Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt.

1918-06-10 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:59, Betänkande, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 51!.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av två Kungl. Maj:ts

propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av

förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt.

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Jacob Larsson, Antonsson, Bäckström,

frih. Fleming, Östberg, Wijk, Källman, Nilsson i Bonarp, Holmström,

Jonsson i Hökhult, Rune, Nilsson i Kristianstad, Bergman,

Forssman, Eliasson, Neess, Bökelund och Johansson i Kullersta.

Genom särskilda propositioner, nr 401, av den 3 maj 1918 och,

nr 448, av 16 i samma månad, vilka propositioner hänvisats till bevillningsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionerna

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dagar,

föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till förordningar

dels om »ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916

om krigskonjunkturskatt» (proposition nr 401) och dels om »ändrad lydelse

av 3, 8, 11 och 16 §§» i samma förordning (proposition nr 448).

Förslag!

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola i nedanstående

delar erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 48 käft. (Nr 59).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

4 §•

För taxering — — — — — — — utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för ränta å gäld samt värdeminskning, så vitt

de beröra hithörande inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret

i övrigt omförmälda allmänna avdragen i vidare mån än att

från inkomst, som uppstått på grund av det genom krigstillståndet framkallade

läget, avdrag får ske för förlust, som uppkommit å annat företag

för utnyttjande av samma läge.

Därest icke — — — — — — hava utgjort.

Därest icke med ledning av deklaration kan utrönas, till vilket

belopp ränta å gäld, som uppgivits under allmänna avdrag, hänför sig

till inkomst, vilken är underkastad beskattning enligt denna förordning,

beräknas inkomsten utan avdrag för sådan ränta. Den^skattskyldige vare

dock obetaget att i den ordning, som stadgas i 17 § sista stycket, göra

framställning om erhållande av dylikt avdrag; ägande den skattskyldige

därvid förebringa den utredning, som han vill åberopa i ärendet.

Om skyldighet — — — — — — stadgas i 21 §.

§ 15.

Taxering — — — — — — hava upphört.

Taxeringen — — — — — krigskonjunkturskattenämd.

Sådan nämnd — — — — — stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av

Konungens befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten

må vara avslutade i länen senast den 15 december och i Stockholm

före årets slut. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar

Konungens befallningshavande senast den 15 juli allmän kungörelse samt

underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till'' ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse-------bestämmas.

Möter för ledamot------— suppleant.

Den, som blivit utsedd------tjugufem kronor.

Så snart — — - tematiska merinkomsten.

17 §..

den ma
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

3

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom

uppgiven, oeli skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en och en

halv månad före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin

helhet eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet

framkallade läget, äger han att sist å trettionde dagen före

krigskonjunkturskattenämndens sammanträde till Konungens befallningshavande

inkomma med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning

i ärendet han vill åberopa.

20 §.

Vid krigskon junkturskattenämndens sammanträde föres protokoll

angående de ärenden, där sådant påfordras, börande protokollet justeras

inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat

intyg av två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde,

må densamma äga rum senast fjorton dagar därefter inför ordföranden

och två av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl

av kronans ombud.

Nämndens beslut------krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen — — — — — — ledamöter.

Anteckningarna — — — — —--förordnat.

Protokollsföraren —----— honom rörer.

21 §•

1 mom. Skattskyldig — — — — — — — — — om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 1 september avlämnas till

Konungens befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning

fogat formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs

under litt. C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster

med angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av de vid 1913

och 1914 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad

tantiéme samt de grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. —---— — — —--— — —--— —.

3 mom.-----------------.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

4 mom.

5 mom.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

23 §.

Inom tjuga dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade

skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat

för debiterings verkställande.

Efter slutad — — — — — —--— — — — — — — —.

återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden-------för året.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje

fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,

som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes

försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 15 januari

påföljande år, dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av

nästpåföljande februari.

Så snart — — — — — — — — — — — — allmänna

tidningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från tryckeriet utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30

juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan

angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

5

3 §■

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — —

b) - - - -- -- -- ---_ _

c) att därjämte, vad augar inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bolagets för aret till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats

8 §•

1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. här

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för yarje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

Kronor.

Kronor.

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000 .......

80

14

20,000 .......

2,600

15

40,000 .......

5,600

17

60,000 .......

9,000

19

80,000 .......

12,800

21

100,000 .......

17,000

21-5

150,000 .......

27,750

24-5

200,000 .......

40,000

30

250,000 .......

55,000

34

300,000 .......

72,000

38

350,000 .......

91,000

42

400,000 .......

112,000

38

500,000 .......

150,000

42

600,000 •......

192,000

46

700,000 .......

238,000

50

800,000 .......

288,000

46

1,000,000 .......

380,000

42

2,000,000 .......

_

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för

året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10

procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,

skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10

men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade

skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,

med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera

än 50 procent.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning

av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt

bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt 1 mom. beräknade

skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och

5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom

jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.

Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses

den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin

helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken

formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans

namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren

1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt

för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 §

andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl sär
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning»utskottets betänkande Nr 59.

7

skilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad

skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt

aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital

och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren

1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna

sistnämnda bada ar gjorda uträkningar av procentens storlek.

Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som

kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt ovan omförmälda

statsrådsprotokoll anfört vid ärendenas föredragning inför Kungl.

Maj:t får utskottet hänvisa till propositionerna. I detta sammanhang

vill utskottet dock hava erinrat, att nuvarande lydelse av 8 § i förordningen

om krigskonjunkturskatt den 30 juni 1916 är given genom särskild

förordning av den 25 juni 1917.

I propositionen nr 401 föreslås vissa ändringar i 4, 15, 17, 20, 21, utskottet.

23 och 29 §§ av gällande förordning om krigskon junkturskatt. Närmare ^°P-nr *01.

omnämnande tarvar allenast den i 4 § upptagna nyheten angående rätt

att vid taxering till krigskon junkturskatt få avdrag för viss under allmänna

avdrag i deklarationen upptagen gäldränta.

Innebörden av förslaget i denna del är följande. Enligt 1915 års

förordning om krigskon junkturskatt var inkomst av fast egendom icke

underkastad skatteplikt. Först i 1916 års förordning utsträcktes skatteplikten

till även sådan inkomst. Därvid synes emellertid hava förbisetts,

att ränta å gäld, som hänför sig till inkomst av fast egendom, enligt

deklarationsformuläret ej får avdragas vid inkomstens uppgivande utan

först under allmänna avdrag i samband med yrkande om avdrag för

gäldränta i allmänhet. Eljest skulle redan då hava företagits den nu

föreslagna ändringen i 4 §, som i sin gällande lydelse icke medgiver

något avdrag för gäldränta. Tydligt är emellertid, att vid taxering till

krigskon junkturskatt av inkomst av fast egendom ränta å gäld bör få

avdragas med lika god rätt som då det gäller inkomst av rörelse. Emot

förslaget kan således ej vara något att erinra. Det fyller en lucka i för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

fattningen. Den i fjärde stycket intagna bestämmelsen angående inkomstens

beräkning avser givetvis belåning av den matematiska merinkomsten,

och äger den skattskyldige själv att sedermera uppgiva de ränteavdrag,

som rätteligen böra göras. Bevisskyldigheten är sålunda här

som eljest i författningen lagd på den skattskyldige.

De av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i övriga §§ innebära

allenast vissa nya tidsbestämmelser. Erfarenheten har visat, att de i

författningen tillmätta tiderna för olika stadier av taxeringsproceduren

äro för knappa, och har Kungl. Maj:ts förslag till längre tidsrum närmast

tillmötesgått önskemål, som framförts av rikets landskamrerare.

Utskottet tillstyrker samtliga dessa ändringar och torde utskottet icke

behöva i detalj redogöra för dem.

Prop. nr448. Av större betydelse äro de förslag, som lämnats i propositionen

nr 448.

Enligt 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt förutsättes för

skattskyldighetens inträde i fråga om aktiebolag (resp. solidariska bankbolag)

bl. a., att den vid årets taxering beräknade inkomstprocenten överstiger

medeltalet av 1913 och 1914 års inkomstprocenter. Med hänsyn

till kristidsårens stora kapitalökning i många bolag kunde, enligt vad i

propositionen framhållits, denna bestämmelse i vissa fall leda till obehörig

befrielse från krigskon junkturskatt. Kungl. Maj:t har därför föreslagit

densammas borttagande.

Kammarrätten, som hörts i ärendet, har emot förslaget erinrat,

»att icke varje ökning av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten

ökas i förhållande till inkomstens medeltal, obehörig befrielse

från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914

års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom

överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913,

är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig

ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda

skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskon junkturskatt.

Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk

merinkomst endast under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger

inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt

och överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd.

Då förordningen om krigskon junkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda

förordning, synes även där principen om skattens beräkning å

inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59. 9

ning. Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen

genomfördes.»

Kammarrättens erinringar synas utskottet fullt befogade. För utskottets

del tillkommer ännu ett skäl för avstyrkande. Ehuru i och för sig

fristående torde förslaget vara att betrakta såsom ett led i de åtgärder

till skärpt beskattning av bolagen, som Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen

nr 395 till innevarande riksdag. Sistberörda förslag har icke

av utskottet kunnat förordas, och innebär detta givetvis ytterligare anledning

till avståndstagande även på denna punkt. Utskottet får därför

avstyrka bifall till den föreslagna ändringen i 3 § och i följd därav även

till föreslagen ändring i 11 §, vilken senare är en ren konsekvens av den förra.

Genomgripande förändringar hava föreslagits i 8 §, som innehåller

tariffen för krigskonjunkturskatten. Samma tariff har hittills tillämpats

för alla skattskyldiga, enskilda såväl som bolag. Nu föreslås en omläggning

av den gemensamma tariffen, dels så att procenttalen för beskattningsbara

merinkomster under 20,000 kronor väsentligt sänkas, och dels

så att tariffen beträffande merinkomster överstigande 200,000 kronor skärpes

progressivt, varjämte progressionen, som i nuvarande tariff stannar

vid 700,000 kronor, fortsättes till en merinkomst av 2,000,000 kronor. Den

högsta skattesatsen blir 40 procent, medan maximum nu är 32 procent.

Härtill kommer såsom den mest anmärkningsvärda nyheten i propositionen

ett särskilt skattetillägg för de inländska bolagen, varom bestämmelser

givits i ett 2 mom. i 8 §. Detta tillägg träffar bolag med

högre inkomstprocent än 10 i form av en procentuell höjning av skattebeloppet

enligt tariffen i 1 mom. och beräknas progressivt efter inkomstprocentens

storlek. Maximum för tillägget är 50 procent av skattebeloppet.

För att ej bereda de utländska bolagen en gynnad ställning har i

ett 3 mom. upptagits stadgande om höjning av deras enligt den allmänna

tariffen uträknade skattebelopp med 30 procent.

Enligt vad i propositionen meddelas, är krigskonjunkturskattens

skärpning föranledd av ökat behov för staten av skatteinkomster. Redan

i årets statsverksproposition förutskickades, att om utöver de i 1918 års

tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya stora av kristiden

föranledda krav . komme att ställas på det allmänna, borde medel

härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna

än den, som innehölles i gällande förordning om krigskonjunkturskatt.

Nu beräknas att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av

skattemedel å i runt tal 60 millioner kronor. Jämväl för år 1919 skulle

erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav de, som föranledas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 48 käft. (Nr 59.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

av ändringar uti 1919 års riksstat beräknas till likaledes ungefär 60

miljoner kronor. Dessa skattebehov anser Kungl. Maj:t böra fyllas genom

höjd krigskon junkturskatt, och beräknas, enligt vad utskottet inhämtat,

av erforderliga 60 miljoner kronor omläggningen av den allmänna

tariffen giva omkring 25 miljoner kronor och tillägget för bolagen

omkring 35 miljoner kronor.

