Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende ä postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1917-02-23 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1917:28, Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende ä postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagen kansli den 23 februari 1917 kl. 2 e. in.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

i avseende ä post- och telegrafverken samt statens järnvägar

och vattenfallsverk. (4:e avd.)

Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen inköp ar

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under titel inTentarier*

»utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», beträffande post- [ 1-j

verket föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier för postverkets

behov för år 1918 anvisa ett anslag av 350,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 175,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—16 i det vid propositionen

under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden den 13 januari 1917, till vilket utskottet

tillåter sig hänvisa.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får alltså ‘hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets

behov för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 175,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt 21 käft. (Nr 28.) 1

*) Hänvisar till punkt i statsverkspropositionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Nybygg- 2:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels av det

nader'' anslag å 960,000 kronor, som av 1914 års förra riksdag beviljats för

[2-] uppförande å den då ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm disponerade

delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm,

efter rivning av därå uppförda byggnader, av en tillbyggnad samt för

vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar å den dåvarande

posthusbyggnaden i samma kvarter, för år 1918 anvisa, att utgå

av lånemedel, återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att utanordna detta belopp förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel, dels av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen

beviljat för uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom

S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

återstående beloppet, 120,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels för fortsättande och avslutande av nyssnämnda byggnadsarbete för

år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ytterligare ett belopp av 90,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels för fortsättande av uppförandet

å det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter

av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote av ett centralposthus

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp av

700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis

av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock för uppförande

för en beräknad kostnad av 275,000 kronor å den för sådant

ändamål avsedda, kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare

municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för

telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett

belopp av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 17—34.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,

nr 89, har herr E. F. Hellberg i Lycksele hemställt, att riksdagen måtte

för inköp av tomterna nr 66, 67 a och 67 b i Lycksele municipalsamhälle

för uppförande därstädes av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, anvisa för år 1918 ett belopp av 3,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

3

Med hänsyn till det trängande behovet att anskaffa lokaler för telegrafverket

i Linköping synes utskottet intet vara att erinra mot att den

byggnad, som är avsedd att inrymma lokaler för såväl postverket som

telegrafverket i nämnda stad, påbörjats, oaktat det vid arbetets igångsättande

varit tydligt, att det för ändamålet av 1916 års riksdag beviljade

anslaget icke skulle förslå för byggnadens fullbordande. I enlighet

med denna uppfattning får utskottet tillstyrka, att det begärda

tilläggsanslaget, 90,000 kronor, må uppföras å 1918 års stat.

Kungl. Maj:ts i övrigt gjorda äskanden om fortsättningsanslag för

tidigare beslutade byggnadsföretag för postverkets räkning har utskottet

jämväl funnit sig höra förorda.

Framställning om uppförande av post- och telegrafhusbyggnad i

Gällivare framlades av generalpoststyrelsen redan år 1915. På grund

av de statsfinansiella förhållandena blev emellertid förslaget icke av

Kungl. Maj:t framfört till 1916 års riksdag. På grund av angelägenheten

av dels att post- och telegrafverket beredas bättre tjänstelokaler, dels

ock att dessa verks personal i Gällivare förskaffas bostäder till rimliga

hyror, anser utskottet ytterligare uppskov med beviljandet av medel

för byggnadens påbörjande icke böra äga rum. Den upprättade planen

för byggnaden, enligt vilken ett avsevärt utrymme å den ifrågavarande

tomten lämnas odisponerat för framtida byggnadsbehof?- för statens

räkning, har icke givit utskottet anledning till anmärkning.

Beträffande slutligen den av herr Hellberg väckta motionen om inköp

för postverkets räkning av tomt i Lycksele, har utskottet icke blivit

övertygat därom, att uppförande av särskild posthusbyggnad är den

enda" tänkbara lösningen av postverkets lokalfråga å nämnda ort. Då

det för övrigt icke synes böra ifrågakomma att bevilja medel för inköp

av en tomt, beträffande vars användande närmare utredning saknas, har

utskottet icke ansett sig kunna biträda det i motionen framförda förslaget.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen må

a) av det anslag å 960,000 kronor, som av 1914

års förra riksdag beviljats för uppförande å den då

ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm disponerade

delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren

i Stockholm, efter rivning av därå uppförda

byggnader, av en tillbyggnad samt för vidtagande i

sammanhang därmed av vissa förändringar å den då
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

varande posthusbyggnaden i samma kvarter, för år

1918 anvisa såsom reservationsanslag återstående beloppet,

300,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att

utanordna detta belopp förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel,

b) av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen

beviljat för uppförande å den postverket tillhöriga

tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av

ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets

behov, för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag

återstående beloppet, 120,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet,

c) för fortsättande och avslutande av nyssnämnda

byggnadsarbete för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag

ytterligare ett belopp av 90,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;

d) för fortsättande av uppförandet å det för postverkets

räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter

av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte

rote av ett centralposthus för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna beloppet;

e) för uppförande för en beräknad kostnad av

275,000 kronor å den för sådant ändamål avsedda,

kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare

municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;

II) att herr Hellbergs ovanberörda motion, nr 89,

icke må av riksdagen bifallas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

5

Telegrafverket.

3:o) Kungl. Maj:t har i avseende å kapitalökning vid telegraf- inköp och

verket föreslagit riksdagen dels medgiva, att stationsbyggnaden å den bavyfa8tig>e

telegrafverket tillhöriga fastigheten nr I och II i kvarteret Skvalperup heter,

i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad i enlighet med av telegraf- [3.] •

styrelsen framlagd plan för en beräknad kostnad av 330,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 4 i kvadraten nr 19

i Motala för en köpeskilling av högst 30,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas lägenheten nr 188 i Tomelilla municipalsamhälle

för en köpeskilling av högst 25,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas det så kallade telegrafhuset i Nyland med

tomt för en köpeskilling av högst 24,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas tomterna litt. G ab 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27

och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av högst 17,000 kronor; och

att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad

kostnad av 65,000 kronor; samt att för telegrafverkets räkning må inköpas

de å lägenheten Hästhagen invid Krylbo belägna, å en av distriktslantmätaren

E. Ekenstedt år 1914 upprättad tomtdelningskarta med nr

6, 7, 8 och 9 i kvarteret XXII betecknade tomter för en köpeskilling

av högst 20,000 kronor; och att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad

för en beräknad kostnad av 65,000 kronor; dels och för år

1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning

anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 620,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—50 i det ovanberörda

statsrådsprotokollet över civilärenden för den 13 januari 1917,

till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

Den föreslagna tillbyggnaden av stationsbyggnaden i Malmö har utekottets

utskottet funnit vara av behovet påkallad, vadan utskottet får tillstyrka yttrande''

det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslaget. Förslagen om inköpande

för telegrafverkets räkning av fastigheter i Motala, Tomelilla

och Nyland har utskottet jämväl funnit vara väl motiverade. Beträffande

de två sistnämnda platserna vill utskottet särskilt framhålla fördelen av,

att dyrbara flyttningskostnader undvikas genom inköp av de fastigheter,

vari telegrafverkets lokaler redan äro inrymda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Förslagen om inköp av tomter i Hässleholm och Krylbo samt uppförande

av förrådsbyggnader därstädes får utskottet ävenledes biträda.

