Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i gällande provinsialläkartaxa jämte i ämnet väckta motioner.

1918-05-17 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:151, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i gällande provinsialläkartaxa jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

1

Nr 151.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1918 kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till ändringar i gällande provinsialläkartaxa

jämte i ämnet väckta motioner. (3:e avd.)

I en till riksdagen den 19 april 1918 avlåten, till statsutskottets

förberedande behandling överlämnad proposition, nr 312, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden'' för samma dag, begärt riksdagens yttrande över ett propositionen

bifogat förslag till ändringar i gällande taxa för arvode åt

vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och för intyg,

meddelade på enskild begäran, ävensom för tjänstförrättningar, verkställda

enligt gällande instruktion eller mjmdighets uppdrag; och har

Kungl. Maj:t tillika meddelat att Kungl. Maj:t, efter emottagande av

riksdagens svar, vill företaga den slutliga prövningen av samma förslag

och förordna om utfärdande av ny författning i ämnet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare har utskottet till behandling förehaft två likalydande, till

utskottet remitterade, motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 182) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren (nr 428)

av herr K. Kjellberg, i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta sådan

ändring uti Kungl. Maj:ts proposition rörande ändring i provinsialläkartaxan,

att §§ 2 och 10 i densamma erhåller den ordalydelse, som av

provinsialläkarkommittén föreslagits.

Till stöd för denna framställning har av motionärerna anförts följande:

»Det i Kungl. Maj:ts proposition nr 312 framlagda förslag till

ändringar i gällande provinsialläkartaxa avviker på tvenne punkter från

provinsialläkarkommitténs förslag till taxa. Den ena avvikelsen är, att

i propositionen (§ 2) bibehållits den nu gällande bestämmelsen, att ar
Biliang

till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 68 höft. (Nr 131.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

vode ej må beräknas, därest vid sjukbesök på avstånd från läkarens

bostad, överskjutande en halv mil, läkaren rådfrågas av någon, som

tillhör samma hushåll som den sjuke, medan provinsialläkarkommittén

föreslagit, att arvode i sådant fall må utgå med ett belopp ej överstigande

1 krona. Kung!. Maj:t har icke ansett den av kommittén föreslagna

ändringen vara behövlig, då den ökade inkomsten, som härigenom

skulle tillfalla läkaren, torde vara av ringa betydelse, medan

den kostnadsfria konsultationen vid provinsialläkarnas sjukbesök vore

till gagn särskilt för den mindre bemedlade befolkningen. Emellertid

kan det sättas i fråga, om icke ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag på

denna punkt skulle kunna få till följd, att den behövliga rekryteringen

av provinsialläkarkåren, som man med en lönereglering vill uppnå,

härigenom bleve motverkad. Då man väl framför allt använder sig av

de fria konsultationerna vid läkarnas sjukbesök i sådana trakter, där

avståndet till läkarstationen är mycket långt, kan det särskilt för möjligheten

att få provinsialläkardistrikten i Norrland besatta vara av betydelse,

att läkaren vid längre sjukresa icke skall ha skyldighet att utan

varje ersättning undersöka alla personer, som tillhöra ett och samma

hushåll. Frånsett det berättigade uti principen att ökat arbete också

ger någon liten ökning utav ersättningen för arbetet, kan det därför

nog också från det allmännas synpunkt finnas skäl för, att kommitténs

förslag på denna punkt antages.

Den andra punkten, i vilken Kungl. Maj:t frångått kommitténs förslag,

gäller ersättning för sjukresa nattetid (§ 10). I fråga om sådan

hade kommittén föreslagit, att, då sjukresa till någon del faller inom

tiden mellan kl. 11 e. m. och 8 f. in., arvodet måtte för den första

började timman utgå med 3 kronor utöver den i övrigt för sådana fall

föreslagna taxeförhöjningen. Detta kommitténs förslag har icke upptagits

av Kungl. Maj:t. Som skäl härtill har anförts den allmänna

höjning av arvodesbeloppen, som föreslagits. Häremot kan dock anmärkas,

att den här föreslagna särskilda ersättningen för första påbörjade

timmen tillkommit i första rummet ej för att utgöra ersättning för

nattarbete utan för att om möjligt skydda läkaren från onödigt sådant.

Man bör nämligen betänka att en tjänsteläkare ej såsom andra personer

kan vila om dagen, därest hans arbete varit förlagt till natten, utan

han måste i alla fall vara i verksamhet även på dagen. På denna

grund och för att vara möjligast arbetsduglig måste hans såsom andra

personers nattro i möjligaste mån vara ostörd.»

Slutligen har i en av herrar D. JSforman och K. Magnusson i Skövde

inom andra kammaren väckt, till statsutskottet jämväl hänvisad motion

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 151. 3

(nr 433) föreslagits, att riksdagen ville över det i Kungl. Maj:ts proposition

nr 312 framlagda förslaget till ändringar i gällande taxa för

arvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och

för intyg, meddelade på enskild begäran, ävensom för tjänsteförrättningar,

verkställda enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag,

avgiva det yttrande, att taxan, såvitt gäller ersättning vid sjukbesök,

bör ändras i enlighet med de grunder, som angivits i sagda motion

och i en av samma motionärer med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 313 avgiven motion.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får

utskottet hänvisa till ovanberörda motion nr 433 samt motionen nr 432.

Det propositionen bilagda förslaget till ändringar i läkartaxan framgår

av följande sammanställning:

Taxa

för arvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och

för intyg, meddelade på enskild begäran, ävensom för tjänstförrättningar,

verkställda enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag.

A. För enskild sjukvård och på enskild begäran meddelade intyg.

Nuvarande lydelse. Kungl. Maj:ts förslag.

§ I
1.

Förste provinsialläkare, som tillika är provinsialläkare, pro vinsial-,

extra provinsial- eller biträdande provinsialläkare, eller vikarie för

sådan läkare äger att för enskild sjukvård, som inom distriktet lämnas,

ävensom för intyg, som på enskild begäran meddelas, erhålla arvode och

i särskilda fall reseersättning enligt bär nedan givna bestämmelser, där

ej högre arvode erbjndes.

2. När i denna taxa utrymme

lämnas för arvodets bestämmande

inom angivna gränser, skall av läkaren

hänsyn tagas såväl till sjukdomsfallets

natur samt det arbete,

läkaren därpå måst nedlägga, som

ock till den betalning sskyldiges för
-

Allmänna

bestämmelser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Nuvarande lydelse. Kungl. Maj ds förslag.

inäga att utgöra arvodet, dock att

av personer i ringa förmögenhetsvillkor

under alla förhållanden endast

det lägsta beloppet må fordras.

Arvode för

rådfrågning.

§

1. Rådfrågas läkaren i sin bostad

eller annorstädes, utgår arvodet

för rådfrågningen, vare sig recept

av läkaren meddelas eller icke,

med 1 krona. För förnyelse av recept

utan särskild rådfrågning utgör

arvodet 50 öre.

2.

1. Rådfrågas läkaren i sin bostad

eller annorstädes, utgår arvodet

för rådfrågningen, vare sig recept

av läkaren meddelas eller icke,

med 1—3 kronor. För förnyelse av recept

utan särskild rådfrågning utgör

arvodet 50 öre.

2. Det i mom. 1 bestämda arvode för rådfrågning utgår icke vid

sjukbesök, varom här nedan stadgas; och må sådant arvode ej heller

beräknas, därest vid sjukbesök på avstånd från läkarens bostad överskjutande

en halv mil läkaren rådfrågas av någon, som tillhör samma

hushåll som den sjuke.

Arvode för

sjukbesök

inom två

kilometer.

§ 3.

