Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

1917-05-11 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1917:71, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr Ti
-

ll

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 11 ma; 1917 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

i vad angår jordbruksärendena.

(l:a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

punkten 1, har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att för inköp av tomt

till jägmästarbostad i Västra Stensele revir såsom kapitalökning för statens

domäners fond för år 1918 anvisa ett anslag av 1,100 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det ifrågasatta inköpet

hemställer,

att riksdagen må för inköp av tomt till jägmästarbostad

i Västra Stensele revir såsom kapitalökning

för statens domäners fond för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 1,100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 sand. 46 höft. (Nr 67— 72.)

DomUnftn
den.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

OdUngslåne

fonden.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde stats
utskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Statens utlåningsfonder.

2:6) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen, att dels medgiva,

att från och med år 1918 tillsvidare ett belopp av 1,000,000

kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från odlingslånefonden,

dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1918

anvisa ett anslag av 400,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Allt sedan år 1883 har oavbrutet medgivits, att ett belopp av

1,000,000 kronor finge årligen såsom lån disponeras från odlingslånefonden.

Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till

kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar

beräknats vara erforderligt för att fylla ett totalbelopp av

1,000,000 kronor. Sålunda anvisades av 1911 års riksdag 524,000

kronor, av 1912 års riksdag 485,000 kronor, av var och en av 1913,

1914 och 1915 års riksdagar 450,000 kronor och av 1916 års riksdag

250,000 kronor.

Det bör anmärkas, att utbetalningarna från odlingslånefonden för

varje särskilt år icke äro beroende av det för året av Kungl. Maj:t anvisade

beloppet av nya odlingslån. Utbetalningarna av de beviljade

lånen ske nämligen successivt, dels med ett mindre belopp vid arbetets

början och dels därefter i mån av utfört arbete. De utbetalningar, som

ske under ett visst år, hänföra sig därför i regel till anvisningsbeslut,

som kunna hava meddelats mång a år tidigare. Beträffande denna fond

är det alltså egentligen endast av betydelse att tillse, att fonden har

sådan kapitaltillgång, att den kan möta de utbetalningar, som kunna

motses för året på grund av de lån, som inom det medgivna maximibeloppet

blivit av Kungl. Maj:t beviljade.

Vid 1916 års utgång hade odlingslånefonden eu kontant behållning

av omkring 185,000 kronor. Under år 1917 inflyta kapitalinbetalningar,

som enligt i fjol lämnad uppgift kunna beräknas till 550,000

kronor. Med tillägg av 1917 års kapitalökningsanslag å 250,000 kronor

kan årets disponibla tillgång inalles beräknas till 985,000 kronor, vilket

belopp bör antagas komma att åtgå under året. För år 1918 finnas då

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

19

att tillgå endast inflytande amorteringar, beräknade till omkring 530,000

kronor. Ett kapitalökningsanslag är därför erforderligt. Med hänsyn

till att ej fullt ett belopp av 1,000,000 kronor av Kungl. Maj:t anvisats

såsom odlingslån under varje av åren 1914—1916 och då det därför

får antagas, att utbetalningarna under år 1918 komma att stanna under

sistnämnda belopp, synes kapitalökningen kunna begränsas till 400,000

kronor.

Då årligen alltsedan år 1883 en utlåning av 1,000,000 kronor om

året medgivits, torde vid denna, liksom vid flera andra lånefonder, högsta

årsutlåningen nu kunna för framtiden fastställas, och bör den tillsvidare

sättas till sistnämnda belopp.»

Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels medgiva, att från och med år 1918 tillsvidare

ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kungl.

Maj:t årligen disponeras såsom lån från odlingslånefonden;
dels

ock till kapitalökning för odlingslånefonden

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor. ,

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning

för fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisa

ett anslag av 650,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta härav

under år 1917 i mån av behov av tillgängliga medel utanordna erforderligt

belopp.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande:

»Fonden för torvindustriens befrämjande bildades enligt beslut av

1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet

tillhandahålla högst 1,500,000 kronor. Vid 1907 års riksdag anvisades

till fonden ytterligare 2,000,000 kronor. Därefter har med fondens

kapital icke av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutats annan förändring,

än att vid 1915 års riksdag ett belopp av 600,000 kronor togs i anspråk

för statsregleringen, men vid 1916 års riksdag ånyo tillädes fon
-

Torvinduttri
lånefonden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

den såsom kapitalökning. Beloppet skulle i mån av behov få utgå redan

under år 1910 men togs icke då i anspråk. Genom räntevinster under

den första tiden har fondens kapital ökats, så att det efter återförandet

under år 1917 av berörda 600,000 kronor uppgår till 3,584,682 kronor

5 öre.

I början var fonden livligt anlitad för anläggande av fabriker,

isynnerhet för tillverkning av torvströ. Sedermera var under en lång

följd av år utlåningen ganska obetydlig. På senaste åren har den ånyo

ökats. Vid utgången av år 1916 hade fonden enligt uppgift från statskontoret

eu kontant behållning av omkring 530,000 kronor, varav

emellertid 425,000 kronor redan vore av Kungl. Maj:t disponerade, så

att överskottet utgjorde endast 105,000 kronor.

1916 års torvkommitté har i skrivelse den 17 april 1916 med

förslag angående vissa omedelbara åtgärder till främjande av produktionen

och användningen av torvbränsle föreslagit tillförande av ytterligare

medel till fonden. Kommittén bar framhållit detta som eu nödvändig

betingelse för uppkomsten av en utvecklingskraftig fabriksmässig

bränntorvtillverkning inom landet och vidare yttrat följande.

»Det torde — - — vara ostridigt, att tidigare vunna mindre gynnsamma

erfarenheter verkat därhän, att såväl landets hankinstitut som ock privatkapitalet

äro föga benägna att i större utsträckning intressera sig i företag av ifrågavarande

art. Härtill kommer, att nu rådande extraordinära förhållanden visat sig erbjuda

så många möjligheter till stor och snar vinst å disponibelt kapital, att nämnda

obenägenhet även av denna anledning helt visst ökats. Man får nämligen icke förbise

den omständigheten, att bränntorvtillverkningen såsom fristående industri, frånsett

rent tillfälliga konjunkturer, knappast äger förutsättningar att ställa i utsikt

mer än en rätt blygsam företagarvinst. Dess uppkomst och rationella bedrivande

lära fastmer i allmänhet vara knutna till förefintliga lokala och personliga intressen

och förhållanden. Icke heller ur synpunkten av fabrikanternas egen trygghet torde

kortvariga bankkrediter eller förlagslån av enskilda, med ofta nog särdeles betungande

villkor, vara önskvärda i större utsträckning.

Det har under sådana förhållanden synts kommittén nödigt att taga under

övervägande, huruvida icke staten borde, i än större utsträckning än hittills, ställa

anläggningskapital i form av lån till förfogande. Beräkningen av det belopp, som

i sådant "avseende skulle komma att erfordras för anläggande eller utvidgning av

bränntorvfabriker, erbjuder givetvis stora vanskligheter, men kommittén har likväl

efter verkställda undersökningar sökt bilda sig ett omdöme beträffande de ungefärliga

beloppen under åren 1917 och 1918. Under antagande av en ökning av produktionen

utav fabriksmässigt framställd lufttorr bränntorv under förstnämnda år

av 70,000 ton och under år 1918 av 100,000 ton samt med ett beräknat lånebelopp

av 15,000 kronor per 1,000 tons årstillverkning kommer man till ett sammanlagt

erforderligt lånebelopp för nämnda båda år av 2,550,000 kronor, som emellertid

torde kunna avrundas till 2,500,000 kronor. Kommittén har inhämtat, att ett

dylikt belopp icke utan vidtagande av särskilda åtgärder kan påräknas.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

21

Kommittén har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

vidtaga sådana åtgärder, att, utöver vad under år 1916 i sådant avseende

disponerades, ett sammanlagt belopp av 2,500,000 kronor måtte

under åren 1917 och 1918 finnas tillgängligt för utlämnande av lån på

villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes, till anläggande av nya eller

utvidgning av förutvaraude fabriker för tillverkning av lufttorr bränntorv.

Tillika har kommittén föreslagit vissa ändringar i villkoren för

lån från fonden. Sistnämnda ärende torde jag med det snaraste få

särskilt anmäla.

Såsom ovan nämnts, hade fonden vid 1916 års utgång en odisponerad

behållning av ungefär 105,000 kronor. 1 kapitalinbetalningar

beräknas inflyta under åren 1917 och 1918 tillhopa omkring 645,000

kronor och då härtill lägges kapitalökningen för år 1917, 600,000

kronor, kan den påräkneliga tillgången inalles uppskattas till omkring

1,350,000 kronor. Ifall för de bägge åren 1917 och 1918 ett sammanlagt

utlåningsbelopp av 2,000,000 kronor finnes tillgängligt, synes mig

detta böra tillsvidare få anses tillräckligt. De nuvarande ofördelaktiga

förhållandena på lånemarknaden mana också att icke nu verkställa större

upplåning än som kan anses nödvändig. För möjliggörande av sistnämnda

utlåningsbelopp kräves emellertid en kapitalökning av 650,000

kronor, varav erforderligt belopp bör kunna förskottvis tagas i anspråk

redan under år 1917. I fall lå^lebehovet visar sig så stort, att dessa

medel icke kunna antagas förslå även för år 1918, står ju alltid den

möjligheten öppen att av 1918 lårs riksdag begära ytterligare medel

med förskottsrätt.»

I

Utskottet instämmer med departementschefen att det torde vara

tillräckligt om såsom kapitalökning för ifrågavarande fond nu anvisas

så stort belopp, att utlåningsbeloppet för åren 1917 och 1918 må kunna

uppgå till 2,000,000 kronor.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må till kapitalökning för fonden

för torvidustriens befrämjande för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 650,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att låta härav under år 1917 i mån av

behov av tillgängliga medel utanordna erforderligt

belopp.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Egnahem stav ■

fonden.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet fram
deles

komma att avgiva förslag.

4:o) I punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1918 ett

belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån

från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för samma fond

för år 1918 anvisa ett anslag av 6,500,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Årliga maximiutlåningen från egnahemslånefonden har varit bestämd

för åren 1913—1915 till 7,500,000 kronor samt för åren 1916

och 1917 till 6,000,000 kronor. Såsom kapitalökning har anvisats

7,365,000 kronor för år 1913, 6,800,000 kronor för år 1914, 5,200,000

kronor för år 1915 och 5,000,000 kronor för år 1917. För ar 1916

begärdes icke något kapitalökningsbelopp.

Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1916 års slut

en odisponerad behållning av 590,000 kronor. Härtill böra läggas dels

1917 års kapitalökningsanslag, 5,000,000 kronor, och dels under år 1917

inflytande amorteringar, i fjol beräknade till 410,000 kronor. Tillgången

för år 1917 skulle härigenom bliva 6,000,000 kronor. För år 1917

har Kungl. Maj:t beviljat egnahemslån till belopp av 5,200,000 kronor.

Då därjämte till förvaltningsbidrag böra beräknas omkring 225,000

kronor, kunna årets utgifter upptagas till 5,425,000 kronor. Enligt

denna beräkning skulle sålunda vid utgången av år 1917 återstå odisponerat

ett belopp av 575,000 kronor.

Till detta för år 1918 tillgängliga belopp komma inflytande

ordinarie amorteringar under år 1918, vilka enligt från statskontoret

erhållen uppgift kunna beräknas till 500,000 kronor, varemot förvaltningsbidrag

med förslagsvis 250,000 kronor böra avdragas. Av fondens

nuvarande medel kan alltså för år 1918 till utlåning beräknas disponibelt

ett belopp av 825,000 kronor.

Jag anser det önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år

1918 åter höjas till 7,500,000 kronor, desto mer som jag hoppas inom

kort kunna förelägga Kungl. Maj:t förslag till vissa ändringar och förbättringar

i fråga om egnahemslånerörelsen. Enligt den nu gjorda

beräkningen skulle härtill fordras en kapitalökning av 6,675,000 kronor.

I betraktande av att alltid en del beviljade lån icke tillfullo tagas i

anspråk samt att icke obetydliga belopp inflyta såsom extra inbetalningar,

bör en kapitalökning å 6,500,000 kronor fullt räcka för att möjliggöra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 23

sagda maximiutlåning, även om Kung], Maj:t skulle under år 1917

bevilja ytterligare något belopp såsom egnahamslån för samma år.»

Då utskottet i likhet med departementschefen anser det vara

önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år 1918 åter höjas till

7.500.000 kronor och då utskottet vidare icke funnit anledning till

erinran mot den äskade kapitalökningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels medgiva, att för år 1918 ett belopp av

7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 6,500,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för norrländska

nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett anslag av 80,000 kronor.

1 detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Vid 1914 års senare riksdag medgavs, att utlåningen från norrländska

nyodlingsfonden finge tillsvidare årligen utgöra högst 300,000

kronor.

Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av ungefär

80.000 kronor. Då under år 1917 beräknats inflyta amorteringar å omkring

205,000 kronor, blir fondens hela tillgång under innevarande år

285.000 kronor, vilket emellertid enligt vad jag erfarit torde få anses

tillräckligt.. Något överskott därav till år 1918 bör dock icke nu beräknas.

Då amorteringarna under år 1918 antagas komma att uppgå till 220,000

kronor, kräves en kapitalökning av 80,000 kronor.»

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den äskade

kapitalökningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för norrländska

nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

Utskottet.

Norrländska

nyodlings
fonden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde stats
utskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Täckdikning*. 6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverksproposi
lånefonden.

tjonen par Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för täckdikningslånefonden för år 1918 anvisa ett anslag av

140,000 kronor. ...... „, , , „

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande: . . ,

»Täckdikningslånefondens årliga maximiutlånmg bestämdes vid lyiö

års riksdag till 200,000 kronor. . ......

Fondens kontanta behållning vid 1916 års slut uppgick till 230,000

kronor. Då härtill komma under år 1917 inflytande amorteringar, uppskattade

till 6,000 kronor, kan beräknas att, även om maximibeloppet

utlånas, omkring 36,000 kronor skola återstå till år 1918. Då härtil

komma under år 1918 inflytande amorteringar, beräknade till 17,500

kronor, blir tillgången 53,500 kronor. Ett kapitalöknmgsbelopp å

140,000 kronor synes därför böra beredas.»

utskottet. Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att

den av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond

skall kunna ske, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för täckdikningslånefonden

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Lånefonden 7:o) I punkt 7 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

för inköp av par j^imo-l Maj t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till laneädiaaveisston.

^ ay ädla avelsston för år 1918 anvisa ett anslag av

30,000 kronor. .

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande: ......

»Riksdagen bestämde år 1913, att från lånefonden for inköp av

ädla avelsston finge tillsvidare årligen utlånas högst 100,000 kronor.

Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av 3l,000

kronor. Med av fjolårets riksdag beviljat kapitalökningsanslag, 50,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

25

kronor, och under året inflytande amorteringar, beräknade till 35,000

kronor, blir årets hela tillgång 117,000 kronor, varav alltså 17,000 kronor

kunna beräknas kvarstå till år 1918. Under sistnämnda år anses 54,000

kronor komma att inflyta i amorteringar och höja tillgången till 71,000

kronor. En kapitalökning av 30,000 kronor synes därför lämplig.»

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den

av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall

kunna ske, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning till lånefonden

för inköp av ädla avelsston för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen ifråga torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

8:o) Under punkt 8 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må av Kungl. Maj:t

disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden, dels ock såsom

kapitalökning till samma fond för år 1918 anvisa ett anslag av 30,000

kronor.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond, benämnd

allmänna nyodlingsfonden, å 300,000 kronor. Till kapitalökning

åt denna fond anvisades för år 1915 100,000 kronor, vilket belopp även

anvisades för år 1916. För år 1917 anvisades 60,000 kronor. Tillika

har riksdagen för åren 1916 och 1917 medgivit, att 100,000 kronor

finge disponeras såsom lån från fonden.

Vid 1916 års utgång hade fonden en kontant behållning av 72,000

kronor, vartill komma 1917 års kapitalökningsanslag, 60,000 kronor,

och inflytande amorteringar; beräknade till 15,000 kronor. Tillgången

å fonden för innevarande år blir härigenom 147,000 kronor, varav

47.000 kronor kunna antagas återstå till år 1918. Då de amorteringar,

som beräknas inflyta under sistnämnda år, anslås till 23,000 kronor,

kräves en kapitalökning av 30,000 kronor för att en utlåning av högst

100.000 kronor må kunna äga rum under år 1918.»

Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 10 saml. 46 käft. (Nr 67—72.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Norrländska

andelsmejeri
pinden.

att riksdagen må

dels medgiva, att under år 1918 ett belopp av

100,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från allmänna nyodlingsfonden;

dels ock såsom kapitalökning till samma fond för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

9:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 9 av förenämnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående inrättande av en norrländsk andelsmejerifond,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning

för denna fond för år 1918 beräkna ett anslag av 300,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 maj 1917.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: Se utlåtandet nr 07.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:337 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, ävensom en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten