Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1 i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till vattenlag in. in. dels ock i ämnet väckta motioner.
1918-06-05 · 24 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3SärU 1918:2, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1 i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till vattenlag in. in. dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Tredje särskilda, utskottets memorial Nr ii.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1918 kl. 8 f. m.
Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1 i
anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till vattenlag in. in. dels ock i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar Alexanderson, Cedercranlz, Pers*), Gezelius, Frändén*), Hult,
Gustafsson, friherre Langenskiöld, Söderberg, von Sydow, Nilsson i Antnäs,
Persson i Norrköping, friherre Adelswärd*), Eriksson i Grängesberg,
Edbom, Ltibeck *), Molin, Hage, Hedlund i Östersund och Persson i Tofla.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I utlåtande nr 1 i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med
förslag till vattenlag, lag om vad iakttagas skall i avseende ä införande
av vattenlagen, lag om förteckning å vattendrag, där kungsådra linnes,
lag om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till husbehovs
förbrukning, lag om ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken,
lag om ändrad lydelse av 37 § utsökningslagen, lag om ändrad
lydelse av 14 § i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske, lag om
ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart
å fång till fast egendom samt lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§
i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom,
dels ock i ämnet väckta motioner, hemställde särskilda utskottet:
under punkten A), att riksdagen måtte antaga nämnda lagförslag
med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle;
under punkten B), att riksdagen måtte besluta skrivelse till Kungl.
Magt av närmare angivet innehåll;
under punkten C), att de i anledning av förevarande proposition
väckta motionerna, därest de icke kunde anses besvarade genom vad
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 11 samt. 3 avd. 2 höft. (Nr 2.) 1
2
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
utskottet sålunda hemställt, icke måtte föranleda till någon riksdagens,
åtgärd;
samt under punkten D), att friherre Flemings m. fl. motion, nr 42,
inom första kammaren, och herr Holmdahls motion, nr 105, inom andra kammaren,
vilka motioner måste anses besvarade genom vad utskottet sålunda
hemställt, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava vid behandlingen
av detta utlåtande kamrarna allenast i nedannämnda delar beträffande
punkten A) av utskottets hemställan stannat vid olika beslut.
Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling
förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som
alltså föreligger mellan kamrarnas beslut.
i;o) Förslaget till vattenlag.
1 KAP.
5 §. Första kammaren har antagit förslaget i den avfattning,
som föreslagits av herr Vennersten m. fl. i deras vid paragrafen fogade
reservation.
Andra kammaren har godkänt paragrafen med den lydelse, som
föreslagits i den av herr Hage vid denna paragraf anförda reservation.
Utskottet har ansett kamrarna böra, med frånträdande av sina
förut fattade beslut, godkänna paragrafen i dess av Kungl. Mai:t och
utskottet föreslagna lydelse.
7 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren antagit det förslag, som innefattas i den av
herr Vennersten m. fl. vid denna paragraf avgivna reservation.
För sammanjämkning har utskottet ansett sig böra hemställa, att
kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut i denna del,
antaga följande lydelse av 7 §:
»Har vattendomstol lämnat medgivande till bebyggande av strömfall,
där kungsådra tinnes, och hava ej fyrtio år förflutit från den för
byggnadens fullbordande jämlikt 11 kap. 63 § bestämda tid, vare strömfallets
ägare icke på grund av vad i 6 § stadgats pliktig att utan gottgörelse
underkasta sig minskning i den fallhöjd, som han enligt vattendomstolens
beslut äger tillgodogöra sig, i vidare mån än att för varje
förflutet år utöver tjugu en tjugondei av sådan anpart, som i 6 § sägs,
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
3
skall avstås utan ersättning. År fråga om avstående av vattenmängd
ocli överstiger den vattenmängd strömfallets ägare går eller förut utan
ersättning gått förlustig en tredjedel av don i (J § angivna anpart, skall
beträffande den överskjutande vattenmängden vad nu sagts om förlust
av fallhöjd äga motsvarande tillämpning.))
12 §. Utskottets förslag bär av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren godkänt förslaget i den avfattning, som föreslagits
av herr Vennersten m. fl. i deras vid paragrafen fogade reservation.
I anslutning till vad utskottet bär ovan under 7 § föreslagit, hemställer
utskottet, att andra kammaren i fråga om förevarande paragraf
måtte biträda första kammarens beslut.
I detta sammanhang hemställer utskottet, att andra kammaren
måtte frånträda sitt beslut att i detta kapitel införa en ny paragraf av
den lydelse, som föreslagits i den av herr Erust Söderberg m. fl. vid
1 kap. avgivna reservation.
2 KAP.
3 och 20 §§. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts
i oförändrat skick, varemot första kammaren bifallit paragraferna
med den lydelse, som föreslagits av herr Vennersten m. fl. i den av
dem avgivna, vid paragraferna fogade reservation.
Utskottet har ansett sig böra hemställa, att första kammaren måtte
biträda andra kammarens beslut.
4 KAP.
1 §. Första kammaren har godkänt paragrafen med den ändring,
som förordats i den av herr Vennersten m. fl. vid denna paragraf anförda
reservation, varemot andra kammaren antagit det förslag, som innefattas
i den av herr Ernst Söderberg m. fl. vid paragrafen fogade reservation.
Utskottet har ansett kamrarna böra, med frånträdande av sina
förut fattade beslut, godkänna paragrafen i dess av Kungl. Maj:t och
utskottet föreslagna lydelse.
4 §. Utskottets förslag har av första kammaren godkänts i oförändrat
skick, varemot andra kammaren godkänt förslaget i den avfatt
-
4
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
ning-, som föreslagits av herr Ernst Söderberg m. fl. i deras vid paragrafen
fogade reservation.
Utskottet hemställer, att sammanjämkning måtte ske på det sätt,
att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna
paragrafen i den av Kungl. Maj:t och utskottet föreslagna lydelsen, dock
med den ändring, att i paragrafens första stycke orden: »För kraftens
överförande erforderlig ledning skall sökanden själv bygga och underhålla»
utbytas mot: »Kraften skall efter vattendomstolens bestämmande
uttagas antingen vid kraftstationen eller, där det lämpligen kan ske, å
ägaren tillhörig ledning».
5 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren avslagit paragrafen.
Utskottet hemställer, att kamrarna, med frånträdande av sina förut
fattade beslut, godkänna paragrafen i den av andra kammaren antagna
lydelsen med den ändring, att yrkande om nyprövning skall efter utgången
av den i paragrafen omförmälda tidsperioden av femtiofem år
framställas vart fyrtionde år.
G §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren avslagit paragrafen.
Den skiljaktighet, som sålunda föreligger mellan kamrarnas beslut,
har synts utskottet böra på det sätt sammanjämkas, att kamrarna, med frånträdande
av de fattade besluten, antaga följande lydelse av denna paragraf:
>>1 mom. Lämnas vid nyprövning, som i 5 § sägs, föreskrift, att
byggnaden skall för tillgodoseende av allmänna intressen ändras, eller
göres eljest med hänsyn till nämnda intressen byggnadens bibehållande
och nyttjande beroende av villkor, som innebära inskränkning i ägarens
rätt eller utvidgning av honom åliggande skyldigheter, vare han,
där den värdeminskning, som till följd av de nya villkoren tillskyndas
honom tillhörig egendom, jämte kostnaden för föreskrivna ändringsarbeten
överstiger en fjärdedel av värdet å den vattenkraft i tillgodogjort
skick, som kan uttagas vid byggnaden, berättigad att av statsmedel
erhålla ersättning för överskjutande belopp. År kongsådra i
strömfallet och har på grund av bestämmelserna i 1 kap. 6 och 12 §§
vattenmängd eller fallhöjd tagits i anspråk utan att ersättning därför utgått,
må den förlust, som byggnadens ägare har att vidkännas utan
gottgörelse, sammanlagt icke överstiga det belopp, vartill med iakttagande
av stadgandet i 1 kap. 13 § förlusten av allt kungsådrans vatten må skattas.
Vid beräkning av värdet å vattenkraften skall avdrag göras dels
för den del därav, för vilken byggnadens ägare jämlikt vattendom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje särskilda utskottets ''memorial Nr ii.
it
stolens beslut Lar att tillhandahålla ersättning medelst kraftöverföring,
<jch dels för kraft, varmed till följd av sådan vattenreglering, som
enligt bestämmelserna i 16 § är underkastad nyprövning, den vid byggnaden
eljest uttagbara kraften blivit ökad. Ej må vattenkraftens sammanlagda
värde beräknas högre än till anläggningens saluvärde.
Vill ägare av byggnad, som i denna § avses, verkställa tillbyggnad
eller ändring av byggnaden i ändamål att möjliggöra uttagande
av mera vattenkraft eller eljest ett bättre utnyttjande av vattenkraften
i strömfallet, äge vattendomstolen vid sitt medgivande till arbetets
utförande bestämma, huruvida och i vad män den därav föranledda
kostnaden må avräknas från det värde å vattenkraften, varom stadgas
i första stycket. Vid prövning av dylik fråga skall tillses, att skälig
amorteringstid beredes Byggnadens ägare.
2 mom. Anspråk å ersättning skall, vid påföljd att rätt därtill
eljest är förlorad, framställas i inlaga till Konungen inom ett år efter
det de nya villkoren skola träda i tillämpning. Frågan huruvida och
i vad mån ersättning bör utgå avgöres av fem ojäviga skiljemän, av
vilka Konungen utser två och byggnadens ägare två samt de sålunda
utsedda den femte. Underlåter någondera parten att utse skiljeman
eller kunna de av parterna utsedda skiljemännen icke enas om valet
av den femte, äge domaren i den ort, där byggnaden är belägen, förordna
om valet. Varder ej annorlunda överenskommet, skall skiljedomen
meddelas inom ett år efter det ersättningsanspråket hos Konungen
anmäldes. I övrigt skall beträffande dylikt mål vad i lag är eller kan
varda stadgat för det fall, att tvist hänskjutes till avgörande av skiljemän
på grund av avtal, som slutits utan förbehåll om rätt för parterna
att klandra skiljedomen, äga motsvarande tillämpning. Kostnaden för
skiljemannaförfarandet skall gäldas av den, som skiljemännen pröva
därtill skyldig; ej må dock sådan skyldighet åläggas byggnadens ägare,
utan så är att hans påstående uppenbarligen framställts utan skäl.
Ersättning för värdeminskning å fast egendom skall bestämmas särskilt
för varje fastighet. I fråga om sättet för erläggande av sådan ersättning,
densammas fördelning mellan rättsägare i den fasta egendom, varom
fråga är, samt egendomens befriande från ansvarighet för intecknad fordran
gälle vad i lag finnes eller kan varda stadgat för det fall, att till följd
av byggande i vatten ersättning skall utgå för skada å fast egendom.»
7 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren avslagit paragrafen.
Utskottet hemställer, att första kammaren i denna del måtte biträda
andra kammarens beslut.
6
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
8 §. Utskottets förslag bär av andra kammaren godkänts i oförändrat
skick, varemot första kammaren avslagit paragrafen.
Utskottet får för sin del föreslå, att sammanjämkning måtte ske
på det sätt, att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut,
godkänna paragrafen i den av andra kammaren antagna lydelsen med
de ändringar, som påkallas av den utav utskottet här ovan förordade
avfattningen av 6 §.
9 §. Första kammaren har avslagit paragrafen, varemot andra
kammaren godkänt förslaget med den lydelse, som föreslagits av herr
Ernst Söderberg m. fl. i den av dem avgivna, vid paragrafen fogade
reservation.
Utskottet har ansett kamrarna böra, med frånträdande av sina förut
fattade beslut, godkänna paragrafen i dess av utskottet föreslagna lydelse.
10 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren avslagit paragrafen.
I anslutning till vad utskottet här ovan under 9 § anfört hemställer
utskottet, att första kammaren måtte i denna del biträda andra
kammarens beslut.
11 §. Första kammaren har avslagit paragrafen, varemot andra
kammaren antagit förslaget med den lydelse, som föreslagits av herr Ernst
Söderbei''g m. fl. i den av dem avgivna, vid paragrafen fogade reservation.
Utskottet får för sin del hemställa, att kamrarna, med frånträdande
av sina förut fattade beslut, godkänna paragrafen i dess av utskottet
föreslagna lydelse.
12 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren avslagit paragrafen.
Utskottet hemställer, att första kammaren i denna del måtte biträda
andra kammarens beslut.
13 §. Första kammaren har antagit det förslag, som innefattas
i den av herr Vennersten m. fl. vid denna paragraf avgivna reservation,
varemot andra kammaren godkänt det förslag, som framställts av herr
Ernst Söderberg m. fl. i deras vid paragrafen fogade reservation.
Den skiljaktighet, som sålunda föreligger mellan kamrarnas beslut i
denna del, har synts utskottet böra på det sätt sammanjämkas, att kamrarna,
med frånträdande av de fattade besluten, antaga följande lydelse av 13 §:
»Där fråga är om reglering av vattnets avrinning ur någon av
sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller
7
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
Siljan, äger Konungen pröva, huruvida av militära skäl eller av hänsyn
till viss orts allmänna ekonomiska intressen eller på grund av vad i
2 kap. 3 § andra stycket, 11 § samt 12 § första stycket är stadgat
hinder möter mot företaget eller särskilda villkor böra föreskrivas för
dess utförande; och skall förty, innan frågan av vattendomstolen slutligen
avgöres, densamma hemställas Konungens prövning. Lag samma
vare beträffande annan vattenreglering, som med hänsyn till dess inverkan
på vattnets . avrinning är av synnerlig omfattning, såframt Konungen
förbehåller sig sådan prövning och besked därom lämnas vattendomstolen
före det målet av domstolen slutligen avgjorts.»
14 §. Kungl. Maj:ts förslag har av första kammaren godkänts i
oförändrat skick, varemot andra kammaren bifallit det av utskottet framställda
förslaget.
Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.
16 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts i
oförändrat skick, varemot första kammaren avslagit paragrafen.
Den skiljaktighet, som sålunda föreligger mellan kamrarnas beslut
i denna del, har synts utskottet böra på det sätt sammanjämkas, att
kamrarna, med frånträdande av de fattade besluten, antaga följande
lydelse av paragrafen:
»I fråga om vattenreglering, som avses i 14 §, skall beträffande
rätt att. göra frågan angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna
intiessen företaget ma äga bestånd, till föremål för nyprövning
gälla vad i 5 § är för där avsett fall stadgat.
Där till följd av föreskrift, som meddelas vid nyprövningen,
värdeminskning eller kostnad tillskyndas strömfallsägare, som vid befintlig
byggnad . tillgodogör sig den genom regleringen vunna kraftökningen,
skola i fråga om strömfallsägarens rätt till ersättning bestämmelserna
i 6 § äga motsvarande tillämpning; dock skall vid bestämmande
av det värde å vattenkraften, som avses i nämnda §, hänsyn tagas
allenast till den vattenkraft, varmed till följd av regleringen den vid
byggnaden eljest uttagbara kraften blivit ökad.»
I detta sammanhang hemställer utskottet, att andra kammaren
måtte frånträda av kammaren fattade beslut, att i detta kapitel skulle
införas ett stadgande av den lydelse, som i herr Ernst Söderbergs m. ff.
reservation betecknats såsom 14 §, att närmast därefter skulle införas
det i utskottets förslag såsom 15 § betecknade stadgandet samt att
8
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2-
närmast efter det stadgande, som i utskottets förslag betecknats såsom
14 §, skulle införas ett stadgande av den lydelse, som i herr Ernst Söderbergs
m. fl. reservation betecknats såsom 18 §.
9 KAP.
41 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren bifallit det förslag, som innefattas i den av
herr Vennersten m. fl. vid denna paragraf avgivna reservation.
Utskottet hemställer, att första kammaren i denna del måtte biträda
andra kammarens beslut.
52 och 53 §§. Beträffande 53 § har det av utskottet förordade
förslaget av andra kammaren godkänts i oförändrat skick, varemot första
kammaren avslagit paragrafen.
Utskottet hemställer i fråga om nämnda paragraf, att andra kammaren
måtte biträda första kammarens beslut, samt föreslår i samband
härmed, att andra stycket i 52 § av Kungl. Maj:ts och utskottets förslag
utbrytes såsom en särskild paragraf med beteckning 53 §.
54 och 69 §§. I anslutning till den av utskottet här ovan under
52 och 53 §§ förordade sammanjämkningen hemställer utskottet, att
näst sista stycket i 54 § av Kungl. Maj:ts och utskottets förslag utgår
samt att i 69 § andra stycket orden »efter avdrag av medel, som avsatts
jämlikt 53 §,» uteslutas.
11 KAP.
4 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts i oförändrat
skick, varemot första kammaren bifallit förslaget med den ändring,
som föreslagits av herr Vennersten m. fl. i den av dem avgivna,
vid paragrafen fogade reservation.
Utskottet hemställer, att första kammaren i denna del måtte biträda
andra kammarens beslut.
16 §. Första kammaren har godkänt paragrafen med den avfattning,
som föreslagits av herr Vennersten m. fl. i den av dem vid paragrafen
anförda reservation, varemot andra kammaren bifallit den av
herr Plrnst Söderberg m. fl. vid denna paragraf avgivna reservation.
Utskottet har ansett kamrarna böra, med frånträdande av sina
förut fattade beslut, godkänna paragrafen i dess av Kung], Magt och
utskottet föreslagna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
y
2:o) Förslaget till lag om vad iakttagas skall i avseende å
införande av vattenlagen.
,2 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts i oförändrat
skick, varemot första kammaren bifallit den vid paragrafen fogade,
av herr Vennerstcn in. fl. avgivna reservation.
Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.
Utskottet hemställer alltså,
att kamrarna, med frånträdande i ovan angivna
fall av förut fattade beslut, må antaga följande lydelse
av nedannämnda paragrafer i de föreliggande lagförslagen
:
Vattenlag.
1 KAP.
5 §''
Kungsådra skall anses finnas i sådana områden i rinnande vatten,
som äro upptagna å lagakraftägande förteckning, upprättad i den ordning
särskilt stadgas.
Å förteckning, som nu sagts, skola uppföras de vattendrag, räknat
från viss genom utlopp ur sjö eller särskilt tillflöde bestämd plats, i
vilka vid lågvatten framrinner en vattenmängd av fem kubikmeter eller
mer i sekunden.
7 §''
Har vattendomstol lämnat medgivande till bebyggande av strömfall,
där kungsådra finnes, och hava ej fyrtio år förflutit från den för
byggnadens fullbordande jämlikt 11 kap. 63 § bestämcia tid, vare strömfallets
ägare icke på grund av vad i 6 § stadgats pliktig att utan gottgörelse
underkasta sig minskning i den fallhöjd, som han enligt vattendomstolens
beslut äger tillgodogöra sig, i vidare män än att för varje
förflutet år utöver tjugu eu tjugondei av sådan anpart, som i 6 § sägs,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 11 samt. 3 avd■ 2 höft. (Nr 2.) 2
10
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
skall avstås utan ersättning. År fråga om avstående av vattenmängd
och överstiger den vattenmängd strömfallets ägare går eller förut utan
ersättning gått förlustig en tredjedel av den i 6 § angivna anpart, skall
beträffande den överskjutande vattenmängden vad nu sagts om förlust
av fallhöjd äga motsvarande tillämpning.
12 §.
Prövas för tillgodoseende av sådant, i G § ej omnämnt allmänt
ändamål, som är beroende av vattnets fria framrinnande, nödigt att
byggnad i vattendrag, varest kongsådra finnes, utrives eller ändras, skall
i fråga om skyldighet för byggnadens ägare att utan ersättning vidkännas
därigenom uppkommen förlust i vattenmängd vad i 6—11 §§ finnes
föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
2 KAP.
3 §.
Ej må någon så bygga i vatten, att genom uppdämning, sänkningav
vattenståndet eller annan inverkan på vattenförhållandena skada
tillfogas eller intrång göres å annan tillhörig egendom, vare sig jord,
hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall eller annat, utan så är att
nyttan av byggnaden eller den del därav, som föranleder skadan eller
intrånget, prövas efter avdrag av bvggnadskostnaden uppgå till ett
värde, motsvarande tre gånger den skada och det intrång, som göres å
åker och äng, samt två gånger skadan och intrånget å annan egendom.
. I byggnadskostnaden skall inräknas det belopp, vartill skadan
och intrånget å den byggande tillhörig egendom må skattas. För
skada och intrång skall ersättning givas efter ty i 9 kap. skils.
Skulle byggande i vatten hava till följd, att ett avsevärt antal bofasta
personer berövas sina bostäder, eller att större fabrik eller annan
anläggning, varav många hava uppehälle, måste nedläggas eller dess
drift väsentligt minskas, eller att odlad jord till eu efter ortsförhållandena
betydande omfattning sättes under vatten eller eljest väsentligt
skadas, eller att fiskerinäring av större betydenhet lider väsentligt
förfång, må byggnaden, ändå att nyttan uppgår till värde, som ovan
sagts, icke ske. Lag samma vare, där genom byggande i vatten skulle
förorsakas sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom
väsentligt minskad trevnad för närboende eller betydande förlust för
landets djur- eller växtvärld är att befara.
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2-
11
Prövas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse för näringslivet
eller för orten eller eljest från allmän synpunkt, må Konungen,
ändå att hinder mot byggnaden skulle möta av vad i första och andra
styckena sägs, efter hemställan av vattendomstolen på sätt i 20 § 2 mom.
stadgas, lämna medgivande till byggnaden.
Om byggande, varigenom annans strömfall eller del av strömfall
tillgodogöres, gälle vad i 5—7 §§ finnes stadgat.
20 §.
1 mom. Ej må i älv, ström, å eller större bäck arbete för uppförande
eller förändrande av damm påbörjas, förrän efter ansökan i den
ordning, som i 11 kap. sägs, vattendomstolen meddelat besked, huru
och under vilka villkor arbetet må göras. Om genom annat byggande
i älv, ström, å eller större bäck märkbar inverkan kan ske på vattenståndet
eller vattnets lopp, gälle ock därom vad nu sagts, såframt det
ej är uppenbart, att varken allmän eller enskild rätt genom byggnaden
förnärmas.
Aro i andra fall än ovan nämnts sannolika skäl, att genom byggande
i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas, erfordras jämväl domstolens
prövning; dock äge vad nu sagts icke tillämpning i fråga om
fiskebyggnad i vatten, där värjo svensk undersåte äger rätt att fiska,
ej heller beträffande sådan byggnad i annat vatten, såframt det icke
kan antagas, att byggnaden förnärmar allmän rätt eller inverkar på
vattenståndet eller vattnets lopp.
Tarvas till följd av inträffad skada å byggnad i vatten eller å
annan egendom eller till förekommande av dylik skada, att ändringseller
reparationsarbete utan dröjsmål verkställes å byggnaden, må arbetet,
ändå att detsamma är av den beskaffenhet, som i första eller andra
stycket sägs, ske utan föregången prövning av vattendomstolen; men
åligtje det byggnadens ägare att, där arbetet är av nyssnämnda beskaffenhet,
ofördröjligen efter dess verkställande hos vattendomstolen
gorå ansökan om godkännande av arbetet.
Där någon ärnar verkställa byggnad i vatten, varför ej erfordras
vattendomstolens prövning, stånde honom ändock fritt, om han så önskar,
att till beredande av trygghet för framtiden medelst ansökan påkalla
sådan prövning.
2 mom. Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs,
tillämnad byggnad, mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i
12
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
3 § företa och andra styckena, med hänsyn till stadgandet i tredje
stycket i samma paragraf ändock böra tillåtas, skall frågan därom av
domstolen hemställas Konungens avgörande.
4 KAP.
Om särskilda villkor beträffande större vattenkraftanläggningar
och vattenregleringar.
Om vattenkraftanläggningar.
Om tillhandahållande av kraft åt kringliggande bygd.
1 §■
Varder strömfall bebyggt jämlikt denna lag, och uppgår den
vattenkraft, som kan vid oreglerat lågvatten uttagas vid byggnaden,
till minst femhundra turbinhästkrafter, vare, såframt vattenkraften icke
inom tio år före det vattendomstolens medgivande lämnas till byggnaden
varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, byggnadens
ägare pliktig att för tillgodoseende av kringliggande bygds behov
av kraft till användning i hantverk, småindustri eller lantbruk eller till
belysning eller uppvärmning tillhandahålla intill en tiondel av den årliga
kraftmängd, som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen.
Storleken av nämnda andel bestämmes av vattendomstolen; och
skall härvid hänsyn tagas dels till omfattningen av den rätt anläggningens
ägare erhållit att för vattenkraftens tillgodogörande förändra förut rådande
vattenstånds- och avrinningsförhållanden dels ock å ena sidan till det
behov av kraft, som inom bygden redan föreligger eller i en nära framtid
är att motse, och å andra sidan till den tillgång på kraft, som må
eljest vara att påräkna för ändamålet.
Avgörande, som nu nämnts, gälle för en tidrymd av tjugu år i
sänder, första gången räknat från det kalenderår, under vilket byggnaden
enligt därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats. Där ej
under nittonde året av sådan tidsperiod anläggningens ägare eller någon,
som må anses berättigad att komma i åtnjutande av kraft, varom här
är fråga, eller ock myndighet, åt vilken Konungen uppdragit att be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
vaka bygdens intresse i förevarande hänseende, genom ansökan iios
vattendomstolen påkallar ny prövning, skall den förut meddelade bestämmelsen
lända till efterrättelse jämväl för nästa period.
4 §''
Vill någon, som. må anses därtill berättigad, komma i åtnjutande
av hela eller någon del av den kraft ägare av kraftanläggning efter ty
ovau sagts förpliktats att tillhandahålla, göre i den ordning li ka]!,
stadgar ansökan därom hos vattendomstolen. Där ej annorlunda överenskommes,
vare ägaren icke pliktig att tillhandahålla sökanden klätt
tidigare än två år efter det ansökningen delgivits honom. Kraften skall
efter vattendomstolens bestämmande uttagas antingen vid kraftstationen
eller, där det lämpligen kan ske, å ägaren tillhörig ledning. Kraftens
fördelning på olika delar av dygnet eller året värde bestämd pa satt,
som med hänsyn till föreligg-ande förhallanden ma anses skäligt.
I den män kraft, varom nu är fråga, tages i anspråk, skall ersättning
därför givas med det belopp, som motsvarar ägarens självkostnad
med tillägg av två procent å anläggningskapitalet. I fråga om storleken
av nämnda ersättning ävensom villkoren i övrigt för kraftens tillhandahållande
skall vattendomstolen meddela bestämmelser i samband
med beslut i anledning av ansökan, som nyss sagts; och galle beträffande
rätt att påkalla ändring i sålunda meddelade bestämmelser vad i 9 kap.
29 8 finnes för där avsett fall föreskrivet.
Vad i 9 kap. 37 § första stycket, 38, 40 och 41 §§ stadgas
beträffande överföring av kraft, som lämnas i ersättning för förlorad
vattenkraft, skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse i fråga om
tillhandahållande av kraft enligt denna §.
Om nyprövning.
o §.
Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, äge under de i 1 §
stadgade förutsättningar Konungen eller myndighet, åt vilken Konungen
uppdragit, att i förevarande hänseende bevaka det allmännas rätt, så ock
byggnadens ägare i den ordning 11 kap. stadgar påkalla ny prövning
angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna intressen byggnaden
må bibehållas och nyttjas. Yrkande om sådan prövning skall framställas
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
under femtiofemte året efter det kalenderår, under vilket byggnaden enligt
därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats, samt därefter vart
fyrtionde år. Varder ej å föreskriven tid nyprövning påkallad, vare
ägaren berättigad att under förut fastställda villkor bibehålla och nyttja
bygg''naden intill dess i anledning av nyprövning, som sedermera enligt
vad nu sagts blivit påkallad, annan bestämmelse härutinnan meddelas
och skall lända till efterrättelse.
Nyprövning, varom nu stadgats, skall ske i enlighet med den lagstiftning,
som vid varje särskild tidpunkt är gällande i fråga om villkoren
för byggande i vatten. Fastställas vid nyprövningen, andra villkor än
de förut gällande, må de icke tillämpas förrän fem år förflutit från utgången
av det kalenderår, varunder nyprövningen påkallats.
6 §•
1 inom. Lämnas vid nyprövning, som i 5 § sägs, föreskrift,
att byggnaden skall för tillgodoseende av allmänna intressen ändras,
eller göres eljest med hänsyn till nämnda intressen byggnadens bibehållande
och nyttjande beroende av villkor, som innebära inskränkning
i ägarens rätt eller utvidgning av honom åliggande skyldigheter, vare
han, där den värdeminskning, som till följd av de nya villkoren tillskyndas
honom tillhörig egendom, jämte kostnaden för föreskrivna
ändringsarbeten överstiger en fjärdedel av värdet å den vattenkraft i
tillgodogjort skick, som kan uttagas vid byggnaden, berättigad att av
statsmedel erhålla ersättning för överskjutande belopp. År kungsådra
i strömfallet och har på grund av bestämmelserna i 1 kap. 6 och 12
§§ vattenmängd eller fallhöjd tagits i anspråk utan att ersättning därför
utgått, må den förlust, som byggnadens ägare har att vidkännas utan
gottgörelse, sammanlagt icke överstiga det belopp, vartill med iakttagande
av stadgandet i 1 kap. 13 § förlusten av allt kungsådrans
vatten må skattas.
Vid beräkning av'' värdet å vattenkraften skall avdrag göras dels
för den del därav, för vilken byggnadens ägare jämlikt vattendomstolens
beslut har att tillhandahålla ersättning medelst kraftöverföring, och dels
för kraft, varmed till följd av sådan vattenreglering, som enligt bestämmelserna
i 16 § är underkastad nyprövning, den vid bvggnaden eljest
uttagbara kraften blivit ökad. Ej må vattenkraftens sammanlagda värde
beräknas högre än till anläggningens saluvärde.
Vill ägare av byggnad, som i denna § avses, verkställa tillbvggnad
eller ändring av byggnaden i ändamål att möjliggöra uttagande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tredje särskilda utskottets memorial Nr ti.
IT)
av mera vattenkraft eller eljest ett bättre utnyttjande av vattenkraften
i strömfallet, äge vattendomstolen vid sitt medgivande till arbetets utförande
bestämma, huruvida och i vad man den därav föranledda kostnaden
må avräknas från det värde å vattenkraften, varom stadgas i
första stycket. Vid prövning av dylik fråga skall tillses, att skälig
amorteringstid beredes byggnadens ägare.
2 mom. Anspråk å ersättning skall, vid påföljd att rätt därtill eljest
är förlorad, framställas i inlaga till Konungen inom ett år efter det de
nya villkoren skola träda i tillämpning. Frågan huruvida och i vad
mån ersättning bör utgå avgöres av fem ojäviga skiljemän, av vilka
Konungen utser två och byggnadens ägare två samt de sålunda utsedda
den femte. Underlåter någondera parlen att utse skiljeman eller kunna
de av parterna utsedda skiljemännen icke enas om valet av den femte,
äge domaren i den ort, där byggnaden är belägen, förordna om valet.
Varder ej annorlunda överenskommet, skall skiljedomen meddelas inom
ett år efter det ersättningsanspråket hos Konungen anmäldes. I övrigt
skall beträffande dylikt mål vad i lag är eller kan varda stadgat för
det fall, att tvist hänskjutes till avgörande av skiljemän på grund av
avtal, som slutits utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen,
äga motsvarande tillämpning. Kostnaden för skilj emauuaförfärandet
skall gäldas av den, som skiljemännen pröva därtill skyldig;
ej må dock sådan skyldighet åläggas byggnadens ägare, utan så är att
hans påstående uppenbarligen framställts utan skäl.
Ersättning för värdeminskning å fast egendom skall bestämmas
särskilt för varje fastighet. I fråga om sättet för erläggande av sådan
ersättning, densammas fördelning mellan rättsägare i den fasta egendom,
varom fråga är, samt egendomens befriande från ansvarighet för intecknad
fordran gälle vad i lag finnes eller kan varda stadgat för det
fall, att till följd av byggande i vatten ersättning skall utgå för skada
å fast egendom.
7 §•
Skall från anläggning, beträffande vilken nyprövning äger rum,
på grund av vattendomstolens jämlikt denna lag meddelade föreskrift
kraft tillhandahållas någon i ersättning för förlorad vattenkraft eller anuat,
och kommer sådan ersättningstagares rätt i anledning av nyprövningen
att upphöra eller inskränkas, vare han berättigad att av statsmedel undfå
gottgörelse för den förlust han lider. År fråga om ersättning för vattenkraft,
som tillgodogöres genom anläggningen, och har sådan vatten
-
16
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
kraft icke före dess avstående varit av ersättningstagaren utnyttjad eller
av denne utnyttjats vid anläggning, som avses i 5 §, skall dock beträffande
ersättningstagarens rätt till gottgörélse vad i 6 § 1 inom. finnes
stadgat äga motsvarande tillämpning.
Vad i 0 § 2 mom. är föreskrivet beträffande framställande av
ersättningsanspråk, prövning av sådant anspråk samt sättet för ersättningens
erläggande med mera skall jämväl gälla i fråga om gottgörelse,
som i denna § avses.
8 §•
Varder beträffande byggnad i strömfall, vilken tillkommit enligt
äldre lag, jämlikt denna lag verkställd sådan ombyggnad eller tillbyggnad,
som i 2 § första stycket avses, skola under de i nämnda stadgande
angivna förutsättningar bestämmelserna i 5—7 §§ gälla i fråga om anläggningen;
dock vare ägaren icke pliktig att av värdeminskning och
kostnad, som omförmälas i 6 §, utan ersättning vidkännas mera än som
motsvarar en fjärdedel av värdet i tillgodogjort skick å den vid anläggningen
uttagbara vattenkraft, som icke kunnat tillgodogöras vid den
äldre byggnaden.
Vad i 5 och 6 §§ är stadgat i fråga om byggnad, som tillkommit
jämlikt denna lag, skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan
byggnad i strömfall, som i 3 § avses, med iakttagande likväl att yrkande
om nyprövning skall framställas under femtiofemte året efter det denna
lag trätt i kraft samt att byggnadens ägare ej är pliktig att utan ersättning
vidkännas större värdeminskning och kostnad än som motsvara
eu fjärdedel av värdet å kuugsådrans vattenkraft i tillgodogjort skick,
med beräkning av nämnda vattenkraft på sätt i 3 § sagts.
Om kronans lösningsrätt.
9 §•
Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, äge under de i
1 § stadgade förutsättningar kronan att, där det påkallas för tillgodoseende
av allmänt behov, vid utgången av fyrtionde året efter det
kalenderår, under vilket enligt därom meddelad bestämmelse byggnaden
skall hava fullbordats, tillösa sig strömfallet med vatten verks byggnader,
kraftstation med installerat maskineri samt för kraftstationens personal
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
17
avsedda bostäder och, där marken tillhör anläggningens ägare, nödigt
utmål. Lösningsrätt, som ej vid nämnda tidpunkt begagnas, skall stå
kronan öppen vid utgången av vart fyrtionde år därefter.
Varder i strömfall, vars vattenkraft till viss del varit inom de tio
närmast förflutna åren utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt
äldre lag, jämlikt donna lag verkställd byggnad, vilken är avsedd att
ersätta eller utgör tillbyggnad till den äldre byggnaden, och medför
åtgärden, att i strömfallet kan uttagas i medeltal minst dubbelt så stor
vattenkraft som förut, vare kronan, såframt den uttagbara vattenkraften
sammanlagt uppgår till minst femhundra turbinhästkrafter vid oreglerat
lågvatten, på sätt ovan sagts lösningsberättigad till strömfallet med
vattenverksbyggnader, kraftstation och utmål.
10 §.
Vill kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 § stadgats,
skall underrättelse därom meddelas strömfallets ägare under femte året
före den för inlösningen bestämda tidpunkten samt frågan därefter före
sistnämnda tidpunkt fullföljas genom ansökan om stämning till allmän
domstol. Har kronan a tid, som nyss sagts, underrättat strömfallets
ägare, att kronan vill begagna sig av lösningsrätten, äge ock strömfallets
ägare att i enahanda ordning fullfölja frågan.
Varder ej underrättelse å föreskriven tid lämnad strömfallsägaren
eller efter sådan underrättelse frågan före tidpunkten för lösningsrättens
inträde från någondera sidan på nämnda sätt fullföljd, vare lösningsrätten
för den gången förfallen.
11 §•
Skall på grund av lösningsrätt, varom i 9 § förmäles, egendom
avstås till kronan, äge vad om expropriation i allmänhet är eller kan
varda stadgat motsvarande tillämpning, dock med iakttagande av vad
i denna § finnes särskilt föreskrivet.
Medför lösningsrättens begagnande, att annan, strömfallets ägare
tillhörig egendom än den, som enligt 9 § är föremål för lösningsrätten,
såsom reservstation, ledning för överföring av kraft eller fabrik eller
annan anläggning, kommer att lida synnerlig minskning i värde, vare
ägaren berättigad påfordra, att nämnda egendom med maskiner och
tillbehör skall av kronan lösas.
Där till följd av kronans inlösen av anläggning, som i 9 § avses,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 11 sand. 3 avd. 2 höft. (Nr 2.) 8
18
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
den, som på grund av utfästelse av anläggningens ägare är berättigad
till leverans av kraft från anläggningen, går förlustig dylik rättighet,
skola i fråga om egendom, tillhörig rättighetens innehavare, bestämmelserna
i ändra stycket äga motsvarande tillämpning. Beträffande
rättighet, som nu nämnts, skall i övrigt gälla vad om särskild rätt till
fastighet, som avstås på grund av expropriation, är stadgat.
Tvist om vilken egendom kronan har rätt eller skyldighet att lösa
skall prövas av domstolen.
Nämnd för bestämmande av ersättning i anledning av inlösning,
varom nu är fråga, skall bestå av vederbörande ordförande i expropriationsnämnd
och fyra ledamöter, av vilka vardera parten äger utse två;
underlåter part utan styrkt laga förfall att fullgöra valet, välje rätten i
hans ställe. Ledamot i nämnden skall vara svensk medborgare och
hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må till ledamot utses den, som
ej råder över sig och sin egendom eller är förklarad ovärdig att i rikets
tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning eller blivit dömd ovärdig att föra annans
talan inför rätta.
12 §.
Där från kraftanläggning, till vilken lösningsrätt enligt vad ovan
stadgats göres av kronan gällande, på grund av vattendomstolens jämlikt
denna lag meddelade föreskrift kraft skall tillhandahållas någon i
ersättning för vattenkraft, som tillgodogöres genom anläggningen, äge
kronan tillösa sig jämväl sådan rättighet. Vad nu sagts gälle dock ej
i fråga om vattenkraft, som före dess avstående varit av ersättningstagaren
utnyttjad vid anläggning, beträffande vilken icke enligt bestämmelserna
i 9 § lösningsrätt tillkommit kronan.
Beträffande lösningsrätt, som i denna § avses, skola bestämmelserna
i 10 och 11 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Om vattenregleringar.
Om Konungens ■prövningsrätt.
13 §.
Där fråga är om reglering av vattnets avrinning ur någon av
sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
19
Biljan, äger Kommgen pröva, huruvida av militära skal eller av hänsyn
till viss orts allmänna ekonomiska intressen eller på grund av vad i
2 kap. 3 § andra stycket, 11 § samt 12 § första stycket är stadgat
hinder möter mot företaget eller särskilda villkor böra föreskrivas för
dess utförande; och skall förty''-, innan frågan av vattendomstolen slutligen
avgöres, densamma hemställas Konungens prövning. Lag samma
vare beträffande annan vatten reglering, som med hänsyn t ill dess in - verkan på vattnets avrinning är av synnerlig omfattning, såframt
Konungen förbehåller sig sådan prövning och besked därom lämnas
vattendomstolen före det målet av domstolen slutligen avgjorts.
Om avgifter.
14 §.
Varder genom vattenreglering, som verkställes jämlikt denna lag,
den uttagbara vattenkraften i det eller de strömfall, för vilkas räkningregleringen
utföre.?, ökad med i medeltal femhundra turbinhästkrafter,
vare ägare av sådant strömfall pliktig att för nedan angivna ändamål
erlägga eu årlig avgift av minst tio öre och högst tre kronor för varje
turbinhästkraft, varmed genom regleringen den uttagbara vattenkraften
i strömfallet i medeltal blivit ökad.
Avgift, som nu nämnts, skall erläggas från och med kalenderåret
näst efter det, då enligt därom meddelad bestämmelse företaget skall
hava fullbordats. År fråga om företag, som avses i 3 kap. 1 §, skall
dock, såvitt angår strömfall, för vars ägare enligt bestämmelserna i
nämnda kap. skyldigheten att taga del i kostnaden för företaget inträder
etter dess fullbordande, avgift ej utgå förrän från och med kalenderåret
näst efter betalningsskyldighetens inträde.
Beloppet av avgiften skall av vattendomstolen bestämmas särskilt
för varje strömfall; och bör härvid hänsyn tagas dels till den större
eller mindre förändring av vattenstånds- och avrinningsförhållanden,
som genom företaget förorsakas, och den olägenhet eller fördel, vilken
härigenom uppkommer för den kringliggande bygden, dels ock till
den större eller mindre kostnad, som är förenad med företaget, samt företagets
ekonomiska betydelse för varje särskilt strömfall.
Avgörandet gälle för eu tidrymd av tjugu år i sänder, första gången
räknat från det kalenderår, under vilket företaget skall hava fullbordats.
Varder ej genom ansökan hos vattendomstolen under nittonde året
20
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
av sådan tidsperiod ny prövning påkallad av strömfallets ägare eller
av myndighet, åt vilken Konungen uppdragit att föra talan i förevarande
hänseende, skall den förut meddelade bestämmelsen lända till
efterrättelse jämväl för nästa period.
Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas, därom förordnar
Konungen.
15 §.
Influtna avgifter skola efter de närmare bestämmelser, som härutinnan
meddelas av Konungen, i första hand användas till förebyggande
eller minskande av skada eller olägenhet, som vållas genom företaget
och för vilken ersättning icke blivit av vattendomstolen bestämd, så ock
till gottgörelse för sådan skada eller olägenhet. I den män medlen
förslå därtill, må de ock användas för tillgodoseende av annat ändamål
beträffande den bygd, som beröres av företaget, såsom jordbrukets främjande,
särskilt genom jords torrläggning, eller beredande av tillgång
till elektrisk kraft för samfärdsel, jordbruk, hantverk eller småindustri
eller eljest för befolkningens behov.
Om ny prövning.
16 §.
1 fråga om vattenreglering, som avses i 11 §, skall beträffande
rätt att göra frågan angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna
intressen företaget må äga bestånd, till föremål för nyprövning''
gälla vad i 5 § är för där avsett fall stadgat.
Där till följd av föreskrift, som meddelas vid nyprövningen, värdeminskning
eller kostnad tillskyndas strömfällsägare, som vid befintligbyggnad
tillgodogör sig den genom regleringen vunna kraftökuingen,
skola i fråga om strömfallsägarens rätt till ersättning bestämmelserna
i 6 § äga motsvarande tillämpning; dock skall vid bestämmande av det
värde å vattenkraften, som avses i nämnda §, hänsyn tagas allenast till
den vattenkraft, varmed till följd av regleringen den vid byggnaden
eljest uttagbara kraften blivit ökad.
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
9 KAP.
21
41 §.
Beror brist i kraftens tillhandahållande av omständighet, som ersättningsgivaren
ej kunnat med iakttagande av skälig försiktighet förekomma,
såsom hinder för kraftanläggningens drivande till följd av flod, isgång,
iskravning (sörpning), åskslag, vådeld, allmän arbetsinställelse, krig eller
annan jämförlig händelse, vare ersättningsgivaren fri från skadeståndsskyldighet;
och skall, dill- på grund av sådan omständighet kraftuttagningen
vid anläggningen minskas, ersättn ingstagaren vidkännas en mot
minskningen svarande nedsättning i den till honom utgående kraften.
Försummar ersättningsgivaren att inom skälig tid vidtaga erforderliga
åtgärder för kraftöverföringens återställande, vare lag som i 87—
39 §§ sägs.
Varder kraftöverföringens återställande omöjliggjort, galle vad i
39 § stadgas.
År fast egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av
nyttjanderätt eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan förmån,
skall ersättningen till egendomens ägare och den gottgörelse,
som må tillkomma rättighetens innehavare, var för sig bestämmas.
Medför rättighet, som nyss nämnts, förminskning av den fasta egendomens
värde, skall till grund för den ägaren tillkommande ersättningen
läggas det värde egendomen med därå vilande besvär äger;
dock att, i den mån jämlikt 48 § förhöjning över värdet ifrågakommer,
denna skall bestämmas med hänsyn till det värde egendomen utan
sådant besvär skulle äga. Erfordras för tillämpning av reglerna i 69 §
andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild värdering sker av den
fasta egendomen med eller utan viss rättighet besvärande densamma,
varde sådan i samband med ersättningens fastställande verkställd.
Där till följd av åtgärd, som medför skada eller intrång å fast
egendom, varför ersättning skall gäldas i penningar, sådan särskild rätt
till egendomen, som i 52 § sägs, går förlorad eller lider intrång, skall
vad i nämnda § föreskrivits äga motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•>2
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
54 §.
Ersättning för fäst egendom, som skall lösas, samt, om endast en
del av eu fastighet löses, ersättning för skada och intrång å den återstående
delen så ock ersättning för förlust av eller intrång i sådan särskild
rätt till egendomen, varom i 52 § förmäles, gäldas medelst ersättningsbeloppets
nedsättande hos Konungens befallningshavande i det
län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning, som bestämts
jämlikt 9 §, vare lag samma.
Ersättning för vattenkraft samt för skada och intrång å fäst egendom
i andra fall än i första stycket avses skall ock nedsättas hos
Konungens befallningshavande, såframt jämlikt stadgandena i 59 eller
60 § uppsägning skall ske eller den fastighet, till vilken vattenkraften
hör eller som skadas, är besvärad av inteckning för fordran eller kan
jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för ogulden
köpeskilling; och varde i fall, som nu sagts, jämväl ersättning, som
må hava bestämts till innehavare av särskild rätt till fastigheten, nedsatt.
Skall ej uppsägning ske, och prövas förlusten av vattenkraft eller
skadan eller intrånget vara väsentligen utan betydelse för fordringsägarens
säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.
I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall
givas till känna, om och i vilken man nedsättning efter tv ovan sagts skall ske.
69 §.
Nedsatta ersättningsmedel skola jämte därå upplupen ränta av Konungens
befallningshavande utbetalas till den, som är till desamma berättigad.
I fall, som avses i 58—60 §§, må dock utbetalning ej ske före
tillträdesdagen.
Besväras fast egendom, som löses, av sökt eller beviljad inteckningför
fordran, eller kan egendomen jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling, varde den för egendomen bestämda
ersättningen så ock, om endast en del av fastighet löses, ersättning till ägaren
för skada och intrång å den återstående delen av Konungens befallningshavande
fördelad i den ordning, som för fördelning av köpeskillingför
utmätningsvis såld fast egendom är stadgad. År egendomen förutom
av fordran besvärad av sådan nyttjanderätt, rätt till servitut eller rätt
till avkomst eller annan förmån, varigenom egendomens värde minskas,
och åtnjuter rättigheten sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren
berättigad att, om och i den män ersättningen för egendomen understiger
det värde denna skulle äga, därest den ej varit av rättigheten
Tredje särskilda utskottets memorial Nr 2.
23
besvärad, iör den del av fordringen, som må överskjuta ersättningen för
egendomen, erhålla betalning ur det till rättighetens innehavare bestämda
ersättningsbeloppet, och varde gottgörelsen till denne i motsvarande
mån förminskad.
1 fråga om ersättning, som bestämts på grund av stadgandena i
1) § eller som blivit jämlikt 54 § andra stycket nedsatt, skall vad nyss
sagts om fördelning äga motsvarande tillämpning; dock att utbetalning
må ske till vederbörande fastighetsägare eller till den, vilken ersättningen
eljest tillerkänts, där det visas, att fordringsägare, som i andra stycket
omförmäles, lämnat medgivande därtill.
11 KAP.
4 §‘
Vattenrättsnämndemän utses lör. sex år, i Norrland ävensom Värmlands
och Kopparbergs län en för varje tingslag samt i övriga delar av
riket en för varje domsaga, på det sätt som om utseende av ledamot i
ägodelnings rätt linnes stadgat; dock skall vid val av de sockenfullmäktige,
som skola utse vattenrättsnämndeman, eu var, som i kommunens
allmänna angelägenheter är röstberättigad, äga en röst. Består domsaga,
för viiken allenast en vattenrättsnämndeman skall utses, av två
eller flera tingslag, förrättas valet av vattenrättsnämndeman inför den
av domsagans häradsrätter, som domhavanden bestämmer. Om valets
utgång skall domhavanden så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren
underrättelse.
Finner domhavanden eller vattenrättsdomaren, att vattenrättsnämndeman
upphört att vara valbar, eller har vattenrättsnämndeman
hos domhavanden eller vattenrättsdomaren lagligen avsagt sig uppdraget,
förordne domhavanden om nytt val.
Om skyldighet att åtaga sig uppdrag som vattenrättsnämndeman
och att kvarstå i uppdraget så ock att efter avgång fortfarande bestrida
befattningen, intill dess besked inkommit till vattenrättsdomaren att
annan blivit utsedd, skall vad som finnes stadgat beträffande nämndeman
i häradsrätt äga motsvarande tillämpning.
16 §•
Aid utövandet av sin verksandiet som vattenöverdomstol skall Svea
hovrätt bestå av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom
ordförande, tre andra ledamöter i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet.
24
Tredje särskilda utskottets memorial AV 2.
År fråga allenast om förordnande av ställföreträdare för vattenrättsdomare
eller vattenrättsingenjör eller om föreläggande att i vattenmål
inkomma med handlingar eller om utsättande av ny tid eller beviljande
av anstånd med avseende å ingivande av handling eller vidtagande
av annan åtgärd i dylikt mål, må hovrätten vara sammansatt
såsom vid handläggning av andra mål än vattenmål.
Har ledamot i vattenöverdomstol ej förut avlagt domareed, skall
han före inträde i tjänstgöring avlägga sådan ed inför Svea hovrätt.
Angående jäv mot ledamot i vattenöverdomstol galle vad i 7 §
andra stycket finnes stadgat om jäv mot ledamot i vattendomstol.
Lag
om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen.
2 §■
De vid vattenlagens ikraftträdande anhängig» mål, vilka röra ämne,
varom i vattenlagen bestämmelse givits, skola handläggas och bedömas
enligt äldre lag; dock att, där mål, som avses i 10 och 17 §§
samt 24 § andra stycket i förordningen den 30 december 1880 om
jordägares rätt över vattnet å hans grund, blivit anhängiggjort efter
utgången av år 1917 och sådant mål, då vattenlagen träder i kraft, ännu
icke är av underrätten avdömt, den nya lagen skall tillämpas.
Stockholm den 5 juni 1918.
På särskilda utskottets vägnar:
NILS ALEXANDERSON.
Reservation:
av herr Hage.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYOKKRf-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:391 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till vattenlag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten