Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek jämte en i ämnet väckt motion.

1918-05-24 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:69, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 09.

1

Nr 09.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1918 kl. 5 e. in

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning

av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek

jämte en i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen den 5 april 1918 avlåten, till bankoutskottet

hänvisad proposition, nr 314, bär Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över linansärenden

för samma dag, till riksdagens prövning framlagt vid propositionen

fogade förslag till

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad hädelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen;

3) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

4) stat för riksdagsbiblioteket och

5) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna in. m.,

Kungl. Maj:t har vidare i samma proposition föreslagit riksdagen

att under förutsättning av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i

kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september

1918 och i övrigt den 1 januari 1919;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda

utdrag av statsrådsprotokollet angives;

dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.

med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 58 höft. (Nr 69.) 1 ■

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Motion

II: 412.

till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda

anslag till riksdags- och revisionskostnader in. m., nu utgående med

1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 2,678,000

kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande m. m.

I avseende å de här ovan omförmälda förslagen och den av KungL

Maj:t lämnade utredningen tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen.

1 samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft

en inom andra kammaren av herr Moberger väckt motion, nr 412,

däri motionären anfört följande:

»Ett bokstavligt tillämpande av förslaget till stadgar för riksdagsbiblioteket

§ 2 skulle kunna göra biblioteket otillgängligt för alla utom

de i paragrafen nämnda. Varje bibliotek, som söker vara troget sin

huvuduppgift att sprida kunskaper så mycket som möjligt, får, även om

det har särskilda ändamål och närmast är avsett för vissa brukare, icke

hållas avstängt för andra kunskapssökande så mycket detta låter sig

gorå utan men för dem vilkas behov biblioteket har att först tillgodose.

Riksdagsbiblioteket innehåller redan en mängd litteratur — särskilt

parlamentariskt tryck in. m. — som icke finnes i något annat offentligt

bibliotek i Sverige. Med den stora betydelse detta tryck har för den

samhällsvetenskapliga forskningen måste det anses synnerligen olämpligt

att undanhålla detta tryck enskilda forskare inom samhällsvetenskapen,

så mycket mera som dessa forskare icke sällan utföra ett för samhällsutvecklingen

synnerligen värdefullt arbete, då de kunna utöva sin verksamhet

utan andra hänsyn än dem vetenskapen bjuder, som icke alltid

torde vara fallet med dem för vilka biblioteket närmast avsetts, vilkas

betänkanden, yttranden in. in. icke sällan äro produkter av en kompromiss.

Därtill kommer, att riksdagens bibliotek som gåva redan 1897

mottagit största delen av det då omkring 5,000 nummer omfattande

första samhällsvetenskapliga biblioteket i Sverige, som grundats på tillskyndan

av den ädle Viktor Lorén. Det skulle vara nästan värre än

brott, om riksdagen, som med sitt bibliotek införlivat en samling böcker,

vilken alltjämt utgör en av bibliotekets allra värdefullaste beståndsdelar

och som för sin tillkomst har att tacka en bildningshänförelsens man,

som ville göra så många som möjligt delaktiga av bokskatternas rikedomar,

skulle fullständigt förbjuda tillträde till samma boksamling för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

8

alla som icke nämnas i § 2. Det föreslås, att utskottet behagade giva

§ 2 ett förtydligande, som fastställer enskilda forskares rätt till begagnande

av biblioteket även genom boklån, under iakttagande av företrädesrätt

för riksdagen och övriga i § 2 nämnda även på sätt som i § 15

vidare utföres.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av en styrelse bestående

av eu av Kungl. Maj: t förordnad ordförande och av två ledamöter,

utsedda av riksdagen och valda en bland första kammarens och

eu bland andra kammarens ledamöter. Vilka skäl, som än kunna anföras

för att riksdagen väljer styrelseledamöterna bland sina egna ledamöter,

förtjänar tagas under övervägande om icke den i § 4 föreslagna

bundenheten i valet till riksdagens ledamöter bör upphävas, för att riksdagen

alltid må hava tillfälle att i styrelsen för riksdagsbiblioteket invälja

personer med bästa sakkunskap och förståelse för ett moderna

anspråk tillfredsställande riksdagsbiblioteks uppgifter och skötsel särskilt

med hänsyn till bibliotekets litteraturinnehåll. Den föreslagna

bundenheten till val av riksdagens ledamöter kan även visa sig vara

särskilt ofördelaktig, om någon riksdagens ledamot, vilken redan ådagalagt

synnerligen framstående egenskaper som ledamot av riksdagsbibliotekets

styrelse och har alla förutsättningar för att ännu länge kunna

på ett förträffligt sätt fullgöra ledamotskapets i styrelsen åligganden,

genom ett nytt riksdagsval upphör att vara ledamot av riksdagen. De

krävande uppgifter, som åligga styrelsen för riksdagsbiblioteket särskilt

i övervakandet att bibliotekets innehåll är med tiden, medföra att några

band icke böra finnas som kunna förhindra inval av därför bäst skickade

personer i styrelsen för ett bibliotek, vilket visserligen är Sveriges riksdags,

men som dock först och sist skall vara en från all partipolitik

fristående inrättning särskilt för inhämtande av alla de politiska och

sociala kunskapselement som behövas för en Sveriges folk gagnande

politik.

