Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande lagutskottets utlåtande nr 29 i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om barn utom äktenskap m. rn., dels oek i ämnet väckta motioner.

1917-05-21 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1917:58, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande lagutskottets utlåtande nr 29 i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om barn utom äktenskap m. rn., dels oek i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» memorial AV .''3A’.

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1917 kl. 8 e. m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande

lagutskottets utlåtande nr 29 i anledning av

dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om

barn utom äktenskap m. rn., dels oek i ämnet väckta

motioner.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Gezelius, Knut Larsson, Högberg,

Alexanderson, greve Spens,* Petrén, Dahl, Lars Olsson, Schotte,*

Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Pettersson i Södertälje,

Zelahn, Lindley i Söderhamn* och Lindqvist i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I utlåtande nr 29 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om barn utom äktenskap, lag om äktenskaplig börd,

lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § i lagen om äktenskaps ingående och

upplösning, lag om adoption, lag om införsel i avlöning, pension eller

livränta, lag om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket,

lag om ändring av vissa bestämmelser i strafflagen, lag om ändrad lydelse

av 65 och 67 §§ utsökningslagen, lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen

den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada,

som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman, lag, innefattande tillägg till

gällande stadganden om jäv, så ock till 1 kap. 6 § rättegångsbalken, lag

om ändrad lydelse av 30, 31 och 35 §§ konkurslagen, lag om ändrad

lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande

trosbekännare och deras religionsövning, lag om ändrad lydelse av 17 § i

lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring och lag om ändrad

lydelse av 2, 7 och 35 §§ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för

olycksfall i arbete, dels ock i ämnet väckta motioner, hemställde lagutskottet:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 45 käft. (AV 58). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

■2

Lagutskottets memorial Nr 58.

under punkten A), att riksdagen måtte antaga nämnda lagförslag

med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle;

under punkten B), att herr Perssons i Norrköping in. 11. motion, i

vad den avsåge hemställan om skrivelse till Ivungl. Maj:t angående utredning

och förslag om förskott från det allmänna för underhåll åt vissa barn,

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd;

samt under punkten C), att de i anledning av förevarande proposition

i övrigt väckta motionerna, därest de icke kunde anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Enligt utskottet tillhålldakomna protokollsutdrag hava vid behandling

av detta utlåtande båda kamrarna, med bifall i övrigt till utskottets

hemställan, i nedannämnda delar stannat vid olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling

förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som alltså

föreligger mellan kamrarnas beslut.

Punkt A) av utskottets hemställan:

Förslaget till lag om barn utom äktenskap.

Första kammaren har godkänt utskottets förslag med följande ändringar

och tillägg, nämligen att 1 § skulle hava den lydelse, som förordats

i den av herr Gezelius in. fl. vid denna paragraf fogade reservationen, att

9 och 15 §§ skulle lyda så som Kungl. Maj:t föreslagit, samt att i förslaget

skulle införas en ny paragraf med den lydelse, som angivits i den av herr

Petersson i Lidingö villastad in. fl. vid 12 § i utskottets förslag anförda

reservationen.

Andra kammaren har beslutat antaga utskottets förslag med de ändringar

och tillägg, som av herr Pettersson i Södertälje föreslagits i de av

honom beträffande lagförslaget i dess helhet och vid 3 § avgivna reservationer,

dock att 11 § skulle hava den lydelse, som påyrkats av herr Persson

i Norrköping m. fl. i den av dem angående lagförslaget i dess helhet

anförda reservationen.

Utskottet har beträffande detta förslag — med erinran att i nedanstående

hemställan följes utskottets paragrafbeteckning — ansett sig böra

hemställa:

i fråga om 1 §, att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade

beslut, måtte antaga denna paragraf i följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet* memorial AV 58.

3

»1 §.

Barn utom äktenskap erhåller moderns släktnamn. År modern

gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet det släktnamn, som tillkom

henne såsom ogift.

Fadern, så ock, där modern är gift, hennes make må giva barnet

sitt släktnamn. Till sådan ändring av namn erfordras samtycke av barnets

förmyndare, om det är omyndigt, och av barnet själv, om det fyllt aderton

år.

År barnet trolovningsbarn, äge förmyndaren eller barnet själv, om

det är myndigt, bestämma, att det skall bära faderns namn. Har barnet

fyllt aderton år, må ej förmyndaren utan dess samtycke träffa bestämmelse,

som nu är sagd.

