande

innehavda professorsbefattningen i botanik vid universitetet.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 22 december 1916 (10 h. t. sid. 86).

Med hänsyn till den i detta ärende förebragta utredningen får

utskottet tillstyrka bifall till föreliggande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

av riksdagen bifallas.

39:o) I punkt 37 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att, så länge docenten Sven Magnus Lampa är

i behov av hospitalsvård, må till bestridande av kostnaderna för vård

åt honom från och med år 1918 tills vidare från allmänna indragningsstaten

utgå årligen ett belopp av 600 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 22 december 1916 (10 h. t. sid. 98).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer,

att riksdagen må medgiva, att, så länge docenten

Sven Magnus Lampa är i behov av hospitalsvård, må

till bestridande av kostnaderna för vård åt honom från

och med år 1918 tills vidare från allmänna indragningsstaten

utgå ett belopp av sexhundra kronor årligen.

Angående

hospitalsvård

åt

docenten

M. Lampa.

[37.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

jBankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

pension åt

vaktmästaren

Hildegard

Constantia

Törnblom.

[38.]

Departements
chefen.

40:o) I punkt 38 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket

å Södermalm i Stockholm Hildegard Constantia Törnblom, född

Johanssou, må från och med månaden näst efter den, varunder hon

avgår från sin befattning, under sin återstående livstid uppbära å allmänna

indragningsstaten en årlig pension till belopp av 500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har rektor vid högre allmänna

läroverket å Södermalm i Stockholm O. Örtenblad anhållit om

beredande åt vaktmästaren vid läroverket Hildegard Constantia Törnblom,

född Johansson, av pension vid avskedstagandet.

Vid nämnda skrivelse hade fogats dels frejdbetyg, utvisande att

Hildegard Constantia Törnblom är född den 15 december 1847 och sedan

år 1888 änka efter vaktmästaren Anders Ludvig Törnblom, dels ock

ett den 30 oktober 1910 av Örtenblad utfärdat intyg av innehåll, att

änkan Törnblom allt sedan år 1872 uppehållit vaktmästarbefattningen

vid skolan, nämligen under åren 1872—1879 vid södra avdelningen av

Stockholms gymnasium, under åren 1880—1890 vid det efter sammanslagningen

med Maria skola uppkomna södra latinläroverket och sedan

år 1891 vid högre allmänna läroverket å Södermalm, att hon därvid

förutom portvaktssysslan haft sig ålagd en stor del av vid skolan förekommande

städning och uppassning, att hon under hela sin långa tjänstgöringstid

med osedvanlig klokhet, omtanke och trohet på ett i alla

avseenden utmärkt sätt fullgjort alla sina åligganden, samt att hon förutom

fri bostad, vedbrand och lyse åtnjutit en kontant avlöning, i början utgående

med 200 kronor för år och efter hand förhöjd, så att hon under

åren 1906—1913 uppburit 1,560 kronor årligen och sedan år 1914

1,740 kronor för år.

I skrivelsen har Örtenblad i huvudsak anfört:

Ehuru snart 69 år gammal skötte änkan Törnblom ännu fullt nöjaktigt sin

befattning, men man kunde dock förutsätta, att inom en ej alltför avlägsen framtid

nedsatta krafter skulle nödga henne att lämna densamma. Dessförinnan borde dock

rimligtvis efter en snart 45-årig, plikttrogen tjänstgöring, som naturligen icke kunnat

lämna henne sådan inkomst, att hon därav kunnat göra några nämnvärda besparingar,

hennes återstående dagar i ekonomiskt avseende betryggas.

På grund härav har Örtenblad hemställt om utverkande åt änkan

Törnblom av en årlig pension av 600 kronor att utgå från och med

månaden näst efter den, då hon entledigas från sin befattning.

