Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med begäran om utredning beträffande statens medverkan till pensionering af kvalificerad arbetskraft vid enskilda sociala anstalter.

1918-04-19 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1918:13, Skrifvelse till Konungen med begäran om utredning beträffande statens medverkan till pensionering af kvalificerad arbetskraft vid enskilda sociala anstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1918 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13

i anledning av väckt motion angående skrifvelse till

Konungen med begäran om utredning beträffande statens

medverkan till pensionering af kvalificerad arbetskraft vid

enskilda sociala anstalter.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 112, har herr von Kock hemställt, att riksdagen ville

besluta hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad mån

staten bör kunna medverka till en tillfredsställande pensionering av den

kvalificerade arbetskraften vid enskilda sociala anstalter.

I motiveringen till detta yrkande framhåller motionären bl. a., att

såsom grundprincip för utredningen bör gälla, att såväl arbetsgifvaren, således

de enskilda sociala institutionerna, som de där anställda bidraga till

pensioneringen, och att statens tillskott bestämmes efter de förstnämndas

bidrag, samt att utredningen även må omfatta, vilka sociala företag, som

höra komma i fråga, och vilka kompetensfordringar beträffande utbildning,

tjänstgöringstid m. m., som måste krävas av personalen för åtnjutande

av statsbidrag till pensioneringen.

Utskottet har inhämtat yttrande i frågan från kungl. pensionsstyrelsen

och styrelsen för centralförbundet för socialt arbete, vilkas utlåtanden kär

återgivas som bilagor, samt från kungl. socialstyrelsen, vilken tillstyrker,

att den i motionen ifrågasatta utredningen må komma till stånd. Såsom

motiv för denna sin tillstyrkan anför styrelsen:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 12 käft. (Nr 13.)

Motionen.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

Socialstyrelsens

yttrande.

Utskottets

yttrande.

»Att genom en ordnad pensionering trygga den ganska talrika personal,

som är anställd vid de anstalter av varjehanda slag, som avses i förevarande

motion, är en uppgift, som bör anses åligga närmast dessa anstalter

själva. Men då det bär galler institutioner, som otvivelaktigt fylla

viktiga sociala uppgifter, vilka, därest de icke blivit av enskilda upptagna,

måst i större eller mindre utsträckning omhänderhavas av det allmänna,

synas dock goda skäl tala för, att äfven staten, eventuellt i förening med

kommunerna, åtminstone med avseende på anstalter med mera framträdande

allmännyttig karaktär, bidrager till lösningen av pensionsfrågan. Huruvida

härvid en enhetlig lösning kan eftersträvas, eller om icke snarare med hänsyn

till ifrågavarande anstalters skiftande karaktär pensionsfrågan bör lösas

efter olika grunder för olika grupper av anställda, är givetvis icke möjligt

att utan föregående utredning bedöma.

För frågans lösning synas i övrigt olika vägar erbjuda sig. Eu utväg

vore sålunda, att försäkringen ägde rum enligt bestämmelserna om frivillig

försäkring i lagen om allmän pensionsförsäkring. Särskilt efter den

ändring, som hithörande bestämmelser undergingo under nästlidet år, synes

detta alternativ i första hand böra ifrågasättas, försåvitt nämligen icke avsikten

varit att söka bereda pension jämväl för vederbörande befattningshavares

änkor och efterlevande barn.

Ett annat alternativ vore, att det för ändamålet bildades en eller dera

fristående pensionskassor, vilka registrerades som understödsföreningar enligt

lagen den 29 juni 1912 och därefter tilldelades ett visst bidrag av statsmedel.

Slutligen finnes även den möjligheten, att tillträde för denna personal

beredes i en redan förut bestående, offentlig eller enskild pensionskassa.

Styrelsen vill i detta senare hänseende erinra om den av inom kungl. finansdepartementet

tillkallade sakkunnige verkställda utredningen angående det

statsunderstödda pensionsväsendets centralisering. I det av dessa sakkunnige

den 15 januari 1916 avgivna betänkandet har nämligen föreslagits inrättandet

av en statens anstalt för tjänstemannapensionering. Därest detta

förslag skulle komma att genomföras, kunde det möjligen ifrågasättas, huruvida

icke för i motionen berörda personer skulle kunna beredas tillfälle att

såsom särskild riskgrupp upptagas i nämnda centrala statsanslag.»

Det synes utskottet uppenbart, att ifrågavarande sociala institutioner,

som i stor utsträckning upprätthållas genom enskild välgörenhet med vissa

begränsade bidrag från stat, landsting och kommuner, i vår tid alltmera

visa sig fylla ett allmänt behof och utöva en samhällsgagnelig verksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IN.

till främjande åt syften, vilka dem förutan det måste ankomma på stat

och kommuner att ensamma ekonomiskt tillgodose. Det bör därför ligga

i det allmännas eget välförstadda intresse att gifva dessa af människovänliga

och ideella motiv framkomna och till stor del genom enskilda uppoffringar,

donationer och sammanskott alltjämt underhållna sociala anstalter

den uppmuntran och det stöd, som de förtjäna. Härpå kan deras tryggade

fortbestånd komma att bero.