Bibliotekets styrelsemedlemmar böra likasom dess tjänstemän behärska

först och främst de kunskapselement som utgöra huvuddelarna

av ett modernt riksdagsbiblioteks innehåll av trycksaker och andra handlingar.

Styrelsens uppgift föreslås även vara utnämnandet eller antagandet

av tjänsteinnehavare vid riksdagsbiblioteket. Då första förutsättningen

för en teoretiskt utbildad bibliotekstjänstinnehavare numera

måste anses vara fullt behärskande av de kunskapselement, som biblioteket

förnämligast har att tillvarataga — i detta fall samhällsvetenskapen

— torde det väl vara oundgängligt, att den styrelse, som skall

utnämna och antaga sådan tjänsteinnehavare, även väl känna nämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 09.

vetenskap. Riksdagen kan inte alltid påräkna att bland sina ledamöter

hava framstående och allra minst rikets mest framstående kännare av

samhällsvetenskapen, vilkas kunskaper kunna vara av största gagn för

dess bibliotek. Riksdagen torde därför böra hava möjlighet att i styrelsen

för sitt bibliotek kunna invälja dem, som ur sakkunnighetens synpunkt

äro att anse såsom därför bäst skickade och föreslås i enlighet

härmed att ur näst sista stycket i § 4 »en bland första kammarens och

en bland andra kammarens ledamöter» må utgå.

Beträffande den omfattning, som bör tillmätas det nya bibliotekets

bokförråd, d. v. s. de litteraturgrenar, som inom detsamma skola vara

företrädda, föreslås att gällande bestämmelser alltjämt skola gälla. Riksdagsbiblioteket

— säger § 7 — bör företrädesvis omfatta arbeten i

rätts- och statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap.

Särskild hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar

av svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittébetänkanden

erhålla största möjliga fullständighet. De bestämmelser —

särskilt de som innehållas i paragrafens första punkt — torde icke

längre motsvara den ståndpunkt, som numera intages av de vetenskaper,

vilka först och främst böra vara företrädda i ifrågavarande bibliotek.

Grunden för samtidens vetande om samhället, om staten, om folkhushållet

är statistiken. Denna vetenskap vilken utmärkes av en under

senaste tid storartad utveckling och som vinner ett allt större inflytande

på betraktelse- och behandlingssättet av allmänt politiska, ekonomiska

och sociala förhållanden, bör först och främst vara synnerligen väl företrädd

i riksdagens bibliotek — i dess förråd bör även finnas om möjligt

all svensk i tryck tillgänglig statistik, icke endast den i rikets officiella

statistik ingående eller av större självständiga publikationer bestående

utan även samlingar av andra mer eller mindre omfattande statistiska

sammanställningar som offentliggjorts i andra icke egentligen statistiska

publikationer, i periodiska skrifter och framför allt i riksdagens egna

handlingar. Åven det förnämsta främmande lands statistik bör tillhandahållas

av riksdagens bibliotek.

Då riksdagens verksamhet först och främst avser den svenska

staten och det svenska folkhushållet, har biblioteket att särskilt vinnlägga

sig om statslärans och folkhushållslärans litteratur och all den litteratur

som behandlar samma verksamhet från ekonomisk, rättslig och etisk

synpunkt. Det moderna skatteväsendet har att vila på etisk grund, om

det skall vara verkligt samhällsnyttigt. Den vetenskap, som handlar

härom, är finansvetenskapen, vilken visserligen är en sena tiders skapelse,

men av allt större betydelse för den framåt strävande staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds utlåtande Nr 09.

För ett bibliotek, som liar närmast att tillgodose en sig i kraftig förändring

befinnande stats intressen, kunna och böra icke några allt för

trånga gränser för böckernas innehåll uppdragas, men samtidigt höra

huvudbeståndsdelarna av samma innehåll angivas i överensstämmelse

med den samtida samhällsvetenskapens och den praktiska politikens

fordringar. Första punkten i § 7 föreslås erhålla följande lydelse: riksdagsbiblioteket

bör företrädesvis omfatta arbeten i samhällsvetenskap,

statistik, statslära, folkhusliållslära, finansvetenskap, samhällsetik, rättsvetenskap

och förvaltning. 1 andra punkten i § 7 inskjutos efter ''samlingar

av’ svensk statistik.

Tiden, då de av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets

lokaler, hållas tillgängliga varje söckendag, börjar enligt § 13 i

allmänhet kl. 10 f. in. — under juni—augusti kl. 11 f. in. Detta klockslag

torde böra framflyttas till kl. 9 f. in. att gälla helst hela året.

Under riksdagen börja utskotten sina arbeten icke sällan kl. 10 f. in.

och kl. 11 f. m. begynna vanligen riksdagens viktigare sammanträden.

Särskilt för riksdagens medlemmar torde det vara av vikt att biblioteket

är tillgängligt i god tid före utskottens eller plenarsammanträdenas begynnelse.