1. För varje besök, som av läkaren

på anmodan göres hos sjuk

på avstånd ej överstigande två kilometer

från läkarens bostad eller

från annat ställe inom distriktet, där

han uppehåller sig, utgår arvodet

med 3 kronor.

1. För varje besök, som av läkaren

på anmodan göres hos sjuk

på avstånd ej överstigande två kilometer

från läkarens bostad eller

från annat ställe inom distriktet,

där han uppehåller sig, utgår arvodet

med 3—5 kronor.

2. Överstiger i fall, som i mom. 1 omförmäles, avståndet från

läkarens bostad en kilometer och finnes farbar väg till den sjuke, skall

läkaren med tjänlig skjuts befordras till och från sjukbesöket. Sker

ej hämtning i sådant fall, vare läkaren berättigad till gottgörelse för

utgift, som han haft för sin fortskaffning till och från stället.

§ 4.

.•tkbe»ökfÖ& Överstiger vid sjukbesök väg- överstiger vid sjukbesök vägavstå^dutöver

längden till den sjuke från läkarens längden till den sjuke från läkarens

två kilometer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr läl.

Ku va rande lydelse.

bostad eller annat ställe inom distriktet,

därifrån resan anträdes,

två kilometer, utgår arvodet, för

besök på avstånd ej överstigande

eu halv mil, med 5 kronor samt,

för besök på längre avstånd, med

ytterligare 1 krona 50 öre för

varje överskjutande börjad halvmil

intill fyra mil och därefter

med 1 krona 50 öre för varje

överskjutande börjad mil av väglängden

till den sjuke, utan rätt för

läkaren till särskilt arvode för återfärden.

Kanyl. Maj:ts förslag.

bostad eller annat ställe inom distriktet,

därifrån resan anträdes,

två kilometer, utgår arvodet, för

besök på avstånd ej överstigande

en halv mil, med 5—7 kronor samt,

för besök på längre avstånd, med

ytterligare 2 kronor för varje överskjutande

börjad halvmil intill fyra

mil och därefter med 2 kronor för

varje överskjutande börjad mil av

våglängden till dén sjuke, utan rätt

för läkaren till särskilt arvode för

återfärden.

§ 5.

Till och från sjukbesök på avstånd överstigande två kilometer Befordran

till

skall läkaren befordras med tjänlig skjuts, och må därtill användas även

åkdon efter en häst, så vida åkdonet kan efter ortens sed såsom be- avstånd utöver

kvämligt anses. Vill läkaren i stället för den hämtandes åkdon begagna tv& kllometereget

lättare enbetsåkdon, vare han därtill berättigad.

2. Varder läkaren i fall, som

i mom. 1 sägs, ej hämtad, har han

att själv ombesörja sin befordran

till och från stället med rätt att därför

uppbära ersättning efter skjuts

med eu häst jämte åkdonslega efter

30 öre för milen.

2. Varder läkaren i fall, som i

mom. 1 sägs, ej hämtad, bär han

att själv ombesörja sin befordran

till och från stället med rätt att

därför uppbära ersättning efter

skjuts med en häst jämte åkdonslega

efter 35 öre för milen.

§ 6.

1. Begagnar läkaren, där han 1. Begagnar läkaren, där han Ersättning för

ej med skjuts befordras, för resa ej med skjuts befordras, för resa teräknlia

vid sjukbesök på avstånd översti- vid sjukbesök på avstånd översti- efter tid.

gande två kilometer, eller för del gande två kilometer, eller för del

av sådan resa, järnväg eller ång- av sådan resa, järnväg eller ångfartyg,

eller måste vid besök på så- fartyg, eller måste vid besök på så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Nuvarande lydelse.

dant avstånd vägen eller någon del

därav tillrygga!äggas på båt, till

bäst eller till fots, skall arvodet för

besöket beräknas efter den tid, som

för färden åtgår, sålunda att arvodet

utgår med 2 kronor för varje

börjad timme, intill tio timmar, och

för längre tid med 1 krona för

varje börjad timme, dock att arvodet

för sådan resa icke i något fall

må understiga 5 kronor; skolande

denna beräkningsgrund tillämpas

jämväl om skjuts jämte något av

nu nämnda fortskaffningssätt användes.