Den form för sådant understöd från särskilt statens sida, varom motionären

anser eu utredning önskvärd, finner utskottet synnerligen beaktansvärd.

Det gäller att åt dessa institutioner tillförsäkra och bibehålla dugande

och intresserade arbetskrafter, därigenom att hos dem anställd personal med

utsikt till pensionering för sin ålderdom kunde motse denna utan ängslan

över att råka i ett nödläge, när dessa den sociala omvårdnadens arbetare

icke längre förmå fullfölja den livsuppgift, varåt de ägnat sig, ofta med

varmt självuppoffrande nit.

Det måste emellertid bestämt fasthållas, att sådant statens understöd

icke får betraktas såsom ett första steg till dessa anstalters övergång till

statsinstitutioner, vilket ur flere synpunkter icke vore tillrådligt.

Av den förberedande undersökning rörande ifrågavarande pensionsärende,

som av pensionsstyrelsen verkställts, och vartill utskottet hänvisar, framgår,

att sådan pensionering skulle på ett ändamålsenligt sätt kunna ske genom

anlitande av den frivilliga pensionsförsäkringen, sådan denna nu omlagts

genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 december 1917.

En utredning i motionens syfte bör, såsom nämnda styrelse framhåller,

avse i vilken omfattning bidrag till pensioneringen kan påräknas från den

anställde själv och hans arbetsgivare samt huruvida och i vilken mån bidrag

från det allmännas sida kan för vissa fall finnas erforderligt och påkallat.

Det torde i första hand bliva den blivande utredningens uppgift att upprätta

en nu icke förefintlig översikt av vederbörande befattningshavares ålder

och anställningstid för att kunna beräkna kostnaden för den ifrågasatta pensioneringen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet i anledning av den i

ärendet väckta motionen hemställa,

att första kammaren för sin del ville besluta en

riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om

utredning, huruvida och i vad mån staten bör med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

verka till pensionering av den kvalificerade arbetskraften

vid enskilda sociala anstalter.

Stockholm den 19 april 1918.

På utskottets vägnar:

LUDVIG DANSTRÖM.

Närvarande vid ärendets- slutbehandling inom utskottet: herrar Nyländer,* Danström,

von Koch, Larson, Ström, Permansson och Welander.

* Ej närvarande vid utlåtandets slutjustering.

Reservation

av herr Ström mot viss del av motiveringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 1H

Bilaga 1.

Till Konungen.

Med anledning av riksdagens första kammares andra tillfälliga utskotts skrivelse

den 5 februari 1918 har Eders Kungl. Maj:t den 8 i samma månad anbefallt

pensionsstyrelsen att inkomma med yttrande över en inom kammaren väckt motion,

nr 112, om utredning beträffande statens medverkan till pensionering av kvalificerad

arbetskraft vid enskilda sociala anstalter. Till fullgörande härav får pensionsstyrelsen

anföra följande.

Sedan motionären motiverat sitt förslag bland annat därmed, att många av de

ifrågavarande företagen tillgodose intressen, som närmast äro att anse som statens

och att, om dessa företag ej funnes, det i många fall bleve staten själv, som nödgades

fylla behovet av liknande arbete, uttalar han, att sättet för statens medverkan

till en tillfredsställande pensionering av de sociala arbetarne bäst torde framgå av en

utredning i frågan. För målets vinnande påpekas först möjligheten av anslutning till

någon redan nu existerande, av staten understödd pensionskassa, varvid statens bidrag

i viss utsträckning borde bestämmas efter arbetsgivarens och den anställdes eget

bidrag till pensioneringen. Emellertid ifrågasätter motionären även, om ej den frivilliga

allmänna pensionsförsäkringen kunde lämpa sig för här berörda syfte och frågan

härom möjligen behandlas i samband med den av 1917 års riksdag begärda utredningen,

huruvida och i vad mån staten måtte kunna, med anlitande av den frivilliga

pensioneringen, bidraga till pensionering av den vid statens verk sysselsatta

arbetspersonal, för vilken icke i särskild ordning sörjts för pension genom statens försorg.

Emellertid borde för en utredning af de berörda förhållandena icke allt för

snäva gränser uppdragas, utan olika vägar lämnas öppna att prövas, på det den för

alla parter lyckligaste lösningen måtte kunna ernås.

