Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av praktiska ungdomsskolor jämte i ärendet väckta motioner.

1918-05-03 · 100 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av praktiska ungdomsskolor jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lott.

1

Nr 105.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upprättande av praktiska ungdomsskolor jämte i ärendet

väckta motioner.

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan

på proposition rörande upprättande av praktiska ungdomsskolor, för

sådant ändamål under riksstatens åttonde huvudtitel beräkna

dels för anställande av ytterligare en extra ledamot i folkskolöverstyrelsen

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 7,000 kronor

(punkten 156),

dels en ökning av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola med 437,000

kronor (punkten 181),

dels för anordnande av särskilda utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 60,000

kronor (punkten 182),

dels en ökning av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till

understöd åt högre folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183), °

dels till bestridande av kostnaderna för inrättande av tekniska gymnasier

i Malmö och Örebro samt tekniska fackskolor i Malmö och Västerås

en ökning av det å ordinarie stat uppförda anslaget till de tekniska läroverken

med 194,500 kronor (punkten 209).

dels för inrättande av en överstyrelse för teknisk undervisning å ordinarie

stat för år 1919 ett belopp av 50,000 kronor (punkten 217),

dels för anslag åt lägre tekniska yrkesskolor m. m. på extra stat för ^

år 1919 ett förslagsanslag, högst 250,000 kronor (punkten 218),

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt 48 käft. (Nr 105.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

dels och för anslag till husmodersskolor in. in. på extra stat för år

1919 ett förslagsanslag av 50 000 kronor (punkten 219).

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 15 februari 1918 till riksdagen

avlåten, till statsutskottet hänvisad proposition, nr 96, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

A. Beträffande fortsättning sskolor:

dels fastställa följande huvudsakliga grunder och bestämmelser att

gälla beträffande fortsättningsskolor, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter, som för deras tillämpning befinnas erforderliga:

1. I varje skoldistrikt skall för de lärjungar, som med fullständigt

avgångsbetyg lämnat folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande

kunskaper, finnas en eller, där förhållanden sådant påkalla och medgiva,

flera fortsättningsskolor.

2. Undantagsvis må, efter vederbörligt medgivande, två eller flera

närliggande skoldistrikt kunna förena sig om en gemensam fortsättningsskola.

3. Kursen i fortsättningsskola skall för lärjungarna omfatta sammanlagt

minst 360 undervisningstiminar, förlagda utom folkskolans ordinarie

undervisningstid, och fördelas på minst två, högst tre år samt i övrigt

vara anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, vilka av

departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivits.

4. Lärjunge skall, i den mån häri icke enligt gällande föreskrifter

skall vara därifrån befriad eller i vederbörlig ordning därifrån erhållit befrielse,

vara pliktig att inträda i fortsättningsskola vid början av den

årskurs, som inträffar närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från folkskola

eller vitsord om motsvarande kunskaper erhållits, samt att deltaga i

skolans undervisning under den för fortsättningsskolans kurs stadgade

minimitiden eller den längre tid intill sammanlagt 540 undervisningstimmar,

som skoldistriktet må i vederbörlig ordning hava bestämt; dock att

skolplikten i varje fall skall upphöra, då lärjunge fyllt aderton år.

5. För lärjungar, som avgått från egentlig folkskola utan att erhålla

fullständigt avgångsbetyg, ävensom för lärjungar, som avgått från mindre

folkskola, må i stället för fortsättningsskola anordnas ersättningsskola, och

skall lärjunge i ersättningsskola vara underkastad skolplikt enligt samma

grunder, som gälla för lärjunge i egentlig fortsättningsskola.

6. Skoldistrikt skall senast vid utgången av år 1924 hava fullgjort

vad detsamma enligt meddelade bestämmelser åligger i fråga om den fort
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

:<

sätta undervisningen, dock att skoldistrikt må, efter medgivande av Kung!.

Maj:t, i sårskilt trängande undantagsfall kunna även efter denna tidpunkt

under viss tid i större eller mindre mån vinna befrielse från sagda åligganden;
dels

föreskriva i fråga om arvodet till lärare i fortsättningsskola och

ersättningsskola, som upprättas efter ovan angivna grunder, att detta skall

utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 2 kronor 50 öre

och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre, med

undantag dock dels att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig

slöjd skall utgöra minst 1 krona 25 öre för undervisningstimme och arvodet

för undervisning i hushållsgöromål minst 5 kronor för arbetsdag,

omfattande minst fyra undervisningstimmar, dels att för undervisning i

ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola till lärare, som förklarats därtill

berättigad, skall utgå arvode med minst 3 kronor för undervisningstimme;

med rätt för Ivungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga

om dessa arvodens åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

dels besluta, att statsbidrag till ^vlönande av lärare i fortsättningsskola

och i ersättningsskola skall, enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela, utgå med belopp motsvarande de för undervisningen

i sådan skola enligt stadgade grunder utgående minimiarvodena,

därvid för statsbidragets åtnjutande skola gälla följande grunder och

villkor, med rätt för Kungl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, besluta om statsbidrags utgående utan hinder därav, att

avvikelse i något fall från dessa grunder och villkor ägt rum:

1. Skolan skall vara anordnad i enlighet med de föreskrifter, som

av Kungl. Maj: t meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder.

2. Statsbidrag utgår för högst det antal undervisningstimmar, som

erfordras, för att lärjungarna skola erhålla undervisning under den tid,

för vilken skolplikt enligt i vederbörlig ordning meddelad föreskrift åligger

dem.

3. Lärjungarna skola sammanföras till undervisningsavdelningar av

lämplig storlek. Om i skola, som här avses, antalet lärjungar, som undervisas

i verkstadsarbete, i slöjd eller i hushållsgöromål, varit så stort, att

de uppdelats på avdelningar, må statsbidrag utgå för avdelning, endast

om lärjungarna vid kursens början varit, där fråga är om undervisning i

verkstadsarbete eller slöjd, minst tio och, där fråga är om undervisning i

hushållsgöromål, minst åtta, och om de, så länge de under året tillhört

skolan, i allmänhet deltagit i undervisningen.

4. Undervisningen skall bestridas av lärare, som blivit i vederbörlig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

ordning förklarade behöriga till sådan undervisnings bestridande. Sagda

lärare skola åtnjuta arvode till minst de belopp, som här ovan stadgats.

5. Skoldistriktet skall för undervisningen tillhandahålla lämpliga lokaler

samt nödig inrednings- och undervisningsmateriell.

6. Inom varje skoldistrikt skall för fortsättningsskolorna finnas ett i

vederbörlig ordning fastställt reglemente.

7. Skolorna skola vara underkastade den tillsyn och kontroll, som

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels medgiva, att skoldistrikt, som anordnat fortsättningsskola enligt

de grunder, som angivas i kungl. kungörelsen den 11 september 1877 angående

anslag för avlöning åt lärare vid fortsättningsskola, må tills vidare,

intill dess annorlunda bestämmes, såsom understöd för de lärares avlöning,

som i sådan skola undervisa utom folkskolans ordinarie undervisningstid,

erhålla bidrag av allmänna medel sålunda, att för varje lärare, som meddelar

dylik undervisning under en tid motsvarande två veckor om året,

statsbidrag utgår med 65 kronor, under en tid motsvarande fyra veckor

med 130 kronor och under eu tid motsvarande sex veckor med 195 kronor,

under villkor att skoldistriktet för lärarens avlönande tillskjuter för undervisningstid

motsvarande två veckor om året minst 25 kronor, för undervisningstid

motsvarande fyra veckor minst 50 kronor och för undervisningstid

motsvarande sex veckor minst 75 kronor,

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola från 163,000 kronor till 600,000 kronor

eller med 437,000 kronor;

dels ock bevilja på extra stat för år 1919 till utbildningskurser för

lärare vid fortsättningsskolor ett reservationsanslag av 60,000 kronor att

utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva,

B. Beträffande högre folkskolor:

fastställa följande grunder och villkor för utgående av statsunderstöd

till högre folkskolor:

1. Av anslaget till högre folkskolor må understöd kunna utgå till

skola, som inrättats av skolområde, bestående av ett eller flera skoldistrikt

eller efter Kungl. Maj:ts beprövande av annan kommunal samfällighet eller

sammanslagning av flera sådana, i ändamål att bereda lärjungar, som genorngått

småskola och folkskola, tillsammans omfattande minst sexårig

lärokurs, eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att

inhämta ett högre mått av allmänt medborgerlig och praktisk bildning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statnutukottetn utlåtande Nr 105.

5

utan att lärjungarna därigenom dragas från sina vanliga levnadsförhållanden

e''ler nödig övning i praktiskt arbete.

Den högre folkskolan må, allt efter förhållandena, kunna anordnas

antingen såsom allmän högre folkskola, i vilken undervisningen erhåller

en mera allmän läggning, eller såsom yrkesbestämd högre folkskola, i

vilken undervisningen inriktas på visst yrke eller viss yrkesgrupp. Huruvida

yrkesbestämd högre folkskola må komma i åtnjutande av det högre

understöd, som för skola av sådan typ av riksdagen bestämmes, skall bero

på beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

2. Högre folkskola må åtnjuta statsbidrag till högst fyra ettåriga

klasser. Inom varje årsklass må statsbidrag utgå till högst så stort antal

parallella klassavdelningar, som uppkommer vid iakttagande därav, att i

fråga om allmän högre folkskola minst 35 och i fråga om yrkesbestämd

minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning inom årsklassen,

innan ny klassavdelning upprättas inom densamma.

Huruvida inom skolområde, soin redan åtnjuter statsunderstöd till en

eller flera högre folkskolor, understöd må utgå till ny skola av sajnma

typ, skall bero på Kungl. Maj:ts prövning.

Finnes inom ett skolområde endast en högre folkskola, skall denna,

såvitt ej Kungl. Maj:t på anförda skäl medgiver undantag, vara avsedd för

både gossar och flickor.

3. Vid högre folkskola skola, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt fall

annorlunda bestämmer, finnas minst så många ordinarie lärartjänster som

antalet årsklasser i skolan. I den mån så erfordras, skola dessutom vara

anställda extra ordinarie lärare med full tjänstgöring ävensom nödigt antal

timlärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor.

Högre folkskola förestås av en för viss tid utsedd manlig eller kvinnlig

rektor.

4. Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda

bestämmer, pågå minst trettiofyra och en halv läsveckor om året,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lovdagar däri inberäknade.

Har undervisning i högre folkskola ej fortgått så lång tid, som ovan

stadgats, men beror detta därav, att skolan eller viss klass eller klassavdelning

av densamma, för vilken statsbidrag kan utgå, först under kalenderåret

inrättats eller ock under kalenderåret upphört, äge skolan bekomma

statsbidrag i förhållande till den del av läsår et, som undervisningen pågått.

5. Högre folkskola skall hava till sitt förfogande tjänliga och tillräckliga

undervisningslokaler samt erforderliga skolmöbler och undervisningsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 105.

6. Högre folkskola skall vara försedd med av Kungl. Maj:t fastställt

reglemente och stå under inseende av folkskolöverstyrelsen samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kun ad. Makt kan

finna gott föreskriva. °

Folkskolöverstyrelsen må för varje skola kunna förordna en inspektor.

hör högre folkskola skall finnas en av minst fem personer bestående

skolstyrelse. Om dess sammansättning, revision av dess räkenskaper m. m.

skola bestämmelser finnas i det för skolan fastställda reglementet. Är

undervisningen med hänsyn till lärjungarnas praktiska utbildning inriktad

på visst yrke eller yrkesgrupp, och åtnjuter skolan med hänsyn därtill

högie statsunderstöd, skola minst tva i sådant yrke sakkunnig personer

vara medlemmar av skolstyrelsen.

7. Undervisningen i‘ högre folkskola skall vara avgiftsfri, såvida ej

Kungl. Maj:t i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda

bestämmer. Terminsavgifter må dock i intet fall påföras medellösa

lärjungar.

Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta de avlönin °-sförmåner,

som av riksdagen närmare bestämmas.

9. Statsunderstöd till högre folkskola utgår med det belopp och i

den ordning, som av riksdagen närmare bestämmes.

C. Beträffande den lägre yrkesundervisningen:

dels besluta, att det må ankomma på kommun att bestämma, att i yrke

anställda lärlingar skola, i den utsträckning vartill förhållandena kunna

föranleda, vara pliktiga att under högst två läsår med högst nio månaders

årlig undervisning och med i medeltal högst tolv undervisningstimmar

J veckan deltaga i undervisningen i krigsskola, anordnad huvudsakligen

efter de av departementschefen i statsrådsprotokellet närmare angivna

grunder; dock att skolplikten i varje fall skall upphöra, då lärjuno-e°fyllt

18 år; j o j

dels för beredande av understöd åt skolor för den lägre yrkesutbildningen

under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie "stat uppföra ett

förslagsanslag av 250,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må årligen utgå understöd

1. för av kommun upprättad lärlingsskola för industri, hantverk eller

handel till lärares avlöning med belopp, beräknat efter 2 kronor 67 öre

för varje undervisningstimme, och till undervisningsmateriell med belopp,

motsvarande hälften eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av

kostnaderna för densamma;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

7

2. för av kommun upprättad lärlings- eller yrkesskola för husligt

arbete eller hushållsskola till lärares avlöning med belopp, beräknat efter

1 krona 33 öre för varje undervisningstimme, och till undervisningsmateriell

med belopp, beräknat såsom under 1 angivits;

3. för av kommun upprättad yrkesskola för industri, hantverk eller

handel eller ettårig handelsskola till lärares avlöning med belopp, beräknat

efter 3 kronor för varje undervisningstimme, och till undervisningsmateriel!

med belopp, beräknat såsom under 1 angivits;

4. för enskild skola för yrkesundervisning med belopp, som av Kungl.

Maj:t för varje särskilt fall bestämmes efter i huvudsak samma grunder

som för motsvarande under 2 eller 3 angiven skola,

ävensom att understödet för ovannämnda skolor må utgå under följande

villkor:

a) undervisningen skall bestridas av lärare, som godkännas av chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen;

b) arvoden åt lärare skola utgå med belopp, beräknade efter i medeltal

minst 4 kronor för varje undervisningstimme vid lärlingsskola för

industri, hantverk eller handel, minst 2 kronor vid lärlings- eller yrkesskola

för husligt arbete eller vid hushållsskola samt minst 4 kronor 50 öre

vid yrkesskola för industri, hantverk eller handel samt vid ettårig handelsskola

;

c) skolan skall hava till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och

undervisningsmateriell, som kunna godkännas av chefsmyndigheten för

yrkesundervisningen;

d) för varje skola skall finnas ett av sagda myndighet fasställt reglemente

innehållande bestämmelser, bland annat, rörande skolans undervisning,

styrelse och förvaltning samt föreståndare och lärare;

e) undervisningen i lärlingsskola skall fär lärjungarna vara avgiftsfri;

f) skolans läroplan skall vara godkänd av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen

;

g) skolan skall stå under inseende av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen

;

h) för statsbidrags åtnjutande skola i övrigt gälla de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

5. för nuvarande lägre tekniska yrkesskolor enligt nu gällande grunder;

dels för beredande av understöd, i överensstämmelse med av 1917 års

riksdag godkända grunder, till yrkesskolor för husmodersutbildning i städer,

köpingar, industri- och andra liknande samhällen samt till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid nämnda skolor anvisa under åttonde

huvudtiteln på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

D. Beträffande förstärkning ao folkskolöoerstyrelsens arbetskrafter:

för beredande åt ytterligare en extra ledamot inom folkskolöverstyrelsen

av arvode å 7,000 kronor, varav 2,500 kronor må anses motsvara

tjänstgöringspenningar, anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 7,000 kronor. 6 6

E. Beträffande upprättande ao en yrkesskolöoer styrelse:

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

staten för år 1919 för en yrkesskolöverstyrelse och de av honom

föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i staten upptagna

avlöningsförmåner samt för tillämpning av samma stat uppföra i riksstaten

under åttonde huvudtiteln ett ordinarie anslag till yrkesskolöverstyrelsen

å 56,600 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å yrkesskolöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillä°,or:

dels föreskriva, att chef eller ledamot av yrkesskolöverstyrelsen, som må

vid tillträdet till befattningen såsom delägare tillhöra vare sig lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot i överstyrelsen

kvarstå i den ^ av nämnda båda kassor, i vilken han vid sagda

tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt ined de rättigheter och skyldigheter i övrigt,

vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med vilken är förenad

skyldighet att tillhöra kassan;

dels ock bestämma, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i yrkesskolöverstyrelsen, skall vara

pligtig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

andra kammaren väckta motioner, nämligen

nr 334, av herr N. Helger, som föreslagit sådana ändringar i den

i kungl. propositionen föreslagna organisationen av fortsättningsskolor,

att för lärjungar, som avgått från mindre folkskolor, i stället för fortsättningsskola

anordnas ersättningsskola, och att lärjunge i ersättningsskola skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

9

vara underkastad skolplikt enligt samma grunder, som galla för lärjunge

i egentlig fortsättningsskola,

att för lärjungar, som avgått från egentlig folkskola utan att erhålla

fullständigt avgångsbetyg, anordnas, där så ske kan, repetitiorisskolor i stället

för fortsättningsskolor, och att lärjunge i repetitionsskola skall vara underkastad

skolplikt enligt samma grunder, som gälla för lärjunge i eo-entli»

/•i,,-, C-J '' o JOOO

folkskola,

att lärjungar, som avgått från folkskola utan fullständigt avgångsInen

för vilka på grund av lokala förhallanden undervisning i repetitionsskola

icke kan beredas, skola vara underkastade skolplikt i egentlig

folkskola under en tid, svarande emot den, under vilken de eljest skulle

bevistat repetitionsskola;

nr 335, av herr E. V. Moberger m. fl., som hemställt, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 96, att skoldistrikt,

som anordnat fortsättningsskola enligt de grunder, som angivas

i kungl. kungörelsen den 11 september 1877 angående anslag för avlöning

åt lärare vid fortsättningsskola, må tills vidare, intill dess annorlunda

bestämmes, såsom understöd för de lärares avlöning, som i sådan skola

undervisa utom folkskolans ordinarie undervisningstid, erhålla bidrag av

allmänna medel sålunda, att för varje lärare, som meddelar dylik undervisning

under en tid motsvarande fyra veckor, med 130 kronor och under

en tid motsvarande sex veckor med 195 kronor, under villkor att skoldistriktet

för lärarens avlönande tillskjuter för undervisningstid motsvarande

fyra veckor minst 50 kronor och för undervisningstid motsvarande

sex veckor minst 75 kronor,

nr 338, av herr E. P. V. Röing, som hemställt, att riksdagen på det

sätt måtte bifalla vad Kungl. Magt i propositionen angående upprättande

av praktiska ungdomsskolor föreslagit beträffande den lägre yrkesundervisningen,

att förberedande lärlingsskola i avseende på rätt att komma i

åtnjutande av understöd ur förslagsanslaget för beredande av understöd

åt skolor för den lägre yrkesutbildningen måtte likställas med enskild

skola för yrkesundervisning;

nr 339, av herr J. G. Pettersson i Södertälje, som hemställt, att riksdagen

ville för sin del besluta, att, i stället för den av Kungl. Maj:t i propositionen

nr 96 föreslagna konsulent för husligt arbete, skall på yrkesskolöverstyrelsens

stat för år 1919 uppföras en ordinarie ledamotstjänst, vars

innehavare företräder husligt arbete; samt

att de med ifrågavarande tjänst förenade avlöningsförmånerna lämpas

efter avlöningen för övriga ledamotstjänster inom yrkesskolöverstyrelsen,

med användande av samma beräkningsgrunder, soin komma att bestämma

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 48 höft. (Nr 105.) '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning enligt den lönereglering,

som vid innevarande riksdag väntas komma att fastställas;

nr 340 och 341, av herr J. A. Zander, som hemställt, i den förra motionen,

att riksdagen må, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition nr 96 angående

upprättande av praktiska ungdomsskolor besluta, att punkt 6 uti de

huvudsakliga grunder och bestämmelser, som Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att fastställa att gälla beträffande fortsättningsskolor, skall ändras därhän,

att, i fråga om arvode till lärare i fortsättningsskola, detsamma må bestämmas

att utgöra för undervisningstimme minst 2 kronor och att arvodet för

undervisning i ämnet arbetskunskap skall utgå med minst 2 kronor 50 öre,

samt att det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola må sänkas från den summa, 600,000 kronor,

som äskats, till det mindre belopp, som detta beslut kan föranleda,

dels ock, att riksdagen må på extra stat för år 1919 till Kungl. Maj:ts

förfogande bevilja ett förslagsanslag av 50 00<> kronor att som dyrtidshjälp

utgå, enligt de grunder som utskottet närmare föreslår, till lärare i obligatoriska

fortsättningsskolor;

samt i den senare motionen, att riksdagen må, i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 96 angående praktiska ungdomsskolor,

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid utfärdande av föreskrifter

beträffande fortsättningsskolor sådana övergångsbestämmelser må bli

gällande, att sådan förbindelse, som skoldistrikt häftar uti till lärare

för undervisning vid fortsättningsskola, vilken igångsatts under hittills

vid för handen varande förhållanden, ej må, då läraren ej är i besittning

av den högre kompetens, som förutsattes för att han må kunna anställas

som lärare vid i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna fortsättningsskolor,

vara för skoldistrikt bindande.

Rörande motiveringen till dessa förslag tillåter sig utskottet hänvisa

till motionerna.

Den föreliggande propositionen innehåller ett omfattande förslag till

omorganisation av de ''praktiska ungdomsskolorna, under vilken beteckning

propositionen sammanfattar samtliga de skolor, vilka, avsedda för den tidigare

ungdomsåldern (från omkring det 13:de levnadsåret), hava till uppgift

att genom uppfostran och för ändamålet särskilt lämpad undervisning

bereda ungdomen för olika uppgifter inom det praktiska livet.

Det i propositionen innefattade förslaget avser dels sådana ungdomsskolor,

vilka utgöra eu mera omedelbar överbyggnad på folkskolan, dels sådana,

vilka såsom en fortsättning av dessa hava till uppgift ungdomens utbildning

för olika uppgifter inom hantverket, industrien, handeln och det husliga arbetet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet« utlåtande AV 105.

11

Behovet av en ordnad, på det praktiska livet inriktad undervisning

för dem, som avgå från folkskolan — ett behov, som i viss mening år 3handling,

lika gammalt som folkskolan själv — har under den senare tiden gjort

sig gällande med allt jämt ökad styrka. Allt starkare har också nödvändigheten

framstått av en omläggning i enlighet med tidens krav av vår

yrkesundervisning. Såväl det ena som det andra har föranlett tillsättandet

tid efter annan av kommittéer med uppdrag att åvägabringa utredning

och förslag till ordnandet av den undervisning, som nu är i fråga.

Bland de sålunda tillsatta kommittéerna har folkundervisningsko mmittén

avgivit förslag till reformering av fortsätt ningss ko lan, den

tekniska kommittén till ordnande av den lägre tekniska undervisningen

och han dclsu lider vi s ni n gs ko in m i 11 é n till ordnande

av den lägre handels undervisningen. I sistnämnda avseende

har förslag avgivits jämväl av senare tillkallade handelsundervisningskommittérade.

Samtliga nu nämnda kommittéer hava i de avgivna betänkandena enstämmigt

framhållit behovet av en utvidgad och förbättrad praktisk ungdomsundervisning.

Då emellertid kommittéerna verkställt sin utredning i

stort sett oberoende av varandra, hava de av dem framlagda förslagen

särskilt i fråga om det inbördes sambandet mellan de olika slagen av skolor,

kommit att i vissa grundläggende avseenden förete brist på överensstämmelse.

Detta förhållande har föranlett Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild

beredning för ifrågavarande organisationsfrågas behandling ur mera

enhetliga synpunkter. Denna beredning har utgjorts av tillkallade representanter

"förutom för kommunala och allmänt administrativa synpunkter

även för såväl den allmänna folkundervisningen, den tekniska undervisningen,

handelsundervisningen och undervisningen i husligt arbete som

olika närings- och yrkesgrenar, såsom jordbruk, industri, hantverk och

handel. De° sålunda tillkallade sakkunniga, i propositionen betecknade såsom

departementssakkunniga, hava på grundval av de förut utförda kommittéutredningarna

utarbetat förslag till ett enhetligt anordnande av de praktiska

ungdomsskolorna, vilket förslag i allt väsentligt ligger till grund för

de framställningar, som innefattas i den nu föreliggande propositionen.

Enligt det enhetliga system av praktiska ungdomsskolor, som avses i ^*den^a_

propositionen, skulle ovanpå den obligatoriska folkskolan komma en lika- gets atimånledes

för både skoldistrikten och lärjungarna obligatorisk fortsättning sskola. ™ ‘”uebSnt

Denna skola skulle dock icke på samma sätt som folkskolan helt och hållet

taga lärjungarnas tid i anspråk, utan dess undervisningstid skulle så begränsas,

att de unga kunde samtidigt med skolgången sysselsätta sig med

opaginerad Kontrollera mot PDF

*2 Statsutskottets utlåtande Nr 105.

praktiskt arbete, b ortsättningsskolan skulle i sin ordning bilda grundval

för lärling sskolor, avsedda lör dem, som vunnit anställning i industri

hantverk, handel eller husligt arbete. Dessa lärlingsskolor skulle av skoldistrikten

kunna göras obligatoriska för lärjungarna. För dem, som genomgått

lärlingsskola och åstundade ytterligare utbildning i sitt yrke, skulle

anordnas yrkesskolor, vilka emellertid skulle vara av helt och hållet frivillig

natui. Vidare innebär förslaget, att de nuvarande tekniska elementarskolorna

skulle ombildas dels till tekniska fackskolor dels till tekniska gymnasier

med uppgift för de förra att meddela eu mera fullständig teknisk specialutbildning

samt för de senare att lämna en teknisk utbildning av mera allmän

natur. Sidoställda med de tekniska gymnasierna skulle i fråga om

handelsundervisningen de redan förefintliga handelsgymnasierna vara. Slutligen

skulle i Stockholm upprättas en statens skola för konsthantverk och

en statens normalskola för yrkesutbildningen.

Vid sidan av de nu nämnda huvudformerna av praktiska ungdomsskolor

skulle ^ utrymme beredas åt vissa parallellformer. Sålunda°skulle

omedelbart på folkskolan kunna såsom hittills inrättas högre folkskolor,

åt vilka emellertid skulle givas en mera praktisk läggning än den, som

för närvarande i allmänhet kännetecknar dessa skolor. Såsom parallella

med lärlings- och yrkesskolor skulle kunna förekomma ettåriga handelsskolor,

hushållsskolor samt vissa andra mera fria former av kommunala

och enskilda skolor för yrkesundervisning.

Med styrka betonar föredragande departementschefen i sitt yttrande

till det statsrådsprotokoll, som bifogats propositionen, hurusom tidpunkten

för förverkligandet av det framlagda betydelsefulla förslaget nu måste anees

vara inne. Frågan föreligger så fullständigt utredd, som man synes

kunna önska, och förhållandena, särskilt på det ekonomiska och det samhälleliga

området, äro för närvarande sådana, att de starkt mana till frågans

snara avgörande.

Utskottet har funnit de av departementschefen framförda skälen för

åstadkommande med det snaraste av en utvidgad och förbättrad såväl medborgerlig

som praktisk undervisning åt den ungdom, som nu är i fråga,

övertygande och vill för den skull förorda, att åtgärder måtte nu av riksdagen

vidtagas för frågans lösning i huvudsaklig överensstämmelse med

det framställda förslaget.

Utskottet har likaledes för sin del kommit till den uppfattningen, att

det system av skolor, som nu föreslås, måste anses vara ägnat att tillgodose

såväl det behov av särskild utbildning för olika uppgifter inom det

praktiska livet, som på olika åldersstadier förefinnes, som ock den enhetlighet

och det inre sammanhang mellan de olika slagen av skolor, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

13

oundgänligen erfordras för att dessa skolor på

förbereda och fullständiga varandra.

Utskottet anser sm därför böra i stort sett uttala sitt gillande av det

O o

skolsystem, som i propositionen blivit framställt.

Fortsättningsskolan.

Av de olika skolarter, som förslaget avser, vill utskottet först ägna sin

uppmärksamhet hi fortsättningsskolan, vilken skolform är ämnad att i stor

utsträckning utgöra grundval för övriga i förslaget avsedda ungdomsskolor.

Det är hår icke fråga om införande av någon ny skolart. Tvärtom

är fortsättningsskolan av gammalt datum, i det att den leder sitt ursprung

ända tillbaka till 1842 års folkskolestadga. Med allt erkännande av den

icke obetydliga insats fortsättningsskolan i sin nuvarande gestalt gjort i

vår folkundervisning, måste det dock medgivas, att den aldrig h ekats bliva

en verkligt allmän ungdomsskola. Det är särskilt två förhållanden, som

här stått hindrande i vägen. A ena sidan har den nuvarande fortsättningsskolans

undervisning i fråga om innehållets art och omfattning samt metodisk

läggning knappast skilt sig från den egentliga folkskolans. Dess undervisning

har ej vant avpassad efter den ungdoms särskilda behov, för

vilken den är avsedd, eller efter de syften, som tidsförhållandena anvisat.

Å andra sidan har skolans frivilliga karaktär gjort, att den betraktats

mera som en tillfällig anordning. Och som sådan har den endast förmått

draga till sig en ringa del av de från folkskolan avgångna lärjungarna:

endast något mera än en fjärdedel av dessa besöker för närvarande fortsättningsskolan.

De allra flesta av folkskolans lärjungar måste i tolv- eller

trettonårsåldern, eller just när de inträda i de vanskliga övergångsår, då de

mer än någonsin äro i behov av intellektuell och moralisk omvårdnad, gå

ut i livet i avsaknad av en ordnad undervisning och uppfostran.

På nu antydda brister söker det föreliggande förslaget råda bot.

Reformen inriktar sig på de båda huvudpunkterna: att giva åt skolans

undervisning en mera praktisk läggning, avpassad efter ungdomens behov

på det åldersstadium, varpå skolans lärjungar befinna sig, och att göra

skolan obligatorisk, med skyldighet för skoldistrikten att inrätta och för

lärjungarna att besöka sådana skolor, som här avses.

Vad då först beträffar den praktiska läggningen av fortsättningsskolans

undervisning, föreslås nu, att yrkessynpunkten skall tillämpas på

fortsättningsskolans arbete eller, med andra ord, att skolans undervisning

skall i största möjliga utsträckning samla sig kring det praktiska arbete,

Heformtnt

hurudpunittr.

Organisation

och undtrrisnlngsplan

Proportionell
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

varmed lärjungarna utanför skolan redan sysselsätta sig eller som kan

väntas bliva deras framtida livsuppgift.

