Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggsstat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna grunder för förskottsväsendets avveckling.

1918-02-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:13, Utlåtande, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggsstat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna grunder för förskottsväsendets avveckling.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats ii tskottets utlåtande AV AV.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1918 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med

proposition angående tilläggsstat till riksstaten för år 1918

framlagda allmänna grunder för förskottsväsendets avveckling.

(lista avd.)

1 det vid Kungl. Maj:ts proposition den 14 januari 1918 (nr 2)

angående tilläggsstat till riksstaten för samma år fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 december 1917 har av departementschefen

upptagits frågan om åtgärder för förskottsväsendets avveckling; och har

departementschefen därvid framlagt vissa allmänna grunder för detta

ändamåls vinnande, vilka grunder sedermera vunnit tillämpning vid uppgörande

av såväl berörda proposition som den förstnämnda dag till riksdagen

avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov.

I anledning härav och då det synts utskottet lämpligt, att riksdagen,

innan till behandling företagas de anslagsäskanden å de olika huvudtitlarne,

vilka äga sammanhang med ifrågavarande åtgärder, uttalar sig angående

sin ståndpunkt till sakens principiella sida, har utskottet ansett sig böra

härigenom bringa denna del av ärendet under riksdagens prövning; och

får utskottet därvid anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1916 anhöll riksdagen av

förekommen anledning om utredning, vilka särskilda anordningar kunde

erfordras i syfte att trygga statsverkets tillgång till nödigt kassaförlag, i

händelse av begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket. Med hänsyn till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 12 käft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

förskottens inverkan på statsverkets kassatillgång uttalade riksdagen därvid,

att innan några åtgärder vidtoges i syfte att vare sig begränsa eller upphäva

den nu medgivna rätten till kassaförstärkning, det torde få anses nödvändigt,

att jämväl frågan om förskotten underkastades en närmare granskning,

så mycket hellre som det kunde ifrågasättas, om detta sedan länge tilllämpade

förskottssystem, i den mån det avsåge sådana utgifter, som icke

blivit beslutade av riksdagen, ens stode i. överensstämmelse med grundlagens

anda och mening.

Den sålunda begärda utredningen anförtroddes åt den s. k. kassaförlagskommittén,

som i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande

framlade förslag till åtgärder för förskottsväsendets avveckling, under

uttalande tillika, att genom detta förslag i förening med ett förbättrat

bokföringssystem syftet med de inom riksdagen väckta förslag i fråga om

upphävande eller begränsning av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla

kassaförstärkning åt statsverket torde vinnas.

Kommitténs förslag åsyftar emellertid icke de förskott, som av kommittén

benämnts »administrativa förskott», d. v. s. sådana utgifter, som,

ehuru för deras bestridande anslag å riksstat eller andra medel stå till

buds, likväl, av en eller annan anledning, lämpligen böra till eu tid bokföras

under förskottstitel, utan blott sådana utgifter, som, enär några

medel för deras bestridande ej finnas å riksstat eller eljest anvisade, enligt

beslut av Kungl. Maj:t eller av Kungl. Maj:t jämte riksdagen bestridas

förskottsvis av tillgängliga medel mot framtida ersättning.

Dessa förskott mot framtida ersättning har kommittén med avseende

å det sätt, varpå de ersättas, uppdelat i tre huvudgrupper, nämligen

förskott å anslag i det påföljande årets riksstat,

förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande

medel, samt

förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande.

I likhet med kommittén har nu Kungl. Maj:t, på sätt framgår av

ovanberörda statsrådsprotokoll, ansett åtgärder böra vidtagas för att de

utgifter, som sålunda hittills bestritts under förskottstitel, må hädanefter

kunna i stället avföras å anslag, uppförda å riksstat. I fråga om den första

huvudgruppen av nämnda förskott bestå dessa åtgärder i utgifternas uppförande

å tilläggsstat för det löpande året, upptagande såväl vederbörliga

anslag för ändamålet under behöriga huvudtitlar som ock däremot

svarande inkomster å tilläggsstatens inkomstsida. Även för sådana

utgifter, som äro avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande

medel, böra enligt kommitténs, av Kungl. Maj:t biträdda förslag, anslag

å riksstat uppföras, vilka anslag, där ej den påräknade inkomsten in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statmitskottets utlåtande Nr 13.