För alla övriga, för vilka biblioteket närmast är avsett, torde

det vara av icke mindre betydelse att biblioteket öppnas kl. 9 f. in.,

varigenom nödiga förberedande studier för dagens vidare arbeten kunna

medhinnas. I de stora kulturlanden äro bibliotekens öppnande söckendagar

kl. 9 f. in. allmänt. Sverige är ännu så efterblivet i samhällsvetenskaplig

teori och praxis så att allt, som kan göras för att ett

samhällsvetenskapligt biblioteks samlingar bliva så lättillgängliga under

så lång tid som möjligt dagligen, bör göras, varför.föreslås, att i § 13

kl. 10 och 11 f. in. utbytes mot kl. 9 f. in.

På grund av vad sålunda anförts, hemställes

att riksdagen med bifall i övrigt till kungl. propositionen nr 314,

angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek,

med förslag till stadgar för riksdagsbiblioteket ville besluta

sådan ändring av 2, 4, 7 och 13 §§, som här ovan föreslagits.»

På sätt av åberopade statsrådsprotokollet framgår, anhöll riksdagen

i skrivelse den 7 maj 1912, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

och i vad mån riksdagens bibliotek borde och kunde utvidgas till ett

centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och i vad mån en sådan

utvidgning borde medföra ökad lånerätt vid biblioteket, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, ut
-

Utskottet„

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande. Nr 69.

talade i underdånigt utlåtande den IT juni 1912 sin anslutning till riksdagens

framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,

huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad

mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas

av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve

därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet

av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter

chefen för finansdepartementet sakkunniga för att inom nämnda

departement verkställa utredning av frågan enligt de i riksdagens skrivelse

angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit

betänkande och förslag i ämnet.

I berörda betänkande hava de sakkunniga framhållit, hurusom för

skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek två utvägar vore möjliga,

den ena upprättandet av ett helt och hållat nytt bibliotek, den andra

överlämnandet av ett sådant biblioteks funktioner åt en redan befintlig

biblioteksinstitution, med vars övriga åligganden dessa lämpligen kunde

förenas. Då den första utvägen givetvis skulle förutsätta avsevärda

kostnader såväl för lokal och personal som även för anskaffande av erforderligt

bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas mening en lösningsökas

på den andra av de två nämnda vägarna. De institutioner, som

därvid kunde komma ifråga, vore kungl. biblioteket och riksdagens

bibliotek. VTid valet dem emellan hava de sakkunniga föredragit det

sistnämnda.

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek hava de

sakkunniga ansett vara, att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset

läte sig på ett tillfredsställande sätt ordnas. I sådant avseende innebär

förslaget vidtagande av vissa mindre förändringar inom riksdagshuset,

på grundvalen av nuvarande rumsförhållanden.

De sakkunnigas förslag innebär vidare sammanförande till ett

bibliotek av de nu hos olika centrala ämbetsverk och myndigheter

spridda boksamlingarna. Därvid har emellertid förutsatts, att från dylik

överflyttning i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar,

som antingen skapats för verkens egna behov och i sådan egenskap

dagligen utnyttjas eller ock äro av den speciella art, att deras ämne

icke lämpligen bör bliva representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek.

Med anledning av förslaget hava yttranden infordrats från samtliga

de ämbetsmyndigheter, som därav skulle beröras, varjämte utlåtande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutsköttets utlåtande Nr 69.

7

inhämtats från riksbibliotekarien. Av de inkomna yttrandena framgår,

att såväl riksbibliotekarien som det övervägande flertalet myndigheter

principiellt anslutit sig till förslaget.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, blev de sakkunnigas ifrågavarande

förslag lagt till grund för framställning i ämnet till 1915 års

riksdag. Riksdagen fann också förslaget förtjänt av synnerligt beaktande,

men ansåg, huvudsakligen med hänsyn till sammanhanget mellan

lokalfrågan för biblioteket och vissa föreslagna ändringsarbeten inom

riksdagshuset, vilkas genomförande skulle draga en avsevärd engångskostnad,

och då svårighet mötte att hinna erhålla erforderlig utredning

rörande lokalfrågan, sig höra tills vidare uppskjuta ärendets avgörande.

Aven det nu framlagda förslaget sammanhänger i allt väsentligt

med de sakkunnigas förslag, och utskottet finner i likhet med departementschefen,

att den i ärendet förebragta utredningen ådagalagt vikten

och önskvärdheten av ett bättre tillvaratagande och anordnande av den

genom statsmyndigheter, kommittéer eller annorledes för statsändamål

förvärvade litteraturen. Enligt utskottets mening torde detta ock lämpligast

kunna ske genom att med iakttagande av nödiga begränsningar

till ett centralt förvaltningsbibliotek sammanföra de olika boksamlingar,

som för närvarande äro spridda hos olika verk och myndigheter. Detta

bibliotek skulle alltså sedermera i största möjliga utsträckning tillgodose

förvaltningens behov i allmänhet såväl med avseende å anskaffning- av

nödig litteratur som ock ordnande och tillhandahållande av bokförråden.

Av kostnadsskäl lärer man uppenbarligen icke böra ifrågasätta upprättandet

av ett nytt bibliotek för ändamålet, och torde därför det åsyftade

målet bäst vinnas genom den här föreslagna utvidgningen av

riksdagsbiblioteket. Utskottet har alltså funnit sig böra i allt väsentligt

tillstyrka den kungl. propositionen.

