Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1918-03-14 · 132 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 132 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:9a, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1918 kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

(l:a avd.)

Iiantbmksstyrelsen. ''

l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t

under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition angående omorganisation av lantbruksstyrelsen, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie anslaget

till nämnda styrelse beräkna en förhöjning från 79,900 kronor med

71,400 kronor till 151,300 kronor.

Över denua framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

LaiitliuNhiilliiin^ci!.

2:6) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å

ordinarie stat under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar» uppföra för anordnande vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt föreskrift

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 1

Lantbruks
styrelsen.

(ordinarie

anslag.)

[!•]

Försöksverksamhet

vid lantbruks-

och

lantmannaskolor.

(ordinarie

anslag.)

L2.J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

ett anslag av 8,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet

till ifrågavarande huvudtitel sid. 3—8.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Det sålunda framlagda förslaget till ordnande av fasta försöksstationer

finner jag vara särdeles välbetänkt och innebära beaktansvärda

fördelar gent emot tidigare förslag i samma ämne. Dels bliva härigenom

kostnaderna för statsverket jämförelsevis obetydliga. Dels — och denna

fördel bör skattas synnerligen högt — bliva försöken förlagda till platser,

där unga män, som söka utbilda sig till framstående och driftiga

praktiska jordbrukare, kunna, kurs efter kurs, taga kännedom och lärdom

av försöken för att sedan omsätta dessas resultat i praktiken.

Härigenom böra verkningarna av försöksverksamheten få en vidsträckt

spridning.

Lantbruksstyrelsens hemställan avser anordnande av försöksstationer

vid lantbruksskolorna, vilkas antal nu är tio, och gäller ett anslag

å 5,000 kronor, beräknat efter 500 kronor för varje skola. Till detta

lantbruksstyrelsens förslag vill jag emellertid gorå det tillägg att, på

sätt centralanstaltens styrelse även framhållit, jämväl lantmannaskolor,

som. äro förenade med skolegendom och alltså kunna upplåta försöksfält,

böra kunna ifrågakomma för försöksstationerna. Detta synes mig

desto lämpligare, som dessa skolor ofta besökas av ganska stora skaror

elever. Isynnerhet ifall ett förslag om anordnande vid lantmannaskolor

av niomånaderskurser, till vilket jag senare återkommer och som förutsätter

skölj ordbruk, bifalles, bör en sådan anordning medföra stora fördelar,

enär en sådan kurs skulle fortgå under större eller mindre del av

växttiden och försöken alltså kunde därunder följas av eleverna.

För lantmannaskolor finnes visserligen icke stadgad sådan skyldighet

att driva försöksverksamhet, som åligger lantbruksskolorna, och det är

därför antagligt, att ersättning för upplåtelse av mark och arbetskraft

ibland kommer att krävas. Något särskilt statsbidrag till sådan ersättning

synes dock ej erforderligt, enär, såsom lantbruksstyrelsen framhållit

beträffande försöksgårdar i orter, där lantbruksskola icke finnes, utgifterna

härför böra med hänsyn till fördelarna av försöksstationen bestridas av

vederbörande hushållningssällskap eller eljest från orten. Däremot bör

gottgörelse till försöksledaren även i detta fall utgå av statsmedel med

500 kronor. Ifall man till en början beräknar, att sex lantmannaskolor

vilja anordna dylika försök, skulle härtill behövas 3,000 kronor. .lag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. ti

anser på grund härav det föreslagna anslagets belopp böra höjas till

8,000 kronor.

Den nu föreslagna anordningen bör naturligtvis icke utgöra hinder

för att centralanstalten för jordbruksförsök i annan ordning anordnar

de försöksstationer, som den anser önskvärda och vartill dess medel

kunna lämna tillgång.

Lantbruksstvrelsens framställning att uppställa anordnandet av

dylik försöksverksamhet såsom villkor för tilläggsanslag till lantbruksskola

torde jag senare i dag få anmäla.»

Såsom framgår av statsrådsprotokollet bedrives redan för närvarande

under centralanstaltens för jordbruksförsök ledning fast försöksverksamhet

av den art, varom här är fråga förutom vid lantbruksakademiens

experimentalfält å ett fåtal enskilda egendomar, vilkas ägare

förbundit sig att för vissa år i sänder upplåta jord och utföra försök.

Med hänsyn emellertid till angelägenheten att dessa för jordbruksnäringens

främjande betydelsefulla försök inrättas å ett större antal platser

i landet samt rationellt bedrivas, något som icke alltid ansetts kunna

ske så länge vederbörande vore hänvisad att uteslutande lita till den

enskilda offervilligheten har det nu föreliggande förslaget om. försökens

förläggande till lantbruks- och lantmannaskolor framk-ommit.

Jämväl utskottet hyser den meningen, att en väl planlagd försöksverksamhet

är ägnad att i väsentlig män främja jordbrukets utveckling.

Det förevarande förslaget till ordnandet härav synes utskottet erbjuda

avsevärda fördelar för såväl försöksväsendet som undervisningen vid

skolorna, på samma gång kostnaden för statsverket skulle bliva jämförelsevis

ringa. Utskottet ansluter sig förty till detsamma. Det begärda

an slagsbeloppet, som beräknats med hänsyn till att till försökens

ledare vid sådana skolor, där ifrågavarande verksamhet komme att bedrivas,

skulle utgå ersättning med 500 kronor, ger icke anledning till

någon erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må å ordinarie stat under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»

uppföra för anordnande vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet

enligt föreskrift och under ledning av

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

ett anslag av 8,000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lanfbruksoeh

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

(ordinarie

anslag.)

[3.]

Utskottet.

i Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Härigenom föranledes motsvarande ökning i anslagstitelns slutsumma

från 417,450 kronor till 425,450 kronor.

3:o) Under punkt 3 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att höja

den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna

anslagspost »till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor med

3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma

kommer att höjas med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850

kronor, samt att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda

institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.

För vart och ett av åren 1908—1918 har riksdagen å extra stat

anvisat till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp ett anslag av 3,000 kronor, vilket i innevarande års riksstat

upptages såsom reservationsanslag.

Hetta anslag var år 1917 redan beviljat av riksdagens bägge

kamrar, då Kungl. Maj:t den 16 april 1917 på grundval av förslag av

löneregleringskommittén i proposition nr 304 föreslog riksdagen bland

annat att antaga viss ny ordinarie stat för nämnda institut. Denna

proposition bifölls, såvitt angår institutet vid Alnarp, utan ändring av

riksdagen.

I den sålunda antagna staten upptages anslagsposten »till institutets

övriga utgifter» med ett från 37,150 kronor till 39,200 kronor

förhöjt belopp. Utredningen bärom utvisar, att höjningen betingats av

ökade utgifter för byggnaders underhåll, löner åt tjänare, biblioteket

och studieresor men icke av kostnader för undervisningsmateriel.

Framställningen i fråga avser icke anvisande av något nytt anslag

utan allenast uppförande i institutets ordinarie stat av det för näi°

varande å extra stat beviljade anslaget å 3,000 kronor till undervisningsmateriel.

Att icke ifrågavarande anslag, varav behov under en lång

följd av år visat sig konstant, redan förlidet år upptogs i den för institutet

då fastställda staten, torde hava berott därpå, att riksdagen på sätt

ovan nämnts redan vid avlåtande av Kungl. Maj:ts proposition om antagande

av nämnda stat fattat sitt beslut rörande det extra anslaget.

Då såsom departementschefen framhållit behovet av ifrågavarande

anslagsmedel torde komma att jämväl för framtiden kvarstå, synes

utskottet riktigt, att beloppet i fråga uppföres i institutets ordinarie stat

på det sätt departementschefen ifrågasatt.

Utskottet hemställer i överensstämmelse härmed,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

5

att riksdagen må höja den i staten för lantbruksoch

mejeri institutet vid Alnarp upptagna anslagspost

»till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor

med 3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav

statens slutsumma kommer att höjas med samma belopp

från 119,850 kronor till 122,850 kronor samt

att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda

institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till

115,800 kronor.

4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie anslag

av 4,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen

på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag

av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av

förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.

För vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes

å extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

För såväl år 1917 som år 1918 har på Kungl. Maj:ts förslag anvisats

ett till 4,500 kronor förhöjt anslag.

Ifrågavarande framställning avser endast uppförande å ordinarie

stat av ett belopp lika med det nu å extra stat för ifrågavarande ändamål

anvisade eller 4,500 kronor. Därjämte har ett belopp av 1,400

kronor ansetts behövligt för reparation av taket å hovbeslagsskolans ena

flygel. Då erfarenheten enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört under många år ådagalagt, att hovbeslagsskolan vid Alnarp

fyller ett verkligt behov och då förstnämnda belopp torde motsvara det

normala anslagsbehovet, anser sig utskottet böra biträda förslaget om

dess uppförande å ordinarie stat.

Beträffande sistberörda belopp, mot vilket utskottet icke har något

att erinra, kommer utskottet att göra särskild hemställan om dess uppförande

å 1918 års tilläggsstat.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må under anslagstitAn »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar»

Hovbeslagsskolan

vid

Alnarp.

(ordinarie

anslag.)

[4.]

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Lantbruks
skolor.

(ordinarie

anslag.)

[5-J

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie

anslag av 4,500 kronor.

5:o) Under punkt 5 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av

1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i södra

och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland

må för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919 av Kungl.

Magt anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda

landsdelar och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och

Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift och under ledning

av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet utföras

å skolegendomen mot en särskild ersättning av 500 kronor av statsmedel

till försökens ledare.

Vid 1911 års riksdag godkändes vissa av Kungl. Maj:t föreslagna

grunder för förändrad organisation av rikets med statsmedel understödda

lantbruksskolor. I enlighet härmed utfärdade Kungl. Magt den 19

oktober 1911 särskilda reglementen för dylika lantbruksskolor dels i

södra och mellersta Sverige och dels i Norrland och Dalarna. Alla skolor

skola förläggas till egendomar, med vilkas ägare eller innehavare lantbruksstyrelsen

därom upprättar kontrakt. Vid de förra skolorna meddelas

undervisning dels i en tvåårig kurs med plats för 20 elever och

dels i en ettårig kurs med plats för 8 elever. Av dessa 28 elevplatser

skola minst 20 vara friplatser. Vid de senare skolorna hållas dels en

teoretisk-praktisk helårskurs och dels en teoretisk vinterkurs med plats

för 10 elever i vardera kursen. Samtliga elever i helårskursen skola

vara frielever, och i vinterkursen skola antingen minst 4 åtnjuta fullständig

befrielse från undervisningsavgift eller minst 8 erlägga halv

sådan avgift. Frielever erhålla avgiftsfri undervisning, kost, bostad,

vedbrand, lyse och läkarvård. Alla kurser börja den 1 november.

Samtliga kostnader för skolan bestridas av skolegendomens ägare

eller inneliavare mot åtnjutande av visst årligt statsbidrag, utgående

enligt riksdagens beslut med 7,500 kronor till varje skola i södra och

mellersta Sverige och med 6,000 kronor till varje skola i Dalarna och

Norrland.

Anslag beviljades år 1912 av riksdagen till nio skolor av förstnämnda

slag med 67,500 kronor och fyra skolor av det senare slaget

med 24,000 kronor, vilka anslag ingå i den under nionde huvudtiteln

upptagna ordinarie anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar.

I nämnda anslagstitel ingå flera andra anslag, varjämte ett belopp

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

7

av 13,600 kronor står till Kmigl. Maj:ts disposition för förekommande

behov.

Kontrakt har emellertid icke kunnat upprättas om hela det avsedda

antalet lantbruksskolor utan för närvarande endast om sju skolor i södra

och mellersta Sverige samt tre skolor i Dalarna och Norrland. Beräknade

statsbidrag till två skolor av det förra och en av det senare slaget

med tillhopa 21,000 kronor utgå alltså icke för närvarande för det avsedda

ändamålet.

I proposition till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att av 1918 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor

i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i

Dalarna och Norrland, i den män detta anslag härtill lämnar tillgång,

och eljest av till Kung]. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln

undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar, må

för läroåret den 1 november 1917—den 31 oktober 1918 av Kungl.

Maj:t anvisas ökat statsbidrag med 1,500 kronor till sådan skola i förstnämnda

landsdelar och med 1,200 kronor till sådan skola i Dalarna

eller Norrland.

Detta förslag bifölls av riksdagen med det tillägg, att på grund

av motioner .riksdagen medgav, att ökat statsbidrag med de angivna

beloppen finge utgå även för läroåret 1916—1917, särskilt enär riksdagen

hölle före, att de vid skolorna anställda lärarna borde, i den

män så ej redan skett, jämväl för detta läroår komma i åtnjutande av

löneförhöjning i form av krigstidshjälp till skäligt belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 — 22 i statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion

nr 80 av friherre Hermelin, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio landtbruksskolor

i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna

och Norrland, i den män detta anslag härtill lämnade tillgång och eljest

av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar, finge för läroåret

den 1 november 1918—den 31 oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas

ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar

och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och Norrland,

under i statsverkspropositionen upptagna villkor, att fasta försök enligt

föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet utföras å skolegendomen mot en särskild ersättningav

500 kronor av statsmedel till försökens ledare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till

motionen.

Departementschefen har efter i statsrådsprotokollet verkställda beräkningar

funnit att anslagen till ifrågavarande skolor böra med hänsyn

till de med deras verksamhet förenade stegrade omkostnader ökas

beträffande en var av lantbruksskolorna i mellersta och södra Sverige

med 2,200 kronor och vad angår lantbruksskolorna i Dalarna och Norrland

med 1,800 kronor.

För sjn skolor av den förra och tre av den senare typen blir

sammanlagda ökningsbeloppet 20,800 kronor. Departementschefen har

framhållit att den förefintliga odisponerade delen av det ordinarie anslaget

*ger tillgång härtill, under förutsättning att någon ny skola icke

tillkommer. Och har han också ansett det därmed böra anstå och alltså

under nästa läroår endast det nuvarande antalet skolor upprätthållas.

Motionären, som icke ifrågasatt någon ändring i de av Kungl. Maj:t

föreslagna ökade anslagsbeloppen, har gent emot departementschefens

sistberörda yttrande framhållit, att, då det ingalunda vore uteslutet att

en eller möjligen flera av de felande lantbruksskolorna kunde komma

att under läsåret 1918—1919 upprättas, möjlighet borde förefinnas jämväl

för sådan nytillkommen skola att erhålla statsunderstöd, vilket emellertid

icke läte sig göra, därest riksdagen bifölle Kungl. Maj:ts förslag med

ovan angivna formulering. Motionären har därför föreslagit, att riksdagens

beslut måtte så formuleras, att bidrag till ifrågavarande ändamål måtte,

därest det ordinarie anslaget till understöd åt lantbruksskolorna icke

därtill lämnade tillgång, få utgå av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

medel under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.

Mot de förhöjda anslagsbeloppen, av vilka behov torde föreligga,

har utskottet icke funnit skäl till erinran.

Vad angår den i ämnet väckta motionen finnes enligt utskottets

förmenande fog för den däri hävdade uppfattning. Då härtill kommer,

att såsom motionären jämväl erinrat riksdagen förlidet år fattat sitt

beslut om höjt bidrag till ifrågavarande skolor för läsåren 1916—1917

och 1917—1918 i överensstämmelse med motionärens hemställan biträder

utskottet detta förslag.

Såsom villkor för erhållande av de förhöjda statsbidragen har

Kungl. Maj:t föreslagit bedrivande vid vederbörande skola av sådan fast

försöksverksamhet, vartill utskottet under punkt 2 här ovan tillstyrkt

beviljande av särskilt anslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

9

Utskottet, som visserligen icke bär något att erinra mot uppställande

av det sålunda föreslagna villkoret, bär emellertid icke kunnat undgå alt

Unna, att, därest försök med d<m omfattning, som i statsrådsprotokollet

antytts, komme att utläggas vid skolegeudomen detta skulle kunna för

innehavaren därav bliva i derå avseenden alltför betungande. I anledning

härav anser sig utskottet böra framhålla angelägenheten därav, att

vid försöksverksamhetens ordnande enligt föreskrift och ledning av

centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruks'' »mradet förhållandet

mellan nämnda anstalt och skolans innehavare regleras på ett tillfredsställande

sätt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen

må av 19 i 9 års ordinarie anslag till understöd åt

nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige samt

fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland i den mån

detta anslag härtill lämnar tillgång, och eljest av till

Kungl. Majrts förfogande ställda medel under anslagstiteln

undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

för läroåret den 1 november 1918—den 31

oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas ökat statsbidrag

med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar

och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna

och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift

och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet utföras å skolegendomen

mot en särskild ersättning av 500 kronor av

statsmedel till försökens ledare.

6:o) Under punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående lönereglering för statskonsulenter

in. m., som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål i ordinarie anslaget till statskonsulenter beräkna en förhöjning

från 12,000 kronor med 17,000 kronor till 29,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a höft. (Nr 9 A.) 2

Statskonsu
lenter.

(ordinarie

anslag.)

[6.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Rese understöd

för lantbrukets

studerande.

(ordinarie

anslag.''''

7.1

Lantmanna
skolor.

ordinarie

anslag.)

[8.]

Bränsle m. m.

vid lantbruksinstitutet

vid

Ultuna.

(extra anslag.)

[9.]

7:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 7 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att vad vid utgången

av år 1918 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

förut upptagna anslag till reseunderstöd

för lantbrukets studerande må under år 1919 användas

för de ändamål, för vilka anslaget är avsett.

8:o) Under punkt 8 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

godkänna i statsrådsprotokollet intagna, av departementschefen tillstyrkta

tillägg till gällande grunder för statsunderstöd för lantmannaskolor

att tillämpas från och med läsåret 1918—1919; dels ock höja

det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmann

anäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor från

200,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

9:o) Under punkt 9 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 7,500 kronor.

Då riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksinstitutet

vid Ultuna, anvisade riksdagen tillika å extra stat för innevarande år

ett förslagsanslag av högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader

för bränsle m. m. vid detta institut. Enligt utredningen beräknades

härav 3,500 kronor för ökning av utgifterna för bränsle och lyse

för institutets egna behov och 200 kronor för ökade utgifter för lyse

åt tjänare. Dessa ökningar ansågos huvudsakligen bero av dyrtiden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

11

Den nu ifrågasatta ökningen å 3,800 kronor i berörda anslag år

uteslutande föranledd av de än ytterligare stegrade prisen å bränsle och

lyse. Med hänsyn härtill synes icke någon invändning kunna göras

mot det föreliggande förslaget. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader

för bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet vid

Ultima å extra stat för år 191!» anvisa ett förslagsanslag,

högst 7,500 kronor.

10:o) Under punkt 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för bestridande av vissa kostnader för bränsle in. m. vid lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat lör år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 8,500 kronor.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för innevarande

år för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid

nämnda institut ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. Enligt utredningen

i ämnet beräknades härav 4,800 kronor till bränsle, 1,200 kronor

till renhållning, 850 kronor till dagsverken, körsbär och maskinarbeten

samt 700 kronor till kost för frielever. Dessa belopp utgjordes av utgifter,

som ansågos betingade av dyrtidsprisen och icke kunde gäldas

av medel å den ordinarie staten.

Då den föreslagna ökningen å 950 kronor i nu ifrågavarande anslag

är motiverad av stegrade kostnader för bränsle och kost till eleverna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av vissa kostnader

för bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Aluarp å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor.

ll:o) Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för uppförande vid Ultuna av en logbyggnad för dåvarande lantbruksinstituts

och Sveriges utsädesförenings filials försöksverksamhet anvisa

å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

Utskottet

Bränsle oil. w.

vid lantbruksoch

mejeri•

institutet vid

Alnarp.

(extra anslag.»

[10. j

Utskottet

Försöksloge.

vid Ultima.

(extra anslag.)

[H-]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet

Utredningen återfinnes å sid. 40—45 i statsrådsprotokollet.

Vid Ultuna finnes en år 1884 uppförd mindre, synnerligen enkel

lada, ursprungligen avsedd allenast för egendomens behov. Sedan år

1897 har däri inrymts det försöksmaterial, som tillhört Sveriges utsädesförenings

vid Ultuna förlagda filial, och logen har därjämte tagits i anspråk

för den försöksverksamhet, som bedrives för lambruksinstitutets

egen räkning. Denna loge befinner sig numera i särdeles skröpligt skick

och bereder varken tillräckligt stort utrymme eller tillräckligt skyddat

förvar för de dyrbara försökssädena. Dess bristfälliga beskaffenhet och

ofullständiga inredning gör det omöjligt att på vederbörligt sätt förvara

de särskilda sorterna skilda från varandra samt ägna dem den noggranna

skötsel, som kräves. Därtill kommer, att logen är förlagd alldeles invid

den byggnad, som inrymmer lantbruksskolans lärosalar, och därför ligger

till hinder för realiserande av en sedan länge förberedd, men till följd

av kristidsförliållandena tillsvidare undanskjuten plan att i skolans omedelbara

närhet uppföra en ny bostadsbyggnad för lantbruksskolans elever

i stället för den nuvarande, på rätt långt avstånd därifrån belägna och

i flera avseenden otillfredsställande logementsbyggnaden. Logens nedrivande

och ersättande med en ny byggnad å annan plats vid egendomen

har därför ansetts såsom en förutsättning för genomförandet av

sagda plan.

Frågan om uppförande av ny loge har nu väckts på tal närmast

genom en framställning från Sveriges utsädesförening, vilken därvid även

ifrågasatt anslag till en särskild självständig institutionsbyggnad för sin

Ultuuafilial, inrymmande arbetsrum och bostäder för tjänstemännen.

Anslag till uppförande av sistnämnda byggnad, som enligt kostnadsförslag

skulle draga en kostnad av 86,000 kronor, har icke nu kunnat av

departementschefen tillstyrkas. Däremot har behovet av logens uppförande

synts honom vara ådagalagt.

Utskottet delar i viss mån de av lantbruksstyrelsen i ärendet

uttalade betänkligheter mot att staten i förevarande fall beviljar medel

till uppförande såsom ifrågasatts av en logbyygnad för Sveriges utsädesförenings

vid Ultuna filial låt vara att såsom departementschefen framhållit

halva utrymmet i logen är avsett för lantbruksinstitutets eget

försöksbehov. Då emellertid utskottet inser, att behov av ökade och

bättre lokalutrymmen i nu ifrågavarande avseende förefinnes såväl vad

angår utsädes föreningens filial som lantbruksinstitutet, vill utskottet icke

motsätta sig beviljande av medel för uppförande av den ifrågasatta log
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

13

byggnaden. Utskottet anser likväl, att densamma bör uppföras i öv lantbruksinstitutets

räkning med rätt för utsädesföreningen att tillsvidare

disponera halva utrymmet därav.

Den för byggnaden i fråga beräknade kostnaden ger icke anledning

till någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för uppförande vid Ultima av

eu logbyggnad för dit förlagd försöksverksamhet anvisa

å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av

19,000 kronor.

12:o) Å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet har departementschefen

redogjort för de åtgärder, som från Kungl. Maj:ts sida vidtagits fbibringande

till utförande å Alnarps egendom tillhörig mark av den institutionsbyggnad

med nödig utrustning för professor Nds Herman NilssonEhles

ärftlighetsforskning, vartill enligt medgivande av 1917 års riksdag

finge av uppkommande vinst å rörelsen vid nämnda egendom användas

ett belopp av högst 73,000 kronor. Denna redogörelse utvisar, att

oaktat skedda väsentliga inskränkningar i arbetsplanen det sedermera

icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för mindre än 88,500

kronor eller 15,500 kronor utöver det belopp, som riksdagen på grund

av under tiden närmast före propositionens i ämnet avlåtande förlidet

år uppgjorda och av vederbörlig myndighet godkända kostnadsberäkningar

medgivit finge för ändamålet användas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må låta bero vid den sålunda lära
O
nade

redogörelsen.

13:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Magt under punkt

12 föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1914—1918 till anordnande av utbildnings kurser för

kontrollassistenter å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 14,800 kronor.

Institutionsbyggnad

vid

Alnarp för

p ■ ofessor

N. H. NilssonEhles

ärftlighetsforskning.

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

(extra anslag.

[12.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän

och svinskötare.

(extra anslag.)

ris.]

Utskottet.

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårds - skötare i

Norrland och

Dalarna.

(extra anslag.)

[14.]

14:o) Under punkt 13 kar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen på extra

stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag av 18,800

kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän. Under

åren 1916 och 1917 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen,

utgifterna för nämnda kurser med vad som vid utgången av år 1915

kvarstod oanvänt å förenämnda anslag. 1917 års riksdag medgav sedermera,

att den vid 1918 års ingång'' kvarstående ytterligare behållning

å förut beviljade anslag, vilken beräknades uppgå till 3,700 kronor, finge

under år 1918 användas till anordnande av utbildningskurser icke blott

för ladugårdsförmän utan även för svinskötare, och anvisade därjämte

för samma ändamål å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av

16,300 kronor.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat reglemente för

de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän

och svinskötare.

Det nu för ifrågavarande ändamål begärda anslaget uppgår till

samma belopp, som beräknats för år 1918.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

20,000 kronor.

15:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har 1917 års riksdag till

anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

den 13 januari 1917 tillstyrkt plan å extra stat för år 1918 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

Den 28 augusti 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat reglemente för

dylika kurser.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

15

Förslaget innebär icke någon förhöjning av anslagsbeloppet utan

allenast en förändring av anslagets natur från förslagsanslag, högst,

till reservationslag. Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer

därför,

att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000 kronor.

16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 15

därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för år

1918 såsom reservationsanslag å extra stat för år 1919

anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

såsom bidrag till anställande av

dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och

Norrland under villkor, att konsulenternas rese- och

traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, 32,500 kronor,

dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av

Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps

områden under enahanda villkor och under

förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap

bidrager till konsulentens avlöning med minst

^1,250 kronor, 2,500 kronor,

dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga

delar av södra och mellersta Sverige under villkor, att

konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas

av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt att

vederbörande hushållningssällskap under samma år på

egen bekostnad och utan anlitande till någon del av

statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

45,000 kronor, eller tillsammans

80,000 kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag

från detta anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utskott'' /.

Jordbruks
konsulenter.

(extra anslag.)

[ir,i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Yandrings
rättare.

(extra anslag.)

[16.]

Utskottet.

17:o) Under punkt 16 kar Kungl. Maj t föreslagit riksdagen att å

extra stat för år 1919 anvisa, att av Kungl. Maj t i mån av behov''

användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag

av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för

vandrmgsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest,

samt på de villkor i övrigt, Kungl. IVlajrt kan finna gott föreskriva.

För år 1912 anvisade riksdagen å extra stat ett anslag av 18,000

kronor att av Kungl. Magt i mån av behov användas såsom bidrag till

avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland under villkor,

att övriga kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades därefter av riksdagen

för enahanda ändamål och på oförändrade villkor jämväl för vartdera

av åren 1913 och 1914.

För åren 1913 och 1914 anvisade riksdagen jämväl såsom bidragtill

avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige å extra

stat ett belopp av 9,000 kronor under samma villkor som för det förra

anslaget.

För år 1915 höjde riksdagen förstnämnda anslag till 21,000 kronor

och det sistnämnda till 15,000 kronor, med bibehållande av förenämnda

villkor beträffande båda anslagen. Samma belopp anvisades därefter av

riksdagen för år 1916.

För år 1917 har riksdagen ytterligare höjt dessa anslag, nämligen

det förstnämnda till 24,000 kronor och det sistnämnda till 18,000 kronor,

vilka belopp anslagits jämväl för år 1918. Förut omförmälda villkor

beträffande båda anslagen hava bibehållits oförändrade.

Kungörelse angående statsbidrag till avlönande av vandringsrättare

är utfärdad den 1 november 1912. Bestämmelserna i denna kungörelse

gälla lika för statsbidrag från vartdera anslaget.

Det föreliggande förslaget innebär först, att den hittillsvarande fördelningen

av ifrågavarande anslagsmedel mellan å ena sidan Dalarna

och Norrland samt å andra sidan mellersta och södra Sverige upphör,

en anordning som utskottet på de av departementschefen anförda skäl

anser lämplig. Vidare föreslås en höjning av anslaget i fråga med 6,000

kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare 10 vandringsrättare.

Dessas antal är för närvarande 70, därav 40 i Dalarna och Norrland

samt 30 i det övriga Finhet. Därjämte har med hänsyn till angelägenheten

att under nu rådande förhållanden söka så kraftigt som möjligt

befordra jordbrukets produktion ifrågasatts uppförande för år 1918 av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

17

ett belopp av 3,000 kronor för anställande redan samma år av sex nva

vandringsrättare.

Då erfarenheten torde hava givit vid handen, att vandringsrättarinstitutionen

är ägnad att i väsentlig mån främja jordbrukets utveckling,

finner utskottet densamma värd att kraftigt understödjas från statens

sida. Varken det för år 1918 eller det för år 1919 begärda anslags - beloppet ger utskottet anledning till erinran.

Beträffande anslaget för år 1918 kommer utskottet att göra särskild

hemställan om dess uppförande å tilläggstat för samma år. Utskottet

hemställer följaktligen,

att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag

till anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag

av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

18:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag anvisa dels

för anordnande av utbildningskurser för ängsmästare 2,000 kronor; dels

ock såsom bidrag till anställande av ängsmästare med högst 800 kronor

till varje, under villkor att övriga kostnader för ängsmästarna bestridas

av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,

Kungl. Makt kan finna gott föreskriva, 8,000 kronor; eller tillsammans

10.000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 54—60.

Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av

2.000 kronor för anordnande av utbildningskurser för s. k. ängsmästare,

dels beviljande av ett belopp av 8,000 kronor såsom bidrag till anställande

av sådana befattningshavare.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

enligt utskottets förmenande anfört så vägande skäl för att kraftiga

åtgärder -vidtagas för främjande av beteskulturen i vårt land, att utskottet

icke anser behövligt att här framdraga några ytterligare. Utskottet är

också ense med departementschefen, att bedrivande av upplysningsverksamhet

bör ingå såsom ett av de viktigaste leden i dessa åtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 3

Ängsmästare.

extra anslag.)

[17.]

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Likaledes är utskottet övertygat om behovet därav, att denna verksamhet

utövas av personer med för ändamålet erforderlig utbildning, och håller

utskottet före, att staten bör bidraga till utbildande av sådana personer.

Däremot har utskottet av vad i ärendet anförts icke blivit övertygat

om behövligheten av att uti ifrågavarande syfte såsom ifrågasatts anställa

en helt ny grupp av befattningshavare, s. k. ängsmästare, med

uteslutande uppgift att sprida kunskap på beteskulturens område och

överhuvud verka för betes- och ängsskötselns höjande och utveckling.