Med trolovningsbarn förstås i denna lag barn, som är avlat i trolovning,

eller vars föräldrar efter dess avlelse ingått trolovning med varandra;

och skall, ändå att vid trolovningen föräldrarna voro så besläktade

eller besvågrade, att äktenskap dem emellan måste återgå, eller endera var

gift med annan, barnet anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller

en av dem var i god tro.;

i fråga om 3, 9 och 11 §§, att kamrarna, med frånträdande av sina

förut fattade beslut, andra kammaren beträffande 3 och 11 §§ samt första

kammaren angående 9 §, måtte godkänna dessa paragrafer i deras lydelse

enligt utskottets förslag;

i fråga om 12 §, att kamrarna med frånträdande av sina förut fattade

beslut, måtte besluta, att denna paragrafskall erhålla följande lydelse:

»12 §.

Barnet tage arv efter moder och inödernefränder och ärves av dem,

såsom vore barnet av äktenskaplig börd.

År barnet trolovningsbarn, tage barnet arv efter fadern och fadern

efter barnet, såsom vore barnet av äktenskaplig börd. I annat fall njute

barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra.

Mellan barnet och dess fädernefrände!- äge ej arvsrätt rum.»

i fråga om 13—34 §§, att kamrarna, första kammaren med frånträdande

av sitt beträffande 15 § fattade beslut samt andra kammaren med

frånträdande av sitt angående samtliga dessa paragrafer fattade beslut,

vilket är eu följd av nämnda kammares beslut med avseende å 12 §, måtte

godkänna utskottets förslag med avseende å samma paragrafer;

att kamrarna, andra kammaren med frånträdande av sitt förut fattade

beslut, måtte antaga en ny paragraf med nr 35 av denna lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets memorial Nr 58.

»35 §.

Talan om barnets förklarande för trolovningsbarn skall vid äventyr

av sådan talans förlust anhängiggöra inom två år från barnets födelse.

Har hinder mött för talans anställande inom tid, som nu sagts, må dock,

där den uppgivne fadern ej är död, talan anhängiggöras inom ett år efter

det hindret upphörde.»

i fråga om 35 och 36 §§, att kamrarna, andra kammaren med frånträdande

av sitt förut fattade beslut, måtte godkänna de av utskottet under

dessa nummer upptagna paragrafer såsom 36 och 37 §§;

samt att kamrarna ville besluta,

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t,

i samband med den omarbetning av ärvdabalken, som torde höra äga

rum efter det den nu pågående revisionen av giftermålsbalken blivit avslutad,

låta upptaga till förnyad förutsättningslös utredning, huruvida

och under vilka villkor barn utom äktenskap må jämväl i andra fall än

som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter fader,

vid vilken utredning torde böra övervägas ett betryggande anordnande av

frågan om bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas till de ändringar,

som då torde hava företagits i lagstiftningen om äkta makars rättsförhållanden,

samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må föranleda.

I anslutning härtill hemställer utskottet, att riksdagen måtte

dels antaga följande

Lag

om barn utom äktenskap.

Härigenom förordnas som följer:

Om barnets namn.

1 §•

*

Barn utom äktenskap erhåller moderns släktnamn. År modern

gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet det släktnamn, som tillkom

henne såsom ogift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

Fadern, så oek, där modern är gift, hennes make må giva barnet

sitt, släktnamn. Till sådan ändring av namn erfordras samtycke av barnets

förmyndare, om det är omyndigt, och av barnet själv, om det fyllt aderton

år.

År barnet trolovningsbarn, äge förmyndaren eller barnet själv, om

det är myndigt, bestämma, att det skall bära faderns namn. Har barnet

fyllt aderton år, må ej förmyndaren utan dess samtycke träffa bestämmelse,

som nu är sagd.

Med trolovningsbarn förstås i denna lag barn, som är avlat i trolovning,

eller vars föräldrar efter dess aflelse ingått trolovning med varandra;

och skall, ändå att vid trolovningen föräldrarna voro så besläktade

eller besvågrade, att äktenskap dem emellan måste återgå, eller endera var

gift med annan, barnet anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller

en av dem var i god tro.

Om vårdnad och förmynderskap.

2 §.

Modern have vårdnaden om barnet och vare dess förmyndare.

Aro föräldrarna ense att fadern skall träda i moderns ställe, varde,

på anmälan, fadern av rätten förordnad till förmyndare, om han är lämplig.