Under hänvisning till en motionen bilagd undersökning rörande de i socialt

arbete anställdas löne- och pensionsförhållanden, vilken företagits av Centralförbundet

för socialt arbete, framhåller motionären, att av 3,084 anställda personer ej mindre

än 80 % vore i fullständig saknad av pension, att 10 % »möjligen» hade att förvänta

något slags pension, att 8,3 % beretts pension från annan institution samt att allenast

1,7 utlovats pension av institutionens egna medel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

För att söka lämna en, om än ganska svävande, föreställning om kostnaden för

den ifrågasatta pensioneringen har inom pensionsstyrelsen gjorts en sammanställning

av de löneuppgifter, vilka finnas samlade i det till styrelsens förfogande ställda materialet

till nyssnämnda, av Centralförbundet för socialt arbete verkställda undersökning.

Materialet omfattar 498 anstalter, indelade i följande 7 grupper:

1. Barnavårdsanstalter.

2. Abnormanstalter.

3. Skydds- och uppfostringsanstalter.

4. Ålderdomshem.

5. Hem (rekreationshem m. m.)

6. Sjukvårdsanstalter.

7. Diverse sociala institutioner.

Varje sådan grupp beteckas i det följande med sitt nummer.

I fråga om personalen omfattar materialet, för de fall då tillfredsställande löne- ''

uppgifter lämnats, 564 föreståndare, 467 lärare, 1,080 biträden och 895 annan personal,

tillsammans 3,006 personer, därav med mera fast anställning 538 föreståndare,

326 lärare, 957 biträden och 765 annan personal, tillsammans 2,586 personer.

Enär enligt motionärens förslag utredningen endast skulle avse den kvalificerade

arbetskraften, hvilken hufvudsakligen torde utgöras av föreståndare och lärare,

samt endast för de mera fast anställda pensionsrätt torde ifrågasättas, meddelas i det

följande endast uppgifter för sådana föreståndare och lärare, som ansetts hava fastare

anställning. Härmed vill dock styrelsen icke hava sagt, att icke annan fast anställd

kvalificerad personal förefinnes, som kan ifrågasättas till delaktighet i den föreslagna

pensioneringen.

Bland de mera fast anställda föreståndarne och lärarne åtnjuta resp. 41 och

30 ingen kontant lön. Om dessa tänkas icke ifrågakomma till pensionering, återstå

sålunda 497 föreståndare och 296 lärare eller tillsammans 793 personer.

De föreliggande löneuppgifterna avse kontant lön (1), fri bostad (b), fri värme

(v), och fri kost (k).

För att kunna bestämma en skälig pension för de olika löneformerna är det

nödvändigt, att göra något slags uppskattning av naturaförmånerna. Härvid hava lagts

till grund de år 1911 utfärdade allmänna villkor och bestämmelser för tillämpning

af Stockholms stads lönestat. Dessa bestämmelser innehålla i förevarande avseende

i huvudsak följande:

»Där åt tjänstinnehavare anvisas bostad eller bostad med nödigt bränsle eller

värme, detta sista till art och mängd eller mått, som af vederbörande myndighet

bestämmes, sker härför afdrag i lönen, i förra fallet med Ve och i senare fallet med

Vä av lägsta avlöningsbeloppet, dock icke utöver 1,500 kr. —----— —

Åtnjuter tjänstinnehavare fri kost, avdragas härför å lönen 25 kronor för månad,

dock ej för tid, varunder tjänstinnehavaren i anseende till semester eller honom

eljest beviljad tjänstledighet icke begagnar sig av förmånen.»

Med tillämpning av dessa bestämmelser hava följande resultat för de olika löneformerna

erhållits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr Fl.

Förr,ståndare.

L ö n e s u m m ;i

Medellön

Löneform

Antal

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

1, 1), v, k ...........................

1, —, v, k ......

i. b, , k........................;

j 1 i —> k ...........................

i 1, b, v, — ...........................

1, b, - ...........................

b - ...........................

311

1

b

25

47

0

99

207,889

300

4,570

20,575

66,154

8,050

130,707

376,486

621

7,284

28,075

82,693

9,660

130,707

668

300

914

823

1,408

894

1,320

1,211

621

1,457

1,123

1,759

1,073

1,320

j Samtliga ..............................

497

438,245

635,526

882

1,279

Lärare.

Löneform

Antal

Lönesumm a

Medellön

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

1, b, v, k ...........................

i, —, v, k ...........................

1, b, —, k ...........................

1, — — k ...........................

1> b, v, — .........;.................

1, b, - ...........................

b ...........................

140

1

7

27

23

1

97

86,801

720

7,420

20,900

27,902

1,000

63,971

161,001

1,055

11,424

29,000

34,878

1,200

63,971

620

720

1,060

774

1,213

1,000

659

1,150

1.055

1,632

1,074

1,516

1,200

659

Samtliga ...........