Eu nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,

såsom också departementschefen framhåller, att erforderliga lokaler

för bibliotekets utvidgning kunna beredas inom riksdagshuset. Utredningen

i ärendet synes ock giva vid handen, att en sådan utvidgning

kan ske på grundvalen av redan nu föreliggande rumsförhållanden i

huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i statsrådsprotokollet

omnämnda båda alternativen. I detta sammanhang må erinras,

hurusom biblioteket för beredande av lokal åt ett tillfälligt utskott, varom

framställning gjorts till riksdagen, måste tills vidare avstå en del av sitt

nuvarande bokmagasin, men i ersättning härför skulle erhålla magasinsutrymmena

under andra kammarens plenisal. För expedition, läsesalar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

och arbetsrum för det blivande centralbiblioteket synas de nuvarande

lokalerna vara tillfyllest, med iakttagande dock av vissa mindre förändringar.

Skulle framdeles ytterligare och större förändringar visa sig

nödvändiga, lärer frågan härom, såsom departementschefen erinrar, bäst

kunna upptagas och behandlas i sammanhang med andra inom riksdagshuset

förekommande på dagordningen stående byggnadsfrågor.

Vidkommande det framlagda stadgeförslaget, som innefattar bestämmelser

rörande bibliotekets styrelse, organisation, tjänstemännens

åligganden in. m., har utskottet i allt väsentligt funnit sig böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag. 1 § 4 har den jämkning föreslagits, att de två

styrelseledamöter, vilka skola utses av riksdagen, ansetts böra väljas

för en tid av fyra år eller samma tidrymd, som numera fastställts att

gälla i fråga om val till riksdagens andra kammare. Då emellertid det

första styrelsevalet icke bör omfatta längre tid än innevarande tre-årsperiod

och intill dess efter utgången av densamma nytt val av styrelse

äger rum, har utskottet föreslagit en övergångsbestämmelse härom.

I avseende å denna paragraf föreslås vidare i ovanberörda motion

sådan ändring, att i styrelsen skulle kunna inväljas även andra än medlemmar

av riksdagen. Enligt utskottets mening måste det emellertid

ur flera synpunkter anses lämpligt, att, såsom förslaget innehåller, riksdagens

båda kamrar alltjämt äro representerade i styrelsen; och har

utskottet därför icke kunnat biträda motionärens förslag i denna del.

Motionären bär vidare gjort vissa erinringar mot innehållet i §§ 2,

7 och 13 av stadgeförslaget.

I avseende å § 2 förmenar motionären, att med den nu föreslagna

lvdelsen biblioteket icke skulle bliva tillgängligt för alla utom de i

paragrafen omnämnda och hemställes om ett förtydligande, som fastställde

enskilda forskares rätt till begagnande av biblioteket även genom

boklån under iakttagande av företrädesrätt för riksdagen och övriga i

paragrafen nämnda.

Med den lydelse paragrafen i förslaget erhållit eller att biblioteket

är avsett för riksdagen och dess delegationer etc. synes det icke utgöra

något hinder för enskilda forskare att få tillträde till detsamma, och det

har för övrigt vid denna frågas tidigare behandling framhållits, hurusom

det icke torde vara någon betaget att på de tider, då biblioteket

vore öppet, begagna sig av detsamma. Under sådana förhållanden

lärer något förtydligande enligt motionärens förslag icke vara erforderligt.

Utskottet har icke heller kunnat tillstyrka motionärens framställning

om ändring av § 7 i förslaget, då utskottet i likhet med de sak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

9

kunniga finner det böra överlåtas åt styrelsen att avgöra och avväga

vad som kan vara erforderligt och lämpligt i avseende å de litteraturgrenar,

vilka böra vara företrädda inom bokförrådet; och torde det få

anses vara tillfyllest, att, såsom i förslaget skett, med upptagande av

nuvarande allmänna bestämmelser de stora riktlinjerna angivas för biblioteket

i dess nya form.

Va l slutligen angår motionärens förslag om utsträckande av tiden

för bibliotekets öppethållande till kl. 9 f. m., har utskottet icke funnit

några skäl vara anförda, som böra föranleda ändring i de sakkunnigas

förslag.

Beträffande härefter den för biblioteket föreslagna staten med tillhörande

villkor och bestämmelser har utskottet funnit skäl till följande

erinringar. För andre bibliotekarie är föreslaget rättighet till semester

under en och en halv månad. Denna semesterförmän har emellertid

synts utskottet böra begränsas till en månad eller samma tid, som i

allmänhet är föreskriven för första gradens tjänstemän. Ifrågavarande

ändring har införts i punkt 11 av omförmälda villkor och bestämmelser

ävensom i § 22 av stadgeförslaget.

I fråga om befattningshavares rätt att för åtnjutande av avlönings

förhöj ning genom ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring inom riksdagens bibliotek framhåller departementschefen,

att beträffande riksdagsbibhotekarh-n det icke syntes vara påkallat att,

då hans löneförmåner förbättrades, låta honom omedelbart tillträda det

i stab-n upptagna ålderstillägget. Han syntes därför, därest han befordrades

till riksdagsbibliotekarie, böra tillträda begynnelselönen.

