Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande AV las

1918-05-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:108, Statsutskottets utlåtande AV las

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV las

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1918 kl. 4 e. in,

Ditåt ande i anledning av vackt

rederilånefonden.

motion om höjning av

i4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr A. Lindman m. tf. väckt motion

nr 125, vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,

har hemställts, att riksdagen under anhållan att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt

låta verkställa utredning angående åtgärder till befordrande av den

svenska handelsflottans ökning ville besluta vidtaga en höjning av rederilånefonden

från nuvarande 15 till 30 mill. kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande av kommerskollegium och har kollegium uti avgivet utlåtande

anfört följande:

»Såsom i motionen jämväl framhålles, har den svenska handelsflottan,

särskilt den i utrikes fart använda, under kriget tillfogats svåra förluster

såväl genom krigföringen som i någon mån genom försäljning till utlandet.

Därest kriget fortsättes, kunna med visshet ytterligare förluster förväntas.

Berörda förluster hava på grund av flera samverkande omständigheter

ännu icke i tillräcklig utsträckning blivit ersatta. Kriget har

också avbrutit den lockande utveckling, vari vår handelsflotta under de

senare åren varit stadd.

I likhet med motionärerna anser kollegium det vara en synnerligen

angelägen omsorg att snarast möjligt taga igen det sålunda förlorade.

Eljest torde kunna äventyras, att landet kommer att sakna tillgång till

erforderligt tonnage för vår varuutförsel. Då ju förbindelserna med utBihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. Öl höft. (Nr 108) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

landet nästan uteslutande gå sjöledes, inses utan vidare, vilken fara en

tonnagebrist skulle innebära för hela vårt ekonomiska liv. Härigenom^

får den fråga, som genom motionen bragts å bane, en räckvidd över

sjöfartsnäringens eget område och bliver av central betydelse för hela landet.

Vid övervägande av de åtgärder, som i ovan angivna syfte kunna

och böra vidtagas, torde man utan vidare kunna utgå från att möjlighet

till förvärv från utlandet är i stort sett uteslutet. De resp. utländska

varven komma helt säkert under eu följd av år vara helt upptagna av

att tillfredsställa det egna landets behov av far tygsbyggnader. Befintligt

tonnage torde genom försäljningsförbud reserveras uteslutande för inhemsk

räkning, varför den svenska handelsflottan ej heller kan tillökas genom

inköp av second-handstonnage från utlandet. För ökning av tonnaget

äro vi således hänvisade till den inhemska produktionen.

I vad mån de svenska varven kunna öka sin hittills varande normala

produktion, som icke är tillräcklig för de krav, som en forcerad

anskaffning av tonnage skulle ställa på densamma, är icke utan vidare

klart. För ett bedömande av denna fråga erfordras säker kännedom om

varvens utvecklingsmöjligheter beträffande utrymme och anordningar, deras

tillgång på kunniga arbetsledare och arbetare samt, såsom motionärerna

påpekat, först och sist deras möjligheter att erhålla nödig skeppsbyggnadsmateriel.

Dessa förhållanden anser kollegium i likhet med motionärerna

böra skyndsamt utredas.

Vad beträffar den föreslagna ökningen av rederilånefonden, till vilken

inalles anvisats 17 millioner kronor (ej, såsom i motionen uppgives, allenast

15 millioner), är det givetvis svårt att med någon bestämdhet göra något

antagande i vad mån det allmänna kan behöva ställa det för den önskvärda

tonnageökningen erforderliga kapitalet till vederbörandes förfogande.

Emellertid vill det synas kollegium, som om det i motionen föreslagna

beloppet, så vitt nu kan överskådas, torde komma till åsyftad användning.

Det torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att på grundval av ovanberörda

utredning giva närmare bestämmelser rörande användningen av det

blivande anslaget.

Kollegium får därför tillstyrka, att riksdagen under anhållan att

Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa utredning angående åtgärder

till befordrande av den svenska handelsflottans ökning ville besluta vidtaga

eu höjning av rederilånefonden från nuvarande 17 till 30 millioner kronor

att användas, på sätt Kungl. Maj:t kan med stöd av den vunna utredningen

finna gott bestämma.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lots. 3

I likhet med motionärerna och kommerskollegium finner utskottet det

varu angeläget, att vår handelsflotta varder icke blott uppbringad till den

storlek, densamma ägde före kriget, utan även ytterligare ökad. Då vi

för vinnande av detta mål torde vara nästan uteslutande hänvisade till

skeppsbyggnader inom landet, synes det i främsta rummet erfordras, att

en genom inhemsk produktion säkerställd tillgång till slteppsbyggnadsmateriel

åstadkommes. Enligt utskottets uppfattning bör detta samt övriga

med problemet om handelsflottans ökning sammanhängande spörsmål med

det snaraste göras till föremål för eu ingående utredning.

Utskottet håller väl ej för osannolikt, att det kan komma att visa

sig, att en höjning av rederilånefonden bör vidtagas. Denna fråga bör

emellertid närmare tagas i övervägande i samband med övriga spörsmål,

som böra göras till föremål för utredningen. Härvid bör även beaktas, i

vad mån de nuvarande lånevillkoren böra undergå ändring. Sålunda kan

ifrågasättas, om icke villkoren böra ändras i den riktning, att lån endast

må utlämnas för nyanskaffning av tonnage, vare sig genom nybyggnad,

som så vitt möjligt bör ske inom landet, eller genom inköp från utlandet

av färdigt tonnage. Vidare synes det böra tagas under övervägande, om

icke den räntefot, som nu gäller för lånen från rederilånefonden, är alltför

låg i förhållande till den ränta, staten själv får vidkännas å sina lån.

Vid revideringen av lånevillkoren i övrigt torde böra tillses, att det allmänna

tillförsäkras största möjliga nytta av fonden.

Därest av utredningen skulle framgå, att behov av höjning av rederilånefonden

föreligger, bör även framläggas en plan för utökningens genomförande.

I enlighet med vad ovan sagts, anser sig utskottet böra tillstyrka

vidtagande av utredning angående erforderliga åtgärder för den svenska

handelsflottans ökning, vilken utredning jämväl bör omfatta frågan om

behövligheten av höjning av rederilånefonden samt av nya villkor för erhållande

av lån från denna fond. Innan utredning i sistnämnda avseende

föreligger, bör således, enligt utskottets mening, något beslut om ytterligare

anslag till förstärkning av fonden icke fattas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av herr Lindmans m. fl.

förevarande motion må i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta

verkställa utredning angående behovet av och lämp
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10S.

ligaste åtgärderna för utökning av den svenska handelsflottan,

vid vilken utredning jämväl bör tagas under

övervägande frågan om höjning av rederilånefonden

samt om ändring av villkoren för lån från sagda fond.

Stockholm den 7 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNSELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Krarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

‘T• Nilsson, IT. F. Lamm, C. G. Ekman, H. G. TV. Wrangel, J. L.

Posse, G■ Boman och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar ,/. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, N.

A. j\ilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, C, Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge,

G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, J. A. Ingvarson, C. It- Jansson i Falun, A. Wiklund i Brattfors

och K. A. W. Björck.

Reservation

av herrar A. Pers, C. I. Asplund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J.

Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstook,

J. A. Ingvarson, C. It. Jansson i Falun och K. A. W. Björck, vilka

ansett att motiveringen bort hava följande lydelse:

»I likhet med —- — — åstadkorames. Härtill torde staten kunna

lämna kraftig medverkan genom utnyttjande av sina stora tillgångar av

malm, kolskogar och elektrisk kraft. Enligt utskottets — — utredning.

Utskottet — — — icke fattas.»

Stockholm 1918, Kung!. Hofboktr. Iduus Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:216 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om höjning av rederilånefonden. s. 1 i texten