Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1918-03-14 · 132 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 119 av 132 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1918:9a, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1918 kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(l:a avd.)
Iiantbmksstyrelsen. ''
l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t
under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående omorganisation av lantbruksstyrelsen, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie anslaget
till nämnda styrelse beräkna en förhöjning från 79,900 kronor med
71,400 kronor till 151,300 kronor.
Över denua framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
LaiitliuNhiilliiin^ci!.
2:6) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å
ordinarie stat under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar» uppföra för anordnande vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt föreskrift
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 1
Lantbruks
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[!•]
Försöksverksamhet
vid lantbruks-
och
lantmannaskolor.
(ordinarie
anslag.)
L2.J
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
ett anslag av 8,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
till ifrågavarande huvudtitel sid. 3—8.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Det sålunda framlagda förslaget till ordnande av fasta försöksstationer
finner jag vara särdeles välbetänkt och innebära beaktansvärda
fördelar gent emot tidigare förslag i samma ämne. Dels bliva härigenom
kostnaderna för statsverket jämförelsevis obetydliga. Dels — och denna
fördel bör skattas synnerligen högt — bliva försöken förlagda till platser,
där unga män, som söka utbilda sig till framstående och driftiga
praktiska jordbrukare, kunna, kurs efter kurs, taga kännedom och lärdom
av försöken för att sedan omsätta dessas resultat i praktiken.
Härigenom böra verkningarna av försöksverksamheten få en vidsträckt
spridning.
Lantbruksstyrelsens hemställan avser anordnande av försöksstationer
vid lantbruksskolorna, vilkas antal nu är tio, och gäller ett anslag
å 5,000 kronor, beräknat efter 500 kronor för varje skola. Till detta
lantbruksstyrelsens förslag vill jag emellertid gorå det tillägg att, på
sätt centralanstaltens styrelse även framhållit, jämväl lantmannaskolor,
som. äro förenade med skolegendom och alltså kunna upplåta försöksfält,
böra kunna ifrågakomma för försöksstationerna. Detta synes mig
desto lämpligare, som dessa skolor ofta besökas av ganska stora skaror
elever. Isynnerhet ifall ett förslag om anordnande vid lantmannaskolor
av niomånaderskurser, till vilket jag senare återkommer och som förutsätter
skölj ordbruk, bifalles, bör en sådan anordning medföra stora fördelar,
enär en sådan kurs skulle fortgå under större eller mindre del av
växttiden och försöken alltså kunde därunder följas av eleverna.
För lantmannaskolor finnes visserligen icke stadgad sådan skyldighet
att driva försöksverksamhet, som åligger lantbruksskolorna, och det är
därför antagligt, att ersättning för upplåtelse av mark och arbetskraft
ibland kommer att krävas. Något särskilt statsbidrag till sådan ersättning
synes dock ej erforderligt, enär, såsom lantbruksstyrelsen framhållit
beträffande försöksgårdar i orter, där lantbruksskola icke finnes, utgifterna
härför böra med hänsyn till fördelarna av försöksstationen bestridas av
vederbörande hushållningssällskap eller eljest från orten. Däremot bör
gottgörelse till försöksledaren även i detta fall utgå av statsmedel med
500 kronor. Ifall man till en början beräknar, att sex lantmannaskolor
vilja anordna dylika försök, skulle härtill behövas 3,000 kronor. .lag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. ti
anser på grund härav det föreslagna anslagets belopp böra höjas till
8,000 kronor.
Den nu föreslagna anordningen bör naturligtvis icke utgöra hinder
för att centralanstalten för jordbruksförsök i annan ordning anordnar
de försöksstationer, som den anser önskvärda och vartill dess medel
kunna lämna tillgång.
Lantbruksstvrelsens framställning att uppställa anordnandet av
dylik försöksverksamhet såsom villkor för tilläggsanslag till lantbruksskola
torde jag senare i dag få anmäla.»
Såsom framgår av statsrådsprotokollet bedrives redan för närvarande
under centralanstaltens för jordbruksförsök ledning fast försöksverksamhet
av den art, varom här är fråga förutom vid lantbruksakademiens
experimentalfält å ett fåtal enskilda egendomar, vilkas ägare
förbundit sig att för vissa år i sänder upplåta jord och utföra försök.
Med hänsyn emellertid till angelägenheten att dessa för jordbruksnäringens
främjande betydelsefulla försök inrättas å ett större antal platser
i landet samt rationellt bedrivas, något som icke alltid ansetts kunna
ske så länge vederbörande vore hänvisad att uteslutande lita till den
enskilda offervilligheten har det nu föreliggande förslaget om. försökens
förläggande till lantbruks- och lantmannaskolor framk-ommit.
Jämväl utskottet hyser den meningen, att en väl planlagd försöksverksamhet
är ägnad att i väsentlig män främja jordbrukets utveckling.
Det förevarande förslaget till ordnandet härav synes utskottet erbjuda
avsevärda fördelar för såväl försöksväsendet som undervisningen vid
skolorna, på samma gång kostnaden för statsverket skulle bliva jämförelsevis
ringa. Utskottet ansluter sig förty till detsamma. Det begärda
an slagsbeloppet, som beräknats med hänsyn till att till försökens
ledare vid sådana skolor, där ifrågavarande verksamhet komme att bedrivas,
skulle utgå ersättning med 500 kronor, ger icke anledning till
någon erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må å ordinarie stat under anslagstiteln
»befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
uppföra för anordnande vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet
enligt föreskrift och under ledning av
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
ett anslag av 8,000 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lanfbruksoeh
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
(ordinarie
anslag.)
[3.]
Utskottet.
i Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Härigenom föranledes motsvarande ökning i anslagstitelns slutsumma
från 417,450 kronor till 425,450 kronor.
3:o) Under punkt 3 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att höja
den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna
anslagspost »till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor med
3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma
kommer att höjas med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850
kronor, samt att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda
institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.
För vart och ett av åren 1908—1918 har riksdagen å extra stat
anvisat till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp ett anslag av 3,000 kronor, vilket i innevarande års riksstat
upptages såsom reservationsanslag.
Hetta anslag var år 1917 redan beviljat av riksdagens bägge
kamrar, då Kungl. Maj:t den 16 april 1917 på grundval av förslag av
löneregleringskommittén i proposition nr 304 föreslog riksdagen bland
annat att antaga viss ny ordinarie stat för nämnda institut. Denna
proposition bifölls, såvitt angår institutet vid Alnarp, utan ändring av
riksdagen.
I den sålunda antagna staten upptages anslagsposten »till institutets
övriga utgifter» med ett från 37,150 kronor till 39,200 kronor
förhöjt belopp. Utredningen bärom utvisar, att höjningen betingats av
ökade utgifter för byggnaders underhåll, löner åt tjänare, biblioteket
och studieresor men icke av kostnader för undervisningsmateriel.
Framställningen i fråga avser icke anvisande av något nytt anslag
utan allenast uppförande i institutets ordinarie stat av det för näi°
varande å extra stat beviljade anslaget å 3,000 kronor till undervisningsmateriel.
Att icke ifrågavarande anslag, varav behov under en lång
följd av år visat sig konstant, redan förlidet år upptogs i den för institutet
då fastställda staten, torde hava berott därpå, att riksdagen på sätt
ovan nämnts redan vid avlåtande av Kungl. Maj:ts proposition om antagande
av nämnda stat fattat sitt beslut rörande det extra anslaget.
Då såsom departementschefen framhållit behovet av ifrågavarande
anslagsmedel torde komma att jämväl för framtiden kvarstå, synes
utskottet riktigt, att beloppet i fråga uppföres i institutets ordinarie stat
på det sätt departementschefen ifrågasatt.
Utskottet hemställer i överensstämmelse härmed,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
5
att riksdagen må höja den i staten för lantbruksoch
mejeri institutet vid Alnarp upptagna anslagspost
»till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor
med 3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav
statens slutsumma kommer att höjas med samma belopp
från 119,850 kronor till 122,850 kronor samt
att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda
institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till
115,800 kronor.
4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie anslag
av 4,500 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen
på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av
förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.
För vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes
å extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.
För såväl år 1917 som år 1918 har på Kungl. Maj:ts förslag anvisats
ett till 4,500 kronor förhöjt anslag.
Ifrågavarande framställning avser endast uppförande å ordinarie
stat av ett belopp lika med det nu å extra stat för ifrågavarande ändamål
anvisade eller 4,500 kronor. Därjämte har ett belopp av 1,400
kronor ansetts behövligt för reparation av taket å hovbeslagsskolans ena
flygel. Då erfarenheten enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört under många år ådagalagt, att hovbeslagsskolan vid Alnarp
fyller ett verkligt behov och då förstnämnda belopp torde motsvara det
normala anslagsbehovet, anser sig utskottet böra biträda förslaget om
dess uppförande å ordinarie stat.
Beträffande sistberörda belopp, mot vilket utskottet icke har något
att erinra, kommer utskottet att göra särskild hemställan om dess uppförande
å 1918 års tilläggsstat.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må under anslagstitAn »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar»
Hovbeslagsskolan
vid
Alnarp.
(ordinarie
anslag.)
[4.]
Utskottet.
Lantbruks
skolor.
(ordinarie
anslag.)
[5-J
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie
anslag av 4,500 kronor.
5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av
1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i södra
och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland
må för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919 av Kungl.
Magt anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda
landsdelar och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och
Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift och under ledning
av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet utföras
å skolegendomen mot en särskild ersättning av 500 kronor av statsmedel
till försökens ledare.
Vid 1911 års riksdag godkändes vissa av Kungl. Maj:t föreslagna
grunder för förändrad organisation av rikets med statsmedel understödda
lantbruksskolor. I enlighet härmed utfärdade Kungl. Magt den 19
oktober 1911 särskilda reglementen för dylika lantbruksskolor dels i
södra och mellersta Sverige och dels i Norrland och Dalarna. Alla skolor
skola förläggas till egendomar, med vilkas ägare eller innehavare lantbruksstyrelsen
därom upprättar kontrakt. Vid de förra skolorna meddelas
undervisning dels i en tvåårig kurs med plats för 20 elever och
dels i en ettårig kurs med plats för 8 elever. Av dessa 28 elevplatser
skola minst 20 vara friplatser. Vid de senare skolorna hållas dels en
teoretisk-praktisk helårskurs och dels en teoretisk vinterkurs med plats
för 10 elever i vardera kursen. Samtliga elever i helårskursen skola
vara frielever, och i vinterkursen skola antingen minst 4 åtnjuta fullständig
befrielse från undervisningsavgift eller minst 8 erlägga halv
sådan avgift. Frielever erhålla avgiftsfri undervisning, kost, bostad,
vedbrand, lyse och läkarvård. Alla kurser börja den 1 november.
Samtliga kostnader för skolan bestridas av skolegendomens ägare
eller inneliavare mot åtnjutande av visst årligt statsbidrag, utgående
enligt riksdagens beslut med 7,500 kronor till varje skola i södra och
mellersta Sverige och med 6,000 kronor till varje skola i Dalarna och
Norrland.
Anslag beviljades år 1912 av riksdagen till nio skolor av förstnämnda
slag med 67,500 kronor och fyra skolor av det senare slaget
med 24,000 kronor, vilka anslag ingå i den under nionde huvudtiteln
upptagna ordinarie anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar.
I nämnda anslagstitel ingå flera andra anslag, varjämte ett belopp
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
7
av 13,600 kronor står till Kmigl. Maj:ts disposition för förekommande
behov.
Kontrakt har emellertid icke kunnat upprättas om hela det avsedda
antalet lantbruksskolor utan för närvarande endast om sju skolor i södra
och mellersta Sverige samt tre skolor i Dalarna och Norrland. Beräknade
statsbidrag till två skolor av det förra och en av det senare slaget
med tillhopa 21,000 kronor utgå alltså icke för närvarande för det avsedda
ändamålet.
I proposition till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att av 1918 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor
i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i
Dalarna och Norrland, i den män detta anslag härtill lämnar tillgång,
och eljest av till Kung]. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln
undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar, må
för läroåret den 1 november 1917—den 31 oktober 1918 av Kungl.
Maj:t anvisas ökat statsbidrag med 1,500 kronor till sådan skola i förstnämnda
landsdelar och med 1,200 kronor till sådan skola i Dalarna
eller Norrland.
Detta förslag bifölls av riksdagen med det tillägg, att på grund
av motioner .riksdagen medgav, att ökat statsbidrag med de angivna
beloppen finge utgå även för läroåret 1916—1917, särskilt enär riksdagen
hölle före, att de vid skolorna anställda lärarna borde, i den
män så ej redan skett, jämväl för detta läroår komma i åtnjutande av
löneförhöjning i form av krigstidshjälp till skäligt belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 — 22 i statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 80 av friherre Hermelin, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,
att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio landtbruksskolor
i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna
och Norrland, i den män detta anslag härtill lämnade tillgång och eljest
av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar, finge för läroåret
den 1 november 1918—den 31 oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas
ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar
och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och Norrland,
under i statsverkspropositionen upptagna villkor, att fasta försök enligt
föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet utföras å skolegendomen mot en särskild ersättningav
500 kronor av statsmedel till försökens ledare.
Utskottet.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionen.
Departementschefen har efter i statsrådsprotokollet verkställda beräkningar
funnit att anslagen till ifrågavarande skolor böra med hänsyn
till de med deras verksamhet förenade stegrade omkostnader ökas
beträffande en var av lantbruksskolorna i mellersta och södra Sverige
med 2,200 kronor och vad angår lantbruksskolorna i Dalarna och Norrland
med 1,800 kronor.
För sjn skolor av den förra och tre av den senare typen blir
sammanlagda ökningsbeloppet 20,800 kronor. Departementschefen har
framhållit att den förefintliga odisponerade delen av det ordinarie anslaget
*ger tillgång härtill, under förutsättning att någon ny skola icke
tillkommer. Och har han också ansett det därmed böra anstå och alltså
under nästa läroår endast det nuvarande antalet skolor upprätthållas.
Motionären, som icke ifrågasatt någon ändring i de av Kungl. Maj:t
föreslagna ökade anslagsbeloppen, har gent emot departementschefens
sistberörda yttrande framhållit, att, då det ingalunda vore uteslutet att
en eller möjligen flera av de felande lantbruksskolorna kunde komma
att under läsåret 1918—1919 upprättas, möjlighet borde förefinnas jämväl
för sådan nytillkommen skola att erhålla statsunderstöd, vilket emellertid
icke läte sig göra, därest riksdagen bifölle Kungl. Maj:ts förslag med
ovan angivna formulering. Motionären har därför föreslagit, att riksdagens
beslut måtte så formuleras, att bidrag till ifrågavarande ändamål måtte,
därest det ordinarie anslaget till understöd åt lantbruksskolorna icke
därtill lämnade tillgång, få utgå av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda
medel under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.
Mot de förhöjda anslagsbeloppen, av vilka behov torde föreligga,
har utskottet icke funnit skäl till erinran.
Vad angår den i ämnet väckta motionen finnes enligt utskottets
förmenande fog för den däri hävdade uppfattning. Då härtill kommer,
att såsom motionären jämväl erinrat riksdagen förlidet år fattat sitt
beslut om höjt bidrag till ifrågavarande skolor för läsåren 1916—1917
och 1917—1918 i överensstämmelse med motionärens hemställan biträder
utskottet detta förslag.
Såsom villkor för erhållande av de förhöjda statsbidragen har
Kungl. Maj:t föreslagit bedrivande vid vederbörande skola av sådan fast
försöksverksamhet, vartill utskottet under punkt 2 här ovan tillstyrkt
beviljande av särskilt anslag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
9
Utskottet, som visserligen icke bär något att erinra mot uppställande
av det sålunda föreslagna villkoret, bär emellertid icke kunnat undgå alt
Unna, att, därest försök med d<m omfattning, som i statsrådsprotokollet
antytts, komme att utläggas vid skolegeudomen detta skulle kunna för
innehavaren därav bliva i derå avseenden alltför betungande. I anledning
härav anser sig utskottet böra framhålla angelägenheten därav, att
vid försöksverksamhetens ordnande enligt föreskrift och ledning av
centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruks'' »mradet förhållandet
mellan nämnda anstalt och skolans innehavare regleras på ett tillfredsställande
sätt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen
må av 19 i 9 års ordinarie anslag till understöd åt
nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige samt
fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland i den mån
detta anslag härtill lämnar tillgång, och eljest av till
Kungl. Majrts förfogande ställda medel under anslagstiteln
undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
för läroåret den 1 november 1918—den 31
oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas ökat statsbidrag
med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar
och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna
och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift
och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet utföras å skolegendomen
mot en särskild ersättning av 500 kronor av
statsmedel till försökens ledare.
6:o) Under punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående lönereglering för statskonsulenter
in. m., som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål i ordinarie anslaget till statskonsulenter beräkna en förhöjning
från 12,000 kronor med 17,000 kronor till 29,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a höft. (Nr 9 A.) 2
Statskonsu
lenter.
(ordinarie
anslag.)
[6.]
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Rese understöd
för lantbrukets
studerande.
(ordinarie
anslag.''''
7.1
Lantmanna
skolor.
ordinarie
anslag.)
[8.]
Bränsle m. m.
vid lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
(extra anslag.)
[9.]
7:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 7 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att vad vid utgången
av år 1918 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
förut upptagna anslag till reseunderstöd
för lantbrukets studerande må under år 1919 användas
för de ändamål, för vilka anslaget är avsett.
8:o) Under punkt 8 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
godkänna i statsrådsprotokollet intagna, av departementschefen tillstyrkta
tillägg till gällande grunder för statsunderstöd för lantmannaskolor
att tillämpas från och med läsåret 1918—1919; dels ock höja
det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmann
anäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor från
200,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
9:o) Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 7,500 kronor.
Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksinstitutet
vid Ultuna, anvisade riksdagen tillika å extra stat för innevarande år
ett förslagsanslag av högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader
för bränsle m. m. vid detta institut. Enligt utredningen beräknades
härav 3,500 kronor för ökning av utgifterna för bränsle och lyse
för institutets egna behov och 200 kronor för ökade utgifter för lyse
åt tjänare. Dessa ökningar ansågos huvudsakligen bero av dyrtiden.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
11
Den nu ifrågasatta ökningen å 3,800 kronor i berörda anslag år
uteslutande föranledd av de än ytterligare stegrade prisen å bränsle och
lyse. Med hänsyn härtill synes icke någon invändning kunna göras
mot det föreliggande förslaget. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader
för bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet vid
Ultima å extra stat för år 191!» anvisa ett förslagsanslag,
högst 7,500 kronor.
10:o) Under punkt 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för bestridande av vissa kostnader för bränsle in. m. vid lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat lör år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 8,500 kronor.
Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för innevarande
år för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid
nämnda institut ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. Enligt utredningen
i ämnet beräknades härav 4,800 kronor till bränsle, 1,200 kronor
till renhållning, 850 kronor till dagsverken, körsbär och maskinarbeten
samt 700 kronor till kost för frielever. Dessa belopp utgjordes av utgifter,
som ansågos betingade av dyrtidsprisen och icke kunde gäldas
av medel å den ordinarie staten.
Då den föreslagna ökningen å 950 kronor i nu ifrågavarande anslag
är motiverad av stegrade kostnader för bränsle och kost till eleverna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader
för bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Aluarp å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor.
ll:o) Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för uppförande vid Ultuna av en logbyggnad för dåvarande lantbruksinstituts
och Sveriges utsädesförenings filials försöksverksamhet anvisa
å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 19,000 kronor.
Utskottet
Bränsle oil. w.
vid lantbruksoch
mejeri•
institutet vid
Alnarp.
(extra anslag.»
[10. j
Utskottet
Försöksloge.
vid Ultima.
(extra anslag.)
[H-]
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet
Utredningen återfinnes å sid. 40—45 i statsrådsprotokollet.
Vid Ultuna finnes en år 1884 uppförd mindre, synnerligen enkel
lada, ursprungligen avsedd allenast för egendomens behov. Sedan år
1897 har däri inrymts det försöksmaterial, som tillhört Sveriges utsädesförenings
vid Ultuna förlagda filial, och logen har därjämte tagits i anspråk
för den försöksverksamhet, som bedrives för lambruksinstitutets
egen räkning. Denna loge befinner sig numera i särdeles skröpligt skick
och bereder varken tillräckligt stort utrymme eller tillräckligt skyddat
förvar för de dyrbara försökssädena. Dess bristfälliga beskaffenhet och
ofullständiga inredning gör det omöjligt att på vederbörligt sätt förvara
de särskilda sorterna skilda från varandra samt ägna dem den noggranna
skötsel, som kräves. Därtill kommer, att logen är förlagd alldeles invid
den byggnad, som inrymmer lantbruksskolans lärosalar, och därför ligger
till hinder för realiserande av en sedan länge förberedd, men till följd
av kristidsförliållandena tillsvidare undanskjuten plan att i skolans omedelbara
närhet uppföra en ny bostadsbyggnad för lantbruksskolans elever
i stället för den nuvarande, på rätt långt avstånd därifrån belägna och
i flera avseenden otillfredsställande logementsbyggnaden. Logens nedrivande
och ersättande med en ny byggnad å annan plats vid egendomen
har därför ansetts såsom en förutsättning för genomförandet av
sagda plan.
Frågan om uppförande av ny loge har nu väckts på tal närmast
genom en framställning från Sveriges utsädesförening, vilken därvid även
ifrågasatt anslag till en särskild självständig institutionsbyggnad för sin
Ultuuafilial, inrymmande arbetsrum och bostäder för tjänstemännen.
Anslag till uppförande av sistnämnda byggnad, som enligt kostnadsförslag
skulle draga en kostnad av 86,000 kronor, har icke nu kunnat av
departementschefen tillstyrkas. Däremot har behovet av logens uppförande
synts honom vara ådagalagt.
Utskottet delar i viss mån de av lantbruksstyrelsen i ärendet
uttalade betänkligheter mot att staten i förevarande fall beviljar medel
till uppförande såsom ifrågasatts av en logbyygnad för Sveriges utsädesförenings
vid Ultuna filial låt vara att såsom departementschefen framhållit
halva utrymmet i logen är avsett för lantbruksinstitutets eget
försöksbehov. Då emellertid utskottet inser, att behov av ökade och
bättre lokalutrymmen i nu ifrågavarande avseende förefinnes såväl vad
angår utsädes föreningens filial som lantbruksinstitutet, vill utskottet icke
motsätta sig beviljande av medel för uppförande av den ifrågasatta log
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
13
byggnaden. Utskottet anser likväl, att densamma bör uppföras i öv lantbruksinstitutets
räkning med rätt för utsädesföreningen att tillsvidare
disponera halva utrymmet därav.
Den för byggnaden i fråga beräknade kostnaden ger icke anledning
till någon utskottets erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för uppförande vid Ultima av
eu logbyggnad för dit förlagd försöksverksamhet anvisa
å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av
19,000 kronor.
12:o) Å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet har departementschefen
redogjort för de åtgärder, som från Kungl. Maj:ts sida vidtagits fbibringande
till utförande å Alnarps egendom tillhörig mark av den institutionsbyggnad
med nödig utrustning för professor Nds Herman NilssonEhles
ärftlighetsforskning, vartill enligt medgivande av 1917 års riksdag
finge av uppkommande vinst å rörelsen vid nämnda egendom användas
ett belopp av högst 73,000 kronor. Denna redogörelse utvisar, att
oaktat skedda väsentliga inskränkningar i arbetsplanen det sedermera
icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för mindre än 88,500
kronor eller 15,500 kronor utöver det belopp, som riksdagen på grund
av under tiden närmast före propositionens i ämnet avlåtande förlidet
år uppgjorda och av vederbörlig myndighet godkända kostnadsberäkningar
medgivit finge för ändamålet användas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må låta bero vid den sålunda lära
O
nade
redogörelsen.
13:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Magt under punkt
12 föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1914—1918 till anordnande av utbildnings kurser för
kontrollassistenter å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 14,800 kronor.
Institutionsbyggnad
vid
Alnarp för
p ■ ofessor
N. H. NilssonEhles
ärftlighetsforskning.
Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.
(extra anslag.
[12.]
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän
och svinskötare.
(extra anslag.)
ris.]
Utskottet.
Utbildningskurser
för
kvinnliga
ladugårds - skötare i
Norrland och
Dalarna.
(extra anslag.)
[14.]
14:o) Under punkt 13 kar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag av 18,800
kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän. Under
åren 1916 och 1917 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen,
utgifterna för nämnda kurser med vad som vid utgången av år 1915
kvarstod oanvänt å förenämnda anslag. 1917 års riksdag medgav sedermera,
att den vid 1918 års ingång'' kvarstående ytterligare behållning
å förut beviljade anslag, vilken beräknades uppgå till 3,700 kronor, finge
under år 1918 användas till anordnande av utbildningskurser icke blott
för ladugårdsförmän utan även för svinskötare, och anvisade därjämte
för samma ändamål å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av
16,300 kronor.
Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat reglemente för
de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän
och svinskötare.
Det nu för ifrågavarande ändamål begärda anslaget uppgår till
samma belopp, som beräknats för år 1918.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
20,000 kronor.
15:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har 1917 års riksdag till
anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
den 13 januari 1917 tillstyrkt plan å extra stat för år 1918 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
Den 28 augusti 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat reglemente för
dylika kurser.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
15
Förslaget innebär icke någon förhöjning av anslagsbeloppet utan
allenast en förändring av anslagets natur från förslagsanslag, högst,
till reservationslag. Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer
därför,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 7,000 kronor.
16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 15
därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1918 såsom reservationsanslag å extra stat för år 1919
anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och
Norrland under villkor, att konsulenternas rese- och
traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av
Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden under enahanda villkor och under
förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap
bidrager till konsulentens avlöning med minst
^1,250 kronor, 2,500 kronor,
dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga
delar av södra och mellersta Sverige under villkor, att
konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas
av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt att
vederbörande hushållningssällskap under samma år på
egen bekostnad och utan anlitande till någon del av
statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
45,000 kronor, eller tillsammans
80,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag
från detta anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utskott'' /.
Jordbruks
konsulenter.
(extra anslag.)
[ir,i
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Yandrings
rättare.
(extra anslag.)
[16.]
Utskottet.
17:o) Under punkt 16 kar Kungl. Maj t föreslagit riksdagen att å
extra stat för år 1919 anvisa, att av Kungl. Maj t i mån av behov''
användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag
av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för
vandrmgsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest,
samt på de villkor i övrigt, Kungl. IVlajrt kan finna gott föreskriva.
För år 1912 anvisade riksdagen å extra stat ett anslag av 18,000
kronor att av Kungl. Magt i mån av behov användas såsom bidrag till
avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland under villkor,
att övriga kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde
finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades därefter av riksdagen
för enahanda ändamål och på oförändrade villkor jämväl för vartdera
av åren 1913 och 1914.
För åren 1913 och 1914 anvisade riksdagen jämväl såsom bidragtill
avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige å extra
stat ett belopp av 9,000 kronor under samma villkor som för det förra
anslaget.
För år 1915 höjde riksdagen förstnämnda anslag till 21,000 kronor
och det sistnämnda till 15,000 kronor, med bibehållande av förenämnda
villkor beträffande båda anslagen. Samma belopp anvisades därefter av
riksdagen för år 1916.
För år 1917 har riksdagen ytterligare höjt dessa anslag, nämligen
det förstnämnda till 24,000 kronor och det sistnämnda till 18,000 kronor,
vilka belopp anslagits jämväl för år 1918. Förut omförmälda villkor
beträffande båda anslagen hava bibehållits oförändrade.
Kungörelse angående statsbidrag till avlönande av vandringsrättare
är utfärdad den 1 november 1912. Bestämmelserna i denna kungörelse
gälla lika för statsbidrag från vartdera anslaget.
Det föreliggande förslaget innebär först, att den hittillsvarande fördelningen
av ifrågavarande anslagsmedel mellan å ena sidan Dalarna
och Norrland samt å andra sidan mellersta och södra Sverige upphör,
en anordning som utskottet på de av departementschefen anförda skäl
anser lämplig. Vidare föreslås en höjning av anslaget i fråga med 6,000
kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare 10 vandringsrättare.
Dessas antal är för närvarande 70, därav 40 i Dalarna och Norrland
samt 30 i det övriga Finhet. Därjämte har med hänsyn till angelägenheten
att under nu rådande förhållanden söka så kraftigt som möjligt
befordra jordbrukets produktion ifrågasatts uppförande för år 1918 av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
17
ett belopp av 3,000 kronor för anställande redan samma år av sex nva
vandringsrättare.
Då erfarenheten torde hava givit vid handen, att vandringsrättarinstitutionen
är ägnad att i väsentlig mån främja jordbrukets utveckling,
finner utskottet densamma värd att kraftigt understödjas från statens
sida. Varken det för år 1918 eller det för år 1919 begärda anslags - beloppet ger utskottet anledning till erinran.
Beträffande anslaget för år 1918 kommer utskottet att göra särskild
hemställan om dess uppförande å tilläggstat för samma år. Utskottet
hemställer följaktligen,
att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa,
att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag
till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag
av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
18:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag anvisa dels
för anordnande av utbildningskurser för ängsmästare 2,000 kronor; dels
ock såsom bidrag till anställande av ängsmästare med högst 800 kronor
till varje, under villkor att övriga kostnader för ängsmästarna bestridas
av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,
Kungl. Makt kan finna gott föreskriva, 8,000 kronor; eller tillsammans
10.000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 54—60.
Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av
2.000 kronor för anordnande av utbildningskurser för s. k. ängsmästare,
dels beviljande av ett belopp av 8,000 kronor såsom bidrag till anställande
av sådana befattningshavare.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
enligt utskottets förmenande anfört så vägande skäl för att kraftiga
åtgärder -vidtagas för främjande av beteskulturen i vårt land, att utskottet
icke anser behövligt att här framdraga några ytterligare. Utskottet är
också ense med departementschefen, att bedrivande av upplysningsverksamhet
bör ingå såsom ett av de viktigaste leden i dessa åtgärder.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 3
Ängsmästare.
extra anslag.)
[17.]
Utskottet.
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Likaledes är utskottet övertygat om behovet därav, att denna verksamhet
utövas av personer med för ändamålet erforderlig utbildning, och håller
utskottet före, att staten bör bidraga till utbildande av sådana personer.
Däremot har utskottet av vad i ärendet anförts icke blivit övertygat
om behövligheten av att uti ifrågavarande syfte såsom ifrågasatts anställa
en helt ny grupp av befattningshavare, s. k. ängsmästare, med
uteslutande uppgift att sprida kunskap på beteskulturens område och
överhuvud verka för betes- och ängsskötselns höjande och utveckling.