Vad därefter angår den nu för helt år anställda amanuensen, vilken

skulle komma i åtnjutande av en begynnelselön till samma belopp som

hans nuvarande löneförmåner, torde det få anses vara skäligt, i betraktande

av hans fleråriga tidigare tjänstgöring, att han, därest han

utnämnes till andre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, omedelbart vid

den nya statens trädande i kraft tillträder första avlöningsförhöjningen.

Vidkommande de å den nya staten uppförda vaktmästarbefattningarna

må erinras, att den nuvarande vaktmästaren J. Fransson från

och med den 1 m-<rs innevarande år uppbär första ålderstillägget å lönen

och således åtnjuter avlöningsförmåner å tillhopa 1,600 kronor samt att,

därest han skulle antagas till förste vaktmästare, han enligt den nya

staten skulle erhålla en avlöning av 1,500 kronor om året och således

mindre, än vad han för närvarande uppbär. Det har därför synts lämpligt,

att även han i sådant fall omedelbart må tillträda den i siaten

medgivna avlöningsförhöjningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 58 höft. (Nr 69.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Vad beträffar den andra vaktmästarbefattniugen, finnes för närvarande

sedan deri 1 januari 1915 i biblioteket anställd en extra vaktmästare

med tjänstgöringsskyldighet och avlöning nära jämförlig med

ordinarie vaktmästares. I likhet med vad som bestämdes vid regleringen

för departementen förlidet år, synes det vara billigt, att även

denne extra vaktmästare, därest han anta ges till ordinarie vaktmästartjänst,

får tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart före sin ordinarie

anställning innehaft stadigvarande sådan såsom extra vaktmästare

i biblioteket.

I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må

vidare erinras, att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner

nyligen förelagts riksdagen, men att denna fråga ännu icke

blivit slutbehandlad. Då den nya staten föreslagits skola träda i kraft

den 1 januari 1919, torde emelfertid, därest en sådan allmän lönereglering

kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande

års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner

bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.

Mot förslaget att den nya staten skall tillämpas, vad angår styrelse

och riksdagsbibliotekarie, från och med den 1 september innevarande

år samt i övrigt från och med den 1 januari 1919 har utskottet icke

haft något att erinra.

Beträffande kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna

och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden

1 september—31 december 1918 föreslår departementschefen, att dessa

kostnader bestridas av årets anslag för avlöningar och pensioner m. m.

vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Häremot synes icke heller vara något att invända.

I förslaget till riksstat för år 1919 upptagas under rubriken XII

riksdags- och revisionskostnader m. m. följande anslag:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag

................................................................._.......;.....;;....................... kr0n0r 2,273,000

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag ..........................................................

3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag........

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag ....................................................

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................

220,000

7,000

90.000

40.000

48.000

Summa kronor 2,678,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

11

Samtliga kostnader för biblioteket bestridas för närvarande ur

anslaget till riksdags- och revisionskostnader, så att avlöningar, arvoden

och vikariatsersättningar utgå ur det under punkt 2 uppförda anslaget

samt expenser ur det under punkt 1 upptagna anslaget. Anslaget under

punkt 3 är avsett för komplettering och utvidgning av biblioteket.

Departementschefen har nu föreslagit, att samtliga de utgiftsposter,

som komma att upptagas å bibliotekets stat, sammanföras under en

gemensam anslagstitel XII: 3, benämnd »kostnader för riksdagsbiblioteket»

varvid anslagsbeloppen under titlarna XII: 1 och 2 borde minskas

med belopp, motsvarande vad nu från dessa titlar utginge till avlöningar

och expenser m. m. vid biblioteket.

Vad först beträffar avlöningarna, har kostnaden för dessa, som

under år 1917 uppgått till omkring 16,000 kronor, av departementschefen

beräknats till 21,300 kronor. Anslaget under titeln XII: 2

skulle sålunda minskas med 16,000 kronor till 204,000 kronor.

Expenserna hava under år 1917 uppgått till 2,500 kronor, med

vilket belopp alltså anslaget under titeln XII: 1 bör minskas. Arvoden

åt extra biträden och vikariatsersättningar samt expenser hava av departementschefen

beräknats till 5,200 kronor.

Slutligen har beträffande anslaget till inköp och bindning av

böcker, som i förslaget till riksstat för år 1919 är upptaget med 7,000

kronor, av sakkunniga en höjning till 10,000 kronor ansetts behövlig.

Med hänsyn till nu rådande bok- och bindningskostnader har departementschefen

funnit anslaget böra höjas till 12,000 kronor.

Kostnaderna för biblioteket hava alltså av departementschefen beräknats

på följande sätt:

a) avlöningar och arvoden till styrelse och ordinarie befattnings
-

havare .......................................................................................... kronor 21,300

b) arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag.................................................... » 5,200

c) kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning, reservationsanslag .......................................... kronor 12,000

Summa kronor 38,500.

Därvid skulle, såsom av ovanstående framgår, anslaget under

titeln XII: 1 minskas med....................................................... kronor 2,500

och under titeln XII: 2 minskas med................................... » 16,000

Summa kronor 18,500.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Om härtill lägges det belopp, som i förslaget till riksstat för år

1919 är upptaget för kostnader för biblioteket 7,000 kronor, utgörande

alltså tillsammans 25,500 kronor, blir den totala kostnadsökningen

13,000 kronor.

Anslagen under »riksdags- och revisions kostnader m. m.» skulle

alltså bliva följande:

1. Eiksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag

.................................................................................................. kronor 2,270,500

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag ........................................................... » 204,000

3. Kostnader för riksdagens bibliotek;

a) Avlöningar och arvoden till styrelsen och ordinarie befattningshavare.

....................................................................... kronor 21,300

b) Arvoden åt extra biträden, vikariatsersätt
ningar

och expenser, förslagsanslag ................................ » 5,200

c) Kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning, reservationsanslag ........................ » 12,000 » 38,500

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag ................................. » 90,000

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 40,000

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen

och hans expedition, förslagsanslag...................................... »_48,000

Summa kronor 2,691,000.

I sammanhang med fastställandet av den nya lönestaten torde, i

likhet med vad som vanligen plägar ske, böra förklaras, att förutvarande

innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skola inom

en månad efter det den nya staten trätt i kraft anmäla, huruvida de

vilja tillträda densamma och underkasta sig därvid fogade villkor och

bestämmelser.

Yad beträffar boksamlingarnas flyttning och ordnande m. m., därest

den nya organisationen av biblioteket kommer till stånd, lärer detta,

enligt vad från riksdagens bibliotekarie inhämtats, komma att draga en

kostnad av omkring 1,000 kronor och torde fullmäktige i riksgäldskontoret

böra bemyndigas att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

m. m. tillhandahålla vederbörande härför erforderliga medel.

Vidkommande kostnaderna för de av förslaget påkallade byggnadsarbetena

inom riksdagshuset torde dessa böra bestridas av enahanda

anslag, och uppdrag lämnas åt fullmäktige att låta utföra samma arbeten.

I händelse av bifall till förslaget erfordras slutligen vissa ändringar

i riksgäldskontorets reglemente, och kommer utskottet att framdeles härom

avgiva utlåtande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

13

Utskottet, som för övrigt icke haft något att erinra mot Kungl.

Maj.ts proposition, hemställer, att riksdagen må

A) med avslag å motionen 11:412 godkänna härvid

fogade förslag till stadgar för riksdagsbiblioteket;

B) godkänna härvid fogade förslag till ändrad

lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen

;

C) godkänna härvid fogade förslag till ändrad

lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

D) godkänna följande förslag till stat för riksdagsbiblioteket

:

Tjänst- f. .

Lön ; görings- tm Summa,

penningar ''

3 ledamöter i styrelsen, arvoden

å 500 .....................

; 1 riksdagsbibliotekarie ...... 5,000

1 andre bibliotekarie ......... 2.200

1 d:o ....... 2,200

Föreståndaren för expeditionen,

arvode.................... —

\ 1 förste vaktmästare............ 900

1 vaktmästare..................... 700

Till arvoden åt extra biträden,

vikariatsersättning och expenser

(förslagsanslag)......

Till kostnader för riksdagsbibliotekets

komplettering

och utvidgning (reservationsanslag).

...................

Summa kronor

—

—

— 1,500

2,500!—

600

8,100

1,500

300

i— 4,000

1,500 —

300

1— 4,000

_ _

— ;

—j 1,000

450 —

150

— 1,500

350 —

150

— 1,200

—

—

— 5,200

i—i 12,000

- -

- 1

— 38,500

_i( Efter 5 år kan lönen

i (höjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor,

— j efter 10 år med ytterligare

—1 500 kronor och efter 15

år med än ytterligare 500

kronor.

_j/ Efter 5 år kan lönen

(höjas med 100 kronor.

i f Efter 5 år kan lönen

—j Ihöjas med 100 kronor och

11 efter 10 år med ytterligare

ll00 kronor.

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen

avdragas 100 kronor årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

E) beträffande åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket.

upptagna avlöningsförmånerna ävensom

angående de i samma stat upptagna tjänstinnehavares

pensionering godkänna och föreskriva följande

förslag till villkor och bestämmelser:

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket

må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket

må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kung!. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, så framt ej styrelsen

på därom gjord framställning, och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka Underligt för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket,

finner uppdraget eller befattningen kunna

få tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen.

5) Deu, som av sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver

t j än s t gör i n gsp e n n i n garn a, avstå så mycket av

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

15

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare förtid,

varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall.

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, skall den del av hans

avlöning, som icke av styrelsen prövas böra användas

till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras

för beredande av semester åt tjänsteman och förste

vaktmästare, skall tjänstinnehavare av lägre grad vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,

densamma bestrida, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,

mot åtnjutande därvid av, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

vid sjukdomsförfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest, däremot

svarande belopp.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt

innehavande av befattning är i staten medgiven,

bestämmes tidpunkten

för första förhöjningen att inträda efter fem år,

under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar

av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

eller, på grund av förordnande, annan statens eller

riksdagens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej

får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd;

börande i avseende å tjänstinnebavares rätt att i

och för åtnjutande av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring inom

riksdagsbiblioteket gälla vad riksdagen därom särskilt

må hava vid den nya statens fastställande beslutat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid

för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnadsålder, vid vilken han enligt härnedan under

punkt 14 intagna bestämmelser är skyldig att från

tjänsten avgå, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske,

åtnjuta semester, riksdagsbibliotekarien under en och

en halv månad, annan tjänsteman under en månad

och vaktmästare under femton dagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår själva

lönen ävensom ortstillägget till månadens slut.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden

för beredande av pension erlägga pensionsavgift

till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön,

han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondels

procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen

för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre

än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för

vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller

delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter

medgives allenast vid övergång till annan statstjänst,

därest med "inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet

att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften

uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju

levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän

tjänst vara förpliktad att med oavkortad lön såsom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

17

pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget

att låta med avskedet anstå, därest och så länge den

pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt

sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad

att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår

och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast

i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare

tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes

då efter tjänståren allenast medelst avdrag å tre

fjärdedelars lön av eu trettiofemtedel för varje bristande

tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren

sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet

med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår

eller ock med en sextionde! för varje överstigande åldersår,

därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för

avskedssökanden utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma

gång finnes erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat

förflytta tjänstinnehavare, som av sjukdom

eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare

på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden,

oaktat denne sig ej om avsked anmält. I sådant fall

äger styrelsen att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren

såsom pension antingen hela lönen, evad

de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda

eller icke, elb*r ock en del av lönen, dock ej mindre

än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående

punkt belöper.

F) besluta, att den nya staten för biblioteket

skall träda i kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,

den 1 september 1918 och i övrigt den

1 januari 1919;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 58 höft. (Nr 69.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

G) förklara,

att den, som från och med eller efter den tid,

då den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie

befattning vid riksdagsbiblioteket, skall vara pliktig

att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna

fastställda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

vid riksdagens bibliotek, vilka icke en månad

efter det den nya avlöningsstaten trätt i kraft anmäla,

att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser tillkommande

avlönings- och pensionsförmåner;

H) medgiva,

att den nu för helt år i riksdagens bibliotek anställda

amanuensen filosofie licentiaten R. Höckert må,

därest han utnämnes till andre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket,

äga att tillträda första avlöningsförböjningen;
att

vaktmästaren i riksdagens bibliotek J. Fransson

må, därest han antages till förste vaktmästare i

riksdagsbiblioteket, äga att tillträda den å staten upptagna

avlönings förhöjning; samt

att extra vaktmästaren i riksdagens bibliotek G.

Krause må, därest han antages till ordinarie vaktmästare

i riksdagsbiblioteket, för erhållande av löneförhöjning

tillgodoräknas den tid han omedelbart före

sin ordinarie vaktmästartjänst innehaft stadigvarande

anställning såsom extra vaktmästare i biblioteket;

J) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes

lokal i huvudsaklig överensstämmelse med det senare

av de i statsrådsprotokollet för den 5 april 1918 omförmälda

två alternativen ävensom bemyndiga fullmäktige

att av förslagsanslaget till riksdags- och revi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotets utlåtande Nr 69.

19

sionBkostnader samt kostnader för riksdagens hus använda

härför erforderliga belopp;

K) besluta att under anslaget till riksdags- och

revisionskostnader m. in. med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket»

uppföra de i förslaget till stat för riksdagsbiblioteket

upptagna anslag samt höja förenämnda anslag

till riksdags- och revisionskostnader m. m., nu

utgående med 1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition

föreslaget till 2,678,000 kronor, med ytterligare

13,000 kronor till 2,691,000 kronor, med godkännande

av här ovan intagna förändrade uppställning

av riksstatens tolfte huvudtitel; samt

L) medgiva, att kostnaderna för beredande av

arvoden till styrelseledamöterna och ökad avlöning åt

riksdagsbibliotekarien under tiden 1 september—31

december 1918 må utgå av förslagsanslaget till »avlöningar

och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

»

Stockholm den 24 maj 1918.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Wickman, Schyller, Hedenström

och Stenberg samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Berg i Munkfors, Borg, Sommelius, Bogren,

Törnkvist, Henrikson och Andersson i Milsmaden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Förslag

till

Stadgar för riksdagsbiblioteket.

Allmänna bestämmelser.

§ I
Riksdagsbiblioteket

omfattar de samlingar av böcker, kartor och

arkivalier m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock

i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för

utskotten avsedda lägenheter.

§ 2.

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,

kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt

de av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta

kommittéer och sakkunniga.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid

detsamma tillkommer riksdagsbibliotekarien.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra

kammarens ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

21

vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,

väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt

eu suppleant.

§ 5-

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres avriksdagsbibliotekarien protokoll,

vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är riksdagsbibliotekarien föredragande inför

styrelsen, och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i

dess beslut. År han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till

protokollet anteckna sin avvikande mening.

Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna

till riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6.

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: riksdagsbibliotekarien, två andre

bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån

av behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets

öppethållande.

§?•

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och

statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild

hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska

riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittebetänkanden

erhålla största möjliga fullständighet.

