Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående påbörjande av elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna— Svartön samt fortsatt utbyggnad av kraftstationen vid Porjus ävensom i ämnet väckta motioner.

1917-03-29 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:161, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående påbörjande av elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna— Svartön samt fortsatt utbyggnad av kraftstationen vid Porjus ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

1

Nr 161.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1917 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

påbörjande av elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—

Svartön samt fortsatt utbyggnad av kraftstationen vid

Porjus ävensom i ämnet väckta motioner. (4:e avd.)

I en den 26 januari 1917 dagtecknad, till riksdagen avlåten proposition,

nr 51, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen vidlagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att för år 1918 anvisa

dels för påbörjande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön ett anslag av 3,500,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 1,500,000 kronor,

dels av det för fullbordande av första utbyggnaden av kraftstationen

vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å 775,000 kronor återstående

beloppet, 150,000 kronor,

dels ock för påbörjande av en andra utbyggnad av nämnda kraftstation

ett anslag av 925,000 kronor.

Beträffande utredningen rörande detta ärende får utskottet hänvisa

till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. I.

Asplund, nr 103, och den andra inom andra kammaren av herr N. A:son

Berg i Munkfors, nr 339, vari hemställts, att riksdagen ville

A) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51 för år 1918

anvisa

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 6 samt. 69 höft. (Nr 161—164.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

Utskottets

yttrande.

dels för elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Gällivare ett anslag

av 2,350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000 kronor,

dels av det för fullbordande av första utbyggnaden av kraftstationen

vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å 775,000 kronor återstående

beloppet, 150,000 kronor,

dels och för påbörjande av en andra utbyggnad av nämnda kraftstation

ett anslag av 925,000 kronor; samt

B) med avslag å propositionen i övrigt hos Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda på vad sätt en för den ekonomiska

bärigheten av statsbanelinjens Gällivare—Svartön elektrifiering nödvändig

ökning av fraktkvantiteterna må kunna vinnas, under särskilt beaktande

av intressena att erhålla råvaror såväl för den svenska järnhanteringen

som för fosfattillverkning m. m. samt därefter ånyo för

riksdagen framlägga förslag till sagda elektrifiering.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för dessa framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran har yttrande

över de berörda motionerna avgivits av järnvägsstyrelsen, vilket yttrande

såsom bilaga finnes vidlagt detta utlåtande.

Beträffande först frågan om elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna

—Svartön vill utskottet till eu början erinra därom, att Kungl. Maj:t

nästlidet år föreslog riksdagen att för berörda ändamål bevilja ett anslag

av 15,530,000 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp

av 3,500,000 kronor. I enlighet med statsutskottets i ämnet avgivna

yttrande ansåg emellertid riksdagen, att med beslut om elektrifieringens

genomförande borde tills vidare anstå.

Enligt den nu framlagda propositionen beräknas kostnaderna för

elektrifieringen av samma bansträcka uppgå till ej mindre än i runt

tal 28,500,000 kronor. Bortsett från ett i 1916 års kostnadsberäkning

icke ingående belopp för utflyttning av svagströmsledningar m. m. å

1,035,000 kronor, är kostnadsökningen att hänföra till de inträffade

stegringarna å materialier, vilka gjort sig särskilt kännbara i avseende

å järn och koppar, som i stor omfattning erfordras för elektrifieringen.

Det år 1916 framlagda förslaget åsyftade fullständigt genomförande

av elektrifieringen å hela sträckan Kiruna—Svartön. I den nu förevarande

propositionen har däremot föreslagits en uppdelning av anläggningen,

så att endast bandelen Kiruna—Gällivare omedelbart skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

3

elektrifieras, medan för bandelen Gällivare—Svartön vissa förarbeten

för en framtida elektrifiering skulle vidtagas. Enligt de väckta motionerna

skulle elektrifieringen för närvarande begränsas till bandelen

Kiruna—Gällivare samt en vidare utsträckning av den elektriska driften

göras beroende på utredning angående förutsättningarna för ekonomisk

bärighet av elektrifieringens genomförande.