Finnes modern ej vara lämplig förese barnet, eller dör hon, förordne

rätten fadern eller annan till förmyndare för barnet.

År ej förmyndare förordnad, äge modern, ändå att hon på grund sv

sin ålder är omyndig, för barnet föra talan, som i 21 eller 34 § sägs, så

ock efter vad i 9 eller 11 § föreskrives sluta avtal om underhåll.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, må ej betagas

tillfälle till umgänge med det, med mindre särskilda omständigheter därtill

föranleda. Nöjes fadern eller modern ej åt vad härutinnan bestämmes

av den, som har vårdnaden, skilje rätten dem emellan.

Om underhållsskyldighet.

3 §•

Barnet njute av föräldrarna uppehälle och uppfostran, efter ty med

avseende å båda föräldrarnas villkor må anses skäligt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets memorial Nr 58.

De» ratt till underhåll, som nu är sagd, upphöra ej förr än barnet

fyllt femton år; ej heller senare än det fyllt aderton år, där ej barnets

anlag och omständigheterna i övrigt föranleda, att barnet bör erhålla fortsatt

utbildning.

.4 §.

1 kostnaden för barnets underhåll tage eu var av föräldrarna del

efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala

underhållsbidrag.

5 §•

Fadern vara skyldig att, efter ty med hänsyn till hans och moderns

villkor må anses skäligt, bidraga till hennes underhåll under sex veckor

före och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande av detta underhållsbidrag

skall hänsyn tagas jämväl till de särskilda kostnader, som

orsakas av förlossningen. Medför havandeskap eller amning eller annan

vård om barnet avsevärt hinder i moderns förvärvsverksamhet, eller ådrager

hon sig sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten, må fadern kunna

förpliktas att bidraga till hennes underhåll under längre tid än nu sagts,

dock högst under fyra månader före och nio månader efter nedkomsten.

»i §•

År barnet, sedan dess rätt till underhäll enligt 3 § upphört, i följd

av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare

föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder,

som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

7 §•

av

Underhållsbidrag må bestämmas till olika belopp för särskilda delar

underhållstiden.

» §•

Betalning av underhållsbidrag skall, där ej på grund av särskilda

omständigheter annorlunda bestämmes, erläggas i förskott för kalendermånad.

Förskottsbetalning utöver vad nu stadgats eller särskilt blivit bestämt

medför ej befrielse att gälda underhållsbidrag för den tid, sådan betalning

avser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tjagutekotteta memorial Nr öH.

7

9 §•

Avtal om underhållsbidrag till fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet

enligt 3 eller 5 § skall slutas genom skriftlig, av två personer

bevittnad handling och godkännas av barnavårdsmannen eller, om

sådan ej finnes, av barnavårdsnämnden. Innefattar avtalet åtagande att

till barnets underhåll utgiva visst belopp eu gång för alla, erfordras i

varje fall godkännande av barnavårdsnämnden. Avtal, som nu är sagt,

må slutas jämväl före barnets födelse.

Har avtal, som avses i första stycket, träffats i annan ordning'' än

där sägs, eller har avtal träffats angående fullgörande för framtiden av

underhållsskyldighet, varom i 6 § sägs, vare det ej hinder för den underhållsberättigade

att utfå det underhåll, som enligt lag tillkommer honom.

10 §.

Belopp,. som underhållsskyldig genom avtal, varom i 9 § första stycket

sägs, åtagit sig att till barnets underhåll utgiva en gång för alla, skall

betalas till barnavårdsnämnden; och skall därför genom nämndens försorg

hos riksförsäkringsanstalten eller svenskt försäkringsbolag åt barnet inköpas

en livränta, lämpad efter de för underhållsskyldigheten stadgade grunder,

där ej enligt avtalet hinder möter för sådant inköp eller nämnden eljest

finner, att beloppet må på annat lämpligt sätt användas för barnets underhåll.

11 §•

Dör fadern, och hav barnet ej, efter vad i 12 § sägs, arvsrätt efter

honom, skall det belopp, som erfordras till fullgörande för framtiden av

hans underhållsskyldighet emot barnet och modern, före arvs- och testamentslotter

utgå av behållningen i boet; dock att -barnet icke härigenom

må erhålla större del därav än det skulle hava bekommit, om det varit

av äktenskaplig börd.