§ 8-

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av riksdagsbibliotekarien.

Inköp, som icke tåla uppskov, äger riksdagsbibliotekarien att mellan styrelsens

sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden

ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens

nästa sammanträde anmälas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

§ 9.

För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om

byte av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.

§ io.

Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma

obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen

litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets

samlingar.

§ 11-

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga

kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar,

som förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två

exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum

samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av

böcker och arkivalier.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på

tid och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 12.

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av

bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så,

att den efter viss tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 13-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,

hållas tillgängliga varje söckendag:

a) då riksdag är samlad,

från klockan tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt

under inträffande aftonplenum;

b) då riksdag ej är samlad,

under tiden juni—augusti från klockan elva förmiddagen till klockan

tre eftermiddagen;

under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan

fyra eftermiddagen.

På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

23

§ 14.

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och

kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda

lägenheter, äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte

samt statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision

anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.

Enahanda rättighet må efter därom hos riksdagsbibliotekarien gjord framställning

lämnas kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till

begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande

mottager under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker

och arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma

ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket

i oförändrat skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket

de böcker, skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller

deras delegationer anskaffat.

§ 15-

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse

av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

§ 16-

Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder

utfärdas av styrelsen.

Tjänståligganden.

§ n.

Riksdagsbibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård

och göromålens behöriga utförande. Honom åligger:

a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,

att leda och mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten

samt att vaka över dessas behöriga verkställande;

b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande

och förkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort

ske kan göras för begagnande tillgängliga;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande

kataloger;

d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,

att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt

e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.

§ 18-

Andre bibliotekarierna skola, under riksdagsbiblmtekariens inseende,

hava närmaste tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill

hörande åligganden, den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte

båda i mån av tid deltaga i övriga inom biblioteket förekommande

göromål.

§ 19-

Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets

verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.

§ 20.

För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda

stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex

timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.

I den bestämda arbetstiden äger riksdagsbibliotekarien att vid de

tillfällen, då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning.

Å andra sidan må, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna

det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

kunna för högst tre månader under tiden juni—september inskränkas

till minst fyra timmar.

För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av

Kungl. Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag

må styrelsen medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga

arbetstiden å tjänsterummet.

Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras

utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden

å tjänsterummet lämnas av riksdagsbibliotekarien eller, vad honom angår,

av styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den

i allmänhet fastställda arbetstiden å tjänsterummet prövas i enahanda

ordning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 09.

25

Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.

§ 21.

Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av

styrelsen.

Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande

i allmänna tidningarna och medelst anslag inom verket med

föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet

i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta

ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 22.

Riksdagsbibliotekets ordinarie tjänstinnehavare äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

riksdagsbibliotekarien under eu och en halv månad, annan tjänsteman

under en månad samt vaktmästare under femton dagar.

§ 23.

Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av styrelsen.

För sjukdoms- eller'' annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må riksdagsbibliotekarien kunna bevilja ordinarie

tjänstinnehavare tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid bestämma

om tjänstens uppehållande.

Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie

tjänst, samt andra biträden äger riksdagsbibliotekarien bevilja

frihet från tjänstgöring för så lång tid som linnes lämpligt.

§ 24.

Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas

och avgöres av styrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 58 käft. (Nr 69.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.

§ 25.

Begår riksdagsbibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, varde

därför tilltalad inför Svea hovrätt.

Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i

sin befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han

i lydnad, äger styrelsen att med avseende å förekommande omständigheter

meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre

månader från tjänst och lön. Har den felande ej låtit sig därav rätta,

eller befinnes felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals

anställande mot honom vid domstol.

Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning

och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket

skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då han över tre

månaders tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.

Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,

olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas

eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den

felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,

varde han av styrelsen skild från tjänsten.

§ 26.

Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom

från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt..

§ 27.

Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,

äg^er den, på vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till

prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del

av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen

anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast

en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av

vilken desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

27

Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till

bankoutskottet inlämnas.

§ 28.

Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,

bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.

Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid

skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom

skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,

får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält

sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären

blivit av bankoutskottet avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att åtnjuta de med densamma förenade löneförmåner.

Övergångsbestämmelse.

Val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket,

som jämlikt § 4 första gången verkställes av riksdagen, avser

tiden intill det styrelseval, som äger rum närmast efter utgången av

innevarande period för val till andra kammaren.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 3.

l:o. Talmännen och vice talmännen — — — tillstädeskomma.

2:o. Vid talmanssammanträde skall — — utlåtande till kamrarna.

3:o. De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa

val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika

utse två ledamöter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 1 och 1 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.

§ I
Utskottet

äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande

berättelser, nämligen:

l:o) av bankofullmäktige — — — helhet;

2:o) av styrelserna — — — förvaltning;

3:o) av riksgäldsfullmäktige — — — förvaltning; samt

4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd

och förvaltning;

åliggande utskottet---bankovinsten.

§ 4.

Vid — — — bestånd.

Efter — — — anställas.

Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,

skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse

mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den

verkställda granskningen kan finnas föranleda.

STOCKHOLM, ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:273 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek. s. 1 i texten