För bandelen Kiruna—Gällivare finnas redan överföringsledningar

utförda, och transformatorstationer erhållas genom tillbyggnad av förefintliga

omkopplingsstationer. Någon utbyggnad av Porjus kraftverk

behöver ej utföras för elektrifieringen av denna handel. Ej heller

skulle någon nyanskaffning av elektriska lokomotiv behöva ske. På

grund härav kan elektrifieringen av bandelen Kiruna—Gällivare genomföras

för en jämförelsevis mindre kostnad, med nuvarande materialpriser

beräknad till 2,350,000 kronor.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes icke någon tvekan

böra råda därom, att elektrifieringen av bandelen Kiruna—Gällivare

omedelbart bör komma till stånd.

I de föreliggande motionerna har ifrågasatts — ehuruväl förslag

därom ej framställts — att förarbetena för införandet av elektrisk

drift å bandelen Gällivare—Svartön, vilka av järnvägsstyrelsen beräknats

föranleda en kostnad av 2,800,000 kronor, skulle utbytas mot en

fullständig elektrifiering av sträckan närmast söder om Gällivare,

exempelvis till Ripats eller Nuortikon. Med anledning härav har järnvägsstyrelsen

i sitt yttrande anfört, att därest elektrifieringen skall utföras

sektionsvis, densamma bör fortsättas till Nattavara, som är den

första station söder om Gällivare, där lokomotivstallar, vändskiva och

överliggningshus redan finnas. Denna station är enligt järnvägsstyrelsen

även i andra avseenden lämplig till över gångs station tillsvidare mellan

. elektrisk drift och ångdrift. Anläggningskostnaden för det fullständiga

genomförandet av elektrifieringen av linjen Gällivare—Nattavara med

bilinjer till malmfälten vid Gällivare har av järnvägsstyrelsen beräknats

till 4,650,000 kronor. I detta belopp ingå kostnaderna för insättande

av erforderlig ny generator i Porjus, för utbyggnad av omkopplingsstationen

vid Kuosakåbbo samt iordningställande av transformatorstationer

vid Gällivare och Nuortikon, för iordningställande av överföringsledningar

från Kuosakåbbo till Gällivare och till Nuortikon samt för kontaktledningar

över spåren från Gällivare till malmfälten och Nattavara

men däremot ej någon kostnad för anskaffning av lokomotiv. Enligt vad

utskottet inhämtat lär ej någon ökning av den elektriska lokomotivparken

erfordras, så länge den sammanlagda årliga malmbrytningen i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

Kirunavara och. Gällivare icke överstiger 6,000,000 ton. För denna fraktkvantitet

skulle ej heller vara behövligt att insätta någon ytterligare enfasgenerator

i Porjus kraftverk. På grund härav skulle — då kostnaden för

generatorn beräknas uppgå till 600,000 kronor — fullständig elektrifiering

av bandelen Kiruna—Nattavara kunna genomföras för ett sammanlagt

belopp av 6,400,000 kronor. Medan bandelen Kiruna—Nattavara

utgör omkring hälften av hela sträckan Kiruna—Svartön, skulle

sålunda kostnaden för elektrifieringen av förstnämnda handel enligt de

gjorda beräkningarna vida understiga en fjärdedel av kostnaden för

elektrifieringen av den större bansträckan.

Att i sinom tid elektrisk drift bör införas å hela bansträckan Kiruna—

Svartön torde enligt utskottets uppfattning redan nu kunna fastslås.