Utskottet är nämligen av den uppfattningen, att det åsyftade målet skulle
kunna på ett fullt tillfredsställande sätt ernås, därest exempelvis ett
erforderligt antal av de nuvarande vandringsrättarna, vilka visat sig väl
ägnade att fylla liknande uppgifter å andra lantbrukets områden, sattes
i tillfälle att förvärva den såsom nödig ansedda speciella utbildningen i
beteskultur. Utskottet anser med andra ord intét vara att invända däremot,
att medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att på lämpligaste
sätt användas till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och
ängsskötsel. Anslagets belopp torde lämpligen kunna sättas till det
för ändamålet av Kungl. Maj:t föreslagna eller 2,000 kronor. Däremot
kan utskottet av ovan angivna skäl icke biträda förslaget att såsom
bidrag till anställande av s. k. ängsmästare anvisa särskilt anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj.tsförevarande
framställning, att riksdagen må till anordnande
av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000 kronor.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerihushållning
m. m.
(extra anslag.)
[18.]
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt. 18 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1911—1918 till utbildande av en stipendiat i
boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. å extra
stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 1,500
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr !J A.
19
20:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 19 gjorda
framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1914—1918 såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för
utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1919
bevilja ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
Fredrika
Bremcr-förbundcts
lanthushållning
3- skola vid
Rimforsa.
(extra anslag.)
[19.]
2l:o) I överensstämmelse med Kungl.
gjorda framställning hemställer utskottet,
Maj:ts under punkt
20 Lanthushållning
sskolan å
Broqård.
(extra anslag.)
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren [20.]
1914—1918 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda
läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning
av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård
Brogård å extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 5,500 kronor.
22:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad ägt rum
för åren 1911—1918 till extra personal vid Flyinge
hingstdepå å extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 4,630 kronor.
Extra personal
vid
Flyinge
hingstdepå.
(extra anslag.)
[21-]
23:o) Under punkt 22 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att å Åtgärder för
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor,
att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande ^ anslag}
och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som 1 ^2 ]
kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Stamboks- 24:o) Under punkt 23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
IÖ’‘hästar’’1'' till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
(extra anslag.) Kungl. Maj :t. må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa ett reserva[23.
] tionsanslag av 6,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för vartdera
av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under de
villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande av
stamboksföring rörande hästar.
Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs
med behållningen å de båda föregående årens anslag. För år 1917
. funnos ställda till förfogande dels behållningen vid 1916 års utgång,
uppgående till 6,000 kronor, dels ock ett nyanvisat anslag å samma
belopp eller tillhopa 12,000 kronor. Av sistnämnda summa har enligt
beslut den 23 februari 1917 ett belopp av 6,000 kronor disponerats på
följande sätt, nämligen
till styrelsen för liiny stuppfödning sanstalten å Vången
för upprättande och förande av rasstambok för
nordsvenska hästar ...................................................... kronor 2,500: —
» Skånes stuteri])okstyrelse
dels för upprättande och förande av rasstambok
för ädla hästar inom Malmöhus län och Kristianstads
län.................................................................... » 2,000: —
dels ock för upprättande och förande av rasstambok
för ardennerhästar inom dessa två län ... » 1,500: —
eller tillhopa kronor 6,000: —.
Vid 1917 års utgång fanns sålunda eu behållning å anslaget av
6,000 kronor. Tillika med det av riksdagen å extra stat för år 1918
anvisade reservationsanslag å 8,000 kronor finnes alltså för innevarande
år tillgängligt ett belopp av 14,000 kronor.
Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är
utfärdad den 24 oktober 1913.
utskottet. Ifrågavarande anslag har enligt vad departementschefen till stats
rådsprotokollet
anfört städse beräknats så, att ett belopp av 10,000 kronor
för år skulle finnas tillgängligt. Då enligt vad nämnda protokoll ger
vid handen 4,000 kronor torde komma att återstå oanvänt till år 1919
har i det nu föreliggande förslaget upptagits ett belopp av allenast
6,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr DA.
21
Utskottet biträder detta förslag och hemställer följaktligen,
att riksdagen må till understödjande av stamboksföring
rörande hästar under de villkor, Kung!.
Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
24
25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.
Karantäns•
anstalten i
Haparanda
för husdjur.
(extra anslag.)
[24.]
26:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i AveUcentra
avbidan på den proposition angående anslag till avelscentra för nötbo- för nötboskap.
skap, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta (extra anslag)
ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av L^S.]
27,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
27:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda fram- Främjande av
ställning får utskottet hemställa, '' nötboskaps
aveln
inom
att riksdagen må på sätt skett för åren 1911— Norrbottens
1918 till främjande av nötboskapsaveln inom Norr- (extra ansl .
bottens län anvisa å extra stat för år 1919 ett förslags- [26.]
anslag, högst, 5,000 kronor.
28:o) Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Förekomtill
förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen mande och
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor, Tuberkeisjuk
Riksdagen
har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag domar hos
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsiukdomar ” reauren■
** (extra anslag.)
[27.]
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
lios nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet föråret
och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1918 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag
av 90,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången
av år 1917 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet
beviljade anslag finge under år 1918 användas för enahanda
ändamål.
Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 25,000
kronor, är närmast erforderlig på grund av viss utav Kungl. Maj:t beslutad
taxe förhöj ning för tuberkulin undersökningar. Framställningen .
ifråga föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till förekommande och hämmande
av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
115,000 kronor.
Åtgärder för 29:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 28 gjorda
svinaveins framställning hemställer utskottet,
halande.. 7
{extra anslag.)
[28.]
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till åtgärder för höjande av landets
svinavel å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 65,000 kronor.
T?åravelns befrämjande.
{extra anslag.)
[29.]
30:o) Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
23
31:o) Under punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fjäderfäavelns befrämjande anvisa å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Till fjäderfäavelns befrämjande bär riksdagen för varje år från
och med år 1904 anvisat anslag å extra stat. Beloppet av detta anslag
utgjorde för vart och ett av åren 1904—1906 5,000 kronor och för
vartdera av åren 1907 och 1908 10,000 kronor samt har för vart och
ett av de efterföljande åren utgjort 20,000 kronor. 1 innevarande års
stat är anslaget betecknat såsom reservationsanslag.
Av berörda statsrådsprotokoll inhämtas, att lantbrnksstyrelsen i
utlåtande den’ 24 november 1917 avstyrkt eu av Sveriges allmänna
fjäderfäavelsförening hos Kungl. Maj:t gjord framställning om bl. a.
dels höjning till 30,000 kronor av anslaget till uppehållande av föreningens
verksamhet dels ett engångsanslag å 5,000 kronor till täckande
av kostnaderna för flyttning av föreningens fjäderfäskötarskola. 1
nämnda utlåtande har lantbrnksstyrelsen anfört huvudsakligen följande.
»De skäl, som föreningen anfört för höjande av det senast till föreningens
förfogande ställda, jämförelsevis höga anslaget till fjäderfäavelns befrämjande, eller
20,000 kronor, synas lantbrnksstyrelsen icke bindande.
Yad först angår föreningens ekonomiska ställning, så synes denna lämpligast
förbättras genom vidtagande av erforderliga besparingar beträffande föreningens utgifter.
Sålunda synas några fackutställningar, varför föreningen i förslaget till stat
för år 1919 upptagit ett belopp av 1,000 kronor, under nuvarande förhållanden icke
behöva ifrågakomma. Vidare bör den beräknade kostnaden för tidskriften, 12,000
kronor, kunna väsentligen nedsättas, likaså även den i 1917 års stat med 3,500
kronor upptagna, nu till 8,000 kronor höjda posten rese- och traktamentsersättningar.
Det synes ej heller vara obilligt, att årsavgiften för föreningens medlemmar,
vilken i 1919 års stat upptagits till endast 4,000 kronor, medan den i staten för
år 1917 efter en höjning av 20 öre för medlem upptagits till 7,000 kronor, fortfarande
beräknas till samma belopp som år 1917, varigenom föreningens inkomster
skulle komma att höjas med omkring 3,000 kronor.
Om också det med fog kan anses lämpligt, att föreningens skola förflyttas
till Osby i Kristianstads län, så synes någon kostnad härför icke behöva beräknas,
då såväl landsting som hushållningssällskap i sistnämnda län torde finnas villiga ått
för den fördel, som härigenom tillskyndas länet, lämna erforderliga bidrag.»
Departementschefen har i likhet''med lantbrnksstyrelsen icke flin''
nit tillräckliga skäl föreligga för höjning av det sedvanliga anslagsbeloppet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner av
lika lydelse, nämligen nr 40 i första kammaren av herr Dahl och nr
Fjäder fäaveln fr
befrämjande.
(extra anslag.)
[30.]
Motioner.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Biskötselns
befrämjande.
(extra anslag.)
[31.]
Redskaps
provningsan
stalter.
(extra anslag.)
107 i andra kammaren av herr Norman m. fl., vari hemställts, det
riksdagen måtte besluta, att anslaget till fjäderfäavelns befrämjande
höjes från 20,000 kronor till 30,000 kronor och dels därutöver till täckande
av kostnaderna för förflyttande av fjäderfäskötarskolan bevilja ett
anslag av 4,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
hänvisas till motionerna.
Motionärerna ansluta sig i allt väsentligt till fjäderfäavelsföreningens
ovanberörda framställning. Erinras bör emellertid, a.tt i motionerna
utgifterna för nämnda förenings tidskrift under år 1919 beräknats till
3,000 kronor högre belopp än i det vid föreningens berörda framställning
fogade förslag till normalstat för föreningen år 1919 och följande år,
samtidigt som inkomsterna av medlemsavgifter ökats med samma belopp.
Utskottet inser visserligen, att ifrågavarande förening, som huvudsakligen
bedriver konsulentverksamhet, särskilt hårt drabbas av de till
följd av kristiden ökade resekostnaderna. Med hänsyn emellertid till vad
lantbruksstyrelsen, med vilken departementschefen förenat sig, i ämnet
anfört, har utskottet icke ansett sig böra förorda någon förhöjning i
det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å de i ämnet
väckta motionerna och med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning till fjäderfäavelns befrämjande
anvisa å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
32:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 31 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1918 till biskötselns befrämjande å extra stat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
33:o) Under punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
å extra stat för år 1919 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp
26,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till förestån
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
25
daren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest
lian fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor
eller tillhopa 20,500 kronor.
Riksdagen har för vald och ett av åren 1908—1918 anvisat medel
till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultima och Alnarp. För
år 1918 utgår detta anslag med 23,000 kronor. Därjämte har riksdagen
för samma år såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande
anstalter, Karl Fredrik Theodor Adelsköld, under viss förutsättning
anvisat 500 kronor.
Departementschefen har i berörda statsrådsprotokoll erinrat, att
anslaget till provniugsanstalterna i fjol höjdes med 2,000 kronor för
att åt assistenten vid provningarna bereda överassistents ställning och
möjliggöra en uppdelning av föreståndarens arbete på dessa bägge
tjänstemän. Genom denna åtgärd måste alltså föreståndaren anses hava
fått lindring i sitt arbete. Innan erfarenhet vunnits om verkningarna
av denna förändring, har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka
någon anslagshöjning för att bereda honom ytterligare lindring
genom anställande av ett skrivbiträde åt föreståndaren. Åven behovet
av kontorslokal syntes ej tillräckligt styrkt.
Att under nuvarande förhållanden ökade kostnader måste uppstå
såväl för meddelandenas tryckning som för provningsnämnderna, ävensom
för arbete, transporter och instrument m. m., har departementschefen
däremot ansett vara oundvikligt. Anslaget torde därför enligt
hans mening böra något ökas. Då departementschefen emellertid icke
funnit sig övertygad om, att icke besparingar kunde göras, särskilt i
fråga om kostnaderna för meddelandena, har han ansett en höjning
med inalles 3,000 kronor böra vara tillräcklig.
Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer därför,
att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa
såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels till
maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima
och Alnarp 26,000 kronor, dels ock såsom personligt
ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande anstalter
Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han
fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
500 kronor; eller tillhopa 26,500 kronor.
34:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
33 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.)
Kemiska
stationer.
(extra anslag.)
[33.]
4
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Kemiskväxtbiologisk
anstalt inom
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
T34.]
Vtskottet.
att riksdagen må i likhet med vad för år 1918
senast ägt rum såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behov —
inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent än
även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom
de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens
behov — å extra stat för år 1919 anvisa högst 6,000
kronor för varje station eller tillhopa ett förslagsanslag,
högst 48,000 kronor.
35:o) Under punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagt minst 10,950 kronor — å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 18,200 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 80—86.)
Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som utgått för vart och
ett av åren 1895—1898 med 5,000 kronor, för vart och ett av åren 1899—
1903 med 6,250 kronor, för vart och ett av åren 1904—1912 med 11,250
kronor, för vart och ett av åren 1913—1916 med 13,750 kronor samt för
vartdera av åren 1917 och 1918 med 15,000 kronor. Såsom villkor för
dessa statsbidrag har varje gång uppställts fordran på bidrag från länets
landsting och hushållningssällskap eller eljest till belopp motsvarande minst
tre femtedelar av statsbidraget, alltså för närvarande minst 9,000 kronor.
Höjningen för de bägge sista åren föranleddes därav, att anstaltens
utgifter för avlöningar ansågos böra ökas med 1,000 kronor för
lönetillägg till två assistenter samt att till kostnad för driften vid anstaltens
försöksgårdar vid Sunderbyn och Luleå krävdes ytterligare 250
kronor, ökningen i ortsbidraget erhölls genom att ränta å en till
anstalten skänkt fond inräknades i bidraget.
Den föreslagna anslagsökningen av 3,200 kronor är föranledd av
ökade omkostnader för uppehållande av anstaltens hittillsvarande verksamhet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 27
«
Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit skäl till erinran
mot det begärda anslagsbeloppet och hemställer därför,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av
kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
— under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens
underhåll med sammanlagt minst 10,950
kronor — å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 18,200 kronor.
36:o) Under punkt 35 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor.
Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på
extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som
från och med år 1914 utgått med 50,000 kronor. 1 1918 års riksstat
är anslaget betecknat såsom förslagsanslag, högst.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—93 i statsrådsprotokollet.
I förevarande framställning föreslås en förhöjning av nuvarande
anslagsbeloppet till föreningen i fråga med 20,000 kronor. Häi’av hava
10,000 kronor befunnits erforderliga för mötande av den av dyrtiden
förorsakade starka stegringen i utgifterna för föreningens verksamhet.
Återstående 10,000 kronor äro avsedda för anordnande genom mosskulturföreningens
försorg av en fast försöksgård å myrjord i Jämtland,
vilken fråga sammanhänger med en av riksdagens skrivelse nr 170 den
6 juni 1916 angående anordnande av försöksgårdar å myrjord i Dalarna
och Norrland föranledd plan till dylika anläggningar.
Under erinran att utskottet återkommer härtill under nästa punkt
får utskottet, som icke funnit anledning till invändning mot nu ifrågavarande
framställning, hemställa,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst 70,000 kronor.
Svenska mosskulturföreningen.
(extra anslag.)
[35.]
TJtskottet.
Försöksgård
vid Alträsk.
(extra anslag.)
[36.]
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
37:o) Under punkt 36 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av eu försöksgård å myrjord
under ledning av kemi sk-växtbiologiska anstalten i Luleå å extra
stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.
I skrivelse nr 170 den 6 juni 1916 har riksdagen med anledningav
enskild motion anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,
huruvida och i vad män åtgärder måtte från statens sida kunna
vidtagas till befrämjande av myrodlingen i Norrland och Dalarna, samt
därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Riksdagen förklarade sig dela den i motionen uttalade mening,
att ett bättre tillvaratagande av myrjorden, vilken förekomme i Norrland
i stor utsträckning, vore av avsevärd vikt för lösande av den för hela
landet betydelsefulla Irågan om åstadkommande av en planmässig och
omfattande kolonisation i nämnda del av landet. Ehuru detta spörsmål
redan i åtskilliga hänseenden varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,
syntes ännu mycket kunna åtgöras för den betydelsefulla angelägenhetens
främjande. Måhända skulle eu av motionärerna förordad
utväg att anlägga försöksgårdar visa sig vara ett medel för myrodlingens
befrämjande. Emellertid borde en allsidig utredning ske angående frågan
i dess helhet.
På grundvalen av den utredning, som sålunda verkställts, har så
väl det under näst föregående punkt framställda förslaget om anläggande
av eu försöksgård å myrjord i Jämtland som ock den i nu förevarande
punkt gjorda framställningen framkommit.
Utredningen återfinnes å sid. 95—102 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
»Då riksdagen i sin skrivelse behjärtat behovet av åtgärder för
främjande av myrodlingen i Norrland och detta behov blivit i de avgivna
yttrandena enstämmigt vitsordat och tydligt ådagalagt, torde jag
icke behöva särskilt yttra mig över denna del av frågan.
Beträffande sättet, huruledes sådant främjande bäst bör ske, har
förslaget om inrättande av fasta försöksgårdar vunDit stor anslutning.
Med hänsyn härtill och särskilt de synpunkter, som framhållits av centralanstaltens
styrelse och anstaltens avdelningsföreståndare, anser jag
det vara lämpligt, att de omedelbara åtgärderna nu inriktas på att skapa
några dylika försöksgårdar.
Lantbruksstyrelsens förslag innefattar två dylika försöksgårdar, eu
å Fraenckels normalkolonat vid Alträsk och en i Jämtland, anordnad av
mosskulturföreningen. Huruvida jämtlandsförslaget avser en verklig
försöksgård, synes emellertid i någon män ovisst. Det är dock önskligt,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
29
att det utvecklas därhän. Jag anser anläggandet av dessa två gårdar
böra vara tillsvidare tillfyllest. I avseende å försöksgårdarnas anordninganser
jag den av centralanstaltens styrelse framställda erinringen om
önskvärdheten av att de äro försedda med en fast, för orten lämplig
kreatursbesättning, helst av den beskaffenhet, som bör fordras vid en
mönstergård, vara värd all uppmärksamhet. Aven om detta skulle draga
ytterligare kostnader, finner jag en sådan utvidgning- av planen önsklig.
Någon beräkning över kostnaderna därför föreligger dock ej nu.
Beträffande förslaget i övrigt instämmer jag med lantbruksstyrelsen,
dock med tillägg att kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå och mosskulturföreningen
böra vara skyldiga att, var för sin försöksgård, lämna
centralanstalten för jordbruksförsök tillfälle att, i den mån utrymmet
medgiver, få försök utförda å försöksgårdarna.»
Vikten och betydelsen för vårt land av Norrlands snara kolonisation
har så ofta framhållits och är så allmänt känd, att utskottet icke
anser erforderligt att ytterligare orda härom. Utredning i ärendet har
givit vid handen, att ett kraftigt medel till ernåendet härav torde vara
anläggandet å myrjord i nämnda landsdel av fästa försöksgårdar. Mot
det förslag, som i nämnda avseende nu föreligger, har utskottet intet att
invända, varför utskottet, under erinran att utskottet redan under nästföregående
punkt tillstyrkt anslag till mosskulturföreningen för inrättande
av fästa försök i Jämtland, hemställer,
att riksdagen må för anordnande vid Alträsk i
Norrbottens län av en försöksgård å myrjord under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå å
extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst
10,000 kronor.
38:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda
framställning hemställer, utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1887—1918 å extra stat för år 1919 till Kungl.
Maj ds förfogande anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000
kronor för att — med högst 1,000 kronor för varje
anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst
Utskottet.
Frökontroll
anstalter.
(extra anslag.)
[37.]
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Befordrande
av inhemsk
fröodling.
(extra anslag.)
[38.]
Sveriges utsädesfSrening.
(extra anslag.)
[39.]
Motion.
samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja
underkasta sig de Aullkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas
av Kungl. Maj:t.
39:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds under punkt 38
därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande
år ägt rum såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö av vallväxter,
foderrotfrukter och köksväxter å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
40:o) Under punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å
extra stat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels
till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer
50,000 kronor dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av
föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland, Värmland,
Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa
56,000 kronor eller sålunda inalles 106,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 106—108 i statsrådsprotokollet.
Härjämte har i en inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet
hänvisad motion nr 19 av herr Nilsson, Johan, hemställts" att
riksdagen måtte, utöver nu utgående statsanslag och det tillägg däri, som
av Kungl. Maj:t föreslagits, för år 1919 på extra stat bevilja Sveriges
utsädesförening ett anslag av tiotusen (10,000) kronor för upptagande i
dess verksamhet av en ny arbetsgren med spånads- och oljeväxter.
Beträffande de skäl som anförts som stöd för denna framställning
hänvisas till motionen.
Riksdagen har å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållande
av verksamheten vid föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor,
dels för inrättandet av en föreningens filial i Jämtlands län 1,500
kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor
eller tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande av en föreningens filial
i V7ärmlands län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten vid
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
31
denna filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor eller sålunda inalles
93,000 kronor.
Till föreningen utgår sålunda för innevarande år sammanlagt
93,000 kronor, varav ett engångsanslag av tillhopa 3,000 kronor till
inrättande av filialer till föreningen i Jämtlands och Värmlands län.
Nu föreslås av Kungl. Maj:t beviljandet av ett till 106,000 kronor förhöjt
anslag. Bortses från ovannämnda 3,000 kronor, uppgår ökningen
till 16,000 kronor. Härav äro 14,000 kronor beräknade för utvidgning
av verksamheten vid föreningens äldre filialer i Öster- och Västergötland
samt vid Ultima och Luleå. Återstående 2,000 kronor äro avsedda
till bestridande av ökade kostnader för ledningen av de senast inrättade
filialerna och samarbetet mellan dessa och huvudanstalten.
Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen utsädesföreningens
äldre filialer icke kunna med nu till buds stående medel på
ett fullt tillfredsställande sätt uppehållas, anser jämväl utskottet, att
desamma böra genom det nu begärda beloppet för ändamålet i fråga i
ekonomiskt avseende bringas i likställighet med de nya filialerna. Mot
det av Kungl. Maj:t för ovanberörda samarbete mellan huvudstationen
och filialerna beräknade beloppet har utskottet intet att erinra.
Vad därefter angår den i motionen gjorda framställning om ytterligare
anslag till ifrågavarande förening för att sätta densamma i tillfälle
att i motsats till vad nu är fallet jämväl bedriva försöksverksamhet
särskilt på lin- och rapsodlingens område synes denna särskilt i
betraktande av den i vårt land för närvarande och med sannolikhet för
en längre tid framåt rådande bristen på såväl fettämnen som spånadsmaterial
vara förtjänt av synnerligt beaktande. Nämnda svårigheter
torde nämligen enligt utskottets förmenande med nödvändighet kräva,
att kraftiga åtgärder vidtagas för ökning av den inhemska produktionen
av berörda för såväl människor som djur oundgängligen erforderliga
förnödenheter. Då vidare för en framgångsrik och lönande odling av de i
motionen omförmälda kulturväxter säkerligen i lika hög grad som fallet
är med våra sädesslag erfordras tillgång på för det särskilda klimatet
och den särskilda jordmånen lämpliga sorter och då någon försöksverksamhet
för framalstrande härav, så vitt utskottet har sig bekant, icke
bedrives i vårt land, inses till fullo betydelsen av att en sådan verksamhet
på sätt motionären antytt utan dröjsmål igångsättes. Jämväl
utskottet är av den uppfattningen, att Sveriges utsädesförening torde
äga stora förutsättningar för ett framgångsrikt bedrivande av även nu
ifrågavarande verksamhet. Mot storleken av det av motionären beräknade
Utskottet.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Åtgärder för
höjande av
det mindre
jordbruket.
(extra anslag.)
[40.]
beloppet, vilket sålunda bör ställas till utsädesföreningens förfogande,
har utskottet intet att erinra och torde detsamma böra sammanföras
med anslaget till själva föreningen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall såväl till Kungl.
Maj:ts förevarande framställning som den av herr
Nilsson i ämnet väckta motionen å extra stat för år
1919 såsom sälskilda förslagsanslag, högst, anvisa
dels till uppehållande av Sverigas utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för
ledning av och samarbete med föreningens filialer
60.000 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid
en var av föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland,
Västergötland, Värmland, Västernorrland och
Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa
56.000 kronor; eller sålunda inalles 116,000 kronor.
41 :o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till
åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren
1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av
270,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dylika
åtgärder under vartdera året disponera jämväl vad som vid utgången
av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda
ändamål anvisade anslag. Därefter hava anvisats för år 1916 120,000
kronor, för år 1917 240,000 kronor och för år 1918 210,000 kronor. Då
riksdagen därjämte för vart och ett av sistnämnda tre år medgivit, att
föregående års behållning å anslaget finge disponeras, har enligt beräkning
ett årligt belopp av 270,000 kronor alltjämt ställts till förfogande.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1917 anfört,
att medel till ifrågavarande ändamål torde böra finnas tillgängliga även
för år 1919 till samma belopp som det för år 1918 beräknade eller
omkring 270,000 kronor, samt hemställt, att av riksdagen måtte begäras
så stort anslag, som behövdes för att tillsammans med vid 1918
års utgång eventuellt påräknelig behållning uppgå till sagda belopp.
Den 6 juli 1917 företog Kungl. Maj:t till avgörande frågan om
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
38
fördelning för samma år av statsbidrag från detta anslag och anvisade
därvid eit sammanlagt belopp av 261,495 kronor 33 öre. Enligt vad
lantbruksstyrelsen anmält, hade då å föregående års anslag till ifrågavarande
ändamål återstått odisponerat ett belopp av 115,603 kronor 75
öre. Tillsammans med 1917 års anslag, 240,000 kronor, fanns alltså
disponibelt ett belopp av ungefär 355,000 kronor. Efter anvisandet av
nyssberörda 261,495 kronor 33 öre återstå härav i runt tal 94,000
kronor. Tillsammans med det för år 1918 av riksdagen anvisade anslaget
å 210,000 kronor skulle alltså medelstillgången för sistnämnda
år utgöra omkring 304,000 kronor.
Därest härav icke mer än 270,000 kronor i år av Kungl. Magt
anvisas såsom statsbidrag, skulle en behållning å omkring 34,000 kronor
kunna påräknas vid slutet av år 1918.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»För min del finner jag goda skäl föreligga för ökning av de statsmedel,
som må tagas i anspråk för åtgärder till höjande av det mindre
jordbruket. Då dessa åtgärder äro av flera olika slag, böra de behandlas
var för sig.
Till en början vill jag meddela, att enligt lantbruksstyrelsens
berättelse för år 1914, det sista då under åtminstone större delen
av året normala förhållanden inom jordbruket förelågo, de verkliga utgifterna
för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket fördelade sig
sålunda:
i Av hushåll- ;
Av stats- ningssällska-1 Summa
medel. , , !
pens medel j
Småbrukspremiering
till pris .................................................................
» premielån ........................................................
» resekostnader ..................................................
» övriga kostnader...............................................
Konti oll föreningar
till organisationsanslag............................................
» årsanslag ........................................................
Studieresor .............................................................
Undervisningskurser ..................................................
Premiering av mindre odlingsförelag.............................
Särskild undervisning ...............................................
Undervisningsmateriel ...............................................
Beskrivning över premierade jordbruk m. m..................
Summa
42,100
4,590
46,690
_ *
53,344
—
2,977
—
56,321
- j
—
—
30,185
9 3
30,185
93
—
—
5,380
12
5,380
12 !
i
10,200
_
1,800
_
12,000
i
24,830
36
79,993
33
104,823
69
31,573
10
38,647
66
70,220
76
33,338
47
35,539
33
68,877
80
50,000
—
8,837
—
58,837
—
13,925
—
_
—
13,925
—
415
65
—
—
415
65 |
742
—
-
—
742
260,468
58
207,950
37
468,418
95 |
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.)
o
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Att icke hela det tillgängliga statsanslaget, 270,000 kronor, åtgick,
beror på sättet för medlens anvisande. Detta sker med vissa
maximibelopp till de särskilda hushållningssällskapen för varje ändamål.
Oaktat jämkningar därefter vidtagas, kan det icke undvikas, att på ett
eller annat ställe ett överskott uppstår, som icke kommer till användning.
Jag vill vidare erinra, att statens åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket ske enligt reglementet den 19 oktober 1911 med
detaljändringar den 1 november 1912 och den 24 oktober 1913. Angående
statsanslagets användning för dylika åtgärder gäller kungörelsen
den 19 oktober 1911.
Vad därefter de särskilda ändamålen angår, synes någon anslagsökning
för beredande av flera eller större penningpris vid småbrukspremieringen
icke vara oundgängligen erforderlig. Jag vill visserligen
icke bestrida, att prisbeloppen numera på grund av penningvärdets fall
icke hava samma värde för mottagaren som förut, men själva prisbelöningen
torde i detta fall spela större roll än prisets belopp.
Annorlunda är förhållandet med premielånen. Dessa utdelas för
verkställande av visst förbättringsarbete, vanligen gödselanordningar
samt cementeringar i byggnader och gödselstäder men även, ehuru i
mindre omfattning, nybyggnader, dikningsarbeten och andra förbättringar.
Om det avsedda förbättringsarbetet blivit inom föreskriven tid
utfört på tillfredsställande sätt, skall premielånet anses vara därigenom
guldet. Eljest skall det återbetalas. Premielån må av statsmedel utgå
med belopp intill hälften av den beräknade kostaaden för företaget,
dock ej över 75 kronor. Något bidrag från hushållningssällskap till
dylika premielån kräves icke. Såsom av tabellen synes, hava också
nästan alla premielån utgått av statsmedel.
Jag vill erinra, att sagda maximibelopp bibehållits oförändrat sedan
år 1903. Prisen på material av alla slag hava sedan dess stigit i höggrad.
Om än denna prisstegring varit synnerligen häftig under de
senaste krisåren, bör icke förbises, att detta åtminstone delvis lärer
bero på omständigheter, som komma att kvarstå även sedan nuvarande
kristidsförhållanden upphört, vadan en återgång ända till de förra prisen
ej torde vara att räkna med. På grund härav anser jag det vara
lämpligt att höja maximibeloppet och biträder gärna förslaget, att höjningen
sker till 150 kronor. Då därjämte dessa premielån synas mig vara
ett synnerligen lämpligt sätt för framkallandet vid det mindre jordbruket
av förbättringar, vilka höja dess avkastning eller leda till bättre tillvaratagande
av dess produkter, anser jag, att det skulle vara till betydande
gagn, om de kunde utdelas i större antal än hittills. Av båda dessa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
skäl finner jag de medel, som kunna avses till premielån, vara i behov
av förstärkning och vill, med hänsyn därjämte till att premielånens belopp
under år 1916 betydligt överstigit 1914 års summa och uppgått
till nära 60,000 kronor av statsmedel, tillstyrka, att anslaget höjes med
70,000 kronor.
Då denna angelägenhet synes mig synnerligen viktig, och jag finner
den avsedda höjningen i maximibeloppet böra träda i tillämpning så snart
som möjligt, vill jag tillstyrka, att denna höjning må gälla redan vid innevarande
års premieringar. Härtill bör dock ej krävas nytt anslag, utan
torde det få anses för detta år tillräckligt, om iÖrenämnda beräknade
överskottsbelopp av omkring 34,000 kronor tages i anspråk för året.
Någon behållning till år 1919 kommer då icke att kunna påräknas.
Då kontrollföreningarna under kristiden kämpat med stora svårigheter
och många dylika föreningar nedlagt sin verksamhet, torde, även
om kontrollföreningsrörelsen under år 1919 tager ny fart, några ökade
medel härtill icke behövas för sagda år.
Studieresorna, som äro av så stor betydelse för att öppna lantmännens
blick för yrkets möjligheter genom att bereda dem tillfälle att
se vad som uträttats på framstående jordbruksgårdar, hava till följd av
stegringen i biljettpris å järnvägar och ångbåtar blivit kostsammare än
förr. l)å dessa biljettkostnader gäldas uteslutande av statsmedel, torde
sagda prisstegring medföra att, om anslaget ej höjes, studieresorna måste
inskränkas till antal eller längd eller starkare begränsning ske i antalet
deltagare. Jag anser, att anslaget bör för att i någon män motverka
dessa ogynnsamma påföljder höjas med 10,000 kronor.
Även undervisningskurserna torde till följd av befogade anspråk
från lärarnas sida å högre arvoden till följd av dyrtiden samt på grund
av ökade omkostnader i övrigt draga större utgifter än förut. Då emellertid
av statsmedel härtill utgår bidrag med allenast hälften av kostnaden
för undervisningen, synes den härav föranledda utgiftsstegringen
icke bliva så stor, att den behöver medföra anslagshöjning.
Det belopp, som av statsmedel må utgå till premiering av mindre
odlingsföretag, är bestämd till högst 50,000 kronor. Därutöver hava av
sällskapens medel för ändamålet använts under år 1914 nära 9,000
kronor. Odlingspremie utgår med högst 150 kronor, dock ej över hälften
av odlingskostnaden, samt endast till den, som före odlingen hade högst
6 hektar åker eller odlad äng.
Vad Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i fråga
om premieringen av mindre odlingsföretag anfört i sitt förut omförmälda
utlåtande synes mig särdeles behjärtansvärt. De senaste årens erfarenhet har
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motioner.
ytterligare bekräftat vikten av att så stora arealer till odling lämplig jord som
möjligt bliva lagda under plog och bidraga att framalstra näringsmedel för
människor och djur. Det torde vara eu riktig iakttagelse, att hågen till odling
livas genom utsikten att genom belöning efteråt få en stor del av
kostnaderna ersatta. Sistnämnda sätt att uppmuntra odlingsfliten synes
vara i hög grad lämpligt särskilt för de minsta jordbrukarna, vilka
icke torde komma sig för att anlita statens avdikningsanslag och
lånefonder i annat fall, än då de såsom delägare ingå i ett större företag,
och vilkas odlingsarbete för övrigt ofta icke torde kräva något mera
vidlyftigt torrläggningsarbete. Jag vill därför förorda en utvidgning
av detta system och vill i sådant avseende föreslå, dels att odlingspremiens
maximibelopp höjes till 250 kronor och dels att kretsen av de
jordbrukare, som må kunna erhålla dylik premie, utsträckes till dem,
som förut haft högst 10 hektar åker eller odlad äng.
För att bereda medel till denna utvidgade prisbelöningsverksamhet
bör det härför avsedda beloppet höjas. Då anslaget redan med nuvarande
begränsningar visat sig vara väl knappt tilltaget, vilket framgår
bland annat därav, att ansökningarna för år 1917 med omkring 18,<)00
kronor överstego maximibeloppet, anser jag denna höjning icke höra
göras med mindre belopp än med 50,000 kronor eller till 100,000 kronor,
som alltså skulle bliva det högsta belopp, som finge av statsmedel tagas
i anspråk härtill.
Övriga i tabellen upptagna utgiftsändamål torde icke kräva höjda
anslag.
De av mig nu tillstyrkta höjningarna utgöra sammanlagt 130,000
kronor, varigenom det erforderliga årsbeloppet höjes till 400,000 kronor.))
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner
nämligen
dels nr 156 av herr Johansson i Uppmälby, vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att bevilja dels ett anslag av 36,000 kronor
till småbrukspremiering, att utgå under 1918, dels ett anslag av 10,000
kronor till studieresor, att likaledes utgå under år 1918,
dels nr 92 av herr Nilsson i Landeryd m. fl., vari hemställts, att
riksdagen må besluta att rätten att erhålla premielån för odlingsändamål
utsträckes att omfatta jordbrukare, s<''m hava till och med 20 hektar
odlad jord samt att anslaget för premielån åt mindre odlingsföretag ökas
till 500,000 kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 37
dels ock nr 1 (JO av herrar Andersson i Fiskebäckskil cell Olsson i
Kollungeröd, vari hemställts, att riksdagen, i samband med anvisandet
av anslag till åtgärder för höjandet av det mindre jordbruket, ville besluta,
att av detta anslag må kunna till hushållningssällskap eller landsting
utdelas bidrag till undervisning i huslig ekonomi lör den kvinnliga
fiskarbefolkningen på samma villkor som nu äro eller kunna bliva gällande
för samma undervisning för den i det mindre jordbruket deltagande
befolkningen.
Den i statsrådsprotokollet förebrågta utredningen i ärendet ger
vid handen, att eu förhöjning av maximibeloppet lör såväl premielån
som premie för mindre odiingsföretag är av behovet påkallad, om nämligen
de med dessa statens bidrag avsedda ändamål skola kunna trots
penningvärdets fall ernås.
Beträffande frågan om utsträckning av rätten att erhålla odlingspremie,
så har departementschefen ansett att kretsen av de jordbrukare,
som må kunna erhålla dylik premie, bör utsträckas till dem, som förut
haft högst 10 hektar åker eller odlad äng, under det att i den av herr
Nilsson m. 11. väckta motionen yrkande framställts om dess utsträckning
att omfatta jordbruk med en innehavd odlad jordareal av 20 hektar.
Anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål har av departementschefen
beräknats till högst 100,000 kronor. Motionärerna åter föreslå ett till
icke mindre än 500,000 kronor förhöjt belopp.
Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 26 i anledning av
utav Kungl. Maj:t gjord framställning och i ämnet väckta motioner tillstyrkt
vidtagande av åtgärder i syfte att bland annat genom utdelande
av odlingsbidrag av olika slag till såväl större som mindre jordbrukare
åstadkomma en effektiv ökning av den inhemska produktionen och att,
oavsett anslaget till premiering av mindre odiingsföretag, föreslagits beviljande
av mycket betydande belopp. I betraktande härav och då utskottet
håller före, att från nu ifrågavarande anslag odlingspremier böra utgå
allenast till det egentliga småbruket, anser sig utskottet vad arealen av
den förut innehavda arealen beträffar icke kunna gå utöver det av departementschefen
framställda förslaget eller 10 hektar, liksom utskottet vid
nämnda förhållande ej heller finner skäl tillstyrka anvisande av högre
belopp för ändamålet än det departementschefen ifrågasatt. Att anslaget
till höjande av det mindre jordbruket, varav under år 1916 tagits i
anspråk 60,000 kronor för utlämnande av premielån, med anledning av
det höjda maximibeloppet ökas med 70,000 kronor anser utskottet erforderligt.
Utskottet.
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
I sitt ovannämnda yttrande har departementschefen funnit den
avsedda höjningen i premielånens maximibelopp höra träda i tillämpning
så snart som möjligt och har han därför tillstyrkt att denna förhöjningmåtte
få gälla redan vid innevarande års premieringar. Härtill borde
dock enligt hans mening ej krävas nytt anslag, utan torde det få anses
för detta år tillräckligt, om förenämnda beräknade överskottsbelopp av
omkring 34,000 kronor toges i anspråk för året. Vad angår det för
studieresor avsedda beloppet har detta av departementschefen föreslagits
att höjas med 10,000 kronor för år 1919, varemot något förhöjninghäri
icke av honom ifrågasatts för innevarande år.
I den av herr Johansson väckta motionen har nu gjorts gällande,
att, då det gällde att så många som möjligt av vårt lands småbrukare
måtte fä komma i åtnjutande av premielån, anslag härtdl borde för år
1918 utgå med samma belopp, som av departementschefen beräknats
för år 1919 eller med ett med 70,000 kronor förhöjt belopp. Härför
erfordrades, om ovannämnda besparing å 34,000 kronor toges i beräkning,
ett belopp av 36,000 kronor. Vidare har motionären rörande anslaget
till småbrukares studieresor framhållit vikten därav att företagande
av sådana resor icke behövde inskränkas på grund av stegrade biljettpriser,
något som måste inträffa om ej ökade medel ställdes till förfogande
redan under år 1918, samt därför hemställt, att ett med 10,000
kronor förhöjt anslag för ifrågavarande ändamål måtte få utgå jämväl
för sistnämnda år.
Då utskottet i likhet med motionären håller före, att de skäl, som
tala för de förhöjda anslagsbeloppens beviljande för år 1919 i minst
lika hög grad äga giltighet beträffande innevarande år, biträder utskottet
det i motionen framställda förslaget. För år 1918 skulle sålunda
erfordras ett sammanlagt belopp av 46,000 kronor, vilket torde böra uppföras
å tilläggsstat för samma år. Härom kommer utskottet att göra
särskild hemställan.
Rörande slutligen den av herrar Andersson och Olsson väckta
motionen framhålles däri behovet för den kvinnliga fiskarbefolkningens
vidkommande, att undervisning meddelas i huslig ekonomi och dylikt
eller med andra ord vad som till ett hushålls skötsel hörer, och ifrågasätta
motionärerna, huruvida icke bestämmelser skulle kunna träffas
därom, att bidrag till meddelande av sådan undervisning finge utgå till
hushållningssällskap eller landsting från anslaget till höjande av det
mindre jordbruket.
Utskottet håller i likhet med motionärerna före, att bidrag från det
allmänna bör, där så erfordras, lämnas till anordnande av undervisning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
49
av uti motionen antydd art. Enligt vad utskottet inhämtat har också
Kungl. Magt vid olika tillfällen på därom gjord framställning anvisat
medel för ifrågavarande ändamål från det under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslaget till befrämjande av jordbruk och lantmannanäringar.
Då Kungl. Maj:t sålunda äger möjlighet att av till sitt förfogande
redan ställda medel lämna bidrag för det i motionen avsedda
ändamål, torde någon åtgärd från riksdagens sida av densamma icke
påkallas.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning till åtgärder för höjande av
det mindre jordbruket å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor;
2) att den av herr Johansson väckta motionen
må anses besvarad genom vad utskottet här ovan
anfört;
3) att den av hen- Nilsson m. fl. väckta motionen
ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
4j att den av herrar Andersson och Olsson
väckta motionen icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
42:o) Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att statsUmui
avbidan på den proposition angående anslag till en statskonsulent för tent för det
det mindre jordbruket, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks- bruket.
dagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett förslags- (extra anslag.)
anslag, högst 9,100 kronor. [41.]
Över donna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
43:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 42 därom
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för åren
1916—1918 såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor,
Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk.
(extra anslag.)
42.]
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda
högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande
av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
Smörprov- 44:o) I överenstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 43 därom
mngar m. m. „.jor(ja framställning hemställer utskottet,
(extra anslag.) °
[43-1 att riksdagen må i likhet med vad under senare
år ägt rum å extra stat för år 1919 såsom särskilda
reservationsanslag anvisa
dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar
10,000 kronor;
dels ock till bestridande av kostnaderna för kontrollen
över vattenhalten i svenskt exportsmör 6,000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
Norrländska, 45:o) Under punkt 44 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
aVnntiageV" ^ understödjande medels statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
[44 i myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd
eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisa
under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 1,900,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Allmänna av- 46:o) Under punkt 45 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att till
dkslaget n understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
[45 -j myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än
Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å
extra stat för år 1919 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget))
ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att
av samtliga för år 1919 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
41
utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast
minskning av frostländighet för närliggande bygd.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
47:o) Under punkt 40 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att
till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år
1919, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av
150.000 kronor.
Till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande av sådana åtgärder,
som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga
bränsletillgång, har riksdagen på extra stat anvisat för år 1902 100,000
kronor, för år 1905 25,000 kronor och för år 1907 20,000 kronor.
För år 1912 anvisades 10,000 kronor med den ändring i beteckningen
av anslagets ändamål, att tillgodogörandet skulle avse den i landets
torvmossar befintliga tillgången av bränntorv, torvströ m. m. Sedermera
hava för sistnämnda ändamål eller med den kortare beteckningen »bränsletillgång
in. m.» anvisats för år 1913 10,000 kronor, för år 1914 5,000
kronor, för år 1916 100,000 kronor och för år 1917 40,000 kronor,
varjämte riksdagen åren 1915 och 1916 medgav, att Kungl. Maj:t finge
redan under samma år låta utanordna det å påföljande års stat anvisade
beloppet. Ä dessa anslag fanns vid 1917 års ingång en odisponerad
återstod av i runt tal 35,300 kronor. Härtill hava kommit uppbördsmedel
med något över 3,000 kronor, så att de för året disponibla
medlen uppgått till omkring 38,300 kronor.
På grund av enskilda motioner anvisade därjämte 1916 års riksdagför
åtgärder för åstadkommande av eu omedelbar utökning av tillverkning
av bränntorv å extra stat för år 1917, att i mån av behov användas,
ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj t att under år
1916 låta av tillgängliga medel förskottera beloppet. Härav återstod
vid 1917 års ingång ett odisponerat belopp av 28,300 kronor.
För år 1918 har riksdagen dels medgivit, att behållningarna å
nämnda bägge anslag finge användas till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande, dels ock för samma ändamål anvisat ett nytt anslag å
50.000 kronor med förskottsrätt under år 1917 till hela detta belopp.
Inalles hava sålunda under år 1917 stått till förfogande omkring
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.) 6
Åtgärder för
torvtillgångarnas
tillgodogörande.
(extra anslag:.)
[46. j
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Torvingenjörer
och torvassistent.
(extra anslag.)
[47.]
116,600 kronor. Hela detta belopp så när som på några hundra kronor
har anvisats under år 1917.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då som förut nämnts så gott som hela det belopp, som beräknats
bliva tillgängligt för åren 1917 och 1918, disponerats redan under år
1917, finner jag det nödvändigt, att ytterligare medel ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande redan för innevarande år till åtgärder för torvtillgångarnas
tidgodogörande. Vikten av att dessa tillgångar i så stor utsträckning
som möjligt komma till användning, är uppenbar och härför
övrigt blivit på tydligaste sätt ådagalagd under den gångna kristiden.
Det skulle vara särdeles beklagligt, om goda uppslag i torvfrågan icke
skulle kunna ekonomiskt främjas från statens sida eller åtgärder i nämnda
syfte eljest understödjas.»
Med hänsyn till de utgiftsbelopp under år 19L7, för vilka nyss
redogjorts, har departementschefen ansett anslaget icke höra sättas lägre
än till 150,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att medel för
ifrågavarande ändamål böra finnas tillgängliga även för åren 1918 och
1919. Det för vartdera av dessa år föreslagna beloppet ger ej anledning
till någon utskottets erinran.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer utskottet att i
särskilt utlåtande göra hemställan därom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande å extra stat för år 1919, att i mån
av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av
150,000 kronor.
48:o) Under punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för år 1919 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer och
en torvassistent 41,700 kronor, dels ock till personligt ålderstillä<rg å
500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jakob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor eller
tillhopa 42,700 kronor.
För anställande av torvtjänstemän m. m. har riksdagen på extra
stat för åt 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,550 kronor. Härav
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
43
utgå i överensstämmelse med den för riksdagen framlagda beräkning
samt Kung! Maj ds beslut den 8 juni 1917 för år 1918 dels arvoden
till en förste torvingenjör med 6,000 kronor, till envar av fyra torvingenjörer
med 3,500 kronor och till en torvassistent med 2,500 kronor
och dels reseanslag till var och en av dessa befattningshavare med
2,200 kronor, eller tillhopa 35,700 kronor. Härtill kommer ett belopp
av 1,000 kronor, avsett att utbetalas såsom personliga ålderstillägg å
500 kronor till förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören
Thure Gustaf Thorgny Björkman. Återstående 3,850 kronor
hava anvisats för ersättande av vad som under år 1917 i förskott ntanordnats
dels för att möjliggöra anställandet av ytterligare eu fjärde
torvingenjör redan från och med den 1 juli 1917, dels ock i ökad reseersättning
till samtliga övriga torvingenjörer samt torvassistenten.
Departementschefen har ansett, att medel för ifrågavarande ändamål
erfordras även för år 1919. I fråga om antalet tjänstemän och deras
avlöningar samt de personliga ålderstilläggen har han icke föreslagit någon
ändring. Beträffande reseanslagen vore emellertid att märka, att dessa
säkerligen bleve alltför låga, sedan biljettprisen å järnvägarna avsevärt
höjts samt Kungl. Maj:t förmält sig hava för avsikt att höja traktamentsbeloppen
enligt resereglementet. En ökning i reseanslagen med 1,000
kronor för varje tjänsteman syntes departementschefen därför böra ske,
medförande ‘en anslagsökning av 6,000 kronor.
Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattning
om anslagets storlek för år 1919. Då samma behov av ökade reseanslag
torde föreligga redan innevarande år, har utskottet för avsikt att i särskilt
utlåtande tillstyrka uppförande för ändamålet av ett anslag å 6,000
kronor å tilläggsstat för år 1918.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må för år 1919 å extra stat anvisa
såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör,
fyra torvingenjörer och eu torvassistent 41,700 kronor;
dels ock till personligt ålderstillägg å 500 kronor
åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman,
därest han fortfarande med gott vistord tjänstgör
i denna egenskap 1,000 kronor eller tillhopa
42,700 kronor.
Utskottet
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Torvskoia. 49:o) Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av
(extra anslag.) <jefc av 1917 ärs riksdag beviljade anslag å 40,000 kronor till upprättL4Ö-J
hållande av en torvskoia under åren 1918—1922 å extra stat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
Till upprätthållande av en torvskoia under åren 1918—1922 har
1917 års riksdag beviljat ett anslag av 40,000 kronor och därav å extra
stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat 8,000 kronor, varjämte
riksdagen till anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda
skola å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500
kronor.
Mot ifrågavarande framställning har utskottet intet att erinra och
hemställer därför,
att riksdagen må av det av 1917 års riksdag
beviljade anslag å 40,000 kronor till upprätthållande
av en torvskoia under åren 1918—1922 å extra stat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000
kronor.
avitaun''m- 50;o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 49
hsrtgamossar. därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
(extra anslag.)
[49.J att riksdagen må, i likhet med vad skett för inne
varande
år, för undersökning av staten tillhöriga mossar
i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års
riksdag framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 9,500 kronor.
Undersök- 51:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
tonmarker i för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linjesödra
Sverige, inventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
(extra anslag.) dels i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av
[50.] mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majds framställning i ämnet bär 1917 års
riksdag anvisat å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 60,000
kronor för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
45
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av
mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen,
att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge
förskottsvis utanordnas under år 1917.
Ur torvkommitténs förberörda förslag med tillhörande kostnadsberäkning
må erinras, att bägge undersökningarna avsågos skola utföras
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg; att kostnaden
beräknats för linjeinventeringen till 142,550 kronor och för rekognosceringen
utmed trafiklederna till 200,000 kronor, tillhopa 342,500 kronor,
som avjämnats till 350,000 kronor; att kommittén framhållit, att denna
kostnadsberäkning, särskilt beträffande rekognosceringen, vore ganska
osäker; samt att rekognosceringen skulle omfatta områdena intill 5 kilometers
avstånd från järnvägslinjer och större vattenvägar samt upptaga
mossmarker med en areal av 5 hektar och däröver.
Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen
kostnadsberäkningens osäkerhet samt yttrade, att man borde, sedan arbetet
någon tid pågått, kunna med ledning av därunder vunna erfarenheter
säkrare bedöma kostnadsfrågan, varefter ny beräkning borde företagas.
Tillsvidare borde anslag anvisas blott för de arbeten, som skulle
utföras intill 1918 års utgång.
Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 16 november
1917 redogjort för arbetena vid nämnda torvundersökningar under år
1917, vari undersökningarnas utförande enligt 1917 års riksdags beslut
och med de år 1916 använda beräkningsgrunderna för traktamenten och
arvoden beräknats kräva en kostnad av 490,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 130—134.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såvitt av erfarenheten från 1917 års arbeten kan bedömas, synes
den arbetsplan, som framlades för fjolårets riksdag, i allt väsentligt visat
sig lämplig. Att. kostnaderna komma att stegras utöver de beräknade,
synes oundvikligt och var på grund av beräkningarnas osäkerhet ej
oväntat, även om kristidens fortsatta tryck göra dessa kostnader åtminstone
för den närmaste tiden högre, än de eljest behövt bliva. I vilket
fall som helst kan jag icke tillråda, att för närvarande någon inskränkning
i arbetets grundlighet, exempelvis genom att vid rekognosceringen
utesluta mossar av vissa mindre storlekskategorier, vidtages i syfte att
vinna kostnadsbesparing. Då arbetet igångsatts, bör det enligt min
mening göras så, att resultatet blir av verkligt och beståndande värde.
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Geologiska undersökningen liar nu begärt ett med 20,000 kronor
ökat anslag för 1918 års arbeten, vartill 1917 års riksdag redan anvisat
30.000 kronor. Motivet är till en del den konstaterade kostnadsökningen.
Mot en årskostnad för år 1918 av 30,000 kronor vid en
totalkostnad av 350,000 kronor för bägge slagen av undersökningar
svarar, när totalkostnaden höjes till 490,000 kronor, en årskostnad för
nämnda år av 42,000 kronor, vilket innebär en höjning av 40 procent.
Det vill alltså synas, som om endast sistnämnda belopp och icke hela
det av geologiska undersökningen nu ifrågasatta beloppet av 50,000
kronor för år 1918 skulle vara behövligt för att arbetena må under år
1918 kunna bedrivas i förut avsedd omfattning. Skillnadsbeloppet,
8.000 kronor, torde finna sin förklaring i geologiska undersökningens
avsikt att »i görligaste män påskynda inventeringens utförande». Ett
sådant påskyndande utöver den ursprungliga planen synes mig dock
icke böra förordas, vad innevarande år angår. Då anslag av riksdagen
redan anvisats för detta års arbeten, torde det få anses lämpligast, att
den anslagsökning, som må ifrågakomma för detta år, endast avser att
utgöra ersättning för de ökade kostnader, som visat sig erforderliga för
ernående av den arbetskvantitet, som avsetts med det redan anvisade
anslaget.
Emellertid kräves en ytterligare ökning på grund av den höjning
i resereglementets traktamentsbelopp, varom Kungl. Maj:t numera
förmält sig ämna meddela föreskrift och som innefattar för fjärde
klassen en höjning med 4 kronor. Av de 3,800 rese- och traktamentsdagar,
som Sveriges geologiska undersökning beräknat för åren 1918
och 1919, synas vid jämförelse med de av undersökningen beräknade
anslagsbeloppen för dessa bägge år omkring 1,500 belöpa på år 1918.
Då denna beräkning grundar sig på en årskostnad av 50,000 kronor,
men denna nu föreslagits nedsatt till 42,000 kronor eller med 16
procent, torde även antalet fältarbetsdagar kunna nedsättas i ungefär
samma proportion eller till 1,250. Efter 4 kronors ökning per dag
skulle härtill åtgå 5,000 kronor. Lägges denna ökning till nyssnämnda
summa av 42,000 kronor, erhålles ett belopp av 47,000 kronor. Då
även andra resekostnader ökats, vill jag förorda, att beloppet höjes till
48.000 kronor och att alltså 18,000 kronor anvisas å tilläggsstat för år
1918 för detta års arbeten. Jag kommer att senare göra särskild
hemställan härom.
Vad det för år 1919 erforderliga anslaget beträffar, har det nu av
geologiska undersökningen beräknats till 75,000 kronor, därav högst
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
47
6,000 kronor till tryck. Då någon bestämd arbetskvantitet icke förut
bestämts för år 19i9, finner jag mig oförhindrad att tillstyrka detta
belopp. Därtill bör emellertid för 2,300 traktamenten å 4 kronor liiggas
ett belopp av 9,200 kronor, vilken summa torde med hänsyn till i övrigt
fördyrade resekostnader böra höjas till 10,000 kronor. '' Inalles skulle
alltså för år 1919 erfordras 85,000 kronor.»
Utskottet instämmer till alla delar med departementschefen i hans utskottet.
ovanstående yttrande till statsrådsprotokollet.
Beträffande ovannämnda för år 1918 beräknade belopp å 18,000
kronor kommer utskottet att i särskilt utlåtande tillstyrka, att detsamma
uppföres å tilläggsstat för samma år.
Utskottet hemställer nu, •
att riksdagen må för fortsättande av dels en
förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering
av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom
Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma
område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med
det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 85,000
kronor.
52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 51 Andre
gjorda framställning och under hänvisning till statsrådsprotokollet sid.
137 hemställer utskottet, u 3
1 (extra anslag.)
. . [ÖL]
att riksdagen må i likhet med vad under en följd
av år ägt rum för år 1919 å extra stat anvisa såsom
särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en andre instruktör i husslöjd
2,000 kronor;
dels ock för beredande av personligt ålderstillägg
med 1,500 kronor för år till andre instruktören Jonas
Wallander, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna egenskap, 1,500 kronor, eller tillhopa
3,500 kronor.
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
fraktkostnader 5 3: o) Under punkt 52 kar K magi. Maj:t förslagit riksdagen att för
för kalk. lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstens(extra
anslag.) mjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1919 anvisa
[52.] såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t kar riksdagen å extra stat för
varje av åren 1908—1918 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000 kronor,
har stegrats till 450,000 kronor för åren 1916 och 1917 samt till 600,000
kronor för år 1918. Oaktat villkoren för fraktlindringens åtnjutande
småningom skärpts, senast vid 1917 års riksdag, hava icke blott sagda
anslagshöjningar visat sig nödvändiga utan även anslaget fortfarande
årligen överskridits.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1917 hemställt
om förslag till riksdagen om anvisande på 1919 års stat av anslagför
ändamålet till det belopp, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt.
Lantbruksstyrelsen har därvid meddelat, att enligt uppgift från järnvägsstyrelsen
hade under månaderna oktober 1916—september 1917
statsbidrag för ändamålet utgått med 918,07 7 kronor 48 öre. Härav
hade för tiden intill den 1 juli 1917 bidragen utgått enligt förut gällande
villkor men efter sistnämnda dag enligt de av 1917 års riksdag
- beslutade, skärpta villkoren. Den genom nämnda skärpning avsedda
begränsningen i statsutgifterna för detta ändamål motverkades emellertid
av de förhöjningar i tariffen U, som successivt vidtagits. Sedan
gällande provisoriska tilläggsavgift till en början utgått med 4 öre per
100 kilogram, hade den nämligen höjts den 1 februari 1917 till 20
procent å den ordinarie fraktsatsen och den 1 augusti 1917 till 50
procent. Den 1 januari 1918 komme den att ökas till 150 procent.
I utlåtande den 29 december 1917 har järnvägsstyrelsen meddelat,
att man syntes, under förutsättning att inga ändringar gjordes vare
sig i bestämmelserna för statsbidragets utbetalande eller beträffande de
provisoriska tilläggsavgifterna, kunna beräkna statsbidraget för år 1919
till i runt tal 2,000,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att, ehuruväl den utgiftsökning å
detta anslag, som sålunda ställts i utsikt, vore särdeles betydande, han
likväl icke kunde tillstyrka, att nu någon ytterligare skärpning utöver
vad som beslutats år 1917 företoges i anslagsvillkoren. Under den
brist på konstgödsel, som för närvarande vore rådande, vore det nämligen
för bibehållande av jordbrukets produktionskraft av största vikt,
att åtminstone kalken måtte finnas tillgänglig för någorlunda rimligt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
49
pris. Statsbidraget till kalkfrakter Unge därför nu anses ingå som ett
led i statens åtgärder i prisregleringssyfte på grund av kristiden.
I detta sammanhang'' tiar utskottet till behandling förehaft eu inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr Sb
av herr Olsson i Kollungeröd, vari hemställts, att riksdagen täcktes besluta,
att den fraktlindring å jordbrukskalk och kalkstensmjöl, som utgår
för transport å järnväg under innevarande år, även må gälla för
fraktkostnad å fartyg till öarna och den fraktlindring, som beslutas för
samma ändamål för 1919, även må gälla, då kalken transporteras å
fartyg till öarna.
Såsom motionären jämväl erinrat är ifrågavarande anslag avsett
allenast för åstadkommande av lindring i fraktkostnaderna vid transport
å järnväg. Nu framhålles emellertid i den föreliggande motionen, hurusom
utmed våra kuster finnas åtskilliga så belägna större och mindre
öar att därå befintliga rätt så avsevärda jordbruk icke kunna erhålla
ifrågavarande produkter å järnväg utan uteslutande äro hänvisade till
sjötransporter, och gör motionären gällande, att det vid sådant förhållande
torde vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att fraktlindring,
motsvarande den som lämnas vid transport å järnväg, kunde
från nu ifrågavarande anslag erhållas jämväl vid transport sjöledes.
Med hänsyn till den enligt motionärens förmenande jämförelsevis ringa
merkostnad, som därav skulle föranledas, ifrågasätter motionären icke
någon höjning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, men
håller före, att den ifrågasatta utvidgningen av anslagets användning
skulle få gälla redan under år 1918.
Kungl. Maj:ts framställning innebär en ökning av innevarande års
anslag med icke mindre än 1,400,000 kronor. Då de i statsrådsprotokollet
framhållna omständigheter ådagalägga nödvändigheten av en sådan
höjning, biträder utskottet detta förslag. Till utskottets kännedom har
kommit, att genom av kalkbruken i vissa fäll vidtagna åtgärder,
fraktlindringen genom anslaget ifråga för jordbrukets vidkommande
blivit mer eller mindre illusorisk, under det att industrien samtidigt
dragit fördel därav. I anledning härav vill utskottet framhålla angelägenheten
därav att så vitt möjligt sådana åtgärder vidtagas, varigenom
större säkerhet erhålles för att fraktlindringen verkligen såsom avsett
är kommer jordbruket till godo.
Vad angår den i ämnet väckta motionen så inser utskottet det
behjärtansvärda i motionens syfte. Emellertid måste synes det utskottet
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.) 7
Motion.
Utskottet.