Utskottet är nämligen av den uppfattningen, att det åsyftade målet skulle

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt ernås, därest exempelvis ett

erforderligt antal av de nuvarande vandringsrättarna, vilka visat sig väl

ägnade att fylla liknande uppgifter å andra lantbrukets områden, sattes

i tillfälle att förvärva den såsom nödig ansedda speciella utbildningen i

beteskultur. Utskottet anser med andra ord intét vara att invända däremot,

att medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att på lämpligaste

sätt användas till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och

ängsskötsel. Anslagets belopp torde lämpligen kunna sättas till det

för ändamålet av Kungl. Maj:t föreslagna eller 2,000 kronor. Däremot

kan utskottet av ovan angivna skäl icke biträda förslaget att såsom

bidrag till anställande av s. k. ängsmästare anvisa särskilt anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj.tsförevarande

framställning, att riksdagen må till anordnande

av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000 kronor.

Stipendiat i

boskapsskötsel

och mejerihushållning

m. m.

(extra anslag.)

[18.]

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt. 18 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1911—1918 till utbildande av en stipendiat i

boskapsskötsel och mejerihushållning m. m. å extra

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 1,500

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr !J A.

19

20:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 19 gjorda

framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1914—1918 såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för

utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1919

bevilja ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

Fredrika

Bremcr-förbundcts

lanthushållning

3- skola vid

Rimforsa.

(extra anslag.)

[19.]

2l:o) I överensstämmelse med Kungl.

gjorda framställning hemställer utskottet,

Maj:ts under punkt

20 Lanthushållning

sskolan å

Broqård.

(extra anslag.)

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren [20.]

1914—1918 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda

läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning

av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård å extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 5,500 kronor.

22:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad ägt rum

för åren 1911—1918 till extra personal vid Flyinge

hingstdepå å extra stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 4,630 kronor.

Extra personal

vid

Flyinge

hingstdepå.

(extra anslag.)

[21-]

23:o) Under punkt 22 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att å Åtgärder för

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor,

att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande ^ anslag}

och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som 1 ^2 ]

kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Stamboks- 24:o) Under punkt 23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

IÖ’‘hästar’’1'' till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,

(extra anslag.) Kungl. Maj :t. må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa ett reserva[23.

] tionsanslag av 6,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag å extra stat för vartdera

av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under de

villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande av

stamboksföring rörande hästar.

Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs

med behållningen å de båda föregående årens anslag. För år 1917

. funnos ställda till förfogande dels behållningen vid 1916 års utgång,

uppgående till 6,000 kronor, dels ock ett nyanvisat anslag å samma

belopp eller tillhopa 12,000 kronor. Av sistnämnda summa har enligt

beslut den 23 februari 1917 ett belopp av 6,000 kronor disponerats på

följande sätt, nämligen

till styrelsen för liiny stuppfödning sanstalten å Vången

för upprättande och förande av rasstambok för

nordsvenska hästar ...................................................... kronor 2,500: —

» Skånes stuteri])okstyrelse

dels för upprättande och förande av rasstambok

för ädla hästar inom Malmöhus län och Kristianstads

län.................................................................... » 2,000: —

dels ock för upprättande och förande av rasstambok

för ardennerhästar inom dessa två län ... » 1,500: —

eller tillhopa kronor 6,000: —.

Vid 1917 års utgång fanns sålunda eu behållning å anslaget av

6,000 kronor. Tillika med det av riksdagen å extra stat för år 1918

anvisade reservationsanslag å 8,000 kronor finnes alltså för innevarande

år tillgängligt ett belopp av 14,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är

utfärdad den 24 oktober 1913.

utskottet. Ifrågavarande anslag har enligt vad departementschefen till stats
rådsprotokollet

anfört städse beräknats så, att ett belopp av 10,000 kronor

för år skulle finnas tillgängligt. Då enligt vad nämnda protokoll ger

vid handen 4,000 kronor torde komma att återstå oanvänt till år 1919

har i det nu föreliggande förslaget upptagits ett belopp av allenast

6,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr DA.

21

Utskottet biträder detta förslag och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till understödjande av stamboksföring

rörande hästar under de villkor, Kung!.

Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

24

25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till karantänsanstalten i Haparanda för

husdjur å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,000 kronor.

Karantäns•

anstalten i

Haparanda

för husdjur.

(extra anslag.)

[24.]

26:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i AveUcentra

avbidan på den proposition angående anslag till avelscentra för nötbo- för nötboskap.

skap, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta (extra anslag)

ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av L^S.]

27,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

27:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda fram- Främjande av

ställning får utskottet hemställa, '' nötboskaps
aveln

inom

att riksdagen må på sätt skett för åren 1911— Norrbottens

1918 till främjande av nötboskapsaveln inom Norr- (extra ansl .

bottens län anvisa å extra stat för år 1919 ett förslags- [26.]

anslag, högst, 5,000 kronor.

28:o) Under punkt 27 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Förekomtill

förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen mande och

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor, Tuberkeisjuk
Riksdagen

har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag domar hos

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsiukdomar ” reauren■

** (extra anslag.)

[27.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

lios nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet föråret

och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1918 års

stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag

av 90,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången

av år 1917 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet

beviljade anslag finge under år 1918 användas för enahanda

ändamål.

Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 25,000

kronor, är närmast erforderlig på grund av viss utav Kungl. Maj:t beslutad

taxe förhöj ning för tuberkulin undersökningar. Framställningen .

ifråga föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

115,000 kronor.

Åtgärder för 29:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 28 gjorda

svinaveins framställning hemställer utskottet,

halande.. 7

{extra anslag.)

[28.]

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till åtgärder för höjande av landets

svinavel å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 65,000 kronor.

T?åravelns befrämjande.

{extra anslag.)

[29.]

30:o) Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

23

31:o) Under punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fjäderfäavelns befrämjande anvisa å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Till fjäderfäavelns befrämjande bär riksdagen för varje år från

och med år 1904 anvisat anslag å extra stat. Beloppet av detta anslag

utgjorde för vart och ett av åren 1904—1906 5,000 kronor och för

vartdera av åren 1907 och 1908 10,000 kronor samt har för vart och

ett av de efterföljande åren utgjort 20,000 kronor. 1 innevarande års

stat är anslaget betecknat såsom reservationsanslag.

Av berörda statsrådsprotokoll inhämtas, att lantbrnksstyrelsen i

utlåtande den’ 24 november 1917 avstyrkt eu av Sveriges allmänna

fjäderfäavelsförening hos Kungl. Maj:t gjord framställning om bl. a.

dels höjning till 30,000 kronor av anslaget till uppehållande av föreningens

verksamhet dels ett engångsanslag å 5,000 kronor till täckande

av kostnaderna för flyttning av föreningens fjäderfäskötarskola. 1

nämnda utlåtande har lantbrnksstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

»De skäl, som föreningen anfört för höjande av det senast till föreningens

förfogande ställda, jämförelsevis höga anslaget till fjäderfäavelns befrämjande, eller

20,000 kronor, synas lantbrnksstyrelsen icke bindande.

Yad först angår föreningens ekonomiska ställning, så synes denna lämpligast

förbättras genom vidtagande av erforderliga besparingar beträffande föreningens utgifter.

Sålunda synas några fackutställningar, varför föreningen i förslaget till stat

för år 1919 upptagit ett belopp av 1,000 kronor, under nuvarande förhållanden icke

behöva ifrågakomma. Vidare bör den beräknade kostnaden för tidskriften, 12,000

kronor, kunna väsentligen nedsättas, likaså även den i 1917 års stat med 3,500

kronor upptagna, nu till 8,000 kronor höjda posten rese- och traktamentsersättningar.

Det synes ej heller vara obilligt, att årsavgiften för föreningens medlemmar,

vilken i 1919 års stat upptagits till endast 4,000 kronor, medan den i staten för

år 1917 efter en höjning av 20 öre för medlem upptagits till 7,000 kronor, fortfarande

beräknas till samma belopp som år 1917, varigenom föreningens inkomster

skulle komma att höjas med omkring 3,000 kronor.

Om också det med fog kan anses lämpligt, att föreningens skola förflyttas

till Osby i Kristianstads län, så synes någon kostnad härför icke behöva beräknas,

då såväl landsting som hushållningssällskap i sistnämnda län torde finnas villiga ått

för den fördel, som härigenom tillskyndas länet, lämna erforderliga bidrag.»

Departementschefen har i likhet''med lantbrnksstyrelsen icke flin''

nit tillräckliga skäl föreligga för höjning av det sedvanliga anslagsbeloppet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner av

lika lydelse, nämligen nr 40 i första kammaren av herr Dahl och nr

Fjäder fäaveln fr

befrämjande.

(extra anslag.)

[30.]

Motioner.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Biskötselns

befrämjande.

(extra anslag.)

[31.]

Redskaps
provningsan
stalter.

(extra anslag.)

107 i andra kammaren av herr Norman m. fl., vari hemställts, det

riksdagen måtte besluta, att anslaget till fjäderfäavelns befrämjande

höjes från 20,000 kronor till 30,000 kronor och dels därutöver till täckande

av kostnaderna för förflyttande av fjäderfäskötarskolan bevilja ett

anslag av 4,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

hänvisas till motionerna.

Motionärerna ansluta sig i allt väsentligt till fjäderfäavelsföreningens

ovanberörda framställning. Erinras bör emellertid, a.tt i motionerna

utgifterna för nämnda förenings tidskrift under år 1919 beräknats till

3,000 kronor högre belopp än i det vid föreningens berörda framställning

fogade förslag till normalstat för föreningen år 1919 och följande år,

samtidigt som inkomsterna av medlemsavgifter ökats med samma belopp.

Utskottet inser visserligen, att ifrågavarande förening, som huvudsakligen

bedriver konsulentverksamhet, särskilt hårt drabbas av de till

följd av kristiden ökade resekostnaderna. Med hänsyn emellertid till vad

lantbruksstyrelsen, med vilken departementschefen förenat sig, i ämnet

anfört, har utskottet icke ansett sig böra förorda någon förhöjning i

det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å de i ämnet

väckta motionerna och med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till fjäderfäavelns befrämjande

anvisa å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

32:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 31 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för år

1918 till biskötselns befrämjande å extra stat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

33:o) Under punkt 32 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1919 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp

26,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till förestån
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

25

daren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest

lian fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor

eller tillhopa 20,500 kronor.

Riksdagen har för vald och ett av åren 1908—1918 anvisat medel

till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultima och Alnarp. För

år 1918 utgår detta anslag med 23,000 kronor. Därjämte har riksdagen

för samma år såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande

anstalter, Karl Fredrik Theodor Adelsköld, under viss förutsättning

anvisat 500 kronor.

Departementschefen har i berörda statsrådsprotokoll erinrat, att

anslaget till provniugsanstalterna i fjol höjdes med 2,000 kronor för

att åt assistenten vid provningarna bereda överassistents ställning och

möjliggöra en uppdelning av föreståndarens arbete på dessa bägge

tjänstemän. Genom denna åtgärd måste alltså föreståndaren anses hava

fått lindring i sitt arbete. Innan erfarenhet vunnits om verkningarna

av denna förändring, har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka

någon anslagshöjning för att bereda honom ytterligare lindring

genom anställande av ett skrivbiträde åt föreståndaren. Åven behovet

av kontorslokal syntes ej tillräckligt styrkt.

Att under nuvarande förhållanden ökade kostnader måste uppstå

såväl för meddelandenas tryckning som för provningsnämnderna, ävensom

för arbete, transporter och instrument m. m., har departementschefen

däremot ansett vara oundvikligt. Anslaget torde därför enligt

hans mening böra något ökas. Då departementschefen emellertid icke

funnit sig övertygad om, att icke besparingar kunde göras, särskilt i

fråga om kostnaderna för meddelandena, har han ansett en höjning

med inalles 3,000 kronor böra vara tillräcklig.

Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer därför,

att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa

såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels till

maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima

och Alnarp 26,000 kronor, dels ock såsom personligt

ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande anstalter

Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,

500 kronor; eller tillhopa 26,500 kronor.

34:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

33 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.)

Kemiska

stationer.

(extra anslag.)

[33.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Kemiskväxtbiologisk

anstalt inom

Norrbottens

län.

(extra anslag.)

T34.]

Vtskottet.

att riksdagen må i likhet med vad för år 1918

senast ägt rum såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behov —

inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent än

även avlöning till dessa och laboratorietjänaren ävensom

de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens

behov — å extra stat för år 1919 anvisa högst 6,000

kronor för varje station eller tillhopa ett förslagsanslag,

högst 48,000 kronor.

35:o) Under punkt 34 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med

sammanlagt minst 10,950 kronor — å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 18,200 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 80—86.)

Till den år 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå

har riksdagen å extra stat årligen anvisat anslag, som utgått för vart och

ett av åren 1895—1898 med 5,000 kronor, för vart och ett av åren 1899—

1903 med 6,250 kronor, för vart och ett av åren 1904—1912 med 11,250

kronor, för vart och ett av åren 1913—1916 med 13,750 kronor samt för

vartdera av åren 1917 och 1918 med 15,000 kronor. Såsom villkor för

dessa statsbidrag har varje gång uppställts fordran på bidrag från länets

landsting och hushållningssällskap eller eljest till belopp motsvarande minst

tre femtedelar av statsbidraget, alltså för närvarande minst 9,000 kronor.

Höjningen för de bägge sista åren föranleddes därav, att anstaltens

utgifter för avlöningar ansågos böra ökas med 1,000 kronor för

lönetillägg till två assistenter samt att till kostnad för driften vid anstaltens

försöksgårdar vid Sunderbyn och Luleå krävdes ytterligare 250

kronor, ökningen i ortsbidraget erhölls genom att ränta å en till

anstalten skänkt fond inräknades i bidraget.

Den föreslagna anslagsökningen av 3,200 kronor är föranledd av

ökade omkostnader för uppehållande av anstaltens hittillsvarande verksamhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 27

«

Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit skäl till erinran

mot det begärda anslagsbeloppet och hemställer därför,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av

kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

— under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens

underhåll med sammanlagt minst 10,950

kronor — å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 18,200 kronor.

36:o) Under punkt 35 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har riksdagen på

extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som

från och med år 1914 utgått med 50,000 kronor. 1 1918 års riksstat

är anslaget betecknat såsom förslagsanslag, högst.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—93 i statsrådsprotokollet.

I förevarande framställning föreslås en förhöjning av nuvarande

anslagsbeloppet till föreningen i fråga med 20,000 kronor. Häi’av hava

10,000 kronor befunnits erforderliga för mötande av den av dyrtiden

förorsakade starka stegringen i utgifterna för föreningens verksamhet.

Återstående 10,000 kronor äro avsedda för anordnande genom mosskulturföreningens

försorg av en fast försöksgård å myrjord i Jämtland,

vilken fråga sammanhänger med en av riksdagens skrivelse nr 170 den

6 juni 1916 angående anordnande av försöksgårdar å myrjord i Dalarna

och Norrland föranledd plan till dylika anläggningar.

Under erinran att utskottet återkommer härtill under nästa punkt

får utskottet, som icke funnit anledning till invändning mot nu ifrågavarande

framställning, hemställa,

att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen

å extra stat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst 70,000 kronor.

Svenska mosskulturföreningen.

(extra anslag.)

[35.]

TJtskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Försöksgård

vid Alträsk.

(extra anslag.)

[36.]

28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

37:o) Under punkt 36 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av eu försöksgård å myrjord

under ledning av kemi sk-växtbiologiska anstalten i Luleå å extra

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

I skrivelse nr 170 den 6 juni 1916 har riksdagen med anledningav

enskild motion anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,

huruvida och i vad män åtgärder måtte från statens sida kunna

vidtagas till befrämjande av myrodlingen i Norrland och Dalarna, samt

därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda. Riksdagen förklarade sig dela den i motionen uttalade mening,

att ett bättre tillvaratagande av myrjorden, vilken förekomme i Norrland

i stor utsträckning, vore av avsevärd vikt för lösande av den för hela

landet betydelsefulla Irågan om åstadkommande av en planmässig och

omfattande kolonisation i nämnda del av landet. Ehuru detta spörsmål

redan i åtskilliga hänseenden varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,

syntes ännu mycket kunna åtgöras för den betydelsefulla angelägenhetens

främjande. Måhända skulle eu av motionärerna förordad

utväg att anlägga försöksgårdar visa sig vara ett medel för myrodlingens

befrämjande. Emellertid borde en allsidig utredning ske angående frågan

i dess helhet.

På grundvalen av den utredning, som sålunda verkställts, har så

väl det under näst föregående punkt framställda förslaget om anläggande

av eu försöksgård å myrjord i Jämtland som ock den i nu förevarande

punkt gjorda framställningen framkommit.

Utredningen återfinnes å sid. 95—102 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Då riksdagen i sin skrivelse behjärtat behovet av åtgärder för

främjande av myrodlingen i Norrland och detta behov blivit i de avgivna

yttrandena enstämmigt vitsordat och tydligt ådagalagt, torde jag

icke behöva särskilt yttra mig över denna del av frågan.

Beträffande sättet, huruledes sådant främjande bäst bör ske, har

förslaget om inrättande av fasta försöksgårdar vunDit stor anslutning.

Med hänsyn härtill och särskilt de synpunkter, som framhållits av centralanstaltens

styrelse och anstaltens avdelningsföreståndare, anser jag

det vara lämpligt, att de omedelbara åtgärderna nu inriktas på att skapa

några dylika försöksgårdar.

Lantbruksstyrelsens förslag innefattar två dylika försöksgårdar, eu

å Fraenckels normalkolonat vid Alträsk och en i Jämtland, anordnad av

mosskulturföreningen. Huruvida jämtlandsförslaget avser en verklig

försöksgård, synes emellertid i någon män ovisst. Det är dock önskligt,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

29

att det utvecklas därhän. Jag anser anläggandet av dessa två gårdar

böra vara tillsvidare tillfyllest. I avseende å försöksgårdarnas anordninganser

jag den av centralanstaltens styrelse framställda erinringen om

önskvärdheten av att de äro försedda med en fast, för orten lämplig

kreatursbesättning, helst av den beskaffenhet, som bör fordras vid en

mönstergård, vara värd all uppmärksamhet. Aven om detta skulle draga

ytterligare kostnader, finner jag en sådan utvidgning- av planen önsklig.

Någon beräkning över kostnaderna därför föreligger dock ej nu.

Beträffande förslaget i övrigt instämmer jag med lantbruksstyrelsen,

dock med tillägg att kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå och mosskulturföreningen

böra vara skyldiga att, var för sin försöksgård, lämna

centralanstalten för jordbruksförsök tillfälle att, i den mån utrymmet

medgiver, få försök utförda å försöksgårdarna.»

Vikten och betydelsen för vårt land av Norrlands snara kolonisation

har så ofta framhållits och är så allmänt känd, att utskottet icke

anser erforderligt att ytterligare orda härom. Utredning i ärendet har

givit vid handen, att ett kraftigt medel till ernåendet härav torde vara

anläggandet å myrjord i nämnda landsdel av fästa försöksgårdar. Mot

det förslag, som i nämnda avseende nu föreligger, har utskottet intet att

invända, varför utskottet, under erinran att utskottet redan under nästföregående

punkt tillstyrkt anslag till mosskulturföreningen för inrättande

av fästa försök i Jämtland, hemställer,

att riksdagen må för anordnande vid Alträsk i

Norrbottens län av en försöksgård å myrjord under

ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå å

extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst

10,000 kronor.

38:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 37 gjorda

framställning hemställer, utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1887—1918 å extra stat för år 1919 till Kungl.

Maj ds förfogande anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000

kronor för att — med högst 1,000 kronor för varje

anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst

Utskottet.

Frökontroll
anstalter.

(extra anslag.)

[37.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Befordrande

av inhemsk

fröodling.

(extra anslag.)

[38.]

Sveriges utsädesfSrening.

(extra anslag.)

[39.]

Motion.

samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja

underkasta sig de Aullkor och föreskrifter i avseende

på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas

av Kungl. Maj:t.

39:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ds under punkt 38

därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande

år ägt rum såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö av vallväxter,

foderrotfrukter och köksväxter å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

40:o) Under punkt 39 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att å

extra stat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels

till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med föreningens filialer

50,000 kronor dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var av

föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland, Värmland,

Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa

56,000 kronor eller sålunda inalles 106,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 106—108 i statsrådsprotokollet.

Härjämte har i en inom första kammaren väckt, till jordbruksutskottet

hänvisad motion nr 19 av herr Nilsson, Johan, hemställts" att

riksdagen måtte, utöver nu utgående statsanslag och det tillägg däri, som

av Kungl. Maj:t föreslagits, för år 1919 på extra stat bevilja Sveriges

utsädesförening ett anslag av tiotusen (10,000) kronor för upptagande i

dess verksamhet av en ny arbetsgren med spånads- och oljeväxter.

Beträffande de skäl som anförts som stöd för denna framställning

hänvisas till motionen.

Riksdagen har å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållande

av verksamheten vid föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor,

dels för inrättandet av en föreningens filial i Jämtlands län 1,500

kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor

eller tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande av en föreningens filial

i V7ärmlands län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

31

denna filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor eller sålunda inalles

93,000 kronor.

Till föreningen utgår sålunda för innevarande år sammanlagt

93,000 kronor, varav ett engångsanslag av tillhopa 3,000 kronor till

inrättande av filialer till föreningen i Jämtlands och Värmlands län.

Nu föreslås av Kungl. Maj:t beviljandet av ett till 106,000 kronor förhöjt

anslag. Bortses från ovannämnda 3,000 kronor, uppgår ökningen

till 16,000 kronor. Härav äro 14,000 kronor beräknade för utvidgning

av verksamheten vid föreningens äldre filialer i Öster- och Västergötland

samt vid Ultima och Luleå. Återstående 2,000 kronor äro avsedda

till bestridande av ökade kostnader för ledningen av de senast inrättade

filialerna och samarbetet mellan dessa och huvudanstalten.

Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen utsädesföreningens

äldre filialer icke kunna med nu till buds stående medel på

ett fullt tillfredsställande sätt uppehållas, anser jämväl utskottet, att

desamma böra genom det nu begärda beloppet för ändamålet i fråga i

ekonomiskt avseende bringas i likställighet med de nya filialerna. Mot

det av Kungl. Maj:t för ovanberörda samarbete mellan huvudstationen

och filialerna beräknade beloppet har utskottet intet att erinra.

Vad därefter angår den i motionen gjorda framställning om ytterligare

anslag till ifrågavarande förening för att sätta densamma i tillfälle

att i motsats till vad nu är fallet jämväl bedriva försöksverksamhet

särskilt på lin- och rapsodlingens område synes denna särskilt i

betraktande av den i vårt land för närvarande och med sannolikhet för

en längre tid framåt rådande bristen på såväl fettämnen som spånadsmaterial

vara förtjänt av synnerligt beaktande. Nämnda svårigheter

torde nämligen enligt utskottets förmenande med nödvändighet kräva,

att kraftiga åtgärder vidtagas för ökning av den inhemska produktionen

av berörda för såväl människor som djur oundgängligen erforderliga

förnödenheter. Då vidare för en framgångsrik och lönande odling av de i

motionen omförmälda kulturväxter säkerligen i lika hög grad som fallet

är med våra sädesslag erfordras tillgång på för det särskilda klimatet

och den särskilda jordmånen lämpliga sorter och då någon försöksverksamhet

för framalstrande härav, så vitt utskottet har sig bekant, icke

bedrives i vårt land, inses till fullo betydelsen av att en sådan verksamhet

på sätt motionären antytt utan dröjsmål igångsättes. Jämväl

utskottet är av den uppfattningen, att Sveriges utsädesförening torde

äga stora förutsättningar för ett framgångsrikt bedrivande av även nu

ifrågavarande verksamhet. Mot storleken av det av motionären beräknade

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Åtgärder för

höjande av

det mindre

jordbruket.

(extra anslag.)

[40.]

beloppet, vilket sålunda bör ställas till utsädesföreningens förfogande,

har utskottet intet att erinra och torde detsamma böra sammanföras

med anslaget till själva föreningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall såväl till Kungl.

Maj:ts förevarande framställning som den av herr

Nilsson i ämnet väckta motionen å extra stat för år

1919 såsom sälskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till uppehållande av Sverigas utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för

ledning av och samarbete med föreningens filialer

60.000 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid

en var av föreningens sju filialer vid Ultima, i Östergötland,

Västergötland, Värmland, Västernorrland och

Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa

56.000 kronor; eller sålunda inalles 116,000 kronor.

41 :o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till

åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren

1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av

270,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dylika

åtgärder under vartdera året disponera jämväl vad som vid utgången

av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda

ändamål anvisade anslag. Därefter hava anvisats för år 1916 120,000

kronor, för år 1917 240,000 kronor och för år 1918 210,000 kronor. Då

riksdagen därjämte för vart och ett av sistnämnda tre år medgivit, att

föregående års behållning å anslaget finge disponeras, har enligt beräkning

ett årligt belopp av 270,000 kronor alltjämt ställts till förfogande.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1917 anfört,

att medel till ifrågavarande ändamål torde böra finnas tillgängliga även

för år 1919 till samma belopp som det för år 1918 beräknade eller

omkring 270,000 kronor, samt hemställt, att av riksdagen måtte begäras

så stort anslag, som behövdes för att tillsammans med vid 1918

års utgång eventuellt påräknelig behållning uppgå till sagda belopp.

Den 6 juli 1917 företog Kungl. Maj:t till avgörande frågan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

38

fördelning för samma år av statsbidrag från detta anslag och anvisade

därvid eit sammanlagt belopp av 261,495 kronor 33 öre. Enligt vad

lantbruksstyrelsen anmält, hade då å föregående års anslag till ifrågavarande

ändamål återstått odisponerat ett belopp av 115,603 kronor 75

öre. Tillsammans med 1917 års anslag, 240,000 kronor, fanns alltså

disponibelt ett belopp av ungefär 355,000 kronor. Efter anvisandet av

nyssberörda 261,495 kronor 33 öre återstå härav i runt tal 94,000

kronor. Tillsammans med det för år 1918 av riksdagen anvisade anslaget

å 210,000 kronor skulle alltså medelstillgången för sistnämnda

år utgöra omkring 304,000 kronor.

Därest härav icke mer än 270,000 kronor i år av Kungl. Magt

anvisas såsom statsbidrag, skulle en behållning å omkring 34,000 kronor

kunna påräknas vid slutet av år 1918.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»För min del finner jag goda skäl föreligga för ökning av de statsmedel,

som må tagas i anspråk för åtgärder till höjande av det mindre

jordbruket. Då dessa åtgärder äro av flera olika slag, böra de behandlas

var för sig.

Till en början vill jag meddela, att enligt lantbruksstyrelsens

berättelse för år 1914, det sista då under åtminstone större delen

av året normala förhållanden inom jordbruket förelågo, de verkliga utgifterna

för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket fördelade sig

sålunda:

i Av hushåll- ;

Av stats- ningssällska-1 Summa

medel. , , !

pens medel j

Småbrukspremiering

till pris .................................................................

» premielån ........................................................

» resekostnader ..................................................

» övriga kostnader...............................................

Konti oll föreningar

till organisationsanslag............................................

» årsanslag ........................................................

Studieresor .............................................................

Undervisningskurser ..................................................

Premiering av mindre odlingsförelag.............................

Särskild undervisning ...............................................

Undervisningsmateriel ...............................................

Beskrivning över premierade jordbruk m. m..................

Summa

42,100

4,590

46,690

_ *

53,344

—

2,977

—

56,321

- j

—

—

30,185

9 3

30,185

93

—

—

5,380

12

5,380

12 !

i

10,200

_

1,800

_

12,000

i

24,830

36

79,993

33

104,823

69

31,573

10

38,647

66

70,220

76

33,338

47

35,539

33

68,877

80

50,000

—

8,837

—

58,837

—

13,925

—

_

—

13,925

—

415

65

—

—

415

65 |

742

—

-

—

742

260,468

58

207,950

37

468,418

95 |

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.)

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Att icke hela det tillgängliga statsanslaget, 270,000 kronor, åtgick,

beror på sättet för medlens anvisande. Detta sker med vissa

maximibelopp till de särskilda hushållningssällskapen för varje ändamål.

Oaktat jämkningar därefter vidtagas, kan det icke undvikas, att på ett

eller annat ställe ett överskott uppstår, som icke kommer till användning.

Jag vill vidare erinra, att statens åtgärder för höjande av det

mindre jordbruket ske enligt reglementet den 19 oktober 1911 med

detaljändringar den 1 november 1912 och den 24 oktober 1913. Angående

statsanslagets användning för dylika åtgärder gäller kungörelsen

den 19 oktober 1911.

Vad därefter de särskilda ändamålen angår, synes någon anslagsökning

för beredande av flera eller större penningpris vid småbrukspremieringen

icke vara oundgängligen erforderlig. Jag vill visserligen

icke bestrida, att prisbeloppen numera på grund av penningvärdets fall

icke hava samma värde för mottagaren som förut, men själva prisbelöningen

torde i detta fall spela större roll än prisets belopp.

Annorlunda är förhållandet med premielånen. Dessa utdelas för

verkställande av visst förbättringsarbete, vanligen gödselanordningar

samt cementeringar i byggnader och gödselstäder men även, ehuru i

mindre omfattning, nybyggnader, dikningsarbeten och andra förbättringar.

Om det avsedda förbättringsarbetet blivit inom föreskriven tid

utfört på tillfredsställande sätt, skall premielånet anses vara därigenom

guldet. Eljest skall det återbetalas. Premielån må av statsmedel utgå

med belopp intill hälften av den beräknade kostaaden för företaget,

dock ej över 75 kronor. Något bidrag från hushållningssällskap till

dylika premielån kräves icke. Såsom av tabellen synes, hava också

nästan alla premielån utgått av statsmedel.

Jag vill erinra, att sagda maximibelopp bibehållits oförändrat sedan

år 1903. Prisen på material av alla slag hava sedan dess stigit i höggrad.

Om än denna prisstegring varit synnerligen häftig under de

senaste krisåren, bör icke förbises, att detta åtminstone delvis lärer

bero på omständigheter, som komma att kvarstå även sedan nuvarande

kristidsförhållanden upphört, vadan en återgång ända till de förra prisen

ej torde vara att räkna med. På grund härav anser jag det vara

lämpligt att höja maximibeloppet och biträder gärna förslaget, att höjningen

sker till 150 kronor. Då därjämte dessa premielån synas mig vara

ett synnerligen lämpligt sätt för framkallandet vid det mindre jordbruket

av förbättringar, vilka höja dess avkastning eller leda till bättre tillvaratagande

av dess produkter, anser jag, att det skulle vara till betydande

gagn, om de kunde utdelas i större antal än hittills. Av båda dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

skäl finner jag de medel, som kunna avses till premielån, vara i behov

av förstärkning och vill, med hänsyn därjämte till att premielånens belopp

under år 1916 betydligt överstigit 1914 års summa och uppgått

till nära 60,000 kronor av statsmedel, tillstyrka, att anslaget höjes med

70,000 kronor.

Då denna angelägenhet synes mig synnerligen viktig, och jag finner

den avsedda höjningen i maximibeloppet böra träda i tillämpning så snart

som möjligt, vill jag tillstyrka, att denna höjning må gälla redan vid innevarande

års premieringar. Härtill bör dock ej krävas nytt anslag, utan

torde det få anses för detta år tillräckligt, om iÖrenämnda beräknade

överskottsbelopp av omkring 34,000 kronor tages i anspråk för året.

Någon behållning till år 1919 kommer då icke att kunna påräknas.

Då kontrollföreningarna under kristiden kämpat med stora svårigheter

och många dylika föreningar nedlagt sin verksamhet, torde, även

om kontrollföreningsrörelsen under år 1919 tager ny fart, några ökade

medel härtill icke behövas för sagda år.

Studieresorna, som äro av så stor betydelse för att öppna lantmännens

blick för yrkets möjligheter genom att bereda dem tillfälle att

se vad som uträttats på framstående jordbruksgårdar, hava till följd av

stegringen i biljettpris å järnvägar och ångbåtar blivit kostsammare än

förr. l)å dessa biljettkostnader gäldas uteslutande av statsmedel, torde

sagda prisstegring medföra att, om anslaget ej höjes, studieresorna måste

inskränkas till antal eller längd eller starkare begränsning ske i antalet

deltagare. Jag anser, att anslaget bör för att i någon män motverka

dessa ogynnsamma påföljder höjas med 10,000 kronor.

Även undervisningskurserna torde till följd av befogade anspråk

från lärarnas sida å högre arvoden till följd av dyrtiden samt på grund

av ökade omkostnader i övrigt draga större utgifter än förut. Då emellertid

av statsmedel härtill utgår bidrag med allenast hälften av kostnaden

för undervisningen, synes den härav föranledda utgiftsstegringen

icke bliva så stor, att den behöver medföra anslagshöjning.

Det belopp, som av statsmedel må utgå till premiering av mindre

odlingsföretag, är bestämd till högst 50,000 kronor. Därutöver hava av

sällskapens medel för ändamålet använts under år 1914 nära 9,000

kronor. Odlingspremie utgår med högst 150 kronor, dock ej över hälften

av odlingskostnaden, samt endast till den, som före odlingen hade högst

6 hektar åker eller odlad äng.

Vad Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i fråga

om premieringen av mindre odlingsföretag anfört i sitt förut omförmälda

utlåtande synes mig särdeles behjärtansvärt. De senaste årens erfarenhet har

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motioner.

ytterligare bekräftat vikten av att så stora arealer till odling lämplig jord som

möjligt bliva lagda under plog och bidraga att framalstra näringsmedel för

människor och djur. Det torde vara eu riktig iakttagelse, att hågen till odling

livas genom utsikten att genom belöning efteråt få en stor del av

kostnaderna ersatta. Sistnämnda sätt att uppmuntra odlingsfliten synes

vara i hög grad lämpligt särskilt för de minsta jordbrukarna, vilka

icke torde komma sig för att anlita statens avdikningsanslag och

lånefonder i annat fall, än då de såsom delägare ingå i ett större företag,

och vilkas odlingsarbete för övrigt ofta icke torde kräva något mera

vidlyftigt torrläggningsarbete. Jag vill därför förorda en utvidgning

av detta system och vill i sådant avseende föreslå, dels att odlingspremiens

maximibelopp höjes till 250 kronor och dels att kretsen av de

jordbrukare, som må kunna erhålla dylik premie, utsträckes till dem,

som förut haft högst 10 hektar åker eller odlad äng.

För att bereda medel till denna utvidgade prisbelöningsverksamhet

bör det härför avsedda beloppet höjas. Då anslaget redan med nuvarande

begränsningar visat sig vara väl knappt tilltaget, vilket framgår

bland annat därav, att ansökningarna för år 1917 med omkring 18,<)00

kronor överstego maximibeloppet, anser jag denna höjning icke höra

göras med mindre belopp än med 50,000 kronor eller till 100,000 kronor,

som alltså skulle bliva det högsta belopp, som finge av statsmedel tagas

i anspråk härtill.

Övriga i tabellen upptagna utgiftsändamål torde icke kräva höjda

anslag.

De av mig nu tillstyrkta höjningarna utgöra sammanlagt 130,000

kronor, varigenom det erforderliga årsbeloppet höjes till 400,000 kronor.))

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner

nämligen

dels nr 156 av herr Johansson i Uppmälby, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att bevilja dels ett anslag av 36,000 kronor

till småbrukspremiering, att utgå under 1918, dels ett anslag av 10,000

kronor till studieresor, att likaledes utgå under år 1918,

dels nr 92 av herr Nilsson i Landeryd m. fl., vari hemställts, att

riksdagen må besluta att rätten att erhålla premielån för odlingsändamål

utsträckes att omfatta jordbrukare, s<''m hava till och med 20 hektar

odlad jord samt att anslaget för premielån åt mindre odlingsföretag ökas

till 500,000 kronor,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A. 37

dels ock nr 1 (JO av herrar Andersson i Fiskebäckskil cell Olsson i

Kollungeröd, vari hemställts, att riksdagen, i samband med anvisandet

av anslag till åtgärder för höjandet av det mindre jordbruket, ville besluta,

att av detta anslag må kunna till hushållningssällskap eller landsting

utdelas bidrag till undervisning i huslig ekonomi lör den kvinnliga

fiskarbefolkningen på samma villkor som nu äro eller kunna bliva gällande

för samma undervisning för den i det mindre jordbruket deltagande

befolkningen.

Den i statsrådsprotokollet förebrågta utredningen i ärendet ger

vid handen, att eu förhöjning av maximibeloppet lör såväl premielån

som premie för mindre odiingsföretag är av behovet påkallad, om nämligen

de med dessa statens bidrag avsedda ändamål skola kunna trots

penningvärdets fall ernås.

Beträffande frågan om utsträckning av rätten att erhålla odlingspremie,

så har departementschefen ansett att kretsen av de jordbrukare,

som må kunna erhålla dylik premie, bör utsträckas till dem, som förut

haft högst 10 hektar åker eller odlad äng, under det att i den av herr

Nilsson m. 11. väckta motionen yrkande framställts om dess utsträckning

att omfatta jordbruk med en innehavd odlad jordareal av 20 hektar.

Anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål har av departementschefen

beräknats till högst 100,000 kronor. Motionärerna åter föreslå ett till

icke mindre än 500,000 kronor förhöjt belopp.

Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 26 i anledning av

utav Kungl. Maj:t gjord framställning och i ämnet väckta motioner tillstyrkt

vidtagande av åtgärder i syfte att bland annat genom utdelande

av odlingsbidrag av olika slag till såväl större som mindre jordbrukare

åstadkomma en effektiv ökning av den inhemska produktionen och att,

oavsett anslaget till premiering av mindre odiingsföretag, föreslagits beviljande

av mycket betydande belopp. I betraktande härav och då utskottet

håller före, att från nu ifrågavarande anslag odlingspremier böra utgå

allenast till det egentliga småbruket, anser sig utskottet vad arealen av

den förut innehavda arealen beträffar icke kunna gå utöver det av departementschefen

framställda förslaget eller 10 hektar, liksom utskottet vid

nämnda förhållande ej heller finner skäl tillstyrka anvisande av högre

belopp för ändamålet än det departementschefen ifrågasatt. Att anslaget

till höjande av det mindre jordbruket, varav under år 1916 tagits i

anspråk 60,000 kronor för utlämnande av premielån, med anledning av

det höjda maximibeloppet ökas med 70,000 kronor anser utskottet erforderligt.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

I sitt ovannämnda yttrande har departementschefen funnit den

avsedda höjningen i premielånens maximibelopp höra träda i tillämpning

så snart som möjligt och har han därför tillstyrkt att denna förhöjningmåtte

få gälla redan vid innevarande års premieringar. Härtill borde

dock enligt hans mening ej krävas nytt anslag, utan torde det få anses

för detta år tillräckligt, om förenämnda beräknade överskottsbelopp av

omkring 34,000 kronor toges i anspråk för året. Vad angår det för

studieresor avsedda beloppet har detta av departementschefen föreslagits

att höjas med 10,000 kronor för år 1919, varemot något förhöjninghäri

icke av honom ifrågasatts för innevarande år.

I den av herr Johansson väckta motionen har nu gjorts gällande,

att, då det gällde att så många som möjligt av vårt lands småbrukare

måtte fä komma i åtnjutande av premielån, anslag härtdl borde för år

1918 utgå med samma belopp, som av departementschefen beräknats

för år 1919 eller med ett med 70,000 kronor förhöjt belopp. Härför

erfordrades, om ovannämnda besparing å 34,000 kronor toges i beräkning,

ett belopp av 36,000 kronor. Vidare har motionären rörande anslaget

till småbrukares studieresor framhållit vikten därav att företagande

av sådana resor icke behövde inskränkas på grund av stegrade biljettpriser,

något som måste inträffa om ej ökade medel ställdes till förfogande

redan under år 1918, samt därför hemställt, att ett med 10,000

kronor förhöjt anslag för ifrågavarande ändamål måtte få utgå jämväl

för sistnämnda år.

Då utskottet i likhet med motionären håller före, att de skäl, som

tala för de förhöjda anslagsbeloppens beviljande för år 1919 i minst

lika hög grad äga giltighet beträffande innevarande år, biträder utskottet

det i motionen framställda förslaget. För år 1918 skulle sålunda

erfordras ett sammanlagt belopp av 46,000 kronor, vilket torde böra uppföras

å tilläggsstat för samma år. Härom kommer utskottet att göra

särskild hemställan.

Rörande slutligen den av herrar Andersson och Olsson väckta

motionen framhålles däri behovet för den kvinnliga fiskarbefolkningens

vidkommande, att undervisning meddelas i huslig ekonomi och dylikt

eller med andra ord vad som till ett hushålls skötsel hörer, och ifrågasätta

motionärerna, huruvida icke bestämmelser skulle kunna träffas

därom, att bidrag till meddelande av sådan undervisning finge utgå till

hushållningssällskap eller landsting från anslaget till höjande av det

mindre jordbruket.

Utskottet håller i likhet med motionärerna före, att bidrag från det

allmänna bör, där så erfordras, lämnas till anordnande av undervisning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

49

av uti motionen antydd art. Enligt vad utskottet inhämtat har också

Kungl. Magt vid olika tillfällen på därom gjord framställning anvisat

medel för ifrågavarande ändamål från det under nionde huvudtiteln

uppförda ordinarie anslaget till befrämjande av jordbruk och lantmannanäringar.

Då Kungl. Maj:t sålunda äger möjlighet att av till sitt förfogande

redan ställda medel lämna bidrag för det i motionen avsedda

ändamål, torde någon åtgärd från riksdagens sida av densamma icke

påkallas.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till åtgärder för höjande av

det mindre jordbruket å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor;

2) att den av herr Johansson väckta motionen

må anses besvarad genom vad utskottet här ovan

anfört;

3) att den av hen- Nilsson m. fl. väckta motionen

ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

4j att den av herrar Andersson och Olsson

väckta motionen icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

42:o) Under punkt 41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att statsUmui

avbidan på den proposition angående anslag till en statskonsulent för tent för det

det mindre jordbruket, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks- bruket.

dagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett förslags- (extra anslag.)

anslag, högst 9,100 kronor. [41.]

Över donna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

43:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 42 därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för åren

1916—1918 såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor,

Ordnad bokföring

vid

mindre jordbruk.

(extra anslag.)

42.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav använda

högst 5,000 kronor till åtgärder för åstadkommande

av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

Smörprov- 44:o) I överenstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 43 därom

mngar m. m. „.jor(ja framställning hemställer utskottet,

(extra anslag.) °

[43-1 att riksdagen må i likhet med vad under senare

år ägt rum å extra stat för år 1919 såsom särskilda

reservationsanslag anvisa

dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar

10,000 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för kontrollen

över vattenhalten i svenskt exportsmör 6,000

kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

Norrländska, 45:o) Under punkt 44 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

aVnntiageV" ^ understödjande medels statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

[44 i myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd

eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisa

under benämning »norrländska avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 1,900,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Allmänna av- 46:o) Under punkt 45 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att till

dkslaget n understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

[45 -j myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än

Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å

extra stat för år 1919 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget))

ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att

av samtliga för år 1919 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

41

utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast

minskning av frostländighet för närliggande bygd.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

47:o) Under punkt 40 har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att

till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år

1919, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av

150.000 kronor.

Till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande av sådana åtgärder,

som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående

lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga

bränsletillgång, har riksdagen på extra stat anvisat för år 1902 100,000

kronor, för år 1905 25,000 kronor och för år 1907 20,000 kronor.

För år 1912 anvisades 10,000 kronor med den ändring i beteckningen

av anslagets ändamål, att tillgodogörandet skulle avse den i landets

torvmossar befintliga tillgången av bränntorv, torvströ m. m. Sedermera

hava för sistnämnda ändamål eller med den kortare beteckningen »bränsletillgång

in. m.» anvisats för år 1913 10,000 kronor, för år 1914 5,000

kronor, för år 1916 100,000 kronor och för år 1917 40,000 kronor,

varjämte riksdagen åren 1915 och 1916 medgav, att Kungl. Maj:t finge

redan under samma år låta utanordna det å påföljande års stat anvisade

beloppet. Ä dessa anslag fanns vid 1917 års ingång en odisponerad

återstod av i runt tal 35,300 kronor. Härtill hava kommit uppbördsmedel

med något över 3,000 kronor, så att de för året disponibla

medlen uppgått till omkring 38,300 kronor.

På grund av enskilda motioner anvisade därjämte 1916 års riksdagför

åtgärder för åstadkommande av eu omedelbar utökning av tillverkning

av bränntorv å extra stat för år 1917, att i mån av behov användas,

ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj t att under år

1916 låta av tillgängliga medel förskottera beloppet. Härav återstod

vid 1917 års ingång ett odisponerat belopp av 28,300 kronor.

För år 1918 har riksdagen dels medgivit, att behållningarna å

nämnda bägge anslag finge användas till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande, dels ock för samma ändamål anvisat ett nytt anslag å

50.000 kronor med förskottsrätt under år 1917 till hela detta belopp.

Inalles hava sålunda under år 1917 stått till förfogande omkring

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.) 6

Åtgärder för

torvtillgångarnas

tillgodogörande.

(extra anslag:.)

[46. j

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Torvingenjörer

och torvassistent.

(extra anslag.)

[47.]

116,600 kronor. Hela detta belopp så när som på några hundra kronor

har anvisats under år 1917.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då som förut nämnts så gott som hela det belopp, som beräknats

bliva tillgängligt för åren 1917 och 1918, disponerats redan under år

1917, finner jag det nödvändigt, att ytterligare medel ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande redan för innevarande år till åtgärder för torvtillgångarnas

tidgodogörande. Vikten av att dessa tillgångar i så stor utsträckning

som möjligt komma till användning, är uppenbar och härför

övrigt blivit på tydligaste sätt ådagalagd under den gångna kristiden.

Det skulle vara särdeles beklagligt, om goda uppslag i torvfrågan icke

skulle kunna ekonomiskt främjas från statens sida eller åtgärder i nämnda

syfte eljest understödjas.»

Med hänsyn till de utgiftsbelopp under år 19L7, för vilka nyss

redogjorts, har departementschefen ansett anslaget icke höra sättas lägre

än till 150,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att medel för

ifrågavarande ändamål böra finnas tillgängliga även för åren 1918 och

1919. Det för vartdera av dessa år föreslagna beloppet ger ej anledning

till någon utskottets erinran.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer utskottet att i

särskilt utlåtande göra hemställan därom.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande å extra stat för år 1919, att i mån

av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

48:o) Under punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för år 1919 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer och

en torvassistent 41,700 kronor, dels ock till personligt ålderstillä<rg å

500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jakob Wallgren

och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor eller

tillhopa 42,700 kronor.

För anställande av torvtjänstemän m. m. har riksdagen på extra

stat för åt 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,550 kronor. Härav

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

43

utgå i överensstämmelse med den för riksdagen framlagda beräkning

samt Kung! Maj ds beslut den 8 juni 1917 för år 1918 dels arvoden

till en förste torvingenjör med 6,000 kronor, till envar av fyra torvingenjörer

med 3,500 kronor och till en torvassistent med 2,500 kronor

och dels reseanslag till var och en av dessa befattningshavare med

2,200 kronor, eller tillhopa 35,700 kronor. Härtill kommer ett belopp

av 1,000 kronor, avsett att utbetalas såsom personliga ålderstillägg å

500 kronor till förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren och torvingenjören

Thure Gustaf Thorgny Björkman. Återstående 3,850 kronor

hava anvisats för ersättande av vad som under år 1917 i förskott ntanordnats

dels för att möjliggöra anställandet av ytterligare eu fjärde

torvingenjör redan från och med den 1 juli 1917, dels ock i ökad reseersättning

till samtliga övriga torvingenjörer samt torvassistenten.

Departementschefen har ansett, att medel för ifrågavarande ändamål

erfordras även för år 1919. I fråga om antalet tjänstemän och deras

avlöningar samt de personliga ålderstilläggen har han icke föreslagit någon

ändring. Beträffande reseanslagen vore emellertid att märka, att dessa

säkerligen bleve alltför låga, sedan biljettprisen å järnvägarna avsevärt

höjts samt Kungl. Maj:t förmält sig hava för avsikt att höja traktamentsbeloppen

enligt resereglementet. En ökning i reseanslagen med 1,000

kronor för varje tjänsteman syntes departementschefen därför böra ske,

medförande ‘en anslagsökning av 6,000 kronor.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattning

om anslagets storlek för år 1919. Då samma behov av ökade reseanslag

torde föreligga redan innevarande år, har utskottet för avsikt att i särskilt

utlåtande tillstyrka uppförande för ändamålet av ett anslag å 6,000

kronor å tilläggsstat för år 1918.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må för år 1919 å extra stat anvisa

såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör,

fyra torvingenjörer och eu torvassistent 41,700 kronor;

dels ock till personligt ålderstillägg å 500 kronor

åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren

och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman,

därest han fortfarande med gott vistord tjänstgör

i denna egenskap 1,000 kronor eller tillhopa

42,700 kronor.

Utskottet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Torvskoia. 49:o) Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av

(extra anslag.) <jefc av 1917 ärs riksdag beviljade anslag å 40,000 kronor till upprättL4Ö-J

hållande av en torvskoia under åren 1918—1922 å extra stat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

Till upprätthållande av en torvskoia under åren 1918—1922 har

1917 års riksdag beviljat ett anslag av 40,000 kronor och därav å extra

stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat 8,000 kronor, varjämte

riksdagen till anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda

skola å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500

kronor.

Mot ifrågavarande framställning har utskottet intet att erinra och

hemställer därför,

att riksdagen må av det av 1917 års riksdag

beviljade anslag å 40,000 kronor till upprätthållande

av en torvskoia under åren 1918—1922 å extra stat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000

kronor.

avitaun''m- 50;o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 49

hsrtgamossar. därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

(extra anslag.)

[49.J att riksdagen må, i likhet med vad skett för inne
varande

år, för undersökning av staten tillhöriga mossar

i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års

riksdag framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 9,500 kronor.

Undersök- 51:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

tonmarker i för fortsättande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linjesödra

Sverige, inventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

(extra anslag.) dels i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av

[50.] mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majds framställning i ämnet bär 1917 års

riksdag anvisat å extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 60,000

kronor för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

45

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av

mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen,

att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge

förskottsvis utanordnas under år 1917.

Ur torvkommitténs förberörda förslag med tillhörande kostnadsberäkning

må erinras, att bägge undersökningarna avsågos skola utföras

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg; att kostnaden

beräknats för linjeinventeringen till 142,550 kronor och för rekognosceringen

utmed trafiklederna till 200,000 kronor, tillhopa 342,500 kronor,

som avjämnats till 350,000 kronor; att kommittén framhållit, att denna

kostnadsberäkning, särskilt beträffande rekognosceringen, vore ganska

osäker; samt att rekognosceringen skulle omfatta områdena intill 5 kilometers

avstånd från järnvägslinjer och större vattenvägar samt upptaga

mossmarker med en areal av 5 hektar och däröver.

Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen

kostnadsberäkningens osäkerhet samt yttrade, att man borde, sedan arbetet

någon tid pågått, kunna med ledning av därunder vunna erfarenheter

säkrare bedöma kostnadsfrågan, varefter ny beräkning borde företagas.

Tillsvidare borde anslag anvisas blott för de arbeten, som skulle

utföras intill 1918 års utgång.

Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 16 november

1917 redogjort för arbetena vid nämnda torvundersökningar under år

1917, vari undersökningarnas utförande enligt 1917 års riksdags beslut

och med de år 1916 använda beräkningsgrunderna för traktamenten och

arvoden beräknats kräva en kostnad av 490,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 130—134.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såvitt av erfarenheten från 1917 års arbeten kan bedömas, synes

den arbetsplan, som framlades för fjolårets riksdag, i allt väsentligt visat

sig lämplig. Att. kostnaderna komma att stegras utöver de beräknade,

synes oundvikligt och var på grund av beräkningarnas osäkerhet ej

oväntat, även om kristidens fortsatta tryck göra dessa kostnader åtminstone

för den närmaste tiden högre, än de eljest behövt bliva. I vilket

fall som helst kan jag icke tillråda, att för närvarande någon inskränkning

i arbetets grundlighet, exempelvis genom att vid rekognosceringen

utesluta mossar av vissa mindre storlekskategorier, vidtages i syfte att

vinna kostnadsbesparing. Då arbetet igångsatts, bör det enligt min

mening göras så, att resultatet blir av verkligt och beståndande värde.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Geologiska undersökningen liar nu begärt ett med 20,000 kronor

ökat anslag för 1918 års arbeten, vartill 1917 års riksdag redan anvisat

30.000 kronor. Motivet är till en del den konstaterade kostnadsökningen.

Mot en årskostnad för år 1918 av 30,000 kronor vid en

totalkostnad av 350,000 kronor för bägge slagen av undersökningar

svarar, när totalkostnaden höjes till 490,000 kronor, en årskostnad för

nämnda år av 42,000 kronor, vilket innebär en höjning av 40 procent.

Det vill alltså synas, som om endast sistnämnda belopp och icke hela

det av geologiska undersökningen nu ifrågasatta beloppet av 50,000

kronor för år 1918 skulle vara behövligt för att arbetena må under år

1918 kunna bedrivas i förut avsedd omfattning. Skillnadsbeloppet,

8.000 kronor, torde finna sin förklaring i geologiska undersökningens

avsikt att »i görligaste män påskynda inventeringens utförande». Ett

sådant påskyndande utöver den ursprungliga planen synes mig dock

icke böra förordas, vad innevarande år angår. Då anslag av riksdagen

redan anvisats för detta års arbeten, torde det få anses lämpligast, att

den anslagsökning, som må ifrågakomma för detta år, endast avser att

utgöra ersättning för de ökade kostnader, som visat sig erforderliga för

ernående av den arbetskvantitet, som avsetts med det redan anvisade

anslaget.

Emellertid kräves en ytterligare ökning på grund av den höjning

i resereglementets traktamentsbelopp, varom Kungl. Maj:t numera

förmält sig ämna meddela föreskrift och som innefattar för fjärde

klassen en höjning med 4 kronor. Av de 3,800 rese- och traktamentsdagar,

som Sveriges geologiska undersökning beräknat för åren 1918

och 1919, synas vid jämförelse med de av undersökningen beräknade

anslagsbeloppen för dessa bägge år omkring 1,500 belöpa på år 1918.

Då denna beräkning grundar sig på en årskostnad av 50,000 kronor,

men denna nu föreslagits nedsatt till 42,000 kronor eller med 16

procent, torde även antalet fältarbetsdagar kunna nedsättas i ungefär

samma proportion eller till 1,250. Efter 4 kronors ökning per dag

skulle härtill åtgå 5,000 kronor. Lägges denna ökning till nyssnämnda

summa av 42,000 kronor, erhålles ett belopp av 47,000 kronor. Då

även andra resekostnader ökats, vill jag förorda, att beloppet höjes till

48.000 kronor och att alltså 18,000 kronor anvisas å tilläggsstat för år

1918 för detta års arbeten. Jag kommer att senare göra särskild

hemställan härom.

Vad det för år 1919 erforderliga anslaget beträffar, har det nu av

geologiska undersökningen beräknats till 75,000 kronor, därav högst

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

47

6,000 kronor till tryck. Då någon bestämd arbetskvantitet icke förut

bestämts för år 19i9, finner jag mig oförhindrad att tillstyrka detta

belopp. Därtill bör emellertid för 2,300 traktamenten å 4 kronor liiggas

ett belopp av 9,200 kronor, vilken summa torde med hänsyn till i övrigt

fördyrade resekostnader böra höjas till 10,000 kronor. '' Inalles skulle

alltså för år 1919 erfordras 85,000 kronor.»

Utskottet instämmer till alla delar med departementschefen i hans utskottet.

ovanstående yttrande till statsrådsprotokollet.

Beträffande ovannämnda för år 1918 beräknade belopp å 18,000

kronor kommer utskottet att i särskilt utlåtande tillstyrka, att detsamma

uppföres å tilläggsstat för samma år.

Utskottet hemställer nu, •

att riksdagen må för fortsättande av dels en

förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom

Dalarna, dels, i samband därmed och inom samma

område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast

trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med

det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 85,000

kronor.

52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 51 Andre

gjorda framställning och under hänvisning till statsrådsprotokollet sid.

137 hemställer utskottet, u 3

1 (extra anslag.)

. . [ÖL]

att riksdagen må i likhet med vad under en följd

av år ägt rum för år 1919 å extra stat anvisa såsom

särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en andre instruktör i husslöjd

2,000 kronor;

dels ock för beredande av personligt ålderstillägg

med 1,500 kronor för år till andre instruktören Jonas

Wallander, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna egenskap, 1,500 kronor, eller tillhopa

3,500 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

fraktkostnader 5 3: o) Under punkt 52 kar K magi. Maj:t förslagit riksdagen att för

för kalk. lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstens(extra

anslag.) mjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1919 anvisa

[52.] såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t kar riksdagen å extra stat för

varje av åren 1908—1918 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behov. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000 kronor,

har stegrats till 450,000 kronor för åren 1916 och 1917 samt till 600,000

kronor för år 1918. Oaktat villkoren för fraktlindringens åtnjutande

småningom skärpts, senast vid 1917 års riksdag, hava icke blott sagda

anslagshöjningar visat sig nödvändiga utan även anslaget fortfarande

årligen överskridits.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1917 hemställt

om förslag till riksdagen om anvisande på 1919 års stat av anslagför

ändamålet till det belopp, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt.

Lantbruksstyrelsen har därvid meddelat, att enligt uppgift från järnvägsstyrelsen

hade under månaderna oktober 1916—september 1917

statsbidrag för ändamålet utgått med 918,07 7 kronor 48 öre. Härav

hade för tiden intill den 1 juli 1917 bidragen utgått enligt förut gällande

villkor men efter sistnämnda dag enligt de av 1917 års riksdag

- beslutade, skärpta villkoren. Den genom nämnda skärpning avsedda

begränsningen i statsutgifterna för detta ändamål motverkades emellertid

av de förhöjningar i tariffen U, som successivt vidtagits. Sedan

gällande provisoriska tilläggsavgift till en början utgått med 4 öre per

100 kilogram, hade den nämligen höjts den 1 februari 1917 till 20

procent å den ordinarie fraktsatsen och den 1 augusti 1917 till 50

procent. Den 1 januari 1918 komme den att ökas till 150 procent.

I utlåtande den 29 december 1917 har järnvägsstyrelsen meddelat,

att man syntes, under förutsättning att inga ändringar gjordes vare

sig i bestämmelserna för statsbidragets utbetalande eller beträffande de

provisoriska tilläggsavgifterna, kunna beräkna statsbidraget för år 1919

till i runt tal 2,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att, ehuruväl den utgiftsökning å

detta anslag, som sålunda ställts i utsikt, vore särdeles betydande, han

likväl icke kunde tillstyrka, att nu någon ytterligare skärpning utöver

vad som beslutats år 1917 företoges i anslagsvillkoren. Under den

brist på konstgödsel, som för närvarande vore rådande, vore det nämligen

för bibehållande av jordbrukets produktionskraft av största vikt,

att åtminstone kalken måtte finnas tillgänglig för någorlunda rimligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

49

pris. Statsbidraget till kalkfrakter Unge därför nu anses ingå som ett

led i statens åtgärder i prisregleringssyfte på grund av kristiden.

I detta sammanhang'' tiar utskottet till behandling förehaft eu inom

andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr Sb

av herr Olsson i Kollungeröd, vari hemställts, att riksdagen täcktes besluta,

att den fraktlindring å jordbrukskalk och kalkstensmjöl, som utgår

för transport å järnväg under innevarande år, även må gälla för

fraktkostnad å fartyg till öarna och den fraktlindring, som beslutas för

samma ändamål för 1919, även må gälla, då kalken transporteras å

fartyg till öarna.

Såsom motionären jämväl erinrat är ifrågavarande anslag avsett

allenast för åstadkommande av lindring i fraktkostnaderna vid transport

å järnväg. Nu framhålles emellertid i den föreliggande motionen, hurusom

utmed våra kuster finnas åtskilliga så belägna större och mindre

öar att därå befintliga rätt så avsevärda jordbruk icke kunna erhålla

ifrågavarande produkter å järnväg utan uteslutande äro hänvisade till

sjötransporter, och gör motionären gällande, att det vid sådant förhållande

torde vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att fraktlindring,

motsvarande den som lämnas vid transport å järnväg, kunde

från nu ifrågavarande anslag erhållas jämväl vid transport sjöledes.

Med hänsyn till den enligt motionärens förmenande jämförelsevis ringa

merkostnad, som därav skulle föranledas, ifrågasätter motionären icke

någon höjning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, men

håller före, att den ifrågasatta utvidgningen av anslagets användning

skulle få gälla redan under år 1918.

Kungl. Maj:ts framställning innebär en ökning av innevarande års

anslag med icke mindre än 1,400,000 kronor. Då de i statsrådsprotokollet

framhållna omständigheter ådagalägga nödvändigheten av en sådan

höjning, biträder utskottet detta förslag. Till utskottets kännedom har

kommit, att genom av kalkbruken i vissa fäll vidtagna åtgärder,

fraktlindringen genom anslaget ifråga för jordbrukets vidkommande

blivit mer eller mindre illusorisk, under det att industrien samtidigt

dragit fördel därav. I anledning härav vill utskottet framhålla angelägenheten

därav att så vitt möjligt sådana åtgärder vidtagas, varigenom

större säkerhet erhålles för att fraktlindringen verkligen såsom avsett

är kommer jordbruket till godo.

Vad angår den i ämnet väckta motionen så inser utskottet det

behjärtansvärda i motionens syfte. Emellertid måste synes det utskottet

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4 a käft. (Nr 9 A.) 7

Motion.

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

å ifrågavarande spörsmål anläggas avsevärt vidare syn än motionären

tänkt sig. Sålunda torde vid frågans bedömande hänsyn böra tagas

icke blott till såsom motionären föreslagit å vissa öar belägna jordbruk

utan även till sådana jordbruk å fastlandet, för vilka tillförseln av

ifrågavarande produkter fördelaktigast kan ske sjöledes från i trakten befintliga

kalkbruk ävensom till skeppsfarten Öar emellan, överhuvudtaget

synes böra tagas i övervägande i vad mån vid transport sjöledes

av kalk, kalkstensmjÖl och märgel för jordbrukets behov statsbidrag för

fraktlindring bör ifrågakomma. Härvid måste emellertid det förhållandet

beaktas, att fartygstransporterna uteslutande förmedlas genom enskilda

personer eller bolag, under det att befraktningen å järnväg till huvudsaklig

del äger rum å i statens egen hand varande trafikmedel. Uppmärksammas

torde även den större svårighet att bestämma fraktfindringens storlek,

som föreligger ifråga om sjötransporter, vid vilka, i motsats till vad

fallet är vid transport å järnväg, icke gälla fasta fraktsatser.

Den föreliggande frågan förtjänar enligt utskottets uppfattning beaktande

även ur den synpunkten att det icke torde vara uteslutet, att det för

staten själv i vissa fall skulle kunna vara med fördel förenligt, om transporten

skedde sjöledes. 1 betraktande nämligen av de lägre fraktkostnader,

som i allmänhet äro förenade med sådan transport, torde

statens utgifter för fraktlindring därigenom möjligen kunna i någon

mån nedbringas.

Att bedöma alla på lösningen av ifrågavarande spörsmål inverkande

omständigheter anser utskottet sig emellertid icke vara i stånd,

då någon utredning i ärendet icke föreligger. Däremot har utskottet

sig bekant, att frågan är under behandling inom den s. k. produktionskommittén.

Det torde därför vara att förvänta, att densamma inom.

kort i fullt utrett skick bringas under riksdagens prövning i form. av

förslag från Kung!. Maj:t.

Vid sådant förhållande anser utskottet, att den föreliggande motionen

för närvarande icke bör föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,.

dels att riksdagen må för lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behov å extra stat för

år 1919 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor,

dels och att den av herr Olsson i ämnet väckta

motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

51

54:o) Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för anställande av en statskonsulont för landsbygdens elektriliering

ävensom till rit- och skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

55:o) Under punkt 54 har Kungl. Maj:t förslagit riksdagen att

till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ordnande

av avsättningen av lantmannaprodukter å extra stat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

I det utlåtande, som lantbimksstyrelsen den 23 oktober 1917 avgav

med anledning av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916, nr 169, angående

utredning beträffande de åtgärder, som från det allmännas sida

syntes kunna ytterligare vidtagas för jordbrukets främjande, och som

jag förut omförmält vid behandlingen av frågan om statsbidrag för

anställande av ängsmästare, har styrelsen även gjort framställning om

anslag till åstadkommande av ekonomiska sammanslutningar för ordnandet

av handeln med lantmannaprodukter.

Efter att hava redogjort för en av Sveriges allmänna lantbrukssällskap

gjord framställning om utverkande av bidrag av statsmedel till

anordnande av eu från en central byrå ledd upplysningsverksamhet

rörande lantmännens föreningsrörelse ävensom för dels lantbruksstyrelsens

ovanberörda utlåtande, dels ock ett av kommerskollegium i förevarande

ämne avgivet utlåtande, har departementschefen för egen del

anfört följande:

»Det må med tillfredsställelse erkännas, att föreningsrörelsen bland

lantmännen under senare tid gjort beaktansvärda framsteg. Beträffande

ordnandet av försäljningen av lantmannaprodukter har dock föreningsväsendet

vunnit mindre utbredning, där icke syftet varit export, som

förmått lantmännen att sluta sig tillsammans för att kunna salubjuda å

den utländska marknaden större, mera ensartade partier av kända märken.

De inrikes försäljningsförhållandena havä i allmänhet åsidosatts tfid föreningsbildandet,

om än även här enstaka företag kunna antecknas. Likväl

torde på detta område ganska mycket vara att göra i avseende å

organisation, ledande till varornas jämnare distribution över landet med

behörig hänsyn tagen till, varest de bäst behövas, samt till ekonomisk

fördel för både konsumenter och producenter. Det måste anses ligga i

Statskanslilent

för landsbygdens

elektrifieHng.

(extra anslag.)

[53.]

Upplysningsverksamhet

angående försäljningsföreningar.

(extra anslag.)

[54.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motioner.

Utskottet.

statens intresse, att, där så lämpligen kan ske, främja sammanslutning

bland lantmännen för tillgodoseende av här berörda ändamål, även om

det ligger i sakens natur, att det allmännas ingripande huvudsakligen

måste begränsas till upplysningsverksamhet.

Jag vill därför för min del tillstyrka, att ett anslag å det av lantbruksstyrelsen

nu begärda beloppet, 10,000 kronor, begäres av riksdagen

för nu ifrågavarande ändamål.

Huruvida det anslag, som må bliva beviljat, bör överlämnas till

Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att användas till avsett ändamål

eller den åsyftade upplysningsverksamheten finnes kunna lämpligare anordnas

på annat sätt, torde framdeles bliva ''föremål för närmare övervägande,

liksom ock frågan om de närmare föreskrifter och den kontroll,

som må finnas nödiga beträffande medlens användande.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen nr 39 i första kammaren av herr Talsson, Jöns, och

nr 88 i andra kammaren av herr Jönsson i Fridhill m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte till främjande av jordbrukarnes kooperation,

i främsta rummet för bedrivande av upplysningsverksamhet rörande

jordbrukskasserörelsens syften och praktiska åtgärder, som måste vidtagas

för bildandet av nya jordbrukskassor med tillhörande centralkassa samt

rörande föreningar för ordnande av avsättning av lantmannaprodukter,

för vartdera av åren 1918 —1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000

kronor, att ställas till förfogande av ett arbetsråd, valt för 2 år, bestående

av 7 ledamöter och 3 suppleanter, av vilka Kungl. Maj:t utser

4 ledamöter och 2 suppleanter samt de nu inom landet befintliga centralkassorna

3 ledamöter och en suppleant.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till innehållet

i motionerna.

Under erinran hurusom med det av Kungl. Maj:t under denna

punkt föreslagna anslaget å 10,000 kronor avses främjande av upplysningsverksamhet

uteslutande rörande föreningar för ordnande av avsättning

av lantmannaprodukfter framhålla motionärerna, att érfarenheten

givit vid handen, att jämväl jordbrukskasserörelsen vore i behov

av en väl planlagd och kraftigt bedriven dylik verksamhet, och syntes

det motionärerna vid sådant förhållande ligga nära till hands, att ovanberörda

anslagsbelopp ökades till dubbla beloppet för att därigenom

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

53

även möjliggöra igångsättande av upplysningsverksamhet av sist antytt

slag.

Utskottet inser fullt ut vikten och behovet av eu systematiskt ordnad

upplysningsverksamhet å båda nu omhandlade verksamhetsområden.

Därför har utskottet heller icke något att erinra mot att, såsom i de

föreliggande motionerna ifrågasattes, ändamålet med det av Kungl.

Maj:t under denna punkt föreslagna anslaget så tillvida utvidgas, att

därav kan få utlämnas bidrag jämväl till främjande av upplysningsverksamhet

å jordbrukskasserörelsens område. Beträffande däremot anslagets

belopp synes detta utskottet åtminstone för närvarande kunna

begränsas till det av Kungl. Maj:t ifrågasatta, särskilt som enligt vad

utskottet inhämtat nu gällande grunder för jordbrukskassors bildande,

vilka i vissa avseenden befunnits mindre lämpliga, inom kort torde bliva

föremål för omarbetning.

Rörande sättet för den av Kungl. Maj:t föreslagna upplysningsverksamhetens

anordnande har departementschefen i sitt ovan berörda

yttrande anfört, att frågan huruvida det anslag, som kunde bliva beviljat,

borde överlämnas till Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att

användas till avsett ändamål eller den åsyftade upplysningsverksamheten

funnes kunna lämpligare anordnas på annat sätt, torde framdeles bliva

föremål för närmare övervägande, liksom ock frågan om de närmare

föreskrifter och den kontroll, som kunde finnas nödiga beträffande medlens

användande.

Motionärerna föreslå i detta avseende inrättande av ett av sju

personer för 2 år i sänder på visst angivet sätt utsett s. k. arbetsråd.

Utskottet vill här såsom sin mening uttala, att ifrågavarande verksamhet

bör ordnas genom förmedling av hushållningssällskapen, till

vilkas förfogande medlen följaktligen torde böra ställas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och de i ämnet väckta motioner

till främjande av upplysningsverksamhet rörande

föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter

ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen

å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Fiskeri
näringens
understöd.

(ordinarie

anslag.)

[55.]

Undervisningskurser

i

navigation för

bohuslänska

fiskare.

(extra anslag.)

[56.]

Fiskeriväsendet.

56:o) Under punkt 55 har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående lönereglering för statens fiskeritjänstemän,

som Kungl. Magt. må komma att avlåta till riksdagen, i

ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd beräkna én förhöjning

från 121,000 kronor med 10,300 kronor till 131,300 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

57:o) Under punkt 56 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av

föredrag i navigation in. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting

eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.

För ett vart av åren 1903—1912 anvisade riksdagen på extra

stat ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för

ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor.

Sedermera anvisade riksdagen såsom bidrag till anordnande av

undervisningskurser och hållande av föredrag i navigation in. m. för

bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes

minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren

1913—1917 ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att låta utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående

år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det förutsattes, att av

statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,

250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.

För år 1918 har för ändamålet anvisats å extra stat ett förslagsanslag

å högst 1,550 kronor med förskottsrätt under år 1917 beträffande

775 kronor. Höjningen föranleddes av att inspektörens arvode ansågs

böra ökas till 400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Beträffande detta anslag liar ingen annan förändring ifrågasatts utskottet.

än att den del därav, som bör utgå för löpande året, uppföres å tilläggsstat

för år 1918. 1 detta avseende kommer utskottet att göra särskild

hemställan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till anordnande

av undervisningskurser och hållande av föredrag i

navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet

tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.

58:o) Under punkt 57 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Södra Sveriges

till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1919 '' fiskerif6rsåsom

särskilda förslagsanslag, högst anvisa dels såsom bidrag till (eitr*"7nsi»g >

föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor; dels ock såsom bidrag j-gy j

till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksarahet

13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.

Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande

verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908

på extra stat anvisat anslag, som bestämts att utgå dels för varje av åren

1908—1918 med 8,500 kronor till upprätthållande av föreningens fiskeriskola

och dels för de två första åren med 5,000, därefter med 7,000, för

år 1913 med 9,000, för åren 1914—1917 med 10,000 kronor samt för år

1918 med 13,500 kronor såsom bidrag till föreningens försöks- och

fiskodlingsverksamhet.

Någon förändring i anslagets belopp ifrågasättes icke. Däremot utskottet.

ger statsrådsprotokollet vid handen, att en omläggning föreslagits av

verksamheten vid föreningens fiskeriskola, vid vilken undervisningen för

närvarande meddelas under en 10 månaders mera mångsidig teoretisk

och praktisk kurs, därhän, att undervisningen uppdelas på flere särskilda

till tiden mera begränsade teoretiska och praktiska kurser, var och en

huvudsakligen omfattande endast något eller några av de i fiskeriundervisningen

ingående ämnen, detta i syfte att bereda ett större antal personer

tillfälle att inhämta kunskaper i de ämnen, som speciellt intressera

dem. I samband härmed har föreslagits förändrad benämning av anslaget

ifråga.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

I likhet med departementschefen finner utskottet goda skäl föreligga

för en omläggning i sålunda antydd riktning av verksamheten

vid föreningens fiskeriskola.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening å extra stat för år 1919 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,500 kronor;

dels ock såsom bidrag till föreningens försöksbiologiska

undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.

Hydrografiskbiologiska

undersökningar

av de

Sverige

omgivande

haven.

(extra anslag.)

[58.]

59:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

58 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande

år ägt rum till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven

å extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag

anvisa

dels till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna

29,000 kronor;

dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk

centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor, eller

tillsammans 34,100 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande användas för de avsedda ändamålen.

Underhållsoch

driftkostnad

för

• fartyget

Ska g er ak.

(extra anslag.)

[59.]

60:o) Under punkt 59 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven, å

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad

för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet» utlåtande Nr 9 A.

57

— 1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav

5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,

varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år

1917. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus

län, som har överinseendet över fartyget, den 3 juli 1917 anbefallts att

göra den framställning, som kunde finnas påkallad, om erhållande av

ytterligare medel till kostnader för Skagerak under år 1917, har

någon dylik framställning ej inkommit före årets utgång. Berörda belopp

av 10,000 kronor finnes därför tillgängligt för år 1918.

I likhet med myndigheterna har departementschefen ansett det

önskligt, att fartyget Skagerak måtte kunna under år 1919 hållas i verksamhet

under åtminstone fem månader. Denna tid borde infalla under

vintern, då de viktigaste fiskena påginge. De med det internationella

havsforskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna skulle alltså fortfarande

tillsvidare inställas. Det vetenskapliga arbete, som under de

fem månaderna kunde utföras från fartyget, borde dock naturligtvis

äga rum.

Vidare har det synts ytterst vanskligt att nu bedöma kostnaderna

lör fartygets drift år 1919, enär så många ovissa faktorer spelade in,

främst prisen å kol och oljor, samt utbetalandet av krigsriskersättning.

Då för vartdera av åren 1917 och 1918 beräknats ett anslagsbelopp

av 46,000 kronor, samt i allt fall möjlighet förelåge att °av

1919 års riksdag begära tilläggsanslag, ifall ökade medel då skulle visa

sig oundgängligen behövliga, har departementschefen icke ansett sig

nu kunna tillstyrka större anslag än för de senaste åren eller 46,000

kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven, å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000

kronor.

6 Do) Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å extra

stat för år 1919 anvisa ett förslägsanslag, högst 14,400 kronor.

Försäkring mot sjöfara av det för hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och bevakBihang

till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 8

Försäkring

av fartyget

Skagerak.

(extra anslag.)

[60.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Wtskottet.

Vnderh&llsoeh

driftkostnad

för

fartyget

Eg str asalt.

(extra anslag.)

[61.]

ning av Sveriges havsfisken avsedda fartyget Skagerak har årligen skett

från och med år 1906, och hava medel till försäkringspremien anvisats

av riksdagen med 5,200 kronor för år.

Fartyget har försäkrats för ett värde av 130,000 kronor, motsvarande

ursprungliga anskaffningskostnaden. Försäkringen har ägt rum hos försäkringsaktiebolaget

Gauthiod. Premien utgör fortfarande 5,200 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Under nu rådande förhållanden kan, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande

framhållit, ett fartyg lika med Skagerak uppenbarligen icke

byggas för den nuvarande försäkringssumman. Jag anser därför försiktigheten

bjuda, att möjlighet beredes att höja försäkringsvärdet såväl för

år 1918 som för år 1919. För beräkning av det erforderliga anslaget

torde ett försäkringsvärde av 480,000 kronor böra läggas till grund,

ehuru givetvis försäkring ej bör tagas till högre belopp, än som vid

försäkringens tagande anses motsvara nybyggnadskostnaden.

Då för år 1918 redan anvisats 5,200 kronor och premien för det

höjda värdet blir 14,400 kronor, kräves för år 1918 tilläggsanslag å

9,200 kronor. Jag ämnar särskilt hemställa om anvisande av anslag

härtill å tilläggsstat för innevarande år.»

Jämväl utskottet anser lämpligt, att fartygets försäkringsvärde

från och med 1918 höjes på sätt departementschefen föreslagit. Den

därav föranledda ökningen uti nu ifrågavarande anslag ger utskottet

icke anledning till någon erinran.

Beträffande det för innevarande år såsom erforderligt avsedda beloppet,

mot vilket utskottet icke har något att erinra, kommer utskottet

att göra särskild hemställan.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnader

för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.

62:o) Under punkt 61 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att

till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat

för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år

1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för

fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad

för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk

för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, beviljade riks
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

59

dagen på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera

av åren 1910 oeli 1911 ett anslag av 7,500 kronor och för varje

av åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor. För åren 1916 och

1917 beviljades anslag å respektive 6,000 och 8,500 kronor, varjämte

riksdagen för vartdera året medgav, att behållning å anslaget vid föregående

års slut finge under året användas för avsett ändamål. För år

1918 har riksdagen anvisat å extra stat ett anslag av 16,750 kronor, samt

medgivit, att härav 6,750 kronor Unge under år 1917 förskottsvis utanordnas.

Detta belopp var avsett för insättande av ny maskin i fartyget.

Fartygets driftkostnader för år 1919 har beräknats till samma

belopp som för år 1918 eller till 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1919 bevilja

ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

63:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

62 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må

för stationerande under vintern 1918—1919 av ett

armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande använda

erforderligt belopp av den behållning, som uppstått eller

kan komma att uppstå å redan anvisade anslag för

motsvarande ändamål.

64:o) Under punkt 63 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål under

villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna

än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse,

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma

behovet.

Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909, att

staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggningar,

Utskottet.

Ett armerat

ångfartygs

stationerande

under vintermånaderna

vid rikets

kuster till ordning

och skydd

vid fisket.

(extra anslag.)

[62.]

Byggande av

fiskehamnar.

(extra anslag.)

[63.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

huvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed

rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag en

gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna

skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för

framtiden underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar

voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra

i första hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar

skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda

31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten men de 7 övriga

av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.

Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i

första hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av

staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor. Från detta

anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande

åren.

År 1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor

för iståndsättande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptagen

bland de 24 hamnarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9

september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19

hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen,

att för beräkningen lagts till grund sådana arbets- och materialpris,

som motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda

kostnaden för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck

upptogs nu till 7,202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade

styrelsen följande plan:

För år

Anvisade medel

Summa

anvisade medel

För år

Anvisade medel

Summa

anvisade medel

1912—1913

464,000

464,000

1920

610,000

4,608,000

1914

464,000

928,000

1921

610,000

5.218,000

1915

620,000

1,548,000

1922

610,000

5,828,000

1916

620,000

2,168,000

1923

610,000

6,438,000

1917

610,000

2,778,000

1924

609,200

7,047,200

1918

610,000

3,388,000

1925

155,600

7,202,800

1919

610,000

3,998,000

1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland

dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande på statens bekostnad,

och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

61

det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt

anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.

Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte

uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader

böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter

kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras

direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadss''tyrelsen.

I skrivelse den 3 maj 191G beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av

staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga en kostnad av ungefär

523.500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats

efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege

icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i

kostnaden för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle

alltså icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos

323.500 kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade

medlen.

För år 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa 810,000

kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 års plan och

200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.

Detta bifölls av riksdagen.

Genom de av riksdagen åren 1916 och 1917 gjorda anvisningarna

har, på sätt närmare utvecklas i statsrådsprotokollet vid fjolårets statsverksproposition,

inalles 390,000 kronor anvisats tidigare än planen

utvisar.

Av statsrådsprotokollet framgår att för fortsättande under år 1918

av redan under arbete varande fiskehamnsbyggnader på grund av stegrade

arbets- och materialpris för samma år beräknats ett ytterligare belopp

av 400,000 kronor under det att anslagsbeloppet för år 1919 upptagits

till det iirsprungligen i berörda plan upptagna, eller till 610,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren väckt motion nr 225 av herr Andersson i Knäppinge

m. fl., vari hemställts, att riksdagen må för att kunna verkställa de

nödiga undersökningsarbetena samt utarbetandet av de behövliga arbetsplaner,

som erfordras, innan de av fiskehamnskommission till utförande

i andra förordade hamnarna kunna byggas, för ändamålet anslå 150,000

kronor; att detta anslag må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning

utgå med 75,000 kronor för år 1919 och 75,000 kronor för

år 1920.

Motion.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Till stöd härför hava motionärerna i huvudsak åberopat eu vid

1914 års första riksdag inom andra kammaren väckt motion nr 86 av

herr Andersson i Knäppinge m. fl. med enahanda yrkande som i den

nu ifrågavarande med undantag att anslagsbeloppet däri upptagits till

allenast 100,000 kronor.

I utlåtande häröver anförde jordbruksutskottet följande:

»Med anledning slutligen av den utav herr Andersson i Knäppinge

m. fl. gjorda framställningen om anvisande av medel för verkställande

av undersökningar och utarbetande av arbetsplaner för de fiskehamnar,

som fiskehamnskommissionen förordat till utförande i andra hand, vill

utskottet först erinra om att de av riksdagen år 1911 beviljade medel

för byggande av fiskehamnar avse allenast de av kommissionen i första

hand upptagna hamnarna, vadan något beslut i fråga om byggandet av

de av motionärerna åsyftade hamnarna ännu icke fattats av riksdagen.

Med hänsyn därtill att av de 24 hamnanläggningar, för vilkas utförande

riksdagen beviljat medel, hittills endast 3 påbörjats och att samtliga

ifrågavarande hamnar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats

bliva färdigbyggda först omkring år 1923, synes frågan om förundersökningar

och arbetsplaner för ytterligare nya hamnanläggningar ännu

vara för tidigt väckt. Erfarenheterna från de redan beslutade fiskehamnsanläggningarna

visa ju ock med tydlighet vanskligheten och otillförlitligheten

av långt i förväg gjorda kostnadsberäkningar på detta

område, då nämligen dylika beräkningar på grund av ändrade konstruktionsformer

för hamnanläggningar, inträdande stegring i arbetslöner och

pris på materialier in. in. kunna helt och hållet kullkastas. Enligt utskottets

mening skulle det därför vara ett förgäves nedlagt arbete att

redan nu försöka inlåta sig på beräkningar rörande hamnanläggningar,

som om de komma att beslutas, dock först omkring tio år härefter lära

kunna påbörjas. För övrigt torde Kungl. Maj:t om ock när framdeles

så anses lämpligt icke underlåta att taga denna sak under övervägande

och för riksdagen framlägga de förslag, som därav kunna påkallas.»

Vad 1914 års jordbruksutskott sålunda anfört finner utskottet under

nu rådande förhållanden äga så mycket större giltighet, som det torde

vara fullständigt omöjligt att bedöma den inverkan pågående världskrig

kan komma att medföra i avseende å arbetsförhållanden och prisstegringar

under den närmare framtiden. Utskottet kan därför icke heller

nu biträda det i motionen framställda förslaget. Mot de i statsrådsprotokollet

för fiskehamnsbyggnader under åren 1918 och 1919 beräknade

beloppen har utskottet däremot icke något att erinra.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer utskottet att i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

63

särskilt utlåtande hemställa om dess uppförande å tilläggsstat för

samma år.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet nu,

att riksdagen må med avslag å den av herr

Andersson m. fl. i änmet väckta motionen och med

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning till

bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av

fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 610,000

kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse

ej mindre av själva området för hamnarna än

även av det område i land, som med hänsyn till den

rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör

avsöndras för det gemensamma behovet.

Skogsväsendet.

65:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att

från och med år 1919 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan

upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens bestridande från 500

kronor med 700 kronor till 1,200 kronor än även de i samma stat upptagna

anslag till praktiska övningar vid högre kursen från 24,200 kronor

med 4,800 kronor till 29,000 kronor samt till praktiska övningar vid

lägre kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650 kronor, i

följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 125,600 kronor

med 7,250 kronor till 132,850 kronor, samt vid bifall härtill höja

ordinarie anslaget till skogshögskolan från 124,350 kronor med 7,250

kronor till 131,600 kronor.

Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan

med däri vid 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar å 125,600

kronor, På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare med

tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 124,350 kronor.

Staten upptager bland annat en post å 500 kronor såsom särskilt arvode

till biblioteksgöromålens bestridande samt två anslagsposter till praktiska

Skogshög
skolan.

(ordinarie

anslag.)

[64.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Motioner.

Utskottet.

övningar, nämligen å 24,200 kronor till dylika övningar vid den högre

kursen (jägmästarkursen) och å 4,500 kronor till enahanda ändamål vid

den lägre kursen.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 165—173.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta likalydande motioner, nämligen nr 82 i första kammaren

av herr Barthelson och nr 152 i andra kammaren av herr Lindman,

vari hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag rörande staten för skogshögskolan för år 1919, att från och med

år 1919 höja den i staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till

biblioteksgöromålens bestridande från 1,200 kronor med 800 kronor till

2,000 kronor samt vid bifall härtill höja det av Kungl. Maj:t föreslagna

ordinarie anslaget från kronor 131,600 till kronor 132,400.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till

motionerna.

Kungl. Maj:ts framställning avser viss förhöjning av nämnda

anslagsposter.

Statsrådsprotokollet ger vid handen, att biblioteksgöromålen vid

skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt bestridas av eu vid högskolan

anställd lärare mot ett arvode, uppgående till ovannämnda belopp

av 500 kronor, att från sakkunnigt håll samstämmigt vitsordats, att den

tid av 1 timme tre dagar i veckan, som bibliotekarien med nuvarande

arvode kunde tillförbindas hålla biblioteket öppet, icke tillfredsställde

varken de studerandes behov eller lärarnas och övriga forskares skäliga

anspråk, att härför ansetts erforderligt, att biblioteket hölles öppet minst

tre timmar dagligen under lästerminerna och en å två dagar under

ferierna samt att till undanrödjande av nämnda olägenhet framkommit

huvudsakligen två förslag. Det ena ginge ut på att mot ett årligt arvode

av 1,600 kronor anställa en kvinnlig biblioteksamanuens med sex timmars

daglig tjänstgöring, vilken skulle hava sig anförtrodd den dagliga låneexpeditionen

och katalogiseringsarbetet, i samband varmed arvodet till

bibliotekarien, vars uppgift skulle begränsas till att ansvara för och

övervaka bibliotekets skötsel, föreslå nya bokinköp m. in., skulle nedsättas

till 400 kronor. Det andra avsåge att mot ett högre arvode av

2,000 kronor anställa en i biblioteksgöromål förfaren person att på eget

ansvar sköta biblioteket och hålla detsamma tillgängligt under den tid,

som enligt vad ovan sagts befunnits erforderlig.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

65

»Ehuruväl jag ingalunda vill underskatta betydelsen av att skogshögskolans

bibliotek liälles lättare tillgängligt för de studerande samt

forskare än nu är fallet, kan jag i likhet med statskontoret icke finna

det nödvändigt att härvid gå så långt, som lärarrådet och styrelsen

föreslagit. Att anställa en Särskild biblioteksamanuens på eget ansvar —

mot vilket förslag lärarrådet med hänsyn till det i varje fall rätt låga

arvode, som skulle kunna tillerkännas en sådan befattningshavare, riktat

enligt min mening ganska vägande invändningar — finner jag mig icke

kunna förorda, utan torde den närmaste skötseln av biblioteket böra

liksom hittills uppdragas åt någon av lärarna. Att till biträde åt denne

anställa särskilt avlönad person, vilket avsågs med styrelsens förslag i

december år 1916 och som nu i första hand tillstyrkes av lärarrådet,

synes mig icke nödvändigt. Ifall det nuvarande arvodet för biblioteksgöromålens

skötsel erhåller viss förhöjning, torde sådan ökning i skyldigheten

att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att därigenom nöjaktigt

resultat vinnes.

Då biblioteket för arvodet av 500 kronor nu hålles öppet tre dagar

i veckan under lästerminerna, och det befunnits önskvärt, att det blir

öppet dagligen under terminerna samt därjämte vissa gånger under

ferierna, synes för detta ändamål anslaget böra höjas till 1,200 kronor.»

I motionerna göres gällande, att den ökning i skyldigheten att

hålla biblioteket öppet, som enligt departementschefens förmenande

skulle kunna åläggas eu bland högskolans extra lärare utsedd bibliotekarie,

(om de ordinarie lärarna kunde det på'' grund av bristande tid

icke bliva tal) därest arvodet höjdes till 1,200 kronor, icke torde kunna

utsträckas till att omfatta mer än 1 timme dagligen under lästermin

och ett par gånger i veckan under annan tid av året. För såväl elever

som lärare, vilka dagligen måste anlita biblioteket icke blott för uttagning

av en eller annan enstaka bok utan jämväl för att idka jämförande

och andra studier, vilka fordrade successiv tillgång på det i

biblioteket befintliga bokmaterialet, vore denna tid för detsammas öppenhållande

icke tillräcklig. En tillfredsställande lösning av förevarande

fråga syntes däremot motionärerna kunna vinnas genom anställande på

sätt ovan antytts av en kvinnlig biblioteksamanuens med arvode av

1,600 kronor och med ovan angivna arbetsuppgifter.

Behovet av att skogshögskolaDS bibliotek, för att kunna vara dem

till verklig nytta, vilka för sina studier äro hänvisade att begagna detsamma,

häri inbegripna jämväl professorerna vid skogsförsöksanstalten,

göres lättare tillgängligt, torde vara ostridigt. Departementschefen har,

på sätt ovan nämnts, i sådant syfte utan att beräkna någon bestämd tid

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

dagligen för bibliotekets öppenhållande ansett, att, om arvodet till biblioteksgöromålens

skötande höjdes till 1,200 kronor, skulle sådan ökning

i skyldigheten att hålla biblioteket öppet kuuna föreskrivas, att därigenom

nöjaktigt resultat vunnes. Motionärerna åter hålla före, att

biblioteket skulle hållas öppet 3 timmar dagligen under lästermin och

en eller två gånger i veckan under den övriga delen av året. Utskottet

delar denna deras uppfattning. Det vill emellertid förefalla utskottet,

som om detta icke skulle låta sig göra genom höjande allenast på sätt

departementschefen ifrågasatt av nämnda arvode till biblioteksgöromålens

bestridande från 500 kronor till 1,200 kronor. Utskottet anser nämligen,

att den vidsträcktare skyldighet att hålla biblioteket öppet, som med en

sådan arvodesförhöjning skäligen kan ifrågasättas, knappast torde böra beräknas

till mer än en timme varje dag under lästermin erna och någon gång

i veckan under ferierna. Härtill kommer, att det, såsom i motionerna även

framhållits, synes vara tvivel underkastat, om man ens under sådan förutsättning

kan påräkna att bland högskolans extra lärare, vilka torde

hava sin huvudsakliga verksamhet å annat håll, erhålla en person, som

vore villig åtaga sig ifrågavarande uppdrag. Genom anställande av en

kvinnlig biblioteksamanuens, på sätt motionärerna ifrågasatt, skulle enligt

utskottets uppfattning ovanberörda svårigheter på ett lyckligt sätt övervinnas.

Visserligen skulle en sådan anordning medföra ökade kostnader till

ett belopp av 800 kronor, men å andra sidan skulle den stora fördelen vinnas,

att frågan om bibliotekets skötsel bleve på ett fullt nöjaktigt sätt ordnad.

Utskottet biträder det i motionerna framställda förslaget. Anslagsposten

till biblioteksgöromålens bestridande vid högskolan bör i anslutning

härtill höjas frän 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000 kronor.