Vid bestämmandet av den

tid, som för färden åtgått, inberäknas

även den tid läkaren måst

under färden avvakta järnvägseller

ångfartygslägenhet; ägande

dock den betalningsskyldige att,

där han vill undgå kostnaden för

väntetid under hemfärden, själv ombesörja

läkarens fortskaffning till

hans hem. Däremot inberäknas icke

den tid, som åtgår för nattlogi, som

i mom. 2 sägs.

Kanyl. Maj ds förslag.

dant avstånd vägen eller någon del

därav tillryggaläggas på båt, till

häst eller till fots, skall arvodet för

besöket beräknas efter den tid, som

för färden åtgår, sålunda att arvodet

utgår med 2 kronor 50 öre för

varje börjad timme, intill tio timmar,

och för längre tid med 1

krona 50 öre för varje börjad timme,

dock att arvodet för sådan resa

icke i något fall må understiga 5

kronor; skolande denna beräkningsgrund

tillämpas jämväl om skjuts

jämte något av nu nämnda fortskaffningssätt

användes. Vid bestämmandet

av den tid, som för

färden åtgått, inberäknas även den

tid läkaren måst under färden avvakta

järnvägs- eller ångfartygslägenhet;

ägande dock den betalningsskyldige

att, där han vill undgå

kostnaden för väntetid under

hemfärden, själv ombesörja läkarens

fortskaffning till hans hem. Däremot

inberäknas icke den tid, som

åtgår för nattlogi, som i mom. 2

sägs.

2. Vid resa, varom i denna paragraf förmäles, tillkommer läkaren

utom arvode även reseersättning för färd på järnväg efter avgift för

plats i första klassens vagn och för färd på ångfartyg efter avgift för

enkel hyttplats eller, när hytt ej förekommer, en salongsplats; börande,

därest läkaren måste själv ombesörja färd med båt, häst eller skjuts,

honom ersättas stadgad, eller, där taxa icke finnes, betingad lega. Har

läkaren haft utgift för transport av reseffekter eller, vid sjukbesök på

avstånd överstigande 4 mil, för nattlogi, skall sådan utgift honom gottgöras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

7

Nuvarande lydelse. Kung/. Maj:ts förslag.

§ 7-

1. Varder läkaren under resa för ett sjukbesök anmodad att efter Ersättning för

besöket med avvikande från eller fortsättning av vägen besöka annan

sjuk, skall för varje sådant ytterligare sjukbesök arvode, efter de i § 3 on°reBnenturr

mom. 1 och § 4 stadgade grunder, utgå såsom för ny resa, beräknad

efter våglängden från den nya vägens början till den sjukes bostad;

och vare den, som kallat läkaren till det senare besöket, skyldig att,

vid avvägen eller där den nya vägen börjar, hämta läkaren samt ombesörja

hans hemfärd.

2. Skall, då flera sjukbesök i ett sammanhang företagas, läkarens

arvode, enligt vad i § 6 sägs, för något eller några av besöken beräknas

efter tid, gäller samma beräkningsgrund för hela reseturen; skolande

arvodet mellan de betalningsskyldige fördelas efter den tid, som åtgått

för färden till och från varje särskilt sjukbesök, och svare var för den

hämtningsskyldighet eller reseersättning, som efter ovan stadgade grunder

på honom belöper.

§ 8.

För läkarens biträde vid barnförlossning

skall, utöver förut stadgade

arvode och reseersättning, där sådan

ifrågakommer, betalas ytterligare

arvode från och med 5 kronor

till och med 25 kronor efter förrättningens

mer eller mindre svåra

beskaffenhet och den tid, som därtill

åtgått, samt den betalningsningsskyldiges

förmåga att utgöra

arvodet.