På grund av de för närvarande oerhört uppdrivna materialpriserna kan

det emellertid ej ifrågakomma att nu besluta om fullständig elektrifiering

av bansträckan i sin helhet. Det gäller då att avgöra, huru

den under rådande förhållanden nödiga begränsningen bör ske. Vid

en jämförelse mellan å ena sidan förslaget att från början fullständigt

elektrifiera allenast bandelen Kiruna—Gällivare och att å linjen söder

om sistnämnda ort vidtaga vissa förberedande arbeten för en framtida

elektrifiering samt å andra sidan förslaget om omedelbart införande av

elektrisk drift å bandelen Kiruna—Nattavara, har utskottet funnit de

starkaste skälen tala för det sistnämnda förslaget, ehuruväl detsamma

möjligen skulle komma att medföra något större utlägg under de närmaste

åren.

En av det förordade förslagets förnämsta fördelar är att finna däri,

att de kostnader, som nu komme att nedläggas, utan uppskov skulle

kunna tillgodogöras. Vidare är att märka, att vid en lösning av frågan

i enlighet med samma förslag de redan utförda kraftverksanläggningarna

samt den förefintliga elektriska lokomotivparken skulle komma

att i möjligaste mån utnyttjas. Att inbesparing av kol samt frigörande

av ånglokomotiv omedelbart skulle kunna ske i större utsträckning vid

genomförande av berörda förslag än enligt det av Kungl. Maj:t förordade,

är utan vidare uppenbart. Ett framförande av elektrifieringen

till Nattavara skulle slutligen medföra avsevärda fördelar ur driftsekonomisk

synpunkt, beroende därpå, att för de mellan Svartön och Kiruna

gående tågen ombyte av dragkraft och personal äger rum vid nämnda

station, vadan alltså vid övergång till elektrisk drift ytterligare personaloch

dragkraftsombyte i Gällivare skulle kunna undvikas.

Under förutsättning att påbörjandet av elektrifieringen av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön sker på av utskottet nu förordat sätt, får utskottet

fördenskull tillstyrka riksdagen att bevilja det för ändamålet äskade anslaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutsicottets utlåtande Nr 101. 5

Beträffande fortsättningen av elektrifieringen ned till Svartön liar

i de merberörda motionerna hemställts om utredning, på vad sätt eu för

den ekonomiska bärigheten av elektrifieringen nödvändig ökning av

fraktkvantiteterna må kunna vinnas, under särskilt beaktande av intressena

att erhålla råvaror såväl för den svenska järnhanteringen som för fosfattillverkning

m. m. Vidkommande först spörsmålet om järnhanteringens

förseende med nödiga råvaror från de norrbottniska gruvfälten

är denna fråga redan föremål för prövning av den utav Kungl. Maj:t

tillsatta, s. k. malmkommissionen. Beträffande därefter behovet av råvaror

för fosfattillverkning lärer frågan härom komma att utgöra ett

led i den utredning, som på grund av riksdagens i annat sammanhangfattade

beslut är att förvänta rörande möjligheten av att på grundvalen

av inhemska råämnen och naturtillgångar utveckla och uppehålla en

för landets behov tillräcklig konstgödselindustri. Då så är fallet och

då Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att vid bedömandet av spörsmålet

om en utsträckning av den elektriska järnvägsdriften söder om Nattavara

taga vederbörlig hänsyn till berörda utredningar samt de resultat,

vilka av dessa kunna framgå, har utskottet icke ansett tillräcklig anledning

föreligga att tillstyrka riksdagen att till Kungl. Maj:t avlåta

någon framställning i det av motionären angivna syftet.

Vidkommande därefter frågan om utbyggnad av Porjus kraftverk

har utskottet icke haft något att erinra mot det äskade fortsättningsanslaget

för fullbordande av första utbyggnaden, 150,000 kronor.

Det för påbörjande av andra utbyggnaden av kraftstationen för år

1918 äskade anslaget, 925,000 kronor, är avsett för insättande i stationen

av turbin till ett nytt, sjätte aggregat, som med generator beräknats

betinga en kostnad av 1,525,000 kronor. Departementschefen

har emellertid icke tagit definitiv ställning till spörsmålet, huruvida

aggregatet ifråga bör förses med trefas- eller enfasgenerator, på grund

varav han ansett, att det borde tillkomma Kungl. Maj:t att besluta om

de arbeten, som närmast skulle komma till utförande.