296

208,714

302,529

705

1,022

Med uppdelning på de

7 olika slagen av anstalter bliva lönerna följande.

Föreståndare.

G r u p p

1

Antal

Lönesumma

Medellön

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

1..........

2

3

4 ..........

5 ..........

G.........

7...........

Samtliga

.! 277

189,020

292,188

682

1,055

29

29,795

44,694

1,027

1,541

49

61,140

87,716

1,248

1,790

. 37

29,080

45,785

786

1,237

15

12,340

18,850

823

1,257

. 43

41,130

64,113

957

1,491

47

75,740

82,180

1,611

1,749

,| 497

438,245

635,526

882

1,279

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IS.

Lärare.

G r u p p

Antal

Lönesumma

Medellön

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

i..........................................

127

69,216

93,573

545

737

2..........................................

120

101,993

149,000

850

1,242

5..........................................

21

12,220

22,075

582

1.051

4..........................................

2

1,300

2,375

650

1,188

5..........................................

0

—

—

—

6.........................................

6

3,780

6,600

630

1,100

7..........................................

20

20,205

28,906

1,010

1,445

Samtliga ... .•..........................

296

208,714

302,529

705

1,022

För föreståndare och lärare tillsammans erhåller man följande resultat.

Antal

Lönesumma

Medellön

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

kontant

Kr.

beräknad

Kr.

793

646,959

938,055

816

1,183

Den gjorda beräkningen gör naturligtvis icke anspråk på att lämpligen böra läggas

till grund för landet i dess helhet, men torde dock kunna fylla sitt ändamål att

lämna en ungefärlig föreställning om avlöningsförhållandena vid de enskilda sociala

anstalterna.

Om pensionen, i likhet med vad som gäller för en del av statens tjänstemän, efter

tillräckligt lång tjänstetid skulle utgå med 2/3 av den beräknade avlöningen, bleve

i medeltal beloppet av hel pension för föreståndare 853 och för lärare 681 kronor

samt för föreståndare och lärare tillsammans 789 kronor, förutsatt att vid pensionsåldern

löneförhållandena voro oförändrade.

Då motionären, såsom nämnts, ifrågasatt möjligheten av den frivilliga allmänna

pensionsförsäkringens anlitande för frågans lösning, meddelas i det följande en del

beräkningar över förhållandet mellan pensionsavgifter och pensionsbelopp vid denna

försäkring. Dessa beräkningar grunda sig på de i Svensk författningssamling år 1918

nr 49 intagna tarifferna 3, 4, 5 och 6, vilka avse gruppförsäkring med pensionsrätt

senast vid fyllda resp. 55, 60, 65 och 67 år och angiva det mot en kronas avgift,

erlagd vid viss ålder, svarande pensionsbeloppet.

Exempel på de årliga avgifter, som för olika inträdesåldrar erfordras för att vid

uppnådd pensionsålder åstadkomma en pension å 1,000 kronor, lämnas i följande

sammanställning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tilljälliga utskotts utlåtande Nr 1

9

Frivillig gruppförsäkring. Erforderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3.75, för

ålderspension å 1,000 kronor.

i Uppnådd ålder det ka- | lenderår, då avgiften

| börjar erläggas (inträ-

Man

Kvinna

1

Tariff

Tariff

desålder)

3

4

5

6

3

4

5

6

år

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

| 20...........................

159.24

108.81

78.55

70.7 7

179.21

132.io

102.9 9

95.60

i 22

77.76

104.17

i 25...........................

212.31

142.0 5

100.4 0

89.7 7

235.29

169.2 0

O

00

Öl

118.3 4

j 27.............

99.01

129.08

30...........................

289.0 2

187.97

129.ro

115.07

316.46

219.8 0

162.0 7

147.28

32..........................

i 35...........................

127.8 9

161.29 ;

409.8 4

255.10

170.30

149.2 5

442.4 8

291.55

207.47

185.6 3

i 37...........................

166.89

204.5 0 |

! 40...........................

617.28

361.01

229.3 6

197.24

657.89

403.2 8

271.74

238.10

42...........................

222.2 2

265.2 5 j

45...........................

1,041.6 7

540.51

221.5 4

268.8 2

1,098.90

591.72

369.0 0

314.47 1

47...........................

307.6 9

355.8 7

50...........................

—

909.od

478.47

383.14

—

970.8 7

534.7 6

436.6 8 |

52...........................

450.45

507.«i

55.................;.........

—

—

800. oo

595.2 4

—

869.57

657.8 9

57..........................