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
å ifrågavarande spörsmål anläggas avsevärt vidare syn än motionären
tänkt sig. Sålunda torde vid frågans bedömande hänsyn böra tagas
icke blott till såsom motionären föreslagit å vissa öar belägna jordbruk
utan även till sådana jordbruk å fastlandet, för vilka tillförseln av
ifrågavarande produkter fördelaktigast kan ske sjöledes från i trakten befintliga
kalkbruk ävensom till skeppsfarten Öar emellan, överhuvudtaget
synes böra tagas i övervägande i vad mån vid transport sjöledes
av kalk, kalkstensmjÖl och märgel för jordbrukets behov statsbidrag för
fraktlindring bör ifrågakomma. Härvid måste emellertid det förhållandet
beaktas, att fartygstransporterna uteslutande förmedlas genom enskilda
personer eller bolag, under det att befraktningen å järnväg till huvudsaklig
del äger rum å i statens egen hand varande trafikmedel. Uppmärksammas
torde även den större svårighet att bestämma fraktfindringens storlek,
som föreligger ifråga om sjötransporter, vid vilka, i motsats till vad
fallet är vid transport å järnväg, icke gälla fasta fraktsatser.
Den föreliggande frågan förtjänar enligt utskottets uppfattning beaktande
även ur den synpunkten att det icke torde vara uteslutet, att det för
staten själv i vissa fall skulle kunna vara med fördel förenligt, om transporten
skedde sjöledes. 1 betraktande nämligen av de lägre fraktkostnader,
som i allmänhet äro förenade med sådan transport, torde
statens utgifter för fraktlindring därigenom möjligen kunna i någon
mån nedbringas.
Att bedöma alla på lösningen av ifrågavarande spörsmål inverkande
omständigheter anser utskottet sig emellertid icke vara i stånd,
då någon utredning i ärendet icke föreligger. Däremot har utskottet
sig bekant, att frågan är under behandling inom den s. k. produktionskommittén.
Det torde därför vara att förvänta, att densamma inom.
kort i fullt utrett skick bringas under riksdagens prövning i form. av
förslag från Kung!. Maj:t.
Vid sådant förhållande anser utskottet, att den föreliggande motionen
för närvarande icke bör föranleda någon åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,.
dels att riksdagen må för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl
och märgel för jordbrukets behov å extra stat för
år 1919 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor,
dels och att den av herr Olsson i ämnet väckta
motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
51
54:o) Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för anställande av en statskonsulont för landsbygdens elektriliering
ävensom till rit- och skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra
stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva
utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
55:o) Under punkt 54 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att
till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande
av avsättningen av lantmannaprodukter å extra stat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
I det utlåtande, som lantbimksstyrelsen den 23 oktober 1917 avgav
med anledning av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916, nr 169, angående
utredning beträffande de åtgärder, som från det allmännas sida
syntes kunna ytterligare vidtagas för jordbrukets främjande, och som
jag förut omförmält vid behandlingen av frågan om statsbidrag för
anställande av ängsmästare, har styrelsen även gjort framställning om
anslag till åstadkommande av ekonomiska sammanslutningar för ordnandet
av handeln med lantmannaprodukter.
Efter att hava redogjort för en av Sveriges allmänna lantbrukssällskap
gjord framställning om utverkande av bidrag av statsmedel till
anordnande av eu från en central byrå ledd upplysningsverksamhet
rörande lantmännens föreningsrörelse ävensom för dels lantbruksstyrelsens
ovanberörda utlåtande, dels ock ett av kommerskollegium i förevarande
ämne avgivet utlåtande, har departementschefen för egen del
anfört följande:
»Det må med tillfredsställelse erkännas, att föreningsrörelsen bland
lantmännen under senare tid gjort beaktansvärda framsteg. Beträffande
ordnandet av försäljningen av lantmannaprodukter har dock föreningsväsendet
vunnit mindre utbredning, där icke syftet varit export, som
förmått lantmännen att sluta sig tillsammans för att kunna salubjuda å
den utländska marknaden större, mera ensartade partier av kända märken.
De inrikes försäljningsförhållandena havä i allmänhet åsidosatts tfid föreningsbildandet,
om än även här enstaka företag kunna antecknas. Likväl
torde på detta område ganska mycket vara att göra i avseende å
organisation, ledande till varornas jämnare distribution över landet med
behörig hänsyn tagen till, varest de bäst behövas, samt till ekonomisk
fördel för både konsumenter och producenter. Det måste anses ligga i
Statskanslilent
för landsbygdens
elektrifieHng.
(extra anslag.)
[53.]
Upplysningsverksamhet
angående försäljningsföreningar.
(extra anslag.)
[54.]
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motioner.
Utskottet.
statens intresse, att, där så lämpligen kan ske, främja sammanslutning
bland lantmännen för tillgodoseende av här berörda ändamål, även om
det ligger i sakens natur, att det allmännas ingripande huvudsakligen
måste begränsas till upplysningsverksamhet.
Jag vill därför för min del tillstyrka, att ett anslag å det av lantbruksstyrelsen
nu begärda beloppet, 10,000 kronor, begäres av riksdagen
för nu ifrågavarande ändamål.
Huruvida det anslag, som må bliva beviljat, bör överlämnas till
Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att användas till avsett ändamål
eller den åsyftade upplysningsverksamheten finnes kunna lämpligare anordnas
på annat sätt, torde framdeles bliva ''föremål för närmare övervägande,
liksom ock frågan om de närmare föreskrifter och den kontroll,
som må finnas nödiga beträffande medlens användande.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 39 i första kammaren av herr Talsson, Jöns, och
nr 88 i andra kammaren av herr Jönsson i Fridhill m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte till främjande av jordbrukarnes kooperation,
i främsta rummet för bedrivande av upplysningsverksamhet rörande
jordbrukskasserörelsens syften och praktiska åtgärder, som måste vidtagas
för bildandet av nya jordbrukskassor med tillhörande centralkassa samt
rörande föreningar för ordnande av avsättning av lantmannaprodukter,
för vartdera av åren 1918 —1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000
kronor, att ställas till förfogande av ett arbetsråd, valt för 2 år, bestående
av 7 ledamöter och 3 suppleanter, av vilka Kungl. Maj:t utser
4 ledamöter och 2 suppleanter samt de nu inom landet befintliga centralkassorna
3 ledamöter och en suppleant.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till innehållet
i motionerna.
Under erinran hurusom med det av Kungl. Maj:t under denna
punkt föreslagna anslaget å 10,000 kronor avses främjande av upplysningsverksamhet
uteslutande rörande föreningar för ordnande av avsättning
av lantmannaprodukfter framhålla motionärerna, att érfarenheten
givit vid handen, att jämväl jordbrukskasserörelsen vore i behov
av en väl planlagd och kraftigt bedriven dylik verksamhet, och syntes
det motionärerna vid sådant förhållande ligga nära till hands, att ovanberörda
anslagsbelopp ökades till dubbla beloppet för att därigenom
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
53
även möjliggöra igångsättande av upplysningsverksamhet av sist antytt
slag.
Utskottet inser fullt ut vikten och behovet av eu systematiskt ordnad
upplysningsverksamhet å båda nu omhandlade verksamhetsområden.
Därför har utskottet heller icke något att erinra mot att, såsom i de
föreliggande motionerna ifrågasattes, ändamålet med det av Kungl.
Maj:t under denna punkt föreslagna anslaget så tillvida utvidgas, att
därav kan få utlämnas bidrag jämväl till främjande av upplysningsverksamhet
å jordbrukskasserörelsens område. Beträffande däremot anslagets
belopp synes detta utskottet åtminstone för närvarande kunna
begränsas till det av Kungl. Maj:t ifrågasatta, särskilt som enligt vad
utskottet inhämtat nu gällande grunder för jordbrukskassors bildande,
vilka i vissa avseenden befunnits mindre lämpliga, inom kort torde bliva
föremål för omarbetning.
Rörande sättet för den av Kungl. Maj:t föreslagna upplysningsverksamhetens
anordnande har departementschefen i sitt ovan berörda
yttrande anfört, att frågan huruvida det anslag, som kunde bliva beviljat,
borde överlämnas till Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att
användas till avsett ändamål eller den åsyftade upplysningsverksamheten
funnes kunna lämpligare anordnas på annat sätt, torde framdeles bliva
föremål för närmare övervägande, liksom ock frågan om de närmare
föreskrifter och den kontroll, som kunde finnas nödiga beträffande medlens
användande.
Motionärerna föreslå i detta avseende inrättande av ett av sju
personer för 2 år i sänder på visst angivet sätt utsett s. k. arbetsråd.
Utskottet vill här såsom sin mening uttala, att ifrågavarande verksamhet
bör ordnas genom förmedling av hushållningssällskapen, till
vilkas förfogande medlen följaktligen torde böra ställas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och de i ämnet väckta motioner
till främjande av upplysningsverksamhet rörande
föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter
ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen
å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,000 kronor.
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Fiskeri
näringens
understöd.
(ordinarie
anslag.)
[55.]
Undervisningskurser
i
navigation för
bohuslänska
fiskare.
(extra anslag.)
[56.]
Fiskeriväsendet.
56:o) Under punkt 55 har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående lönereglering för statens fiskeritjänstemän,
som Kungl. Magt. må komma att avlåta till riksdagen, i
ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd beräkna én förhöjning
från 121,000 kronor med 10,300 kronor till 131,300 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
57:o) Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av
föredrag i navigation in. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.
För ett vart av åren 1903—1912 anvisade riksdagen på extra
stat ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för
ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor.
Sedermera anvisade riksdagen såsom bidrag till anordnande av
undervisningskurser och hållande av föredrag i navigation in. m. för
bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes
minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren
1913—1917 ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående
år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det förutsattes, att av
statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,
250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.
För år 1918 har för ändamålet anvisats å extra stat ett förslagsanslag
å högst 1,550 kronor med förskottsrätt under år 1917 beträffande
775 kronor. Höjningen föranleddes av att inspektörens arvode ansågs
böra ökas till 400 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Beträffande detta anslag liar ingen annan förändring ifrågasatts utskottet.
än att den del därav, som bör utgå för löpande året, uppföres å tilläggsstat
för år 1918. 1 detta avseende kommer utskottet att göra särskild
hemställan.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till anordnande
av undervisningskurser och hållande av föredrag i
navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet
tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.
58:o) Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Södra Sveriges
till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1919 '' fiskerif6rsåsom
särskilda förslagsanslag, högst anvisa dels såsom bidrag till (eitr*"7nsi»g >
föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor; dels ock såsom bidrag j-gy j
till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksarahet
13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.
Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908
på extra stat anvisat anslag, som bestämts att utgå dels för varje av åren
1908—1918 med 8,500 kronor till upprätthållande av föreningens fiskeriskola
och dels för de två första åren med 5,000, därefter med 7,000, för
år 1913 med 9,000, för åren 1914—1917 med 10,000 kronor samt för år
1918 med 13,500 kronor såsom bidrag till föreningens försöks- och
fiskodlingsverksamhet.
Någon förändring i anslagets belopp ifrågasättes icke. Däremot utskottet.
ger statsrådsprotokollet vid handen, att en omläggning föreslagits av
verksamheten vid föreningens fiskeriskola, vid vilken undervisningen för
närvarande meddelas under en 10 månaders mera mångsidig teoretisk
och praktisk kurs, därhän, att undervisningen uppdelas på flere särskilda
till tiden mera begränsade teoretiska och praktiska kurser, var och en
huvudsakligen omfattande endast något eller några av de i fiskeriundervisningen
ingående ämnen, detta i syfte att bereda ett större antal personer
tillfälle att inhämta kunskaper i de ämnen, som speciellt intressera
dem. I samband härmed har föreslagits förändrad benämning av anslaget
ifråga.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
I likhet med departementschefen finner utskottet goda skäl föreligga
för en omläggning i sålunda antydd riktning av verksamheten
vid föreningens fiskeriskola.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för år 1919 såsom särskilda
förslagsanslag, högst, anvisa
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,500 kronor;
dels ock såsom bidrag till föreningens försöksbiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.
Hydrografiskbiologiska
undersökningar
av de
Sverige
omgivande
haven.
(extra anslag.)
[58.]
59:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
58 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande
år ägt rum till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven
å extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag
anvisa
dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna
29,000 kronor;
dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor, eller
tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
Underhållsoch
driftkostnad
för
• fartyget
Ska g er ak.
(extra anslag.)
[59.]
60:o) Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven, å
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909
Jordbruksutskottet» utlåtande Nr 9 A.
57
— 1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav
5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,
varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år
1917. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus
län, som har överinseendet över fartyget, den 3 juli 1917 anbefallts att
göra den framställning, som kunde finnas påkallad, om erhållande av
ytterligare medel till kostnader för Skagerak under år 1917, har
någon dylik framställning ej inkommit före årets utgång. Berörda belopp
av 10,000 kronor finnes därför tillgängligt för år 1918.
I likhet med myndigheterna har departementschefen ansett det
önskligt, att fartyget Skagerak måtte kunna under år 1919 hållas i verksamhet
under åtminstone fem månader. Denna tid borde infalla under
vintern, då de viktigaste fiskena påginge. De med det internationella
havsforskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna skulle alltså fortfarande
tillsvidare inställas. Det vetenskapliga arbete, som under de
fem månaderna kunde utföras från fartyget, borde dock naturligtvis
äga rum.
Vidare har det synts ytterst vanskligt att nu bedöma kostnaderna
lör fartygets drift år 1919, enär så många ovissa faktorer spelade in,
främst prisen å kol och oljor, samt utbetalandet av krigsriskersättning.
Då för vartdera av åren 1917 och 1918 beräknats ett anslagsbelopp
av 46,000 kronor, samt i allt fall möjlighet förelåge att °av
1919 års riksdag begära tilläggsanslag, ifall ökade medel då skulle visa
sig oundgängligen behövliga, har departementschefen icke ansett sig
nu kunna tillstyrka större anslag än för de senaste åren eller 46,000
kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven, å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000
kronor.
6 Do) Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å extra
stat för år 1919 anvisa ett förslägsanslag, högst 14,400 kronor.
Försäkring mot sjöfara av det för hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och bevakBihang
till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 8
Försäkring
av fartyget
Skagerak.
(extra anslag.)
[60.]
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Wtskottet.
Vnderh&llsoeh
driftkostnad
för
fartyget
Eg str asalt.
(extra anslag.)
[61.]
ning av Sveriges havsfisken avsedda fartyget Skagerak har årligen skett
från och med år 1906, och hava medel till försäkringspremien anvisats
av riksdagen med 5,200 kronor för år.
Fartyget har försäkrats för ett värde av 130,000 kronor, motsvarande
ursprungliga anskaffningskostnaden. Försäkringen har ägt rum hos försäkringsaktiebolaget
Gauthiod. Premien utgör fortfarande 5,200 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Under nu rådande förhållanden kan, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande
framhållit, ett fartyg lika med Skagerak uppenbarligen icke
byggas för den nuvarande försäkringssumman. Jag anser därför försiktigheten
bjuda, att möjlighet beredes att höja försäkringsvärdet såväl för
år 1918 som för år 1919. För beräkning av det erforderliga anslaget
torde ett försäkringsvärde av 480,000 kronor böra läggas till grund,
ehuru givetvis försäkring ej bör tagas till högre belopp, än som vid
försäkringens tagande anses motsvara nybyggnadskostnaden.
Då för år 1918 redan anvisats 5,200 kronor och premien för det
höjda värdet blir 14,400 kronor, kräves för år 1918 tilläggsanslag å
9,200 kronor. Jag ämnar särskilt hemställa om anvisande av anslag
härtill å tilläggsstat för innevarande år.»
Jämväl utskottet anser lämpligt, att fartygets försäkringsvärde
från och med 1918 höjes på sätt departementschefen föreslagit. Den
därav föranledda ökningen uti nu ifrågavarande anslag ger utskottet
icke anledning till någon erinran.
Beträffande det för innevarande år såsom erforderligt avsedda beloppet,
mot vilket utskottet icke har något att erinra, kommer utskottet
att göra särskild hemställan.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnader
för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.
62:o) Under punkt 61 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat
för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år
1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för
fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad
för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk
för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, beviljade riks
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
59
dagen på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera
av åren 1910 oeli 1911 ett anslag av 7,500 kronor och för varje
av åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor. För åren 1916 och
1917 beviljades anslag å respektive 6,000 och 8,500 kronor, varjämte
riksdagen för vartdera året medgav, att behållning å anslaget vid föregående
års slut finge under året användas för avsett ändamål. För år
1918 har riksdagen anvisat å extra stat ett anslag av 16,750 kronor, samt
medgivit, att härav 6,750 kronor Unge under år 1917 förskottsvis utanordnas.
Detta belopp var avsett för insättande av ny maskin i fartyget.
Fartygets driftkostnader för år 1919 har beräknats till samma
belopp som för år 1918 eller till 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1919 bevilja
ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
63:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
62 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må
för stationerande under vintern 1918—1919 av ett
armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande använda
erforderligt belopp av den behållning, som uppstått eller
kan komma att uppstå å redan anvisade anslag för
motsvarande ändamål.
64:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål under
villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna
än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse,
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma
behovet.
Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909, att
staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,
Utskottet.
Ett armerat
ångfartygs
stationerande
under vintermånaderna
vid rikets
kuster till ordning
och skydd
vid fisket.
(extra anslag.)
[62.]
Byggande av
fiskehamnar.
(extra anslag.)
[63.]
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
huvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed
rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag en
gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna
skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för
framtiden underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar
voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra
i första hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar
skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda
31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten men de 7 övriga
av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.
Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i
första hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av
staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor. Från detta
anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande
åren.
År 1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor
för iståndsättande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptagen
bland de 24 hamnarna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9
september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19
hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen,
att för beräkningen lagts till grund sådana arbets- och materialpris,
som motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda
kostnaden för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck
upptogs nu till 7,202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade
styrelsen följande plan:
För år
Anvisade medel
Summa
anvisade medel
För år
Anvisade medel
Summa
anvisade medel
1912—1913
464,000
464,000
1920
610,000
4,608,000
1914
464,000
928,000
1921
610,000
5.218,000
1915
620,000
1,548,000
1922
610,000
5,828,000
1916
620,000
2,168,000
1923
610,000
6,438,000
1917
610,000
2,778,000
1924
609,200
7,047,200
1918
610,000
3,388,000
1925
155,600
7,202,800
1919
610,000
3,998,000
1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland
dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande på statens bekostnad,
och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
61
det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt
anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.
Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte
uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader
böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter
kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras
direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadss''tyrelsen.
I skrivelse den 3 maj 191G beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av
staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga en kostnad av ungefär
523.500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats
efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege
icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i
kostnaden för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle
alltså icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos
323.500 kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade
medlen.
För år 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa 810,000
kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 års plan och
200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.
Detta bifölls av riksdagen.
Genom de av riksdagen åren 1916 och 1917 gjorda anvisningarna
har, på sätt närmare utvecklas i statsrådsprotokollet vid fjolårets statsverksproposition,
inalles 390,000 kronor anvisats tidigare än planen
utvisar.
Av statsrådsprotokollet framgår att för fortsättande under år 1918
av redan under arbete varande fiskehamnsbyggnader på grund av stegrade
arbets- och materialpris för samma år beräknats ett ytterligare belopp
av 400,000 kronor under det att anslagsbeloppet för år 1919 upptagits
till det iirsprungligen i berörda plan upptagna, eller till 610,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren väckt motion nr 225 av herr Andersson i Knäppinge
m. fl., vari hemställts, att riksdagen må för att kunna verkställa de
nödiga undersökningsarbetena samt utarbetandet av de behövliga arbetsplaner,
som erfordras, innan de av fiskehamnskommission till utförande
i andra förordade hamnarna kunna byggas, för ändamålet anslå 150,000
kronor; att detta anslag må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning
utgå med 75,000 kronor för år 1919 och 75,000 kronor för
år 1920.
Motion.
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Till stöd härför hava motionärerna i huvudsak åberopat eu vid
1914 års första riksdag inom andra kammaren väckt motion nr 86 av
herr Andersson i Knäppinge m. fl. med enahanda yrkande som i den
nu ifrågavarande med undantag att anslagsbeloppet däri upptagits till
allenast 100,000 kronor.
I utlåtande häröver anförde jordbruksutskottet följande:
»Med anledning slutligen av den utav herr Andersson i Knäppinge
m. fl. gjorda framställningen om anvisande av medel för verkställande
av undersökningar och utarbetande av arbetsplaner för de fiskehamnar,
som fiskehamnskommissionen förordat till utförande i andra hand, vill
utskottet först erinra om att de av riksdagen år 1911 beviljade medel
för byggande av fiskehamnar avse allenast de av kommissionen i första
hand upptagna hamnarna, vadan något beslut i fråga om byggandet av
de av motionärerna åsyftade hamnarna ännu icke fattats av riksdagen.
Med hänsyn därtill att av de 24 hamnanläggningar, för vilkas utförande
riksdagen beviljat medel, hittills endast 3 påbörjats och att samtliga
ifrågavarande hamnar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats
bliva färdigbyggda först omkring år 1923, synes frågan om förundersökningar
och arbetsplaner för ytterligare nya hamnanläggningar ännu
vara för tidigt väckt. Erfarenheterna från de redan beslutade fiskehamnsanläggningarna
visa ju ock med tydlighet vanskligheten och otillförlitligheten
av långt i förväg gjorda kostnadsberäkningar på detta
område, då nämligen dylika beräkningar på grund av ändrade konstruktionsformer
för hamnanläggningar, inträdande stegring i arbetslöner och
pris på materialier in. in. kunna helt och hållet kullkastas. Enligt utskottets
mening skulle det därför vara ett förgäves nedlagt arbete att
redan nu försöka inlåta sig på beräkningar rörande hamnanläggningar,
som om de komma att beslutas, dock först omkring tio år härefter lära
kunna påbörjas. För övrigt torde Kungl. Maj:t om ock när framdeles
så anses lämpligt icke underlåta att taga denna sak under övervägande
och för riksdagen framlägga de förslag, som därav kunna påkallas.»
Vad 1914 års jordbruksutskott sålunda anfört finner utskottet under
nu rådande förhållanden äga så mycket större giltighet, som det torde
vara fullständigt omöjligt att bedöma den inverkan pågående världskrig
kan komma att medföra i avseende å arbetsförhållanden och prisstegringar
under den närmare framtiden. Utskottet kan därför icke heller
nu biträda det i motionen framställda förslaget. Mot de i statsrådsprotokollet
för fiskehamnsbyggnader under åren 1918 och 1919 beräknade
beloppen har utskottet däremot icke något att erinra.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer utskottet att i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
63
särskilt utlåtande hemställa om dess uppförande å tilläggsstat för
samma år.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet nu,
att riksdagen må med avslag å den av herr
Andersson m. fl. i änmet väckta motionen och med
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning till
bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av
fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 610,000
kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse
ej mindre av själva området för hamnarna än
även av det område i land, som med hänsyn till den
rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör
avsöndras för det gemensamma behovet.
Skogsväsendet.
65:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att
från och med år 1919 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan
upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens bestridande från 500
kronor med 700 kronor till 1,200 kronor än även de i samma stat upptagna
anslag till praktiska övningar vid högre kursen från 24,200 kronor
med 4,800 kronor till 29,000 kronor samt till praktiska övningar vid
lägre kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650 kronor, i
följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 125,600 kronor
med 7,250 kronor till 132,850 kronor, samt vid bifall härtill höja
ordinarie anslaget till skogshögskolan från 124,350 kronor med 7,250
kronor till 131,600 kronor.
Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan
med däri vid 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar å 125,600
kronor, På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare med
tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 124,350 kronor.
Staten upptager bland annat en post å 500 kronor såsom särskilt arvode
till biblioteksgöromålens bestridande samt två anslagsposter till praktiska
Skogshög
skolan.
(ordinarie
anslag.)
[64.]
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Motioner.
Utskottet.
övningar, nämligen å 24,200 kronor till dylika övningar vid den högre
kursen (jägmästarkursen) och å 4,500 kronor till enahanda ändamål vid
den lägre kursen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 165—173.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta likalydande motioner, nämligen nr 82 i första kammaren
av herr Barthelson och nr 152 i andra kammaren av herr Lindman,
vari hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts
förslag rörande staten för skogshögskolan för år 1919, att från och med
år 1919 höja den i staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till
biblioteksgöromålens bestridande från 1,200 kronor med 800 kronor till
2,000 kronor samt vid bifall härtill höja det av Kungl. Maj:t föreslagna
ordinarie anslaget från kronor 131,600 till kronor 132,400.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionerna.
Kungl. Maj:ts framställning avser viss förhöjning av nämnda
anslagsposter.
Statsrådsprotokollet ger vid handen, att biblioteksgöromålen vid
skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt bestridas av eu vid högskolan
anställd lärare mot ett arvode, uppgående till ovannämnda belopp
av 500 kronor, att från sakkunnigt håll samstämmigt vitsordats, att den
tid av 1 timme tre dagar i veckan, som bibliotekarien med nuvarande
arvode kunde tillförbindas hålla biblioteket öppet, icke tillfredsställde
varken de studerandes behov eller lärarnas och övriga forskares skäliga
anspråk, att härför ansetts erforderligt, att biblioteket hölles öppet minst
tre timmar dagligen under lästerminerna och en å två dagar under
ferierna samt att till undanrödjande av nämnda olägenhet framkommit
huvudsakligen två förslag. Det ena ginge ut på att mot ett årligt arvode
av 1,600 kronor anställa en kvinnlig biblioteksamanuens med sex timmars
daglig tjänstgöring, vilken skulle hava sig anförtrodd den dagliga låneexpeditionen
och katalogiseringsarbetet, i samband varmed arvodet till
bibliotekarien, vars uppgift skulle begränsas till att ansvara för och
övervaka bibliotekets skötsel, föreslå nya bokinköp m. in., skulle nedsättas
till 400 kronor. Det andra avsåge att mot ett högre arvode av
2,000 kronor anställa en i biblioteksgöromål förfaren person att på eget
ansvar sköta biblioteket och hålla detsamma tillgängligt under den tid,
som enligt vad ovan sagts befunnits erforderlig.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
65
»Ehuruväl jag ingalunda vill underskatta betydelsen av att skogshögskolans
bibliotek liälles lättare tillgängligt för de studerande samt
forskare än nu är fallet, kan jag i likhet med statskontoret icke finna
det nödvändigt att härvid gå så långt, som lärarrådet och styrelsen
föreslagit. Att anställa en Särskild biblioteksamanuens på eget ansvar —
mot vilket förslag lärarrådet med hänsyn till det i varje fall rätt låga
arvode, som skulle kunna tillerkännas en sådan befattningshavare, riktat
enligt min mening ganska vägande invändningar — finner jag mig icke
kunna förorda, utan torde den närmaste skötseln av biblioteket böra
liksom hittills uppdragas åt någon av lärarna. Att till biträde åt denne
anställa särskilt avlönad person, vilket avsågs med styrelsens förslag i
december år 1916 och som nu i första hand tillstyrkes av lärarrådet,
synes mig icke nödvändigt. Ifall det nuvarande arvodet för biblioteksgöromålens
skötsel erhåller viss förhöjning, torde sådan ökning i skyldigheten
att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att därigenom nöjaktigt
resultat vinnes.
Då biblioteket för arvodet av 500 kronor nu hålles öppet tre dagar
i veckan under lästerminerna, och det befunnits önskvärt, att det blir
öppet dagligen under terminerna samt därjämte vissa gånger under
ferierna, synes för detta ändamål anslaget böra höjas till 1,200 kronor.»
I motionerna göres gällande, att den ökning i skyldigheten att
hålla biblioteket öppet, som enligt departementschefens förmenande
skulle kunna åläggas eu bland högskolans extra lärare utsedd bibliotekarie,
(om de ordinarie lärarna kunde det på'' grund av bristande tid
icke bliva tal) därest arvodet höjdes till 1,200 kronor, icke torde kunna
utsträckas till att omfatta mer än 1 timme dagligen under lästermin
och ett par gånger i veckan under annan tid av året. För såväl elever
som lärare, vilka dagligen måste anlita biblioteket icke blott för uttagning
av en eller annan enstaka bok utan jämväl för att idka jämförande
och andra studier, vilka fordrade successiv tillgång på det i
biblioteket befintliga bokmaterialet, vore denna tid för detsammas öppenhållande
icke tillräcklig. En tillfredsställande lösning av förevarande
fråga syntes däremot motionärerna kunna vinnas genom anställande på
sätt ovan antytts av en kvinnlig biblioteksamanuens med arvode av
1,600 kronor och med ovan angivna arbetsuppgifter.
Behovet av att skogshögskolaDS bibliotek, för att kunna vara dem
till verklig nytta, vilka för sina studier äro hänvisade att begagna detsamma,
häri inbegripna jämväl professorerna vid skogsförsöksanstalten,
göres lättare tillgängligt, torde vara ostridigt. Departementschefen har,
på sätt ovan nämnts, i sådant syfte utan att beräkna någon bestämd tid
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 9
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
dagligen för bibliotekets öppenhållande ansett, att, om arvodet till biblioteksgöromålens
skötande höjdes till 1,200 kronor, skulle sådan ökning
i skyldigheten att hålla biblioteket öppet kuuna föreskrivas, att därigenom
nöjaktigt resultat vunnes. Motionärerna åter hålla före, att
biblioteket skulle hållas öppet 3 timmar dagligen under lästermin och
en eller två gånger i veckan under den övriga delen av året. Utskottet
delar denna deras uppfattning. Det vill emellertid förefalla utskottet,
som om detta icke skulle låta sig göra genom höjande allenast på sätt
departementschefen ifrågasatt av nämnda arvode till biblioteksgöromålens
bestridande från 500 kronor till 1,200 kronor. Utskottet anser nämligen,
att den vidsträcktare skyldighet att hålla biblioteket öppet, som med en
sådan arvodesförhöjning skäligen kan ifrågasättas, knappast torde böra beräknas
till mer än en timme varje dag under lästermin erna och någon gång
i veckan under ferierna. Härtill kommer, att det, såsom i motionerna även
framhållits, synes vara tvivel underkastat, om man ens under sådan förutsättning
kan påräkna att bland högskolans extra lärare, vilka torde
hava sin huvudsakliga verksamhet å annat håll, erhålla en person, som
vore villig åtaga sig ifrågavarande uppdrag. Genom anställande av en
kvinnlig biblioteksamanuens, på sätt motionärerna ifrågasatt, skulle enligt
utskottets uppfattning ovanberörda svårigheter på ett lyckligt sätt övervinnas.
Visserligen skulle en sådan anordning medföra ökade kostnader till
ett belopp av 800 kronor, men å andra sidan skulle den stora fördelen vinnas,
att frågan om bibliotekets skötsel bleve på ett fullt nöjaktigt sätt ordnad.
Utskottet biträder det i motionerna framställda förslaget. Anslagsposten
till biblioteksgöromålens bestridande vid högskolan bör i anslutning
härtill höjas frän 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000 kronor.