Det för år 1918 äskade anslagsbeloppet för inköp och bebyggande

av fastigheter för telegrafverkets räkning är avsett att användas på följande

sätt:

till fortsättande av stationsbyggnaden i Uppsala...... kronor 332,200: —

» tillbyggnad av stationsbyggnaden i Malmö....... » 41,800: —

» inköp av byggnadstomt i Motala ........................... )> 30,000: —

» » » fastighet i Tomelilla ................................ » 25,000: —

» » » fastighet i Nyland ................................... » 24,000: —

» inköp av tomt och uppförande av förrådsbyggnad

i Hässleholm......................................................... » 82,000: —

» inköp av tomt och uppförande av förrådsbyggnad

i Krylbo ............................................................ » 85,000: —

Summa kronor 620,000: —

Kungl. Maj:ts förslag i denna del har ej föranlett erinran från utskottets

sida.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva att stationsbyggnaden å den telegrafverket

tillhöriga fastigheten nr I och II i kvarteret

Skvalperup i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad

i enlighet med av telegrafstyrelsen framlagd plan för

eu beräknad kostnad av 330,000 kronor;

b) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas

tomten nr 4 i kvadraten nr 19 i Motala för en

köpeskilling av högst 30,000 kronor;

c) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas

lägenheten nr 188 i Tomelilla municipalsamhälle

för en köpeskilling av högst 25,000 kronor;

d) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas

det så kallade telegrafhuset i Nyland med tomt

för en köpeskilling av högst 24,000 kronor;

e) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas

tomterna litt. C ab 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,

27 och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av högst

17,000 kronor och att å dessa tomter må uppföras en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

7

förrådsbyggnad för eu beräknad kostnad av 65,000

kronor;

f) medgiva att för telegrafverkets räkning må inköpas

de å lägenheten Hästhagen invid Krylbo belägna,

å en av distriktslantmätaren E. Ekenstedt år 1914

upprättad tomtdelningskarta med nr 6, 7, 8, och 9 i

kvarteret XXII betecknade tomter för en köpeskilling

av högst 20,000 kronor, och att å dessa tomter må

uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad kostnad

av 65,000 kronor;

g) för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning anvisa ett reservationsanslag

av 620,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit Fortsatt utriksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende Statens tel**

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 12,500,000 fon- och

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 yä®ende"

av tillgängliga medel utanordna beloppet. r, -i

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 51—66.

Av förenämnda anslagssumma äro avsedda:

för interurbana telefonnätet......................................... kronor 4,500,000: —

s lokala » .......................................... » 7,694,000: —

» telegrafnätet ............................................................ »_306,000: —

Summa kronor 12,500,000: —

Utskottets

yttrande.

Motsvarande anslagsbelopp för år 1917 voro respektive 2,993,400,

3,700,000, 306,600, tillhopa 7,000,000 kronor. Den sålunda till sammanlagt

5,500,000 kronor uppgående anslagsökningen är till ej ringa del att hänföra

till den väsentliga prisstegring å materialier, som inträtt sedan 1916.

Beträffande det för interurbanledningar avsedda beloppet är att märka,

att Kungl. Maj:t vidtagit en minskning med 2,500,000 kronor i telegrafstyrelsens

i ämnet framlagda förslag. Ytterligare nedsättning synes utskottet

icke lämpligen kunna ifrågakomma. Att uppskjuta utförandet av

någon del av arbetena å det lokala telefonnätet synes ej heller välbetänkt,

då därigenom den på grund av telefontaxereformen inträdda ökningen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottet# utlåtande Nr 28.

Nya byggnader

och

anlägg,

ningar.

[5.]

Utskottets

yttrande.

abonnentantalet skulle hämmas. Anslagsäskandet för utveckling av telegrafnätet

har utskottet jämväl funnit sig böra tillstyrka.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 12,500,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel utanordna beloppet.

Statens järnvägar.

5:o) Kungl. Maj:t har i avseende å kapitalökning vid statens

järnvägar föreslagit riksdagen att till utförande av nya byggnader och

anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år 1918 anvisa ett

belopp av 9,343,600 kronor, därav 4,900,000 kronor att utgå av lånemedel,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 2,200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid statsverkspropositionen

under rubrik »utgifter för kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden den 13 januari 1917 sid. 67—139.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget är avsett att fördelas sålunda:

Nya anslag;

för husbyggnader, boställshus ....................................... kronor 625,000: —

stationsstugor in. m..................... » 140,500: —

tillbyggnad av stationshus......... » 219,500: —

övriga husbyggnader .................. » 264,200: —

» spåranordningar......................................................... » 1,446,600: —

» vägports- och vägbroanläggningar ................... » 250,000: —

» förbättringar vid kol- och vattenstationer ...... » 120,000: —

» telegraf- och telefonanläggningar m. m.......... » 638,000: —

» elektriska belysningsanläggningar .................... » 200,000: —

» övriga anläggningar ................................................ » 603,800: —

» större arbeten ........................................................... » 1,601,000: —

» växel- och signalsäkerhetsanläggningar............ » 1,000,000: —

» diverse arbeten ....................................................... » 1,000,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

9

Fortsättningsamlag för redan beslutade arbeten.

vid Bollnäs

Jbb ö

uppförande av ny bro över Ore älv

Kiruna .

kronor

80,000: —

Nässjö......

»

400,000: —

ser in. m.

»

205,000: —

n.................

»

350,000: —

»

200,000: —

Summa

kronor

9,343,600: —

Det är ett högst betydande anslag, som av Kungl. Maj:t innevarande

år äskas för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar. En jämförelse med det vid 1916 års riksdag beviljade anslaget

för samma ändamål utvisar en ökning av ej mindre än 3,560,000

kronor, och detta oaktat i årets statsverksproposition betydande belopp

för vissa större, fortsättningsanslag krävande byggnader och anläggningar

upptagits under särskilda anslagstitlar i stället för att, såsom förut

skett, uppföras såsom »större arbeten» under den nu förevarande anslagstiteln.

Uppenbart är att en mycket avsevärd del av anslagsökningen härleder

sig från den inträffade stora prisstegringen å materialier m. m. Men

ökningen beror även på den större omfattningen av de arbeten, som nu

föreslås till utförande.

Departementschefen har i det uttalande, varmed han inlett berörda

statsrådsprotokoll (sid. 1—12), framhållit, att vid ett affärsföretag av

statens järnvägars omfattning och utomordentligt stora betydelse de nya

kapitalutlägg, som erfordras för att tillgodose en väntad trafikstegrings

kraf, såvitt möjligt borde föregå denna, så att järnvägarna alltid vore i

tekniskt hänseende rustade att möta en inträdande trafikökning av ansenlig

storlek. I tider av mera forcerad utveckling uppträda dock, yttrar

departementschefen, i betraktande av ovissheten om utvecklingens

framtida förlopp, de största svårigheter att följdriktigt tillämpa en

sådan princip. Trafikstegringen kommer härvid att fortgå snabbare än

banornas tekniska anpassning efter den ändrade trafikintensiteten, och

efter hand hopas härvid de ej tillgodosedda kraven på kapitalutlägg för

att bringa järnvägarnas kapacitet i höjd med trafikens storlek och ny

trafik, som kan förväntas. När i augusti 1914 det stora europeiska

kriget utbröt, varvid efter hand nya utomordentligt stora anspråk ställdes

på de svenska stats]’ärnvägarnas trafikförmåga, hade, fortsätter departementschefen,

en stark trafikökning med få och korta avbrott fort
Biliang

till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 21 käft. (Nr 28.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 28-

gått i omkring 20 år, utan att statsjärnvägarnas kapacitet blivit genom

nya kapitalnedlägg i motsvarande grad förstärkt.

