Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

1918-06-07 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 76.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1918 kl. Vä 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Qezelius,

Stärner, Högberg, greve Spens, Dahl, Lars Olsson, Permansson,

Klefbeck, Lindqvist i Kosta, Holmdahl, Strid, Svensson i Betingetorp,

Johanson i Gäre och Hedström.

Genom en den 28 maj 1918 dagtecknad proposition, nr 453, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, tiar Kungl. Maj:t under åberopande av

propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit

riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan

svensk och utrikes ort.

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den

mån så prövas nödigt, för viss tid eller tills vidare förordna, att med

svenskt fartyg, som äger en bruttodräktighet av tvåhundra registerton

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 58 käft. (Nr 76.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 76.

eller därutöver, gods icke må, utan att medgivande lämnats av Konungen

eller den Konungen därtill bemyndigat, fraktas mellan svensk och utrikes

ort. Vad sålunda är stadgat om fraktande skall gälla fortskaffande av

gods jämväl i annat fall än vid befordran mot vederlag.

Under tid, dä sålunda meddelat förordnande är gällande, skola i

sjölagen givna stadganden, som avse befogenhet för befälhavare att sälja

av redarens gods eller av lasten eller röra utlossning av gods annorstädes

än i bestämmelseorten, äga tillämpning, ändock att därigenom gods, som

inlastats å inom riket belägen ort, skiljes från fartyget å utrikes ort eller

omvänt; dock må i fall, som avses i 128 och 129 §§ sjölagen, lossningav

gods, som inlastats å inrikes ort, äga rum endast å sålunda belägen ort.

Förbud, som i första stycket sägs, äger icke tillämpning å gods,

som utgöres av skeppsproviant och skeppsförnödenheter för fartyget, förnödenheter

tillhöriga passagerare eller å fartyget anställda personer eller

gods, som bärgats ombord å fartyget.

2 §•

Fortskaffas gods med svenskt fartyg i strid mot föreskrift, som

enligt 1 § meddelats, straffes befälhavaren med böter från och med fem

till och med tjugutusen kronor eller fängelse från och med eu månad

till och med ett år.

Har redare eller annan, som i redares ställe haft befattning med

fartyget, bjudit, legt, trugat eller eljest uppsåtligen förlett befälhavaren

till förseelsen eller med råd eller dåd främjat densamma eller, med vetskap

om förseelsen, underlåtit att, såvitt det stått i hans makt, hindra

dess utförande, varde dömd till straff, som i första stycket sägs.

Där frakt för godsets fortskaffande skolat enligt därom träffat

avtal tillkomma den brottslige, vare han skyldig utgiva fraktens belopp.

Är den, vilken frakten skolat tillkomma, ej förfallen till straff efter ty

ovan sägs, skall han förpliktas att av frakten utgiva det belopp, vartill

för honom uppkommen vinst å det olovliga fraktandet högst kan skattas.

3 §•

Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige

eller annan jämlikt denna lag förpliktas utgiva tillfälle en tredjedel,

dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 76. •’>

Denna lag träder i kraft dagen efter den, da lagen, enligt dåra

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till och med den 30 april 1919. Av Konungen jämlikt denna

lag givet förordnande må ej äga tillämpning längre än till och med

sistnämnda dag. I fråga om sådan, under tiden för lagens giltighet begången

förseelse, som i lagen sägs, skall vad där är stadgat fortfarande

gälla.

Har, dä förordnande, som enligt 1 § meddelats, bliver gällande,

fartyg avgått från ort, där gods inlastats, må, utan hinder av förordnandet,

godset fortskaffa till bestämmelseorten.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet har med hänsyn till nu rådande utomordentliga förhallanden

funnit sig böra tillstyrka bifall till det i propositionen intagna

förslaget, vars särskilda bestämmelser vid av utskottet företagen granskning

icke givit anledning till anmärkning.

Emellertid vill utskottet härvid framhålla önskvärdheten av att det

vidsträckta statliga ingripande, som förslaget, i syfte att betrygga tillgången

på för folknäringen nödvändigt tonnage, avser att möjliggöra,

måtte handhavas med all nödig varsamhet gentemot sjöfartsnäringens berättigade

intressen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 juni 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg'' mell a1 i texten
  2. Rskr. 1918:418 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttja s. 1 i texten