1. För nedan angivna undersökningar,

vilka må utföras endast efter

överenskommelse med patienten, skola

utöver förut stadgade arvode och reseersättning,

där sådan ifrågakommer,

följande arvoden erläggas:

för undersökning å magsaft kr. 3—5,

)> )> mera tidsö
dande

å urin » 2—3,

» prövning å njurfunktionen kr. 5,

i> undersökning å hlod ... kr. 3—5,

» » å bakterier » 3—5,

» » å avföring » 3—5,

» » av ögats bryt
ning

sförhållanden » 1—5.

2. För läkarens biträde vid barnförlossning

skall, utöver stadgade arvode

och reseersättning, där sådan

ifrågakommer, betalas ytterligare arvode

från och med 5 kronor till och

med 25 kronor.

Särskilt arvode

för specialundersökningar

och

för barnförlossning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 151

Särskilt arvode

för besiktning

&

levande person

m. m.

Förhöjt arvode

för läkarvård

under

viss tid.

Läkarvård,

som av kommun

för vissa

fattiga eller

mindre bemedlade

betalas.

Nuvarande lydelse.

Kung!* Maj;ts förslag.

§ 9.

1. För besiktning å levande

person med däröver utfärdad attest

njute läkaren i arvode 3 kronor, där

ej besiktningen avser utrönande av

sinnesbeskaffenhet, i vilket fall arvodet

utgår med 10 kronor.

1. För besiktning av levande person

för utrönande av sinnesbeskaffenhet

jämte däröver utfärdad attest

njute läkaren ett arvode av 10 kronor.

För annan besiktning å levande person

jämte attest däröver utgår arvodet

med 3 kronor, där ej annat arvode

är särskilt stadgat.

2. För utfärdande av sådant intyg om dödsorsaken, som omförmäles

i 3 § under b) av kungörelsen den 14 september 1917 angående

villkor för eldbegängelse, njute läkaren i arvode 10 kronor.

3. Har vid besiktning, som i denna paragraf är sagd, resa erfordrats,

åtnjute läkaren dessutom arvode och reseersättning såsom för sjukbesök

är stadgat.

§ io.

1. Anlitas läkaren under tiden mellan kl. 11 e. m. och kl. 8 f. m.

eller faller resa för sjukbesök eller del av resan inom samma tid, utgår

arvodet för rådfrågning med 50 procent förhöjning och för sjukbesök

med förhöjning av 1 krona för varje börjad timme, som under ovan

angivna tid för besök eller resa åtgått.

2. Förhöjning, som nu är sagd, äger dock icke rum, då fråga är

om biträde vid barnförlossning.

§

1. Har kommun åtagit sig att

betala läkarvård för vissa fattiga

eller mindre bemedlade medlemmar

av kommunen och företes inför läkaren

därom av kommunalnämnds

ordförande utfärdat intyg, utgår arvodet

för all sådan läkarvård med

endast tre fjärdedelar av här ovan

stadgade arvodesbelopp.

11.

1. Har kommun enligt därom

av kommunalnämndsordför ande utfärdat

intyg åtagit sig att betala läkarvård

för vissa fattiga eller mindre

bemedlade medlemmar av kommunen,

må dock resa för sjukbesök

på kommunens bekostnad av läkaren

företagas, utom i trängande fall, endast

såvida medgivande därtill av

kommunalmyndigheten lämnats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

9

Nuvarande lydelse,

2. Varder läkaren till sådant

sjukbesök, som i mom. 1 avses, ej

hämtad, må resa på kommunens bekostnad

av läkaren företagas, endast

så vida medgivande därtill av kommunalmyndigheten

lämnats.

3. För likvids erhållande i fall,

varom i denna paragraf sägs, äger

läkaren att, med bifogande av lämnade

intyg, kvartalsvis till kommunalmyndigheten

ingiva räkning å

läkaren tillkommande arvode och

reseersättning.

Kanyl. Maj ds förstäf/.