I propositionen erinras emellertid om, att det icke alltid kan bliva

möjligt att sålunda samla fortsättningsskolans undervisning kring något

visst yrke. Olika förhållanden kunna lägga hinder i vägen härför. Sålunda

kunna svårigheter yppa sig att erhålla lämpliga lärare. Vidare kan det

inträffa, att förhållandena på en ort äro sådana, att något bestämt yrke

icke där är särskilt framträdande. Slutligen kan det på grund av folkskolväsendets

anordning på någon ort hända, att lärjungarna i fråga om

mognad eller kunskaper icke äga tillräckliga förutsättningar för att tillgodogöra

sig undervisningen. Fortsättningsskolans undervisning måste

i sådana fall allt efter förefintliga förutsättningar erhålla i viss mån olika

läggning på olika platser. Man kan emellertid särskilja tvänne mera konstanta

huvudformer: den yrkesbestämda fortsättning sskolan, vars undervisning

på ett mera utpräglat sätt samlar sig kring något visst slag av praktiskt

arbete, och den allmänna fortsättning sskolan, i vilken undervisningen icke

anslutes till något visst yrke, utan erhåller en mera allmänt praktisk karaktär.

Till dessa båda huvudformer kommer en tredje, betecknad såsom ersättningsskola

och avsedd för sådana barn, som icke kunnat erhålla fullständigt avgångsbetyg

från folkskola, vare sig därför att de blott genomgått en s. k. mindre

folkskola eller därför att de på grund av fattigdom eller bristande begåvning

måst nöja sig med den minimikurs, som omnämnes i §48 av folkskolestadgan.

I den yrkesbestämda fortsättningsskolan skola enligt föi’slaget undervisningsämnena

vara arbetskunskap, medborgarkunskap och modersmålet

samt så vitt möjligt gymnastik. I den allmänna fortsättningsskolan

skall undervisning meddelas i medborgarkunskap, modersmålet

samt dessutom i naturkunnighet och så vitt möjligt i gymnastik,

trädgårdsskötsel och slöjd.

Det är det nya ämnet arbetskunskap, som framför allt skall hava

till uppgift att tillgodose yrkessynpunkten. Det kan dock icke förväntas,

att fortsättningsskolan i någon större omfattning skall bliva i tillfälle att

lämna undervisning i ett yrke. Dock tänkes skolverkstad i gynnsamma

fall kunna bliva förenad med denna skola. I allmänhet kan det blott

bliva fråga om en undervisning om yrket, ägnad att belysa detta från

skilda sidor: dess på olika grenar av naturkunnigheten grundade förutsättningar,

dess teknik och dess arbetsprodukter, dess ekonomi och dess

hygien samt om möjligt i någon mån dess geografi och historia.

Då undervisningen i ämnet arbetskunskap på sätt nu antytts kommer

att anknytas till ett visst yrke, måste därav följa, att sagda ämne får ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

olika innehåll alltefter beskaffenheten av det yrke, omkring vilket undervisningen

kominer att röra sig. En följd härav blir uppkomsten av olika

typer av yrkesbestämda fortsättningsskolor. Närmast har man att räkna

med följande typer:

fortsättningsskola med jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeriundervisning;

fortsättningsskola med industriell eller hantverksundervisning;

fortsättningsskola med handelsundervisning; samt

fortsättningsskola med undervisning i husligt arbete.

Givetvis kunna skolor med industriell eller hantverksundervisning i sin

ordning bliva av olika typer allt efter den gren av industri eller hantverk,

kring vilken ämnet arbetskunskap samlar sig.

Vad särskilt angår den kvinnliga ungdomens undervisning i arbetskunskap

,fra>mhk\les i propositionen, att denna i åtskilliga fall bör få samma

innehåll, som ingår i motsvarande undervisning för den manliga ungdomen.

Det betonas dock särskilt, att vad den kvinnliga ungdomen framför allt

behöver är undervisning i husligt arbete och att beredande av dylik un-*

dervisning åt alla unga kvinnor i vårt land bör vara ett mål, som det gäller

att inom den närmaste framtiden söka få förverkligat.

Departementschefen uttalar sin livliga anslutning till tanken på yrkessynpunktens

tillämpning på fortsättningsskolans arbete i allmänhet men

framhåller tillika, hurusom det i fortsättningsskolan på grund av såväl

lärjungarnas ungdom som den starkt begränsade undervisningstiden i regel

icke kan bliva fråga om någon yrkesundervisning i egentlig mening utan

blott om en förberedande sådan. För fortsättningsskolan måste den allmänt

och medborgerligt fostrande och bildande uppgiften alltid stå som

den förnämsta. Vid sidan av ämnet arbetskunskap komma därför ämnena

medborgarkunskap och modersmålet att intaga en viktig plats i fortsättningsskolans

undervisning.

Undervisning i medborg arkunskap skall hava till uppgift att göra

de unga bekanta med olika samhällsinstitutioners organisation och verksamhet

och att såmedelst öppna deras blick för de förmåner det medför

att leva i ett ordnat samhälle samt för de förpliktelser dessa förmåners

åtnjutande ålägger samhällets medlemmar. Om såväl ämnet arbetskunskap

som om ämnet medborgarkunskap gäller givetvis, att de, på samma gång de

förbereda de unga för arbetslivet och det medborgerliga livet, äro i hög

grad ägnade att verka allmänt uppfostrande och karaktärsbildande. En

särskild uppgift i detta hänseende skall dock tillkomma fortsättningsskolans

tredje huvudämne modersmålet. Visserligen skall också undervisningen i

detta ämne hava ett praktiskt syfte, men genom att skänka de unga tillfälle

till god och förädlande läsning skall ämnet framför allt giva näring

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

>

Utskottet.

och lyftning åt deras tanke- och känslovärld, väcka deras håg för fortsatt

läsning av god litteratur samt såmedelst bidraga till deras rent personliga

utveckling.

Det fjärde för alla fortsättningsskolor gemensamma ämnet utgöres av

gymnastik. Departementschefen betonar kraftigt, att fortsättningsskolan

överallt, där förutsättningar finnas, bör ställa som en viktig uppgift att

befrämja lärjungarnas kroppsliga utveckling.

Vad nu sagts om undervisningens läggning och uppgift i fortsättningsskolan

måste givetvis avsevärt modifieras, när det gäller ersättning sskolan

eller den skolform som, enligt vad ovan sagts, skall hava till uppgift att

bereda fcrtsatt undervisning åt de barn, som icke erhållit fullständigt avgångsbetyg

från folkskola. Ersättningsskolans undervisning kommer närmast

att gå ut på att befästa och i någon mån utvidga, vad lärjungarna

förut inhämtat.

Av den förebragta utredningen synes det utskottet vara otvetydigt

ådagalagt, att ett starkt behov av en reform av fortsättningsskolan föreligger.

Utskottet finner sig också för sin del kunna i allt väsentligt

ansluta sig till vad som i propositionen före,slagits angående såväl organisation

som undervisningsplan med därtill hörande timplan. Utskottet

anser sig emellertid böra fästa uppmärksamheten vid vissa, enligt utskottets

mening mera betydelsefulla synpunkter. På en eller annan punkt har

utskottet dessutom funnit anledning till särskild erinran.

Utskottet finner sig först och främst böra betona, att utskottet delar den

uppfattningen, att en reform av fortsättningsskolan bör innefatta en omläggning

av dess undervisning i praktisk riktning, och får därför uttala sin

bestämda anslutning till förslaget, att yrkessynpunkten skall upptagas och på

lämpligt sätt tillgodoses i undervisningen. Gillar utskottet alltså i piincip

yrkessynpunktens upptagande i förevarande fall, följer därav, att utskottet

jämväl anser, att den yrkesbestämda fortsättningsskolan bör stå som det mål,

som bör eftersträvas överallt, där förutsättningarna äro för handen för denna

skolform. Emellertid synes det utskottet vara av synnerlig vikt, för att

fortsättningsskolan skall kunna rätt motsvara sin uppgift och tillvinna sig

förtroende, att sagda skolform icke tvingas fram, där förutsättningarna för

dess genomförande icke äro i tillbörlig grad för handen. Utskottet anser

sig därför böra särskilt understryka det av departementschefen gjorda uttalandet,

att det skulle vara olyckligt, om yrkessynpunkten skulle komma

att tillämpas på ett sätt, som ej stode i god överensstämmelse med den

utveckling folkskolan nått på olika orter, med de särskilda orternas ekonomiska

förhållanden eller med där rådande allmänna åskådningfar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

17

Med den uppfattning, varåt utskottet nu givit uttryck, måste utskottet

hålla för sannolikt, att man under den närmaste tiden såväl på grund av

svårigheten att erhålla lämpliga lärare som ock till följd av andra omständigheter

måste räkna med att det på många platser icke blir möjligt

att få till stånd fortsättningsskolor av den yrkesbestämda typen. 1 dylika

fall måste man nöja sig med en fortsätt ning sskola av mera allmän läggning.

Det kan därför lörväntas, att denna form av fortsättningsskola åtminstone

en tid framåt erhåller en ganska stor utbredning. Vid sådant

förhållande finner utskottet det vara av synnerlig vikt, att även den allmänna

fortsättningsskolans undervisning erhåller en så praktisk läggning

som möjligt, och utskottet instämmer i departementschefens uttalande,

att denna skolas undervisningsplan måtte bereda ett icke alltför knappt

tillmätt utrymme åt undervisning såväl om ortens arbetsliv och näringsförhållanden

som ock i allmänhet om olika yrken för att därmed underlätta

lärjungarnas yrkesval. Utskottet finner det också önskvärt, att undervisning

i slöjd, trädgårdsskötsel och husligt arbete, i den mån så kan ske,

införes i dessa skolor. Särskilt synes det utskottet vara lämpligt, att åt

slöjden beredes en mera fast plats i den allmänna fortsättningsskolans

undervisning.

Att särskilda åtgärder vidtagas för beredande av fortsatt undervisning

jämväl åt de barn, som icke erhållit fullständigt avgångsbetyg från folkskola,

finner utskottet vara nödvändigt, och vill därför förorda, att för detta syfte

er sättning sskolor inrättas. Vad dessas organisation angår, ansluter utskottet

sig närmast till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser emellertid, att

vissa av de synpunkter, som av hr Helger anförts i dennes här ovan

berörda motion, äro värda beaktande. Så synes det böra tagas i övervägande,

huruvida icke de ersättningsskolor, som upprättas för barn, vilka

genomgått mindre folkskola, ofta bliva till sin beskaffenhet så skiljaktiga från

de ersättningsskolor, som avse barn, vilka avgått från folkskolan enligt § 48,

att olika benämningar på de båda slagen skolor skulle vara på sin plats.

Även förefaller det utskottet, som om det av motionären framlagda

förslaget, att lärjungar av sistnämnda kategori i vissa fall skulle kunna, i

stället för att deltaga i undervisning i särskild upprättad ersättningsskola,

under en mot fortsättningsskolkursen svarande tid erhålla undervisning i

själva folkskolan, skulle vara förtjänt av uppmärksamhet. Särskilt synes en

sådan ordning kunna utan men för folkskolan vidtagas i de fall, då de

lärjungar, som nu äro i fråga, äro synnerligen få och barnantalet i folkskolan

jämförelsevis ringa. Då otvivelaktigt stora vanskligheter komma att möta

vid ordnandet av frågan om fortsatt undervisning för de barn, som ej

genomgått fullständig folkskola, synes det utskottet vara nödvändigt, att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 käft. (Nr 105.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

åt de bestämmelser, som i detta, avseende kunna komma att utfärdas,

gives en så vid avfattning, att utrymme i största möjliga utsträckning

lämnas åt lokala och individuella möjligheter. Det förefaller utskottet,

som om därvid även den i propositionen omnämnda anordningen med

ambulerande fortsättningsskolor vore väl värd att prövas.

Mot förslaget, att undervisningen i den yrkesbestämda fortsättningsskolan

skulle samlas kring huvudämnena arbetskunskap, medborg arkunskap

och modersmålet har utskottet intet att erinra. Vad angår de förslag till

undervisningsplaner för de båda förstnämnda ämnena, som framlagts av folkundervisningskommittén

och av folskolöverstyrelsen, anser utskottet sig emellertid

böra instämma i vad som framhållits av både departementssakkunniga

och departementschefen, nämligen att innehållet i de nämnda förslagen måtte

betraktas endast såsom ett förråd, varur den enskilda läraren eller skolan

har att göra sitt urval, och att vid ett slutgiltigt utarbetande av kursplaner

för fortsättningsskolan nödig begränsning av läroinnehållet måtte vidtagas.

Beträffande frågan om upptagande av ämnet kristendomskunskap på

fortsättningsskolans undervisningsplan instämmer utskottet visserligen med

departementschefen däri, att ämnet icke bör upptagas som självständigt

ämne, men vill också uttala sin förväntan, att i enlighet med vad departementssakkunniga

förordat, det religiöst-sedliga moment, som genom sagda

ämne representeras i våra barndomsskolors undervisning, icke kommer att

uteslutas från fortsättningsskolans program utan fast hellre varder på

lämpligt sätt tillgodosett i samband med skolans övriga verksamhet.

Till vad departementschefen uttalat i fråga om nykterhetsundervisningen

i fortsättningsskolan vill utskottet uttala sin livliga anslutning.

Utskottet vill också instämma i vad departementschefen yttrat om

hälsolärans ställning i fortsättningsskolan. Även utskottet hyser den

uppfattningen, att detta viktiga moment i undervisningen bäst tillgodoses,

om det på lämpligt sätt inpassas i undervisningen i övrigt

och särskilt behandlas från yrkets och hemmets synpunkter. Detta bör

dock icke hindra, att ämnet i fråga, därest så befinnes önskligt och lämplig

lärare finnes att tillgå, får en mera självständig ställning. Utskottet

delar jämväl departementschefens uttalade mening, att frågan om särskild

undervisning i sexuell hygien visserligen på grund av sin vikt är förtjänt

av stor uppmärksamhet men att man, om det gäller införande av dylik

undervisning i fortsättningsskolan, med hänsyn till ämnets ömtåliga natur

och de stora krav undervisningen däri ställer på läraren måste framgå

med allra största varsamhet.

Även vad departementschefen yttrat om gyynnastiken i fortsättningsskolan

finner utskottet vara väl motiverat och har intet att däremot erinra.

Vad den kvinnliga ungdomens utbildning beträffar, har departements
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105. 1Ö

chefen uttalat sin anslutning till folkskolöverstyrelsens yttrande, att det

bör kunna uppställas som en fordran, vilken efter eu viss övergångstid

bör vara uppfylld, att inom varje skoldistrikt tillfälle på ett eller annat

sätt skall vara berett den kvinnliga ungdomen att erhålla undervisning i

husligt arbete. Detta uttalande anser utskottet sig för sin del böra understryka.

Slutligen vill utskottet med styrka betona, att med hänsyn till de

växlande förhållanden, som råda i vårt land, fortsättningsskolans organisation

och undervisning icke bör för invcket bindas genom allmänna tureskrifter

utan att åt skoldistrikten måtte i dessa hänseenden beredas så stor

rörlighet och frihet som möjligt. Utskottet anser sig böra under uttalande

av sitt instämmande anföra följande yttrande härutinnan av departementschefen:

»I likhet med folkundervisningskommittén anser jag, att fortsättningsskolans

organisation icke bör i detalj fastslås genom några allmänna

författning sbestämmelser. Väl böra de allmänna grunderna för skolans

organisation i författningsväg angivas, men det detaljerade utförandet av

dessa, sådant det erfordras för de olika orterna, bör lämpas efter dåvarande

förhållanden. Det bör därför överlämnas åt de lokala skolmyndigheterna

att avgiva förslag å den eller de organisationsformer, som bäst

lämpa sig för varje ort. Därvid böra givetvis dessa myndigheter kunna

påräkna råd och stöd såväl av folkskolinspektörerna som av folkskolöverstyrelsen.

Särskilt för sistnämnda myndighet torde det bliva en viktig

uppgift att sörja för att lämpliga riktlinjer för fortsättningsskolans organisation,

lämpade efter olika orters skiftande förhållanden, utarbetas och

tillhandahållas vederbörande skolstyrelser.»

Det hinder för genomförande av en fortsättningsskolereform i här ovan

antydda riktning, som ligger däri, att barn avgå från folkskolan vid för

tidig ålder eller med alltför bristfälliga kunskaper och därför icke äga

nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig fortsättningsskolans undervisning,

har departementschefen ansett böra motverkas därigenom, att nu

gällande stadganden om tiden för avgång från folkskolan i vissa avseenden

ändras. Han har fördenskull ansett sig böra i samband

med framställningen om fortsättningsskolan upptaga ett par av folkundervisningskommittén

i dess betänkande om folkskolan gjorda förslag.

Det ena av dessa går ut på att lärjunge icke måtte tillåtas avgå från

folkskolan före det kalenderår, under vilket han fyller tretton år, och det

andra innebär, att lärjunge icke skulle få på grund av fattigdom lämna

folkskolan med blott inhämtad minimikurs enligt § 48 i folkskolestadgan

före skolålderns slut, alltså icke före det år, under vilket han fyller fjorton

år. Departementschefen anser sig böra förorda dessa båda förslag, vilka

Vissa bestäm - melser om avgång

från

folkskolan.

Propo
sitionen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 106.

i själva verket icke innebära någon utsträckning av den ända sedan år

1842 stadgade skolåldern. Beträffande det förstnämnda av de båda förslagen

har han emellertid funnit en förändring i så måtto önskvärd, att

han anser det böra stadgas, att lärjunge icke skall tillåtas avgå från folkskolan

förrän efter avslutandet av det läsår, under vilket han fyller tretton

år. Det syntes eljest kunna i alltför stor utsträckning inträffa, att barnen

komme att avbryta sin skolkurs mitt under läsåret.

Även utskottet är av den meningen, att bestämmelser i den angivna

riktningen böra komma till stånd. Skola fortsättningsskolans lärjungar

verkligen kunna tillgodogöra sig en undervisning i enlighet med det ifrågasatta

nya programmet, böra de tydligen icke komma till denna undervisning

i en allt för omogen ålder eller med alltför svaga kunskaper.

Utskottet finner sig därför böra ansluta sig till det framlagda förslaget,

dock närmast sådant det avfattats av folkundervisningskommittén. Då

utskottet anser sig böra utgå ifrån att avgång från folkskolan alltid skall

ske vid det tillfälle under året, då avgångsprövning enligt skolans reglemente

skall äga ruin, och alltså förutsätter, att icke någon särskild prövning

skall anordnas vid kalenderårets utgång, om läsåret icke då slutar,

sjnes det nämligen utskottet, som om den befarade avgången under läsårets

lopp icke skulle i nämnvärd utsträckning behöva komma i fråga. Utskottet

vill alltså förorda en bestämmelse såväl därom, att lärjunge icke

må tillatas avga från folkskolan före det kalenderår, under vilket han

fyller tretton år, som ock därom, att lärjunge icke må på grund av fattigdom

lämna folkskolan med blott inhämtad minimikurs enligt § 48 i

folkskolestadgan före skolålderns slut.

ärotider. I propositionen framhålles av departementschefen, att i fråga om läro
■Wonen.

ti(jernas anordning stor frihet bör lämnas åt skoldistrikten, så att hänsyn

måtte kunna tagas till förhållandena å olika orter. Detta bör gälla såväl

lärotidernas förläggning under året som deras anordning i veckan eller på

dagen. Såsom naturliga begränsningar angivas, att fortsättningsskolans

lärotider icke fa inkräkta på folkskolans och att undervisningen i fortsättningsskolan

icke får utsträckas längre än till kl. 8 e. m.

Utskottet håller det även för sin del för mest ändamålsenligt, att lärotiderna

regleras med hänsyn till de olika skoldistriktens växlande behov

så att t. ex. en redan hävdvunnen praxis å vissa delar av landsbygden att

samla lästiden till några veckors heldagsundervisning årligen eller i städer

och å större orter att mera breda ut lästiden fortfarande må kunna till
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.r>.

21

lämpas. Utskottet har därför icke någon erinran att göra i anledning av de

av departementschefen gjorda uttalandena. Vad beträffar undervisningstimmarnas

längd är detta en fråga, som givetvis kommer att regleras i en blivande

stadga för fortsättningsskolan. För sin del anser sig emellertid utskottet

böra understödja den av folkskolöverstyrelsen uttalade meningen, att

undervisningstimme i fortsättningsskola bör bestämmas till att omfatta en tid

av 60 minuter, tiden för en rast av 10 ä 15 minuter mellan omedelbart på

varandra följande lärotimmar däri inberäknad, dock att vid hel läsdag det synes

lämpligt, att undervisningstim mes längd bestämmes till endast 45 minuter.

I närmaste samband med spörsmålet om undervisningen i fortsättningsskolan

står tydligen frågan om de lärare, som skola meddela denna

undervisning. Från nästan alla de håll, där man haft anledning att yttra

sig om fortsättningsskolans reformering, har framhållits såsom ett av de

förnämsta villkoren för framgång i fortsättningsskolans arbete, att skolan

tillförsäkras lärare, som äro skickade att förverkliga det nya programmet.

Även departementschefen har i sitt yttrande betonat lärarfrågans vikt och

därvid uttalat, att en av de allra väsentligaste förutsättningarna för att

fortsättningsskolan skall kunna fylla sin betydelsefulla uppgift måste anses

vara, att den lyckas förvärva lämpliga lärare. Detta gäller, betonar han,

visserligen undervisningen i alla skolans ämnen men i alldeles särskild grad

undervisningen i den yrkesbestämda fortsättningsskolans centrala ämne, arbetskunskapen,

enär det förtroende skolan skall förmå tillvinna sig tvivelsutan

framför allt blir beroende av just resultatet av denna undervisning.

Tydligen måste av lärarna i fortsättningsskolan liksom i alla andra

skolor fordras, att de besitta såväl erforderliga insikter i de ämnen, i

vilka de skola meddela undervisning, som ock nödig pedagogisk skolning.

Att fortsättningsskolan därför måste för sin undervisning framdeles som hittills

i stor utsträckning komma att lita till folkskolans lärare, ja, att på åtskilliga

ställen, särskilt på landsbygden, några andra lärare knappast stå att

erhålla, har framhållits av de flesta, som haft anledning yttra sig om fortsättningsskolans

lärare. Även departementschefen gör ett liknande uttalande,

men han framhåller tillika, att folkskollärarna icke få anses hava

några anspråk på att helt behärska fortsättningsskolans undervisning för

att därigenom erhålla ett tillskott till sin avlöning. Den avgörande synpunkten

i frågan, huruvida folkskolans lärare också skola övertaga lärarverksamhet

i fortsättningsskolan, måste enligt departementschefens mening

vara den, huruvida denna skola behöver dem eller icke. Även om folkskollärarna

genom sin föregående utbildning och sin verksamhet måste i

åtskilliga avseenden anses äga goda förutsättningar för att meddela un
-

Lärare.

Propo
sitionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Utskottet.

dervisning även i fortsättningsskolan, är det enligt departementschefens

mening obestridligt, att den utbildning för arbetet i folkskolan, som dessa

lärare genom sin seminarieutbildning förvärvat, icke i och för sig kan

anses göra dem skickade att utan vidare fortbildning övertaga undervisningen

i dess helhet i fortsättningsskolan. Fördenskull behöva åtgärder

vidtagas för att bereda folkskolans lärare den utbildning de behöva såsom

lärare i fortsättningsskolan.

Emellertid synes fortsättningsskolan för tillgodoseende av sitt lärarbehov

icke behöva vara hänvisad uteslutande till folkskolans lärare. Särskilt

i större samhällen torde man böra kunna räkna på biträde även av lärare

vid andra skolor än folkskolorna. Departementschefen framhåller härvid

särskilt, huru fördelaktigt det skulle vara, ifall fortsättningsskolan skulle

såsom lärare kunna få anställa även sådana personer, som hava yrkesundervisning

till sin egentliga uppgift. Departementschefen erinrar slutligen

om hurusom fortsättningsskolan i icke ringa utsträckning bör kunna

räkna på att som lärare förvärva praktiska yrkesutövare med nödig pedagogisk

skolning.

Svårast torde lärarefrågan komma att gestalta sig på landsbygden.

Då ämnet arbetskunskap där givetvis kommer att främst avse jordbruket,

bör man emellertid kunna påräkna hjälp vid undervisningen av praktiska

jordbrukare, konsulenter m. 11. I mycket stor utsträckning måste man

emellertid även där lita till folkskolans lärare, och där man av brist på

lämpliga lärare icke anser sig kunna anordna undervisning i ämnet arbetskunskap

i fortsättningsskolan, får man åtnöja sig med att upprätta en

fortsättningsskola av mera allmän typ.

Såsom förut framhållits, blir det nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder

för utbildning av lärare i fortsättningsskolorna. I detta avseende

har staten, såsom departementschefen framhåller, en viktig uppgift att

fylla, hör ändamålet behövas enligt förslaget dels särskilda fortbildningskurser,

dels ock en statens normalskola för yrkesundervisningen.

Prövningen av lärarnas kompetens,skulle enligt förslaget i allmänhet

anförtros åt folkskolinspektörerna. Dock skulle kompetensen i fråga om

undervisning i arbetskunskap alltid prövas av folkskolöverstyrelsen.

Utskottet anser sig för sin del böra starkt betona lärarfrågans stora

betydelse för ett förverkligande av den plan för den nya fortsättningsskolan,

vartill utskottet i det föregående givit sin anslutning. Även om

svårigheterna för anskaffande av lämpliga lärare, särskilt i arbetskunskap, i

vissa fall kunna bliva så stora, att därigenom hinder för upprättande av

yrkesbestämda skolor i vissa fall kan uppstå, anser sig dock utskottet kunna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105

23

giva uttryck åt den förhoppningen, att därest lämpliga åtgärder vidtagas

för underlättande av lärarnas utbildning, det skall visa sig möjligt att i

allmänhet för skolorna erhålla de lärare, som behövas.

Utskottet delar den uppfattningen, att fortsättningsskolan i väsentlig

mån måste räkna med att erhålla sina lärare bland folkskolans lärare, och

tror, . att dessa i många stycken också äro skickade att fylla en dylik

uppgift. Utskottet vill emellertid härutinnan särskilt erinra om departementschefens

uttalande, att folkskolans lärare icke kunna för sin del hava

några anspråk på att helt behärska fortsättningsskolans undervisning för

att därigenom bliva tillförsäkrade ett tillskott i sin avlöning.

Mot vad departementschefen för övrigt anfört rörande rekryteringen

av fortsättningsskolans lärare och angående dessa lärares utbildning har

utskottet icke någon erinran att göra, ej. heller mot det framställda förslaget

om prövning av lärarkompetensen på sätt i propositionen föreslagits.

Den andra stora huvudpunkten i nu föreliggande reformförslag innebär, Obligatorisk

att fortsättningsskolan skall bliva obligatorisk för såväl skoldistrikten som karaktär

för lärjungarna.

Med eftertryck betonar departementschefen, att endast under förut- Proposättning

att fortsättningsskolan göres obligatorisk kan den förväntas bliva

så allmänt besökt, att den kan komma att bliva av verklig betydelse för

landets hela ungdom. Departementschefen hänvisar på samma^ gåno- till

den glädjande omständigheten, att förslaget att göra fortsättningsskolan

obligatorisk vunnit en över all förväntan enhällig anslutning.

Om icke kommunerna förpliktas att inrätta fortsättningsskolor, skulle,

framhåller departementschefen, fortsättningsskolan säkerligen icke komma

till stånd å alla de orter, där förutsättningar för deras upprättande äro

för handen. I så fall skulle syftet med den betydelsefulla reformen bliva

förfelat, och vi skulle i stort sett komma att stå kvar på den ståndpunkt,

där vi nu befinna oss. Departementschefen medgiver emellertid på samma

gång, att särskilt till en början svårigheter för skolpliktens allmänna genomförande

kunna komma att uppstå, och anser, att man därför vid förslagets

förverkligande i de enskilda fallen bör gå fram med nödig försiktighet

och varsamhet. Han uttalar emellertid samtidigt sin övertygelse om

att svårigheterna icke behöva bliva så stora, att de skulle omöjliggöra reformens

förverkligande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle i varje skoldistrikt finnas en eller,

där förhållandena sådant påkalla och medgiva, flera fortsättningsskolor.

Dock skulle två eller flera varandra närliggande skoldistrikt kunna förena

sig om en fortsättningsskola. Vidare skulle skoldistrikt efter prövning av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Utskottet.

Kungl. Maj:t i särskilda fall kunna tills vidare befrias från skyldigheten

att inrätta fortsättningsskola. För barn, som icke erhållit fullständTgt avgångsbetyg

från folkskola, skulle i stället för fortsättningsskola anordnas

ersättningsskola.

För lärjungarna skulle skolplikten omfatta en kurs av minst 360 undervisningstimmar.

Denna tid skulle av skoldistrikt genom särskilt beslut

kunna utsträckas till högst 540 timmar. Kursen skulle fördelas i regel

på två år men i vissa fall kunna utsträckas över tre år. Skyldighet för

lärjunge att begynna sin fortsättningsskolkurs skulle inträda vid början

av den årskurs, som inträder närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från

folkskola eller vitsord om motsvarande kunskaper erhållits. Skolplikten

skulle i varje fall upphöra, då lärjunge fyllt aderton år. Rätt till befrielse

från fortsättningsskolplikten skulle tillkomma den, som erhåller

annan motsvarande undervisning eller på grund av sjukdom eller andra

omständigheter är förhindrad att besöka skolan. Dessutom skulle också

befrielse av andra anledningar i särskilda fall kunna erhållas. Likaledes

skulle uppskov med början av skolpliktens fullgörande kunna medgivas,

dock i regel för högst ett år och icke för längre tid än till det kalenderår’

under vilket den fortsättningsskolpliktige fyller femton år. hör lärjungar

i ersättningsskola skulle gälla samma skolplikt som för lärjungar i egentlig

fortsättningsskola.

Beträffande genomförandet av bestämmelserna om skolplikten har departementschefen

starkt framhållit, att man icke i främsta rummet skall

lita till tvång utan i stället bygga dels på en väl planlagd upplysningsverksamhet

inriktad både på de unga själva och på deras föräldrar och

målsmän, dels på en effektiv tillsyn över de givna bestämmelsernas efterlevnad.

