Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för förberedande åtgärder för Vänerns reglering.

1918-05-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för förberedande åtgärder för Vänerns reglering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

1

Nr 174.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

anslag för en statens kraftstation vid Motala samt för

förberedande åtgärder för Vänerns reglering. (4:e avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition under

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», punkt 77, föreslagit

riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde

komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad

av staten tillhörig vattensaft och utförande av sjöregleringar för

år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april 1918 avlåten

proposition, nr 305, vilken remitterats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels

att för påbörjande av arbetena med en statens kraftstation vid Motala

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor; dels ock att

för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor; båda anslagen att utgå

av lånemedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Genom riksdagens år 1917, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

lramlagda förslag, fattade beslut om inköp för statens räkning av vissa

fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att på en hand hos kronan

samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan Vättern och Boren och

därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering av vattenavrinningen

i strömmen i sin helhet, torde få anses vara fastslaget, att den i vattendraget

samlade kraften bör av staten tillgodogöras genom anläggande

av en kraftstation.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 80 käft. (Nr 174—177.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

Den nu föreslagna första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala

är avsedd att omfatta två maskinaggregat, vilka mod tillgodogörande av

den nuvarande vattenavrinningen mellan Vättern och Boren beräknats

vartdei’a kunna avgiva omkring 3,500 kilowatt. Efter en reglering av

Vättern samt insättande vid en andra och en tredje utbyggnad av stationen

av ytterligare fem aggregat skulle den totala effekten bliva 28,000

kilowatt.

Den första utbyggnaden beräknas med nu rådande pris draga en

kostnad av 5,875,000 kronor. Denna kostnad är visserligen jämförelsevis

hög, men det är att märka, att stationen vid första utbyggnaden skulle

utföras med grundmurar och dammbyggnad för samtliga sju aggregat,

så att vid senare utbyggnader tämligen obetydliga byggnadsarbeten behöva

utföras. Medan den första utbyggnaden icke kan bliva räntabel, kan

därför, i den mån nya aggregat installeras, fullgod ränta å det nedlagda

kapitalet beräknas.

För att snarast möjligt påbörja första utbyggnaden av kraftstationen

ifråga talar den alltjämt oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från

Älvkarleby kraftverk, vilken icke kan tillfredsställas utan tillskott från

en ny kraftkälla inom den allra närmaste framtiden. Detta krafttillskott

kan lämpligast erhållas från kraftstationen vid Motala. Framhållas må

härvid särskilt, att den kraftleverans av 3,333 kilovatt, som staten har

att lämna till Motala ströms kraftaktiebolag såsom köpeskilling för de

av bolaget inköpta fallandelarna mellan Vättern och Boren och som

skall taga sin början senast den 1 november 1919, skall, innan kraftverket

vid Motala blir färdigt, tillhandahållas av Ålvkarlebynätet, vilket

på grund av det stora ledningsavståndet ej kan ske utan avsevärda överföringsförluster.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden samt övriga fördelar, som

skulle stå att vinna genom kraftstationsanläggningen, får utskottet tillstyrka,

att .medel för påbörjande av första utbyggnaden beviljas i enlighet

med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. 1 anslutning till vad departementschefen

i ärendet uttalat vill utskottet emellertid framhålla, att

åtgärder för anskaffande av maskinella anordningar för den blivande

kraftstationen under nuvarande prislägen icke böra vidtagas.

Vad därefter angår frågan om vidtagande av förberedande åtgärder

för Vänerns reglering ger utredningen i ärendet vid handen, att genom

en dylik reglering vattenkraften i Göta Älv skulle kunna betydligt ökas

och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas. Innan arbetena på

denna reglering kunna påbörjas, erfordras emellertid vidlyftiga förberedande

undersökningar, som av vattenfallsstyrelsen beräknats betinga en

kostnad av 400,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

3

Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas

nr Göta Ålv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk

för den hastigt växande industrien och andra avnämare i västra Sverige,

torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan

nu böra anvisas. Utskottet har därför intet att erinra mot det av Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet, 300,000 kronor, än att, då arbetena i fråga

delvis redan igångsatts samt äro avsedda att under den närmaste tiden

bedrivas i vidgad omfattning, 100,000 kronor torde — såsom vattenfallsstyrelsen

föreslagit — böra anvisas å tilläggsstat för år 1918 samt

200,000 kronor böra uppföras å 1919 års riksstat.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må under titel »utgifter för kapitalökning,

statens affärsverksamhet», anvisa

l:o) för påbörjande av arbetena med en statens

kraftstation vid Motala för år 1919 ett reservationsanslag

av 700,000 kronor;

2:o) för utförande av förberedande åtgärder för

Vänerns reglering

a) å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag

av 100,000 kronor samt

b) å 1919 års riksstat ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av ifrågavarande anslagsmedel

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Stockholm den 28 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, O. Bergqvist, G. G. Ekman, II. G. W. Wrangel,

A. C. Lindblad, J. L. Widell, A. Pers och A. R. Rooth samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i

Skivarp, J. Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock,

C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson

i Norup, J. A. Ingvarson och A. J. Andersson i Gävle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:434 Skrivelse till Konungen angående regleringen av ■ utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å p>ostoch telegrafverken samt statens järnvägar och vatte s. 1 i texten
  2. Rskr. 1918:435 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstat till riksstaten för år 1918 i avseende å postoch telegrafverken sam s. 1 i texten