740.7 4 |

806.4 5

På grund av bestämmelsen i 34 § av pensionsförsäkringslagen, att pensionsbeloppet

ökas genom bidrag av statsmedel sålunda, att varje del därav, som motsvarar

under ett kalenderår erlagda avgifter intill sammanlagt 30 kronor, höjes med 1/s, erfordras

i själva verket endast avgifter, som äro ''/8 av 30 kronor, d. v. s. kronor

3.7 5, mindre än de ovan angivna. För att finna de årliga avgifter, som svara mot

annat pensionsbelopp än 1,000 kronor, har man att iakttaga att avgifterna utan hänsyn

till statsbidrag stiga eller sjunka i proportion till pensionsbeloppets höjning eller

sänkning, varefter de minskas med kronor 3.75, för så vitt icke den årliga avgiften

blir mindre än kronor 33.7 5, i vilket fall den minskas med 1/9 av sitt belopp. Vidare

bör iakttagas, att avgiften alltid skall erläggas i hela kronor.

Inträder invaliditet, innan pensionsåldern uppnås, utgår en mindre pension, vars

storlek är beroende av de avgifter, som dessförinnan erlagts.

Under förutsättning att för erhållande av hel ålderspension skulle erfordras, att avgifter

erlagts i 25 år för pension enligt tariff 3, i 30 år för pension enligt tariff 4

och i 35 år för pension enligt tariff 5 eller 6 och att ålderspensionens storlek skulle

vara proportionell mot den tid, som vid avgiftsbetalningens början återstår till pensionsåldern,

skulle de erforderliga årliga avgifterna, ökade med kronor 3.75, bliva

de i följande tabell angivna, därest hel ålderspension sattes till 1,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 saml. 2 avd. 12 käft. (Nr 13.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

Man

Kvinna

Inträdesålder

Tariff

Tariff

3

4

5

6

3

4

'' 5

6

år

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr. |

20.

■

159.24

108.81

78.66

70.77

179.21

132.io

102.9 9

95.60 |

22.

77.76

104.17

25...........................

212.31

142.0 5

100.40

89.77

235.2 9

169.20

128.70

118.84

27...........................

99.01

129.03

30..........................

289.02

187.97

129.7 0

115.07

316.46

219.30

162.07

147.2 8

32...........................

127.89

161.29 1

35...........................

327.87

212.6 8

146.02

136.46

353.9 8

242.9 5

177.83

169.6 8

37...........................

142.6 2

175.29

40..........................

370.8 7

240.6 8

163.83

152.16

394.7 4

268.82

194.10

183.6 8 ;

42...........................

158.7 3

189.4 7

45...........................

416.67

270.27

183.7 4

168.9 7

439.5 6

295.80

210.8 6

197.6 0

47...........................

175.82

203.3 5 i

50...........................

_

303.08

205.0 6

I86.10

_

323.62

229.18

212.10 i

52.........................

193.05

217.55

55...........................

_

_

228.67

204.0 8

—

—

248.4 5

225 57

57...........................

211.64

230.41

Skulle för de vid försäkringens genomförande redan anställda pensionsbeloppet

bero av tjänstgöringstiden vid uppnådd pensionsålder i stället för av den tid, under

vilken avgifter erlagts, bleve för pensionsåldrarna 60 och 67 år pensionsbeloppen

de, som angivas i sista raderna av följande fyra tabeller, samt avgifterna de därovan

angivna.

Frivillig gruppförsäkring. Erf ''orderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3:75,

för pension, som vid 60 års ålder utgår med de i sista raden angivna beloppen.

Man

Inträdesålder ; Anställ ningsålder

___:_

år

25 år

Kr.

30 år

Kr.

35 år

Kr.

40 år

Kr.

45 år

Kr.

50 år

Kr.

25 ...............

142.05

30 ...............

187.97

187.97

35 ...............

255.10

255.10

212.5 8

40 ..............

361.01

361.01

300.84

240.6 8

45 ..........

540.5 4

540.6 4

450.4»

360.3 6

270.2 7

50 ...............

909.0 9

909.0 9

757.67

606-06

454.5 5

303.03

Pensions- belopp, kr.

1,000

1,000

833.3 3

666.67

500. oo

333.3 3

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 11

| Inträdesålder

år

K v i

n n a

1

1

A n s t ä 1 1 n

inge!]

der

25 år

Kr.

30 år

Kr.

35 år

Kr.

40 är

Kr.

45 år

Kr.

50 år

Kr.

25 ...............

169.20

j

30 ...............

219.30

21.9.3 0

35 ...............

291.0 5

291.5 5

242.9 s

40 ...............

403.2 8

403.2 8

336.0 2

268.8 2

45 ...............

591.72

591.7 2

493.0»

394.48

295.8 o

50 ...............

970.8 7

970.8 7

809.0 8

G47.25

485.4 4

| 323.8 2

| Pensions-

belopp, kr.

1,000

1,000

833.8.1

666.87

500. o o

333.8 8

Frivillig gruppförsäkring. Erforderliga årliga avgifter, ökade med kronor 3:75,

för pension, som vid 67 års ålder utgår med de i sista raden angivna beloppen.