Vad angår slutligen ovannämnda två i skogshögskolans stat upptagna

anslag till praktiska övningar föreslår Kung]. Maj:t nu dels en

höjning av anslaget till sådana övningar vid högre kursen (jägmästarkursen)

med 4,800 kronor och dels en ökning av anslaget till dylika

övningar vid lägre kursen (forstmästarkursen) med 1,750 kronor. Ökningarna

föranledas i första hand därav, att högskolans lärare, vilka under

de praktiska övningarna hittills icke uppburit dagtraktamenten annat

än för resdagar, ansetts böra från och med år 1919 vid tjänstgöring

utom hemorten under sådana övningar med elever i de särskilda kurserna

jämväl för andra dagar än resdagar uppbära dagtraktamenten

enligt gällande resereglemente, dQck vid tjänstgöring å högskolans fasta

övniugsskogar allenast med tre fjärdedelar av fastställt traktamentsbelopp

samt i varje fall ulan den förhöjning i traktamentsbeloppen, som

kunde varda medgiven, varjämte i utsikt ställda höjningar i dagtrakta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

«7

mentsbeloppen, vilken höjning skall oavkortad till god oko mm a lärarna under

resdagar, och redan höjda biljettpris gjorde eu ytterligare ökning erforderlig.

Den sålunda ifrågasatta ersättningen till skogshögskolans lärare

synes utskottet skälig. De föreslagna anslagsbeloppen giva ej anledning

till någon utskottets erinran.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl.

Majtts förevarande framställning och de i ämnet väckta

motioner från och med år 1919 höja ej mindre den

i staten för skogshögskolau upptagna anslagspost till

biblioteksgöromålens bestridande från 500 kronor med

1,500 kronor till 2,000 kronor än även de i samma

stat upptagna anslag till praktiska övningar vid högre

kursen från 24,200 kronor med 4,800 kronor till

29,000 kronor samt till praktiska övningar vid lägre

kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650

kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att

höjas från 125,600 kronor med 8,050 kronor till

133,650 kronor samt vid bifall härtill höja ordinarie

anslaget till skögshögskolan från 124,350 kronor med

8,050 kronor till 132,400 kronor.

Någon ändring i den del av anslagstiteln: »skogshögskolan och

statens skogsförsöksanstalt» å 193,700 kronor, som är avsedd för statens

skogsförsöksanstalt, nämligen 69,350 kronor, är icke ifrågasatt. Denna

del synes därför böra beräknas till oförändrat belopp. Vid bifall till

här ovan föreslagna höjning i anslaget till skogshögskolan kommer

emellertid anslagstiteln att höjas till 201,750 kronor.

66:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 65 därom gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år till ett docentstipendium vid skogshögskolan

samt till studieunderstöd åt sådana studerande,

som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig

forskning, å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 3,700 kronor.

Docentstipendium

och

studieunderstöd

vid skogshögskolan.

(extra anslag.)

[65.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Personligt

ålderstillägg

till extra

läraren G.

Grönberg.

(extra anslag.)

[66.J

67:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att

till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan, docenten

filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst 500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 175 och 176.)

Undervisningen vid skogshögskolan i de till ämnesgruppen zoologi

m. m. hörande ämnen är anordnad sålunda, att den vid skogsförsöksanstalten

anställde laboratorn i skogsentomologi undervisar i detta ämne

vid högskolans jägmästarkurs, under det att den övriga undervisningen

i zoologi, inbegripet entomologi vid forstmästarkursen, samt i jakt- och

fiskevård uppehälles av en extra lärare, vilken därjämte har närmaste

inseendet över de till ämnesgruppen hörande samlingar. Arvodet till

denne extra lärare, vilken nu är docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg,

beräknades av departementschefen i förslaget vid 1914 års senare

riksdag *■ till ordinarie stat för skogshögskolan till 3,500 kronor. Detta

belopp ingår i anslagsposten till extra lärare. Riksdagen, som uttalade

sitt gillande av departementschefens förslag beträffande ordnandet av

undervisningen i zoologi m. m., godkände det föreslagna beloppet av

anslagsposten till extra lärare.

Med anledning av ett framkommet förslag, att arvodet till denne

extra lärare skulle bestämmas till 4.500 kronor, framhöll dåvarande

departementschefen, att om man utginge från de i förslaget år 1912

om högskolans inrättande använda beräkningsgrunderna av 20 kronor

för föreläsningstimme, 10 kronor för övningstimme och 20 kronor för

exkursionsdag, skulle hans arvode uppgå till endast 2,930 kronor.

Därest gottgörelsen för föreläsningstimme sattes så högt som till 25

kronor, skulle arvodet likväl ej överstiga 3,615 kronor. I betraktande

härav ansåg departementschefen, att, även med hänsyn tagen till hans

åliggande beträffande högskolans samlingar, högre arvode än 3,500 kronor

ej behövde beräknas.

Skogshögskolans styrelse har nu i skrivelse den 29 september

1917 angående högskolans anslagsbehov för år 1919 hemställt, dels att

normala arvodet till denne extra lärare måtte höjas till 4,000 kronor

och på grund härav anslagsposten till extra lärare ökas med 500 kronor,

dels att grönberg måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg å 500

kronor å extra stat för år 1919.

I yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen för egen

del anfört följande:

»I likhet med statskontoret kan jag med hänsyn till den under
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskott ds utlåtande Nr 9 A.

69

visningsskyldighet m. m., som åligger ifrågavarande extra lärare, icke

tillstyrka, att det normala arvodet till denne lärare nu bestämmes högre

än som skedde år 1914.

Då docenten Grönberg alltsedan år 1901 förtjänstfullt uppehållit

undervisningen i zoologi m. in. först vid skogsinstitutet och sedan vid

skogshögskolan samt vid skogsinstitutet uppbar arvode å extra stat med

under sista åren 4,000 kronor, vill jag däremot biträda förslaget, att ett

personligt ålderstillägg å 500 kronor tilldelas honom. Härigenom kommer

ersättningen till honom för ifrågavarande extralärarbefattning att

uppgå till sammanlagt 4,000 kronor.»

Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer därför,

*

att riksdagen må till personligt ålderstillägg åt

extra läraren vid skogshögskolan, docenten filosofie

doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med

gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

68:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att Diverse behov

för vissa i statsrådsprotokollet för år 1919 närmare angivna behov vid VldSk0ian°9''

skogshögskolan å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag (extra ans]a„,

av 65,900 kronor. ("67.1

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 177—203, vartill utskottet

tillåter sig hänvisa.

I skrivelse den 29 september 1917 har styrelsen för skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt gjort åtskilliga framställningar

om anslag till högskolan, avsedda att anvisas å extra stat. Enär de

flesta av dessa framställningar hänföra sig till en ifrågasatt ökning

av högskolans elevantal, torde först böra lämnas en redogörelse för

detta ärende.

Då skogshögskolan inrättades enligt beslut vid 1914 års senare

riksdag, utgick man från att det antal elever, som årligen skulle få mottagas

till den förberedande jägmästarkursen (nu förlagd vid Garpenberg),

skulle bliva 40, och att härav högst 25 skulle kunna antagas till fortsatt

utbildning under kursens vårtermin med rätt att, därest de under

sistnämnda termin förvärvade godkända vitsord, vinna inträde vid själva

skogshögskolan. Den i stadgarna för skogshögskolan den 5 december

1914 fastställda läroplan för jägmästarkursen var även grundad på detta

elevantal, vilket därefter fastställdes genom Kungl. Maj:ts brev den 30

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

mars 1915. Enär eu synnerligen betänklig brist å skogstjänstemän

syntes vara att befara, bestämde Kungl. Maj:t den 28 april 1916, efter

framställning av domänstyrelseu och sedan såväl skogshögskolans styrelse

som jägmästare r sens lärarråd häröver avgivit utlåtande, att antalet

elever, som årligen under åren 1916—1919 finge antagas till fortsatt

utbildning, skulle vara 30. Härigenom komme även jägmästarkursen vid

högskolan att få ökat elevantal. Av elevökningen föranleddes vissa

ökade kostnader, till vilka Kungl. Maj:t i 1917 års statsverksproposition

begärde anslag å extra stat, vilka av riksdagen beviljades. Emellertid

gjordes av domänstyrelsen den 16 december 1916 framställning om

att samtliga de vid 1916 års hösttermin vid förberedande kursen godkända

37 eleverna skulle få antagas till fortsatt utbildning under år

1917, vilken framställning också, efter verkställd utredning angående

möjligheterna härför, vann Kungl. Maj:ts bifall. Till härav föranledda

ytterligare kostnader under åren 1917 och 1918 anvisade 1917 års riksdag

med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i proposition nr 150

anslag å extra stat.

Sedan domänstyrelsen erhållit i uppdrag att verkställa utredning

angående behovet under ett antal år framåt av högskolebildade skogstjänstemän

för såväl staten som enskilda ävensom avgiva förslag (ill de

åtgärder, vartill utredningens resultat kunde föranleda, har nämnda

styrelse den 5 juli 1917 till Kungl. Maj:t inkommit med utredning i

ärendet, utvisande, att vid slutet av höstterminerna vart och ett av åren

1918—1921 borde till fortsatt utbildning i den förberedande kursen

antagas omkring 37 elever, för att behovet under perioden 1922—1927

eller närmare bestämt år 1925 skulle kunna bliva tillgodosett. Av anförda

skäl har emellertid styrelsen föreslagit åtgärders vidtagande förökning

till allenast 35 av det antal elever, som borde antagas till fortsatt

utbildning efter första terminen av den förberedande kursen för

åren 1918—1921.

Departementschefen har anslutit sig till detta domänstyrelsens

förslag samt därjämte framhållit, att härav följde, att i den förberedande

kursen borde kunna redau höstterminen 1918 antagas 45 elever.

De . av Kungl. Maj:t uti förevarande framställning begärda anslagsmedel,

av vilka de flesta såsom ovan nämnts hänföra sig till den ifrågasatta

ökningen i skogshögskolans elevantal, äro enligt berörda statsrådsprotokoll

avsedda att tillgodose följande behov:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr D A. 71

År 1918 År 1919

Extra lärare:

Extra lektor i botanik ...................................................... — 3,900

Ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition in. in. — 360

» » » » » agronomi........................ — 160

Assistent i skogsindelning m. in.................................... — 1,050

» i skogsteknologi m. m..................................... — 700

Jägmästarkursens praktiska övningar:

Assistent ............................................................................ — 3,000

» vid den förberedande kursen........................... 1,550 3,100

Ökning i assistenters arvoden m.'' m.............................. 4-,800 3,900

Reskostnad för 5 nya elever .......................................... — 1,125

Ökade reskostnader för elever......................................... 3,200 3,200

Hantlangning .............................................• •....................... — 800

Ökade kostnader för do praktiska övningarna............ — 6,020

Dagtraktamenten till på grund av elevantalets ökning

tillkomna lärare ........................................................... — 600

Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader

för lärare ......................................................................... 1,400 —

Forstmästarkursens praktiska övningar:

Ökade reskostnader för elever......................................... 600 600

Ökning i assistentarvoden m. m.................................. 200 200

Hantlangning ...................................................................... — 700

Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader

för lärare ........................................................................ 600 —

Hushåll suppsättning å övningsskogar................................ — 10,000

Avvägningsinstrument in. m............................................... — 700

Expenser vid högskolan ......................................................... 14,600 17,900

» » Garpenberg.................................................... 1,550 4,850

Reparationer vid Garpenberg................................................ — 600

» » Bjurfors ..................................................... — 2,350

Samma kronor 28,500 65,815.

Departementschefen, som ansett den ifrågasatta ökningen av elevantalet

till 35 under de närmaste åren vara av förhållandena betingad,

har beträffande de olika anslagsposterna anfört följande:

»Förslagen att för ökade hautlangningskostnader vid forstmästarkursens

och vid jägmästarkursens praktiska övningar, för reskostnader

för fem nya elever vid jägmästarkursen samt för ökat assistentbiträde

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

vid samma kurs'' praktiska övningar för år 1919 av riksdagen begära

samma belopp, som beviljats för år 1918, tillhopa 5,625 kronor, ge

mig icke anledning till erinran.

Att till följd av elevantalets ökning vid jägmästar kurserna en förstärkning

av lärarkrafterna i ämnet botanik är nödvändig, synes mig

tydligt ådagalagt. Jag finner även det av alla, som yttrat sig härom,

omfattade förslaget att åstadkomma denna förstärkning på det sätt, att

professorn i botanik befrias från undervisningsskyldighet i forstmästarkursen

och att denna undervisning ävensom undervisningen i samma

kurs i marklära, geologi och klimatologi anförtros åt en särskild lärare,

vara särdeles lämpligt. En sådan anordning underlättar även anordnandet

av lind ervisningen i geologi vid jägmästarkursen, som framdeles behöver

ske å parallellavdelningar, men som likväl då kan behållas av

assistenten i marklära vid skogsförsöksanstalten. Ifall denne genom förändringen

får någon lindring i sin undervisningsskyldighet, synes detta

vara för hans verksamhet vid försöksanstalten väl behövligt. Beträffande

den ställning den nye läraren i botanik m. in. bör intaga, är jag benägen

ansluta mig till förslaget, att han bör bliva lektor, dock såsom statskontoret

föreslagit allenast å extra stat. Hans undervisningskyldighet

skulle nämligen redan efter nuvarande läroplaner bliva särdeles omfattande,

och därtill kommer, att jag ej kan underkänna vikten av det framställda

önskemålet, att uudervisningen särskilt i de betydelsefulla ämnena skogsbotanik

och marklära vid forstmästarkursen måtte något utvidgas. Jagvill

alltså tillstyrka, att för anställande av en sådan lektor ett anslag

av 3,900 kronor uppföres å extra stat för år 1919. Visserligen kommer

den nu ifrågasatta ökningen av elevantalet i den förberedande kursen

icke att utöva inverkan på jägmästarkursen förrän tidigast under höstterminen

1919 — troligen först senare på grund av värnpliktstjänstgöring

— men i stället kommer den nyåret 1917 skedda ökningen

till 37 elever i den förberedande kursen att göra sig gällande vid högskolan

under hela året 1919. Jag anser därför, att anslaget bör beräknas

för hela året 1919.

Detta åskådningssätt är för övrigt tillämpligt på nästan alla övriga

av elevantalets ökning nu ifrågasatta utgiftsökningar.

Vid bifall till anställande av en dylik lektor blir det för år 1918

anvisade extra anslaget å 400 kronor till biträde åt professorn i botanik

icke behövligt för år 1919.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A
-

73

Mot lärarrådets förslag om ökning med 360 kronor i arvodet till

extra läraren i tjäusteexpedition och bokföring, om ökning med 160

kronor i arvodet till extra läraren i agronomi, om ett arvode av 900

kronor till en assistent åt professorn i skogsindelning och skogsuppskattning

och om ett arvode av 600 kronor åt en assistent åt professorn i

skogstekuologi m. m. har ej någon erinran framställts.

För min del biträder jag dessa förslag, under anmärkande att, på

sätt jag senare kommer att omförmäla, arvodena till nämnda bägge

assistenter torde böra höjas till resp. 1,050 och 700 kronor.

Behovet av anställande av ytterligare en assistent vid den förberedande

kursen synes mig ej kunna bestridas, då elevantalet ökas. Jag

biträder alltså förslaget om anslag härtill å 3,100 kronor å 1919 års

stat, varjämte ett anslag å 1,550 kronor för samma ändamål bör utgå

för innevarande år.

Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t den 14 december 1917 i det av

statskontoret åberopade ärende angående ökning för år 1917 av arvodena

till assistenterna vid den förberedande kursen medgivit, att dessa arvoden

finge under senare halvåret 1917 utgå efter 350 kronor för månad till

tre assistenter, av vilka en halvårsassistent eljest skulle avlönats med

300 kronor för månad och två helårsassistenter skulle avlönats med

3,000 kronor för år, motsvarande 250 kronor för månad. Härtill har

anvisats 1,500 kronor. Då anslaget till praktiska övningar vid jägmästarkursen

visat sig otillräckligt, sedan den förberedande kursen blivit

förlängd, samt icke lämnade tillgång till de för dessa tre assistenter

utgående resersättningarna för inställelse å tjänstgöringsorten, hava ytterligare

anvisats härtill 300 kronor. Inalles hava alltså anvisats 1,800

kronor, vilka utgått förskottsvis och nu böra anmälas till ersättande av

riksdagen under år 1918.

Det nu föreliggande förslaget om höjning av assistentarvodena

vill jag biträda på det sätt, att arvodet bestämmes till 350 kronor för

månad, dock ej utöver 3,500 kronor för år. Hittills hava helårsassistenterna

faktiskt avlönats blott för 10 månader och någon ändring

häruti bör icke ske, helst i annat fall assistentavlöningen skulle för

mycket närma sig och till och med kunna överstiga lektors begynnelselön,

4,000 kronor. För varje assistent bör tillika beräknas resersättning,

vilken till följd av höjda biljettpris bör upptagas till 150 kronor.

På grundvalen av en mig på begäran tillhandakommen beräkning av

skogshögskolans rektor har jag funnit, att av dessa anledningar behövas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A ) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

för år 1919 anslag av 3,900 kronor för jägmästarkursen och 200 kronor

för forstmästarkursen.

Då enahanda anledningar, som sålunda föranlett ökning av assistentarvoden

för senare delen av år 1917 samt förslag om motsvarande

ökning för år 1919, motivera ökning av dessa arvoden under innevarande

år, har jag av högskolans rektor erhållit en uträkning om de

härtill behövliga beloppen och med ledning därav funnit tilläggsanslag för

år 1918 behövliga till belopp av 3,000 kronor för jägmästarkursen och

200 kronor för forstmästarkursen. Dessa belopp böra nu begäras av riksdagen.

Med inräknande av förutnämnda förskott å 1,800 kronor under

år 1917 bör alltså härtill för år 1918 äskas 4,800 kronor för jägmästarkursen.

De föreslagna höjningarna av de förut beräknade arvodena till de

bägge nya assistenterna i skogsindelning m. m. och skogsteknologi

m. m. vid högskolan, får jag, då de stå i överensstämmelse med höjningen

av övriga assistentarvoden, biträda. Det förut härom framställda

förslaget bör, såsom jag förut anmärkt, alltså härutinnan jämkas.

I statförslaget upptagas vidare två poster för på grund av ökning

i järnvägarnas biljettpris stegrade reskostnader för elever, nämligen

med 1,969 kronor för jägmästarkursens och 350 kronor för forstmästarkursens

elever.

Jag finner höjningar av sagda anledning befogade och anser beloppen

böra med anledning av numera vidtagen ytterligare stegring i

biljettprisen ytterligare ökas, nämligen till respektive 3,200 och 600 kronor.

Enahanda belopp torde tarvas för år 1918.

De till 6,020 kronor beräknade ökade kostnaderna för praktiska

övningar till följd av elevantalets ökning ge mig ej anledning till någon

erinran.

Under hänvisning till mitt uttalande i punkten 64 härovan angående

uppförande å extra stat för år 1919 till dagtraktamenten m. m. åt lärare

under praktiska övningar av ett anslag å 600 kronor på grund av ökat

elevantal i jägmästarkursen, tillstyrker jag nu, att detta anslag här tages

i beräkning.

Till dessa av högskolans styrelse framlagda anslagsbehov kommer

emellertid för år 1918 ännu ett, beroende på dels den numera vidtagna

ytterligare höjningen i biljettprisen, vilken höjning icke för detta år

härovan tagits i beräkning för lärarna, dels ock den höjning i dagtrakta
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

75

mentenas belopp, som Ivungl. Maj:t förklarat sig ämna föreskriva och

som bör tillgodokomma lärarna under resdagar. Enligt från skogshögskolans

rektor erhållen uppgift skulle härtill erfordras i runda tal anslag

för jägmästarkursen med 1,400 kronor samt för forstmästarkursen med

600 kronor.

Dessa belopp böra nu tagas i beräkning.

Att för de praktiska övningarnas bedrivande på parallellavdelningar

till följd av elevantalets ökning kräves ökad tillgång till övningsskogar,

finner jag uppenbart. Likaså torde det vara tydligt, att iordningställandet

av dessa nya förläggningsorter icke kan ske utan vissa kostnader.

Då tiden ej medgivit att nu verkställa undersökning angående

lämpligaste valet av dylika förläggningsorter — varvid frågan, huruvida

och i vad mån nybyggnader eller reparationsarbeten bliva nödvändiga,

måste tillmätas visst inflytande — och än mindre att uppgöra tillförlitliga

beräkningar över kostnaderna för dylika arbeten, måste det erkännas,

att utredningen härutinnan ej är så fullständig, som önskligt

vore. Då emellertid den föreslagna ökningen av elevantalet synes mig

nödvändig och det icke heller synes mig rådligt att vidtaga någon

ändring i det system, som sedan länge med erkänt gott resultat tilllämpats

för bibringande åt eleverna under själva högskoletiden av praktiska

kunskaper, finner jag sagda ofullständighet icke böra få utgöra

hinder för förslagets genomförande, helst som det naturligtvis kommer

att tillses, att kostnaderna begränsas så mycket, som må finnas möjligt.

I varje fall krävas å de nya övningsskogarna logementsinredning, servis

m, m. Mot det härtill beräknade beloppet, 10,000 kronor, finner jag ej

skäl till erinran.

Då jag härovan tillstyrkt, att logementsinredning, servis m. m.

skall anskaffas för 40 elever jämte lärare och betjäning å två nya

övningsskogar, vill det synas mig, som om en utökning på nu föreslaget

sätt av motsvarande inventarier vid Malingsbo och Bjurfors, varest

högskolan nu har sina fasta övningsskogar, ej skulle vara behövlig.

Däremot torde det begärda beloppet för tre avvägningsinstrument

samt möjligen något belopp för redskap och ritbräden m. m. vara

erforderligt. Härtill synes ett anslag av 700 kronor böra vara tillräckligt.

Då det är nödvändigt att under nuvarande tider inskränka eller

uppskjuta de utgifter, som icke äro omedelbart nödvändiga, synes mig

förslaget om inredning av förvaringsrum för de naturhistoriska duplettsamlingarna

icke nu böra föranleda någon åtgärd.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Mot förslaget i övrigt, med iakttagande av högskolestyrelsens

erinran beträffande adderingsmaskinen, har jag icke någon invändning.

Jag tillstyrker alltså, att för 1918 års bränslekostnad vid högskolan må

anvisas 14,600 kronor samt att för år 1919 må till expenser vid högskolan

anvisas anslag å tillhopa 17,900 kronor.

Till expenser vid Garpenberg hava i rektors statförslag upptagits

dels för elektrisk ström samma belopp, som anvisats för år 1918, eller

1,500 kronor, dels ock till ökade kostnader för bränsle 4,900 kronor,

varav 1,550 kronor för år 1918.

Enligt verkställd beräkning skulle efter numera gällande pris

bränslekostnaden under vartdera av åren 1918 och 1919 bliva 4,350

kronor. För ändamålet hava för innevarande år å extra stat anvisats

1,800 kronor. Av det ordinarie expensanslaget kan till bränsle disponeras

ett belopp av 1,000 kronor. Tillskott behövdes alltså för år 1918

med 1,550 kronor och för år 1919 med 3,350 kronor.

Dessa av högskolestyrelsen biträdda förslag får jag tillstyrka.

Slutligen har rektor i sitt statförslag upptagit för reparationer vid

Garpenberg 4,100 kronor och vid Bjurfors 2,350 kronor. Arbetena vid

Garpenberg skulle avse bättring av rappningen å huvudbyggnaden och

flyglarna jämte fullständig vattrivning och avfärgning, diverse tröskeljärn

och korkmattor samt avlopps- och vattenledning i flyglarna. Vid Bjurfors

gällde reparationerna tapetsering av vissa rum, invändig målning av

fönster och dörrar samt av veranda och tamburer, ny spis i köket samt

nytt tegeltak å lärarbostaden m. m. För Bjurfors ansågos 900 kronor

till spisen och tegeltaket böra utgå under år 1918.

Skogshögskolans styrelse har ansett den föreslagna rappningen

m. m. vid Garpenberg ävensom anorduandet av vattenledning i flyglarna

därstädes kunna med hänsyn till nuvarande förhållanden tillsvidare anstå,

varigenom kostnaden för reparationer vid Garpenberg skulle nedbringas

till 590 kronor.

Beträffande arbetena vid Garpenberg instämmer jag med högskolestyrelsen,

dock att den beräknade kostnaden torde böra avjämnas till

600 kronor. Mot förslaget beträffande Bjurfors vill jag endast anmärka,

att någon medelsanvisning redan för innevarande år ej synes oundgängligen

nödig.»

För år 1919 har departementschefen ansett det totala anslagsbeloppet

böra avjämnas till 65,900 kronor.

Anslaget syntes böra få reservationsanslags natur.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.

77

Angående de belopp, som enligt förslaget skulle utgå för år 1918,

bär departementschefen förklarat sig komma att göra särskild hemställan

om uppförande av anslag därtill å tilläggsstat för innevarande år.

Mot vad departementschefen sålunda anfört har utskottet ej funnit

någon erinran böra göras.

Beträffande det för år 1918 såsom erforderligt ansedda beloppet,

har utskottet för avsikt att göra särskild hemställan härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för de här ovan för år 1919

angivna behov vid skogshögskolan å extra stat för

samma år anvisa ett reservationsanslag av 65,900

kronor.

69:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1919 vid statens

skogsförsöksanstalt å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 19,450 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 203—209.)

För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen å extra stat

anvisat 1,200 kronor för avlönande av extra räknebiträde vid statens

skogsförsöksanstalt. Detta biträde har ansetts erforderligt för att avarbeta

uppkommen balans beträffande kontrollräkning av insamlat provytematerial

vid anstaltens skogsavdelning.

Vidare har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag

å högst 6,200 kronor för vissa behov för statens skogsförsöksanstalt.

Nämnda behov och för desammas tillgodoseende avsedda belopp

voro följande.

Täckande av brist å bränslekostnaden år 1916 ................. kronor 782

Okad bränslekostnad åren 1917 och 1918 ........................... » 2,018

Okade expenser för de entomologiska arbetena .................. » 800

Anskaffning av instrument ......................................................... » 1,400

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen.. » 1,200

Summa kronor 6,200.

För täckande av bristen från år 1916 och för ökad bränslekostnad

under år 1917 medgav riksdagen, att härav 1,982 kronor finge förskotteras

under år 1917.

Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov, som skulle tillgodoses

genom det nu föreslagna anslaget, följande:

Utskott t

Diverse behov

vid statens

skogsförsöksanstalt.

(extra anslag.)

[68.]

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga av
-

delningen

Bränslekostnader .....................................................

Okade expenser för skogsavdelningen ............

» » » naturvetenskapliga avdel
-

Ökade expenser för de entomologiska undersökningarna

..................................................................

Publikationer..............................................................

Anslagstavlor vid försöksfält................................

kronor

1918

1919

1,200

»

_

1,200

6,000

3,0()0

»

4,100

4,100

2,150

2,150

»

500

1,300

»

6,000

6,000

»

—

500

Summa kronor 18,750 19,450.

Då medel för extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten och

biträde vid analyser vid dess naturvetenskapliga avdelning, fortfarande

synes behövligt och enahanda belopp som för innevarande år torde böra

utgå för dessa ändamål, biträder utskottet förslaget i denna del.

Det till bränslekostnader för år 1918 begärda beloppet är avsett

att täcka på "grund av stegrade koks- och vedpriser uppkommen brist

under år 1917 och beräknad brist för år 1918. Det för år 1919 föreslagna

beloppet har i förhoppning om blivande lägre priser beräknats

något lägre än för år 1918. Framställningen ger icke anledning till

någon utskottets erinran.

Det föreliggande förslaget i vad det rör ökade expensmedel för

anstaltens olika avdelningar motiveras dels med stegrade priser å erforderliga

materialier och höjda hantlangningskostnader dels ock med väsentligt

ökade resekostnader. Utskottet biträder förslaget.

Behovet av det för publikationer ifrågasatta extra anslaget finner

utskottet motiverat med hänsyn till de ständigt ökade tryckningskostnaderna

och pappersprisen, varför utskottet jämväl i denna del ansluter

sig till den föreliggande framställningen.

Den i ovan intagna tabell sist upptagna posten å 500 kronor är

avsedd till bekostande av au slag med upplysande text vid vissa försöksfält.

Då såsom departementschefen framhållit genom en sådan anordning

dessa försök skulle kunna för besökande bliva till större praktiskt

gagn, finner sig utskottet böra förorda förslaget härom.:

Beträffande de för år 1918 avsedda beloppen kommer utskottet

att i särskilt utlåtande göra hemställan härom.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

79

att riksdagen må för här ovan angivna behov

för år 1919 vid statens skogsförsöksanstalt å extra

stat för samma- år anvisa ett reservationsanslag av

19,450 kronor.

70:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 23,600 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 210 och 211.)

hör specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1916 angiven plan anvisade riksdagen å extra stat för

år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl. Magt

finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

19,900 kronor. För år 1918 har för detta ändamål anvisats

19,000 kronor.

Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda

plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra

19,000 kronor enligt följande ungefärliga fördelning:

Arvode till försöksledare ........................................ kronor 6,400

» » skogsbiträde .......................................... » 2,000

Resekostnader.............................................................. » 4 400

Han tyngning............................................................... » 3’ 500

llägnadskostnader .............................................. » 2,000

Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m. » 700

Summa kronor 19,000.

\id ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen,

att den framlagda beräkningen icke vore avsedd att fastslås såsom

gällande för framtiden. Erforderliga anslag borde efter utredning och

förslag varje gång anvisas år för år.

Den föreslagna höjningen å 4,600 kronor av nu ifrågavarande

anslag är enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen föranledd av

ökade kostnader för resor, hantlangning och diverse expenser. Samma

belopp har ansetts erforderligt för år 1918. Utskottet har ingen erinran

att göra mot de begärda anslagen. Beträffande anslaget för sistnämnda

år kommer utskottet att göra särskild hemställan härom.

Utskottet hemställer nu,

Specialundersökningar

rörande de

norrländska

skogarnas föryngring.

(extra anslag.)

[69.]

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

att riksdagen må för specialundersökningar rörande

de norrländska skogarnas föryngring! huvudsaklig överensstämmelse

med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 23,600 kronor.

Den lägre 71:o) Under punkt 70 har" Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

skogsunder. godkänna sådan ändring i gällande stat för statens skogsskolor, att tillskoyshushåii<

lämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda stat införes en ny

ning i aii- post »respenningar åt skogsrättare att fördelas etter Rnngl. Maj:ts bemmihet

prövan(je: 600 kronor», varigenom statens slutsumma höjes till 79,600

^ kronor; dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre skogsunder70.

J visningen och skogshushållning i allmänhet^fran 110,000 kronor med

10,000 kronor till 120,000 kronor.

Enligt beslut av 1917 års riksdag är i riksstaten uppfört ett ordinarie

anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i

allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Detta anslag har beräknats

sålunda:

Statens skogsskolor ............................................................ kronor

Den enskilda skogsundervisningen................................ »

Kolarskolan vid Hällnäs ......................... »

» » Bispgården ........................................... »

Diverse ändamål till Kungl., Maj:ts disposition ......... »

Summa kronor

72,833: 34

1,000: —

1,000: —

1,000: —

34,166: 66

110,000:-.

Den av riksdagen år 1917 antagna staten för statens skogsskolor

slutar på 79,000 kronor. Enär en ny åttonde skogsskola — vid Haddebo —,

vilkens utgifter upptagas i staten, ej skulle träda i verksamhet förrän

under loppet av år 1918, kunde emellertid anslaget begränsas för samma

år till 72,833 kronor 34 öre.

Ifrågavarande framställning avser först uppförande i överensstämmelse

med de av 1917 års riksdag ifråga om resekostnads- och traktamentsersättnings

utgående till ordinarie och extra befattningshavare

vid skogsstaten tillhörande den bevakande personalen ävensom skogsrättare

angivna grunder i staten för statens skogsskolor av ett särskilt

respenningeanslag, vilket beräknats till 600 kronor. Det må .erinras att

riksdagen förlidet år i den då fastställda avlöningsstat för skogsstatens

ordinarie personal under driftkostnader för statens domäner uppfört

sådana anslag till kronojägare och tillsyningsman.

Utskottet biträder framställningen i denna del.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

81

Det till diverse ändamål till Kungl. Maj.-ts disposition beräknade

beloppet av 1918 års ordinarie anslag har avsetts skola användas unge
-

1''ärligen sålunda:

till underhåll av skogsskolornas byggnader.

skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskrift

Skogen

tidskriften

Norrlands skogsvård sförbund för stödjande av dess

verksamhet ...............................................................

oförutsedda och diverse ändamål..............................

kronor

»

22,000: —

4,000: —

1,500: —

3,000: —

3,666: 66

Summa kronor 34,166: 6 6.

Alldenstund skogsskolornas antal ökats med såväl skogsskolan vid

Haddebo som fortsättningsskolan vid Kloten, till vilken senare skola

anslag hittills anvisats å extra stat har vidare föreslagits att de ovannämnda

till underhåll av skogsskolornas byggnader avsedda medlen höjes

med 3,000 kronor till 25,000 kronor. Ehuru utskottet i likhet med

departementschefen anser att anslag till själva skolan vid Kloten i avvaktan

på erfarenhet om dess under hösten år 1917 började verksamhet

fortfarande bör utgå å extra stat, har utskottet intet att invända mot

Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Slutligen har för slutsummans avjämnande

föreslagits en höjning av ovannämnda belopp till oförutsedda

och diverse ändamål med 233 kronor 34 öre, varför posten till diverse

ändamål upptagits till 37,400 kronor, varemot någon erinran icke torde

kunna göras.

Ifrågavarande anslag i dess helhet skulle alltså sammansättas sålunda:

Statens skogsskolor ................................................................. kronor 79,600

Den enskilda skogsundervisningen ....................................... »

Kolarskolan vid Hällnäs ........................................................ »

Bispgården

Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition

1,000

1,000

1,000

37,400

Summa kronor 120,000,

vilket innebär en ökning av 10,000 kronor i jämförelse med anslagets

belopp för år 1918.

Under erinran om ett av domänstyrelsen framställt förslag att det

tillfälliga lönetillägg å 400 kronor, som 1917 års riksdag för år 1918

beviljat en var av de åtta skogsrättarna, måtte såsom för framtiden

oundgängligen behövligt uppföras i staten för statens skogsskolor, fördelat

med 200 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgör i ngspenningar,

har departementschefen, som visserligen ansett skogsrättarna

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

även för år 1919 böra komma i åtnjutande av ifrågavarande löneförbättring,

såsom sin mening uttalat, att då frågan om förbättring av

skogsrättarnas avlöning sammanhängde med motsvarande fråga beträffande

kronojägare och att denna fråga ännu vore under utredning''

av 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser för

kommunikations verken m. fl. verk, tillfälligt lönetillägg till skogsrättarna

borde med oförändrat belopp även för år 1919 anvisas å extra stat.

Jämväl utskottet är av samma uppfattning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels godkänna sådan ändring i gällande stat för

statens skogsskolor, att tillämpas från och med år

1919, att i slutet av sagda stat införes en nj post

»respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Kungl.

Maj:ts beprövande 600 kronor», varigenom statens

slutsumma höjes till 79,600 kronor;

dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre

skogsund ervisningen och skogshushållning i allmänhet

från 110,000 kronor med 10,000 kronor till 120,000 kronor.

Tillfälligt 72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 71

l\Ikogsrttttare* g''jorda framställning och under hänvisning till vad utskottet under näst(extra

anslag) föregående punkt anfört hemställer utskottet,

[71.] att riksdagen må för beredande av tillfälligt .löne
tillägg

för år 1919 åt åtta skogsrättare med 400 kronor

till var och en å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 3,200 kronor.

Fortsättnings•

skolan vid

Kloten.

(extra anslag.

[72J

73:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett

, förslagsanslag, högst 15,700 kronor.

För 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till inrättande

av en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor utgångna

lärjungar. Enligt förslaget beräknades skolans stat sålunda:

Föreståndare, arvode r) ........................................ kronor 4,000

Assistent, » )

Repetitör » *)

Stipendier .......................

Expenser och underhåll

3.000

2.000

2,500

1,600

Summa kronor 13.100.

!) Jfimte fri bostad och vedbrand.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Enär skolan skulle träda i verksamhet först under hösten år 1917,

behövde för samma år anvisas till uppehållande av skolan allenast 3,400

kronor. ^ Riksdagen biföll detta förslag. Anslaget anvisades å extra stat.

Då lör år 1918 hela det avsedda, årsbeloppet bolde anvisas samt det

ansågs önskligt, att de tio stipendiernas belopp höjdes, liksom vid

skogsskolorna föreslagits, från 250 till 300 kronor, att tillämpas redan

irän kursens början den 1 november 1917, begärdes i fjol på extra stat ett

anslag till skolan å 13,700 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att härav

förskottera under år 1917 100 kronor till stipendiernas ökning. Detta

bifölls av riksdagen.

Stadgar för denna skola hava av Kungl. Maj.t utfärdats den 13

juli 1917.

Ifrågavarande framställning avser eu ökning av den till expenser utskottet.

och underhåll upptagna posten med 2,100 kronor. Härav erfordras 350

kronor på grund av rådande dyrtid, 900 kronor för arvode till den

gårdskarl, vilken jämlikt § 22 i stadgarna skulle finnas anställd vid

skolan samt 850 kronor till resekostnader för lärare och lärjungar vid

exkursioner och resor, som föreskreves i stadgarnas § 6.

Okade medel för ifrågavarande ändamål torde till enahanda belopp

erfordras jämväl för år 1918. Härtill återkommer utskottet i särskilt utlåtande.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning i vad den avser år 1919 och hemställer därför,

att riksdagen må till fortsättningsskolan vid

Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 15,700 kronor.

74:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att ökade utgifför

bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar i Väster- te\

bottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919 anvisa skogar i Fasett

förslagsanslag av 80,000 kronor. terbottens och

För bestridande av ökade kostnader för extra personal för tillsyn lans kustland.

över dimeusionslagens tillämpning å enskildas skogar i Västerbottens (extra anslas-)

pcb Norrbottens läns kustland har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag [73-]

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 140,<>00 kronor

ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t finge härav låta av tillgängliga

medel under år 1917 utanordna erforderligt belopp. Enligt utredningen

i ärendet var av anslaget ett belopp av 80,000 kronor avsett för år 1918.

1 likhet med departementschefen synes utskottet anslag å sistnämnda

belopp bliva erforderligt även för år 1919.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Skogsvård å

enskildas skogar

i Västerbottens

och

Norrbottens

län samt

Sårna socken

med Idre

kapellag.

(extra anslag.)

[74.]

Skogsodlingens

befrämjande.

(extra anslag.)

[75.]

att riksdagen må för bestridande av ökade utgifter

för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

75:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

74 därom gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år för främjande av skogsvård å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna

socken med Idre kapellag å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 98,000 kronor, att av

Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande

hushållningssällskap under förutsättning, att landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av

dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande

minst en tredjedel av statsbidraget, samt under villkor

dels att anslag från sålunda av statsmedel och från

orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock

att vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt

att efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshavande avgiva redogörelse över

användningen av samtliga för ändamålet erhållna

bidrag.

76:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 75 därom gjorda

framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad för år 1918

ägt rum för skogsodlingens befrämjande inom andra

delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län

samt Särna socken med Idre kapellag å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån

av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelsef, till vilka landsting

eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat

bidrag, under iakttagande att statsbidrag icke må till

någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp än

det, varmed landstinget och hushållningssällskapet tillsammans

eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

85

77:o) Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 76 gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

innevarande år såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 67,500 kronor.

78:o) Under punkt 77 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

dels för bestridande av kostnader för reglering av llottleder inom riket

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

dels ock medgiva, att under år 1919 inflytande flottningsavgifter må

användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

79:o) Under punkt 78 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

till kostnader för släckning av skogseld uppföra under nionde huvudtiteln

från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000

kronor.

Då statskontoret den 25 oktober 1917 avgav utlåtande över kassaförlagskommitténs

betänkande den 20 mars 1917, framhöll ämbetsverket

bland annat, att för bestridande av statsverkets kostnader för släckning

av skogsbrand, inberäknat trupptransporter in. m. för dylikt ändamål,

borde i riksstaten uppföras ett särskilt anslag, så att det hittillsvarande

systemet att förskottera medel till dessa utgifter och sedan anmäla förskotten

till ersättande av riksdagen måtte kunna upphöra. Kostnaderna

för ifrågavarande ändamål hade nedannämnda år utgjort:"

1914 ...................................................... kronor 25,822: 5 3

1915 ........................................................ » 48,349: 7 9

1916 ......................................................... » 64,408:6 5

eller i medeltal ungefär 46,194 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Enligt lagen den 14 oktober 1914 är skyldighet att deltaga i

Sko g svär dsstyrelsernas

verksamhet.

(extra anslag.)

[76.]

Reglering åt

flottleder.

(extra anslag.)

Släckning av

skogseld.

(ordinarie

analag.)

[78.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

släckning av skogseld ett allmänt medborgerligt åliggande för envar i

trakten bosatt arbetsför man, som fyllt aderton men icke sextio år. Har

elden tagit sådan omfattning, att släckningsmanskap i större antal erfordras,

äger befälhavaren vid brandstället att hos länsstyrelsen begära militärhandräckning.

I fråga om kostnader av statsmedel för skogselds släckning stadgas

i lagen endast, att den, som deltagit i eller på annat sätt varit verksam

för släckning av skogseld, må kunna, efter ty skäligt prövas, av statsmedel

bekomma ersättning eller särskild belöning därför ävensom ersättning

för skada till följd av arbetet. Beloppen bestämmas av Kungi.

Maj:ts befallningshavande. Någon ovillkorlig rätt till ersättning finnes

sålunda icke. Detta framhölls också av dåvarande departementschefen

uti motiveringen till förslaget. Han anförde även, att för militärs deltagande

i släckningsarbetet borde dylik ersättning eller särskild belöning

icke förekomma, varemot gottgörelse för transportkostnader samt för

skadade eller förkomna effekter borde liksom förut utgå av allmänna medel.

Beträffande nyssnämnda ersättningar och belöningar fann samme

departementschef dem böra utgå av allmänna medel på grund av det

stora statsintresse, som vore förenat med ifrågavarande lagstiftning. Att

fördela kostnaderna bland ägarna av den för eldfaran utsatta men räddade

skogen vore måhända det riktigaste, men en rättvis dylik fördelning

skulle oftast vara nära nog omöjlig att åstadkomma. En av norrländska

skogsvårdskommittén framkastad tanke att använda en del av skogsvårdsavgifterna

till bestridande av dessa kostnader kunde visserligen vara värd

beaktande, men departementschefen ansåg sig dock ej böra då framlägga

förslag till ändring i sådant syfte av förordningen om skogsvårdsavgifter.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lag i ämnet lämnades möjlighet att härtill

använda skogsvårdsavgifter så till vida öppen, som det föreslogs, att

kostnaden skulle bestridas av statsmedel ))i den mån ej andra medel

anslås för ändamålet». Sistnämnda bestämmelse uteslöts emellertid av

riksdagen.

Med hänsyn till denna riksdagens åtgärd och då släckning av

skogseld för övrigt är förenad med ett betydande statsintresse, håller

jag före, att tanken på att använda skogsvårdsavgifter för bekostande

av sagda ersättningar och belöningar icke bör föranleda någon särskild

åtgärd, utan statsmedel fortfarande användas för ändamålet liksom hittills

alltid skett ifråga* om gäldande av kostnaderna för biträde av militär

vid skogselds släckning. Hittills hava dylika ersättningar och kostnader

guldits av medel dels under sjätte och dels under nionde huvudtiteln.

T betraktande av att utgifterna ske i skogsvårdens intresse, synes lämp
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

87

ligaat, att de utgå av medel under sistnämnda huvudtitel. Att härtill

uppföra ett särskilt ordinarie anslag, såsom statskontoret föreslagit, finner

jag lämpligt, och torde detsamma, som givetvis bör hava förslagsanslags

natur, böra bestämmas till ett belopp av 50,000 kronor.»

Samma belopp har begärts för år 1918, och kommer utskottet att

i särskilt utlåtande göra hemställan härom.

Utskottet delar till fullo den av departementschefen i hans ovanstående

yttrande uttalade uppfattning i föreliggande ämne. I överensstämmelse

härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må till kostnader för släckning av

skogseld uppföra under nionde huvudtiteln från och med

år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.

liantmäteriväsenciet.

80:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

79 därom gjorda framställning och med ''hänvisning till statsrådsprotokollet

sid. 223 och 224 får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande

år ägt rum för bestridande av utgifter vid

lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, att av Kungl.

Maj:t i mån av behov användas, å extra stat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

81:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom gjorda

framställning och under hänvisning till vad departementschefen i statsrådsprotokollet

sid. 225 i ärendet anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad skett för år

1918 å extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst,'' anvisa

dels för anställande under samma år hos lanttö

äteristvrel sen av en tjänsteman, benämnd byrådirektör,

,6,600 kronor, varav 2,000 kronor skola anses motsvara

tjänstgöringspenningar;

dels ock till extra tjänstemän och biträden samt

Utskottet.

Lantmäteri
styrelsens
reproduk
tions
anstalt.

(extra anslag.)

[79.]

Ökat arbetsbiträde

hos

lantmäteristyrelsen.

(extra anslag.)

[80.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Dagtraktamenten

åt

lantmätare.

vikariatsersättning hos nämnda styrelse, utöver härtill

i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor, eller

tillhopa 18,300 kronor.

82:o) Under rubriken »dagtraktamenten åt lantmätare» har departementschefen

i statsrådsprotokollet sid. 225—230 erinrat, hurusom en av

lantmäteristyrelsen den 14 december 1916 gjord framställning om åtgärder

i åtskilliga avseenden för förbättring av den ekonomiska ställningen

för lantmätare, som sysselsättas med verkställande av lantmäteriförrättningar,

jämte ett flertal andra framställningar rörande lantmäteriväsendet

överlämnats till särskilda sakkunniga personer, benämnda 1917

års lantmäterikommission, samt därefter redogjort för eu framställning

från nämnda styrelse den 10 november 1917, vari hemställts, att Kung!.

Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att den med praktisk lantmäteriverksamhet

sysselsatta lantmäteripersonalen måtte i stället lör nuvarande

ersättning för kost och tidsspillan vid tjänsteresa erhålla dagtraktamente

såväl under tjänsteresa som under vistelse å förrättningsstället.

Efter att hava redogjort för ett av nämnda kommission den 14

december 1917 avgivit utlåtande över sistnämnda framställning, har

departementschefen anfört följande:

»Då lantmäterikommissionen vid övervägande av de många förslag

beträffande lantmäteriväsendet, som den har under utredning, funnit

frågan om beredande åt de praktiserande lantmätarna av dagtraktamenten

under tjänsteresor och förrättningar kunna utan olägenhet avskiljas

från övriga frågor och behandlas särskilt för sig, ansluter jag

inflc gärna till denna mening. Jag anser nämligen i likhet med såväl

lantmäteristyrelsen som nämnda kommission, att det nuvarande förhållandet,

att dessa lantmätare blott erhålla en obetydlig ersättning för kost

och tidsspillan under själva resorna, numera är — oberoende av de tillfälliga

kristidsförhållandena — synnerligen otillfredsställande och ägnat

att ge anledning till befogade klagomål.

I den motivering för* förslaget i och för sig, som handlingarna

innehålla, finner jag mig kunna instämma. Jag får därför hänvisa till

densamma och vill därvid särskilt betona, att, såsom lantmäterikommissionen

även ifrågasatt, vissa reduktioner synas böra göras för längre

tids vistelse å samma förrättningsställe och möjligen även i andra fall.

Härom torde i sinom tid förslag böra infordras från vederbörande.

Att såsom kommissionen ifrågasatt låta staten ensam övertaga

ifrågavarande, mycket avsevärda kostnader och samtidigt befria jordägarna

från erläggandet av den nuvarande ersättningen för kost och tidsspillan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

89

kan visserligen vara ägnat att väcka betänkligheter. Men då, såsom

också framhållits, en ny lantmäteritaxa inom en nära framtid torde

komma att utfärdas och det väl icke kan undgås att i densamma upptaga

höjda avgifter för verkställt arbete, vilka avgifter ju skola gäldas

av rekvirenterna, framstår förändringen såsom en provisorisk anordning,

som tillför jordägarna och huvudsakligen lantbrukarna en tillfällig lindring,

av vilken de just under nuvarande tider torde vara i stort behov,

och som i sin mån bidrager till att främja deras näring. Jag biträder

därför kommissionens förslag i denna del och vill framhålla, att själva

resekostnaderna, vilka på grund av höjda biljettpris och skjutstaxor m. m.

nu bliva högre än förr, fortfarande skola gäldas av jordägarna.

Vad det till dagtraktamentena behövliga beloppet beträffar, har

lantmäteristyrelsen med utgångspunkt från 1907 års resereglemente beräknat

detsamma till sammanlagt omkring 300,000 kronor. Efter det

Kung!. Maj:t numera förklarat sig ämna föreskriva höjning i resereglementets

traktamentsbelopp med 4 kronor för fjärde klassen, borde

nämnda summa höjas med hälften eller till 450,000 kronor. Emellertid

bör beaktas, att vissa reduktioner i rätten till dagtraktamente torde böra

ske, såsom jag ovan framhållit. På grund härav och då det behövliga

anslaget ju i varje fall måste ges förslagsanslags natur, synes högre

årsbelopp än 400,000 kronor ej behöva nu beräknas i budgeten.

Dessa kostnader synas mig lämpligen böra bestridas från nionde

huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar, som bör

undergå därav föranledd förhöjning. Jag ämnar göra hemställan därom

vid behandlingen av detta anslag.

Lantmäteristyrelsen har med styrka framhållit, att det är önskvärt,

att de avsedda förändringarna må inträda redan under innevarande år,

så snart det låter sig göra. Lantmäterikommissionen har icke uttalat

någon avvikande mening härutinnan. Åven jag finner detta befogat.

Jag har därför för avsikt att, därest riksdagen godkänner förändringen,

förelägga Kungl. Maj:t förslag till nya bestämmelser i ämnet att tillämpas

från lämplig tidpunkt under året. I händelse av sådan tillämpning komma

oberäknade utgifter å ganska stora belopp att under detta år drabba

nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättning. De

torde kunna uppskattas till omkring 250,000 kronor. Jag återkommer

senare i dag härtill vid behandling av anslaget till rese- och traktamentspenningar

och den förstärkning i detta anslag, som bör äskas å tilläggsstat

för år 1918.»

En förbättring av de praktiserande lantmätarnas ställning i nu

ifrågavarande avseende anser utskottet synnerligen befogad. Det vill

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 4 a höft. (Nr 9 A.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Arvoden åt

vissa låntmäteriauskultanter.

(extra anslag.)

[81.]

Utskottet.

90 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

ock synas utskottet, som om avgörande skäl tala för att i nämnda syfte

en omläggning på sätt departementschefen ifrågasatt sker i den nuvarande

ordningen för ersättnings utgående till bemälda befattningshavare.

Det för statens övertagande av traktamentskostnaden för ifrågavarande

lantmätare för åren 1918 och 1919 beräknade erforderliga beloppet,

vilket enligt vad departementschefen anfört är avsett att utgå från det

under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till rese- och

traktamentspenningar ger icke anledning till någon utskottets erinran, liksom

ej heller vad departementschefen i övrigt i nu förevarande ämne anfört.

I anslutning till det anförda kommer utskottet att senare hemställa

dels om erforderlig förhöjning av ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar dels ock om anvisande av för ändamålet behövligt

belopp å tilläggsstat för år 1918, vilket utskottet redan här velat

för riksdagen

omförmäla.

83:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till arvode under år 1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för

samma år anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 231—233.)

I gällande stat för lantmäteristaten i orterna finnas upptagna arvoden

å 600 kronor till 30 lantmäteriauskultanter med tillhopa 18,000 kronor.

I proposition nr 275 den 16 april 1917 föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen bland annat att medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli

1917 till årets slut som år 1918 arvoden å 600 kronor finge av statsmedel

utbetalas till 40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjöte arvoden

från nämnda medel, samt att för detta och andra ändamål anvisa ett

förslagsanslag å högst 100,000 kronor med förskottsrätt under år 1917

beträffande 76,000 kronor.

Riksdagen, som med anledning av väckt motion ansåg arvoden

böra tilldelas ökat antal auskultanter, medgav, att för nyssnämnda tid

arvoden å 600 kronor finge utbetalas av statsmedel till 96 auskultanter,

som icke åtnjöte arvoden från medel å den ordinarie staten, samt anvisade

härtill och till andra ändamål ett förslagsanslag å högst 150,400 kronor

med förskottsrätt beträffande 92,800 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda

bägge belopp utgör 57,600 kronor, motsvarande arvoden till 96 auskultanter.

Med ifrågavarande framställning avses att för år 1919 bereda arvoden

åt det antal auskultanter inom lantmäteristaten, som under nämnda

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

91

år beräknas komma att sysselsättas med praktisk lantmäteriverksamhet

eller 140. Av dessa skalle beroende på antalet tjänsteår 30 komma i

åtnjutande av ett arvode å 1,200 kronor, 70 ett arvode å 900 kronor samt

40 ett arvode av 600 kronor. I betraktande att ovannämnda 30 auskultanter

redan enligt gällande avlöningsstat äga uppbära arvoden till belopp

av 600 kronor skulle det erforderliga anslaget uppgå till 105,000 kronor.

Då frågan om omorganisation av personalen vid lantmäteristaten i

orterna, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, icke kan hinna

föreläggas 1918 års riksdag, anser utskottet i likhet med departementschefen

det angeläget, att förbättrad avlöning för år 1919 provisoriskt

beredes lantmäteriauskultanterna. T fråga om sättet härför ansluter

sig jämväl utskottet till alla delar till vad lantmäterikommissionen anfört

och föreslagit.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må till arvode under år 1919 åt

vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för samma år

anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.

84:o) Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 39,800 kronor.

Med bifall till av Kungl. Makt i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen för vart och ett av åren 1911—1918 ställt medel till Kungl.

Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens ordnande

och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantmäteristyrelsen

den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden den 8 april 1910 närmare angivet förslag. Anslagen

hava utgjort 36,300 kronor för vart och ett av åren 1913—1917

samt 39,300 kronor för år 1918 och hava av riksdagen beviljats med

rätt för Kungl. Maj:t att varje gång förskottsvis för ändamålet utanordna

erforderligt belopp. Detta medgivande har föranletts därav, att

läsåret tagit sin början året före det, för vilket anslaget anvisats.

Anslagets höjning för år 1918 föranleddes av att antalet undervisningstimmar

ökats och att assistenternas arvoden ansågos böra höjas

till 300 kronor för månad.

Vid avgivande den 15 augusti 1917 av förslag angående användningen

av 1918 års anslag framhöll lantmäteristyrelsen såsom angeläget,

att undervisningstiden i fråga om ämnet skogshushållning, som

dittills varit bestämd till 30 timmar, finge ökas till 50 timmar. Genom

Lantmäteriundervisningen.

(extra anslag.)

[82.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskettet.

Lantmätares

tjänsteresor

(extra anslag.)

[83.]

Reparation

och renovation

av kartor i

lantmäterikontoren

i

länen.

(extra anslag-.)

[84.]

Nya registratur

och arkivens

ordnande

i lantmäterikontoren.

i

länen.

(extra anslag.)

[85.]

beslut den 31 augusti 1917 angående fastställande av läroplaner för

undervisningskurserna undej läsåret 1917—1918 biföll Kungl. Maj:t,

detta förslag, för vars genomförande medel bereddes genom ^knäppning

å andra utgiftsposter.

I den förevarande framställningen föreslås en ökning av anslaget

till ifrågavarande ändamål av 500 kronor eller från 39,300 kronor till

39,800 kronor. Ökningen föranledes därav att antalet undervisningstimmar

i skogshushållning med hänsyn till detta ämnes betydelse för

lantmätare ansetts böra ökas från 30 till 75 timmar.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet meddelat, att för år

1918 erfordrades för ändamålet ifråga ett anslag av 16,000 kronor.

Härom kommer utskottet att göra särskild hemställan.

Då det för år 1919 begärda anslagets storlek icke föranlett någon

utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 39,800 kronor.

85:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

83 gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

sid. 236 i ämnet innehåller hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande

år ägt rum till bestridande av kostnader för vissa

av lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

86:o) I anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 84 därom gjorda

framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för år

1918 till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

87:o) I anslutning till vad Kungl. Maj:t under punkt 85 föreslagit

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 239 och 240 i

ämnet innehåller hemställer utskottet,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A
-

93

att riksdagen må till nya registratur och arkivens

ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

88:o) Med

86 därom gjorda

tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt inbindning av

framställning får utskottet hemställa, handlingar i

° 7 lantmdteri
.

, , 0 . - _ _ kontoren i

att riksdagen ma i likhet med vad för ar 1918 länen.

ägt rum till inbindning av handlingar i lantmäteri- (em •a anslag.>

kontoren i länen å extra stat för år 1919 anvisa ett [86.]

av 3,500 kronor.

reservationsanslag

89:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 87 därom gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret

i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande

handlingar å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Anskaffande

för lantmäterikontoret

i

Karlstad av

kopior av

vissa kartor

m. m.

(''extra anslag.)

[87.]

90:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att skrivhjäip «

för skrivhjäip å lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1919 lantmatcHanvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor. “länen. *

För skrivhjäip å lantmäterikontoren i länen har riksdagen på (extra anslag.)

Kungl. Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor [88.]

för år 1915, 18,000 kronor för år 1916, 25,000 kronor för år 1917 och

30,000 kronor för år 1918. Med begagnande av Kungl. Maj:t förbehållen

rätt att för tillfälliga behov anvisa ytterligare medel till detta

ändamål från expensanslaget har Kungl. Maj:t under åren 1915—1917

anvisat ytterligare tillhopa 13,300 kronor. Lantmäteristyrelsen har meddelat,

att för år 1918 torde utöver det av riksdagen anvisade anslaget

minst 7,000 kronor bliva erforderliga.

Det föreliggande förslaget innebär sålunda en ökning av anslaget utskottet.

ifråga av 10,000 kronor.

Då utskottet med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts om

behovet härav icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning hemställer utskottet,

s. 94 Kontrollera mot PDF

Anskaffande

för lantmäterikontoren

i länen av

kopior av kartor

m. m. angående

statens

järnvägars

jordområden.

■(extra anslag.)

[89.]

l''t skot t et.

94 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

att riksdagen må för skrivhjälp å lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag- av 40,000 kronor.

91 :o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior och kartor

m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918 anvisat

7,000 kronor för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av

kopior av kartor m. in. angående statens järnvägars jordområden.

Till huvudsaklig grund för dessa beslut har legat en av lantmäteristyrelsen

den 5 november 1913 gjord framställning. Vad angick kostnaderna

för arbetet framhöll styrelsen däri, att de givetvis vore svåra

att beräkna. De berodde i mångt och mycket på omfattningen av de

brister, vilka kunde vidlåda de kartor och handlingar, som funnos rörande

ifrågavarande områden. För arbetets utförande ansåge styrelsen emellertid

böra anställas en yngre lantmätare med erfarenhet rörande fastighetsförhållanden.

Ersättningen till honom beräknade styrelsen till 4,000

kronor för år. Desslikes erfordrades rit- och skrivbiträden till en kostnad

av 3,000 kronor årligen. Utgifterna komme alltså att uppgå till

7,000 kronor för år, och hölle styrelsen före, att arbetet borde medhinnas

på fem år. Totala kostnaden syntes alltså kunna beräknas till 35,000

kronor. I allt fall ansåge styrelsen, att högre än till 40,000 kronor

borde kostnaderna icke kunna antagas uppgå.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser en höjning i årsanslaget

med 1,500 kronor eller från 7,000 kronor till 8,500 kronor.

Ökningen vore erforderlig med hänsyn till arbetets mest ändamålsenliga

bedrivande.

Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen nämnda förhöjning

icke torde komma att medföra ökning i totalkostnaden för ifrågavarande

arbete, biträder utskottet förslaget ifråga och hemställer följaktligen,

att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontorens

i länen räkning av kopior och kartor m. m.

angående statens järnvägars jordområden å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

95

92:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

90 därom gjorda framställning får utskottet hemställa, ''

att riksdagen må i likhet med vad skett för år

1918 för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens

läns lappmark å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

93:o) Under punkt 91 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

afbidan på den proposition angående ökat anslag till rikets allmänna

kartverk, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i ordinarie

anslaget till detta kartverk beräkna en förhöjning från 340 800

kronor med 89,200 kronor till 430,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

liksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

94:°)o Under punkt 92 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående anslag för diverse behov vid

rikets allmänna kartverk, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål a extra stat tör år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

95:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 93 därom gjorda

framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad under en följd

av år ägt rum till bestridande av kostnader för namngranskning

för rikets allmänna kartverks behov å

extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3,000 kronor.

Tilläggsavvittring

i

Västerbottens

läns lappmark.

(extra anslag.).

[90.]

Rikets allmänna

kartverk.

(ordinarie

anslag.)

[91.]

Diverse behov

vid rikets

allmänna

kartverk.

(extra anslag.)

[92.]

Namn
granskning.

(extra anslag.)

[93.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Fältarbeten

m. m.

[94.]

(teologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

96:o) Under punkt 94 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 250—259.

Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och

publikationer höjdes av 1914 års senare riksdag för år 1915 från 36,000

kronor till 43,500 kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på

det geologiska kartverket ansågs böra fullföljas med större kraft, än de

tillgängliga anslagsmedlen eljest kunde tillåta, och att för detta ändamål

sex extra geologer skulle anställas sommartiden, vartill beräknades åtgå

6,000 kronor, dels ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen

borde erhålla tilläggsarvode med 1 krona 50 öre för förrättningsdag,

vilket påkallade ökad utgift med beräknat belopp av 1,500 kronor.

På grund av rådande förhållanden beslöt emellertid Kungl. Maj:t

vid fastställande den 5 december 1914 av stat för geologiska undersökningen

för år 1915 att av berörda anslagsökning icke disponera de

6,000 kronor, som avsetts för anställande av ytterligare antal extra

geologer, och beloppet besparades alltså till år 1916. Då även för år

1916 det genom anställandet av dylika extra geologer avsedda påskyndandet

av de geologiska kartarbetena ansågs böra av samma anledning

som för år 1915 uppskjutas, kunde utgifterna för undersökningens fältarbeten

och publikationer jämväl för detta år beräknas till allenast

37,500 kronor. Men då härtill fanns att tillgå nyssnämnda behållning

å 6,000 kronor, erfordrades nytt anslag å allenast 31,500 kronor, vilket

belopp också på Kungl. Maj:ts förslag anvisades å extra stat för ar 1916.

För år 1917 anvisades för ändamålet 40,500 kronor. Åven för

detta år ansågs anställandet av ytterligare antal extra geologer böra

uppskjutas, men däremot befanns det nödvändigt att beräkna årsutgifterna

till ett 3,000 kronor högre belopp än förut på grund av inträdd

ökning i kostnader för skjutslega. Någon behållning från 1916 kunde

ej påräknas.

För år 1918 har likaledes anvisats 40,500 kronor enligt följande

beräkningsgrund.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

97

Fältarbeten:

Rese- och traktamentsersättning till ordinarie och extra

ordinarie befattningshavare .................................................kronor 25,000

Inköp av instrument och verktyg in. in............................... » 500

Kart- och boktrycket:

Tryckning av geologiska kartor, beskrivningar och uppsatser

........................................................................................ » 15,000

Summa kronor 40,500.

Ifrågavarande framställning avser höjning i berörda anslag med

tillhopa 32,200 kronor, varav 18,000 kronor i posten till rese- och traktamentsersättning,

2,000 kronor i posten till inköp av material och 5,000

i posten till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. 7,200

kronor beräknas för anställande av två nya extra tjänstemän.

Beträffande förslaget om anställande av två extra tjänstemän för

geologiska undersökningens kartarbeten bär utskottet av den i ärendet

förebragta utredningen blivit övertygat om behovet härav.

Ökningen i förstnämnda anslagspost, vilken är föranledd dels av

förslaget om de ovanberörda nya tjänstemännens anställande dels ock

av framställt förslag om de nuvarande extra geologernas uppflyttande

från femte till fjärde klassen i gällande resereglemente dels ock av

väsentligt stegrade resekostnader (höjda järnvägs- och ångbåtsbiljetter

samt höjningar i resereglementets traktamentsbelopp) föranleder ingen

utskottets erinran.

Ej heller har utskottet någon invändning att göra mot de föreslagna

förhöjningarna i anslagsposterna till inköp av instrument och

verktyg m. m. och till tryckning, alldenstund dessa i huvudsak påkallas

av inträdda prisförhöjningar.

Inalles skulle anslagsbehovet till geologiska undersökningens fältarbeten

m. m. under år 1919 bliva:

Rese- och traktamentsersättning ........................................... kronor 43,000

Inköp av materiel....................................................................... » 2,500

Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ................... » 7,200

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ...... » 20,000

Summa kronor 72,700.

Av departementschefen antydda ytterligare höjningar i biljettprisen

hava inträtt redan med ingången av år 1918 och höjningen av traktamentena

är avsedd att inträda så snart som möjligt under detta år. Då

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft. (Nr 9 A.) 13

Utskott et.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Ökade medel

till expenser.

(extra anslag.)

[95.]

härtill kommer att de extra geologernas uppflyttning i fjärde klass torde

böra ske till 1918 års fältarbeten bär ett belopp av 12,700 kronor för

ändamålet ansetts erforderliga redan under år 1918. Härtill återkommer

utskottet i särskilt utlåtande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten m. in. å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.

97:o) Under punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat for år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.

För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,

som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de

nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren

1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre sista av de

nämnda åren uppgått till 8,800 kronor.

För år 191(3 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris

å bränsle m. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Tdl täckande av denna

brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid

1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917

och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola

komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.

På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att

till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter

under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.

Detta bifölls av riksdagen.

Ifrågavarande anslag har föranletts av att kostnaderna för värme,

elektrisk belysning, gasförbrukning, underhåll av vägar, planteringar,

inhägnader, städning och rengöring in. m. efter undersökningens inflyttande

i de nya lokalerna icke kunde bestridas enbart av undersökningens

ordinarie anslag. Att särskilt anslag härtill uppfördes å extra stat i

stället för att det ordinarie anslaget ökades, berodde på att man ville

invänta erfarenhet angående storleken av den erforderliga ökningen.

De inträdda kristidsförhållandena hava medfört, att någon för normala

tider gällande erfarenhet icke ännu kunnat vinnas.

Såsom framgår av ovanstående beräknades utgifterna från ifrågavarande

anslag för vartdera av åren 1917 och 1918 till 13,800 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet!? utlåtande Nr 9 A.

yt)

På grund av ytterligare stegringar i bränslekostnaderna och över1)

uvud i de kostnader som bestridas av expensanslaget bar av departementschefen

nu beräknats en förhöjning häri med 3,200 kronor eller till

17,000 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till expenser för Sveriges geologiska

undersökning å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 17,000 kronor.

98:o) Under punkt 96 har Kung! Maj: t föreslagit riksdagen att

för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings föisorg av en

praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen av

Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning av

därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 6,500 kronor.

I framställningar från länsstyrelsen i Jämtlands län och Sveriges

geologiska undersökning har fråga väckts om anordnande på statens

bekostnad genom sistnämnda institutions försorg av en praktiskt-geologisk

undersökning av fjälltrakterna i norra delen av Jämtlands län

samt Västerbottens län, förnämligast för utredning av därvarande malmförekomster.

Utredningen återfinnes å sid. 262—266 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna hava beräknats till 27,000 kronor, varav 14,000 kronor

för år 1918 och 6,500 kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»De sålunda ifrågasatta undersökningarna synas mig kunna bliva

av stor betydelse. Såsom i handlingarna frnmbålles, är det möjligt, att

fyndigheter av ansenligt värde kunna påträffas i dessa i malmgeologiskt

hänseende föga kända trakter. Den omnämnda kisförekomsten i Tärna

tyder härpå. Om än de fyndigheter, som må bliva anträffade, svårligen

kunna bliva så snabbt exploaterade, att de kunna i nämnvärd

mån bidraga att minska den nuvarande bristen å vissa för näringarna

erforderliga mineral, är det likväl av stor vikt att äga kännedom om

de tillgångar, som tilläventyrs må finnas. Att detta är händelsen för

uppdragandet av vissa ägogränser, har länsstyrelsen i Västerbottens län

särskilt framhållit. Kännedomen om dylika förekomster kan även inverka

på anordnandet av vägförbindelser och andra kommunikationer,

på bebyggelsens anordning genom kolonisering, där sådan kan ifråga
-

Praktiskt-g eoloyisk

undersökning

i

Jämtlands

och Västerbottens

län.

(extra anslag.)

[96.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Statens

meteorologiskhydrografiska

anstalt.

[97.]

komma, samt i flera andra avseenden och bör för övrigt förefinnas, när

fråga eventuellt uppstår om ändring i nuvarande förbud mot inmutning

å kronomark.

Den beräknade kostnaden synes mig ej större, än att ändamålets

vikt fullt motiverar dess nedläggande på dessa undersökningar. Mot

planen för arbetets gång och kostnadernas fördelning på tre år har jag ej

något att erinra.»

Jämväl utskottet hyser den uppfattningen, att ifrågavarande undersökningar

böra komma till utförande, då enligt vad utredningen i ärendet

ger vid handen vissa omständigheter tyda på att därvid skulle

kunna påträffas vissa bearbetningsbara malmer och andra nyttiga mineral.

Rörande planen för undersökningsarbetenas bedrivande instämmer

utskottet med departementschefen.

Till det för år 1918 beräknade beloppet, vilket bör uppföras å

tilläggsstat för samma år, återkommer utskottet i särskilt utlåtande.

Det för år 1919 begärda beloppet föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för anordnande genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg av eu praktiskt-geoiogisk

undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen

av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast

för utredning av därvarande malmförekomster, å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,500

kronor.

99:o) Under punkt 97 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till -stat för

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med

år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser, som av departementschefen

föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare’

upptagna avlöningsförmåner;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;

dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån

Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras

till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med

ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg till
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

101

godoföras, Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden

från och med år 1915;

dels ock i riksstat^ uppföra ett nytt ordinarie anslag till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt under följande uppställning:

bestämt anslag:

till avlöningar ......................................... kronor 94,700

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer.................. » 35,000

» expenser............................................... » 8,000

Summa kronor 137,700.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

100:o) Under punkt 98 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt å

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 63,200 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

101:o) Under punkt 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island

beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 2,500 kronor, ävensom medgiva, att såväl detta

belopp som befintliga besparingar å förut anvisade anslag för ändamålet

må disponeras av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

102:o) Under punkt 100 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag från Sverige för år 1919 till bekostande av den internationella

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av under
-

Diverse behov

vid statens

meteorologiskhydrografiska

anstalt.

(extra anslag.)

I.98.J

Meteorologiska

telegram

från

Färöarna och

Island.

(extra anslag.)

[99.]

Undersökningar

av de

högre luftlagren.

(extra anslag.)

[100.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

■Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

sökningar rörande de högre luftlagren å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 720 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Meteorologi- 103:o) Under punkt 101 har'' Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

Sk<tionerrT för fortsättande av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko

Partetjåkko. å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

(extra anslag.) över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

[101.] riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Meteorolo- 104:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

giska takt- till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna i Abisko anvisa

Abisko. å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 3,150 kronor.

(extra anslag.) Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

[102.] riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Hydrogeoio- 105:o) Under punkt 103 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

^tnderstk- att till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar för den hyningar.

drografiska undersökningen av Sveriges färskvatten anvisa å extra stat

(extra anslag.) för år 1919 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

[ 103.] Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

V eterinärväsendet.

Vetermorhög• 106:o) Under punkt 104 har Kungl. Magt föreslagit riksdagen

* °an\ dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för veterinärånsiag.

) 6 högskolan att tillämpas från och med år 1919 ävensom förklara, att de

[104.] villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten

för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,

skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;

dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till veterinärhögskolan

från 174,600 kronor med 12,550 kronor till 187,150 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

103

Under anslagstiteln »veter i nämnder visa ingen:» linnes upptaget ett

ordinarie anslag till veterinärliögskolan till belopp av 174,600 kronor.

Den vid 1914 års förra riksdag godkända staten för högskolan med

däri genom beslut .av 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar visserligen

på 204,050 kronor, men på grund av dels att en assistenttjänst,

för vilken i staten upptogs en avlöning av 2,500 kronor, tillsvidare icke

skulle tillsättas, dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kronor,

dels ock att av högskolans stallar och smedja m. in. ansetts kunna beräknas

en årlig nettoinkomst, som år 1917 upptogs till 20,000 kronor,

har anslaget satts 29,450 kronor lägre än staten.

Staten innehåller dels en avlöningsstat, vars summa efter 1917 års

riksdagsbeslut uppgår till 120.200 kronor och som upptager bland annat

en befattning som professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik)

och obstetrik, tillika föreståndare för ambulatoriska kliniken, med avlöning

av 7,500 kronor samt en assistent vid nämnda klinik med arvode

av 2,500 kronor, dels en övergångsstat upptagande en lektor i obstetrik,

tillika föreståndare för den ambulatoriska kliniken, med avlöning av

4,000 kronor, dels ock en omkostnadsstut, som efter skedd höjning vid

1917 års riksdag slutar på 79,850 kronor, därav 19,850 kronor för de

särskilda avdelningarna och 60,000 kronor för bränsle, belysning, renhållning

m. m. Enligt anmärkning vid staten skulle lektorn i obstetrik

å övergångsstat, så länge han på förordnande uppehölle undervisningen

i läran om nötkreaturens sjukdomar m. m., åtnjuta ett tilläggsarvode

av 2,500 kronor, som skulle utgå av den i staten uppförda avlöningen

för en professor i samma ämnen. Tillika bestämdes i anmärkning vid

staten, att befattningen såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken

skulle tillsättas först, sedan lektoratet i obstetrik å övergångsstat indragits

vid dåvarande innehavarens avgång.

Sedan nämnde lektor i obstetrik Måns Harry Stålfors den 16 mars

1917 efter att hava styrkt sin kompetens blivit utnämnd till innehavare

av nämnda professur, kan föreuämnda övergångsstat uteslutas ur högskolans

stat, varigenom hela statens slutsumma minskas med 4,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.

364—375.

Ifrågavarande framställning avser först den förändringen i den för

veterinärhögskolan gällande staten, varest nu finnes upptagna två

assistenter, att där skulle uppföras ytterligare tre sådana befattningshavare

med årliga arvoden om 3,000 kronor, varjämte nuvarande assistenttjänsten

å den ambulatoriska kliniken skulle förändras till laboratorsbefattning. I

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

samband med de tre nya assistentbefattningarnas inrättande skulle arvodet

till den återstående av de nuvarande assistenterna ökas från 2,500 kronor

till 3,000 kronor. Förändringen till laboratorsbefattning av ena assistenttjänsten

komme att medföra en kostnadsökning av 1,500 kronor. Vidare

begäres en förhöjning i anslagsposten till biblioteket med 300 kronor.

Härjämte har för ordnande på ett mera tillfredsställande sätt av högskolans

kamrerargöromål, vilka för närvarande i alltför hög grad toge

rektorns tid i anspråk, föreslagits uppförande i staten i stället för där

nu upptagna anslag å 2,000 kronor till nämnda göromål av en till 3,000

kronor förhöjd post för uppehållande av sysslornannagöromål. Slutligen

ifrågasattes uppförande i staten för veterinärhögskolan av ett kvinnligt

biträde i andra graden (1,600 kronor) såsom hjälp vid sistnämnda göromåls

utförande, ävensom 150 kronor till vikariatsersättning.

Nu nämnda förändringar föranleda sålunda en ökning i staten av

sammanlagt 14,050 kronor. Med iakttagande att på sätt ovan nämnts den

i nuvarande staten upptagna övergångsstaten å 4,000 kronor numera kan

uteslutas kommer den verkliga ökningen att uppgå till 10,050 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet på ett övertygande

sätt hava ådagalagt behovet av de ifrågasatta ökningarna, varför

utskottet biträder förslaget härom.

Vidare har i statsrådsprotokollet framhållits, hururom en under år

1017 -uppkommen brist i anslagsposten till bränsle m. m., för vars

täckande Kungl. Maj:t förskottsvis anvisat 30,000 kronor, ävensom en

för år 1918 beräknad förhöjning å 35,000 kronor i samma anslagspost

påfordrade ett tilläggsanslag för sistnämnda år av tillhopa 65,000 kronor.

För samma ändamål har för år 1919 beräknats 35,000 kronor, varjämte

förslag framställts om ett anslag av 36,000 kronor för år 1919 till inredande

på sätt i statsrådsprotokollet angivits av vissa bostadslägenheter

i veterinärhögskolan för extra betjäning. Jämväl för anvisande av medel

för sistnämnda två ändamål har i statsrådsprotokollet anförts bärande

skäl. Mot storleken av de erforderliga beloppen, vilka torde böra uppföras

å extra stat, har utskottet intet att erinra och kommer utskottet

att göra hemställan härom under nästföljande punkt.

Beträffande de erforderliga tilläggsanslagen för år 1918, mot

vilka utskottet icke har någon invändning att göra, återkommer utskottet

härtill i särskilt utlåtande.

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslag till stat för veterinärhögskolan

att tillämpas från och med den 1 januari 1919 är av följande

lydelse:

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr it A.

105

Lön.

Kronor.

Tjänst- görings- pen- ningar.

Kronor. |

i

Orts-

tillägg.

Kronor.

i

Arvode, j

Kronor, j

Summa.

Kronor.

AvlÖIllDgSNtat.

1

1 rektor ........................................................

—

—

t,(KM)

1,000

1 professor i anatomi och histologi.....................

5,000

2,500

—

— ■

7,500

1 » i fysiologi och kemi ........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 » i patologisk anatomi (och bakteriologi)

5,000

2,500 1

— ''

—

7,500

i » i medicin, tillika föreståndare för medi-

cinska kliniken och kliniken för

smärre husdjur..........................

5,000

2,500.

—

—

7,500

1 » i kirurgi, tillika föreståndare för kirur-

giska kliniken ...........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 » i husdjurslära ...............................

5.000

2,500

—

—

7,500

1 » i låran om nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och ohstetrik, tillika före-

ståndare för ambulatoriska kliniken

5,000

2,500

-

—

7,500

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk- domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed-

jan och hovslagarskolan..............................

3,000

2,000

—

—

5,600

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-

delningen..................................................

—

—

-

4,000

4,000

1 laborator i kemi ..........................................

—

—

—

4,000

4,000

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet

vid medicinska kliniken och

kliniken för smärre husdjur ...

—

—

--

4,000

4,000

1 » » vid kirurgiska kliniken .........

—

—

—

4,000

4,000

1 » » vid ambulatoriska kliniken......

—

—

4,000

4,000

1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-

logiska avdelningarna .....................

—

—

—

3,000

3,000

1 » vid kirurgiska kliniken.....................

_

-

-

3,000

3,000

1 » » medicinska » .....................

—

__

3,000

3,000

1 » » hovbeslagssmedjan .....................

—

—

—

3,000

3,000

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

—

—

—

1,500

1,500

För undervisning i ridkonst och körning ...........

—

—

—

—

1,200

För uppehållande av den del av rektors undervis- ningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias........................

i -

—

—

1,000

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 4

a höft.

(Nr 9 A)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Tjänst

—

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

; För uppehållande av sysslomannagöromål............

_''

_

_

3,000

» » bibliotekariegöromål............

—

—

—

—

500

» » sekreterargöromål..............

—

—

—

—

1,000

! 1 kvinnligt biträde .........................................

900

550

150

—

1,600

i 1 vaktmästare och preparator ...........................

900

600

150

—

1,650

| 1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............

900

600

150

—

1,650

j 1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........

900

450

150

—

1,500

j 1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

1 » » medicinska avdelningen tillika

900

450

150

1,500

hundskötare ...............................................

900

450

150

1,500

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen...........

900

450

150

1,500;

1 ladugårdsförman .......................................

900

450

150

—

1,500 j

1 maskinist................................................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen...............

700

350

150

—

1,200 i

1 » » patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ..................................

700

350

150

—

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen ...

—

—

—

—

200 ''

Drängar och extra betjäning..............................

—

—

—

—

12,800

Stipendier åt studerande....................................1

Vikariatsersättning ............................

—

—

—

—

4,000

150 j

Tillhopa

—

|

^ Jf « _

133,950

Omkostniidsstat.

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket ...............................................................................

............ kr. 3,500

Anatomiska och histologiska avdelningen ....................................

............ » 2,800

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar ............

............ » 2,500

Fysiologisk-kemiska avdelningen ..............................................

............ » 2,000

Undervisningen i bakteriologi......................................................

............ » 1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen .................

............ » 1,700

Kirurgiska avdelningen............................

* i nnn

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur .............

............ > 1,000

Avdelningen för husdjursskötsel .......................

............ » 1,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

107

Exkursioner......

Avdelningen för

klinik .........

Avdelningen för

Avdelningen för

Anspannslära ...

Allmänt anslag

Summa. I

Kronor, j

.................................................................................... kr. 500

nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

.................................................................................... » 1,500

hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... » 1,000

kött- och mjölkkontroll.................................................. » 500

.................................................................................... » 150

för bränsle, belysning, renhållning m. m....................................

Summa kronor1 214,100

20,150 |

i 60,0001

0 Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 50Q kronor.

3. För det kvinnliga biträdet kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare

5 år likaledes med 200 kronor.

4. För vaktmästaren och preparatom samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas efter 5 år med ICO kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska

avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

6. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

7. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess

uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

8. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., läraren i hovbeslag

och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i

kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara

skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen

anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren

i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade

årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägenhet 1,200 kronor, för femrumslägenhet 900

kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.

9. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt

port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna

bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte

bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

De nuvarande avlöningsvillkoren hava föreslagits att gälla oförändrade.

För bestridande av utgifter enligt denna stat behöves anslag,

motsvarande slutsumman efter avdrag av dels 6,950 kronor för fria bostäder

och dels 20,000 kronor för beräknad inkomst av stallar och

smedja m. m. eller alltså till belopp av 187,150 kronor. Anslagets

s. 108 Kontrollera mot PDF

Diverse behov

vid veterinärhögskolan.

(extra anslag.)

[105.]

Personlig

Inne fyllnad åt

vaktmästare

vid veterinärhögskolan.

(extra anslag.)

[106.]

108 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

ökning uppgår alltså till 12,550 kronor. Att anslagsökningen är större

än ökningen i högskolans stat beror på, att anslag hittills ej anvisats till

den i nuvarande staten med arvode av 2,500 kronor upptagna assistentbefattningen

vid am bni atoriska kliniken, vilken nu föreslås förändrad till

laborators befattnin g.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels godkänna ovan intagna förslag till stat för

veterinärhögskolan att tillämpas från och med år 1919

ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser,

som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten

för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,

skola vara gällande även i fråga om avlöningarna

å den nya staten;

dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget

till veterinärhögskolan från 174,600 kronor med 12,550

kronor till 187,150 kronor.

\ id bifall härtill kommer anslagstiteln »veterinärundervisningen»

att undergå motsvarande höjning från 179,000 kronor till 191,550 kronor.

107:o) Under punkt 105 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt

anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid veterinärhögskolan

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 71,000 kronor.

108:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under

punkt 106 föreslagit får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för vartdera

av åren 1917 och 1918 för beredande åt vardera

av de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska

institutionen och vid den kemiska institutionen

vid veterinärhögskolan av en personlig

löneivllnad av 300 kronor om året, intill dess ny

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

ioy

lönereglering för vaktmästarna och deras vederlikar

vid veterinärhögskolan beslutats samt trätt i tillämpning,

å extra stat för År 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst öOO kronor.

109:o) 1 anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

sid. 382 och 383 anfört rörande ordinarie anslaget till statens veterinärbakteriologiska

anstalt får utskottet hemställa,

att riksdagen må förklara sig icke hava något

att erinra mot att nämnda anslag med oförändrat

belopp, 42,700 kronor, upptages på sätt departementschefen

angivet.

110:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt å extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 383—386.)

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen är för närvarande

ett ärende rörande vissa av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska

anstalt och medicinalstyrelsen framställda förslag till ökning i

den för anstalten gällande ordinarie stat på remiss till löneregleringskommittén,

varifrån detsamma ej torde vara att förvänta inom sådan

tid, att förslag uti ifrågavarande avseende kan föreläggas årets riksdag.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag avser att i avvaktan härpå provisoriskt

tillgodose det oundgängligaste behovet av ökade medel för uppehållande

av anstaltens verksamhet.

De begärda anslagsbeloppen äro beräknade för följande ändamål.

1918 1919

Extra personal...............................................................kronor 7,000 10,000

Belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 5,000 5,000

Beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning

och ombyte av djur ävensom till

instrument, förbrukningsartiklar m. m................ » 12,000 12,000

Lokalhyra......................................................................... » 1,700 1,900

kronor 25,700 28,900

Ifrågavarande anslagskrav äro föranledda dels av till följd av

dyrtiden stegrade omkostnader'' av olika slag och dels därav att an
-

Statens

veterinärbakteriologiska

anstalt.

(ordinarie

anslag1.)

Diverse behov

vid statens

veterinärbakteriologiska

anstalt.

(extra anslag.)

[107.]

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

etalten i fråga är stadd i en kraftig utveckling. Med hänsyn härtill

har utskottet icke ansett någon invändning med fog kunna göras mot

de begärda anslagsbeloppen.

Beträffande det för 1918 erforderliga beloppet kommer utskottet

att göra särskild hemställan härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för diverse behov vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

lll:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner nämlandet

ligen nr 100 i första kammaren av herr Hellström m. fl. och nr 214 i

andra kammaren av herr von Sneidern m. fl. har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det å nionde huvudtiteln under rubrik »vägunderhållet»

upptagna »Bidrag till vägunderhållet på landet kronor 1,350,000» måtte

höjas med ytterligare 1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till

motionerna.

utskottet. Enligt § 60 i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållnings
besvärets

utgörande på landet lämnas av uppskattade kostnaden för

underhållet av allmän väg, bro och färja tre ijugondelar av statsmedel.

Såsom bidrag till vägunderhållet på landet finnes under ifrågavarande

huvudtitel för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 1,350,000 kronor.

I de föreliggande motionerna föreslås nu nämnda anslags höjande

till 2,700,000 kronor.

På av utskottet i utlåtande nr 16 därom gjord hemställan har

nu innevarande års riksdag för sin del antagit lag om sådan ändrad

lydelse av 60 § i nämnda lag, att från och med år 1919 av berörda

kostnad tre tiondelar komma att utgå av statsmedel.

Då, såsom utskottet jämväl i sitt ovanberörda utlåtande framhållit,

ett sådant beslut förutsätter en fördubbling av nämnda anslag, får utskottet

i överensstämmelse härmed nu hemställa,

att riksdagen må med bifall till de av herr

Hellström m. fl. och herr von Sneidern m. fl. väckta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 9 A.

in

motioner höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

vägunderhållet på landet från 1,350,000 kronor mod

1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.

112:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 108

därom gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad för åren 1916—

1918 ägt rum å .extra stat för år 1919 anvisa för

bestridande av statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000 kronor.

113:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

109 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen må i likhet med vad skett för

åren 1907—1918 till understöd åt synnerligt betungade

väghållningsdistrikt å extra stat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

114:o) Under punkt 110 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 8,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 388—392.)

För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen till understöd

åt nämnda förening anvisat anslag till belopp av 5,000 kronor.

Nu förevarande framställning avser beviljande till samma förening

av ett till 8,000 kronor förhöjt anslag.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att svenska vägföreningen

bör komma i åtnjutande av statsunderstöd jämväl för år

1919. Beträffande anslagets storlek torde detta enligt utskottets förmenande

icke böra sättas till högre belopp än som motsvarar föreningens

utgifter för kurser och föredrag. Då dessa utgifter, vilka för år 1918

upptagits till 5,000 kronor, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen

för år 1919 beräknats till 7,000 kronor, anser utskottet, att detta belopp

nu bör beviljas föreningen.

Under erinran tillika att enligt vad departementschefen anfört

något förslag angående reformering av väghållningsbesväret och därmed

sammanhängande ärenden icke torde kunna föreläggas 1918 års riksdag,

hemställer utskottet,

Kostnad för

vägdelningar.

(extra anslag.)

[108.]

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållningsdistrikt.

(extra anslag.)

[109.]

Svenska vägförening

en.

(extra anslag.)

[no.]

Vt »kött »t.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Bidrag till

skjutaentreprenader.

(ordinarie

anslag.)

[in]

att riksdagen må på det sätt bifalla Kungl.

Maj:ts förevarande framställning att riksdagen må till

understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 7,000 kronor.

115:o) Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader från 300,000

kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till bidrag till skjutsentreprenader höjdes

från och med år 1916 från 250,000 kronor till 300,000 kronor. Utgifterna

från anslaget hava under nedan nämnda år utgjort i hela krontal

år 1913..................................................... kronor 279,856

» 1914..................................................... » 321,549

» 1915...................................................... » 321,491

» 1916................................................... » 327,660

» 1917 till och med oktober............ » 307,007.

Utgifterna hava alltså under senare år städse överskridit anslagets

nuvarande belopp. Att de under åren 1914—1916 hållit sig någorlunda

konstanta, beror på att under löpande entreprenadperiod ändringarna

måste bliva obetydliga. Enligt skjutsstadgan den 22 juni 1911,

som trädde i kraft den 1 januari 1914, skall entreprenadtiden i allmänhet

omfatta fem kalenderår, dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger,

om så anses lämpligare, inskränka perioden till tre år, med iakttagande

i varje fall att perioden utlöper samtidigt för alla skjutsanstalter

inom samma län. Den första treårsperioden utlöpte med år 1916.

Femårsperioden utlöper med innevarande år. Enligt vad departementschefen

framhållit är det med säkerhet att antaga, att, ehuru ökningar

skett i maximiskjutslegan för alla delar av landet, nya entreprenader

icke skola kunna åstadkommas utan väsentligt ökade entreprenadbidrag.

Departementschefen har därför funnit det förestavat av nödig försiktighet,

att en höjning med 100,000 kronor sker i förevarande anslag.

Utskottet instämmer med departementschefen och hemställer följaktligen,

att riksdagen må höja förslagsanslaget till bidrag

till skjutsentreprenader från 300,000 kronor med 100,000

kronor till 400,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

11:{

I>iv erse.

llG:o) Under punkt 112 liar Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget

ä 4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare och dels d.et ordinarie

förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare

av skogstorp och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste

länen, å riksstaten uppföra till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.

Sedan länge linnes å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å

4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare. Allteftersom det egentliga

nybyggesväsendet upphört såsom form för fastighetsbildning, har

detta anslag blivit i mycket ringa grad anlitat. Utgifterna från anslaget

hava utgjort: år 1911 G6 kronor 8 öre, år 1912 7 kronor 67 öre,

år 1913 757 kronor 53 öre och år 1914 1,000 kronor. Under åren 1910,

1915 och 1916 samt under år 1917 till och med oktober månad

hava inga utgifter från detta anslag förekommit.

I stället för nybyggesväsendet har numera enligt vad departementschefen

erinrat skapandet å kronomark i de sex nordligaste länen av

brukningsdelar, som först benämndes skogstorp och därefter odlingslägenheter,

framträtt och vunnit bet}Tdelse. Sedan den odlingshjälp av

statsmedel, som utgått till innehavarna av dessa torp och lägenheter,

under en följd av år plägat förskotteras och sedan hos riksdagen anmälas

till ersättande, uppfördes enligt beslut vid 1914 års senare riksdag för

detta ändamål i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag av 20,000 kronor.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har det synts departementschefen

lämpligt, att förenämnda bägge anslag sammanslås till ett,

och att beloppet avjämnas till 25,000 kronor. Anslagets titel bör samtidigt

förkortas.

Den sålunda ifrågasatta åtgärden synes utskottet lämplig och välbetänkt.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med uteslutande ur riksstaten

av dels det ordinarie förslagsanslaget å 4,500 kronor

till odlingshjälp åt krononybyggare och dels det ordinarie

förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare

av skogstorp och odlingslägenheter å kronoBihang

till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.) 15

Odlingshjälp

åt innehavare

av odlingslägenheter

m. fl.

(ordinarie

anslag.)

[na.;

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Jordförmedlingsbyrä-r

för egnahemsrörelsen.

extra anslag.)

rus:]

Utskottet.

114 Jordbruksutskottets utlåtande iVr 9 A.

mark, i de sex nordligaste länen, å riksstaten uppföra

till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.

117:o) Under punkt 113 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till jordbruksförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 395 — 397.)

Till jord förmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen har riksdagen anvisat

å extra stat för vart och ett av åren 1912—1915 ett anslag av

20.000 kronor. På grund av uppkomna besparingar behövdes icke

något anslag för år 1916. För åren 1917 och 1918 kunde av samma

anledning anslagen begränsas till resp. 8,000 och 12,000 kronor.

Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1917 anmält

behovet av anslag för ändamålet för år 1919 och därvid meddelat, att

enligt uppgift från statskontoret hade den 24 oktober 1917 å anslaget

återstått odisponerat ett belopp av omkring 11,200 kronor. Då anslag

å 12,000 kronor anvisats för ändamålet för år 1918, skulle alltså för

sistnämnda år finnas tillgängligt ett belopp av något över 23,000 kronor.

Då det normala anslagsbeloppet vore 20,000 kronor, syntes ett överskott

av omkring 3,000 kronor kunna påräknas till år 1919, vadan nytt anslag

behövdes å 17,000 kronor.

Enligt kungörelsen den 22 november 1912 kan för inrättande av

jordförmedlingsbyrå för egnahemsrörelsen understöd av statsmedel utgå

till hushållningssällskap, landsting eller andra institutioner, vilka för

ändamålet åtnjuta bidrag av hushållningssällskap eller landsting eller

eljest på grund av särskilda omständigheter av Kungl. Maj:t prövas

därför lämpliga. Vid byrån skall finnas anställd eu sakkunnig person

för att bistå jordspekulanter. Statsbidrag utgår dels med högst hälften

av den sakkunniges avlöning, dock högst med 500 kronor, och dels till

övriga driftkostnader med högst 200 kronor.

På sätt framgår av ovanstående, skulle, om statsbidrag beräknades

efter nu gällande grunder, för år 1919 erfordras anslag till belopp av

17.000 kronor. I den föreliggande framställningen ifrågasättes emellertid

en förhöjning av maximibeloppen av statsbidragen från 500 till 700 för

den sakkunniges avlöning och från 200 till 400 kronor för övriga omkostnader.

DejDartementschefen har med hänsyn härtill kommit till ett

erforderligt belopp av 21,000 kronor för år 1919.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

115

Då det för ifrågavarande verksamhets fortsatta bedrivande och utveckling

torde vara eu angelägenhet av stor vikt att statsbidragens belopp

hållas någorlunda i överensstämmelse med de med verksamheten

förenade omkostnader, finner utskottet de nu föreslagna höjningarna i

maximibeloppen befogade.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till jord form edlingsbyråer för

egnahemsrörelsen å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 21,000 kronor.

118:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokaluudersökningar

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat

för vart och ett av åren 1913—1918 anvisat ett anslag av 25,000 kronor

till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.

Förslaget innebär en förhöjning med 5,000 kronor av innevarande

års anslag.

Enligt vad framgår av statsrådsprotokollet torde erfarenheten under

år 1917 visat behövligheten av nämnda förhöjning. I betraktande härav

finner utskottet icke anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer därför,

att riksdagen må till insamlande av jordbruksstatistiska

uppgifter genom lokalundersökningar å

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

119:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkt 115 gjorda

framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 398

—400 i ämnet innehåller hemställer utskottet,

att riksdagen må å extra stat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 29,000 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas tillbefrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket och dess

binäringar samt fiskerinäringen.

Jordbruks
statistiken.

(extra anslag.)

[114.]

Utskottet.

Befrämjande

av avsättning

i främmande

länder

av alster av

svenska lantbruket

och dess

binäringar

samt fiskerinäringen.

(extra anslag.)

[115.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

“er_ 120:o) Under punkt 116 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

''lantbruks- dels medgiva, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå oanvänt å

institutet anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande av

i om. kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet

oxtia anslag. . jpom^ un(jer år 1919 användas för enahanda ändamål; dels ock för

[116. j samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav

4,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av

åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida

kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men

för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något

anslag. Av samma anledning hava anslagen för åren 1917 och 1918

kunnat inskränkas till 2,000 kronor.

Departementschefen har nu med beaktande jämväl av beräknade

besparingar å tidigare beviljade anslag för ifrågavarande ändamål ansett

ett anslag av 4,000 kronor böra anvisas för år 1919.

Häremot har utskottet intet att erinra och hemställer därför,

att riksdagen må dels medgiva, att vad vid utgången

av år 1918 må kvarstå oanvänt å anslag, som

för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella

lantbruksinstitutet i Rom, må under år 1919 användas

för enahanda ändamål; dels ock för samma ändamål å

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

Understöd åt 121:o) Under punkt 117 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

l6rjordbruks "'' aR till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år

kredit. 1919 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

(extra anslag.)

rp p Y -j Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

s. 117 Kontrollera mot PDF

■Jordbruksutskottet* utlåtande Nr 9 . I. 117

L22:<>) Inder punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för inventering av odlingsjord ä kronomarker i Norrland och Dalarna

a extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 403— 406.)

Jämlikt Kungl. Mapts bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet särskilda sakkunniga att inom

departementet biträda med uppgörande av förslag till plan för eu allmän

undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och

därtill tjänliga mark tillgångar inom de sex nordligaste länen med undantag

av trakterna ovan odlingsgräns^! i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker.

Dessa sakkunniga avgåvo den 20 april 1916 betänkande med

förslag till plan för anordnande under sommaren samma år av en

undersökning av odlingsjord inom vissa angivna kronoparker i nämnda

län. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1916 godkändes det sålunda

avgivna förslaget. I anledning härav verkställdes under uppsikt

av de sakkunniga och närmaste ledning av eu bland dem sådan inventering,

som planen avsåg, å största delen av de i planen upptagna

kronoparkerna. Över dessa arbeten avgåvo de sakkunniga den 20

december 1916 till departementschefen en summarisk rapport, innefattande

jämväl förslag till grunder för bearbetning av det under året

insamlade undersökningsmaterialet, vilket förslag den 30 december 1916

blev av Kungl. Maj:t godkänt. I skrivelse till departementschefen den

21 maj 1917 avgåvo därefter nämnda sakkunniga förslag till plan

för inventeringsarbetenas fortsatta bedrivande under sommaren samma

år. Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Maj it godkänt,

därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl.

Maj:t den 30 juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs att

handhava uppsikten över den fortsatta inventeringen. I samband med

förordnandet om inventeringen under sommaren 1917 föreskrev Kungl.

Maj:t, att bearbetningen av denna inventerings resultat skulle äga rum

i enlighet med de bestämmelser, som i ovannämnda brev den 30

december 1916 meddelats i avseende å samma års inventering. Samtidigt

med anvisande av medel till bearbetningen av sistlidna sommars

inventeringsarbete meddelade Kungl. Magt den 12 oktober 1917 ytterligare

bestämmelser angående bearbetningen.

Enligt utredningen i ärendet hava kostnaderna för ifrågavarande

inventering under åren 1916 och 1917 uppgått till i runt tal respektive

48,000 och 66,000 kronor, vilka medel förskotterats av Kungl. Magt.

Inventering

av odlingsjord

ä krono - marker i

Norrland och

Dalarna.

(extra anslag;.)

118. j

Utskottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Samma kostnader Lava för vartdera av åren 1918—1920, vilken tid beräknats

åtgå för inventeringens fullbordande, av kolonisationskommittén

beräknats till 78,400 kronor för själva inventeringen och 11,000 kronor

för materialets bearbetning eller tillhopa 89,400 kronor, varvid emellertid

kommittén betonat, att förhållanden, som ej nu kunde överblickas,

kunde nödvändiggöra någon ytterligare höjning. Till detta belopp begäres

nu anslag för såväl är 1918 som år 1919. I likhet med departementschefen

håller utskottet före, att ifrågavarande inventeringsarbete

är en nödvändig förutsättning för ett kraftigt och målmedvetet frärn.

jande av ifrågavarande kolonisation. Med hänsyn härtill är det därför av

vikt, att inventeringen får oavbrutet fortgå. Mot de verkställda beräkningarna

rörande det erforderliga årsanslaget har utskottet icke funnit

skäl till erinran.

Beträffande anslaget för år 1918 kommer utskottet att därom göra

särskild hemställan.

Luder åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för inventering av odlingsjord

å kronopark»'' i Norrland och Dalarna å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Koiomsation 123:o) Under punkt 119 har Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen

kronoparkcr. 1 avbidan på den proposition angående åtgärder för kolonisation

(extra anslag.) a vissa kronoparker, som Kungl. Magt må komma att avlåta till riks[-11

q i dagen, å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag avL

J 225,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

Åtgärder i 124:o) Under punkt 120 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

VrZe%fi7~ att i afbidan på den proposition angående anslag för år 1919 till åtgärder

(extra anslag.) * prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för sagda år beräkna ett förslags[120.

i anslag av 10,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

119

125:o) Under punkt 121 liar Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att Beredande av

i avbidan på den proposition angående anslag för år 1919 för beredande lbede

av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må medlades icvkomma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för nadmillkorsagda

år beräkna ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor. (extra anslag.)

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

126:o) Under punkt 122 bär Kungl. Magt föreslagit riksdagen att Anordnande

i avbidan på den proposition angående anslag för anordnande av kyl- °vnin^ar^1''

inrättningar, som Kungl. Maj t må komma att avlåta till riksdagen, för (extra analag:)

detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag [122.]

av 500,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

127:o) Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels

höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från

150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kronor; dels ock medgiva,

att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl. kostnader

för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.

Det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar höjdes av 1914 års förra riksdag

från och med år 1915 från 100,000 kronor till 150,000 kronor. Utgifterna

från anslaget hava, efter avdrag för anslaget tillhörande uppbördsmedel,

under nedannämnda år varit följande:

1912 ................................................ kronor 151,695: 49

1913 ....

1914 .....

1915 . ...

1916 ......

1917 till

1 november

157,552: 76

170,355: 58

178,248: 13

171,745: 34

134,268: 33

Rese- och

traktamentspenningar.

(ordinarie

anslag.)

[123.]

Departementschefen har ansett anslaget redan på grund av överskridande

under senare år vara i behov av någon förhöjning. Detta

framstode enligt hans mening som desto mer befogat i betraktande av

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Utskottet.

Kostnader

för kommittéer

m. m.

(ordinarie

anslag.)

[124]

de höjningar i biljettpriser, skjutstaxor m. in., som numera ägt ruin, och

vilka ej torde kunna efter slutet av nuvarande kristid alldeles försvinna.

I anslutning till vad utskottet under 82:o) anfört rörande dagtraktamenten

åt lantmätare skulle ifrågavarande anslag behöva höjas med

400,000 kronor. Härtill kommer, att anslaget för tillgodoseende av sina

hittillsvarande ändamål på grund av höjningar i dagtraktamentsbeloppen

enligt statskontorets beräkning måste höjas med 75,000 kronor. Med

hänsyn jämväl till de under senare åren gjorda överskridandena torde

intet vara att erinra mot den av Kung]. Maj:t för år 1919 nu föreslagna

höjningen från 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000

kronor.

Ej heller synes någon invändning kunna göras mot det för år

1918 såsom erforderligt ansedda beloppet av 300,000 kronor, vartill

emellertid utskottet återkommer i särskilt utlåtande.

Ifrågavarande framställning avser jämväl riksdagens medgivande

till att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl. kostnader för

uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.

Häremot finner utskottet intet vara att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar från 150,000 kronor med 500,000

kronor till 650,000 kronor;

dels och medgiva, att från ifrågavarande anslag

må utgå arvoden m. fl. kostnader för uppskattningav

arrendeavgift till kronan för jordägarandel i gruva.

128:o) Under punkt 124 har Kuugl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar genom sakkunniga

uppföra under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett

ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Kassaförlagskommittén har i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande

framlagt åtskilliga förslag till avveckling av det hittills använda

förskottsväsendet. Ett av dessa förslag avser uppförande i riksstaten

av särskilda förslagsanslag till bestridande av kostnaden för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga. Kommittén föreslår be
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr It A.

121

trallande nionde huvudtiteln, att härtill uppföres ett förslagsanslag å

125,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 25 oktober 1917 (»ver lörenämnda

kommittébetänkande förklarat sig gilla principen att onödiggöra

förskott för kommitté kostnader medelst beviljande på förhand av förslagsanslag

för dylikt ändamål. Ämbetsverket bär emellertid etter undersökning

om ifrågavarande belopp för år 1916 ifrågasatt, att det föreslagna

anslaget under nionde huvudtiteln måtte höjas till 150,000 kronor.

Kung!. Maj:t bär förut denna dag på föredragning av övriga departementschefer

beslutat framlägga för riksdagen förslag om beviljande

av anslag under de särskilda huvudtitlarna för ifrågavarande ändamål.

Detta bör även ske ifråga om nionde huvudtiteln.

Enligt kommitténs och statskontorets utredningar hava dessa kostnader

vad jordbruksärendena vidkommer under åren 1911—1916 upp
-

gått till följande belopp i runda tal:

1911 ....................................................... kronor 102,000

1912 ....................................................... » 136,000

1913 ........................................................ » 92,000

1914 ............................................................ » 166,000

1915 ........................................................... » 141,000

1916 .......................................................... » 251,000.

Medeltalet av dessa belopp är 148,000 kronor. I betraktande av

de stora växlingarna å anslaget och de ökade utgifterna under de sista

åren samt den omständigheten, att man torde böra räkna med höjda

arvodesbelopp för ledamöter i kommittéer och liknande utredningar, lärer

lägre belopp än det av statskontoret föreslagna icke böra nu ifrågasättas.

Enahanda belopp bör även för innevarande år begäras av riksdagen

och jag har för avsikt att göra hemställan härom vid behandlingen

av de anslag, som böra äskas å tilläggsstat för år 1918.»

De för ifrågavarande ändamål begärda beloppen ge ej anledning

till erinran från utskottets sida.

Beträffande det för år 1918 erforderliga beloppet kommer utskottet

vid särskilt utlåtande göra hemställan därom.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må till kostnader för kommittéer,

kommissioner och utredningar genom sakkunniga uppföra

under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett

ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a höft. (Nr 9 A.)

Utskottet.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Extra

utgifter.

[ordinarie

anslag.)

[125. J

Utskottet.

Tillfällig löneförbättring

åt

vissa lärare

vid statsunderstödda

lantbruksundervisniv

gsanstalter.

(extra anslag.)

• [126.j

Löne förbättring

åt vissa

vaktmästare

ra. fl.

(ordinarie

anslag.)

rl27.]

Extra lönetillägg.

(extra anslag.)

[128.]

129:o) Under punkt 125 har Knngl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter från 10,000 kronor

med 10,000 kronor till 20,000 kronor.

Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter är bestämt till ett belopp av 10,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört angående ökning av de särskilda huvudtitlarnas anslag

för detta ändamål och med förmälan, att utskottet kommer att göra

särskild hemställan angående ökat anslag härtill å tilläggsstat för år

1918, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter från 10,000 kronor med

10,000 kronor till 20,000 kronor.

130:o) Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i.avbidan på den proposition angående anslag till tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å extra stat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

131:o) Under punkt 127 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, som Kungl. Magt

ma komma att avlata till riksdagen, för detta ändamål å ordinarie stat

beräkna ett förslagsanslag, högst 18,000 kronor.

Över denna framställning kommer ut-koitet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

132:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag angivna grunder av extra lönetillägg för år 1919 åt en

del tiänstemän vid under jordbruksdepartementet lydande stater å extra

stat för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet''s utlåtande Nr 9 A.

123

Liknande framställningar hava av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande andra departement underlydande tjänstemän.

1 anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för

beredande av extra lönetillägg för åren 1918 och 1919 åt en del statstjänstemän

under andra huvudtiteln dels på extra stat för år 1919 dels

ock å tilläggsstat för år 1918 anvisat särskilda förslagsanslag att utbetalas

enligt de i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder.

Om anslag å tilläggsstat kommer utskottet att göra särskild hemställan.

I anledning av Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt gjorda

framställning och i överensstämmelse med vad riksdagen sålunda beslutat

hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden för denna

dag angivna grunder av extra lönetillägg för år 1919

åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1919 anvisa såsom

förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

133:o) Under punkt 129 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja förslagsanslaget till tryckningskostnader från 32,259 kronor med

12 kronor till 32,271 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,

må för år 1919 fastställas till samma belopp som uti

innevarande års riksstat dock att i förslagsanslaget till

bestridande av tryckningskostnader må få göras den

jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

kan bliva erforderlig.

Stockholm den 14 mars 1918.

Utskottet.

Trycknings

kostnader.

(ordinarie

anslag.

[129.]

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, Fahlén, Lindblad,

Hellström, greve Wachtmeister, Öberg, Johansson, Sävström, Barthelson,

Magnusson, Igel (utom vid punkt 80—133), Norm, Larsson, Ericsson

i Arboga och Anderson i Knapasjö vid punkt 80—133.

Res ervation

under punkt 31

av herr Öberg, som yrkat bifall till de av herr Dahl och herr

Norman m. fl. i ämnet väckta likalydande motioner.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet* utlåtande Nr It A.

125

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1919 nionde

huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

Ordinarie: Extra Ordinarie] Extra

anslag anslag anslag anslag

Kronor i Kronor ; Kronor i Kronor

1

2

Departementet.

Departementschefen .................................... 17,000]

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kanslii i 115,50o[

Säger för departementet ......................... 132,500]

Lantbruksstyrelseii.

1 Lantbruksstyrelsen .........................

;

11

21

r

j 3 a

3b

3c ]

3 d

4 1

Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

.............................................

deras biträden ............

för jordbruk och lantmannanäringar

:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m.......... x) 420,200

Förslagsanslag :

Understöd åt lantmannaskolor

..................... x) 240,000

Understöd åt lanthushållsskolor

........................ 60,000

Understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter

............ 100,000 400,0001

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst ..............................

Lantbruksmgenjörer och

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter

820,200

’) 151,300]

425,450

101,900

7,500

'') Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

! Ordinarie

Extra ! Ordinarie |

Extra

! anslag

anslag anslag

anslag 1

Kronor

Kronor ! Kronor 1

Kronor

5 !

i

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

1

vid Alnarp, förslagsanslag, högst...............[

8,500

6

Fösöksloge vid Ultima, reservationsanslag ...

19,000

7

Utbildningskurser för kontrollassistenter, re-

servationsanslag......................................

14,800

8

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

reservationsanslag....................................

20,000

1 9

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötsel

1

i Norrland och Dalarna, reservationsanslag

—

t:

©

10

Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ......

80,000

i 11

Vandringsrältare, reservationsanslag ............

48,000

■ 12

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag....................................!

2,000

13

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. m., förslagsanslag,

högst .....................................................

l,500i

14

Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Kim-

forsa, förslagsanslag, högst........................

8,000

! 15

Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lånt-

•

hushållning å Brogård, förslagsanslag, högst

5,500, 820,200

221,800

Hästaveln:

Hästavelns förbättrande:

1 16 a

Reservationsanslag ..................... 369,400

Förslagsanslag:

16b

Friheter................................... 1,070; 370.470

: 17

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-

anslag, högst ..........................................

4,630.

18

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-\

1

tionsanslag .............................................

‘) 20,000

19

Stamboksföring rörande hästar, reservations-

anslag ...................................................

6,000 370,470

30,630

Boskapsskötsel m. m.:

; 20

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag 50,000

21

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,

förslagsanslag, högst ..............................j

1,000

22

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag

■) 27,000

23

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst ........................

5,000

: 24

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, reservationsanslag

115,000

25

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag

65,000

26

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ...

vj 35,000

; 27

'' Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag t

20,000

28

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag ...\

6,°00 50,000

274,000

! 29

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Ultuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst

26,500

Kemiska stationer in. m.:

30

Kemiska stationer för jordbrukets och närin-

garnas behov, förslagsanslag, högst.............

48,000

*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

127

Ordinarie. Extra Ordinarie! Extra

anslag . anslag j anslag ! anslag

Kronor , Kronor j Kronor | Kronor

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

Kemisk- växl biologiska anstalten inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst ..............

Befrämjande av mossodlingur:

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst ..................................................

Försöksgård vid Alträsk, förslagsanslag, högst

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsanslag,

högst..............................................

I Befordrande av inhemsk fröodling, reservations-'',

anslag ...................................................

Sveriges utsädesförening, förslagsanslag, högst:

Mindre jordbruket: * j

Höjande av det mindre jordbruket, reservations-''

anslag ............................................!

Statskonsulent för det mindre jordbruket in. in.,i

förslagsanslag, högst ..............................''

Främjande av ordnad bokföring vid mindre!

jordbruk, förslagsanslag ...........................

Fortgående smörprovningar m. m., reservationsanslag

................................................

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslagel, reservationsanslag

.................................................

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag.

........................................................

Torvlil Igångarnas tillgodogörande:

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,

reservationsanslag...................................

Torvingenjörer och torvassistent in. m., förslagsanslag,

högst ........................................

Upprätthållande av en torvskola, förslagsanslag,

högst ...............................................

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reser

vationsanslag..........................................

Undersökningar av torvmarker i Södra Sverige,

reservationsanslag ..............................

Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden .;.........................

En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsanslag,

högst ..........................................

Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg

av kalk in. m. för jordbrukets behov, förslagsanslag

......................................................

Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering

m. m., förslagsanslag, högst ........................

Upplysningsverksamhet angående försäljningsföreningar

m. m. förslagsanslag, högst ............

i1) 1,900,000

| x)800,000!

150.000

42,700

8,000

9,500

85.000

Säger för lanthushållningen!

80,000

18,200

66,200

10.000

10.000

10,000

15,000

116,000

400,000

9,100

15,000

141,000

424,100

16,000

2,700,000

25,000

295,200

3,500

| 2,000,000

I ") 15,000

| 10,000

1,793,020| 6,303,930

X) Av Kuu»rl- Mai:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgives.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Ordinarie Extra Ordinarie! Extra

anslag ! anslag anslag anslag

Kronor | Kronor | Kronor | Kronor

Fiskeriväseudet.

1

Fiskerinäringens understöd ..............................

‘>131,300

2

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

1 550

fiskare, reservationsanslag...........................

3

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,

högst ..........................................;..............

22,000

Hydrografisk-biclogiska havsundersöknmgar:

4

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven, reservationsanslag

34,100

5

Underhålls- och driflkostnad för fartyget Ska-

gerak, reservationsanslag ........................

46,000

6

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-

slag, högst .............................................

14,400'' 94,500

7

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-

salt, reservationsanslag ..............................

10,000

8

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan-

slag ..................................................

| 610,000

Säger för fiskeriväsendet

..............!...,.......... 131,300! 738,050

1

2

3

4

5

6

7

8

9

i 10

11

Skogsväsendet.

i Skogsundervisning m. in.:

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 201,750

Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,

förslagsanslag, högst

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G.

Grönberg, förslagsanslag, högst ..........

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

...............................................

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

reservationsanslag....................................

Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring, reservationsanslag

Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning

i allmänhet 120,000

Tillfälligt lönetillägg åt skogsråtta^, förslagsanslag,

högst ...............

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,

högst ................................;..............

Skogsvård m. in.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och

Sårna socken ..................................'' 200,000

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbotten och

Norrbottens läns kustland................ ......... 130,000

3,700

500

05,900

19,450

23,000

3,200^

15,700; 321,750

132,050

i) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr ''■> A.

12!)

12 j Ökado utgifter för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

förslagsanslag .......................................

13 i Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens lön samt Sårna socken, reservationsanslag

....................................

14 ! Skogsodlingens befrämjande, reservationsan
slag

..... ....................................

15 ! Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva
tionsanslag

............................................

16 I Reglering av flottleder, reservationsanslag

17 | Släckning av skogseld, förslagsanslag ...........

Säger för skogsväsendet

Ordinarie] Extra i

anslag j anslag

Ordinarie! Kxtrn !

anslå" anslag i

Kronor | Kronor

Kronor ; Kronor i

80,000!

98,000!

■

90,000

67,500

330,000, 335,500!

>) 300,000!

50,000i

............| 701,750| 767,550!

Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristaten:

1 | Lantmäteristaten..........................................

2 I Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, reser
vationsamlag

.........................................

3 Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen ,för
slagsanslag,

högst .............................

4 Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för-]

slagsanslag, högst....................•.............j

5 Lantmäteriundervisningen, reservationsanslagj

6 Kostnader för vissa av lantmätare företagna;

tjänsteresor, förslagsanslag ....................

7 Reparation och renovation av kartor i lant
mäterikontoren

i länen, reservationsanslag

8 Nya registratur och arkivens ordnande i lant
mäterikontoren

i länen, reservationsanslag

9 | Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen, reservationsanslag ......................

10 i Anskaffande för lånt mäter ikontoret i Karlstad

av kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag

...........................................

11 ! Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen, reser
vationsanslag

...................................;.....

12 Kopior av kartor in. m. angående statens järn-1

vägars jordområden, reservationsanslag......

13 Skiften och avvittringar, förslagsanslag............

14 | Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

j förslagsanslag............................................

15 ] Utflyttmingshjälp efter skiften, förslagsanslag

Säger för lantmäteriväsendet!

536,400!

6,000

18,300

105,000

39,800

20,000

15,000

8,000

3,500

10,000

40,000

8,500

536,400

100,000

50,000

274,100

30,000

686,400 j 304,100

i) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 4 a käft- (Nr 9 A.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

O*

130

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

j Ordinärt

1 anslag

! Kronor

e Extra

[ anslag

1 Kronor

Ordinärt

anslag

Kronor

I

b| Extra

i anslag

1 Kronor

Rikets allmänna kartverk.

■

1 1

i Rikets allmänna kartverk .........

1 0430,00c

i

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reser

1 vationsanslag..................

010,000''

3,000

o

3

, Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov, förslagsanslag, högst ..............

.

Säger för rikets allmänna kartverk

............

430,000

13,000i

Geologiska samt meteorologiska och

hydrografiska undersökningar.

!

1

2

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning.............

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. in., reservationsanslag ............

101,530

72,700

17,000

6,500

1

.

1

3

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

reservationsanslag ................

4

Praktiskt geologisk undersökning i Jämtlands

och Västerbottens län, reservationsanslag...

101,530

•

96,200

i

■

1

1

1

1 5 a !

5 b

i 5 c j

* !

71

8 |

’ 9

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar ................................. 94,700

Beser vationsanslag:

Arvoden åt observatörer...... 35,000

Expenser........................... 8,000 43^00

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro-

fiska anstalt, reservationsanslag ...............

Meteorologiska telegram från Färöarna och Is-!

land, reservationsanslag.....................

Undersökningar av de högre luftlagren, för- slagsanslag, högst...................

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, re

ser vationsanslag ................

:

x) 137,700

’) 63,200|

1) 2,500:

1) 7201

7,000j

l) 3,150!

*) 3,000;

10

|

Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reserva-i

tionsanslag .......................

1

.

1! i

Hydrogeologiska specialundersökningar, för- slagsanslag högst ........................

137,700

79,570!

Säger för geologiska samt meteorologiska ochj

hydrografiska undersökningar .....................j...........................j 239,230 175,770''

) Av Kung], Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

131

1

1

Ordinarie

anslag

| Kronor

Extra

anslag

Kronor

|

j Ordin ari

anslag

| Kronor

e Extra

anslag

| Kronor

;

Veterinärväsendet.

•

! ■

Veterinärundervisningsanstalter:

Veterinärundervisningen ........

!

i

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva- tionsanslag ...................

i «7 Jl

71,000

600

i

Personlig lönefyllnad till två vaktmästare vid

veterinärhögskolan, förslagsanslag, högst ...

191,550

71,600

!

; Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar m. in....................... 26 700

Reservationsanslag:

Beredning av tuberkulin och sera m.m. 16,000

Diverse behov vid statens veterinärbak terioio- giska anstalt, reservationsanslag,...........

42,700

[

28,900

42,700

28,900

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater......

Förslagsanslag:

Distriktsveterinärers avlönande ........

86,500

146,000

232,500

Säger för veterinärväsendet

i

7 1

*

466,750

100,500''

!

|

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

I

i

1

Vägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags-\

anslag ..............................

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,j

förslagsanslag...............................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-

distrikt, reservationsanslag .............. j

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst!

2,700,000|

:

i

25,000

150,000

7,000

i

.

2,700,000

■

i

182,000

Färjor och färjkarlar:

Bestämt anslag.....................

Förslagsanslag:

Friheter....................................

354

25!

1

379

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...

400,000

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet!.........

3,100,379

182,000''

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 9 A.

Diverse.

(Ålderstillägg, förslagsanslag...........................

iOdlingshjälp åt innehavare av odlingslägenhetei

! ■ m. fl., förslagsanslag...................................

!Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag

Ersättning till hushållningssällskapen för till stats

i verket indragna brännvinsförsäljningsmedel.....

5 ijordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re

servationsanslag ......................................

6 !Insamlande av iordbruksstatistiska uppgiftergenon

} lokalundersökningar, reservationsanslag........

7 Befrämjande av avsättningen i främmande lände

! av alster av svenska lantbruket m. m., förslags

anslag, högst ........................_•...................

8 Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva

tionsanslag ...............................

9 (Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för

slagsanslag.......................................;••••••■

10 Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norr

land och Dalarna, reservationsanslag ....._•■•••

11 Kolonisation å vissa kronoparker, reservationi

anslag ................................................

12 Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsansla,

13 Beredande av lindring i de mindre bemedlade

levnadsvillkor, förslagsanslag ............ .......

14 Kylinrättningar, reservationsanslag................

16

anslag

II lVUSUlttUtl ivn -------------------------O

sakkunniga, förslagsanslag....................

18 (Extra utgifter, reservationsanslag ...........

19 Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid

! understödda lantbruksundervisningsanst

förslagsanslag......................................

20 (Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl.

21 Extra lönetillägg, förslagsanslag ..............

22 ''Tryckningskostnader, förslagsanslag ........

1

Ordinarie 1

anslag

1

Extra

anslag

!

Ordinarie j

anslag j

Extra i

anslag 1

: Kronor j

Kronor |

Kronor j

Kronor 1

!

|

no,ooo:

f

25.000

38.000

:

1

2,100,000

21,000

*1

rj

30,000

• 1

29,000

4,000

!) 35,000;

rj

s

9

|

1

1

650,000

90,000

D 225,000

'')10,000,000

i) 5,000,000

D 500,000

•*

j 150,000j

n

r,i

150,000j

J 20,000j

|

80,000

■) 18,000

1,000

i 32,271|

e;.............

! 3,323,271, 16,015,000

cl .............

|

! 11,155,900! 24,599,900

Summa

i) Av Kung! Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen dels ock i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda fr s. 7 i texten
  2. Rskr. 1918:90 Skrivelse till Konungen i anledning av hiingl. Mai ds i punkt 123 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om förhöjning av ordi a1 i texten