Vad angår slutligen ovannämnda två i skogshögskolans stat upptagna
anslag till praktiska övningar föreslår Kung]. Maj:t nu dels en
höjning av anslaget till sådana övningar vid högre kursen (jägmästarkursen)
med 4,800 kronor och dels en ökning av anslaget till dylika
övningar vid lägre kursen (forstmästarkursen) med 1,750 kronor. Ökningarna
föranledas i första hand därav, att högskolans lärare, vilka under
de praktiska övningarna hittills icke uppburit dagtraktamenten annat
än för resdagar, ansetts böra från och med år 1919 vid tjänstgöring
utom hemorten under sådana övningar med elever i de särskilda kurserna
jämväl för andra dagar än resdagar uppbära dagtraktamenten
enligt gällande resereglemente, dQck vid tjänstgöring å högskolans fasta
övniugsskogar allenast med tre fjärdedelar av fastställt traktamentsbelopp
samt i varje fall ulan den förhöjning i traktamentsbeloppen, som
kunde varda medgiven, varjämte i utsikt ställda höjningar i dagtrakta
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
«7
mentsbeloppen, vilken höjning skall oavkortad till god oko mm a lärarna under
resdagar, och redan höjda biljettpris gjorde eu ytterligare ökning erforderlig.
Den sålunda ifrågasatta ersättningen till skogshögskolans lärare
synes utskottet skälig. De föreslagna anslagsbeloppen giva ej anledning
till någon utskottets erinran.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl.
Majtts förevarande framställning och de i ämnet väckta
motioner från och med år 1919 höja ej mindre den
i staten för skogshögskolau upptagna anslagspost till
biblioteksgöromålens bestridande från 500 kronor med
1,500 kronor till 2,000 kronor än även de i samma
stat upptagna anslag till praktiska övningar vid högre
kursen från 24,200 kronor med 4,800 kronor till
29,000 kronor samt till praktiska övningar vid lägre
kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650
kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att
höjas från 125,600 kronor med 8,050 kronor till
133,650 kronor samt vid bifall härtill höja ordinarie
anslaget till skögshögskolan från 124,350 kronor med
8,050 kronor till 132,400 kronor.
Någon ändring i den del av anslagstiteln: »skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt» å 193,700 kronor, som är avsedd för statens
skogsförsöksanstalt, nämligen 69,350 kronor, är icke ifrågasatt. Denna
del synes därför böra beräknas till oförändrat belopp. Vid bifall till
här ovan föreslagna höjning i anslaget till skogshögskolan kommer
emellertid anslagstiteln att höjas till 201,750 kronor.
66:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 65 därom gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år till ett docentstipendium vid skogshögskolan
samt till studieunderstöd åt sådana studerande,
som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig
forskning, å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 3,700 kronor.
Docentstipendium
och
studieunderstöd
vid skogshögskolan.
(extra anslag.)
[65.]
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Personligt
ålderstillägg
till extra
läraren G.
Grönberg.
(extra anslag.)
[66.J
67:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att
till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan, docenten
filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst 500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 175 och 176.)
Undervisningen vid skogshögskolan i de till ämnesgruppen zoologi
m. m. hörande ämnen är anordnad sålunda, att den vid skogsförsöksanstalten
anställde laboratorn i skogsentomologi undervisar i detta ämne
vid högskolans jägmästarkurs, under det att den övriga undervisningen
i zoologi, inbegripet entomologi vid forstmästarkursen, samt i jakt- och
fiskevård uppehälles av en extra lärare, vilken därjämte har närmaste
inseendet över de till ämnesgruppen hörande samlingar. Arvodet till
denne extra lärare, vilken nu är docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg,
beräknades av departementschefen i förslaget vid 1914 års senare
riksdag *■ till ordinarie stat för skogshögskolan till 3,500 kronor. Detta
belopp ingår i anslagsposten till extra lärare. Riksdagen, som uttalade
sitt gillande av departementschefens förslag beträffande ordnandet av
undervisningen i zoologi m. m., godkände det föreslagna beloppet av
anslagsposten till extra lärare.
Med anledning av ett framkommet förslag, att arvodet till denne
extra lärare skulle bestämmas till 4.500 kronor, framhöll dåvarande
departementschefen, att om man utginge från de i förslaget år 1912
om högskolans inrättande använda beräkningsgrunderna av 20 kronor
för föreläsningstimme, 10 kronor för övningstimme och 20 kronor för
exkursionsdag, skulle hans arvode uppgå till endast 2,930 kronor.
Därest gottgörelsen för föreläsningstimme sattes så högt som till 25
kronor, skulle arvodet likväl ej överstiga 3,615 kronor. I betraktande
härav ansåg departementschefen, att, även med hänsyn tagen till hans
åliggande beträffande högskolans samlingar, högre arvode än 3,500 kronor
ej behövde beräknas.
Skogshögskolans styrelse har nu i skrivelse den 29 september
1917 angående högskolans anslagsbehov för år 1919 hemställt, dels att
normala arvodet till denne extra lärare måtte höjas till 4,000 kronor
och på grund härav anslagsposten till extra lärare ökas med 500 kronor,
dels att grönberg måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg å 500
kronor å extra stat för år 1919.
I yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen för egen
del anfört följande:
»I likhet med statskontoret kan jag med hänsyn till den under
-
Jordbruksutskott ds utlåtande Nr 9 A.
69
visningsskyldighet m. m., som åligger ifrågavarande extra lärare, icke
tillstyrka, att det normala arvodet till denne lärare nu bestämmes högre
än som skedde år 1914.
Då docenten Grönberg alltsedan år 1901 förtjänstfullt uppehållit
undervisningen i zoologi m. in. först vid skogsinstitutet och sedan vid
skogshögskolan samt vid skogsinstitutet uppbar arvode å extra stat med
under sista åren 4,000 kronor, vill jag däremot biträda förslaget, att ett
personligt ålderstillägg å 500 kronor tilldelas honom. Härigenom kommer
ersättningen till honom för ifrågavarande extralärarbefattning att
uppgå till sammanlagt 4,000 kronor.»
Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer därför,
*
att riksdagen må till personligt ålderstillägg åt
extra läraren vid skogshögskolan, docenten filosofie
doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med
gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 500 kronor.
68:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Diverse behov
för vissa i statsrådsprotokollet för år 1919 närmare angivna behov vid VldSk0ian°9''
skogshögskolan å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag (extra ans]a„,
av 65,900 kronor. ("67.1
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 177—203, vartill utskottet
tillåter sig hänvisa.
I skrivelse den 29 september 1917 har styrelsen för skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt gjort åtskilliga framställningar
om anslag till högskolan, avsedda att anvisas å extra stat. Enär de
flesta av dessa framställningar hänföra sig till en ifrågasatt ökning
av högskolans elevantal, torde först böra lämnas en redogörelse för
detta ärende.
Då skogshögskolan inrättades enligt beslut vid 1914 års senare
riksdag, utgick man från att det antal elever, som årligen skulle få mottagas
till den förberedande jägmästarkursen (nu förlagd vid Garpenberg),
skulle bliva 40, och att härav högst 25 skulle kunna antagas till fortsatt
utbildning under kursens vårtermin med rätt att, därest de under
sistnämnda termin förvärvade godkända vitsord, vinna inträde vid själva
skogshögskolan. Den i stadgarna för skogshögskolan den 5 december
1914 fastställda läroplan för jägmästarkursen var även grundad på detta
elevantal, vilket därefter fastställdes genom Kungl. Maj:ts brev den 30
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
mars 1915. Enär eu synnerligen betänklig brist å skogstjänstemän
syntes vara att befara, bestämde Kungl. Maj:t den 28 april 1916, efter
framställning av domänstyrelseu och sedan såväl skogshögskolans styrelse
som jägmästare r sens lärarråd häröver avgivit utlåtande, att antalet
elever, som årligen under åren 1916—1919 finge antagas till fortsatt
utbildning, skulle vara 30. Härigenom komme även jägmästarkursen vid
högskolan att få ökat elevantal. Av elevökningen föranleddes vissa
ökade kostnader, till vilka Kungl. Maj:t i 1917 års statsverksproposition
begärde anslag å extra stat, vilka av riksdagen beviljades. Emellertid
gjordes av domänstyrelsen den 16 december 1916 framställning om
att samtliga de vid 1916 års hösttermin vid förberedande kursen godkända
37 eleverna skulle få antagas till fortsatt utbildning under år
1917, vilken framställning också, efter verkställd utredning angående
möjligheterna härför, vann Kungl. Maj:ts bifall. Till härav föranledda
ytterligare kostnader under åren 1917 och 1918 anvisade 1917 års riksdag
med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i proposition nr 150
anslag å extra stat.
Sedan domänstyrelsen erhållit i uppdrag att verkställa utredning
angående behovet under ett antal år framåt av högskolebildade skogstjänstemän
för såväl staten som enskilda ävensom avgiva förslag (ill de
åtgärder, vartill utredningens resultat kunde föranleda, har nämnda
styrelse den 5 juli 1917 till Kungl. Maj:t inkommit med utredning i
ärendet, utvisande, att vid slutet av höstterminerna vart och ett av åren
1918—1921 borde till fortsatt utbildning i den förberedande kursen
antagas omkring 37 elever, för att behovet under perioden 1922—1927
eller närmare bestämt år 1925 skulle kunna bliva tillgodosett. Av anförda
skäl har emellertid styrelsen föreslagit åtgärders vidtagande förökning
till allenast 35 av det antal elever, som borde antagas till fortsatt
utbildning efter första terminen av den förberedande kursen för
åren 1918—1921.
Departementschefen har anslutit sig till detta domänstyrelsens
förslag samt därjämte framhållit, att härav följde, att i den förberedande
kursen borde kunna redau höstterminen 1918 antagas 45 elever.
De . av Kungl. Maj:t uti förevarande framställning begärda anslagsmedel,
av vilka de flesta såsom ovan nämnts hänföra sig till den ifrågasatta
ökningen i skogshögskolans elevantal, äro enligt berörda statsrådsprotokoll
avsedda att tillgodose följande behov:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr D A. 71
År 1918 År 1919
Extra lärare:
Extra lektor i botanik ...................................................... — 3,900
Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition in. in. — 360
» » » » » agronomi........................ — 160
Assistent i skogsindelning m. in.................................... — 1,050
» i skogsteknologi m. m..................................... — 700
Jägmästarkursens praktiska övningar:
Assistent ............................................................................ — 3,000
» vid den förberedande kursen........................... 1,550 3,100
Ökning i assistenters arvoden m.'' m.............................. 4-,800 3,900
Reskostnad för 5 nya elever .......................................... — 1,125
Ökade reskostnader för elever......................................... 3,200 3,200
Hantlangning .............................................• •....................... — 800
Ökade kostnader för do praktiska övningarna............ — 6,020
Dagtraktamenten till på grund av elevantalets ökning
tillkomna lärare ........................................................... — 600
Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader
för lärare ......................................................................... 1,400 —
Forstmästarkursens praktiska övningar:
Ökade reskostnader för elever......................................... 600 600
Ökning i assistentarvoden m. m.................................. 200 200
Hantlangning ...................................................................... — 700
Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader
för lärare ........................................................................ 600 —
Hushåll suppsättning å övningsskogar................................ — 10,000
Avvägningsinstrument in. m............................................... — 700
Expenser vid högskolan ......................................................... 14,600 17,900
» » Garpenberg.................................................... 1,550 4,850
Reparationer vid Garpenberg................................................ — 600
» » Bjurfors ..................................................... — 2,350
Samma kronor 28,500 65,815.
Departementschefen, som ansett den ifrågasatta ökningen av elevantalet
till 35 under de närmaste åren vara av förhållandena betingad,
har beträffande de olika anslagsposterna anfört följande:
»Förslagen att för ökade hautlangningskostnader vid forstmästarkursens
och vid jägmästarkursens praktiska övningar, för reskostnader
för fem nya elever vid jägmästarkursen samt för ökat assistentbiträde
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
vid samma kurs'' praktiska övningar för år 1919 av riksdagen begära
samma belopp, som beviljats för år 1918, tillhopa 5,625 kronor, ge
mig icke anledning till erinran.
Att till följd av elevantalets ökning vid jägmästar kurserna en förstärkning
av lärarkrafterna i ämnet botanik är nödvändig, synes mig
tydligt ådagalagt. Jag finner även det av alla, som yttrat sig härom,
omfattade förslaget att åstadkomma denna förstärkning på det sätt, att
professorn i botanik befrias från undervisningsskyldighet i forstmästarkursen
och att denna undervisning ävensom undervisningen i samma
kurs i marklära, geologi och klimatologi anförtros åt en särskild lärare,
vara särdeles lämpligt. En sådan anordning underlättar även anordnandet
av lind ervisningen i geologi vid jägmästarkursen, som framdeles behöver
ske å parallellavdelningar, men som likväl då kan behållas av
assistenten i marklära vid skogsförsöksanstalten. Ifall denne genom förändringen
får någon lindring i sin undervisningsskyldighet, synes detta
vara för hans verksamhet vid försöksanstalten väl behövligt. Beträffande
den ställning den nye läraren i botanik m. in. bör intaga, är jag benägen
ansluta mig till förslaget, att han bör bliva lektor, dock såsom statskontoret
föreslagit allenast å extra stat. Hans undervisningskyldighet
skulle nämligen redan efter nuvarande läroplaner bliva särdeles omfattande,
och därtill kommer, att jag ej kan underkänna vikten av det framställda
önskemålet, att uudervisningen särskilt i de betydelsefulla ämnena skogsbotanik
och marklära vid forstmästarkursen måtte något utvidgas. Jagvill
alltså tillstyrka, att för anställande av en sådan lektor ett anslag
av 3,900 kronor uppföres å extra stat för år 1919. Visserligen kommer
den nu ifrågasatta ökningen av elevantalet i den förberedande kursen
icke att utöva inverkan på jägmästarkursen förrän tidigast under höstterminen
1919 — troligen först senare på grund av värnpliktstjänstgöring
— men i stället kommer den nyåret 1917 skedda ökningen
till 37 elever i den förberedande kursen att göra sig gällande vid högskolan
under hela året 1919. Jag anser därför, att anslaget bör beräknas
för hela året 1919.
Detta åskådningssätt är för övrigt tillämpligt på nästan alla övriga
av elevantalets ökning nu ifrågasatta utgiftsökningar.
Vid bifall till anställande av en dylik lektor blir det för år 1918
anvisade extra anslaget å 400 kronor till biträde åt professorn i botanik
icke behövligt för år 1919.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A
-
73
Mot lärarrådets förslag om ökning med 360 kronor i arvodet till
extra läraren i tjäusteexpedition och bokföring, om ökning med 160
kronor i arvodet till extra läraren i agronomi, om ett arvode av 900
kronor till en assistent åt professorn i skogsindelning och skogsuppskattning
och om ett arvode av 600 kronor åt en assistent åt professorn i
skogstekuologi m. m. har ej någon erinran framställts.
För min del biträder jag dessa förslag, under anmärkande att, på
sätt jag senare kommer att omförmäla, arvodena till nämnda bägge
assistenter torde böra höjas till resp. 1,050 och 700 kronor.
Behovet av anställande av ytterligare en assistent vid den förberedande
kursen synes mig ej kunna bestridas, då elevantalet ökas. Jag
biträder alltså förslaget om anslag härtill å 3,100 kronor å 1919 års
stat, varjämte ett anslag å 1,550 kronor för samma ändamål bör utgå
för innevarande år.
Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t den 14 december 1917 i det av
statskontoret åberopade ärende angående ökning för år 1917 av arvodena
till assistenterna vid den förberedande kursen medgivit, att dessa arvoden
finge under senare halvåret 1917 utgå efter 350 kronor för månad till
tre assistenter, av vilka en halvårsassistent eljest skulle avlönats med
300 kronor för månad och två helårsassistenter skulle avlönats med
3,000 kronor för år, motsvarande 250 kronor för månad. Härtill har
anvisats 1,500 kronor. Då anslaget till praktiska övningar vid jägmästarkursen
visat sig otillräckligt, sedan den förberedande kursen blivit
förlängd, samt icke lämnade tillgång till de för dessa tre assistenter
utgående resersättningarna för inställelse å tjänstgöringsorten, hava ytterligare
anvisats härtill 300 kronor. Inalles hava alltså anvisats 1,800
kronor, vilka utgått förskottsvis och nu böra anmälas till ersättande av
riksdagen under år 1918.
Det nu föreliggande förslaget om höjning av assistentarvodena
vill jag biträda på det sätt, att arvodet bestämmes till 350 kronor för
månad, dock ej utöver 3,500 kronor för år. Hittills hava helårsassistenterna
faktiskt avlönats blott för 10 månader och någon ändring
häruti bör icke ske, helst i annat fall assistentavlöningen skulle för
mycket närma sig och till och med kunna överstiga lektors begynnelselön,
4,000 kronor. För varje assistent bör tillika beräknas resersättning,
vilken till följd av höjda biljettpris bör upptagas till 150 kronor.
På grundvalen av en mig på begäran tillhandakommen beräkning av
skogshögskolans rektor har jag funnit, att av dessa anledningar behövas
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A ) 10
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
för år 1919 anslag av 3,900 kronor för jägmästarkursen och 200 kronor
för forstmästarkursen.
Då enahanda anledningar, som sålunda föranlett ökning av assistentarvoden
för senare delen av år 1917 samt förslag om motsvarande
ökning för år 1919, motivera ökning av dessa arvoden under innevarande
år, har jag av högskolans rektor erhållit en uträkning om de
härtill behövliga beloppen och med ledning därav funnit tilläggsanslag för
år 1918 behövliga till belopp av 3,000 kronor för jägmästarkursen och
200 kronor för forstmästarkursen. Dessa belopp böra nu begäras av riksdagen.
Med inräknande av förutnämnda förskott å 1,800 kronor under
år 1917 bör alltså härtill för år 1918 äskas 4,800 kronor för jägmästarkursen.
De föreslagna höjningarna av de förut beräknade arvodena till de
bägge nya assistenterna i skogsindelning m. m. och skogsteknologi
m. m. vid högskolan, får jag, då de stå i överensstämmelse med höjningen
av övriga assistentarvoden, biträda. Det förut härom framställda
förslaget bör, såsom jag förut anmärkt, alltså härutinnan jämkas.
I statförslaget upptagas vidare två poster för på grund av ökning
i järnvägarnas biljettpris stegrade reskostnader för elever, nämligen
med 1,969 kronor för jägmästarkursens och 350 kronor för forstmästarkursens
elever.
Jag finner höjningar av sagda anledning befogade och anser beloppen
böra med anledning av numera vidtagen ytterligare stegring i
biljettprisen ytterligare ökas, nämligen till respektive 3,200 och 600 kronor.
Enahanda belopp torde tarvas för år 1918.
De till 6,020 kronor beräknade ökade kostnaderna för praktiska
övningar till följd av elevantalets ökning ge mig ej anledning till någon
erinran.
Under hänvisning till mitt uttalande i punkten 64 härovan angående
uppförande å extra stat för år 1919 till dagtraktamenten m. m. åt lärare
under praktiska övningar av ett anslag å 600 kronor på grund av ökat
elevantal i jägmästarkursen, tillstyrker jag nu, att detta anslag här tages
i beräkning.
Till dessa av högskolans styrelse framlagda anslagsbehov kommer
emellertid för år 1918 ännu ett, beroende på dels den numera vidtagna
ytterligare höjningen i biljettprisen, vilken höjning icke för detta år
härovan tagits i beräkning för lärarna, dels ock den höjning i dagtrakta
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
75
mentenas belopp, som Ivungl. Maj:t förklarat sig ämna föreskriva och
som bör tillgodokomma lärarna under resdagar. Enligt från skogshögskolans
rektor erhållen uppgift skulle härtill erfordras i runda tal anslag
för jägmästarkursen med 1,400 kronor samt för forstmästarkursen med
600 kronor.
Dessa belopp böra nu tagas i beräkning.
Att för de praktiska övningarnas bedrivande på parallellavdelningar
till följd av elevantalets ökning kräves ökad tillgång till övningsskogar,
finner jag uppenbart. Likaså torde det vara tydligt, att iordningställandet
av dessa nya förläggningsorter icke kan ske utan vissa kostnader.
Då tiden ej medgivit att nu verkställa undersökning angående
lämpligaste valet av dylika förläggningsorter — varvid frågan, huruvida
och i vad mån nybyggnader eller reparationsarbeten bliva nödvändiga,
måste tillmätas visst inflytande — och än mindre att uppgöra tillförlitliga
beräkningar över kostnaderna för dylika arbeten, måste det erkännas,
att utredningen härutinnan ej är så fullständig, som önskligt
vore. Då emellertid den föreslagna ökningen av elevantalet synes mig
nödvändig och det icke heller synes mig rådligt att vidtaga någon
ändring i det system, som sedan länge med erkänt gott resultat tilllämpats
för bibringande åt eleverna under själva högskoletiden av praktiska
kunskaper, finner jag sagda ofullständighet icke böra få utgöra
hinder för förslagets genomförande, helst som det naturligtvis kommer
att tillses, att kostnaderna begränsas så mycket, som må finnas möjligt.
I varje fall krävas å de nya övningsskogarna logementsinredning, servis
m, m. Mot det härtill beräknade beloppet, 10,000 kronor, finner jag ej
skäl till erinran.
Då jag härovan tillstyrkt, att logementsinredning, servis m. m.
skall anskaffas för 40 elever jämte lärare och betjäning å två nya
övningsskogar, vill det synas mig, som om en utökning på nu föreslaget
sätt av motsvarande inventarier vid Malingsbo och Bjurfors, varest
högskolan nu har sina fasta övningsskogar, ej skulle vara behövlig.
Däremot torde det begärda beloppet för tre avvägningsinstrument
samt möjligen något belopp för redskap och ritbräden m. m. vara
erforderligt. Härtill synes ett anslag av 700 kronor böra vara tillräckligt.
Då det är nödvändigt att under nuvarande tider inskränka eller
uppskjuta de utgifter, som icke äro omedelbart nödvändiga, synes mig
förslaget om inredning av förvaringsrum för de naturhistoriska duplettsamlingarna
icke nu böra föranleda någon åtgärd.
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Mot förslaget i övrigt, med iakttagande av högskolestyrelsens
erinran beträffande adderingsmaskinen, har jag icke någon invändning.
Jag tillstyrker alltså, att för 1918 års bränslekostnad vid högskolan må
anvisas 14,600 kronor samt att för år 1919 må till expenser vid högskolan
anvisas anslag å tillhopa 17,900 kronor.
Till expenser vid Garpenberg hava i rektors statförslag upptagits
dels för elektrisk ström samma belopp, som anvisats för år 1918, eller
1,500 kronor, dels ock till ökade kostnader för bränsle 4,900 kronor,
varav 1,550 kronor för år 1918.
Enligt verkställd beräkning skulle efter numera gällande pris
bränslekostnaden under vartdera av åren 1918 och 1919 bliva 4,350
kronor. För ändamålet hava för innevarande år å extra stat anvisats
1,800 kronor. Av det ordinarie expensanslaget kan till bränsle disponeras
ett belopp av 1,000 kronor. Tillskott behövdes alltså för år 1918
med 1,550 kronor och för år 1919 med 3,350 kronor.
Dessa av högskolestyrelsen biträdda förslag får jag tillstyrka.
Slutligen har rektor i sitt statförslag upptagit för reparationer vid
Garpenberg 4,100 kronor och vid Bjurfors 2,350 kronor. Arbetena vid
Garpenberg skulle avse bättring av rappningen å huvudbyggnaden och
flyglarna jämte fullständig vattrivning och avfärgning, diverse tröskeljärn
och korkmattor samt avlopps- och vattenledning i flyglarna. Vid Bjurfors
gällde reparationerna tapetsering av vissa rum, invändig målning av
fönster och dörrar samt av veranda och tamburer, ny spis i köket samt
nytt tegeltak å lärarbostaden m. m. För Bjurfors ansågos 900 kronor
till spisen och tegeltaket böra utgå under år 1918.
Skogshögskolans styrelse har ansett den föreslagna rappningen
m. m. vid Garpenberg ävensom anorduandet av vattenledning i flyglarna
därstädes kunna med hänsyn till nuvarande förhållanden tillsvidare anstå,
varigenom kostnaden för reparationer vid Garpenberg skulle nedbringas
till 590 kronor.
Beträffande arbetena vid Garpenberg instämmer jag med högskolestyrelsen,
dock att den beräknade kostnaden torde böra avjämnas till
600 kronor. Mot förslaget beträffande Bjurfors vill jag endast anmärka,
att någon medelsanvisning redan för innevarande år ej synes oundgängligen
nödig.»
För år 1919 har departementschefen ansett det totala anslagsbeloppet
böra avjämnas till 65,900 kronor.
Anslaget syntes böra få reservationsanslags natur.
Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.
77
Angående de belopp, som enligt förslaget skulle utgå för år 1918,
bär departementschefen förklarat sig komma att göra särskild hemställan
om uppförande av anslag därtill å tilläggsstat för innevarande år.
Mot vad departementschefen sålunda anfört har utskottet ej funnit
någon erinran böra göras.
Beträffande det för år 1918 såsom erforderligt ansedda beloppet,
har utskottet för avsikt att göra särskild hemställan härom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för de här ovan för år 1919
angivna behov vid skogshögskolan å extra stat för
samma år anvisa ett reservationsanslag av 65,900
kronor.
69:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1919 vid statens
skogsförsöksanstalt å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 19,450 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 203—209.)
För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen å extra stat
anvisat 1,200 kronor för avlönande av extra räknebiträde vid statens
skogsförsöksanstalt. Detta biträde har ansetts erforderligt för att avarbeta
uppkommen balans beträffande kontrollräkning av insamlat provytematerial
vid anstaltens skogsavdelning.
Vidare har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag
å högst 6,200 kronor för vissa behov för statens skogsförsöksanstalt.
Nämnda behov och för desammas tillgodoseende avsedda belopp
voro följande.
Täckande av brist å bränslekostnaden år 1916 ................. kronor 782
Okad bränslekostnad åren 1917 och 1918 ........................... » 2,018
Okade expenser för de entomologiska arbetena .................. » 800
Anskaffning av instrument ......................................................... » 1,400
Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen.. » 1,200
Summa kronor 6,200.
För täckande av bristen från år 1916 och för ökad bränslekostnad
under år 1917 medgav riksdagen, att härav 1,982 kronor finge förskotteras
under år 1917.
Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov, som skulle tillgodoses
genom det nu föreslagna anslaget, följande:
Utskott t
Diverse behov
vid statens
skogsförsöksanstalt.
(extra anslag.)
[68.]
Utskottet.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga av
-
delningen
Bränslekostnader .....................................................
Okade expenser för skogsavdelningen ............
» » » naturvetenskapliga avdel
-
Ökade expenser för de entomologiska undersökningarna
..................................................................
Publikationer..............................................................
Anslagstavlor vid försöksfält................................
kronor
1918
1919
1,200
»
_
1,200
6,000
3,0()0
»
4,100
4,100
2,150
2,150
»
500
1,300
»
6,000
6,000
»
—
500
Summa kronor 18,750 19,450.
Då medel för extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten och
biträde vid analyser vid dess naturvetenskapliga avdelning, fortfarande
synes behövligt och enahanda belopp som för innevarande år torde böra
utgå för dessa ändamål, biträder utskottet förslaget i denna del.
Det till bränslekostnader för år 1918 begärda beloppet är avsett
att täcka på "grund av stegrade koks- och vedpriser uppkommen brist
under år 1917 och beräknad brist för år 1918. Det för år 1919 föreslagna
beloppet har i förhoppning om blivande lägre priser beräknats
något lägre än för år 1918. Framställningen ger icke anledning till
någon utskottets erinran.
Det föreliggande förslaget i vad det rör ökade expensmedel för
anstaltens olika avdelningar motiveras dels med stegrade priser å erforderliga
materialier och höjda hantlangningskostnader dels ock med väsentligt
ökade resekostnader. Utskottet biträder förslaget.
Behovet av det för publikationer ifrågasatta extra anslaget finner
utskottet motiverat med hänsyn till de ständigt ökade tryckningskostnaderna
och pappersprisen, varför utskottet jämväl i denna del ansluter
sig till den föreliggande framställningen.
Den i ovan intagna tabell sist upptagna posten å 500 kronor är
avsedd till bekostande av au slag med upplysande text vid vissa försöksfält.
Då såsom departementschefen framhållit genom en sådan anordning
dessa försök skulle kunna för besökande bliva till större praktiskt
gagn, finner sig utskottet böra förorda förslaget härom.:
Beträffande de för år 1918 avsedda beloppen kommer utskottet
att i särskilt utlåtande göra hemställan härom.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
79
att riksdagen må för här ovan angivna behov
för år 1919 vid statens skogsförsöksanstalt å extra
stat för samma- år anvisa ett reservationsanslag av
19,450 kronor.
70:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 23,600 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 210 och 211.)
hör specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916 angiven plan anvisade riksdagen å extra stat för
år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl. Magt
finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
19,900 kronor. För år 1918 har för detta ändamål anvisats
19,000 kronor.
Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda
plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra
19,000 kronor enligt följande ungefärliga fördelning:
Arvode till försöksledare ........................................ kronor 6,400
» » skogsbiträde .......................................... » 2,000
Resekostnader.............................................................. » 4 400
Han tyngning............................................................... » 3’ 500
llägnadskostnader .............................................. » 2,000
Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m. » 700
Summa kronor 19,000.
\id ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen,
att den framlagda beräkningen icke vore avsedd att fastslås såsom
gällande för framtiden. Erforderliga anslag borde efter utredning och
förslag varje gång anvisas år för år.
Den föreslagna höjningen å 4,600 kronor av nu ifrågavarande
anslag är enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen föranledd av
ökade kostnader för resor, hantlangning och diverse expenser. Samma
belopp har ansetts erforderligt för år 1918. Utskottet har ingen erinran
att göra mot de begärda anslagen. Beträffande anslaget för sistnämnda
år kommer utskottet att göra särskild hemställan härom.
Utskottet hemställer nu,
Specialundersökningar
rörande de
norrländska
skogarnas föryngring.
(extra anslag.)
[69.]
Utskottet.
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
att riksdagen må för specialundersökningar rörande
de norrländska skogarnas föryngring! huvudsaklig överensstämmelse
med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 23,600 kronor.
Den lägre 71:o) Under punkt 70 har" Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
skogsunder. godkänna sådan ändring i gällande stat för statens skogsskolor, att tillskoyshushåii<
lämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda stat införes en ny
ning i aii- post »respenningar åt skogsrättare att fördelas etter Rnngl. Maj:ts bemmihet
prövan(je: 600 kronor», varigenom statens slutsumma höjes till 79,600
^ kronor; dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre skogsunder70.
J visningen och skogshushållning i allmänhet^fran 110,000 kronor med
10,000 kronor till 120,000 kronor.
Enligt beslut av 1917 års riksdag är i riksstaten uppfört ett ordinarie
anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i
allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Detta anslag har beräknats
sålunda:
Statens skogsskolor ............................................................ kronor
Den enskilda skogsundervisningen................................ »
Kolarskolan vid Hällnäs ......................... »
» » Bispgården ........................................... »
Diverse ändamål till Kungl., Maj:ts disposition ......... »
Summa kronor
72,833: 34
1,000: —
1,000: —
1,000: —
34,166: 66
110,000:-.
Den av riksdagen år 1917 antagna staten för statens skogsskolor
slutar på 79,000 kronor. Enär en ny åttonde skogsskola — vid Haddebo —,
vilkens utgifter upptagas i staten, ej skulle träda i verksamhet förrän
under loppet av år 1918, kunde emellertid anslaget begränsas för samma
år till 72,833 kronor 34 öre.
Ifrågavarande framställning avser först uppförande i överensstämmelse
med de av 1917 års riksdag ifråga om resekostnads- och traktamentsersättnings
utgående till ordinarie och extra befattningshavare
vid skogsstaten tillhörande den bevakande personalen ävensom skogsrättare
angivna grunder i staten för statens skogsskolor av ett särskilt
respenningeanslag, vilket beräknats till 600 kronor. Det må .erinras att
riksdagen förlidet år i den då fastställda avlöningsstat för skogsstatens
ordinarie personal under driftkostnader för statens domäner uppfört
sådana anslag till kronojägare och tillsyningsman.
Utskottet biträder framställningen i denna del.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
81
Det till diverse ändamål till Kungl. Maj.-ts disposition beräknade
beloppet av 1918 års ordinarie anslag har avsetts skola användas unge
-
1''ärligen sålunda:
till underhåll av skogsskolornas byggnader.
skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskrift
Skogen
tidskriften
Norrlands skogsvård sförbund för stödjande av dess
verksamhet ...............................................................
oförutsedda och diverse ändamål..............................
kronor
»
22,000: —
4,000: —
1,500: —
3,000: —
3,666: 66
Summa kronor 34,166: 6 6.
Alldenstund skogsskolornas antal ökats med såväl skogsskolan vid
Haddebo som fortsättningsskolan vid Kloten, till vilken senare skola
anslag hittills anvisats å extra stat har vidare föreslagits att de ovannämnda
till underhåll av skogsskolornas byggnader avsedda medlen höjes
med 3,000 kronor till 25,000 kronor. Ehuru utskottet i likhet med
departementschefen anser att anslag till själva skolan vid Kloten i avvaktan
på erfarenhet om dess under hösten år 1917 började verksamhet
fortfarande bör utgå å extra stat, har utskottet intet att invända mot
Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Slutligen har för slutsummans avjämnande
föreslagits en höjning av ovannämnda belopp till oförutsedda
och diverse ändamål med 233 kronor 34 öre, varför posten till diverse
ändamål upptagits till 37,400 kronor, varemot någon erinran icke torde
kunna göras.
Ifrågavarande anslag i dess helhet skulle alltså sammansättas sålunda:
Statens skogsskolor ................................................................. kronor 79,600
Den enskilda skogsundervisningen ....................................... »
Kolarskolan vid Hällnäs ........................................................ »
Bispgården
Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition
1,000
1,000
1,000
37,400
Summa kronor 120,000,
vilket innebär en ökning av 10,000 kronor i jämförelse med anslagets
belopp för år 1918.
Under erinran om ett av domänstyrelsen framställt förslag att det
tillfälliga lönetillägg å 400 kronor, som 1917 års riksdag för år 1918
beviljat en var av de åtta skogsrättarna, måtte såsom för framtiden
oundgängligen behövligt uppföras i staten för statens skogsskolor, fördelat
med 200 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgör i ngspenningar,
har departementschefen, som visserligen ansett skogsrättarna
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.) 11
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
även för år 1919 böra komma i åtnjutande av ifrågavarande löneförbättring,
såsom sin mening uttalat, att då frågan om förbättring av
skogsrättarnas avlöning sammanhängde med motsvarande fråga beträffande
kronojägare och att denna fråga ännu vore under utredning''
av 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser för
kommunikations verken m. fl. verk, tillfälligt lönetillägg till skogsrättarna
borde med oförändrat belopp även för år 1919 anvisas å extra stat.
Jämväl utskottet är av samma uppfattning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna sådan ändring i gällande stat för
statens skogsskolor, att tillämpas från och med år
1919, att i slutet av sagda stat införes en nj post
»respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Kungl.
Maj:ts beprövande 600 kronor», varigenom statens
slutsumma höjes till 79,600 kronor;
dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre
skogsund ervisningen och skogshushållning i allmänhet
från 110,000 kronor med 10,000 kronor till 120,000 kronor.
Tillfälligt 72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 71
l\Ikogsrttttare* g''jorda framställning och under hänvisning till vad utskottet under näst(extra
anslag) föregående punkt anfört hemställer utskottet,
[71.] att riksdagen må för beredande av tillfälligt .löne
tillägg
för år 1919 åt åtta skogsrättare med 400 kronor
till var och en å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 3,200 kronor.
Fortsättnings•
skolan vid
Kloten.
(extra anslag.
[72J
73:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett
, förslagsanslag, högst 15,700 kronor.
För 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till inrättande
av en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor utgångna
lärjungar. Enligt förslaget beräknades skolans stat sålunda:
Föreståndare, arvode r) ........................................ kronor 4,000
Assistent, » )
Repetitör » *)
Stipendier .......................
Expenser och underhåll
3.000
2.000
2,500
1,600
Summa kronor 13.100.
!) Jfimte fri bostad och vedbrand.
83
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Enär skolan skulle träda i verksamhet först under hösten år 1917,
behövde för samma år anvisas till uppehållande av skolan allenast 3,400
kronor. ^ Riksdagen biföll detta förslag. Anslaget anvisades å extra stat.
Då lör år 1918 hela det avsedda, årsbeloppet bolde anvisas samt det
ansågs önskligt, att de tio stipendiernas belopp höjdes, liksom vid
skogsskolorna föreslagits, från 250 till 300 kronor, att tillämpas redan
irän kursens början den 1 november 1917, begärdes i fjol på extra stat ett
anslag till skolan å 13,700 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att härav
förskottera under år 1917 100 kronor till stipendiernas ökning. Detta
bifölls av riksdagen.
Stadgar för denna skola hava av Kungl. Maj.t utfärdats den 13
juli 1917.
Ifrågavarande framställning avser eu ökning av den till expenser utskottet.
och underhåll upptagna posten med 2,100 kronor. Härav erfordras 350
kronor på grund av rådande dyrtid, 900 kronor för arvode till den
gårdskarl, vilken jämlikt § 22 i stadgarna skulle finnas anställd vid
skolan samt 850 kronor till resekostnader för lärare och lärjungar vid
exkursioner och resor, som föreskreves i stadgarnas § 6.
Okade medel för ifrågavarande ändamål torde till enahanda belopp
erfordras jämväl för år 1918. Härtill återkommer utskottet i särskilt utlåtande.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning i vad den avser år 1919 och hemställer därför,
att riksdagen må till fortsättningsskolan vid
Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 15,700 kronor.
74:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att ökade utgifför
bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar i Väster- te\
bottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919 anvisa skogar i Fasett
förslagsanslag av 80,000 kronor. terbottens och
För bestridande av ökade kostnader för extra personal för tillsyn lans kustland.
över dimeusionslagens tillämpning å enskildas skogar i Västerbottens (extra anslas-)
pcb Norrbottens läns kustland har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag [73-]
å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 140,<>00 kronor
ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t finge härav låta av tillgängliga
medel under år 1917 utanordna erforderligt belopp. Enligt utredningen
i ärendet var av anslaget ett belopp av 80,000 kronor avsett för år 1918.
1 likhet med departementschefen synes utskottet anslag å sistnämnda
belopp bliva erforderligt även för år 1919.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Skogsvård å
enskildas skogar
i Västerbottens
och
Norrbottens
län samt
Sårna socken
med Idre
kapellag.
(extra anslag.)
[74.]
Skogsodlingens
befrämjande.
(extra anslag.)
[75.]
att riksdagen må för bestridande av ökade utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.
75:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
74 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år för främjande av skogsvård å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna
socken med Idre kapellag å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor, att av
Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande
hushållningssällskap under förutsättning, att landsting
och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av
dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande
minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor
dels att anslag från sålunda av statsmedel och från
orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock
att vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt
att efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande avgiva redogörelse över
användningen av samtliga för ändamålet erhållna
bidrag.
76:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 75 därom gjorda
framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad för år 1918
ägt rum för skogsodlingens befrämjande inom andra
delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län
samt Särna socken med Idre kapellag å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån
av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelsef, till vilka landsting
eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat
bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må till
någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än
det, varmed landstinget och hushållningssällskapet tillsammans
eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
85
77:o) Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 76 gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
innevarande år såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 67,500 kronor.
78:o) Under punkt 77 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
dels för bestridande av kostnader för reglering av llottleder inom riket
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
dels ock medgiva, att under år 1919 inflytande flottningsavgifter må
användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
79:o) Under punkt 78 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att
till kostnader för släckning av skogseld uppföra under nionde huvudtiteln
från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000
kronor.
Då statskontoret den 25 oktober 1917 avgav utlåtande över kassaförlagskommitténs
betänkande den 20 mars 1917, framhöll ämbetsverket
bland annat, att för bestridande av statsverkets kostnader för släckning
av skogsbrand, inberäknat trupptransporter in. m. för dylikt ändamål,
borde i riksstaten uppföras ett särskilt anslag, så att det hittillsvarande
systemet att förskottera medel till dessa utgifter och sedan anmäla förskotten
till ersättande av riksdagen måtte kunna upphöra. Kostnaderna
för ifrågavarande ändamål hade nedannämnda år utgjort:"
1914 ...................................................... kronor 25,822: 5 3
1915 ........................................................ » 48,349: 7 9
1916 ......................................................... » 64,408:6 5
eller i medeltal ungefär 46,194 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Enligt lagen den 14 oktober 1914 är skyldighet att deltaga i
Sko g svär dsstyrelsernas
verksamhet.
(extra anslag.)
[76.]
Reglering åt
flottleder.
(extra anslag.)
Släckning av
skogseld.
(ordinarie
analag.)
[78.]
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
släckning av skogseld ett allmänt medborgerligt åliggande för envar i
trakten bosatt arbetsför man, som fyllt aderton men icke sextio år. Har
elden tagit sådan omfattning, att släckningsmanskap i större antal erfordras,
äger befälhavaren vid brandstället att hos länsstyrelsen begära militärhandräckning.
I fråga om kostnader av statsmedel för skogselds släckning stadgas
i lagen endast, att den, som deltagit i eller på annat sätt varit verksam
för släckning av skogseld, må kunna, efter ty skäligt prövas, av statsmedel
bekomma ersättning eller särskild belöning därför ävensom ersättning
för skada till följd av arbetet. Beloppen bestämmas av Kungi.
Maj:ts befallningshavande. Någon ovillkorlig rätt till ersättning finnes
sålunda icke. Detta framhölls också av dåvarande departementschefen
uti motiveringen till förslaget. Han anförde även, att för militärs deltagande
i släckningsarbetet borde dylik ersättning eller särskild belöning
icke förekomma, varemot gottgörelse för transportkostnader samt för
skadade eller förkomna effekter borde liksom förut utgå av allmänna medel.
Beträffande nyssnämnda ersättningar och belöningar fann samme
departementschef dem böra utgå av allmänna medel på grund av det
stora statsintresse, som vore förenat med ifrågavarande lagstiftning. Att
fördela kostnaderna bland ägarna av den för eldfaran utsatta men räddade
skogen vore måhända det riktigaste, men en rättvis dylik fördelning
skulle oftast vara nära nog omöjlig att åstadkomma. En av norrländska
skogsvårdskommittén framkastad tanke att använda en del av skogsvårdsavgifterna
till bestridande av dessa kostnader kunde visserligen vara värd
beaktande, men departementschefen ansåg sig dock ej böra då framlägga
förslag till ändring i sådant syfte av förordningen om skogsvårdsavgifter.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lag i ämnet lämnades möjlighet att härtill
använda skogsvårdsavgifter så till vida öppen, som det föreslogs, att
kostnaden skulle bestridas av statsmedel ))i den mån ej andra medel
anslås för ändamålet». Sistnämnda bestämmelse uteslöts emellertid av
riksdagen.
Med hänsyn till denna riksdagens åtgärd och då släckning av
skogseld för övrigt är förenad med ett betydande statsintresse, håller
jag före, att tanken på att använda skogsvårdsavgifter för bekostande
av sagda ersättningar och belöningar icke bör föranleda någon särskild
åtgärd, utan statsmedel fortfarande användas för ändamålet liksom hittills
alltid skett ifråga* om gäldande av kostnaderna för biträde av militär
vid skogselds släckning. Hittills hava dylika ersättningar och kostnader
guldits av medel dels under sjätte och dels under nionde huvudtiteln.
T betraktande av att utgifterna ske i skogsvårdens intresse, synes lämp
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
87
ligaat, att de utgå av medel under sistnämnda huvudtitel. Att härtill
uppföra ett särskilt ordinarie anslag, såsom statskontoret föreslagit, finner
jag lämpligt, och torde detsamma, som givetvis bör hava förslagsanslags
natur, böra bestämmas till ett belopp av 50,000 kronor.»
Samma belopp har begärts för år 1918, och kommer utskottet att
i särskilt utlåtande göra hemställan härom.
Utskottet delar till fullo den av departementschefen i hans ovanstående
yttrande uttalade uppfattning i föreliggande ämne. I överensstämmelse
härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må till kostnader för släckning av
skogseld uppföra under nionde huvudtiteln från och med
år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.
liantmäteriväsenciet.
80:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
79 därom gjorda framställning och med ''hänvisning till statsrådsprotokollet
sid. 223 och 224 får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande
år ägt rum för bestridande av utgifter vid
lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, att av Kungl.
Maj:t i mån av behov användas, å extra stat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
81:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom gjorda
framställning och under hänvisning till vad departementschefen i statsrådsprotokollet
sid. 225 i ärendet anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1918 å extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst,'' anvisa
dels för anställande under samma år hos lanttö
äteristvrel sen av en tjänsteman, benämnd byrådirektör,
,6,600 kronor, varav 2,000 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar;
dels ock till extra tjänstemän och biträden samt
Utskottet.
Lantmäteri
styrelsens
reproduk
tions
anstalt.
(extra anslag.)
[79.]
Ökat arbetsbiträde
hos
lantmäteristyrelsen.
(extra anslag.)
[80.]
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Dagtraktamenten
åt
lantmätare.
vikariatsersättning hos nämnda styrelse, utöver härtill
i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor, eller
tillhopa 18,300 kronor.
82:o) Under rubriken »dagtraktamenten åt lantmätare» har departementschefen
i statsrådsprotokollet sid. 225—230 erinrat, hurusom en av
lantmäteristyrelsen den 14 december 1916 gjord framställning om åtgärder
i åtskilliga avseenden för förbättring av den ekonomiska ställningen
för lantmätare, som sysselsättas med verkställande av lantmäteriförrättningar,
jämte ett flertal andra framställningar rörande lantmäteriväsendet
överlämnats till särskilda sakkunniga personer, benämnda 1917
års lantmäterikommission, samt därefter redogjort för eu framställning
från nämnda styrelse den 10 november 1917, vari hemställts, att Kung!.
Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att den med praktisk lantmäteriverksamhet
sysselsatta lantmäteripersonalen måtte i stället lör nuvarande
ersättning för kost och tidsspillan vid tjänsteresa erhålla dagtraktamente
såväl under tjänsteresa som under vistelse å förrättningsstället.
Efter att hava redogjort för ett av nämnda kommission den 14
december 1917 avgivit utlåtande över sistnämnda framställning, har
departementschefen anfört följande:
»Då lantmäterikommissionen vid övervägande av de många förslag
beträffande lantmäteriväsendet, som den har under utredning, funnit
frågan om beredande åt de praktiserande lantmätarna av dagtraktamenten
under tjänsteresor och förrättningar kunna utan olägenhet avskiljas
från övriga frågor och behandlas särskilt för sig, ansluter jag
inflc gärna till denna mening. Jag anser nämligen i likhet med såväl
lantmäteristyrelsen som nämnda kommission, att det nuvarande förhållandet,
att dessa lantmätare blott erhålla en obetydlig ersättning för kost
och tidsspillan under själva resorna, numera är — oberoende av de tillfälliga
kristidsförhållandena — synnerligen otillfredsställande och ägnat
att ge anledning till befogade klagomål.
I den motivering för* förslaget i och för sig, som handlingarna
innehålla, finner jag mig kunna instämma. Jag får därför hänvisa till
densamma och vill därvid särskilt betona, att, såsom lantmäterikommissionen
även ifrågasatt, vissa reduktioner synas böra göras för längre
tids vistelse å samma förrättningsställe och möjligen även i andra fall.
Härom torde i sinom tid förslag böra infordras från vederbörande.
Att såsom kommissionen ifrågasatt låta staten ensam övertaga
ifrågavarande, mycket avsevärda kostnader och samtidigt befria jordägarna
från erläggandet av den nuvarande ersättningen för kost och tidsspillan
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
89
kan visserligen vara ägnat att väcka betänkligheter. Men då, såsom
också framhållits, en ny lantmäteritaxa inom en nära framtid torde
komma att utfärdas och det väl icke kan undgås att i densamma upptaga
höjda avgifter för verkställt arbete, vilka avgifter ju skola gäldas
av rekvirenterna, framstår förändringen såsom en provisorisk anordning,
som tillför jordägarna och huvudsakligen lantbrukarna en tillfällig lindring,
av vilken de just under nuvarande tider torde vara i stort behov,
och som i sin mån bidrager till att främja deras näring. Jag biträder
därför kommissionens förslag i denna del och vill framhålla, att själva
resekostnaderna, vilka på grund av höjda biljettpris och skjutstaxor m. m.
nu bliva högre än förr, fortfarande skola gäldas av jordägarna.
Vad det till dagtraktamentena behövliga beloppet beträffar, har
lantmäteristyrelsen med utgångspunkt från 1907 års resereglemente beräknat
detsamma till sammanlagt omkring 300,000 kronor. Efter det
Kung!. Maj:t numera förklarat sig ämna föreskriva höjning i resereglementets
traktamentsbelopp med 4 kronor för fjärde klassen, borde
nämnda summa höjas med hälften eller till 450,000 kronor. Emellertid
bör beaktas, att vissa reduktioner i rätten till dagtraktamente torde böra
ske, såsom jag ovan framhållit. På grund härav och då det behövliga
anslaget ju i varje fall måste ges förslagsanslags natur, synes högre
årsbelopp än 400,000 kronor ej behöva nu beräknas i budgeten.
Dessa kostnader synas mig lämpligen böra bestridas från nionde
huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar, som bör
undergå därav föranledd förhöjning. Jag ämnar göra hemställan därom
vid behandlingen av detta anslag.
Lantmäteristyrelsen har med styrka framhållit, att det är önskvärt,
att de avsedda förändringarna må inträda redan under innevarande år,
så snart det låter sig göra. Lantmäterikommissionen har icke uttalat
någon avvikande mening härutinnan. Åven jag finner detta befogat.
Jag har därför för avsikt att, därest riksdagen godkänner förändringen,
förelägga Kungl. Maj:t förslag till nya bestämmelser i ämnet att tillämpas
från lämplig tidpunkt under året. I händelse av sådan tillämpning komma
oberäknade utgifter å ganska stora belopp att under detta år drabba
nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättning. De
torde kunna uppskattas till omkring 250,000 kronor. Jag återkommer
senare i dag härtill vid behandling av anslaget till rese- och traktamentspenningar
och den förstärkning i detta anslag, som bör äskas å tilläggsstat
för år 1918.»
En förbättring av de praktiserande lantmätarnas ställning i nu
ifrågavarande avseende anser utskottet synnerligen befogad. Det vill
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 12
Arvoden åt
vissa låntmäteriauskultanter.
(extra anslag.)
[81.]
Utskottet.
90 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
ock synas utskottet, som om avgörande skäl tala för att i nämnda syfte
en omläggning på sätt departementschefen ifrågasatt sker i den nuvarande
ordningen för ersättnings utgående till bemälda befattningshavare.
Det för statens övertagande av traktamentskostnaden för ifrågavarande
lantmätare för åren 1918 och 1919 beräknade erforderliga beloppet,
vilket enligt vad departementschefen anfört är avsett att utgå från det
under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till rese- och
traktamentspenningar ger icke anledning till någon utskottets erinran, liksom
ej heller vad departementschefen i övrigt i nu förevarande ämne anfört.
I anslutning till det anförda kommer utskottet att senare hemställa
dels om erforderlig förhöjning av ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar dels ock om anvisande av för ändamålet behövligt
belopp å tilläggsstat för år 1918, vilket utskottet redan här velat
för riksdagen
omförmäla.
83:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till arvode under år 1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för
samma år anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 231—233.)
I gällande stat för lantmäteristaten i orterna finnas upptagna arvoden
å 600 kronor till 30 lantmäteriauskultanter med tillhopa 18,000 kronor.
I proposition nr 275 den 16 april 1917 föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen bland annat att medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli
1917 till årets slut som år 1918 arvoden å 600 kronor finge av statsmedel
utbetalas till 40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjöte arvoden
från nämnda medel, samt att för detta och andra ändamål anvisa ett
förslagsanslag å högst 100,000 kronor med förskottsrätt under år 1917
beträffande 76,000 kronor.
Riksdagen, som med anledning av väckt motion ansåg arvoden
böra tilldelas ökat antal auskultanter, medgav, att för nyssnämnda tid
arvoden å 600 kronor finge utbetalas av statsmedel till 96 auskultanter,
som icke åtnjöte arvoden från medel å den ordinarie staten, samt anvisade
härtill och till andra ändamål ett förslagsanslag å högst 150,400 kronor
med förskottsrätt beträffande 92,800 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda
bägge belopp utgör 57,600 kronor, motsvarande arvoden till 96 auskultanter.
Med ifrågavarande framställning avses att för år 1919 bereda arvoden
åt det antal auskultanter inom lantmäteristaten, som under nämnda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
91
år beräknas komma att sysselsättas med praktisk lantmäteriverksamhet
eller 140. Av dessa skalle beroende på antalet tjänsteår 30 komma i
åtnjutande av ett arvode å 1,200 kronor, 70 ett arvode å 900 kronor samt
40 ett arvode av 600 kronor. I betraktande att ovannämnda 30 auskultanter
redan enligt gällande avlöningsstat äga uppbära arvoden till belopp
av 600 kronor skulle det erforderliga anslaget uppgå till 105,000 kronor.
Då frågan om omorganisation av personalen vid lantmäteristaten i
orterna, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, icke kan hinna
föreläggas 1918 års riksdag, anser utskottet i likhet med departementschefen
det angeläget, att förbättrad avlöning för år 1919 provisoriskt
beredes lantmäteriauskultanterna. T fråga om sättet härför ansluter
sig jämväl utskottet till alla delar till vad lantmäterikommissionen anfört
och föreslagit.
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må till arvode under år 1919 åt
vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för samma år
anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.
84:o) Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 39,800 kronor.
Med bifall till av Kungl. Makt i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen för vart och ett av åren 1911—1918 ställt medel till Kungl.
Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen
den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden den 8 april 1910 närmare angivet förslag. Anslagen
hava utgjort 36,300 kronor för vart och ett av åren 1913—1917
samt 39,300 kronor för år 1918 och hava av riksdagen beviljats med
rätt för Kungl. Maj:t att varje gång förskottsvis för ändamålet utanordna
erforderligt belopp. Detta medgivande har föranletts därav, att
läsåret tagit sin början året före det, för vilket anslaget anvisats.
Anslagets höjning för år 1918 föranleddes av att antalet undervisningstimmar
ökats och att assistenternas arvoden ansågos böra höjas
till 300 kronor för månad.
Vid avgivande den 15 augusti 1917 av förslag angående användningen
av 1918 års anslag framhöll lantmäteristyrelsen såsom angeläget,
att undervisningstiden i fråga om ämnet skogshushållning, som
dittills varit bestämd till 30 timmar, finge ökas till 50 timmar. Genom
Lantmäteriundervisningen.
(extra anslag.)
[82.]
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskettet.
Lantmätares
tjänsteresor
(extra anslag.)
[83.]
Reparation
och renovation
av kartor i
lantmäterikontoren
i
länen.
(extra anslag-.)
[84.]
Nya registratur
och arkivens
ordnande
i lantmäterikontoren.
i
länen.
(extra anslag.)
[85.]
beslut den 31 augusti 1917 angående fastställande av läroplaner för
undervisningskurserna undej läsåret 1917—1918 biföll Kungl. Maj:t,
detta förslag, för vars genomförande medel bereddes genom ^knäppning
å andra utgiftsposter.
I den förevarande framställningen föreslås en ökning av anslaget
till ifrågavarande ändamål av 500 kronor eller från 39,300 kronor till
39,800 kronor. Ökningen föranledes därav att antalet undervisningstimmar
i skogshushållning med hänsyn till detta ämnes betydelse för
lantmätare ansetts böra ökas från 30 till 75 timmar.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet meddelat, att för år
1918 erfordrades för ändamålet ifråga ett anslag av 16,000 kronor.
Härom kommer utskottet att göra särskild hemställan.
Då det för år 1919 begärda anslagets storlek icke föranlett någon
utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 39,800 kronor.
85:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
83 gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
sid. 236 i ämnet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande
år ägt rum till bestridande av kostnader för vissa
av lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
86:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 84 därom gjorda
framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1918 till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
87:o) I anslutning till vad Kungl. Maj:t under punkt 85 föreslagit
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 239 och 240 i
ämnet innehåller hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A
-
93
att riksdagen må till nya registratur och arkivens
ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
88:o) Med
86 därom gjorda
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt inbindning av
framställning får utskottet hemställa, handlingar i
° 7 lantmdteri
.
, , 0 . - _ _ kontoren i
att riksdagen ma i likhet med vad för ar 1918 länen.
ägt rum till inbindning av handlingar i lantmäteri- (em •a anslag.>
kontoren i länen å extra stat för år 1919 anvisa ett [86.]
av 3,500 kronor.
reservationsanslag
89:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 87 därom gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret
i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande
handlingar å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 10,000 kronor.
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i
Karlstad av
kopior av
vissa kartor
m. m.
(''extra anslag.)
[87.]
90:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att skrivhjäip «
för skrivhjäip å lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1919 lantmatcHanvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor. “länen. *
För skrivhjäip å lantmäterikontoren i länen har riksdagen på (extra anslag.)
Kungl. Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor [88.]
för år 1915, 18,000 kronor för år 1916, 25,000 kronor för år 1917 och
30,000 kronor för år 1918. Med begagnande av Kungl. Maj:t förbehållen
rätt att för tillfälliga behov anvisa ytterligare medel till detta
ändamål från expensanslaget har Kungl. Maj:t under åren 1915—1917
anvisat ytterligare tillhopa 13,300 kronor. Lantmäteristyrelsen har meddelat,
att för år 1918 torde utöver det av riksdagen anvisade anslaget
minst 7,000 kronor bliva erforderliga.
Det föreliggande förslaget innebär sålunda en ökning av anslaget utskottet.
ifråga av 10,000 kronor.
Då utskottet med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om
behovet härav icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning hemställer utskottet,
Anskaffande
för lantmäterikontoren
i länen av
kopior av kartor
m. m. angående
statens
järnvägars
jordområden.
■(extra anslag.)
[89.]
l''t skot t et.
94 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
att riksdagen må för skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag- av 40,000 kronor.
91 :o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior och kartor
m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918 anvisat
7,000 kronor för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av
kopior av kartor m. in. angående statens järnvägars jordområden.
Till huvudsaklig grund för dessa beslut har legat en av lantmäteristyrelsen
den 5 november 1913 gjord framställning. Vad angick kostnaderna
för arbetet framhöll styrelsen däri, att de givetvis vore svåra
att beräkna. De berodde i mångt och mycket på omfattningen av de
brister, vilka kunde vidlåda de kartor och handlingar, som funnos rörande
ifrågavarande områden. För arbetets utförande ansåge styrelsen emellertid
böra anställas en yngre lantmätare med erfarenhet rörande fastighetsförhållanden.
Ersättningen till honom beräknade styrelsen till 4,000
kronor för år. Desslikes erfordrades rit- och skrivbiträden till en kostnad
av 3,000 kronor årligen. Utgifterna komme alltså att uppgå till
7,000 kronor för år, och hölle styrelsen före, att arbetet borde medhinnas
på fem år. Totala kostnaden syntes alltså kunna beräknas till 35,000
kronor. I allt fall ansåge styrelsen, att högre än till 40,000 kronor
borde kostnaderna icke kunna antagas uppgå.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser en höjning i årsanslaget
med 1,500 kronor eller från 7,000 kronor till 8,500 kronor.
Ökningen vore erforderlig med hänsyn till arbetets mest ändamålsenliga
bedrivande.
Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen nämnda förhöjning
icke torde komma att medföra ökning i totalkostnaden för ifrågavarande
arbete, biträder utskottet förslaget ifråga och hemställer följaktligen,
att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontorens
i länen räkning av kopior och kartor m. m.
angående statens järnvägars jordområden å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
95
92:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
90 därom gjorda framställning får utskottet hemställa, ''
att riksdagen må i likhet med vad skett för år
1918 för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens
läns lappmark å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
93:o) Under punkt 91 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
afbidan på den proposition angående ökat anslag till rikets allmänna
kartverk, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie
anslaget till detta kartverk beräkna en förhöjning från 340 800
kronor med 89,200 kronor till 430,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
liksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
94:°)o Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition angående anslag för diverse behov vid
rikets allmänna kartverk, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål a extra stat tör år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
95:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 93 därom gjorda
framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad under en följd
av år ägt rum till bestridande av kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behov å
extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,000 kronor.
Tilläggsavvittring
i
Västerbottens
läns lappmark.
(extra anslag.).
[90.]
Rikets allmänna
kartverk.
(ordinarie
anslag.)
[91.]
Diverse behov
vid rikets
allmänna
kartverk.
(extra anslag.)
[92.]
Namn
granskning.
(extra anslag.)
[93.]
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Fältarbeten
m. m.
[94.]
(teologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
96:o) Under punkt 94 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 250—259.
Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och
publikationer höjdes av 1914 års senare riksdag för år 1915 från 36,000
kronor till 43,500 kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på
det geologiska kartverket ansågs böra fullföljas med större kraft, än de
tillgängliga anslagsmedlen eljest kunde tillåta, och att för detta ändamål
sex extra geologer skulle anställas sommartiden, vartill beräknades åtgå
6,000 kronor, dels ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen
borde erhålla tilläggsarvode med 1 krona 50 öre för förrättningsdag,
vilket påkallade ökad utgift med beräknat belopp av 1,500 kronor.