Därest den av utskottet ovan förordade lösningen beträffande elektrifieringen

av bandelarna söder om Kiruna av riksdagen godtages,

lärer det icke kunna uppstå fråga att under den närmaste tiden för

järnvägsdrift utbygga Porjus kraftverk. På grund härav skulle alltså

för närvarande icke möta något hinder mot att använda det sjätte

aggregatet för industriell drift. Väljes detta alternativ för den nu förestående

utbyggnaden, skulle vid en fortsättning av järnvägselektrifieringen

ganska omfattande arbeten vid kraftverket bliva nödvändiga.

För en ytterligare utbyggnad av kraftstationen måste nämligen nya

till- och avloppstunnlar anläggas samt viss reglering av Lule älvs låg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

vattenyta vidtagas. Med avseende fästat såväl vid den på sistone

starkt stegrade efterfrågan på elektrisk kraft från Porjus för industriella

ändamål som även vid de fördelar, som skulle vinnas, därest vissa

kraftbehov, som eljest skulle behöva fyllas av kraftverken i de sydligare,

på vattenkraft fattigare delarna av landet, kunde tillgodoses från

de norrländska vattenfallen, bar utskottet emellertid ansett sig böra

tillstyrka, att det sjätte aggregatet nu kommer till utförande och förses

med en för industriell drift avsedd trefasgenerator.

Mot det för år 1918 begärda anslagsbeloppet för andra utbyggnadens

påbörjande har utskottet icke funnit anledning till erinran.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt herrar Asplunds och Bergs

i Munkfors ovanberörda motioner må för år 1918 anvisa

a) för påbörjande av arbetena med elektrifiering

av statsbanelinjen Kiruna—Svartön ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 1,500,000 kronor;

b) av det för fullbordande av första utbyggnaden

av kraftstationen vid Porjus av riksdagen beviljade

anslaget å 775,000 kronor såsom reservationsanslag

återstående beloppet, 150,000 kronor;

c) för påbörjande av en andra utbyggnad av

nämnda kraftstation ett reservationsanslag av 925,000

kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel,

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockolm den 18 maj 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar O. M. Strömberg, S. F. Lamm, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, O. Bergqvist, A. C. Lindblad, I. E. G. Svensson, J. L. Widell, greve, N. F.

Posse, N. O. Bruce, J. S. Almer och C. G. Österberg samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,

K. V. Rydén i Malmö, C. Persson i Stallerhult, J. Ström, A. Anderson i Råstock, A. R.

Lundblad, J. Erlansson, K. O. Strid, J. Pålsson och K. A. Tengdahl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

7

Bilaga.

Till Konungen.

Genom nådig remiss av den 20 mars 1917 har Eders Kungl.

Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen att avgiva och till Eders Kungl. Maj:t

inkomma med av riksdagens statsutskott begärt yttrande över två

motioner, väckta den ena, nr 103, inom första kammaren i anledning

av nådiga propositionen nr 51 för år 1917 angående påbörjande av

elektrifiering av stadsbanelinjen Kiruna— Svartön samt fortsatt utbyggnad

av kraftstationen vid Porjus, och den andra, nr 339 inom andra

kammaren med enahanda syfte.

Till åtlydnad härav får järnvägsstyrelsen i underdånighet anföra

följande.

Motionerna utmynna i en hemställan, att riksdagen ville bifalla

Kungl. Maj:ts proposition beträffande elektrifiering av linjen Kiruna—

Gällivare samt beträffande utbyggnad av Porjus kraftverk men, med

avslag å propositionen i övrigt, bos Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.

Maj:t täcktes låta utreda, på vad sätt en för den ekonomiska bärigheten

av statsbanelinjens Gällivare—Svartön elektrifiering nödvändig

ökning av fraktkvantiteterna må kunna vinnas under särskilt beaktande

av intressena att erhålla råvaror såväl för den svenska järnhanteringen

som för fosfattillverkning m. m., samt därefter ånyo för riksdagen

framlägga förslag till sagda elektrifiering.