Intrildesålder

år

Man

Anställningsålder

25 år

Kr.

30 år

Kr.

35 år

Kr.

40 år

Kr.

45 år

Kr.

50 år

Kr.

55 år

Kr.

25..................

30..................

35..................

40..................

45..................

50..................

55..................

60..................

89.7 7

115.07

149.2 5

197.24

268.82

383.U

595.2 4

1,123.60

115.07

149.26

197.24

268.8 2

383.14

595.24

1,123.60

136.46

180.33

245.7 8

350.30

544.2 2

1,027.80

152.16

207.87

295.6 7

459.18

866.78

168.9 7

240.8 3

374.15

706.2 6

186.10

289.11

545.74

204.0 8

385.2 4

Pensions- belopp, kr.

1,000

1,000

914.29

771.43

628.5 7

485.71

342.8 6

Inträdesålder

Kvinna

Anställning

s å 1 d e i

år

25 år

30 år

35 år

40 år

45 år

50 år

55 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

25..................

118.34

30..................

147.2 8

147.2 8

35..................

185.6 3

185.6 3

169.6 8

40 1.................

238.io

238.io

217.69

183.6 8

45..................

314.4 7

314.4 7

287.50

242.6 9

197.66

50..................

436.6 8

43G.6 8

399.2 5

336.8 7

274.4 8

212.10

55..................

657.8»

657.8»

601.51

507.5 8

413.5 8

319.65

225.67

60..................

1,190.4 8

1,190.48

1,088.44

918.38

748.30

578.2 3

408.17

Pensions-

belopp, kr.

1,000

1,000

914.29

771.43

lO

CO

"~D

485.71

342.8 6

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

I händelse att invaliditet inträder före uppnådd pensionsålder, kommer pensionen

att utgå med mindre belopp än de i sista raden av närmast ovanstående fyra

tabeller angivna. Om exempelvis en 30-årig person betalar årliga avgifter, som motsvara

en pension från 60 års ålder å 1,000 kronor, eller en 32-årig person avgifter,

motsvarande pension å 1,000 kronor från 67 års ålder, blir invaliditetspensionen vid

tillämpning av de karensbestämmelser, som äro fogade till ofvannämnda fyra tariffer

i Svensk författningssamling, reducerade till nedan angifna belopp.

Högsta pensionsålder 60 år

Högsta pensionsålder 67 år

Ålder vid invalidi- tetspensionens

början

år

Inträdesålder 30 år

Ålder vid invalidi- tetspensionens

början

år

Inträdesålder 32 år

Man

Kr.

Kvinna

Kr

Man

Kr.

Kvinna

Kr.

35........................

161.6 5

162.27

37........................

141.8 8

141.94

40......

394.7 8

42.......................

357.9 6

340.8 2

45.........

587.7 2

47.....................

509.6 8

50........................

763.16

750.oo

52.......................

682.8 0

55.......................

892.8 6

885.9 6

57........................

8O6.37

783.87

62........................

909.5 5

896.7 7

Skulle enligt särskilt avtal med pensionsstyrelsen karensbestämmelserna icke

komma till tillämpning, bleve de motsvarande pensionsbeloppen i stället följande.

Högsta pensionsålder 60 år

Högsta pensionsålder 67

år

Ålder vid invalidi- tetspensionens

början

år

Inträdesålder 30 år

Ålder vid invalid!

tetspensionens

början

år

Inträdesålder 32 år

Man

Kr.

Kvinna

Kr.

Man

Kr.

Kvinna

Kr.

35........................

263.16

247.81

37........................

234.3 9

211.29

40........................

479.32

456.14

42.......................

426.7 5

391.9 4

45........................

652.26

029.3 9

47......................

585.9 9

546.77

50........................

793.23

774.12

52........................

717.20

682.26

55........................

907.8 8

896.93

57........................

828.03

■HOO.oo

62........................

922.30

906.4 5

Man finner härav, att den på grund av inträdd invaliditet avkortade pensionen

i allmänhet är avsevärt större, än om den vore proportionell mot betalningstiden.

I § 10 av kungl. kungörelsen den 31 december 1917 angående anordnande av

den frivilliga pensionsförsäkringen stadgas beträffande gruppförsäkring, att det antal

kronor, som för en person intill utgången av ett visst kalenderår högst må hava i

avgifter erlagts, utgör 100 kronor gånger det antal levnadsår, personen fyllt nämnda

kalenderår, med avdrag av 1,500 kronor. Enligt § 14 av samma kungörelse ankom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.7. l.>

mer emellertid på Konungens prövning, huruvida i särskilt fall högre avgifter må

erläggas.

Oberoende av särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t kan således vid en persons inträde

i försäkringen avgift erläggas till belopp av 100 kronor gånger det med lö

minskade antalet levnadsår, som personen fyller det kalenderår, då försäkringen tages.

Erlägges vid inträdet dylik maximiavgift och sedan årligen den högsta tillåtna

avgiften, 100 kronor, blir beloppet av ålderspensionen, oavsett förhöjning genom statsbidrag,

följande enligt tariff 4 och tariff 6.

Tariff 4. Gruppförsäkring.

Inträdesålder

För högsta tillåtna avgifter erhålles

från 60 år nedanstående pensionsbelopp

år

för man

Kr.

för kvinna

Kr.

20 ....................................

1,107

901

25 ....................................

1,037

852

30 ....................................

952

792

35 ....................................

867

723

40 ....................................

757

656

45 ....................................

649

575

50 ....................................

552

511

55 ....................................

478

437

Tariff (i.

Gruppförsäkring.

För högsta tillåtna avgifter erhålles

Tnträdes ålder

från 67 år nedanstående pensionsbelopp

för man

för kvinna

år

Kr.

Kr.

20 ....................................

1,673

1,222

25 ....................................

1,591

1,169

30 ....................................

1,471

1,099

35 ....................................

1,335

1,014

40 ....................................

1,203

948

45 ....................................

1,068

869

50 ................................

941

773

55 ....................................

831

698

no....................................

705

656

G5 ....................................

611

561

Ovannämnda föreskrift rörande maximiavgiften vid gruppförsäkring kan av den

försäkrade i stället utnyttjas på det sätt, att han under hela försäkringstiden erlägger

högsta möjliga lika årliga avgift. Storleken av dylik avgift ävensom däremot svarande

ålderspensionsbelopp, statsbidrag oberäknat, framgå av följande tabeller.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

Tariff 4. Gruppförsäkring.

Inträdesålder

Årlig avgift

Pensionsbelopp från 60 år

år

Kr

för man

för kvinna

Kr.

Kr.

20...................''................

no

1,010.90

832.7 o

25...........................................

125

880. oo

738.7 6

30.........................................

146

776.72

665.7 6

35...................

176

689.9 2

603.6 8

40.....................................

220

609.40

545.6 0

45............................

293

542.0 6

495.17

50.................

440

484.0 0

453.20

55.............................................

880

431.20

413.60

Tariff 6. Gruppförsäkring.

Inträdesålder

Årlig avgift

Pensionsbelopp från 67 år

1 år

Kr.

för man

för kvinna

Kr.

Kr.

20..........................

108

1,526.04

1,129.6 8

25................................

121

1,347.94

1,022.46

30.....................................

137

1,190.6 3

930.2 8

35...................................

159

1,065.3 0

857.01

40............................................

188

953.16

789.60

45.............................................

231 .

859.3 2

734.58

50............................................

300

783.00

687.oo

55.......................................

425

714.oo

646.oo

60..............................

728

647.9 2

611.52

65...................................

2 550

586.5 0

561.oo

Av vad ovan anförts torde framgå, att den ifrågasatta pensioneringen skulle på

ett lämpligt och ändamålsenligt sätt kunna ske genom anlitande av den frivilliga

pensionsförsäkringen.

På av motionären anförda skäl synes det önskvärt, att en utredning göres i

motionens syfte. Härvid bör jämväl undersökas, i vilken omfattning bidrag till pensioneringen

kan påräknas från den anställde själv och hans arbetsgivare, samt huruvida

och i vilken mån bidrag från det allmännas sida kan för vissa fall finnas erforderligt

och påkallat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr Vi. 15

Vid denna utredning bör det även bliva möjligt att verkställa en närmare beräkning

av kostnaden för pensioneringen, vilken nu i saknad av uppgifter om ålder och anställningstid

för befattningshavarne icke kunnat utföras.

De till styrelsens biträde förordnade sakkunniga hava förklarat sig instämma i

vad styrelsen anfört,

Stockholm den 5 april 1918.

Underdånigst.

Adolf af Joclmich.

''(). F. -Enkom.

(Jarl Broberg.

Karl Dichnan.

Föredragande.

Hugo Elliot.

Erik Stridsberg.

Axel T el ander.

Bilaga 2.

Till Första hammarens andra tillfälliga utskott.

Centralförbundet för socialt arbete, som anmodats avgiva yttrande över en av

herr G. H. von Koch väckt motion om utredning beträffande statens medverkan till

pensionering av den kvalificerade arbetskraften vid enskilda sociala anstalter, får i

anledning härav anföra följande.