Angående avtal om vad sålunda skall tillkomma barnet galle vad i

9 § är stadgat för det fall att fadern åtager sig att till barnets underhåll

utgiva visst belopp en gång för alla; och vare i fråga om avtal angående

vad som skall tillkomma modern lag, som i 9 § sägs. *

Med belopp som tillfaller barnet, skall förfaras på sätt i 10 § är

föreskrivet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets memorial Nr 58.

Om arvsrätt.

12 §.

Barnet tage arv efter moder och mödernefrän der och ärves av dem,

såsom vore barnet av äktenskaplig börd.

Är barnet trolovningsbarn, tage barnet arv efter fadern och fadern

efter barnet, såsom vore barnet av äktenskaplig börd. 1 annat fall njute

barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra.

Mellan barnet och dess fädernefrände!'' äge ej arvsrätt rum.

Om baruavftrdsman.

13 §.

För varje barn utom äktenskap skall, efter vad nedan sägs, förordnas

en barnavårdsman, som har att bistå modern med råd och upplysningar

samt tillse, att barnets rätt och bästa behörigen tillvaratagas. _ Särskilt

åligger det barnavårdsmannen sörja för, att åtgärder ofördröjligen

vidtagas för fastställande av barnets börd samt tillförsäkrande av underhåll

åt barnet, biträda med indrivande och tillhandahållande av underhållsbidrag

samt, när skäl därtill är, göra anmälan om förordnande av förmyndare

för barnet.

Barnavårdsmannen äge att själv eller genom ombud föra talan för

barnet rörande faderskap, underhåll och förmynderskap ävensom barnets

förklarande för trolovningsbarn samt vare berättigad att anlita polismyndigheten

för underhållsskyldigs efterforskande eller hörande och för verkställande

av delgivningar.

14 §.

Kvinna, som är havande med barn utom äktenskap, bör senast tre

månader före den väntade nedkom9ten anmäla sitt tillstånd för ledamot

av barnavårdsnämnden i den församling, där hon vistas, eller annan, som

av nämnden erhållit uppdrag att mottaga dylika anmälningar; och har

den, till vilken anmälningen gjorts, att genast underrätta nämnden därom.

Är kvinnan kyrkobokförd i annan församling, har nämnden att om anmälningen

genast underrätta barnavårdsnämnden därstädes. Det åligger

kvinnans föräldrar, husbondfolk och andra i liknande ställning att erinra

henne om angelägenheten därav att anmälan, som nu sagts, bliver gjord.

Barnavårdsnämnden i den församling, där kvinnan är kyrkobokförd,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

9

eller, om hon ej är i riket kyrkobokförd, där hon vistas, har att, när anmälan,

som i första stycket sägs, inkommit eller nämnden erhållit kännedom

att barn utom äktenskap blivit fött, till barnavårdsman för barnet

förordna därtill lämplig man eller kvinna.

15 §.

Uppdraget att vara barnavårdsman upphöre, när barnet fyllt aderton

år. Visar sig i annat fall, att behov av barnavårdsman ej längre finnes,

må barnavårdsnämnden entlediga barnavårdsmannen utan att förordna ny

sådan.

16 §.

Barnavårdsnämnden har att utöva tillsyn å barnavårdsmannens verksamhet

samt må, när anledning därtill förefinnes, entlediga honom och

förordna ny barnavårdsman.

Finner barnavårdsnämnden med hänsyn till moderns eller barnets

vistelseort tillsynen böra överflyttas å annan barnavårdsnämnd, meddele

beslut därom och give det ofördröjligen tillkänna för såväl den andra

barnavårdsnämnden som barnavårdsmannen.

17 §.

I den ordning, som gäller i fråga om beviljande av medel för barnavårdsnämnds

verksamhet, må beslutas anställande genom barnavårdsnämnden

av erforderligt antal personer att, efter nämndens för varje särskilt

fall meddelade uppdrag, tjänstgöra såsom barnavårdsmän så ock anvisas

medel för ersättning åt barnavårdsmän.

18 §.

Närmare föreskrifter om barnavårdsmans verksamhet och tillsynen

därå meddelas av Konungen.

19 §.

Över barnavårdsnämnds beslut i fråga, som avses i denna lag, må

klagan föras genom besvär hos Konungens befallningshavande sist å trettionde

dagen från det klaganden erhöll del av beslutet.

I Konungens befallningshavandes beslut må ändring sökas hos Konungen

i vederbörande statsdepartement i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadsråd.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 45 käft. (Nr 58.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets memorial Nr 58.