Efter erhållen remiss har läroverksöverstvrelsen i underdånigt utlåtande

den 9 november 1916 anfört:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12. ;j:5

Med hänsyn därtill, att riksdagen i åtskilliga fall beviljat pension åt vaktmästare

vid allmänt läroverk, samt till de sakförhållanden, som i ärendet anförts,

syntes pension även uti ifrågavarande fall böra beviljas. Beträffande det eventuella

beloppet av pensionen tilläte sig överstyrelsen erinra, att överstyrelsen i sin underdåniga

skrivelse den 12 september 1911 angående styrelsens för Sveriges allmänna

läroverks vaktmästarförening ansökning i fråga om vissa ändringar i de för vaktmästarna

vid de allmänna läroverken gällande bestämmelser om anställning i tjänst

in. m., för vaktmästare av den pensionsklass, änkan Törnblom skulle hava tillhört,

föreslagit ett årligt pensionsbelopp av 1,000 kronor, detta under förutsättning, bland

annat, att kostnaden för sådan vaktmästares pensionering bestritts, förutom genom

bidrag av statsmedel, även genom pensionsavgifter av pensionstagaren själv och av

vederbörande läroverk. För nu i tjänst varande vaktmästare av nämnda klass beräknades,

att den av statsmedel utgående delen av den pension, som skulle tillfalla

dem efter uppnådda 65 levnads- och 30 tjänstår, skulle beträffande samtliga tjänstinnehavare

utom de yngsta årsklasserna utgöra 500 kronor. Till detta belopp hade

även i regel pensionsbeloppet bestämts vid de tillfällen, då riksdagen förut tillerkänt

pension åt vaktmästare vid högre allmänt läroverk.

I nu förevarande fall hade av läroverkets rektor ifrågasatts en pension å 600

kronor, således ett något högre belopp än det av överstyrelsen i nämnda underdåniga

utlåtande för ett fall sådant som detta föreslagna. Jämväl överstyrelsen

skulle för sin del anse önskvärt, att detta högre belopp bleve beviljat med hänsyn såväl

till den stegring i levnadskostnaderna, som ägt rum efter år 1911, som till sökandens

krävande, sällsport långa och synnerligen väl vitsordade arbete i läroverkets tjänst.

I detta sammanhang ville överstyrelsen framhålla, att 1916 års riksdag efter förslag

av Kungl. Maj:t medgivit, att vaktmästaren vid folkskoleseminariet i Härnösand J.

P. Nyländer finge efter avgång från sin befattning uppbära en årlig pension av 750

kronor. Då vaktmästare vid högre allmänt läroverk måste anses fullt jämställd

med vaktmästare vid folkskoleseminarium, funne överstyrelsen det rättvist, att dessa

befattningshavare jämväl bereddes pension till samma belopp. Överstyrelsen hade

också för avsikt att vid fråga om pension åt vaktmästare vid allmänt läroverk föreslå

pension till högre belopp än vad hittills varit vanligt. Då det emellertid torde vara

med billigheten överensstämmande, att manlig vaktmästare beviljades en något högre

pension än kvinnlig, ansåge överstyrelsen lämpligt, att pensionsbeloppet i nu ifrågavarande

fall bestämdes till 600 kronor.

Statskontoret, som den 17 november 1916 efter nådig; remiss yttrat

sig i ärendet, har anfört:

Ehuru avlöningen till vaktmästare vid de allmänna läroverken icke utginge

av statsmedel, hade dock pension av statsmedel vid flera tillfällen av riksdagen beviljats

åt läroverksvaktmästare, som under lång tid tjänstgjort i sådan egenskap och

till följd av ålder eller sjuklighet icke längre kunnat vid befattningen bibehållas;

och hade pensionsbeloppet för vaktmästare vid högre allmänt läroverk plägat bestämmas

till 500 kronor.

På grund härav torde även åt änkan Törnblom böra med hänsyn till hennes

långvariga, synnerligen väl vitsordade tjänstgöring beredas någon pension, då hon

vid framskriden ålder snart nödgades lämna sin befattning. Beloppet hade föreslagits

till 600 kronor; och hade till stöd härför åberopats bland annat det förman?

till riksdagens protokoll 1917. 8 samt. 9 höft. (Nr 12.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottet.

Angående

pension åt

läraren i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminariet

i

Växjö C. A.

Gente.

[39.]

hållandet, att riksdagen år 1916 beviljat pension å 750 kronor åt vaktmästaren vid

folkskoleseminariet i Härnösand J. P. Nyländer. Enligt statskontorets mening borde

dock därvid icke förbises den icke oväsentliga skillnaden, att seminarievaktmästare

vore i statens tjänst anställd och avlönades av statsmedel. Emellertid hade pensionerna

för de till sådan förmån berättigade vaktmästare i statens tjänst under senare

åren höjts till följd av beviljandet av ytterligare ett ålderstillägg. På grund av

denna omständighet, som syntes böra inverka i någon mån till höjning av det pensionsbelopp,

som av riksdagen plägat tilldelas uttjänta läroverksvaktmästare, och då

tillika den starka och varaktiga tendens till allmän höjning av prisnivån, som gjorde

sig gällande, måste småningom leda till en förskjutning uppåt av hittills tillämpade

pensionsbelopp, särskilt de lägre, funne sig statskontoret icke böra göra någon erinran

i fråga om det föreslagna pensionsbeloppet, utan tillstyrkte bifall till framställningen.

Jag är för min del beredd att förorda, att änkan Törnblom, i

likhet med vad som medgivits andra vaktmästare vid allmänna läroverk,

kommer i åtnjutande av pension, då hon avgår från sin befattning.

Vad pensionens storlek beträffar, torde man emellertid med hänsyn till

det läge, vari frågan om en allmän pensionering av läroverkens vaktmästare

befinner sig, böra stanna vid ett belopp av 500 kronor.»

Åven utskottet finner det vara billigt, att änkan Törnblom, i likhet

med vad som medgivits andra vaktmästare vid allmänna läroverk, kommer

i åtnjutande av pension, då hon avgår från sin befattning. På de av

statskontoret anförda skäl anser emellertid utskottet pensionsbeloppet

böra bestämmas i enlighet med läroverksöverst.yrelsens förslag eller till

600 kronor årligen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren vid

högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm

Hildegard Constantia Törnblom, född Johansson, må

från och med månaden näst efter den, varunder hon

avgår från sin befattning, under sin återstående livstid

uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension

till belopp av sexhundra kronor.

41:o) I punkt 39 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet

i Växjö Carl August Gentz må från och med månaden näst

efter den, varunder han avgår från sin befattning, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension av 900

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

35

Med hänsyn till vad i föregående punkter åberopade statsrådsprotokoll

över ecklessiastikärenden i detta ärende innehåller (10 h. t. sid.

103) får utskottet, med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att läraren i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminariet i Växjö Carl August

Gentz må från och med månaden näst efter den, varunder

han avgår från sin befattning, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av niohundra kronor.

42:o) I punkt 40 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för år 1918 understöd må enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, tillerkännas

a) äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt skött sin tjänst

men därifrån erhållit avsked före år 1867, till belopp av 800 kronor samt

b) behövande folkskollärare och folkskollärarinna, som erhållit

avsked med pension från folkskollärarnas pensionsinrättning till lägre

belopp än 800 kronor, med så stort belopp, att pensionsbeloppet och

understödet tillsammans uppgå till 800 kronor,

dels ock för berörda ändamål anvisa för år 1918 å allmänna indragningsstaten

ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

Under åberopande av den i ärendet -framlagda utredningen, som

återfinnes i meranämnda statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden

(10 h. t. sid. 108), får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

43:o) I punkt 41 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för år 1918 understöd må enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, tillerkännas

a) sådan behövande lärare och lärarinna vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinna vid

folkskola, som, efter att hava oförvitligen tjänstgjort vid någon av de

av departementschefen omförmälda skolor under sammanlagt minst femton

Angående

understöd åt

äldre behövande

folkskollärare.

[40.J

Angående

understöd åt

äldre behövande

småskollUrarc.

[41-]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

års tid, avgått från tjänsten före utgången av år 1891 samt uppnått

eu levnadsålder av minst femtiofem år, till belopp av 400 kronor;

b) sådan behövande lärare och lärarinna vid småskola eller mindre

folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinna vid

folkskola, som efter oförvitlig tjänstgöring erhållit understöd från småskollärares

m. fl. ålderdom sunderstöd sanstalt till lägre belopp än 400

kronor, med så stort belopp, att detta understöd och det från ålderdomsunderstödsanstalten

utgående tillsammans uppgå till 400 kronor;

dels och för berörda ändamål anvisa för år 1918 å allmänna indragningsstaten

ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes uti det i föregående punkter åberopade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden (10 h. t. sid 109).

Under åberopande av vad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

av riksdagen bifallas.

Angående.

pension åt

tvätterska n

Emilia

Augusta

Hedin.

44:o) I punkt 42 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att tvätterska!! vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda Emilia Augusta Hedin må från och med månaden

näst efter den, under vilken hon avgår från sin tjänst, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension

av 400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det i

föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

(10 h. t. sid. 111).

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot ifrågavarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att tvätterskan vid

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Emilia

Augusta Hedin må från och med månaden näst efter

den, under vilken hon avgår från sin tjänst, under

sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av fyrahundra kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

37

45:o) 1 punkt 43 under tionde huvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att överläraren Johan Oscar Lindbergs änka

Andrea Katarina Lindberg, född örtenblad, och makarnas minderårige

son Gustaf Johan må från och med den 1 april 1916 å allmänna indragningsstaten

uppbära årliga understöd, änkan Lindberg med 500

kronor, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, och Gustaf

Johan Lindberg med 100 kronor intill uppnådd ålder av 18 år.

Utskottet, som i fråga om den i ärendet framlagda utredningen

tillåter sig hänvisa till det i föregående punkter åberopade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden (10 h. t. sid. 113), hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må vinna riksdagens bifall.

46:o) 1 punkt 44 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att verkstadsbiträdet vid tekniska elementarskolan

i Örebro Gustaf Oskar Nilsson må från och med månaden näst

efter den, då han erhåller entledigande från sin befattning vid skolans

verkstad, under sin återstående livstid uppbära å allmänna indragningsstaten

en årlig pension av 380 kronor.

Till det i nästföregående punkter åberopade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden har departementschefen i detta ärende anfört

följande:

»I eu till Kungl. Magt ställd ansökning har verkstadsbiträdet vid

tekniska elementarskolan i Örebro Gustaf Öskar Nilsson anhållit, att

honom måtte beredas pension vid avskedstagandet med det belopp,

som kunde anses svara mot den avlöning, han i sin nämnda anställninguppburit.

I ansökningen har Nilsson anfört:

Under vårterminen 1881 hade Nilsson anställts vid tekniska elementarskolan i

Örebro såsom biträde åt verkmästaren vid undervisningen i verkstadsarbete. Nilsson

hade sedan dess i nämnda egenskap oavbrutet tjänstgjort vid skolan med undantag

för vid pass tre månader under år 1913, då han på grund av sjukdom varit hindrad

att tjänstgöra. Hans tjänstgöring hade omfattat lägst 520 och högst 945 timmar

om året. Under år 1916 komme hans tjänstgöring enligt beräkning att uppgå till

973 timmar. Hans avlöning, som utgått efter timpenning med olika belopp under

olika år, hade växlat från lägst 330 kronor 50 öre år 1882 till högst 1,142 kronor

år 1915. För år 1916 beräknades den till 1,182 kronor 75 öre.

Vid sidan av sin verksamhet såsom verkstadsbiträde hade Nilsson varit anställd

som slöjdlärare vid Örebro stads folkskolor. Från denna befattning hade han erhållit

Angående

pension åt

överläraren

J. O. Lindbergs

änka

och minderårige

son.

[43.]

Angående

pension åt

verkstadsbiträdet

O. O. Nilsson.

[44.]

Departements
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

avsked den 1 juli 1914, och lian uppbure därefter från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

ett årligt understöd av 415 kronor samt från Örebro stad eu

tilläggspension av 705 kronor årligen, tillhopa 1,120 kronor.