På grund av rådande förhållanden beslöt emellertid Kungl. Maj:t
vid fastställande den 5 december 1914 av stat för geologiska undersökningen
för år 1915 att av berörda anslagsökning icke disponera de
6,000 kronor, som avsetts för anställande av ytterligare antal extra
geologer, och beloppet besparades alltså till år 1916. Då även för år
1916 det genom anställandet av dylika extra geologer avsedda påskyndandet
av de geologiska kartarbetena ansågs böra av samma anledning
som för år 1915 uppskjutas, kunde utgifterna för undersökningens fältarbeten
och publikationer jämväl för detta år beräknas till allenast
37,500 kronor. Men då härtill fanns att tillgå nyssnämnda behållning
å 6,000 kronor, erfordrades nytt anslag å allenast 31,500 kronor, vilket
belopp också på Kungl. Maj:ts förslag anvisades å extra stat för ar 1916.
För år 1917 anvisades för ändamålet 40,500 kronor. Åven för
detta år ansågs anställandet av ytterligare antal extra geologer böra
uppskjutas, men däremot befanns det nödvändigt att beräkna årsutgifterna
till ett 3,000 kronor högre belopp än förut på grund av inträdd
ökning i kostnader för skjutslega. Någon behållning från 1916 kunde
ej påräknas.
För år 1918 har likaledes anvisats 40,500 kronor enligt följande
beräkningsgrund.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
97
Fältarbeten:
Rese- och traktamentsersättning till ordinarie och extra
ordinarie befattningshavare .................................................kronor 25,000
Inköp av instrument och verktyg in. in............................... » 500
Kart- och boktrycket:
Tryckning av geologiska kartor, beskrivningar och uppsatser
........................................................................................ » 15,000
Summa kronor 40,500.
Ifrågavarande framställning avser höjning i berörda anslag med
tillhopa 32,200 kronor, varav 18,000 kronor i posten till rese- och traktamentsersättning,
2,000 kronor i posten till inköp av material och 5,000
i posten till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. 7,200
kronor beräknas för anställande av två nya extra tjänstemän.
Beträffande förslaget om anställande av två extra tjänstemän för
geologiska undersökningens kartarbeten bär utskottet av den i ärendet
förebragta utredningen blivit övertygat om behovet härav.
Ökningen i förstnämnda anslagspost, vilken är föranledd dels av
förslaget om de ovanberörda nya tjänstemännens anställande dels ock
av framställt förslag om de nuvarande extra geologernas uppflyttande
från femte till fjärde klassen i gällande resereglemente dels ock av
väsentligt stegrade resekostnader (höjda järnvägs- och ångbåtsbiljetter
samt höjningar i resereglementets traktamentsbelopp) föranleder ingen
utskottets erinran.
Ej heller har utskottet någon invändning att göra mot de föreslagna
förhöjningarna i anslagsposterna till inköp av instrument och
verktyg m. m. och till tryckning, alldenstund dessa i huvudsak påkallas
av inträdda prisförhöjningar.
Inalles skulle anslagsbehovet till geologiska undersökningens fältarbeten
m. m. under år 1919 bliva:
Rese- och traktamentsersättning ........................................... kronor 43,000
Inköp av materiel....................................................................... » 2,500
Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ................... » 7,200
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ...... » 20,000
Summa kronor 72,700.
Av departementschefen antydda ytterligare höjningar i biljettprisen
hava inträtt redan med ingången av år 1918 och höjningen av traktamentena
är avsedd att inträda så snart som möjligt under detta år. Då
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 13
Utskott et.
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Ökade medel
till expenser.
(extra anslag.)
[95.]
härtill kommer att de extra geologernas uppflyttning i fjärde klass torde
böra ske till 1918 års fältarbeten bär ett belopp av 12,700 kronor för
ändamålet ansetts erforderliga redan under år 1918. Härtill återkommer
utskottet i särskilt utlåtande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. in. å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.
97:o) Under punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat for år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.
För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de
nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren
1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre sista av de
nämnda åren uppgått till 8,800 kronor.
För år 191(3 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris
å bränsle m. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Tdl täckande av denna
brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid
1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917
och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola
komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.
På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att
till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter
under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.
Detta bifölls av riksdagen.
Ifrågavarande anslag har föranletts av att kostnaderna för värme,
elektrisk belysning, gasförbrukning, underhåll av vägar, planteringar,
inhägnader, städning och rengöring in. m. efter undersökningens inflyttande
i de nya lokalerna icke kunde bestridas enbart av undersökningens
ordinarie anslag. Att särskilt anslag härtill uppfördes å extra stat i
stället för att det ordinarie anslaget ökades, berodde på att man ville
invänta erfarenhet angående storleken av den erforderliga ökningen.
De inträdda kristidsförhållandena hava medfört, att någon för normala
tider gällande erfarenhet icke ännu kunnat vinnas.
Såsom framgår av ovanstående beräknades utgifterna från ifrågavarande
anslag för vartdera av åren 1917 och 1918 till 13,800 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottet!? utlåtande Nr 9 A.
yt)
På grund av ytterligare stegringar i bränslekostnaderna och över1)
uvud i de kostnader som bestridas av expensanslaget bar av departementschefen
nu beräknats en förhöjning häri med 3,200 kronor eller till
17,000 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må till expenser för Sveriges geologiska
undersökning å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 17,000 kronor.
98:o) Under punkt 96 har Kung! Maj: t föreslagit riksdagen att
för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings föisorg av en
praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen av
Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning av
därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 6,500 kronor.
I framställningar från länsstyrelsen i Jämtlands län och Sveriges
geologiska undersökning har fråga väckts om anordnande på statens
bekostnad genom sistnämnda institutions försorg av en praktiskt-geologisk
undersökning av fjälltrakterna i norra delen av Jämtlands län
samt Västerbottens län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster.
Utredningen återfinnes å sid. 262—266 i statsrådsprotokollet.
Kostnaderna hava beräknats till 27,000 kronor, varav 14,000 kronor
för år 1918 och 6,500 kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»De sålunda ifrågasatta undersökningarna synas mig kunna bliva
av stor betydelse. Såsom i handlingarna frnmbålles, är det möjligt, att
fyndigheter av ansenligt värde kunna påträffas i dessa i malmgeologiskt
hänseende föga kända trakter. Den omnämnda kisförekomsten i Tärna
tyder härpå. Om än de fyndigheter, som må bliva anträffade, svårligen
kunna bliva så snabbt exploaterade, att de kunna i nämnvärd
mån bidraga att minska den nuvarande bristen å vissa för näringarna
erforderliga mineral, är det likväl av stor vikt att äga kännedom om
de tillgångar, som tilläventyrs må finnas. Att detta är händelsen för
uppdragandet av vissa ägogränser, har länsstyrelsen i Västerbottens län
särskilt framhållit. Kännedomen om dylika förekomster kan även inverka
på anordnandet av vägförbindelser och andra kommunikationer,
på bebyggelsens anordning genom kolonisering, där sådan kan ifråga
-
Praktiskt-g eoloyisk
undersökning
i
Jämtlands
och Västerbottens
län.
(extra anslag.)
[96.]
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[97.]
komma, samt i flera andra avseenden och bör för övrigt förefinnas, när
fråga eventuellt uppstår om ändring i nuvarande förbud mot inmutning
å kronomark.
Den beräknade kostnaden synes mig ej större, än att ändamålets
vikt fullt motiverar dess nedläggande på dessa undersökningar. Mot
planen för arbetets gång och kostnadernas fördelning på tre år har jag ej
något att erinra.»
Jämväl utskottet hyser den uppfattningen, att ifrågavarande undersökningar
böra komma till utförande, då enligt vad utredningen i ärendet
ger vid handen vissa omständigheter tyda på att därvid skulle
kunna påträffas vissa bearbetningsbara malmer och andra nyttiga mineral.
Rörande planen för undersökningsarbetenas bedrivande instämmer
utskottet med departementschefen.
Till det för år 1918 beräknade beloppet, vilket bör uppföras å
tilläggsstat för samma år, återkommer utskottet i särskilt utlåtande.
Det för år 1919 begärda beloppet föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för anordnande genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg av eu praktiskt-geoiogisk
undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen
av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast
för utredning av därvarande malmförekomster, å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,500
kronor.
99:o) Under punkt 97 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till -stat för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med
år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser, som av departementschefen
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare’
upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år
1919 tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara
pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån
Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras
till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med
ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg till
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
101
godoföras, Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden
från och med år 1915;
dels ock i riksstat^ uppföra ett nytt ordinarie anslag till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt under följande uppställning:
bestämt anslag:
till avlöningar ......................................... kronor 94,700
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer.................. » 35,000
» expenser............................................... » 8,000
Summa kronor 137,700.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
100:o) Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 63,200 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
101:o) Under punkt 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 2,500 kronor, ävensom medgiva, att såväl detta
belopp som befintliga besparingar å förut anvisade anslag för ändamålet
må disponeras av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
102:o) Under punkt 100 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag från Sverige för år 1919 till bekostande av den internationella
kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av under
-
Diverse behov
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
(extra anslag.)
I.98.J
Meteorologiska
telegram
från
Färöarna och
Island.
(extra anslag.)
[99.]
Undersökningar
av de
högre luftlagren.
(extra anslag.)
[100.]
102
■Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
sökningar rörande de högre luftlagren å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 720 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Meteorologi- 103:o) Under punkt 101 har'' Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
Sk<tionerrT för fortsättande av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko
Partetjåkko. å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
(extra anslag.) över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
[101.] riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Meteorolo- 104:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
giska takt- till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna i Abisko anvisa
Abisko. å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 3,150 kronor.
(extra anslag.) Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
[102.] riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Hydrogeoio- 105:o) Under punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
^tnderstk- att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hyningar.
drografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat
(extra anslag.) för år 1919 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.
[ 103.] Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
V eterinärväsendet.
Vetermorhög• 106:o) Under punkt 104 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen
* °an\ dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för veterinärånsiag.
) 6 högskolan att tillämpas från och med år 1919 ävensom förklara, att de
[104.] villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,
skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till veterinärhögskolan
från 174,600 kronor med 12,550 kronor till 187,150 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
103
Under anslagstiteln »veter i nämnder visa ingen:» linnes upptaget ett
ordinarie anslag till veterinärliögskolan till belopp av 174,600 kronor.
Den vid 1914 års förra riksdag godkända staten för högskolan med
däri genom beslut .av 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar visserligen
på 204,050 kronor, men på grund av dels att en assistenttjänst,
för vilken i staten upptogs en avlöning av 2,500 kronor, tillsvidare icke
skulle tillsättas, dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kronor,
dels ock att av högskolans stallar och smedja m. in. ansetts kunna beräknas
en årlig nettoinkomst, som år 1917 upptogs till 20,000 kronor,
har anslaget satts 29,450 kronor lägre än staten.
Staten innehåller dels en avlöningsstat, vars summa efter 1917 års
riksdagsbeslut uppgår till 120.200 kronor och som upptager bland annat
en befattning som professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik)
och obstetrik, tillika föreståndare för ambulatoriska kliniken, med avlöning
av 7,500 kronor samt en assistent vid nämnda klinik med arvode
av 2,500 kronor, dels en övergångsstat upptagande en lektor i obstetrik,
tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken, med avlöning av
4,000 kronor, dels ock en omkostnadsstut, som efter skedd höjning vid
1917 års riksdag slutar på 79,850 kronor, därav 19,850 kronor för de
särskilda avdelningarna och 60,000 kronor för bränsle, belysning, renhållning
m. m. Enligt anmärkning vid staten skulle lektorn i obstetrik
å övergångsstat, så länge han på förordnande uppehölle undervisningen
i läran om nötkreaturens sjukdomar m. m., åtnjuta ett tilläggsarvode
av 2,500 kronor, som skulle utgå av den i staten uppförda avlöningen
för en professor i samma ämnen. Tillika bestämdes i anmärkning vid
staten, att befattningen såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken
skulle tillsättas först, sedan lektoratet i obstetrik å övergångsstat indragits
vid dåvarande innehavarens avgång.
Sedan nämnde lektor i obstetrik Måns Harry Stålfors den 16 mars
1917 efter att hava styrkt sin kompetens blivit utnämnd till innehavare
av nämnda professur, kan föreuämnda övergångsstat uteslutas ur högskolans
stat, varigenom hela statens slutsumma minskas med 4,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.
364—375.
Ifrågavarande framställning avser först den förändringen i den för
veterinärhögskolan gällande staten, varest nu finnes upptagna två
assistenter, att där skulle uppföras ytterligare tre sådana befattningshavare
med årliga arvoden om 3,000 kronor, varjämte nuvarande assistenttjänsten
å den ambulatoriska kliniken skulle förändras till laboratorsbefattning. I
Utskottet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
samband med de tre nya assistentbefattningarnas inrättande skulle arvodet
till den återstående av de nuvarande assistenterna ökas från 2,500 kronor
till 3,000 kronor. Förändringen till laboratorsbefattning av ena assistenttjänsten
komme att medföra en kostnadsökning av 1,500 kronor. Vidare
begäres en förhöjning i anslagsposten till biblioteket med 300 kronor.
Härjämte har för ordnande på ett mera tillfredsställande sätt av högskolans
kamrerargöromål, vilka för närvarande i alltför hög grad toge
rektorns tid i anspråk, föreslagits uppförande i staten i stället för där
nu upptagna anslag å 2,000 kronor till nämnda göromål av en till 3,000
kronor förhöjd post för uppehållande av sysslornannagöromål. Slutligen
ifrågasattes uppförande i staten för veterinärhögskolan av ett kvinnligt
biträde i andra graden (1,600 kronor) såsom hjälp vid sistnämnda göromåls
utförande, ävensom 150 kronor till vikariatsersättning.
Nu nämnda förändringar föranleda sålunda en ökning i staten av
sammanlagt 14,050 kronor. Med iakttagande att på sätt ovan nämnts den
i nuvarande staten upptagna övergångsstaten å 4,000 kronor numera kan
uteslutas kommer den verkliga ökningen att uppgå till 10,050 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet på ett övertygande
sätt hava ådagalagt behovet av de ifrågasatta ökningarna, varför
utskottet biträder förslaget härom.
Vidare har i statsrådsprotokollet framhållits, hururom en under år
1017 -uppkommen brist i anslagsposten till bränsle m. m., för vars
täckande Kungl. Maj:t förskottsvis anvisat 30,000 kronor, ävensom en
för år 1918 beräknad förhöjning å 35,000 kronor i samma anslagspost
påfordrade ett tilläggsanslag för sistnämnda år av tillhopa 65,000 kronor.
För samma ändamål har för år 1919 beräknats 35,000 kronor, varjämte
förslag framställts om ett anslag av 36,000 kronor för år 1919 till inredande
på sätt i statsrådsprotokollet angivits av vissa bostadslägenheter
i veterinärhögskolan för extra betjäning. Jämväl för anvisande av medel
för sistnämnda två ändamål har i statsrådsprotokollet anförts bärande
skäl. Mot storleken av de erforderliga beloppen, vilka torde böra uppföras
å extra stat, har utskottet intet att erinra och kommer utskottet
att göra hemställan härom under nästföljande punkt.
Beträffande de erforderliga tilläggsanslagen för år 1918, mot
vilka utskottet icke har någon invändning att göra, återkommer utskottet
härtill i särskilt utlåtande.
Det i statsrådsprotokollet framlagda förslag till stat för veterinärhögskolan
att tillämpas från och med den 1 januari 1919 är av följande
lydelse:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.
105
Lön.
Kronor.
Tjänst- görings- pen- ningar.
Kronor. |
i
Orts-
tillägg.
Kronor.
i
Arvode, j
Kronor, j
Summa.
Kronor.
AvlÖIllDgSNtat.
1
1 rektor ........................................................
—
—
t,(KM)
1,000
1 professor i anatomi och histologi.....................
5,000
2,500
—
— ■
7,500
1 » i fysiologi och kemi ........................
5,000
2,500
—
—
7,500
1 » i patologisk anatomi (och bakteriologi)
5,000
2,500 1
— ''
—
7,500
i » i medicin, tillika föreståndare för medi-
cinska kliniken och kliniken för
smärre husdjur..........................
5,000
2,500.
—
—
7,500
1 » i kirurgi, tillika föreståndare för kirur-
giska kliniken ...........................
5,000
2,500
—
—
7,500
1 » i husdjurslära ...............................
5.000
2,500
—
—
7,500
1 » i låran om nötkreaturens sjukdomar
(bujatrik) och ohstetrik, tillika före-
ståndare för ambulatoriska kliniken
5,000
2,500
-
—
7,500
1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk- domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed-
jan och hovslagarskolan..............................
3,000
2,000
—
—
5,600
1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-
delningen..................................................
—
—
-
4,000
4,000
1 laborator i kemi ..........................................
—
—
—
4,000
4,000
1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet
vid medicinska kliniken och
kliniken för smärre husdjur ...
—
—
--
4,000
4,000
1 » » vid kirurgiska kliniken .........
—
—
—
4,000
4,000
1 » » vid ambulatoriska kliniken......
—
—
4,000
4,000
1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-
logiska avdelningarna .....................
—
—
—
3,000
3,000
1 » vid kirurgiska kliniken.....................
_
-
-
3,000
3,000
1 » » medicinska » .....................
—
__
3,000
3,000
1 » » hovbeslagssmedjan .....................
—
—
—
3,000
3,000
1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................
—
—
—
1,500
1,500
För undervisning i ridkonst och körning ...........
—
—
—
—
1,200
För uppehållande av den del av rektors undervis- ningsskyldighet, från vilken han med hänsyn
till rektorsgöromålen befrias........................
i -
—
—
1,000
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4
a höft.
(Nr 9 A)
14
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Tjänst
—
Lön.
görings-
pen-
ningar.
Orts-
tillägg.
Arvode.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
; För uppehållande av sysslomannagöromål............
_''
_
_
3,000
» » bibliotekariegöromål............
—
—
—
—
500
» » sekreterargöromål..............
—
—
—
—
1,000
! 1 kvinnligt biträde .........................................
900
550
150
—
1,600
i 1 vaktmästare och preparator ...........................
900
600
150
—
1,650
| 1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............
900
600
150
—
1,650
j 1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........
900
450
150
—
1,500
j 1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............
1 » » medicinska avdelningen tillika
900
450
150
1,500
hundskötare ...............................................
900
450
150
1,500
1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen...........
900
450
150
1,500;
1 ladugårdsförman .......................................
900
450
150
—
1,500 j
1 maskinist................................................
900
450
150
—
1,500
1 vaktmästare vid kemiska avdelningen...............
700
350
150
—
1,200 i
1 » » patologisk-anatomiska avdelningen
700
350
150
—
1,200
1 port- och telefonvakt ..................................
700
350
150
—
1,200
Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen ...
—
—
—
—
200 ''
Drängar och extra betjäning..............................
—
—
—
—
12,800
Stipendier åt studerande....................................1
Vikariatsersättning ............................
—
—
—
—
4,000
150 j
Tillhopa
—
|
^ Jf « _
133,950
Omkostniidsstat.
Anslag för de särskilda avdelningarna.
Biblioteket ...............................................................................
............ kr. 3,500
Anatomiska och histologiska avdelningen ....................................
............ » 2,800
Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar ............
............ » 2,500
Fysiologisk-kemiska avdelningen ..............................................
............ » 2,000
Undervisningen i bakteriologi......................................................
............ » 1,000
Patologisk-anatomiska avdelningen .................
............ » 1,700
Kirurgiska avdelningen............................
* i nnn
Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur .............
............ > 1,000
Avdelningen för husdjursskötsel .......................
............ » 1,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
107
Exkursioner......
Avdelningen för
klinik .........
Avdelningen för
Avdelningen för
Anspannslära ...
Allmänt anslag
Summa. I
Kronor, j
.................................................................................... kr. 500
nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk
.................................................................................... » 1,500
hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... » 1,000
kött- och mjölkkontroll.................................................. » 500
.................................................................................... » 150
för bränsle, belysning, renhållning m. m....................................
Summa kronor1 214,100
20,150 |
i 60,0001
0 Anmärkningar.
1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.
2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år
med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 50Q kronor.
3. För det kvinnliga biträdet kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare
5 år likaledes med 200 kronor.
4. För vaktmästaren och preparatom samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen
höjas efter 5 år med ICO kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
5. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska
avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.
6. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska
avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
7. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo
den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess
uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.
8. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., läraren i hovbeslag
och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i
kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara
skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen
anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren
i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade
årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägenhet 1,200 kronor, för femrumslägenhet 900
kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.
9. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt
port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna
bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte
bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
De nuvarande avlöningsvillkoren hava föreslagits att gälla oförändrade.
För bestridande av utgifter enligt denna stat behöves anslag,
motsvarande slutsumman efter avdrag av dels 6,950 kronor för fria bostäder
och dels 20,000 kronor för beräknad inkomst av stallar och
smedja m. m. eller alltså till belopp av 187,150 kronor. Anslagets
Diverse behov
vid veterinärhögskolan.
(extra anslag.)
[105.]
Personlig
Inne fyllnad åt
vaktmästare
vid veterinärhögskolan.
(extra anslag.)
[106.]
108 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
ökning uppgår alltså till 12,550 kronor. Att anslagsökningen är större
än ökningen i högskolans stat beror på, att anslag hittills ej anvisats till
den i nuvarande staten med arvode av 2,500 kronor upptagna assistentbefattningen
vid am bni atoriska kliniken, vilken nu föreslås förändrad till
laborators befattnin g.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels godkänna ovan intagna förslag till stat för
veterinärhögskolan att tillämpas från och med år 1919
ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,
som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,
skola vara gällande även i fråga om avlöningarna
å den nya staten;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget
till veterinärhögskolan från 174,600 kronor med 12,550
kronor till 187,150 kronor.
\ id bifall härtill kommer anslagstiteln »veterinärundervisningen»
att undergå motsvarande höjning från 179,000 kronor till 191,550 kronor.
107:o) Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid veterinärhögskolan
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 71,000 kronor.
108:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under
punkt 106 föreslagit får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för vartdera
av åren 1917 och 1918 för beredande åt vardera
av de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska
institutionen och vid den kemiska institutionen
vid veterinärhögskolan av en personlig
löneivllnad av 300 kronor om året, intill dess ny
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
ioy
lönereglering för vaktmästarna och deras vederlikar
vid veterinärhögskolan beslutats samt trätt i tillämpning,
å extra stat för År 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst öOO kronor.
109:o) 1 anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
sid. 382 och 383 anfört rörande ordinarie anslaget till statens veterinärbakteriologiska
anstalt får utskottet hemställa,
att riksdagen må förklara sig icke hava något
att erinra mot att nämnda anslag med oförändrat
belopp, 42,700 kronor, upptages på sätt departementschefen
angivet.
110:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt å extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 383—386.)
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen är för närvarande
ett ärende rörande vissa av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt och medicinalstyrelsen framställda förslag till ökning i
den för anstalten gällande ordinarie stat på remiss till löneregleringskommittén,
varifrån detsamma ej torde vara att förvänta inom sådan
tid, att förslag uti ifrågavarande avseende kan föreläggas årets riksdag.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag avser att i avvaktan härpå provisoriskt
tillgodose det oundgängligaste behovet av ökade medel för uppehållande
av anstaltens verksamhet.
De begärda anslagsbeloppen äro beräknade för följande ändamål.
1918 1919
Extra personal...............................................................kronor 7,000 10,000
Belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 5,000 5,000
Beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning
och ombyte av djur ävensom till
instrument, förbrukningsartiklar m. m................ » 12,000 12,000
Lokalhyra......................................................................... » 1,700 1,900
kronor 25,700 28,900
Ifrågavarande anslagskrav äro föranledda dels av till följd av
dyrtiden stegrade omkostnader'' av olika slag och dels därav att an
-
Statens
veterinärbakteriologiska
anstalt.
(ordinarie
anslag1.)
Diverse behov
vid statens
veterinärbakteriologiska
anstalt.
(extra anslag.)
[107.]
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
etalten i fråga är stadd i en kraftig utveckling. Med hänsyn härtill
har utskottet icke ansett någon invändning med fog kunna göras mot
de begärda anslagsbeloppen.
Beträffande det för 1918 erforderliga beloppet kommer utskottet
att göra särskild hemställan härom.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid statens
veterinärbakteriologiska anstalt å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
lll:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner nämlandet
ligen nr 100 i första kammaren av herr Hellström m. fl. och nr 214 i
andra kammaren av herr von Sneidern m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att det å nionde huvudtiteln under rubrik »vägunderhållet»
upptagna »Bidrag till vägunderhållet på landet kronor 1,350,000» måtte
höjas med ytterligare 1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till
motionerna.
utskottet. Enligt § 60 i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållnings
besvärets
utgörande på landet lämnas av uppskattade kostnaden för
underhållet av allmän väg, bro och färja tre ijugondelar av statsmedel.
Såsom bidrag till vägunderhållet på landet finnes under ifrågavarande
huvudtitel för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 1,350,000 kronor.
I de föreliggande motionerna föreslås nu nämnda anslags höjande
till 2,700,000 kronor.
På av utskottet i utlåtande nr 16 därom gjord hemställan har
nu innevarande års riksdag för sin del antagit lag om sådan ändrad
lydelse av 60 § i nämnda lag, att från och med år 1919 av berörda
kostnad tre tiondelar komma att utgå av statsmedel.
Då, såsom utskottet jämväl i sitt ovanberörda utlåtande framhållit,
ett sådant beslut förutsätter en fördubbling av nämnda anslag, får utskottet
i överensstämmelse härmed nu hemställa,
att riksdagen må med bifall till de av herr
Hellström m. fl. och herr von Sneidern m. fl. väckta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.
in
motioner höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
vägunderhållet på landet från 1,350,000 kronor mod
1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.
112:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 108
därom gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad för åren 1916—
1918 ägt rum å .extra stat för år 1919 anvisa för
bestridande av statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000 kronor.
113:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
109 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen må i likhet med vad skett för
åren 1907—1918 till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt å extra stat för år 1919
anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
114:o) Under punkt 110 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 8,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 388—392.)
För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen till understöd
åt nämnda förening anvisat anslag till belopp av 5,000 kronor.
Nu förevarande framställning avser beviljande till samma förening
av ett till 8,000 kronor förhöjt anslag.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att svenska vägföreningen
bör komma i åtnjutande av statsunderstöd jämväl för år
1919. Beträffande anslagets storlek torde detta enligt utskottets förmenande
icke böra sättas till högre belopp än som motsvarar föreningens
utgifter för kurser och föredrag. Då dessa utgifter, vilka för år 1918
upptagits till 5,000 kronor, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen
för år 1919 beräknats till 7,000 kronor, anser utskottet, att detta belopp
nu bör beviljas föreningen.
Under erinran tillika att enligt vad departementschefen anfört
något förslag angående reformering av väghållningsbesväret och därmed
sammanhängande ärenden icke torde kunna föreläggas 1918 års riksdag,
hemställer utskottet,
Kostnad för
vägdelningar.
(extra anslag.)
[108.]
Understöd åt
synnerligt
betungade
väghållningsdistrikt.
(extra anslag.)
[109.]
Svenska vägförening
en.
(extra anslag.)
[no.]
Vt »kött »t.
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Bidrag till
skjutaentreprenader.
(ordinarie
anslag.)
[in]
att riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.
Maj:ts förevarande framställning att riksdagen må till
understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 7,000 kronor.
115:o) Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader från 300,000
kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.
Det ordinarie anslaget till bidrag till skjutsentreprenader höjdes
från och med år 1916 från 250,000 kronor till 300,000 kronor. Utgifterna
från anslaget hava under nedan nämnda år utgjort i hela krontal
år 1913..................................................... kronor 279,856
» 1914..................................................... » 321,549
» 1915...................................................... » 321,491
» 1916................................................... » 327,660
» 1917 till och med oktober............ » 307,007.
Utgifterna hava alltså under senare år städse överskridit anslagets
nuvarande belopp. Att de under åren 1914—1916 hållit sig någorlunda
konstanta, beror på att under löpande entreprenadperiod ändringarna
måste bliva obetydliga. Enligt skjutsstadgan den 22 juni 1911,
som trädde i kraft den 1 januari 1914, skall entreprenadtiden i allmänhet
omfatta fem kalenderår, dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger,
om så anses lämpligare, inskränka perioden till tre år, med iakttagande
i varje fall att perioden utlöper samtidigt för alla skjutsanstalter
inom samma län. Den första treårsperioden utlöpte med år 1916.
Femårsperioden utlöper med innevarande år. Enligt vad departementschefen
framhållit är det med säkerhet att antaga, att, ehuru ökningar
skett i maximiskjutslegan för alla delar av landet, nya entreprenader
icke skola kunna åstadkommas utan väsentligt ökade entreprenadbidrag.
Departementschefen har därför funnit det förestavat av nödig försiktighet,
att en höjning med 100,000 kronor sker i förevarande anslag.
Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer följaktligen,
att riksdagen må höja förslagsanslaget till bidrag
till skjutsentreprenader från 300,000 kronor med 100,000
kronor till 400,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
11:{
I>iv erse.
llG:o) Under punkt 112 liar Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget
ä 4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare och dels d.et ordinarie
förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare
av skogstorp och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste
länen, å riksstaten uppföra till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.
Sedan länge linnes å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å
4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare. Allteftersom det egentliga
nybyggesväsendet upphört såsom form för fastighetsbildning, har
detta anslag blivit i mycket ringa grad anlitat. Utgifterna från anslaget
hava utgjort: år 1911 G6 kronor 8 öre, år 1912 7 kronor 67 öre,
år 1913 757 kronor 53 öre och år 1914 1,000 kronor. Under åren 1910,
1915 och 1916 samt under år 1917 till och med oktober månad
hava inga utgifter från detta anslag förekommit.
I stället för nybyggesväsendet har numera enligt vad departementschefen
erinrat skapandet å kronomark i de sex nordligaste länen av
brukningsdelar, som först benämndes skogstorp och därefter odlingslägenheter,
framträtt och vunnit bet}Tdelse. Sedan den odlingshjälp av
statsmedel, som utgått till innehavarna av dessa torp och lägenheter,
under en följd av år plägat förskotteras och sedan hos riksdagen anmälas
till ersättande, uppfördes enligt beslut vid 1914 års senare riksdag för
detta ändamål i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag av 20,000 kronor.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden har det synts departementschefen
lämpligt, att förenämnda bägge anslag sammanslås till ett,
och att beloppet avjämnas till 25,000 kronor. Anslagets titel bör samtidigt
förkortas.
Den sålunda ifrågasatta åtgärden synes utskottet lämplig och välbetänkt.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må med uteslutande ur riksstaten
av dels det ordinarie förslagsanslaget å 4,500 kronor
till odlingshjälp åt krononybyggare och dels det ordinarie
förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare
av skogstorp och odlingslägenheter å kronoBihang
till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.) 15
Odlingshjälp
åt innehavare
av odlingslägenheter
m. fl.