Barnavårdsnämndens eller Konungens befallningshavandes beslut

lände, utan hinder av klagan, till efterrättelse intill dess annorlunda kan

varda förordnat.

Om fastställande av faderskap och underhållsskyldighet.

20 §.

Har någon inför den präst, som för kyrkoböckerna i församling där

barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat vittnes närvaro inför kronofogde,

länsman eller notarius publicus, eller genom avtal, som i 9 § första stycket

sägs, erkänt sig vara fader till barnet, och har erkännandet på enahanda

sätt vitsordats av modern, vare det erkännande gällande, där ej visas att

han ej är barnets fader. Är modern död, eller är hon sinnessjuk, sinnesslö

eller å okänd ort, skall erkännandet för att bliva gällande i nu stadgad

ordning godkännas av barnets förmyndare eller av barnet själv, om

det är myndigt.

Erkännes, på sätt nu är sagt, att föräldrarna vid barnets avlelse voro

trolovade med varandra eller att de efter avlelsen ingått trolovning med

varandra, vare ock det erkännande gällande, där det ej visas vara oriktigt.

Erkännande må göras jämväl före barnets födelse.

21 §.

Talan om faderskap och om skyldighet för fadern att giva underhåll

åt barnet eller modern så ock om barnets förklarande för trolovningsbarn

skall anhängiggöras genom stämning å mannen till rätten i den ort,

där han bör svara i tvistemål, som röra hans person. Vill käranden hellre

stämma till rätten i den ort, där lägersmålet skett, vare ock det tillåtet.

Talan må väckas redan före barnets födelse, men må icke före födelsen

slutligen prövas.

22 §.

Äger svaranden ej känt hemvist inom riket, och har upplysning ej

kunnat vinnas, var han uppehåller sig, må stämningen delgivas på sätt i

11 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken sägs, ändå att fall ej är för

handen, som där avses.

Har svaranden gjort anmälan i enlighet med bestämmelserna i tredje

och fjärde styckena av sagda paragraf, äge dock vad nu är sagt ej tilllämpning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

11

23 §.

Rätten må, där part det begär, förordna att målet skall handläggas

inom stängda dörrar.

24 §.

Varder målet enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken företaget till avgörande,

ändå att svaranden uteblivit, skall vad för sådant fall är stadgat

om återvinning ej äga tillämpning.

25 §.

Rätten skall tillse, att en var, som äger att för barnet föra talan,

erhåller tillfälle att yttra sig i målet, samt sörja för fullständig utredning,

särskilt beträffande den tid, då uppgivet samlag ägt rum, och de omständigheter,

som kunna vara av betydelse för bedömande, huruvida barnet

kan vara avlat vid det samlag; och äger rätten för utrednings vinnande

införskaffa erforderlig bevisning. Ej vare rätten bunden av parts erkännande.

Ed må ej bjudas.

Har rätten förordnat, att part skall personligen inställa sig, och

kommer han ej, varde, där så finnes lämpligt, till rätten hämtad.

Erfordras upplysning angående omständighet, vars bedömande förutsätter

medicinsk sakkunskap, infordre rätten yttrande av sakkunnig.

Varder någon enligt rättens förordnande inkallad såsom vittne eller

för att upplysningsvis höras, skall beträffande ersättning av allmänna medel

för inställelsen och sådan ersättnings återgäldande i tillämpliga delar gälla

vad i avseende å brottmål är stadgat.

26 §.

Varder utrett, att svaranden haft samlag med modern å tid, då barnet

kan hava avlats, skall han anses såsom fader, där ej uppenbart är, att

barnet ej avlats vid det samlag.

27 §.

Förekommer anledning därtill att svaranden haft samlag med modern

å tid, då barnet kan hava avlats, äge rätten förelägga antingen modern

att med ed bekräfta eller svaranden att med ed förneka, att sådant

samlag ägt rum. Föreläggandet skall givas den, åt vilken med hänsyn

till samtliga omständigheter i målet eden finnes kunna med största trygghet

anförtros

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets memorial Nr 58.

1 beslut om edgång utsätte rätten viss tid, som eden skall avse.

Vad i rättegångsbalken sägs om värjemålsed skall i tillämpliga delar

lända till efterrättelse i fråga om ed, som förelägges modern.

28 §.

Kan utslag ej omedelbart givas, men är tvist allenast om beloppet

av underhållsbidrag, eller föreligga sannolika skäl till antagande att svaranden

är bidragsskyldig, äge rätten på yrkande av käranden förordna,

att svaranden skall utgiva skäligt bidrag för tiden till dess rätten meddelar

slutligt utslag.

Sådant förordnande kan när som helst av rätten återkallas.

29 §•

År å landet stämning uttagen, men har målet ännu ej förevarit vid

rätten, äge på ansökan av käranden, där denne förebringar sannolika skäl

till antagande att svaranden är bidragsskyldig, domaren förordna, att

svaranden skall utgiva skäligt bidrag för tiden till dess rätten meddelar

slutligt utslag.

Innan förordnande meddelas, skall tillfälle beredas svaranden att

yttra sig över ansökningen.

Har förordnande meddelats, tage rätten vid första rättegångstil 1- fället i målet under omprövning, huruvida förordnandet skall äga bestånd.

Det kan jämväl därefter när som helst av rätten återkallas.

30 §.

Förordnande, som i 28 eller 29 § sägs, gånge i verkställighet lika

som laga kraft ägande dom. Slutligt utslag, varigenom rätten ådömt

svaranden bidragsskyldighet, gånge på enahanda sätt i verkställighet, där

ej rätten annorlunda förordnat.

31 §.

Klagan över rättens slutliga utslag föres genom besvär.

Är part missnöjd med rättens förordnande, varom i 28 § förmäles,

eller beslut, varigenom förordnande enligt 29 § förklarats skola äga bestånd,

skall särskild klagan däröver föras. Har domaren meddelat förordnande

enligt 29 §, må klagan föras hos hovrätten; och varde tiden för

besvärs anförande räknad från det klaganden erhöll del av beslutet, över

hovrättens beslut i fråga, som i detta stycke avses, må klagan ej föras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

13

32 §.

Har svaranden, efter det han på grund av förordnande, som i 28

eller 29 § sägs, eller slutligt utslag, som ej vunnit laga kraft, betalat

underhållsbidrag, genom laga kraft ägande dom funnits icke vara underhållsskyldig,

må han dock ej av den, som mottagit underhållsbidraget,

söka åter vad han utgivit men äge av allmänna medel återbekomma guldna

bidragsbelopp jämte ränta efter sex för hundra om året från betalningsdagen.

Ansökan härom skall, för att komma under prövning, inom ett år

från det domen vunnit laga kraft ingivas till Konungens befallningshavande

i det län, där målet avgjordes av underrätt.

Vad av allmänna medel utgivits skall stanna å statsverket, där ej

Konungens befallningshavande på grund av särskilda omständigheter finner

skäligt förordna, att staten skall söka sitt åter av den, som mottagit underhållsbidraget.

Talan om återbekommande av vad sålunda utgivits må ej

anhängiggöras senare än ett år från det utbetalningen ägde ruin.

I Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som avses i denna

paragraf, må ändring sökas hos Konungen i vederbörande statsdepartement

i den ordning, som för ekonomiinål i allmänhet är stadgad.

33 §.

Har, efter det underhållsbidrag blivit genom avtal eller dom fastställt,

väsentlig ändring inträtt i de förhållanden, som därvid voro avgörande,

må talan om skälig jämkning i vad sålunda fastställts efter stämning

föras vid domstol. Är underhållsbidrag till barn enligt 3 § fastställt

att utgå till dess barnet nått viss ålder, vare det ej hinder att göra

gällande rätt för barnet att utfå underhållsbidrag för tid, som därefter

infaller, ändå att fall ej är för handen, som nyss är sagt.

Talan, som avses i första stycket, må ej föras i fråga om avtal, varigenom

underhållsskyldig åtagit sig att till barnets underhåll enligt 3 §

utgiva visst belopp en gång för alla.

34 §.

Är den, som uppgives vara fader till barnet, död, må efter stämning

å hans arvingar vid den domstol, som har att upptaga tvist om arv

efter honom, föras talan om barnets och moderns rätt; och skall i fråga

om sådan talan vad ovan stadgats om talan mot mannen i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

*

14

35 §.

Talan om barnets förklarande för trolovningsbarn skall vid äventyr

av sådan talans förlast anhängiggöras inom två år från barnets födelse.

Har hinder mött för talans anställande inom tid, som nu sagts, må dock,

där den uppgivne fadern ej är död, talan anhängiggöras inom ett år efter

det hindret upphörde.

Övergångsbestämmelser.

36 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1918.

Genom denna lag upphävas:

8 kap. 7 och 8 §§ ärvdabalken;

lagen den 17 mars 1905 om oäkta barns arvsrätt efter moder och

mödernefränder;

kungl. brevet den 17 oktober 1778 angående några författningar

till förekommande av barnamord;

så ock vad i övrigt linnes i lag eller särskild författning stridande

mot denna lags bestämmelser.

37 §.

Denna lag skall, med nedan nämnda undantag, i tillämpliga delar

lända till efterrättelse jämväl beträffande

1. barn, som fötts innan lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft

och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom oäkta; och

2. barn, som fötts innan lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft

och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom äkta,

ehuru föräldrarna ej blivit med varandra förenade i fullkomnat äktenskap,

så ock barn, som födes efter det lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft

och som på grund av övergångsbestämmelsen till samma lag äger äktenskaplig

börd, ändå att det eljest skulle anses såsom barn utom äktenskap.

Skyldighet att utgiva underhållsbidrag för tid före denna lags trädande

i kraft skall bedömas efter äldre lag.

För barn, som fötts innan lagen tratt i kraft, skall barnavårdsman

icke förordnas, med mindre framställning därom göres av barnets moder

eller barnavårdsnämnden av särskild anledning finner skäligt meddela sådant

förordnande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 58.

15

I fråga om barn, som i 1. avses, galle angående bevakning av dess

rätt till arv efter moder och mödernefränder vad i sådant hänseende finnes

stadgat i lagen den 17 mars 1905 om oäkta barns arvsrätt efter moder

och mödernefränder.

Di-n nya lagens bestämmelser om barnets namn och om arvsrätt

skola ej äga tillämpning angående barn, som i 2. avses.

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t, i samband med den omarbetning av ärvdabalken, som torde böra

äga rum efter det den nu pågående revisionen av giftermålsbalken blivit

avslutad, låta upptaga till förnyad förutsättningslös utredning, huruvida

och under vilka villkor barn utom äktenskap må jämväl i andra fall

än som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter

fader, vid vilken utredning torde böra övervägas ett betryggande anordnande

av frågan om bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas till

de ändringar, som då torde hava företagits i lagstiftningen om äkta makars

rättsförhållanden, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda.

Förslaget till lag om adoption.

5 §. Första kammaren har antagit utskottets förslag, varemot

andra kammaren godkänt Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer, att första kammaren måtte biträda andra kammarens

beslut.

12 och 24—27 §§ (utskottets förslag). Första kammaren har antagit

utskottets förslag, varemot andra kammaren bifallit Kungl. Maj:ts förslag

till lydelse av 12 och 24—28 §§.

Utskottet hemställer i fråga om förevarande paragrafer, att andra

kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § samt om tillägg

till 2 kap. i lagen om äktenskaps ingående och upplösning.

Första kammaren har antagit utskottets förslag, varemot andra kammaren,

såsom följd av sitt angående 12 och 24—27 §§ (utskottets förslag)

i förslaget till lag om adoption fattade beslut, godkänt Kungl. Maj:ts förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottet» memorial Nr 58.

Med hänsyn till vad utskottet föreslagit beträffande nyssnämnda

paragrafer i förslaget till lag om adoption hemställer utskottet, att andra

kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

Förslaget till lag om införsel i avlöning, pension eller livränta.

20 §. Första kammaren har antagit Kungl. Maj:ts förslag, varemot

andra kammaren godkänt utskottets förslag att ur förevarande lagförslag

utesluta denna paragraf.

Utskottet hemställer, att första kammaren måtte biträda andra kammarens

beslut.

Punkt B) av utskottets hemställan:

Utskottets hemställan har av första kammaren godkänts, varemot

andra kammaren bifallit den av herr Persson i Norrköping m. fl. vid

denna punkt fogade reservationen.

Utskottet föreslår, att kamrarna, med frånträdande av sina förut

fattade beslut, måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj :t ville, i sammanhang med den utredning om den offentliga

barnavården, som för närvarande försiggår inom '' fattigvårdslagstiftningskomrnittén,

taga under övervägande möjligheten att bereda förskott av allmänna

medel åt barn utom äktenskap ävensom i vissa fall åt barn inom

äktenskap samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill detta

övervägande kan giva anledning.

Stockholm den 21 maj 1917.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

172290

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:239 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om barn utom äktenskap m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten