Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.

1918-03-14 · 37 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1918:4, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1918 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckta motioner

om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.

Närvarande: herrar Mannheimer, Larsson i Västerås, Clason, Bellinder, Hellberg,

K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer, Olof Olsson, greve

Alexander Hamilton, von Zweigbergk, Hallén *), Kropp, Räf, Hildebrand,

von Sneidern, Olsson i Broberg *), Persson i Tofta, Vennerström*)

och Runefors *).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets behandling hava hänvisats motionerna:

nr 2 i första kammaren av herr Hellberg,

nr 83 i första kammaren av herr August Ljunggren,

nr 120 i andra kammaren av herr Vennerström in. fl. (i det följande

kallad herr Vennerströms motion),

nr 121 i andra kammaren av herr Olsson i Rösta och

nr 175 i andra kammaren av herr Bengtsson i Norup.

Herr Hellberg hemställer,

att riksdagen måtte besluta i lagen om val till riksdagen av den 26

maj 1909 införa bestämmelser av den innebörd som angives i följande förslag

till ändringar och tillägg i denna lag, nämligen:

1) orden »inverka ej på valet» i andra stycket av § 57 utbytas mot

uttrycket »anses ogilla»;

2) efter § 60 insättes en ny paragraf av denna lydelse:

Om av den i § 57 andra stycket sagda eller annan anledning samtliga

valsedlar från ett eller flera valdistrikt blivit förklarade ogilla eller om de

genom olyckshändelse gått förlorade, skall sammanräkningen icke avslutas,

utan Konungens befallningshavande har då att genom beslut som icke får

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 saml. 4 haft. (Nr 4 5.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Herr Hellbergs

motion.

* Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4. v

överklagas omedelbart utsätta och på vanligt sätt låta kungöra nytt val för

detta eller dessa distrikt att hållas senast inom tio dagar. Först sedan de

i § 55 omnämnda handlingar från det eller de nya valen inkommit till

Konungens befallningshavande, fullföljes med iakttagande av bestämmelserna

i § 57 första stycket den avbrutna röstsammanräkningen;

3) som följd av denna nya § 61 ändras den nuvarande § 61 till 62

den nuvarande § 62 till 63 o. s. v.

Herr August Ljunggren hemställer,

att riksdagen måtte besluta i lagen om val till riksdagen av den 26

maj 1909, införa förutom bestämmelser i den riktning herr Hellberg i

sin berörda motion föreslagit — jämväl föreskrifter, varigenom

dels dessa bestämmelser må kunna tillämpas även för det fall, att

Konungen efter anförda besvär över Konungens befallningshavandes beslut finner

anledning att kassera de avgivna rösterna inom ett eller flera valdistrikt,

dels valkuvert enligt § 48 i vallagen skola av Konungens befallningshavande

kostnadsfritt — efter rekvisition av vederbörande valförrättare _

tillhandahållas,

dels i vallagen uttryckliga ansvarsbestämmelser stadgas för försumlio-a

valförrättare.

Herr Vennerström m. fl. hemställa,

att riksdagen måtte besluta förändra lagen om val till riksdagen av

den 26 maj 1909 i den riktning

1) att ansvarspåföljd stadgas för uppenbart försumliga valförrättare;

2) att staten i stället för kommunerna tillhandahåller godkända valkuvert

av den beskaffenhet, som i § 48 vallagen föreskrives;

3) att, för den händelse samtliga valsedlar från något distrikt blivit

kasserade, omval stadgas, icke som nu för hela valkretsen, utan blott för

det eller de distrikt, från vilka valsedlarna blivit kasserade.

Herr Olssons motion är likalydande med herr Ljunggrens.

Herr Bengtsson i Norup hemställer,

att riksdagen måtte besluta, att de valkuvert, som skola användas vid

riksdagsmannaval skola tillhandahållas vederbörande valförrättare genom

statens försorg antingen kostnadsfritt eller till statens självkostnadspris, och

tillåter jag mig hemställa, att vederbörande utskott måtte föreslå de’ förändringar

i gällande lag, som betingas av ovanstående förslags genomförande.

Herr Hellberg har till stöd för sin hemställan anfört följande:

»I inte mindre än sex fall har det under fjolåret inträffat, att val till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

3

riksdagens andra kammare blivit upphävda och nya val måst anställas däiför

att till följd av någon försumlighet å valförrättarens sida samtliga de

avgivna rösterna från ett eller liera valdistrikt blivit kasserade.

Det råder ett uppenbart missförhållande mellan fel och påföljd i sådana fall.

Det är orimligt, att en hel valkrets skall få underkasta sig besväret

av omval därför att vederbörande valförrättare inom ett enda eller ett pal

distrikt inte som sig bort har fullgjort sina åligganden. Valkretsen består

kanske av 30—40 kommuner, och alla dessa skola välja om därför att

inom blott en enda av dem allt inte gått fullt lagenligt till vid det ^ordinarie

valet. Det nya valet kommer därtill att äga rum under en årstid

som är synnerligen olämplig, det medför en ny agitation, som kräver tid,

krafter och kostnader, det river upp de annars för det året avslutade partistriderna

och framkallar lätt ökad bitterhet mellan de kämpande.

Den naturligaste påföljden för en valförrättares försumlighet kunde

väl tyckas vara, att denne drabbades av något ansvar. Yrkanden därpå

ha också hörts under diskussionen rörande fjolårets omval. Enligt en och

annans mening skulle sådant ansvar redan efter nu gällande lag kunna

ådömas. Det har dock veterligen inte förekommit att den paragraf i strafflagen,

25 kap. 22 §, vars första stycke likställer fel av den som förordnats

att »ämbete eller tjänsteärende förrätta», med fel av ämbetsmän, blivit tilllämpad

på här ifrågavarande fall. Det torde nog därför behövas ett uttryckligare

stadgande, därest ansvarspåföljd skall träffa felaktiga valförrättare.

Att en sådan påföljd skulle skärpa deras noggrannhet, som komme

att utsättas för densamma, är väl sannolikt, även om den givetvis måste

bli av rätt lindrig art. Men någon absolut förebyggande verkan finge

den ju inte. Om trots den en försummelse som medförde kassering av

samtliga valsedlarna från ett distrikt bleve begången, så skulle också i

ett sådant fall nytt val ett par månader efter de ordinarie valen kunna

ådömas en valkrets lika väl som nu.

I fall ansvarspåföljd för valförrättare skulle anses lämplig att inföia, så

borde den därför kompletteras med en annan bestämmelse, som förordats

av fyra reservanter till 1912 års konstitutionsutskotts avstyrkande utlåtande

över de motioner om åtgärder mot masskassering av valsedlar, som

då väckts av herrar Holmdahl och Nilson i Örebro. Nämnda reservanter

— herrar Hellberg, Wavrinsky, Branting och Larsson i Västerås —

yttrade: ....

»Kassering av hela valsedelmassan från ett visst valdistrikt utan någon

valmännens förskyllan utgör en så svår kränkning av en viktig medborgar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

ratt, att definitivt betryggande åtgärder däremot böra vidtagas. En enkel

och fullt effektiv sådan åtgärd vore att stadga omval för det distrikt, ifrån

vilket samtliga avgivna valsedlar blivit kasserade på grund av fel från valforrattarens

sida. Samma stadgande borde också gälla för den händelse alla

valsedlar från ett valdistrikt genom någon yttre tillfällighet (eldsvåda, miss°de

pa,..P.0sten eller Anande) gått förlorade. Att vissa olägenheter kunna

tankas följa med dylika partiella omval må väl erkännas, men de väga dock

icke over den trygghet för valmännens rätt som ensamt ett sådant stadgande

synes kunna fullt skänka.»

Om ett stadgande av den innebörd, som i denna reservation ano-ives,

bleve insatt i vallagen, så skulle de väsentliga olägenheterna av ett

omval vara avlägsnade. De nya val, som den röstsammanräknande myndigheten

skulle aga att utsätta, komme ju nämligen endast att drabba

det eller de valdistrikt, för vilka någon felaktighet begåtts (eller eventuellt

någon olyckshändelse inträffat), och då nämnda val genast bleve utsatt

att hallas inom en mycket kort tid, komme det att så nära som

“löjligt sammanfalla med de övriga valen och därför inte heller i re°-el

framkalla någon ny valstrid. För en försumlig valförrättare bleve det

också en snar och kännbar straffpåföljd, sannolikt lika kännbar som något

aga ansvar, om han ensam bland sina kolleger inom kretsen finge utstå

obehaget av en blott några få dagar efter en förra följande ny valförrättmng,

till vilken såval han själv som alla däri deltagande visste, att de

besvarats blott därför att han inte förstått att rätt fullgöra sitt förtroendeuppdrag.

... ^Iot sadana partiella omval har anmärkts, att de voro onödiga för den

händelse de kasserade rösterna inte inverka på valutgången. Men även om

de inte på något vis skulle göra det, så är, såsom i den anförda reservationen

framhållits, det principiellt oriktigt, att hela den aktiva valmanskåren

inom en socken eller sockendel utan någon sin förskyllan liksom utstrykes

tra?. de rostandes an^l• Det är av en viss vikt, att de olika partiernas

rostsiffror vid ett val bil så exakta som möjligt. Och även om röstmängden

från ett valdistrikt inte direkt skulle inverka på valutgången i något

avseende, sa kan det ändå tänkas medföra menliga verkningar om den kasseras,

exempelvis därigenom att till följd därav röstskillnaden mellan två

partier minskas till några få röster och såmedels möjligheten för klagomål

over valutgången ökas. ''

Emellertid är det vid eu röstsammanräkning så gott som omöjligt

att avgöra om rösterna från ett valdistrikt inverka på valutgången. Det är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

lätt nog att räkna åt, om de kunna förändra representanternas fördelning

på de olika partierna. Men det låter sig näppeligen göra att uträkna, huruvida

de kunna på något sätt inverka på platsfördelningen inom värjo särskilt

parti. Tv denna fördelning berör ju inte endast den eller dem som bli

valda utan även den eller dem som i händelse av deras avgång skola

inträda i deras ställe. Och om det även kan medges, att denna senare omständighet

i de flesta fall inte har någon större vikt, så är det dock, när

det gäller en sådan medborgerlig angelägenhet av första ordningen som ett

riksdagsval, alldeles oberättigat att blott på grund av en annan persons

formella försumlighet (eller en olycklig tillfällighet) ett större antal röstberättigade

skola förhindras att på denna angelägenhet öva sitt lagliga inflytande.

I enlighet med vad som uttalats i den förut anförda reservationen

från 1912, torde distriktsomval böra föreskrivas även för de visserligen

sällsynta fall, då hela valsedelmängden från ett eller flera distrikt till följd

av någon olyckshändelse inte kommit till sin rätt vid röstsammanräkningen.

Därest så vid en röstsammanräkning det på här angivna grunder befinnes,

att ett sådant distriktsomval måste äga rum, bör förrättningen avbrytas

och uppskjutas, dag för valet bör genast utsättas och denna dag

bör bestämmas så, att den infaller inom den allra närmaste tiden. För

att den avsedda skyndsamheten inte må på något sätt kunna förhindras,

bör också beslutet om nyvalet undantagas från överklagningsrätten. En

följd därav kan då naturligtvis någon gång bli, att en röstkassering, som

överklagad skulle blivit upphävd i högre instans, får bestå. Men den

olägenheten måste väl erkännas vara mycket mindre än den tidsutdräkt,

som klagomål i flera fäll skulle komma att medföra, och ännu mycket

mindre än de omval som nu för ett enda distrikts skull kunna ådömas

alla kommuner inom en hel valkrets flere månader efter det ordinarie valet.»

Motiveringen i herrar Ljunggrens och Olssons motioner är av följande He^r^u^

lydelse: sons motioner.

»I motion nr 2 inom första kammaren har herr Mauritz Hellberg föreslagit

vissa ändringar och tillägg i vallagen, åsyftande att råda bot på de

påföljder i form av omval, som för närvarande äro förknippade med masskassering

av röstsedlar vid val till riksdagens andra kammare.

I motionen antydes att den naturliga påföljden för en valförrättares

försumlighet kunde tyckas vara, att denne drabbades av ansvar, men något

förslag härom framlägges icke.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Herr

ströms

Klart är, att om herr Hellbergs motion bifalles, omval inom en hel

valkrets icke skulle behöva ifrågakomma i den omfattning, som nu alfabet.

Däremot lärer det kunna inträffa, att Konungens befallningskavande

slutför sammanräkningen inom hela valkretsen och att därefter sådana klagomål

framkomma, att Konungen finner skäl upphäva valet. I sådant fall

kvarstår även med den av herr Hellberg föreslagna förändringen samma

olägenhet, som nu är rådande, nämligen att nytt val måste företagas inom

hela valkretsen.

De av herr Hellberg föreslagna bestämmelserna torde därför behöva

kompletteras därhän, att de jämväl äga sin tillämpning i det fall, som nu

berörts.

Enligt § 48 i vallagen »skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen».

Upphävande av valen hava i allmänhet berott på, att denna bestämmelse

icke blivit i detalj tillämpad. Detta missförhållande skulle lättast

kunna undanröjas genom en bestämmelse med föreskrift, att valkuverten

skulle genom Konungens befallningshavandes försorg tillhandahållas varje

valförrättare. Efter en sådan anordning skulle det ankomma uteslutande

på valförrättarens samvetsgrannhet, i vad män bestämmelserna bleve strikte

tillämpade.

Såsom en ytterligare kontroll härutinnan och i andra avseenden borde

dock, enligt min mening och såsom från olika håll påyrkats, uttryckliga

bestämmelser om ansvarspåföljd för försumliga valförrättare införas i vallagen.

»

vennei- Till stöd för sin hemställan hava herrar Vennerström m. fl. anfört

motion, följande:

»Med anledning- av händelser under 1911 års riksdagsmannaval motionerade

vid 1912 års riksdag herrar Holmdahl och E. A. Nilson i Örebro var

för sig om sådana ändringar i vallagen, att masskassering av valsedlar

kunde undvikas. I sitt avstyrkande utlåtande yttrade konstitutionsutskottet

bland annat: »Utskottet vill till en början framhålla, att då 1911 års val

till riksdagens andra kammare voro de första som förrättades sedan lagen

om val till riksdagen trätt i kraft, det måste betraktas såsom fullt naturligt,

att en viss ovana från valförrättarnas sida gjort sig gällande i tilllämpningen

av de nya bestämmelserna, och att man därför torde förvänta,

att ett felaktigt förfarande framdeles kommer att inträffa mindre ofta, i

synnerhet om genom Kung]. Maj:ts försorg det tillställdes valförrättarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

7

cirkulär med upplysning om hur valförrättningen skall tillgå och med framhållande

av sådana fel, som vid nu förrättade val blivit begångna.» Konstitutionsutskottet

hade sålunda den föreställningen, att oegentligheterna vid

1911 års valförrättningar voro huvudsakligen beroende på bristande vana

vid tillämpningen av den nya vallagen. Med ökad vana skulle de av motionärerna

påtalade oegentligheterna försvinna.

Det kan icke sägas, att konstitutionsutskottets profetiska blick var

skarpsynt. Dess ljusa förhoppningar ha grundligen kommit på skam. Utvecklingen

har gått i motsatt riktning mot den av konstitutionsutskottet

förespådda. Förhållandena vid 1911 års val äro ett himmelrike mot dem

vid 1917 års. 1911 upphävdes blott ett riksdagsmannaval, i Hälsinglands

södra valkrets. 1917 upphävdes av regeringsrätten icke mindre än 6 av de

förrättade riksdagsmannavalen, nämligen i Norrbottens norra, Jämtlands

norra, Stockholms läns norra, Stockholms läns södra, Hallands och Kristianstads

läns nordvästra valkretsar. Dessutom hade även i en del andra

valkretsar felaktigheter blivit begångna, dock icke så grova, att nya val

måste komma till stånd. Det oefterrättlighetstillstånd, som avspeglades i

denna mängd av överklagade eller upphävda riksdagsmannaval, är olidligt.

Det är upprörande, att valmännen utan egen förskyllan skola genom masskassering

av valsedlar berövas sin medborgarrätt eller nödgas underkasta sig

det besvär och de utgifter, som äro förenade med ett omval. Det är på

tiden, att valmännens rätt tryggas genom snabba och effektiva lagstiftningsåtgärder,

som förhindra ett upprepande av 1917 års bedrövliga valskandaler. Den

revidering, som 1912 års konstitutionsutskott ännu icke ville vara med om, är nu

av erfarenheterna bevisad vara mogen och övermogen.

För att få klarhet om de nödvändiga reformerna är det lämpligt att

fall efter fall granska de år 1917 upphävda riksdagsmannavalen.

Vid sammanräkning av de vid valet i Norrbottens läns norra valkrets

avgivna rösterna kasserades samtliga röster från Över-Torneå sockens första

och andra valdistrikt, emedan enligt de inkomna valprotokollen valförrättningen

i Över-Torneå sockens första distrikt slutat två timmar före den bestämda tidens

utgång och valförrättningen i Över-Torneå sockens andra distrikt en timme före

den bestämda tidens utgång. Över valet anfördes besvär, vari yrkades

valens upphävande och utlysande av nytt val, enär de inom Över-Torneå

båda valdistrikt avlämnade rösterna, tillhopa 143, jämte de röster, som

kunnat avlämnas, därest valförrättningarna ej avslutats före den bestämda

tiden, kunnat utöva inflytande på valets utgång.

I utslag den 27 okt. 1917 upphävde regeringsrätten valet, emedan i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr i.

målet vore upplyst, att valförrättningarna inom Över-Torneå sockens första

och andra valdistrikt avslutats, i det första två timmar och i det senare

en timme tidigare än i den om valet utfärdade kungörelsen föreskrivits,

samt berörda omständigheter kunnat inverka på valets utgång.

Vid Konungens befallningshavandes sammanräkning av de inom Jämtlands

låns norra valkrets avlämnade sedlarna antecknades, att de vid valet

inom Frostvikens distrikt använda valkuverten (240 st.) och de inom Alanäs

distrikt använda (238 st.) icke voro av ogenomskinligt papper utan att vid

dess vändande mot dagern genom kuverten syntes partibeteckningen å

valsedeln och delvis även namnen. Med anledning av stadgandet i § 48

vallagen fann därför Konungens befallningshavande skäligt förklara, att icke

någon av de inom dessa valdistrikt avgivna valsedlarna skulle vid sammanräkningen

tagas i beaktande.

Valet överklagades från skilda håll. Över de delar av besvären, som

regeringsrätten i sitt utlåtande den 19 oktober ansåg sig böra gilla, uttalade

sig regeringsrätten på följande sätt: >Vidkommande besvären i övrigt,

så enär de valkuvert, som vid valförrättningen inom Frostvikens

kommuns och Alanäs kommuns valdistrikt tillhandahållits valmännen, ej,

på sätt i § 48 i lagen om val till riksdagen föreskrives, varit av ogenomskinligt

papper, ty och som vid sådant förhållande de i berörda valkuvert

inneslutna valsedlarna vore att anse såsom ogilla, alltså och då dessa valsedlar

kunnat å valet öva inflytande, samt det anmärkta felaktiga förhållandet

i avseende å de inom omförmälda valdistrikt använda valkuvertens

beskaffenhet, vilket uppenbarligen vållats av valförrättaren, icke borde föranleda

därtill att nämnda valsedlar vid sammanräkningen av valkretsens

valsedlar icke medräknades, utan därtill, att det inom valkretsen förrättade

valet i dess helhet vore att anse såsom ogiltigt, prövade regeringsrättens

flesta ledamöter lagligt att, med upphävande av samma valförrättning, anbefalla

Konungens befallningshavande att ofördröjligen föranstalta om nytt

val för kretsen.»

Vid sammanräkningen av de vid valet inom Stockholms läns norra valkrets

avlämnade valsedlarna anmärkte Konungens befallningshavande, att valsedlarna

från Husby—Långhundra kommuns valdistrikt, till antalet 1 20, voro

inlagda i två särskilda slag av kuvert, det ena till färgen grått och försett med

perforerad kant, det andra till färgen blågrönt samt utan perforering, ävensom

att valsedlarna från Knivsta kommuns valdistrikt, till antalet 149, voro

inlagda i kuvert försedda med öppning på framsidan, varigenom namnen

å valsedlarna tydligt kunde urskiljas*. Under åberopande av § 48 i val
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

9

lagen faun Konungens befallningshavandc samtliga valsedlar från dessa två

valdistrikt ogilla. Vidare anmärktes, att å det från Ångarns kommuns

valdistrikt inkomna val protokollet icke angivits antalet röstande men att

valkuvertens antal utgjorde 29, vilket antal även överensstämde med i röstlängden

gjorda anteckningar. Då emellertid valkuverten voro försedda med

öppning på framsidan, varigenom namnen å valsedlarna kunde urskiljas,

förklarade Konungens befallningskavande samtliga valsedlar från Ångarns

kommuns valdistrikt ogilla.

I anförda besvär yrkade herrar Blom ock Lindström nytt val, enär

åt valmännen vid valförrättningen inom Ivnivsta kommuns valdistrikt, oaktat

därom framställd anmärkning, icke tillhandahållits andra valkuvert än sådana,

som på framsidan varit försedda med en utskärning, samt i följd

härav alla inom valdistriktet avgivna valsedlar blivit kasserade. I avgivna

besvär yrkade likaledes herr Norrbom nytt val, enär valförrättarna i Knysta,

Ångarns och Husby—Långhundra kommuners valdistrikt icke tillhandahållit

de röstande valkuvert av beskaffenhet, som i § 48 av vallagen vore

stadgad, och vallagens mening ej kunde vara, att valmän genom valförrättarens

förbiseende eller försumlighet skulle förlora sin rösträtt.

Regeringsrättens utslag av den 30 oktober har följande lydelse: »Kungl.

Maj:t har låtit sig föredragas dessa besvär, och enär de vid valförrättningarna

inom Knivsta och Ångarns kommuners valdistrikt valmännen tillhandahållna

valkuverten lämnat möjlighet att genom en å kuvertens framsida

anbragt utskärning iakttaga i kuverten inlagda valsedlars innehåll samt

valkuverten från Husby—Långhundra kommuns valdistrikt icke varit av lika

beskaffenhet, ty och som de sålunda omförmälda valkuverten följaktligen

icke varit i överensstämmelse med de i § 48 lagen om val till riksdagen

givna föreskrifterna, samt vid sådant förhållande de i berörda valkuvert

inneslutna valsedlarna äro att anse såsom ogilla, samt de i avseende å valkuvertens

beskaffenhet anmärkta felaktigheterna, vid det förhållande att de

berott av valförrättaren, medför, att valet för valkretsen i dess helhet är

ogiltigt, prövar Kungl. Maj:t lagligt att, med upphävande av det inom

valkretsen förrättade valet, anbefalla Konungens befallningshavande att ofördröjligen

föranstalta om nytt val för valkretsen.»

Vid sammanräkningen av de i Stockholms läns södra valkrets avgivna

valsedlarna antecknades av Konungens befallningshavande till sammanräkningsprotokollet,

att å en assurerad försändelse från Tveta sockens valdistrikt fanns

ett icke tillslutet konvolut och i detta ett annat konvolut utan vare sig

påskrift eller sigill och allenast på det sättet tillslutet, att detsamma omvirats

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 4 käft. (Nr 4—5.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

med ett tillknutet snöre. Detta senare konvolut, som antogs innehålla de

avgivna valsedlarna, blev utan att öppnas förseglat med Stockholms stads

landskontors sigill. Från Niimdö hade insänts en med fem sigill tillsluten

assurerad försändelse, innehållande valkuvert, samt en rekommenderad försändelse,

innehållande röstlängd och valprotokoll. Enligt valprotokollet hade

de avlämnade valkuverten inlagts i omslag, vilket förseglats med sigill.

Den assurerade försändelsen tillslöts av Konungens befallningskavande och

förseglades med landskontorets sigill. En assurerad med sigill försedd försändelse

från Torö innehöll ett tillslutet men ej förseglat kuvert, innehållande

valkuvert. Enligt valprotokollet hade de vid valet avgivna valkuverten

inlagts i ett omslag, som förseglats med tre sigill. Det tillslutna

men icke förseglade kuvertet blev utan att öppnas förseglat med landskontorets

sigill. I en assurerad försändelse från Moja fanns jämte röstlängd

och valprotokoll ett löst inneliggande valkuvert. Röstlängden och

valprotokollet uttogos och omslaget jämte inneliggande valkuvert inlades i

ett konvolut, som förseglades med landskontorets sigill. Samtliga 62 valsedlar

från Ytterjäma sockens valdistrikt kasserades, enär de voro inlagda

i kuvert, försedda med öppning å framsidan, varigenom de å valsedlarna

anbragta namnen kunde urskiljas.

Herrar Öhman och Johansson i Ytterjärna överklagade valet på grund

av att valsedlarna från Ytterjäma kasserades. Herrar Kahlén och von Stedingk

i Djursholm besvärade sig, emedan valkuverten från Tveta, Nämdö,

Torö och Moja ej vid insändandet till Konungens befallningshavande varit

på författningsenligt sätt inlagda.

I sitt utslag den 30 oktober på herrar Öhmans och Johanssons besvär

yttrade regeringsrätten: »Enär de vid valförrättningen inom Ytterjärna

kommuns valdistrikt valmännen tillhandahållna valkuverten lämnat möjlighet

att genom en å kuvertens framsida anbragt utskärning iakttaga i kuverten

inlagda valsedlars innehåll och således icke varit av beskaffenhet,

som i § 48 lagen om val till riksdagen avses, samt i dessa kuvert inneslutna

valsedlar följaktligen böra anses som ogilla, ty och som nämnda valsedlar

kunnat utöva inverkan på valets utgång, samt den i avseende å valkuvertens

beskaffenhet anmärkta felaktigheten, vid det förhållande att densamma

uppenbarligen berott av valförrättaren, medför, att valet för valkretsen

i dess helhet är ogiltigt, prövar Kungl. Maj:t, som vid denna

utgång finner den av Kahlén och friherre von Stedingk i målet förda talan

ej föranleda vidare yttrande, lagligt på det sätt bifalla Öhmans och Johanssons

besvär, att, med upphävande av det inom valkretsen förrättade valet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4. 11

Konungens befallningshavande anbefalles att ofördröjligen föranstalta om

nytt val för valkretsen.»

f Kristianstads läns nordvästra valkrets förklarade Konungens befallningshavande

samtliga valsedlar från Loshults kommun ogilla, emedan det

omslag, i vilket valkuverten från samma kommun inlagts, befunnits innehålla

267 valkuvert, ehuru enligt valprotokollet endast 266 valkuvert avlämnats.

Även valsedlarna från Västra Karups kommun, 241 stycken,

förklarades ogilla, emedan valkuverten, i vilka valsedlarna från kommunen

inlagts, voro på framsidan försedda med en utskärning, så att namnen å

valsedlarna delvis kunde skönjas. V idkommande de från Hjärsås kommun

insända valkuverten anmärkte Konungens befallningshavande, att dessas

antal utgjorde 317, under det att i det vid valförrättningen förda protokollet

antecknats, att 321 sedlar avgivits. Men då i protokollet jämväl

antecknats, att fyra personer av uppgivna anledningar förvägrades rösta,

samt dessa fyra fingo anses inräknade i de 321 .röstande, beslöt Konungens

befallningshavande att det vid räkningen befunna antalet skulle anses

överensstämma med anteckningen i valprotokollet.

På anförda besvär ger regeringsrätten den 18 oktober följande utlåtande:

»Vad först angår de inom Hjärsås kommuns valdistrikt avgivna

valsedlarna finner regeringsrätten vad i målet förekommit ej föranleda därtill

att samma valsedlar skola såsom ogilla anses, i följd varav det på sådan

grund framställda yrkandet om ny sammanräkning icke kan bifallas.

Vidkommande klagandenas yttrande i övrigt, så enär de vid valförrättningen

inom västra Karups kommuns valdistrikt valmännen tillhandahållna

valkuverten lämnat möjlighet att genom en å kuvertens framsida anbragt

utskärning iakttaga i kuverten inlagda valsedlars innehåll och således icke

varit av beskaffenhet, som i § 48 lagen om val till riksdagen avsåges, samt

i dessa kuvert inneslutna valsedlar följaktligen böra anses såsom ogilla, ty

och som nämnda valsedlar kunnat utöva inverkan på valets utgång, samt

det med avseende å valkuvertens beskaffenhet anmärkta felaktiga förhållandet

uppenbarligen berott av valförrättaren, och berörda felaktighet i följd

härav icke bör föranleda allenast därtill att de ifrågavarande valsedlarna

vid sammanräkning av de inom kretsen avgivna rösterna icke tagas i betraktande,

utan därtill att valet i sin helhet är att anse såsom ogiltigt, •

prövar regeringsrätten lagligt på det sätt bifalla besvären, att, med upphävande

av det inom valkretsen förrättade valet, Konungens befallningshavande

anbefalles att ofördröjligen föranstalta om nytt val för valkretsen.»

Vid granskningen av protokollen över röstningen samt vid jämförelse

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

av sigillen å omslagen till de vid varje protokoll fogade valsedlarna med

de sigill, som voro å protokollen avtryckta, anmärkte Konungens befallningshavande

vid sammanräkningen inom Hallands läns valkrets. Beträffande

Askome och Nösslinge kommuners valdistrikt, att av de två sigill, som

funnes avtryckta i valprotokollen från vartdera av dessa distrikt, allenast

det ena avtryckts å omslagen till valkuverten, samt beträffande Skummeslövs

kommuns valdistrikt, att något sigill icke avtryckts å omslaget till

kuverten samt att av de två sigill, som avtryckts i valprotokollet från

detta distrikt, icke heller något blivit avtryckt å det inre omslag, i vilket

valkonvolutet, valprotokollet och röstlängden vid deras översändande till

Konungens befallningshavande blivit inlagda. Vid sådant förhållande förklarade

Konungens befallningshavande, att samtliga valsedlar från dessa tre

kommuner, 62 från Askome, 48 från Nösslinge och 138 från Skummeslöv,

icke kunde inverka på valet. Vidare antecknades rörande Laholms landsförsamling

samt Enslövs, Östra Kamps och Tjärby kommuners valdistrikt,

att valkuverten från nämnda valdistrikt legat antingen i ett inre omslag

utan åsätta sigill eller lösa tillsammans med valprotokollen och röstlängderna.

Då emellertid de yttre omslag, i vilka såväl valkuverten som valprotokollen

och röstlängderna från dessa distrikt vid deras översändande till Konungens

befallningshavande blivit inlagda, befunnits vara försedda med samma sigill,

som funnits avtryckta i val protokollen, fann Konungens befallningshavande

valsedlarna från dessa distrikt icke kunna frånkännas giltighet.

I sitt utslag på de av herrar J. B. Johansson och C. Hammarsköld

inlämnade besvären förklarade regeringsrättens majoritet i likhet med

Konungens befallningshavande de i Jjaholms landsförsamling, Enslöv, Östra

Kamp och Tjärby avlämnade sedlarna giltiga, men upphävde valet och

förordnade nytt vals anställande, enär mot innehållet av Konungens befallningshavandes

protokoll över röstsammanräkningen klagandena icke styrkt

sin uppgift, att valkuverten till de inom Askome kommuns valdistrikt

vant inlagda i ett på sätt vallagen föreskriver förseglat omslag, samt valsedlarna

så väl från nämnda valdistrikt som från Nösslinge och Skummeslövs

kommuners valdistrikt således måste på grund av de av Konungens

befallningshavande anmärkta felen i fråga om förseglingen anses såsom

• ogilla, ty och då dessa valsedlar kunnat inverka på valets utgång, men

berörda felaktiga förhållande, som uppenbarligen vållats av valförrättare a,

icke borde föranleda allenast att nu nämnda valsedlar ej tagas i betraktande,

utan därtill att hela ifrågavarande valförrättning inom valkretsen vore olaglig.

Aven bland de överklagade men icke upphävda riksdagsmannavalen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstaätionsutskottets utlåtande Nr 4.

13

finnes ett och annat, som erbjuder betydande intresse. Till den av Konungens

befallningshavandc i Älvborgs läns mellersta valkrets verkställda sammanräkningen

hade herr H. Svensson ingivit en skritt, vari han hemställt, att

riksdagsmannaval i Kullings—Skövde kommuns valdistrikt måtte upphävas.

Till stöd för detta yrkande anförde han, att vid uppehåll i valförrättningen

mellan klockan 2 och 6 e. m. valurnan förseglats med två

sigill, tillhöriga personer, som icke varit vid valtillfället närvarande, att

ordföranden behållit sigillen i sitt förvar, att ordföranden efter valets avslutande

inslagit valkuverten i ett omslag, som förseglats med ovannämnda

två sigill, vilka ock avtryckts i valprotokollet, att ordföranden, uppmärksamgjord

på det olagliga i detta förfarande och att ordföranden åtminstone

borde lämna sigillen från sig efter förseglingen, förklarat det ej vara behövligt

samt att ordföranden haft i sitt förvar både de inslagna valkuverten

och sigillen under natten efter valdagen.

Konungens befallningshavande godkände dock valsedlarna och underkände

klagoskriften. Emellertid anförde Svensson besvär över valet hos

Kungl. Maj:t. Valnämndsordföranden medgav, att förhållandet med sigillen

var såsom klaganden uppgivit, men bestred energiskt att något fusk med

valsedlarna försiggått eller kunnat försiggå. I sitt utslag fastslog regeringsrätten,

att valnämndens ordförande medgivit, att han vid förseglingen såväl

av valurnan under uppehåll i valförrättningen som av omslaget till valkuverten

använt två vid valet icke närvarandes sigill, vilka av ordföranden

ensam tagits i förvar samt att » valnämndens ordförande finge anses härigenom

ha försummat att omsorgsfullt iakttaga vallagens föreskrifter till

valsedlarnas tryggande». Men då »varken klaganden uppgivit eller eljest

anledning förekommit till antagandet, att till följd av berörda försummelse

någon obehörig åtgärd med valsedlarna ägt rum», ogillades besvären och

godkändes valet.

Det är nedslående att studera regeringsrättens utslag med anledning

av 1917 års överklagade riksdagsmannaval. De blotta ett höggradigt lättsinne

från valförrättarnas sida vid utövningen av deras ansvarsfulla medborgerliga

uppdrag. I valkrets efter valkrets fäller regeringsrätten den

domen, att omval med ty åtföljande trassel och bråk nödvändiggjorts genom

valförrättarnas bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter vallagens

föreskrifter. I utslag efter utslag återfinnes den enkla men mycket sägande

frasen att »det anmärkta felaktiga förhållandet uppenbarligen berott på

valförrättaren». Till sitt försvar kunna icke valförrättare anföra någon

som helst förmildrande omständighet. En person med normal begåvning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

och normal pliktkänsla kan icke låta så grova försummelser komma sig till

last. Det går icke att skylla på vallagens dunkelhet. Vallagen är i själva

verket enkel och klar. Dess bestämmelser äro lättfattliga och precisa.

Dessutom har vallagen nu praktiserats så pass länge, att dess innehåll borde

vara levande för alla människor med intresse för det medborgerliga livet.

Valförrättarnas ymnigt florerande försumlighet kan icke längre tolereras.