Den 20 april 1917 skulle Nilsson uppnå en ålder av 67 år, och han komme

att med utgången av läsåret 1916—1917, då han på grund av försvagad arbetsförmåga

senast måste lämna sin tjänst vid tekniska elementarskolan, att i mer än

36 år hava ägnat en väsentlig del av sin arbetskraft åt denna skola. Det syntes

honom berättigat, att han efter avskedstagandet från sin biträdesbefattning erhölle

en mot hans avlöning vid tekniska elementarskolan svarande pension.

Vid Nilssons ansökning äro fogade frejdbetyg, utvisande att lian

är född den 20 april 1850, samt ett tjänstgöringsbetyg av följande

innehåll:

Sedan slöjdläraren Gustaf Oskar Nilsson anhållit om betyg över sin tjänstgöring

vid härvarande tekniska elementarskola, får jag härmed vitsorda:

att Nilsson här tjänstgjort sedan vårterminen 1881 med undantag för omkring

tre månader under år 1918, då han på grund av sjukdom åtnjöt ledighet, och fortfarande

tjänstgör som verkstadsbiträde;

att han vid denna sin tjänstgöring dels biträtt skolans verkmästare vid undervisningen

i verkstadsarbete, dels under ferierna biträtt med rengöring och reparation

av verkstadsmaterielen samt med smidning av ämnen för övningarna på verkstaden

med en sammanlagd tjänstgöringstid, som växlat mellan lägst 520 och högst 945

timmar om året;

att Nilsson vid sin tjänstgöring ådagalagt utmärkt nit och utmärkt skicklighet,

utmärkt sätt att behandla lärjungarna och utmärkt förmåga att bland dem upprätthålla

ordning; samt

att han fört en hedrande vandel.

Tekniska elementarskolan i Örebro den 27 september 1916.

Wilhelm Abenius.

Skolans rektor.

Vidare har företetts eu av skolans rektor utfärdad handling, angivande

Nilssons tjänstgöring och avlöning under åren 1907—1916. Årliga

ynedeltalet av hans avlöning under nämnda tio år utgör 994 kronor 45 öre.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Örebro, som med skrivelse

den 28 ''september 1916 till Kungl. Maj:t överlämnat Nilssons ansökning,

har därvid förklarat sig med nöje vitsorda, att Nilsson under sin långa

tjänstgöring vid skolan med sällspord punktlighet, trohet och nit till

styrelsens fullkomliga belåtenhet fullgjort sina åligganden, samt tillstyrkt

nådigt bifall till Nilssons anhållan.

Efter remiss har statskontoret i underdånigt utlåtande den 7

oktober 1916 anfört:

Visserligen har sökanden, enligt vad av handlingarna framgår, haft sin huvudsakliga

verksamhet såsom slöjdlärare vid Örebro stads skolor och är numera efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

3!)

erhållet avsked från nämnda befattning i åtnjutande av pensionsförmåner å tillsammans

1,120 kronor; och då hans anställning såsom biträde å verkstaden vid

tekniska elementarskolan i Örebro alltså måste betraktas såsom en bisyssla, skulle

det ju kunna ifrågasättas, huruvida omständigheterna i detta fall böra föranleda till

beredande av pension av statsmedel. Då emellertid sökanden alltsedan år 1881

biträtt å verkstaden samt denna verksamhet, särskilt under de senare åren, varit

av icke obetydlig omfattning, vill det synas, som om någon pension jämväl av statsmedel

billigtvis borde tillkomma sökanden. Denna pension torde dock icke böra

utgöra mer än en jämförelsevis obetydlig fyllnad i den pensionsförmån, varav sökanden

redan är i åtnjutande, och synes lämpligen kunna begränsas till 380 kronor, varigenom

sökanden kommer att i pensioner uppära tillhopa 1,500 kronor.

Statskontoret slutar sitt utlåtande med hemställan, att pension å

nyssnämnda belopp, 380 kronor, måtte beredas Nilsson, att från och

med månaden näst efter hans entledigande utgå från allmänna indragningsstaten.

Nilsson kan ej komma i åtnjutande av pension enligt gällande lag

angående civila befattningshavares rätt till pension. Därest denna lag

varit tillämplig å honom, skulle han med avseende å levnads- och tjänstålder

redan i början av år 1916 hava uppfyllt fordringarna för erhållande

av hel pension.

Ehuru, såsom nämnts, Nilsson ej äger berättigat anspråk på pension

av staten, anser jag i likhet med statskontoret, att staten, då Nilsson slutar

sitt arbete vid tekniska elementarskolan i Örebro, bör se honom tillgodo

med någon pension på grund av hans tjänstgöring därstädes.»

Såsom statskontoret erinrar, har Nilsson visserligen haft sin huvudsakliga

verksamhet såsom slöjdlärare vid Örebro stads skolor och åtnjuter

redan efter erhållet avsked från nämnda befattning pensionsförmåner

å tillsammans 1,120 kronor. Då Nilssons anställning såsom

biträde å verkstaden vid tekniska elementarskolan i Örebro, enligt vad

av den i ärendet förebragta utredningen framgår, måste betraktas såsom

en bisyssla, lärer Nilsson alltså icke lagligen vara berättigad till pension.

På sätt statskontoret framhåller, har han emellertid alltsedan år 1881

biträtt å verkstaden och synes denna verksamhet särskilt under de senare

åren hava varit av ej obetydlig omfattning. Under sådana förhållanden

och med erinran att riksdagen i analoga fall beviljat pensioner exempelvis

åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, vilka icke

enligt gällande lag varit berättigade att erhålla pension, har utskottet

ansett billighetsskäl föreligga för beredande av pension åt Nilsson av

statsmedel.

Utskottets

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

Angående

anslaget till

allmänna

indragningsstaten.

[45.]

Angående

ordinarie

anslag.

Då utskottet icke heller haft något att erinra mot det av Kungl.

Maj:t föreslagna pensionsbeloppet 380 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att verkstadsbiträdet

vid tekniska elementarskolan i Örebro Gustaf Oskar

Nilsson må från och med månaden näst efter den, då

han erhåller entledigande från sin befattning vid skolans

verkstad, under sin återstående livstid uppbära å allmänna

indragningsstaten en årlig pension av trehundraåttio

kronor.

47:o) I punkt 45 under tionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition angående fögderiförvaltningarnas

omorganisation och lönereglering m. m., som kan bliva

riksdagen förelagd, å det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935

kronor, beräkna en förhöjning av 285,146 kronor och sålunda beräkna

anslaget till 2,299,081 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet framdeles att avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

48:o) Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan

särskilt omförmälda, har någon förändring icke ifrågasatts; och får utskottet

alltså hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under denna

huvudtitel, i avseende å vilka förändring icke blivit

härovan ifrågasatt, må i 1918 års riksstat upptagas

med oförändrade belopp.

Stockholm den 6 mars 1917.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENST1ERNA.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

•41

Reservation:

vid punkt 46 (angående pension åt verkstadsbiträdet G. O. Nilsson)

av herr Söderberg i Hobborn.

Herrar Hedenstierna och Söderberg i Hobborn hava begärt få antecknat,

att de icke deltagit i behandlingen av följande punkter:

hérr Hedenstierna i punkterna 23, 33 och 37 samt herr Söderberg

i punkt 37.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 8 sand. 9 käft. (Nr 12.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 12:

Tabell över anslagen under riksstatens tionde huvudtitel.

Pensionsväsendet.

1917 års riksstat

anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordi-

narie

anslag

i Ordi- narie

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. Civila pensionsväsendet.

1,900,000

Pensionering av civila tj&nstinnehavare, förslags-

anslag......................................................

1,900.000

35,000

Förvallningsbidrag till en ny änke- och pupill-

kassa för civilstaten ..................................

35,000

15,000

Statens andel i kostnaden för pensionering av

extra provinsialläkare, förslagsanslag............

15,000

25,000

Statens andel i kostnaden för pensionering av

lasarettsläkare, förslagsanslag .....................

25,000

6,700

Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslags-

anslag ......................................................

15,000

Barnmorskornas pensionering:

30,000

Statens bidrag till pensionering av barnmorskor,

förslagsanslag..........................................

30,000

13,000

43.000

Kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas

pensionsanstalt, förslagsanslag, högst.........

11,000

41,000

Handelsflottans pensionsanstalt:

101,000

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, för-

slagsanslag ............................................

101,000

Förbättring av pensioneringen från handels-

flottans pensionsanstalt, förslagsanslag ......

31,000

Förbättring av pensioneringen inom de tre första

klasserna av handelsflottans pensionsanstalt,

förslagsanslag, högst ..............................

31,000

101,000

62,000

145,780

Bidrag till pensionering av änkor och barn efter

lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, semi-

narier m. m.................................................

145,780

68,000

Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärår-

personalen vid enskilda läroanstalter, förslags-

anslag ..................................................

68,000

35,000

Bidrag till dövstumlärarnas pensionsanstalt, för-

slagsanslag ...............................................

35,000

Förbättrade pensionsförmåner för lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter1).........

40.000

) Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande Nr 12.

4:?

1917 års riksstat

anslår:

Ordi-

narie

anslag

Ordi-

narie

anslag

Kronor.

Kronor, j

681,892

73,725

:____

''

7o5,617

Folkskollärares pensionering:

Bidrag till folkskollärares pensionering

siminrättning, förslagsanslag

3.000

5.000

3,138,097

kassa .....................................................

Understöd åt behövande folkskolläraränkor, förslagsanslag

.............................................

Småskollärares pensionering:

Bidrag till småskollärares ålderdomsunderstöds''

anstalt, förslagsanslag..............................

sionering, reservationsanslag ‘)...........

Tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare.

förslagsanslag........................ ...........

4,640!

28,080j

128,348j

förslagsanslag.........................................

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl1)

B. Militära pensionsväsendet.

Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar ..

besparingar

anslag, högst .............................

Upprätthållande av arméns pensionskas

pensionering m. in., förslagsanslag

106,000j 267,068!

anslag ...........................

Ersättning för inkomster från

manshuskassas äldre medel.

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

Extra j

Ordinarie

Extra 1

anslag

anslag |

anslag

anslag |

Kronor. 1

Kronor. 1

Kronor.

Kronor. |

681,892

j

114.000

76,811

65,000

758,703,

179,000

250,000

5,000

2.000:

3,000

15,000

200

............................

3,407,683

288,000

4,640

28,080

r

. 131,424

•

1

4,25'':

i

!

n

:

3,500,000

t

17,000

■ | 106,001

t

270,144

3,521,254

1) Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande Nr 12.

1917 åis riksstat

anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordi-

narie

anslag

Ordi-

narie

anslag

Kronor.

Kronor. 1

137,640

30,000

648,000

36,320

16,650

29,500

253,300

251,300

587,070 i

60,350

2,400j

1,732,528

2,013,935;

Vadstena krigsmanshuskassa ..........................

Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militär tjänstgöring ...............

Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......

Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare,

förslagsanslag, högst .............................

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

Pensionsfonden ........................ 36,320: — i

Gratialfonden ........................... 16,650: — j

Bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond............................. 31,100:—j

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

137,640

30,000

648,000

911

84,070

Förstärkande av det i 1917 års riksstat uppförda

anslag för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, förslagsanslag, högst ...I

Pensionering av flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, förslagsanslag ..................| 253,300

Pensionering av flottans gemenskap, förslagsanslag

J) ............................................

Tillfälliga understöd åt f. d. daglönare vid marinen,

förslagsanslag...............................

Tillfälliga understöd åt f. d. befattningshavare!

vid lotsverket, förslagsanslag.....................j

Invalidhusfonden............................................i

279,300

1,600

18,480

9,000

anslag

616,670

60,350

2,400

Säger för militära pensionsväsendetj............................j 1,765,204

C. Allmänna indragningsstaten.

24)13,935 Diverse föremål, förslagsanslag *)................

|6,884,560;

29,080

3,551,245

■ | 2,299,0811

Summa! .....

’) Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

..| 7,471,968| 3,839,245

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG^ 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:10 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. a1 i texten