Innan järnvägsstyrelsen ingår på detalj behandlingen av de i motionerna

framförda synpunkterna, anser sig järnvägsstyrelsen böra i underdånighet

framhålla, att enligt järnvägsstyrelsens mening frågan om

elektrifiering av hela linjen Kiruna—Gällivare—Svartön är av den

vikt och så bestämmande för de planer för bandelens gradvisa utveckling,

vilka måste finnas och följas, att ett principbeslut, huru med

bandelens framtida drift skall ordnas, är nödvändigt. Järnvägsstyrelsen

kan därför under inga förhållanden tillstyrka det uppskov med

fattandet av ett dylikt beslut, som ett bifall till motionärernas hemställan

om avslag på Kungl. Maj:ts nådiga proposition om ett anslag

för verkställande av förarbeten för elektrifieringen av linjen

Gällivare—Svartön i realiteten skulle innebära.

I sammanfattningen av sina motioner hava motionärerna anfört,

att en omedelbar elektrifiering av linjen Kiruna—Gällivare skulle kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

medföra stor vinst genom kolbesparing, därigenom att, när sådant genom

säkrare sjöfartsförhållanden blir möjligt, malm från Gällivare vintertiden

dirigeras över Kiruna och Riksgränsen i stället för över Svartna,

intill dess elektrifieringen av linjen Gällivare—Svartön kan med ekonomisk

fördel genomföras.

Med anledning härav torde få anmärkas, att järnvägsstyrelsen i

denna malmdirigeringsfråga icke kan utöva något inflytande, enär densamma

är reglerad genom det mellan statsmakterna och malmbolagen

träffade avtalet. Som av den i Kungl. Maj:ts nådiga proposition gjorda

utredningen framgår och mot vilken motionärerna icke synas hava

något att erinra, blir emellertid elektrifieringen av linjen Kiruna—

Gällivare lönande vid redan förefintliga transporter, även om de nödiga

anordningarna utföras vid nuvarande höga arbets- och materialpris.

Eu eventuell omläggning av trafiken, så att ytterligare transportkvantiteter

tillfördes linjen ifråga, skulle därför endast ytterligare öka den

vinst, som redan nu kan beräknas uppkomma.

Motionärerna anföra vidare, att elektrifieringen av linjen Gällivare—Svartön

ej kan med ekonomisk fördel genomföras utan eu betydande

ökning av den årliga fraktmängd, som man på grund av nu

gällande malmexportavtal kan påräkna. Järnvägsstyrelsen vill härvidlag

hänvisa till, vad styrelsen anfört i sin underdåniga framställning

av den 12 december 1916, men vill vidare framhålla, vad beträffar

motionärernas uppgift angående transportmängderna för linjen Gällivare—Svartön

under de närmaste 20 åren, att de därvid förbisett en

del omständigheter, som göra att det av dem uppgivna medeltalet eller

1,641,500 ton per år är alldeles för lågt och att denna siffra redan

med hänsyn till rådande förhallanden i stället bör sättas till minst

2,000,000 ton per år. Motionärerna hava nämligen ej alls räknat med

någon malmsändning från Kiruna till Svartön lör Luossavaara Kiirunavaara

Aktiebolags räkning. Eu sådan är dock högst sannolik och

torde, som av den nådiga propositionen framgår, kunna beräknas till

300,000 å 400,000 ton per år. Vidare måste enligt nu tillgängliga

uppgifter kvantiteten av varpmalm och av malm från Koskullskulle

beräknas till circa 610,000 ton per år i stället för av motionärerna

upptagna 370,000 ton per år.

Styrelsen kan ej dela motionärernas uppfattning beträffande den

malmbolagen medgivna rätten att efter viss tids avisering omlägga

malmtransporterna i riktning mot Svartön, enär det enligt gällande

kontrakt är tvdbgt, att om malmbolagen så önska, är det statsmakternas

skyldighet att endast för deras räkning successivt frakta upp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

9

till 2,800,000 ton exportmalm per år från Gällivare till Svartön. Läggas

härtill 45,000 ton för Tuolluvaarabolagets räkning och 010,000

ton för varpmalm och malm från Koskullskulle, så erhålles eu total

transportkvantitet från Gällivare till Svartön, som redan enligt nu

gällande avtal kan komma att uppgå till 3,455,000 ton per år. Efter

vad erfarenheten visat, kunna även under normala förhållanden sådana

omständigheter föreligga, som betinga och föranleda en sådan omläggning

av transporterna.

Det är givetvis ytterst vanskligt att på förhand göra några uttalanden

eller tillåta sig några bestämdare antaganden om de fraktkvantiteter

av malm av olika slag, som kunna ifrågakomma på berörda

handel, och alltså även att nu kunna bedöma den driftsekonomiska

innebörden av elektrifieringsföretaget vid olika prislägen på arbetsök

materialmarknaden.

Hurudana förhållandena emellertid kunna komma att utveckla sig

beträffande påkrävandet under en icke allt för långt avlägsen framtid

av större träns port kvantiteter å bandelen Gällivare—Svartön, än som

för närvarande med säkerhet kunna förutses, framstår det för styrelsen

på de grunder, som förut i olika sammanhang angivits, såsom synnerligen

viktigt, att man utan dröjsmål träffar anstalter för att vinna den

tid vid elektrifieringens slutliga genomförande, som styrelsen uti sitt

förslag avser. Styrelsen kan därför icke ansluta sig till motionärernas

resonemang, att, då elektrifieringen ändå icke kan slutföras under de

närmaste åren på grund av de abnorma koppar- och järnpriser, som

kunna antagas fortfarande bliva gällande, en utredning angående möjligheterna

för en tillräcklig ökning av fraktmängden bör företagas,

innan anslag beviljas för elektrifieringens påbörjande å linjen Gällivare

—Svartön. Det är för järnvägsstyrelsen givetvis av mindre betydelse,

vilka slag av malm, som kunna ifrågakomma till transport. Styrelsen,

som emellertid ej vill inlåta sig på bedömandet av behovet överhuvud

taget av den av motionärerna ifrågasatta utredningen, har för sin del

intet att erinra emot densamma, då dess företagande, med den syn

styrelsen har på saken och dess eventuella resultat, icke bör vara bestämmande

för beslut, huruvida de förberedande arbetena på linjen

Gällivare—Svartön skola komma till stånd eller icke.

I sina motioner hava motionärerna, utan att dock därom göra något

yrkande, velat påvisa att, om man redan nu skulle vilja nedlägga några

''kostnader för elektrifieringen av linjen Gällivare—Svartön, en avsevärd

kolbesparing skulle kunna vinnas redan inom den närmaste tiden genom

att använda dessa penningar icke längs hela banan till grunder, hus
Biliang

till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 69 höft. (Nr 161—164.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

byggnader m. m. utan till fullständig elektrifiering av linjen närmast

söder om Gällivare, exempelvis till stationen Ripats eller till den blivande

transformatorstationen Nuortikon. Beträdande detta förslag får järnvägsstyrelsen

framhålla, att varken Ripats eller Nuortikon stationer nu

äro lämpade för lokomotivombyte, varför elektrifieringen, om densamma

skall utföras sektionsvis, bör fortsättas till Nattavara, som är den första

station söder om Gällivare, där lokomotivstallar, vändskiva och överliggningshus

redan finnas, och vilken station även i andra avseenden

kan göras lämplig till övergångsstation tillsvidare mellan elektrisk drift

och ångdrift. Om emellertid linjen till Nattavara elektrifieras, är det

lämpligt och så gott som nödvändigt, att också förbindelsespåren från

Gällivare till malmfälten anordnas för elektrisk drift.

I nådiga propositionen bar för påbörjande av arbetena med elektrifiering

av statsbanelinjen Kiruna—Svartön begärts ett anslag av

3,500,000 kronor, varav 2,350,000 kronor avsetts för elektrifiering av

linjen Kiruna—Gällivare och återstoden 1,150,000 kronor till påbörjande

av förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Gällivare —

Svartön. Det är naturligen möjligt och med en praktisk arbetsplan

även väl förenligt att vid dessa förberedande arbetens påbörjande använda

sistnämnda summa uteslutande å linjen Malmberget—Gällivare—

Nattavara i stället för att göra sådana arbeten här och var på hela

linjen Gällivare—Svartön.

Anläggningskostnaden för det fullständiga genomförandet av elektrifieringen

av linjen Gällivare—Nattavara med bilinjerna till malmfälten

bör nämligen under nuvarande förhållanden beräknas till sammanlagt

4,650,000 kronor, däri dock ej inberäknats kostnaden för erforderliga

lokomotiv, vilkas antal blir beroende av transporternas

storlek ävensom därav, i vilken utsträckning elektriska lokomotiv kunna

för ändamålet disponeras av de nu vid bandelen Kiruna—Riksgränsen

befintliga.

I nyss angivna anläggningskostnad för fullständig elektrifiering

av linjen Gällivare—Nattavava med bilinjer till malmfälten ingå kostnaderna

för insättande av erforderlig ny generator i Porjus, för utbyggnad

av omkopplingsstationen vid Kuosakåbbo samt iordningställande

av transformatorstationer vid Gällivare och Nuortikon, för iordningställande

av överföringsledningar från Kuosakåbbo till Gällivare och

till Nuortikon samt för kontaktledningar över spåren från Gällivare

till malmfälten och Nattavara men ej för vattenfallsstyrelsen påkommande

arbeten för vattendragets reglering och kraftstationens utvidgning.

I

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 161.

11

Vid elektrisk drift för samtliga tåg å linjen Gällivare—Nattavara

och å förbindelsespåren till malmfälten erhålles en minskning i bränsleförbrukningen,

som vid transport av resp. 2, 3 och 4 miljoner ton

malm per år från Gällivare till Svartön uppgår till resp. 17,000, 24,000

och 31,000 ton kol per år, motsvarande vid ett kolpris av 55 kronor

per ton en bränslekostnad av resp. 935,000, 1,320,000 och 1,705,000

kronor per år. Bränslebesparingen blir sålunda avsevärd.

Järnvägsstyrelsen vill icke göra någon erinran mot en sådan anordning,

att det nu för förarbeten å linjen Gällivare—Svartön begärda

beloppet av 1,150,000 kronor användes för dylika arbeten uteslutande

å linjen Gällivare—Nattavara med bilinjerna till malmfälten. Härvid

anser sig emellertid järnvägsstyrelsen redan nu böra framhålla, att ett

eventuellt framtida beslut om linjens Gällivare—Nattavara med bilinjer

fullständiga elektrifiering före elektrifieringen av den återstående delen

Nattavara—Svartön icke bör få föranleda någon minskning i de för

förarbeten å denna senare linje enligt järnvägsstyrelsens plan för dessa

arbetens utförande erforderliga anslagen.

På grund av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört, får järnvägsstyrelsen

i underdånighet avstyrka varje förslag, som kan medföra ett

uppskov i fattandet av ett principbeslut om hela linjens Kiruna—Svartön

elektrifiering samt såsom sin mening uttala, att motionärernas hemställan

om avslag å Kungl. Maj:ts nådiga proposition om anslag till

utförande av förarbeten för elektrifieringen av linjen Gällivare—Svartön

icke bör av riksdagen bifallas.

Underdånigst

AXEL GRANHOLM.

IVAR VIRGIN.

Stockholm den 29 mars 1917.

G. STENBERG,

föredragande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:339 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk. s. 1 i texten