(ordinarie
anslag.)
[na.;
Utskottet.
Jordförmedlingsbyrä-r
för egnahemsrörelsen.
extra anslag.)
rus:]
Utskottet.
114 Jordbruksutskottets utlåtande iVr 9 A.
mark, i de sex nordligaste länen, å riksstaten uppföra
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.
117:o) Under punkt 113 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till jordbruksförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 395 — 397.)
Till jord förmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912—1915 ett anslag av
20.000 kronor. På grund av uppkomna besparingar behövdes icke
något anslag för år 1916. För åren 1917 och 1918 kunde av samma
anledning anslagen begränsas till resp. 8,000 och 12,000 kronor.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1917 anmält
behovet av anslag för ändamålet för år 1919 och därvid meddelat, att
enligt uppgift från statskontoret hade den 24 oktober 1917 å anslaget
återstått odisponerat ett belopp av omkring 11,200 kronor. Då anslag
å 12,000 kronor anvisats för ändamålet för år 1918, skulle alltså för
sistnämnda år finnas tillgängligt ett belopp av något över 23,000 kronor.
Då det normala anslagsbeloppet vore 20,000 kronor, syntes ett överskott
av omkring 3,000 kronor kunna påräknas till år 1919, vadan nytt anslag
behövdes å 17,000 kronor.
Enligt kungörelsen den 22 november 1912 kan för inrättande av
jordförmedlingsbyrå för egnahemsrörelsen understöd av statsmedel utgå
till hushållningssällskap, landsting eller andra institutioner, vilka för
ändamålet åtnjuta bidrag av hushållningssällskap eller landsting eller
eljest på grund av särskilda omständigheter av Kungl. Maj:t prövas
därför lämpliga. Vid byrån skall finnas anställd eu sakkunnig person
för att bistå jordspekulanter. Statsbidrag utgår dels med högst hälften
av den sakkunniges avlöning, dock högst med 500 kronor, och dels till
övriga driftkostnader med högst 200 kronor.
På sätt framgår av ovanstående, skulle, om statsbidrag beräknades
efter nu gällande grunder, för år 1919 erfordras anslag till belopp av
17.000 kronor. I den föreliggande framställningen ifrågasättes emellertid
en förhöjning av maximibeloppen av statsbidragen från 500 till 700 för
den sakkunniges avlöning och från 200 till 400 kronor för övriga omkostnader.
DejDartementschefen har med hänsyn härtill kommit till ett
erforderligt belopp av 21,000 kronor för år 1919.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
115
Då det för ifrågavarande verksamhets fortsatta bedrivande och utveckling
torde vara eu angelägenhet av stor vikt att statsbidragens belopp
hållas någorlunda i överensstämmelse med de med verksamheten
förenade omkostnader, finner utskottet de nu föreslagna höjningarna i
maximibeloppen befogade.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må till jord form edlingsbyråer för
egnahemsrörelsen å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 21,000 kronor.
118:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokaluudersökningar
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
30,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat
för vart och ett av åren 1913—1918 anvisat ett anslag av 25,000 kronor
till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.
Förslaget innebär en förhöjning med 5,000 kronor av innevarande
års anslag.
Enligt vad framgår av statsrådsprotokollet torde erfarenheten under
år 1917 visat behövligheten av nämnda förhöjning. I betraktande härav
finner utskottet icke anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer därför,
att riksdagen må till insamlande av jordbruksstatistiska
uppgifter genom lokalundersökningar å
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
30,000 kronor.
119:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 115 gjorda
framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 398
—400 i ämnet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 29,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas tillbefrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket och dess
binäringar samt fiskerinäringen.
Jordbruks
statistiken.
(extra anslag.)
[114.]
Utskottet.
Befrämjande
av avsättning
i främmande
länder
av alster av
svenska lantbruket
och dess
binäringar
samt fiskerinäringen.
(extra anslag.)
[115.]
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
“er_ 120:o) Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
''lantbruks- dels medgiva, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå oanvänt å
institutet anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande av
i om. kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet
oxtia anslag. . jpom^ un(jer år 1919 användas för enahanda ändamål; dels ock för
[116. j samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
4,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av
åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida
kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men
för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något
anslag. Av samma anledning hava anslagen för åren 1917 och 1918
kunnat inskränkas till 2,000 kronor.
Departementschefen har nu med beaktande jämväl av beräknade
besparingar å tidigare beviljade anslag för ifrågavarande ändamål ansett
ett anslag av 4,000 kronor böra anvisas för år 1919.
Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer därför,
att riksdagen må dels medgiva, att vad vid utgången
av år 1918 må kvarstå oanvänt å anslag, som
för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
lantbruksinstitutet i Rom, må under år 1919 användas
för enahanda ändamål; dels ock för samma ändamål å
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.
Understöd åt 121:o) Under punkt 117 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
l6rjordbruks "'' aR till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år
kredit. 1919 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
(extra anslag.)
rp p Y -j Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
■Jordbruksutskottet* utlåtande Nr 9 . I. 117
L22:<>) Inder punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för inventering av odlingsjord ä kronomarker i Norrland och Dalarna
a extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 403— 406.)
Jämlikt Kungl. Mapts bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet särskilda sakkunniga att inom
departementet biträda med uppgörande av förslag till plan för eu allmän
undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och
därtill tjänliga mark tillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag
av trakterna ovan odlingsgräns^! i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.
Dessa sakkunniga avgåvo den 20 april 1916 betänkande med
förslag till plan för anordnande under sommaren samma år av en
undersökning av odlingsjord inom vissa angivna kronoparker i nämnda
län. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1916 godkändes det sålunda
avgivna förslaget. I anledning härav verkställdes under uppsikt
av de sakkunniga och närmaste ledning av eu bland dem sådan inventering,
som planen avsåg, å största delen av de i planen upptagna
kronoparkerna. Över dessa arbeten avgåvo de sakkunniga den 20
december 1916 till departementschefen en summarisk rapport, innefattande
jämväl förslag till grunder för bearbetning av det under året
insamlade undersökningsmaterialet, vilket förslag den 30 december 1916
blev av Kungl. Maj:t godkänt. I skrivelse till departementschefen den
21 maj 1917 avgåvo därefter nämnda sakkunniga förslag till plan
för inventeringsarbetenas fortsatta bedrivande under sommaren samma
år. Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Maj it godkänt,
därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl.
Maj:t den 30 juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs att
handhava uppsikten över den fortsatta inventeringen. I samband med
förordnandet om inventeringen under sommaren 1917 föreskrev Kungl.
Maj:t, att bearbetningen av denna inventerings resultat skulle äga rum
i enlighet med de bestämmelser, som i ovannämnda brev den 30
december 1916 meddelats i avseende å samma års inventering. Samtidigt
med anvisande av medel till bearbetningen av sistlidna sommars
inventeringsarbete meddelade Kungl. Magt den 12 oktober 1917 ytterligare
bestämmelser angående bearbetningen.
Enligt utredningen i ärendet hava kostnaderna för ifrågavarande
inventering under åren 1916 och 1917 uppgått till i runt tal respektive
48,000 och 66,000 kronor, vilka medel förskotterats av Kungl. Magt.
Inventering
av odlingsjord
ä krono - marker i
Norrland och
Dalarna.
(extra anslag;.)
118. j
Utskottet.
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Samma kostnader Lava för vartdera av åren 1918—1920, vilken tid beräknats
åtgå för inventeringens fullbordande, av kolonisationskommittén
beräknats till 78,400 kronor för själva inventeringen och 11,000 kronor
för materialets bearbetning eller tillhopa 89,400 kronor, varvid emellertid
kommittén betonat, att förhållanden, som ej nu kunde överblickas,
kunde nödvändiggöra någon ytterligare höjning. Till detta belopp begäres
nu anslag för såväl är 1918 som år 1919. I likhet med departementschefen
håller utskottet före, att ifrågavarande inventeringsarbete
är en nödvändig förutsättning för ett kraftigt och målmedvetet frärn.
jande av ifrågavarande kolonisation. Med hänsyn härtill är det därför av
vikt, att inventeringen får oavbrutet fortgå. Mot de verkställda beräkningarna
rörande det erforderliga årsanslaget har utskottet icke funnit
skäl till erinran.
Beträffande anslaget för år 1918 kommer utskottet att därom göra
särskild hemställan.
Luder åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för inventering av odlingsjord
å kronopark»'' i Norrland och Dalarna å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Koiomsation 123:o) Under punkt 119 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen
kronoparkcr. 1 avbidan på den proposition angående åtgärder för kolonisation
(extra anslag.) a vissa kronoparker, som Kungl. Magt må komma att avlåta till riks[-11
q i dagen, å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag avL
J 225,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Åtgärder i 124:o) Under punkt 120 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
VrZe%fi7~ att i afbidan på den proposition angående anslag för år 1919 till åtgärder
(extra anslag.) * prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett förslags[120.
i anslag av 10,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
119
125:o) Under punkt 121 liar Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att Beredande av
i avbidan på den proposition angående anslag för år 1919 för beredande lbede
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må medlades icvkomma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för nadmillkorsagda
år beräkna ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor. (extra anslag.)
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
126:o) Under punkt 122 bär Kungl. Magt föreslagit riksdagen att Anordnande
i avbidan på den proposition angående anslag för anordnande av kyl- °vnin^ar^1''
inrättningar, som Kungl. Maj t må komma att avlåta till riksdagen, för (extra analag:)
detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag [122.]
av 500,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
127:o) Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels
höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från
150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kronor; dels ock medgiva,
att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl. kostnader
för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.
Det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar höjdes av 1914 års förra riksdag
från och med år 1915 från 100,000 kronor till 150,000 kronor. Utgifterna
från anslaget hava, efter avdrag för anslaget tillhörande uppbördsmedel,
under nedannämnda år varit följande:
1912 ................................................ kronor 151,695: 49
1913 ....
1914 .....
1915 . ...
1916 ......
1917 till
1 november
157,552: 76
170,355: 58
178,248: 13
171,745: 34
134,268: 33
Rese- och
traktamentspenningar.
(ordinarie
anslag.)
[123.]
Departementschefen har ansett anslaget redan på grund av överskridande
under senare år vara i behov av någon förhöjning. Detta
framstode enligt hans mening som desto mer befogat i betraktande av
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Utskottet.
Kostnader
för kommittéer
m. m.
(ordinarie
anslag.)
[124]
de höjningar i biljettpriser, skjutstaxor m. in., som numera ägt ruin, och
vilka ej torde kunna efter slutet av nuvarande kristid alldeles försvinna.
I anslutning till vad utskottet under 82:o) anfört rörande dagtraktamenten
åt lantmätare skulle ifrågavarande anslag behöva höjas med
400,000 kronor. Härtill kommer, att anslaget för tillgodoseende av sina
hittillsvarande ändamål på grund av höjningar i dagtraktamentsbeloppen
enligt statskontorets beräkning måste höjas med 75,000 kronor. Med
hänsyn jämväl till de under senare åren gjorda överskridandena torde
intet vara att erinra mot den av Kung]. Maj:t för år 1919 nu föreslagna
höjningen från 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000
kronor.
Ej heller synes någon invändning kunna göras mot det för år
1918 såsom erforderligt ansedda beloppet av 300,000 kronor, vartill
emellertid utskottet återkommer i särskilt utlåtande.
Ifrågavarande framställning avser jämväl riksdagens medgivande
till att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl. kostnader för
uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.
Häremot finner utskottet intet vara att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar från 150,000 kronor med 500,000
kronor till 650,000 kronor;
dels och medgiva, att från ifrågavarande anslag
må utgå arvoden m. fl. kostnader för uppskattningav
arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.
128:o) Under punkt 124 har Kuugl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar genom sakkunniga
uppföra under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett
ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Kassaförlagskommittén har i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande
framlagt åtskilliga förslag till avveckling av det hittills använda
förskottsväsendet. Ett av dessa förslag avser uppförande i riksstaten
av särskilda förslagsanslag till bestridande av kostnaden för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga. Kommittén föreslår be
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr It A.
121
trallande nionde huvudtiteln, att härtill uppföres ett förslagsanslag å
125,000 kronor.
Statskontoret har i utlåtande den 25 oktober 1917 (»ver lörenämnda
kommittébetänkande förklarat sig gilla principen att onödiggöra
förskott för kommitté kostnader medelst beviljande på förhand av förslagsanslag
för dylikt ändamål. Ämbetsverket bär emellertid etter undersökning
om ifrågavarande belopp för år 1916 ifrågasatt, att det föreslagna
anslaget under nionde huvudtiteln måtte höjas till 150,000 kronor.
Kung!. Maj:t bär förut denna dag på föredragning av övriga departementschefer
beslutat framlägga för riksdagen förslag om beviljande
av anslag under de särskilda huvudtitlarna för ifrågavarande ändamål.
Detta bör även ske ifråga om nionde huvudtiteln.
Enligt kommitténs och statskontorets utredningar hava dessa kostnader
vad jordbruksärendena vidkommer under åren 1911—1916 upp
-
gått till följande belopp i runda tal:
1911 ....................................................... kronor 102,000
1912 ....................................................... » 136,000
1913 ........................................................ » 92,000
1914 ............................................................ » 166,000
1915 ........................................................... » 141,000
1916 .......................................................... » 251,000.
Medeltalet av dessa belopp är 148,000 kronor. I betraktande av
de stora växlingarna å anslaget och de ökade utgifterna under de sista
åren samt den omständigheten, att man torde böra räkna med höjda
arvodesbelopp för ledamöter i kommittéer och liknande utredningar, lärer
lägre belopp än det av statskontoret föreslagna icke böra nu ifrågasättas.
Enahanda belopp bör även för innevarande år begäras av riksdagen
och jag har för avsikt att göra hemställan härom vid behandlingen
av de anslag, som böra äskas å tilläggsstat för år 1918.»
De för ifrågavarande ändamål begärda beloppen ge ej anledning
till erinran från utskottets sida.
Beträffande det för år 1918 erforderliga beloppet kommer utskottet
vid särskilt utlåtande göra hemställan därom.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till kostnader för kommittéer,
kommissioner och utredningar genom sakkunniga uppföra
under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett
ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.)
Utskottet.
16
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Extra
utgifter.
[ordinarie
anslag.)
[125. J
Utskottet.
Tillfällig löneförbättring
åt
vissa lärare
vid statsunderstödda
lantbruksundervisniv
gsanstalter.
(extra anslag.)
• [126.j
Löne förbättring
åt vissa
vaktmästare
ra. fl.
(ordinarie
anslag.)
rl27.]
Extra lönetillägg.
(extra anslag.)
[128.]
129:o) Under punkt 125 har Knngl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter från 10,000 kronor
med 10,000 kronor till 20,000 kronor.
Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter är bestämt till ett belopp av 10,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
anfört angående ökning av de särskilda huvudtitlarnas anslag
för detta ändamål och med förmälan, att utskottet kommer att göra
särskild hemställan angående ökat anslag härtill å tilläggsstat för år
1918, hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter från 10,000 kronor med
10,000 kronor till 20,000 kronor.
130:o) Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i.avbidan på den proposition angående anslag till tillfällig löneförbättring
åt vissa lärare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å extra stat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 80,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
131:o) Under punkt 127 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, som Kungl. Magt
ma komma att avlata till riksdagen, för detta ändamål å ordinarie stat
beräkna ett förslagsanslag, högst 18,000 kronor.
Över denna framställning kommer ut-koitet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
132:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag angivna grunder av extra lönetillägg för år 1919 åt en
del tiänstemän vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra
stat för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
Jordbruksutskottet''s utlåtande Nr 9 A.
123
Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande tjänstemän.
1 anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för
beredande av extra lönetillägg för åren 1918 och 1919 åt en del statstjänstemän
under andra huvudtiteln dels på extra stat för år 1919 dels
ock å tilläggsstat för år 1918 anvisat särskilda förslagsanslag att utbetalas
enligt de i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.
Om anslag å tilläggsstat kommer utskottet att göra särskild hemställan.
I anledning av Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt gjorda
framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat
hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande i enlighet med
de i statsrådsprotokollet över finansärenden för denna
dag angivna grunder av extra lönetillägg för år 1919
åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1919 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
133:o) Under punkt 129 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 32,259 kronor med
12 kronor till 32,271 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1919 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat dock att i förslagsanslaget till
bestridande av tryckningskostnader må få göras den
jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
kan bliva erforderlig.
Stockholm den 14 mars 1918.
Utskottet.
Trycknings
kostnader.
(ordinarie
anslag.
[129.]
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
124
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, Fahlén, Lindblad,
Hellström, greve Wachtmeister, Öberg, Johansson, Sävström, Barthelson,
Magnusson, Igel (utom vid punkt 80—133), Norm, Larsson, Ericsson
i Arboga och Anderson i Knapasjö vid punkt 80—133.
Res ervation
under punkt 31
av herr Öberg, som yrkat bifall till de av herr Dahl och herr
Norman m. fl. i ämnet väckta likalydande motioner.
Jordbruksutskottet* utlåtande Nr It A.
125
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1919 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
Ordinarie: Extra Ordinarie] Extra
anslag anslag anslag anslag
Kronor i Kronor ; Kronor i Kronor
1
2
Departementet.
Departementschefen .................................... 17,000]
Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kanslii i 115,50o[
Säger för departementet ......................... 132,500]
Lantbruksstyrelseii.
1 Lantbruksstyrelsen .........................
;
11
21
r
j 3 a
3b
3c ]
3 d
4 1
Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
.............................................
deras biträden ............
för jordbruk och lantmannanäringar
:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten m. m.......... x) 420,200
Förslagsanslag :
Understöd åt lantmannaskolor
..................... x) 240,000
Understöd åt lanthushållsskolor
........................ 60,000
Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter
............ 100,000 400,0001
Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,
förslagsanslag, högst ..............................
Lantbruksmgenjörer och
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter
820,200
’) 151,300]
425,450
101,900
7,500
'') Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
126
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
! Ordinarie
Extra ! Ordinarie |
Extra
! anslag
anslag anslag
anslag 1
Kronor
Kronor ! Kronor 1
Kronor
5 !
i
Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet
1
vid Alnarp, förslagsanslag, högst...............[
8,500
6
Fösöksloge vid Ultima, reservationsanslag ...
19,000
7
Utbildningskurser för kontrollassistenter, re-
servationsanslag......................................
14,800
8
Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,
reservationsanslag....................................
20,000
1 9
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötsel
1
i Norrland och Dalarna, reservationsanslag
—
t:
©
10
Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ......
80,000
i 11
Vandringsrältare, reservationsanslag ............
48,000
■ 12
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,
reservationsanslag....................................!
2,000
13
Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m., förslagsanslag,
högst .....................................................
l,500i
14
Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Kim-
forsa, förslagsanslag, högst........................
8,000
! 15
Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lånt-
•
hushållning å Brogård, förslagsanslag, högst
5,500, 820,200
221,800
Hästaveln:
Hästavelns förbättrande:
1 16 a
Reservationsanslag ..................... 369,400
Förslagsanslag:
16b
Friheter................................... 1,070; 370.470
: 17
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-
anslag, högst ..........................................
4,630.
18
Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-\
1
tionsanslag .............................................
‘) 20,000
19
Stamboksföring rörande hästar, reservations-
anslag ...................................................
6,000 370,470
30,630
Boskapsskötsel m. m.:
; 20
Förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag 50,000
21
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,
förslagsanslag, högst ..............................j
1,000
22
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag
■) 27,000
23
Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län, förslagsanslag, högst ........................
5,000
: 24
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-
domar hos nötkreaturen, reservationsanslag
115,000
25
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag
65,000
26
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ...
vj 35,000
; 27
'' Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag t
20,000
28
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag ...\
6,°00 50,000
274,000
! 29
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid
Ultuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst
26,500
Kemiska stationer in. m.:
30
Kemiska stationer för jordbrukets och närin-
garnas behov, förslagsanslag, högst.............
48,000
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
127
Ordinarie. Extra Ordinarie! Extra
anslag . anslag j anslag ! anslag
Kronor , Kronor j Kronor | Kronor
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Kemisk- växl biologiska anstalten inom Norrbottens
län, förslagsanslag, högst ..............
Befrämjande av mossodlingur:
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,
högst ..................................................
Försöksgård vid Alträsk, förslagsanslag, högst
Befrämjande av fröodlingen:
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,
högst..............................................
I Befordrande av inhemsk fröodling, reservations-'',
anslag ...................................................
Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst:
Mindre jordbruket: * j
Höjande av det mindre jordbruket, reservations-''
anslag ............................................!
Statskonsulent för det mindre jordbruket in. in.,i
förslagsanslag, högst ..............................''
Främjande av ordnad bokföring vid mindre!
jordbruk, förslagsanslag ...........................
Fortgående smörprovningar m. m., reservationsanslag
................................................
Vattenavtappningar m. m.:
Norrländska avdikningsanslagel, reservationsanslag
.................................................
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag.
........................................................
Torvlil Igångarnas tillgodogörande:
Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,
reservationsanslag...................................
Torvingenjörer och torvassistent in. m., förslagsanslag,
högst ........................................
Upprätthållande av en torvskola, förslagsanslag,
högst ...............................................
Undersökning av staten tillhöriga mossar, reser
vationsanslag..........................................
Undersökningar av torvmarker i Södra Sverige,
reservationsanslag ..............................
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden .;.........................
En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsanslag,
högst ..........................................
Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg
av kalk in. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag
......................................................
Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering
m. m., förslagsanslag, högst ........................
Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar
m. m. förslagsanslag, högst ............
i1) 1,900,000
| x)800,000!
150.000
42,700
8,000
9,500
85.000
Säger för lanthushållningen!
80,000
18,200
66,200
10.000
10.000
10,000
15,000
116,000
400,000
9,100
15,000
141,000
424,100
16,000
2,700,000
25,000
295,200
3,500
| 2,000,000
I ") 15,000
| 10,000
1,793,020| 6,303,930
X) Av Kuu»rl- Mai:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgives.
128
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Ordinarie Extra Ordinarie! Extra
anslag ! anslag anslag anslag
Kronor | Kronor | Kronor | Kronor
Fiskeriväseudet.
1
Fiskerinäringens understöd ..............................
‘>131,300
2
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
1 550
fiskare, reservationsanslag...........................
3
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,
högst ..........................................;..............
22,000
Hydrografisk-biclogiska havsundersöknmgar:
4
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven, reservationsanslag
34,100
5
Underhålls- och driflkostnad för fartyget Ska-
gerak, reservationsanslag ........................
46,000
6
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-
slag, högst .............................................
14,400'' 94,500
7
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-
salt, reservationsanslag ..............................
10,000
8
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan-
slag ..................................................
| 610,000
Säger för fiskeriväsendet
..............!...,.......... 131,300! 738,050
1
2
3
4
5
6
7
8
9
i 10
11
Skogsväsendet.
i Skogsundervisning m. in.:
Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 201,750
Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,
förslagsanslag, högst
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G.
Grönberg, förslagsanslag, högst ..........
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag
...............................................
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,
reservationsanslag....................................
Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring, reservationsanslag
Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning
i allmänhet 120,000
Tillfälligt lönetillägg åt skogsråtta^, förslagsanslag,
högst ...............
Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,
högst ................................;..............
Skogsvård m. in.:
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och
Sårna socken ..................................'' 200,000
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbotten och
Norrbottens läns kustland................ ......... 130,000
3,700
500
05,900
19,450
23,000
3,200^
15,700; 321,750
132,050
i) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlutande Nr ''■> A.
12!)
12 j Ökado utgifter för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
förslagsanslag .......................................
13 i Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens lön samt Sårna socken, reservationsanslag
....................................
14 ! Skogsodlingens befrämjande, reservationsan
slag
..... ....................................
15 ! Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva
tionsanslag
............................................
16 I Reglering av flottleder, reservationsanslag
17 | Släckning av skogseld, förslagsanslag ...........
Säger för skogsväsendet
Ordinarie] Extra i
anslag j anslag
Ordinarie! Kxtrn !
anslå" anslag i
Kronor | Kronor
Kronor ; Kronor i
80,000!
98,000!
■
90,000
67,500
330,000, 335,500!
>) 300,000!
50,000i
............| 701,750| 767,550!
Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristaten:
1 | Lantmäteristaten..........................................
2 I Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, reser
vationsamlag
.........................................
3 Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen ,för
slagsanslag,
högst .............................
4 Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för-]
slagsanslag, högst....................•.............j
5 Lantmäteriundervisningen, reservationsanslagj
6 Kostnader för vissa av lantmätare företagna;
tjänsteresor, förslagsanslag ....................
7 Reparation och renovation av kartor i lant
mäterikontoren
i länen, reservationsanslag
8 Nya registratur och arkivens ordnande i lant
mäterikontoren
i länen, reservationsanslag
9 | Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen, reservationsanslag ......................
10 i Anskaffande för lånt mäter ikontoret i Karlstad
av kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag
...........................................
11 ! Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen, reser
vationsanslag
...................................;.....
12 Kopior av kartor in. m. angående statens järn-1
vägars jordområden, reservationsanslag......
13 Skiften och avvittringar, förslagsanslag............
14 | Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
j förslagsanslag............................................
15 ] Utflyttmingshjälp efter skiften, förslagsanslag
Säger för lantmäteriväsendet!
536,400!
6,000
18,300
105,000
39,800
20,000
15,000
8,000
3,500
10,000
40,000
8,500
536,400
100,000
50,000
274,100
30,000
686,400 j 304,100
i) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft- (Nr 9 A.) 17
O*
130
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
j Ordinärt
1 anslag
! Kronor
e Extra
[ anslag
1 Kronor
Ordinärt
anslag
Kronor
I
b| Extra
i anslag
1 Kronor
Rikets allmänna kartverk.
■
1 1
i Rikets allmänna kartverk .........
1 0430,00c
i
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reser
1 vationsanslag..................
010,000''
3,000
o
3
, Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov, förslagsanslag, högst ..............
.
Säger för rikets allmänna kartverk
............
430,000
13,000i
Geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar.
!
1
2
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning.............
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. in., reservationsanslag ............
101,530
72,700
17,000
6,500
1
.
1
3
Expenser för Sveriges geologiska undersökning,
reservationsanslag ................
4
Praktiskt geologisk undersökning i Jämtlands
och Västerbottens län, reservationsanslag...
101,530
•
96,200
i
■
1
1
1
1 5 a !
5 b
i 5 c j
* !
71
8 |
’ 9
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar ................................. 94,700
Beser vationsanslag:
Arvoden åt observatörer...... 35,000
Expenser........................... 8,000 43^00
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-
fiska anstalt, reservationsanslag ...............
Meteorologiska telegram från Färöarna och Is-!
land, reservationsanslag.....................
Undersökningar av de högre luftlagren, för- slagsanslag, högst...................
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, re
ser vationsanslag ................
:
x) 137,700
’) 63,200|
1) 2,500:
1) 7201
7,000j
l) 3,150!
*) 3,000;
10
|
Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reserva-i
tionsanslag .......................
1
.
1! i
Hydrogeologiska specialundersökningar, för- slagsanslag högst ........................
137,700
79,570!
Säger för geologiska samt meteorologiska ochj
hydrografiska undersökningar .....................j...........................j 239,230 175,770''
) Av Kung], Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
131
1
1
Ordinarie
anslag
| Kronor
Extra
anslag
Kronor
|
j Ordin ari
anslag
| Kronor
e Extra
anslag
| Kronor
;
Veterinärväsendet.
•
! ■
Veterinärundervisningsanstalter:
Veterinärundervisningen ........
!
i
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva- tionsanslag ...................
i «7 Jl
71,000
600
i
Personlig lönefyllnad till två vaktmästare vid
veterinärhögskolan, förslagsanslag, högst ...
191,550
71,600
!
; Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar m. in....................... 26 700
Reservationsanslag:
Beredning av tuberkulin och sera m.m. 16,000
Diverse behov vid statens veterinärbak terioio- giska anstalt, reservationsanslag,...........
42,700
[
28,900
42,700
28,900
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater......
Förslagsanslag:
Distriktsveterinärers avlönande ........
86,500
146,000
232,500
Säger för veterinärväsendet
i
7 1
*
466,750
100,500''
!
|
Vägunderhållet och skjutsväsendet.
I
i
1
Vägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags-\
anslag ..............................
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,j
förslagsanslag...............................
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-
distrikt, reservationsanslag .............. j
Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst!
2,700,000|
:
i
25,000
150,000
7,000
i
.
2,700,000
■
i
182,000
Färjor och färjkarlar:
Bestämt anslag.....................
Förslagsanslag:
Friheter....................................
354
25!
1
379
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...
400,000
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet!.........
3,100,379
182,000''
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.
Diverse.
(Ålderstillägg, förslagsanslag...........................
iOdlingshjälp åt innehavare av odlingslägenhetei
! ■ m. fl., förslagsanslag...................................
!Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag
Ersättning till hushållningssällskapen för till stats
i verket indragna brännvinsförsäljningsmedel.....
5 ijordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re
servationsanslag ......................................
6 !Insamlande av iordbruksstatistiska uppgiftergenon
} lokalundersökningar, reservationsanslag........
7 Befrämjande av avsättningen i främmande lände
! av alster av svenska lantbruket m. m., förslags
anslag, högst ........................_•...................
8 Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva
tionsanslag ...............................
9 (Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för
slagsanslag.......................................;••••••■
10 Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norr
land och Dalarna, reservationsanslag ....._•■•••
11 Kolonisation å vissa kronoparker, reservationi
anslag ................................................
12 Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsansla,
13 Beredande av lindring i de mindre bemedlade
levnadsvillkor, förslagsanslag ............ .......
14 Kylinrättningar, reservationsanslag................
16
anslag
II lVUSUlttUtl ivn -------------------------O
sakkunniga, förslagsanslag....................
18 (Extra utgifter, reservationsanslag ...........
19 Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid
! understödda lantbruksundervisningsanst
förslagsanslag......................................
20 (Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl.
21 Extra lönetillägg, förslagsanslag ..............
22 ''Tryckningskostnader, förslagsanslag ........
1
Ordinarie 1
anslag
1
Extra
anslag
!
Ordinarie j
anslag j
Extra i
anslag 1
: Kronor j
Kronor |
Kronor j
Kronor 1
!
|
no,ooo:
f
25.000
38.000
:
1
2,100,000
21,000
*1
rj
30,000
• 1
29,000
4,000
!) 35,000;
rj
s
9
|
1
1
650,000
90,000
D 225,000
'')10,000,000
i) 5,000,000
D 500,000
•*
j 150,000j
n
r,i
150,000j
J 20,000j
|
80,000
■) 18,000
1,000
i 32,271|
e;.............
! 3,323,271, 16,015,000
cl .............
|
! 11,155,900! 24,599,900
Summa
i) Av Kung! Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen dels ock i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda fr s. 7 i texten
- Rskr. 1918:90 Skrivelse till Konungen i anledning av hiingl. Mai ds i punkt 123 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om förhöjning av ordi a1 i texten