Det är icke deras privata angelägenhet, om de sköta sitt uppdrag bra eller

illa. Valmännen ha rätt att av staten skyddas i sina rättigheter. Hur

grov valförrättarnas vanvård av det medborgerliga uppdraget än varit, så

har den hittills icke varit förenad med någon ansvarspåföljd. Det är nu

tydligen nödvändigt att införa ansvarsbestämmelser i fråga om uppenbara

försummelser mot vallagens föreskrifter, eftersom den bittra erfarenheten

lärt, att valförrättarnas ansvarskänsla och aktsamhet icke äro i stånd att

lära dem hålla vallagen i helgd. En stark opinion bland många tiotusentals

valmän, som utan att själva vara vållande måst underkasta sig ett

omvals alla besvärligheter, kräver straffbestämmelser i lagen såsom ett oundgängligt

medel att hindra de skandalösa missförhållandenas fortsättning.

I denna motion föreslås i enlighet med den starka och väl grundade folkmeningen

införande af ansvarsbestämmelser för försumliga valförrättare. De

nödiga lagformuleringama liksom straffpåföljdens art och storlek torde

konstitutionsutskottet vara mest kompetent att föreslå.

Det räcker dock icke att sätta all sin lit till ansvarsbestämmelserna.

Det är till föga glädje för valmännen, om en försumlig valförrättare råkar

illa ut, men de själva i alla händelser måste gå till omval. Sådana praktiska

reformer i vallagen, varigenom möjligheterna för valförrättarna att

begå valslarv begränsas, äro av behovet påkallade. Vid granskning av regeringsrättens

utslag finner man, att bestämmelsen i vallagens § 48: »Vid

förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek och

beskaffenhet, tillhandahållas valmännen», vållat det mesta valkrånglet. Valen

i Jämtlands läns norra, Stockholms läns norra, Stockholms läns södra och

Kristianstads läns nordvästra valkretsar ha blivit upphävda, emedan de av

kommunerna tillhandahållna valkuverten icke varit av beskaffenhet, som i

§ 48 vallagen avses. Och omvalet i Jämtlands läns norra valkrets har

blivit överklagat, emedan i en kommun, Häggenås, valkuvert av två olika

slag blivit använda. Ofta har det hänt, att valkuvert för landstingsmannaval

tillhandahållits vid riksdagsmannavalet. De olika valförrättarna synas

ha mycket dunkla och varierande begrepp om vad som menas med »kuvert

av ogenomskinligt papper». En tillfredsställande metod att undvika kolli
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

15

sinner mellan valförrättarna och g 48 vore att staten i stället för kommunerna

övertoge skyldigheten att tillhandahålla valkuvert. Om staten i god

tid ombesörjde utsändande till samtliga kommuner av godkända valkuvert

av ogenomskinligt papper, så skulle att döma av erfarenheten från 1917

års val antalet upphävda riksdagsmannaval betydligt inskränkas. Denna

stora vinst uppväger det besvär och den kostnad, som vållas statsverket.

Trots införande av ansvar spåföljd för försumliga valförrättare och

1 örebyggande åtgärder kan det dock hända, att valsedelkasseringar i avsevärd

mängd måste vidtagas och omval komma till stånd. I ett sådant

tall är det av intresse för valmännen, att omvalets alla besvärligheter inskränkas

till minsta möjliga antal valmän.. .Enligt nu gällande lag och

praxis företages omval inom hela valkretsen, även om den felaktiga valförrättning,

på vilken valets upphävande grundas, försiggått i ett enda litet valdistrikt.

Tusentals valmän i kretsens alla övriga valdistrikt måste än en

gång slita sig från sina arbetsplatser och traska fram till valurnan, de olika

partierna måste under dryga kostnader ånyo mobilisera sin talarestab och

sätta hela sin agitatoriska apparat i gång. Det ligger i allas intresse att

omvalsproceduren begränsas till det valdistrikt, inom vilket sådana felaktigheter

blivit vid valförrättningen begångna, att valsedlarna därifrån måste

kasseras.

Den frågan uppstår då, huru omvalet bör ordnas. Två utvägar äro tänkbara.

Det första alternativet är att sammanräkningen inför Konungens befallningshavande

slutföres och därefter omval påbjudes i de valdistrikt,

där felaktigheter förelegat vid valförrättningarna. Denna procedur är dock

knappast att rekommendera, ty om hela valresultatet är känt av allmänheten,

och denna ser, att det påbjudna omvalet inom distriktet kan omkasta

det kända resultatet, så kommer otvivelaktigt distriktet i fråga att

bli föremål för en våldsam och upprivande kampanj från samtliga partiers

sida. Det andra alternativet är, att sammanräkningen avbrytes, när felaktig

valförrättning konstaterats i något valdistrikt, att ny valförrättning påbjudes

inom detta distrikt, och att först därefter den slutgiltiga sammanräkningen

verkställes. I detta senare fall torde lämpligast det tillvägagångssättet

väljas, att Konungens befallningskavande först utan att bryta valkuverten

enligt § 57 i vallagen granskar sigill, omslag o. s. v. och tillser

om valförrättningen inom samtliga distrikt blivit i laga ordning verkställd.

Om då ingen anmärkning blir av Konungens befallningshavande gjord, må

sammanräkningen av valsedlarna ske. Om däremot Konungens befallningshavande

gör anmärkning, att valförrättningen inom något distrikt utförts

s. 16 Kontrollera mot PDF

Herr

vonjr

16 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4-

emot vallagens föreskrifter, må Konungens befallningshavande utan brytande

av valkuverten från något distrikt uppskjuta sammanräkningen. Godkänner

icke regeringsrätten de av Konungens befallningshavande gjorda anmärkningarna,

vilka obligatoriskt böra hänskjutas till regeringsrättens prövning,

möter icke något hinder för sammanräkningens slutförande utan omval.

Godkänner regeringsrätten anmärkningarna, må, sedan protokollet från den

nya valförrättningen inkommit till Konungens befallningshavande, sammanräkningen

slutföras. Det andra alternativet är att föredraga framför det

första.»

Bengts- Herr Bengtsson har anfört följande till stöd för den av honom gjorda

motum. hemställan:

»De många överklagade och upphävda valen till riksdagens andra

kammare hösten 1917 ställa på lagstiftningen berättigade krav på eu

undersökning, huruvida vallagens föreskrifter kunna ändras så, att de

förebygga möjligheterna för en valnämndsordförande att begå de fel vid

valen, som åstadkomma deras upphävande och därmed både förargelse,

kostnader, tidspillan och besvär för valmännen. Till de förslag, som genom

motioner komma till innevarande riksdags prövning, tillåter jag mig även

lägga ett.

Om jag ej missminner mig, har anledningen till upphävande av de 6

överklagade valen i 5 fall berott på valkuverten. Att i vallagen stadga

närmare föreskrifter om dessa, än vad nu är fallet, skulle säkerligen ej

förebygga olägenheterna, vilket däremot torde ske, om staten genom Konungens

befallningshavande antingen gratis eller till självkostnadspris tillhandahölle

valnämnderna normalvalkuvert i samma storlek och av samma utseende

val efter val. Då skulle alla mistag och olägenheter med dem vara

övervunna. De kuvert, som bleve över vid ena valet, kunde då förvaras

till nästa val, vilket nu ej går för sig, såvida ej antalet uppgår till minst

så många, som antalet röstberättigade i valdistriktet, ty vid den nya rekvisitionen

har man ingen garanti att få alldeles lika kuvert som vid förra

valtillfället. SäkQrligen äro de kostnader, som staten nu har vid vals överklagande

och upphävande för att ej tala om den tidsspillan, som vederbörande

länsstyrelse måste finna sig i, så betydliga, att de i hög grad utjämna

utgifterna för valkuvertens tillhandahållande av staten. Kunde därtill

stadgas, att vederbörande tillhandahölle en i god ordning uppställd

minnestabell över vad en valnämnd har vid valet att iakttaga, skulle säkerligen

anledningarna till överklagande och upphävande av riksdagsmannaval

i de allra flesta fall undanröjas.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

17

Utskottets yttrande.

Valen till riksdagens andra kammare förrättas enligt lagen om val till Nu gällande

riksdagen den 2(5 maj 1909 £ 42 på landet inför eu valnämnd av fem ZlTiU rikspersoner,

vars ordförande förordnas av Konungens befallningshafvande och dagens andra

vars övriga ledamöter väljas av kommunens röstberättigade invånare efter omm ar t.

huvudtal, samt i stad inför magistraten eller dess deputerade. Det åligger

valförrättaren att å tid och plats, som av Konungens befallningshavande

bestämts och genom offentlig'' kungörelse tillkännagivits, på det i vallagen

föreskrivna sätt (§§ 45—53) emottaga valdistriktets röster samt att, med

iakttagande av vallagens föreskrifter (§§ 54—55), insända dessa till Konungens

befallningshavande.

Konungens befallningshavande har därefter att jämlikt vallagen §§

56—65 verkställa sammanräkning av valkretsens röster. Det tillkommer

därvid Konungens befallningshafvande att pröva de insända valsedlarnas

giltighet (§ 58). Valsedlar kunna bliva ogiltiga genom den röstandes eget

förvållande. Detta inträffar, då den röstande underlåtit att iakttaga vad

som i vallagen § 59 angifvits såsom ovillkorlig förutsättning för valsedelns

godkännande. Så snart över huvud taget valkuvertets innehåll föranleder

kassering, föreligger ett fel av den röstande. — Men kasseringen kan också

hava föranletts av valförrättaren (valnämnd eller magistrat). Sålunda kan

kassering äga rum, om valförrättaren i ett distrikt, enligt vad det insända

protokollet utvisar, underlåt# att vid valförrättningen iakttaga vallagens

föreskrifter, eller om protokollet eljest giver anledning därtill. Detta skall

även ske i det fall, att skälig anledning förekommer, att det omslag, som

innehåller valkuverten, blivit öppnat efter tillslutningen (§ 57); dylik »anledning»

brukar anses föreligga, då vallagens föreskrifter om försegling (§

54) ej blifvit tillbörligen iakttagna. Sådan kassering har också i många

fall skett, då de kuvert, som det enligt § 48 åligger valförrättaren att tillhandahålla

de röstande, varit av sådan mot lagens föreskrifter stridande

beskaffenhet, att valhemligheten icke ansetts tillräckligt skyddad.— Det kan

slutligen också tänkas, att valsedlar varda ogiltiga genom omständigheter, för

vilka varken valförrättaren eller den röstande burit skulden; detta blir exempelvis

fallet, om de konvolut, som innehålla kuverten, på vägen från valförrättaren

till Konungens befallningshavande utsatts för sådan åverkan,

som jämlikt § 57 vallagen skall föranleda kassering.

Yare sig kasseringen förorsakats af fel, som den röstande själv begått,

eller av valförrättarens försummelser eller av andra skäl, leder den till

O J

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 4 käft. (Nr 4—5.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

den påföljden, att de ifrågavarande sedlarna lämnas ur räkningen och således

bliva verkningslösa. Detsamma torde inträffa, om valsedlar genom

olyckshändelse gått förlorade eller om de av annan anledning icke framkommit,

då Konungens befallningshavande »avslutar» valet. Endast de

sedlar, som efter företagen granskning prövas giltiga, inverka på valet. I vilken

omfattning kassering ägt rum är härvidlag utan betydelse. Konungens

befallningshavande förfar således på enahanda sätt, antingen kasseringen

avser enstaka sedlar eller samtliga sedlar i ett eller flere valdistrikt, och har

icke ens rätt att taga någon som helst hänsyn till, huruvida de sedlar, som

kasserats, skulle kunnat inverka på valutgången.

Sedan Konungens befallningshavande på nu angivet sätt verkställt

röstsammanräkningen, är valförrättningen »avslutad» (§ 65). Enligt det resultat,

till vilket sammanräkningen af de giltiga valsedlarna lett, utfärdas

därefter fullmakter för de valda.

Över det sålunda avslutade valet kunna emellertid jämlikt vallagen

§ 72 och riksdagsordningen § 22 besvär föras hos Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Den prövning av valet, som i sådant fall sker hos Kungl. Maj:t,

skiljer sig i flera viktiga avseenden från den av Konungens befallningshavande

företagna. För det första sker bedömandet av valsedlarnas giltighet

efter delvis andra grunder. Kungl. Maj:t har nämligen vid prövningen

av frågan, huruvida begångna fel böra föranleda kassering, ett större material

till sitt förfogande, i det att hos Kungl. Maj:t även omständigheter, som

genom besvär och förklaringar bragts i dagen, kunna beaktas, medan däremot

Konungens befallningshavande endast kan taga hänsyn till vad

som framgår av de till röstsammanräkningen insända handlingarna och

eventuellt till upplysningar, som i anledning därav kunna hava inhämtats.

För det andra äger Kungl. Maj:t, i olikhet med Konungens befallningshavande,

rätt att på grundval av den företagna prövningen under vissa

förutsättningar upphäva det förrättade valet och förordna om nytt val.

—- För att ett val skall upphävas, måste enligt gällande praxis hos regeringsrätten

två förutsättningar vara uppfyllda.1) För det första skall av

valförrättaren hava begåtts ett fel, som antingen föranlett kassering av

valsedlarna från vederbörande valdistrikt eller eljest är av den art, att valförrättningen,

i vad den avser nämnda distrikt, bör anses såsom ogiltig.

Kasseringen kan hava skett antingen genom ett Konungens befallnings
'')

Vid redogörelsen har ingen hänsyn tagits till det i hittillsvarande praxis okända fall, att

valsedlar förkommit eller kassering ägt rum till följd av omständigheter, för vilka varken valförrättaren

eller den röstande burit skulden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

10

Invändes beslut, som godkänts av Kungl. Maj:t, eller genom ett först hos

Kungl. Maj:t fattat beslut. För det andra skall felet vara av den omfattning,

att det kunnat inverka på valutgången. Äro icke båda dessa

förutsättningar uppfyllda, leda besvären antingen därtill att ny röstsammanräkning

anbefalles eller ock till ingen påföljd. Felaktigheter begangna av

de röstande leda således icke till nyval, utan på sin böjd till ny röstsammanräkning.

Fel av så ringa omfattning, att de ej kunnat inverka på valutgången,

föranleda över hufvud taget ingen åtgärd.

Det nya val, som Kungl. Maj: t anbefaller, omfattar ej allenast det

eller de valdistrikt, där felaktigheter begåtts, utan valkretsen i dess helhet.

Liksom över huvud taget regeringsrättens åtgöranden med anledning av

besvär över riksdagsmannaval grundar sig detta förhållande ej på uttryckliga

bestämmelser i gällande lagstiftning. Den praxis, som i detta fall tilllämpas,

torde emellertid vara en naturlig följd av den princip om valförrättningens

enhet, som är grundläggande för vallagens bestämmelser om valet

i deras nu gällande avfattning: Kungl. Maj:t kan upphäva förrättningen i

dess helhet, men ej blott i vissa delar.

*

Samtliga förevarande motioner äro framkallade av de olägenheter, som

enligt nu gällande ordning uppstå därigenom, att valsedlar från ett helt''

distrikt utan den röstandes förskyllan bliva förklarade ogiltiga (s. k. masskassermg).

Den kassering, som föranledes av fel, vilka den röstande själv

begått, behandlas ej i motionerna och kan fördenskull lämnas helt och

hållet å sido.

Om Konungens befallningshavande företager en masskassering, utan

att besvär över valet anföras hos Kungl. Maj:t, blir följden den, att det

ifrågavarande distriktets röster varda verkningslösa. Samma förhållande

kan ur viss synpunkt sägas inträda även i det fall, att besvär anföras,

men av Kungl. Maj:t ogillas på den grund, att de kasserade valsedlarna

ej kunnat inverka på valutgången, varmed här avses det vid den företagna röstsammanräkningen

åvägabragta resultatet. Det får emellertid icke förbises,

att en kassering av nu nämnd art kan komma att inverka på en i anledning

av uppkommen ledighet företagen ny röstsammanräkning; vid prövning

av frågan, huruvida ett val bör upphävas eller ej, tager nämligenj^Kungl.

Maj:t endast hänsyn till utgången av själva valet och den inverkan, som

vederbörande valsedlar kunna få pa denna. Dessutom ligger det obestiidligen,

såsom också i herr Hellbergs motion betonats, något motbjudande

Olägenheter

v nu gällande

ordning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

däri, att en grupp av valmän utan egen förskyllan så att säga ställes utanför

hela valförrättningen.

De ojämförligt svåraste olägenheterna draga emellertid sådana masskasseringar

med sig, som efter prövning hos Kungl. Maj:t föranleda valets

upphävande och nytt val. I dylika fall underkastas en hel valkrets med

anledning av en enda valförrättares försumlighet för andra gången allt det

besvär och alla de kostnader, som åro förenade med ett riksdagsmannaval.

Det är framför allt detta förhållande, som föranlett yrkandena i förevarande

motioner om åtgärder till förekommande av masskasseringar och till lindrande

av deras följder.

Innan utskottet övergår till att dryfta de förslag, som i detta syfte

framkommit, torde det vara anledning att ange den omfattning, i vilken

masskassering i praktiken förekommit, och i ^korthet redogöra för de orsaker,

som föranlett densamma.

Vid de fyra val till andra kammaren, som förrättats efter den nya

vallagens tillkomst (1911, våren 1914, hösten 1914 och 1917), hava förekommit

inalles 39 fall (alla å landsbygden) av masskasseringar, som ej föranlett

valets upphävande. Sammanlagda antalet av de röstande, som härigenom

så att säga ställts utom valförrättningen1), utgör 6,059.’ Siffrorna

för de olika valtillfällena äro: 1911 16 distrikt med 1,427 röster, våren

1914 6 distrikt med 1377 röster, hösten 1914 11 distrikt med’2 504

röster och 1917 6 distrikt med 1,018 röster.

Sådan masskassering, som föranlett valets upphävande, har däremot endast

ägt rum i sammanlagt 13 fall (alla å landsbygden), av vilka 1 förekom

vid 1911 års val och 12 vid 1917 års val. Nämnda kasseringar

föranledde tillhopa 7 vals upphävande, varav ett 1911 och sex 1917. Vid

de båda valen 1914 skedde intet upphävande.

Av de felaktigheter, som i de nu nämnda 52 fallen föranlett kassering,

har den vanligast förekommande utgjorts av uraktlåtenhet att riktigt iakttaga

vallagens föreskrifter om försegling och sigillering av de konvolut, i vilka

valkuverten insänts till Konungens befallningshavande, ävensom om sigillering

av valprotokollen. Dylik försummelse har förekommit i 23 fall, av

vilka 3 — samtliga inom Hallands läns valkrets vid 1917 års val —''föranledde

valets upphävande inom nämnda valkrets. De flesta fallen av denna

kassationsorsak, eller 11, förekommo vid 1911 års val. — I 18 fall har

orsaken till kasseringen varit den, att valkuverten, som enligt § 48 val
-

. Ilet. kor dock anmärkas, att 1 fall av de 89 inträffade inom eu valkrets, där på grund av

esvar i andra hanseenden valet upphävdes (Xoshult i Kristianstads läns nordvästra valkrets 1937;.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

21

lagen skola tillhandahållas de röstande av valförrättare!!, ej varit av den

beskaffenhet som i nämnda paragraf angives. An voro kuverten försedda

med en utskärning på framsidan (8 fall), än voro de icke lika till färg

och beskaffenhet (7 fall), än voro de icke ogenomskinliga (3 fall). I 7 fall

— inom Stockholms läns norra och södra, Kristianstads läns nordvästra och

Jämtlands läns norra valkretsar vid 1917 års val — föranledde dylik kassering

valets upphävande i dessa valkretsar. Det är anmärkningsvärt, att

felen i avseende på valkuvertens beskaffenhet i större omfattning framträtt

först vid de två senaste valtillfällena (hösten 1914 och 1917; tillhopa 15

fall av samtliga 18). — Vid sidan av nu nämnda kasseringsorsaker äro de

övriga av mindre betydelse. Felaktigheter i avseende å valprotokollen hava

i 3 fall, felaktighet i fråga om valkuvertens stämpling i 1 fall föranlett

kassering; i 2 fall har samma påföljd föranletts därav, att de insända valsedlarnas

antal icke överensstämde med det i protokollet antecknade antalet.

Slutligen har det i 5 fall förekommit, att valförrättaren, genom att icke

ställa sig vallagens föreskrifter om valförrättningens anordnande (om tid för

valförrättningen, om säkerhetsanordningar vid uppehåll i densamma o. s. v.)

till efterrättelse, vållat kassering av valsedlar. I 3 av dessa 5 fall — inom

Hälsinglands södra valkrets 1911 och inom Norrbottens läns norra valkrets

1917 — föranledde kasseringen valets upphävande.

Till avhjälpande av de olägenheter, vilkas art och. betydelse belvsas

av den nu givna redogörelsen, hava i de föreliggande motionerna

olika åtgärder föreslagits. Herrar Bengtsson, Vennerström, Ljunggren

och Olsson föreslå, till undanröjande av en av de hittills vanligast

förekommande kassering sorsakerna, att valkuverten ej såsom nu skulle anskaffas

av valförrättarne, utan tillhandahållas dessa genom statens försorg,

varjämte herr Bengtsson — utan att därom göra formligt yrkande — framhåller

lämpligheten av, att en minnestabell över vad en valnämnd har vid

valet att iakttaga tillställdes dessa. — Herrar Hellberg och Vennerström

hava var för sig framställt förslag om åtgärder i syfte att minska omfattningen

av de olägenheter, som föranledas av masskasseringar; de hava nämligen

föreslagit sådan ändring i vallagen, att nya val, där sådana i anledning

av dylik kassering böra äga rum, skulle ske blott inom det eller de

distrikt, vars sedlar kasserats, ej inom valkretsen i dess helhet. Herrar

Ljunggren och Olsson hava, med instämmande i huvudsak i herr Hell
-

Översikt över

motionerna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

bergs förslag, föreslagit en mindre modifikation i detta. — Slutligen hava

herrar Vennerström, Ljunggren och Olsson hemställt om införande i vallagen

av bestämmelser om ansvarspåföljd för försumliga valförrättare,

i. Åtgärder Åtgärder i syfte att undanröja orsakerna till masskassering av val
ijnndeav^mass-se^lar

hava redan vid ett föregående tillfälle, nämligen 1912, varit förekassering.

mål för riksdagens övervägande. I anledning av en i ämnet väckt motion

av herr Nilson i Örebro framhöll därvid konstitutionsutskottet, att, då

1911 års val till andra kammaren vore de första, som förrättats sedan lagen

om val till riksdagen trätt i kraft, det måste betraktas såsom fullt naturligt,

att en viss ovana från valförrättarnas sida gjort sig gällande i tilllämpningen

av de nya bestämmelserna. Det vore därför att förvänta, att

ett felaktigt förfarande framdeles komme att inträffa mindre ofta, i synnerhet

om genom Kungl. Maj:ts försorg det tillställdes valförrättarne cirkulär

med upplysning om, hur valförrättningen skall tillgå, och med framhållande

av sådana fel, som vid 1911 års val blivit begångna. —- Den ovan givna

redogörelsen för företagna masskasseringar visar, att de förhoppningar, varåt

1912 års konstitutionsutskott gav uttryck, ej blivit infriade. En minskning

av antalet masskasseringar kan visserligen konstateras vid de båda

valen 1914 (6 och 11 mot 17 1911), men vid fjolårets val steg antalet

åter till 18. Utskottet hyser emellertid den uppfattningen, att i varje fall

större delen av dessa masskasseringar skulle hava kunnat förekommas, därest

den åtgärd, som 1912 års konstitutionsutskott i detta syfte förordade, hade

blivit av Kungl. Maj:t vidtagen. Enligt vad utskottet inhämtat, hava

nämligen varken vid 1914 eller vid 1917 års val cirkulär av nyss antydd

beskaffenhet utsänts till valförrättarne.1 I likhet med 1912 års konstitutionsutskott

anser utskottet, att en åtgärd i denna riktning skulle visa sig

synnerligen ändamålsenlig, och vill därför ånyo framhålla betydelsen därav.

Utskottet torde ej behöva närmare ingå på spörsmålet, i vilken form de

erforderliga upplysningarna böra meddelas åt valförrättarne. Utskottet vill

allenast betona, att vid redigeringen av dessa upplysningar de erfarenheter,

som sedan 1911 vunnits beträfffande de felaktigheter, vilka föranlett kassering,

och den praxis, som härutinnan utbildats såväl hos Konungens befallningshavande

som i synnerhet hos regeringsrätten, torde böra komma till

användning.

Ehuru övertygat därom, att masskasseringarnas antal på nu angivet

) Däremot utsändes till 1911 års val en broschyr av dylikt slag: Om valnämndens och

magistratens befattning med riksdagsmannaval. Anvisningar och råd på föranstaltande av

justitiedepartementet utarbetade av Carl Berg, Stockholm 1911.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

2.3

sätt skulle komma att avsevärt minskas, ansåg 1912 års konstitutionsutskott

likväl, att frågan om möjligheten att »genom lagstiftningsåtgärder

söka förekomma upprepande av sådana fall där valmännen utan ogen förskyllan

på grund av valförrättare^ felaktiga förfarande berövas sitt inbytande

på valets utgång», vore förtjänt av uppmärksamhet. Utskottet

ansåg det emellertid förenat med synnerliga svårigheter att utfinna bestämmelser,

som kunde skydda valmännens rätt härutinnan. Det vore omöjligt

att genom lagstiftningsåtgärder förekomma försummelser från valförrättarnes

sida. Det vore med hänsyn till valsäkerheten ej heller lämpligt att

göra någon eftergift i vallagens bestämmelser om valets förrättande. Däremot

kunde det ifrågasättas, huruvida icke Konungens befallningshavande

borde kunna tillerkännas större frihet vid granskningen och prövningen av

valprotokoll och försegling å valsedelskonvoluten. Det kunde sålunda möjligen

bestämmas, att Konungens befallningshavande, innan kassering skedde,

på lämpligt sätt skulle göra sig underrättad om, huru vid valförrättningen

förfarits, och att kassering blott finge äga rum, då det för kontrollens

skull visade sig vara nödvändigt. Icke heller i detta hänseende fann sig

emellertid utskottet med hänsyn till frågans ovissa läge kunna tillstyrka

ett initiativ från riksdagens sida.

Förslaget, att valkuverten skulle utsändas genom statens försorg, som i

de nu förevarande motionerna framförts för första gången, träffas icke av

någon av de invändningar, som 1912 restes mot då ifrågasatta åtgärder

till förebyggande av masskassering. Förslaget är enligt utskottets mening

väl värt beaktande. Man skulle genom en dylik åtgärd undanröja en av

de — enligt numera vunnen erfarenhet — vanligast förekommande anledningarna

till masskassering. Av de 52 masskasseringar, som hittills förekommit,

skulle 18 med afl sannolikhet hava uteblivit, därest den nu föreslagna

anordningen tidigare genomförts.

Grivetvis får emellertid denna anordning icke genomföras på ett sådant

sätt, att i och med densamma nya möjligheter till felaktigheter skapas.

Tillhandahållandet av valkuverten åt valförrättarne bör visserligen vara

obligatoriskt, men det torde ej böra bestämmas, att därest en valförrättare

använt andra valkuvert än dessa, men likväl iakttagit vallagens föreskrifter

beträffande kuvertens beskaffenhet, valkuverten i fråga skola kasseras. Skulle

nämligen på ett eller annat sätt de officiellt tillhandahållna kuverten ej

kommit valförrättaren tillhanda, bör detta eller likartade undantagsfall ej

förhindra valets förrättande med andra giltiga kuvert.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr d.

Spörsmålet, i vad mån den nu skisserade anordningen behöver regleras

genom direkta bestämmelser i vallagen eller kan genomföras på administrativ

väg, torde kunna hänskjutas till den utredning, som utskottet

ämnar tillstyrka. Likaså bör åt utredningen överlämnas, huruvida de

officiella kuverten skola tillhandahållas vederbörande till statens självkostnadspris

eller — vilket synes utskottet vara mest tilltalande — kostnadsfritt.

u. Distrikts- T en vid 1912 års konstitutionsutskotts förut omnämnda utlåtande

nyvalen, fogad reservation av herrar Hellberg, Wavrinsky, Branting och Larsson i

Västerås framfördes för första gången tanken att i fall av masskassering

stadga omval blott för det distrikt, ifrån vilket samtliga avgivna valsedlar

blivit kasserade på grund av fel från valförrättarens sida. Samma stadgande

borde enligt reservanternas mening också gälla för den händelse alla

valsedlar från ett valdistrikt genom- någon yttre tillfällighet (eldsvåda, missöde

på posten eller liknande) gått förlorade.

Herr Hellberg har i sin förevarande motion ånyo framlagt detta förslag,

nu i form av utkast till ändringar och tillägg i vallagen. Förslaget

innebär, att, om vid röstsammanräkningen hos Konungens befallningsliavande

samtliga valsedlar från ett eller flera valdistrikt blivit förklarade ogilla eller

om de genom olyckshändelse gått förlorade, sammanräkningen icke skall

avslutas, utan att Konungens befallningshavande då skall genom beslut som

icke får överklagas omedelbart utsätta och på vanligt sätt låta kungöra nytt

val för detta eller dessa distrikt att hållas senast inom tio dagar. Först

sedan valkuvert, valprotokoll och röstlängd från det eller de nya valen inkommit

till Konungens befallningshavande, skulle den avbrutna röstsammanräkningen

fullföljas. — Herr Hellbergs förslag avser endast den kassering,

som äger rum hos Konungens befallningshavande. Kassering kan

emellertid, med anledning av anförda besvär, ske även hos Kungl. Maj:t,

herrar Ljunggren och Olsson hava föreslagit, att också i dylikt fall distriktsnyval

skulle kunna äga rum. —Herr Vennerströms förslag skiljer sig i vissa

avseenden från hen- Hellbergs. Han förordar nämligen det tillvägagångssättet,

att Konungens befallningshavande först utan att bryta valkuverten

enligt § 57 i vallagen granskar sigill, omslag o. s. v. och tillser om valförrättningen

inom samtliga distrikt blivit i laga ordning verkställd. Om

då ingen anmärkning blir av Konungens befallningshavande gjord, må enligt

motionärens förslag sammanräkningen av valsedlarna ske. Om .däremot

Konungens befallningshavande gör anmärkning, att valförrättningen inom

något distrikt utförts emot vallagens föreskrifter, skulle Konungens befallningshavande

utan brytande av valkuverten från något distrikt uppskjuta

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

25

sammanräkningen. Skulle regeringsrätten icke godkänna de av Konungens

befallningshavande gjorda anmärkningarna, vilka enligt motionärens mening

obligatoriskt borde hänskjutas till regeringsrättens prövning, skulle icke

något binder möta för sammanräkningens slutförande utan omval. Om

däremot regeringsrätten godkände anmärkningarna, skulle, sedan nytt val

inom distriktet skett och protokollet från den nya valförrättningen inkommit

till Konungens befallningshavande, sammanräkningen slutföras.

Utskottet har redan i det föregående betonat olägenheten därav, att

en hel valkrets till följd av en enda valförrättares försumlighet underkastas det .

besvär och ''de kostnader, som äro förenade med ett nyval. Själva tanken att

undanröja denna olägenhet genom införande av nyval allenast för ett distrikt

synes också utskottet naturlig och tilltalande. Utskottet har därför till noggrant

övervägande upptagit såväl de sätt för tankens realiserande, vilka

föreslagits i motionerna, som även andra utvägar, vilka vid utskottets behandling

av spörsmålet hava ifrågasatts.

Huvudsyftet med den föreslagna anordningen måste givetvis vara det nyss

antydda: att, i de fall där hittills nyval för valkretsen i dess helhet ägt rum,

ersätta detta med en förrättning av mindre omfattning. Nyval för en valkrets

äger emellertid enligt nu gällande ordning rum endast då rösterna från

det distrikt, vars sedlar kasserats, skulle kunnat inverka på valutgången. Vill

man inskränka distriktsnyvalets tillämpning till detta fall, är man således

nödsakad att förlägga beslutet om detsamma efter fullbordad röstsammanräkning.

Hå nu denna förrättning är och alltjämt torde böra förbliva offentlig,

skulle vid inträffande distriktsnyval, under nu nämnda förutsättning, valresultatet

i övrigt alltid komma att vara bekant. Följden bleve tvivelsutan,

att det distrikt, där nyval företoges, utsattes för en ytterligt intensiv

agitation från alla partiers sida. Denna konsekvens har icke synts utskottet

tilltalande. Det bör därför enligt utskottets mening ej ifrågakomma

att såsom förutsättning för distriktsnyvalet stadga, att rösterna från vederbörande

valdistrikt skulle hava kunnat inverka på valutgången.

Ingen av motionärerna har heller tänkt sig ett dylikt stadgande. I

samtliga motioner föreslås fastmera, att distriktsnyvalet skulle inträda

såsom en omedelbar konsekvens av kasseringen, vare sig denna kunnat inverka

på valet eller ej.- Otvivelaktigt tala också vissa positiva skäl för en

sådan anordning. Om än huvudsyftet med det ifrågasatta distriktsnyvalet

är att undvika den konsekvens av en masskassering, som består däri, att

nytt val för hela valkretsen måste äga rum, förtjäna nämligen även de konsekvenser

beaktas, som enligt nu gällande ordning inträda, då kasseringen

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 5 sand. 4 käft. (Nr 4—o.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

ej föranleder nyval. Det är, som redan framhållits, önskvärt, att icke

en viss grupp av valmän ställes helt och hållet utom valförrättningen,

även om deras röster ej kunnat medföra ändring i det omedelbara valresultatet.

Av de olika utvägar för distriktsnyvalets anordning, som

under denna förutsättning ifrågasatts, innebär den av herr Hellberg föreslagna,

att distriktsnyvalet skulle äga rum, sedan valförrättningen i övrigt

avslutats, och träffas sålunda — i det fall att det ifrågavarande distriktets

röster äro av betydelse för valutgången —- av den invändning, som

. utskottet redan riktat mot en dylik anordning. Om åter nämnda röster

icke kunna inverka på valutgången, kan det förutsättas att distriktsnyvalet

kommer att omfattas med så ringa intresse, att de fördelar, som man med

detsamma velat vinna, bliva illusoriska. Liknande invändningar kunna

riktas mot herrar Ljunggrens och Olssons tilläggsförslag om distriktsnyval

efter hos Kungl Maj:t företagen kassering, ett förslag vars genomförande

i praktiken för övrigt torde erbjuda stora svårigheter. Det förutsätter nämligen

en sådan teknisk anordning av röstsammanräkningen, att Konungens

befallningshavande efter densammas avslutande är i stånd att ur valsedelmassan

avskilja valsedlarna från vilket valdistrikt som helst. Föreskrifter i

sådan riktning skulle visserligen kunna införas i vallagen, men det kan ifrågasättas,

huruvida de därmed förknippade fördelarna äro ägnade att uppväga

det väsentligt ökade besvär och de övriga olägenheter, som de skulle medföra.

— Mot herr Yennerströms förslag kunna icke samma invändningar riktas som

mot herrar Hellbergs, Ljunggrens och Olssons. Det går nämligen ut på att

Konungens befallningshavande före den egentliga röstsammanräkningen skulle

(beträffande samtliga kretsens distrikt) pröva, huruvida anledning till masskassering

förelåge. De nyval, som kunde bliva en följd av dylik masskassering,

skulle också äga rum före röstsammanräkningen och sålunda

innan valresultatet ens till någon del blivit bekant. Ur den ovan framhållna

synpunkten av angelägenheten att distriktsnyvalet ej äger rum, sedan

valresultatet i övrigt blivit känt, innebär således herr Vennerströms förslag

en lyckligare lösning av spörsmålet än de övriga föreliggande förslagen.