Av statsrådsprotokollet inhämtas även, att järnvägsstyrelsen utarbetat

en plan över de arbeten och anskaffningar för statens järnvägars

räkning, som med hänsyn till den stegrade trafikens krav kunna anses

nödvändiga under perioden 1918—1927. Totalkostnaden för de nya

byggnader och anläggningar, rullande materiel m. m., som enligt denna

plan skulle behövas, slutar på en summa av i runt tal 504.5 miljoner

kronor, varav 398.2 miljoner kronor tänkas täckta genom anslag och

106.3 miljoner kronor bestridda ur förnyelsefonden. Då denna approximativa

beräkning ännu icke undergått slutlig granskning har departementschefen

icke närmare yttrat sig om densamma, men likväl uttalat,

att den dock torde giva en ungefärlig bild av behovet.

Utskottet är för sin del övertygat om, att vidlyftiga och kostsamma

arbeten av ifrågavarande beskaffenhet erfordras för att sätta statens järnvägar

i sådant skick, att de kunna möta de krav, som redan under nuvarande

förhållanden ställas på dem, och under den närmaste framtiden

torde komma att göra sig gällande. Ett uppskjutande i större omfattning

av dessa arbeten synes utskottet så mycket mindre tillrådligt, som

behovet är synnerligen trängande och föga utsikt synes förefinnas

att genom ett framskjutande av anläggningarna få dessa utförda för

mindre kostnad. Vad angår möjligheten att anskaffa de för arbetenas

genomförande erforderliga medlen, synes det ock föga sannolikt, att något

skulle vara att vinna genom ett uppskov. Under sådäna förhållanden

har utskottet funnit sig böra i huvudsak tillstyrka Kungl. Maj:ts under

såväl nu förevarande som följande punkter framställda förslag beträffande

kapitalökningsanslag för de trafikerade järnvägarna.

Under anslaget till nya byggnader och anläggningar, gruppen »större

arbeten», har upptagits ett belopp av 130,000 kronor för uppförande av

en ångcentral vid Kiruna. För enahanda ändamål äskades av 1916 års

riksdag ett belopp av 95,000 kronor. I enlighet med statsutskottets i

ämnet avgivna utlåtande ansåg emellertid riksdagen, att med hänsyn till

såväl den då rådande ekonomiska situationen och de stora krav, som för

andra ändamål ställdes på statskassan, som ock de rådande höga materialpriserna

med ifrågavarande utgift borde tills vidare anstå. Den ökning

i anläggningskostnad, som det nu framlagda förslaget innebär, beror till

en del på ytterligare stegring i materialpriserna men har delvis också

sin grund däri, att ångcentralen nu tänkes utförd enligt en med hänsyn

till anläggningskostnaden dyrbarare, men ur driftsynpunkt mera ekonomisk

plan. Medan den anläggning, som under fjoråret föreslogs, beräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

11

nades medföra en årlig bränslebesparing till ett värde av 7,000 kronor,

har den nu projekterade anläggningen beräknats för statens järnvägar

möjliggöra en besparing av ej mindre än 21,000 kronor årligen. Under

sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka det nu framlagda

förslaget.

Under gruppen »större arbeten» har upptagits ett belopp av 150,000

kronor för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar i svagströmsledningar

vid bandelen Kiruna—Riksgränsen. Ifrågavarande åtgärder

avse en utflyttning av svagströmsledningarna till ett avstånd från

banan av omkring 100 meter. Av järnvägsstyrelsens framställning i

ämnet framgår, att det icke är uteslutet, att ytterligare åtgärder för

ändamålet kunna komma att erfordras, ehuruväl styrelsen ansett, att

med vidtagandet av dessa åtgärder bör anstå, till dess erfarenhet vunnits

om verkningarna av ledningarnas utflyttande. Enligt vad utskottet

från järnvägsstyrelsen inhämtat lärer man numera, då det gäller att

framdraga nya stolplinjer för svagströmsledningar längs statsbanelinjer,

som inom en ej alltför avlägsen framtid beräknas bliva elektrifierade,

förlägga dessa på sådant avstånd från banan, att framdeles förflyttning

av svagströmsledningarna ej skall erfordras. Det nu framförda anslagskravet

har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Utskottet har emellertid,

då samtliga de anslag, som hänföra sig till riksgränsbanans elektrifiering,

synas fortfarande liksom hittills böra uppföras under särskild anslagstitel

i riksstaten, i sin hemställan rörande nu ifrågavarande punkt för

sig upptagit berörda anslagsdel.

I övrigt har utskottet, som särskilt sökt förvissa sig om att de till

utförande föreslagna spåranordningar och andra bangårdsanläggningar

av olika slag i görligaste mån kunna komma till användning vid planerade

större stationsutvidgningar, ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag.

I detta sammanhang har utskottet velat till behandling upptaga

frågan om sättet för uppförandet i riksstaten av anslagen till de trafikerade

stats ] ärnvägarn a.

Tidigare inbegrepos i det nu förevarande anslaget samtliga medel

för nya byggnader och anläggningar vid de förefintliga statsbanorna.

Efterhand hava emellertid utbrytningar skett av åtskilliga mera omfattande

arbeten, avseende samma huvudkategori, såsom dubbelspårsanläggningar,

större bangårdsombyggnader m. m. 1 de framställningar, som

järnvägsstyrelsen nästlidet år avgivit angående anslag för år 1918 till

de trafikerade järnvägarna, har ett ytterligare steg tagits i denna riktning,

i det att samtliga fortsättningsanslag krävande anläggningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

behandlats såsom fristående anslagspunkter. I statsverkspropositionen

har ock, såsom ovan antytts, denna grundsats iakttagits. Under gruppen

»större arbeten» återfinnes emellertid en post, till ny lokomotivstation i Krylbo,

för vilken fortsättningsanslag kommer att erfordras. Kungl. Maj:t har

nämligen för år 1918 allenast äskat en del av det belopp, som enligt

järnvägsstyrelsens förslag skulle i sin helhet utgå under 1918.

Mot den iakttagna förändringen, att fortsättningsanslag påfordrande

anläggningar i allmänhet upptagits under särskilda an slagstitlar, har utskottet

så mycket mindre haft något att erinra, som det sjmts utskottet

vara en given fördel, att det av beslutet om beviljande av medel till en viss

anläggning tydligt framgår, om man måste räkna med fortsättningsanslag.

Det har emellertid synts utskottet kunna ifrågasättas, om ej eu förändring

av mera genomgripande natur bör vidtagas beträffande fördelningen

på olika anslagstitlar av de kapitalökningsutgifter, som avse de redan

trafikerade statsbanorna.

Den nu tillämpade uppställningen av anslagen ifråga medför, att

någon överblick över de olika slagen av utgifter och anläggningar icke

erhålles. Exempelvis finnas anslag till bangårdsanordningar dels under

gruppen »spåranordningar» av anslaget till nya byggnader och anläggningar,

dels under gruppen »större arbeten» av samma anslag, dels ock

under särskilda anslagstitlar i riksstaten med gemensam överrubrik »större

bangårdsombyggnader». Anslag till lokomotivstationsanläggningar finnas

uppförda såväl under grupperna »övriga anläggningar» och »större arbeten»

å anslaget till nya byggnader och anläggningar som under särskilda

anslagstitlar med gemensam beteckning »större verkstads- och

lokomotivstationsanläggningar». Även i övrigt finnes liknande splittring

mellan anslaget till nya byggnader och anläggningar å ena sidan samt

speciella anslagstitlar för olika ändamål å andra sidan.

Det vill synas utskottet, att det skulle lända till ökad reda och överskådlighet,

om åtminstone de anslagskrav, som hänföra sig till självständiga

överrubriker i riksstaten, utbrötes ur anslaget till nya byggnader

och anläggningar. Det torde ock kunna ifrågasättas att såsom särskilda

anslag behandla åtskilliga av de grupper, som nu ingå i sistnämnda

anslag. Med den vidgade omfattning, som detta anslag efterhand erhållit,

har det ur budgetssynpunkt blivit alltmera svårhandterligt. Eu

avlastning av anslaget på sätt nu antytts synes fördenskull vara eftersträvansvärd.

Utskottet, som ansett den nu berörda frågan böra beaktas vid uppgörandet

av nästkommande års budgetförslag, har beträffande den nu

ifrågavarande statsregleringen icke ansett annan åtgärd böra vidtagas i

s. 13 Kontrollera mot PDF

StatmtsJcottes utlåtande Nr 28.

13

avseende å det nu förevarande anslaget — förutom den redan vidrörda

utbrytningen av anslagsbeloppet till förflyttning av svagströmsledningarna

å riksgränsbanan — än att i konsekvens med vad i övrigt skett byggnadsanslaget

till lokomotivstationsanläggningen i Krylbo bör behandlas

såsom särskild anslagstitel för att i riksstaten ingå under rubriken »större

verkstads- och lokomotivstationsanläggningar».

Med iakttagande av berörda utbrytningar kommer anslaget till nya

byggnader och anläggningar att för år 1918 uppgå till 8,903,000 kronor,

varav 2,050,000 kronor böra förskottsvis utgå under 1917.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till utförande a,v nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 8,903,600 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel utanordna ett belopp av 2,050,000

kronor;

b) för påbörjande av arbetet med uppförandet av

en ny lokomotivstation vid Krylbo, varför kostnaden av

anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 415,000

kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

290,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

ett belopp av 150,000 kronor;

c) för vidtagande av åtgärder för undvikande av

störningar i svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—

Riksgränsen för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av i 50,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av mark,

som erfordras för utvidgning av- vissa järnvägsstationer och för blivande

dubbelbananordningar, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel,

av 800,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 140—141 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har av 1916 års riksdag beviljats ett

anslag av 500,000 kronor. Den nu begärda anslagssumman innebär

sålunda en ökning av 300,000 kronor gentemot fjorårets anslag.

Markför
värv.

[6.]

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Ombyggnad

av Malmö

statsbank

gärd.

[7-]

Förändringar

vid

centralstationen

i

Stockholm

m. in.

[8.]

Huyudrangerbangård

Tid Hallsberg.

[9.]

Då'' järnvägsstyrelsen för sin del ansett 1,000,000 kronor behövliga

och då för utskottet tillgängliga upplysningar synts utskottet ådagalägga

behovet av ökning av anslaget, har utskottet icke velat ifrågasätta någon

ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande

dubbelspår sanordningar, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 400,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av

arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1918 anvisa

ett belopp, att utgå av lånemedel, av 500,000 kronor.

Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 142 i ärendet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena med

ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen att i avvaktan på den

proposition, som kan komma att avlåtas angående anslag för utförande

av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm

jämte därmed sammanhängande arbeten, för år 1918 för ändamålet beräkna

ett anslag, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.

Över ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet velat härigenom

omförmäla.

9:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att i avvaktan

på den proposition, som kan komma att avlåtas angående anläggning

av huvudrangerbangård vid Hallsberg, för ändamålet beräkna ett anslag

för år 1918, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

500,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

15

Jämväl över ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles

avgiva yttrande, vilket utskottet härmed skolat för riksdagen

omförmäla.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

utvidgning av Västanfors station, varför kostnaden av anslagsmedel i

sin helhet beräknats uppgå till 310,000 kronor, för år 1918 anvisa ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 146

i statsrådsprotokollet.

Behovet av den föreslagna utvidgningen har synts utskottet genom

den förebragta utredningen ådagalagt, vadan utskottet får hemställa,

att riksdagen må för påbörjande av utvidgning av

Västanfors station, varför kostnaden av anslagsmedel i

sin helhet beräknats uppgå till 310,000 kronor, för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. m., varför kostnaden i

sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för år 1918 anvisa ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147—148 i statsrådsprotokollet.

Av utredningen inhämtas, att järnvägsstyrelsen ursprungligen framlagt

ett ''förslag till en större utbyggnad av stationen, slutande på en kostnadssumma

av 914,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet

åsyftar dels en provisorisk ombyggnad av själva bangården, dels ock anläggande

av en mötesplats strax norr om stationen. Ehuru enligt statsrådsprotokollet

ombyggnaden av stationen icke tillnärmelsevis motsvarar

behovet av erforderliga utvidgningar för längre tid framåt, skulle genom

densamma och anläggningen av mötesplatsen de mest trängande behoven

för den närmaste framtiden bliva tillgodosedda. Vid sådant förhållande

och då de kostnader, som enligt Kungl. Maj:ts förslag komme att nedläggas,

i huvudsak skulle komma till godo vid en framtida, slutlig stationsombyggnad

samt vid en blivande dubbelspårsanläggning, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Vid den granskning,

som utskottet ägnat ritningarna till de båda förenämnda alternati
-

Utvidgning

av Västanfors

station.

[10.]

Utskottets

yttrande.

Utvidgning

och ombyggnad

av

Ockelbo

station.

[11.]

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Utvidgning

av spårsystemet

vid

bangården i

Mjölby.

[12.]

Utskottets

yttrande.

Utvidgning

av spårsystemet

vid Tartan.

[13.]

Utskottets

yttrande.

ven, har det emellertid för utskottet framstått såsom ett önskemål, att

den i det större ombyggnad sförslaget ingående persontunneln under

bangården måtte till trafiksäkerhetens tryggande snarast möjligt i samband

med utförandet av den provisoriska ombyggnaden komma till stånd.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må för påbörjande av arbetena med

utvidgning av Ockelbo station in. in., varför kostnaden

i sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av

spårsystemet vid bangården i Mjölby för år 1918 anvisa ett belopp, att

utgå av lånemedel, av 106,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 149—150 i statsrådsprotokollet.

Då den föreslagna utvidgningen av spårsystemet synts utskottet

ändamålsenlig och då arbetena lämpligen böra komma till utförande i

samband med dubbelspårsanläggningen Norrköping—Mjölby, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för utvidgning av spårsystemet

vid bangården i Mjölby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 106,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna beloppet.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av

spårsystemet vid Värtan för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,

av 400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 150—151.

Med hänsyn till att exporten och importen över Värtahamnen är i

ständigt stigande och då på grund av de utvidgningar av hamnanläggningarna,

som Stockholms stad planerar, ytterligare stegring i trafiken

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

17

över hamnen torde vara att emotse, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för utvidgning av sparsystemet

vid Värtan för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna nämnda belopp.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till fortsättande av

arbetena med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i

Malmö för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 600,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 152

—154 i statsrådsprotokollet.

I Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1913 års riksdag beräknades

verkstadsanläggningen i sin helhet komma att kosta 2,400,000

kronor. Härav beräknades 1,400,000 kronor skola bestridas av förnyelsefonden,

medan 1,000,000 kronor skulle utgå av anslagsmedel. Sistnämnda

belopp har ock av riksdagen anvisats åren 1915 och 1916. De senast

verkställda kostnadsberäkningarna utvisa emellertid för hela verkstadsanläggningen

en kostnad av sammanlagt 3,630,000 kronor, d. v. s.

en ökning i förhållande till vad ursprungligen beräknats av 1,230,000

kronor, varvid dock, på grund av de stegrade materialpriserna, för de

större ännu ej påbörjade byggnaderna — vagnverkstaden och lokomotivverkstaden

samt smedjan och hjulverkstaden —järnkonstruktioner blivit

i viss omfattning utbytta mot konstruktioner av trä och armerad

betong. Då någon inskränkning i den ursprungliga planen för verkstadsanläggningen

enligt utskottets uppfattning icke lämpligen kan ske,

får utskottet tillstyrka beviljandet av det äskade tilläggsanslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsättande av arbetena

med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö för år 1918 anvisa ett reservationsslag

av 600,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro, varför

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 21 käft. (Nr 28.) 3

Ombyggnad

av statens

järnvägars

reparationsverkstäder

i Malmö.

[14-]

Utskottets

yttrande.

Ny lokomotivstation

vid Örebro.

[15.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 500,000

kronor, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 175,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 155—156 i statsrådsprotokollet.

utskottets Lokomotivstationen i Örebro är för närvarande förlagd till två olika

yttrande, platser, vilket för tjänstens ekonomiska skötsel måste framstå såsom

synnerligen olämpligt. Då tillika antalet stallplatser är för litet och

stallbyggnaderna även i övrigt otidsenliga och för små, synes det framlagda

förslaget, att genom anläggande av ny, med moderna anordningar

försedd lokomotivstation samla driften på en plats, medföra avsevärda

fördelar. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må för påbörjande av arbetet med

uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro, varför

kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats

uppgå till 500,000 kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Uppförande 16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

slavar-" ai''betet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notrerkstad

viken, varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 805,500 kromy?d*0“

nor> ^br år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av 300,000

Tiken. kronor.

[16.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

156—158 i statsrådsprotokollet.

utskottets På grund av den successiva ökningen av lokomotivparken har behov

yttrande. av ökade reparationsmöjligheter vid V distriktet gjort sig starkt gällande.

Det framlagda förslaget till utvidgning av reparationsverkstaden vid

Notviken har vid sådant förhållande ej givit utskottet anledning till erinran,

vadan utskottet hemställer,

att riksdagen må för påbörjande av arbetet med

uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken,

varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå

till 805,500 kronor, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

19

17:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen att medgiva, att, till

täckande av uppkommen brist, 500,000 kronor, i de till utförande av

dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås beviljade anslag, må till samma

anslag överföras från anslaget till statsbanan Älvsby—Piteå 100,000

kronor, från anslaget till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön 200,000 kronor

och från anslaget till statsbanan Järna—Norrköping likaledes 200,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 158—160 i statsrådsprotokollet.

Det föreliggande förslaget överensstämmer med den plan för täckandet

av den uppkomna bristen i anslaget för ifrågavarande dubbelspårsanläggning,

som vid nästlidet års riksdag framlades i samband

med då föreliggande fråga om tilläggsanslag för dubbelspårsanläggningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att till täckande av uppkommen

brist, 500,000 kronor, i de till utförande av

dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås beviljade anslag,

må till samma anslag överföras från anslaget till

statsbanan Ålvsby—Piteå 100,000 kronor, från anslaget

till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön 200,000 kronor och

från anslaget till statsbanan Järna—Norrköping likaledes

200,000 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av

arbetet med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping

och Mjölby för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,

av 1,800,000 kronor.

Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 160—161 i ärendet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping

och Mjölby för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 1,800,000 kronor.

19:o) Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen att för fortsättande av

arbetet med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby

och Sandsjö för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av

Kostnader

för dubbelspår

mellan

Göteborg’

och

Alingsås.

[17.]

Utskottets

yttrande.

Dubbelspår

emellan

Norrköping

och Mjölby.

[18.]

mellan

Aneby och

Sandsjö.

[19.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Dubbel spår

från Örebro

öyer Hallsberg

till

Laxå.

[20.1

Utskottets

yttrande.

Omläggning

ar linjen

Lindome—

Anneberg.

[21.]

2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under

år 1917 av tillgängliga medel utanordna 700,000 kronor.

Med åberopande av vad statsrådsprotokollet sid. 161—162 i ärendet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby

och Sandsjö för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 700,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro

över Hallsberg till Laxå, varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå

till 6,150,000 kronor, för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,

av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sidorna 162—167 i statsrådsprotokollet.

Det framlagda förslaget till dubbelspårsanläggning å sträckan från

Örebro över Hallsberg till Laxå betingas i första hand av nödvändigheten

att giva den stora fjärrtrafiken, som ledes över dessa stationer,

erforderlig stadga och trygghet. Den betydande lokaltrafiken å sträckan

Örebro—Hallsberg — vilken linje är den av statens järnvägars enkelspåriga

sträckor, som för närvarande är tyngst belastad med tåg — gör även

ett dubbelspår väl behövligt.

Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka dubbelspårets anläggande

och har intet att erinra emot det för år 1918 begärda anslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för påbörjande av arbetena med

anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro

över Hallsberg till Laxå, varför kostnaden i sin helhet

beräknats uppgå till 6,150,000 kronor, för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

2l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetet med omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg, varför

kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 800,000 kronor, för år 1918

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 200,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

21

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 108

—169 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta omläggningen är betingad av hänsyn till trafiksäkerheten.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att av kostnaderna ett belopp

av 400,000 kronor måtte anvisas för år 1918. Departementschefen har

däremot ansett sig kunna nedsätta anslaget för samma år till 200,000

kronor.

Vid sådant förhållande får utskottet hemställa,

att riksdagen må för påbörjandet av arbetet med

omläggning av statsbanelinjen Lindorm—Anneberg, varför

kostnaden i sin helhet beräknas uppgå till 800,000

kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

200.000 kronor.

22:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av

anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 1,272,000 kronor, för år

1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 800,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 169—172 i statsrådsprotokollet.

Då vid förra årets riksdag frågan om ombyggnad av Bohusbanans

viadukt över Säveån behandlades av statsutskottet, fann utskottet behovet

av den föreslagna ombyggnaden icke vara av den tvingande natur, att

densamma ej skulle kunna uppskjutas till ett följande år. Den nu förebragta

fullständigare utredningen i ärendet har synts utskottet ådagalägga,

att något ytterligare uppskov med ombyggnaden ej bör ske.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må för påbörjande av ombyggnad av

Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av

anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 1,272,000

kronor, för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

800.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 500,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Ombyggnad

av Bohusbanans

Tiadukt

öyer

Säveån.

[22.]

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Elektrifiering1

av

järnvägslinjen

Kiruna—

Svartön.

[23.]

Fortsättning

av

statsbanebyggnaden

Sveg—

Brunflo.

[24.]

Utskottets

yttrande.

23:o) Kung!. Maj:t liar föreslagit riksdagen att i avbidan å den

proposition, som kan komma att avlåtas om elektrifiering av järnvägslinjen

Kiruna—Svartön, för ändamålet för år 1918 beräkna ett anslag,

att utgå av lånemedel, av 3,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

1,500,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
omförmäla.

24:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till fortsättning

av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett anslag, att

utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnas i åberopade statsrådsprotokollet sid.

173—178.

Med det för år 1918 äskade anslaget är avsett att i huvudsak fullborda

terrasseringsarbetena å hela banan samt framföra rälsläggningen

norrifrån till Sveg ävensom att i huvudsak färdigställa bangårdar och

påbörja återstående husbyggnader. Av statsrådsprotokollet inhämtas

emellertid, att Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut rörande sträckningen

av banan i dess helhet. Kungl. Maj:t har väl bestämt, att banan —

i stället för efter den ursprungligen avsedda s. k. Enskälalinjen — skall

framdragas från Sveg till trakten av Överhogdal samt från Åsarne till

Kvarnsjö. Däremot har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles meddela

beslut beträffande frågan om linjesträckningen mellan Överhogdal

och Kvarnsjö. Chefen för civildepartementet har nämligen ansett, att

innan beslut fattades angående linjesträckningen mellan sistnämnda båda

orter, riksdagen borde sättas i tillfälle att yttra sig i frågan, detta emedan

den av departementschefen förordade s. k. Tvärhoalinjen — även

om de ursprungliga å-prisen användas såsom beräkningsgrund — skulle

komma att medföra ett överskridande av den vid banans beslutande beräknade

anläggningskostnaden med 123,000 kronor.

Genom anläggandet av inlandsbanan har man avsett att vinna två

huvudsyften: dels att ernå en utfartsväg från det inre Norrland till de

sydliga delarna av riket, dels ock befrämja odling och kultur inom de

av banan berörda områdena. Det är givet, att de båda intressena: att

skapa en möjligast gen förbindelseled samt att tillgodose de lokala

kommunikationsbehoven understundom måste råka i konflikt med var
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

23

andra. Så har ock i det nu förevarande fallet skett. Genom det beslut

Kungl. Maj:t fattat beträffande inlandsbanans sträckning mellan Sveg

och Åsarne har för denna handel den senare synpunkten tillerkänts avgörande

betydelse. Då så varit fallet, synes det ock utskottet mest

följdriktigt, att även beträffande bandelen mellan överhogdal och Kvarnsjö

den linje väljes, som berör den största folkmängden och de med

hänsyn till såväl jordbruks- som skogsskötsel mest utvecklingsbara trakterna,

d. v. s. Tvärhoalinjen. Den vägförlängning, som denna linje innebär

i jämförelse med den s. k. Rätanslinjen, synes utskottet sakna betydelse,

vare sig i fråga om körtid eller — och i än mindre grad

—• beträffande fraktsatser. Den högre driftkostnaden för den förra

linjen torde ock kunna åtminstone delvis motvägas av ökade trafikinkomster.

Vad slutligen angår den större anläggningskostnaden för

Tvärhoalinjen synes densamma — om ock i och för sig ganska avsevärd

— med hänsyn tagen jämväl till inlandsbaneanläggningens omfattning

och betydelse icke vara större än som kan anses motiverad av

den vinst särskilt ur odlingssynpunkt, vilken med den ökade utgiften

skulle ernås.

I enlighet med vad sålunda anförts har utskottet icke något att

erinra mot, att statsbanan Sveg—Brunflo mellan Överhogdal och Asarne

fram dragés i den av departementschefen förordade sträckningen.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till fortsättande av Fortsätstatsbanan

Sveg—Hede för år 1918 anvisa ett belopp av 750,000 kronor, statsbanan

Under åberopande av vad i statsrådsprotokollet (sid. 179) i ärendet Sveg-Hede.

innehåller får utskottet hemställa, [25.]

att riksdagen må till fortsättande av statsbanan

Sveg—Hede för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 750,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen dels att till fullföl- Järnvägsjande

av järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten, f°menanSC

såvitt på Sverige ankommer, för år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av svenska och

lånemedel, av 1,230,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att för
[26.

]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Utskottets

yttrande.

skottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 500,000

kronor, dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må användas de

besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som uppkommit å de för

statsbanorna mellan Lappträsk och Veittijärvi samt mellan Karungi och

Haparanda av riksdagen beviljade anslag.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 179—183 i åberopade statsrådsprotokollet.

Då frågan om åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan de

svenska och finska järnvägsnäten förelädes 1915 års riksdag, hade järnvägsstyrelsen

ännu ej varit i tillfälle att utarbeta några detaljerade beräkningar

angående kostnaderna för denna förbindelse. De förberedande

undersökningar och utredningar, som gjorts av styrelsen, hade emellertid

givit vid handen, att kostnaderna skulle komma att uppgå till omkring

1,580,000 kronor. För ändamålet har av 1915 års riksdag anvisats

ett anslag av 1,000,000 kronor. Sedan närmare planer för järnvägsförbindelsens

utförande blivit utarbetade, har det visat sig, att

kostnaderna kunna beräknas att sammanlagt uppgå till 3,230,000 kronor.

Denna högst betydande ökning i kostnaderna är beroende dels på

de under innevarande kristid skedda prisstegringarna på järn och andra

byggnadsmaterialier och dels på den större omfattning, i vilken arbetet

— utöver vad ursprungligen beräknats — efter avtal med ryska regeringen

är avsett att utföras. De höjda material- och arbetspriserna

hava sålunda åstadkommit en ökning i kostnaden för de ursprungligen

beräknade arbetena med 725,000 kronor eller med omkring 45 procent.

Vidkommande kostnadsökningen på grund av den vidgade omfattningen

av anläggningarna hänför sig densamma dels till brobyggnaden, som

erhållit i vissa avseenden större dimensioner, dels ock till stationsanordningarna,

vilka nu planerats för att kunna avveckla samma trafik, för

vilken stationsanordningarna å ryska sidan beräknats.

Utskottet, som under föreliggande förhållanden icke haft något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till fullföljande av järnvägsförbindelse mellan de

svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige

ankommer, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 1,230,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 500,000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

25

b) medgiva, att för enahanda ändamål må användas

de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor,

som uppkommit å de för statsbanorna mellan Lappträsk

och Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda

av riksdagen beviljade anslag.

27:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till fortsättning

av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år 1918 anvisa

ett anslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återlinnes i statsrådsprotokollet sid. 184—188.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att utredning för närvarande pågår

rörande inlandsbanans sträckning mellan Sorsele och Jokkmokk. Den

omständigheten, att denna utredning ännu icke blivit avslutad, utgör

emellertid icke något hinder för beviljande av det för år 1918 äskade

anslaget, vilket skulle användas för arbeten å sträckorna Volgsjön—

Stensele samt Gällivare—Jokkmokk.

Jämväl beträffande den av riksdagen begärda utredningen i fråga

om bestridande av kostnaderna för statsbanebyggnaderna i Norrland med

andra medel än lånemedel pågå för närvarande undersökningar. Då

emellertid dessa måste bliva synnerligen ingående, lärer det, enligt vad

departementschefen uttalat, knappast vara antagligt, att desamma kunna

bliva färdiga i sådan tid, att resultatet kan föreläggas 1917 års riksdag.

Mot storleken av det för år 1918 begärda anslaget för inlandsbanebyggets

fortsättande har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsättning av inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den

proposition, som kan komma att avlåtas angående byggande av tvärbanor

mellan norra stambanan och inlandsbanan m. m., för ändamålet

för år 1918 beräkna ett anslag av 1,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

omförmäla.

Fortsättning

av

inlandsbanan

mellan

Volgsjön

och Gällivare.

[27.]

Utskottets

yttrande.

Byggande

av tvärbanor

mellan

norra stambanan

och

inlandsbanan

m. m.

[28.]

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 21 höft. (Nr 28.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Rullande

materiel

för statens

järnvägar.

[29.]

Inventarier

och förlag

för statens

järnvägar.

[30.]

Utskottets

yttrande.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1918 till anskaffande

av rullande materiel vid statens järnvägar bevilja ett anslag,

att utgå av lånemedel, av 13,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

3,000,000 kronor.

Över denna framställning har utskottet redan avgivit särskilt utlåtande,

varom utskottet velat härigenom

erinra.

30:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för år 1918 anvisa

dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett anslag av 1,200,000

kronor, dels ock för ökat förlag vid samma järnvägar ett anslag, att utgå

av lånemedel, av 2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 195—202 i statsrådsprotokollet.

För anskaffande av nya inventarier har för år 1917 anvisats ett anslag

av 1,500,000 kronor. Enahanda belopp har för samma år anvisats

till ökning av statens järnvägars förlag.

Förslaget om anslag för år 1918 till nya inventarier har ej givit

anledning till erinran från utskottets sida.

Av den i statsrådsprotokollet meddelade utredningen i ärendet liksom

av upplysningar, som utskottet i övrigt inhämtat, har utskottet

funnit det vara uppenbart, att högst väsentlig förstärkning av statens

järnvägars förlagskapital erfordras för att icke driftöverskottsmedel och

för andra ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel skola

behöva tagas i anspråk såsom rörelsekapital. Under sådana förhållanden

har utskottet ansett sig böra tillstyrka jämväl det beträffande ökningen

av förlaget gjorda anslagsäskandet. Då emellertid anslaget till

ökat förlag synes böra — i den mån det av statens järnvägar behöver

tagas i anspråk — uttagas under budgetåret och anlitande av överskottsmedel

såsom rörelsekapital i möjligaste mån inskränkas, har utskottet

ansett, att detta anslag bör erhålla beteckningen »förslagsanslag, högst».

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för år 1918 anvisa

a) för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor,

b) för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,

högst 2,000,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

27

31:o) Knngl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till täckande av brist,

som uppkommit å vissa, till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag för år 1918

bevilja ett tilläggsanslag av 1,252,900 kronor därav 952,900 kronor att

utgå av lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202—206 i statsrådsprotokollet.

Då ifrågavarande brist uppkommit på grund av den oförutsedda

stegring av arbets- och materialprisen, som på grund av världskriget

uppkommit, sedan kostnads förslagen till de ifrågavarande arbetena blivit

uppgjorda, har utskottet icke funnit skäl till anmärkning mot det förevarande

anslagsäskandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av brist, som uppkommit

å vissa, till utförande av nya byggnader och

anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade

anslag, för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av

1,252,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av

tvårumslägenheter åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av den

ordinarie statsbanepersonalen för år 1918 anvisa ett anslag av 70,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 206—212 i statsrådsprotokollet.

Det förevarande anslagskravet utgör ett led i en plan att bereda

tvårumslägenheter åt samtliga de tjänstemän inom stationskarlsgruppen,

som åtnjuta förmånen av bostad in natura från statens järnvägar. Planen,

vilken är avsedd att genomföras på en tid av 20 år, har beräknats

medföra en kostnad av 10,574,850 kronor. Härav skulle 705,200 kronor,

avsedda för uppförande av nya lägenheter i de fall, där förändringarna

beräknas medföra inskränkning i förefintligt antal lägenheter, utgå * av

anslagsmedel, medan återstoden skulle bestridas av förnyelsefonden.

Då den föreslagna anordningen syntes utskottet välbetänkt, får utskottet

förorda bifall till det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer,

Täckande

av uppkommen

brist i

vissa förut

beviljade

anslag.

[31.]

Utskottets

yttrande.

Beredande

av tvårumslägenheter

åt viss statsbanepersonal.

[32.]

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutsfcottets utlåtande Nr 28.

Ordnande

av brandväsendet

vid

statens järnvägar.

[33.]

Stallbackakanalens

utvidgning

samt ombyggnad

av

Hisingsbron.

[34.]

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må för beredande av tvårumslägenheter

åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av

den ordinarie statsbanepersonalen för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 70,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetet med ordnande av brand väsendet vid statens järnvägar för år 1918

bevilja ett anslag av 30,000 kronor.

Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 212—213 lämnade

utredningen i ärendet hemställer utskottet,

att riksdagen må för påbörjande av arbetet med

ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år

1918 bevilja ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

34:o) Kungl. Maj:t bär. föreslagit riksdagen att för täckande av

kostnader för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup

samt ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar

av 17,5 meters bredd för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå

av lånemedel, av 115,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet

sid. 214—215.

Med anledning av särskilda framställningar av Kungl. Maj:t har

riksdagen åren 1913 och 1915 medgivit, att av de belopp, som redan

anvisats på det av 1909 års riksdag beviljade anslaget, 22,800,000 kronor,

för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,

finge användas dels för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters

seglationsdjup ett belopp av intill 95,000 kronor, dels ock såsom bidrag

till ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar

av 17,5 meters bredd ett belopp av 20,000 kronor. Dessa arbeten

voro icke inbegripna i den ursprungliga planen för kanalanläggningen.

Då kostnaderna för arbetena ifråga, enligt vad numera verkställda beräkningar

givit vid handen, icke kunna rymmas inom anslagssumman

för kanalanläggningen, är från utskottets sida intet att erinra mot det

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

29

framställda anslagsäskandet. Enär emellertid de berörda arbetena redan

äro utförda, torde anslaget för ändamålet böra betecknas såsom förslagsanslag,

högst.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för täckande av kostnader för

Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup

samt ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med

fria genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 115,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avvaktan på den

proposition, som kan komma att avlåtas angående fortsatt anslag för

ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet beräkna ett anslag för

år 1918, att utgå av lånemedel, av 600,000 kronor.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet velat härigenom för

riksdagen

omförmäla.

36:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för fullbordande

av eu tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1918

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,620,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i åberopade statsrådsprotokollet sid.

217—221.

De hittills beviljade anslagen för tredje utbyggnaden av Trollhätte

kraftverk hava avsett utbyggnadens verkställande med tre maskinenheter.

Då riksdagen sistlidet år beviljade anslag för ändamålet för år 1917,

förutsatte riksdagen emellertid, att utbyggnaden slutligt skulle omfatta

fem aggregat. Vid sådant förhållande och då uppskov med utbyggnadens

slutförande med hänsyn till det för närvarande rådande stora

kraftbehovet icke synes böra ifrågakomma, hemställer utskottet,

Ombyggnad

av Söder,

tälje kanal.

[35.1

Tredje utbyggnaden

av Trollliätte

kraftverk.

[36.]

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Första och

andra utbyggnaden

av Porjus

kraftverk.

[37.]

Uppförande

av ett

boställshus

vid Älvkarleby

kraftverk.

[38.]

Ångkraftstation

för

Älvkarleby

kraftverk

in. m.

[39.]

att riksdagen må för fullbordande av tredje utbyggnaden

av Trollhätte kraftstation för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 3,620,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1917

av tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.

, 37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan å den

proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas, för år 1918 beräkna

dels av det för fullbordande av första utbyggnaden av kraftstationen

vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å 775,000 kronor, att utgå

av lånemedel, återstående belopp, 150,000 kronor, dels ock för påbörjande

av vissa arbeten för en andra utbyggnad av nämnda kraftstation

ett anslag, att utgå av lånemedel, av 925,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom

omförmäla.

38:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att medgiva, att

vid Älvkarleby kraftverk må, utöver det antal bostadshus, som i den

ursprungliga anläggningsplanen för kraftverket beräknats, uppföras ytterligare

ett bostadshus för en beräknad kostnad, inbegripet förvärv av

erforderlig tomtplats, av 37,000 kronor.

Under åberopande av den i statsrådsprotokollet (sid. 222—225)

lämnade utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva att vid Älvkarleby kraftverk

må, utöver det antal bostadshus, som i den ursprungliga

anläggningsplanen för kraftverket beräknats,

uppföras ytterligare ett bostadshus för en beräknad kostnad,

inbegripet förvärv av erforderlig tomtplats, av

37,000 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att av det för utvidgning

av ångkraftstationen för Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget

å 1,500,000 kronor för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående

beloppet, 500,000 kronor, dels oek att till förlagskapital för anskaffande

av bränsle för nämnda ångkraftstation för år 1918 anvisa ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 250,000 kronor med rätt för Kungl.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

31

Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

beloppet.

Utredningen i ärendet återlinnes i statsrådsprotokollet sid. 225—227.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot det föreliggande förslaget,

hemställer, att riksdagen må

a) av det för ‘utvidgning av ängkraftstationen för

Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget å 1,500,000 kronor

för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående

beloppet, 500,000 kronor;

b) till förlag skapital för anskaffande av bränsle

för nämnda ångkraftstation för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna beloppet.

40:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för år 1918 IMstribuanvisa

ett belopp, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor att enligt ^”gar1 för"

de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande statens

av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för kraftTerk*

statens kraftverk, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under [40.]

år 1917 av tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor.

Av den i statsrådsprotokollet sid. 227—232 lämnade utredningen utskottets

i ärendet inhämtas, att vattenfallsstyrelsen för sin del beräknat att för yttrande''

år 1918 för ändamålet erfordras ett belopp av 5,500,000 kronor, ehuruväl

styrelsen med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagskraven

ansett beloppet kunna nedsättas till 5,O00,000 kronor.

Det synes utskottet vara av stor vikt, att den outnyttjade kraft,

som finnes tillgänglig i statens kraftstationer, i största möjliga utsträckning

kommer till användning; och har utskottet fördenskull icke ansett

sig böra ifrågasätta någon minskning i det av Kungl. Maj:t nu äskade

anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för utförande

av distributionsanläggningar och därmed sam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

StatsutsJcottets utlåtande Nr 28.

Inventarier

för statens

kraftverk.

[41.]

Utskottets

yttrande.

manhängande arbeten för statens kraftverk, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels till inventarier

för statens vattenfallsverk bevilja ett anslag av 700,000 kronor samt

därav för år 1918 anvisa ett belopp av 400,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna beloppet, dels ock medgiva, att det av 1913 års riksdag anvisade

anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte

kraftverk må användas såsom gemensamt anslag till anskaffande av inventarier

för statens vattenfallsverk.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 232—238 i åberopade statsrådsprotokollet.

Av det föreslagna anslaget i sin helhet, 700,000 kronor, äro 400,000

kronor avsedda till inlösen från vattenfallsstyrelsens olika byggnadsföretag

av inventarier, vilka skulle ingå i ett statens vattenfalls verks centralförråd.

Återstående beloppet skulle användas till nyanskaffning av inventarier

vid vattenfallsverkets särskilda avdelningar.

Från de#ifrågasatta förrådet skulle nödiga arbetsmaskiner och dylika

inventarier uthyras, i vissa fall försäljas till de olika byggnadsföretagen.

Någon särskild administrationskostnad för ett sådant förråd

skulle icke uppkomma, utan de olika inventarierna skulle kvarbliva vid

de företag, vid vilka de använts, tills de behövde tagas i bruk vid något

nytt av vattenfallsstyrelsen lett byggnadsföretag eller kunde överlåtas

till annan statens förvaltningsmyndighet eller på annat sätt till fördelaktigt

pris försäljas.

Enligt vad utskottet inhämtat, tillämpas redan nu samarbete mellan

statens vattenfallsverk och statens järnvägar i avseende å anskaffning

och utnyttjande av vissa större arbetsmaskiner. Sådan samverkan bör

givetvis fortfarande komma till stånd, i den omfattning som kan anses

lämplig. Att emellertid för statens vattenfallsverk liksom för statens

järnvägar ett särskilt byggnadscentralförråd är av behovet påkallat, synes

utskottet uppenbart.

Mot förslaget att sammanslå det av 1913 års riksdag anvisade anslaget

å 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk

med det gemensamma anslaget till inventarier för vattenfallsverken,

har utskottet ej heller haft något att erinra.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till inventarier för statens vattenfallsverk bevilja

ett anslag av 700,000 kronor samt därav för år 1918

anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet,

b) medgiva, att det av 1913 års riksdag anvisade

anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier

för Trollhätte kraftverk må användas såsom gemensamt

anslag till anskaffande av inventarier för statens

vattenfallsverk.

42:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan

under punkterna 1—7, 10—16, 18—22, 24—27, 29 — 34, 36 samt 39

—41 behandlade anslag kommer utskottet att framdeles under -riksdagen

avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 23 februari 1917.

På statsutskottets vägnar:

CARL SWARTZ.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar G. J. G. Swartz, S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,

H. IJ. K. Ericson, H. F. Lamm, J. Nilsson, C. G. Ekman, A. C. Lindblad, I. E. G.

Svensson, A. Pers, J. L. Widell och A. B. Rooth samt

från andra kammaren: herrar E. V. Thorsson, H. Andersson i Skivarp, K. V,

Rydén i Malmö. O. Persson i Stallerhult, J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist,

E. A. Nilson i Örebro, N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Ström, A. Anderson i Råstock, J.

Olofsson i Digernäs och S. E. J. Ltibeck.

Med undantag därav att i behandlingen av punkterna 24—42 deltagit i stället

för herr J. B. Eriksson i Grängesberg herr J. A. Ingvarson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 sand. 21 käft, (Nr 28.)

Sättet för

anslagens täc

kande.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2$-

Reservation

vid punkt 24 (fortsättning av statsbanebyggnaden Sveg—Brnnflo)

av herrar S. IL Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. Pers, F. V. Thorsson,

K. V. Rydén, J. Ström, J. Olofsson i Digernäs och J. A. Ingvar son,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med det för år 1918----— — — — — —------

123,000 kronor.

Genom anläggandet av inlandsbanan---avgörande betydelse.

Åven om giltiga skäl må anses hava förelegat för att framdraga banan

över överhogdal i stället för över Enskilda, så följer enligt utskottets

uppfattning icke härav, att linjen mellan Överhogdal och Kvarnsjö bör

framdragas efter Tvärhoalinjen. De fördelar, som denna linjesträckning

med hänsyn till de lokala intressenas tillgodoseende kunna anses äga

framför Rätanslinjen, synas icke utskottet vara av den betydelse, att de

uppväga den ökning i anläggningskostnaden — med tillämpning av

de å- priser, som användes vid den ursprungliga kostnadsberäkningen av

banan uppskattad till 422,000 kronor — samt den vägförlängning — 3,5

kilometer — som Tvärhoalinjen skulle medföra i jämförelse med Rätanslinjen.

På nu anförda skäl har utskottet funnit sig böra förorda linjesträckningen

över Rätan. Under sådana förhållanden har utskottet ansett eu

nedsättning kunna göras i det av Kung]. Maj:t för 1918 äskade anslaget

med 300,000 kronor eller det belopp, varmed i runt tal — enligt de

ursprungliga beräkningsgrunderna — anläggningen av Rätanslinjen

skulle understiga den anläggningskostnad, från vilken man vid banans

beslutande utgick.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan

Sveg—Brunflo för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav

2,200,000 kronor.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:339 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk. s. 1 i texten