3

flyter samma är utgiften göres och alltså icke kan under vederbörlig, dess

beskaffenhet angivande titel å riksstatens inkomstsida uppföras, böra

täckas medelst tillfälliga lånemedel, som sedermera återbetalas, när de

till utgiftens bestridande avsedda särskilda medlen inflyta. Vad slutligen

beträffar de förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande,

äro dessa av två slag, nämligen dels regelbundet återkommande eller

eljest på förhand beräkneliga, dels ock oförutsedda utgifter. 1 fråga

om de förra, varibland kommittékostnaderna spela största rollen, har

Kung]. Maj:t i enlighet med kommitténs förslag ansett, att dels för

vissa av dem särskilda anslag borde i vanlig ordning uppföras under

behöriga huvudtitlar, dels ock beträffande en del andra av dessa utgifter

riksdagens medgivande borde inhämtas till, att de finge bestridas

från vissa redan förut å riksstaten förefintliga anslag. För beredande

av tillgång till bestridande av oförutsedda utgifter av mindre

storlek har Kungl. Maj:t föreslagit vissa ökningar i de under riksstatens

särskilda huvudtitlar uppförda anslag till extra utgifter; och

för större utgifter av ifrågavarande slag har Kungl. Maj:t hemställt

om uppförande vid sidan av huvudtitlarna av ett förslagsanslag »till

oförutsedda utgifter» att stå till Kungl. Maj:ts disposition under villkor

att utgiften är av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas

riksdagen,

att utgiften är av den storlek, att varken vederbörande huvudtitels

allmänna besparingar eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter

med hänsyn till därå förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet

anlitas, och tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra

till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel,

att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i 63 §

regeringsform en,

samt att genast vid riksdagens början en särskild, specificerad anmälan

göres till riksdagen om de utgifter, Kungl. Maj:t under det senaste

året beslutat anvisa till utgående från anslaget.

Utskottet, som till fullo delar den både av kommittén och av vederbörande

departementschef uttalade mening, att det hittills rådande,

ur statsregleringssynpunkt i såväl formellt som reellt avseende olämpliga

förskottssystemet må snarast möjligt avvecklas, anser de av Kungl.

Maj:t i sådant syfte föreslagna åtgärderna lämpliga och ägnade att leda

till målet.

Vad särskilt angår uppförandet å tilläggsstat av anslag för sådana

utgifter, söm finnas vara under det löpande året erforderliga utöver sådana,

för vilka anslag redan å samma års riksstat förefinnas, har riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

dagen redan nästlidna år ej blott i princip uttalat sig för ett sådant

tillvägagående, utan även tillämpat detsamma genom att å tilläggsstat

för år 1917 uppföra vissa anslag jämte däremot svarande inkomster; och

den utsträckta användning av detta förfarande, som nu tillämpats i det

föreliggande förslaget till tilläggsstat för år 1918, överensstämmer också

med riksdagens i skrivelse den 15 juni 1917 i sådant avseende gjorda

anhållan.

1 fråga om den andra huvudgruppen av förskott mot framtida ersättning,

eller sådana utgifter, som äro avsedda att ersättas med särskilda,

framdeles inflytande medel, har utskottet icke någon erinran mot

förslaget, att sådana utgifter och däremot svarande inkomster må å

riksstat uppföras i enlighet med de av kassaförlagskommittén angivna

principer.

Ej heller har utskottet någon erinran att framställa mot vad Kungl.

Maj:t föreslagit beträffande sådana regelbundet återkommande eller eljest

på förhand beräkneliga utgifter, som hittills bestritts under förskottstitel.

För dessa böra alltså enligt utskottets mening antingen, såsom t. ex. i

fråga om kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

särskilda anslag å riksstat uppföras, eller ock, i de fall där sådant finnes

lämpligare, medgivande av riksdagen lämnas, att de må utgå av vissa

förut å riksstat befintliga anslag.

Vad slutligen angår de oförutsedda utgifterna finner utskottet Kungl.

Maj:ts förslag om höjning av de särskilda huvudtitlarnas anslag till extra

utgifter vara lämpligt och ändamålsenligt, då härigenom givetvis tillgång

beredes för eu hel del sådana smärre utgifter, som hittills i brist på annan

utväg måst anvisas under förskottstitel.

För större utgifter av dylik beskaffenhet har Kungl. Maj:t i överensstämmelse

med kommitténs förslag hos riksdagen hemställt om uppförande

vid sidan av huvudtitlarna av ett förslagsanslag för oförutsedda

utgifter till belopp av 500,000 kronor. Inom kommittén var härutinnan

en ledamot av skiljaktig mening samt förordade, att dylika utgifter skulle

i det löpande årets räkenskaper under viss huvudtitel redovisas med anteckning

»anordning utom stat» samt att alla dessa utgifter sedan skulle

för riksdagen i särskild proposition anmälas för godkännande. Härom

har departementschefen uttalat, att han funne den sålunda föreslagna

utvägen icke vara tillrådlig, då den formellt stode i strid mot principen

om riksstatens fullständighet och reellt skulle årligen tära på kassafonden,

utan att denna skulle härför beredas någon ersättning. Utskottet

biträder för sin del denna uppfattning och vill ytterligare betona, att,

om dylika utgifter fortfarande skulle i en eller annan form anordnas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

5

utom riksstat eu, detta skulle innebära ett betänkligt avsteg från de principer,

som ligga till grund för den nu föreslagna omläggningen, och något

verkligt avbrytande av hittills rådande förskottssystem icke komma

till stånd. Däremot torde förslaget om uppförande för ändamålet ii riksstat

av ett anslag, att under vissa av riksdagen uppställda villkor stå

till Kung). Maj:ts disposition, innebära eu lösning av frågan, som dels

står i överensstämmelse med nyssberörda principer och dels erbjuder

tillfredsställande garantier mot missbruk. För varje gång fråga uppstår

om anslagets anlitande, måste eu omprövning äga ruin, huruvida villkoren

för dess användande föreligga; och när sedermera de Kung!. Maj:ts

beslut, varigenom anslaget tagits i anspråk, på föreslaget sätt för riksdagen

anmälas, blir riksdagen i tillfälle att kontrollera, att dessa villkor

iakttagits. Denna anmälan torde nämligen givetvis böra överlämnas till

vederbörande utskott, som hava att handlägga anslagsfrågor, och vilka

då bliva i tillfälle att till riksdagen avgiva de yttranden, vartill den

skedda dispositionen av anslaget kan giva anledning. Den granskning,

som från riksdagens sida sålunda koinme att verkställas i fråga om utgifter

å det ifrågavarande förslagsanslaget, skulle påtagligen i högre grad

än den som under nuvarande förhållanden kan ägnas Kungl. Maj:ts äskanden

av anslag till täckande av förskottsvis bestridda utgifter, kunna

innebära eu verklig realprövning; och i betraktande härav synes ej något

vara att erinra mot att ifrågavarande anslag erhåller förslagsanslags

natur.

Vidare har Kungl. Maj:t, för att en viss grupp av förskottsutgifter

må kunna undvikas, föreslagit eu förändring i villkoren för de allmänna

besparingarnas disponerande. Under senare år har nämligen den

meningen gjort sig gällande, att det icke överensstämde med de om berörda

besparingars användande av riksdagen lämnade föreskrifter att taga

dessa i anspråk under pågående riksdag, och i följd härav hava under

sådan tid eu del utgifter anvisats såsom förskott, vilka sedermera vid

årets slut gottgjorts från de allmänna besparingarna. Då det med hänsyn

härtill skulle vara förenat med avsevärda praktiska fördelar, om de

allmänna besparingarna finge direkt disponeras även under pågående

riksdag, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att vid statsregleringen

för år 1919 de i rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna

grunder i avseende å dispositionen av besparingar å huvudtitlarna

fortfarande må bliva gällande, dock med iakttagande dels att behållningar,

som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa

första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond, dels ock

att hinder ej möter att även under pågående riksdag på nämnda sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

disponera besparingarna. Mot vad sålunda föreslagits, har utskottet icke

något att erinra.

Slutligen har departementschefen uttalat sig i fråga om de vid

övergången till det föreslagna nya systemet utestående förskottens avveckling,

och har därvid, på sätt närmare framgår av statsrådsprotokollet,

sid. 30—42, förordat, att denna avveckling måtte ske på en gång

redan i 1918 års budget, så att 1919 års riksstat icke skulle behöva belastas

med täckande av några förskottsutgifter från föregående år.

Enligt utskottets mening är det utan allt tvivel ur flera synpunkter

önskligt, om den åsyftade avvecklingen av de utestående förskotten

kan äga rum redan under innevarande år; och så vitt nu kan bedömas,

synes den av Kungl. Maj:t inför riksdagen framlagda finansplanen utvisa,

att detta önskemål bör kunna förverkligas. Utskottet har ej heller

funnit anledning till erinran beträffande detaljerna i det av departementschefen

angivna sättet för de utestående förskottens avveckling.

Då det lärer vara av vikt för Kungl. Maj:t att vid behandlingen

av åtskilliga av de anslagsfrågor, som äro avsedda att under riksdagens

lopp underställas dess prövning, äga kännedom om riksdagens uppfattning

av ifrågavarande principiella spörsmål, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t

meddela vad här ovan blivit i förevarande ämne anfört.

Stockholm den 8 februari 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. Kvarnzelius.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg,

G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, I. E. G. Svensson, C. G.

Ekman, H. G. TV. Wrangel, A. C. Lindblad, J. L. Widell, greve N. F.

Posse och C. G. Österbérg samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H.

Andersson i Skivarp, A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O.

H:son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, J. A. lngvarson, C. B.

Jansson i Falun, A. Wiklund i Brattfors, TV. Bäckström och O. Nilsson i

Örebro.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Vt.

7

Reservation:

av herrar 0. M. Strömberg, H. F. Lamm, G. G. Ekman, H. G. W.

Wrangel och J. L. Widell, vilka ansett, att första styckets å sid. 5 senare

del fr. o. in. den mening, som börjar med orden »Däremot torde förslaget»,

t. ö. in. orden »erhåller förslagsanslags natur» bort ur utlåtandet utgå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:31 Skrivelse till Konungen, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggssiat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna gru a1 i texten