Om det kompletterades därhän, att den hos Konungens befallningshavande

försiggående förrättningen delades i två bestämt åtskilda och till olika

dagar förlagda avdelningar, den ena innefattande all den prövning (av sigill,

omslag, protokoll, kuvert o. s. v.) som kan leda till s. k. masskassering,

den andra den egentliga röstsammanräkningen, skulle ytterligare fördelar stå

att vinna. Det kupde då stadgas, att sådana besvär, som ginge ut på kassering

av hela valsedelmassan från ett distrikt, skulle ingivas inom en viss

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

27

kort tid efter den första av de två förrättningarna, och att röstsammanräkningen

ej finge äga rum, förrän dessa besvär prövats och därav eventuellt

föranledda distriktsnyval ägt rum. Därmed vore hänsyn tagen till

den eventualitet, som i herrar Ljunggrens och Olssons motioner berörts,

och —- praktiskt taget — alla anledningar till nyval för valkrets i dess

helhet undanröjda.

Även om det ifrågasatta distriktsnyvalet, på sätt nu antytts, förlägges

före röstsammanräkningen, möta emellertid vid dess genomförande avsevärda

svårigheter.

För det första måste den vidsträckta tillämpningen av ett på dylikt sätt

anordnat distriktsnyval uppmärksammas. I 39 fall av masskasseringar,

som på den grund att de ej kunnat öva inflytande på valets, utgång enligt

nu gällande ordning ej föranlett nyval, skulle, därest distriktsnyvalet ingått

i den ursprungliga ordningen för andrakammarvalen, dylikt nyval

hava måst äga rum. Utskottet har redan medgivit, att vissa skäl tala för distriktsnyvals

anordnande utan avseende å dess betydelse för valutgången.

Men det måste tagas i övervägande, huruvida dessa skäl äro starka nog

. att uppväga de med dylika val förenade olägenheterna. Lämpligheten av

att stadga nyval, där sådant icke är strängt nödvändigt, torde kunna starkt

ifrågasättas. Denna omständighet kan utskottet så mycket mindre lämna

ur räkningen, som det av utskottet livligt behjärtade huvudsyftet med motionerna

just är, att valmännen icke skola betungas med överflödiga valförrättningar.

För det andra måste det tagas under övervägande, huruvida ej en

sådan anordning med distriktsnyval, som utskottet i anslutning till herr

Yennerströms förslag ifrågasatt, skulle kunna medföra en betänklig försening

av valen. Att något dröjsmål alltid komme att förorsakas därav är

utan vidare klart. Utan att taga bestämd ståndpunkt till den av herrar

Hellberg och Vennerström på olika sätt besvarade frågan, huruvida och i

vad mån Konungens befallningshavande lämpligen kan tillerkännas definitiv

prövningsrätt i frågor angående riksdagsmannaval, eller över huvud taget

ingå på den invecklade frågan, vilka ändringar i gällande besvärsbestämmelser,

som kunde påkallas av distriktsnyvalets införande, vill utskottet

nämligen som sin mening uttala, att det ej låter sig göra att i alla förekommande

fall tillerkänna Konungens befallningshavande en sådan prövningsrätt.

Ett visst dröjsmål med valutgångens bekantgörande vållas sålunda

för alla valkretsar av den besvärstid, som torde bliva av behovet påkallad.

Ytterligare tidsutdräkt vållas givetvis i de valkretsar, där ett distriktsnyval

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

skall äga rum. Slutligen måste till nämnda tidsutdräkt läggas den, som

kan förorsakas därav, att även vid nyvalet felaktigheter begås, som medföra

ny kassering och nytt nyval. Om det redan mot nu gällande ordning

kunnat anmärkas, att en alltför lång tid förflyter mellan valförrättningen

och uträkningen av valresultatet, kan denna anmärkning givetvis

med så mycket större skäl riktas mot en anordning, som i så avsevärd

mån framskjuter den sistnämnda.

I detta sammanhang torde ytterligare en omständighet vara förtjänt

av uppmärksamhet. Enligt nu gällande vallag är valet »avslutat», så snart

röstsammanräkuingen ägt rum; omedelbart därefter utfärdar Konungens befallningshavande

fullmakt för de valde. Om Kungl. Maj.‘t upphäver valet,

förlora dessa visserligen sina mandat och valkretsen blir utan representanter,

men intill dess detta skett liksom även sedan nytt val och ny röstsammanräkning

ägt rum, äger valkretsen lagliga representanter. Endast genom ett

regeringsrättens utslag kan en valkrets gå miste om sin representation. Av

den nu ifrågasatta anordningen kunde däremot bliva följden, att en valförrättares

försummelse, så snart den av Konungens befallningshavande prövats

böra föranleda kassering, ställde valkretsen utan riksdagsmän för den tid,

som åtginge, innan distriktsnyvalet hunnit äga rum och efter prövning hos

Konungens befallningshavande godkännas. I politiskt upprörda tider innebär

därjämte den — åtminstone teoretiskt —— obegränsade möjlighet att uppehålla

valets avslutande, som tänkts lagd i valförrättarens hand, en frestelse,

som kan leda till föga tilltalande konsekvenser. Praktiskt betydelsefulla

skulle dessa kunna bliva framför allt i fall av riksdagsupplösning, då riksdagen

som bekant skall sammanträda inom tre månader från det den blev

upplöst.

Med allt erkännande av det beaktansvärda i förslagen om införande av

distriktsnyval har utskottet sålunda för sin del icke kunnat föreslå någon anordning,

mot vilken ej starka betänkligheter kunna anföras. Utskottet är således

synnerligen tveksamt om möjligheten att ernå en tillfredsställande

lösning av spörsmålet. Skulle emellertid vid den utredning, som

utskottet ämnar förorda, en anordning kunna utfinnas, så beskaffad, att den

i möjligaste mån täcker alla de fall, i vilka ett distriktsnyval kan befinnas

önskvärt, utan att alltför stora praktiska olägenheter äro förknippade med

den, synes dock en sådan anordning vara förtjänt att tagas i beaktande.

Utskottet vågar emellertid hysa den förhoppningen, att de åtgärder till

förebyggande av masskassering, som utskottet tillstyrker, skola visa sig ägnade

att i huvudsak undanröja de missförhållanden, som i motionerna beröras.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

29

Herr Hellberg häri sin motion framkastat frågan, huruvida valförrättare///. Amvarskunna

ådömas straff för försummelser, till vilka de göra sig skyldiga. Så be9tämmdserär

givetvis förhållandet med magistraten och dess deputerade, som i egenskap

av valförrättare äro underkastade ämbetsmannaansvar. Valnämnd torde

däremot ej vara underkastad ansvar. Den strafflagsbestämmelse (25 kaj).

22 §), som likställer fel av dem, »som'' förordnade äro att ämbete eller tjänsteärende

förrätta», med ämbetsfel, skulle möjligen kunna tänkas vara tillämplig

på valnämndens ordförande, som är »förordnad» av Konungens befallningshavande.

På valnämndens övriga ledamöter är den i varje fall ej

tillämplig; detsamma torde gälla om stadgandet i samma paragraf om »dem,

som äro satta att förvalta städers, menigheters eller allmänna av Konungen

stadfästade kassors, verks eller andra inrättningars eller stiftelsers angelägenheter

».

Det måste enligt utskottets mening möta betänkligheter att låta handläggningen

av uppdrag av nu ifrågavarande art underkastas ansvarspåföljd.

Dels kunna starka skäl anföras mot ett stadgande av dylik art beträffande

uppdrag, som i flera hänseenden — och särskilt härutinnan, att avsägelse av

desamma i regel ej är tillåten — stå de egentliga kommunala förtroendeuppdragen

mycket nära, dels måste det tagas i betraktande, att ett sådant

stadgandes införande sannolikt skulle medföra väsentligt ökade svårigheter

att finna lämpliga personer villiga att åtaga sig förordnande såsom ordförande

i valnämnd.

Utskottet är icke heller övertygat om att ett stadgande om ansvarspåföljd

skulle i nämnvärd mån bidraga till förebyggande av felaktigheter

vid valen. De fel, som begås av vårdslöshet eller försumlighet och som

ej uteblivit, fastän den felande därmed ådragit sig allt det obehag, som

måste följa med ett genom hans förvållande tillkommet nyval i hela valkretsen,

torde icke kunna förebyggas genom straffbestämmelser, vilka i förevarande

fall näppeligen kunna göras synnerligen stränga. Det kan vidare

tänkas, att fel begås uppsåtligen; beträffande dylika fel — i den mån

de icke drabbas av redan gällande strafflagsbestämmelser (man har därvid

särskilt att tänka på strafflagens 10 kap. 16 § om den som »i val obehörigen

verkar») — kan det ännu mindre förutsättas, att straffbestämmelser

av nu ifrågasatt art skola kunna förebygga dem.

Utskottet har sålunda icke kunnat tillstyrka de av herrar Ljunggren,

Olsson och Vennerström väckta förslagen om införande av ansvarspåföljd

för försumliga valförrättare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Sammanfattning

och

yrkande.

Över huvud taget synes vid den utredning av förevarande spörsmål,

som utskottet vill föreslå riksdagen att begära av Kungl. Maj:t, frågan om

direkta åtgärder för undanröjande av orsakerna till masskasseringar i främsta

rummet böra tagas under övervägande. Särskilt torde därvidlag de av

utskottet uttalade önskemålen om utsändande av på lämpligt sätt uppställda

handledningar för valförrättare samt ''om tillhandahållande åt dessa av valkuvert

vara förtjänta av uppmärksamhet. På utredningen torde böra bero,

i vad mån ett tillgodoseende av dessa önskemål kräver ändring i lag eller

kan ske genom på administrativ väg företagna åtgärder. Skulle det vid

den ifrågasatta utredningen visa sig, att spörsmålet om distriktsnyval kunde

lösas på ett sätt, som är ägnat att undanröja de av utskottet uttalade

betänkligheterna, eller att eljest ändringar i vallagen eller riksdagsordningen

synas erforderliga, så torde det kunna förväntas, att Kungl. Maj:t för riksdagen

framlägger de förslag härutinnan, vilka av utredningen föranledas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgärder,

som må kunna vidtagas till undanröjande av de med

s. k. masskassering av valsedlar vid val till riksdagens

andra kammare förenade olägenheter, samt för riksdagen

framlägga de förslag, som av utredningen må

kunna påkallas, och i övrigt vidtaga de åtgärder, vartill

utredningen kan föranleda.

Stockholm den 14 mars 1918.

På konstitutionsutskottets vägnar:

OTTO MANNHEIMER,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

31

Reservationer:

dels av herr Hellberg som anfört:

De an märkningar, som utskottet i sin motivering riktat mot distriktsnyvalen,

synas mig mindre befogade.

När det å sidan 27 i utlåtandet talas om, att i 39 fall, som förekommit

under de fyra andrakammarvalen 1911 —1917, sådana nyval skulle ha måst

företagas, därest bestämmelse därom varit införd i vallagen, så bör det ibågkommas,

att samtliga dessa 89 distriktsnyval icke skulle orsakat valmännen

mer omak än blott ett enda kretsnyval. De 7 kretsnyval, som under samma

tid nödgat valmännen i 100-tals kommuner att en andra gång gå till valurnan

för fel, som begåtts i ett fåtal distrikt, skulle däremot inte behövt förekomma.

Distriktsomvalen skulle således ha i hög grad förminskat valmännens

besvär. Och om, som utskottet förväntar av de förebyggande åtgärder det

förordat mot masskasseringar av valsedlar, sådana kasseringar skola bliva så sällsynta

som anges genom förutsägelsen, att nämnda åtgärder skola i »huvudsak

undanröja de missförhållanden, som i motionerna beröras», så synes det

finnas desto mindre grund för att samtidigt framställa dessa nyval såsom

medförande, att »valmännen betungas med överflödiga valförrättningar».

De förmenta vanskligheter vid distriktsnyvalen, som anförts på sidan 28

och överst på sidan 29 i utlåtandet, synas mig också i hög grad konstruerade

och teoretiska. Särskilt om — på sätt herr Yennerström föreslagit —

konungens befallningshavandes beslut om sådana nyval fattas efter allenast

en enkel prövning av valmaterialets yttre beskaffenhet (granskning av konvolut,

sigillering, protokoll och valkuvert), kan det omöjligen tänkas medföra

någon våda, att ett dylikt beslut inte får överklagas; påföljden därav kan

inte bli något värre än ett eller högst ett par distriktsomval. Dessa lokalt

begränsade omval kunna då ske oförtövat och sålunda så nära som möjligt

i ett sammanhang med det nyss förrättade valet för hela kretsen. Någon

nämnvärd tidsutdrägt behöver alltså inte vållas av dem, inte ens om det

bart när otänkbara skulle hända, att ett sådant omval föranledde ett nytt.

Den av utskottet tänkta konsekvensen av distriktsomvalen, att en krets

kunde bli utan representant, är därför också enligt min bestämda övertygelse

bara tänkt; i verkligheten komme den säkert aldrig att inträffa. Skulle

ändå en överförsiktig samvetsgrannhet kräva en garanti mot denna teoretiska

påföljd, så kunde ju exempelvis stadgas, dels att ny valförrättare skall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

utses för ett andra omval, dels att ett distrikt inte får välja om mer än

två gånger.

Distriktsomvalen skulle sålunda praktiskt taget säkert visa sig vara ett

enkelt och. effektivt medel att häva verkningarna av masskasseringar eller av valsedlarnas

bortkomst genom en eller annan olyckshändelse — ty även sådana

fall kunna inträffa, Om också, som även jag hoppas, de av utskottet förordade

förebyggande åtgärderna kunna antagas väsentligt förminska det antal

fall då samtliga valsedlar från ett distrikt utmönstras vid sammanräkningen,

böra därför enligt min mening även distriktsomval införas såsom ett behövligt

korrektiv mot en sådan likväl möjlig eventualitet;

dels av herr Olof Olsson mot viss del av motiveringen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

33

Bil. 1.

Förteckning

över

»masskasseringar» vid valen till riksdagens andra kammare

åren 1911—1917.1

Val-

till-

fälle

Valkrets

Valdistrikt

Antal

val-

sedlar

Kasseringens orsak

Anmärkningar

1911

Södermanlands

läns norra

Helgarö

80

1 Sigillen å omslagen kring valkuver- ten överensstämde icke med de

D:o

D:o

Vansö

104

I i valprotokollen avtryckta..

D:o

Jönköpings läns

östra

Skeppers tad

55

Omslaget kring valkuverten och

valprotokollet försedda med en- dast 1 sigill.

D:o

Kronobergs

läns västra

Hjortsberga

188

Omslaget kring valkuverten och

valprotokollet, som inlagts till- sammans bristfälligt förseglat.

D:o

Kalmar läns

norra

Hallingsbergs

norra

223

Omslaget kring valkuverten skadat,

så att kuverten kunde uttagas

utan art sigillen brötos.

t

D:o

Gottlands län

Akebäck

23

1 Omslagen kring valkuverten förseg-

D:o

D:o

Älskog

57

j lade med endast 1 sigill.

D:o

D:o

Hejdeby

22

Omslaget kring valkuverten förseg- lat med endast 1 sigill och intet

sigill å valprotokollet.

D:o

Blekinge län

Rödeby

214

I protokollet fanns ej angifvet an- talet i valet deltagande eller an- talet avlämnade valkuvert.

D:o

Göteborgs och

Bohus län

Skärhamn

81

Omslaget kring valkuverten försett

med endast 1 sigill, av vilket två

avtryck gjorts å valprotokollet.

D:o

Älvsborgs läns

mellersta

Tunge

103

Protokoll över valförrättningen ej

till K. B. inkommet.

D:o

D:o

Södra Björke

38

Omslaget kring valkuverten försett

med endast 1 sigill.

D:o

D:o

Eriksberg

100

Protokollet bestyrkt endast av val- nämndens ordförande.

■

D:o

Örebro läns

norra

Ödeby

44

Valkuverten stämplade

felaktigt.

1 Material: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 för år 1912 bil. A (för valet 1911), Kung!

Statistiska Centralbyråns redogörelser för riksdagsmannavalen (för valen 1914) och uppgifter från

Kung! Statistiska Centralbyrån (för valet 1917) samt Regeringsrättens årsbok, herr Vennerströms motion

och handlingar från Kungl. Justitiedepartementet (för upphävda val).

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 4 käft. (Förslaget nr 4—5.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

Val-

Antal

till-

fälle

Valkrets

Valdistrikt

val-

sedlar

Kasseringens orsak

Anmärkningar

1911

Hälsinglands

Bollnäs

1267

Valurnan ej förseglad vid uppehåll

Kungl. Maj:t upp-

södra

Ångermanlands

i valet, bristfälliga anordningar

vid valet m. m.

hävde valet (Re- geringsrättens års- bok 1911, Ref. 125).

D:o

Hemsö

54

Valprotokoll och omslaget kring

södra

valkuverten försedda med endast

1 sigill.

D:o

Norrbottens

Soppero

41

Olagliga uppehåll i valförrätt-

läns norra

ningen.

1914

Stockholms

Österåker

317

Valkuverten ej lika till storlek och

våren

läns södra

färg.

D:o

Stockholms

Hökhuvud

185

läns norra

Valkuverten försedda med en öpp-

D:o

Södermanlands

Forsa

119

ning å framsidan.

läns södra

D:o

Örebro läns södra

Kvistbro

529

Vallokalen ej öppen under den

kungjorda tiden.

D:o

Jämtlands läns

södra

\

Storsjö

95

Omslaget kring valkuverten delvis

öppet och ej försett med veder-

D:o

Västerbottens

Gunnarn

132

börliga sigill.

läns södra

1914

hösten

Östergötlands

läns södra

Åtvid

853

Valkuverten ej ogenomskinliga.

D:o

Gottlands län

Fårö

209

i

D:o

D:o

Hogrän

52

Valkuverten olika till storlek och

beskaffenhet.

D:o

D:o

Hamra

62

D:o

Älvsborgs läns

Frändefors

348

Otillräcklig försegling av omslaget

norra

D;0

Älvsborgs läns

Horla

73

kring valkuverten.

mellersta

D:o

Älvsborgs läns

Finnekumla

66

Valkuverten försedda med en öpp-

södra

ning å framsidan.

D:o

Skaraborgs läns

Mularp

38

Otillräcklig försegling av omslaget

södra

kring valkuverten.

D:o

Örebro läns

Lillkyrka

191

Valkuverten försedda med en öpp-

norra

ning å framsidan.

D:o

Gästrikland

Åmot

210

Valkuverten olika till storlek och

beskaffenhet.

D:o

Hälsinglands

Skog

402

Otillräcklig försegling av omslaget

södra

kring valkuverten.

1917

Stockholms

Ytterjärna

62

Valkuverten försedda med en öpp-

K. Maj:t upphävde

läns södra

ning å framsidan.

valet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

35

Val-

till-

fälle

Valkrets

Valdistrikt

Antal

val-

sedlar

Kasseringens orsak

Anmärkningar

1917

Stockholms

läns norra

Husby-

l&nghundra

120

Valkuverten olika till färg och be- skaffenhet.

K. Maj:t upphävde

D:o

D:o

Knivsta

149

1 Valkuverten försedda med en öpp-

valet.

D:o

D:o

Ångarn

129

ning å framsidan.

D:o

Kalmar läns

södra

Gärdslösa

153

Omslaget kring valkuverten ej ve- derbörligen förseglat.

D:o

Blekinge län

Lillhövda

233

Valkuvertens antal ej överensstäm- mande med anteckning i valpro- tokollet.

D:o

Kristianstads

läns nordvästra

Loshult

267

Valkuvertens antal överensstämde

ej med det antal som antecknats

i valprotokollet.

D:o

D:o

Västra Kamp

241

Valkuverten försedda med en öpp- ning å framsidan.

K. Maj:t upphävde

valet.

D:o

Hallands län

Askome

62

i Endast, 1 av de i valprotokollet av- } tryckta 2 sigill avtryckt å omslå-

D:o

D:o

Nösslinge

48

1 get kring valkuverten.

K. Maj:t upphävde

valet.

D.o

D:o

D:o

D:o

Älvsborgs läns

norra

D:o

Skummeslöv

Bolstad

Tydje

188

208

100

Intet sigill å omslaget kring val- kuverten eller å det yttre kon- volutet kring valkuverts omslag,

valprotokoll och röstlängd. ''

Omslaget kring valkuverten otill- räckligt förseglat.

D:o

Skaraborgs läns

södra

Marum

57

Valkuverten ej lika till färg och

storlek.

D:o

Jämtlands

läns norra

Frostviken

240

Valkuverten ej ogenomskinliga.

K. Maj:t upphävde

D.o

D:o

D:o

Norrbottens

läns norra

Alanäs

Öster Torneå

första

238

valet.

D:o

D:o

Öster Torneå

andra

143

Valförrättningen ej pågått föreskri- ven tid.

K. Maj:t upphävde

valet.

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2.

05

Tablå över »masskasseringar» vid val till riksdagens andra kammare 1911—1917 och

deras orsaker

Masskasseringar

Masskasseringarnas orsaker: antalet distrikt, där

masskasseringen föranletts av:

Valtillfälle m. m.

Antal distrikt

Antal

val-

sedlar

fel i avse- ende å

valku-

andra fel

i avse- ende å

bristande

överens-

stäm-

melse

andra fel

i avse- ende å

proto- kollet

fel i avse- ende å

valförrätt- ningens

anord- ning

m. m.

fel i avse- ende å för- segling och

sigiilering

i

städer

på

lands-

bygden

vertens

stämp-

ling

val-

kuver-

ten

mellan

antalet

kuvert och

protokollet

av valse- delskonvo- lut och

protokoll

1911: kasseringar, som ej föranlett vals

upphävande .................................

—

16

1,427

i

—

—

3

i

ii

1911: kasseringar, som föranlett vals

j

upphävande .................................

—

1

1,267

— .

—

—

—

i

1914 våren: kasseringar, som ej föran- lett vals upphävande.....................

_

6

1,377

—

3

—

—

i

2

1914 våren: kasseringar, som föranlett

vals upphävande...........................

—

—

—

—

—

—

—

-—

1914 hösten: kasseringar, som ej för- anlett vals upphävande..................

—

11

2,504

—

7

—

—

—

4

1914 hösten: kasseringar, som föranlett

vals upphävande...........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1917: kasseringar, som ej föranlett vals

upphävande .................................

—

61

1,0181

—

1

2

—

—

3

1917: kasseringar, som föranlett vals

upphävande .................................

-

12

1,570

—

7

—

2

3

52

9,163 |

i

18

2

3

5

23

1 Häri ingår även Loshults valdistrikt, varom se utskottets utlåtande sid. 20 noten.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr d.

37

Bil. 3.

Uppgift å antalet överklagade val till riksdagens andra kammare

1911—1917, där besvären föranlett:

valets

upp-

hävande

ny röst- samman- räkning

ingen

åtgärd1 *

1911.....................................................................

1»

43 * 5

1914 våren .........................................................

_

—

31

1914 hösten .........................................................

—

—

—

1917.....................................................................

6

26

46

1 Inclusive fall, då besvären av formella skäl ej upptagits.

3 Se Regeringsrättens årsbok 1911 Ref. 125.

3 » > > 1911 Ref. 126, 127, not. Ju. 74, 76.

1 » > » 1914 Ref. 44, 50, not, Ju. 28.

5 Värmlands läns östra och Örebro läns södra valkretsar.

6 Västerbottens läns södra valkrets, Ångermanlands södra valkrets, Älvsborgs läns mellersta

valkrets och Jämtlands läns norra valkrets (nyvalet).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:113 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen. a1 i texten