Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen med dels förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften och dels förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen väckt motion.

1918-05-16 · 41 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen med dels förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften och dels förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1918 kl. J/» 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj ds proposition

till riksdagen med dels förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften och dels förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen

väckt motion.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Lyckholm, Elof Ljunggren,

Bäckström, frih. Fleming, Östberg, Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i

Kristianstad, Berg i Staby, Knaust, Neess, Bärg i Katrineholm, Johansson

i Kullersta, Lithander, Jönsson i Fridhill och Hansson i Sölvesborg.

I proposition av den 12 mars 1918, nr 230, som hänvisats till

bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att antaga

dels följande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 8, 20, 21, 25 och 27 §§, 36 §

2 mom., 47 § 1 mom. samt 54 och 55 §§ i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften ävensom de till nämnda förordning

hörande tabellerna I och II skola, 1, 3, 8, 54 och 55 §§ i nedan angivna

delar, hava följande ändrade lydelse.

1 §■

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

Andra avdelningen:

Underdomstolar på landet ävensom vattendomstolar.

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter — — — — statistiska centralbyrån; byggnadsstyrelsen;

patent- och registreringsverket, — — —--folkskole
överstyrelsen;

yrkesskoleöverstyrelsen; lantmäteristyrelsen med general
lantmäterikontoret;

—---— —--— _ _ _ _ _ _

vid Kungl. Maj:ts orden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

denna

tariff:

]

2

3

4

5

Avel.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Kr. ö. j Kr. I ö. I Kr. ö. I Kr. I ö. i Kr. I ö.

Bevis

» att begärd expedition icke utbekommits.........

» som meddelas borgenär enligt 57 § utsöknings
lagen

...................................................

» vederhäftighets- ..........................................

Resolution,

—!—fritt—

i ! ; i

. . -fritt—j----j---1

__fritt _L___!-i

, i

» på ansökning om förordnande för lantmätare

eller med honom i avseende på behörighet

till vissa förrättningar likställd tjänsteman

att verkställa lantmäteriförrättning i ändamål att

vinna avsöndring av jord, vattenfall, fiske eller

annan dylik lägenhet eller att verkställa ägostyckning

i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens

län........................................................

fri--L

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade

av offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

varå den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats

å två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

erläggas betalning med högre belopp än det, varå aktien lyder,

stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 . Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Upprättat aktiebrev skall; ändock att det icke blivit av aktieägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren

äger att detsamma bos bolaget utbekomma.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall, innan det första gången

efter det aktiebrevet till riket inkommit härstädes belånas, försäljes

eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel

av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, varå den i

brevet avsedda aktie enligt den i 16 § här nedan angivna beräkningsgrund

skall anses lyda, eller, om brevet utfärdats å två eller

flera aktier, av det belopp, varå aktierna enligt samma beräkningsgrund

sammanlagt lyda. Vad nu stadgats skall dock icke äga

tillämpning i fråga om aktiebrev i utländskt aktiebolag, som inkommit

hit till riket före den 1 oktober 1918 samt före samma

dag uppvisats hos magistrat i stad. Om sådant uppvisande samt

om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt verkställa påteckning

å aktiebrevet.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom

ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte

mot aktiebrev i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det

nya aktiebrevet utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det

förkomna, förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, om det nya

aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev, dessas sammanlagda belopp,

samt det eller de äldre breven varit försedda med stämpel i

vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här

ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning

om orsaken härtill.

För inländskt aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende

med anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare

ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av

dem, dessa ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lotibrev.

Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, lnterimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis;

angående stämpelplikt se 27 §.

Invisning; lika med Växel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5

ottbrev, andelsbevis eller delalctighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag''

eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i kommanditbolag

skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

varå den i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder,

eller, om brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller

andelar, av det belopp, varå lotterna eller andelarna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för lott eller andel skall

erläggas betalning med högre belopp än det, varå lotten eller

andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre

beloppet. Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av

lottägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren

äger att detsamma hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt bolag, som

driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag skall, innan

det första gången efter det brevet eller beviset till riket inkommit

härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

varå den i brevet avsedda lott eller andel enligt den i 16 §

här nedan angivna beräkningsgrund skall anses lyda, eller, om

brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller andelar,

av det belopp, varå lotterna eller andelarna enligt samma beräkningsgrund

sammanlagt lyda. Yad nu stadgats skäll dock icke äga

tillämpning i fråga om lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i dylikt bolag, som inkommit hit till riket innan den 1 oktober

1918 samt före samma dag uppvisats hos magistrat i stad. Om

sådant uppvisande samt om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt

verkställa påteckning å lottbrevet, andelsbeviset eller delaktighetsbeviset.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande

av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört

sådant brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i

samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller

beviset utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,

förstörda eller utbytta lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det

nya lottbrevet eller beviset skall ersätta flera äldre brev eller bevis,

dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven eller

bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke

skolat med stämpel beläggas.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall

förses med anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av inländskt lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om

orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i bolagets

styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen enligt

bolagets beslut uppdraga åt en eller flera av dem, dessa ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Obligation, — — — — --—. — ___ _ ____

Obligation, som utgivits i utlandet, skall, innan den första gången

efter det obligationen till riket inkommit härstädes belånas, försäljes

eller på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel

enligt nyssnämnda grund, där icke annorledes här nedan stadgas.

Sådan obligation vare fri från stämpel, därest genom vederbörande

magistrats påteckning å obligationen styrkes, att den blivit för

magistraten uppvisad före den 1 januari 1895. Å obligation, som

i utlandet utgivits och efter ingången av år 1895 men före den 1

juli 1917 inkommit i riket, äger innehavaren, om obligationen före

sistnämnda dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt bekomma

påteckning om dagen för uppvisandet. Obligation, som

blivit med sådan påteckning försedd, skall, då den första gången

därefter härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må

överlåtes, beläggas med stämpel enligt de för obligation närmast

före den 1 juli 1917 gällande bestämmelser.

Sparkasseräkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning,

sparbank, bankir eller ekonomisk förening; lika med

Depositionsråkning. Dock må frihet från stämpel äga rum, om beloppet

av den ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres insättare,

vare sig medlen innestått hela året eller blott en del

därav, icke uppgår till, i fråga om medel, som innestå i sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller annan ekonomisk

förening, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestå

å sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

50 kronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom — — — — — — — _ _ _ _ _ _

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7

20 §.

Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av

ämbets- eller tjänsteman debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse

blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt

35 § skall i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från

det klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hovrätt,

varunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes

åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskalen i hovrätten, där han

finner sådant nödigt för bevarande av kronans rätt, äga över beslutet

anföra besvär, under villkor och i den ordning 30 kap. rättegångsbalken

stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga utslag

i dit fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller sådant,

som kan skattas i penningar.

21 §•

Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd

stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående av för högt

debiterad stämpelavgift icke kunnat av honom föras i den ordning,

som i samma paragraf är föreskriven, ankomme efter därom gjord

ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter

förordna om restitution av vad i stämpelavgift för mycket erlagts.

Yad sålunda är stadgat gälle ock, där någon i fall, varom i

detta kap. icke eljest är stadgat, måst vidkännas stämpelavgift, som

antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lägre belopp än

det erlagda.

25 §.

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med

angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller

svartstämpling.

Den, som till offentlig myndighet ingiver handling, som skall

förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 § 1

mom. fjärde stycket stämpeln skall makuleras av vederbörande ämbetseller

tjänsteman, makulera den med nr 1 märkta delen, varemot den

andra delen makuleras av ämbets- eller tjänstemannen.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

lunda, att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen

eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg.

Den, som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen

hos generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt

tvefald uppgift å dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen

fastställer därefter det belopp, med vilket stämpel enligt

bestämmelserna i denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det

erforderliga stämpelbeloppet blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton

å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, skall därom

hos generalpoststyrelsen skriftligen göras anmälan i ärendet med bifogande

av uppgift om det sammanlagda belopp, varå interimsbevis eller

interimskvitton skola utfärdas. Generalpoststyrelsen fastställer därefter

den stämpelavgift, som enligt bestämmelserna i denna förordning skall

utgöras för motsvarande aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis.

Sedan stämpelavgiften blivit hos generalpoststyrelsen nedsatt,

vare sig genom kontant inbetalning eller genom avlämnande av

bevis, att beloppet blivit för generalpoststyrelsens räkning insatt i bankinrättning,

som av generalpoststyrelsen godkännes, meddelar generalpoststyrelsen

bevis därom, varefter vederbörande äger att, efter anteckning

å interimsbevisen eller interimskvittona om generalpoststyrelsens

bevis och datum därför, utsläppa ifrågavarande interimsbevis eller

interimskvitton. Den, vilken hos generalpoststyrelsen nedsatt stämpelavgift

på sätt nu är sagt, åligger att inom två månader, efter det full

betalning för tecknad aktie eller tecknat lottbrev, andelsbevis eller

delaktighetsbevis skolat erläggas, till generalpoststyrelsen lämna uppgift

angående den omfattning, i vilken interimsbevis eller interimskvitton

blivit utgivna, samt därvid, i den mån rätt till tecknad aktie eller

tecknat lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis icke blivit förverkad,

för stämpelbeläggning avlämna samtliga de aktiebrev, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis, som svara mot de utgivna interimsbevisen

eller interimskvittona; och skall, i händelse det nedsatta beloppet överskjuter

den å aktiebreven, lottbreven, andelsbevisen eller delaktighetsbevisen

belöpande stämpelavgiften, överskottet till vederbörande återbetalas.

Underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda åligger,

äge rätten, på framställning av generalpoststyrelsen, genom vite tillhålla

den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet

fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av

generalpoststyrelsens beslut i allmänhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

36 §.

''.i

2. Finner advokatfiskalen på grund av anmärkning, som vid den

i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende ä

stämpel beläggning, förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskalen vare

jämväl obetaget att, där lian för bevarande av kronans rätt finner

sådant nödigt, i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande

av felande stämpelbelopp. Angående klagan över hovrättens beslut i

sistnämnda fall galle vad i 20 § är föreskrivet.

47 §• ,.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis,

då det utfärdas av inländskt aktiebolag, inländskt solidariskt

bankbolag, annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, eller inländskt

kommanditbolag, böte tio gånger den felande stämpelns belopp;

dock vare minsta bot tjugufem kronor.

Till enahanda ansvar vare den förfallen, som belånar, försäljer

eller på vad sätt det vara må överlåter aktiebrev i utländskt aktiebolag

eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt

bolag, som driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag,

utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven stämpel eller

sådan påteckning av magistrat, som där omförmäles.

Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto i annan ordning

än i 27 § stadgas, böte tio gånger det belopp, varmed motsvarande

aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skolat stämpelbeläggas,

dock minst tjugufem kronor. Den som mot bättre vetande

lämnar oriktiga uppgifter angående den omfattning, i vilken interimsbevis

eller interimskvitton i anledning av meddelat tillstånd blivit utfärdade,

samt därigenom föranleder, att hos generalpoststyrelsen nedsatt

stämpelavgift eller del därav återbetalas, böte tio gånger det av

sådan anledning återbetalade beloppet, dock minst tjugufem kronor.

54 §.

Den i8§ — — — — — utgöras.

Bank, som — — — — — — säkerhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 32 höft. (Nr 42)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl.

Maj:ts befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kung],

Maj:ts befallningshavande godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande för banken utfärda bevis, att hinder icke möter

för banken att i den i denna paragraf omförmälda ordning fullgöra

erläggandet av stämpelavgiften; och skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg på bankens bekostnad kungörelse om bevisets

meddelande en gång införas i Post- och inrikes tidningar, varjämte

Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt underrättar generalpoststyrelsen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande skall ock förordna

ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i denna förordning

stadgas; och skall därvid iakttagas att, därest tillsyningsman

enligt 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper redan blivit

vid banken utsedd för någon del av den tid, varom fråga är, denne

tillsyningsman skall förordnas till dylikt ombud, samt att i övrigt skall,

därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till sådant ombud utses det

allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag om

bankrörelse förordnats för bolaget.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos

generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan

inbetalning sker, tillika ingivas ett av förstnämnda ombud efter granskning

av bankens — — — — erlägga.

Verkställes icke — — — —- rättighet.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir eller ekonomisk förening.

55 §.

Bank, som — — — — inlåningsrörelse.

Tredskas banken — -— — — fälla.

Vad ombudet — — — - bevis.

Yppar ombudet — — — — uppkommit.

Ombudet skall -— — — — befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir och ekonomisk förening.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 42. 11

Tabell I

utvisande kapitalvärdet, efter eu räntefot uv 5 %, uv eu livränta eller annan förmån, som vid

slutet uv varje år under eu persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av

t krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärdo

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

15.70

30

15.76

60

9.85

90

1.8 5

1

17.24

31

15.65

61

9.56

91

1.7 2

2

17.52

32

15.58

62

9.27

92

1.59

;s

17.00

33

15.4 1

63

8.96

93

1.48

4

17.63

34

15.2 7

64

8.67

94

1.3 5

5

17.6 2

35

15.18

65

8.3 0

95

1.25

o

17.60

86

14.0 9

66

8.0 5

96

1.17

7

17.56

37

14.84

67

7.78

97

1.12

8

17.51

38

14.6 9

68

7.43

98

1.03

9

17.45

39

14.53

69

7.11

99

0.9 0

10

17.88

40

14.86

70

6.so

100

0.81

It

17.81

41

14.2 0

71

6.48

101

0.69

12

17.23

42

14.02

72

6.17

102

0.55

13

17.14

43

18.8 5

73

5.80

103

0.40

14

17.05

44

13.06

74

5.0 0

104

0.23

15

16.95

45

13.4 7

75

5.25

to

16.86

46

13.2 7

76

4.9 5

17

16.7 7

47

13.07

77

4.6 <5

18

16.09

48

12.86

78

4.3 8

19

16.6 2

49

12.64

79

4.11

20

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.60

22

16.43

52

11.95

82

3.3 5

23

16.37

g 53

11.71

83

3.12

24

16.3 0

54

11.40

84

2.89

25

16.22

55

11.21

85

2.6 9

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.6 9

87

2.3 2

28

15.9 6

58

10.41

88

2.14

29

15.86

59

10.13

89

1.98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.2 5. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsui»kottets betänkande Nr 42.

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder j

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

| Kapitalvärde

0 1

16.13

•

30

16.00

60

10.36

90

2.10

1

17.33

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.76

92

1.80

3

17.63

33

15.69

63

9.4 5

93

1.6 7

4

17.6»

34

15.58

64

9.13

94

1.55

5 |

17.6S

3B

15.46

65

8.81

95

1.42

6

17.66

36

15.34

66

8.49

96

1 . 1.34

7

17.63

37

15.21

67

8.16

97

1.29

8

17.58

38

15.08

68

7.83

98

1.2 2

9

17.53

39

14.94

69

7.51

99

1.12

It)

17.47

40

14.80

70

7.18

100

1.02

11

17.40

41

14.65

71

6.85

101

0.91

12

17.33

42

14.49

72

6.52

102

0.80

13

17.2 5

43

14.33

73

6.21

103

0.6 4

14

17.18

44

14.16

74

5. so

104

0.4 7

15

17.11

45

13.98

75

5.5 7

105

0.26

16

17.04

46

13.79

76

5.2 7

17

16.9 7

47

13.59

77

4.9 7

18

16.91

48

13.39

78

4.70

19

16.84

49

13.18

79

4.41

20

16.77

50

12.96

80

4.14

21

16.71

51

12.7 4

81

3.88

22

16.64

52

12.50

82

3.6a

23

16.57

53

12.26

83

3.3 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.4 2

55

11.75

85

2.96

26

16.34

56

11.49

86

2.76

27

16.2 7

57

11.22

87

2.58

28

16.13

58

10.94

88

2.41

29

16.09

59

10.66

89

2.2 5

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

Denna förordning träder i kraft i vad angår tabellerna I och II

den 1 augusti 1918 och i övrigt den 1 oktober 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4''d.

IB

dels ock följande

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den ti november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härmed förordnas, att 1, B och 10 §§ i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skola, B § i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:

1 §’

Vid överlåtelse av fondpapper genom köp eller byte skall erläggas

en särskild avgift till belopp och i den ordning, här nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna förordning aktier, lotter i solidanska

bankbolag (banklotter) samt lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i andra bolag, som driva bankrörelse, eller i kommanditbolag

ävensom obligationer; och anses som obligation enligt denna

förordning jämväl förskrivning, vilken, ändock att den ej betecknats

som obligation, jämlikt förordningen angående stämpelavgiften skall

lika med obligation stämpelbeläggas.

Lika med överlåtelse av fondpapper anses överlåtelse av rätt till

teckning av sådana värdepapper eller, där teckning skett, överlåtelse

av den därpå grundade rätt.

3 §•

3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motion.

I ( Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

e) i fråga om aktiebrev, i utländskt aktiebolag, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis i utländskt bolag, som driver bankrörelse,

eller i utländskt kommanditbolag samt obligation vid sådan överlåtelse’

då enligt förordningen angående stämpelavgiften handlingen skall före

utlämnandet eller före överlåtelsen förses med särskild stämpel.

§ 10.

Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter

tillkommer överståthållarämbetet och Konungens befallningshavande

i länen.

Denna tillsyn utövas genom särskilda tillsyningsmän, som utses av

överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och eljest

av Konungens befallningshavande i vederbörande län; och skall därvid

iakttagas att, därest med avseende å viss rörelse någon redan blivit

förordnad till ombud enligt 54 § i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften för tid, varom fråga är, denne skall

utses till tillsyningsman beträffande samma rörelse, samt att i övrigt

skall, därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till tillsyningsman

utses det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande

lag om bankrörelse förordnats för bolaget.

Nämnda tillsyningsman äga uppbära dels särskilt arvode, som

på förslag av överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande

lastställes av Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande

resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen

i gällande resereglemente.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918.

1 en inom andra kammaren väckt motion nr 380, som jämväl

hänvisats till bevillningsutskottet och av utskottet behandlats i förevarande

sammanhang, har herr Anderson i Knapasjö hemställt, »att

riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition, nr

230, som erfordras för avhjälpande av i motionen påvisade brister i

förslaget till förordning om stämpelskatt».

s. 15 Kontrollera mot PDF

lieniUnhif/mtskottefs betänkande Nr 42. 15

I skrivelse til] Kung]. Maj:t den 5 juni 1917, nr 261, (läri riksdagen

tillkännagav sina beslut i vissa stämpelbeskattningen rörande

frågor, anhöll riksdagen tillika, att Kung], Maj:t ville verkställa utredningar

och till riksdagen avlåta författningsförslag i åtskilliga andra

dylika frågor, varjämte riksdagen i övrigt gjorde uttalanden i sådana

frågor. Med anledning dels av vad i riksdagens berörda skrivelse anförts

och dels av andra i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

närmare angivna förhållanden har Kungi. Maj:t nu förelagt riksdagen

ifrågavarande förslag till ändringar i stämpelförordniugen den

19 november 1914 och i fondstämpelförordningen den 6 november 1908,

vilka till sin innebörd äro av olika beskaffenhet, i det att de delvis

avse endast smärre jämkningar i gällande bestämmelser, medan de däremot

i andra delar äro av större betydelse.

Ur berörda synpunkt torde främst böra beaktas, att propositionen

innehåller förslag om stämpelbeskattning av utländska aktie- och lottbrev

rn. ni. För närvarande äro ju sådana värdepapper — i motsats

till vad som gäller om utländska obligationer — icke underkastade

någon stämpelavgift, motsvarande den emissionsstämpel, vilken drabbar

inländska aktier och lottbrev vid utgivandet. Att de utländska värdepapperen

undgått stämpelbeskattning i detta avseende, torde hava berott

därpå, att sådana papper förr ansetts icke i någon mera avsevärd

mängd förekomma inom landet och således vara utan vidare betydelse

såsom skatteobjekt. Numera synes det emellertid enligt vad statskontoret

anfört kunna antagas, att utländska aktier övergått på svenka händer

i icke obetydlig myckenhet, vadan de såsom skatteobjekt icke längre

skulle kunna anses betydelselösa.

I sin berörda skrivelse hade riksdagen också anhållit, bland annat,

om utredning, huruvida aktier och andra andelsbevis i utländska företag

lämpligen borde bliva föremål för stämpelplikt, innan de härstädes

belånades, försåldes eller på annat sätt överlätes, ävensom, därest utredningen

därtill gåve anledning, om framläggande för riksdagen av

förslag i ämnet.

Grundtanken i det nu med anledning härav framlagda förslaget

är, att utländska aktier och lottbrev in. in. skola, med hänsyn till stämpelplikten,

i möjligaste mån likställas med inländska dylika papper.

Beträffande skattens tekniska anordning har dock likheten ej låtit sig

fullständigt genomföras. Såsom departementschefen framhållit kunde

det visserligen ifrågasättas, att då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis och

delaktighetsbevis i inländska företag skola förses med stämpel före utgivandet,

skyldighet att utgöra stämpelavgift för motsvarande utländska

värdehandlingar borde inträda redan i och med dessas införande i riket.

Redogörelse,

för propositionens

lunch Ml.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Men då en bestämmelse i sådan riktning ansetts ur kontrollsynpunkt

vara omöjlig, har förslaget lagts efter de av riksdagen angivna linjerna.

[ fråga om övergången till den föreslagna nya ordningen med

stämpelskyldighet för ifrågavarande utländskå värdepapper utgår förslaget

därifrån, att frihet från stämpelavgift bör äga rum för sådan

handling, som före ikraftträdandet av blivande bestämmelser i ämnet

inkommit till riket, detta dock endast för såvitt förhållandet styrkes i

viss föreskriven ordning.

Berörda förändringar i stämpelförordningen hava ansetts påkalla

jämväl vissa ändringar i fondstämpelförordningen. Sålunda har begreppet

fondpapper utvidgats att omfatta alla de slag av handlingar, vilka

enligt nyss omförmälda förslag skulle komma att underkastas beskattning.

Denna ändring har synts lämpligast kunna åvägabringas på det

sätt, att de i 1 § av fondstämpelförordningen upptagna värdehandlingar

uppräknas utan angivande av åtskillnad mellan inländska eller utländska

handlingar. — Vidare har en ändring ansetts böra vidtagas i 3

§ tredje momentet e) i fondstämpelförordningen, i det att där stadgade

befrielse från stämpelplikt i fråga om obligation vid sådan överlåtelse,

då enligt förordningen angående stämpelavgiften obligationen skall

före överlåtelsen förses med särskild stämpel, jämväl ansetts böra utsträckas

till att avse de utländska värdehandlingar, vilka genom de ifrågasatta

ändringarna i sistnämnda förordning skulle göras till föremål för

beskattning. Skälen till befrielse från stämpelplikt hava ansetts vara

för båda fallen desamma. Den föreslagna nya stämpelavgiften vore

nämligen att jämställa med en emissionsstämpel, och den överlåtelse, då

berörda stämpelavgift skulle utgöras, vore alltså att anse såsom ett

slags första utgivande av vederbörande handling; vid en sådan överlåtelse

borde icke därjämte en omsättningsskatt enligt fondstämpelförordningen

utkrävas.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas att vid inom utrikesdepartementet

verkställd utredning av frågan, huruvida gällande traktater

med främmande makter eller andra utrikespolitiska hänsyn kunde

anses lägga hinder i vägen för införandet av ifrågavarande nya stämpelskatt,

det befunnits, att så icke torde vara förhållandet, därest skatten

drabbade från alla länder inkommande värdehandlingar av ifrågavarande

slag lika samt värdehandlingarna icke rönt en ogynnsammare

behandling än motsvarande svenska.

I riksdagens ovannämnda skrivelse den 5 juni 1917 berördes även

frågan om stämpelbeläggninc/en av interimsbevis och interim skvitton.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande. Nr 42.

Enligt förordningen don 1!) november 1914 angående stämpelavgiften

skulle pr omess å aktiebrev eller å lottbrev stämpelbeläggas

lika med sådana brev. 1 27 § stadgades vidare, att, då aktiebrev,

lottbrev, promesser, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

skulle förses med stämpel, detta skulle äga rum sålunda, att stämpling

av blanketterna till dylika handlingar skulle ske genom generalpoststyrelsens

försorg.

På Kungl. Maj:ts därom framställda förslag uteslöt 1917 års riksdag

ur stämpelförordningen rubriken »promess» å aktiebrev och lottbrev

och införde i stället stämpelplikt för interimsbevis och interimskvitto

å dylika handlingar. Då till följd härav jämväl ur § 27 uteslöts

»promess», upptogs emellertid icke i dess ställe interimsbevis och

interimskvitto, utan skulle jämlikt Kungl. Maj:ts förslag dessa handlingar,

i avbidan på närmare prövning av framställda förslag till definitivt

ordnande av denna angelägenhet, tills vidare stämpelbeläggas av

den, som utgåve vederbörande aktiebrev eller lottbrev.

I fråga om den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen beträffande

stämpelbeläggning av interimsbevis uttalade riksdagen i sin ovan

berörda skrivelse, att nämnda anordning syntes icke i allo tillfredsställande.

Då emellertid föredragande departementschefen uttryckligen

betecknat anordningen såsom en provisorisk lösning av frågan, syntes

riksdagen kunna uttala sin förvissning därom, att Kungl. Maj:t skulle,

efter verkställd ytterligare utredning i ämnet, till 1918 års riksdag avlåta

förslag till de ändringar, vartill utredningen kunde giva anledning.

Det förslag till frågans lösning, som nu framlagts, upptar dels

ett tillägg till 27 § i stämpelförordningen avseende interimsbevis och interimskvitton,

beträffande vilket tillägg utskottet tillåter sig att hänvisa

till propositionen, och dels såsom följd härav en del övervägande redaktionella

ändringar i andra delar av stämpelförordningen. Under rubrikerna

aktiebrev och lottbrev i 8 § hava sålunda uteslutits de stycken,

som handla om stämpelbeläggning av interimsbevis och interimskvitton,

varjämte under rubrikerna interimsbevis och interimskvitton

i samma paragraf upptagits hänvisning till 27 §. I 20 § har 2 mom. uteslutits

såsom överflödigt, i följd varav även redaktionella ändringar

måst vidtagas i 21 och 36 §§, som innehålla hänvisningar till 20 §.

Slutligen ha i 47 § införts ansvarsbestämmelser.

Propositionen upptager vidare ett förslag angående räntestämpeln

å sparkasse- och därmed likartade räkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 käft. (Nr 42.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Vid 1917 års riksdag beslöts omläggning av den förutvarande

kapitalstämpeln å vissa bankräkningar till en räntestämpel. Därvid

utsträcktes stämpelskyldigheten jämväl till vissa bankräkningar, vilka

förut icke drabbats av stämpel, däribland sparkasseräkning eller

därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning, sparbank

eller bankir. Beträffande sådan räkning stadgades, att den skulle draga

en stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet; dock

att frihet från stämpel finge äga rum, om beloppet av den ränta, som

under ett kalenderår tillgodofördes insättare, vare sig medlen innestått

hela året eller blott en del därav, icke uppginge till, i fråga om medel,

som innestode i sparbank, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestode

å sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

50 kronor.

Då riksdagen genom skrivelsen den 5 juni 1917 meddelade sitt

beslut i denna del, framhöll riksdagen tillika önskvärdheten därav,

att insättningar å sparkasseräkning i sådan centralkassa för jordbrukskredit,

som omtalas i lagen den 18 juni 1915, innefattande

vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, ävensom insättningar

å liknande räkning i andra kooperativa kassor icke måtte

drabbas av räntestämpel i större utsträckning än insättningar i sparbank,

och anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville taga frågan i övervägande

och, om förhållandena därtill föranledde, förelägga riksdagen

förslag till särskilda bestämmelser i ämnet.

Propositionen i denna del avser att, vad räntestämpeln angår, med

sparbank likställa centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller

annan ekonomisk förening. Härvid går förslaget så till vida utöver

vad riksdagens ovanberörda uttalande i ämnet omedelbart föranlett,

att den utsträckta stämpelfriheten kommer att gälla ej endast i fråga

om sparkasseräkning utan även beträffande annan likartad räkning,

där sådan kan förekomma. Såsom en följd av detta förslag — vilket

hänför sig till stämpelförordningens 8 §, rubriken »sparkasseräkning» —

har jämväl föreslagits, att 54 och 55 §§ i samma författning skulle

ändras så, att de uttryckligen angivas avse även ekonomiska föreningar.

I detta sammanhang anser sig utskottet slutligen böra erinra därom,

att i propositionen ytterligare beröras två ämnen, beträffande vilka

i 1917 års förenämnda riksdagsskrivelse utredning likaledes begärdes,

nämligen i fråga om dels kontrollen över fullgörande av skyldigheten att söka

lagfart dels ock ifrågasatt beskattning av utländska lottsedlar. Av skäl,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 19

för vilka i departementschefens anförande till statsrådsprotokollet närmare

redogöres, hava emellertid utredningarna i fråga ansetts icke böra

föranleda någon framställning från Kungl. Maj:ts sida.

Utöver de förslag, som ovan omnämnts, innefattar förevarande

proposition även vissa övriga ändringsförslag beträffande stämpel- och

fondstämpelförordningarna, på sätt här nedan närmare beröres.

I 10 § av förordningen den 6 november 1908 angående eu särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, sådant nämnda

lagrum lyder enligt förordning den 1 juni 1912, stadgas, att tillsynen

över behöriga fullgörandet av de i fondstämpelförordningen givna föreskrifter

tillkommer överståtliållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningsliavande

i länen, att sådan tillsyn utövas, vad angår annan fondhandlare

än solidariskt bankbolag och bankaktiebolag, genom särskilda, av överståthållarämbetet

eller Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda tillsyningsman,

men att, beträffande dylika bolag, tillsynen skall, med

undantag för vissa fall, utövas genom de av bankinspektionen jämlikt

gällande banklag utsedda allmänna ombud.

Genom förordningen den 19 juni 1917 om vissa ändringar i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften infördes

stämpel för vissa fall å räntebesked, räntekupong, kvittens eller annan

anteckning, varigenom insättare bos bank tillgodofördes eller erkände

sig hava mottagit ränta å penningar, som hos banken innestode. I

ett till stämpelförordningen fogat nytt kapitel stadgades emellertid i

54 §, att bank vore berättigad att under viss kontroll av ett av Kungl.

Maj:ts befallningshavande vid banken förordnat ombud för samtliga

insättare på en gång för helt år och utan användning av stämpel hos

generalpoststyrelsen inbetala ett belopp, motsvarande den stämpelavgift,

som under nästföregående år skolat utgöras. Vad i förordningen sålunda

föreskrevs i fråga om bank, skulle enligt särskild bestämmelse äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank

och bankir.

Förslag till ändring av ifrågavarande bestämmelser har nu förelagts

riksdagen med anledning närmast av en av bankinspektionen

gjord framställning i syfte, att tillsynen över bankernas fullgörande av

deras skyldighet i olika hänseenden i fråga om stämpelplikt måtte för

varje bank komma att utövas genom en och samma person. Denna

angelägenhet har ansetts böra ordnas så, att, därest ombud eller tillsyningsman

enligt vare sig stämpelförordningen eller fondstämpelför
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

ordningen redan utsetts, detta ombud eller denne tillsyningsman tillika

skall, då fråga därom uppkommer, förordnas att utöva den kontroll,

som enligt den andra förordningen skall äga rum, att, när ombud och

tillsyningsman samtidigt skola utses, därtill skall förordnas samma person,

samt att ett sammankopplande av uppdraget såsom allmänt ombud

vid bank med utövande av kontrollen över stämpelbeläggningen

därstädes visserligen ej skall vara ovillkorligt men dock bör äga rum,

där så lämpligen kan ske.

Den sålunda föreslagna anordningen har ansetts böra medföra

en ändring jämväl i annat avseende, nämligen i fråga om ersättningen

till tillsyningsmännen enligt 1908 års förordning. Enligt gällande

lag om bankrörelse skola arvodena till de allmänna ombuden erläggas

av vederbörande bankbolag Då sådant ombud haft att utöva tillsyn

enligt 1908 års förordning, har någon särskild ersättning hittills icke

utgått därför, utan har det enligt lagen om bankrörelse utgående arvodet

bestämts med hänsyn härtill. Då det nu föreslagits, att tillsyn å

efterlevnaden av 1908 års förordning icke ovillkorligen skall behöva

utövas av vederbörande allmänna ombud, har det ansetts vara lämpligast,

att ersättningen beräknas för vartdera uppdraget särskilt, även om

båda uppdragen skulle vara förenade i en hand.

I stämpelförordningen ha ytterligare föreslagits några smärre ändringar.

Härom ävensom angående förslagens ikraftträdande har departementschefen

enligt det vid ifrågavarande proposition fogade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I 1 § torde sålunda ordet »överintendentsämbetet» böra utbytas

mot »byggnadsstyrelsen». De i Kungl. Maj:ts propositioner den 15

februari 1918 angående upprättande av praktiska ungdomsskolor och

den 15 mars 1918 med förslag till vattenlag ifrågasatta nya statsmyndigheterna

torde, i händelse nämnda propositioner bifallas, lämpligen

böra hänföras, vattendomstolarna till andra avdelningen och yrkesskoleöverstyrelsen

till fjärde avdelningen.

Genom lag den 14 juni 1917 om ändring i vissa delar av utsökningslagen

infördes i 57 § av nämnda lag det stadgande, att då

för utmätnings vinnande fordringsbevis avlämnas till utmätningsman,

han skall därom meddela borgenären bevis. Förslaget om berörda

lagändring framlades för 1917 års riksdag genom proposition den 15

maj 1917, nr 239. Anledningen till stadgandet var önskvärdheten av

att gent emot en oredlig utmätningsman äga bevis om ingivandet av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

fordringshandlingen. Det intresse, som därigenom skulle tillgodoses,

var sålunda lika mycket ett statens som den enskilde borgenärens.

Dåvarande chefen för justitiedepartementet, vilken föredrog ärendet i

statsrådet, yttrade härom, att det syntes lämpligt, att beviset utfärdades

utan avgift och att utmätningsmannen ägde att, då sökanden

bodde å annan ort eller sådant eljest erfordrades, sända beviset till

sökanden såsom tjänstebrev. Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 14

december 1917 angående ändrad lydelse av § 15 i förordningen den 7

december 1883 angående expeditionslösen har också stadgats, att bevis,

som meddelas borgenär enligt 57 § utsökningslagen, skall utfärdas utan

lösen. T enlighet härmed torde jämväl i förordningen angående stämpelavgiften

böra meddelas bestämmelse av motsvarande innehåll.

Genom förordning den 27 juni 1916 om vissa ändringar i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, infördes i

3 § av sistnämnda förordning under rubriken resolution ett stadgande

av innehåll, att resolution på ansökning om förordnande för lantmätare

eller med honom i avseende på behörighet till vissa förrättningar likställd

tjänsteman att verkställa ägostyckning i Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län skulle vara fri från

stämpelavgift. Detta stadgande hade sin grund i de undantagsbestämmelser,

som för nämnda fem län gälla i fråga om ägostyckning och

jordavsöndring. Då emellertid dessa undantagsbestämmelser genom lagen

den 19 juni 1917 om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909

om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning gjorts tillämpliga

jämväl å Värmlands län, torde åt ovannämnda stadgande i stämpelförordningen

böra givas en motsvarande utsträckning.

I 8 § har under rubriken obligation vidtagits ett par uteslutande

redaktionella ändringar, avseende allenast att åvägabringa överensstämmelse

med de föreslagna nya bestämmelserna rörande aktiebrevs stämpelbeläggning.

25 § av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

innehåller i första stycket stadgande om att, då handling förses

med beläggningsstämpel, denna skall på angivet sätt makuleras, varefter

i andra stycket lämnas föreskrift om vem, som skall verkställa makuleringen.

Därvid hänvisas i visst avseende till 34 § 3 stycket av samma förordning.

Genom förordning den 27 juni 1916 om vissa ändringar i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften gavs emellertid

åt berörda § 34 en annan lydelse, varigenom den i § 25 oförändrat

kvarstående hänvisningen kommit att bliva missvisande. I anledning

härav har nu rättelse i berörda hänseende föreslagits.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Slutligen torde de i 12 § av förordningen angående stämpelavgiften

omförmälda tabeller, vilka grundats på statistiska centralbyråns

dödlighetstabell för årtiondet 1891 —1900, böra erhålla det ändrade

innehåll, som föranledes av resultatet av de nya beräkningar, vilka

verkställts på grundval av statistiska centralbyråns dödlighetstabell

för årtiondet 1901—1910.

Ändringen i berörda tabeller torde, till undvikande av de svårigheter,

som ett ombyte under pågående höstting skulle medföra, böra

vinna tillämpning från och med den 1 nästa augusti. Övriga författningsändringar

lära ej böra träda i kraft tidigare än den 1 oktober

innevarande år.»

Beträffande den närmare utredningen i ifrågavarande ämnen tilllåter

sig utskottet att hänvisa till det vid förevarande proposition

fogade statsrådsprotokollet.

När utskottet, efter denna redogörelse för propositionens innehåll,

nu går att yttra sig med anledning av ifrågavarande framställningar,

torde med avseende å yttrandets omfattning få förutskickas en erinran

därom, att, efter vad ovan antytts, föi-slaget i vad det avser 1 § av

stämpelförordningen delvis är beroende på riksdagens ännu icke

fattade beslut i frågor, som i annat sammanhang bragts under riksdagens

prövning, i anledning varav utskottet först senare under riksdagens

lopp bliver i tillfälle att avgiva utlåtande rörande denna del

av propositionen. Med hänsyn härtill har utskottet funnit lämpligt

att tills vidare uppskjuta behandlingen av propositionen i vad den

avser ändring av 1 § i stämpelförordningen.

De i propositionen upptagna bestämmelserna angående stämpelbeskattning

av utländska aktie- och lottbrev m. m. hava enligt vad förut

anförts föranletts av den framställning i detta ämne, som riksdagen

avlåtit i sin skrivelse den 5 juni 1917, nr 261. Utskottet har funnit

förslagen härutinnan i huvudsak motsvara, vad riksdagen i berörda

framställning åsyftat. Emellertid har utskottet vid granskning av detaljerna

i detta förslag icke kunnat undgå att finna det tvivelaktigt,

huruvida den utformning, som givits åt ifrågavarande bestämmelser till

överensstämmelse med vad som för närvarande gäller angående motsvarande

svenska värdepapper, i allo uppbäres av faktiska förhållanden

på det nya område, som härmed skulle indragas under den svenska

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 23

stämpellagstiftningen. Från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar

hava också för utskottet bekräftat, att den i förslaget vidtagna formella

likställigheten mellan ifrågavarande svenska och utländska värdepapper

näppeligen lära motsvaras av de nya bestämmelsernas ändamålsenlighet,

utan att frågans tillfredsställande lösning i sistberörda

hänseende torde kräva en ytterligare utredning med biträde av personer,

praktiskt förtrogna med de utländska förhållanden, beträffande

vilka det här gäller att lagstifta. Utskottet, som icke förfogar över

vare sig tid eller krafter för verkställandet av en sådan nödig befunnen

överarbetning av förslaget i denna del, och som förutsätter såsom

självfallet, att denna icke kan åstadkommas annorlunda än genom

Kungl. Maj:ts föranstaltande, måste förty inskränka sig till några kortfattade

antydningar om det nu föreliggande förslagets brister i denna del.

Sålunda torde till en början kunna anmärkas, att utredning

saknas om, i vad mån bestämmelserna angående utländska värdepapjxer

icke å ena sidan till väsentlig del skulle bliva otillämpliga i brist på

motsvarighet i verkligheten och å andra sidan komma att lämna utanför

sin räckvidd skatteobjekt, vilka möjligen kunde förutsättas böra

indragas under stämpelbeskattningen i fråga. Stämpelplikt föreskrives

ju för lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt bolag,

som driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag. Mot denna

bestämmelse torde kunna anföras den förut framställda generella anmärkningen.

Att lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländska

bolag, som driva bankrörelse, icke skulle finnas, lärer icke kunna påstås,

men lära de dock spela en jämförelsevis underordnad roll i jämförelse’

med aktiebrev och kommanditbevis, och säkert torde ytterst få

om ens något sådant lottbrev eller delaktighetsbevis komma att hit

utifrån införas. Utomlands lära däremot förekomma delaktighetsbevis

av andra slag, vilka spela avsevärd roll, och har i sådant hänseende

för utskottet särskilt framhållits bevis angående delaktighet i gruvor,

papper vilka t. ex. i Tyskland och Österrike lära äga stor betydelse.

Visserligen har tidigare verkställd utredning rörande lämpligheten av

stämpel å delaktighetsbevis i svenska gruvbolag lämnat negativt resultat.

Anledningen härtill var emellertid icke blott tekniska svårigheter i avseende

å frågans lösning, utan även och måhända i främsta rummet

det förhållande, att en sådan stämpel skulle inbringa staten en så föga

avsevärd inkomst. Osannolikt är väl icke, att liknande svårigheter

skulle kunna konstateras även i fall, varom nu är fråga, likasom ock

beträffande andra delaktighetsbevis, vilka tilläventyrs falla utanför de

nu föreslagna bestämmelserna angående utländska värdepapper; men i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

varje fall synes, innan en lagstiftning på nu ifrågavarande område bär

i landet vidtages, närmare utredning erforderlig och detta även beträffande

frågan, huru man utomlands löst tekniska svårigheter vid stämpelbeskattningens

genomförande beträffande delaktighetsbevis i bolag.

Vid den sålunda ifrågasatta utredningen synes uppmärksamhet

även böra ägnas ett par andra spörsmål i avseende å ifrågavarande

stämpelbeskattning. Med denna avses ju att träffa vissa utländska

värdepapper medelst en pålaga motsvarande emissionsstämpeln å inhemska

papper. Det principiellt riktiga synes då, såsom departementschefen

ock antytt, vara, att stämpelplikten för de utländska papperen

komme att inträda redan i och med deras införande i riket. Lika

med departementschefen anser emellertid utskottet, att en sådan anordning

av j)rak:tiska skål icke låter sig genomföra. Såsom uppgift för

denna stämpelskatts anordnande måste dock fasthålla^, att de utländska

papperen verkligen bliva stämpelbelagda, och att detta sker vid första

praktiskt möjliga tillfälle. Det i propositionen framlagda förslaget torde

i detta avseende få anses förete eu viss brist. Enligt detta skulle de

utländska papperen ej behöva stämpelbeläggas förr än de första gången

efter det de till riket inkommit härstädes belånades, försåldes eller på vad

sätt det vara månde överlätes. Med en sådan bestämmelse skulle det emellertid

väl kunna hända, att stämpelbeläggning av utländska aktier och

dylikt, som under åratal förvarades här i riket och därunder gång

efter annan bytte ägare, onödigt länge uppskötes eller till och med

ej alls verkställdes, innan desamma åter utfördes. Om nämligen de

ifrågavarande handlingarna, utan att under tiden belånas eller göras

till föremål för överlåtelse levande emellan, genom arv eller testamente

överginge till ny ägare än så många gånger, komme de icke

att falla under stämpelplikten. En ändring'' härutinnan torde dock

stå i god överensstämmelse med grundsatsen, att stämpelplikten rätteligen

är att hänföra till handlingarnas införande hit till riket, och

möjlighet av en sådan ändring torde icke vara utesluten i betraktande

av civillagstiftningens stadganden rörande fång av sistberörda slag,

till vilka stadganden erforderliga kontrollbestämmelser i nu förevarande

ämne torde kunna anknytas.

Ifrågavarande stämpelskatts egenskap att egentligen vara en

emissionsstämpel har vidare givit utskottet anledning till en erinran

emot förslaget till ändring av 3 § i fondstämpelförordningen. Enligt

detta skulle, i anslutning till vad som nu gäller om utländsk obligation,

frihet från fondstämpel äga rum i fråga om utländska aktier och

liknande värdepapper vid sådan överlåtelse, före vilken handlingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande. Sr 42. 2f>

.skall Billigt stämpelförordningen förses med särskild stämpel. Till

grund härför synes ligga den åskådningen att, därest befrielse från

fondstämpeln ej medgäves, dubbelbeskattning komme att äga rum.

Riktigheten <av en sådan åsikt torde emellertid kunna ifrågasättas.

Även om stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen av den utländska

värdehandlingen befinnes av praktiska skäl böra uppskjutas

till den ifrågavarande överlåtelsen, är dock här, enligt vad förut anförts,

i själva verket fråga om ett slags emissionsstämpel och någon

principiell betänklighet mot att vid samma tillfälle uttaga även övlig

fondstämpel torde knappast förefinnas. Men om sä är förhållandet,

lärer konsekvensen fordra, att enahanda betraktelsesätt tillämpas även

i fråga om utländska obligationer, vilka såsom nyss omförmälts hittills

varit befriade från fondstämpel vid första överlåtelsen här i landet.

Vid den ifrågasatta utredningen torde även böra beaktas lämpligheten

av vad nu föreslagits i fråga om utländska aktier och vad

som redan gäller om utländska obligationer beträffande sättet för omräkning

av utländskt myntslag till svenskt. Ändamålsenligheten av

att härvid tillämpa den väl närmast med avseende å växlar tillkomna

och därefter lämpade bestämmelsen i 16 § stämpelförordningen torde

kunna ifrågasättas, då på grund av varierande växelkurser aktier i

samma bolag och samma slag av obligationer skulle kunna komma att

vid olika tider förses med svensk emissionsstämpel till avsevärt växlande

belopp. Det torde kunna ifrågasättas om icke fasta omräkningskurser

vore att föredraga.

Rörande stämpelbeskattningen av utländska aktie- och lottbrev

m. m. har utskottet slutligen att framställa en erinran beträffande

själva sättet för stämpelbeläggningens verkställande. I 27 § första

stycket av stämpelförordningen, vilket författningsrum enligt förevarande

proposition skulle bliva oförändrat, stadgas, att då aktiebrev,

lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer enligt 8 §

skola förses med stämpel, detta skall äga rum sålunda, att stämpling

av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen eller obligationerna

sker genom generalpoststyrelsens försorg; att den som vill låta stämpla

dylika blanketter skall därom anmäla sig’ skriftligen hos generalpoststyrelsen

med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift å dessas

valör och antalet av varje valör: samt att generalpoststyrelsen därefter

fastställer det belojjp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i nämnda

förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet

blivit inbetalt, verkställa stämplingen. Detta stadgande vid

vars tillkomst man uppenbarligen haft för ögonen inländska papper

av berörda slag skulle nu komma att gälla även i fråga om stämpelBil/ang

till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (Nr 42.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

beläggning av utländska aktier in. m. Yad de inländska värdepapperen

beträffar bar emot den föreskrivna ordningen för deras stämpelbeläggande

icke försports någon erinran. Med avseende å de utländska åter synes

stadgandet svårligen kunna enligt sin lydelse tillämpas, utan stämplingen

måste bär uppenbarligen ske å färdiga redan emitterade värdehandlingar.

Bestämmelsen, att blanketter skola insändas till generalpoststyrelsen

för stämpelbeläggning, visar dessutom, att man tänkt sig, att

ifrågavarande stämpelbeläggning skulle ske av en bel ny aktiestock o. d.

Som de utländska värdepapper, vilka hit införas, emellertid lära få antagas

inkomma allenast i smärre poster eller såsom enstaka exemplar,

förefaller det. som nu ifrågavarande ordning för stämpelbeläggningen

skulle, vad dessa papper beträffar, vara från den enskildes synpunkt

sett förenad med onödig omgång och olägenheter i övrigt utan

att för det allmänna medföra motsvarande fördel. Det synes utskottet

därför som om stämpelbeläggningen av de utländska värdepapperen

borde kunna anförtros åt innehavarna. Hänsynen till kontrollen torde

icke behöva resa oöverstigliga hinder häremot. Åtminstone torde icke

kunna göras gällande, att kontrollen skulle på detta sätt försvagas.

Vad angår den statistiska synpunkten med avseende å stämplarnas

redovisning torde densamma i betraktande av den relativt begränsade

förekomsten av de utländska papper, som skulle drabbas av ifrågavarande

beskattning, icke behöva tillmätas större betydelse.

Skulle den sålunda ifrågasatta förändrade ordningen för nu berörda

stämpelbeläggning komma till stånd, lärer densamma böra vinna

tillämpning på utländska obligationer lika väl som på utländska aktier.

Den ytterligare utredning av frågan om stämpel å aktier och

andra andelsbevis i utländska företag, som utskottet sålunda funnit sig

böra tillstyrka, kunde tilläventyrs möta betänkligheter ur den synpunkten,

att under utredningstiden avsevärda stämpelbelopp kunde

komma att undandragas statsverket. Statskontoret har ju ansett grundad

anledning förefinnas till det antagande, att under de senare åren så

betydande poster utländska aktier inkommit och allt fortfarande inkomma

i landet, att de numera utgöra ett skatteobjekt, som ur synpunkten

av statens inkomster av stämpelavgiften icke bör förbises.

Emellertid synes departementschefen icke hysa förväntningar på mera

betydande avkastning av denna skattekälla, då han, med erinran att

något material för frågans bedömande icke finnes att tillgå, förklarar

sig icke vilja på grund av den föreslagna stämpelskatten åtminstone

tills vidare ifrågasätta någon ändring i den till riksdagen avlåtna inkomstberäkningen.

Det tvivel, som härur torde framgå angående frågans statsfinan
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

BeoiUningsutåkottets betungande AV 12. 27

trella innebörd, är säkerligen också befogat, ty även om det skulle förhålla

sig så, att avsevärda poster utländska värdehandlingar under

senaste tiden övergått i svenska händer, lärer det vara föga antagligt

att de mera allmänt överförts till Sverige, utan efter all sannolikhet

torde de i ty fall, såsom vanligt lärer vara, ligga deponerade i utlandet.

Någon verklig grund för betänkligheter av nyss angivna art

bör sålunda icke kunna anses föreligga.

Vad härefter beträffar frågan om stämpelbeläggning av interimsbevis

och interimskvitton, vilken fråga även var föremål för 1917 års riksdags

behandling men då lämnades olöst, har utskottet funnit det nu föreliggande

förslaget till ett slutligt ordnande av denna angelägenhet tillfredsställande.

Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.

Emot propositionen, i vad den avser räntestämpeln å sparkasseoch

därmed likartade räkningar har utskottet icke heller något att erinra,

vadan utskottet tillstyrker propositionen jämväl i denna del.

Av de övriga ändringsförslag, som i förevarande proposition framlagts,

torde endast förslaget rörande tillsynen över bankernas fullgörande

av deras skyldighet i fråga om stämpelbeläggningen påkalla något uttalande

från utskottets sida. I likhet med departementschefen och de

i ärendet hörda myndigheterna anser utskottet, att denna tillsyn bör

i de olika avseendena för varje bank läggas, såvitt möjligt är, i samma

händer och, om i det särskilda fallet så visar sig lämpligt, sammanföras

med den statliga tillsyn dessa inrättningar i övrigt äro underkastade.

Det är därför icke det kung!, förslaget i denna del i och

för sig, som giver utskottet anledning att beröra frågan, utan föranledes

detta av förenämnda, i ämnet väckta motion.

Däri har motionären anfört, bland annat, följande: An9- motio
»I

lagen angående sparbanker av den 29 juli 1892 har uppdragits

åt Konungens befallniugshavande att öva tillsyn över sparbanker och

för sådant ändamål själv eller genom ombud verkställa undersökning

av sparbanks förvaltning, vilken undersökning skall äga ruin vid varje

sparbank minst en gång årligen. I motsats till vad förhållandet är vid

bankbolag har sålunda Konungens befallningshavande för sparbankernas

vidkommande att utse ombud såväl enligt lagen om sparbanker av den

29 juli 1892 som enligt förordningen angående stämpelavgiften av den

19 juni 1917. Oaktat Kungl. Maj:t och riksdagen icke uttryckligen i

förordningen stadgat att samma ombud skulle utses i båda fallen, fanns

dock på grund av detta sakförhållande skälig anledning antaga, att

vederbörande Konungens befallningshavande skulle, såvitt ske kunde,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

utse samma ombud för utövande av båda befattningarna, helst som

den sistnämnda, åtminstone vad de smärre sparbankerna beträffar, tar

ganska ringa tid i anspråk. Att så icke är fallet visar erfarenheten

från de första utnämningarna av meranämnda ombud.

För de större mera centralt belägna sparbankerna torde saken

hava mindre betydelse. Annorlunda ställer sig förhållandet då det

gäller de små sparbankerna, vilka till så stort antal hava sin verksamhet

förlagd ute på avlägsen landsbygd och där sparbanksinstitutionen,

såvitt jag kan finna, har sin största uppgift såsom förmedlare

mellan småfolkets besparingar och småbrukarnas lånebehov. Då det

oftast är små insatsbelopp, som innestå till förräntande, kan det också

hända, att sparbankens omkostnader för tillsyn över stämpelbeloppets

behöriga erläggande betydligt överskrider, själva det belopp, som sparbanken

har att redovisa.»

Till styrkande av sistberörda förhållande har motionären meddelat

eu del uppgifter, i avseende varå utskottet tillåter sig att hänvisa

till motionen, samt fortsätter därefter:

»Så vitt jag kunnat finna, lärer Konungens befallningshavande i

regel utse någon av landsstatens tjänstemän i residensstaden för utövande

av båda dessa befattningar. Det kan ifrågasättas, huruvida

icke någon ortsperson exempelvis landsfiskalen inom sparbanksområde

skulle kunna vara kvalificerad härför.

Sparbankerna äro dock inrättningar från vilka vinsten icke tillfaller

enskilda personer, dess stiftare eller huvudmän, utan är avsedd

att främja sparsamhet bland de mindre bemedlade samt allmännyttiga

ändamål. Starka skäl tala alltså för att dessa befrias från utgiften

i fråga, därigenom att tillsynen över stämpelförordningens efterlevnad

överlämnades till det ombud som har tillsyn över sparbanks skötsel.»

På grund härav har motionären, såsom ovan anförts, ifrågasatt

ändring i de föreliggande förslagen till ändringar i stämpelförordningen

i syfte att den påvisade olägenheten vid tillsynen över förordningens

efterlevnad vad sparbankerna beträffar måtte undanröjas. .

De av motionären påpekade förhållandena innebära tvivelsutan

en olägenhet, som om möjligt bör avhjälpas.

Huruvida detta lämpligen bör ske på den väg motionären anvisat,

kan måhända ifrågasättas, då det ur banksekretessens synpunkt

lärer få anses ömkligt att söka undvika förordnande av olika ombud

för tillsyn inom samma bank och det icke utan vidare kan antagas,

att i varje fall på platsen finnes lämplig person att förordna såsom

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

granskningenuin för förvaltningen. Frågans nöjaktiga ordnande kräver

säkerligen eu mera ingående utredning, varom riksdagen lämpligen

torde göra framställning hos Kung!. Maj:t.

I fråga om den föreslagna nya lydelsen av de i 12 § av stämpelförordningen

omförmälda tabellerna får utskottet meddela, att utskottet

tagit del av de för ifrågavarande tabeller utförda beräkningarna, vilka

äro verkställda enligt samma grunder som de hittills gällande tabellerna,

och att utskottet därvid ej funnit något att erinra.

Beträffande slutligen bestämmelserna om författningsändringarnas

ikraftträdande hava desamma icke i och för sig givit anledning till

erinran. Emellertid vill det synas utskottet, att rörande stämpelbeläggningen

av interimsbevis och interimskvitton en särskild bestämmelse kräves

för att reglera förhållandena vid övergången till de nya stadgandena.

Inbetalning å tecknade aktier sker ju vanligen i rater, och lära somliga

bolag hava förfarit så, att de frän början vid första inbetalningen

stämpelbelagt interimsbevisen till hela det belopp, vara den eller de

däri avsedda aktierna skolat lyda, under det andra vid varje skedd inbetalning

försett bevisen med däremot svarande stämpel. Båda förfaringssätten

äro ju enligt gällande bestämmelser lagliga, men i och

med det att den nya 27 § träder i kraft skulle dylik stämpling icke

gälla och särskilt skulle förmodligen svårigheter uppstå där, var est

före förändringen en del av de tecknade beloppen mottagits, under det

att resten skulle inbetalas först efter berörda tidpunkt.

För denna frågas reglering har utskottet alltså ansett sig böra

föreslå ett övergångsstadgande.

På grund av vad ovan anförts, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 280, i vad den avser

aktier och andra andelsbevis i utländska företag,

måtte i anledning av samma proposition antaga

a) det förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften, som finnes såsom bilaga 1

fogat vid detta betänkande, samt

b) det förslag till förordning om ändring av 10 §

i förordningen den 6 november 1908 angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

som finnes såsom bilaga 2 fogat vid detta betänkande;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta underkasta

frågan om stämpelplikt för aktier och andra andelsbevis

i utländska företag ytterligare utredning med

beaktande av vad utskottet nu i detta ämne anfört

samt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill

en sådan utredning kan föranleda; samt

3) att riksdagen måtte, i anledning av motionen

II: 380 av herr Anderson i Knapasjö i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta

verkställa utredning, huru med avseende å sparbank,

som begagnar sig av den i 54 § stämpelförordningen

medgivna rätt att för bankens samtliga insättare på

en gång för helt år och utan användning av stämpel

fullgöra inbetalning av belöpande räntestämpelavgift,

föreskriven kontroll å sådan inbetalning från statsverkets

sida må kunna med minsta möjliga kostnad

åvägabringas samt vidtaga de åtgärder, vartill en

sådan utredning må föranleda.

Av skäl, som ovan angivits, har utskottet icke i detta sammanhang

ingått på prövning av förevarande proposition i vad den avser

ändring av 1 § i stämpelförordningen, utan kommer utskottet att

framdeles avgiva betänkande i denna fråga, vilket utskottet härmed

skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 16 maj 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

31

Bilaga 1.

F ti i* slag

till

förordning: om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 191+

angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 20, 21, 25 och 27 §§, 36 § 2 inom.,

47 § 2 mom. samt 54 och 55 §§ i förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften ävensom de till nämnda förordning hörande

tabellerna I och II skola, 3, 8, 54 och 55 §§ i nedan angivna delar,

hava följande ändrade lydelse.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

1

2

3

4 5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd. Avd.

Kr. ö.

Kr.

ö.

Kr. ö.

1 1 T-

.nr. o.l Kr. ö.

Bevis--- — —-------— —--

» att begärd expedition icke utbekomniits.........

» som meddelas borgenär enligt 57 § utsökningslagen

......................................................

» vederhäftighets- ..........................................

| Resolution, — — — — — —--— — —--

» på ansökning om förordnande för lantmätare

eller med honom i avseende på behörighet

till vissa förrättningar likställd tjänsteman

att verkställa lantmäteriförrättning i ändamål att

vinna avsöndring av jord, vattenfall, fiske eller

annan dylik lägenhet eller att verkställa ägostyckning

i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens

län ...............................................................

1 __1 fritt

----- -fritt

''

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade

av offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

vara den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet utfärdats

å två eller flera aktier, av det belopp, varå aktierna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

erläggas betalning med högre belopp än det, varå aktien lyder,

stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger att

detsamma hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom

ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte

mot aktiebrev i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya

aktiebrevet utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,

förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, om det nya

aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev, dessas sammanlagda belopp,

samt det eller de äldre breven varit försedda med stämpel i

vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här

ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning

om orsaken härtill.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med

anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare

ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av

dem, dessa ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Intet-imskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis;

angående stämpelplikt se 27 §.

Invisning; lika med Växel.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag

eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 8H

kommanditbolag skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje falla 10 kronor av det

belopp, vara den i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder,

eller, om brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller

andelar, av det belopp, vara lotterna eller andelarna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för lott eller andel skall

erläggas betalning med högre belopp än det, vara lotten eller

andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre

beloppet. Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av

lottägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägare!

äger att detsamma hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande

av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört

sådant brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i

samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller

beviset utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,

förstörda eller utbytta lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det

nya lottbrevet eller beviset skall ersätta flera äldre brev eller bevis,

dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven eller

bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke

skolat med stämpel beläggas.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med

den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall

förses med anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om

orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i

bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa

ledamöter.

Vad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Sparkasser åkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning,

sparbank, bankir eller ekonomisk förening; lika med

Depnsitionsråkning. Dock må frihet från stämpel äga rum, om

beloppet av den ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres

insättare, vare sig medlen innestått hela året eller blott en del

därav, icke uppgår till, i fråga om medel, som innestå i sparbank,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 32 höft. (AV 42.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller annan ekonomisk

förening, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestå

å sparkasseräkning hos bank. annan kreditinrättning eller bankir.

50 kronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§

Testamente om fast egendom — — — — — — — — — — — — —

20 §.

Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av

ämbets- eller tjänsteman debiteras eller i enlighet med dennes tillsägelse

blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt

35 § skall i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från

det klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hovrätt,

varunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes

åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskalen i hovrätten, där han finner

sådant nödigt för bevarande av kronans rätt, äga över beslutet anföra

besvär, under villkor och i den ordning 30 kap. rättegångsbalken

stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga utslag i dit

fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller sådant, som kan

skattas i penningar.

21 §.

Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd

stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående av för högt

debiterad stämpelavgift icke kunnat av honom föras i den ordning,

som i samma paragraf är föreskriven, ankomme efter därom gjord

ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter

förordna om restitution av vad i stämpelavgift för mycket erlagts.

Vad sålunda är stadgat gälle ock, där någon i fall, varom i

detta kap. icke eljest är stadgat, måst vidkännas stämpelavgift, som

antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lägre belopp än

det erlagda.

25 §.

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med

angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller

svartstämpling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr i2. . 3f>

Den, Horn till offentlig myndighet ingiver handling, som skall

förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 § 1

mom. fjärde stycket stämpeln skall makuleras av vederbörande ämbetseller

tjänsteman, makulera den med nr 1 märkta delen, varemot den

andra delen makuleras av ämbets- eller tjänstemannen.

27

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,

att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen

eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,

som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen

hos generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald

uppgift å dessas valör och antalet av varje valör. Gen eralp o ststyrelsen

fastställer därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna

i denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga

stämpelbeloppet blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton

å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, skall därom

hos generalpoststyrelsen skriftligen göras anmälan i ärendet med bifogande

av uppgift om det sammanlagda belopp, varå interimsbevis

eller interimskvitton skola utfärdas. Generalpoststyrelsen fastställer

därefter den stämpelavgift, som enligt bestämmelserna i denna förordning

skall utgöras för motsvarande aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller

delaktighetsbevis. Sedan stämpelavgiften blivit hos generalpoststyrelsen

nedsatt, vare sig genom kontant inbetalning eller genom avlämnande

av bevis, att beloppet blivit för generalpoststyrelsens räkning insatt i

bankinrättning, som av generalpoststyrelsen godkännes, meddelar generalpoststyrelsen

bevis därom, varefter vederbörande äger att, efter

anteckning å interimsbevisen eller interimskvittona om generalpoststyrelsens

bevis och datum därför, utsläppa ifrågavarande interimsbevis

eller interimskvitton. Den, vilken hos generalpoststyrelsen nedsatt

stämpelavgift på sätt nu är sagt, åligger att inom två månader, efter

det full betalning för tecknad aktie eller tecknat lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis skolat erläggas, till generalpoststyrelsen lämna

uppgift angående den omfattning, i vilken interimsbevis eller interimskvitton

blivit utgivna, samt därvid, i den mån rätt till tecknad aktie

eller tecknat lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis icke blivit

förverkad, för stämpelbeläggning avlämna samtliga de aktiebrev, lott
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•36 Bevillningsutskottets betänkande iSr 42.

brev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som svara mot de utgivna

interimsbevisen eller interimskvittona; och skall i händelse det nedsatta

beloppet överskjuter den å aktiebreven, lottbreven, andelsbevisen eller

delaktighetsbevisen belöpande stämpelavgiften, överskottet till vederbörande

återbetalas. Underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda

åligger, äge rätten på framställning av generalpoststyrelsen, genom vite

tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet

fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av

generalpoststyrelsens beslut i allmänhet.

36 §.

2. Finner advokatfiskalen på grund av anmärkning, som vid den

i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å

stämpelbeläggning, förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskalen vare

jämväl obetaget att, där han för bevarande av kronans rätt finner

sådant nödigt, i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande

av felande stämpelbelopp. Angående klagan över hovrättens beslut i

sistnämnda fall galle vad i 20 § är föreskrivet.

47 §.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis,

då det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat

bolag, som driver bankrörelse, eller kommanditbolag, böte tio gånger

den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto i annan ordning

än i 27 § stadgas, böte tio gånger det belopp, varmed motsvarande

aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skolat stämpelbeläggas,

dock minst tjugufem kronor. Den som mot bättre vetande

lämnar oriktiga uppgifter angående den omfattning, i vilken interimsbevis

eller inteiimskvitton i anledning av meddelat tillstånd blivit utfärdade,

samt därigenom föranleder, att hos generalpoststyrelsen nedsatt

stämpelavgift eller del därav återbetalas, böte tio gånger det av

sådan anledning återbetalade beloppet, dock minst tjugufem kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänlcavck Nr 4%.

•i 7

54 g.

Den i 8 § — — — — — — utgöras.

Bank, som — — — — — — säkerhet.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl.

Maj:ts befallningshavande och avfordrad säkerhet blivit av Kungl.

Maj:ts befallningshavande godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande för banken utfärda bevis, att hinder icke möter

för banken att i den i denna paragraf omförmäla ordning fullgöra

erläggandet av stämpelavgiften; och skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg på bankens bekostnad kungörelse om bevisets

meddelande en gång införas i Post- och inrikes tidningar, varjämte

Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt underrättar generalpoststyrelsen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande skall ock förordna

ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i denna förordning

stadgas, och skall därvid iakttagas att, därest tillsyningsman

enligt 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper redan blivit

vid banken utsedd för någon del av den tid, varom fråga är, denne

tillsyningsman skall förordnas till dylikt ombud, samt att i övrigt skall,

därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till sådant ombud utses det

allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag om

bankrörelse förordnats för bolaget.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos

generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan

inbetalning sker, tillika ingivas ett av förstnämnda ombud efter granskning

av bankens — — — — erlägga.

Verkställes icke — — — — rättighet.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir eller ekonomisk förening.

55 §.

Bank, som — — — — inlåningsrörelse.

Tredskas banken — — - — fälla.

Vad ombudet — — — — bevis.

Yppar ombudet — — — — uppkommit.

Ombudet skall — — — — befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga

motsvarande tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir och ekonomisk förening.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Tabell 1

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5%, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av

i krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

i Kapitalvärde

0

15.7 6

30

15.76

60

9.85

90

1.35

i

17.24

31

15.6 5

61

9.56

91

1.72

2

17.52

32

15.53

62

9.27

92

1.59 ■'' [

3

17.60

33

15.4 1

63

8.96

93

1.48

4

17.63

34

15.2 7

64

8.0 7

94

1.3 5

5

17.62

35

15.13

65

8.3 G

95

1.25

(>

17.60

36

14.99

66

8.05

96

1.17

i

17.56

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17.51

38

14.69

68

7.43

98

1.03

9

17.45

39

14.53

69

7.11

99

0.90

10

17.38

40

14.36

70

6. so

100

0.81

11

17.31

41

14.20

71

6.48

101

0.6 9

12

17.23

42

14.02

72

6.1 7

102

0.55

13

17.14

43

13.85

73

5. so

103

0.40

14

17.05

44

13.66

74

5.55

104

0.23

15

16.95

45

13.47

75

5.2 5

16

16.86

46

13.27

76

4.95

17

16.7 7

47

13.07

77

4.66

18

16.69

48

12.86

78

4.88

19

16.62

49

12.64

79

4.11

20 -

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.00

22

16.43

52

11.95

82

3.3 5

! f

23

16.87

53

11.71

83

3.12

1

24

16.30

54

'' 11.46

84

2.89

j

25

16.2 2

55

11.2 1

85

2.69

|

26

16.14

56

10.96

86

2.5 0

27

16.05

57

10.6 9

87

2.3 2

!

28

15.96

58

10.41

88

2.14

i

i

29

15.86

59

10.13

89 1

1.98

1

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4''d. 39

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter eu räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av

i krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

16.18

30

16.oo

60

10.36

90

2.10

1

17.38

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.76

92

1.80

3

17.68

33

15.69

63

9.4 5

93

1.6 7

4

17.8 9

34

15.58

64

9.13

94

1.55

5

17.6 8

35

15.46

65

8.8 1

95

1.42

o

17.66

36

15.34

66

8.49

96

1.3 4

7

17.08

37

15.21

67

8.16

97

1.29

8

17.58

38

15.08

68

7.8 3

98

1.22

9

17.53

39

14.94

69

7.51

99

1.12

10

17.4 7

40

14.so

70

7.18

100

1.02

tl

17.40

41

14.65

71

6.8 5

101

0.91

12

17.33

42

14.49

72

6.52

102

0.80

13

17.25

43

14.33

73

6.21

103

0.6 4

14

17.18

44

14.16

74

5.89

104

0.4 7

15

17.il

45

13.98

75

5.57

105

0.2 6

16

17.0 1

46

13.79

76

5.2 7

17

16.97

47

13.59

77

4.9 7

18

16.91

48

13.3 9

78

4.70

19

16.84

49

13.18

79

4.11

20

16.77

50

12.96

80

4.14

21

16.71

51

12.7 4

81

3.88

j

22

16.84

52

12.50

82

3.63

23

16.57

53

12.26

83

3.3 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.4 2

55

11.75

85

2.9 6

26

16.3 4

56

11.49

86

2.76

''

!

27

16.2 7

57

11.22

87

2.58

28

16.1 S

58

10.94 •

88

2.4 1

29

16.00

59

10.66

89

2.2 5

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.26. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.875. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Denna förordning träder i kraft i vad angår tabellerna I och II

den 1 augusti 1918 och i övrigt den 1 oktober 1918; dock att, om

interimsbevis eller interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis före sistnämnda dag belagts med stämpel enligt

de då gällande bestämmelserna, dessa bestämmelser skola, i vad sålunda

stämpelbelagda interimbevis och interimskvitton angår, fortfarande

gälla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

41

Förslag

Bilaga 2.

till

förordning om ändring av § 10 i förordningen den 0 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Härmed förordnas, att 10 § i förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall hava följande ändrade lydelse:

§ 10.

Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter

tillkommer överståthållarämbetet och Konungens befallningshavande

i länen.

Denna tills7n utövas genom särskilda tillsyningsman, som utses av

överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och eljest

av Konungens befallningshavande i vederbörande län; och skall därvid

iakttagas att, därest med avseende å viss rörelse någon redan blivit

förordnad till ombud enligt 54 § i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften för tid, varom fråga är, denne skall

utses till tillsyningsman beträffande samma rörelse, samt att i övrigt

skall, därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till tillsyningsman

utses det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande

lag om bankrörelse förordnats för bolaget.

Nämnda tillsyningsman äga uppbära dels särskilt arvode, som

på föislag av överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande

fastställes av Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande

resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen

i gällande resereglemente.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 32 höft. (Nr 42.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:471 Skrivelse till Konungen i anledning av särskilda Kungl. Maj:ts propositioner rörande ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpel s. 1 i texten