Statsutskottets utlåtande AV las
1918-05-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1918:108, Statsutskottets utlåtande AV las
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande AV las
Nr 108.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1918 kl. 4 e. in,
Ditåt ande i anledning av vackt
rederilånefonden.
motion om höjning av
i4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr A. Lindman m. tf. väckt motion
nr 125, vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,
har hemställts, att riksdagen under anhållan att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt
låta verkställa utredning angående åtgärder till befordrande av den
svenska handelsflottans ökning ville besluta vidtaga en höjning av rederilånefonden
från nuvarande 15 till 30 mill. kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
yttrande av kommerskollegium och har kollegium uti avgivet utlåtande
anfört följande:
»Såsom i motionen jämväl framhålles, har den svenska handelsflottan,
särskilt den i utrikes fart använda, under kriget tillfogats svåra förluster
såväl genom krigföringen som i någon mån genom försäljning till utlandet.
Därest kriget fortsättes, kunna med visshet ytterligare förluster förväntas.
Berörda förluster hava på grund av flera samverkande omständigheter
ännu icke i tillräcklig utsträckning blivit ersatta. Kriget har
också avbrutit den lockande utveckling, vari vår handelsflotta under de
senare åren varit stadd.
I likhet med motionärerna anser kollegium det vara en synnerligen
angelägen omsorg att snarast möjligt taga igen det sålunda förlorade.
Eljest torde kunna äventyras, att landet kommer att sakna tillgång till
erforderligt tonnage för vår varuutförsel. Då ju förbindelserna med utBihang
till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. Öl höft. (Nr 108) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
landet nästan uteslutande gå sjöledes, inses utan vidare, vilken fara en
tonnagebrist skulle innebära för hela vårt ekonomiska liv. Härigenom^
får den fråga, som genom motionen bragts å bane, en räckvidd över
sjöfartsnäringens eget område och bliver av central betydelse för hela landet.
Vid övervägande av de åtgärder, som i ovan angivna syfte kunna
och böra vidtagas, torde man utan vidare kunna utgå från att möjlighet
till förvärv från utlandet är i stort sett uteslutet. De resp. utländska
varven komma helt säkert under eu följd av år vara helt upptagna av
att tillfredsställa det egna landets behov av far tygsbyggnader. Befintligt
tonnage torde genom försäljningsförbud reserveras uteslutande för inhemsk
räkning, varför den svenska handelsflottan ej heller kan tillökas genom
inköp av second-handstonnage från utlandet. För ökning av tonnaget
äro vi således hänvisade till den inhemska produktionen.
I vad mån de svenska varven kunna öka sin hittills varande normala
produktion, som icke är tillräcklig för de krav, som en forcerad
anskaffning av tonnage skulle ställa på densamma, är icke utan vidare
klart. För ett bedömande av denna fråga erfordras säker kännedom om
varvens utvecklingsmöjligheter beträffande utrymme och anordningar, deras
tillgång på kunniga arbetsledare och arbetare samt, såsom motionärerna
påpekat, först och sist deras möjligheter att erhålla nödig skeppsbyggnadsmateriel.
Dessa förhållanden anser kollegium i likhet med motionärerna
böra skyndsamt utredas.
Vad beträffar den föreslagna ökningen av rederilånefonden, till vilken
inalles anvisats 17 millioner kronor (ej, såsom i motionen uppgives, allenast
15 millioner), är det givetvis svårt att med någon bestämdhet göra något
antagande i vad mån det allmänna kan behöva ställa det för den önskvärda
tonnageökningen erforderliga kapitalet till vederbörandes förfogande.
Emellertid vill det synas kollegium, som om det i motionen föreslagna
beloppet, så vitt nu kan överskådas, torde komma till åsyftad användning.
Det torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att på grundval av ovanberörda
utredning giva närmare bestämmelser rörande användningen av det
blivande anslaget.
Kollegium får därför tillstyrka, att riksdagen under anhållan att
Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa utredning angående åtgärder
till befordrande av den svenska handelsflottans ökning ville besluta vidtaga
eu höjning av rederilånefonden från nuvarande 17 till 30 millioner kronor
att användas, på sätt Kungl. Maj:t kan med stöd av den vunna utredningen
finna gott bestämma.»
Statsutskottets utlåtande Nr lots. 3
I likhet med motionärerna och kommerskollegium finner utskottet det
varu angeläget, att vår handelsflotta varder icke blott uppbringad till den
storlek, densamma ägde före kriget, utan även ytterligare ökad. Då vi
för vinnande av detta mål torde vara nästan uteslutande hänvisade till
skeppsbyggnader inom landet, synes det i främsta rummet erfordras, att
en genom inhemsk produktion säkerställd tillgång till slteppsbyggnadsmateriel
åstadkommes. Enligt utskottets uppfattning bör detta samt övriga
med problemet om handelsflottans ökning sammanhängande spörsmål med
det snaraste göras till föremål för eu ingående utredning.
Utskottet håller väl ej för osannolikt, att det kan komma att visa
sig, att en höjning av rederilånefonden bör vidtagas. Denna fråga bör
emellertid närmare tagas i övervägande i samband med övriga spörsmål,
som böra göras till föremål för utredningen. Härvid bör även beaktas, i
vad mån de nuvarande lånevillkoren böra undergå ändring. Sålunda kan
ifrågasättas, om icke villkoren böra ändras i den riktning, att lån endast
må utlämnas för nyanskaffning av tonnage, vare sig genom nybyggnad,
som så vitt möjligt bör ske inom landet, eller genom inköp från utlandet
av färdigt tonnage. Vidare synes det böra tagas under övervägande, om
icke den räntefot, som nu gäller för lånen från rederilånefonden, är alltför
låg i förhållande till den ränta, staten själv får vidkännas å sina lån.
Vid revideringen av lånevillkoren i övrigt torde böra tillses, att det allmänna
tillförsäkras största möjliga nytta av fonden.
Därest av utredningen skulle framgå, att behov av höjning av rederilånefonden
föreligger, bör även framläggas en plan för utökningens genomförande.
I enlighet med vad ovan sagts, anser sig utskottet böra tillstyrka
vidtagande av utredning angående erforderliga åtgärder för den svenska
handelsflottans ökning, vilken utredning jämväl bör omfatta frågan om
behövligheten av höjning av rederilånefonden samt av nya villkor för erhållande
av lån från denna fond. Innan utredning i sistnämnda avseende
föreligger, bör således, enligt utskottets mening, något beslut om ytterligare
anslag till förstärkning av fonden icke fattas.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av herr Lindmans m. fl.
förevarande motion må i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta
verkställa utredning angående behovet av och lämp
-
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10S.
ligaste åtgärderna för utökning av den svenska handelsflottan,
vid vilken utredning jämväl bör tagas under
övervägande frågan om höjning av rederilånefonden
samt om ändring av villkoren för lån från sagda fond.
Stockholm den 7 maj 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNSELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Krarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,
‘T• Nilsson, IT. F. Lamm, C. G. Ekman, H. G. TV. Wrangel, J. L.
Posse, G■ Boman och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar ,/. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, N.
A. j\ilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, C, Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge,
G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, J. A. Ingvarson, C. It- Jansson i Falun, A. Wiklund i Brattfors
och K. A. W. Björck.
Reservation
av herrar A. Pers, C. I. Asplund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J.
Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstook,
J. A. Ingvarson, C. It. Jansson i Falun och K. A. W. Björck, vilka
ansett att motiveringen bort hava följande lydelse:
»I likhet med —- — — åstadkorames. Härtill torde staten kunna
lämna kraftig medverkan genom utnyttjande av sina stora tillgångar av
malm, kolskogar och elektrisk kraft. Enligt utskottets — — utredning.
Utskottet — — — icke fattas.»
Stockholm 1918, Kung!. Hofboktr. Iduus Tryckeri-A.-B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:216 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om höjning av rederilånefonden. s. 1 i texten