Utskottet har i likhet med nästan alla dem, som förut sysslat med

det ifrågavarande reformförslaget, kommit till den bestämda överlygelsen,

att det icke skall bliva möjligt för fortsättningsskolan att förverkliga den

uppgift, som skulle tillkomma densamma i dess reformerade gestalt, med

mindre att skoldistrikten bliva skyldiga att upprätta erforderligt antal

skolor och ungdomen förpliktas att besöka dessa skolor. Det står emellertid

på samma gång klart för utskottet, att, särskilt till en början, svårigheter

kunna komma att möta, då det blir fråga om att i verkligheten

genomföra skolplikten. Detta gäller såväl skoldistriktens som ungdomens

skyldigheter. Det blir därför efter utskottets mening alldeles nödvändigt

att vid tillämpningen av bestämmelserna om skolplikten framgå med

nödig \aisamhet och hänsyn. Framför allt, höra därvid uppmärksammas de

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105

25

betydande olikheter i fråga om förutsättningarna för fortsättningsskolors

anordnande, som förefinnas inom landet. Utskottet anser sig fördenskull

hava all anledning att instämma i folkskolöverstyrelsens uttalande, att den

utsträckta skolplikten måtte, på samma gång den befästes genom lagbestämmelser,

ägnade att göra den alltmera undantagslös, införas med största möjliga

hänsyn till de svårigheter för kommunerna och de enskilda, med vilka

den i många fall måste bliva förenad. Det är med tillfredsställelse, som utskottet

kunnat konstatera, att också departementschefen uttalat sitt livliga

instämmande i de gjorda yrkandena, att man på förevarande område bör gå

fram med nödig försiktighet och varsamhet samt i främsta rummet söka

främja sakens framgång genom verksamt upplysningsarbete och genom eu

ändamålsenligt ordnad tillsyn. Särskilt vill utskottet uttala sin förväntan,

att reformens genomförande skall komma att ske i enlighet med det av departementschefen

gjorda uttalandet, att den tillämnade reformen icke kan

tänkas förverkligad i ett enda slag utan först så småningom och att alla

de medgivanden i fråga om de nya bestämmelsernas efterlevnad, som

verkligen visa sig vara av behovet påkallade, också komma att lämnas.

Vad beträffar de åtgärder, som kunna bliva erforderliga för att i vissa

fall av försummelse eller tredska bringa skolpliktsbestämmelserna till efterlevnad,

håller utskottet för önskligt, att ett snabbare förfarande måtte

komma att tillämpas än det, som för närvarande är i motsvarande avseende

föreskrivet i fråga om folkskolan.

Vad angår de särskilda bestämmelserna om skoldistriktens skyldighet

''att inrätta fortsättningsskolor, kan utskottet i det hela taget ansluta sig till

vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit. Detsamma gäller också i fråga

om de föreslagna stadgandena angående lärjungarnas skolplikt. På ett par

punkter finner utskottet sig dock böra uttala sig för vissa modifikationer.

Den ena gäller tiden för skolpliktens inträdande för lärjungarna.

Enligt förslaget skulle lärjungarna vara pliktiga att börja sin fortsättningsskolkurs

omedelbart efter slutad folkskola. Utskottet instämmer visserligen

i att detta bör vara regel men håller dock före, att i vissa fall en annan

ordning kan komma att visa sig vara mera ändamålsenlig. Detta gäller

framför allt, då, såsom på landet ej så sällan inträffar, de lärjungar, som

årligen avgå från folkskolan, äro få. I dylika fall måste läraren tydligen

i regel komma att undervisa två årskurser tillsammans. Vid sådant förhållande

synes det utskottet kunna sättas i fråga, huruvida icke intagning

i fortsättningsskolan med fördel kunde ske blott vartannat år. Detta

skulle visserligen innebära, att vartannat år samtliga från folkskolan avgångna

lärjungar finge vänta ett år med fullgörande av sin fortsättningsskolplikt.

Men anordningen skulle tillika medföra den fördelen för under
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 höft. (Nr 105). 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

visningen, att de årgångar lärjungar, som komme att gemensamt undervisas,

befunne sig i samma årskurs inom fortsättningsskolan. Möjlighet

till en anordning i nu angiven riktning synes utskottet böra beredas, med

iakttagande dock därvid att densamma i varje särskilt fall bör göras till

föremål för prövning av vederbörande myndighet.

Aven i fråga om den obligatoriska undervisningstidens fördelning på

ett bestämt antal år har utskottet en erinran att göra. Enligt Kungl.

Maj:ts förslag skulle denna tid kunna fördelas på minst två, högst tre år.

Av vad som yttras i propositionen framgår, att fördelningen på tre år är

tänkt att förekomma mera i undantagsfall. Denna mening delas av utskottet,

som anser, att, särskilt då kursen omfattar sammanlagt blott 360

timmar, en fördelning på tre år bör få ske blott i särskilda undantagsfall

och medgivas först efter i stadgad ordning företagen prövning i

varje särskilt fall.

Utskottet har redan i det föregående berört vissa av de yrkanden hr

Helger i sin motion gjort i fråga om ersättningsskolans organisation och

därvid uttalat sig för större möjligheter till denna skolforms anpassning

efter olika förhållanden. Det synes också utskottet nödigt, att den allmänna

föreskriften om ersättningsskolan i överensstämmelse härmed erhåller

en i någon mån vidare avfattning än i Kungl. Maj:ts förslag. Motionären

har också yrkat, att stadgandet om ersättningsskolans obligatoriska

karaktär måtte få en mera uttrycklig formulering. Utskottet har emelleransett

sig böra tolka Kungl. Maj:ts förslag så, att skoldistrikten visserligen

hava samma förpliktelse att anordna fortsatt undervisning för dem, som

avgått från folkskola utan fullständigt avgångsbetyg, som för övriga därifrån

avgångna lärjungar, men att denna må meddelas i ersättningsskola i

stället för i egentlig fortsättningsskola. Givetvis bör befrielse från denna

förpliktelse i vederbörlig ordning kunna vinnas, och det kan möjligen inträffa,

att det blir nödvändigt att härvidlag med hänsyn till de särskilda

svårigheter, som kunna möta, oftare medgiva befrielse än vad inrättande

av en egentlig fortsättningsskola beträffar. Med den uppfattning, varåt

utskottet sålunda givit uttryck, har utskottet icke funnit någon skärpning

av vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit vara av nöden.

övergångstid. I nära samband med de svårigheter, som kunna komma att möta vid

skolpliktens genomförande, står frågan om en viss övergångstid, inom vilken

de nya bestämmelserna om fortsättningsskolan skola fullt träda i kraft.

Propo- Folkundervisningskommittén har i detta hänseeende föreslagit en tid

si ionen. ay fem ^ j åtskilliga av de över kommitténs betänkande avgivna yttrandena

har eu längre övergångstid förordats. Såväl folkskolöverstyrelsen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

27

som departementssakkunniga hava emellertid instämt i kommitténs förslag,

och Kungl. Maj:ts förslag ställer sig i stort sett på samma ståndpunkt.

Departementschefen framhåller, hurusom det är förenat med stora

vanskligheter att med någon större grad av säkerhet på förhand beräkna,

huru lång övergångstiden behöver vara. lian framhåller emellertid, hurusom

man vid en sådan beräkning icke bör utgå ifrån att fortsättningsskolan

vid övergångstidens slut skulle överallt vara anordnad enligt det nya

programmet. Om man exempelvis ville lägga en liknande måttstock på

folkskolan, skulle man ju kunna säga, att övergångstiden för denna skola

egentligen räcker ännu trots de 75 år, som förflutit, sedan den obligatoriska

folkskolan lagstadgades. Vad fortsättningsskolan angår, hänvisar departementschefen

särskilt till de svårigheter, som lärarfrågan kan vålla. Däremot

förmenar han, att man i regel icke behöver räkna med några större

svårigheter för skoldistrikten i ekonomiskt hänseende, därest staten, såsom

föreslås, helt och hållet övertager lärarnas minimiavlöning.

Departementschefen anser det i det hela taget vara missvisande att,

såsom från vissa håll gjorts, i förevarande avseende göra jämförelser med

förhållandena på folkskolans område, enär det här gäller en betydligt

kortare undervisningstid och fortsättningsskolan ''i regel torde kunna

använda folkskolans lokaler och inredningsmateriell. Härtill kommer,

att utvecklingen i vår tid på alla områden går betydligt snabbare än på

den tid, då den lagstadgade folkskolan tillkom.

Departementschefen håller visserligen före, att man bör vara försiktig

vid fastställande av övergångstidens längd. Att söka tvinga igenom reformen,

innan förutsättningarna äro för handen, skulle mera skada än

gagna den goda saken. Skoldistrikten måste få tid att vidtaga nödiga

förberedelser, och utrymme måste givas åt det behövliga upplysningsarbetet.

Å andra sidan betonar han, att det föreligger fara i att göra övergångstiden

för lång. Man kan nämligen då befara, att man i åtskilliga skoldistrikt,

fastän förutsättningar för den nya fortsättningsskolans införande

där äro för handen, dock skulle uppskjuta vidtagandet av erforderliga åtgärder

till övergångstidens sista år och såmedelst onödigt fördröja reformens

förverkligande.

Vid sina överväganden har departementschefen kommit till ett instämmande

i huvudsak i kommitténs förslag om en övergångstid av fem

år. Då enligt hans mening den nya ordningen icke bör begynna att tilllämpas

förrän vid mitten av år 1919, har han ansett, att övergångstiden

"skulle räcka till utgången av år 1924. Detta skulle innebära en övergångstid

av fem och ett halvt år. Från själva beslutets fattande i riks
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlutande Nr 105.

Utskottet.

Förvaltning

och

inspektion.

Propo
sitionen.

dagen, till dess detsamma bleve fullt förverkligat, skulle då i själva verket

komma att förflyta något mera än sex och ett halvt år.

I tskottet har med hänsyn till de svårigheter, som även av departementschefen

erkänts, icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot

en jämförelsevis så kort övergångstid som den föreslagna. De anförda

skälen för Kungl. Maj:ts förslag hava dock synts utskottet så vägande, att

utskottet anser sig böra förorda detta förslag. Utskottet delar nämligen

departementschefens mening, att en alltför rundligt tilltagen övergångstid

skulle kunna komma att onödigtvis fördröja reformens genomförande och

därigenom bliva till mera skada än gagn.

Emellertid vill utskottet särskilt understryka departementschefens uttalande,

att man icke kan förvänta, att samtliga skoldistrikt vid övergångstidens

slut verkligen skola hava sitt fortsättningsskolväsen fullt ordnat utan

att man måste gå ut ifrån att även efter övergångstidens förlopp komma

att finnas skoldistrikt, åt vilka Kungl. Maj It måste medgiva uppskov med

inrättande av obligatoriska fortsättningsskolor efter det nya programmet.

Utskottet går ut ifrån att sådant uppskov också skall komma att lämnas

i alla de fall, då genom utredning blivit ådagalagt, att särskilda förhållanden

sådant påkalla. Då utskottet menar, att man vid prövningen av

ansökningar om dylika medgivanden icke bör förfara alltför strängt, har

utskottet ansett, att i Kungl. Maj:ts förslag till bestämmelse om övergångstiden

bör vidtagas den förändringen, att orden »i särskilt trängande undantagsfall»

utbytas mot »då förhållandena sådant påkalla».

Vad förvaltningen, av fortsättningsskolorna angår, har i det hela taget

enstämmighet rått därom, att dessa skolor i förvaltningshänseende böra i

görligaste mån sammanhållas med folkskolorna.

Departementschefen uttalar också som sin mening, att för fortsättningsskolornas

förvaltning böra så långt som möjligt anlitas sådana för

uppgiften lämpliga organ, som redan finnas. Endast om så sker, skall

man verkligen kunna tillgodogöra sig den erfarenhet och sakkunskap, som

förefinnas. I den utsträckning, som är möjligt, böra därför på samtliga

förvaliningsstadier de organ anlitas, som redan hava folkskolans ledning

om hand. Man bör i det hela taget, betonar han, vid ordnande av donna

förvaltning söka åstadkomma samverkan emellan olika krafter, så att de

olika slagen av erforderlig sakkunskap bliva på lämpligt sätt företrädda.

Departementschefen förordar därför folkundervisningskommitténs förslag,

att det för fortsättningsskolornas ledning i varje skoldistrikt visserligen

skall finnas en styrelse men att denna, där fortsättningsskolväsendet icke

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

29

är synnerligen omfattande, bör kunna utgöras av vederbörande skolråd

eller folkskolestyrelse, skoldistrikten dock obetaget att i de fall, då eu

särskild fortsättningskolstyrelse skulle anses vara av behovet påkallad, utse

en sådan. I en sådan särskild fortsättningsskolstyrelse skulle ordföranden,

liksom nu är fallet beträffande ordförande i folkskolestyrelse, väljas av

styrelsen själv. På orter, där fortsättningsskolan fördelar sig på flera olika

typer, bör enligt förslaget under den gemensamma fortsättningsskolstyrelsen

kunna upprättas specialstyrelser för de särskilda skolorna eller grupperna

av skolor. I fråga om samtliga skolor, de må nu tillhöra vilken

typ som helst, betonas starkt, att näringslivet bör vara i nödig utsträckning

representerat inom de olika styrelserna. För att underlätta styrelsernas

tillsyn och ledning av fortsättningsskolorna skulle, där ortsförhållandena

sådant påkalla, särskild inspektör eller överlärare kunna tillsättas.

1 likhet med vad som i motsvarande avseende nu gäller för folkskolorna

skulle fortsättningsskolornas lärare äga att utse eu representant med rätt

att vara närvarande vid styrelsens sammanträden och deltaga i överläggningarna

men icke i besluten.

Sambandet mellan folkskolorna och fortsättningsskolorna skulle taga sig

uttryck även däri, att domkapitlen skulle fungera som mellan i »stan ser även

i fråga om de senare skolorna.

Den centrala ledningen av fortsättningsskolväsendet skulle tillkomma

folkskolöverstyrelsen, vilken för detta ändamål skulle utrustas med lämpliga

sakkunniga krafter.

I propositionen framhålles vidare, att för regleringen av fortsättningsskolornas

förvaltning borde åvägabringas vissa bestämmelseurkunder. Att

gälla för hela riket skulle sålunda av Kungl. Maj:t utfärdas en allmän

stadga angående fortsättningsskolan, varjämte för fortsättningsskolorna inom

varje särskilt skoldistrikt skulle finnas ett reglemente. I fråga om ordningen

för uppgörande och fastställande av reglementena har departementschefen

anslutit sig till ett av folkskolöverstyrelsen i sådant avseende

framställt, i propositionen upptaget förslag. Det skulle tillkomma folkskolöverstyrelsen

bland annat att utarbeta normalreglementen att tjäna

till ledning vid uppgörande av förslag till reglementen för de särskilda

skoldistrikten.

Statens inspektion av fortsättningsskolorna skulle närmast ombesörjas av

folkskolinspektörerna. Departementschefen framhåller emellertid i avseende

härpå, att det redan nu kan förutses, att det ökade arbete, som härigenom

korpme att påvila folkskolinspektörerna, säkerligen måste kräva någon ökning

i inspektörernas antal. Han har dock icke ansett sig för närvarande böra

förorda något förslag till riksdagen i sådan riktning. Inspektionens överlämnande

till folkskolinspektörerna bör emellertid enligt departements
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande 1Sr 105.

Utskottet.

chefens mening icke få hindra, att särskild fackinspektion av dessa skolor

anordnas, där sådan kan anses erforderlig. Särskilt är sådan av nöden i

de yrkesbestämda fortsättningsskolorna, och för dess åvägabringande bör

samarbete komma till stånd mellan folkskolöverstyrelsen och chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen.

I fråga om besvärsmål i ärenden, som gälla fortsättningsskolorna, har

departementschefen i likhet med kommittén, folkskolöverstyrelsen och departementssakkunniga

förordat, att besvär i dylika fall skulle liksom i

fråga om folkskolorna närmast allt efter ärendenas natur anföras hos domkapitel

eller länsstyrelse. Departementschefen har dock icke ansett sig

kunna biträda ett av folkskolöverstyrelsen framlagt förslag, att överstyrelsen

borde inträda som instans mellan domkapitel, respektive länsstyrelse,

och Kungl. Magt, utan förordar, att besvär över av domkapitel eller

av länsstyrelse fattade beslut böra anhängiggöras direkt hos Kungl. Maj:t.

Han betonar emellertid, att tillbörligt inflytande på besvärsmålens avgörande

bör i varje fall tillförsäkras folkskolöverstyrelsen på så sätt, att överstyrelsen

erhåller tillfälle att avgiva utlåtanden över de besvär rörande

fortsättningsskolorna, som anföras hos Kungl. Maj:t.

1 ill vad i propositionen föreslagits beträffande fortsättningsskolans

förvaltning och inspektion kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig.

Sålunda anser sig utskottet kunna fullt och helt instämma i den

grundsatsen, att på förvaltningens område sambandet mellan folkskola och

fortsättningsskola bör, så långt ske kan, upprätthållas. Givetvis kunna förhållandena

på olika orter nödvändiggöra i viss mån olika anordningar.

Men i varje fall böra i största möjliga utsträckning samma förvaltningsorgan

komma till användning för båda skolarterna. Och detta bör gälhf ej

mindre den centrala ledningen än även ledningen och administrationen på

mellanstadiet och i orterna. På alla förvaltningsstadier bör tillika eftersträvas

samverkan mellan representanter för olika erfarenhetsområden, så att tillgänglig

sakkunskap förvärvas och användes. Sålunda bör överallt, där så

ske kan, inom skoldistrikten samarbete anordnas mellan representanter för

där befintliga olika slag av praktiska ungdomsskolor.

Av folkskolöverstyrelsen har blivit ifrågasatt, att i avseende å anförande

av besvär i ärenden rörande fortsättningsskolor denna myndighet

skulle insättas som besvärsinstans mellan domkapitlet, respektive länsstyrelsen,

och Kungl. Maj:t. Departementssakkunniga hava skänkt förslaget sitt

understöd. Departementschefen har emellertid på anförda skäl icke ansett

sig kunna upptaga förslaget. Utskottet har funnit sig böra ansluta sig till

sistnämnda ståndpunkt. Emellertid anser sig utskottet böra i detta sam
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ]05.

31

manhang uttala, att utskottet icke skulle hysa några principiella betänkligheter

emot att vissa slag av nu ifrågavarande ärenden överlämnades till

folkskolöverstyrelsens avgörande. Utskottet anser dock, att i sådant avseende

ingen åtskillnad bör göras mellan de ärenden, som angå fortsättningsskolan,

och dem, som gälla folkskolan. Då emellertid härutinnan tarvas

närmare utredning, anser sig utskottet nu endast böra giva uttryck åt önskemålet,

att Kung]. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke åtminstone

vissa grupper av ärenden, som angå folkundervisningsväsendet och som nu^

slutligen avgöras av Kungl. Maj:t, äro av den beskaffenhet, att de ej behöva

komma under Kungl. Maj:ts handläggning utan kunna för avgörande

överlämnas till folkskolöverstyrelsen. Det synes nämligen utskottet i det

hela taget vara önskligt, att Kungl. Maj:t bleve befriad från prövning av

alla sådana ärenden, vilka med fördel kunna avgöras på ett lägre stadium.

Vad nu ifrågavarande besvärsmål angår, anser sig utskottet slutligen

böra tillägga, att utskottet i likhet med departementschefen är av den

meningen, att det under alla förhållanden bör sörjas för att överstyrelsen

erhåller tillbörligt inflytande vid dessa ärendens behandling.

Stor enighet har under frågans föregående behandling rått därom, afl Ekonomiska

arvodet för lärarna vid fortsättningsskolorna borde ställas i ett visst för- iorh°llancenhållande

till folkskollärarnas avlöning. Därvid har också i enlighet med i^^arnavid

vad som fastställdes redan år 1877, då arvodet till lärarna i fortsättnings- ds nya fortskolorna

först bestämdes, gjorts gällande, att undervisningen i fortsättningsskolan

såsom mera krävande borde betalas något högre än undervisningen Propo,itio_

i folkskolan. Aven departementschefen ansluter sig till denna grundsats nen.

men betonar på samma gång vikten av att arvodet så avväges, att fortsättningsskolorna

må kunna erhålla även de lärarkrafter, som de behöva

söka utanför folkskollärarkåren. Med utgångspunkt häri och i anseende till

svårigheten att alltid kunna påräkna lärare, som ensamma kunna övertaga

hela undervisningen i varje kurs, anser sig departementschefen böra förorda,

att i överensstämmelse med de departementssakkunnigas förslag arvodet

för undervisningen i den obligatoriska fortsättningsskolan beräknas

icke för kurs utan för undervisningstimme samt bestämmes till 2 kronor

50 öre för undervisningstimme.

Folkskolöverstyrelsen har beträffande undervisningen i ämnet arbetskunskap

föreslagit, att för beredande av möjlighet att för denna undervisning

vinna väl kvalificerade lärare måtte utgå ett något högre arvode, ett

förslag som vunnit de sakkunnigas understöd. Från båda hållen har förordats

en ökning av 50 öre. Departementschefen upptager också för sin

del detta förslag och förordar i överensstämmelse därmed, att för under
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Motioner av

hr A. Zander

Utskottet.

visning i ämnet arbetskunskap till lärare, som förklarats därtill berättigad,

skall utgå ett timarvode av 3 kronor.

För två av ämnena i fortsättningsskolan, nämligen slöjd och hushållsgöromål,

innebär förslaget blott ett provisoriskt ordnande av arvodesfrågan.

Anledningen därtill är att söka däri, att frågan om avlöning för undervisning

i dessa ämnen inom vissa fortsättningsskolan närstående läroanstalter

för närvarande är under utredning och inom den närmaste tiden

torde kunna förväntas föreligga till avgörande. För undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd föreslås ett arvode av 1 krona 25 öre för undervisningstimrae

och för undervisning i hushållsgöromål 5 kronor för arbetsdag, omfattande

minst fyra undervisningstimmar.

Arvodet för undervisningen i ersättningsskola föreslås till 1 krona 50

öre för undervisningstimme.

Beträffande statens bidrag till fortsättningsskolorna hade redan folkundervisningskommittén

förordat, att detsamma skulle utgöra hela det

stadgade minimiarvodet. Det skulle tillkomme skoldistrikten själva att

tillhandahålla lämpliga lokaler samt nödig inrednings- och undervisningsmateriell

samt bestrida övriga med undervisningen förenade utgifter. Detta

förslag, som vunnit allmän anslutning, har också vunnit Kung]. Maj:ts

godkännande.

Utskottet har i detta sammanhang haft att behandla de båda av herr

Zander i ämnet väckta motionerna, för vilka, vad beträffar de i dem innefattade

yrkandena, här ovan redogjorts.

Utskottet har särskilt bemärkt, att vad som av Kungl. Maj:t föreslås

beträffande arvodet för undervisningen i slöjd och i hushållsgöromål blott

innebär ett provisoriskt ordnande av denna del av arvodesfrågan och anser

sig böra uttala sin förväntan, att densamma snarast möjligt erhåller en

mera definitiv . lösning. I övrigt har utskottet icke funnit anledning att

göra någon erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag rörande avlöningen

åt lärarna i de obligatoriska fortsättningsskolorna.

Ett godtagande från utskottets sida av Kungl. Maj:ts förslag innebär

tydligen på samma gång, att utskottet icke kan tillstyrka de av herr Zander

gjorda yrkandena i fråga om avlöningens storlek. Motionären, som

också för sin del godkänner grundsatsen, att arvodet för undervisningen

i fortsättningsskola bör sättas något högre ån för undervisningen i folkskola,

har vid sina beräkningar utgått från de av lärarlönenämnden föreslagna

aflöningsbeloppen för folkskolans lärare. Då utskottet är av den

övertygelsen, att dessa belopp med hänsyn till till de förhållanden, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

33

inträtt, sedan nämnden framlade sitt förslag, måste komma att icke oväsentligt

höjas, något som också bestyrkes av lönercgleringskommitténs i ärendet

avgivna betänkande, synes utskottet just de av Kungl. Maj:t föreslagna

arvodena för fortsättningsskolans lärare motsvara den nämnda grundsatsen.

Detta skulle däremot icke bliva fallet med de av motionären förordade.

Vad angår motionärens förslag om särskild dyrtidshjälp, vill utskottet

blott erinra därom, att innevarande års riksdag ställt sm bestämt avvisande

mot beviljande av krigstidstillägg eller krigstidshjälp åt andra än statstjänare.

Att, såsom motionären yrkar i sin andra motion, i skrivelse anhålla

hos Kungl. Maj:t, att åtgärder måtte vidtagas för att mellan skoldistrikt

och lärare ingångna avtal i vissa fall skulle upphöra att vara bindande,

synes utskottet icke vara tillrådligt, då man icke gärna torde kunna ifrågasätta,

att för de avtal, om vilka här är fråga, skulle tillämpas andra regler

än de, som gälla för avtal i allmänhet. Utskottet anser sig därför icke

heller kunna tillstyrka denna motion.

I samband med förslaget om avlöning åt lärarna vid de nya fortsättningsskolorna

har Kungl. Maj:t föreslagit löneförbättring åt de lärare, som

undervisa i de enligt de nu gällande bestämmelserna anordnade fortsättningsskolorna.

Detta förslag, som ansluter sig till en av folkskolöverstyrelsen

i ärendet gjord framställning, utgår ifrån att arvodet skulle utgöra 1 krona

50 öre för varje undervisningstimme, som faller utanför folkskolans lagstadgade

undervisningstid av 34 l/2 veckor. I proposition hemställes i anslutning

härtill, att arvodet åt lärare i fortsättningsskola, anordnad enligt

kungl. kungörelsen den 11 september 1877, skall utgå med 270 kronor,

därest hela kursen om 180 timmar faller utanför folkskolans undervisningstid,

med 180 kronor, om 120 timmar falla utanför nämnda tid, och med

90 kronor, då blott 60 timmar falla utanför densamma, samt att då arvodet

utgör 270 kronor, 195 kronor skola bestridas av staten och 75 kronor

av skoldistriktet, då detsamma är 180 kronor, 130 kronor av staten

och 50 kronor af skoldistriktet och. då det är 90 kronor, 65 kronor av

staten och 25 kronor av skoldistriktet.

I den av herr Moberger in. fl. väckta motionen påyrkas, att icke mera

än högst två veckor eller 60 timmar av fortsättningsskolans undervisningstid

måtte få tagas från den åt folkskolan egentligen anslagna lärotiden.

Utskottet finner de i propositionen anförda skälen för en löneförbättring

åt de nuvarande fortsättningsskolornas lärare vara övertygande och

vill därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i detta hänseende.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. t! samt. 48 höft. (Nr 105). 5

Löneförbättring

åt lärare

vid de nuvarande

fortsättningsskolorna.

Propositio
nen.

Motion av hr

E. Moberger

m. fl.

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Kr 105.

Kostnadsbe
räkningar.

Kostnader

för läraravlöningen.

Propositio
nen.

Utskottet.

Kostnader

för utbildningslcurter

för lärare.

Vad motionärerna anfört som skäl för sin framställning synes visserligen

utskottet i och för sig vara beaktansvärt, men då det enligt utskottets

mening icke kan vara lämpligt att nu företaga några principiella förändringar

i organisationen av en skolform, som är ämnad att inom en

snar framtid försvinna, anser utskottet sig böra hemställa, att motionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Såsom av det föregående framgår, skulle statens kostnader för fortsättningsskolorna

bestå däri, att staten skulle bidraga med hela minimiavlöningen

för de nya fortsättningsskolorna samt lämna ökat understöd till

avlöningen åt lärarna i de nuvarande fortsättningsskolorna.

I fråga om de kostnader, som härigenom skulle ådragas statsverket,

betonar departementschefen, att det med hänsyn till de olika faktorer, som

härutinnan komma att samverka, är omöjligt att på förhand för dessa

kostnader angiva några exakta belopp. På grundval av vissa beräkningar

kommer han emellertid till den slutsatsen, att kostnaderna för de obligatoriska

fortsättningsskolorna, då reformen blivit fullständigt genomförd,

kunna antagas uppgå till omkring 4,500,000 kronor årligen. Av denna

summa beräknas dock blott 225,000 kronor erfordras för den del av året

1919, under vilken skolorna skulle begynna inrättas, eller under senare

hälften av samma år. Kostnaderna för avlöningen åt de nuvarande

fortsättningsskolornas lärare uppskattas till 423,000 kronor. Med utgångspunkt

från dessa båda summor skulle då kostnaderna för år 1919 närmast

beräknas till sammanlagt 648,000 kronor. Då det emellertid kan förväntas,

att åtskilliga av de nu befintliga fortsättningsskolorna komma att förvandlas

till obligatoriska fortsättningsskolor enligt den nya ordningen, anser

departementschefen, att till undvikande av dubbelräkning den angivna summan

bör något minskas, varför han förordar, att statens kostnader för

arvoden åt lärarna vid fortsättningsskolorna för år 1919 beräknas till

600,000 kronor. Till detta belopp har Kungl. Maj:t föreslagit att förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola

måtte höjas.

Mot de gjorda beräkningarna angående statens bidrag till avlönande

av lärare vid fortsättningsskola har utskottet intet att erinra.

Departementssakkunniga hava verkställt vissa beräkningar angående

de kostnader, som skulle erfordras för anordnande av utbildningskurser

för fortsättningsskolornas lärare. Dessa beräkningar ligga till grund för

Kungl. Maj:ts hemställan om anslag för ifrågavarande ändamål. Proposi
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

35

tionen utgår ifrån att under år 1919 skulle anordnas åtta kurser i jordbruk,

två kurser i industri, en kurs i handel, en kurs i matlagning och

en kurs i sömnad. Statsbidraget till dessa kurser föreslås av Kungl. Maj:t

skola utgöra sammanlagt 60,000 kronor.

Ej heller beträffande beräkningarna av kostnaderna för utbildningskurserna

har utskottet funnit anledning att framställa någon särskild erinran.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla önskvärdheten

därav, att folkskolöverstyrelsen vid anordnandet av kurserna måtte

tillse, att de erhålla en sådan förläggning, att behovet av dylika kurser

på skilda trakter inom riket blir tillbörligen tillgodosett. Ur denna synpunkt

synes det böra vara överstyrelsen angeläget att vid förberedandet

av kursernas anordning sätta sig i förbindelse med lämpliga ortsrepresentanter

inom olika delar av landet.

Högre folkskolan.

Enligt det i propositionen innefattade förslaget skulle, såsom redan

förut nämnts, den högre folkskolan bliva i viss mening en parallell form

till fortsättningsskolan med uppgift att bereda sådana barn, vilka — i

motsats till de barn, som övergå till fortsättningsskolan — efter avslutad

folkskolekurs äro i tillfälle att ännu under något eller några år odelat

ägna sig åt fortsatt dagligt skolarbete för vinnande av förberedelse för inträde

i praktiskt arbete, ett vidgat mått av medborgerlig praktisk bildning

med — då så lämpligen kan ske — inriktning på olika grenar av

arbetslivet i skolans omgivning.

Den högre folkskolan, som är en gammal skolform här i landet, har

under den förflutna tiden haft att kämpa med åtskilliga svårigheter av ekonomisk

och organisatorisk natur men det oaktat så småningom tillvunnit

sig ett allt större förtroende och befinner sig för närvarande i en lovande

utveckling, i synnerhet sedan de på den senare tiden allt mera framträdande

ansträngningarna att giva åt skolans undervisning en starkare inriktning

på det praktiska livet krönts med ökad framgång. Emellertid

åtnjuter skolan för att kunna fullfölja denna riktning ett otillräckligt ekonomiskt

understöd, vartill kommer, att nu gällande författningsbestämmelser

lägga vissa hinder i vägen för skolans utveckling i önskvärd riktning.

Det föreliggande förslaget går nu ut på att undanrödja dessa brister

och på samma gång åt formerna för skolans arbete förläna en högre grad

av stadga än den hittills haft.

Utskottet.

Propo
sitionen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Enligt förslaget skulle den högre folkskolans organisation i likhet med fortsättningsskolans

anpssas efter de särskilda behov, som förefinnas å den ort,

där skolan är belägen. Den skulle sålunda på vissa platser få till uppgift

att utöver folkskolans kurs meddela ett högre mått av mera allmänt

hållen medborgerlig bildning. På andra orter åter skulle den bäst motsvara

förefintliga behov, om den, utan att uppgiva sitt allmänbildande

syfte, inriktade sitt arbete på att bibringa lärjungarna en utbildning i

riktning mot ett visst yrke. Den högre folkskolan skulle alltså liksom

fortsättningsskolan kunna fördela sig på en allmän och en yrkesbestämd

typ. Genom att väcka lärjungarnes intresse för och inrikta deras håg

på de praktiska yrkena samt giva dem en för dessa förberedande utbildning

skulle den yrkesbestämda högre folkskolan säkerligen för det flertal

barn, som efter slutad skolkurs går ut i det praktiska livet, utgöra en

vida säkrare förberedelse än sådana studier, som leda till realskolexainen.

Då av de båda typer, under vilka den högre folkskolan sålunda bör

kunna förekomma — den allmänna och den yrkesbestämda — den sistnämnda

på grund av sitt behov av fackbildade lärare, av särskild inrednings-

och undervisningsmateriell o. s. v. givetvis kommer att draga större

kostnader än den allmänna typen, föreslås, att densamma måtte erhålla

ett rikligare understöd än det som synes böra ifrågasättas för den allmänna

typen, varför förordas, att till den yrkesbestämda högre folkskolan

måtte utgå statsunderstöd efter i huvudsak samma grunder, som komma

att gälla i fråga om den kommunala mellanskolan.

Liksom beslut av Kungl. Maj:t redan erfordras för att högre folkskola

skall bliva erkänd såsom kommunal mellanskola, skulle det ock bero

på prövning av Kungl. Maj:t, huruvida högre folkskola skulle erkännas såsom

yrkesbestämd högre folkskola med rätt till det högre statsunderstöd, som

skulle komma att utgå till skola av denna typ.

Rörande antalet årsklasser i den högre folkskolan är för närvarande

bestämt, att statsunderstöd kan atnjutas till högst fyra ettåriga årsklasser

och i varje årsklass till högst två parallella avdelningar. Sammanlagda

antalet lärjungar i årsklassens båda avdelningar skall utgöra minst 36.

Emellertid finnes intet, som hindrar, att en och samma kommun upprättar

flera högre folkskolor och att dessa ställas under gemensam ledning

och styrelse samt till och med inrymmas i samma byggnad. Då så är förhållandet,

är den nu föreskrivna begränsningen av antalet parallellavdelningar

mera skenbar än verklig. Det föreslås därför, att för framtiden icke

någon begränsning av antalet parallellavdelningar inom viss årsklass bör

bestämmas, utan att det bör stå kommun fritt att upprätta det erforder
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 37

liga antalet sådana avdelningar. Härvid bör emellertid som villkor för

statsunderstöds utgående till de olika avdelningarna föreskrivas, att ny

avdelning ej må komma i åtnjutande av statsunderstöd, förr än de redan

företintliga avdelningarna omfatta ett bestämt angivet antal lärjungar. 1

sådant avseende föreslås i fråga om allmän högre folkskola minst 35 och

i fråga om yrkesbestämd minst 30 på varje avdelning.

Med den möjlighet att anordna parallellavdelningar, som sålunda föreslagits,

torde mera sällan komma att yppa sig behov av att inom ett och

samma skolområde upprätta mer än en högre folkskola med allmän läggning

samt en för vart och ett av de olika yrken, för vilka behov av bär

avsedd undervisning kan befinnas behövlig. 1 propositionen föreslås, att

det skall bero på Kungl. Maj:ts beslut, huruvida så skall i de särskilda

fallen få ske.

På orter, där blott en högre folkskola finnes upprättad, skall denna

enligt förslaget vara gemensam för gossar och fickor.

För närvarande finnas inga i författningsväg givna allmänna bestämmelser

angående den högre folkskolans undervisning spion. Någon enhetlig

läroplan, såsom för t. ex. de allmänna läroverken, har för högre folkskolan

icke synts önskvärd, enär varje sådan skola för att väl kunna fylla sin

uppgift på den ort, där den är förlagd, måste i icke oväsentliga avseenden

anpassa sin undervisning efter de förhållanden, som där råda inom

såväl det medborgerliga livet som näringslivet. Vissa mera allmänna bestämmelser

om läroplanen synas böra utfärdas av Kungl. Maj:t och överstyrelsen

bör därefter i enlighet med dessa uppgöra vissa ej allt för få typer av

läroplaner. Dessa skulle tjäna de lokala skolstyrelserna till hjälp och ledning

vid uppgörande av förslag till den läroplan, vilken skulle fastställas

av överstyrelsen. Departementschefen betonar särskilt i fråga om läroplanen,

att även om det varken år behövligt eller ens möjligt att undervisningen

i den högre folkskolan erhåller samma starka koncentration kring

ett fåtal ämnen, som i fortsättningsskolan kan anses erforderlig, han dock

i varje fall håller det för synnerligen viktigt, att en anhopning av en massa

olika undervisningsämnen sorgfälligt undvikes.

I nära sammanhang med frågan om undervisningen i den högre folkskolan

står spörsmålet om skolans utrustning i fråga om undervisningslokaler

samt undervisnings- och inredningsmateriell. Härom utsäges i

propositionen, att den högre folkskolan torde i allmänhet, ehuru givetvis

särskilda byggnader kunna i åtskilliga fall vara av nöden, kunna få sitt

behov av undervisningslokaler tillgodosett inom byggnader, som uppförts

och utrustats gemensamt för folkskolan och dess överbyggnader. Emeller
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande Nr 105.

tid är det uppenbart, att, för att den högre folkskolan skall kunna bedriva

sin undervisning efter de grunder, som förut angivits, den måste förses

med. lämpliga lokaler och med övrig utrustning, som erfordras för undervisningen.

Bland villkoren för statsbidrags utgående till högre folkskola

föreslås därföi den bestämmelsen, att skolan skall hava till sitt förfogande

tjänliga och tillräckliga undervisningslokaler samt erforderliga skolmöbler

och undervisningsmedel.

} fråga om den högre folkskolans lärotid finnes nu bestämt, att undervisningen

skall fortgå 30 veckor varje år, därest ej Kungl. Maj:t på

gjord ansökan annorlunda bestämmer. Emellertid hava så gott som undantagslöst

för de under de senare åren inrättade högre folkskolorna på

begäran av de lokala myndigheterna bestämts väsentligen längre lärotid,

i allmänhet densamma, som gällt för folkskolan på den ort, där den nya

högre folkskolan upprättats. Skäl synes därför föreligga, att de båda

skolarterna erhålla samma författningsenliga lärotid, med rätt för Kungl.

Maj:t att såsom nu efter ansökan medgiva undantag. Det föreslås därför,

att undervisningen skall pågå minst 34 1/2 läsveckor om året, påsk- och

pingstferier samt tillfälliga lovdagar däri inberäknade, därest ej Kungl.

Maj:t på gjord ansökan annorlunda bestämmer.

Har undervisning i högre folkskola ej fortgått så lång tid, som ovan

stadgats, men beror detta därav, att skolan eller viss klass eller klassavdelning

av densamma, för vilken statsbidrag kan utgå, först under kalenderåret

inrättats eller ock under kalenderåret upphört, skulle skolan äga

bekomma statsbidrag i förhållande till den del av läsåret, som undervisningen

pågått.

I kungl. kungörelsen den 28 juni 1907 angående anslag till högre

folkskolor är bestämt, att »understöd må kunna utgå till skolor, som för

ett eller gemensamt för flera skoldistrikt inrättas». Genom denna bestämmelse

är möjligheten att upprätta högre folkskolor begränsad av den territoriella

skoldistriktsindelningen. Denna begränsning har emellertid visat

sig hinderlig för uppkomsten av högre folkskolor. Särskilt i sammanhang

med senare tiders utveckling i fråga om industri och samfärdsel har derhos

oss uppstått åtskilliga tätbefolkade samhällen, företrädesvis å större

industri- och stationsplatser, vilka i de flesta fall bildat municipalsamhällen,

i vissa fall även kommuner utan att samtidigt övergå till självständiga

skoldistrikt. Aven i sådana samhällen skulle en högre folkskola i många

fall vara en lämplig skolform för tillgodoseende av den där uppväxande

ungdomens behov av fortsatt utbildning. För att råda bot på nu berörda

missförhållande föreslås nu, att det måtte bestämmas, att vilken som helst

av Kungl. Maj:t godkänd kommunal territoriell samfällighet — t. ex. ett

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr JOS.

39

municipalsamhälle ensamt eller tillsammans med ett annat municipalsamhälle

eller tillsammans med visst skoldistrikt eller viss kommun, som ej

utgör eget skoldistrikt, eller flera skoldistrikt eller områden av nu nåmnt

slag — må kunna bilda ett skolområde, som kan upprätta en statsunderstödd

högre folkskola och åtaga sig därmed följande förpliktelser.

Beträffande förvaltningen och ledningen av den högre folkskolan föreslås,

att det måtte bestämmas, att den högre folkskolan skall i likhet med

foidsättningsskolan framdeles såsom hittills stå under inseende av folkskolöverstyrelsen.

Dock torde detta inseende, vad beträffar den högre folkskolan,

böra, såsom jämväl hittills varit fallet, antaga en mera omedelbar

karaktär och närmast bliva jämförligt med det inseende folkskolöverstyrelsen

har att utöva över folkskoleseminarierna och småskoleseminarierna.

Aven åt folkskolinspektörerna bör inrymmas — närmast under folkskolöverstyrelsen

— viss inspektionsbefogenhet i fråga om den högre folkskolan.

I samma mån som en högre folkskola antager en starkare utpräglad

yrkesbestämd karaktär, erfordras givetvis i fråga om den mera speciella

fackundervisningen vid en sådan skola, liksom vid motsvarande slag av

fortsättningsskolor, särskild fackinspektion, vilken emellertid i regel torde

kunna uppdragas åt samma personer, som få sig anförtrott att utöva motsvarande

inspektion vid fortsättningsskolor, lärlingsskolor m. fl. andra praktiska

ungdomsskolor. För anordnande av nu senast berörda inspektion

liksom ock för ledningen av den yrkesbestämda högre folkskolan i vissa

andra avseenden påkallas givetvis samarbete mellan folkskolöverstyrelsen

och de centrala myndigheter, åt vilka omsorgen om landets industri och

näringar i allmänhet är anförtrodd.

För högre folkskola skall enligt förslaget finnas en av minst fem

personer bestående skolstyrelse. Om dess sammansättning, revision av dess

räkenskaper m. m. skola bestämmelser finnas i det för skolan fastställda

reglementet. År undervisningen med hänsyn till lärjungarnas praktiska

utbildning inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp och åtnjuter skolan

med hänsyn därtill högre statsunderstöd, skall reglementet innehålla bestämmelse

därom, att minst två i sådant yrke sakkunniga personer skola

vara medlemmar av skolstystyrelsen.

Högre folkskola skall enligt förslaget vara försedd med av Kungl.

Maj:t fastställt reglemente samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Behörighet till anställning som lärare vid högre folkskola har hittills

kunnat förvärvas på tre olika sätt. Först och främst har behörighet till

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk medfört behörighet även till lärartjänst

vid högre folkskola. Vidare hava väl vitsordade studier vid uni
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

versitet tillika med praktisk utbildning för lärarkallet antingen vid

folkskoleseminarfum eller på annat av Kungl. Maj:t godkänt sätt medfört

dylik behörighet. Slutligen har Kungl. Maj:t kunnat tillerkänna nu ifrågavarande

behörighet åt den, som med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen

och därefter antingen förkovrat sig genom fortsatta studier eller

ork blivit väl vitsordad för tjänstgöring vid högre folkskola, högre avdelning

av folkskola eller annan motsvarande läroanstalt. Av folkskolöverstyTrelsen

har nu föreslagits vissa ändringar i fråga om de båda sistnämnda

slagen av behörighetsvillkor. I fråga om det förra av dessa föreslås eu

uttrycklig bestämmelse om att de däri avsedda universitetsstudierna böra

gälla ämnen tillhörande den högre folkskolans ämneskrets. Vidare likställas

— givetvis med hänsyn till de yrkesbestämda högre folkskolornas

behov av fackbildade lärare — studier vid teknisk högskola, handelshögskola.

lantbruksinstitut och skogshögskola med universitetsstudier. 1 fråga

om det senare slaget av behörighetsvillkor föreslås en skärpning så tillvida,

som det för framtiden skulle fordras att efter avlagd folkskolläreexainen

hava både bedrivit fortsatta studier i ämnen tillhörande den högre

folkskolans ämneskrets och tjänstgjort vid folkskolans överbyggnader eller

därmed jämförliga läroanstalter. Slutligen skulle i fråga om alla tre behörighetsvillkoren

gälla, att den däri avsedda tjänstgöringen skulle omfatta

minst två år.

De av folkskolöverstyrelsen sålunda föreslagna behörighetsvillkoren

innebära i åtskilligt en ej oväsentlig skärpning av nu gällande bestämmelser.

Med hänsyn till de uppgifter, som för framtiden skulle tillkomma

den högre folkskolan, förklarar departementschefen sig anse en sådan

skärpning för vissa fall otvivelaktigt motiverad. Emellertid ligger det

enligt hans mening vikt uppå att rörelsefriheten vid val av lärare ej allt

för mycket bindes. Den högre folkskolan kan vara betjänt av att erhålla

lärare — särskilt tänker han härvid på fackbildade lärare samt speciellt

dugande folkskollärare — även om dessa tjänstgjort vid läroanstalt avannan

beskaffenhet än de nyssnämnda, exempelvis folkskolans högre avdelning,

yrkesskola o. s. v. Innan föreskrifterna om behörighet till lärarbefattning

vid högre folkskola av Kungl. Maj:t utfärdas, finner departementschefen

därför vissa jämkningar i folkskolöverstyrelsens nu berörda

förslag böra vidtagas.

Enligt förslaget skola vid högre folkskola finnas minst så många

ordinarie lärartjänster som antalet årsklasser i skolan. I den mån så erfordras,

skola dessutom vara anställda extra ordinarie lärare med full tjänstgöring

ävensom nödigt antal timlärare. Som lärare kunna anställas såväl

män som kvinnor. Högre folkskolan skall förestås av en för viss tid utsedd

manlig eller kvinnlig rektor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10r>. 41

I fråga om lärares tjänstgöringsskyldighet föreslås för lärare vid allmän

högre folkskola 28 å 24 timmar, för lärare vid yrkesbestämd högre

folkskola 2(> ä 22 timmar samt för lärare med fullständig tjänstgöring,

som tillika innehar förordnande som rektor, 24 å 20 timmar, allt för

läsvecka räknat.

Vad angår ordinarie lärares tillsättande samt förordnande av rektor

bör vad därom är bestämt rörande kommunala mellanskolor kunna väsentligen

vinna tillämpning även på högre folkskola.

Undervisningen i den högre folkskolan skall enligt förslaget vara

avgiftsfri, och det bör uttryckligen betecknas som ett undantagsförhållande,

att terminsavgifter där må i enstaka fall, exempelvis i fråga om lärjungar

ifrån annat skolområde, kunna förekomma efter medgivande av Kungl.

Maj:t. Undervisningen för medellös lärjunge bör under alla förhållanden

vara avgiftsfri.

Rörande lärarpersonalens avlöning samt grunderna för bestämmande

av statsbidrag kommer förslag att avgivas i sammanhang med förslag till

löne- och pensionsleglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fi. läroanstalter. I. sammanhang därmed kommer fullständig kostnadsberäkning

att framläggas angående den höjning av det för närvarande till

de högre folkskolorna utgående anslaget, som kan bliva erforderlig. För

ändamålet har Kungl. Maj:t redan i innevarande års statsverksproposition,

i avbidan på proposition i ämnet, för ändamålet beräknat en ökning av

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till de högre folkskolorna med 293,000 kronor.

Utskottet finner den förebragta utredningen ådagalägga önskvärdheten

av att den högre folkskolan, i samband med ordnandet av våra praktiska

ungdomsskolor i allmänhet, på lämpligt sätt inordnas i systemet av dessa.

Denna skolform synes nämligen kunna bliva av särskilt gagn för den

del* av ungdomen, som efter avslutad folkskolekurs av olika anledningar

icke omedelbart övergår till arbetsanställning och som därför också har

behov av och tillfälle till en daglig, mera omfattande undervisning än

den fortsättningsskolan kan erbjuda.

Mot förslaget att giva den högre folkskolan en friare ställning i fråga

om den territoriella skolområdesindelningen än den hittills haft finner

utskottet ingen anledning till erinran. Detsamma gäller ock de punkter

i förslaget, vilka avse skolartens uppdelning på olika typer, klassavdelningarnas

anordning i fråga om antal och lärarekrafter ävensom

skyldighet för skolområdet att tillhandahålla skolan tjänliga och tillräckliga

undervisningslokaler samt erforderliga skolmöbler och undervisningsdag

till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 käft. (AV 105). 6

Utikotfcat.

V

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

medel. Att skolan bör vara försedd med vederbörligt fastställt reglemente

rinner utskottet jämväl självfallet Mot vad förslaget innehåller ifråga

om skolavgifter rinner utskottet icke heller någon anledning till anmärkning.

Enligt föi slaget skulle läsåret vid högre folkskola omfatta 34 1/2 läsveckor

om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lovdagar däri inoeräknade,

därest ej Kungl. Maj:t på gjord ansökning annorlunda bestämmer.

Emellertid skulle, efter vad utskottet inhämtat, de vid skolorna

anställda lärarna vara skyldiga att för den dem tillkommande avlöningen

årligen meddela undervisning intill 36 veckor i alla de fall, då en sådan

tjänstgöring i skolans reglemente påfordrades. Av tillgängliga uppgifter

har utskottet inhämtat, att vid åtskilliga av de nuvarande högre folkskolorna

antalet årliga läsveckor uppgår till eller överstiger 36. Utskottet

tror sig tillika hava anledning antaga, att en allmännare utsträckning av

läsåret vid nu ifrågavarande skolor torde vara att förutse. Enligt utskottets

mening måste också en sådan utveckling anses gå i den rätta

riktningen, då det givetvis är önskvärt, att arbetet vid en statsunderstödd

läroanstalt med lärarkrafter, vilkas tjänstgöring avses helt för anstalten,

pågår under så lång tid, att den årliga arbetstiden kan anses

vara ordentligt utfylld för lärjungarna, vilka ju dock befinna sig på ett

högre åldersstadium än folkskolans lärjungar, och för att lärarna ti dika

få sig tilldelad en tjänstgöring av den omfattning, att en för deras

utkomst tillräcklig lön därav motiveras. Utskottet förbiser icke, att det,

för bevarandet av sambandet mellan folkskolans och den högre folkskolans

lärotider och för beredande i sammanhang därmed av tillfälle för

lärjungarna även vid den högre folkskolan att deltaga i det praktiska arbetet

utanför skolan, på sina håll kan vara önskligt, att möjlighet till ett

något kortare läsår förefinnes. En sådan möjlighet torde emellertid kunna

beredas därigenom att det, på samma gång det fastslås att läsåret i regel

bör omfatta minst 36 veckor, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lovdagar

däri inberäknade, tillika medgives, att Kungl. Maj:t må i särskilda fall,

då förhållandena därtill föranleda, kunna annorlunda förordna. Genom

en sådan bestämmelse sker icke någon saklig ändring i det nu föreliggande

förslaget. Men genom den formulering bestämmelsen erhåller

vinnes, att den anordning, som måste anses vara den i allmänhet önskvärda,

också i själva bestämmelsen framhålles såsom den ordinära, under

det att åter den anordning, som i verkligheten kommer att tillämpas

mera i undantagsfall, även i bestämmelsen framstår såsom en undantagsanordning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 105.

43

Beträffande den högre folkskolans styrelse och förvaltning håller utskottet

för önskvärt, att det uttryckligen måtte i blivande allmänna bestämmelser

utsägas, att skolans rektor skall, såvida icke Kungl. Maj:t i

särskilt fall annorlunda bestämmer, vara medlem av skolans styrelse. Utskottet

anser sig tillika böra understryka departementschefens uttalande

angående betydelsen av att ett tillräckligt antal yrkessakkunniga personer

inväljas i de yrkesbestämda skolornas styrelse. Utskottet förutsätter givetvis

därvid, att även andra för skolornas ledning och förvaltning betydelsefulla

synpunkter bliva vid val av styrelseledamöter tillgodosedda.

Vad lärarekompetensen beträffar, instämmer utskottet fullständigt i

det av departemensschefen gjorda uttalandet såväl i fråga om vikten av

en skärpning i vissa fall av samma kompetens utöver vad som nu därom

gäller som ock rörande önskvärdheten av att rörelsefriheten vid val av

lärare ej genom för trånga bestämmelser allt för starkt bindes.

Utskottet har bemärkt, att i det av folkskolöverstyrelsen framlagda

förslaget till kompetensbestämmelser ordningen mellan de olika grupperna

av lärarkandidater, som här äro i fråga, avviker från nuvarande bestämmelser,

men utskottet har ansett sig böra antaga, att den sålunda förändrade

ordningen mellan de olika grupperna icke innebär någon antydan

därom, att en lärarekandidat på grund av tillhörigheten till den ena eller

andra gruppen skall anses äga något särskilt företräde framför övriga

utan att ett sådant företräde i varje fall skall uteslutande grundas på den

reala kompetens lärarekandidaten kan besitta.

I fråga om sagda kompetensbestämmelser anser sig utkottet även

böra uttala, att jämväl behörighet till ämneslärartjänst vid folkskoleseminarium

synes höra medföra behörighet till ämneslärartjänst vid högre

folkskola.

Lärlings- och yrkesskolor.

Enligt det förslag till ett enhetligt system av praktiska ungdomsskolor,

som innefattas i propositionen, skulle för de minderåriga, vilka

genomgått den obligatoriska fortsättningsskolan och äro anställda i hantverk,

industri, handel eller husligt arbete, beredas tillfälle till genomgång

av lärling sskola. För dem, som genomgått lärlingsskolan och önska ytterligare

förkovra sig i sitt fack, skulle möjlighet finnas att genomgå

yrkesskola.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Lårlings
sic/or.

Propokitio
»en.

Lärlingsskolans ändamål skall enligt förslaget vara att bereda ungdomen

tilllälle att, samtidigt med inhämtandet av den praktiska yrkesfärdigheten

genom arbete i hantverkets, industriens, handelns eller det

husliga arbetets tjänst, förvärva de för ett framgångsrikt arbete inom de

olika arbetsområdena nödvändiga teoretiska färdigheter, som det praktiska

deltagandet i arbetet utanför skolan icke kan åstadkomma.

Undervisningen i lärlingsskola skall ordnas på två årskurser, vardera

omfattande ett läsår å 8—9 månader. Undervisningen skall pågå minst

6 — i fråga om handel och husligt arbete minst 8 — och i medeltal

högst 12 timmar i veckan samt förläggas till vardagar mellan kl. 7 f. in.

och kl. 8 e. m. I vissa fall skall undervisningen efter särskild prövning

kunna utsträckas till kl. 9 e. m.

Läroämnena i lärlingsskolan komma att växla allt efter skolans särskilda

uppgifter men skola i varje fall begränsas till ett fåtal ämnen, omkring

vilka lärlingsskolans undervisning kan på lämpligt sätt koncentreras.

I lärlingsskolor för hantverk och industri skola sålunda läroämnena utgöras

av yrkeslära, yrkesekonomi'' samt yrkes- och arbetarlagstiftning,

vartill såsom frivilliga ämnen kunna komma ett främmande språk samt

därutöver för kvinnliga lärjungar någon undervisning i hemmets skötsel

och vård. I lärlingsskolor för handel skall undervisningen samla sig

kring ämnena handelsteknik, ekonomisk geografi med produktionslära

samt handelsrätt och nationalekonomi, vartill såsom frivilliga

ämnen kunna komma främmande språk, stenografi och maskinskrivning.

I lärlingsskolor för husligt arbete skall undervisningen grupperas

kring ämnena praktiskt hushållsarbete, hushållslära och hälsovård,

vartill såsom frivilliga ämnen kunna allt efter olika ortsförhållanden

komma trädgårdsskötsel m. fl. ämnen.

Lärlingsskolan skall så långt som möjligt uppdelas i skilda yrkesavdelningar

och undervisningen skall i görligaste mån anpassas efter lärjungarnas

yrken.

Vid lärlingsskolorna böra, där så beiinnes lämpligt, särskilda kurser

anordnas, avsedda för äldre arbetare med grundlig yrkeserfarenhet, vilka

ej varit i tillfälle att genomgå någon lärlingsskola.

Till lärare böra personer med verklig yrkesutbildning i så stor utsträckning

som möjligt anställas. Lärarna förordnas av de lokala skolstyrelserna,

föreståndarna av chefsmyndigheten.

Skolstyrelsen skall bestå av minst 5, högst 9 ledamöter, med föreståndaren

såsom självskriven ledamot. Av styrelsens ledamöter skall det antal,

som är närmast över hälften, utgöras av representanter för de praktiska

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

45

yrkena, såväl arbetsgivare som ''arbetare. Under styrelsen kunna, där så

erfordras, tillsättas specialstyrelser för vissa grupper av skolor. Finnes

inom samma kommun förutom lärlingsskola även däremot svarande yrkesbestämd

fortsättningsskola, bör samarbete mellan dessa skolor åstadkommas,

t. ex. därigenom, att någon representant för det praktiska arbete,

varom undervisning i dem meddelas, insättes såsom medlem i båda skolornas

styrelser.

Varje skolas organisation och verksamhet skall fastställas genom ett

reglemente, vilket, efter förslag av skolans styrelse, prövas och fastställas

av chefsmyndigheten.

Lärlingsskolorna skola vara kommunala inrättningar. Det skall ankomma

på kommun att besluta upprättande av lärlingsskola. Kommun

skall också äga befogenhet att, där så anses lämpligt, besluta om införande

av lärlingsskolplikt för i hantverk, industri, handel och husligt arbete

anställda minderåriga. Med minderårig förstås i överensstämmelse med

stadgandet i lagen om arbetarskydd den, som är under 18 år. Skolplikten

skall kunna omfatta högst 9 månader årlig undervisning under

högst 2 läsår med i medeltal högst 12 undervisningstimmar i veckan.

När den minderårige uppnått 18 års ålder, skall skolplikten upphöra.

Inom nu angivna gränser skall kommun äga frihet att giva åt skolplikten

den utsträckning, vartill förhållandena kunna föranleda. Det

önskemålet uttalas emellertid av departementschefen, att, om skolplikt

införes, denna må träffa så många yrken som möjligt, så att den icke må

giva anledning till att det för vissa yrken blir svårare att erhålla lärlingar

än för andra.

Minderårig, som icke varit i tillfälle att genomgå fortsättningsskola,

skall det oaktat kunna intagas i lärlingsskola, om han fyllt 15 år och

visar sig äga nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig lärlingsskolans

undervisning.

Vad särskilt beträffar lärlingsskolor för husligt arbete, föreslås, att

dessa i mån av utrymme skola stå öppna även för sådana flickor, vilka i

hemmet eller på annat sätt äro sysselsatta med husligt arbete, utan att

detta dock kan sägas vara förvärvsarbete, samt äro fria från fortsättningsskolplikt.

*

Departementschefen ger uttryck åt den uppfattningen, att lärlingsskolplikten

bör kunna ordnas oberoende av utgången av den nu pågående

utredningen om en lärlingslag, och anser överhuvud, att frågan om de

åtgärder, som möjligen kunna erfordras för att göra skolplikten effektiv,

bör tagas under närmare övervägande, sedan någon större erfarenhet vunnits

om huru saken vid det praktiska genomförandet kommer att utveckla

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Utskottet.

sig. Departementschefen ger därmed tillika uttryck åt den övertygelsen,

att, i samma mån som en ordnad lärlingsundervisning kommer att visa

sina frukter och det för ungdomen och dess målsmän liksom ock för arbetsgivarna

blir klart, vilken fördel en sådan undervisning kommer att

medföra, det också skall utan några starkare tvångsåtgärder bliva möjligt

att få lärlingsskol plikten ordnad på ett tillfredsställande sätt.

Kostnaderna för lärlingsskolornas underhåll skola bestridas dels av

staten, dels av kommun. Statens bidrag skall utgå dels till lärares och

föreståndarens löner med belopp motsvarande 2/3-delar av minimiarvodena,

dels till undervisningsmateriell med belopp motsvarande hälften, i vissa

undantagsfall 2/3-delar av kostnaderna för desamma. För statsbidragens

åtnjutande föreslås vissa, i propositionen närmare angivna villkor. Bland

dessa ingår bestämmelsen, att arvoden åt lärare skola utgå med belopp,

beräknade efter i medeltal minst 4 kronor för varje undervisningstimme

vid lärlingsskolor för industri, hantverk eller handel, samt minst” 2 kronor

vid lärlingsskola för husligt arbete.

Av vad utskottet i det föregående anfört angående det enhetliga system

av ungdomsskolor, som det föreliggande förslaget innefattar, framgår,

att utskottet i stort sett ansluter sig till vad som i propositionen

föreslås angående inrättande av lärlingskolor. Utskottet kan icke annat

än instämma uti det från många håll gjorda uttalandet om önskvärdheten

av att snara åtgärder måtte vidtagas för att råda bot på den avsaknad av

teoretiska yrkeskunskaper, som för närvarande i allt för stor utsträckning

förefinnes hos de yrkesanställda arbetarna. Det synes utskottet, som om

de nu föreslagna lärlingsskolorna skulle vara väl ägnade att fylla en sådan

uppgift. Och utskottet anser sig härvid böra giva särskilt uttryck åt den

uppfattningen, att vad som i nu ifrågavarande avseende gäller de inom

hantverk och industri anställda minderåriga i icke mindre grad måste

anses gälla även dem, som hava sitt arbete inom handeln och det husliga

arbetet. Utskottet håller det därför för synnerligen välbetänkt, att

de föreslagna lärlingsskolorna avses även för dessa båda verksamhetsgrenar.

Den tekniska kommittén har gjort en åtskillnad mellan tre slag av

lärlingsskolor: fullständiga, förberedande och kompletterande. Av dessa

har kommittén i främsta rummet förordat de kompletterande eller det

slag, som går ut på att, samtidigt med att lärlingen befinner sig i praktisk

yrkesutövning hos mästaren, meddela honom kompletterande teoretiska

yrkeskunskaper. Såväl departementssakkunniga som departementschefen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

47

hava härutinnan följt kommittén. Utskottet, som i ett senare sammanhang

blir i tillfälle att yttra sig om de båda förstnämnda slagen av lärlingsskolor,

tinner all anledning att ställa sig på samma ståndpunkt. Och utskottet

anser sig i detta sammanhang böra giva särskilt uttryck åt sin

uppfattning om vikten av att den minderårige yrkesanställde, när han inträder

i lärlingsskolan, icke besitter en allt för ringa erfarenhet ifrån det

praktiska arbetet. I detta avseende vill utskottet särskilt understryka

departementschefens närmast på tal om handelslärlingsskolorna gjorda uttalande,

att för ett verkligt tillgodogörande av en teoretisk yrkesundervisning

hos lärjungen måste krävas praktisk erfarenhet om det yrkesarbete

utbildningen avser. I annat fall är det till och med svårt att avgöra,

huruvida lärjungens håg och fallenhet verkligen ligger åt det håll, som

utbildningen avser.

O

I fråga om de för lärlingsskolorna föreslagna lärokurserna har utskottet

i det hela taget ingen erinran att göra. Utskottet kan icke annat

än skänka sitt bifall åt den strävan efter undervisningens samlande kring

vissa huvudämnen, som genomgår dessa kurser, och som tagit sig uttryck

däri, att läroämnena i allmänhet äro till antalet få men till innehållet så

organiserade, att de bilda en sammanhållningspunkt för eljest spridda men

likartade moment i läroirmehållet. Utskottet anser sig dock böra göra den

erinran, att det vid det närmare utformandet av läroplanerna måtte tillses,

att den nu antydda strävan icke kommer att leda därhän, att eu alltför

strängt genomförd uniformitet åstadkommes, som kan komma att utesluta

eller försvåra ett närmare hänsynstagande till olika orters växlande behov.

Utskottet anser sig sålunda beträffande lärlingsskolorna för husligt arbete

böra framhålla, hurusom på många orter det praktiska hushållsarbetet,

icke minst under nu rådande förhållanden, har att i främsta rummet taga

sikte på åstadkommande av lämpliga och tillräckliga naturprodukter och

hurusom därför t. ex. trädgårdsskötseln — utskottet tänker närmast på

koloniträdgårdsrörelsen och därmed besläktade företeelser — på sådana

orter måste bliva ett betydelsefullt moment i undervisningen i det nu

ifrågavarande slaget av lärlingsskolor.

Emot förslaget i vad det avser lärotider och lärare finner utskottet

ingen anledning till erinran. Utskottet har med tillfredsställelse bemärkt,

hurusom de föreslagna lärotiderna innebära möjlighet till en anpassning

efter såväl olika yrkens som olika orters växlande behov.

Att varje lärlingsskola skall vara försedd med ett i vederbörlig ordning

fastställt reglemente och stå under inseende och ledning av en lokalstyrelse,

finner utskottet självfallet. Beträffande lokalstyrelsen vill utskottet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

understryka vikten av att gemensamhet åstadkommes så långt som möjligt

i förvaltningen^ av samtliga inom en kommun förefintliga praktiska ungdomsskolor.

Genom en sådan anordning kunna större möjligheter vinnas

till en både bättre och ekonomiskt färdelaktigare anordning av åtskillig

av skolans angelägenheter. Utskottet vill tillika i fråga om lokalstyrelsens

sammansättning uttala önskvärdheten av att, såsom departementssakkunniga

föreslagit, skolans föreståndare alltid blir självskriven ledamot i

styrelsen.

Enligt förslaget skulle lärlingsskolan kunna göras obligatorisk. Detta

förslag har hos utskottet framkallat vissa betänkligheter! Utskottet har

visserligen bemärkt den skillnad, som i detta avseende skulle komma att

finnas mellan jurtsättningsskolan och lärlingsskolan. Under det att den

förra av de båda skolformerna skulle vara obligatorisk både för kommunerna

och lärjungarna, skulle nämligen lärlingsskolorna så tillvida byggas på

fnvillighetens grund, som det alltid skulle stå kommun fritt att upprätta

lärlingsskola eller icke och att göra en av densamma upprättad lärlingsskola

obligatorisk eller icke. Kommun skulle dessutom äga frihet att,

om den beslöte införa skolplikt, även inom vissa allmänna gränser giva

densamma den utformning i enskildheter, som funnes önskvärd, t. ex. i

fråga om skolpliktens utsträckning till flera eller färre yrken, till flera

eller färre årsklasser, till både manliga och kvinnliga minderåriga eller

till blott endera av dessa grupper. Om emellertid skolplikt infördes,

skulle de minderåriga yrkesanställda vara skyldiga att underkasta sio- de

av kommunen i avseende därå givna bestämmelserna.

Utskottet hyser den uppfattningen, att det vore önskligt, att lärlingsskolorna

i så stor utsträckning som möjligt kunde komma att bygya på

frivillighetens grund. Utskottet kan nämligen icke förbise, att ett inf

Öl ande av skolplikt på sätt i propositionen föreslagits skulle kunna komma

att medföra en nog så betänklig olikhet i fråga om de minderåriga yrkesanställdas

personliga frihet inom närliggande kommuner liksom ock eu

viss för yrkena menlig ojämnhet i fråga om lärlingarnas förpliktelser inom

de olika yrkena. A andra sidan måste utskottet, med den uppfattning utskottet

har om lärlingsskolornas stora betydelse, hålla det för utomordentligt

viktigt, att så många som möjligt av de unga yrkessanställda komma

i åtnjutande av lärlingsskolans undervisning. Och då utskottet delar de

av departementschefen uttalade, på erfarenheter från utlandet grundade

farhågorna, att det kan befaras, att frånvaron av all skolplikt skulle på

vissa håll medföra, att av kommunerna upprättade lärlingsskolor ej bleve

i önskvärd utsträckning besökta, har utskottet icke ansett sio- höra mot
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

49

sätta sig det framlagda förslaget. Då utskottet intagit denna ståndpunkt,

har det skett även därför, att utskottet vågar hysa den tillförsikten, att de

kommunala myndigheter, som här skulle komma att helt besluta, också skola

komma att med klok urskilning bedöma förhållandena inom de olika

kommunerna och därför lägga sina beslut så, att eu eventuell skolplikt

i minsta möjliga utsträckning kommer att medföra de olägenheter, som

eljest kunna befaras. I varje fall anser sig utskottet böra giva uttryckåt

den uppfattningen, att lärlingsskolan måtte, åtminstone till dess närmare

erfarenheter ernåtts, i så stor utsträckning som möjligt komma att

bygga på frivillighetens grund.

Ansluter sig sålunda utskottet, med nu gjorda erinran, i allmänhet

till det framlagda förslaget om lärlingsskolplikt, finner sig dock utskottet

föranlåtet att i fråga om en viss punkt i detsamma förorda en annan anordning

än den i propositionen föreslagna. Som redan nämnts, likställas enligt

förslaget de minderåriga yrkesanställda inom det husliga arbetet med

de minderåriga, som hava sitt arbete inom hantverket, handeln och industrien.

Utskottet har, såsom redan nämnts, principiellt intet att erinra

häremot, om än utskottet icke kunnat undgå att finna, att möjligen yrkessynpunkten

med eu viss ensidighet och till en utsträckning, som knappast motsvarar

yrkesbegreppet i allmänhet, blivit lagd på det husliga arbetet. Det

är väl sant, att det husliga arbetets olika grenar såsom matlagning, sömnad,

barnavård o. s. v. kunna ur facklig synpunkt starkt specialiseras och

utbildningen däri föras till en grad, som fullt ut motsvarar vilken yrkesutbildning

som helst. I fråga om det utbildningsstadium åter, som lärlingsskolan

representerar, torde det emellertid i många fall vara ganska

svårt att göra en verklig åtskillnad mellan yrkesmässigt och icke-yrkesmässigt

husligt arbete. Och särskilt synes det vara vanskligt att låta

denna åtskillnad, såsom förslaget åsyftar, bestämmas av det yttre, mera

tillfälliga förhållandet, huruvida vederbörande minderåriga förtjäna sitt

uppehälle med det husliga arbetet eller icke. I månget hem torde en

hemmavarande dotter, som befinner sig på lärlingsskolans åldersstadium,

utföra ett husligt arbete, som, även om det icke i ordets vanliga mening

utgör förvärvsarbete, dock i alla andra avseenden är likställt med

det arbete en avlönad tjänsteanställd minderårig utför och vilket även för

hennes framtida arbetsutgifter kan komma att få samma grundläggande

betydelse, som ett lärlingsarbete i allmänhet har. Det är väl också denna

svårighet att draga upp en bestämdare gräns mellan yrkesmässigt och ickeyrkesmässigt

husligt arbete, som gjort, att i fråga om lärlingsskolorna för

husligt arbete det föreliggande förslaget innehåller ett medgivande, vartill

motsvarighet saknas vid andra lärlingsskolor, nämligen att skolorna skola

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 48 höft. (Nr 105.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

i mån av utrymme stå öppna även »för sådana flickor, vilka i hemmet

eller på annat sätt äro sysselsatta med husligt arbete, utan att det dock

kan sägas vara förvärvsarbete».

Nu påpekade förhållanden göra, att utskottet funnit sig böra föreslå

en ifrån propositionsförslaget avvikande bestämmelse i fråga om lärlingsskolplikten

för det husliga arbetet. Utskottet går givetvis även här ut

ifrån det av utskottet härovan uttalade önskemålet, att lärlingsskolan bör

så långt som möjligt byggas på frivillighetens grund. Men skulle skolplikt

anses böra i visst fall införas, håller utskottet för det riktiga,

att möjligheten till införande av en sådan icke begränsas, på

sätt propositionen föreslår, till de kvinnliga minderåriga, som förtjäna

sitt uppehälle med husligt arbete, utan att det då må stå kommun fritt

att utsträcka densamma till samtliga kvinnliga minderåriga, vilka icke

äro anställda i hantverk, industri eller handel och vilka icke styrka

sig åtnjuta annan mot lärlingsskolans undervisning svarande undervisning.

Med en sådan anordning skulle hinder icke möta för en kommun, som så

önskade, att tillämpa skolplikten med den begränsning till förvärvsanställda

minderåriga, som propositionen angiver, men å andra sidan skulle

en kommun, som funne en sådan begränsning olämplig eller omöjlig,

kunna utsträcka skolplikten på sätt utskottet nu föreslagit.

Utskottet har redan förut uttalat, att utskottet i fråga om lärlingsskolplikten

ansett sig kunna räkna med de kommunala myndigheternas

kloka urskillning. Det är utskottet angeläget att i detta sammanhang giva

uttryck åt sin övertygelse, att de kommunala myndigheterna skola komma

att handhava den skolplikt, som kan komma att införas i fråga om husligt

arbete, med all den grannlagenhet den kräver, så att t. ex. vid medgivande

av befrielse för enskilda minderåriga från skolplikten tillbörlig hänsyn

kommer att tagas till i vad mån de minderåriga redan åtnjuta en utbildning

i husligt arbete — det må nu vara under en förfaren husmoders

ledning eller å en annan läroanstalt, — som kan anses vara likvärdig

med lärlingsskolans undervisning.

Genom den av utskottet nu föreslagna anordningen tillmötesgås i viss

utsträckning en av Fredrika Bremer-förbundet gjord, i propositionen närmare

refererad hemställan till Kungl. Maj:t om lärlingsskoleundervisning

även åt andra kvinnliga minderåriga än dem, som äro anställda i egentligt

förvärvsarbete.

I vad departementschefen i allmänhet anfört angående sättet för till—

lämpningen av en eventuell skolplikt anser sig utskottet kunna instämma

och vill särskilt understryka departementschefens ord om önskvärdheten

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ullätande Nr 105.

51

av att skolplikten kommer att tillämpas med all den känsynstullhet, som

både sakens natur och olika orters skiftande förhållanden kunna påkalla.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den omständigheten,

att frågan om en lärlingslag ännu icke är slutförd, icke bör lägga hinder

i vägen för att frågan om lärlingsskolplikten redan nu avgöres.

"Beträffande den för lärlingsskolans lärare föreslagna avlöningen har

utskottet ingen annan erinring att göra än att utskottet, i likhet med vad

utskottet tidigare uttalat ifråga om fortsättningsskolan, finner det synnerligen

angeläget, att frågan om avlöningen för undervisning i husligt arbete

med det allra snaraste upptages till reglering.

Enligt förslaget skulle statsbidrag utgå till av kommun upprättad lärlingsskola

med 2/3-delar av de till lärarna utgående minimiarvodena mot

villkor, att kommunerna åtoge sig vissa i propositionen närmare angivna

förbindelser. Bland dessa ingår även, att kommunerna skola tillhandahålla

skolorna lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell, som

kunna godkännas av chefsmyndigheten. I betraktande av de svårigheter

och de omkostnader, som nu berörda villkor kunna komma att i vissa fall

medföra, har utskottet ansett sig böra understryka ett av kommerskollegiet

i denna punkt gjort uttalande. Kollegiet yttrar därom: »Den fordran, att

lokalerna skola vara ändamålsenliga och försedda med för ändamålet lämplig

inredning, måste naturligtvis upprätthållas, men de torde likväl böra

få utnyttjas även för andra ändamål av sådan beskaffenhet, att de ej lägga

hinder" i vägen för att skolans arbete ordnas på det sätt, som för dess

syfte befinnes lämpligast. Det bör tillkomma vederbörande chefsmyndighet

att tillse, det ej lokalerna brukas för sådana ändamål, som kunna hindra

skolans egen verksamhet. Vid den inspektion, som sålunda måste ifrågakomma,

bör dock hänsyn tagas därtill, att fordringarna på lokalerna ej

få bli så höga, att ekonomiskt svaga kommuner, som äro i behov av kompletterande

lärlingsskolor, genom svårigheterna med lokalfrågan finna sig

föranlåtna att av ekonomiska skäl till en oviss framtid uppskjuta dylika

skolors inrättande.»

I likhet med departementschefen finner utskottet det självfallet, att åt

1 ärlingsskolornas lärare såsom timavlönade och antagna endast för viss tid

pension icke kan beredas.

Enligt av departementssakkunnige verkställd beräkning skulle statens

totalkostnad för lärlingsskolorna, sedan dessa i beräknat antal trätt i verksamhet,

årligen belöpa sig i runt tal till 1,000,000 kronor. Mot denna

beräkning förklarar sig departementschefen, under framhållande, att

densamma givetvis endast kan vara approximativ, intet hava haft att

erinra. Ej heller utskottet har funnit densamma giva anledning till an
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Yrketsko/or.

Proportio
nen.

märkning. Till det för 1919 ifrågasatta anslaget till lärlingsskolorna återkommer

utskottet i ett senare sammanhang.

Det är icke blott inom den egentliga arbetarestammen, som det för

närvarande föreligger ett stort behov av ökad yrkeskunskap. Det förefinnes

ett ej mindre behov, heter det i propositionen, att bereda tillgångpå

grundligt utbildade förmän, arbetsledare och tekniker av olika gradrör

tillgodoseende härav böra därför enligt förslaget yrkesskolor inrättas.

Dessa skolors ändamål skulle vara att meddela i hantverk, industri,

handel och husligt arbete anställda arbetare med god praktisk yrkeserfarenhet

en på lärlingsskolans kunskapsmått byggd fortsatt undervisning

av teknisk, yrkesekonomisk och medborgerlig art, avsedd i allmänhet att

höja deras arbets- och förvärvsförmåga och att giva dem nödiga förutsättningar

för mera ansvarsfulla befattningar inom industrien, såsom förmansoch

därmed jämförliga förtroendeposter, eller för en mera oberoende ställning

såsom självständiga utövare av ett yrke.

I motsats till lärlingsskolorna skulle yrkesskolorna i varje fall vara

fullt frivilliga, samt kunna anordnas under en mångfald olika former med

längre eller kortare läroår, flera eller färre årskurser och större eller mindre

antal timmar i veckan, allt efter ortliga förhållanden och arbetsförhållandena

inom de yrken, för vilka kurserna äro avsedda.

Undervisning skulle sålunda kunna meddelas i form av yrkes-, ämneseller

mästarekurser. Yrkeskurserna skulle arbeta efter fasta läroplaner,

avpassade för vissa yrken och beräknade att fullständigt genomgås av samtliga

kursdeltagare på en viss begränsad tid. I ämneskurserna åter skulle

undervisning, teoretisk såväl som praktisk, meddelas i olika fristående läroämnen,

bland vilka lärjungarna ägde rätt att utvälja dem, som bäst motsvarade

vars och ens behov och önskningar. I mästarekurserna slutligen

skulle lämnas undervisning av yrkesekonomisk eller yrkesteknisk art, avsedd

dels för skickliga arbetare, som ämna etablera sig som självständiga

utövare av yrket, dels även för äldre sådana, som behövde närmare studera

nyare rön och framsteg inom yrket.

Undervisningen skulle kunna anordnas antingen såsom aftonundervisning

eller såsom dagundervisning. Yrkeskurs med dagundervisning beräknas

omfatta en tid av ett par månader intill högst 30 veckor, förlagda

under tiden från och med september till och med april. Yrkeskurs med

aftonundervisning skulle omfatta ett eller två läsår, vartdera om högst 30

veckor med 6 —12 timmars undervisning per vecka. För ämnes- oeh

mästarekurser skulle ej kunna givas några bindande allmänna bestämmelser,

utan borde dessa få fullt fritt anpassas efter olika förhållanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

St åt.^ ut »kol tets utlåtande Nr 105.

58

Huruvida en yrkesskola skulle intaga en mera fristående ställning

med egen förvaltning eller anknytas såsom överbyggnad till någon lärlingsskola

eller såsom annex till någon fackskola under samma förvaltning som

denna, skulle bliva beroende av de lokala förhållandena. Likaledes .skulle

det bero av omständigheterna, huruvida vrkesskolorna skulle anordnas på

bestämda orter eller såsom ambulerande, huruvida de skulle innefatta årligen

återkommande kurser eller kurser, anordnade med. längre mellanrum.

förutom den ordinarie undervisningen skulle vid yrkesskolorna tid

etter annan anordnas föredrag över sådana frågor, som stå i samband med

yrkesundervisningen men icke lämpligen kunde ingå i den ordinarie undervisningen,

t. ex. om näringslagstiftning, hälsolära, sjukkasse- och försäkringsväsen,

kommunal- och statsförvaltningsfrågor. *

Undervisningen i yrkeskurserna skulle ordnas rent fackligt med hänsyn

till lärjungarnas yrken och i likhet med vad som föreslagits beträffande

lärlingsskolorna grupperas kring vissa huvudämnen, virka skulle vara obligatoriska

för varje kursdeltagare. Läroämnena i mästare- och ämneskurser

skulle bestämmas i varje särskilt fall efter för handen varande omständigheter.

För vinnande av inträde i yrkesskolan skulle fordras: till yrkes- eller

ämneskurs med aftonundervisning, att den sökande antingen med godkänt

avgångsbetyg genomgått lärlingsskola, eller ock att han fyllt 17 år och

under minst två år ägnat sig åt praktiskt yrkesarbete samt genom betyg

eller avlagda prov styrker sig äga nödiga förutsättningar att tillgodogöra

sig undervisningen i den kurs, vari inträde sökes; till yrkes- eller ämneskurs

med heldagsundervisning, att den sökande fyllt 18 år och under

minst två år ägnat sig åt praktiskt yrkesarbete samt genom betyg eller

avlagda prov styrker sig äga nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig

undervisningen i den kurs, vari inträde sökes; samt till mästarekurs, att

den sökande fyllt 20 år och under minst tre år ägnat sig åt praktiskt

yrkesarbete samt genom betyg eller avlagda prov styrker sig äga nödiga

förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i den kurs, vari inträde

sökes.

För sådana arbetare, som ej haft tillfälle att genomgå lärlingsskola,

skulle i särskilda vid lärlingsskolor anordnade förberedande lärokurser tillfälle

beredas att inhämta nödiga förkunskaper.

Såsom lärare skulle anställas personer med teknisk bildning och i

främsta rummet verkliga yrkesmän antagas.

Skolorna skulle kunna upprättas såväl av kommun som av enskilda.

Vid kommunala yrkesskolor skulle om styrelse och föreståndare gälla i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Utekottet.

huvudsak vad därom föreslagits i fråga om kommunala lårlingsskolor. För

enskilda yrkesskolor skulle i dessa avseenden närmare bestämmelser lämnas

i skolornas reglementen.

Vid yrkesssolorna skulle, i motsats till vad som föreslagits i fråga om

lärlingsskolorna, skolavgifter inom vissa i skolornas reglementen närmare

fastställda gränser kunna upptagas. Medellösa eller mindre bemedlade

lärjungar skulle alltefter förhållandena helt eller delvis befrias från erläggande

av avgifter.

Statsbidrag skulle utgå till kommunala yrkesskolor enligt samma

grunder, som föreslagits i fråga om lärlingsskolor. Bland villkoren för

statsbidrags åtnjutande skulle ingå, att arvoden till lärarna skulle utgå med

belopp, beräknade efter i medeltal minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola

för industri, hantverk och handel samt minst 2 kronor vid yrkesskola för

husligt arbete. Det skulle därjämte föreskrivas, att skolan skulle hava till

sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriali, som

kunde godkännas av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen. Till enskilda

yrkesskolor skulle statsbidrag kunna utgå efter Kungl. Maj:t bestämmande

i varje särskilt fall, efter i huvudsak samma grunder, som föreslagits

för de kommunala skolorna.

De departementssakkunnige hava uppskattat statens årliga totalkostnader

för yrkesskolorna, när dessa en gång i beräknat antal förefinn as,

till omkring 375,000 kronor.

Utskottet finner sig kunna ansluta sig till det framlagda förslaget till

yrkesskolor.

Mot den föreslagna organisationen av skolorna i vad denna avser

kurser och undervisning har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Av synnerlig vikt synes det utskottet vara, att för yrkesskola icke på förhand''

fastställas så detaljerade former, att undervisningens anpassning efter

omständigheterna på något sätt äventyras. Utskottet anser sig därför ock

böra understryka vad departementschefen därom yttrar.

Det ligger i yrkesskolornas natur, att deras arbete måste komma att

uppdelas på åtskilliga längre eller kortare kurser. Utskottet an3er sig

emellertid böra erinra om vikten av att skolornas undervisningstid därigenom

icke måtte komma att alltför mycket splittras för skolornas lärare och

lärjungar.

Beträffande skolornas lärare instämmer utskottet livligt i det av tekniska

kommittén gjorda uttalandet, att det måste anses som en livssak

för yrkesskolorna, att de erhålla lärare, som äro väl kvalificerade för en

verklig yrkesundervisning.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

55

Vad beträffar de föreslagna inträdesfordringarna tiar utskottet ingen

annan erinran att göra än att det synes utskottet önskligt, att inträdesåldern

för yrkesskolor i husligt arbete icke måtte sättas högre än för övriga

yrkesskolor, d. v. s. bestämmes till 17 år samt kravet på deltagande i

praktiskt arbete inskränkes till två år.

I fråga om skolornas lokala styrelse har utskottet samma önskemål

att uttala, som utskottet framfört i fråga om lärlingsskolornas styrelser

eller att dessa måtte, så ofta anledning därtill gives, bliva gemensamma

för på samma ort befintliga yrkesskolor och lärlingsskolor.

De i propositionen framlagda approximativa beräkningarna giva icke

utskottet anledning till något uttalande. Till det för skolorna för år 1919

ifrågasatta statsanslaget återkommer utskottet i ett senare sammanhang.

Vid sidan av de mera reguljära skolformer för lärlings- och yrkesundervisningen,

för vilka i det föregående redogjorts, skulle, såsom förut

nämnts, dessutom kunna förekomma vissa friare skolformer för samma

undervisning, vilka även borde av staten på lämpligt sätt understödjas.

Propositionen innefattar förslag till två mera utformade slag av dylika

skolor, nämligen ettåriga handelsskolor och hushållsskolor..

Båda dessa slag av skolor skulle åsyfta — var på sitt område — att

bereda sådana arbetsanställda, vilka icke varit i tillfälle att genomgå lärlings-

eller yrkesskola, möjlighet att under någon tids daglig, för ändamålet

särskilt anordnad undervisning inhämta ett kunskapsmått, motsvarande

det som inhämtas i lärlings- och yrkesskolan. Dylika skolor borde

i främsta rummet förläggas till sådana smärre orter, där inga lärlingseller

yrkesskolor funnes att tillgå, samt särskilt i fråga om elevernas inträdesålder

så ordnas, att de icke kunde uppträda som konkurrenter till

lärlings- och yrkesskolorna. Skolorna skulle kunna upprättas både av

kommun och enskilda.

För att vinna inträde vid en ettårig handelsskola skulle enligt förslaget

fordras att hava fyllt 17 år samt att under minst två år hava varit

sysselsatt i handel eller affärsrörelse.

I fråga om läroämnen och kurser skulle i stort sett gälla detsamma,

som föreslagits i fråga om lärlings- och yrkesskolor för handel.

Lärotiden i de ettåriga handelsskolorna skulle omfatta ett läsår av

omkring 36 veckors längd, påsk- och pingstferier däri inräknade. Antalet

undervisningstimmar i veckan skulle vara 34—36.

I fråga om lärarnas tillsättning och avlöning samt skolornas styrelse

och förvaltning skulle tillsvidare gälla detsamma, som förelagits i fråga om

Friare skolformer

för

lärlings- och

yrkesundervisningen.

Ettåriga handelsskolor.

Propositio
nen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Utskottet.

Hushålls
skolor,

Propositio
nen.

yrkesskolorna. Skolavgifter skulle kunna få upptagas inom vissa i skolornas

reglemente närmare angivna gränser. Skolorna skulle åtnjuta statsunderstöd

efter samma grunder, som föreslagits i fråga om lärlings- och yrkesskolor.

Till en kommunal handelsskola skulle efter departementsschefens

beräkning komma att utgå ett årligt statsunderstöd av 3,900 kronor. Att

beräkna det antal skolor, som kan komma att upprättas, låter sig icke på

förhand göra.

Behovet av lägre handelsutbildning i våra större städer och samhällen

bör enligt utskottets mening närmast tillgodoses genom lärlings- och yrkesskolor.

Emellertid finner utskottet det lämpligt att för personer, som ägna

sig åt handelsyrket men äro bosatta på landsbygden eller i mindre samhällen,

där antalet minderåriga handelsanställda är för litet för att motivera

upprättandet av läroanstalter av nyssnämnda art, möjlighet beredes att i

särskilda för ändamålet upprättade skolor förvärva den handelsutbildning,

varav de äro i behov. Och det svnes utskottet, som om de i sådant syfte

i propositionen föreslagna ettåriga handelsskolorna skulle vara ägnade att

fylla en sådan uppgift.

Enligt utskottets mening bör — även om man för åstadkommande av

nu ifrågavarande skolor i övervägande grad måste räkna med det enskilda

initiativet — det stå både kommun och enskilda fritt att upprätta sådana

skolor.

Vad angår enskildheterna av det framlagda förslaget till ettåriga handelsskolor,

komma dessa givetvis att i allt väsentligt sammanfalla med vad

som i motsvarande avseenden gäller om lärlings- och yrkesskolorna. Utskottet

kan därför hänvisa till vad utskottet därom i det föregående vttrat.

Mot de beräknade kostnaderna har utskottet inga erinringar att göra.

Icke heller finner utskottet något att invända mot de föreslagna grunderna

för statsbidragens utgående till dessa skolor.

O Ö

Enligt det i propositionen innefattade förslaget till hushållsskolor skulle

dessa i stort anordnas efter alldeles enahanda grunder som de ettåriga handelsskolorna.

Undervisningen komme således att i fråga om både innehåll

och anordning i allt väsentligt anordnas på samma sätt som i lärlingsoch

yrkesskolor för husligt arbete.

Undervisningen skulle anordnas i kurser, omfattande i regel 6

månader. Aven särskilda kurser med kortare lärotid skulle emellertid

kunna anordnas.

Såsom villkor för inträde i skolorna skulle bestämmas minst 2 års

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

57

föregående sysselsättning med husligt arbete samt en minimiålder av 18

år ävensom nödiga kunskapsförutsättningar.

I fråga om lärarnas avlöning och grunderna för statsbidrags utgående

O O O o o

skulle gälla detsamma som om lärlings- och yrkesskolor för husligt arbete.

Departemenschefen erinrar om hurusom de sålunda föreslagna hushållsskolorna

i åtskilliga avseenden kornrae att stå de av 1917 års riksdag

upprättade h 11 sm oder skola ma ganska nära. Han anser dock, att sistnämnda

skolor fortfarande, särskilt under den närmaste tiden, hava en viss uppgift

att fylla. Emellertid böra de, så snart ske kan, anpassas efter de nya förhållanden,

som komma att inträda, om det föreliggande förslaget om yrkesundervisningens

ordnande vinner riksdagens bifall. Propositionen innehåller

emellertid framställning till riksdagen att, i enlighet med riksdagens

beslut av föregående år, för anordnande av husmoderskolor på extra stat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att utskottet anser

sig böra ansluta sig till förslaget om upprättandet av hushållsskolor av den

art, som i propositionen angives. Utskottet har icke funnit anledning till

annan anmärkning mot enskildheterna i detta förslag än att utskottet anser

sig böra uttala önskvärdheten av att inträdesåldern vid dessa skolor ej sättes

högre än inträdesåldern vid yrkesskolorna i allmänhet och vid de ettåriga

handelsskolorna eller att den må bestämmas till 17 år.

Förslaget att, i enlighet med riksdagens beslut av föregående år, för

anordnande av husmoderskolor på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 50,000 kronor, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet finner

sig emellertid böra uttala den förväntan, att frågan om ordnandet av förhållandet

mellan den undervisning, som skulle komma att meddelas i de

nu föreslagna hushållsskolorna, och undervisningen i husmoderskolorna

måtte med det snaraste tagas under omprövning, så att icke tvänne skolformer

med i väsentliga avseenden gemensamma uppgifter komma att onödigtvis

arbeta vid varandras sida och måhända också träda i osund konkurrens

med varandra.

Enligt tekniska kommitténs förslag skulle, såsom förut blivit nämnt,

kunna upprättas tre olika slag av lärlingsskolor: kompletterande lärlingsskolor,

fullständiga lärlingsskolor och förberedande lärlingsskolor. Av

dessa skulle de förstnämndas uppgift fullständigt sammanfalla med de i

propositionen föreslagna lärlingsskolornas, om vilka utskottet i det föregående

yttrat sig. De fullständiga lärlingsskolorna skulle avse att giva

fullständig såväl teoretisk som praktisk lärlingsutbildning, under det att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 käft. (Nr 105.) 8

Utskottet.

Andra fria

former för

yrkesundervisning.

Propositio
nen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Motion av

kr B. Böing.

Bukottet.

de förberedande lärlingsskolorna skulle hava till ändamål att förbereda

eller lägga grund för lärlingsutbildningen inom industrien.

Departementschefen har funnit upprättandet såväl av fullständiga som

ock framför allt av förberedande lärlingsskolor under vissa förutsättningar

fullt motiverat, men har uttalat den meningen, att det torde böra anstå

därmed, till dess en överstyrelse för yrkesundervisningen kommit till stånd

och denna _ myndighet hunnit pröva och eventuellt närmare utforma de

framlagda förslagen.

I propositionen erinras vidare om hurusom det förutom de i det föregående

behandlade skoltyperna finns och sannolikt kommer att finnas en

hel del Gnskildti lävocinstciltcv av olilcci slug, vilka meddela yrkesundervisning''’

i en eller annan form saväl pa det tekniska som på handelns och det husliga

arbetets område. Aven beträffande dessa skolor har man på olika håll

funnit det vara rätt och billigt, att de under vissa förutsättningar skulle

kunna erhålla understöd av staten. Departementschefen erinrar särskilt

därom, att huvudvikten vid yrkesundervisningens ordnande icke bör läggas

vid en på alla punkter strängt genomförd uniformitet med avseende °på

skolornas organisation utan fastmer därpå, att ett för yrkesundervisningen

värdefullt resultat kan uppnås. Ur denna synpunkt synes det vara en fördel,

att även sådana enskilda skolor finnas, vilka arbeta under ännu mera

fria former än de i det föregående nämnda och inom vilka det enskilda

initiativet sålunda har större möjlighet att göra sig gällande.

Propositionen innehåller i överensstämmelse härmed förslag om att

statsunderstöd må kunna utgå även till skolor av nu ifrågavarande art efter

prövning av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall och med tillämpning i

huvudsak av samma grunder, som föreslagits i fråga om enskilda yrkesskolor

av de förut behandlade typerna.

I den av herr Röing väckta motionen påyrkas, på i motionen anförda

skäl, att de av den tekniska kommittén föreslagna förberedande lärlingsskolorna

i avseende på rätt att komma i åtnjutande av understöd ur förslagsanslaget

för beredande av understöd åt skolor för den högre yrkesundervisningen

måtte likställas med enskild skola för yrkesundervisning.

Utskottet kan icke annat än skänka sitt erkännande åt den i propositionen

uttalade grundsatsen, att även sådana enskilda skolor, vilka arbeta

mera obundna av de förhandenvarande normalformerna av läroanstalter och

inom vilka det enskilda initiativet kan hava större utrymme, äga ett visst

berättigande. Med rätta påpekas i propositionen, hurusom på andra undervisningsområden

erfarenheten ådagalagt, att enskilda skolor, som ägt full

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskott et A utlåtande Nr 105. 59

frihet med avseende på sin organisation, kunnat på ett eller annat sätt

v. rka banbrytande och därför också anses förtjänta av statsunderstöd. Utskottet

finner sig därför böra tillstyrka, att statsunderstöd rnå efter prövning

i varje särskilt fall av Kung]. Maj:t och med tillämpning av i huvudsak

samma grunder, som föreslagits i fråga om statsunderstöd åt i det föregående

omnämnda enskilda skolorna, utgå även till sådana för den lägre

yrkesundervisningen avsedda enskilda läroanstalter, vilka inrättas under

mera fria former i syfte antingen att pröva nya uppslag eller på ett eller

annat sätt komplettera den undervisning, som meddelas i övriga skolor.

Vad. nu särskilt beträffar de av den tekniska kommittén föreslagna

fullständiga och förberedande lärlingsskolorna, instämmer utskottet visserligen

i stort sett-i departementschefens uttalande, att det bör anstå med upprättandet

av dylika skolor, till dess en blivande central ledning för yrkesunder\

isningen hunnit närmare pröva och utforma det föreliggande förslaget. Och

utskottet finner vad angår de föreslagna förberedande lärlingsskolorna så

mycket större anledning därtill, som det synes utskottet, som om dessa läroanstalter

skulle i vissa fall komma att ganska nära sammanfalla med sådana

fortsättningsskolor, i vilka verkstadsarbete förekommer. Emellertid anser sig

utskottet böra uttala — och detta närmast med avseende på herr Röings

motion — att det icke bör betraktas såsom uteslutet, att någon förberedande

l.irlingsskola redan under år 1919 skulle kunna komma att visa sig äga den

betydelse för yrkesundervisningen, att den vore förtjänt av att jämställas

med nyss berörda mera fria former av läroanstalter för yrkesundervisningen,

vilka skulle kunna, på sått utskottet tillstvrkt, komma i åtnjutande

av statsunderstöd under sayda år.

O

Departementchefen erinrar om att den plan för den lägre vrkesunder■\

isningens omorganisation, soin innefattas i propositionen, icke kan genomföras

på en gång utan att en viss övergångstid kräves. Detta vore klart

redan av det förhållandet, att erforderliga undervisningslokaler med tillhörande

materiel! icke genast torde stå till buds överallt och att lämpliga lärarkrafter

icke heller genast funnes till förfogande. Men det följde också av

det föreslagna systemet. Enligt detta skulle lärlingsskolan utgöra en överkyoonad

på den nya fortsättningsskolan. Denna senare skulle komma att

träda i verksamhet år 1919. Då fortsättningsskolan är tvåårig, skulle

således något större antal lärlingsskolor icke komma att upprättas förrän

1921. Vidare skulle yrkesskolan bygga på lärlingsskolan, och då även denna

är tvåårig, hade man icke att förvänta inrättande av yrkesskolor till nåo-ot

större antal förrän år 1923.

kostnads
beräkning
Proposit?o
boh.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Nu skulle emellertid genomgången fortsättningsskola icke vara ett

nödvändigt villkor för inträde i lärlingsskolan, icke heller* skulle för inträde

i yrkesskolan oeftergivligen fordras att hava genomgått en lärlingsskola,

utan i såväl lärlings- som yrkesskolan skulle kunna intagas inträdessökande,

som visat sig vara i besittning av kunskaper motsvarande dem,

som äro avsedda att förvärvas i eu fortsättnings-, respektive lärlingsskola.

Med anledning härav kunde man tänka sig, att ett antal lärlings- och yrkesskolor

skulle komma att upprättas redan under år 1919. Beträdande skolor

med friare former skulle, enligt förslaget, fullständiga lärlingsskolor

och förberedande lärlingsskolor komma till stånd endast under medverkan

av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen. Något nämnvärt antal av

dylika skolor skulle därför knappast kunna tänkas inrättade under år 1919.

Däremot vore det mera antagligt, att en del ettåriga handelsskolor och

hushållsskolor under sagda år kunde komma till stånd. Likaledes torde

man böra räkna med, att en eller annan enskild skola med friare former

skulle kunna befinnas vara av den beskaffenhet, att statsbidrag till densamma

borde utgå. Medel för tilldelande av statsbidrag för år 1919 till

de nya skolorna för yrkesundervisningen borde således vara tillgängliga.

Att exakt beräkna det belopp, som för nu nämnda ändamål kunde

vara erforderligt, läte sig tydligen icke göra. Detta belopp kunde på förhand

endast tillnärmelsevis uppskattas. Med ledning av vad i det föregående

anförts rörande statens kostnader för skolorna av de olika kategorierna

hade departementschefen kommit till den uppfattningen, att ett

belopp av 110,000 kronor skulle för år 1919 vara tillräckligt.

Vad beträffar de nuvarande lägre tekniska yrkesskolorna, skulle dessa

enligt det föreliggande förslagets organisationsplan så småningom avlösas

av de nya skolformerna. Härom yttrar departementschefen:

»Den tekniska kommittén har ansett, att detta skulle kunna ske genom

en uppdelning av undervisningen vid de lägre tekniska skolorna på

två stadier, ett lägre förberedande stadium, motsvarande den föreslagna

obligatoriska lärlingsskolan, och ett högre stadium, motsvarande yrkesskolan.

Givetvis låter det också tänka sig, att vissa lägre tekniska

yrkesskolor ombildas till lärlingsskolor, andra till yrkesskolor. Huru ån

härmed kommer att gå, komma säkerligen de flesta av de nuvarande lägre

tekniska yrkesskolorna i stort sett att under några år framåt fortgå på

samma sätt som förut. Någon avsöndring inom desamma av lärlingsskolavdelningar

eller någon fullständig ombildning av vissa skolor till lärlingsskolor

torde i större utsträckning icke ske förrän år 1921, då avgång

från de nya fortsättningsskolorna första gången skulle äga rum, och om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

ÖL

bildningen till yrkesskolor lärer i allmänhet icke komma till stånd förrän

år 1923, då de nya lärlingsskolorna första gången lämna från sig sin kontingent

av lärjungar. Man får således utgå ifrån att statsbidrag tills vidare

kommer att utgå även till lägre tekniska yrkesskolor av nuvarande

typ, och för år 1919 torde för detta ändamål höra beräknas samma belopp,

som är upptaget i 1918 års riksstat, eller 140,000 kronor.»

»Tills vidare torde vara lämpligast, att statsbidragen såväl till de nya

skolorna som till de nuvarande lägre tekniska yrkesskolorna utgå från ett

gemensamt anslag. Enligt det ovan anförda skulle för de nya skolorna

beräknas ett belopp av 110,000 kronor och för de lägre tekniska yrkesskolorna

det nuvarande beloppet, 140,000 kronor. Det gemensamma anslaget

borde sålunda upptagas med ett belopp av 250,000 kronor. Såsom departementschefen

redan förut erinrat, har Kungl. Maj:t i den till 1918 års

riksdag avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov föreslagit

riksdagen att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, beräkna

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 250,000 kronor, åt

lägre tekniska yrkesskolor in. m. Med hänsyn till de grunder, som i det

föregående förordats för utfående av statsbidrag till de nya skolorna, bör

anslaget emellertid erhålla karaktären av förslagsanslag för att under alla

förhållanden lämna tillgång till ^anordnande av de statsbidrag, som enligt

dessa grunder böra utgå. Då det behov, för vilket anslaget är avsett, är

av permanent natur samt i varje fall någon minskning av anslaget under

det belopp, nu ifrågasatts, säkerligen icke kan tagas i beräkning, torde anslaget

dessutom böra uppföras på ordinarie stat. Anslagets beteckning

synes därvid lämpligen böra något ändras, så att det upptages under rubriken:

understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen.»

»Ur synpunkten av reda och överskådlighet synes det lämpligt,

att ovanberörda anslag till understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen

framdeles, sedan de olika slagen av skolor i något större utsträckning

kommit till stånd, uppdelas på tre särskilda anslag, nämligen

ett för lärlingsskolorna, ett för de kommunala yrkesskolorna och ett för

de enskilda skolorna. En sådan uppdelning torde kunna genomföras i

1922 års riksstat.»

Beträffande husmodersslcolorna har riksdagen så nyligen som år 1917

fattat beslut. Någon ändring av det för dessa skolor avsedda anslaget

med avseende på anslagets storlek eller natur anser departementschefen

icke böra ifrågasättas, förrän någon erfarenhet vunnits rörande sagda skolor.

Detta anslag bör därför, som även ovan antytts, även för år 1919

opaginerad Kontrollera mot PDF

tkottpt

“2 Statsutskottets utlåtande Nr 105.

uppföras såsom förslagsanslag på extra stat med ett belopp av 50 000

kronor, men överflyttas från sjätte till åttonde huvudtiteln.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen har utskottet

icke funnit anledning till anmärkning. Det är givetvis omöjligt att för

närvarande med någon större grad av visshet beräkna, huru stort antal

skolor av de olika slagen kan under den närmaste tiden komma att uppstå.

Då det här gäller ett område, som i många avseenden befinner si^ i

en beklagansvärd efterblivenhet, är det uppenbarligen önskligt, att kommuner

och enskilda snarast möjligt komma i tillfälle att begagna sig av

den möjlighet till åstadkommande av en förbättrad yrkesutbildning, som

nu erbjudes. Ur denna synpunkt synes det vara av vikt, att det belopp,

som av riksdagen ställes till förfogande för ändamålet, icke alltför snävt

tillmätes. I förhållande till de i propositionen beräknade totalkostnaderna

för de olika slagen av läroanstalter utgör det föreslagna beloppet un^efär

en tolvtedel, en proportion, mot vilken utskottet intet har att

erinra.

Att de hittillsvarande lägre tekniska yrkesskolorna böra under övergångstiden

hava möjlighet att komma i åtnjutande av statsunderstöd enligt

hittills gällande grunder synes utskottet riktigt. För att så må kunna

ske torde det hittills utgående anslaget böra, såsom i propositionen föreslås,

utgå även under år 1919. Att detta anslag under den närmaste

tiden kommer att tillsammans med det nu erforderliga anslaget till de

föreslagna nya yrkesundervisningsanstalterna bilda ett gemensamt anslag

under rubrik: Understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen» och

att . detta anslag erhåller karaktären av förslagsanslag, svnes vara en av

de inträdande övergångsförhållandena väl motiverad anordning. Emellertid

har utskottet bemärkt departementschefens uttalande om framtida

uppdelning av anslaget på tre särskilda anslag, allt efter arten av de

skolor anslaget avser, och synes en dylik anordning utskottet lämplig.

Utskottet finner sig ävenledes, under hänvisning till vad utskottet här

ovan yttrat om den framtida organisationen av vissa läroanstalter för hus^

ligt arbete, böra tillstyrka förslaget, att för beredande av understöd, i

överensstämmelse med år 1917 års riksdag godkända grunder, till yrkesskolor

för husmodersutbildning i städer, köpingar, industri- och andra

liknande samhällen samt till obemedlade och mindre bemedlade elever vid

nämnda skolor måtte under åttonde huvudtiteln för år 1919 anvisas ett

förslagsanslag av 50,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

63

Tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

Såsom förut omnämnts, skulle det föreslagna systemet av praktiska

ungdomsskolor även omfatta tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

Då emellertid förslaget i denna punkt har ett nära sammanhang med deri

löne- och pensionsreglering för vissa andra av'' de under ecklesiastikdepartementet

lydande läroanstalterna, som Kung!. Maj:t enligt meddelande

i årets statsverkspr oposition har för avsikt att förelägga innevarande års

riksdag, har det, enligt vad departementschefen i sitt uttalande till statsrådsprotokollet

meddelar, ansetts lämpligt att låta anstå med framläggande

av fullständigt förslag till sagda fackskolor och gymnasier, intill dess förslag

till ovanberörda löne- och pensionsreglering kunde föreläggas riksdagen.

Vid sådant förhållande påkallar förevarande punkt för närvarande intet

yttrande av utskottet.

Statens skola för konsthantverk och konstindustri i Stockholm.

Statens normalskola för yrkesundervisningen.

Enligt tekniska kommitténs förslag skulle den tekniska skolan i Stock- Propo.iholm

omorganiseras, så att dess uppgifter för framtiden övertagas av fyra tiocen

skilda läroanstalter nämligen:

a) en teknisk fackskola för maskinindustri,

b) en teknisk fackskola för byggnadsindustri,

c) en läroanstalt för konsthantverk med särskild avdelning för utbildande

av lärare i teckning och välskrivning, samt

d) statens normalskola för yrkesundervisningen.

Departementssakkunniga ansluta sig i huvudsak till detta förslag och

departementschefen förklarar sig anse den av kommittén framlagda planen

för skolans omgestaltning kunna tjäna som en god utgångspunkt för det

omgestaltningsarbete, som här kan behövas. I fråga om den tilltänkta

statens skola för konsthantverk finner han det i hög grad önskvärt, att

skolan snarast möjligt sättes i stånd att i stegrad grad skänka vårt konsthantverk

och vår konstindustri sitt stöd. Och vad beträffar den föreslagna

statens normalskola för yrkesundervisningen, anser han denna fråga, på

grund av den betydelse den mäste anses äga för en gynnsam lärarerekrytering

vid samtliga praktiska ungdomsskolor, höra till dem, vilka i

allra främsta rummet böra påkalla vederbörande myndigheters uppmärksamhet.

Emellertid håller han före, att det i fråga om båda nu berörda

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande N:o 105.

Uukottet.

Propo
rtionen.

skolor är riktigast att avbida den medverkan, som vid deras upprättande

bör kunna i mycket stor utsträckning påräknas från en blivande central

överlednings sida, och anser sig därför icke kunna ifrågasätta, att för

Härvarande något definitivt förslag rörande skolornas framtida organisation

framlägges.

Under sådant förhållande finner utskottet denna angelägenhet icke föranleda

någon annan åtgärd från utskottets sida än ett uttalande, att utskottet

anser det vara av vikt, att de båda organisationsfrågorna bliva föremål för

närmare utredning och vad särskilt beträffar den tilltänkta statens normalskola

för yrkesundervisningen, att en ändamålsenlig organisation av

densamma måste höra till de frågor, som under den närmaste framtiden

i främsta rummet måste tillgodoses för att arbetet inom de föreslagna

ungdomsskolorna skall verkligen kunna tänkas få den betydelse, som

därmed åsyftas.

Den centrala ledningen av de praktiska ungdomsskolorna.

Chefsmyndigheten för fortsättning sskolor och högre folkskolor.

Enligt det framlagda förslaget skulle för vården av den fortsatta

folkundervisningens läroanstalter så långt som möjligt på samtliga förvaltningsstadier

användas samma organ, som hava folkskolans ledning om

hand. I överensstämmelse härmed föreslås i propositionen, att fortsättningsskolan

och den högre folkskolan fortfarande såsom hittills skola stå

under överinseende av folkskolöverstyrelsen. Skall det emellertid bliva

möjligt för överstyrelsen att övertaga de nya arbetsuppgifter, som de reformerade

ungdomsskolorna komma att medföra, anses ytterligare arbetskraft

vara nödvändig för densamma. Det föreslås därför nu, att ytterligare

en extra ledamot anställes hos överstyrelsen för år 1919 med samma

arvode, som under år 1917 utgått till den hos överstyrelsen redan anställde

extra ledamoten, eller 7,000 kronor, varav 2,500 kronor böra anses motsvara

tjänstgöringspenningar.

Departementschefen erinrar tillika om hurusom från många håll uttalats

önskväi''dheten av att överstyrelsen utrustas med sakkunniga biträden,

vilka såsom inspektörer och rådgivare kunde komplettera överstyrelsens

egen sakkunskap, när det gäller att tillgodose de många olika yrkes- och

ortsintressen, som måste beaktas vid de yrkesbestämda skolornas organisation

och ledning. Departementschefen instämmer häri och framhåller,

hurusom åtskilliga av de sakkunniga krafter, som för nu berörda uppgifter

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande N:o 105.

65

behövas inom folkskolöverstyrelsen, kunna bliva gemensamma för denna

och den nya överstyrelsen. Lämpliga anordningar i sådant syfte synes

honom också böra vidtagas. För närvarende tinnes ställt till överstyrelsens

förfogande ett anslag å 7,000 kronor för anlitande av sakkunniga

biträden för olika undervisningsgrenar, däribland även för den fortsatta

undervisningen. 1 mån som arbetet på organisationen av de nya skolorna

framskrider, torde det enligt departementschefens mening bliva nödvändigt

att höja sagda anslag. För år 1919 synes dock ingen höjning vara erforderlig.

Utskottet anser sig böra i detta sammanhang erinra om att Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (punkt. 156)

föreslagit riksdagen att i avbidan på nu föreliggande proposition beräkna

för anställande av ytterligare en extra ledamot i folkskolöverstyrelsen på

extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 7,000 kronor.

Utskottet har redan i ett annat sammanhang uttalat sin anslutning

till förslaget, att fortsättningsskolorna och de högre folkskolorna fortfarande

skulle stå under överinseende av samma centrala myndighet, som utövar

ledningen av övriga till folkundervisningen hörande läroanstalter.

Utskottet finner också, i betraktande av de många nya arbetsuppgifter,

som omorganisationen av fortsättningsskolan och den högre folkskolan

komma att medföra för överstyrelsen, förslaget om anställande inom överstyrelsen

av ännu en extra ledamot väl grundat och vill därför tillstyrka

bifall till detsamma.

Vad beträffar det i departementschefens uttalande berörda anslaget å

7,000 kronor för tillkallande av sakkunniga biträden, kommer utskottet att

i annat sammanhang närmare uttala sig därom.

Chefsmyndigheten för •den lägre tekniska undervisningen, den lägre

hand el sundervisning en och undervisningen i husligt arbete.

Om behovet av en förstärkt central ledning av samtliga de praktiska

ungdomsskolor, som skulle hava till uppgift att tillgodose den lägre tekniska

undervisningen, den lägre handelsundervisningen och undervisningen i

husligt arbete, torde — yttrar departementschefen till statsrådsprotokollet

— icke råda något tvivel. Meningarna synas i denna fråga vara fullständigt

ense.

Vårt tekniska undervisningsväsen befinner sig för närvarande i fullkom%

avsaknad av en effektiv överledning. Att en dylik ledning icke kunnat

utövas från ecklesiastikdepartementets sida, under vilket för närvarande så

gott som alla de olika tekniska skolorna direkt sortera, ligger i sakens natur,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 käft. (Nr 105.) 9

Utskott**

Propo
Mtionfln
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

då departementet icke haft till sitt förfogande vare sig teknisk sakkunnig föredragande

för dithörande ärenden eller andra behövliga sakkunniga biträden.

Mellan de olika läroanstalternas lokala styrelser har icke något ordnat

samarbete förekommit. De tekniska elementarskolorna hava icke ens varit

underkastade inspektion från statens sida. De förete ju också för närvarande

en påfallande brist på tidsenlig utveckling. Den inspektion av de

lägre tekniska yrkesskolorna, som hittills förekommit, har varit i hög grad

otillräcklig. Av det 80-tal skolor, som finnas, hava endast 6 å 8 årligen

underkastats inspektion. För inspektionen har icke varit sörjt på annat

sätt än att föreståndaren för tekniska skolan i Stockholm haft i uppdrag

att vid sidan av sin mycket krävande huvuduppgift såsom ledare för den

tekniska skolan inspektera de lägre tekniska yrkesskolorna. Därutöver

har han haft i uppdrag att utöva inspektion över teckningsundervisningen

vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna m. fl. läroanstalter. Den

centrala omsorg och ledning i fråga om skolornas organisation och arbete

samt deras förseende med lämpliga lärarkrafter och tidsenlig undervisningsmateriel],

som för deras ändamålsenliga drift och utveckling erfordrats,

har så gott som fullständigt saknats.

I stort sett har det ej varit mycket bättre beställt med den centrala

ledningen av den lägre handelsundervisningen. För de statsunderstödda

handelsgymnasiernas vidkommande har visserligen en särskild inspektör

varit anställd. Men då denne ej varit på något fastare sätt knuten vid den

chefsmyndighet, som hittills haft dessa läroanstalter under sin förvaltning,

torde det, trots all erkännansvärd omsorg från inspektörens sida, knappast

kunna sägas, att någon i egentlig mening organiserad central ledning av

dem förekommit. Och vad angår den lägre handelsundervisningen i övrigt,

har denna på ett sätt, som torde sakna motstycke i något annat land,

varit lämnad helt och hållet åt sitt öde. •

Vad slutligen beträffar undervisningen i husligt arbete, har denna

undervisning hittills så gott som uteslutande varit anordnad såsom ett

läroämne vid sidan av andra ämnen i läroanstalterna för den kvinnliga

ungdomen. Den har därför också stått under samma inseende och ledning

som dessa. Det enda mera betydande undantag härifrån, som förekommit,

har gällt de av sistlidne års riksdag beslutade husmodersskolorna, vilka

för närvarande sortera omedelbart under civildepartementet men som från

och med ingången av år 1919 torde böra förläggas under ecklesiastikdepartementet.

I och med upprättande av de föreslagna lärlings- och

yrkesskolorna för husligt arbete inträder emellertid ett alldeles bestämt

behov av en mera samlad och effektiv central ledning även av denna för

vårt land så utomordentligt betydelsefulla gren av yrkesundervisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

87

Av det i propositionen innefattade förslaget till ett enhetligt

ordnande av våra fackutbildande ungdomsskolor — yttrar vidare

departementschefen — följer med nödvändighet, att den centrala

ledningen av dessa skolor måste bliva enhetlig och gemensam för

samtliga slagen av skolor. För samtliga områden av yrkesundervis
ningen

— för industri och hantverk, handel och husligt arbete — skulle

ju såsom reguljära skolformer finnas lärling«skolor och yrkesskolor,

Dessa skulle alla avse ett och samma åldersstadium och alla hava samma

förutsättning och samma mål: de skulle alla bygga på den gemensamma

fortsätta ingsskolan och alla syfta till åstadkommande av en allt högre grad

av yrkesskicklighet. I egenskap av övervägande kommunala läroanstalter

torde de i flertalet fall i fråga om organisation, lokaler in. m. komma att

behandlas i ett sammanhang av vederbörande kommunalstyrelse. Likaledes

föranleda, såsom departementssakkunniga framhållit, de kommunala

lärlingsskolornas obligatoriska karaktär och kommunernas rätt att utfärda

närmare bestämmelser rörande skolpliktens genomförande med nödvändighet,

att frågorna rörande den skolpliktiga ungdomen på lärlingsstadiet

bliva behandlade i ett sammanhang och efter ensartade grunder, vare sig

de unga ägna sig åt det ena eller andra yrket. Detta synes så mycket

mera av nöden, som det gäller att sörja för likställighet i fråga om utbildningsmöjligheter

de olika yrkena emellan, så att icke det ena yrkets

rekrytering försvåras genom det andras. Härav följer också, att i kommuner,

där lärlings- och yrkesskolor bliva upprättade för de olika yrkesgrenarna,

det i de flesta fall torde komma att visa sig mest ändamålsenligt,

att samtliga dessa skolor i fråga om lokal ledning och förvaltning ställas

i närmaste samband med varandra.

Det synes därför departementschefen höjt över allt tvivel, att vad angår

den centrala ledningen av lärlings- och yrkesskolorna för samtliga i det

föregående berörda yrkesgrenar det enda lämpliga och riktiga är, att dessa

läggas utan undantag, oavsett vilket yrke de avse, under en och samma

centrala ledning. Det synes vidare självfallet, att de läroanstalter, som

avse ett högre stadium av yrkesutbildningen — de tekniska fackskolorna

och de tekniska gymnasierna samt handelsg)7mnasierna — böra förläggas

under samma centrala ledning, som får åt sig uppdraget överinseendet av

övriga till den lägre yrkesutbildningen hörande läroanstalter. Till samma

ledning böra givetvis även samtliga statsunderstödda enskilda skolor av nu

ifrågavarande slag hänföras.

Av kommerskollegiikoinmittén och departementalkommitterade har föreslagits,

att överinseendet över den lägre tekniska undervisningen skulle förläggas

till en sektion av den föreslagna industribyrån inom kommerskollegiet

och där närmast omhänderhavas av en byråchefen underordnad överinspektör

opaginerad Kontrollera mot PDF

S8

Statsutskottet* utlåtande Nr 106.

eller byrådirektör. Och på motsvarande sätt har det beträdande den lägre

handelsundervisningen föreslagits, att denna skulle hänföras till en sektion

av samma verks handelsbyrå, inom vilken en där anställd handelsuudervisningsinspektör

skulle utöva det närmaste inseendet av handelsundervisningen.

De sektioner, som sålunda skulle få sig anförtrodd ledningen av de olika

grenarna av yrkesutbildningen, skulle vid sidan härav hava att handlägg»

åtskilliga andra ärenden av helt annat slag. Så skulle den ifrågasatta sektionen

av handelsbyrån tillika hava att handlägga ärenden angående handelstraktater

och handelsförhållande med främmande länder, export- och

handelsstudiestipendier, anslagsfrågor för handelns befrämjande, haudelskamrar

och andra organisationer av handelsidkare, marknader, hamnavgifter,

grundpenningar, kanalavgifter m. m.

Det synes uppenbart, att ledningen av den lägre yrkesundervisningen,

om den på nyss antytt sätt splittras på flera sektioner av olika byråer och

om den inom de olika sektionerna inklämmes mellan andra störa ärenden

av heterogen natur, omöjligen skall kunna få den fasta och enhetliga organisation

eller den självständiga ställning, som den kräver för att kunna

lösa sina uppgifter, ja, den torde näppeligen kunna ifrån verkets chefs och

ledamöters sida kunna påräkna den uppmärksamhet och omvårdnad, som

den oundgängligen behöver. Härtill kommer nu vidare, att den central»

ledningen av det husliga arbetet skulle kräva ytterligare anordningar för

sitt tillgodoseende. Och dessa torde då väl, om splittringen ej skulle

drivas alldeles in absurdum, närmast leda till denna undervisningsgrens

förläggning under någon sektion av samma ämbetsverk, som skulle handhava

ledningen av den övriga yrkesundervisningen, d. v. s. kommerskollegiet,

vilket ämbetsverk emellertid i övrigt intet skulle få att skaffa med det

husliga arbetet.

Vid övervägande av samtliga nu berörda omständigheter, bär departementschefen

kommit till den bestämda övertygelsen att, endast om den

centrala ledningen av yrkesskolväsendet erhåller formen av en'' fristående

överstyrelse, det skall bliva möjligt att förläna densamma den fasthet i organisationen

och den möjlighet till intimt samarbete mellan dess medlemmar,

som en på samma gång enhetlig och mångsidig gestaltning och ledning

av vederbörande läroanstalter kräver.

Beträffande den departementala förläggningen av den sålunda erforderliga

överstyrelsen uttalar departementschfen den meningen, att den bör

förläggas . under det departement, som har under sin förvaltning landets

undervisningsväsen i övrigt, d. v. s. under ecklesiastikdepartementet. Förlägges

yrkesskolöverstörelsen under ecklesiastikdepartementet, komma dess

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 105.

Öl)

angelägenheter att handhavas av samma centrala förvaltning, som handhar

de undervisningsangelägenheter, vilka företrädas av folkskolöverstyrelsen

och läroverksöverstyrelsen. Fördelarna härav ligga i öppen dag, vare sig

man tager hänsyn till de underlydande läroanstalternas organisationsfrågor,

övervakandet av den vid anstalterna bedrivna undervisningen eller dessas

utrustning med lärare och undervisningsmateriell. Det synes uppenbart,

att därest yrkesskolöverstyrelsen icke bleve förlagd till ecklesistikdepartementet

utan till ett annat departement, det skulle bliva förenat med mycket

stora svårigheter att ens tillnärmelsevis tillgodose det behov av samarbete

med organen för den allmänna undervisningen, som måste komma att yppa

sig för överstyrelsen. Det torde icke heller kunna undvikas, att genom en

dylik förläggning ett onödigt dubbelarbete skulle vållas vid hithörande

ärendens handläggning inom departementet.

överstyrelsens allmänna åligganden skulle vara att, i enlighet med för

överstyrelsen av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion och i övrigt gällande

föreskrifter samt i den mån särskilda bestämmelser ej annat föranleda,

hava inseende över yrkesundervisningen i riket, sådan denna bedrives vid

av staten upprättade eller av staten underhållna eller understödda anstalter

för den lägre tekniska undervisningen, för den lägre handelsundervisningen

och för undervisningen i husligt arbete, samt beträffande dessa

anstalter’ antingen omedelbart vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de

åtgärder, som kunna finnas erforderliga, för att anstalterna skola motsvara

sitt ändamål.

De anstalter, över vilka överstyrelsen skulle hava att öva inseende,

skulle vara:

1) anstalter för den lägre tekniska undervisningen lärlingsskolor och

yrkesskolor för industri och hantverk, tekniska fackskolor och tekniska

gymnasier samt tekniska skolan i Stockholm ävensom statsunderstödda enskilda

skolor av friare organisation för förberedande eller fullständig lärlingsoch

yrkesutbildning inom vissa hantverks- och industriella yrken;

2) anstalter för den lägre handelsundervsiningen: lärlingsskolor och

yrkesskolor för handel, ettåriga handelsskolor samt handelsgymnasier ävensom

statsunderstödda enskilda skolor av friare organisation för utbildning

i handelsyrket;

3) anstalter för undervisning i husligt arbete: lärlings- och yrkesskolor

för husligt arbete, hushållsskolor, husmodersskolor samt statsunderstödda

enskilda skolor av friare organisation för undervisning i husligt arbete;

4) anstalter för utbildning av lärarkrafter: statens normalskola för

yrkesundervisningen samt utbildningskurser av olika slag.

För överstyrelsens uppgifter i fråga om dessa anstalter redogöres när
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

mare i propositionen. De skulle i huvudsak sammanfalla med dem, som

i- motsvarande avseenden tillkomma läroverks- och folkskolöverstyrelserna

med avseende på de dem underlydande läroanstalterna.

För den nya överstyrelsen, vilken skulle benämnas yrkesskolöverstyrélsen,

föreslås följande

ordinarie stat

Tjänst-

Orts-

Lön.

gö rings-

Arvode.

Samma.

1

penningar.

tillägg.

1 överdirektör.....................

6,200

2,800

1,000

-

10,000

•

1 ledamot...........................

5,000

2.500

600

_

8,100

i Efter 6 är kan lönen

2 ledamöter.......................

1 konsulent för husligt ar-

10,000

5,000

1,200

—

16,200

> höjas med 600 kro- j nor.

bete...........................

2,000

2,000

/ Efter 6 är kan lönen

höjas med 600 k ro-

i sekreterare ...................

3,600

1,800

400

5,800

< nor och efter 10 är

med ytterligare 600

V kronor.

-

Efter 6 är kan lönen

höjas med 600 kro-

1 notarie............................

1 registrator och aktuarie..

2,200

1,500

300

—

4,000

nor, efter 10 är med

ytterligare 500 kro-

2,200

1,500

300

—

4,000

nor och efter 15 är

med än ytterligare

600 kronor.

1 kvinnligt biträde av an-

^ Efter 6 år kan lönen

höjas med 200 kro-

dra graden .....................

900

550

150

—

1,600

1 kvinnligt biträde av för-

} nor, efter 10 är med

sta graden .....................

700

350

150

—

1,200

med ytterligare 200

> kronor.

1 Efter 6 är kan lönen

1 vaktmästare.....................

höjas med 100 kro-

700

350

150

—

1,200

f nor och efter 10 är

med ytterligare 100

* kronor.

För sakkunniga biträden ...

—

—

—

—

7,000

För expenser, hyra m. m. ..

—

—

—

—

22 000

Summa kronor

—

—

—

—

83,100

Anm. Därest vaktmästare i sällan egenskap åtrjuter fri bostad samt bränsle, skall, sä länge denna

förmän kvarstär, ortstillägg ej utgå till honom ävensom ä lönen avdragas 100 kronor ärligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slatsulxkottets allålande Nr 105.

Såsom förut nämnts, har herr Pettersson i Södertälje i av honom väckt

motion påyrkat, att riksdagen villo för sin del besluta, att, i stället för

den av Kungl. Maj:t föreslagna konsulenten för husligt arbete, på yrkesskolöverstyrelsens

stat skall för år 1919 uppföras en ordinarie lcdamotstjänst,

vars innehavare skulle företräda husligt arbete, samt att de med

ifrågavarande tjänst förenade avlöningsförmånerna lämpas efter avlöningen

för övriga ledamotstjänster inom yrkesskolöverstyrelsen, med användande0av

samma beräkningsgrunder, som komma att bestämma förhållandet mellan

manliga och kvinnliga lärares avlöning enligt den lönereglering, som vid

innevarande riksdag väntas komma att fastställas.

Den verkställda utredningen synes utskottet otvetydigt giva vid handen

behovet av en förstärkt central ledning för yrkesundervisningen. Ute

åven ådapalaDt, att en sådan ledning måste komma att få

en så stor mängd uppgifter och intresseområden gemensamma med övriga

läroanstalter för ungdomsstadiet, att den i propositionen föreslagna förläggningen

av densamma under det departement, som handhaver5 undervisningsväsendet

i allmänhet, måste anses vara den riktiga.

Vad åter beträffar den yttre formen för den sålunda erforderliga

centrala ledningen av yrkesundervisningen, har utskottet icke ansett s^g

kunna helt ansluta sig till vad som härutinnan innefattas i propositionen!

Såsom redan nämnts, går denna ut på upprättandet av ett alldeles

nytt ämbetsverk, en fristående yrkesskolöverstyrelse. Av departementschefens

uttalande till statsrådsprotokollet framgår, att huvudvikten för

honom i förevarande fall ligger därpå, att yrkesundervisningen kommer

under en stark central ledning, inom vilken de olika verksamhetsområden,

som de till yrkesundervisningen hörande anstalterna representera,

bliva så långt som möjligt på ett fackmannamässigt och fullt

sakkunnigt^ sätt företrädda, så att de för den centrala ledningens

arbete erforderliga erfarenheterna ifrån näringslivets och överhuvud

det praktiska livets områden liksom ock från undervisningens och

uppfostrans komma att på ett omedelbart, allsidigt och ingående sätt

tillgodoföras detta arbete. Å andra sidan betonar departementschefen vid

upprepade tillfällen vikten av att alla de stora, för våra ungdomsskolor

gemensamma allmänna undervisnings- och uppfostringssynpunkterna måtte

kunna bliva beaktade och tillvaratagna på ett sätt, som kan lända vårt

undervisningsväsen i dess helhet till gagn. Utskottet ansluter sig helt till

båda dessa synpunkter. Nu leder onekligen den förstnämnda av de båda

synpunkterna tanken närmast pa en fristående överstyrelse för yrkesundervisningen

och utskottet vill icke heller bestrida, att med hänsyn till yrkesundervisningens

egenart i vissa avseenden goda skäl kunna finnas för en

Hr Peitei»

son! i Stillt

tilja

motion

Ul9kottet

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

sådan anordning. Emellertid har departementschefen på åtskilliga

ställen i sina anföranden till statsrådsprotokollet erinrat om de många

uppgifter, som skulle komma att bliva gemensamma för den centrala

ledningen av yrkesundervisningen å ena och den centrala ledningen

av folkundervisningen å andra sidan. Detta har föranlett utskottet att

närmare undersöka omfattningen och arten av dessa uppgifter och anser

sig utskottet hår böra lämna en något utförligare översikt över dem.

Vad då först beträffar gemensamma uppgifter av organisatorisk natur,

kommer utarbetandet av allmänna författningsbestämmelser rörande fortsättningsskolan

och lärlingsskolan att kräva ett ingående samarbete mellan

folkundervisningens och de praktiska yrkenas målsmän. Endast under

förutsättning av ett sådant kan någon säkerhet vinnas för att dessa bestämmelser

så avvägas, att de båda skolformerna komma att på lämpligt

sätt stödja och komplettera varandra.

Vid uppgörandet inom folkskolöverstyrelsen av kursplaner för de

olika typerna av den yrkesbestämda fortsättningsskolan krävas på varje

punkt överläggningar och samråd med yrkesundervisningens målsmän.

När det gäller att på de särskilda orterna upprätta skolor av de olika

slagen — fortsättningsskolor, högre folkskolor, lårlingsskolor o. s. v. — måste

härför i regel fordras gemensama förhandlingar från den centrala ledningens

sida med ortsrepresentanter för intressen, som beröra både den allmänna

folkundervisningen och yrkesundervisningen. Förefinnes t. ex. på en viss

ort behov av en industriell lärlingsskola, är det av vikt, att flera eller färre

av ortens yrkesbestämda fortsättningsskolor anordnas i samma riktning.

Den omständigheten, att åtskilliga av de för yrkesundervisningen avsedda

läroanstalterna i likhet med fortsättningsskolorna bliva av kommunal

natur, måste medföra en mängd gemensamma förvaltningsintressen.

1 fråga om lärarkrafter hava fortsättningsskolan, lärlingsskolan och

yrkesskolan många intressen gemensamma. Detta gäller framför allt utbildningen

av de erforderliga lärarkrafterna. Sålunda måste de för fortsättningsskolans

lärare avsedda fortbildningskurserna i fråga om både ledåre

och kursinnehåll bliva i hög grad beroende av råd och handräckningar

från yrkesundervisningens målsmän. Och för samtliga nu ifrågavarande

skolformer måste den blivande normalskolan i Stockholm för

yrkesundervisningen bliva eu gemensam lärarutbildningsanstalt.

Det personliga, utbytet av lärarkrafter på de särskilda orterna kan givetvis

lättare äga ruin. om det är en och samma myndighet som har att

godkänna, resp. förordna lärare och föreståndare vid samtliga skolor, än

om dessa befogenheter tillkomma, skilda styrelser.

I fråga om de särskilda läroanstalternas utrustning med lokaler och

undervisningsmateriell föreligger ett starkt behov av samarbete icke blott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

78

rörande planläggningen och anskaffandet av vad som i detta avseende kan

erfordras utan även i fråga om beredande av möjlighet, att vissa lokaler

och viss materiell kunna gemensamt användas.

1 fråga om fackinspektionen av skolorna förefinnas så många gemensamma

intressen, att, huru än den centrala ledningen ordnas, det är av

största betydelse, att ett mycket nära samarbete härutinnan åstadkommes.

För att detta må kunna ske, är det av vikt, att inspektionen utföres i

största möjliga utsträckning av gemensamma inspektörer och att dessas

inspektionsbesök och övriga verksamhet ordnas efter enhetliga och planmässiga

grunder.

Samtliga nu nämnda synpunkter hava framför allt sin tillämpning på

det husliga arbetet. På detta område komma folkskolorna, fortsättningsskolorna,

de högre folkskolorna och folkhögskolorna att hava så många intressen

gemensamma med lärlings- och yrkesskolorna, att ett nära samarbete erfordras

för åstadkommande av en fullt enhetlig och planmässig ledning. Detta

gäller såväl undervisningens allmänna planläggning som de gemensamma

undervisningslokalerna (skolköken) och de gemensamma lärarkrafterna.

Gemensamheten i nu angivna punkter medför en gemensamhet

av ekonomisk innebörd. Genom ett väl organiserat samarbete kunna i

mycket stor utsträckning tid och krafter sparas. Onödiga och dyrbara

dubbelresor i inspektionssyfte kunna undvikas. Genom gemensamma anstalter

för beredande av lokaler och undervisningsmateriell kunna för kommunerna

stora besparingar göras.

Nu angivna synpunkter för gemensamhet i arbetet gälla i främsta

rummet lärlings- och yrkesskolorna, i mindre grad fackskolorna och gymnasierna.

Å andra sidan måste mellan dessa senare läroanstalter och de

lägre anstalterna, lärlings- och yrkesskolorna, en så nära förbindelse uppstå,

att de senare icke utan största skada skulle i förvaltningsavseende

kunna skiljas från de förra. Då det efter vad utskottet känner är avsett,

att yrkesskolornas lärjungar skulle äga så gott som omedelbart tillträde till

fackskolorna, kommer givetvis härigenom i fråga om lärjungematerialet

en intressegemenskap att uppstå mellan de högre och lägre skolformerna.

Fortbildningskurser för lärare i såväl fortsättningsskolor som i lärlings- och

yrkesskolor torde komma att upprättas vid fackskolorna och gymnasierna.

Ej sällan torde yrkesskolorna komma att med fördel kunna få begagna

fackskolornas materiell o. d.

Nu är det visserligen sant, att för tillgodoseende av de gemensamma

uppgifterna ett samarbete skulle kunna tänkas anordnat mellan överstyrelsen

för yrkesundervisningen och överstyrelsen för folkundervisningen, även om

dessa båda ämbetsverk vore var för sig fristående. Men det är — att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt-, 48 höft. (Nr 105.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande AV 105.

döma av erfarenheter från förhållandet på andra motsvarande områden —

att befara, att ett sådant samarbete lätt nog skulle komma att bliva av

mera tillfällig natur och medföra en omständlighet och en omgång i ärendenas

behandling, som bleve till förfång för de uppgifter det här gäller

och som tillika komme att ödsla med både tid och personkraft.

Utskottet har därför ansett sig böra taga under närmare omprövning,

huruvida icke den nu tilltänkta centrala ledningen av yrkesundervisningen

och överstyrelsen för folkundervisningen skulle med fördel kunna sammanföras

till ett gemensamt ämbetsverk. Utskottet har trott sig finna, att detta skall

låta sig göra, om ämbetsverket organiseras så, att vardera av nu nämnda

båda stora grenar av ungdomsundervisningen blir under en gemensam

verkchef, som närmast har att tillvarataga de gemensamma intressena, företrädd

genom var sin relativt självständiga avdelning: folkskolavdelningen

och yrkesskolavdelningen. Vardera avdelningen bör givetvis vara självständig

såväl däri, att samtliga å avdelningen förekommande ärenden, som

endast avse avdelningen, bliva handlagda av avdelningen ensam, som

ock däri, att avdelningen har till sitt förfogande både sina särskilda ledamöter

och sin särskilda avdelningschef, samtliga så utrustade, att de kunna

på ett fullt fackmannamässigt sätt företräda den sakkunskap, som inom

avdelningen erfordras. Genom en sådan anordning bör åt de båda

grenarna av ungdomsundervisningen — yrkesundervisningen och folkundervisningen—

kunna tillförsäkras både den självständiga ställning,

det speciella intresse och den särskilda sakkunskap, som dessa

för eu ändamålsenlig ledning var för sig behöva, på samma gång samtliga

de stora gemensamma intressena kunna på ett omedelbart och lättillgängligt

sätt bliva tillgodosedda. Uti verkets instruktion bör angivas

vilka ärenden som skola göras till föremål för gemensam behandling av

de båda avdelningarna och vilka som skola handläggas av vardera avdelningen

för sig oberoende av den andra. Det bör givetvis på allt sätt

sörjas för den fasthet i organisationen och den möjlighet till nära personligt

samarbete mellan verkets medlemmar, som en på samma gång

fullt fackmannamässig och mångsidig gestaltning och ledning av vederbörande

läroanstalter kräver.

Vid en sådan organisation av ämbetsverket, som nu ifrågasättes, synes

verkets benämning lämpligen böra bliva skolöverstyrelsen.

Utskottet har tillika tagit i övervägande vilka arbetskrafter, som för

tillgodoseende av nu angivna synpunkter skulle komma att erfordras inom

vardera avdelningen av den sålunda tänkta gemensamma överstyrelsen.

Enligt det förslag till ordinarie stat för en gemensam skolöverstyrelse,

som utskottet för ändamålet uppgjort och till vilket utskottet här nedan

skall återkomma, skulle de å samma stat i anledning av upprättandet av

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

75

eu yrkesskolavdelning inom skolöverstyrelsen uppförda nya utgiftsposterna

medföra en ökning av 56,750 kronor utöver de belopp, som för närvarande

finnas upptagna å folkskolöverstyrelsens ordinarie stat. Därtill skulle

komma en faktisk ökning av 3,000 kronor å extra stat. De ökade utgifterna

skulle alltså sammanlagt utgöra 59,750 kronor. Då emellertid den

i propositionen upptagna staten för en fristående yrkesskolöverstyrelse slutar

å en summa av 83,100 kronor, skulle alltså ett sammanförande av de båda

styrelserna, på sätt utskottet ifrågasatt, komma att medföra en årlig besparing

för statsverket av 23,350 kronor. Härtill skulle, så länge krigstidstillägg

utgår till vederbörande befattningshavare, komma besparingen av de tillägg,

som skolat utgå till vissa för den fristående överstyrelsen beräknade, men

för den gemensamma icke erforderliga befattningshavare, nämligen överdirektören,

registratorn och vaktmästaren. Sammanlagda årliga besparingen

torde därför kunna beräknas till i runt tal 25,000 kronor.

I betraktande av vad utskottet nu anfört om önskvärdheten och möjligheten

av ett organiserat samarbete mellan de centrala ledningarna för yrkesundervisningen

och folkundervisningen samt med hänsyn till de ej oväsentliga

besparingar för statsverket, som en förening av de båda ledningarna skulle

medföra, anser sig utskottet böra förorda, att den centrala ledningen

av yrkesundervisningen och den nuvarande folkskolöverstyrelsen

sammanföras till en gemensam skolöverstyrelse. Då utskottet

funnit sig böra intaga en sådan ståndpunkt, har utskottet tillika letts av

övertygelsen om nödvändigheten att gå fram med allra största försiktighet,

då det gäller upprättandet av nya ämbetsverk. Dels ligger det i

sakens natur, att, när ett nytt verk kommer till stånd, dettas verksamhetsområde

— vars gränser kanhända till en början ej kunnat så bestämt

uppdragas — visar en tendens att allt mera vidga sig och att

i sammanhang därmed också behovet att öka antalet arbetskrafter inom

verket växer. Dels medför en dylik utvidgning av verkets arbetsområde

lätt nog, att vissa delar av detsamma komma att allt mera närma sig

eller kanhända rent av sammanfalla med delar av verksamhetsområden,

som tillhöra andra verk. I sådana fall framträder lätteligen från det

allmännas sida ett starkt intresse av både administrativ och ekonomisk

natur att med varandra till ett gemensamt verk förena de verk, vilkas verksamhetsområden

sålunda beröra varandra. Men nu lär erfarenheten, att

i allmänhet hart nära oöverstigliga hinder av varjehanda slag resas mot

eu dylik åtgärd, även om den eljest synes vara av de förhandenvarande

förhållandena starkt motiverade. Skulle det däremot med tiden

visa sig, att inom ett redan förefintligt ämbetsverk uppstår nödvändigheten

av en uppdelning på flera verk, kan i regel en sådan med lätthet

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande Nr 106.

företagas. Aven nu senast anförda synpunkter hava utgjort för utskottet

starkt skäl att för närvarande avstyrka upprättandet av en fristående central

ledning för yrkesundervisningen och att i stället framlägga förslag

om en gemensam skolöverstvrelse.

Vad beträffar den närmare organisationen av den gemensamma överstyrelsen,

skulle givetvis, såsom redan antytts, verkets båda avdelningar

komma att sortera under den gemensamme chefen. Av honom skulle komma

att handläggas alla större och viktigare frågor, framför allt frågor av principiell

och grundläggande natur ävensom befordringsfrågor och för verkets

avdelningar gemensamma frågor. Därjämte skulle han — så långt förhållandena

medgåve — komma att deltaga i behandlingen av övriga inom verket

förekommande ärenden. Men det ligger i sakens natur, att sagda chef icke

ensam skulle kunna medhinna handläggningen av samtliga förekommande

ärenden. 1 sådant avseende måste nödvändigtvis biträde beredas honom

därigenom att inom vardera avdelningen en av avdelningens ledamöter

erhåller i uppdrag att utöva det närmaste inseendet över avdelningen och

till den utsträckning, som kan påfordras, inom avdelningen såsom avdelningschef

företräda verkchefen.

Vardera avdelningen skulle givetvis utrustas med ett erforderligt antal

ledamöter, så kvalificerade, att de kunde fullt sakkunnigt förbereda och

föredraga de olika frågor, som inom avdelningen förekomma. Vad härvid

beträffar folkskolavdelningen, har utskottet icke funnit skäl ifrågasätta

någon ändring i det antal ledamöter, som för närvarande finnes inom

folkskolöverstyrelsen. Inom folkskolavdelningen skulle alltså vara anställda

fyra ordinarie ledamöter, av vilka en skulle av Kungl. Maj:t för viss tid

förordnas till avdelningschef, samt därutöver, vad år 1919 beträffar, de

två extra ledamöter, om vilka utskottet hav att i annat sammanhang yttra

sig. Inom yrkesskolavdelningen skulle anställas samma antal föredragande,

som propositionen upptager för den fristående yrkesskolöverstyrelsen, nämligen

tre ordinarie ledamöter, av vilka en skulle av Kungl. Maj:t för viss

tid utses till avdelningschef, samt en konsulent och särskild föredragande

för husligt arbete.

Vad sistnämnda befattningshavare beträffar, har, såsom redan omnämnts,

herr Pettersson i Södertälje i sin i det föregående refererade

motion på anförda skäl hemställt, att i stället för denne skulle för år

1919 uppföras en ordinarie ledainotstjänst, vars innehavare skulle företräda

det husliga arbetet. Likaledes har Fredrika-Bremer-förbundets styrelse

m. fl. i skrivelse till statsutskottet uttalat önskemålet, att utskottet

ville föreslå riksdagen att, i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 105.

77

konsulentsbefattningen, å yrkesskolöverstyrelsens stat för år 11(10 uppför!)

en kvinnlig ordinarie ledamotstjänst.

Av vad utskottet i det föregående anfört angående vikten av att vid

ordnandet av våra praktiska ungdomsskolor det husliga arbetet blir i lika

mån tillgodosett som all annan praktisk verksamhet, som dessa skolor avse,

torde framgå, vilken betydelse utskottet måste fästa vid att samma arbete

även inom den centrala ledningen av yrkesundervisningen blir på ett tillfredsställande

sätt tillgodosett. Emellertid har utskottet icke kunnat finna

annat än, att så skulle bliva fallet, ifall Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt

väsentligen bleve förverkligat. Enligt detta skulle den föreslagna kvinnliga

konsulenten inom överstyrelsen hava ställning av särskild föredragande i

ärenden rörande husligt arbete. En sådan ställning måste enligt utskottets

mening innefatta, att ifrågavarande befattningshavare skulle komma

att inom verket inträda såsom föredragande ledamot, så ofta ärenden avseende

det husliga arbetet förelåge till behandling, vare sig arten av dessa

ärenden medförde, att de komme att handläggas i plenum eller under

andra för handläggningen av verkets ärenden i allmänhet föreskrivna former.

Att den kvinnliga föredraganden därjämte skulle komma att hava sig

uppdraget att — med, där så påkallas, erforderligt biträde — utöva inspektion

över undervisningen i ''husligt arbete, synes stå i full överensstämmelse

med vad som skulle bliva fallet med de ordinarie ledamöterna, vilka

uppenbarligen också måste hava inspektionsskyldighet innoin sina olika

verksamhetsområden.

För konsulenten för husligt arbete har å den föreslagna yrkesskolöverstyrelsens

stat beräknats ett arvode av 2,000 kronor. Emellertid meddelas

i propositionen, att det är avsett, att befattningshavaren åtminstone

under den närmaste tiden skulle tillika utöva inseende över undervisningen

i husligt arbete vid de under de båda övriga skolöverstyrelserna lydande

läroanstalterna. För ett dylikt inseende utgår för närvarande till inom

nämnda överstyrelser anställda inspektriser ersättning med sammanlagt 3,000

kronor. Aven detta arvode beräknas i propositionen kunna övertagas avkonsulenten

för det husliga arbetet, som sålunda skulle komma att sammanlagt

uppbära ett arvode å 5,000 kronor. För avlönande av nödigt biträde skulle,

vad yrkesundervisningen beträffar, överstyrelsens expensmedel anlitas.

Mot den sålunda föreslagna anordningen har utskottet ingen annan

erinran att göra än att utskottet — som befarar, att nu ifrågavarande konsulent

icke skulle kunna medhinna hela den inspektionsverksamhet, som i

propositionen tilltänkes densamma, och därför icke heller skulle kunna

påräkna samtliga de arvodesbelopp, som för sådant ändamål i propositionen

beräknats — anser, att för beredande åt konsulenten av ett arvode,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

som i varje fall uppgår ungefär till det angivna eller 5,000 kronor,

även bör, efter närmare bestämmelse av Kungl. Maj:t, beräknas den större

eller mindre del av det belopp å 1,500 kronor, som, i överensstämmelse

med vad som enligt beslut av 1917 års riksdag gäller för innevarande år,

synes böra även för år 1919 utgå ur förslagsanslaget å 50,000 kronor

till yrkesskolor för husmodersutbildning, därest detta varder av riksdagen,

på sätt utskottet redan tillstyrkt, för sagda år beviljat. Till det i den

föreslagna yrkesskolöverstyrelsens stat upptagna arvodesbeloppet å 2,000

kronor bör, när befattningen uppföres på den gemensamma staten, läggas

det arvode å 750 kronor, som för närvarande utgår till en konsulent för

huslig ekonomi inom folkskolöverstyrelsen ur det till sagda ötverstyrelses

disposition ställda anslaget till inspektörer och sakkunniga bräden.

Utskottet anser sig icke nu böra närmare ingå på huru under en

f ramtid, då större erfarenheter kunna hava vunnits om omfattningen av

konsulentens arbetsuppgifter, denna angelägenhet bör ordnas. Utskottet

vill blott giva uttryck åt sin förväntan, att vederbörande myndigheter

komma att ägna frågan all den uppmärksamhet den förtjänar.

Med hänsyn till vad utskottet nu anfört anser sig utskottet icke

kunna tillstyrka herr Petterssons i Södertälje motion att nu inom överstyrelsen

anställa en ordinarie kvinnlig ledamot för huslgt arbete. Utskottet

finner sig så mycket hellre böra intaga denna ståndpunkt, som redan regeringsformens

§ 28 torde lägga hinder i vägen för ett bifall till motionen.

Vad beträffar befattningshavarna inom överstyrelsens kansli, anser utskottet,

att dessa böra vara gemensamma för ämbetsverkets båda avdelningar.

Av de uti förslaget till stat för den fristående yrkesskolöverstyrelsen

upptagna befattningarna synes registratorn kunna inom den gemensamma

överstyrelsen ersättas av ett kvinnligt biträde av andra graden.

Den föreslagna notarien jämte de föreslagna båda kvinnliga biträdestjänsterna

böra överföras på den gemensamma staten.

I stället för den föreslagna vaktmästaren torde den inom folkskolöverstyrelsen

för närvarande anställde vaktmästaren böra upflyttas till förste

vaktmästare och det inom samma verk för närvarande antända vaktmästarbiträdet

ersättas av en vaktmästare.

Vad angår de löneförmåner, som böra tillkomma befattningshavarna

i skolöverstyrelsen, har utskottet nyss yttrat sig angående den föreslagna

konsulenten för det husliga arbetet. I fråga om övriga befattningshavare

finner utskottet, med nedan nämnda undantag, intet vara att

erinra mot eller tillägga till vad som i propositionen föreslås. Vad chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

71»

hetrattar, anser utskottet, att, då den av utskottet föreslagna gemensamma

skolöverstyrelsen såval i fråga om vikten och omfattningen av arbetsuppgifter

som beträffande antalet och arten av de inom verket anställda och verket

underlydande befattningshavarna kommer att bliva fullt jämförligt med

flertalet av de större centrala ämbetsverken, exempelvis socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, även verkets chef bör likställas

med cheferna i nämnda verk och följaktligen för honom beräknas avlöning

till samma belopp, som i regel utgår till cheferna i dessa verk eller 11,000

kronor, därav lön 7,000 kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor och

ortstilllägg 1,000 kronor.

Enligt vad utskottet här ovan närmare utfört, skulle inom vardera

avdelningen av överstyrelsen en ledamot erhålla uppdrag att såsom avdelningschef

utöva det närmaste inseendet över avdelningen och till den utsträckning,

som kan påfordras, inom avdelningen företräda chefen. I hänseende

till det ökade ansvar och den betydelsefulla uppgift i övrigt, som

skulle påvila dessa befattningshavare, finner utskottet skäligt, att — i likhet

med vad fallet är t. ex. inom kammarkollegiet med där anställd avdelningschef

— för var och en av dessa befattningshavare uppföres i staten

ett särskilt arvode av 500 kronor.

Till sakkunnigbiträden inom den fristående överstyrelsen beräknas i propositionen

7,000 kronor. Av detta belopp synes 5,000 kronor böra tagas i

anspråk för den gemensamma överstyrelsen. Då emellertid det belopp,

som för närvarande för motsvarande ändamål utgår inom folkskolöverstyrelsen,

är uppfört å extra stat, synes — till dess närmare erfarenheter

vunnits om omfattningen av det behov, som här avses — även nu

ifrågavarande belopp böra uppföras å extra stat.

Skulle frågan om reglering av avlöningsförhållandena för de vid statens

verk och inrättningar anställda vaktmästarna komma att hänskjutas

till prövning av 1918 års riksdag samt dylik lönereglering bliva av riksdagen

besluiad, böra givetvis avlöningsförmånerna för vaktmästarna sfi

jämkas, att de bliva lika med de avlöningsförmåner, som tillkomma övriga

vaktmästare vid de centrala ämbetsverken.

För den fristående överstyrelsen har i propositionen till expenser

beräknats ett belopp av 22,000 kronor. Uti detta belopp är bland annat

inberäknat ett belopp av 6,000 kronor, avsett till bestridande av lokalhyra

för den fristående yrkesskolöverstyrelsen. Vid upprättande av en gemensam

skolöverstyrelse kommer detta belopp icke att i sin helhet behöva

tagas i anspråk, enär åtskilliga av de lokaler, som skulle hava erfordrats

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Stutsutskottets utlåtande Nr 105.

för en fristående överstyrelse, för en gemensam icke bliva behövliga.

På grund härav och då även vissa andra besparingar torde kunna beräknas

uppkomma å det föreslagna expensbeloppet vid en förening av de

båda överstyrelserna, har utskottet ansett, att det för folkskolöverstyrelserna

utgående beloppet borde ökas med endast 12,000 kronor.

Uti propositionen föreslås, att de ur expensmedlen utgående arvodena till

vissa semestervikarier skola beräknas efter samma grunder, som i motsvarande

avseenden tillämpas för semestervikarier inom de båda andra skolöverstyrelserna.

Emot detta förslag har utskottet icke funnit något att

invända.

Mot vad i propositionen föreslås angående sättet för bestridande av erforderliga

medel för betäckande av eventuella uppsättnings- och organisationskostnader

har utskottet intet att erinra. Ej heller finner utskottet

anledning till anmärkning mot förslaget om utgörande av ersättning

för de tjänsteresor, som föranledas av den överstyrelsen åliggande inspektionsskyldigheten.

1 avseende å chef eller ledamot, som vid tillträdet till befattningen

tillhör såsom delägare endera av lärarnas vid elementarläroverken nya

änke- och pupillkassa eller folkskollärarnas änke- och pupillkassa, föreslås

i propositionen, att föreskrifter böra meddelas i enlighet med vad riksdagen

i enahanda avseende föreskrivit beträffande motsvarande befattningshavare

i läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen. Mot en

motsvarande föreskrift beträffande chef och ledamöter i den gemensamma

skolöverstyrelsen har utskottet intet att anmärka.

Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot förslaget att de

nya befattningshavarna uppföras å ordinarie stat.

Med tillämpning av de synpunkter och grunder, som utskottet i det

föregående angivit, skulle ordinarie staten för den gemensamma skolöverstyrelsen

få följande utseende:

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

81

Ordinarie stat för skolöverstyrelsen.

—---

Tjänst-

—

Lön.

gorings-

penningar.

tillägg.

Arvode.

Summa.

Chefen.........

7,000

3,000

1,000

_

11,000

1 ledamot och avdelningsche

å folkskolavdelningen......

5,000

2,500

600

500

8,600

1 ledamot och avdelningsche!

å yrkesskolavdelningen ......

5,000

2,500

600

500

8,600

höjas med 600 kronor

1 ledamot ...

5,000

2,500

600

—

8,100

4 ledamöter .......................

1 konsulent och särskild före-

20,000

10,000

2,400

—

32,400

dragande för husligt arbete...

—

—

—

2,750

2,750

1 förste bibliotekskonsulent

3,600

1,800

400

—

5,800

Efter 5 år kan lönen

1 sekreterare............

3.600

3.600

1,800

1,800

400

400

5,800

5,800

höjas med 500 kro-

1 sekreterare........................

—

j nor och efter 10 år

med ytterligaie 500

kronor.

1 notarie .........................

2,200

1,500

300

—

4,000

\ Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kro- 1 nor. efter 10 år med

2 notarier ........................

ytterligare 500 kro-

4,400

3,000

600

—

8,000

nor och efter 15 år

1 registrator och aktuarie

2,200

1,500

300

—

4,000

med än ytterligare

500 kronor.

1 kvinnligt biträde av andra

graden .......

4 kvinnliga biträden av andra

900

3,600

550

150,

—

1,600

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kro-

graden ..............

2,200

600

6,400

1 kvinnligt biträde av första

nor och efter 10 år

graden..............................

700

350

150

''-

1,200

med ytterligare 200

3 kvinnliga biträden av första

kronor.

graden.............................

2,100

1,050

450

—

3,600

1 förste vaktmästare...

900

450

150

1,500

1 Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kronor.

Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare . .

700

350

150

—

1,200

höjas med 100 kro- nor och efter 10 år

För inspektion av blindunder-

med ytterligare 100

visningen...............

600

600

31,375

kronor.

Till expenser m. m.

Summa

- 1 -

- 1

- 1

152,325

_. . A''lm- Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

forman kvarstad ortstillögg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 höft. (Nr 105.)

it

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget till organisation av de

läroanstalter, som skulle komma att stå under inseende av yrkesskolöverstyrelsen,

skulle omorganisationen av samtliga dessa läroanstalter taga sin

bojan först med höstterminen 1919. Detta borde emellertid — yttrar departementschefen

— icke hindra, att yrkesskolöverstyrelsen träder i verksamhet

redan med ingången av år 1919. Tvärtom torde igångsättandet av

organisationsarbetet samt arbetet på organisationens vidare genomförande

kräva, att överstyrelsens verksamhet begynner redan vid sistnämnda tidpunkt.

Det synes emellertid vara tydligt, att arbetet i överstyrelsen

framför allt under förra delen av år 1919 måste komma att få en mindre

omfattning än vad fallet sedermera måste bliva. Särskilt komma de löpande

ärendena och de rent administrativa göromålen att bliva jämförelsevis

få. Detta förhållande syntes böra leda till att vissa av de å överstyrelsens

stat föreslagna tjänsterna icke besättas med innehavare under år 1919,

liksom ock att vissa av de för övriga ändamål föreslagna anslagsbelopp

för sagda år något minskades. Sålunda borde den ena av de tre ledamotsbelattningarna

kunna hallas obesatt under år 1919. Likaledes borde det

under detta år kunna anstå med tillsättandet av sekreterartjänsten samt

den kvinnliga biträdesbefattningen av andra graden. Vidare synes amanuensbefattningen,

för vilken ett arvode av 2,000 kronor beräknats, ej böra

erfordras under år 1919. Erforderligt amanuensbiträde torde kunna beredas

av expensmedlen.

Sistnämnda medel synas för år 1919 böra uppföras med 13,000

kronor, därav 6,000 kronor beräknas för lokalhyra. Av anslaget för tillkallande

av sakkunniga torde endast 5,000 kronor böra beräknas för

år 1919.

Med tillämpning av det anförda skulle enligt propositionen staten för

yrkesskolöverstyrelsen för är 1919 komma att hava följande utseende:

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105. 83

Ordinarie stat för yrkesskolöverstyrelsen för år 1919.

Tjänst gö-

O i In- till ägg

—

---

Lön

ringspen-

ningar

Arvode

Summa

1 överdirektör ..................

1 ledamot.........................

6,200

5000

5,000

2.800

2.500

2.500

1.000

600

600

—

10.000

8.100

8,100

(Efter 6 år ltan lönen

[ höjas med bOO kr*>- { nor.

1 ledamot..........................

1 konsulent för husligt ar-

bete..........................

2,000

2.000

/Efter 6 år kan lönen

hö jas med fiOO k ro-

1 notarie .........................

2 200

1,500

300

—

4.000

nor, efter 10 år med

ytterligare 00 k o-

1 registrator och aktuarie

2,200

1,500

300

—

4,000

nor och efter In år

med än ytterligare

SOU kronor.

1 kvinnligt biträde av för-

^Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 200 k ro-

sta graden ................

700

350

150

1,200

< nor och efter 10 år

med yttet ligare 200

l kronor.

/Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare .................

höjas med ''00 kro-

700

350

150

—

1,200

. nor och efter 10 år

med ytterligare 100

1 kronor.

För sakkunniga biträden

—

—

—

—

5.000

För expenser, hyra m. m.

—

—

—

—

13 000

Summa kronor

— |

- 1

—

— | 56 600

Anm,.'' Därest, vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Utskottet anser, att i huvudsak samma grunder som de, vilka av departementschefen

anförts i fråga om en fristående överstyrelse, låta sig tillämpa

även på ordinarie staten för den gemensamma skolöverstyrelsen för år 1919

Då det emellertid icke för närvarande låter sig med visshet beräkna, med

vilket belopp den gemensamma skolöverstyrelsens lokalhyra kan komma

att överstiga den, som för närvarande utgår för folkskolöverstyrelsen, torde

det erforderliga beloppet, vad kalenderåret 1919 beträffar, böra efter närmare

bestämmande av Kungl. Maj:t gäldas ur skolöverstyrelsens expensmedel.

Vad beträffar hyreskostnaden för tiden den 1 oktober 1918 —

den 30 april 1919 synes denna, i enlighet med vad som föreslagits i propositionen,

kunna gäldas av medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande,

ökningen i expenser in. m. synes därför böra beräknas till 7,000 kronor.

Staten för 1919 skulle alltså få följande utseende:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Ordinarie stat för skolöverstyrelsen för år 1919.

Chefen.............................

1 ledamot och avdelningschef

å folkskolavdelningen......

1 ledamot och avdelningschef

å >rkesskolavdelningen ...

1 ledamot ........................

3 ledamöter .....................

1 konsulent och särskild föredragande

för husligt arbete..

1 förste bibliotekskonsulent.....

1 sekreterare ......................

1 notarie ...................

2 notarier ....................

1 registator och aktuarie.

1 kvinnligt biträde av andra

graden.........................

3 kvinnliga biträden av andra

graden........................

1 kvinnligt biträde av första

graden...........................

3 kvinnliga biträden av forsta

graden...........................

1 förste vaktmästare.

1 vaktmästare .................

För inspektion av blindundervisningen

.....................

Till expenser m. m.............

Summa

Anm. Däräst vaktmästare i sådan

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg

Arvode.

Summa.

7,000

3,000

1,000

—

11,000

5,000

2,500

600

500

8,600

5,000

2,500

600

500

8,600

Efter 5 år kan lönen

böjas med 600 kro

5,000

2,500

600

—

8,100

nor.

15,000

7,500

1,800

24,300

_

_

2,750

2,750

Efter 5 år kan lön eu

höjas med 500 kro-

3,600

1,800

400

__

5,800

j nor och efter 10 år

3,600

1,800

400

—

5,800

> med ytterligare 500

> kronor.

Efter 5 år kan lönen

2,200

1,500

300

höjas med 500 kro-

—

4,000

nor, efter 10 år med

. ytterligare 500 kro-

4,400

3,000

600

_

8,000

300

nor och efter 15 år

2,200

1,500

4,000

med än ytterligare

500 kronor.

900

550

150

—

1,600

Efter 5 år kan lönen

2,700

1,650

450

—

4,800

höjas mod 200 kio- nor och efter 10 år

med ytterligare 200

700

350

150

1,200

kronor.

2,100

1,050

450

—

3,600

(Efter 5 år kan lönen

900

450

150

—

1,500

< höjas med 100 kro-

{ nor.

(Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kro-

700

350

150

—

1,200

. nor och efter 10 är

med ytterligare 100

—

—

GOO

—

600

l kronor.

—

—

—

—

26,375

—

—

—

131,825

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

ävensom å lönen avdiagas 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Hh

Utskottets hemställan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att riksdagen

må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande propositon, med avslag dels

å herr Mobergers in. fl., herr Petterssons i Södertälje och hen'' Zanders

motioner, dels ock å herr Helgers och herr Röirigs motioner, i den mån

dessa icke må anses vara av utskottet i dess utlåtande besvarade,

A. Beträffande fortsättningsskolor:

dels fastställa följande huvudsakliga grunder och bestämmelser,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för deras tillämpning befinnas

erforderliga:

1. I varje skoldistrikt skall för de lärjungar, som

med fullständigt avgångsbetyg lämnat folkskolan eller

på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, finnas en

eller, där förhållanden sådant påkalla och medgiva, flera

fortsättningsskolor.

2. Undantagsvis må, efter vederbörligt medgivande,

två eller flera närliggande skoldistrikt kunna förena sig

om en gemensam fortsättningsskola.

3. Kursen i fortsättningsskola skall för lärjungarna

omfatta sammanlagt minst 360 undervisningstimmar,

förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid,

och fördelas på minst två, i särskilda undantagsfall och

efter vederbörlig prövning högst tre år samt i övrigt

vara anordnad] i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, vilka av departementschefen i statsrådsprotokollet

närmare angivits.

4. Lärjunge skall vara pliktig att i den mån han

icke enligt gällande föreskrifter skall vara därifrån befriad

eller i vederbörlig ordning därifrån erhållit befrielse

eller skoldistrikt i visst fall erhållit vederbörligt

tillstånd att träffa annan anordning, inträda i fortsättningsskola

vid början av den årskurs, som anordnas

närmast efter det läsår, då avgångsbetyg från folkskola

eller vitsord om motsvarande kunskaper erhållits, samt

att deltaga i skolans undervisning under den för fortsättningsskolans

kurs stadgade minimitiden eller den

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

längre tid intill sammanlagt 540 undervisningstimmar,

som skoldistriktet må i vederbörlig ordning hava bestämt;

dock att skolplikten i varje fall skall upphöra,

då den skolpliktige fyllt aderton år.

5. För lärjungar, som avgått från egentlig folk
skola

utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg, ävensom

för lärjungar, som avgått från mindre folkskola, må i

stället för fortsåttningsskola anordnas ersättningsskola

eller enligt vederbörligt beprövande annan däremot svarande,

efter förhållandena lämpad undervisning, och skall

lärjunge i sådant fall vara underkastad skolplikt enligt

samma grunder, som gälla för lärjunge i egentlig fortsättningsskola.

°

6. Skoldistrikt skall senast vid utgången av år

1924 hava fullgjort vad som enligt meddelade bestämmelser

åligger detsamma i fråga om den fortsatta undervisningen,

dock att skoldistrikt må, efter medgivande av

Kungl. Maj:t, då förhållandena sådant påkalla, kunna

även efter denna tidpunkt under viss tid i större eller

mindre mån vinna befrielse från sagda åligganden;

dels föreskriva i fråga om arvodet tillTärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola, som upprättas efter

ovan angivna grunder, att detta skall utgöra för undervisningstimme

i fortsåttningsskola minst 2 kronor 50

öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst

1 krona 50 öre, med undantag dock dels att arvodet

för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra

minst 1 krona 25 öre för undervisningstimme och

arvodet för undervisning i hushållsgöroraål minst 5

kronoi för arbetsdag, omfattande minst fyra undervisningstimmar,

dels att för undervisning i ämnet arbetskunskap

i fortsåttningsskola till lärare, som förklarats

därtill berättigad, arvodet skall utgå med minst 3 kronor

för undervisningstimme; med rätt för Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare bestämmelser i fråga om dessa arvodens

åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga;

dels besluta, att statsbidrag till avlönande av lärare

i fortsåttningsskola och i ersättningsskola skall, enligt

de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela, utgå med belopp motsvarande de för undervis
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lOö.

87

ningen i sådan skola enligt stadgade grunder utgående

rninimiarvodena, därvid för statsbidragets åtnjutande

skola gälla följande grunder och villkor, med rätt för

Kung]. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna

därtill föranleda, besluta om statsbidrags utgående utan

hinder därav, att någon avvikelse från dessa grunder och

villkor ägt ruin:

1. Skolan skall vara anordnad i enlighet med de

föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna grunder.

2. Statsbidrag utgår för högst det antal undervisningstimmar,

som erfordras, för att lärjungarna skola

erhålla undervisning under den tid, för vilken skolplikt

enligt i vederbörlig ordning meddelad föreskrift åligger

dem.

3. Lärjungarna skola sammanföras till undervisningsavdelningar

av lämplig storlek. Om i skola, som

här avses, antalet lärjungar, som undervisas i verkstadsarbete,

i slöjd eller i hushållsgöromål, varit så stort, att

de uppdelats på avdelningar, må statsbidrag utgå för

sådan avdelning, endast om lärjungarna i densamma

vid kursens början varit, där fråga är om undervisning

i verkstadsarbete eller slöjd, minst tio och, där fråga är

om undervisning i hushållsgöromål, minst åtta, och om

de, så länge de under året tillhört skolan, i allmänhet

deltagit i undervisningen.

4. Undervisningen skall bestridas av lärare, som

blivit i vederbörlig ordning förklarade behöriga till

sådan undervisnings bestridande. Sagda lärare skola

åtnjuta arvode till minst de belopp, som här ovan

stadgats.

5. Skoldistriktet skall för undervisningen tillhandahålla

lämpliga lokaler samt nödig inrednings- och undervisningsmateriell.

6. Inom varje skoldistrikt skall för fortsättningsskolorna

finnas ett i vederbörlig ordning fastställt reglemente.

7. Skolorna skola vara underkastade den tillsyn

och kontroll, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

dels medgiva, att skoldistrikt, som anordnat fortsättningsskola

enligt de grunder, som angivas i kungl.

kungörelsen den 11 september 1877 angående anslag för

avlöning åt lärare vid fortsättningsskola, må tillsvidare,

intill dess annorlunda bestämmes, såsom understöd för

de lärares avlöning, som i sådan skola undervisa utom

folkskolans ordinarie undervisningstid, erhålla bidrag av

allmänna medel sålunda, att för varje lärare, som meddelar

dylik undervisning under en tid motsvarande två

veckor om året, statsbidrag utgår med 65 kronor, under

en tid motsvarande fyra veckor med 130 kronor och

under en tid motsvarande sex veckor med 195 kronor,

under villkor att skoldistriktet för lärarens avlönande

tillskjuter för undervisningstid motsvarande två veckor

om året minst 25 kronor, för undervisningstid motsvarande

fyra veckor minst 50 kronor och för undervisningstid

motsvarande sex veckor minst 75 kronor;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd

för avlönande av lärare vid fortsättningsskola från 163,000

kronor till 600,000 kronor eller med 437,000 kronor;

dels ock bevilja på extra stat för år 1919 till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor ett

reservationsanslag av 60,000 kronor att utgå enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva;

B. Beträffande högre folkskolor:

fastställa följande grunder och villkor för utgående

av statsunderstöd till högre folkskolor:

1. Av anslaget till högre folkskolor må understöd

kunna utgå till skola, som inrättats av skolområde, bestående

av ett eller flera skoldistrikt eller efter Kungl.

Maj:ts beprövande av annan kommunal samfällighet

eller förening av flera sådana, i ändamål att bereda

lärjungar, som genomgått småskola och folkskola, tillsammans

omfattande minst sexårig lärokurs, eller på

annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta

ett högre mått av allmänt medborgerlig och praktisk

bildning, utan att lärjungarna därigenom dragas

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 105.

89

från sina vanliga levnadsförhållanden eller nödig övning

i praktiskt arbete.

Den högre folkskolan , må, allt efter förhållandena,

kunna anordnas antingen såsom allmän högre folkskola,

i vilken undervisningen erhåller en mera allmän läggning,

eller såsom yrkesbestämd högre folkskola, i vilken

undervisningen inriktas på visst yrke eller viss yrkesgrupp.

Huruvida yrkesbestämd högre folkskola må komma

i åtnjutande av det högre understöd, som för skola av

sådan typ av riksdagen bestämmes, skall bero på beslut

av Kungi. Maj:t i varje särskilt fall.

2. Högre folkskola må åtnjuta statsbidrag till högst

fyra ettåriga klasser. Inom varje årsklass må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer vid iakttagande därav, att i

fråga om allmän högre folkskola minst 35 och i fråga

om yrkesbestämd sådan skola minst 30 lärjungar komma

pa varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma.

Huruvida inom skolområde, som redan åtnjuter

statsunderstöd till en eller flera högre folkskolor, understöd

må utgå till ny skola av samma typ, skall bero på

Kungl. Maj:ts prövning.

Finnes inom ett skolområde endast en högre folkskola,

skall denna, såvitt ej Kungl. Maj:t på anförda

skäl medgiver undantag, vara avsedd för både gossar

och flickor.

3. Vid högre folkskola skola, därest ej Kungl. Maj:t

i särskilt fäll annorlunda bestämmer, finnas minst så många

ordinarie lärartjänster som antalet årsklasser i skolan. °I

den mån så erfordras, skola dessutom vara anställda

extra ordinarie lärare med full tjänstgöring ävensom

nödigt antal timlärare. Som lärare kunna anställas såväl

män som kvinnor.

Högre folkskola förestås av en för viss tid utsedd

manlig eller kvinnlig rektor.

4. Undervisningen skall, därest ej Kungl. Maj:t i

särskilt fäll annorlunda bestämmer, pågå minst trettiosex

läsveckor. om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lovdagar däri inberäknade.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. (i sand. 48 höft. (Nr 105.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Har undervisning i högre folkskola ej fortgått så

lång tid, som ovan stadgas, men beror detta därav,

att skolan eller viss klass eller klassavdelning av densamma,

för vilken statsbidrag kan utgå, först under

kalenderåret inrättats eller ock under kalenderåret upphört,

äge skolan bekomma statsbidrag i förhållande till

den del av läsåret, som undervisningen pågått.

5. Högre folkskola skall hava till sitt förfogande

tjänliga och tillräckliga undervisningslokaler samt erforderliga

skolmöbler och undervisningsmedel.

6. Högre folkskola skall vara försedd med av Kungl.

Maj:t fastställt reglemente och stå under inseende av

chefsmyndigheten för folkundervisningen samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i övrigt,

som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Sagda myndighet må för varje skola kunna förordna

en inspektor.

För högre folkskola skall finnas en av minst fem

personer bestående skolstyrelse. Om dess sammansättning,

revision av dess räkenskaper m. m. skola bestämmelser

finnas i det för skolan fastställda reglementet.

År undervisningen med hänsyn till lärjungarnas praktiska

utbildning inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp,

och åtnjuter skolan med hänsyn därtill högre statsunderstöd,

skola minst två i sådant yrke eller sådan yrkesgrupp

sakkunniga personer vara medlemmar av skolstyrelsen.

7. Undervisningen i högre folkskola skall vara

avgiftsfri, såvida ej Kungl. Maj:t i visst fall på grund

av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmer.

Terminsavgifter må dock i intet fall påföras medellösa

lärjungar.

8. Vid högre folkskola skall lärarpersonalen åtnjuta

de avlöningsförmåner, som av riksdagen närmare bestämmas.

9. '' Statsunderstöd till högre folkskola utgår med

det belopp och i den ordning, som av riksdagen närmare

bestämmes;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

01

C. Beträffande den lägre yrkesundervisningen:

dels besluta, att det må ankomma på kommun, som

ensam eller tillsammans med annan kommun upprättat

eller underhåller lärlingsskola, anordnad huvudsakligen

efter de av departementschefen i statsrådsprotokollet

närmare angivna grunder, att bestämma,

att i industri, hantverk eller handel anställda minderåriga

skola i den utsträckning, som förhållandena

kunna föranleda, vara pliktiga att under högst två läsår

med högst nio månaders årlig undervisning och med

i medeltal högst tolv undervisningstimmar i veckan deltaga

i undervisningen i sådan lärlingsskola, dock att

skolplikten i varje fall skall upphöra, då den skolpliktige

fyllt aderton år, ävensom

att kvinnlig minderårig, som icke är anställd i

industri, hantverk eller handel och som icke befinnes

åtnjuta annan mot lärlingsskolans undervisning i husligt

arbete svarande undervisning, skall i den utsträckning

och med den begränsning, vartill förhållandena

kunna föranleda, vara underkastad sådan skolplikt som

i föregående punkt sägs.

dels för beredande av understöd åt skolor för den

lägre yrkesundervisningen under riksstatens åttonde

huvudtitel på ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag

av 250,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må, oavsett

om den undervisning som avses har obligatorisk karaktär

eller icke, årligen utgå understöd

1. för av kommun upprättad lärlingsskola för industri,

hantverk eller handel till lärares avlöning med

belopp, beräknat efter 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme,

och till undervisningsmateriell med belopp,

motsvarande hälften eller i vissa undantagsfall

intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

2. för av kommun upprättad lärlings- eller yrkesskola

för husligt arbete eller hushållsskola till lärares

avlöning med belopp, beräknat efter 1 krona 33 öre för

varje undervisningstimme, och till undervisningsmateriell

med belopp, beräknat såsom under 1 angivits;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

3. för av kommun upprättad yrkesskola för industri,

hantverk eller handel eller ettårig handelsskola till

lärares avlöning med belopp, beräknat efter 3 kronor för

varje undervisningstimme, och till undervisningsmateriell

med belopp, beräknat såsom under 1 angivits;

4. för enskild skola för yrkesundervisning med belopp,

som av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmes

efter i huvudsak samma grunder som för motsvarande

under 2 eller 3 angiven skola,

ävensom att understödet för ovannämnda skolor må

utgå under följande villkor:

a) undervisningen skall bestridas av lärare, som

godkännas av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen;

b) arvoden åt lärare skola utgå med belopp, beräknade

efter i medeltal minst 4 kronor för varje undervisningstimme

vid lärlingsskola för industri, hantverk eller

handel, minst 2 kronor vid lärlings- eller vrkesskola för

husligt arbete eller vid hushållsskola samt minst 4

kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk eller

handel samt vid ettårig handelsskola;

c) skolan skall hava till sitt förfogande lokaler samt

inrednings- och undervisningsmateriel!, som godkännas

av chefsmyndigheten för yrkesundervisningen;

d) för varje skola skall finnas ett av sagda myndighet

fastställt reglemente innehållande bestämmelser, bland

annat, rörande skolans undervisning, styrelse och förvaltning

samt föreståndare och lärare;

e) undervisningen i lärlingsskola skall för lärjungarna

vara avgiftsfri;

f) skolans läroplan skall vara godkänd av chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen;

g) skolan skall stå under inseende av chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen;

h) för statsbidrags åtnjutande skola i övrigt gälla

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela; samt

5. för nuvarande lägre tekniska yrkesskolor enligt nu

gällande grunder;

dels ock för beredande av understöd, i överensstämmelse

med av 1917 års riksdag godkända grunder, till

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 105,

93

yrkesskolor för husmodersutbildning i städer, köpingar,

industri- och andra liknande samhällen samt till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid nämnda skolor

anvisa under åttonde huvudtiteln på extra stat för år

1919 ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

I). Beträffande folkskolöverstyrelsens utvidgning till en

skolöverstyrelse med en folkskol avdelning och

en yrkesskolavdelning m. m.: .

dels godkänna följande nya ordinarie stat för folkskolöverstyrelsen

under ändrat namn av skolöverstyrelsen,

att tillämpas från och med år 1919:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Lön.

!

2. 2.

a ö g

S1? r

1 1

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Chefen .............

7,000

3,000

1,000

_

11,000

1 ledamot och avdel-

nigschef å folkskol- avdelningen .........

5,000

2,500

600

500

8,600

1 ledamot och avdel-

Efter 5 år kan lönen

ningschef å yrkes-

höjas med 600 kro-

skolavdelningen ....

5,000

2,500

600

500

8,600

nor.

1 ledamot.............

5,000

15,000

2.500

7.500

600

_

8,100

24,300

3 ledamöter ...

1,800

•

1 konsulent och sär-

skild föredragande

tör husligt arbete ,

2,750

2,750

1 förste bibliotekskon- sulent............

3,600

1,800

400

—

5,800

| Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kro- | nor och efter 10 år

1 sekreterare .........

3,600

1,800

400

—

5,800

med ytterligare 500

kronor.''

1 notarie .........

2,200

1,500

300

__

4,000

Efter 5 år kan lönen1

höjas med 500 kro-

2 notarier.........

4,400

3,000

600

—

8,000

nor, efter 10 år med

1 registrator och ak- tuarie ...........

ytterligare 500 kro-1

2,200

1,500

300

_

4,000

nor och efter 15 år

med än ytterligare

1 kvinnligt biträde av

500 kronor.

andra graden .......

3 kvinnliga biträden

000

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen

av andra graden ..

1 kvinnligt biträde av

2,700

1,650

450

—

4,800

höjas med 200 kro- nor och efter 10 år

med ytterligare 200

första graden ......

3 kvinnliga biträden

700

350

150

1,200

kronor.

av första graden ...

2,100

1,050

450

—

3,600

1 förste vaktmästare...

900

450

150

_

1,500

1 Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kro-

1 nor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kro-

1 vaktmästare

700

350

150

1,200

nor och efter 10 år

med ytterligare 100

kronor.

för inspektion av

blindundervisningen

—

—

—

600

600

Till expenser m. in....

—

—

—

—

26,375

Summa

—

—

131,825!

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom

ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

95

dels godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i staten för skolöverstyrelsens

ordinarie befattningshavare upptagna löneförmåner, nämligen:
i

fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning

till annan tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidstr icktare

tjänstgöringskyldighet eller jämkning i åligganden vid

en möjligen inträdande förändrad organisation av ämbetsverket

eller dess särskilda avdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, ävensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan anses såsom självständigt

ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller,

efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,

till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshafvare är skyldig att tjänstgöra å

den särskilda befattning uti innehavande grad, där han,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes

vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, vara pliktig att, närhelst så av Kungl. Maj:t

prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom förvaltningen på ifrågavarande område;

att med ordinarie befattning i överstyrelsen icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av

vad slag som helst, så framt ej, vad angår chef eller

ledamot, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

befattning, överstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen

i ämbetsverket, tinner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänatgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men för tid, han eljest varit befriad

från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget

eller i det fall, där avlöningen utgöres av arvode, den

del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller av

arvodet, som erfordras för befattningens uppehållande

eller eljes prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för

tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att

hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, vid sjukdomsfall eller när det erfordras till

följd av tjänsteresor eller för beredande av semester,

befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att,

om han förordnas till högre befattning i överstyrelsen,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår; ägande han

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Statsutskottet» utlåtande Nr 105.

därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspengar men eljest däremot svarande belopp:

? . a^ emellertid, därest ledamot av överstyrelsen till

följd av tjänsteresa eller för handläggning av särskilda

ärenden är under allenast några få, högst fyra dagar,

hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lä^re

grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta

de till ledamotsbefattningen hörande löpande göromålen;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

ortstillägget eller, där avlöningen utgöres av arvode,

den del därav, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

utgå till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt

innehavande av befattning i samma lönegrad är i

staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter

fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytter-

ägare fem år, på samma villkor, samt

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter

än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under . Uttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får

tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter

det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnåddBihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 48 käft. (Nr 105) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

«

98 Statsutskottets utlåtande Kr 105.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att frän tjänsten avgå, icke må tillträda

samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten

och pensionsrrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjutas av chef,

ledamöter, förste bibliotekskonsulent och sekreterare

en var under en och en halv månad, av notarie, av

registrator och aktuarie samt av kvinnliga biträden en var

under en månad samt av vaktmästare under 15 dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av

året, som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller,

såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att

beträffande kvinnliga, biträden å överstyrelsens

stat skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter,

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna

villkor och bestämmelser att gälla förde å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar;

dels för tillämpning av ovangivna stat, med uteslutande

ur riksstaten av det för närvarande till folkskolöverstyrelsen

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget å 95,575 kronor, i riksstaten under samma

huvudtitel uppföra ett ordinarie anslag till skolöverstyrelsen

å 131,825 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å skolöverstyrelsens

stat upptagna befattningshavarna må utgå av

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

9U

det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot av skolöverstyrelsen,

som må vid tillträdet till befattningen såsom

delägare tillhöra vare sig lärarnas vid elementarläroverken

nya ånke- och pupillkassa eller folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom

chef eller ledamot i överstyrelsen kvarstå i den av

nämnda båda kassor, i vilken han vid sagda tidpunkt

är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det

inom densamma förekommande högsta delaktighetsbeloppet

samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt,

vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken år förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels förklara,

att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i skolöverstyrelsen,

skall vara pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor

och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare i

folkskolöverstyrelsen, vilka icke före den 1 november

1918 anmäla, att de vilja underkasta sig de nya avlöningsstaterna

och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

vara bibehållna vid dem enligt ordinarie stater tillkommande

avlöningsförmåner;

dels ock bevilja på extra stat för år 1919 såsom särskilda

förslagsanslag, högst nedan angivna belopp, nämligen

för beredande av arvode åt en extra ledamot inom

skolöverstyrelsen 7,000 kronor, varav 2,500 kronor må

anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt

till inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

5,000 kronor.

Stockholm den 3 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 105.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, O M. Strömberg, G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, O. Bergqoist, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel,

A. C. Lindblad, J. L. Widell, A. Pers, greve N. F. Posse samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, A. Anderson i Råstock, C.

Persson i Ställhult, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson

i Norup, J. A. Inqoarson, C. R. Jansson i Falun, O. Nilsson i Örebro, A. Mossberg och

K. A. W. Björck.

Reservation:

av herr C. Persson i Ställhult, vilken ansett, att staten för den

föreslagna skolöverstyrelsen för år 1919 bort hava följande utseende:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Arvode.

Summa.

Chefen................................

6,200

2,800

1,000

—

10,000

5,000

2,500

600

_

8,100

\ Efter 5 år kan lönen

5 ledamöter ........................

25,000

12,500

3,000

—

40,500

\ höjas med 600 kro- j nor.

Summa

—

—

—

—

129,825

samt att

för tillämpning av ovangivna stat, i stället för det för närvarande till

folkskolöverstyrelsen i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget å 95,575 kronor, bort i riksstaten under samma huvudtitel

uppföras ett ordinarie anslag till en skolöverstyrelse å 12''9,825 kronor.

Stockholm 1918, Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

183013

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:8a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för dr 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartemente a1 i texten
  2. Rskr. 1918:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av praktiska ungdomsskolor jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten