Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbanebyggnader i Norrland ävensom i ämnet väckta motioner.

1917-06-01 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:187, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbanebyggnader i Norrland ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 187.

1

Nr 187.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1917 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

statsbanebyggnader i Norrland ävensom i ämnet väckta

motioner. (4:e avd.)

I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel »utgifter

för kapitalökning, statens affärsverksamhet» beträffande statens

järnvägar föreslagit riksdagen att i avbidan å den proposition, som kunde

komma att avlåtas angående byggande av tvärbanor mellan norra stambanan

och inlandsbanan m. m., för ändamålet för år 1918 beräkna ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 4 april 1917 avlåten, till statsutskottet

hänvisad proposition, nr 221, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

l:o) att besluta, att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare

skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Avaviken

och Gangsjajaure i huvudsaklig enlighet med vad i statsrådsprotokollet

angivits,

2:o) att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet beträffande

varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse av

mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare

förordna om banornas sträckning, besluta

dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra

stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i

dess sträckning längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna

med tillämpning av de före kristidens början år 1914 rådande

arbets- och materialpriser beräknats till 8,700,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. SO haft. (Nr 187.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

dels anläggande av en bibana från Hällnäs station å norra stambanan

till Lycksele för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad

anläggningskostnad av 4,600,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan

till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma

grunder beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,

dels och anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med

tillämpning av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000

kronor, samt

3:o) att för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å tvärbanan

F orsmo—Hoting.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av förevarande proposition bär inom riksdagen väckts

och till utskottet hänvisats följande motioner, nämligen inom första kammaren

nr 135 av herr H. Fahlén in. fl., nr 142 av herr U. Holm, nr

143 av herr G. Rosén, nr 147 av herrar C. G. T. Wickman och O. H.

Waldén och nr 148 av herr G. G. Magnusson samt inom andra kammaren

nr 412 av herr A. Schotte ra. fl., nr 443 av herr K. Karlsson i Mo, nr

448 av herrar C. J. Öberg och E. Molin i Dombäcksmark och nr 449

av herr V. Rydén i Malmö.

I sina berörda motioner hava herrar Fahlén m. fl. och Schotte m. fl.

sammanstämmande hemställt till riksdagen

l:o) att besluta, att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivara

skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Avaviken

och Gangsjajaure i huvudsaklig enlighet med vad i statsrådsprotokollet

till propositionen nr 221 angivits;

2: o) att, under förbehåll att de i nämnda statsrådsprotokoll beträffande

varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse

av mark med mera iakttagas samt med rätt för Kungl. Maj:t att närmare

förordna om banornas sträckning, besluta,

dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra stambanan

till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i dess sträckning

längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna med tillämpning

av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och materialpriser

beräknats till 8,700,000 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

3

dels anläggande av en tvärbana i Vindelälvens och Umcälvens dalgångar

från Hällnäs station å norra stambanan över Lycksele till Stensele

för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad anläggningskostnad

av 11,150,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Jörns station å norra stambanan

till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma grunder

beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,

dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med tilllämpning

av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000

kronor, samt

3:o) att för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å tvärbanan

F orsmo—Hoting.

Vidare hava herrar Holm och Karlsson sammanstämmande hemställt,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts ovan berörda proposition

nr 221 i vad densamma avser byggandet av en tvärbana Hoting—

Forsmo (Långsele) samt ätt riksdagen därvid måtte hos Kungl. Maj:t

anhålla om erforderlig ytterligare utredning och förslag angående byggande

av tvärbana Ulriksfors—Långsele.

Likaledes hava herr Magnusson samt herrar Oberg och Molin i

likalydande motioner hemställt,

att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition angående

statsbanebyggnader i Norrland, måtte besluta att bygga tvärbanan Mellan - sel—Råsele, för vilken tvärbana anläggningskostnaderna med tillämpning

av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och materialprisen

beräknats till 8,800,000 kronor, samt för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjandet

av arbetena å sagda tvärbana, ävensom

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad

utredning av det tvärbanesystem som innefattar Jörn—Avaviken

eller annan lämplig anknytningspunkt vid inlandsbanan, Hällnäs—Lycksele—Stensele

samt Långsele—Ulriksfors med kompletterande bibanor

och för riksdagen snarast möjligt framlägga de byggnads- och kostnadsplaner,

vartill utredningen kan leda.

Herr Rosén har i motionen nr I: 143 föreslagit,

att riksdagen måtte besluta bifalla propositionen nr 221 med den

ändring

a) att anläggandet av bibanan Umeå—Holmsund förutsättes komma

att verkställas under åren 1918—1920, och att därför lör år 1918 anvisas

250,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

b) att beträffande bibanan Lycksele—Hällnäs nu icke måtte avgöras

rörande vid vilken station nämnda banas anslutning till norra stambanan

skall ske, utan att riksdagen 1918, efter det förnyad utredning därom

kommit till stånd, måtte sättas i tillfälle att ånyo pröva denna fråga och

därom fatta definitivt beslut.

Herrar Wickman och Waldén hava i motionen nr 147 hemställt,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 221, i vad

denna avser tvärbaneförslaget Forsmo—Hoting,

samt att riksdagen måtte anhålla om föranstaltande på lämpligt sätt

av en förnyad allsidig omprövning av alternativförslagen Långsele—Ulriksfors

och Forsmo—Hoting, innan denna fråga ånyo förelägges riksdagen.

Slutligen har herr Rydén i motionen nr 449 hemställt,

l:o) att riksdagen ville besluta, att inlandsbanan skall å bandelen

mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig

överensstämmelse med därom av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag;

2:o) att riksdagen ville besluta, under de förbehåll’beträffande villkor

om kostnadsfri upplåtelse av mark med mera, som innehållas i

statsrådsprotokollet över civilärenden den 4 april 1917 och med rätt

för Kung!. Maj:t att närmare förordna om banornas sträckning,

dels anläggande av en tvärbana mellan Jörns station å norra

stambanan och Gubblijaure å den föreslagna inlandsbanesträckningen inom

Arjeplougs socken, för vilken tvärbana beräknats en anläggningskostnad

av 8,180,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Hällnäs station å norra stambanan

till Stensele å inlandsbanan, för vilken handel beräknats en anläggningskostnad

av 11,150,000 kronor,

dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för en med

tillämpning av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- och

materialpriser beräknad anläggningskostnad av 1,200,000 kronor;

3:o) att riksdagen ville för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å

tvärbanan Jörn—Gubblijaure;

4:o) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om fullständig

utredning och därpå grundat förslag till anläggande av tvärbanor

mellan Långsele station å norra stambanan och Ulriksfors station å

inlandsbanan samt] mellan Mellansels station å norra stambanan och

Råsele å inlandsbanan.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda

framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

5

Beträffande först sträckningen av inlandsbanan mellan försele och utskottet»

.Jokkmokk hava visserligen ej mindre än fem olika alternativa förslag :,lha" e''

utarbetats, men lärer valet ej kunna stå mellan flera än två av dessa, mnejj»na0arn,oie

nämligen den av Kungl. Maj:t föreslagna linjen över Avaviken och och j0kkGangsjajaure

samt den av herr Rydén förordade linjen över Kasker.

Väljes deri förstnämnda linjen bör en tvärbana från Jörn ansluta till

inlandsbanan vid Avaviken. Enligt den senare huvudbanesträckningen

skulle tvärbanan ansluta antingen vid Gubblijaure eller vid V. Vuojjaure.

Den vägförkortning, som inlandsbanans framdragande över Kasker

i stället för över Avaviken skulle innebära, är enligt utskottets uppfattning

av stor betydelse. Särskilt skulle detta bliva fallet, om den kraftiga

utveckling av industrien i översta Norrland, på vilken man allmänt

hoppas, kommer till stånd. Det torde nämligen då snart nog kunna

uppstå fråga att på inlandsbanan överflytta avsevärda delar av den trafik,

som eljest skulle belasta bandelen Kiruna—Svartön och norra stambanan.

Det måste ock anses vara av stor vikt, att inlandsbanan framdrages

så långt västerut, att de inre delarna av Lappmarksområdet kunna få

full nytta av järnvägen. Detta önskemål tillgodoser linjen över Kasker

— som ju är den ursprungligen tänkta sträckningen — avsevärt bättre

än Avavikslinjen. Detta beror framför allt därpå, att järnvägen över

Kasker kommer att omedelbart beröra, icke blott Uddjaurs och Storavans

utan även Hornavans vattensystem. Särskilt detta sistnämnda berör ju

mycket stora områden, vilkas utvecklingsmöjligheter böra vederbörligen

tillvaratagas.

Vid bedömandet av den förevarande frågan får man enligt utskottets

förmenande ej taga hänsyn allenast till de nu rådande förhållandena.

Om man endast tager dessa senare i beräkning, kan måhända

linjen över Avaviken befinnas äga vissa företräden. Men lägger man

den synpunkten på frågan, att man i största möjliga mån bör tillgodose

jämväl de krav, som i framtiden torde komma att göra sig gällande, då

synes linjen över Kasker vara så överlägsen Avavikslinjen, att den högre

engångskostnaden för den förra linjen jämte bibana blir av underordnad

betydelse. Vad driftkostnaderna angår lärer det för närvarande,

då man saknar möjlighet att med visshet beräkna trafikens storlek å

inlandsbanan och tvärbanan från denna till Jörn, icke kunna göras

några bestämda påståenden angående de olika linjernas årskostnader.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet förorda, att inlandsbanan

från Sorsele till Jokkmokk framdrages över Kasker.

Att en tvärbana från Jörn till inlandsbanan bör anläggas, torde få Tvärband

anses allmänt erkänt. Vad beträffar sträckningen av denna tvärbana, Gubbiiiaure.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

Tvärbana

Hällnäs—

Stensele.

skulle väl vissa hänsyn till befolkningen i trakterna närmast söder och

väster om Storavan kunna anses tala för den av järnvägsstyrelsen alternativt

förordade sträckningen till V. Vuojjaure. För sträckningen över

Gubblijaure tala emellertid som det vill synas ännu starkare skäl. Dels

skulle genom en sådan linje en god utfartsväg erhållas från inlandsbanans

nordligaste delar till havet över Skellefteå. Dels skulle denna

sträckning nå de ur skogssynpunkt bästa områdena vid Avavikslinjen.

Vad särskilt angår invånarne i trakten kring Sorsele skulle dessa, därest

— såsom utskottet nedan förordar — den ifrågasatta bibanan över Lycksele

utsträckes till Stensele, över sistnämnda bana få en utfartsväg till

havet, som visserligen vore något längre än den över Avaviken till Skellefteå

men som i stället träffade en längre söderut och fördenskull gynnsammare

belägen hamnstad, som dessutom är residensstad för det län,

till vilket Sorsele hör.

Beträffande tidpunkten för tvärbanans utförande ansluter sig utskottet

till herr Rydéns förslag, att banan bör byggas i omedelbart samband

med inlandsbanan. Arbetena å sistnämnda bana torde emellertid

icke under 1918 nå så långt, att anslag för tvärbanans påbörjande behöver

uppföras å 1918 års riksstat.

Vidkommande härefter frågan om byggande av en tvärbana mellan

norra stambanan och inlandsbanan över Lycksele har utskottet funnit

en sådan bana vara väl motiverad. I enlighet med vad som föreslagits

i de av herrar Fahlén m. fl., Schotte m. fl. samt Rydén väckta motionerna

har utskottet ansett, att beslut om banans framförande till Stensele

omedelbart bör fattas. Arbetena å bandelen Lycksele—Stensele böra

emellertid enligt utskottets mening icke bedrivas hastigare än som beräknats

i järnvägsstyrelsens byggnadsplan av den 7 mars 1917.

Beträffande lämpligaste platsen för den ifrågavarande tvärbanans

anknytning till norra stambanan — vid Hällnäs eller Tvärålund — har

herr Rosén ansett ytterligare utredning erforderlig. Det har emellertid

synts utskottet, att den redan förebrakta utredningen är så fullständig,

att något uppskov med frågans avgörande ej kan anses påkallat. Utredningen

ger enligt utskottets uppfattning vid handen, att om än de

båda linjerna torde vara tämligen likvärdiga i avseende å fördelarna

för de olika trakternas befolkning, det ur allmänna synpunkter förefinnas

avgörande skäl för att välja sträckningen över Hällnäs. Framhållas må

dessutom, att, såsom ock departementschefen uttalat, en bana från Tvärålund

i högsta grad komme att försvåra en rationell lösning av järnvägsfrågan

för Öreälvdalen, som av järnvägsstyrelsen angivits äga goda för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

7

utsättningar för att i framtiden erhålla egen järnväg. Utskottet har

alltså i förevarande avseende ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag.

Mot förslaget om anläggande av en bibana från Umeå till Holm- Bibana

Blind har utskottet intet att erinra. Däremot har utskottet icke funnit meBUnd 0 m

tillräckliga skäl anförda för att, på sätt herr Rosén föreslagit, påbörja

byggandet av denna bana redan under år 1918.

I fråga om tvärbanebyggandet å området mellan banan Hällnäs— Tvärbana

Stensele samt statsbanelinjen Bräcke—Östersund hava mycket delade FH0ät"’n°g.

meningar gjort sig gällande. Till Kungl. Maj:ts förslag om byggande

av en tvärbana Forsmo—Hoting ansluta sig de av herrar Fahlén m. fl.

samt Schotte m. fl. väckta motionerna. I de övriga, denna fråga omfattande

motionerna har yrkats avslag å förslaget om beslut rörande

byggnad av banan Forsmo—Hoting. Förnyad utredning angående nämnda

bana samt den med densamma närmast konkurrerande sträckningen

Långsele—Ulriksfors har påyrkats i den av herrar Wickman och Waldén

väckta motionen. Om ytterligare utredning angående den sistnämnda

sträckningen har hemställts a;v herrar Holm och Karlsson i Mo. I de

av herrar Magnusson samt Öberg och Molin väckta motionerna har

yrkats, att en tvärbana Mellansel—Råsele omedelbart måtte beslutas,

samt att frågan om tvärbanan Långsele—Ulriksfors — liksom tvärbanespörsmålet

i dess helhet — ånyo måtte utredas. Slutligen har herr

Rydén i nu omhandlade hänseende hemställt om fullständig utredningrörande

sistberörda båda banor.

Att nu fastställa en slutgiltig plan för tvärbanenätet å ifrågavarande

område lärer icke vara möjligt. Samtliga de ifrågasatta tvärbanorna

erbjuda var för sig vissa fördelar, och i den mån utvecklingen och tillgodogörandet

av Norrlands rika naturtillgångar fortgå uppstå självfallet

nya behov av kommunikationsleder. En järnväg Långsele—Ulriksfors

genom Faxeälvens dalgång med anslutning till Strömsvattnets vidsträckta

sjösystem och berörande Strömsunds framåtgående samhälle synes utskottet

äga goda naturliga betingelser. Likaledes finner utskottet det

genom järnvägsstyrelsens utredning klart ådagalagt, att en järnväggenom

de rikt utvecklingsmöjliga älvdalar, som beröras av linjen Forsmo

—Hoting, har starka skäl för sig. Och för en järnväg, som förbinder

Vilhelmina och Åsele socknar med havet, hava enligt utskottets uppfattning

ävenledes vägande skäl anförts. Valet mellan dessa olika sträckningar

skulle vara ganska svårt att träffa, därest ett sådant val för all

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

framtid skulle utesluta förverkligandet av övriga tvär- och bibaneförslag.

Da emellertid sannolikheten talar för, att i en framtid flera tvärbanor

komma att visa sig erforderliga, synes det utskottet, att frågan nu snarare

gäller den ordning, i vilken tvärbanor i mellersta Norrland böra komma

till utförande, än det slutgiltiga ordnandet av hela tvärbanesystemet

inom samma område.

Under nu berörda förhållanden har utskottet måst låta de statsfinansiella

synpunkterna bliva de avgörande. Det har därför synts utskottet

nödvändigt att under nuvarande brydsamma läge begränsa tvärbanebyggandet

söder om linjen Hällnäs—Stensele till en bana. Den sträckning,

som under dessa omständigheter bör väljas, är otvivelaktigt den

av Kungl. Maj:t förordade linjen Forsmo—Hoting, som framlöper mera

centralt inom området än någon av de andra alternativa linjerna och

som träffar en avsevärt större befolkning, samtidigt som den med hänsyn

till vattenkraftens utnyttjande skulle få den största betydelsen för industrins

utveckling.

Då alltså i och för sig starka skäl tala för byggande av tvärbanan

Forsmo Hoting samt denna banas anläggande ej behöver utgöra hinder

för en fortsatt, ändamålsenlig utveckling av tvärbanesystemet, har utskottet

funnit sig böra biträda förslaget om denna banas anläggande

samt om anvisande för år 1918 av 1,000,000 kronor till banbyggets påbörjande.

Vid det förhållandet, att utskottet ansett tvärbanebyggandet å förevarande

område tills vidare böra begränsas till banan Forsmo—Hoting,

har utskottet givetvis icke funnit anledning tillstyrka de väckta förslagen

om utredning av tvärbanesträckningarna Mellansel—Råsele samt Långsele—Ulriksfors.

I enlighet med vad ovan anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen må

a) besluta, att inlandsbanan skall å bandelen mellan

Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig

överensstämmelse med därom av järnvägsstyrelsen

uppgjort förslag;

b) under de förbehåll beträffande villkor om

kostnadsfri upplåtelse av mark med mera, som innehållas

i statsrådsprotokollet över civil ärenden den 4

april 1917 och med rätt för Kungl. Maj:t att närmare

förordna om banornas sträckning, besluta anläggande

av en tvärbana mellan Jöms station å norra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 187.

9

stambanan och Gubblijauro å inlandsbanan, för vilken

tvärbana med tillämpning av de före kristidens början

år 1914 rådande arbets- och materialpriser beräknats

en anläggningskostnad av 8,180,000 kronor,

c) under i mom. b) angivna för behåll, besluta anläggande

av en tvärbana från Hällnäs station å norra

stambanan till Stensele vid inlandsbanan för en med

tillämpning av nyssberörda grunder beräknad anläggningskostnad

av 11,150,000 kronor,

d) under i mom. b) angivna för behåll,besluta anläggande

av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund

för en med tillämpning av samma grunder beräknad

anläggningskostnad av 1,200,000 kronor,

e) under i mom. b) angivna förbehåll, besluta

anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och

Fjällsjöälvens dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön

av norra stambanan till Hotings station

å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i dess sträckning

längs den så kallade Åkvissla nlinj eu, anläggningskostnaderna

med tillämpning av ovan nämnda grunder beräknats

till 8,700,000 kronor,

f) för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor för påbörjande av arbetena å tvärbanan

Forsmo—Ho ting;

2:o) att de av herrar Fahlén m. fl., Holm, Rosén,

Wickman och Waldén, Magnusson, Schotte m. fl.,

Karlsson i Mo, Öberg och Molin i Dombäcksmark samt

Rydén i Malmö i ämnet väckta motionerna må anses

besvarade med vad utskottet ovan under punkt l:o)

hemställt.

Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 1 juni 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 80 käft. (Nr 187.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 187.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar O. M. Strömberg, S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm,

G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, G. G. Ekman, O. Bergqvist, A. G. Lindblad, I. E. G.

Svensson, A. Pers, J. L. Widell och greve N. F. Posse samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, F. V. Thorsson, H. Andersson i Skivarp,

K. V. Rydén i Malmö, J. B. Eriksson i Grängesberg, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund,

A. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, J. Olofsson i Digernäs, K. O. Strid och S. E.

J. låibeck.

Reservation:

av herr A. C. Lindblad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:339 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk. s. 1 i texten