2. För likvids erhållande i fall,

varom i denna paragraf sägs, äger

läkaren att, med bifogande av lämnade

intyg, kvartalsvis till kommunalmyndigheten

ingiva räkning å

läkaren tillkommande arvode och

reseersättning.

12.

§

Arvode och reseersättning enligt denna taxa, vilka skola av enskild

person gäldas, åligger det den sjuke eller den, som för dennes vård och

underhåll ansvarar, eller den, som eljest för annan person anlitat läkaren,

att vid anfordran erlägga.

§ I»-

Tredskas den betalningsskyldige att erlägga arvode eller reseersättning

enligt denna taxa, njute läkaren för utbekommande därav handräckning

hos överexekutor, där läkaren styrker, att räkning å beloppet

blivit minst fjorton dagar före ansökningens ingivande till överexekutor

tillställd den betalningsskyldige.

Det förslag till provinsialläkartaxa, Kung!. Maj:t förelagt riksdagen

för yttrande, utmärkes särskilt därav, att avgifterna blivit bestämda

enligt graderad eller s. k. glidande taxa. Då ett liknande förslag år

1911 prövades av riksdagen, uttalade sig riksdagen med styrka emot

godkännande av nämnda avgiftsprincip. En sådan gradering, lagd i

läkarens hand, ansågs bliva ytterst svår att rättvist verkställa och kunde

på grund därav befaras bliva mycket ojämnt tillämpad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 68 höft. (Nr 151.)

Enskildas

betalningsskyldighet

enligt denna

taxa.

Handräckning

för

betalningens

utbekommande.

Utskottets

yttrande.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Med den förskjutning i de ekonomiska förhållandena, som sedan

dess inträtt, torde det emellertid vara ostridigt, att ökade inkomster

måste beredas provinsialläkarna. Underlåtenhet att i detta hänseende

följa utvecklingen skulle endast ytterligare förvärra den brist på tjänsteläkare,

som redan i stor omfattning yppat sig. Det måste sålunda anses

oundgängligt, att staten möjliggör för provinsialläkarna att uppnå högre

inkomster, antingen genom en betydande ökning av deras löner eller

genom ändring av deras rätt att av patienter debitera avgifter. Då i

valet mellan dessa båda alternativ hänsyn till statens hårt betungade

ekonomi synes böra utesluta det förstnämnda, återstår sålunda endast det

senare alternativet. Och vid tillämpningen av detta kan utskottet icke

finna annat än skäligt, att utrymme beredes för en graderad debitering

med hänsyn till de hjälpsökandes ekonomiska ställning. Det måste

nämligen alltjämt anses synnerligen önskvärt, att läkarvård kan beredas

de mindre bemedlade till billigast möjliga pris; övriga vårdsökande

synas däremot icke kunna undgå, att avgiften för läkarvård blir högre

än vad hittills varit fallet. Utskottet finner sig sålunda böra förorda,

att en läkartaxa i enlighet med huvudprincipen i det av Kungl. Maj:t

framlagda förslaget varder utfärdad.

Vid granskning av de särskilda detalj bestämmelserna har utskottet

funnit Kungl. Maj:ts förslag väl avvägt och sålunda av beskaffenhet att

kunna i huvudsak förordas. Att den hittills gällande bestämmelsen, att

arvode ej må beräknas, därest vid sjukbesök på avstånd från läkarens

bostad, överskjutande en halv mil, läkaren rådfrågas av någon, som tillhör

samma hushåll som den sjuke, fortfarande skulle bibehållas, har

utskottet dock icke funnit sig kunna tillstyrka. I likhet med herrar

Petrén och Kjellberg anser nämligen utskottet skäligt, att arvode i

sådant fall får beräknas med ett belopp, ej överstigande en krona.

Frånvaron av en sådan rätt synes kunna föranleda, att läkarens tid

onödigtvis och på ett för honom direkt förlustbringande sätt tages i

anspråk. Utskottet finner sig alltså böra förorda, att § 2 mom. 2 erhåller

följande ändrade lydelse:

»Det i mom. 1 bestämnda arvode för rådfrågning utgår icke vid

sjukbesök, varom här nedan stadgas; och må, därest vid sjukbesök på avstånd

från läkarens bostad, överskjutande en halv mil, läkaren rådfrågas av

någon, som tillhör samma hushåll som den sjuke, arvodet härför utgå med

ett belopp ej överstigande 1 krona.)>>

De ändringsförslag i övrigt, motionärerna framställt, har utskottet

icke funnit sig kunna biträda. Motionärernas yrkanden äro också i

visst avseende varandra diametralt motsatta. Medan herrar Petrén och.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

It

Kjellberg ifrågasätta sådan ändring av § It), att, då läkare anlitats för

sjukresa under tiden mellan kl. lie. m. och 8 f. in., arvodet för den

första började timmen måtte ökas med tre kronor utöver den i övrigt

för sådana fall föreslagna taxeförhöjningen, föreslå åter herrar Norman

och Magnusson, att även sistnämnda rätt till förhöjning måtte ur taxan

uteslutas. Utskottet finner vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit lämpligast

avvägt och tillstyrker därför i detta avseende Kungl. Maj:ts förslag

oförändrat.

Sistnämnda motionärer påyrka dessutom den förändring i taxan,

att en för alla sjukbesök, oberoende av avstånden från läkarbostaden,

lika avgift måtte bestämmas, varav skulle följa en höjning av taxan för

närbesök och motsvarande förbilligande av besök på längre avstånd.

Av motiven framgår icke huruvida motionärerna avse, att ett för alla

distrikt, oberoende av medelavståndet från läkarbostaden inom distrikten,

lika pris skulle fastställas eller icke. Redan av denna anledning

har utskottet Alunit motionärernas yrkande icke kunna vinna utskottets

anslutning. Men även i övrigt komme givetvis en sådan avgiftsmetod

att medföra dels — såsom också motionärerna själva i sin ovanberörda

motion nr 432 vidgå — särskilda nya statsutgifter för beredande av

ersättning åt läkarna, dels ock att å platser där jämte provinsialläkaren

andra praktiserande läkare äro bosatta, provinsialläkaren komme att

förlora nästan all praktik från den i närheten bosatta befolkningen.

Om den verkan detta kunde utöva både på möjligheten att få provinsialläkarbeställningarna

besatta ävensom på omfattningen av de ökade

statsutgifterna, föreligger icke någon som helst utredning. Utskottet

finner sig därför böra avstyrka yrkandena i fråga. Likaså finner utskottet

ett av samma motionärer framställt förslag om borttagandet av

den hittills utgående och i taxan ånyo upptagna avgift för läkarbiträde

vid barnförlossningar icke rimligt och sålunda ej av beskaffenhet att

kunna förordas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och herrar Petréns och

Kjellbergs ovanberörda motioner samt med avslag å

herrar Normans och Magnussons i Skövde motion nr

433, må förklara, att riksdagen för sin del finner gällande

taxa för arvode åt vissa i civil tjänst anställda

läkare för enskild sjukvård och för intyg, meddelade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

på enskild begäran ävensom för tjänstförrättningar,

verkställda enligt gällande instruktion eller myndighets

uppdrag böra, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

ändras; dock med den jämkning av § 2 utskottet

härovan förordat.

Stockholm den 17 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, 0. M. Strömberg, G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, C. G. Ekman, H. G. Tf. Wrangel, A. C. Lindblad,

J. L. Widell, G. Boman och A. B. Rooth samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs,

A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i

Norup, C. Pl. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl. A. Wiklund i Brattfors, A. J. Andersson

i Gävle, P. A. Hansson i Stockholm och J. Nilsson i Malmö.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri. 1918

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i gällande provinsialläkartaxa jämte i ämnet väckta motioner. s. 11 i texten