Förbundet, som under sin sedan flera år bedrivna verksamhet för utbildande

av personer, som vilja ägna sig åt socialt arbete, förvärvat en omfattande erfarenhet

rörande de vid enskilda sociala anstalter anställdes arbets- och levnadsförhållanden,

får på det livligaste vitsorda behovet av, att staten lämnar bidrag till pensionering

av kvalificerad personal vid dylika anstalter. Såsom motionären anfört tillgodose

många av dessa företag intressen, som närmast äro att anse som statens egna, och,

om företagen ej funnes eller nödgades upphöra, finge det allmänna självt fylla behovet

av liknande arbete. För sitt uppoffrande och samhällsgagnande arbete, som

ofta burits av ideella motiv, hava dessa personer i flertalet fall åtnjutit en lön, som

varit synnerligen knapp och ej medgivit dem möjlighet att själva sörja för sin ålderdom.

Deras arbetsgivare, de sociala institutionerna själva, hava heller i regel icke kunnat

vidtaga åtgärder för beredandet av pension åt sin personal, då flertalet av dessa institutioner

arbeta under vanskliga ekonomiska förhållanden.

Att stat och kommun ännu ej i större utsträckning än som skett trätt emellan

med bidrag till pensionering av personer, som äro verksamma på det sociala arbetsfältet,

torde i viss mån kunna förklaras därav, att hithörande arbetsuppgifter först

under en senare tid framträtt och kunnat tillvinna sig erkännande såsom ett oumbärligt

led i det moderna samhällsarbetet. För sin tillkomst hava ifrågavarande institutioner

i regel haft att tacka ideella motiv och de personer, som därvid ägnat sin

verksamhet, hava framför allt gjort detta av verkligt intresse för uppgiften. I den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

män arbetsuppgifterna ökats och verksamheten tillvuxit i omfattning hava emellertid

måst inställa sig svårigheter att utöver den knappa lönen bereda de anställda en

tryggad ålderdom. Det torde heller icke kunna uppställas den fordran, att institutioner,

som för upprätthållande av sin verksamhet varit i huvudsak hänvisade till bidrag

från enskilt håll, skola av egna medel kunna tillförsäkra sin personal en lika tryggad

inkomst, som anses böra tillkomma personer i allmän tjänst. Därest nu dessa institutioner

på grund av uppgiftens art, verksamhetens omfattning och de former, under

vilka densamma bedrives, kunna sägas fylla ett allmänt behov och tjäna ett samhällsgagnande

ändamål, synes med fog kunna göras gällande, att det allmänna och

främst staten borde kunna lämna åtminstone något bidrag till de anställdas pensionering.

Såsom motionären framhållit bör givetvis därvid såsom en grundprincip gälla,

att såväl de sociala anstalterna som de anställda själva bidraga till pensioneringen

och att statens bidrag i viss utsträckning bestämmes efter de förstnämndes bidrag.

I övrigt synes frågan om efter vilka grunder och i vilken utsträckning pensioneringen

bör anordnas, kunna överlämnas åt den utredning, hvarom motionären framställt förslag.

1 detta sammanhang tillåter sig förbundet erinra om, att i flera främmande

länder frågan om pensionering genom statens medverkan av i enskild tjänst anställde

redan vunnit sin lösning. Såsom ett exempel må anföras, att i Danmark finnes en

år 1912 inrättad, av staten understödd »Pensions- og Understöttelseskasse for Börnesagens

Arbejdere». Bidrag till kassans pensionsfond lämnas, utom av staten, av varje

anstalts styrelse samt av medlemmarna, som för ändamålet årligen inbetala 5 % av

sin lön, däri inräknad värdet av fri bostad och andra naturaförmåner. Efter vad

som inhämtats av centralförbundet, uppgår statens bidrag till en summa, som hittills

något överstigit det sammanlagda beloppet av medlemmarnas avgifter. Pensionskassan

trädde i verksamhet år 1911 och räknar nu omkring 150 medlemmar, vilkas

avgifter uppgå till sammanlagt c:a 8,000: — kronor. För de medlemmar, som vid

tidig ålder inträda i kassan och tillhöra den en längre tid — 30 ä 35 år —, anses

pensionsförmånerna bliva goda, och uppgå de då till ungefär två tredjedelar ar lönen.

För dem, som vid inträdet uppnått en högre ålder, blir däremot pensionen mycket

ringa, varför också staten hittills lämnat särskilt tillskott till dessa medlemmars pensionering

med belopp, som för var och en växlat mellan 200 och 1,100 kronor

årligen.

På grund av vad sålunda anförts, får centralförbundet livligt tillstyrka det i

förevarande motion framställda yrkandet.

Stockholm den 15 februari 1918.

Styrelsen för

Centralförbundet för Socialt Arbete.

ERIK, B. RINMAN.

v. ordförande.

Erik Sjöstrand.

CENTIULTRYCKERIET, STOCKHOLM 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:269 Skrivelse till Konungen angående utredning beträffande statens medverkan till pensionering av kvalificerad arbetskraft vid enskilda sociala anstalter. s. 4 i texten