Emot uttagandet av 25 miljoner kronor genom en skärpning av

den allmänna tariffen torde under nuvarande förhållanden ej vara så

mycket att invända. Härvid lära de statsfinansiella hänsynen böra få

råda. Däremot synes förslaget om särskild tilläggsskatt för bolagen ägnat

att ingiva starka betänkligheter.

Enligt beräkningar i fråga om 1917 års taxering till krigskon junkturskatt

skulle skatteintäkten komma att uppgå till i runt tal 250 miljoner

kronor. Härav betala bolagen omkring 3U och övriga skattskyldiga

V4. Jämföres denna proportion med den vanligen beräknade proportionen

mellan bolagens och enskildas anparter i inkomst- och förmögenhetsskatten,

2 : 3, framgår, hurusom redan med nuvarande bestämmelser

krigskonjunkturskatten drabbar bolagen relativt mycket hårdare. Redan

genom den ovannämnda förändringen av tariffen i 1 mom. ökas denna

disproportion ej oväsentligt. Och skulle det steg i samma riktning, som

2 mom. innebär, efter utskottets uppfattning föra alldeles för långt.

Enligt vad i propositionen utretts, faller av bolagens andel i 1917

års krigskonjunkturskattesumma huvudparten med omkring 100 millioner

på industriföretagen. Då till krigskonjunkturskattens natur hör, att den

i främsta rummet och hårdast träffar de nya företagen, inses lätt, att

för dessa företag den föreslagna tilläggsskatten kan medföra verklig våda

för deras utveckling. Att på detta sätt i deras linda hämma tillväxten

av en mängd lovande företag måste betecknas såsom långt ifrån välbetänkt

skattepolitik. Att konsolidering är nödvändig för de nya företagen,

ligger i öppen dag. Men även för äldre företag spelar kapitalbildningen

i närvarande tid långt större roll än förr. Om all industri i våra dagar

torde gälla, att kapitalbehovet är ojämförligt mycket starkare än under

tidigare normala förhållanden. Aid beskattandet av de till synes stora

vinstbeloppen gäller det att framgå med försiktighet. Dessa synpunkter

har utskottet närmare utfört i annat sammanhang, i sitt betänkande i

anledning av propositionen nr 395.

Om det belopp av 35 miljoner kronor, som enligt Kungl. Maj:ts

förslag skulle extra betalas av de krigskonjunkturskattepliktiga bolagen,

ändock anses böra helt eller till en väsentlig del uttagas genom beskattning

av bolagens inkomster, synes både lämpligare och mera rättvist,

opaginerad Kontrollera mot PDF

L1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

att bördan åtminstone lägges på bolagen samfällt, således efter grunderna

för den allmänna inkomstskatten. Enligt riksdagens beslut i fjol och enligt

Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 123 till denna riksdag, vilket förslag

utskottet i princip tillstyrkt, skall såväl i år som 1919 på grundval av

den allmänna inkomst- och förmögenhetsskatten påföras en extra inkomstoch

förmögenhetsskatt. Genom skärpning av denna skatt i erforderlig

grad skulle nyssnämnda 35 miljoner kronor kunna erhållas på en mera

rättvis väg, och har utskottet i sitt betänkande i anledning av propositionen

nr 123 lämnat förslag härom, avseende såväl innevarande som nästa år.

Emellertid har utskottet härvid ansett en mindre del eller 5 miljoner

kronor böra erläggas av andra skattskyldiga med viss högre inkomst.

Därest, i enlighet med utskottets mening, de i 2 mom. föreslagna

stadgandena ej komma till stånd, torde anledning saknas att införa det

nya 3 mom. För övrigt lärer den praktiska betydelsen därav i varje

fall vara ringa eller ingen. På kalkylerna om skatteutbytet har det tilltänkta

stadgandet ej i någon mån inverkat. Genom bortfallandet av 2

och 3 mom. blir också den föreslagna kompletteringen i 16 § obehövlig.

I förevarande proposition har departementschefen jämväl uttalat

sig i frågan om en mera allmän revision av krigskonjunkturskatten, vilken

fråga borde upptagas till prövning, för den händelse krigstillståndet

komme att vara ännu någon längre tid. Några av de punkter, där behovet

av revision särskilt framträdde, hava av departementschefen antytts

(sid. 17).

Med anledning av en vid innevarande riksdag väckt motion, II: 136,

av herr Ander, har utskottet i ett tidigare betänkande, nr 17, bl. a.

yttrat, att gällande förordning om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga

avseenden vore behäftad med brister, som enligt sakens natur bleve

mera framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komme

att ligga, som i författningen förutsattes som de normala till skillnad

från krigskonjunkturen. På en allmän revision av hithörande lagstiftning,

hur behövlig den än kunde vara, kunde det åter ej låta sig

göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna torde

lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde väll aUn i n skad skatteintäkt.

Utskottet vill i detta sammanhang, med hänvisning till sitt tidigare

uttalande, ytterligare understryka önskemålet, att krigskonjunkturbeskattningen

i sin eventuella fortsättning måtte, så långt möjligt är,

läggas efter mera rationella grunder. Dess ursprungliga karaktär av provisorisk

skatt för en enda gång präglar alltjämt de olika bestämmelserna

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 59.

och medför, ju mera de från början onormala förhållandena, ej minst

i följd av penningvärdets fall, stabiliseras, allt betänkligare konsekvenser.

Några närmare riktlinjer för en reformering torde vara vanskligt

att i förväg utstaka. Den av utskottet här ovan tillstyrkta ändringen i

4 § förer emellertid tanken osökt in på möjligheten av en i andra avseenden

vidgad avdragsrätt, t. ex. i fråga om förut erlagd krigskonjunkturskatt.

För en blivande utredning möta givetvis en mångfald

synpunkter att utreda och pröva. Då frågan om en revision, enligt vad

nyss nämnts, redan är uppmärksammad å vederbörligt håll, lärer emellertid

riksdagen sakna anledning till formlig framställning i ämnet.

Med åberopande av det ovanstående får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 401, måtte antaga ovan återgivna förslag

till förordning om ändrad lydelse av 4, 15, 17,

20, 21, 23 och 29 §§ i gällande förordning om krigskon

junkturskatt; samt

2) att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts i

proposition nr 448 framlagda förslag till ändrad lydelse

av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen om krigskon

junkturskatt, måtte i anledning av samma proposition

besluta, att 8 § från och med dag, som av

Konungen bestämmes, skall erhålla följande ändrade

lydelse:

8 §.

Krigskon junkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Ökning för varje

fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst-

beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000 .......

.... 4

80

14

20,000 .......

.... 13

2,600

15

40,000 .......

.... 14

5,600

17

60,000 .......

.... 15

9,000

19

80,000 .......

.... 16

12,800

21

100,000 .......

.... 17

17,000

h-b

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

betänkande

Nr 59.

13

Ökning för varje

fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

kronor, som faller

mellan de i kol 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

150,000 ........

. . . 18-5

27,750

245

200,000 ........

... 20

40,000

30

250,000 ........

... 22

55,000

34

300,000 ........

... 24

72,000

38

350,000 ........

... 26

91,000

42

400,000 ........

... 28

112,000

38

500,000 ........

... 30

150,000

42

600,000 ........

... 32

192,000

46

700,000 ........

... 34

238,000

50

800,000 ........

... 36

288,000

46

1,000,000 ........

... 38

380,000

42

2,000,000 ........

—

—

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor

eller därutöver, utgör skatten 40 kronor för varje fulla

100 kronor.

Stockholm den 10 juni 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservationer:

av herrar Källman, Holmström, Nilsson i Kristianstad och Johansson i

Kullersta, vilka dels yrkat bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:r 448

jämväl beträffande föreslagen ändring av 3 och 11 §§ i krigskon junkturskatteförordningen,

dels och ansett, att utskottets motivering i vissa delar

bort hava annan avfattning; samt

av herr Jacob Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:449 Skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjun s. 5 i texten